Bi bliot T. ecialarbets 1978: 156-

Inledning .............. ..1 Titelregister . . . . . . o . . . . e 2 ....... Författarregister 3 3 .... Illustratörsregister. 59 ............ Ämnesregister 60 .... Litteraturförteckning 66 Referat . ................. 67

INLEDNING

Gunnel Thorbjöi-nsson gjorde 1976 som specialarbete ett register över för- fattare, illustratörer, titlar och arunen i Bland tomtar och troll 1-18 (1907-1925)~ Föreliggande arbete ,innehåller de samnia registren-för ,Bland tomtar och troll 44-70 (1951-197~). De mellanliggande årgångarna har be- handlats på samma sätt av Anna-Carin Börjesson.

Liksom i Thorbjörnssons arbete innehåller titelregistret en kort resumk av varje saga. I titelregistret har forfattarnamnen angetts i den form de har i publikationen. I författarregistret anges verkligt namn,med han- visning från pseudonym. ..

Många av sagorna i de årgångar,som behandlas har, har förekominit i tidi- gare årgångar av Bland tomtar och troll. I &dana fall har jag inte själv skrivit n9gon resumb, utan hänvisar till Thorbjörnssons eller Börjessons arbeten.

Fr o m 1973 komrner Bland tomtar och troll ut på Semics förlag. 1973 utkom ocksa en samlingsutgåva, De basta sagorna ur Bland tomtar och troll. Nar någon av sagorna finns representerad i den, namns detta i registren.

Från ca 1950'verkar det ha blivit tradition, att minst en saga i varje årgång ska vara en folksaga. Dessa sagor finns allts& bara med i titelre- gistret, inte i författarregistret, F ö har resuméerna till folksagorna blivik ratt långa för det mesta; de har ofta komplicerade intriger.

Årgångarna 50 och 60 är ekt slags jubileums&rgångar med enbart sadana sa- gor, som funnits med i Bland tointar och troll under dess första år,,och med teckningar av John Bauer.

Beträffande nyckelorden i ämnesregistret, har jag använt desamma som Thor- björnsson, men eftersom mitt material innehåller ungefär dnbbelt s& många sagor som hennes, har jag lagt till några. Under rubriken "Nonsens" finns sådana berättelser som varken fö3jer verklighetens lagar eller sagornas. Rubriken "Trollen och tomtarna möter industrisamhället" inriittade jag för några.riktigt fina sagor, som svarar på frågan "var finns tamtarha och trollen idag?", "Nonsensn-sagorna verkar hora fr a till femii,iotalet. nar det gäller Bland tomtar och troll. Den senare kategorin ligger kanske li- tet iiin@sre fram i .tiden.

Agust flyger till månen, Av Einar Norelius. 111. av Einar Norelius, Årg,54 (1961) s.55-71.

AF en grankotte och krut friin en tappad patron bygger uppfinnar- tkollet Agust en rymdraket.Han utrustar sig för en månfard och kli- ver in i raketen, men hinner inte starta, innan en skata plockar upp kotten och bar den till sitt bo, Mär Agust får se, att det finns skatungar på månen, beslutar han att fara vidare och sätter eld på stubinen, Kotten far iväg och trillar ner i skogstjärnen, som Agust tror ar en kanal på Mars. En groda upplyser om att det inte alls ar mars utan redan juli och att Agust ar hemma i sin van- liga skog.Sedan fraktar den Agust till land. Agust bestämmer sig för att använda en tallkotte till sin nästa uppfinning, eftersom han har fått nog av grankottar.

Ali den late. Av Jascha Golowanjuk. 111. av Einar Norelius. Årg. 54 (11961) s.73-94.

Sextonårige Ali i Samarkand ar vacker och lat. Nar den fruktade fursten Kusch-Begi konuner till basaren, där Ali ligger och sover, fjäskar inte Ali som alla andra utan fortlir liggandeOKusch-Begi blir imponerad och talar med Ali, som avslöjar att hans slöhet be- ror P&, att han diktar sagor hela nätterna. Kusch-Begi tar sin dotter Fatima med till basaren. Hon blir sedan sjuk av karlek till Ali. Läkaren ordinerar giftermål. Kusch-Begi vill ha en man åt hen-. ne, som inte aP vacker,eller rik, men har förnäm släkt och ar b&- de ärlig och märkvärdig. Fatima söker i hemlighet upp Ali, som lovar att komma bland de andra friarna. Kusch-Begi tycker,att dli är för vacker. Ali säger sig vara lika ärlig som Kusch-Begi, ty bara den rikaste och den fattigaste har råd med ärlighetaHans slakt ar lika fin som Kusch-Begis, som börjat som springpojke. Han ar så mark- värdig, att han kan berätta varldens vackraste saga. Kusch-Begi somnar efter alla friarbestyr. Ali säger åt Fatima:"Jag älskar dig: och när fursten vaknar, säger Fatima, attAli har berättal varldens vackras-b; saga. De får varandra.

En annorlunda julklappsfärd. Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av Einar Norelius. Årg. 69 (1976) S. 81-97.

Uppfinnartomten Adalbert har gjort en tankevadringsmaskin till julklapp åt Amerikas president. Han skickar den på Tomte%lanan med lokomotivet Frust-Johan, f ört av tolritegumman tok-~ia. Spåret bloc- keras av en sovande julgris, som Lok-Fia lämpar in i godsfinkan. De missar båten, men Frust-Johan kastar sig i havet och simmar till Amerika, P& kajen vantar presidenten, Julgrisen har svalt tankevad- ringsapparaten. Presidenten får ta hela grisen, men han låter appa- raten stanna i dess mage. Han tror, att om han använde den, skulle han inte passa som president.

Askep jäsken. 111. av Einar Norelius. Å r g . 56 (1963) s. 108-127,

Folks aga.

Tre p r in sa r sands u t f ö r a t t ska f f a fästmör, De ä l d s t a r i d e r b o r t och f inne r v a r s i n pr insessa , men l i l l e b r o r Askepjaskeii f a r gå till f o t s och kommer i n t e längre an till en jordkula , dar en r å t t a bor. Denna lovar emel le r t id a t t h j ä l p a honom. Kungen begär prov på f a s t - mörnas bak- och vavkonst. Råt tan åstadkommer d e t bas ta brödet och tyge t . T i l l b rö l lope t f ä rdas r å t t a n bredvid Askepjasken i en sil- versked f örspänd med tordyvlar . Råttan ber Askep jäsken aitt hugga s k a f t e t av skeden och huvudet av henne s j ä l v . Skeden b l i r en f i n vagn, r å t t a n en underskön kungadotter. Hon ha r v a r i t Pöritrollad av s i n styvmor. Askepjaskens brud Överglänser brödernas.!Iskepjas- ken b l i r kung i s i n d ro t tn ings r i k e ,

Bandet med de t r e dansande gul l rosorna. 111. av Einar Norelius. Årg . 49 (1956) s. 7-18.

Folksaga.

Kungens yngsta d o t t e r önskal s i g e t t r ö t t band med t r e dansande rosor . Hon f å r ve t a , a t t e t t sådant band v a r i t s y n l i g t eLt stycke f r å n s l o t t e t och r i d e r d i t med en hovdam och en hovherre. De h i t t a r inge t band, men s e r en dörr s t å på g län t i e t t berg. Pr insessan och hovdamen går i n . Pr insessan önskar s i g mat, möbler och en hund till sä l l skap . A l l t uppfy l les , d e t kommer t o m t v å hundar. Hovherrn s l å r den ena hunden, men pr insessan kysser den till t r ö s t . Den förvand- l a s till en p r in s . Den andra hundenblir en s t i l i g hovherre, Pr insessan g i f t e r s i g med pr insen , hovdmen med hovherren, På br8l lopskval len l i g g e r bandet med rosorna i pr insessans kammare.

Den b l å draken. Av Ul la Österberg. 111. av Einar Norelius. Årg . 47 (1964) s. 67-75,

Uen f a t t i g a k ines i ska famil jen Ling ha r i n t e f å t t någoin niat på länge, Den l i l l e sonen b l i r bekant med en f e t l i t e n hund, som fö l - j e r med honom hem. Ftuniljen avs t a r a r t i g t f r%n a t t ä t a upp s i n gäs t . Hunden skänker dem e t t agg av guld, u r v i l k e t en b l å l i t e n drake kläcks. Herr Ling s s l j e r en skalskärva till köpmannen Kong-Hu f ö r a t t köpa mat. Han b e r ä t t a r om draken. Den avundsjuke Kon&-Hu sam- l a r he l a 5yn f ö r a t t t a draken f r å n famil jen Ling. Men draken blå- s e r upp s i g s å a t t he la fami l jen p lus hunden f å r p l a t s p& hans . rygg, och de f a r bo r t till f j ä r r a n land.

Bortbytingarna. Av Helena Nyblom. 111. av John bauer. arg. 50 (1357) s. 5-28 samt "De bas ta sagorna u r Bland torntar och t r o l l " s . 23- 41.

Sagan beskr ivs i Thorb.iörnsson, G. : Regis ter över f ö r f a t t a r e , il- l u s t r a t ö r e r , t i t l a r och ämnen i bland t o n t a r och t r o l l l- 18 (1907- 1925). - Borås, 1076.

Byn som f rös . 4 Av Anna-Lena Wästberg. 111. av Einar Norelius. Å r g . 63 (1970) s. 37-50.

I byn Mo kommer f r o s t e n en höst redan i oktobers f ö r s t a vecka. A l l t i n g b l i r överdraget med en isskorpa, och kylan ökar, L i l l e Jans f a r f a r anser, a t t någon vetenskapsman måste ha tappa t Absoluta nollpunk- ten. Jan går u t och l e t a r e f t e r den, kladd i farmors extravarma u l lvan ta r , soin f a r f a r s t i c k a t å t henne som fastmansgåva. Jan f in - ner Absoluta nollpunkten i en l i t e n s v a r t ask och bar hem den i en korg.. Byborna lägger den i en brunn och täcker den medl varma t i ng : kärleksbrev, nattmössor iiim. I sen smäl ter bo r t utom m i t t ö- ver brunnen. Dar anläggs en isbana, och byborna b l i r l ande t s skick- l i g a s t e skridskoåkare.

Cirkus Plommonkind, Av Karl-Aage Schwartakopf. 111. av Einar Norelius. Årg. 4'4 (1951) S. 97-111.

Alvan Plommonkind ä r s å tung, a t t granarna knacks nä r hon dansar. Därför f å r hon i n t e d e l t a i alvornas juJuppvisning. Med skatan He- se Fredrik som kompanjon s ä t t e r hon upp Cirkus Plommonkinjd f ö r a t t konkurrera med älvorna.De engagerar en dansande tusenfo t ing och "e le fan tä lvor f r å n Indien" och Plommonkind dansar tungviktsdans. Publiken sv iker alvornas juldans. Älvorna saboterar c i rkus fö re s t a l l - ningen genom a t t b l å sa nysbac i l l e r med ä r t r ö r på e lefantälvorna. I . e n nysning f l y g e r c i r k u s t ä l t e t i lu f t en . Plommonkind b l å s e r an- da till månen. Det t a r henne e t t å r a t t f lyga hem, och.hon magrar så mycket, a t t hon kommer i n v id a lvba le t ten .

Dadelkärnan. Av Thure dlmroth. 111. av Einar Norelius. Årg. 49 (1956) s . 51-63.

Sultanen har bestämt, a t t den man, som kan göra d e t s t ö r s t a och vaidefullaste a av en dadelkärna, ska få hans d o t t e r Suleima, Guld- smedens son gör e t t dyrbar t smycke genom a t t f a s t a ade l s t ena r .v id kärnan. Vesirens son sn ida r e t t l i t e t skepp av s i n karna. Den f a t - t i g e kameldrivaren Abu säger s i g v i l j a d e l t a i tävl ingen, men se s a l d r i g a rbe t a med någon karna. Nar de ska v i s a upp sina verk f ö r . sul tanen, kommer Abu med en dadelpalmsplanta. Han vinner tävling- en, men sul tanen angrar s ig . suleima ska g i f t a s b o r t med under- ves i ren . I s t ä l l e t f å r Abu sul tanens kökspiga. Abu b l i r g lad, f ö r de t ä r henne han tyck t mest om.

En dag med Knubbe. Av Maud Reuterswärd. 111. av Einar Norelius;. Arg, 58 (1965) s. 14-24.

L i l l e pojken H.1ubbe f ö l j e r med vedhandlare Vedman på en " f i l u r - t u r " run t s t an medan mamma och mormor a r på a rbe t e t . Hos Vedmans bekanta b ry t e r de arm,. spe l a r k o r t och b l i r bjudna på ka f f e och s i l l och potä te r . Nar de återvänder hem meu en kattunge,som Knub- be f å t t , har de hunni t b l i o ro l iga hemma hos honom, men a l l t ord- nar upp s ig .

En datamaskin v id namn Orvar. Av Karl-Aage Schwartakopf. 111. av Einar Norelius. Årg . 64 (1971) a 19-32.

En av tomtarna i 'fornteskogen bygger datamaskinen Orvar, som kan gå och t a l a mm.0rvar f å r något f e l på mekanismen,, s& a t t han ger s i g till a t t d e l a u t a l l a julklapparna redan i november. Tomten skickar u t Orvar f ö r a t t samla ihop a l l a julklapparna igen, Nar Orvar kommer t i l l b a k a b l i r tomten ånge r fu l l och rörd nar ;han s e r , hur t r ö t t och f ö r b i datamaskinen a r , Orvar f å r en he l f l a s k a sy- maskinsolja,, och tomten lovar a t t han ska f å b l i som son i huset.

Doktor J a r n p i l l e r och den a u s t r a l i s k a dundersnuvan. Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av Einar Norelius. Å r g . 6 3 (1970) S, 21-35.

En av tomtarna i Tomteskogen drabbas av den a u s t r a l i s k a dundersnuvan och nyser u t en a u s t r a l i s k dunderbaci l l , s t o r och a rg som en v i l d - k a t t . Den t e l e g r a f e r a r e f t e r s i n a s l äk t inga r i A u s t ~ a P i e n , Doktor J ä r n p i l l e r smider en plan, e n l i g t v i lken tomtarna a w ä r j e r a t t ac - ken. Nar dunderbaci l lerna kommer flygande, b l å s e r hundra tomtan. a r t e r mot dem u r a r t r ö r . Hundra ska tor knyter e t t j a t tesp inde l - n ä t runt de fö rv i r r ade bac i l l e rna . Sedan pake te ras de och skic- kas t i l l b a k a till Austral ien.

Draken som v i l l e b l i småskolebarn. Av Erik Palm. 111. av Einar Norelius. Årg. 49 (1956) s. 33-49.

Bland drakarna i drakberget f i nns en s n ä l l och blyg drake, som h e l s t av a l l t sku l le v i l j a vara e t t småskolebarn. Han gör s i g bekant med barnen och fröken i den närbelägna småskolan. 13an leker med barnen på r a s t e r n a , och nar d e t snå l a skol råde t väg- r a r leverera ved, värmer drdren upp kaminen genom a t t sp ru t a eld. i den. En r iddare f 5 r nys om draken och kommer f ö r a t t döda den. Draken s j ä l v kan i n t e s l å s s , men skolpojkarna gömmer s i g i hans mage, bombarderar d ä r i f r å n r iddaren med s langbel lor och d r i v e r honom på f lyk ten . Draken utnämns till hederssmåskolebarn, men dör därvid av g läd je . I f a l l e t k ros sa r han skolhuset . Barnen f å r e t t å r s lov och r e s e r en vä ld ig gravkul le över draken.

Drottningens halsband. Av Anna Wahlenberg. 111. av John Bauer, Arg. 60 (1967) s . , 45-59 samt "De bäs t a sagorna u r Bland tomtar och t r o l l " s . 81-95.

Sagan beskr ivs i Thorbjörnsssn, G.: Reg i s t e r över f ö r f a t t a r e , , il- l u s t r a t ö r e r , t i t l a r och ämnen i Bland tomtar och t r o l l 1- l8 (1907- 1925) . - Borås, 1976,

Drömskeppet. Av Irmel in Sandman s; 14-227samt a rg .

L i l i u s . 111, av Einar Norelius. Årg . 59 (1966) 70 (1977) S. 21-29.

Den gamle avmönstrade sjömannen Joakim bor i en koja v id s t randen i Staden Tulaval l med s i n k a t t , si11 hund, s i n g e t , s i n skälldpadda

b-

. , . .

och sin papegoja. Han bygger små drömskepg av drivved och om nat- terna drömmer han till havets, backens och alarnas sus att han seg- lar igen. En kall vinter fryser vattnet till och tystnar. Joakim kan inte drömma mer och blir olycklig. En stjärna faller ner till Joakim och ber honom önska något. Han önskar sig att få segla igen. En lejdare sanks ner från himlen, och Joakim klattrar upp med sina djur. Han får mönstra på stjärnbilden Argo,skeppet som fraktar dröm- mar. De vuxna i staden tror, att ~oakim drunknat,men barnen vet, att han seglar igen, Han kommer varje natt med vackra drömmar till dem.

Eldfågeln. 111, av Einar Norelius. Arg. 62 (1969) s. 55-81. Folksaga.

I kungens liwakt finns en man, Peter, som av en fe'fått en hast med magiska egenskaper. Peter ar Överlägsen sina kamrater i allt, men skrytsam. En dag hittar han en fjader från en eldfåge,. Trots hästens varningar tar han fjädern %ed till kungen, Avundsjuka hovman har förtalat Peter för Icungen, Denne uppdrar åt Peter först att fånga eldfågeln, sedan att hämta den vackra och ondsinta prin- sessan Lissa till gemål åt kungen. Annars skall han d&, Tack vare hastens klokhet lyckas uppdragen. Prinsessan Lissa vill inte alls gifta sig med kungen, och nu hatar hon Peter. För att bli* av med honom befaller hon honom att hämta hennes brudklänning, soim finns på havsbottnen. Med hastens hjälp klarar Peter ocksa denna farli- ga uppgift. Nu tanker Lissa ta livet au honom genom ett skållhett bad. hligt hastens råd tar Peter en av eldfågelns fjädrar med sig i badet och stiger upp vackrare an förut. Nu vill aven kungen bada, men d& han inte har någon fjader, blir detta hans sista bad. Lissa förbränns av ilska. Peter blir kung och ar för framtiden botad från L sin skrytsamhet,.

Eskimåtrollets isfest. Av Aino Nordlund. 111. av Einar Norelius, Arg. 49 (1956) s. 113-128.

Eskil ar Imng bland eskimåtrollen på Nordp.olen. Där ligger också Norrskenskungens slott. Norrskenskungen kungör, att han tanker ordna en så underbar fest som ingen annan kan åstadkomma. Bara de basta vännerna ska bjudas, Eskil inte. Eskil hittar en massa trälådor på ett isflak. De har tappats fr%n ett flygplan och in- nehaller glödlampor och fyrverkeripjäser. Eskil stkiller till med en egen fest och bjuder alla dem som inte fått komma till Norr- skenskungens. Eskil väcker förtjusning med elektriskt ljus i sitt isslott och underhåller gästerna med fyrverkerier. Succe'!

Fl i ckan i kris t al lykt an. Av Hjalmar Bergman. 111. av Einar Norelius. Årg. 62 (1969) s. 73-93.

Sagan beskrivs i Thorb,iörnsson, G.: Register över författare il- lustratörer, titlar och ämnen i Bland tomtar och troll 1-18 (1907- 1925)~ - Borås, 1976.

Flickan i spegeln. 111. av Einar Norelius. Arg. 45 (1952) s. 107-118.

Japansk folksaga.

En man har j u s t m i s t s i n älskade gamle f a r , som han mycket l i k - na r till utseendet. Vid e t t besök i Kyoto kommer mannen i n i en but ik da r d e t s ä l j s speglar , något han a l d r i g f ö r r s e t t , I g l a s e t s e r han s i n f a r , som nu s e r ung och s t a r k u t . Lycklig köper han spegeln och t a r den med hem. Hans hustru hör, hur mannefi o f t a t a l a r med någon inne i sängkammaren, och han maste b e r ä t t a , a t t han köpt s i n f a r . Hustrun v i l l undersöka saken och b l i r rasande över mannens lögn. I s t a l l e t f ö r s i n f a r har han t a g i t hem en ung f l i c - kal Pare t g r ä l a r . S lu t l i gen t a r de spegeln med till e t t k l o s t e r f ö r a t t l å t a abedissan s l i t a t v i s t e n . Hon t i t t a s i spegeln och säger, a t t f l i c k a n t a g i t s å i l l a v i d s i g , a t t hon v i l l gå i klos- t e r . Hon har redan anlagt nunnedok!

E t t f lodäventyr. Av Benny Örtenblad. 111. av Einar Norelius. .&rg. 59 (1986) s. 79-91.

Den överbesky-dade l i l l e pojken Robertk , I i f far nere v i d f loden flod- t r o l l e t Pjotr., som bor på en pråm. De s e g l a r ne rå t f loden, och Ro- b e r t f å r l ä r a s i g a t t meta, använda kniv r ä t t , s k i l j a p% fhgel la- t e n och v i s s l a '.'på pojkars v i s " . De har s ä l l skap av vatttenalfen Bosalinde, som accepteras sedan hon d i ska t å t dem, De r aka r u t f ö r e t t åskväder, som Robert bara tycker a r r o l i g t . Men Rosalinde ä r åskrädd. Sedan måste Robert gå hem till s ina pedantiska, *er- beskyddande s y s t r a r , men P j o t r l ova r , a t t de ska t r ä f f a s f l e r a gånger.

Flygresan till Södern. Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av Einar ~ o r e l i u s . Årg. 57 (1964) 6, .73-85.

En regnig sommar b e s l u t a r tomteparet F e l i x och F i i i ppa a t t r e s a söderut. Flygartomten Charl ie erbjuder s i g a t t f l yga fami l jen till Mallorca i s i t t f lygplan , s o m a r byggt av en stubbe med gran- r is till vingar och. e t t hal lonsnår i förarhyt ten . Prope l le rn f å r F i l i ppa veva f ö r hand. Charl ie h å l l e r kompassen upp och ne r , s å a t t de hamnar p& Nordpolen, De f l y g e r hem igen och b e s l u t a r s i g f ö r a t t t r o , a t t ön Mallorca bara a r e t t p å h i t t ,

Den-fridsamma draken. Av Kenneth Grahame. 111, av Einar Norel ius , A r g o 55 (1962) s, 5-28.

En herdepojke i en l i t e n sydengelsk by b l a r bekant med en drake, som l e g a t begravd i ,jordens innandöme sedan drakarnas t i d . Nu,har den t a g i t s i g , upp och b o s a t t s i g i en g r o t t a i k r i t k l ippan . Det ä r en fridsam och kons tnä r l i g t lagd drake, - H m gärna d i k t a r so- n e t t e r , Byborna beskyl le r dock draken f ö r ogärningar. Sankt Gö- ran kommer f ö r a t t döda den, Herdepojken lägger e t t ord f ö r den charmige draken. För a t t byborna i n t e ska b l i besvikna, iscensat- t e r draken och 'Sankt Göran en l å t s a s s t r i d . Draken låtsaa: s i g

besegrad, och Sankt Göran fö r säk ra r , a t t den a l d r i g mer ska göra något s tyggt . Sedan f å r den bo i f r e d i s i n k r i t g r o t t a .

Fru Skräck och Lasse i Rosengård. Av Hjalmar Bergman. 111. av Einar Norel ius , Årg. 66 (1973) s.61-74.

Sagan beskr ivs i Thorb.iörnsson, G.: R e g i s t e r över f ö r f a t t a r e , il- l u s t r a t ö r e r , t i t l a r och ämnen i Bland tomtar och t r o l l 1-18 (1907- 1925). - Borås, 1976.

Fågel Fenix och visdomens äpple. 111. av Einar Norelius. Arg. 69 (1976) s. 63-80.

Folksaga.

En kung äger e t t äppe l t räd , som v a r j e n a t t ba r visdomens s i l v e r - äpple. Äpplenagör kungen till en god regent . En n a t t s t j ä l s app- l e t , Den av de t r e p r i n sa rna , som fångar t juven , ska f å kronan. Ingen lyckas , men yngste p r insen uppdagar, a t t t j uven ä r Pågel Fenix. Kungen och pr inskrna f ö r f ö l j e r Fågel Fenix, t i l l s de hind- r a s av e t t g lasberg. De övr iga vänder hem, men yngs te pr insen fo r - c e r a r berget och nå r su l tanens r i k e . Sul tanens vackra d o t t e r ta- l a r om f ö r honom,at%* su l tanen äger den guldbur, till v i l ken Få- ge l Fenix a l l t i d återvänder. Sultanen v i l l r o a s i g med en kurragömmalek: om p r in sen h i t t a r ho- nom en gång, f å r han behå l l a l i v e t . Två gånger - han f a r s u l t a - ' nens d o t t e r . Tre - han får önska s i g vad han v i l l . Tro t s a t t su l - tanen f ö r t r o l l a r s i g , h i t t a r p r insen honom t r e gånger. Han önskar s i g guldburen. Sultanen v i l l mörda pr insen , men han f l y r med pr in - sessan och guldburen till s i n f a d e r s r i k e . Pr insen öve r t a r kro- nan, och Fågel Fenix sång och s i l ve r äpp l ena ger honom och su l tan- nens d o t t e r , numera d ro t t n ing , lycka och v i s h e t i a l l a de r a s dagar.

Det . f örhaxade s l o t t e t . 111. av Einar Norelius. Årg . 67 (1974) S. 57-83.

Folksaga.

En skräddargesä l l kommer på s i n vandring till en s t a d med e t t av häxor hemsökt s l o t t . Gesällen e rb juder s i g a t t b e f r i a s l o t t e t och lovas mycket Dengar som b e l ö n i n g . I ' s l o t t e t v i s a r s i g bo en f ö r t r o l - l ad p r in se s sa , som kan b e f r i a s bara om någon härdar u t i g l o t t e t t n e n ä t t e r , medan häxorna p ina r och skrämmer honom. Det g s r gesal- l en , f ök t ro l l n ingen h5vs och han har nu r a t t a t t g i f t a s i g med pr insessan. Hon stämmer möte med honom på en bestämd p l a t s e t t å r senare. När t i d e n f ö r mö.tet ä r inne, ge r en s v a r t s j u k gas tg i - v a r d o t t e r gesä l len en sömndryck, s å a t t han somnar v i d mötesplat- sen. Tre gånger sover han över p r insessans besök. Hon lämnar t r e föremål som tecken på a t t hon v a r i t v id mötesplatsen och h ä l s a r ges+11~n, a t t han inom s j u å r måste söka upp henne. För a t t nå hennes s l o t t måste han t a s i g igenom en t ä t skog. Han måste kas- t a s i g f r å n t r a d till t r ä d he l a vägen. J u s t nä r s j u år g å t t och pr insessans b rö l l op med en prins-föi*bereds, nå r g e s ä l l e n fram. Han kan l eg i t ime ra s i g med föremalen, som pr insessan laminade v id mötesplatsen, och b rö l l ope t f i r a s med gesä l l en som brildgum.

Det förtrollade fiskbenet. Av Charles Dickens. 111. av Einar Norelius. kg. 56 (1963) s, 30-48,

9 i

Kung Watkins den fjärde, som har nitton barn och d%lig ekonomi och jobbar på ett kontor, har just köpt ett kilo lax nar han traf- far feen Grandmarina. I laxen finns ett önskeben, säger f een.Älds- ta prinsessan Alicia ska ta vara på det. Det får bara användas en gång, "i rätta ögonblicket". - Alicia använder inte benet, när drottningen blir sjuk, inte nar småprinsarna skär sig i fingrarna eller slår huvudet i ~ärnspi- sen. Hon klarar situationen andå.Men nar lönen ar slut och kung- en ingenstans-:ifrån kan skafga pengar, tar hon benet och önskar, att avlöningsdagen vore inne. Eftersom Alicia använt benet i rätt ögonblick, belönar Grandmnrins. henne. Hela familjen blir frisk och får fina kläder. Alicia får en prins att gifta sig med, ett tju- sigt bröllop och småningom trettifem barn, Det förbrukadel benet får grannens arga mops, som sätter det i halsen och dör.

Den förtrollade manteln. 111. av Einar Norelius. Årg. 64 (1971) s. 99-117. Folksaga.

I en japansk by bor en pojke, som tycker om att skämta med folk och på så vis få uppmärksamhet. Han råkar på en "tengu", ett slags förtretligt troll, och byter till sig en osynlighetsmantel av det mot ett simpelt bamburör, som han utgett för att ha magiska egen- skaper, Osynlig springer han omkring i byn och ställer till ela- ka hyss. Den lurade tenguns hämnd uteblir emellertid inte; Poj- kens mor har råkat elda upp manteln. Pojken smörjer sig med askan, som också gör honom osynlig, och besöker bykrogen. Där tar han sig en klunk risbrannvin, och av svedan i svalget börejar hans tårar rinna. Bit för bit blir han synlig, och byborna förstår nu, vem som ställt till alla oförkla,rliga förtretligheter. De förebrgr pojken strängt. Han gör sedan aldrig mer n%gra elaka hyss, och byborna förlåter honom och l%ter sig roas av hans skämt igen.

Den förtrollade tavlan. Av Laurence Housman. 111. av Einar Norelius. Arg. 57 (1964) s. 51-62.

Tiki-Pu arbetar i en konstnärs atelj6 som passopp. I ateljkn finns den gamle mästaren Wio-Wams sista verk, en tavla med ett palats i en trädgård som motiv. Enligt legenden lämnade Wio-Wam världen och gick in i sin tavla, Tiki-Pu övar sigoia nätterna att målg, sit- tande framför tavlan. En natt öppnas palatsets dörr, Wio-Wam kom- mer fram till tavlans ram och bjuder Tiki-Pu stiga in. Sedan går Tiki-Pu varje natt in i tavlan och undervisas i måleri av Wio- Wam, Tilci-Pus herre ser honom en gång gå in, och rädd att få en konkurrent i Tiki-Pu målar han en tegelmur över palatsets dörr. Fem år därefter får han se, hur tegelstenarna plockas bort ini- från; ut stiger Tiki-Pu och Wio-Wam. Wio-Wam slungar en sten mot Tiki-Pus herre så att han dör. Tiki-Pu går ut för att forksatta Wio-Wams verk.

Gatpojken som b l ev k a l i f o av Bagdad. 111. av Einar Norelius, Arg. 46 (1953) s. 19-36.

ös te r ländsk saga,

Va t t en fö r sä l j a r en A i i h i t t a r på ga tan en smaragd, som k a l i f e n s d o t t e r t appa t , Han vän ta r med a t t återlämna den, t i l l s en till- r ä c k l i g t s t o r belöning, dvs p r insessan s j ä l v , u t f ä s t s . Då p e t a r han i n den i en gurka och l å t s a s a t t han nyss h i t t a t den d a r , n a r han b e t i gurkan. P r in se s san s ä t t e r B l i på prov, innan hon v i l l g i f t a s i g med honom. Han ska saga, vad som a r vackras t i vär lden. A l i t a r k a l i f e n och p r in se s san till en damm och pekar u t , vad som bör v a r a vackras t f ö r k a l i f e n : p r insessans spegelbi ld . P r insessan s e r nu s j ä l v , vad s o m ä r d e t vackras te hon v e t : A l i s spege lb i ld . De g i f t e r s i g . A l i b l i r med t i d e n k a l i f .

G la sögonq lde t , . Av Karl-Lage Schwartz;lcopf. 111, av Einar Norelius. Arg . 67 (1974) S, 29-43.

I Tomteskogen ges en t i d n i n g u t av tomten Tankus, som a l l t i d går med glasögon av r ö t t g l a s , dä r fö r a t t d e t ä r b r a f ö r tankarna. Han t r ä f f a r en l a r v , som a r a l l d e l e s rödgul. Det beror på, a t t den har k r u p i t genom e t t l a g e r av guldsand s o m f i n n s under Tom- teskogen, säger l a rven s j ä l v . Tankus ger u t e t t sensationsnummer om guldet , A l l a tomtar b ö r j a r grava, men h i t t a r i n g e t guld. Tan- kus f r u k t a r f ö r de r a s hamnd.Larven dyker upp och a v s l ö j a r a t t den l u r a t honom. Den röda färgen berodde på Tankus egna glasögon. Men larven räddar Tankus genom a t t l å t a doktor Uggla prova u t rö- da glasögon &t a l l a tomtar , s å a t t de s e r guld ö v e r a l l t ,

Gröt- Simen och julgröten. Av Alf prbysen. 111. av Einar Norel ius . Arg . 57 (1964) s , 83-71.

Naf ju lg rö ten ska kokas h e m a hos d e t s n ä l l a t r o l l e t Gröt-Simen, f i n n s de t varken mjöl e l l e r grädde a t t gCra den av. Det s t o r a j u l l j u s e t saknas ocks%. Gröt-Simen och hans t j ä n s t e f o l k , Hans och Karin, b l i r bjudna på j u l g r ö t hos grannen, den e laka t r o l l packan Guri Sopptryne.1 g rö ten h i t t a r Gröt-Simen en brosch, som t i l l h ö r t Karin och en l i t e n t r äh i i s t , som han s j ä l v t ä l j t . Nar l j u s e t på bordet b r inner ne r , kommer Simens r i n g till synes, Hans ha r l a g t broschen i mjö le t , ha s t en i grädden och r ingen i l j u s e t f a r a t t a v s l ö j a Guri som t j uv . Det f i n a s t e mjö le t , den b ä s t a grädden och e t t annat l j u s har Hans gömt undan, så de t kan ändå f i r a s j u l hos Gröt-Siinen,

Gubben Mintos iiventyr. 111. av Einar Norelius. arg. 51 (1958) s . 79-94.

I t a l i e n s k folksaga.

Gubben Minto d e l a r s i t t hus med t v å möss och en tupp, Två k a r l a r v i l l köpa tuppen. Minto hör dem v iska , a t t tuppen har en önskesten i krävan. Han behå l l e r tuppen, v r i d e r nacken,av den och t a r u t s t e - nen. Han önskar s i g ungdomen t i l l b a k a , e t t s t i l i g t s l o t t och a l l t som a n s t å r en f u r s t e . Han b l i r g i f t med en p r in se s sa och f å r en liten

do'tter. De f.d. tuppspekulanterna dyker upp v i d s l o t t e t och loc- 11

kar f l i c k a n med en vacker docka till a t t obemärkt hämta anskeste- nen å t dem. P l ö t s l i g t står Minto å t e r som gubbe v i d s i n gamla,

f a l l f ä r d i g a stuga. Han upptäcker s l o t t e t en b i t dä r i f r ån . Nu bor tuppköparna i det . I Mintos s tuga bor de båda mössen kvar. De t a s , s i g i n i s l o t t e t och hämtar-stenen å t Minto. Han önskar båda bo- varna d i t pepparn vaxer och därpå ungdom och rikedom å t e r . Han å t e r fö renas med s i n f a m i l j , och mössen utnämns till slotlsmöss.

Gubben och gumman, som g ~ o r d e a rbe tsb t e . 111. av Einar Norelius. r . 69 ( 1 9 s. 98-109.

Folksaga.

Gubben avundas gumman, som f å r gå hemma om dagarna. Gumman före- s l å r e t t byte. Hon går till skogen f ö r a t t sveda hank. Gubben sköter hushå l le t . Från morgon till k v ä l l h inner han bränna upp brödet, h ä l l a u t grädden i ka l lan , l å t a ö l e t r i nna u t på go lve t . och en hund s t j ä l a f l ä s k e t , hacka gummans gröna ko f t a i b i t a r f ö r a t t koka grönkål av, kvava (?) barnet , s t r y p a kon och s j ä l v f a s tna i skorstenen. Gumman kommer hem med en s t o r knippa hank, och de t b l i r g r å t och elände. Sedan f å r gumman vara hemma och gub- ben går till skogen, och a l d r i g mer r i n g a k t a r h a n gummans arbete.

Gubben Skrå och skogstrol len. Av Börje Linde l l . 111. av Einar Norelius. Arg. 49 (1956) s. 97-112.

Gubben Skrå a r r i k , snå l och elak, På hans agor f i n n s en back- stuga. Medan gumman som bor dä r l i g g e r på s jukhuset , tänker gub- ben< Skrå kas t a u t hennes ägodelar och t a stugan f ö r eget, bruk. Några små skogs t ro l l f å r nys om hans planer . De möblerar om hela skogen, så a t t gubben i n t e kan h i t t a backstugan utan hamniar utan- f ö r s i t t eget hus igen. Nar gubben hämtat s i g , b ö r j a r hani planera a t t l å s a igen den brunn, där he l a byn t a r s i t t va t t en , f ö r den l i g g e r på hans mark. Trol len t a r till s i t t gamla knep. De förvan- der synen på gubben, så a t t han i s t a l l e t går och 1åser;den brunn dar han s j ä l v hämtar va t t en och k a s t a r i nyckeln e f t e r å t . Nar Skrå marker vad som hänt , gömmer han s i g i s i t t hus och syns ald- r i g till mer.

Gubben T r i l l e i runda stenen. Av Einar Norelius. 111. av Einar Norelius, Årg . 47 (1954) s, 3-20.

En f j ä r i l l eder pojken Jan till en l i t e n grå s t e n på en dikesren och ber honom vanda på den. En l i t e n t rol lgubbe kommer u t , f n r f ö r s t a gången på hundra å r , f ö r s tenen har l e g a t med dörren nerå t . Han t r o l l a r Jan så l i t e n a t t han kan s t i g a i n i stenen. Stenen r u l l a r ner i d ike t . Jan bereder s i g på a t t f å s tanna i stenen t i l l s d ike t t o rka r u t , men så råkar t rol lgubben öppna e t t föns te r . Vat tnet strömmar i n och ner i kä l l a r en , som a r s& s t o r , ak t den rymmer a l l t va t t en som f i n n s i d ike t . Jan kan hinna hem lagom till middag, sedan gubben å t e r g e t t honom hans vanl iga s to r l ek .

72 Gyllene f lodens f u r s t e . Av John Ruskin. 111. av Einar Norelius. Arg. 53 (1960) s. 94-110.

Förkortad vers ion. i

ben Gyllene Floden ( den s e r u t som guld i solnedgangen ) r i nne r genom en bördig da l . Dalen ags av t v å e l a k a , g i r i g a bröder och de- r a s godhjärtade l i l l e b r o r Gluck. En vinterdag ger Gluck mat och varme å t en l i t e n l u s t i g gubbe, men n a r bröderna kommer hem, kör de u t gubben. De t r e bröderna kommer på obestånd. Nu v i s a r s i g den l i l l e gubben, som a r Den Gyllene Flodens Furste , igen f ö r Gluck. Han b e r ä t t a r , a t t om någon f r å n bergstoppen inv id f loden k a s t a r t r e droppar v igva t t en i strömmen, ska den förvandlas till guld. De ä l d s t a bröderna gör v a r s i t t försnk. T ro t s a t t de har en he l f l a s k a v igva t ten med iig, ger de inte' .en droppe å t den t r ö t t e gubbe, d e t s juka barn och den halvdöda hund som de möter på ber- g e t ~ Bröderna förvandlas d& till s t ena r . i f loden. sisi p r h a r Gluck s i n lycka, men han ge r bo r t a l l t s i t t va t ten , D å förvand- l a s hunden till Den Gyllene Flodens f u r s t e , som säger å t Gluck, a t t guld behöver han i n t e eftersom han har nog d a r a e ' i s i t t heja- t a , Men den missväxt som v å l l a t brödernas obestånd ska ge vika, ,

Gluck ska f å goda skördar och e t t l y c k l i g t sinne,

Det gyllene skeppet, Av James C, Bowman och Margery Biznco. 111, av Einar NoreKius. Arg. 46 (1953) s. 97-112.

Toivo, en jägare , f a r av v ä t t a r n a e t t flygande, gyl lene skepp, En pr insessa lovar a t t g i f t a s i g med honom, om hon f å r f ö l j a ho- nom i skeppet till en underbar ö i havet, Toivo g&r iland. f ö r a t t plocka av öns underbara bar. Han s v ä l j e r e t t och f a l l e r i sömn. Nar han vaknar, a r skeppet. och pr insessan bor ta , Han a r hungrig och ä t e r e t t purpurf argat. bar. Horn växer u t i hans panna, Han ä t e r e t t r ö t t bär. Hornen försvinner , han b l i r mycket vacker, Toivo raddas och beger s i g med både purpurfärgade och röda bar till pr insessans s l o t t . Pr insessan känner i n t e igen honom, men f å r .höra, a t t han k a n göra ' fo lk- under.bart vackra, Hon ber honom förvand.la hennes utseende. Toivo v i l l hämnas f ö r a t t hon Övergi- v i t honom och s t u l i t hans skepp; Han ger henne e t t purpurbar och hon f å r horn, Hennes f ade r lovar den, som bo ta r pririsessan,, hennes hand och högsta kommandot i armdn. Toivo ber a t t f å försöka, Han s tänger i n s i g med pr insessan, spöar henne och anklagar henne. Då b e r ä t t a r hon, a t t hon vän ta t i skeppet i t r e dagar och sedan t r o t t a t t Toivo överg iv i t henne och f l u g i t hem. Toivo ber om för- l å t e l s e och ger henne e t t r ö t t bar. Ron b l i r vackrare an någon- s in . Bröllop f i r a s .

Hej h e j h e j h e j h e j h e j T jo f i s , Av Hans-Eric Hellberg. 111. av Einar Norelius, A r g , 63 (1970) S. 81-95,

Storebrors e t t å r i g e L i l l eb ro r t a l a r långa ramsor nied någon osyn- l i g i e t t hörn av vardagsrummet. Storebror minns a t t han s j ä l v smi mycket l i t e n sett N%gon i hörnet. Gubben i r u l l s t o l p& f ö r s t a våningen ska f f a r Storebror glasögon som gör a t t han kan s e den

osynlige. Det a r en levande upplaga av L i l l e b r o r s käras te leksak, en tyggubbe v i d namn Tjof is . Ban ä r L i l l e b r o r s skyddsande, l i k - som a l l a småbarn har ensskyddsande i samma skepnad som deras alsk- l ings leksak , som, .ser till a t t de i n t e slår s i g f ö r mycket. @jo- f i s t r o l l a r s å a t t L i l l e b r o r b l i r l i k a s t o r som Storebror . De s ik- t e r i en t a l l och kas t a r k o t t a r på fo lk , så a t t de n a s t m åker p& s t ryk , men T j o f i s t r o l l a r dem t i l l b a k a till vardagsrummet igen. Se- dan b l i r a l l t som van l ig t , men mamma h i t t a r en t a l l k o t t e i ~ i l l e i b rors säng.

Hornman och hennes guld. Av Aino Nordlund. 111. av Eina.r Norelius, Arg, 44 (1951) s. 115-126,

Trol lkärr ingen Hornavan och dvärgen Mossfarfar gör gemeilsam sak f ö r a t t köra u t människorna, som bor ra r gruvgångar i bexget dä r Hornavan har s i t t guld och Mossfarfar s i n smedja. Med kaep och skrämskott f å r de en de l av gruvfolket a t t ge s i g av, och de s i s - t a ger s i g iväg, na r t r o l l e n s t ä l l e r till f e s t och dansar på berget s å a t t a l l a gruvgångarna r a s a r igen.

Horsapetter och Konga t j u t , Av Edith Unnerstad, 111. av Einar ~ o r e l i u s . Å r ~ . 55 (1962) s. 60-74.

L i l l e Horsapet ter ar s t a l l d r ä n g å t baronen på Drageshola och en oslagbar h ä s t k a r l , En s t o r i l sken ä l g t j u r , "Konga t j u r " , t e r r o r i - s e r a r t r ak t en . Baronen lovar en belöning &t den som gör av med al- gen. Horsapet ter s e r en n a t t hur älgtjuren försöker komma å t baro- nens k ines i ska c i t ronäpple t rad , Han f r å g a r baronen vad han f % r , om han r i d e r Konga t j u r fram till y t t e r t r appan . Baronen e rb juder he l a godset, men H o r s g e t t e r v i l l nö j a s i g med ci t ronäppel t räden. Hela sommaren matar han algen med appelgrenar, t i l l s den l å t e r honom kormna upp på dess rygg. På en n a t t ar den inr iden. Nflota morgon s t i c k e r Horsapet ter ner en rad r i p p e l h i s t a r i marken upp till huset . Älgen b e t a r s i g anda f r p till baronens f ö n s t e r med Horsapet ter på ryggen. Belöningen har han t a g i t u t i för ' sko t t , äppelträden ä r ju uppätna, Nu ber baronen P e t t e r a t t r i d a långt b o r t med ä lg t ju ren , annars m%ste den sk ju taseven Horsapet ter v i l l i n t e k i l j a s f r å n algen; han r i d e r bor t på den och syns sedan in- t e till mera.

Hur det gick till nar t r o l l e n försvann, Av B i r g i t t a Bohman. 111. av Einar Norelius. Å r g . 63 (1970) s ? 53-63.

Trollpojken Klante tappar s i n svans.Nar han å t e r f i n n e r den, s i t t e r den som e t t skärp run t midjan på en manniskoflicka. Hon lockar honom med till s i t t hem. Flickans mor t v ä t t a r Klante och ger ho- nom manniskoklader. Han gar bekantskap med r ad io , t eve , b i l a r , handelsboden, g l a s s , skolan m m och glömmer b o r t a t t , e m tt f å t i l l b a k a svansen. Hemma i t r o l l b e r g e t b e r ä t t a r han om människo- världen, och de fascinerade t r o l l e n b ö r j a r en e f t e r en a t t gör9 s i g av med s i n a svansar och f l y t t a ne r till människornas by.

'1 4 ? I ett stjärnhus på toppen av ett berg. i

Av Hans-Eric Hellberg. 111. av Einar Norelius. Arg. 69 (1976) s, 15-37. 3

Rake1 och hennes far, astronomen Adolf,lever énsamt:i sitt ohserva- torium, Genom stjärnkikaren får de kontakt med pojken Leklar och hans mor Floda, som lever i en segelbåt på en grön flod- på en pla- net i stjärnbilden Castor. Trotsavståndet verkar det som om Adolf och Rakel verkligen vore på den fränmande planeten. De träffar Floda och Lekar hela vintern. På deras planet ar det somm~ar. Men så börjar det regna och sedan frysa. Xegnfolket och isfolket ho- tar Flodas och Lekars folk. Bakel och Lekar upplever farliga a- ventyr. Adolf bygger ett teleskop åt Floda, S& blir det sommar på jorden. Rake1 och Adolf flyttar till havet, utan kikaren, En dag vid stranden känner Rake1 hur Lekar, som sitter infrusen i sin båt, kikar på henne i sitt teleskop. Nu ar rollarna ombytta. Varje dag kommer Lekar till Rake1 i hennes sommarland.

Illbattingen. Av Edith Unnerstad. 111. av Einar Norelius. Årg. 54 (1961) s. 5-35 samt Arg. 70 (1977) s. 81-106.

Elin tjänar lillpiga på en gästgivargård, En kväll sitter en vil- segången trollunge på gården. Gästgivarens son Tore fånga,r den för att visa den på marknader och tjäna pengar. Elin tycker om Tore, fast hon finner honom för girig och hård, Tore blir dödssjuk av trollungens bett. Nästa natt kommer trollen för att kräva till- baka ungen. För att få den måste de tala om, hur Tore ska. bo- tas,,Två saker ska till: Den, som älskar den bitne mest, ska ge trollen all sin egendom. Gästgivarparet vill inget ge. Elin lovar då bort sig s.jalv åt trollen. Det andrg villkoret ar, att den som ddn bitne själv älskar mest, med risk för sitt liv ska kyssa' . trollet. Elin gör detta trots q'ores mrokester nch han hlir frisk. Trollen får ungen tillbaka, men låter Elin slippa sitt löfte att följa med dem. Det skamsng gastgivarparet bjuder trollen på kalas, Tore och Elin kommer överens om att gifta sig,

Jacob och hans tofflor och blåa tröja. Av Maud Reuterswärd. 111, av Einar Norelius. Arg. 69 (1976) s. 110-119.

Jacob har en blå tröja, som hans pappa skickat från Hongkong, och ett par röda tofflor, som vackra Louise sytt. Tröjan får i n k tvättas, eftersom den har så god lukt. Den ena tofflan sticks i tån. En av tanterna i lekskolan klipner upp toffeln och tar bort nålen som sitter dar. Men Jacob ville ha den dar. Han hade ca1 lat. den sin "stickis", den var ett sällskap. Samma dag tar Jaicobs mam- ma tröjan ifrån honom och tvättar den. Jacob b ~ i r mycket ledsen. Mamma ber honom om förlåtelse, och Louise lovar att la,ga klipp- hålet i tofflan.

Jag ger mig aldrig, sa Kebnekajsa. Av Aino Nordlund. 111. gv Einar Norelius. Hre. 47 (1954) s. 91-107.

Jättekaringen Kebnekajsa har fått en mopedkvast i födelsedagspresent.

P% den d e l t a r hon i en mopedtavl ing~ör j ä t t a r och jatt innolr? De 15 ska köra ikapp runt skandinaviska halvöns kus te r . Vinnaren ska t bjudas'som hedersgäst p& en f e s t i Dovregubbens s l o t t . Tävlingen orsakar r y s l i g a snöstormar. Kebnekajs.a vinner , t r o t s . a t t . h o n , b e - svaras av värmen f r a n Golfströmmen under s i s t a delen av loppet.

i

J u l v id Havshaxans s t rand. ' A v Irmelin Sandman L i l i u s . 111. av Einar Norelius. Arg. 65 (1972)

S. 73-86.

Skeppet Sydväst f r å n Tulaval l a r på hemväg f r å n de a v e i t y r l i g a gyenderi, som besät tningen u t f ö r t på uppckag av Havshaxan. Bos hen- ne i 'Tulava l1 ska de f i r a j u l . Innan de hinner fram, mojnar vin- den och havet b ö r j a r f r y s a till. Ka,ptenen Val le Viiderhatt spe l a r en melodi p& s i n f l ö j t , som a r a l l a s a l a r s l y s t r i ngss igna l . Salar- na dyker upp, anförda av en s jöjungfru. Sälarna bogserar Sydväst mot Tulava l l , men hinner i n t e fram innan i s en b l i r f ö r t jock. Sjö- jungfrun sk ickar en s a l med bud till Havshaxan, som ger Valle Vaderhatt r å d e t , per s a l , a t t de ska sk ju t a s i g i l and med nyårs- raketerna som f i n n s i lastrummet. Det går b ra , och Sydvästs be- s ä t t n ing f i r a r en god j u l hos Havshaxan.

Julframmande p& Sågarebacken. Av B r i t t G. Hal lqvis t . 111. av Einar Norelius, Arg. 56 (1963) s . 18-29.

L i l l e Lasse och hans s t o r a s y s t e r K r i s t i n a r ensamma hemma, medan deras f a r är i ju lo t tan . Tro l len kommer p& besök. De v i l l ' t a K r i s t i n med s i g som bergakungens brud. Lasses t r ä h ä s t v i s k m råd till honom om hur de ska f ö r h a l a t iden , De bjuder t r o l l e n på ka- l a s , men sedan går t r o l l e n till handgrip1igheter .Just som de ska

sl'eipa- K r i s t i n med s i g , kommer fadern och K r i s t i n s fästman hem. Gårds- hunden har hämtat dem. Trollen f å r löpa, sedan & lova t a t t a l d r i g mer ofreda någon i Sågarebacken.

Julmanni skorna. Av .&e Wester. 111. av Einar Norelius. krg. 44 (1951) S. 35-42.

I Ju lda len , någonstans på jorden, bor julmänniskorna. De a r en kvarleva av jordens f ö r s t a människoy, som härstammade d i r e k t f r å n t raden. De se r u t a l l d e l e s som julgranar . De f å r höra t a l a s om människornas s l ä k t e , som om julen h å l l e r mi l jon ta l s granar i fång- enskap. En av julmanniskorna söker upp en s tad bebodd av miinnis- kor. Han b e f r i a r a l l a julgranar i staden. De f i r a r j u l på t o rge t med dans kr ing människor behängda med g l i t t e r och pepparkakor, v a r e f t e r a l l a granar t åga r till Ju lda len och b o s ä t t e r s i g dar.

J g t t e n Brummel-Bas. Av Gurl i Hertzman-Ericson. 111. av Einar Norelius. Årg . 64 (1971) S. 53-68.

Sagan beskrivs, med t i t e l n "Brummel-Bas i berget" , i Thorbjörnsson G;:? Regis te r över f ö r f a t t a r e , i l l u s t r a t ö r e r , t i t l a r och amen i Bland tomtar och t r o l l 1-18 (1907-1925). - Borås, 1976.

Jättens hjarta. 111. av Einar Norelius. Årg. 63 (1970) s. 67-80. Folksaga.

Tre kungasöner rider ut i världen. Den av dem som kommer hem med den största skatten och den vackraste,prinsessan ska arva riket. Den yngste ger sin ynkliga märr åt en varg och rider vidare på vargen. Den för honom till en jättes boning, dar en p~insessati. hålls langen. Han håller sig gömd, medan prinsessan fgrsöker få jätten att avslöja var hans hjarta finns, ty han har det inte i kroppen. Slutligen får de veta gömstället: i en sjö östan om sol och västan om m&ne ligger en ö, på ön ett slott med en damm, dar en anka sjmar med ett ägg i nabben, vari hjärtat ligger. Vargen bär prinsen till sjön, en örn bär i'em över t;:! ön, en duva la- ser upp slottsporten. Ankan ger prinsen agget. Prinsen kramar hjar- tat och tvingar jätten att slappa prinsessan fri och lösa alla dem han har förtrollat, Vargen, örnen, duvan och ankan blir till två prinsar, en prinsessa. och deras väpnare. Väpnaren klyver jat- tens hjarta, Prinsen laggdr beslag på en skatt i jättens boning. Han blir nu kung i både sin fars och prinsassans fars rike och firar bröllop med prinsessan.

Kabadaluk. 111. av Einar Norelius. Arg. 58 (1665) s. 35-104. Folksaga,

Kejsarens av Istambul dotter ska giftas bort med en man , som ar lika vacker som hon. En dervisch ' spar , att hennes tillkom- mande heter Kabadaluk. Man söker upp Kabadaluk, som visar sig va- ra en eländig tiggarpojke. Kejsaren ber sin storsigillbevarare sl& ihjäl pojken, men storsigillbevararen vill inte bloda ner sig. Ha.n ber pojken gå till en fjärran sjii och där hämta fyra stenar. Storsigillbevararen tror att pojken Ska omkomma på vägen, men han finner sjön och fiskar upp stenarna. Sjövattnet förvandlar honom till en mycket vacker man. Han säljer en del av stenarn~ i sjön, blir rik och bygger ett palats. Nu kallar han sig Omar. Ryktet

,

om hans skönhet når kejsaren, ~mar/~abadaluk erbjuds prinsessans hand och tackar ja. Ödet lurar ingen!

Kal le Lyxbl anke t t. Av Karl-Aage Schwilrtzkopf. 111. av Einar Norelius. Årg. 45 (1932) S. 119-127.

I landet Telefonien bor det dels feta, lata telefoner, som bara sitter hemma och ringer, och dels fattiga, flitiga telegram, som måste springa runt hela varlden. Här föds Kalle Lyxblankett, I skolan är han ett, problemtelegram. H a n vandrar hellre i telefon- stolparnas skugga an han springer till Nordpolen och tillbaka på gymnastiklektionerna. När Kalle kommer in i telegra.mgymnasiet, hamnar han på bröllopstelegramlinjen, Han hittas på en vacker +ers till jultomtens bröllop och utnämns till Kungligt Tomtetele- gram.

Karamellsrned jan, Av Karl-Aage Schwa.rtzkopf. 111. av E inar Norel ius . Å r g . 48 i 1955) 1 i7 S. 31-47.

Det godisä lskande t r o l l e t %ubbe l i t en måste f l y till ,skogs sedan han r å k a t ä t a upp t r o l l k u n g e n s krona av spunnen honung. Stubbel i -

t e n ä l s k a r t r o l l p r i n s e ~ s a n ~ m e n hon v i l l i n t e ha honom, f ö r han &r f u l . S t u b b e l i t e n t r a f f a r karamellsmeden K a l l e Knack. Hans karamell- smedja l i g g e r under jorden, Jo rdens innandöme b e s t å r av karamell- smet, som måste ha r a t t t j o c k l e k om i n t e jorden s k a gå under .Bl i r den f ö r tunn , inåste man f y l l a p& s t r ö s o c k e r , För a t t pröva kon- s i s t e n s e n s t å r karamellsmederna och hamrar till karamel l f igure r . S t u b b e l i t e n ä t e r s i g matt på karamel l och hamrar sedan till en vacker krona, som han t a r med till t ro l lkungen . Nu a r han s å s ö t av karamellsmet, a t t t r o l l p r i n s e s s a n g i f t e r s i g med honom,

Kasper Dummerjöns och h a ~ s s v a r t a höna. 111. av E inar Norel ius . Arg. 45 (1952) s . 91-106,

Folksaga,

Tre bröder d e l a r s i t t arv . Kasper f å r b a r a en höna. En e l a k värds- husvärd v i s a r Kasper på en p i l v i d vägen: d ä r bor en gubbe som be- t a l a r b r a f ö r en höna. Gubben syns i n t e till; Kasper b i n d e r hönan v id t r a d e t och går. Värdshusvärden t a r hönan.. Dagen e f t e r kommer Kasper f ö r a t t hämta be ta ln ingen , Gubben h ö r s i n t e av; & s p e r hug- ger n e r t r ä d e t och h i t t a r en pengak i s ta , som en rövare gömt där . Bröderna dyker upp och v i l l v a r a med och d e l a , och värdshusviirden t i l l t v i n g a r s i g en d e l . Kasper b l i r u tan . Kungens s o l d a t e r kommer f ö r b i . De t r o r a t t de h i t t a t e t t t juvband och t a r dem med till kungen. Bröderna och värdshusvärden s ä g e r , a t t pengarna &r Kaspers. Kasper b e r ä t t a r , hur han f å t t dem. Kungens d o t t e r , som a l d r i g s k r a t t a t , b r i s t e r i s k r a t t . Kungen h a r l o v a t den som kan &stadkorn- ma d e t t a p r i n s e s s a n s hand. Han f r å g a r , hur mycket Kasper ska ha f 6 r a t t avst%. Kasper begär femtio kronor. Rasande över f r ä c k h e t e n be r kungen Kzsper komma igen n ä s t a dag, s& ska han f å " s å mycket ryggen t å l " . Bröderna och- värdshusvärden, som t r o r d e t g a l l e r pengar, l o v a r Kasper hans d e l av pengarna i k i s t an ,om de f å r d e t kungen 1ova.t Kasper. De t a l a r om f ö r kungen a. t t Kasper samtyckt till d e t t a , De f å r v a r s i n omgång s t r v k , men Kasper f å r pengar, IIan g i f t e r s i g med s i n h j z r t a n s k a r , som s e r till a t t han i n t e b l i r Idrad f l e r gånger,

Konradin och hams giga. Av Sven C h r i s t e r Swahn. 111. av E inar Norel ius . Årg . 5 2 (1959) . s. 44-62 s@mt lfDe b a s t a sagorna u r %land tomtar och t r o l l f f s. 207-220.

Konradin, en puckelryggig spelman: ggr till den vackra Al ienors &tt f ö r a t t s p e l a på en f e s t . Al ienor ha r b j u d i t d i t a l l a s i n a f r i a r e f ö r a t t v ä l j a en make. På vägen r å k a r Konradin s l å sönder s i n . g i g a . Han f å r l a g a den i s l o t t e t s s n i c k e r i v e r k s t a d och bes t ry- ke r den med en mystisk l a c k , ' som ingen t i d i g a r e ~ n v a n t . Gigan b ö r j a r t a l a . Om Konradin s p e l a r den melodin som gör gigan h jä lp - sam, s å s k a den h j ä l p a honom, l o v a r den. Konradin skapar en ny v a c k ~ r melodi. Den ar den r a t t a melodin, säger gigan. Under f e s t e n

spe l a r Konradin den nya melodin. Gigan f r åga r vad han önskar. Han v i l l b l i vacker och s l i y p a s i n puckel, han v i l l ha Alienor och s l o t t e t . En vind b l%se r bor t a l l a f r i a r n a , Konradin, vacker och r e s l i g , a r kvar med Alienor.De g i f t e r s ig . Men gigan t a l a r a l d r i g mer. Konradin har v a l t s l o t t och hustru. Gigan hade kunnat ge honom nya melodier, men båda d e l a r kan han i n t e f å .

Kung Tul les has t a r , Av Irmelin Sandrnan L i l i u s . 111. av Einar Nqrelius. Å r g , 66 (1973) S. 27-43.

I kung Tul les land, Tuntula, f i nns inga has ta r . En gång har kung Tul le h j ä l p t kung S te inu l f i Siggadalar i e t t k r i g och av honom b l i v i t lovad en f lock has ta r . S t e inu l f unnar i n t e Tul le hastaena u tan skickar en man med två gamla h a s t a r . Den ena s l a k t a r sigga- dalsmannen, den andra s l i t e r s i g och försvinner . Mannen i n b i l l a r Tul le , a t t rövare ö v e ~ f a l l i t och f ö r t bo r t e l l e r dödat en s t o r f lock h a s t a r och f o l k , hänvisande till blodspåren e f t e r s lakten. En uggla v i s a r Tul les barn a . t t den överlevande hasten g å t t ner s i g i en mosse. Barnen d r a r upp och f ö r hem den, Mannen f r å n Sig- gadalar måsteavslöja bedräger ie t . Hasten ä r e t t d r ä k t i g t s t o som b l i r stammoder till Tuntulas häs t a r .

Kungen som v i l l e ha t y s t omkring s e j . Av B i r g i t t a Bohman. 111. av Einar Norelius. Arg . 55 (1962) s. 29-46.

Gamle kung Zodiak avskedar a l l t s i t t t j ä n s t e f o l k , da r fö r a t t de f ö r f ö r mycket oväsen. Han upptäcker s n a r t a t t han i n t e k l a r a r s i g u tan t j a n s t e f o l k och vänder s i g till arbetsförmedlingen, Ing- en vågar emel le r t id a r b e t a på s l o t t e t på grund av de t s t ränga kravet på tystnad. E f t e r en månad av hunger måste kungen t a emot vad arbetsförmedlingen erbjuder honom, de t o l v fö rä ld ra lösa f l i c - korna Andersson, f a s t han då måste lova a t t l å t a dem s k r a t t a och sjunga under a rbe t e t . Fl ickorna Andersson har en droppe t r o l l b l o d , i ådrorna, och eftersom kungen dessutom f å t t ganska nog av t y s t - nad, Iar han s i g s n a r t a t t uppskat ta deras glaGa r ö s t e r . Han adop- t e r a r till s l u t a l l a t o l v .

Den kungliga ka t t en Dingling. Av Vera Arnö, 111. av Einar Norelius. Arg . 44 (1951) s . 45-58,

Dingling ä r en siamesisk honlratt, som ä l ska r den s v a r t a hankatten i grannhuset. Men hon f å r i n t e t r ä f f a honom, f ö r hennes matte, Fru Solenka, anser en van l ig bondkatt f ö r simpel f ö r Dingling, som härstammar f r ån Siams kungliga k a t t e r . Landet ska kröna en ny kung. I kröningståget ska e n l i g t t r a d i t i o n ingå en k a t t . Fru Solenka b l i r t i l l f r å g a d oin hon v i l l l åna u t Dingling. och samtyc- ker f ö r t j u s t , Dingling bärs langs gatorna på sammetskudde. E t t Jamande hörs. Det a r den sva r t a hankatten som k a l l a r , och Ding- l i n g t a r t i l l f a l l e t i akt . Fru Solenka svimmar, men Dingling b l i r l y c k l i g m o r till fem s v a r t a kat tungar med b l å siamesögon,

Kvastarnas kvast, alla kvastars kung, Av Vilhalm Nordin. 111. av John Bauer. grg. Si) (1957) s. 55-74 samt "De bästa sagorna ur Bland tomtar och troll" s. 7-21.

Sagan beskrivs i Thorb,iörnsson, G.: Register över författare, illustratörer, titlar och -en i Bland tomtar och troll 1-18 (1907-1925)~ - Borås, 1976.

Legenden om Ärransiktet. Av George Bird Gkinnell. 111. av Einar Norelius. Årg. 56 (1963) S. 49-66.

En indiansk flicka får inte gifta sig, eftersom hon tillhör solen. En fattig ung man med arr på kinden friar till henne. Hon säger åt honom att gå till Solen och be honom att få henne. Med hjälp av skogens drjur och sina skyddsandar når han Solens boning och stannar där en tid. Han räddar Solens son, Morgonstjärnan, från att bli dödaa av rovfåglar. Solen skänker honom som tack indian- flickan samt m~nga gåvor och kunskaper om världen. Han får till uppdrag att vid sin hernkoinst bygga de!] första offerhyddan åt So- lenosolen avlägsnar också hans ärr. Mannen vandrar hem, gifter sig med flickan och bygger offerhyddan. Solen ger dem långt liv och lätt död.

Lilla Rosa och LQnga Leda. 111. av Einar Norelius. Årg. 53 (1960) s, 25-42. Svensk folksaga.

Kungadottern lilla Rosa har en elak styvmor och en ful'och elak styvsyster, Långa Leda. En dag ska Lilla Rosa hämta en yxa i lun- den. Tre duvor sitter på skaftet. Lilla Rosa ber dem vänligt att flytta sige Duvorna ger henne ytterligare skönhet, hennes hår för- vandlas till guld och när hon ler, faller guldringar från hennes mun. Styvmodern låter Långa Leda göra samma manöver, men hon sbträm- mer bort duvorna. Hon blir ännu fulare, håret blir till törnris och nar hon skrattar hoppar paddor ur hennes mun. Styvmodern l&- ter en skeppare ta Lilla Rosa ut på havet för att dränka henne. Skeppet förliser, en ung kung räddar Rosa och gifter sig med henne. Nar styvmoaern får veta detta, skänker hon Rosa ett linne, som förvandlar henne till en gyllene gås som flyger bort. Kungen 15- ler fånga in gåsen, och en troll4vinna söker upp honom och be- rättar, vad styvmodern och Långa Leda gjort mot Lilla Rosa, Se- dan kastar hon linnet över gåsen, och Rosa löses ur förtrollning- en. Styvmodern och Långa Leda får sitta ifangelse resten av livet.

Lilla Skum och sjiijungfrurna. Av Margaret Baker. 111. av Einar Norelius. Arg, 53 (1960) s. 58-76.

En fiskare och hans hustru lever i en stuga vid havsstranden. I havet inte långt därifrån bor fyra sjöjungfrur med en liten havs- flicka, Lilla Skum, Nar de en dag hittar en korg flytande på

vågorna, l ägger de L i l l a Skum i den f ö r a t t en s tund s l i p p a s e e f t e r henne. Korgen d r i v e r i l a n d n a r a f i s x a r e n s s t u g a . Fiskaren h i t t a r L i l l a Skum och t a r henne med s i g hem, Både han och h u s t r u n b ö r j a r ä l s k a henne. Genom f iskmåsarna f å r s j ö j u n g f r u r n a r e d a på v a r L i l l a Skum f i n n s . De s ö r j e r s v å r t . F i s k a r h u s t r u n hör d.eras g r å t f r å n havet . Hon bär n e r L i l l a Skwn till s t randen , d a r s jö - jungfrurna hämtar henhe, Nu s ö r j e r f i s k a r h u s t r u n , men s jö jungf ru r - na simmar i b l a n d till s t randen med L i l l a - Skum, så a t t f i ska rhus t - run f å r l e k a med henne. En dag kommer f i s k a r h u s t r u n i n t e till s t r a n - den. Fiskmåsarna b e r ä t t a r f ö r s j ö j u n g f r u r n a , a t t d e t nu f i n n s e t t annat barn i f i s k a r e n s s tuga ,

L i l l e Muck, Av Wxlhelm Hauff. $11. av E inar Norel ius . Å r g . 65 (1972) s. 5-26.

Den vanskapte l i l l e Muck, en t r o s k y l d i g och godh jä r t ad skomakar- son, måste ge s i g u t i v ä r l d e n n a r f a d e ~ n dör. Från s i n f ö r s t a t j ä n s t , som passopp å t f r u Fatimas k a t t e r , f å r han med s i g e t t p a r s j u m i l a t o f f l o r och en s t a v , som l e t a r u pp nergrävda pengar. Han t a r t j ä n s t som snabblöpare v i d hovet . D å han h i t t a r en ner- grävd s k a t t b l i r han anklagad f ö r s t ö l d , man t r o r a t t han g räver ne r i s t ä l l e t f ö r upp pengarna. Han h o t a s av d ö d s s t r a f f . Han avs lö- j a r s t avens t r o l l k r a f t , v i l k e t l e d e r till upp tack ten , a t t l a n d e t s ska t tmas ta re s t u l i t de pengar som Muck b e s k y l l t s f ö r a t t ha t a - g i t , u r s t a t s k a s s a n . Kungen Piiiger b e s l a g på t o f f l a r n a och s t a v e n innan Muck s l a p p s f r i . På s i n f o r t s a t t a vandr ing h i k t a r Muck t v å f i k o n t r ä d , av v i l k a d e t enas f i k o n g e r den, som ä t e r dem, åsne- öron och gurlcnasa. Det andras f r u k t e r ge r t i l l b a k a Q e t v a n l i g a u t s e e n d e t , Muck s k i c k a r av den f ö r s t a sorken till hovet . Sedan gå r han s j ä l v d i t med f i k o n av flen andra s o r t e n . Kungen, nu med gurknäsa och åsneöron, t a r Muck med till skattkammaren och e rb ju - d e r honom rikedomar, om han b l i ? botad. Muck s e r s i n s t a v och si- na t o f f l o r i e t t hörn, t a r dem och f ö r s v i n n e r som en b l i x t . Den e lake kungen f å r b e h å l l a g-urknäsan och &sneöronen, Muck å te rvän- d e r till e t t s t i l l a l i v i s i n hemstad.

L i l lpånen och tomten. Av E d i t h iJnnerstad. 111. av E inar Noreï ius . Å r g . 69 (1976) s. 3Ij-48.

L i l l p å g e n Olas ä l d s t a s y s t e r Dora ä r g i f t och bor i grannggrden. En dag s e r L i l l p å g e n henne stick^, på. en t r ö j a , som ä r f ö r l i t e n å t L i l lpågen och f ö r s t o r å t k a t t e n . Det ä r en hemlighet vem som ska ha deg, säger Dora. L i l l p å g e n g i s s a r på tomten. Dora f ö r e s l i i r , a t t Li l lphgen ska gå och t a måt t på tomten, så t r ö j a n b l i r lagom. L i l l ~ å g e n t a r a l n s t i c k a n och b ö r j a r l e t a e f t e r tomten an h a r , an d a r . T i l l s l u t l ä g g e r han s i g och somnar u t e i hagen.Två av hans s y s t r a r vacker honom och t a r honom mea i n till Dora, som l i g g e r i sangen med en nyfödd pojke b redv id s i g . Det v a r han som s k u l l e hn t r ö j a n . Nu b l i r han den nye L i l l ? å g e n , och f . d . L i l lpågen f å r h e t a Ola.

L i l l tomtens midsommarafton. Av Helge Wikström. 111. av E inar Nofe l ius . Å r g . 48 (1955) s. 5-16.

LilPtomten gå r u t på ängen en midsommarafton. Älvorna P o m e r fram

och dansar. L i l l t o m t e n få^ s e hur T r o l l f a r f ångar en ä l v a , sorn hans son ska f å a t t l e k a med. Han f ö l j e r e f t e r T r o l l f a r . De kom- mer f ö r b i en midsommarstång, och L i l l t o m t e n l u r a r t r o l l e t a t t hop- pa genom en av k ransa rna i s tången, D a r f a s t n a r han och b l i r häng- ande anda t i l l s s o l e n går upp. D å exploderar T r o l l f a r . Älvan f l y - ger r a k t i famnen på L i l l tomten . Han t a r henne med s i g hem, d a r hon s t a n n a r och h j ä l p e r Tomtemor med g r ö t k o k n i n g ~ n .

L inaf ina och T o v a l i l l , Av E d i t h Unnerstad. 111. av E i n a r Norel ius . Årg, 52 (1959) s. 5-43.

Linaf ina f å r i n t e g i f t a s i g med s i n ä l s k a d e , Mats Målare, f ö r s i n g i r i g e f a r , Mickel Mejölnare. Mjölnaren r å k a r höra t r o l l e n t a l a om, a t t Gammeltrollet ska g i f t a b o r t s i n son. A l l a t r o l l f l i c k o r ska l å t a , måla s i n a . p o r t r ä t t och s k r i v a s is t namn ba,kpå, så ?tt Garnmeltrollet kan v ä l j a den v a c k r a s t e , Brudens f a r ska f å luvan f u l l med pengar. Mickel M, jö ln~re s ä t t e r L i n a f i n a a t t s t i c k a en t r e a l n a r l å n g luva. Mats f å r måla hennes p o r t r ä t t , Samma ? w a l l som bruden ska v ä l j a s f å r Mats besö;r av t r o l l f l i c k a n T o v a . ~ i l l , som ber honom måla hennes p o r k ä t t . Mats f ö r s t a r nu , vad Mickel t a n k e r göra. Han målar T o v a l i l l s p o r t r ä t t s& v a c k e r t han kan,Se- da.n beger de s i g till t r o l l e n s sain1in::splats. . Linaf inas: porCr>att ä r j u s t uppe till behandling. Det l u t a r å t a t t hon ska b l i vald. Men n a r mjölnaren s t i g e r fram, b l i r t r o l l e n upprörda över hans l ånga luva . I n t e h e l l e r v i l l de ha en människa till h u s t r u å t t r o l l p r i n s e n . Mjölnaren b l i r bor t j agad och syns a l d r i g mer till. Mats s t i g e r fram f ö r a t t skydda L i n a f i n a . Han b e r Garnmeltrollet t i t t a på d e t s i s t a p o r t r ä t t e t , T o v a l i l l s , Gammeltrollet v ä l j e r henne. Mats och L i n a f i n a gå r hem med en ~ e n g a k i s t a , som de f a t t i b r ö l l o p s p r e s e n t av t r o l l e n .

Den l y c k l i g e p r i n s r n . Av Oscar Wilde. 111, av E inar Nore l ius . Ä r g . 54 (1961) s. 37-84.

S t a t y n av Den l y c k l i g e p r insen star högt ovanför en s t a d . Han a r t ä c k t av guldlöv, hans ögon a r s a f i r e r , hans s ,va rds fas te en rub in . Han ä r o l y c k l i g ; f r 5 n s i n höjd s e r han a l l nöd och a l l a o r ä t t v i - s o r som han i n t e upptäckte i l i v e t . En s v a l a på vag söderu t s l å r s i g n e r på s t a t y n . Den lycl r l ige p r i n s e n ö v e r t a l a r s v a l a n a t t s tan- na hos honom. Han l å t e r sva lan plocka av honom ä d e l s t e n a r n a och g u l d e t och f l y g a med Bet till, s t a d e n s f a t t i g a . Sedan a r s v a l a n f r i a t t f l y g a , men nu ä l s k a r den p r i n s e n f ö r mycket f ö r a t t kun- na lämna honom; den s t a n n a r kvar och f r y s e r t i l l s l u t i h j ä l . S ta- dens myndighetspersoner b l i r v a r s e , hur schabbig Den l y c k l i : , e p r i n s e n s s t a t y b l i v i t och l å t e r srnalta n e r den . Dess b r u s t n a b l y h j a r t a f ö r b l i r osmält . Bet hamnar jämte den döcia sva lan på sop- t ippen. Gud b e r en ängel a t t hämta de t v & k o s t b a r a s t e t i n g e n på jorden. Den harntar sva lan och h j ä r t a t till p a r a d i s e t .

Macks mastarhopp. Av Karl-Aage Schwartzkopf. I11, PV E inar Norel ius . Årg . 86 (1973) S. 76-92,

Backho-,)partomten Mack v i n n e r a l l a t ä v l i n g a r , men går ändå. till

uppfinnartomten Adalbert och s k a f f a r s i g p r o y ~ e l l r a r och v i n g a r på s i n a sk idor . Nar Mack sen sk, hoppa f a t t a s några skruvar på

22 skidorna. Adalber t hoppar upp bakpå sk idorna f ö r a t t skruva f a s t dem. Skidorna f l y g e r med Mack och Adglbert anda till Afr ika in- nan de lyckas landa. De vandra r hemat. E f t e r e t t åk, n a r a l l a glömt både t ä v l i n g e n och Mack, a r de till bak^ i Tomteskogen.

Magister Pluggman och Ingmari. Av C h r i s t i n a Holm. 111. av E inar Norel ius . Å r g . 46 (1953) s. 37-54.

Bokmaelen magis te r rluggman '. l a s e r . så i v r i g t , a t t han b l i r s juk. F l i c k a n Ingmari, s o m s k ö t e r hans h u s h å l l , f l y t t a r med honom till en s t u g a på l ande t . D a r piggnar han till, Han förä ls lcar s i g i en p r i n s e s s a , som han t r ä f f a r i hemlighet h e l a sommaren. Nar hös ten närmar s i g f r i a r han till henne, men f å r korgen. Hon h a r b a r a l e k t med honom! Han k l a g a r f ö r Ingmari , men b l i r p l ö t s l i g t v a r s e a t t hon också a r vacker och dessutom h a r hon ,ju g j o r t så mycket f ö r honom! Pluggman g i f t e r s i g med Ingmari och b ö r j a r en ny till- varo som f o lks l ro l l a ra re .

Mart in och arti in el la p å have t s botken. Av Åke Wester. 111. av E inar Norel ius . Å r g . 4 5 (1952) s. 43-57,

T v i l l i n g a r n a Martin och M a r t i n e l l a f å r dykardräk te r på s i n födel - sedag. De hoppar i s j ö n v i d k a j e n , s k o j a r med metarna och b l i r jagade av en gammal dykare som bor på havsbottnen. De l i f t a r med en u b å t u t på djupare v a t t e n . D a r bestiker de e t t n ö j e s f ä l t som f i n n s i n u t i en v a l ( tarmarna fungera r som bergochdalbana), fångar en f i c k t j u v , som a r en b l ä c k f i s k , f å r kaviarkaramel lex i belöning av en hummerkonstapel och l i f t a r hem igen.

Mas och Mes. Av Hjalmar, Bergman. 111. av E inar e o r e l i u s . Ä r g . 65 (1972) s. 53-'72.

Mas och Mes a r t v i l l i n g a r . Mas a r f l i t i g och Mes l a t . Mas s k ö t e r he- l a d e r a s mors gård , medan Mes v a l l a r g r i s e n , l iggande under e t t t r a d . När modern dör masts de lämna gården. En gammal man som de en gång g j o r t en t j ä n s t l o v a r a t t bekos ta d e r a s u t b i l d n i n g . Mes v a l j e r en s t i l l s a m g r i s a t t v a l l a , Mas u t b i l d a r s i g till 1a- Bare. Den dag Mas kommer hem som f ä r d i g l ä k a r e , s t j ä l Mes hans d o k t o r s h a t t och u t r u s t n i n g . meban han badar och beger s i g på sjuk- besök till en slrottskadad p r i n s . Ensam med den dödssjuke p r i n s e n v e t Mes s i g ingen råd , men Mas dyker upp, k ladd i Mes p a l t o r , och räddar p r insen . Mas l å t e r Mes t a å t s i g a r a n , men b e h g l l e r s j ä l v den utplockade kulan och lämnar s l o t t e t . Dar h a r man b ö r j a t f a t t a miss tankar mot Mes och begär a t t få se kulan, Mes måste f l y f ö r li- v e t . Han h i t t a r s i n b r o r på rygg, va l l ande g r i s e n , o c h b e r a t t f å kulan, men d e t bevilja,^ f ö r s t n a r Mes ödm,jukat s i g och e r k ä n t a t t han a r l a t och drumlig. De a te rvander till s l o t t e t och ,vslö- j a r hur a l l t g å t t till; Mas utnämns till k u n g l i g ö v e r s t e l ä k a r e och Mes, v a r s latmask kröp u t n ä r han sprang f ö r l i v e t , b i i b övers- t e svinaherde.

Mikal Vatkendragaren, Av Auda Alm.. ; I l l - a.v E inar Norel ius . Arg. 4 5 (1962) s. 21-41.

Mikal och hans f a r f a r bor i De l y c k l i g a s oas . V a t t n e t som Mikal s a l j e r i s t a d e n f ö r de ras f ö r s ö r j n i n g t a r de u r en brunn, som de- r a s s tamfar en gång g r a v t . En sniken köpman v i s a r papper på a t t han köpt brunnen, som h a r en mycket f i n v a t t e n å d r a , av k a l i f e n som äger oasen. Mikal kan dock f å köpa igen brunnen f ö r t u s e n guld- duka te r , v i l k e t han f ö r s t å s i n t e äger , Nar han n ä s t a dag g å r f ö r - b i k q l i f e n s trädgårdsmur, k a s t a s en p e r s i k a u t till honom, en l y c k o f r u k t , säger f a r f a d e r n . Dagen dä rpå k a s t a s en nyckel u t , med v i l k e n Mikal t a r s i g i n i t rädgården . Han t r ä f f a r k a l i f e n s d o t t e r , som h ö r t hans s o r g i en snackp och v i l l t r ö s t a . Mikal be- r a t t a r om brunnen. K a l i f e n säger a t t köpmannens köpebrev ä r fö r - f a l s k a t . Mikal f å r e t t köpebrev d a r han s j ä l v s t å r som ägare . Köp- mannen f l y r u t i öknen och ornltomer. Mikal gräver brlmnen d jupare och gör öknen till en l u s t g å r d , som vaxer ihop med k a l i f e n s d o t t e r s bädgård.

Monsieur b r l o t , den g lade mjölnaren. Av Roselys Hal l . 111. av E inar f i o r e l i u s . Arg. 47 (1954) s. 51-65.

Monsieur Car lo t ska b l i mj,lnare i Oye, d a r den gamle mjölnaren d ö t t . Nar C a r l o t kommer till kvarnen, f i n n s änkan kvar där inne . Hon h a r ä t i t s i g så t j o c k medan hon b o t t i kva.rnen, a t t hon i n t e kommer u t genom dörren, Mjölnaren f o r s ö k e r d r a u t henne med h j ä l p av a l l t f l e r pe r soner , till s l u t ar h e l a bvn engagerad. Ändå k l a r a r de d e t i n t e . Car lo t h a r e m e l l e r t i d l a g t märke t i l 1 , a t t ankan a r t r e v l i g , och f i n n e r lösningen: de g i f t e r s ig , l ' s

Mus och Musselina. kv Lars Ulvenstam. 111. av E inar Norel ius . Årg . 46 (1953) s. 3-18.

Mus och hans f a m i l j a r g r å a husmöss som bor i en k a l l a r e . Mus b l i r f ö r ä l s k a d i Musselina, en v i t musf l icka t i l l h ö r i g en pojke '

sain bor i huse t . Musselinas f a r v i l l i n t e v e t a av Mus och.andra g r å a möss. V i t a möss a r förmer. Så h o t a s de v i t a mössen av drank- n i n g i v a t t e n k l o s e t t e n . De f l y r u r s i n b u r , gömmer s i g i sophin- ken och hamnar i soptunnan på gården. Mus h j ä l p e r dem upp u r sop- tunnan. De gcaa mössen t a r hand om f l y k t i n g f a m i l j e n , den v i t a mus- f a d e r n måste i n s e a t t p a l s f a r g i n t e h a r någon be tyde l se . Mus och Musselina b l i r g i f t a med varandra.

Månraketen. Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av E i n a r Norel ius . A r g . 56 (1963) s. 95-107 samt arg . 70 (1977) s. 55-65 ,

Tre tomtebröder bygger en månraket och fö rbereder avfärden. Med s i g t a n k e r de t a s i n g r i s , men den g r i p s av panik inne i r a k e t e n och t r a s s l a r till s t y r l i n o r n a . Man h inner i n t e s toppa avfyrningen, och rake ten f a r i v ä g med tomtar och g r i s , i n t e uppåt u t a n l ängs marken och n e r i en t j ä r n . Dar f o r t s ä t t e r r a k e t e n genom bot tnen m o t jordens medelpunkt. Tomtarria lycltas ändra kursen s å a t t rake- t e n dyker upp u r jorden i g e n och s t annar i Tomteskogen v a r i f r i i n den fy rades av. Raketen ar f u l l av guldlrlumpar, den ha r f a r i t ,

igenom en guldåder i underjorden. A l l a tomtarna i Tomteskogen f i - r a r en b r a k j u l f ö r a l l t gu lde t . Gr i sen a r a s f ö r s i n medverkan.

Noak samlar lumpo Av Maud Reuterswärd. 111. av E i n a r Norel ius . Årg. 65 (1972) s. 105-11 7.

Femårige Noak f å r v e t a , a t t en lumpinsamling pågår f ö r något g o t t ändamål. Medan han a r ensam hemma, packar han en tus ias t i sk t n e r s a k e r , som han i n t e t y c k e r a t t f a m i l j ~ n h a r användning f ö r , i en säck. Säcken s l ä p a r han n e r i p o r t e n , d a r lumpen ska avhämtas. När för- ä l d r a r n a kommer hem, saknar de s n a r t s i n a ägode la r , och Noak f a t - t a r a t t de i n t e v a r så v ä r d e l ö s a som han t rodde. Säcken hämtas upp i g e n , men Noaks f ö r ä l d r a r har t a g i t i n t r y c k av Noak och sam- l a r ihop en ny laddning av g r e j e r , som de skänker till insamlingen.

Det nya s l o t h e t . Av I rmel in Sandman L i l i u s . 111. av E i n a r Norel ius . Arg. 56 (1963) s. 67-82 samt "De b ä s t a sagorna u r Bland tomtar och t r o l l " s. 233-246.

Kungen har l o v a t p r i n s e s s a n I tosabel la till den som bygger d e t f i - n a s t e nya s l o t t e t . Herr Prego, h e r r k a s i och h e r r Finn h a r byggt v a r s i t t s l o t t med s i n n r i k a f i n e s s e r som ska h i n d r a f i enden a t t t a s i g i n . Herr U l r i k ha r byggt e t t s l o t t som l i k n a r en v a n l i g , hemtrevl ig s tuga . Kungen ä r imponerad av de t r e f ö r s t a s l o t t e n , men 8 o s a ~ e l l a ä l s k a r h e r r U l r i k och hans s l o t t . då kommer f i enden och r a s e r a r h e r r Bregos, h e r r Quasis och h e r r Finns s l o t t . Kungen och Rosabel la och de t r e byggmästarna soker skydd i h e r r U l r i k s s l o t t . I köket s i t t e r f i enden och d e r a s konung och d r i c k e r k a f f e . Herr U l r i k b juder de andra också på k a f f e . Han f å r p r insessan .

N a r Afr ika kom ti l l ~ ' o i n t e s k o ~ e n . Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av Einar Noreli i is . Årg. 65 (1972) S. 89-104.

En v i n t e r n ä r a l l a tomtarna i Tomteskogen f r y s e r , k l ä c k e r tomten Rur ik iddn, a t t de ska s k a f f a s i g varme genom a t t g r a v a m t u n n e l t v ä r s igenom JordkEote t till Afr ika . Tomteskogen fö rvand las till e t t p a r a d i s med s t ä n d i g sommar. Tomtarna ger b o r t s i n a varma klä- d e r och l e v e r pa bananer i s t a l l e t f ö r g r ö t . Burik b e t r a k t a r s i g som Tomteskogens kung, ef tersom idkn med tunneln v a r hans och ho- t a r a t t s k o t t a i g e n tunne ln om in.~;e de andra tomtarna b e t a l a r två ö r e om dagen till honom, Han b l i r a l l t m e r s t o r h e t s v a n s i n n i g , än- da t i l l s s k o ~ e n invaderas av v i l d a d j u r f r å n Afr ika . En e l e f a n t s v ä l j e r a l l a Rur iks tvåör ingar . N a r tunneln s k o t t a t s igen b l i r d e t v i n t e r igen. Tomtarna s t i c k a r t r ö j o r och v a n t a r f ö r g l a t t a l i v e t . Rurik kommer till f ö r n u f t och avsäger s i g k u n g a t i t e l n .

Nar d e t regnar v ä l l i n g , Av Simon Lund. 111. av Einar Nore l ius . Årg. 68 (1975) s. 109-119.

Sagan b e s k r i v s i Bör jesson, A: R e g i s t e r över f ö r f a t t a r e , i l l u s t r a - t ö r e r , t i t l c r och ämnen i Bland tomtar och t r o l l 19-43 (1926-1950). - Borås, 1978.

När Hippo Flodhäst kom till Stockholm. 25

Av Paul Br i t ten-Aust in . 111. av E i n a r Norel ius . Årg . 46 (1953) s.71-78.

Flodhästen Hiypo p lågas av a l l t v å l d och dödande som k r o ~ o d i k e r - na i hans f l o d hänger s i g å t . Han simmar d ä r i f r å n . Han hamnar så småningom i Stockholm som biografvaktmästare . Han b l i r b e s v i k ~ n ö- v e r a l l t o t ä c k t som v i s a s o& biorhken. När s å en f i l m om kroko- d i l e r i v i s a s , g r i p s han av hemlängtan. Han ga loppera r mot filmduken och k a s t a r s i g i f l o d e n , som f ö r honom hem till ~ f r ' i k a .

N@r kungens f ö n s t e r s t o d ;?å g l a n t . Av: Z i n a r Norel ins . 111. av Einar Noreli l ls . Å r y . 45 (1952) s, 3-19.

Det a r f ö r s t a a r e t av " Den g ~ m l a qoda t i d e n " , sagornas t i d . All- t i n g a r som d e t ska v a r a i sagorna: ä l v o r n a t r ä n g s p& ängarna, d e t v imlar av t r o l l och dralcar, kungarna hak , A l a v a r i t v a l l p o j - k a r . Kung Murkla v i l l g i f t a b a r t p r i n s e s s a n Knopp. Han filncierar på a t t l å t a f r i a r n a l ö s a t r e g å t o r , men så kommer en t r o l l k a r l , l i t e n som en k o l t r a s t och meti f laddermusvin:ar , och rövar b o r t Knopp. Kungen b l i r f ö r t v i v l a d . Han f ö r s t å r i n t e a t t g i f t e r m å l e t nu ä r n a s t a n o rdna t på sagovis . Han kungör a t t p r insessen a r bor- t a , och a l l a y n g l i n g a r bör ja* l e t a , en d e l ha r redan b e s t a i l t si- na b r ö l l o p s k l ä d e r . En v a l l p o j k e ar n a t u r l i g t v i s med och l e t a r . Dju- r e n i skogen h j ä l p e r honom a t t - f å n g a t r o l l k a r l e n och t a t r o l l s t a - ven i f r å n honom. Knopp h a r t r o l l a t s l l t e n som en bofink. Vallpoj- ken t r o l l a r henne s t o r igen med t r o l l s t a v e n . T r o l l k a r l e n ä r ing- en t r o l l k a r l e g e n t l i g e n u t a n v ä r l d e n s l a r d a s t e man. Val lpojken t r o l l a r honom r a t t . " Om d e t v a r som i sagan", s ä g e r v ä r l d e n s l a r d a s t e man, l' ' s k u l l e w l l p o j k e n och Knapp g i f t a s i g . Men d e t här a r ju r e n a v e r k l i g h e t e n . " A l l a p r o t e s t e r a r . Det en saga , och s å b l i r d e t b r ö l l o p .

Nar l y f t k r a n e n t o g semester . Av U l l a Österberg. 111, av E inar Nure l ius . Arg. 48 (1955) s. 115-127,

En l y f t k r a n i Stockholms h , w f å r l u s t på l i t e t semester , Den g e r s i g u t p& s t a n och s t ä l l e r t i l l sadan oreda , a t t r a d i o p o l i s e n komnier. Men i sam- ma ögonblick dyker k ranskö ta ren upp och t a r hand om l y f t k r a n e n och kör den t i l l b a k a till hamnen.

Nar orkanen Selma .'rom till Tomteskogen. Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av E inar Nosel ius . A r g . 68 (1975) s . 49-63.

Tomteskogens vadersp&man marker på s i n s v u l l n a nasa , a t t en orknn a r i ant%gande. Tomtarna döper den t i l l Selma. Albin l a s e r i Lckeu kurr Iian i e s e g r a r o rkaner , och e f t e r d e s ? - r e c e p t l a g a r lian - t i l l t i isen l i t e r s ö t g r ö t ined k l i s t e r i o c h s t ä l l e r gry- t a n 33% e t t berg. Selma. ä t e r a.v grö5en och f a s t n a r i gry tan . Al- b i a n a s s a r 0% a t t binda henne. Nar hon b l å s t k r a f t e n av s i g och b l i v i t spak, f & r hon b i i hush&l le r ska a t Albin och s t ä d a r sa dam- me t ryker .

Nar Ri f f och Raff kom till Triikenro. Av Ally Klingberg. 111. av Einar Nore l ius . Å r g , 52 (1959) s. 77-91 s a a t "De b ä s t a sagorna a r Bland tomtar och t r o l l " s. 137-149.

YriiBenro a i en s t a d , d a r a l l a gå r och gas?ar av u t t r å k n i n g , e f t e r - s o m d a r a l d r i g händer något . Två s m å syskon f å r v a r s i n g i r a f f av

jul tomten och genas t b l i r l i v e t r o l i g a r e . Nar kunben kommer på besök till s t a n , gör g i r a f f e r n a succk. SLamningen b l i r s& hög a t t

26 kungen döper om Tråkenro till Gladenbo.

När S t o r e b r o r tappade s i t t s k r a t t . Av B i r g i t t a Bobman. 111. av E i n a r Nore l ius . Å r g . 64 (1971) S. 83-98.

Storebror i T r o l l b e r g e t h a r t a s p a t s i t t s k r a t t . L i l l t r o l l e t ge r s i g u t i skogen f ö r a t t l e t a e f t e r s k r a t t e t . Han ge r b o r t d e t ena e f t e r d e t andra av s i n a k lädesp lagg till o l i k a d j a r för a t t f & råd och usp lysn ingar i gengäld. Han Bomler till s i s t till tomtar- nas museum. Tomtarna s a g e r , a t t de h a r h i t t a k s k r a t t e t , men f ö r a t t f å d e t måste L i l l t r o l l e t ge de= s i n svar is tofs t i l l . samlingar- na. L i l l t r o l l e t beger s i g på hemväg med s k r a t t e t i en påse. D& går han v i l s e . Långt om lange komoer S t o r e b r o r s j ä l v och h i t t a r L i l l t r o l l e t . S t o r e b r o r b l i r s& g lad , a k t hans s k r a t t koinraer till- baka u t a n a t t L i l l t r o l l e t ha r hunn i t öppna påsen,

Oskuldens vandring. b Helena Nyblom. 111. av J a h n B m e r . Å r g . 6 3 (1967) s. 61-76.

Sagan b e s k r i v s i Thorb.jörnsson, G: R e g i s t e r över f ö r f a t t a r e , i l l u s t - r a t ö r e r , t i t l a r och h e n i Bland tomtar och t r o l l $-.l8 (1907- 1 9 2 5 ) ~ - S o r å s , 1976.

Ovädershasten. Av I r m e l i n Sandman L i l i u s . 111. av Einar Norel ius . Ärg, 69 (1976) S. 5-14.

Melinda o d l a r l i n , viiver och f a r g a r tyger . Hennes s y s t e r Corinda g å r i skogen, hugger och jagar . Melinda ska g i f t a s i g med spe l - mannen Trandel . Hon t a n k e r göra iionom en brudgumsskjorta. En som- mardag h ä r j a r e t t oväder l i n å k e r n . Corinda s t r y k e r u ~ e r f ö n s t e r r u - t a n med handen, och Melinda s e r ovadre t t a skepnad av g r å a has- t a r . Hon motap b o r t dem-Corinda h j a l p e r henae och f å r h ä l f t e n av l i n e t i l ö n . Melinda h i t t a r senare en 3v Ovariershastarna ~ded bru- t e t ben. Hoa b o t a r has ten . Corinda gö r anssråic på has ten , e f t e r som d e t va r hon som hade v å l l a t skadan på den, @r de notade h a s t a r n a p& åkern. Melinda måste köpa den f ö r r e s t e n ' a v l i n e t . N u har hon i n g e t l i n t i l l brudgumsskjortan. Men s& s e r hon, a t t ovädershas- t e n s t a g e l ä r mjukt och dunigt . Av t a g l e t gö r hon 5åde s k j o r t a n å t Trandel och s ä r k å t s i g s j ä l v . I den f ö r s t a höststormen s l i - t e r s i g has ten och f ö r s v i n n e r .

Pavel och P r i s k i l l a . Av B r i t t G. ~ a l l ~ v i s t . 111. av E inar Nore l ius , Årg . 63 (1970) s. 5-19.

Tant P r i s k i l l a i Al ingsas f å r e l e f a n t e n Pavel i p r e s e n t på s i n s j u t t i o å r s d a g av en b rorson , som &r c i r k u s d i r e k t ö r . Pavel f ö l j e r t a n t P r i s k i l l a u t s t a n och b ä r hennes k a s s a r , n a r hon handlar . P r i s k i l l a b l i r en kand person i AlingsAserakten. %ve1 f 8 r jobb

som ly f tk ran på e t t bygge och f ö r t j ä n a r därigenom s j ä l v s i n mat. En dag skenar han i skräck f ö r en fladdrande a f f i s c h , Pol isen

27 förbjuder P r i s k i l l a a t t ha kvar Pavol . Hon skänker honom till Köpenhamns Zoo, P r i s k i l l a ä r sorgsen, men hennes väninna t r ö s t a r henne med, a t t n:i har de ju anledning a t t r e s a till Köpenhamn e t t par gångur om å r e t , eftedsom de m&ste h ä l s a på Pevel.

Petruschjka. Av Margareta Ekström. 111. av Einar Norelius. Årg . 48 (1955) s. 49-59.

Pojken Petruschjka i Ukraina går vägen fram en kva l l . En vagn f a r f ö r b i med en pr insessa och hennes ä l skare . Pr insessan tappar s i n sko. Nar Petruschjka v i l l t a upp den, snäser alhkaren å t honom, a t t man måste ha handskar f ö r a t t f å r ö r a v id en s r i n s e s s a s sko. Petrusch,jka b l i r ledsen. Ban v i l l gärna ha en pr insessa , f ö r då skrllle hans farinor b l i s t o l t över honom. En grasnoppssior häxa på e t t solrosblad t r o l l a r fram en handske å t honom. Den andra handsken måste Petruschjka be s i n f armor om, säger häxan. Farmor fnyser f ö r s t å t hans prinsessdrömmerier och skickar u t honom a t t a rbe ta på f ä l t e n . Nar han koAmer hem på Irvällen, har hon ändå köpt en handske till av en gårdfar ihandlare . Men som farmor a l d r i g ä g t handskar s j ä l v , v e t hon i n t e a t t man ingste ha en vänster- och en högerhandske. Hon har köpt en a l l d e l e s i ikadan handske som den fö r s t a . Petrusch,jka kysser farmor och lovar s i g s j ä l v a t t a l d r i g l å t s a s om hennes misstag.

Pi lekorg och enekorg, t

Av Edi th TJnnerstad. 111. av Einar Norelius. Årg . 67 (1974) s . 85-103.

Svår t o rka och s v a l t råder. Pojken Troed Ingelsson Söderåsen i Skåne har mist a l l a anhöriga. A l l t han har a r en stuga med en s t e n i g jo rdbi t och en gammal k a t t a . Troed tanker soka arbete nere på s l a t t e n , men s& f a r han besök av en korgmakare som avråder ho- nom f r å n de t . Korgmakaren ger honom t r e agg, t r e p o t a t i s a r och två k o r g a r - a v ' p i l och ene. Troed l å t e r k a t t a n ruva aggen. U r dem kom-' mer kycklingar som överna tur l ig t snabbt växer upp och bö r j a r vär- pa. H a n b ry t e r stenen u r åkern och s ä t t e r po ta t i s a rna , som p& k o r t t i d ger t v å skördar. Troed byter och s ~ a n k e r b o r t p o t a t i s och agg till fo lk i bygden. Under t i d e n har torkan u2phört. korgmaka- ren har b e t t Troed a t t v i a Mikaelsmäss f y l l a de bada korgarna med agg och p o t a t i s och s a t t a dem 'å en s t en i ån. Troed har för - s t å t t a t t korgmakaren ä r dens3,me s o m bäclrarnannen. Backamannen hämtar korgarna, önskar Troed livslyclca och lovar , akt Troeds framtida barn a l d r i g kommer a t t arunkna i backen,

Pojken och fåglarna. 111, av Einar N ó r e l i ~ s , Årg . 63 (1975) s. 23-48.

Rysk folksaga.

E t t r i k t köpmansuar f 8 r en son, V a s s i l i j , som kilskar f å g l a r och f ö r s t å r deras språk. N a r f ö rä ld re rna f å r v e t a d e t t a och dessutom a t t fåg la rnas sång betyder , a t t .'.de en g&pg eka'komma -a$t passa upp på Vass i l i j . i s t a l l e t f ö r han--@:dem, b l i r de radda. De söver V a s s i l i j och l å t e s honom dr iva bo r t i en bå t . Han räddas av en

fö rb i seg lande skuta. Som sjö;nan k o m e r han till en s t a d , d a r kung- 28

en länge v a r i t sö~nnlös på grund av t r e krakar, som kraxar u t a n f ö r hans f ö n s t e r . V a s s i l i j t a l a r med kråkorna. Ue v i l l ha kungens domslut i en t v i s t . S& s n a r t kungen s l i t i t t v i s t e n f ö r s v i n n e r de. V a s s i l i j s l ö n b l i r ha lva r i k e t p l u s p r insessan . På b r ö l l o p s r e s a n t a r han i n på e t t värdshus. Värdshuset t i l l h ö r V a s s i l i j s fö rä ld - r a r , so- mist .s ina rikedomar. F ö r ä l d r a r n a p a s s a r upp den unge p r in - sen a t a n a t t v e t a vern han tir. V a s s i l i j a v s l ö j a r s i n i d e n t i t e t , fö r - l å t e r f ö r ä l d r a r n a och t a r dem till s i g i s i t t s l o t t .

Pojken och f ökungen. 111. av E inar ~ o r e l i u s . Årg . 66 (1i473) s, 83-110,

Jugos lav i sk saga.

Pojkens styvmor f ö r s ö k e r t a l i v e t av ho2om. Hans fö lunge va rnar honom, Styvmodern ö v e r t a l a r s i n man a t t döda f ö l e t . pojken och f ö l e t f l y r . På viigen h i t t a r pojken en gu ld r ing , en häs t sko a v guld och e t t g y l l e n e h å r s t r å , som han t a r med s i g . Som s t a l l d r ä n g hos en t s a r s k ö t e r han demes u s l a k r a k a r s5 v a l , a t t de b l i r s t å t l i g a d j u r . De andra drängarna h i t t a r r ineeh, 'häsCskon och hår- s t r å t i s t a l l e t , och avundsjuka som de ar b e s k y l l e r de pojken in- f ö r t s a r e n f ö r t ro l ldom, De förmår t s a r e n a t t ge pojken s v å r a upp- g i f t e r : a t t s k a f f a en and med g u l d r i n g om benet och en h i n g s t med skor av guld och a t t f i n n a f l i c k a n med g a l d h å r e t , som s i t t e r fången hos! en häxa. Fölungen h j ä l ~ e r pojken a t t k l a r a a l l a upp- g i f t e r n a . Fliclrali med gu lohåre t f öralsicar s i g i pojken. Tsaren a r s v a r t s j u k och t v i n g a r pojken a t t honpa i en k i t t e l med kokan- de mjölk. F ö l e t nyse r s& a t t mjölken f a r å t s i d o r n a och pojken h inner hoppa både i och a r k i t t e l n . Fo lke t k r ä v e r a t t t s a r e n . ska göra detsamma, men hans h a s t nyse r i n t e , och s å a r han b o r t a . Pojken g i f t e r s i g med den gu ldhar iga och b l i r en god t s a r .

Pojken som v i s s t e vad ha? v i l l e . 111. av E inar Norelius. A r g . 47 (1954) s. 21-33,

Lita .u isk fo lksaga .

En p r i n s e ~ s a ä l s k a r en f i s k a r p o j k e , De ska g i f t ? s i g , men på b rö l - lopsdagen är pojken försvunnen. H w ha r rymt k i l 1 t u r k a r n a s land. Dar b l i r han kungens s l a v , Han l å t s %s v a r a stum. Kungen v i l l göra honom till s i n svärson, on han b a r a Ininde t a l a . En man l o v a r a t t bo ta stumheten. Nar d e t miss lyckas , f l y r han av f r u k t a n f ö r s t r a f f . u r l a n d e t , sedan;han t a g i t i f r a n iiskar~ojken~hans.fingerring. Som vandrande musikant kommer mannen till s l o t t e t v a r i f r å n f iskari3oj- ken rymt. P r i n s e s s a n känner igen r ingen och f å r v e t a , v a r pojken f i n n s . Hon f a r till t u r k a r n a s l a n a och t a r a r b e t e som aö-merska v id hovet . Hon e rb juder s i g a t t fö r söka b o t a den stumme s laven. Misslyckas hon, ska hon brännas. Fislrarpo;ken t i g e r ända t i t l s b å l e t ska tandas . D e t t a h e j d a r han med e t t rop. Han hade v e l a t , a t t p r insessan s k u l l e v e t a , vad nöd och e lände v a r , innan de g i f - t e s i g , f ö r a t t hon i n t e s k u l l e s e ne r p å hans enk la ursprung.

Pojken, t r o l l e n och även ty re t . Av Walter Stenström. 111. av John .Bauer! :arg. 50 (1957) S. 97-126

29 samt "De b ä s t a sagorna u r Bland tomtar och t r o l l " s . 59-80.

Sagan b e s k r i v s , med t i t e l n "Pojken och t r o l l e n , e l l e r Äventyret': i Thorb,iörnsson, G : B e g i s t e r över f ö r f a t t a r e , i l l u s t r a t ö r e g , tit- l a r och ämnen i Bland tomtar och t r o l l 1-18 (1907-1925)~ - Borås, 1976,

Pong-Pings iiventyr. E f t e r en i d 6 av Ingvar Lander. 111. av E inar Norel ius . Årg . 48 (1955) S. 101-114,

En c i r k u s kommer till Diktköping. På c i rkusen upp t räder pingvi- nen Pong-Pin,;, som kan t a l a och s p e l a ping- pong. Askådaz-na f å r s p e l a mot Yong-Ping. Stadens borgmästare l o v a r , a t t om Pong-Ping kan besegra honoin, s k a han f å b l i borgmästare. Pong-Ping v i n n e r matchen. Som borgmästare kungör han, a t t a l l a som i n t e s p e l a r ping- pong f r å n morgon till k v ä l l ska s ä t t a s i f ä n g e l s e . Människor, d j u r och v ä x t e r s p e l a r ping-pong. Men nSr ga to rna b ö r j a r s p e l a ping- pong med g a t s t e n , begär invånarna , a t t Pong-Ping ska uophava på- budet. Det gör han, på v i l l k o r a t t han f å r r e s a till Sydpolen på semester . Och d a r seinestrar han än,

P r i c k och Pr ickenick. Av Einar Norel ius . 111. av E inar Nore l ius . Arg . ö1 (1968) s. 15-26 samt "De b ä s t a sagorna u r Bland t o 9 t a r och t r o l l " s . 175-188.

Två små t r o l l t r a s k a r u t i skogen f ö r a t t l e t a upp något k e v l i g t äventyr . De k n y t e r f a s t rävens svans v i d en buske medan han l i g g e r och sover , men han s l i t e r s i g l ä t t l ö s och ä r n;ira a t t fånga dem. Sedan nappar en kråka dem och t v i n g a r dem a t t v a k t a hennes agg, medan hon gå r på sammanträde, Under t i d e n k l a c k s äggen, och t r o l - l e n h j ä l p e r ungarna a t t komma u t i l i v e t .

P r i n s B e r k i l s f r i a r e f a r d , Av Hjalmar Berg-aan. 111. av E inar Nore l ius . Arg. 51 (1'358) s. 27-45 samt a rg . 70 (1377) s . 67-79.

P r i n s B e r t i l ha r f y r a vänner: en s o t a r p o j k e , en bagarpojke, en v a l l p o j - lre och hans hund. Nar p r i n s e n ha r a l d e r n inne , b e f a l l e r haris f a r honom a t t d r a p% f r i a r f ä r d till graiililantle-ts p r i n s e s s a . For a t t f & henne m a s - t e man v a r a r i k och f ramstående, och B e r t i l ä r inge tde ra . Han s läpps in - t e i n i s l o t t e t . Men sotarpoj:ren f i r a r n e r honom genom skors tenen , och bagarpojlren b;nkar i n p r i n s e n i eii t a r t a och smirgglar sa i n honom till p r i n s e s s a n , som t y c k e r b r a om B e r t i l . V a l l p ~ ~ j k e n s hund s p a r a r upp en s k a t t , som s!cattm5staren s t u l i t u r s t a t s k a s s a n , och nu duger p r i n s Ber- til som man å t p r insessan . Sotarpojken, bagarpojken ocli v a l l p o j k e n frir b l i m i n i s t r a r ,

P r i n s Ha t t under jorden. 111. av E i n a r Norel ius . Å r g . 54 (1961) s. 95-127,

Svensk fo lksaga.

En p r i n s e s s a önskar s i g t r e s?elande l ö v . Hennes f a d e r f i n n e r så- dana, men n ä r han v i l l b r y t a dem, hörs en r ö s t f r a n under jorden, p r i n s H a t t s , som säger a t t han i u t b y t e mot löven v i l l ha d e t f ö r s - t a l i v kungen mfiter v i d hemkomsten, D e t t a b l i r p r insessan . Hon l e v e r sedan i underjordeci som p r i n s H a t t s l y c k l i g a hus t ru . De f a r t r e barn. En häxa h a r f ö r b j u d i t p r i n s X a t t a t t v i s a s i g f ö r n&- gon, d ä r f ö r komner han till pr insessan b a r a i n a t t e n s mörker. P r insessan f å r l o v a t t besöka s i n f a r s gå rd , ba ra hon i n t e t a l a r med någon om p r i n s Ha t t . Hon a n f ö r t r o r s i g ändå till s i n styvjnor, som l u r a r henne a t t om n a t t e n l y s a på p r i n s Ha t t med e t t l j u s . Deras s a l fö rvand las till en ormhåla, p r i n s Ha t t b l i h b l i n d , De maste bege s i g på vandring. Barnen läinnar de till p r i n s H a t t s t r e s y s t r a r . Genom e t t förbiseende av p r insessan f å r en av dem s e p r i n s H a t t , som då f ö r s b o r t av e t t moln. P r insessan f%r av t r e t r o l l p a c k o r , t r e magiska t i n g , en spinnrock, en h ä r v e l och en out tomlig penningpnng.H'on f i n n e r gården d ä r pn trol lHinn$i"h&l- l e r p r i r s Ha t t l f ången . .Z u t b y t e mot de magiska t ingen f å r hon t r ä f f a p r i n s Ha t t . De t a r l i v e t av t r o l l k v i n n a n . De vandra r b o r t och komner till en gå rd , d ä r de h a l s a s som kung och d r o t t n i n g . Dar å k e r f i n n s d e r a s barn samt de spalande löven.

P r i n s Nicholas. I11,av E inar Nore l ius . År:? . 57 (1964') s. 87-120,

Fo:Lksa.ga.

Kejsarens av Is tambuls yngs te son, Nicholas , ska under en j a I~k hämta v a t t e n å t s i g och s i n a bröder ur en djup k l y f t a . Där ne re f i n n s fyka>.va,ckra s y s t r a r , Nicholas l å t e r bröderna f i r a upp dem. Bröderna, som är a-juka på l i l l e b r o r , l % t e r honom s tanna i k l y f t a n , Nicholas t r ä f f a r i k l y f t a n en s t o r f å g e l som b l i r hans bundsförvant. Den f ö r honom till I s t a n b u l , d a r han b l i r l ä r l i n g hos k e j s a r e n s guldsmed. Bröderna ska g i f t a s i g med t r e av f l i c k - orna f r a n k l y f t a n , men d e s s a vägra r om de i n t e f å r v a r s i t t före- mål av guld: en s j ä lvsyende sybåge, en sjalvvavande v ä v s t o l , en sjalvmalande kvarn. Nicholas v e t , a t t dessa t i n g f i n n s i k l y f t a n ; han e rb juder s i g a t t t i l l v e r k a dem och l å t e r den s t o r a f a g e l n häm- t a dem. Nar han v i d b r ö l l o p e t upptrader ' som r i d d a r e , känner.den f j ä r d e f l i c k a n f r å n k l y f t a n , Ayshg, i g e n honom. Hon b e r om e t t guldäpple , som hon s k a ge å t den hon. v i l l ak ta . Hon ger d e t å t guldsmedslärl ingen. Kejsaren l å t e r dem bo i hönshuset , Nar k r i g u t b r y t e r 1å te r rNicho las f%ge%n " samla khop.:en har; .son $han $n- f ö r . t i l l k e j s a r e n s , h j ä P p v Nicholas s å r a s , k e j s a r e n f ö r b i n d e r ho- nom med s i n halsduk. Aysha s e r till a t t Nicholas , k ladd som guld- smed, besöker s l o t t e t . Kejsaren känner igen s i n halsduk k r i n g hans hand och upptäcker vem han ar. Nicholas f å r b l i k ronpr ins , e f t e r - som hans bröder b u r i t s i g s& i l l a å t mot honom.

Pr insen och svanf l i ckan . 111. av E inar Noreliils. Å r g . 67 (1374) s. 105-119,

Folksaga.

Tsarens son r å k a r v i l s e under en jakt och f å r husrum hos en v i s gammal man.3JEos.aenne t j ä n a r h a n ' i , t r e å r . I l ö n lovas han en h u s t r u ; gubben h j ä l p e r honom a t t fånga en s v a n f l i c k a genom a t t

stjala hennes svandrakt nar hon badar. Då förvandlas hon till en jungfru. Prinsen vänder hem med henne. Svandräkten får prinsens mor th h&n&.bom, Svanflickan lurar svärmodern att ge henne den och flyger sin väg. Med den vise mannens h@alp tar sig prinsen till den plats dar svaxflickan finns. På ett glasberg bor en gam- mal kvinna som har trehundra svanflickor. Bland dem dste prin- sen känna igen sin hustru, Hon gör ett tecken, s& att han lyckas. Sedan milste prinsen utföra omöjliga uppgifter och uthärda pröv- ningar, som han klarar av tack vare svanflickornas hjälp. Slutli- gen kan prinsen och hans hustru återvanda hem.

Prinsen utan skugga. Av Jeanna Oterdahl. 111. av John Bauer. Arg. 60 (1967) s. 97-123.

Sagan beskrivs i Thorbjörnsson, G: Register över författare, illust- ratörer, titlar och a-men i Bland tomtar och troll 1-18 (1907-1925). - Borås, 1976.

p yrinsessa Irommer bort. AV Ulla Österberg. 111. av Einar Norelius. Ar@. 46 (1953) s. 55-70.

Eli liten man, Pum:>ernickel, och hans mus Cornelius, star i sin trädgård nar ett cirkustag kommer förbi. I sista vagnen sitter en vacker flicka och vinkar åt Pum~~ernickel. Han och musen går på cirkusförestallmingen, Nar flickan ur~ptradar ger hon Pum~ernickel ett meddelande att han ska söka upp henne under pausen. Hon borat- tar, att cirkusdirektören rövat bort henne från hennes far, cir- kuskungen, liksoin ocksiS en elefan*..eh ett lejon. På natten g&r Pumlernickel och Cornelius för att befria cirkusprinsessan. Musen hämtar nyckeln till burarna ur cirkusdirektörns vagn. Elefanten bär de Övriga därifrån på sin rygg, och nar cirkusdirektören rider efter jagar lejonet hem honom. Cirkuskungen erbjuder Putti- pernickel och Cornelius anställning vid sin cirkus, mdn de %ter- vänder hellre till sin triitlgird.

Prinsessan Ljus och lyktgubbarna. Av Einar Norelius. 111. av Einar Norelius. Arg. 58 (1965) s. 105-120

De sm% lyktgubbarna bor i kärret. De sköter belysningen åt älvor- na som dansar där om kvällarnao Det elaka dytrollet dyker upp från kärrets botten och stjäl yngste lyktgubbens lykta. Sedan fansar han den självlysande alvaprinsessan och tar henne med sig ner i dyn, inlåst i lyktan. Yngste lyktgubben hyr en grodmansdräkt av en padda. De andra lyktgubbarna firar på en gång ner sina lyk- tor i kärret, Dytrollet tror, att solen ramlat ner i kärret och flyr så långt ner i gyttjan att han aldrig kommer upp mer. Yngs- te lyktgubben dyker ner och hämtar lyktan med prinsessan Ljus i. När hon sluppit ur lyktan, firar hon bröllop med yngste lyktgubben,

Pr insessan och månskäran. Av In3er Brattströrn. 111. av E inar Norel ius . Å r g . 62 (1969) s. 83-95.

Nar p r i n s e s s a n Pia-Gull promenerar v i d s j ö n med s i n pudel i k v ä l l - n i a e n , l i g g e r månskäran i s t randkan ten som en b å t . De s t i g e r i den och d r i v e r b o r t till en ö i have t , befolkad av t r o l l , som t a r vä l : hand om dem, S a r s k i l t f ä s t e r s i g Pia-Gull v i d t r a l l p o j k e n Jagus t . En dag Iroinner en vacker r i d d a r e seglande f ö r a t t b e f r i a Pia-Gull. Belöning a r u t f ä s t : prinsessam och ha lva k i ingar iket . Pia-Gull t y c k e r r i d d a r e n v e r k a r hård och över lägsen och hon v i l l i n t e m i s t a J a g u s t . Men f ö r s i n pappas s k u l l v i l l hon hem. D& kommer månskäran seglande igen. Pia-Gull , J a g u s t och pudeln hopp- a r i den och den b ö r j a r snabbt d r i v a f ö r b i den snopne r i d d a r e n s skepp mot Pia-Gulls land.

P r insessan September. Av W. Somerset Maugham. 111. av E inar Norel ius . Å r g . 57 (1964). S. 15-30.

Kungen av Siam har n i o d ö t t r a r , va rav September ä r den y n g s t a och t r e v l i g a s te . På kungens ( ! ) f ödelsedag f a r p r i n s e s s o r n a var- s i n papego,ja, som kan saga " = c i bevare konungen". Septembers oa- pegoja dör . Samma I n a l l kommer en n ä k t e r g a l till September. Den f l y g e r f r i t t , men kommer a l l t i d t i l l b a k a till September. Kungen och d r o t t n i n g e n b l i r f ö r t j u s t a i n ä k t e r g a l e n , och Septembers sys t - r a r b l i r avunds ju!^^, De förmår henne a t t s a t t a n a k t ~ r g a l e n i bur, Det t å l den i n t e u tan s l u t a r sjunga. Nar September h i t t a r den dö- ende s l a o p e r hon u t den. Den f o r t s ä t t e r a t t komma och s junga f ö r henne. Därför l å t e r hon f ö n s t r e t s t å öppet om n a t t e n , v i l k e t gör henne s& vacker a t t hon b l i r g i f t med kungen av K a ~ n b o d j a ~ S y s t r a r - na däremot b l i r Sara f u l a r e och o t r e v l i g a r e .

P r i n s e s s a n som i n t e f i c h speg la s i g . Av Arvid Brenner. 111. av E inar Nore l ius . A r g , 46 (1953) s. 113-128,

Vid p r i n s e s s a n Bel1p.s f ö d e l s e ge r en t r o l l k v i n n a råd om hennes uppfos t ran: man ska a l d r i g berömma henne, i n g a s 2 e g l a r f å r f i n - nas i hennes n ä r h e t . F ö r s t n ä r hon g i f t s i g , s k a hon få v e t a hur vacker hon a r . Men hon ska s j ä l v v ä l j a s i n brudgum. P r i n s e s s a n b l i r mycket vacker , s n ä l l och duk t ig men sorgsen, f ö r hon k r o r s i g v a r a f u l som s-tl-yk. N a r f r i a , r n a b ö r j a r koinma, t r o r hon a t t de d r i v e r med henne och b a r a v i l l å t hennes rikedomar. B e l l a f l y r u t i skogen f ö r a t t f å v a r a i f r e d . Där t r ä f f a r hon Anders, en ung bonde. Ilan v e t i n t e vem B e l l a ä r ; han v i s a r henne, t i l l h e n n e s förvåning, s t o r uppska t tn ing , och till s l u t f r i a r han. B e l l a sva- r a r Ja. Han b ö r j a r hände l sev i s t a l a om l a n d e t s p r i n s e s s a och hen- nes dkkiiga uppfos t ran . A l l t : ~ v s l ö j a s f ö r B e l l a , aven a t t hon i n t e ä r s å f u l som hon t r o t t . Som s a g t a r g i f t e r hon s i g också med Anders och b l i r bondmora,

Resan till Y u p i t u t i . Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av E i n a r Norel ius . arg. 55 (1962) S. 94-109.

Backstugutomken h b a n h a r b l i v i t myrbiten. Tomteskogens dok tor , Max,

ordinerar luftombyte. Doktorn f ö l j e r s j ä l v med p& resan i l u f t - ballong till ön Ynpi tut i på andra s idan jo rdk lo t e t . Dar b:*r yupi- t u t t e r n a , v i l d a r med s v a r t skinn utom på nasan, som är gul. På Yu-ituti f i n n s en kolavulkan, men den a r i Hejdukarnas, en s o r t s lu rv iga j ä t t a r s , våld. Max och Laban leder e t t uppror mot Hejdu- karna, som fö r sva ra r s i g med stekpannor som vapen. Max f å r dem p& f l y k t genom a t t v i s a dem en tandlakarborr . De ha,r ju d å l i g a tänder av a l l kola. Nu b l i r a l l kolan yup i tu t t e rnas . Doktor Max ger dem tandborstar innan han och Laban, som hämtat s i g f r å n myr- be t t en , f l yge r hem.

Rike-Per Kramare. 111. av Einar Norel ius . Årg. 58 (1965) s. 51-70.

Norsk folksaga.

Rike- P i r Xrämare v i l l ha s i n d o t t e r f i n t g i f t . SLjärntydare:spår, a t t hon ska g i f t a s i g med mjölnarens son. Rike-per köper barne t och l å t e r d e t f l y t a bo r t i forsen. En annan mjölnare h i t t a r poj- ken och f o s t r a r upp honom. P m f å r av s t j ä rn tyda rna v e t a , a t t pojken l eve r , Per koper omigen pojken, som nu a r yngling, Uncier en r e s a skickar Per pojken till s i n hus t ru med e t t brev, a t t hon ska döda honom. Skalmar by te r u t b reve t mot e t t dar d e t s t a r , a t t b rö l lop ska f i r a s mellan 'po jken och Rike-Pers dotber. Per skic- kar pojken a t t hanta t r e s t j ä r t f j a l l f r å n draken i Dybenfart. An- nars f å r han i n t e behå l la s i n hustru . Pojken fralgar om vägen - i t r e kungsgardar och f å r på v a r t s t ä l l e en f r åga som han ska s t ä l l a till draken. Vid alven nara draken^ s l o t t s t å r en f a r j - k a r l , s o m v i l l v e t a hur har1 ska kunna b l i av lös t . I drakens s l o t t f i n n s en fången Iningadotter, Hon h j ä l p e r pojken a t t f å svar på frågorna. Sedan hugger pojken huvudet av draken och f å r s ina f j ä l l . De t r e kungarna f å r svar p& s ina f r ågo r och ger pojken pengar i lön. T i l l Rike-Per säger pojken, a t t pengarna k o m e i f r a n drakens s l o t t och a t t d e t f i n n s mer kvar.Per beger s i g dkt. Fär jkar len v e t nu hur han ska b l i av lös t : han s länger Bike-Peri ' forsen med orden "nu kan du gå här t i l l s du b l i r avlöst" . Så b l i r det ,

Ringen. Av Helena Nyblom. 111. av John Bauer. Årg. 50 (1957) s. 75-95.

Sagan besiirivs..i -, G ; Begis ter över fö r f l,j.ttare, il- l u s t r a t ö r e r , t i t l a r och ämnen i Bland tomt-r och t r o l l 1-18 (1907- 1925)~ - Borås, 1976.

Rocken som a l d r i g b lev fä rd ig . AV Ulla Österberg. 111. av Einar Norelius. krg. 45 (1952) s. 61-75.

Den f a t t i g e skräddaren Yrans och skräddarmästarens d o t t e r Dorotea ä l ska r varandra. T r e and~a ' skräddare anhå l le r om Doroteas hand. skräddarmästaren förbereder en t i ivling. Den, s o m sy r bäs t ska f å Dorotea. Frans t r ä f f a r en greve Lucifero, som v i l l skänka honom magiska verktyg: sax, vax, n i 1 och t r9d. Men Frans måste d& sk r i - va på e t t kont rak t . Om s j u å r ska Lucifero hämta s rans s j ä l . Doro- t e a f i nne r på a t t skr iva till e i t i v i l l k b r i konbilaktet, naiuli!fen a t t Frans ska sy en rock å t Lucifero innan han t a r hans s j a l . --l f

- - w 1

Frans vinner Dorotea och b l i r ryktbar som skraddare och r i k , Ef- 34

t e r s j u år kommer Lucifero. Frans hänvisar t i l l kont rak te t och bö r j a r sy på rocken, &en bar s i g så klumpigt å t , a t t Lucifero för - s t å r , a t t han a l d r i g tänker bl i . . faxdig, och l å t e r honom vara. Se- dan dess har de f l e s t a skraddare den egenskapen, a t t de i n t e kan f å s i t t arbete f ä r d i g t i t i d .

Rutan i rutan. Av Hans-Eric Hellberg. 111. av Einar Norelius. Arg, 61 (1968) s . 27-38 samt "De bas t a sagorna u r Bland tomtar och t r o l l " s. 163- 174,

Rubens f ö r ä l d r a r l å t e r honom i n t e garna gå u t , i f a l l han sku l l e g& v i l s e , och inga komnisar kommer garna till auben, f ö r hans mama a r s% rädd om mattorna. Han t i t t a r mest p& teve. En dag f å r han se en l i t e n gumma i ru t an , som i n t e t i l l h ö r programmet. Hon h e t e r Rutan. Hon kan l å t a Ruben komma i n i tevebi lden. Ru- ben f å r v e t a , a t t han ä r adojjterad f r å n något land, dä r a l l a har mörk hud och s v a r t hår som han. Rutan h j ä lpe r Ruben a t t l e t a ef- t e r s i n föde l se t r ak t . Nar de t sands program f r å n Sydamerika, Tan- zania osv f å r Buben komma i n i ru t an och kanna e f t e r om d e t a r dar han hör hemma. I en pe r s i sk by å t e r f i n n e r @ben s i n s y s t e r , som han känner igen eftersom hon har en l ikadan amulett om halsen som han. Han f ö l j e r henne hem till deras f a r f ö r ä l d r a r , och Rutan a r farmodern. Det a r e t t enke l t och v a n l i g t hem, dar man f a r g& på mattorna och xuben f å r h j ä lpa till i trädgården. I f o r t s a t t - ningen kan han då och d% komma i n genom :. teverutan och ha l sa på.

En saga f r å n Lyckliga krabien. Ay Hjalmar Bergman. 111. av Einar Noreliils, A r g , 64 (1971) s . 33-51.

Kungen av Lyckliga Arabien efterlämnar å t s i n son e t t land som han byggt upp till sådan ful ländning, at t . .hans son f r å g a r s ig : vad % t e r s t å r inig a t t göra? Han f å r råde t att d r a på kr iga t åg och besegrar och h ä r j a r a l l a länder. Åter ä r han sys s lo lös ; han f å r råde t a t t g i f t a s i g och k a l l a r till s i g ilen r i k a s t e pr insessan, den klokaste och den vackraste . Men de a r s å ful lkomliga a t t ing- e t å t e r s t å r a t t göra f ö r dem, pr insen l å t e r dem f a r a . Han lämnar s l o t t e t f ö r a t t h i t t a en p l a t s dar hans a rbe te behövs. I e t t av de länder han h ä r j a t f i n n e r hqn. en gård da r bara en ung f l i c k a över levt och hon h a t a r prinsen. And% s tannar han dä r , s ä t t e r hu- s e t och åkrarna och s å småningom h e l a l ande t i skick. Befolkning- en v i l l göra honom tillt& kung. Flickan avs lö j a r honom som den, som en gång h ä r j a t landet . Pr insen går ödmjuk och sorgsen där i - f r å n , men märker, a t t f l i ckan f ö l j e r honom på avstånd. Först9 n a t t e n i hemlandet hör han g r å t u t an fö r s l o t t e t ' o c h f inne r dar f l i ckan . Hon säger , a t t med s i n ödmjukhet och golda v i l j a har han bese-t hennes h j ä r t a , som förhärdades nar hennes land här ja- des.Prinsen g i f t e r si'g med henne, och sedan återsthr honvm a t t var- je dag på n y t t vinna hennes h j a r t a ,

Sagan om sto~trollen och vill-vallareman. A; Cyrus Grankr. 111. av John Bauer. Årg. 44 (1351) s. 9-32.

Sagan beskrivs, med titeln "Sagan om de fyra stortrollen och lil- le Vill-Vallareman" i Thorb,jörnsson, G: Register över fi%fattare, illustratörer, titlar och ämnen i Bland tomtar och troll 1-18 (1907-1925). - Borås, 1976.

Sagan om trollet som var du. Av Birgitta Bohman. 1ll.a~ Einar Norelius. Årg. 53 (1960) s. 77-93.

Ett troll bIir utestängt från trollberget en julnatt. Nar slädar- na på vag till julottan kommer förbi hop-)ar trollet trots sin manniskoskygghet upp bakpj enslade för att åka med. Släden tippar, en liten flicka faller ur. Hon.,bertrollet borsta av hennes kappa och sedan följa henne hem. Trollet följer henne till gården. Nar flickan gläntar p% gethusdör~en slinker getabocken ut, Hon beord- rar trollet att fånga in den. Hon får honom att ge kon hö också. Så förmår hon trollet att följa med in till gamla farmor. Hon presenterar trollet som den nye drängen. Trollet vill stanna, men går det för sig för ett .troll? Men flickan har hört sagas, att om ett troll gör en människa tre tjänster, blir trollet männia- ka. Nu syns det att det ar sant: trollets svans har fallit av, hans mosshår har blivit till mjukt manniskohår, hans örontofsar har också försvunnit.

Sagan som inte ville komma på pränt. Av. Maud Reuterswärd. 111. av Einar Norelius. Ärg. 55 (1962) s. 47-59.

En saga flyger fritt omkring, besöker människor och gör dem gla- da. Men så snart någon vill skriva ner den, flyr den, Den vill inte bli fångad. Den flyger till ett bibliotek. Dar sitter en Ung kvinna, Anna, och laser. Sagan hör, hur bibliotekarien förfasar sig över .Annas blonderade hårvålm, smutsiga naglar, oskickli- ga sminkning Och dåliga kläder. Sagan flyttar över till Anna och ger henne mod att knycka på nacken å t bibliotekarien. Hemma sat- ter hon sig för att skriva; hon hoppas att få något publicerat, Sagan vill fly, men Annas hund övertalar den att stanna hos henne, som så ärligt försöker att skriva och som har det svart. En bra saga far inte illa av att stå i en bok, säger hunden. Den läses av många och kan leva i människors minnen i hundratals år. Sagan ger med sig.

Sagoprof essorn. Av Britt G. Ballqvist. 111. av Sinar Norelius. Ärg. 64 (1971)s. 6-16.

Professor Preben Piank arbetar p% ett lexikon över sagofigurer. Han delar sitt hus med en tomte, en groda som ar en förtrollad prins och en katta som ar en prinsessa. Professorns syster kommer för att sköta hans hushåll. Hustomten blir arbetslös, och inte heller visar hon vördnad inför grodprinsen och kattprinsessan, Professorn finner syshems omvårdnad alltför nargången.Nar han £ % v . .vetla av en 'sdö jungfru i sjön neraiiför huset, att näcken som bott da? har försvunnit, tar professorn hans jobb. Systern tror att

-

han har drunknat, anda tills han en dag när hon sitter vid stran- den sticker upp sitt grönhåriga huvud ur vattnet. Den gamle nac- ken har återvänt, Två nackar i en sjö är en för mycket, så pro- fessorn flyttar hem till sitt hus. Systerns stadraseri har avta- git. I fortsättningen lever de alla val med varandra,

Den sannfärdige herden. Av Ruth Sa-wyer. 111. av Einar Norelius. Arg. 59 (1966) s. 58-65.

Ranchägaren Don Alfredo skryter med sin unge herde, som förutom att han ar stark och vacker alltid .talar sanning. Grannen Don Jaime slår vad,med halva sin ranch som Ensats, om att han ska få herden att ljuga inom en mgnad. Herden klarar av alla fällor som bon Jaime lägger. Slutligen får Don Jaimes vackra dotter her- den att slakta Don Alfredos stora tejur och ge henne dess hjärta som en kärlekspant. Don Alfredo får veta av Don Jaime vad som hänt och frågar herden efter tjuren. Herden ar förtvivlad, men kan in- te lata bli att saga som det ar, till Don Alfredos förtjusning. Don Jaimes dotter blir herdens brud,

Senapsvulkanen. Av Karl-Aage ' Schmartzkopf. 111. av Einar Norelius. kg. 59 (1966) sipi 45-57.

Tomteskogen har länge saknat en vulkan. Tomtarna köper vulkanen Bombomboli från Italien i form av en byggsats med femtonmillioner- sjuhundra&ttiosextusenniohundratrettiosju bitar, Numreringen p& bitarna regnar bort, så att det tar en månad att pussla ihop dem. Tandläkartomten Ante Amalgan f%r till uppdrag att borra hålet ner till jordens innandöme, men till tomtarnas raseri borrar han sig av masstag i stället ner till tomten Baltzars senapskallare. Alla tomtar blir nerkladdade med senap. Ante Amalgan flyr till Afrika. Vulkanen skickas tillbaka till Italien.

.-.

Silvervit och Lillvacker. 111. av Einar Norelius. Årg. 59 (1966) s. 92-120. Folksaga,

I . . 1

Silvervit och Lillvacker ar tvillingsöner till en drottning, som sitter fangen i ett torn. Med sig ut i världen far de vardera en hund, en björn, en varg och en räv. Där deras vägar skiljs sätter Silvervit sin kniv i ett trad. Lillvacker tar tjänst hos en häxa. På hennes gård finns tre ängar fulla av ankor, myror och bin. Lill- vacker undviker att trampa p% djuren. Därför hjslper de honom att lösa de uppgifter haxan ger. En består i a$t bland sju kvinnobil- der skilja ut den, s'om ar en förtrollad prinsessa. Prinsessan 1ö- ses ur förtrollningen, haxan flyr. Lillvacker gifter sig med prin- sessanosilvervit d-ödar en drake som ska till att sluka en prin- sessa. Han blir gift med henne. D.rakens syster, en trollpacka, förlamar Silvervits djur och dödar Silvervit. Lillvacker finner kniven i trädet blodig och vill hämnas sin bror, I staden dar Silvervit bor tror man att han ar Silvervit. Därför sover han i oskuld hos Silvervits hustru. Han söker upp trollpackan, som i bö- ter för Silvervit ger Lillvacker en flaska fa~tevatten-,,~h en

med livsvatten och 1;ser djuren ur försteningen. De tränger troll- 37

packan mot en sten, där Lillvacker faster henne med fästevattnet. I soluppgången spricker hon. Silvervit bestänks med livsvatten och lever upp. När Silvervit får veta, att Lillvacker sovit hos hans hustru,dödar han honom. Sedan ångrar han sig och hittar livs- vattnet och uppväcker Lillvacker. De befriar sin mor och regerar sedan lyckligt i varsitt rik^.

De sista trollen. Av Ally Klingberg. 111. av Einar Norelius. Arg. 62 (1969) s. 97-119. Vinden bär en veckotidning till en trollfamilj i skogen. Trollmor bedåras av ett hemma-hosreportage. Hon vandrar bort för att se herr och fru Blomsterkvists i Solk~pig villa i verkligheten, Fru Blomsterkvist övertalar henne att stanna i villan som hemhjälp. Trollfar försöker hämta hem henne, men råkar åstadkomma en del skadegörelse på inredningen. För att slippa polisanmälan måste han arbeta som springschas i Blomsterkvists firma tills det f.or- störda är betqlt. Trollungarna kommer för att söka efter förald- rarna. Herrskapet Blomdedhisthar märkt hur atarka och arbetsamma trollen är, så de övertalar dem att stanna, inreder källaren till bostad och låter dem betala hyra. Trollbarnen får gå i skola, se- dan blir de b i l l i g arbetakraft för Blomsterkviats fabrik. Inga troll har sedan synts till i skogen.

De sju härliga angarna, Av Einar Norelius. 111, av Einar Norelius. Årg. 59 (1966) s. 66-78 samt arg. 70 (1977) s. 209-122.

En liten haxa, Amalia, tröttnar på Stora skogens mörkaste hörn, dar hon bor. Hon flyger på ett förtrollat löv till De sju härliga angarna. Där härskar feen Emilia, som ar ilsken och despotisk, inte mild och sngll som en fe ska vara. Häxan Amalia däremot &r för snäll för att vara haxa. Amaiia och Emilia avslojar för var- ,

andra, att de blivit förtrollade båda tv%. Emilia var ursprungli- gen haxa och Amalia fe. De trivs inte i sina nya roller. De kommer överens om att byta bostad och utrustning med varandra så att var och en får bli det hon i grunden ar. Sedan lever de i fredlig aam- verkan.

Skinnpåsen. Av Anna Wahlenberg. 111. av John Bauer. Ärg. 60 (1967) s. 7-23 samt "De basta sagorna ur Bland tomtar och troll" s. 43-58.

Sagan beskrivs i Thorbjörnsson, G: Register över författare, il- lustratörer, titlar och ämnen i Bland tomtar och troll 1-18 (1907- 1925), - Borgs, 1976

Skogsfrun kallar till gästabud. Av Beth Birkenhain. 111. av Einar Norelius. Arg. 48 (1955) s. 61-77.

Sagan beskrivs, med titeln "Sagan om Lillemans död och den yttersta

nödens angel", i Börjesson, A: Reg i s t e r över f ä f a t t a r e , i l l u s t - 38

r a t ö r e r , t i t l a r och ämnen i Bland tomtar och t r o l l 19-43 (1926- 1950). - Borås, 1978.

Skogstippa lövskorra . Av B r i t t G. Ha l l qv i s t . 111. av Einar Norelius. Ä r g . 52 (1959) s. 63-75 samt "De b a s t a sagorna u r Bland tomtar och t r o l l n s . 151-161.

Några barn går u t i skogen f ö r a t t p locka bär. En av dem, Hasse, fö rsv inner . Medan de andra l e t a r e f t e r honom,hit.tar skogsfrun deras matsäckskorgar. Hasse, som h e l a t i d e n j aga t skogsfrun, kom- mer lagom f ö r a t t s e , hur aenna ä t e r av E i r a s m a t . När sedan E i r a ä t e r r e s t e h av maten, b l i r hon f ö r t r o l l a d . Hon k a s t a r s i g f r å n t r a d till t r a d och ger upp v i l d a s k r a t t a l l d e l e s som skogs- f run s j ä l v . Hasse v e t , a t t b a r a skogsfrun kan bo ta henne; barnen l e t a r upp skogsfrun och lockar henne med leverpaste jsmörgås och ka f f e till a t t b o t a Eira . Som t a c k f ö r maten f y l l e r skogsfrun de- r a s korgar med k a n t a r e l l e r .

Skuttungen i Skorpetorp. Av Edi th Unnerstad, 111. av Einar Norel ius . Arg. 53 (1960) s. 3-24 samt "De b a s t a sagorna u r Bland tomtar och t r o l l " s. 189-205.

L i l l a tösen Skuttungen går till haxan Snipa Snugg f ö r a t t f r å g a hur man t i l l r e d e r en s a l v a som b o t a r Gammelfarmors dfiliga ben och hur man t r o l l a r g r anko t t a r till kor. Häxan t a r Skuttungen till fånga. I hennes t ro l l fo rmelbok h i t t a r Skuttungen r e c e p t e t på sa l - van och formeln f ö r a t t göra kor av k o t t a r , men aven en v e r s om "Snipa Snuggs s l u t e l i g a Besegrare", en k a t t . Två små moss t ro l l lovar Gammelfarmor a t t h j ä l p a till a t t b e f r i a Skuttungen mot a t t de f å r e t t pa r skhkt av hennes pelargoner. Nar t r o l l e n t i l l s am- mans med Gammelfarmors huska t t kommer till häxans g r o t t a , ä r hax- an utgången, och Skuttungen ha r pa s sa t på a t t koka en g r y t a med salva . D å haxan kommer hem, f l y g e r k a t t e n på henne och hon dör av skräck. Skuttungen bränner t r o l l boken innan de går dä r i f r ån . På vagen möter de Gammelfarmor krypande: hon hade t ä n k t erbjuda s i g s j ä l v å t haxan i s t a l l e t f ö r Skuttungen. Skuttungen smörjer hennes ben, och de dansar galopp ända hem.

Spelmannen som f i c k madonnans guldsko: Av Emil Linders. 111. av John Bauer. Arg. 50 (1957)s. 29-33 samt årg .60 (1967) s . 91-96.

Sagan beskrivs ' . i Thorbjörnsson, G: i t eg i s t e r över f ö r f a t t a r e , il- l u s t r a t ö r e r , t i t l a r och ämnen i Bland tomtar och t r o l l 1-18 (1907- 1925). -3. Borås, 1976,

Stadsmusikanterna f r å n B~euien. 111. av Einar Norelius. Arg. 66 (1973) s. 111-117.

Av bröderna G r i m m .

En Gsna, en hund, en k a t t och en tuyp, som b l i v i t gamla och hokas av av l ivn ing , d r a r till Bremen f o r a t t b l i s tadsmusikanter. N ä r de ska s l å n a t t l ä g e r , kommer de till en rövarkula. Rövarna t a r

dem för spöken och flyr. Djuren flyttar in i stugan för gott.

Stenlejonet. Av Constance Smedley. 111. av Einar Norelius. Ärg. 56 (1963) s. 83-94.

En oärlig och rik man fördriver sin bror och sin mor. De bosätter sig vid ett berg, tar de hugger ved som de säljer. Pojken finner på bergets topp ett lejon av sten. Han ärar lejonet som bergets härskare och tackar för veden han huggit dar. Lejonet ber pojken ta dit en spann. Ur lesonets gap flödar guld ner i spannen. Ing- et får komma på jorden, och pojken säger stopp i god tid. Han och modern blir rika, men ar fortfarande hederliga. Den girige brodern iar,l$Xaledes en spann och söker upp lejonet. Han betygar det sin vördnad, och guldet strömmar, men han nänns inte saga stopp; guld faller på marken. Spannens innehåll blir till jord och aten. Lejds, gap sluter =ig om mannens arm. Han sitter där länge och väl. Under tiden måste hans nustru sälja allt de äger för att kunna försörja familjen..När lejonet hör det,öppnas gapet i ett skratt. Mannen flyr. Hans bror ger honom pengar till en ny gard, men rik blir han aldrig mer.

St j ärnbarnet . Av 0sca.r Wilde. 111. av Einar Norelius. Årg. 58 (1965) s. 25-50,

En fattig vedhuggare följer ett stjärnfall och hittar ett barn. Av barmhärtighet foshrar han upp Stjarnbarnet, som blir en' vac- ker och ~opular, men högfärdig och hård pojke. En tiggerska som kommer till byn känner igen Stjarnbarnet som sin son, men han, som yvts över att vara barn till en stjärna, visar bort henne. Hans skönhet förvandlas till fulhet. Han vandrar omkring och letar efter sin mor, tills han kommer till en stad, dar han blir en troll- karls slav. Trollkarlen befaller honom att leta upp tre guldrnyn$ ute i skagen, annars ska han bli ihjälslagen. Stjarnbarnet hjalper en hare som fastnat i en snara, och den hjalper honom att finna mynten. Stjärn- barnet skänker dem till en spetälsk tiggare-.+ii stadsmuren. Nar han kommer in i staden, hyllax folket honom som den härskare, som en- lig+, en spådom ska träda fram denna dag. Stjarnbarnet får igen sin skönhet. Han får syn på sin mor tiggerskan vid sidan av den spetäls- ke. Han knäfaller inför dem, och de farvandlas till en kung och en drottning. Stjarnbarnet styr st~den en tid och lär folket godhet, men efterträds av en dålig regent.

Den stora fisketävlingen. Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av Einar Norelius. Åry. 58 (1965) s. 71-84.

S t m fisketavling .&går på Tomtesjön. Tomtepojken Uggelinc har kommit för sent till starten och får inte delta. Ingen av metarna får napp, förrän sjöodjuret dyker upp och slukar inte bara betena utan också alla ioetarna. Uggelino rycker in med sin s~ecialbyggda jätte- pilk, som han betar med leverpastej och sömnmedel. Alla åskådarna hSälps åt att dra upp det sovande odejuret och metarna slapps ut. Odjuret får vara kvar i sjön, eftersom man kan tjäna pengar p& att

v i s a de t f ö r t u r i s t e r . Uggelino d e l a r s e g e r p r i s e t med tomtegumman, som l aga t l everpas te jen , och apotekaren, som l e v e r e r a t sömnmedlet.

40

Styrkeba l te t . Av Jörgen Block. 111. av Einar Norelius. Arg. 44 (1951) s. 61-74.

Knekten Kasper råkar f å t a g i e t t b ä l t e , som gör honom or iml ig t k

s t a rk . Kejsaren sander bud e f t e r honom och v i l l ans tä l la . honom. Som 16n,begar Kasper mest på skämt ke jsarens dotker. Hon uppskat- t a r id&, ger Kasper en kyss i f o l k e t s åsyn och så måste de g i f t a s ig . Ingen vågar göra Kasper emot, Senare råkar ke j sa rdo t t e rn e lda upp s ty rkeba l t e t v i d en s tors tädning. N a r nh Kaspers s t y r k a a r bor- t a och därmed respekten f ö ~ honom, vågar han infte s tanna som kejsar- måg. Hans hustru t r ö s t a r honom: f ö r hennes d e l k v i t t a r d e t med s tyr - kan, och a l l a andra t r o r , a t t Kasper fo r t f a r ande a r l i k a s t a r k . Ing- en v%gar be honom bevisa d e t , eftersom han a r kejsarmåg.

Sval an. 111. av Einar Norelius. Årg . 48 (1955) s. 17-29.

Koreansk folksaga.

Nor Bu ä r byns r i k a s t e man. Hans u t f a t t i g e b ro r H y n & h i t t a r . e n skadad sva la , som han sköter t i l l s den b l i r f r i s k . Den k o k e r till honom med e t t pumpafrö, som bar t r e pumpor. En a r f y l l d med god mat, en med f i n a k l äde r , en med pengar, och de a r outtömliga. Hyngs f a m i l j b l i r r i k a r e än Nors. Nor fAnger en sva la , b r y t e r benet av den och vardar den t i l l s den b l i r f r i s k . Pumpafröet u t e b l i r i n t e . U r den f ö r s t a pumpan stormar fram rövare, som s t j ä l a l l a Nors rikedomar. U r den andra s l % r u t en e ldslgga, som bränner upp hans hus och grö- da. U r den t r e d j e kryper en d.rake, som s lukar vad som f i n n s kvar.

, Svgnhamnen+ . * , _

Av Heleng. Nyblom. 111. av John Bauer. Årg , 60 (1967) s. 25-43 samt " ~ e ' b ä s t a sagorna u r ~ l b n d tomtar och t r o l l w s. 97-114,

Sagan beskr ivs i Thorbjörnsson, G: Regis te r över f ö r f a t t a r e , i l l u s t - r a t ö r e r , t i t l a r och ämnen i Bland 'tomtar och t r o l l 1-18 (1007-1925). - Borås, 1976.

Svarte Fredr ik och rövarbruden. 111. av Einar Norelius. Arg. 69 (1976) s. 49-62.

Folksaga.

Vardshusvardsdottern Barbara b l i r bortrövad av den vackre, galan- t e rövarhövdingen Svarte Fredrik. Kon l.ever l yck l ig i hans ku la som hans hustru , anda t i l l s hennes kammar j~nf~ f ru b e r ä t t a r , a t t Svar- t e Fredr ik kan begå v i l k a våldsdåd som h e l s t f ö r a t t komma över ri- I

kedomar. Barbara kommer a t t b l i tvungen a t t h j ä lpa till v id kupper;- na. Barbara f l y r . Nar hon hunnit till s i n hemstad, a r Svar te Fred- r i k i f a t t henne. Hon t i l l k a l l a r f o l k , och t r o t s a t t Fredr ik ber hen- ne radda honom, t a l a r hon om vem han ar. Svar te Fredr ik hangs, men Barbara glömmer a l d r i g s i n kär lek till honom.

S&na tomtar finns inte. Av Gallie Akerhjelm. 111. av Einar Norelius. Arg. 47 (1954) s. 77-90,

a .

47

Alla bokstäverna har sina egna tomtar - A-toptar, B-tomtar osv. If- fe ar en I-tomte. Hans promenadkäpp är som ett '*hiw med prick över. Han tappar bort pricken. Han ber Tomtskungen om en ny, men får hö- ra, att han själv maste skaffa en. Han deltar i fåglarnas sångar- tävling. Om han vinner, ska Tomtekungen nog ge honom en prick. Men han förlorar. I samma'syfte vill han döda en drake, men lyckas ba- r , skrämma en katt. Så möter han igelkotten Tagge p& friarfärd. Tagge har förlorat sin bästa tagg. Iffe lånar ut sin käpp. Tagge får ja. När Iffe kommer hem efter bröllopet, Överräcker kungen en fin kapp med guldprick, för att Iff e varit os jälvisk och kamratlig.

Sälkungens dotter. 111. av Einar Norelius. Arg. 55 (1962) s. 75-93. Skotsk folksaga.

Salkungen och hans-dotter Fionna kan nar de vill anta manniskoskep- nad. Kungen' av Man och Fionna förälskar sig i Varandra. Hon får bli hans brud, men får inte ta någonting med sig från salarnas ö eller ta n&got med sig dit om hon htervander. Hon får lova att komma till- baka om kungen säger ett enda ovanligt ord åt henne. Fionna och kung- en får en son. Kungen, som ar stolt och otålmoc!ig, blir misslynt för att drottningen inte har tid med honom längre. Han tappar en gång behärskningen och skriker åt henne. Hon går ut och blir borta. Kung- en förstår att hon %tervänt till sin far. Han lägger bort sin ota- lighet. På sonens myndighetsdag lämnar han Man i en båt, som sedan hittas drivande. Ryktet säger att han farit till salarnas ö , dit han inte fått ta båten med sig, och lever dar med Fionna.

Sällskapet på vinden. 'Av Margareta Ekström. 111. av Einar Norelius. Arg. 68 (1975) s. 5-17.

Katten Tuss är bjuden till fest uppe på vinden p% årets längsta natt. Husmusen Mus'a Natt för honom till utrymmet under takriocken, dar Ugglan, husmössen, hussnoken, fladdermössen m fl fjirsamlats. p&.' menyn står månfisk, fuktcocktail och mögelsvamp. Vindflöjeln, som kallas Den Högste, haller till godo med 'tv& @oppar o1 ja, '

Sören och kökstrollet, Av Dines Skafte Jespersen. 111. av Einar Norelius. &rg. 49 (1966) . .

S. 19-31.

Sören ar minste knkspojken i kun;;ens kök, hunsud av alla andra i köket. Han blir van med kökstrollet Krasentroll, som bor under gol- vet, lagar god mat åt trollet och berättar om sina bekymmer, b as- ta dag kommer ingen åt att braka med Sören, det händer aaltid n&- got som fgrhindi-ar det.SÖren blir så glad över det, att hela stäm- ningen i köket blir trevligare. Sören vill ut i världen, och Kräsen- troll ser till, att kungen får smaka av Sörens goda omelett. Kungen beslutar @tt låta Sören studera kokkonst utomlands och, sedan bli mästerkock.

Tandliikare Fikonborr. Av Karl-Aage ~chwartiko~f. 111. av Einar Norelius. tg. 51 (1958) S.' 65-78.

Tandläkare Fikonborr, som långt inne i storskogen har mottagning för tomtar, älvor och skogsdjur; kallas en natt till den väldige

' draken Skalaftalem den fjärde för att dra ut hans sista, värkande tand. Den är av guld och jättestor. Fikonborr a.nv&nder tandnerverna som radiosadare och tillkallar hjälp från tomtarnas högkvarter. Miljontals skogsinnevgnare infinner sig. Med förenade krafter drar de ut tanden, som Fikonborr sedan reser som ett mon'ment utanför sin mottagningsgrotta.

?

yaro och havsprinsessan. 111. av Einar Norelius. Arg. 66 (1973) S. 45-60. Japansk' folksaga. .. ::U.

- Fiskarpojken Taro räddar en havssköldpadda fran av pinas ihjäl av några barn. Sköldpaddan för honom till havsprinsessans slott och lustgård på havsbottnen. Där lever han ett liv i lyx, ända tills han bör'jar sakna sin gamla tillvaro och sin mor, Motvilligt ger prinsessan honom tillatelse att under en dag besöka sin hemby. Med sig får han ett skrin med obekant innehåll. Där Taros by legat finns nu i stallet en storstad med bilar på gatorna. En gumma be- rättar en gammal sägen om pojken Taro, som för trehundra år sedan försvann i havet. Som tack ger Taro henne skrinet. Nar hon öppnar det, åldras Taro på en sekund och dör, tacksam över att slippa le- va mer. Skrinet hade innehållit hans ungdomskraft.

.-- . -

Teodor och ekorrsvansen, A3r Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av Einar Norelius, Årg. 53 (1960) s.. 43-57.

Tomtarna Teodor och Sniff gör en tur med varsin av Teodor konstrue- rad "flygande ekorrsvans". Sniffs ekorrsvans får styrmekanismen för- därvad, när han dyker genom ett åskmoln. Teodor styr honom nödtorf- tigt med ett grepp i svansspetsen, medan alla tomtarna i skogen samlar ihop en väldig hög med mossa, dar Sniff och Teodor kan nöd- landa efter en vansinnesfärd som bl a går rakt igenom en gräddtårta. Teodor bränner upp ekorrsvansarna och griper sig an med en bättre uppfinning.

Tige:rhaj,en, Sambo och tomten. A< Britt G. Hallqvist. 111. av Einar Norelius. Årg. 44 (1951) s. 77-93.

Eskil uppvaktas p% sin sjatte födelsedagsmorgon. Bland presenterna finns tre skrapansikten, ett indianansikte, ett negeransikte och ett tomteansikte. Eskil klär ut sig till indian, tar de andra skråp- ansiktena med sig och går ner till kanalen. Han smyger ombord på en bAt som han hoppas går till Zndianlandet. Besättningen ser till att Eskil kommer på tåget hem i närmsta h,mn. Ean stiger av två statio- ner för tidigt, tar på sig negeransiktet och skrämmer därmed två gummor och en tjur alldeles förfärligt. Eskil byter till tomteansik- tet. Han deltar i ett födelsedagskalas i en trädgård och måste ta

., . . b . ? 8 , , . - l J ' l . ? 't . , , b

8 . - - . ' . , m- . . I

-

av skrapuken för att kunna dricka saft. Då minns han sitt eget fö- delsedagskalas;.han får bilskjuts hem.

Den tomma trumman. Av Leo Tolstoj. 111. av Einar Norelius. Arg. 49 (1956) s. 75-95.

Emeljan, en ung bonde, träffar på ett lätt övernaturligt sätt-en flicka, som blir hans hustru. En furste förälskar sig i henne. Han kallar in Emeljan som sin arbetare, med avsikten att låta honom ar- beta ihjäl sig ochså lagga beslag på hustrun. Men hur mycket ar- bete man än ger honom, blir han alltid färdig till kvällen och går hem i god form. Då finner fursten på de vansinnigaste uppgifter, som Emelj- ska utföra,, annars ska han halshuggas. Mar .%eljan kommer för att t, itil med dem, är de redan nästan slutförda. Till sist får han uppgiften att gå, dit han inte vet,och hämta det, han inte vet. Hustrun skickar Emeljan till sin mormor som ska hjälpa; under tiden för fursten henne till sitt slott. Mormorn ger Emelj* ett nystan. Det ska, rullande framför honom, leda honom till en stad. Han ska dar söka ett ting, som människor lyder bättre an mor och far. Nar furs- ten seaan säger, att det inte ar rätt föremå1,ska Emel jan svara, att d% måste han slå.s'inder det.Si ska han slå på det,krossa det och kasta bort det. Föremålet visar sig vara en trumma. Nar Emeljan slår på den, samlas hela furstens här och följer honom. Fursten för da EmeL.jans izu5tqa %iJl hanoh óch vill s j6lv få trumman. Men Emel jan krossaf trumman. Soldaterna skingras åt alla håll, och Emel jan går hem med sin hustru,

Tomten på Hermansö. Av RLth Forsblom. 111. av Einar Norelius. Arg. 68 (1975) s. 19-28.

Barnen på herrgården Hermansö får en unggguvernan-t, som f örklarar, att det ar vidskepelse att tro på älvor och tomtar. Barnen proteste- rar - det finns en tomte på Hermansö. Han visar sig ibland och skö- ter om det som försummar, På kvällen möter guvernanten tomten i vindstrappan. En v%rdag skjuter en av pojkarna en pil in genom vindsfönstret. De finner inte pilen, men några blodstank på golvet. Sista hösten guvernanten finns på gården, går hon en kväll för att låsa lekstugan för vintern, I en docksang sitter tomten, enögd, Gu- vernanten bar dit ved och en påse äpplen. Ibland om.kvallarna ly- ser stugans fönster; då är tomten henmig. Innan guvernanten lämnar Hermansö, ber hon kokerskan bara ner en skål gröt till lekstugan på julafton.

Tomten som gick i omskolan. Av Hans-Eric Hellberg. 111. av Einar Norelius, Årg. 64 (1971) s 76:83#,,

Tomtarna hardpbbats av arbetslöshet i en tid, när julklappsleksa- kerna tillverkas i fabriker och hustomtarna inte behövs, därför att jordbruken läggs ner. Tomten Lubbe reser till Stockholm för att skaf- fa sig ett jobb. Där omskolar han sig till brevbärare. Men han tål inte civilis&,ionens rök och damm, så- han söker sig -&il1 . sin hem- trakt, där han får en tjänst. Att köra ut posten med snöskoter pas- sar honom emellertid inte. Snöskotern ryker och knattrar Eör mycket och skrämmer bort djuren. Lubbe skolar om hela familjen, sedan sköter

de tillsammans postutkörningen med hjälp av släkt och vänner. Snö- skotern ersätts av renar. Till alla som inte får någon post skriver

44 tomtarna s jalva, vackra brev.

Tomtens mössa. Av Irmelin Sandman Lilius. 111. av Einar Norelius. Arg. 67 (1974 S. 45-56.

En kvinna hittar en gammal yllemössa på gården och tar hem den. Hennes yngsta dotter tar den till sina dockor. N ä r hon. &+iilt.Cgr . mössan en kväll, ser hon att den ar röd under smutsen. Samma natt väcks alla 'p- garden av ett klagande ylande. Flickans far fgrkla- rar, att de,t är tomtens mössa de har i huset, och det ar tomten som tjuter i örsprång. Flickan vill ge tillbaka mössan, men den är än- nu våt efter tvätten. Hon syr en ny. luva av sin egen stickade un- derkjol. Så fort tomten fått den nya luvan, tystnar tjuten. Till tack far flickan och hennes syskon en underbart vacker dröm den natten.

Tre rövare. Av Simon Lund. 111. av Einar Norelius. Arg. 62 (1969) s. 109-119.

'

Sagan beskrivs, med titeln "Rövarna på Kullaberg", i Bör.iesson, A: Register över författare,. illustratörer, titlar och ämnen i Bland tomtar och troll, 19-43 (1926-1950). - Borås, 1978.

Tre vänner på månen. Av Dines Skafte Jespersen. 111. av Einar Norelius. Arg. 48 (1955) s. 79-99.

Ugglan, katten Måns och hans matte Lis (som Ugglan har förminskat med.sin tr01lstav)~er sig ut p& segeltur med eq leksaksbat i an, mitt i natten. Månen börjar tala med dem och erbjuder dem att komma upp till honom. Karlavagnen kommer och hämtar dem.'På månen bor det månmanniskor med svans och fyra ben med händer på. De flesta av de- ras ägodelar är iv glas. Ugglan, Måns och Lis äter månbakelser, shoppar i Månkompaniets varuhus och tittar på en rullskridskofot- bollsmatch, för månvarelserna tar sig alltid fram på rullskridskor. Sedan far de hem igen med Karlavagnen, och så vaknar Lis - det var allt en dröm.

Den tredje systern. Av Edith Unnerstad. 111. av Einar Norelius. hg. 56 (1963) s. 5-17.

Den vackra Bella och den lärda Nella har en klumpig, blyg lillasys- ter, Lilla Klampan. Hon brukar sitta ensam om kvällarna vid näck- rosdammen och berätta sagor för sin docka och paddan, som bor vid dammen. En kvall ser de tre systrarns ett stjärnfall. De letar ef- ter stjarnp, som leder dem först till ett nöjesfält, där Bella väljs till skönhetsdrottning, sedan till ett observatorium, där det hålls en fysopatfilopsykisk frå'gesport. illa Klwpan skämmer ut sig, men

Nella vinner tävlingen. Lilla Klampan ryser inför det grälla, yt- S 45

liga nöjesfältet och det stelfruset lärda observatoriet. Hon tycker synd om systrarna. Hon går hem till sin damm. Trädgården ar full av barn, som ber Lilla Klampan berätta sagor; de har förut lyssnat i hemlighet. I en av dammens näckrosor ligger den fallna stjärnan.

Trille, Tralle och upp och nervända Afrika. Av Karl-Lage Schwartzkopf. 111. av Einar Norelius. Arg. 62 (1969) S. 59-71.

* Två tomtar cyklar till Afrika. Med sig har de en gammaldags lådka- merar Eftersom motivet syns upp och ner i kameran, har de ett sjå med att vanda upp och ner på.ele$anter, gir~ffer mm. En "negerstam" som de träffar på lär de att dansa på h h d e n a för att få en fin bild, Nar de kommit hem och plåta-a framkallats, upptäcker de sitt misstag, men de inbillar de andra tomtarna i Tomteskogen, att .n i Afrika ar allting upp och ner".

Trollen i Tassuvaara. S Av Edith Unnerstad. 111. av Einar Norelius. arg. 62 (1969) s, 5-57,

' , ~-sd;f,a~&b-W&~en Skgmen- g&.-vilse och h-ar. i - T a ~ ~ + & & r a ~ - ~ - d ~ ~ + ~ .t --. . ' mark, d% tkoll, jättar, älv& o'ch rån är de'ehde bebyggarna. her- huvud för dem ar trollgubben Ukko. Han har en hushållerska,. Lång- rompa, som hans barnbarn vill att han ska gifta sig med, men Ukko har blivit bortkollrad av den vackra men opålitliga Vittran. Skarven visar bilder ur en veckotidning och bedårar skogsvarelserna med be- rättelser om St,ockholm. Han har ett parti solglasögon med sig. Med dem på sig kan trollen vistas i solen utan att spricka, Skarven sal- jer alla sina solglas och får betalt i guldklimpar. Sedan kan. Tassu- vaaraborna utan risk lämna skogsmörkret och vandra mot Stockholm. Kvar blir bara Ukko, Långrompa och barnbarnen. Vittran har lagt sig till med skattkammarnyckeln och snor åt sig en rejäl reskassa och ett par sjumilaatövlar ur skattkammaren. Innan hon försvinner, l&- ser hon in trollen i skattkammaren; i sista sekunden byter Skarven till sig nyckeln mot adressen till ett skönhetsinstitut i Stockholm. Nar nu Ukko sett vad Vittran går för, friar han äntligen till Lang- rompa? Barnbarnen får hans tillåtelse att gifta sig med sin alska- de, ett par älvor. Skarven bygger ett hus &t sin mormor för guldet. Vittran blir filmstjärna, nar hon fått svansen kuperad.

Trollen som försvann. Av Birgitta Bohman. 111. av Einar Norelius. Årg, 51 (1958) s. 5*5 O

Eftersom trollen, älvorna och sjöjungfrurna inte får någon ro för människorna, som inkräktar överallt, bestämmer de sig för att sjal- va bli människor. De ber pojken Syltmåns om rad, hur det ska gå till. Han råder dem att bygga ett hus. Men huset rasar samman nar alla trol1,älvor och sjöjungfrur klättrar upp på taket för att beundra utsikten. Syltmåns råder dem att bygga en bil, men de glömmer brom- sarna så att den kraschar mot ett trad, Så föreslår Syltmåns en ,

flygmaskin. I den flyger trollen m fl anda till månen. Dar finns inga människor, men fina berg, ängar och sjoar. Trollen, alvspa och sjöjungfrurna stannar dar.

Trollet och solstrålen. Av Hjalmar Bergman. 111. av Einar Norelius. Årg. 63 (1970) s. 97-117.

46

Sagan beskrivs, med titeln "Det egendomliga trollet och solstrålen: i B6r,iesson, A: Register över författare,' illustratörer, titlar och anmen i Bland tomtar och troll 19-43 (1926-1950). . ., ,

- Borås, 197 8. . .

- . . . . . . . . , ..

Trollflickan som gillade gaddfilé. Av Sonia Forsberg. 111. av Einar Norelius. Arg. 45 (1952) s. 77-90.

Snotte och Zhittra, två trollbarn, ar hemligt förlovade, tills Fnitt- ra plötsligt får en oerhörd smak på gaddfil8 och överger Snotte för Fixa, en trollpojlre som kan konsten attt dra panerade gaddfilher di- rekt ur ån.Snotte tanker först dränka sig, men ån ar för grund för ändamålet. Då börjar han meta i stället och drar en morgon upp sjal- va Gammelgäddan, som själv har kärlekssorg och tar livet av sig ge- nom att låta sig metas upp. Fhittra äter gaddfil6 s& att hon får nog av det för framtiden. Fixa får gå. Snotte och Fnittra förlovar sig på allvar, och alla husgerad de hittar i gaddmagen blir grunden till deras hushåll. Dar ligger även en symaskinsagent. Snotte och Fhitt- ra får rabatt och blir de första trollen med symaskin,

. .

Trollkarlen. Av Haris-Eric Hellbe~g. 111. av Einar Norelius. Arg.:,65 (1972) s. 27-52.

Ett ungt troll, Hojt Böjnacke, lämnar trollberget för att undersö- ka människornas värld. Han ar ett den nya tidens troll, säger han. Trollstaven tar han med sig. För att accepteras av människorna d s - te han snagga sitt rishår och anlägga manniskokladsel. Arbetsförmed- lerskan Lilian anvisar honom jobb på ett bygge. Hans kroppskrafter och h3ns svans avslöjar att han ar troll, och han mister jobbet. Han går till arbetsförmedlingen och begär ett jobb, dar han snabbt kan tjäna ihop de 5000 som en beztogerering av svansen kostar. Men Lilian beundrar hans svans, så 1änge"'att hon får sparken. Lilian och Hojt går på cirkus. Dar får trollet möjlighet att visa vad han kan med sin trollstav och sin styrka. Han blir anställd på cirku- sen. Han gifter sig med Lilian, och de får en son, som döps till Pelle, eftersom han ar svanslös.

Tro1 lkerlens kappa. Av Anna Wahlenberg. 111. av John Bauer. Årg. 50 (1957) s. 41-53.

Sagan beskrivs i Thorb.jörnsson, G: Register över författare, illust- ratörer, titlar och amen i Bland tomtar och troll 1-18 (1907- 1925). - Borås, 1976.

Trollkarlens son. Av Hans-Eric Hellberg. 111. av Einar Norelius. &rg. 66 (1973) s. 5-26.

Pelle ar son till Hojt Böjnacke, ett troll som lämnat skogen och gift sig med en vanlig kvinna och blivit en urstark fastighetsskö- tare. Pelles klasskamrater retar honom därför, utom Ulla, som de

- I

andra barnen k a l l a r för rädare , P e l l e l e t a r fram s i n pappas tml l s tav . Den ska h j a lya honom a t t t r iumfera över de andra ungarna. Men innan han hinner använda t r o l l s t a v e n , kommer de t r e pojkar , som v a r i t haas v ä r s t a plågoandar, och v i l l ha försoning och ber honom b l i medlem i deras hemliga klubb. P e l l e tackar j a , på v i l l k o r a t t U l l a också f å r vara med. Med t r o l l s t a v e n s h j ä l p s k a f f a r Pe l l e dem a l l t r o l i g t och g o t t som de v i l l ha, aven om t r o l l e r i e t bara varar några timmar var- je gång.

Trollklubben. Av Hô.ns-Eric Hellberg. 111. av Einar Norelius. Arg . 68 (1975) s . 64-88.

P e l l e , som har e t t t r o l l till f a r och som kan t r o l l a med pappsns t r o l l s t a v , har tillsammans med n%gra kompisar och u te l iggaren Johan- nes b i l d a t en t ro l lk lubb , dar man roar s i g med t r o l l e r i e r . Johan- nes ber P e l l e t r o l l a honom till uppfinnare. Innan t r o l l e r i e t s ef- f e k t f ö r f l y k t i g a s igen, uppfinner Johannes en spray, som t a r bo r t a l l a sk ro tb i l a rna i skrotupplaget dar han bor. Han v i l l ha blommor dar i s t a l l e t . Pampen Labbe Grönkvist gx r Johannes till s i n kompan- jon i en f i rma som s ä l j e r skrotsprayen. Johannes b l i r en hård och snorkig d i r ek tö r . Nar en halvgammal, gr& kvinna söker ans t ä l l n ing som sekre te ra re r a t a r han henne f ö r en vackrare kvinna. Hon f å r b l i s t ad t an t i s t a l l e t , t i l l s de t en dag upptäcks, a t t hon t a l a r vär lds- språken f ly tande och Johannes igenkänner henne sorn s i n d o t t e r , som v a r i t till s j ö s s i många å r . Johannes a r t r ö t t p& d i rek törs jobbe t . Han b l i r stadgubbe i s t a l l e t , och do t t e rn b l i r d i r e k t ö r och g i f t med Labbe Grönkvist. De b o s ä t t e r s i g i va r s in f i n husvagn som s t a l l s upp i Johannes gamla skrotupplag och roar s i g tillsammans me& Trol l - klubben. Ingen v e t , om t r o l l s t a v e n har b i d r a g i t till d e t l yck l iga s l u t e t .

Trollpojken och kr inglan, Av Vi1 jam Wikström. 111. av Einar Norelius. Årg. 49 (1956) s. 65-74.

Det kungörs, a t t a l l a f l i c k o r ska bege s i g till s l o t t e t , så den unge prinsen kan vi i l ja en hustru. Var och en ska t a med s i g en gå- va. Gunillas pappa a r en f a t t i g bagare, han kan i n t e ge henne annat a t t t a med s i g an en kr ingla . Nar 'prihSen f å r se Guni l la , v i l l han ha henne. Men nar kr ing lan kommer fram, t r o r a l l a de t a r e t t skämt. Gunilla går u t i skogen med s i n besvikelse . Hon t r ä f f a r e t t t r o l l , s o m i n t e ka,n t r o l l a . För g t t kunna d e t måste han lagga svansen i k r ing la , och han v e t i n t e , hur en sadan s e r ut . Guni l la v i s a r honom s i n kr ing la . T i l l t a ck t r o l l a r han fram s j u guldvagnar f u l l a av a- de l s tenar . Gunilla f a r t i l l b a k a till ' s l o t t e t och b l i r g i f t med pr insen.

Trollpojken Tång och Bläckfisken, Av B i r g i t t a Bohman. 111. av Einar Norelius. Årg. 52 (1959) s. 109-125.

Tång lockar s i n l i l l a s y s t e r Pilsnabb med s i g u tanför muren kr ing havs t ro l l ens by på havsbottnen. Bläckfisken fångar Pi lsnabb och . f ö r henne till Mörka Hålet , Tång beger s i g d i t f ö r a t t ' b e f k i a henne. P% vägen förvärvar han vänner genom s i n hjälpsamhet. Spiggen, Svärds- f i sken , Vaien och Bakbarnen h j ä lpe r honom a t t b e f r i a Pilsnabb. Tång måste lova &tt a l d r i g mer smita u tanför muren.

Trollsonen som havde solögon och b lev skogsman. Av Vilhälm Nordin. 111. m John Bauer. Arg. 60 (1.967) s . 77- 88 samt "De bas ta sagorna u r Bland tomtar och t r o l l " s. 115- 126.

Sagan beskr ivs i Thorb;jörnsson, G: Regis te r över f ö r f a t t a r e , i l l u s t - r a t ö r e r , t i t l a r och ämnen i Bland tomtar och t r o l l 1-18 (1907-1925). - Borås, 1976,

Trollspegeln. Av Dines Skafte Jespersen, 111. av Einar Norelius. krg. 47 (1954) S. 102-126.

Lars farmor har fö re s i n död råt t Lars a t t l ä s a mycket, men spara k ra f t e rna t i l l s de behövs. Lars b l i r l ä r d och l a t , t i l l s i s t f å r han v ä l j a : a rbe ta som andra e l l e r gå hemifrån. Han v ä l j e r d e t s i s - t a och råkar hamna hos K a l l t r o l l e t , som t r o r . - ii- den nye dräng- en han v ä n t a t på. Lars undgår a t t hugga ved. -I s t a l l e t t a r han 'fram fö r s to r ingsg la se t , som präs ten g e t t honom , a t t examinera blommor med, och v i s a r t r o l l e n a t t de kan giira upp e ld med de t och l ä s a i f a r f a r s f a r f a r s Drollbok genom de t hed-+sina svaga ögon.' Trol len by- t e r till s i g fö r s to r ingsg la se t mot en t r o l l s p e g e l , som man kan s e he l a världen i ó Lars s e r , a t t p r insessan Anita röva ts bor t och a t t kungen lova t fem tunnor guld å t den som b e f r i a r henne. Han söker upp kungen. I spegeln se r de var Anita och rövarna f inns . Hon b e f r i - a s , och Lars f å r både guldet och hopp om a t t f å pr insessan s å små- ningom. L , r s f a m i l j bö r j a r t r o a t t d e t l åg något i farmors råd.

Trol ls taven. AV Hans-Eric Hellberg. 111. av Einar Norelius. Arg . 67 (1974) s . 6-27.

Fem barn har b i l d a t en troll lr lubb. Medlemmen P e l l e h a r t r o l l p å b r å och kan t r o l l a med s i n t r o l l s t a v . En kvä l l kommer en gubbe i n i de- r a s t i l l h å l l i e t t r ivningshus och s t j ä l t r o l l s t a v e n . För a t t b l i k v i t t barnen t r o l l a r han dem till o l ika d j u r , men effekten av t r o l - l e r i e t varar bara en ko r t t i d , Barnen snokar upp gubbens bostad, en skrotad husvagn. Genom f ö n s t r e t s e r de, hur han med h j ä lp av s t a - . . ven ska f f a r s i g mat, möbler och en väninna. H a l v t r o l l e t Pe l l e f g r s ä t t e r t r o l l s t a v e n u r funktion. Då lämnar gubben den f r i v i l l i g t i f r å n s ig . Barnen skakas av gubbens ensamhet och hopplöshet. De ber honom vara med i Trollklubben, han tackar j a och erbjuder s i g som fa s t ighe t s - skötare i klubblokalen.

Trollungen som skrek s å dant. Av Hans-Eric Hellberg. 111. av Einar Norelius. Arg. 62 (1969) s, 95-107 samt arg. 70 (1977) s. 7-20.

Trollpa,ret Tjucke och Rynka Böjnacke a r de s i s t a av oblandad t r o l l - s l äk t . På gamla dar f å r de en son, som döps till Hojt f ö r a t t han skr iker s& dant. Tjucke avskyr a l l a nymodiga manniskopåhitt. Nar Rynka v i l l , a t t p rovins ia l läkaren ska hämtas å t Hojt, som bara sk r i - ker , a r Tjucke därför r y s l i g t o v i l l i g , Men han f å r ge med s i g nar inget annat h jä lper . Resan till manniskobygden b l i r be svä r l i g , Tjuc- ke b l i r sa medfaren a t t han måste lägga i n s i g på sjukstugan e t t tag. Sedan f a r han och provins ia l läkaren i he l ikopter till t r o l l - berget. Doktorn upptäcker ,varför Hojt h o j t a r : han har b l ö j a av

granbarr! Tjucke hävdar, a t t d e t är en gammal, hard.ande t r o l l s e d , men 4 9 doktorn f ö r k l a r a r , a t t t i d e r n a förä'ndrats och f å r Tjucke att acceptera en de l nymodiga bekviimligheter. Hojt f å r en c e l l s t o f f b l ö j a och somnar go t t .

'Ilrado ckan. 111. av Einar Norelius. Arg. 59 (1966) S. 23-44.

Folksaga.

Av s i n döende mor f å r l i l l a V a s s i l i s s a hennes vä l s igne l s e och en l i t e n trädocka, som ska h j ä lpa i trångmål. Fadern fö rsv inner under en resa . V a s s i l i s s a s styvmor och s t y v s y s t r a r s ä t t e r henne till tunga s y s s l o r , som dockan h j ä l p e r henne a t t k l a r a . S l u t l i g e n sk ickar de henne till häx- d ro t tn ingen f o r a t t l å n a e l d , i hopp om a t t haxan ska ä t a uvp henne. Med dockans h j ä l p och genom att-hämna vä l s igne l s en undkommer Vass i l i s - s c haxan. Glödkolen f r å n haxan bränner upp styvmodern och s tyvsys t r a r - na. V a s s i l i s s a b o s ä t t e r s i g hos en vävers l~a . Tradockan väver e t t f i n t tyg, som väverskan s ä l j e r å t kungen. Den gamle f u l e kungen k a l l a r Vas- s i l i s s a till s ig . Han v i l l belöna henne f ö r t y g e t genom a t t g i f t a s i g med henne. V a s s i l i s s a b e r ä t t a r , a t t t y g e t b l i v i t till genom moderns vä l s igne l s e . Trädockan klappar i händerna, kungen f örvandlas till en ung, vacker man. De g i f t e r s i g . V a s s i l i s s a s f a r å t e r f i n n s .

Två s m å t r o l l . Av Gösta Knutsson. 111. av Einar Norelius. Å r g . 51 (1958) s. 95-112 samt "De b ä s t a sagorna u r Bland tomtar och t r o l l " s . 127-136.

Två små s t o l l i g a t r o l l bor t i l l s p m a n s i skogen, Det ena h e t e r Olsson, d e t andra ha r i nge t namn, En dag gömmer de svansarna i byxorna och går till s t a n f ö r a t t s k a f f a e t t namn till d e t namnlösa t r o l l e t . D e köper g l a s s och går på kondis, men har på känn, a t t de glömt något v i k t i g t . I n t e f ö r r ä n de kommit hem konuner de på, a t t de sku l l e s k a f f a t e t t namn. Olsson l ova r de t andra t r o l l e t , a t t d e t ska f å l åna hans namn varannan dag.

Tågöverf a l l e t . Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av Einar Norelius. Arg. 52 (1959) s . 93-107 samt *De bäs t a sagorna u r Bland tomtar och t r o l l " s . 2'21-231.

Tomtarna har b e s t ä l l t leksaksindianer f r å n Amerika, men avsändaren har r å k a t skicka levande inu ianer i s t a l l e t . De ö v e r f a l l e r t å g e t som de f r a k t a s med på tomtarnas järnväg och ho t a r t a kå l på a l l a tointepas- sagerarna. S t i n sen och s tah ionskar len k l a r a r av s i t ua t i onen genom a t t l å t a tvåhundra sp ind la r väva e t t n ä t r un t de v i l t dansande indianerna,

Den underbara nysörten. 111. av Einar Norel ius . Årg . 68 (1975) s. 89-107.

Tysk folksaga.

Jakob och hans mor s a l j e r grönsaker på t o rge t . En dag maste Jakob bä- r a hem några kålhuvuden å t en gumma, som han t i d i g a r e h a f t en d i spy t med. I hennes s l o t t k r y l l a r de t av ekorrar . Guinman, dvs haxan, b juder Jakob p3 soppa, kryddad med en v i s s ö r t . Den förvandla r Jakob till en ekorre . S ju %r senare h i t t a r han en k v i s t av samma ö r t i häxans skaf fe r i .

Han l i i ! c t s r p i den , nyser , och förvandlas till en långnäst dviirg. il-50 l i k a b l i r han mästerkock och t a r ans t ä l l n ing i her t igens kök. En gång nar Jakob köper nggra gäss , f i nns bland dem en f ö r t r o l l a d r idda rdo t t e r , som Jakob slii:)per u t i trädgården. En dag v i l l her t igen ov i l i ko r l i gen a t t Jakob ska laga en ratt kryddad med nysörten. Ingen sådan f inns i s k a f f e r i e t , men gåsen h i t t a r en kv i s t av den på en holme som hon s i m - mar u t till. Jakob l u k t a r på den, nyser och b l i r till en vacker pojke. Han och gåsen lämnar s l o t t e t . De söker upp t r o l l k a r l e n Jeroniinus, som ger r iddardot te rn hennes r ä t t a skepnad å t e r . Så går de till häxans hus och l å t e r a l l a ekorrarna nosa på nysörten; de förvandlas till ung- a man. Jakob och r idda rdo t t e rn g i f t e r s i g . Mästerkock ä r Jakob i n t e längre , han f å r l ä r a matlagning f r å n grunden igen.

Undervattensbåten. Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av Einar Norelius. Arg. 6 1 (1968) s. 39-53.

I Aftonskogen l i g g e r en s j ö , som tomtarna k a l l a r Mysteriesjön. Den sägs vara bo t ten lös , och tomtarna a r radda f ö r den, utom Absalon Hallonskägg. Han och tomten Fikon-Per bygger en undervat tensbåt och går ner till s jöns bo t ten , som a r f u l l av pengar som tomtarna s längt i f ö r a t t b l id- ka sjön. En b läckf i sk uppenbarar s i g och r a f s a r åt s i g pengarna. Tom- !

t a rna i ubåten f ö r f ö l j e r bläckfisken genom en tunnel , som u t q n n a r i havet v id tomtarnas badort Plaskåkra. Dar s i t t e r Malte Mjölontand, en tomte som o f t a skrämt de andra tomtarna med M y s t e r i e ~ ~ j ö n , och t a r hand om pengarna. Absalon och Fikon-Per övermannar bedragaren och f ö r honom till Aftonskogen. Han f ö r v i s a s till Sahara. Absalon b l i r r i k på a t t l å t a tomtar f ö l j a med ubå-en till sjöbot tnen och t a en krona per t u r . Men tomtarna saknar den gamla g å t f u l l a stämningen kr ing sjön.

Vildmannen. 111. av Einar Norelius. Årg . 55 (1962) s. 110-127.

Folksaga.

En kung fångar en vildman i en mosse. Den s j u å r i g e prinsen h j ä lpe r vildmannen a t t f l y och s ä t t s till s t r a f f u t i mossen, Vildmannen t a r hand om honom och l ä r honom r i d a och s l å s s . Innan prinsen d ra r u t i vär lden, f å r han t v ä t t a hå re t i en brunn, som förvandlar d e t till guld- har. Prinsen b l i r trädgårdsdrang i en kungsgård. Håret d ö l j e r han, men den yngsta av de t r e pr insessorna f å r syn på d e t och fö rä l ska r s i g i prinsen, Nar pr insessorna ska g i f t a s bo r t , h å l l s to rnerspe l i t r e dagar, en f ö r v a r j e pr insessa . Pr insen s t ä l l e r upp a l l a t r e dagarna, kladd i o l i k a rus tn ingar som vildmannen g e t t honom, så a t t man i n t e känner igen honom f r å n dag till dag. Av v a r j e pr insessa f å r han e t t guldapple, som ska v i s a , a t t han ha r r a t t a t t g i f t a s i g med henne. Yngsta pr insessans äpple behå l l e r han, de andra ger han till andra f r i a r e . När han som tradgårdsdrang v i s a r upp äpp le t , t r o r man a t t den r ä t t e f r i a r e n måste ha tappat de t . Pr insen köper t i l l b a k a de andra bå- da äpplena. Krig u tb ry t e r . Pr insen , i vildmannens rus tn ing , räddar kungens har f r å n nederlag. Han känns igen som r iddaren som vunnit yngs- t a pr insessans guldapple. Han t a r fram de t r e äpplena, avs lö j a r a t t han a r tradgårdsdrangen och a t t de andra t vå f r i a r n a a r falska.De körs u t u r s l o t t e t med s i n a pr insessor , men pr insen med guldhåret f å r yngs- t a pr insessan och halva r i k e t ,

Varldens k lokas te r å t t a . Av Lars Ulvenstam. 111. av Einar Norelius. Årg . 47 (1954) s , 35-49,

Musse a r den klokaste musen i huset. Nar mössen hotas av r å t t g i f t s u t - läggning, t a r Musse i n i t i a t i v e t till en evakuering. Al la r å t t o r bosat- t e r s i g under go lve t i en restaurang. Som belöning f å r Musse en Par i s - resa . UndLi en glad kvä l l i P a r i s t r ä f f a r han musflickan Musette och försvarar henne mot en framfusig p a r i s r å t t a . E f t e r a t t ha svärmat en stund v id Seine går de till Sacre Coeur och h a l l e r en l i t e n andakt. Sedan be t rak ta r de s i g som g i f t a och f lyge r till Sverige f ö r a t t s a t - t a bo.

Varldens vackraste pr insessa . Av Marianne af Schultén. 111. av Einar Norelius. Arg. 53 (1360) s. 113-126.

En pr insessa , som a r s å vacker a t t hon k a l l a s Varldens vackraste prin- sessa , ger ke jsa ren Borgen, eftersom hon i n t e a r saker på a t t han a r r i k a s t och mäktigast i världen. Den r i k a s t e ska hon ha, vore han s å e t t t r o l l : Nar hon säger de orden, s t å r bergakungen p l ö t s l i g t där . Han rövar henne med s i g till t r o l l b e r g e t . Hon vägrar g i f t a s i g med honom. Han spar ra r i n henne i en håla . Bergakungens f d fästmö, som han ö- v e r g e t t f ö r pr insessan, kommer med mat å t henne. Hon s läpper u t pr in- sessan, mot a t t hon f å r hennes klänning och krona. Bergakungen beund- r a r t r o l l f l i c k a n s djärvhet och g i f $ e r , s i g med henne. Prinsesson i r r a r i skogen, t i l l s hon möter en jagare , som a r van l ig mot henne och f n r henne u t u r skogen. Jagaren erbjuder henne g i f te rmål , och hon svarar j ~ , f ö r hon t r o r i n t e a t t hennes f ö r ä l d r a r längre v i l l kännas v id hen- ne. Då avs lö j a r j aga ren , a t t han a r kejsaren hon r a t a t som länge l e t a t e f t e r henne. Pr insessan anser s i g nu i n t e god nog å t honom, men han t r ö s t a r henne, och bröl lop f i r a s .

hkesonen. 111. av Einar Norelius. Å r g . 51 (1958) s. 113-126.

Norsk folksaga.

En f a t t i g änkas son t a r t j ä n s t hos e t t t r o l l . I t r o l l e t s hus f i nns f y r a rum, soin pojken förbjuds a t t betriida. Han gör de t ändå, nar t r o l - l e t i n t e a r hemma. I dek f ö r s t a f i n n s en tö rnpiska , i d e t andra en grås ten och en vattenkruka, i de t t r e d j e en puttrande k i t t e l , i d e t f j ä r d e en has t med en gödselho v id huvudet och en hötapp vid svansen. Pojken l å t e r gödseln och höet byta p l a t s . Hasten säger %t pojken a t t bada i k i t t e l n ; han b l i r vackrare och s t a rka re an fö ru t . E f t e r hastens råd t a r han med s i g piskan, vattenkrukan och stenen och r i d e r bor t på hasten. T r o l l e t kommer e f t e r dem. Pojken k a s t a r föremålen bakom s ig . De förvandlas till en törnskog, e t t berg och e t t hav som stoppar t r o l l e t . Pojken t a r d rangt jäns t v i d e t t s l o t t . Han överna t ta r i pr in- sessans rum och kas t a s i t o r n e t , na r de t upptäcks. Kungen råkar i k r i g med grannkungen. Pojken f å r t i l l å t e l s e a t t d e l t a i s t r i den ,och f å r t e t t h a l t ök a t t r i d a på. Nar s t r i d e n b ö r j a t , by te r han d e t mot t r o l l e t s has t och s t r i d e r u tan a t t b l i igenkänd. Han dödar den f i e n t - l i g e Imngen och belönas med pr insessan och halva riket .Hästen ber poj- ken hugga huvudet av honom. Den förvandlas till en pr ins . Kun en, som pojken drap+,, hadi f ö r t r o l l a t honom och t a g i t hans rike: Nu kr han de t t i l l b a k a .

&velityr p å oktoberlovc t . Av B r i t t G, Sa l lkv i s t . 111. av Einar Noreliiis. -kry. 57 (1964) s . 3:L-50 s m t arg. 70 (1977) s. 31-52.

J u t t a och Jakob r e se r med s i n mor till fami l jens sommarstuga p3 okto- ber louet . De tr5fEar älvan Mel i t t a , som b o t t i stugan under höslen, Mel i t t a a r p5 rymuea f r å n de andra älvorna och deras danslärar inna, eftersom hon avskyr a t t dansa. aon ska f f a r s i g en ny bostad i s jön hos nacken, dar a l l a a?-vorna f r å n början har bo t t .

Översvämning n& Kringelvagen. Av Edi th Urinerstad. 111. av Einar Norelius. Årg . 51 (1958) s . 47-64.

Finn, sex ar, besöker s i n farmor och f a r f a r . AT bal longförsa l j s ren Mandolino i våningen under f a r Finn den uipblåsbara krokodilen Lur- holm. När Finn a r erisala hemma, g l ö m e r han badkarskrmeii öpperi s& a t t det b l i r översvämning. Lilrholm b l i r levande och glu-sk. Finn 'brukar leka ined e t t f o to av farmor som s j i i t ton8r ig dansös; han k a l l a r bi lden Rosabella. Rosaabella s t i g e r ur ramen. På f a r f a r s b a s f i o l s eg l a r hon och Finn u t f ö r trapporna u t på gatan da r de s eg la r run t , r un t , f g r viigen går i k r ing la . Ballongförsäl jaren a r också sed på basf iolen. Grannen f röken ' s - ik s eg la r i en barnvagn. Mandolino d ra r tappen u r Lilrholm, s& haii b l i r s l aka re och s n a l l a r e , och skickar honon med e t t ballongknippe i n genom f ö n s t r e t f ö r a t t s tänga kranen. Vaktnet r i ~ n e r bor t . Nar f a r f a r och farmor komer hem, ar allt som van l ig t . Rosabella har k r u p i t t i l l b a k a i n i s i n fotografiram.

6ver to i~ te~ununan~ Av Karl-Asgc Sc l~~var tz lco~f , 111. av Einar N o r e l i ~ ~ s . Årg. 46 ( 1 9 5 3 ) s. 79-96.

6vertoateg~nman O r a l l a tomtars mor och e t t r i k t i g t r i v j ä rn . För a t t tomtarna i n t e ska bli f ö r t j ocka a v a l l g rö t , s u l a r hon dem a l l a två- tusenfyrahundrafemtioåtta till en i d r o t t s t ä v l i n g ,

Alm-Eriksson, Auda Mi%al Vattendragaren. Ä r g . 45

Alin r o t h , Thureo Dazlelkarna.2. Arg. 4'3

Aruö, Vera Den Toingliga k a t t e n Dingling. Arg. 44

Baker, Margare t L i l l a Skum och sj6,jiingirurna. Arg. S3

Be rgnan , H.j almar Fl ickan i k r i s t a l l y k t a n . Ärg. 62 Fru Skräak och Lasse i Rosengård, Arg. 66 Mas och Mes. Ärg, 65 P r i n s B e e t i l s f r i a r e f ä r d , Ärg . 51, 79 En saga f r a n Lyckliga Arebien. Arg. 64 l r o l l e t r c h s ~ l s . t r & l e n . Arg. 63

Bianco, Mnrgery Se: Bowma~, James & Bianco, Margery

Birkenhain , Be t h , ps cud, Se: 3 jö rk lund , E l i s a b e t

Bjsrklund, E l i s a b e t Skogsfrun k a l l a r till g5sta.bod. grg. 48

Block, Jörgen, pseud. Se : S c h i ö l e r , Sever in

Bohman, B i r g i t t a * Hur d e t g ick till n a r t r o l l e n försvann. Ärg, 63 Kungen som v i l l e ha t y s t omkring s e j . Arg. 35 #,är S to rebror t a p ade s i t sk a t t . 5 p g 64

agaii oii t r o l l e t Z o ~ i vor JU- Arg. T r o l l e n som forsvann. Arg. 51 Tro l l ao jken T&ig och Bläckf isken. Arg. 52

Boman, James C. & Bianto, Margery Det gv l l ene skeppet . Arg. 46

B r a t t s tröm,, Inger P r i a s e s s a n och &;2nskaran. Arg. 62

Brenaer, Arvid, pseud. Se: Heerberger, Helge

B r i t t e n , Paul Se: Britten-,4ustin, Paul

B r i t t e n - Aristin, Paul När Xippo Flodhäst kom till Stockholm. Arg. 46

Dickens, Char les Det f ö r t r o l l a d e f i s k b e n e t . Ä r g , 56

Ekström, Margarzta P~.truschjka. Arg, 48 Siillskapet på vinden, Årg. 68

Ericson, Giirli Hertzman- Se: Hertzmari-Ericson, Gurli

Eriksson, Azda Alm- Se: Alm-Eriksson, A:ida

Forsberg, Sonia Trollf lickan som gillade gäddf ileógrg. 45

Forsblom, Rnt Tomten på Hexmérnsö:b Arg. 68

Golowan jak, Jascha Ali den late. Årg. 54

Grahame, Kenneth Den fridsamma draken, Årg, 55

Gran6r, Cyrus Sagan om stortrolien och vill-vallareman. Arg. 44

Grinnell, George Bird Legenden om Arransiktet, krg, 56

Hal l, Rosalys Monsieur Carlot, den glade mjolnaren. Årg. 47

Hallqvist, Britt G. Jrilfrämmande Såpar4acken. Årg. 56 Pavel och Priskilla. Arg. 63 Sagoprofessorn. Arg, 64 Skogs tippa lövskorra. Arg. 52' Tigerhajen, Scunbo och tomten. Årg. 44 Äventyr p5 oktoberlove t, 57, 70

Haiif f, Wilhelm Lille M~lck. Arg. 65

Heerberger, Helge Prinsessan so= inte fick spegla sig, Arg. 46

Hellberg, Hans-Eric H e j h e j h e j he j he.j he j tjofis, Årg, 63 I ett stjiirnhlis på topqen av ett berg. Årg. 69 Rutan i rutan. Arg. 61 Tomten m m gick i omskolan. Arg. 64 Trollkarlen. Arg. 65 Trollkarlens son. Årg. 66 Trollklubben. Arg. 68 Trollstaven, Årg. 68 Trollungen som skrek s& dant. Årg, 62,, 7il

Hertzman, Gurli Se: Hertzman-Ericson, Gurli

1, Även i"Dr basta sagorna ur Bland tomtar och trollt'.

Hertzman-Eri cson ,, Gurli J ä t t e n Brumel-Bas. Arg, 64

Holm, Chr i s t ina Magister Pluggman och Ingmari. Årg. 46

Housman , Laurence Den f ö r t r o l l a d e tav lan , Arg , 57

Jespersen, Dines Skafte Sören och k ö k s t r o l l e t t Arg. 49 Tre vänaer på @inen. A r g , 48l Trollspegeln, Arg. 47

Klinjberg, Ally När Riff och Raff kox till TraZenro. Å r g . 52 1

D r s i s t a t r o l l e n . Årg. 6 2

l h i t s s o n , Gösta TV& små t r o l l . Arg. 51 1

>ander, Ingvar ~ong-p iags iiventyr. krg. 48

Li l i i is , Irinelin Sandman Se; Sandman L i l i u s , Ir inelin

Linde l l , Börje Gubben Skra 3ch skogstrol len. Arg. 49

Linders, E m i l Spelmannen som f i c k aadonnans guldsko. Arg, 50,? 60

Lrind ,, Simon När de t regnar vä l l i ng . Arg . 68 Tre rövare. A r g . 62

Maugham, W. Somerset Pr insessan September. A r g Q 57

Nellvén, Göte Draken som v i l l e b l i srnGskolebarn. Å r g , 49

Nordin, Vilhälm Kvas+.arnas kvast , a l l a kvas ta rs koniing, Arg . 50 1

Trollsonen som hade solögon och b lev skogsmar. Årg . 60 1

Nordlund, Aino Eskimiitrollets i s f e s t . Å r g . 49 iiornavan och hennes grild, Arg, 44 Jag ger mig a l d r i g , s a Kebnekajsa. Årg . 47

Norelius, Einar gast x f l yge r till månen. Argg 54 Gubben T r i l l e i runda skenen. Arg. 47 När kungens föns t e r stod på g änt. Arg. 45 Pr ick och Prickenick. Arg, 61 i Prinsessas Lj as, och lyktgubbarna, Årg. 58 De s j u h ä r l i g a ängarna. Arg. 59, 70

1. Även i "Du bas ta sagorna u r Bland tomtar och t ro l l " ,

Nyblom, Helena Bortbytingarna. Årg. 50' Oskuldens vandring, Årg. 60 Bingen. Arg. 050 Svanhamnen. Arg. 60

Oterdahl, Jeanna Prinsen xtan skugga. Årg. 60

Palm, Erik, pseud. S.e: ~ellvkn, Göte

Prjiysen, Alf Gröt-Simen och julgröten. Årg. 57

Beutersrärd, Maud En dag med Kaubbe. Årg.58 Jacob och hans tofflor och blåa tröja. Årg. 69 Noak smlar lum?. Årg. 65 Sagan som inte vilie komna på pränt. Arg. 55

Ruskin, John Gyllene flodens furste. Arg. 53

Sandman, Irmelin Se: Sandiian Lilius, Irmelin

Sandman Liliu~,~Irmelin Dröaskeppet. Arg. 59, 70 Jul vid Havshäxans strand. Årg. 65 h g Tulles häskar. Arg. 66 Det nya slottet. Arg. 66 1

Ovädershasten. Årg. 69 Tomtens mössa, Arg. 67

Sawyer, Ruth Den sannfärdige herden. Årg. 59

Schiöler, Severi~ Styrkebältet. Arg. 44

Schwartzkopf, Karl-Aage En annorlunda ,julklaa>psf ärd. Årg. 69 Cirkus Plommonkind. Arg. 44 En datamaskin vid namn Orvar. 6 4 Doktor Järnpiller och den australiska dundersiiiivan. Flygresan till Södern. Arg. 57 Glascigonguldet. Årg. 67 Kalle Lyxblankett. Arg. 45 Karaaellsined.jan, Årg. 48 Macks mästar~opp. Arg. 66 Månraketen. Arg. 56, 7a När Afrika kom till Tomteskogen. Arg. 65 När orkanen Selma komotill Tomteskogen. Årg. 68 Resan till Yupituti. Arg. 55 Senapsvulkanen, Arg, 59 Den stora fisketävlingen. Årg. 58 Tandläkare Fikonborr. Arg: 51 Teodor och ekorrsvansen. Arg. 53 Trille, Tralle och upp och nervända Afrika. Arg. 62

Arg. 6 3

1. Även i "De basta sagorna ur Bland toatar och troll:

1 Tågöverfallet. Arg, " 5 2 undervattensbåten. Arg. 6 1 bvertomteguminan.Årg. 45

Schultén, Marianne af Värld.ens vackraste prinsessa. Årg. 53

Siafte Jespersen, Dines Se: Jespersen, Dines Skafte

Smedley, Consta~ce Stenlejonet. Arg. 56

Stens tröm, Walter Pojken, trollen och äventyret. Årg. 50

1

Swahn, Sven Christer Honradin och hans giga. lirg. 52

1

Tolstoj, Leo Den tonuna trum7nan. Arg. 49

Ulvenstam, Lars Mus och Mlsselina. -hrg. 46 Världens klokaste råtta. Årg. 47

Unnerstad, Edith Horsapetter oc? Konga tj~r. Årg. 55 Illbattingen. Arg. 54, 70 Lillpågen och tomten. Årge 69 Linafina och To~alill.~Arg. 52 Pilekorg och enekorg. Arg. 67 Skuttungen i Skorpetorp. Årg. 53 Den tredje systern. Arg. 56 Trollen i Tassuvaara. Arg. 62 översvämning på Kringelvägen. Arg. 51

Wahlenberg , Anna Drottningenso halsba~d~ Arg. 60

1

Skinnpåsen. Arg. 60 Trollkarlens kappa. Arg. 50

Wester, Ake Julmänniskorna. Arg. 44 Martin och blartinella på havets botten. Årg. 45

Wikström, Helge Lilltomtens inidsommarafton. Arg. 48

Wikström, Vi1 j am Trollpo jken och kringlan, Arg. 49

Wilde, Oscar Den lycklige prinsen. krg. 54 Stjarnbarnet. Arg. 58

1. Även i "De ,bästa sagorna ur Bland tomtar och trollf:.

Wästberg, h n a - L ~ n a Byn som frös, Arg. 53

Åkerhielm, Gallie Såna tomtar finns inte. Årg. 47

Ört enbl ad, Benny b tt flodäventyr. Arg. 59

Österberg, Ulla Den blå draken. krg. 47 När lyftkranen tog semester. Arg. 48 En prinsessa kommer bort. Årg. 46 Xocken som aldrig blev färdig. Arg, 45

Baver, John Arg,44: Sagail om stortrollen och Vill-Vallareman Årg. 60 : samtliga illustrationer Årg. 60: samtliga illustrationer De basta sagorna ur Bland tomtar och troll :Bortbytingarna, Drott- ningens halsband, Kvastarnas hast, alla kvastars konung, Pojken, trollen och Eiventyret, Skinnpåsen, Svanhamnen, Trollpojken som ha- de solögon och blev skogsman

Norelius, Einar Årg,44: samtliga illustrationer utom den av John Bauer Årg. 45-49 : samtliga illustrationer Arg. 51-59: samtliga illustrationer Årg. 61-70: samtliga illustrationer De Sasta sagorna ur Bland tomtar och troll : saatliga illustra- tioner utom dem av John Bauer

Bor t fö rda e l l e r bergtagna personer , bor-yt ingar

Bor tbyt ingarna Det förhäxade s l o t t e t J a t t e n s h j a r t a Nar k3tngens f ö n s t e r s tod p& g l a n t Pojken, t r o l l e n och ä v e n t y r e t P r i n s H s ~ t under jorden Pr insen och svanf l i ckan En p r i n s e s s a komner b o r t P r i n s e s s a n L j ~ s och 1vktg;rbbarna P r i n s e s s a n och miinskiiran Skuttungen i Skorpetorp S v a r t e Fredrilc och rövarbruden Taro och havspr insessan Trollpo,jken Tång och Bläckf isken Den underbara nysör tcn Varldens v a c k r a s t e p r i n s e s s a

Drakar

Den b l å draken Draken som v i l l e b l i s&skolebarn Den fridsamma draken Tandläkare Fikonborr

Feer , a 1 3

Cirkiis P1 omnonkind E t t f lodaven tvr Det f ö r t r o l l a d e f is icbenet Li l l tom-tens midsommarafton P r i n s e s s a n L jus och 1yktgl.rbbarna De s j u h ä r l i g a ängarna T r o l l e n i Tassuvaara T r o l l e n som försvann Äventyr på ok tober love t

Förrniinskligade d&

Den knngl iga k a t t e n Dingl ing Mas ocli Musselina Nar H i p ~ o Flodhäst kon till Stockholm Pong-Ping-s iiventyr S i a d s m ~ s i k a n t e r n a f r å n Bremen S ä l l s k a 2 e t på vinden Tre vänner nå inben Världens k lokas te r å t t a

Fgrvandlade e l l e r f i i r t r o l l a d e s e r s o n e r

Askep j asken Bandet med de t r e dansande g u l l r o s o r n a F l i ckan i k r i s t a l l y k t a n Gubben Mintos även ty r J ä t t e n s h j a r t a Kabadaluk Konradin och hans g i g a

L i l l a ilosa och LBnga Leda När kungens föi iscer s t o d 81% g l a n t P r i n s e n och svanf l i ckan P r i n s e n ~ t a n skugga Sagaii om t r o l l e t sos v a r du Sagoprofessorn D e s j u h a r l i g a ängarna Skogst ippa lovskor ra S t j arnbarne t S t y r k e b a l t e t Svanhamnen Salkungens d o t t e r Tro l l sonen som hade solögon och b l e v skogsman T r o l l s t a v e n Tradockan Den - - nnderbara nysör ten -4nkesonen

Yaxor

J u l v i d Havshaxans s t r a n d P e t r ~ s c h ~ j k a De s j x h a r l i g a angarna Skuttungen i Skorpetorp Tradockaii Den underbara nysör ten

J ä t t a r

Jag ger mig a l d r i g , s a Kebnekajsa J ä t t e n Brumel-Bas J ä t t e n s h j a r t a Tro l l en i Tassuvaara

Konstnärer

Den f ö r t r o l l a t l e tavla11 Konradin och hans g i g a b inaf i n a och T o v a l i l l Sagan som i n t e v i l l e komma på p r ä n t Spelmannen som f i c k inadonnans guldsko Den t r e d j e s y s t e r n

Kungar, d r o t t n i n g a r , ? > r i n s a r , p r i n s e s s o r

Askepejasken Bandet med de t r e dansande g a l l r o s o r n a Bor tbyt ingarna Drot tn ingens halsband Eldf Rgeln Fågel Fenix och vipdomens apple Det f ö r t r o l l a d e f i s k b e n e t Det gy l l ene Skeppet J ä t t e n Brumel-Bas J a t t e n s h j a r t a Kabadalulx Kasqer Dumnerjöns och hans s v a r t a höna Kung T u l l e s h a s t a r Kungen som v i l l e ha t y s t onkr ing s e j L i l l a Rosa och Långa Leda

L i l l e Muck De t nya s l o t t e t N a r d e t regnar v ä l l i n g När kungens fönscer s tod t G g l a n t Oskuldens vandr ing Pojken och f å g l a r n a Pojken och f ölungen oo.jlren som v i s s t e vati han v i l l e Pojken, t r o l l e n och ä v e n t y r e t P r i n s B e r t i l s f r i a r e f ä r d P r i n s Ha t t under jorden P r i n s Nicholas Pr insen och svaiif l ickai i P r insen ~ t a n skugga Pr insessan och infinskäran Pr insessan September Pr insessan som i n t e f i c k s p e g l a s i g En saga fran Lyclrliga Arabien S i l v e r v i t och L i l l v a c k e r S ty rkeba l t e t Salkilngens d o t t e r Den tomma trumman T r o l l p o j t e n och k r i n g l a n Vildmannen Världens v a c k r a s t e p r i n s e s s a Änke sonen

Kärlekens makt

A l i den l a t e Byn som f r ö s Drottningens halsband Gyllene f l o d e n s f u r s t e I l l b a t t i n g e n Don l y c k l i g e p r i n s e n N a r S t o r e b r o r tappade s i t t s k r a t t Pojken som v i s s t e vad han v i l l e p r i n s H a t t under jorden Pr insen u t a n skugga En saga Erån Lyckl iga Arabien Skogsfrun k a l l a r till gästabud S t j ä r n b w n e t Trollsonon soin hade solögon och b l e v skogsman

Bandet med d e t r e dansande g u l l r o s o r n a Drottningens h a l sbaiid Eldf åge ln Fågel Fenix och visdomens äpp le Det f ö r t r o l l a d e f i s k b e n e t Den f ö r t r o l l a d e manteln Den f ö r t r o l l a d e t a v l a n GuSben Mintos äventyr Det g y l l e n e skeppet Hej h e j h e j h e j h e j h e j Tvjof is Konradin och hans g i g a Kvastarnas k v a s t , a l l a Jcvastars kung L i l l a Rosa och ånga Leda L i l l e Muck P i l e k o r g oc5 enekorg

Prins Hatt under jorden Ringen Rocken som aldrig blev färdig Silvervi t och Lillvacker Styrkebal tet Sval an Taro och havsprinsessan Trollkarlens kappa Trollkarlens son Trollklubben Trollspegeln Trollstaven Trädockan Den underbara nysörten Änke sonen

Nonsens

Julmanni skorna Kalle Lyxblankett Martin och Martinella på havets botten När lyftkranen tog semester När Riff och Raff Irom till Tråkenro Pavel och Priskilla Pong-Pings äventyr Sans to:ntar finns inte Tre vänner på rdnen

Pojke, oftast liten och/eller fattig, utfor stordad

Dadelkärnan DeC förhäxade slottet Gat~ojken som blev kalif av 13s .dad Horsapetter och Konga tejur Jätten Brumrnel-Bas Jättens hjärta Nar kunzens fönster stod p& glant Pojken och f iglarna Pojken och f ölungen Pojken, trollen och avehtvret Prins Bertils friarefärd Prinsen och svanflickan Prinsessan Ljus och lylctgubbarna Rike-Per Kramare Sagan om stortrollen och Vill-Vallareman Trolls~egeln Vi ldmannen Änlcesonen

Realistiska berättelser

En dag med Knubbe Jacob och halis tofflor och blåa tröja Lillpågen och tomten Noa?c samlar lump

Religiöst motiv

Legenden om ~rransiktet Den lycklige nrinsen Skogsfrun kallar till gästabud Spelmannen som fick inadonnans guldsko

Det f ö r t r o l l a d e f i s k b e n e t Det nya s l o t t e t Nar kungens Pënster s t o d p2 g l a n t P r i n s e s s a n Sedelnber Sago:~rof e ssorn

J u l v i d Havshäxails s t r a n d L i l l a Skam och sPj6jungfrurna P i l ekorg och enekorg Sagoprofessorn Taro och havsur insessan T r o l l e n som försvann Äventyr på oktober lovet

S k o p r å n , v i t t r o r

Skogsfrun k a l l a r till gästabud Skogstippa lövskor ra T r o l l e n i Tasaiivaara

Tomtar, v ä t t a r

En ailnorlunda j i i lk lasps fa rd En datamaskin v i d namn Orvar Doktor J a r n i ~ i l l e r och den a i i s t r a l i s k a dundersiiuvan Flygresan till Södern Glasiigonguldet L i l l tom5eiis inidsomnaraf t o n Mac!rs mastarhop:, Månraketen När Af r ika kom till Toateskogen Nar orkaiien Selma Irom till Tomteslrogen Resan till Y u ~ i t i x t i Senapsvulkanen Den s t o r a f i s k e t ä v l i n g e n Sana tomtar f i n n s i n t e Tandläkare Fikonborr Teodor och ekorrsvansen Tomten p,% Hermansö Tomten som g ick i omskolan Tomtens inössa T r i l l e , T r a l l e och iipp och nervända Af r ika T r o l l e n i Tassuvaara Tågöverf a l l e t Undervattensbiiten Övert omt egumman

T r o l l

Agust f l y g e r till msnen Bor tbyt ingarna Esk imSt ro l l e t s i s f e s t F l i ckan i k r i s t a l l y k t a n E t t f lodiiventvr . Den f ö r t r o l l a d e manteln Gröt-Simen och j u l g r ö t e n Gubben Skra och s i rogs t ro l len

Gubben Trille i runds stenen Hornavaii och hennes guld Hur det gick t.ill nar trollen försvann Illbattingen Julframriagde p9 Sågarebacken Kar amel l smedvi an Kvastarnas kvast, alla Itvastars kung Lilltomtens midsommarafton Linaf ina och Tov~~lill Nar Storebror taopade sitt skratt Pojken, trollen och äventyret Prick och Prickenick Prinsessan Ljus och 1yktg;ibbarna Prinsessan och m9nskaran Sagan on stortrollen och Vill-Vallareinan Sagan om trollet sorn var du De sista trollen Skinnpssen Skuttungen i Skorpetorp Sören och kökstrollet Trollen i Tassuvaara Trollen som försvann Trollet och sols%rålen Trollf lickaii soin gillade gaddf il6 Trolllcarl en Trollkarlens son Trollklubben Trollpojken och kringlan Trollpojken Tång och Hlackf isken Trollsonen som hatle solögon och blev skogsrnaii Trollspegeln Trollstaven Trollungen s o m skrek si% dant Tv% små troll Världens vackraste prinsessa

Trollen och tomtarna möter industrisamhället

Hornavan och hennes guld Hur det gick till nar trollen försvann De sista trollen Tointeii som gick i oinskolali Trollen i Tassuvaara Trollen som försvann Trollkarlen Trollkarlens son Trollklubben Trollstaven Trollungen som skrek så dant

Andersson, P.: Pseudonymregister. - Lund, 1967, Bland tomtar och troll //. - Stockholm. P

Arg. 44-65 (1951-1972) Bland torntar och troll //. - Sundbyberg. Årg. 66-70 (1973-1977)

De bästa sagorna ar Bland tomtar och troll / med teckningar av John Bauer och Einar Norelius ; redaktör Else Jonsson. - Lsundbyberg, 1973 J . - 247 s. : ill.

Bör,jessoz, A.: Register över författare, illustratörer, titlar och ämnen i Bland tomtar och troll 19-43 (1926-1950). - Borås, 1978, -44b1, - (spe- cialarbete / Bibliotekshögskolan ; ht 1978,155) Thorb,jörnsson, G: Register över författare, illustratörer, titlar och amen i Bland tointar och troll 1-18 (1907-1925). - Bo?%s, 1976. 33 bl. - (spe- cialarbete / Bibliotekshögskolan ; ht 1976, 214)

fa~2aStsm, illIadrr;CI~)ei~, ~ i d ~ a r -w q b 3 ~ x . n ~ ) . - 1Cn r0* %kzne *--@T- 31 - - INB 3. it a m , )

&%at.bt teaisbd' "er zagiiitar RTEP f@&afiSw& ka*: i *mgptrar e&b aw~~irl &ma $Brnli-g*m, Tsilrmg. Ifi6*i~rus&y6m6 & e t & p m % :W fUl~g+$f *sq, #I1&k),

IP a* iaia ~a w'm i r kfkf IT q~&s1#% af-

+il..afttg& wtir i ~ r r ~ t t ~ l a e h u . drbeht u@Cr *a f q t t ~ r t ~ ~ i m pi m: -a apec;áairt:B~!h~a rrá %eit+id~ kkdltkrlw &rp;Umw ap. %aa : SenifulF +.E& $+al l.

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen

mellan åren 1974 och 1996.

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se

Upphovsrätten tillhör författarna.

Publiceringsår i BADA: 2012