Bilaga 12

Rehabilitering SUS

5- och 15-årsperspektiv Sammanställt av Jesper Petersson

Områden som ingått i utredningen

• Specialiserad rehabiliteringsmedicin

• Specialiserad smärtrehabilitering

• Ortopedi

• Neurologi

• Neurokirurgi

• Kardiologi

• Onkologi

• Lungmedicin

Former av rehabilitering som bedrivs idag

• Rehabilitering på specialiserad rehabiliteringsavdelning

• Rehabilitering inom annan SV

• Hemrehabilitering

• ÖV

• Gruppträning/skola

• Hälsoinriktade insatser

• Preoperativ rehabilitering, ex transplantationspatienter

Framtida placering och dimensionering på SUS

• Behov av rehabilitering på båda siter

• Den specialiserade SV rehabiliteringen, främst och spinal och hjärnskaderehabilitering,

bör ligga i nära anslutning till NK och ryggkirurgi

• Närhet till kärlkirurgi är en fördel med anledning av kärlrelaterade spinala skador

• Uppskattat behov av 44 slutenvårdsplatser för specialiserad rehabilitering

Framtidsfaktorer

• Ökade behov pga fler aktiva äldre i samhället

• Ökade behov inom onkologi/lungmedicin redan nu

• Revolution inom hjälpmedel/robotics

• Centralisering/rikssjukvård för spinal rehabilitering

Principer och utvecklingsområden

• Verksamhet nära patientflöden

• Multiprofessionella team

• Initiering av rehabilitering tidigt

• Överföring/gränssnitt till PV

• ARIH – avancerad rehab i hemmet

• RIMA – rehabmedicinsk intermediärvård

• Vara med och utveckla hjälpmedel/robotics

• Samverkan mellan rehabenheter

o Nätverk för kompetensutveckling

o Samnyttja särskilda lokaler som gympasal, bassäng, behandlingsträdgård

o Använda rehab SV för fler patientgrupper

• Hubbar på SUS med fokus på tidig fas och överföring till andra nivåer

• FoU med inriktning att ta fram nya koncept som sedan överförs till ”normal” vårdnivå

Utvecklingsområden

• Cancerrehabilitering

• Övergång barn/vuxen

• Hälsoinriktad/preventiv rehabilitering

Frågor angående verksamhetsförändring inom Skånes universitetssjukvård.

På varje fråga efterfrågas två klart avgränsade svar först inom ett 15-årsperspektiv

(slutresultat när allt är färdigt), därefter inom ett 5-års perspektiv (vad behöver göras

snarast).

1. Hur ser den demografiska utmaningen ut för berörd verksamhet i SUS/Malmö och

SUS/Lunds primära upptagningsområde. Svaret skall särskilt ta i beaktande

förändringar inom de åldersgrupper som inom var verksamhet är vanligast

förekommande. Observera att med berörd verksamhet menas här och i det följande

allt från verksamhet som spänner över flera specialiteter (t.ex. äldresjukvård) eller

delar av en specialitet (t.ex. ryggsjukdomar), dvs ”berörd verksamhet” relaterar till

respektive arbetsgrupp.

Specialiserad rehabiliteringsmedicin

Högspecialiserad rehabilitering för yngre: demografisk utveckling innebär fler som överlever

svåra skador; fler nyinflyttade innebär fler prevalenta med skador sedan tidigare

Högspecialiserad rehabilitering för aktiva äldre: nu ”osynlig” gräns vid ca 65 (åldersgräns för

beviljandet av LSS eller för arbetsrehabinsatser från FK, ev även från AF); denna ”gräns” kan

förväntas flyttas minst 10 år för att inte ha åldersdiskriminering

Fler aktiva äldre innebär också högre krav på rehabiliteringsprogram och mål för denna

patientgrupp. Vi ser redan idag ökat antal trauman hos äldre som är idrottsaktiva.

Lindriga hjärnskador har impakt på medborgarnas delaktighet i samhälle och yrkesliv. Det

ställs större krav på polikliniska rehabprogram med fokus på kognition och beteende. Denna

utveckling sker redan nu och kan förväntas utvecklas ytterligare de närmsta 5 åren.

Lungmedicin

Idag existerar i princip ingen rehabilitering av lungcancer patienter pga av avsaknad av

resurser. Nyinsjuknandet i lungcancer på SUS är ca 300 pat/år med en ökningstakt om ca

3,5% per år, En utplaning bör ske runt 2030 pga av minskad rökning i samhället men behovet

väntas kvarstå på 15 år sikt.

En uppbyggnad av Cancerrehabilitering är nödvändig då nya bote/läkemedel kommer och

därmed ökar överlevnaden för lungcancerpatienterna.

KOL

Behovet av KOL-rehab samt rehabilitering efter lungtransplantation bedöms väsentligen

oförändrat på 5 och 15 års sikt.

Kardiologi

En utökning av rehabverksamheten inom hjärtsvikt och kranskärlssjukdomar på bägge

orterna ses som nödvändig då forskning visar att denna rehabiliteringsform är ur livskvalitet,

överlevnads och ett hälsoekonomiskt perspektiv mycket gynnsam

Man bör titta på gränsöverskridande samarbete inom hjärta, neuro, endokrin och kärl-

området .T.ex SMS mottagningar (samordnade multidiciplinära specialistmottagningar som

fokuserar på det metabolasyndromet). Där arbetet kanske även bör handla om

hälsoprevention kopplat till primärvård.

Onkologi

Befolkningsökningen innebär fler cancerfall både på barn- och vuxennivå.

Cancerrehabilitering är ett förhållandevis nytt område, vilket gör att vi redan idag har ett

uppdämt behov som inte är identifierat, mött eller tillgodosett. Rehabiliteringstänket är i sin

linda utifrån kompetens, bemanning, lokaler och samarbete med andra

rehabiliteringsinstanser. Detta gör att vi redan idag står inför stora och akuta insatser på

många olika nivåer. Detta kommer ställa större krav på olika kompetenser för

basrehabilitering i redan befintliga verksamheter. Varje verksamhet som arbetar med

cancerpatienter måste i sin egen verksamhet kunna tillgodose cancerpatientens

rehabiliteringsbehov på en basnivå utifrån gällande vårdprogram för cancerrehabilitering.

Cancer är en ålderssjukdom, vilket gör att antalet cancerfall ökar när antalet äldre stiger. Vi

vet också att det är allt fler som överlever sin cancersjukdom eller lever med sin

cancersjukdom under en längre tid. Detta på grund av det stora antalet nya bromsande

mediciner som tillkommit i behandlingsarsenalen för cancer, en utveckling som förväntas

accelerera ytterligare. Många adjuvanta behandlingar innebär dessutom kraftigare och mer

långvariga biverkningar och fler seneffekter, vilka kräver mer omfattande

rehabiliteringsinsatser.

Vissa cancerdiagnoser ökar under de kommande åren. Bland annat ökar lungcancer hos

kvinnor, hudcancer och Head & Neck cancer. Ökad invandring kan innebära en ökad

förekomst av vissa cancerdiagnoser samt kommer att ställa andra krav på

rehabiliteringsinsatserna.

Det är viktigt att all typ av rehabilitering är tillgänglig utifrån patientens rehabiliteringsbehov

snarare än utifrån diagnos. T.ex. att specialiserad slutenvårdsrehabilitering som idag är

lokaliserad till Orup är tillgänglig också för cancerpatienter med behov av den typen av

rehabilitering. Detta sker idag i liten skala främst för patienter med hjärntumör men det

finns ett behov för andra cancerdiagnoser.

Barnperspektiv onkologisk rehabilitering

Fler barn överlever, vilket ställer större krav på seneffektsrehabilitering under deras

arbetsföra år. Exempelvis kan sena effekter av behandling innebära milda kognitiva defekter

som i värsta fall ej uppdagas och leder till bristande möjligheter att klara utbildning och

arbetsliv.

Neurokirurgi

Behovet av rehabilitering av neurokirurgiska patienter - ffa subaraknoidalblödning,

intracerebrala hematom, skalltrauma, ryggmärgstrauma - kommer att utvecklas parallellt

med den demografiska utvecklingen. Blödningar drabbar ffa medelålders-äldre medan

traumapatienter snarare spänner över hela åldersskalan. En tilltagande andel friska och

aktiva äldre innebär fler trauman i de åldersgrupperna och fler med god

rehabiliteringspotential.

Ortopedi

Äldre befolkning och mer nyanlända gör att behovet av ortopedisk vård ökar tillsammans

med en allt större grupp som är allt mer aktiva i olika mer eller mindre ”farliga” aktiviteter.

Samtidigt finns en samhällsutveckling att allt fler yngre sitter mer stilla vid t ex datorer, vilket

bidrar till benskörhet. Detta gör att skador uppkommer med olika svårighetsgrad.

Mer sjukgymnastik kommer att användas istället för operation och framförallt i ett tidigare

stadium ute i PV vilket den specialiserade verksamheten måste utbilda i större skala. Vikt,

solljus, rökning och dålig kosthållning påverkar också vår verksamhet. Våra patienter är idag

multisjuka och kommer så att förbli i allt större utsträckning. Patienter från andra länder

med kroniska sjukdomar som t ex diabetes har i större utsträckning risk för följdsjukdomar.

Satellitmottagningar (som drivs av spec verksamheterna) som ”mellanstation” och

vårdcentralerna som innehar viss förbehandling vid rehabilitering. Rehabiliteringsavdelning

bör finnas på SUS.

I framtiden görs fler vårdplaneringar i hemmet med snabbare flöden.

Kuratorerna kommer i allt större utsträckning behövas inom ortopedisk rehabilitering

Utveckling och utbildning är väsentliga b

5-årsperspektiv

15-årsperspektiv

Prevention och nya behandlingar minskar andel patienter med stora skador orsakade av

sjukdomar som tex stroke. Liknande utveckling på trauma med säkrare trafik, bättre

cykelhjälmar, bättre skydd på arbetsplatser? Om antalet hjärtinfarkter minskar kommer

också antalet patienter med anoxisk hjärnskada att minska? Svårt att förutse utveckling av

infektionssjukdomar med encefaliter.

2. Om ingen verksamhetsutveckling alls kan komma till stånd (kan ej ske och har

historiskt aldrig skett) vad skulle den demografiska utvecklingen enligt ovan innebära

i behov av nya vårdplatser i Malmö och i Lund. Redogör för situationen idag på

vardera ort och tillkommande teoretiskt behov för ”berörd verksamhet” på vardera

ort (”worst case” scenario).

Specialiserad rehabiliteringsmedicin

I ett sådant scenario skulle man ytterligare prioritera inom den specialiserade

rehabiliteringsmedicinska slutenvården. Effekten skulle sannolikt bli en övervältring på

kommunal rehabilitering.

Ortopedi

Det bästa hade varit en utveckling av kirurgin med minskat behov av vårdplatser inte behövs

utan patienterna allt mer kan gå direkt hem efter en övernattning alternativt ren dagkirurgi.

Hänsyn måste tas till fysiska utrymmen på SUS som är anpassade för rehab insatser.

Med hänsyn till demografi här med

5-årsperspektiv

15-årsperspektiv

3. Under samma teoretiska förutsättning som ovan, redogör för övriga tillkommande

lokalbehov som t.ex operationssalar, mottagningsrum, annat. Redogörelsen skall

avges på motsvarande sätt utifrån dagens situation i Malmö och Lund och

tillkommande teoretiska behov (”worst case” scenario).

Onkologisk och lungmedicinsk rehabilitering

Den rehabilitering som idag bedrivs redan i undermåliga lokaler som kommer att vara

utdömda på 15-års sikt. Lokaler för Lungcancer-rehabilitering saknas helt. Utan lokaler går

denna verksamhet inte att bedriva varken på 5 eller 15 år sikt

Kardiologi

Det kommer att behövas gymnastiksalar på bägge orter där alla typer av rehabilitering av

både hjärt- och lungsjukvård behöver bedrivas. Både inom 5 och 15 år.

Förväntningar på utökningar inom hjärt- och lung rehab är stor ur ett samhällsperspektiv

som måste mötas

Ortopedi

Behov av fler mottagningsmoduler för rehab personal p g a att fler läkarbesök läggs över till

sjukgymnaster.

Fler dagkirurgi operationssalar och mottagningsrum så behovet kan tillgodoses enligt fråga

1.

Tolkbehov stort i framtiden.

5-årsperspektiv

Högteknologisk vård: exoskelett, stamcellstransplantationer, robotiks, smarta proteser. För

denna utveckling behövs laboratorier, verkstäder, företag som utvecklar avancerade

proteser mm.

15-årsperspektiv

Den tekniska utvecklingen förväntas i princip helt förändra de fysiska möjligheterna för stora

patientgrupper. Svårt att förutse kapacitetsbehov men en alltfler möjligheter innebär

sannolikt ökat behov av rehabpersonal för att implementera nya metoder.

4. En fritt formulerad framtidsspaning efterfrågas. Försök svara på hur framtidens

sjukvård inom ”berörd verksamhet” kan komma att påverka det teoretiskt ökade

behovet som ni beskrivit enligt ovan. Vilka tillkommande verksamhetsförändringar

eller andra diagnostiska, terapeutiska, omvårdnadsmässiga förändringar kan komma

att förändra volymer och patientflöden inom ”berörd verksamhet” eller i relation till

andra verksamheter inom eller utanför SUS. I denna fråga efterfrågas inte något

Malmö/Lund perspektiv utan svaret skall spegla hela den ”berörda verksamheten”.

Önskemålet här är att med hjälp av respektive profession kunna göra en i viss mån

realistisk uppskattning över framtida behov totalt (”best case” scenario och

”reasonable case” scenario).

5-årsperspektiv

Onkologisk rehabilitering

Behovet av cancer rehabilitering har länge varit eftersatt. Det som driver denna är inte den

demografiska utvecklingen. Det har uppmärksammats ur ett vetenskapligt perspektiv att ett

behov föreligger. Liknande situation gäller för Kol och hela hjärtverksamheten. Detta gäller

på såväl 5 som 15 års sikt.

Ökat samarbete med kommun/närsjukvård

Fler närsjukvårdsplatser/kommunala platser för hjärnskadepatienter skulle minska behovet

av vårdplatser inom specialistsjukvården. På Sahlgrenska vårdas tex yngre

hjärnskadepatienter som inte kan vara hemma på kommunalt boende i direkt anslutning till

specialiserad dagvård.

RIMA (rehabiliteringsmedicinska intermediärvårdplatser): behov av 4-6 st. RIMA konceptet

innebär kortare total vårdtid eftersom man snabbar på rehabförloppet. Man sparar också

NIVA/IVA platser.

Ortopedi

Ökat behov av träningslokaler av diverse slag, samt mer öppenvård för de patienter som inte

kan gå i PV. Större samarbete med PV och ökade kunskaper hos dem. Närvaro av rehab

personal från olika verksamheter är en viktig del i sjukvården framöver för att minska

inläggningarna och för att patienterna ska må bättre.

Närvaro av rehab personal på akuten. Undersökning och rådgivning till patienter direkt.

15-årsperspektiv

Rehabintegrerad i alla specialiteter. Mobila team.

Inom högspec rehab, högteknologisk vård inom slutenvård men också alltmer poliklinik.

5. Hur ser kompetensförsörjningssituationen ut idag och hur är er bedömning inför

framtiden. Svaret skall specifikt besvara situationen i Malmö respektive Lund.

Gäller både Malmö och Lund

Rehabläkare: generationsgap. Merparten specialister in pension inom 5-10 år

Neuropsykologer: behövs många fler om modern hjärnskadebehandling ska kunna erbjudas

Lungmedicin, kardiologi

Yrken som sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, psykolog och kurator är idag

åsidosatta inom område lungmedicin. De nationella vårdprogrammens rekommendationer

inom lungområdet efterlevs inte på något sätt. Redan idag skulle en ökning behöva ske av

dessa yrken för att nå ett fullvärdigt resultat. Både på 5 och 15 års sikt behöver dessa

yrkesgrupper öka inom området för att ex-vis klara en ökning på 3,5 % av diagnosen

lungcancer och bedriva KOL verksamhet på båda orterna. En ökning av dessa grupper ses på

båda orterna.

Ovanstående gäller även för Hjärtsvikt, och PAH patienter.

Inom rehabilitering och sekundärprevention inom kranskärlsverksamheten är verksamheten

mer utbyggd. Utmaningen för denna verksamhet ligger i att säkerställa tillräckliga resurser,

SSK och sjukgymn med specialistkompetens för att uppnå nationellt ställda krav

Onkologi

Med stöd i det nationella vårdprogrammet som kom 2014 är cancerrehabilitering under

uppbyggnad. Detta inkluderar såväl uppbyggnad av basrehabilitering inom de olika

verksamhetsområden som behandlar cancerpatienter som uppbyggnad av en högre

specialiserad cancerrehabilitering. Denna specialiserade cancerrehabilitering skall ha fokus

på rehabilitering på cancerpatienter med avancerade eller mycket avancerade

rehabiliteringsbehov.

Följande kompetenser är svåra att rekrytera idag och med största sannolikhet även

framöver; arbetsterapeut, fysioterapeut, lymfterapeut, psykolog, läkare med

rehabiliteringskompetens inom cancerrehabilitering, sjuksköterska, sexolog, medicinsk

sekreterare och dietist.

Ortopedi

Friskvård

Handledarutbildning

Ständig utbildning/kompetensutveckling där man knyter samman specialiserad, PV och

kommunal rehabilitering

5-årsperspektiv

15-årsperspektiv

6. På vilket sätt kommer det politiska beslutet om traumacentrums placering till Lund

påverka er ”berörda verksamhet”. Här efterfrågas specifikt hur man ser på den

”berörda verksamhetens” framtida lokalisation i Lund eller Malmö. Svaret skall

förutom från socialstyrelsen definition främst utgå från den patientnytta som

tillskapandet av ett Trauma nivå 1-sjukhus kommer att medföra för berörda

patienter. Beslutet kommer innebära att viss verksamhet kommer flytta från Malmö

till Lund och kanske annan verksamhet åt andra hållet. Resonera kring detta utifrån

er ”berörda verksamhet”. Skall hela eller delar av ”berörd verksamhet” flytta? Om

viss verksamhet föreslås flyttas till Lund, finns andra delar inom respektive VO eller

förvaltning som istället kan föreslås flyttas till Malmö?

Specialiserad rehabiliteringsmedicin

Det finns ett principbeslut att Orups verksamhet skall flyttas till SUS. I beslutet finns inte

angivet om det bör vara Lund eller Malmö. Med fokusering på tidig rehabilitering och

möjlighet att ta patienter betydligt tidigare i förloppet blir det stora fördelar med en nära

lokalisering till traumavård. Man kan avlasta IVA-vården men också erbjuda en

kvalitetsmässigt bättre övergång från intensivvård till rehabilitering. Närhet mellan t ex NIVA

och spinal rehab innebär att kompetensutbyte förbättras, förenklade remissvägar och

strategisk fördel i konkurrens om centraliserad verksamhet.

Rehab behöver utöver sängplatser och mott även behandlingsutrymmen, träningslägenhet

till region patienter, utemiljö för träning samt vistelse (evidens på gång), helst bassäng

(evidens på gång).

Fördel samlokaliserad slutenvård, öppenvård och utgångspunkt för avancerad rehabilitering i

hemmet (ARIH): personalbesparande

Neurokirurgi

Traumacenter i Lund innebär att alla svåra ryggmärgstrauman kommer att vårdas här. En

smidig och sömlös övergång från intensivvård-slutenvård till rehabilitering underlättas om

rehabiliteringskompetens och vårdplatser är lokaliserade till Lund. Ett trauma level 1 center

och spinalt centrum i Lund innebär rimligen att man planerar för att kunna vårda höga

ryggmärgsskador med respiratorbehov även i rehabiliteringsfasen.

Lungmedicin

Lungcancerverksamheten kommer med tanke på detta beslut och ett flertal andra orsaker

att centreras till Lund varför även lungcancer rehab bör utgå från SUS, Lund

KOL-rehabilitering behöver bedrivas på båda orterna oavhängigt detta beslut och Orups

verksamhet.

Ortopedi

Rehabgruppen måste följa de ortopediska sektionernas indelning och lokalisation

5-årsperspektiv

15-årsperspektiv

7. I de fall där ”berörd verksamhet” (om listad i socialstyrelsen utredning angående

nödvändig kompetens på Traumacentrum), likväl inte föreslår en flytt av hela eller

delar av verksamheten till Lund, efterfrågas förslag på hur man ”dygnet runt kan vara

tillgänglig och erbjuda kompetens” på plats i Lund. Svaret skall innefatta

kompetensmässiga, personella och utrustningsmässiga förslag till lösningar.

Specialiserad rehabiliteringsmedicin

Mycket dyra och i princip omöjliga lösningar för den specialiserade rehabiliteringsmedicinen

med tanke på brist på kompetens inom ett flertal områden.

Ortopedi

Se under punkt 6. Det kommer att behövas specialiserade sjukgymnaster i IVA vård

8. I de fall flytt av viss verksamhet från Malmö till Lund föreslås, beskriv vilka lokalbehov

som tillkommer i Lund utifrån dagens situation av nuvarande lokaler i Malmö. Beskriv

också antal anställda som är berörda

Lungmedicin

Område lungmedicin kommer att behövas på båda orterna. Viss profilering kommer med

största sannolikhet att ske. Behovet av rehab delar kommer att öka på båda orterna och

därmed en ökad tillgång på lokaler som gymnastiksalar och i viss mån administrativa lokaler.

Onkologi

De lokaler som skulle behövas, och som redan behövs idag, är, lokaler med möjlighet för:

- sjukgymnastisk bedömning och rehabilitering, enskilt och i grupp.

- undersökningsrum, för läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut

- grupprum, för psykologiska behandlingsgrupper och konsultationer.

- expeditioner.

I nuläget är det ca 10 medarbetare som skulle beröras av en flytt från Malmö till Lund.

Ortopedi

Se under punkt 6. Beroende på vilken verksamhet som kan tänkas flytta så följer rehab med.

Vi har i detta läge inte tagit fram uppgifter på vad det skulle innebära avseende

rehabresurser med en flytt av t ex ryggkirurgi till Lund. Den beräkningen blir beroende av att

veta om det kan innebära att en annan verksamhet samtidigt flyttar åt andra hållet.