behandlings- anvisningar - sahlgrenska.se„s/ambulanssjukvård... · behandlingsriktlinjerna är...

BEHANDLINGS-ANVISNINGAR

AMBULANSSJUKVÅRDEN SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården

Kapitel:

Behandlingsriktlinjer – Patientnära utrustning Översikt innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter

Utarbetad av: Kurt Andersson Ingemar Sundgren

Godkänd av: Datum: Sida: 1 Kurt Andersson 2011-05-01 Av: 193

Översikt innehållsförteckning

A – Allmänt B – Andningsorganen C – Cirkulationsorganen D – Centrala nervsystemet E – Trauma och olycksfall F – Kirurgiska sjukdommar G – Gynekologiska sjukdommar och obstetrik H – Medicinska sjukdommar I – Sjukdommar/olycksfall hos barn J – Psykiatriska sjukdommar K – Säkerhet L – Preparathandbok (presenteras för sig) M – Patientnära utrustning N – Luftvägshantering

Bilagor 1. Intranasal behandling Morfin 10 mg 2. Intranasal behandling midazolam 5 mg 3. Intranasal behandling Glucagon 1 mg 4. Intranasal behandling Naloxone 0.4 mg


Kapitel: A

Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter



Innehållsförteckning

Allmänt

Förord A: 01 Klinisk undersökn A: 02 Övervakn, rapport A: 03

Avbrytande av uppdrag A: 04 Identifiering av patient A: 05 Pat’s önskemål om destination A: 06 Dödsfall utanför sjukhus A: 07 Dokumentation A: 08 Avvikelser, tillbud A: 09 Delegeringsnivåer A: 10 Triagering A: 11 Läkarkonsultation A: 12

Sekretess A: 13


Kapitel: A: 01

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Förord

Rev nr: Ersätter 1.0

Utarbetad av: Kurt andersson Ingemar Sundgren


Förord

Behandlingsriktlinjerna är avsedda att vara ett stöd för minnet och utgångspunkt för ett gott prehospitalt omhändertagande av Prehospitalt Bedömt Tillstånd (PBT). De är inte avsedda att vara någon lärobok och gör inte heller anspråk på att vara heltäckande för alla de tillstånd som ambulanssjukvårdaren/sjuksköterskan kommer i kontakt med. Som underlag till behandlingsriktlinjerna ligger det gedigna arbete som under åren utförts av ambulansöverläkare och sjuksköterskor i nationella nätverket SLAS samt Ambulanssjukvården i Göteborg med Per Örninge i spetsen. Stort tack till dessa för ett gediget arbete! Mycket av innehållet i våra behandlingsriktlinjer är ”stulet” eller inspirerat därifrån och modifierat för våra förhållanden. Behandlingsanvisningarna kommer därmed att vara mer rikslika vilket ger flera fördelar. Din återkoppling är väldigt viktig. Du är själv ansvarig för att uppdatera Fickminne mm. Initialt kommer de att finnas i pappersform efterhand i våra fordonsdatorer. De delas upp i Behandlingsanvisningar och Preparathandbok. Behandlingsriktlinjerna har, när det är möjligt, följande utseende: Orsak De vanligaste orsakerna till sjukdomstillståndet, ibland dock även

ovanliga, som kan vara av värde att tänka på. Anamnes Utöver det som vanligtvis efterfrågas, anges några angelägna

frågeställningar. Symtom Vanliga symtom, dock uppvisar en patient sällan samtliga av de

omnämnda. Undersökningar Relevanta undersökningar, om sjukdomstillståndet så kräver kan dessa

utökas. Behandling Ambulanssjukvårdaren/Sjuksköterskan ger adekvat behandling i

enlighet med riktlinjerna. Övervakning Patientövervakning under den tid sjuksköterskan har vårdansvaret. Om avsteg görs från behandlingsriktlinjerna skall orsaken till detta noteras i ambulansjournalen. Om möjligt bör i dessa fall läkare kontaktas innan, se separat instruktion.

Borås Kurt Andersson 2011-02-21 Ambulansöverläkare, SÄS


Kapitel: A: 02

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Klinisk undersökning

Rev nr: Ersätter



Det är av yttersta vikt att utrustning för undersökning, behandling och övervakning alltid tas med till patient, om patienten omhändertas på avstånd från ambulansfordonet. Detta för att man vid oförväntade händelser, t ex hjärtstopp, skall ha livräddande utrustning nära patienten. Avsteg från detta får endast göras om man med mycket stor sannolikhet kan bedöma att man klarar sig utan utrustningen.

Klinisk undersökning Primär bedömning Bedömning Omedelbara åtgärder A – Luftväg (Airway)

Fri Ofri

− snarkande − gurglande − stridor

Blockerad − främmande

kropp

• Stabilisera halsrygg vid misstanke om trauma

• Säkerställ fri luftväg − käklyft − mun-svalgtub/näskantarell − rensugning − åtgärder främmande kropp

B – Andning (Breathing) Ingen andning Spontanandning • Andningsfrekvens (uppskatta) • Andningsdjup • Saturation • Andningsljud bilateralt • Ansträngd andning

− hjälpmuskulatur? − näsvingespel? − interkostala indragningar?

• Cyanos

• Vid apné – överväg hjärtstopp • Oxygen • Assisterad andning • Överväg larynxmask/intubation

på patient med upphävda svalgreflexer


Kapitel: A: 02


Rev nr: Ersätter



C - Cirkulation (Circulation)

• Yttre blödning? • Puls

− frekvens (uppskatta) − kvalitet/lokalisation − regelbundenhet

• Hud − färg − torr/fuktig − varm/kall

• Stoppa yttre blödningar • Planläge • Oxygen

D – Neurologi (Disability) • Mentalt status (värdera)

− vakenhetsgrad − pupillreaktion

• Extremitetsrörlighet • Smärta

• Oxygen

E – Exponera/skydda (Exposure/environment) Översiktlig helkroppsundersökning • Undvik nedkylning

Beslut: • Stabil, potentiellt instabil, instabil? • Behandla på plats/omedelbar avtransport?


Kapitel: A: 02


Rev nr: Ersätter



Sekundär bedömning Anamnes Gå systematiskt igenom patientens sjukhistoria enligt följande mall: S (Signs and symptoms) Huvudsakligt besvär?

För traumapatient beskrivs skadehändelse

O (Onset) Debut - hur och när? P (Provocation/palliation) Vad förvärrar? Vad lindrar? Q (Quality) Hur beskriver patienten besvärets karaktär? R (Radiation/Region) Lokalisation/utstrålning? S (Severity) Svårighetsgrad? VAS? T (Time) Tid/varaktighet

A (Allergies) Allergier mot läkemedel eller födoämnen? M (Medication) Medicinering, har läkemedlen tagits? P (Past medical history) Graviditet? Tidigare sjukdomar? Blodsmitta? L (Last oral intake) Ätit, druckit? Vad och när? Elimination? E (Events preceding) Vad föregick insjuknandet?

Undersökning Helkroppsundersökning

− Traumapatient: − Medvetslös

patient: − Patient som ej

kan kommunicera:

Undersök noggrant huvud – tå. Vid tydliga frakturtecken tas distalstatus före och efter varje manipulation med patienten.

Riktad undersökning − Övriga patienter: Med ledning av anamnesen, riktad

undersökning, i första hand till de organsystem som misstänks vara involverade.

− Vid smärta Utför alltid VAS-skattning.

Vitalparametrar/-status


Kapitel: A: 02


Rev nr: Ersätter



Följande dokumenteras på alla patienter: Andningsfrekvens (AF)/ -ljud

Auskultation lungor Saturation Ange utan respektive med O2 Pulsfrekvens (PF), rytm och pulskvalité

Blodtryck Systoliskt/diastoliskt Vakenhetsgrad GCS/RLS-85 Temperatur P-glukos Alla medvetandepåverkade samt diabetiker

Undersökning barn

Som komplement till ovan –

• Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT.


Kapitel: A: 02


Rev nr: Ersätter



Basal behandling – vuxen

– Fri luftväg. I första hand basala åtgärder (käklyft, mun-svalgtub/näskantarell, rensugning, Heimlich manöver). I andra hand LMA eller intubation.

– Obs! Vid trauma stabilisera halsrygg.

– Assistera andningen vid behov (AF <10 eller >30/min, ytlig andning), normoventilation eftersträvas (vuxen 10/min).

– Oxygen 1-2 l/min vid SpO2 <95. Vid otillräcklig effekt, omätbart SpO2 eller trauma, ge oxygen 10-15 l/min på reservoarmask. Vid KOL eftersträva Pox 88-93%

– Vid kritiskt sjuk patient med påverkade vitalparametrar snabb avtransport inom 10 min till sjukhus och behandla under färd.

– Venväg vid förväntat behov av intravenöst läkemedel eller vätska.

– Inf Ringer-acetat 500 ml vid syst BT <90. Kan upprepas 4 ggr.

– Vid symtomgivande bradykardi ge inj atropin 0,5 mg/ml, 1 ml i.v.

– Skapa lugn och ro, skydda patienten mot avkylning och trycksår. Känns patienten het - överväg avklädning/kylning.

– Smärtlindra vid VAS ≥4. Inj. morfin 1 mg/ml, 2,5 ml i.v, (om syst BT ≥90 mmHg) upprepas till smärtfrihet. Se även Smärtbehandling.

– Vid illamående/kräkning, överväg antiemetika.

– Täck öppna sår. Stoppa blödning med direkt tryck.

– Utvärdera/dokumentera effekt av given behandling.


Kapitel: A: 02


Rev nr: Ersätter



Basala behandlingsmål − Fri luftväg − Andningsfrekvens (AF) 10-20/min − Saturation (sat) 94-98% − Pulsfrekvens (PF) 50-100/min − Systoliskt blodtryck (syst BT) ≥90 mmHg − VAS ≤3

Basal övervakning − ABCD − Vitalparametrar/-status

• Dokumenteras minst två gånger under ambulansuppdraget. • Vid opåverkade vitalparametrar minst var 15:e minut. • Vid påverkade vitalparametrar minst var 5:e minut (om situationen

tillåter).


Kapitel: A: 02


Rev nr: Ersätter



Smärtbehandling allmänt vuxen

Vid: – Central bröstsmärta, se C01 – Trauma, se T01-15 – Huvudvärk, se M07 – Buksmärta, se B01 – Ryggsmärta, ej trauma, se Ö04

Orsak Postoperativ Långvarigt smärttillstånd Tumörsjukdom

Initial bedömning ABCDE

Riktad anamnes S Lokalisation.

O Hur började smärtan? Plötsligt/smygande/i samband med aktivitet P Vad lindrar? Vad förvärrar? Effekt medicin? Q Tryckande, pulserande, brännande, stickande, skärande, ömmande. R Utstrålning? S VAS (0-10), ökande intensitet? T Duration? Intermittent?

A ASA/NSAID M Opiater, NSAID, antiepileptika/tricykliska mot smärta P Trauma? Alkohol/droger? Diabetes? Långvarig smärta? Nyligen

opererad? Tumörsjukdom? Migrän? L Vattenkastningssvårigheter, Illamående/kräkning, aptit E Trauma? Infektion?


Kapitel: A: 02


Rev nr: Ersätter



Vital- parametrar /status

Basal (AF, auskultation, saturation, PF, rytm, pulskvalitet, BT, vakenhet, temp)

Riktad VAS (0-10) Med ledning av anamnesen. Palpation/provocerbarhet? inspektion (rodnad, svullnad)? neurologiska bortfall?

Indikationer för behandling − VAS ≥4


Kapitel: A: 02


Rev nr: Ersätter



Smärtbehandling allmänt vuxen

Behandling Basal (fri luftväg, assistera andningen v.b, oxygen, venväg etc.)

Specifik – Intermittent behandling med morfin 2,5 mg i.v. tills patienten har VAS

≤3. Avbryt tidigare vid tecken på överdosering (slöhet, förvirring, andningsfrekvens <10). Ges långsamt för att minimera risken för biverkningar.

– Paracetamol ges som grundsmärtlindring om tid finnes, vuxna 1 g per os.

– Vid procedursmärta (ex reponering eller förflyttning) eller som komplement till ovanstående behandling, ge ketamin 10 mg/ml, 0,025 ml/kg i.v. (0,25 mg/kg). Kan upprepas om patienten är kontaktbar. Alternativt kan lustgas/oxygen (50/50) ges enl lokala direktiv.

– Vid behov av mer specifik smärtbehandling kontaktas läkare.

Övervakning − Basal (ABCD, vitalparametrar/-status), särskilt medvetandegrad och

andningsfrekvens. − Upprepad VAS-mätning.


Kapitel: A: 03

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Övervakning, rapport

Rev nr: Ersätter



Övervakning

Allmänt

• all övervakning skall anpassas efter patientens sjukdomstillstånd/skada, för maximal patientsäkerhet

• grad av övervakning anges inom respektive avsnitt i behandlingsriktlinjerna • dokumenteras minst två gånger under ambulansuppdraget. • vid opåverkade vitalparametrar minst var 15:e minut. • vid påverkade vitalparametrar minst var 5:e minut (om situationen tillåter). • vid sekundärtransporter skall avsändande avdelning ordinera övervakningsgrad. • Patient som tillhör triagekategori RETTS-Pre Röd eller Orange och/eller om

läkemedel givits (undantaget syrgas) eller förväntas behöva ges, skall alltid vårdas av sjuksköterska under ambulanstransport. Sjuksköterskan har i alla lägen mandat att välja att vårda patienten under transport, oavsett triagekategori.

Punkterna 1-5 nedan anges som ”Standard” i respektive behandlingsriktlinje och får betraktas som ett minimum.

1. Luftväg - Fri eller grad av ofrihet

2. Andning - andningsmönster, frekvens och saturation

3. Cirkulation - hjärtfrekvens, blodtryck (systoliskt och diastoliskt), perifer cirkulation

4. Medvetande - medvetandegrad: GCS eller RLS. Var särskilt observant på

förändringar i medvetandegrad

5. Smärta - följ utveckling av smärtan med VAS/KAS- skalan samt bedöm effekt av insatt behandling.

6. Övriga iakttagelser

• vid rygg- och/eller extremitetsskada följs distalstatus • vid misstänkt skallskada följs dessutom pupillstorlekar och ljusreflexer • vid sjukdom/skada i buk följs bukstatus, illamående och kräkning


Kapitel: A: 03

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Övervakning, rapport

Rev nr: Ersätter



Grundutrustning för patientövervakning

• Lifepak ® 12 eller Mobimed®. Lös pulsoxymeter i vissa fall. OBS! Alltid skärpt övervakning i samband med behandling! Kompletterande analysutrustning

• Plasmaglucos samt Ketonmätning

Avrapportering: Alla patienter skall avrapporteras till namngiven sjuksköterska/läkare på mottagande enhet. Ansvaret för att korrekta uppgifter rapporteras är patientansvarig sjuksköterska i ambulansen. Rapporten skall minst innehålla:

� Patient ID: ....................................................................... � Bedömt tillstånd: .......................................................................

Status på hämtplats och vid ankomst till akutmottagning� Medvetandegrad: …………………. Medvetandegrad: …………………….

Andning/saturation: ……………… Andning/saturation: ………………… Puls: ……………………………… Puls: ………………………………… Blodtryck: ………………………… Blodtryck: …………………………… Triage enligt RETTS……………… ev förnyad triage enligt RETTS…….. � Given behandling samt ev. effekt: ………………………………………………… � Anamnes: ………………………………………………………………. � Färdigställ ambulansjournal samt registrera ev. processer � Uppdraget avslutat!


Kapitel: A: 04

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Avbrytande av uppdrag

Rev nr: Ersätter



Avbrytande av uppdrag

Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531) skall vården av de sjuka bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt att ” vården skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten”. Patienten får ej påtvingas vård, undantag gäller för patient som behandlas enligt tvångsvårdslagstiftning. Larmoperatören har oinskränkt rätt att larma ut enhet enligt eget beslut, enligt de instruktioner som meddelats av ambulanssjukvården. Kvittering, oavsett prioriteringsgrad, skall ske omgående oberoende av fastställd anspänningstid. Ambulansbesättningen skall fullfölja uppdraget oaktat eventuella synpunkter på utlarmningen. Läkarbemannat fordon kan i samråd med ambulansdirigent komma överens om att ta uppdrag utanför primära kriterier, eller prioritera bland uppdrag om samtidighetskonflikt uppstår. Har ambulansbesättningen synpunkter på hur entreprenören av alarmering och dirigering utför sitt uppdrag skall detta framföras till respektive arbetsledning. Inom ambulanssjukvården gäller följande riktlinjer för avbrytande av uppdrag

• Om larmoperatören omprioriterar uppdraget innan ambulansen kommit fram till larmadressen och tilldelar ambulansen ett nytt uppdrag, utförs det nya uppdraget utan vidare åtgärder. Det avbrutna uppdraget dokumenteras i ambulansjournalen som ”Återkallat av SOS”.

• Ambulanspersonalen får aldrig övertala patient att inte följa med till sjukhus eller vårdinrättning.

• Om patienten ej önskar följa med, men ambulanspersonalen bedömer att vårdbehov kan föreligga, skall patienten försöka övertalas att åka med till sjukhus. Om patienten trots övertalningsförsök vägrar medfölja skall om möjligt, läkare kontaktas för fortsatt handläggning. Patientstatus noteras i ambulansjournalen tillsammans med egna kommentarer runt händelsen.

• I de fall patienten är klar och orienterad men ej vill medfölja, och ambulanspersonalen efter klinisk undersökning bedömer det som helt uppenbart att patienten inte är i behov av akut sjukhusvård, dokumenteras händelsen samt patientens status i ambulansjournalen och ambulansen lämnar adressen. I dessa fall är dokumentationen av största vikt. Patienten eller anhöriga skall alltid uppmanas att kontakta sjukvård eller 112 om tillståndet försämras eller förändras.


Kapitel: A: 05

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Identifiering av patient

Rev nr: Ersätter



Identifiering av patient Allmänt Det är av största vikt att varje patients identitet är fastställd. Felaktiga uppgifter kan innebära risk att patienten kan få fel vård och behandling. Det är därför av största vikt att säkra rutiner för identitetskontroll tillämpas inom ambulanssjukvården. I SOSFS 2005:12 står: ”Ledningssytemet skall säkerställa att det finns rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna och att det finns rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter”. Följande riktlinje skall tillämpas: Riktlinjer

1. Patienten lämnar själv uppgifter muntligt om namn och födelsedata tillsammans med ID-handling.

2. Medvetslösa patienters identitet får försöka fastställas genom medförda

identitetshandlingar eller medföljande anhöriga. Kan identiteten ej med säkerhet styrkas skall namn och personnummer ersättas med ett löpnummer, vid ankomst till akutmottagningen dit patienten förs. Detta löpnummer förs in i ambulansjournalen.

3. Patienten kan ej själv lämna uppgifter om namn och/eller födelsedata på grund av

ålder, medicinering eller sjukdom, kan identifiering ske med hjälp av anhörig samt patientens ID- handling. Identiteten kan också fastställas genom annan person eller personal på vårdinrättning, som känner patienten väl till namn, födelsedata. Uppgifterna bör om möjligt kunna styrkas med någon form av identitetshandling. Är uppgifterna inte helt klara och entydiga skall patienten förses med löpnummer enligt punkt 2.

4. Patienten lämnar medvetet felaktiga uppgifter eller använder patientbricka tillhörande

annan person. Vid minsta misstanke om felaktiga uppgifter skall patienten uppmanas att legitimera sig. Om detta inte är möjligt skall osäkerhet angående identiteten noteras i ambulansjournalen.

5. Insändande av EKG – medvetslösa som inte kan identifieras skall SOS ärendenummer anges på insänt EKG. Korrigeras så snart ID är känt.


Kapitel: A: 05

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Identifiering av patient

Rev nr: Ersätter



Identitetskontroll och fastsättning av ID - Band

Omfattning Märkning ska ske på alla patienter som kan vara föremål för läkemedelsbehandling och/eller inläggning. Fastsättande av ID – Band Sjuksköterska skriver patientens namn och personnummer med bläck på ID-Bandet. ID-bandet signeras med ”AMB” samt initialer på den som utför ID-kontrollen. Bandet fästs runt handleden. Om möjligt bör patienten få kontrollera att uppgifterna är rätt efter fastsättandet. Dokumentation i ambulansjournal Ange hur ID-kontrollen har skett: legitimation eller av vilken person uppgifter har inhämtats. Ansvarig sjuksköterska som utfört märkningen signerar detta i ambulansjournalen.


Kapitel: A: 06

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Patientens önskemål om särskild destination

Rev nr: Ersätter



Patientens önskemål om särskild destination

Allmänt Patientens vård skall i möjligaste mån utformas och genomföras i samråd med patienten. Önskemål om vård på speciellt sjukhus Patienters eller ambulansbesättningens önskan om att köra patienten till annat sjukhus, än fördelningsnyckel föreskriver, kan tillgodoses utifrån följande:

1. Vid livshotande tillstånd kan ambulanspersonal välja att köra till närmaste sjukhus för assistans.

2. Om patienten har en etablerad vårdkontakt för aktuellt tillstånd transporteras patienten till motsvarande vårdinrättning.

Medföljande anhörig, gånghjälpmedel/rullstolar Ambulanspersonalen avgör i vilken mån medföljande till vuxen kan följa med i ambulans. Anhörig bör i normalfallet ej vistas i vårdutrymmet. Om så ändå är fallet får detta ej påverka möjligheterna till ett akut omhändertagande av patient. Barn transporteras normalt tillsammans med en förälder i vårdutrymmet om detta kan ske utan att möjligheterna till akut vårdinsats påverkas. Gånghjälpmedel/rullstolar kan tas med om det kan ske utan att trafiksäkerheten påverkas eller att möjligheterna till ett akut omhändertagande av patient försämras. Det är föraren av fordonet som ansvarar för att kraven på trafiksäkerhet uppfylls (fixering av utrustning, lastvikt etc.). Patientens möjlighet till val av behandling Patienten har sin fulla rätt att neka vård och åtgärder enligt behandlingsriktlinjerna. Däremot kan patienten inte kräva annan vård och behandling än den som anges i dessa. Alla avvikelser från behandlingsriktlinjerna skall dokumenteras och det skall klart framgå att detta sker på patientens önskemål. Patienten vill ej motta vård eller medfölja till vårdinrättning, se riktlinje Avbrytande av uppdrag (A: 04).


Kapitel: A: 07

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dödsfall utanför sjukhus

Rev nr: Ersätter



Dödsfall utanför sjukhus Allmänt Ambulanser skall ej nyttjas för transport av döda personer annat än i undantagsfall. Detta av såväl etiska som hygieniska skäl samt även ur en beredskapsaspekt. En patient kan aldrig betraktas som död innan hypotermi och/eller förgiftning med stor sannolikhet uteslutits om säkra dödstecken saknas. Akutmottagningen förvarnas alltid vid intransport av avliden. Omhändertagande av död person

1. Patienten är uppenbart död och uppvisar säkra dödstecken som t ex:

• Likfläckar, uppträder 20-30 minuter efter dödsfallet • Likstelhet, uppträder 2-4 timmar efter dödsfallet och försvinner normalt efter

ca 36 timmar. • Föruttnelse, (tiden är beroende på omständigheterna)

Inga medicinska åtgärder vidtas av ambulanspersonalen. Notera ”säkra” dödstecken i hjärtstoppsjournalen.

⇒ Läkare primärvård kontaktas alltid för konstaterande av dödsfall samt utfärdande av dödsbevis. Ambulansen kvarstannar till läkarens ankomst, om ej nytt larm eller beredskapsskäl tvingar ambulansen att lämna platsen. ⇒ Vid plötslig död hos barn (≤ 15 år) transporteras barnet och förälder (-rar) till akutmottagning som kontaktas före ankomst. ⇒ Av psykologiska eller etiska skäl kan det i vissa fall vara lämpligt att medtaga den döde och ibland även anhörig i ambulans till akutmottagning, t ex. vid dödsfall på allmän plats. Kontakta akutmottagning innan ankomst. ⇒ Vid oväntade och/eller oförklarliga dödsfall, så kallad ”onaturlig död” t ex. misstanke om brott, olycka, missbruk, även i kombination med sjukdom, skall förutom läkare alltid polis kontaktas och vara på plats, alternativt ge tillstånd på telefon innan den döde flyttas eller ambulanspersonalen lämnar platsen. SOS Alarm ombesörjer kontakt med Polisen. Pat som utsatts för trauma, och det är uppenbart att skadorna ej är förenliga med fortsatt liv skall ej bli föremål för återupplivning. Detta innefattar även patienter som utsatt för högenergitrauma och som har asystoli. Om man misstänker att det handlar om ett primärt hjärtstopp som varit orsaken till olyckan kan det dock bli aktuellt med A-HLR.


Kapitel: A: 07

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dödsfall utanför sjukhus

Rev nr: Ersätter



Döda får alltid flyttas utan klartecken från polis om kroppen hindrar åtkomst av annan patient eller om kroppen hotas av förstörelse t ex vid brand. Försök att om möjligt inte skilja personliga tillhörigheter från kroppen, då detta kan försvåra en senare identifiering av kroppen.

2. Patienten visar inga livstecken, bevittnad kollaps och/eller saknar säkra dödstecken.

⇒ Påbörja omedelbart återupplivningsåtgärder enligt A-HLR-schema. Barn transporteras alltid till sjukhus under pågående A-HLR. Se kapitel I: 01 . ⇒ Patient som initialt eller under insatt behandling visar livstecken bör, om praktiskt möjligt ur trafik och arbetsmiljösynpunkt, intransporteras med ambulans till akutmottagningen under pågående återupplivande åtgärder. Se kapitel C: 01 . ⇒ Vid stora olyckor eller katastrofer kan dock avlidna täckta ligga kvar på skadeplatsen, efter läkares dödförklaring, eller för att underlätta polisens utredningsarbete. OBS! Samtliga iakttagelser, undersökningar, åtgärder och beslut dokumenteras i ambulansjournal och hjärtstoppsjournal.


Kapitel: A: 08

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dokumentation

Rev nr: Ersätter



Ambulansjournalen med mera

Allmänt Det föreligger skyldighet att enligt Hälso- och Sjukvårdslagen och Patientjournallagen (1985:562) dokumentera anamnes, undersökningar och åtgärder som utförs på patient på hämtplats samt under transport. För dokumentation av detta används ambulansjournalen. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att

• Ambulansjournal med korrekta uppgifter alltid förs. • När patient ej vill medfölja och ej bedöms vara i akut behov av vård, noggrant

dokumentera i ambulansjournalen: status inklusive vitalparametrar. Viktigt att dokumentera vakenhetsgrad, orientering i tid och rum, tecken till läkemedelspåverkan, aggressivitet. Dessutom noteras varför patienten väljer att inte medfölja för vård, samt vilken information som lämnats till patienten (vem denne vid behov skall ta kontakt med vid eventuell försämring).

• Ambulansjournalen skall fyllas i komplett och akutjournal som används som

triageunderlag skall fyllas i och betraktas som komplement till ambulansjournalen. Med nuvarande pappersjournal innebär det tyvärr att viss dubbeldokumentation måste göras, men det är en säkerhets och kvalitetsfråga.

• Patientjournal signeras, men behöver i normalfallet ej skrivas ut.

• Notera namn på mottagande sjuksköterska /läkare i ambulanssjournalen vid

avlämnande • Vid telefonordination dokumentera ansvarig läkares namn och tjänsteställe. • Vid avvikelser, skada eller tillbud omgående rapportera detta enligt särskild rutin.


Kapitel: A: 09

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Avvikelsehantering

Rev nr: Ersätter



Avvikelsehantering Varför rapportera avvikelser? Avvikelsehantering är ett viktigt verktyg i verksamhetsutvecklingen. Att rapportera avvikelser, negativa händelser, patientklagomål och tillbud gör att vi får möjlighet att analysera och åtgärda bakomliggande orsaker till det inträffande så vi kan förhindra att något liknande inträffar igen. Sammanställningar av rapporterade avvikelser kan hjälpa oss att identifiera riskmiljöer och risksituationer som underlag i arbetet att eliminera risker och på sikt skapa en säkrare hälso– och sjukvård. Rent mellanmänskliga konflikter, som inte är patientrelaterade tas förslagsvis upp med respektive chef direkt. Vad är en avvikelse? En avvikelse är en inte förväntad händelse eller observation i verksamheten som medfört eller skulle kunna medföra risk för skada för patient, närstående, medarbetare, utrustning eller organisation. För att avgöra om det är en avvikelse eller inte kan följande frågor ställas: 1 Vill jag att detta ska hända igen? 2 Kan något göras för att förhindra att detta händer igen? Om svaret på fråga 1 blir Nej och svaret på fråga 2 blir Ja → då är det en avvikelse Vad ska rapporteras?

• Vårdrelaterade avvikelser • Miljöavvikelser • Arbetsmiljöavvikelser t ex hot och våld

Tillvägagångssätt för avvikelserapportering sker enligt respektive arbetsgivares instruktion.


Kapitel: A: 10

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Delegeringsnivåer

Rev nr: Ersätter



Delegeringsnivåer och befogenheter inom ambulanssjukvården SÄS Inom gruppen av anställda inom ambulanssjukvården finns en mängd olika kompetenser och erfarenheter. Alla uppfyller vissa baskrav som krävs för att kunna ta hand om patienter på ett bra och säkert sätt. För vissa arbetsuppgifter krävs dock speciell kompetens för att på ett säkert kunna utföra dessa. Följande gäller:

• Legitimerade sjuksköterskor med godkännande av ambulansöverläkare har rätt att behandla patienter enligt de generella direktiv som råder om inget annat uttrycks i dessa. I de fall speciell kompetens krävs, anges det.

• Sjuksköterska arbetar under eget yrkesansvar och är ansvarig för att arbetet sker enligt

fastställda rutiner. Specialistutbildad sjuksköterska har ingen formellt överordnad ställning gentemot grundutbildad dito, men det förutsätts dock att medarbetarnas totala kompetenser och förmågor används på ett för patienten bästa sätt.

• Den sjuksköterska som först anländer till patienten blir normalt ansvarig för patienten och

dess behandling samt överrapportering.

• All läkemedelsbehandling, inklusive syrgas, måste ordineras av legitimerad sjuksköterska eller läkare. Sjuksköterskan eller läkaren kan om så är lämpligt uppdra åt ambulansjukvårdare att ge ordinerade läkemedel. Detta uppdrag ska ske under sjuksköterskans eller läkarens direkta överinseende, och är inte att betrakta som delegering utan mer ”handräckningshjälp”. Sjuksköterskan eller läkaren är helt ansvarig för att momenten utförs korrekt. Om läkemedel givits till patient, undantaget enbart syrgas, skall sjuksköterska eller läkare vårda patienten under transport in till vårdinrättning.

• För användande av medicinskteknisk utrustning krävs godkänd utbildning. Utbildningen

måste ske av godkända instruktörer alt. kompetenskort i TILDA, och inte enbart genom att man lär upp varandra på annat sätt.

• Läkare inom ambulanssjukvården har rätt att göra avsteg från behandlingsriktlinjerna med

hänvisning till eget yrkesansvar.

• Om läkare blir involverad i patientomhändertagande blir denne högst ansvarig för patienten.

• Behandlingsriktlinjerna gäller endast under tjänsteutövning inom Ambulanssjukvården SÄS.


Kapitel: A: 10

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Delegeringsnivåer

Rev nr: Ersätter



• Sjuksköterskor som i annan ambulanssjukvårdsorganisation har rätt att arbeta efter de riktlinjer som råder där, kan inte automatiskt ”importera” denna rätt till Ambulanssjukvården SÄS, utan att detta godkänns av Ambulansöverläkaren SÄS.


Kapitel: A: 11

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Triagering

Rev nr: Ersätter



Triagering

Syfte Syftet är att alla patienter ska triageras med RETTS som bedömningsunderlag och att alla som utför triage skall göra lika, detta för att säkerställa det fortsatta patientarbetet samt underlätta överlämningar mellan olika aktörer i vårdkedjan.

Vilka berörs Alla akutmottagningar och Ambulanssjukvården inom SÄS.

Innehåll och metodbeskrivning Triagering eller dokumentationen i akutjournalen får aldrig innebära fördröjt patientomhändertagande av allvarligt sjuk patient. I de fall triagering ej kunnat slutföras i ambulans, tar mottagande sjuksköterska i TRIAGEN över och slutför densamma.

Aktuellt Fältet Aktuellt ska handla om det aktuella akuta tillståndet samt relevant övrig hälsoinformation t.ex. utlarmningsorsak för ambulansuppdraget. Det är även viktigt att fånga vissa systempåverkande, förvärvade sjukdomar eller tillstånd. Välj den mest lämpliga kontaktorsaken och ESS enligt RETTS, som fångar patientens symtom, initierar och styr den fortsatta vårdprocessen tills läkarbedömning sker. Vid flera aktuella kontaktorsaker välj den som ni bedömer som huvudsymtom, men nämn i texten övriga fynd.

Larma/förvarna Förvarna om patient till akutmottagning enl. nedan. Det är mottagande akutmottagning som beslutar om var patientmottagandet och överlämnandet ska ske. Psykiatriskt sjuk patient med RÖD VP ska alltid till somatisk akutmottagning.

• RÖD/ORANGE traumapatient och övriga RÖD patienter: Förvarnas alltid till akutmottagningarnas Larmtelefon.

• Övriga ORANGE patienter - förvarnas på Triagetelefon. (Gäller Göteborg)

• Övrig kontakt t.ex. diskussion om patient, önskan om snabbt omhändertagande eller annat, ring akutmottagningarnas Larmtelefon/Triagetelefon (Gäller Göteborg)


Kapitel: A: 11

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Triagering

Rev nr: Ersätter



Ansvar Ansvaret att triageringen är rätt utförd vilar på sjuksköterskan som utfört och signerat densamma.

Bakgrund Alla efterstävar att göra triageringen så noggrann som möjligt i alla dess steg. Enl. RETTS vilar triageringen på uppmätta vitalparametrar samt en bedömning av den aktuella sjukhistorien. Rätt använt med bedömning av sjukhistoria och uppmätta vitalparametrar kommer patientöverlämnadet att ske säkrare och snabbare.

Uppföljning och utvärdering Ansvar för uppföljning av rutinen vilar på de inblandades respektive triage/RETTS ansvariga på berörda akutmottagningar och ambulansorganisationer i SÄS.


Kapitel: A: 12

Behandlingsriktlinjer – Allmänt Läkarkonsultation

Rev nr: Ersätter



Läkarkonsultation

• I första hand kontaktas jourhavande läkare inom den specialitet som bedöms bli den som tar emot patienten på vederbörande akutmottagning.

• I de fall det bedöms viktigt att få kontakt med läkare som har god erfarenhet av

prehospital sjukvård och ambulanssjukvårdens speciella förutsättningar, skall kontakt tas med SOS Alarm. Larmoperatören förmedlar då kontakt med läkaren vid ambulanshelikoptern.

Ärenden som rör vårdintygsbedömning handläggs normalt av öppenvårdsläkare. Kontakta Sjukhusets växel, eller SOS för hjälp med detta. Ambulansläkarna får mycket gärna kontaktas vid diverse medicinska spörsmål, både vid patientfall av direkt livshotande karaktär, men även vid ”krångliga fall” av mindre akut karaktär. Ring gärna och diskutera patienten eller be SOS larma ut läkarambulansen direkt för förstärkning vid livshotande tillstånd. Detta gäller vid patientomhändertagande i Göteborg samt gränsområde mot ambulanssjukvården SU. Begär frikostigt assistans av läkaren vid nedanstående kriterier om SOS inte redan larmat ut enheten.

• Allergi med svår allmänpåverkan • Andnöd, misstanke om främmande kropp • Brännskada, mer omfattande, hos barn < 12 år • Drunkningstillbud • Dykeriolycka • Medvetslöshet • Påbörjad förlossning eller avslutad förlossning med dåligt barn • Trauma, högenergi, fall > 3 m, fastklämning • Trauma, misstanke om svår skall-, buk-, thorax-, bäckenskada • Trauma, penetrerande, huvud, hals, thorax eller bäcken

(t ex kniv eller skottskada) • Svår skada eller sjukdom hos barn < 12 år • På annan ambulansbesättnings begäran • Ledningsfunktion vid komplicerade och/eller långvariga förlopp.


Kapitel: A: 13

Behandlingsriktlinjer - Allmänt Patienthandlingar vid sekundärtransport

Rev nr: Ersätter



Patienthandlingar vid sekundärtransport

När patient transporteras mellan vårdinrättningar stoppas ofta patientjournal och dylikt i förseglat kuvert och frågan om huruvida man får ta del av dessa handlingar dyker då och då upp. Följande gäller: Försök att få så mycket adekvat information som möjligt vid överrapportering av patienten, innan avresa. Man måste ha en vårdrelation till patienten. Detta uppfylls normalt genom att man har som uppdrag att vårda patienten under transporten. Man måste ha tillgång till handlingarna för att kunna ge en säker vård. Detta får den enskilde sjuksköterskan ta ställning till i det enskilda fallet. Behövs inte informationen finns normalt ingen anledning att ta del av denna. Men finns minsta tvivel eller om informationen behövs för att säkert handlägga patienten – skall ansvarig sjuksköterska ta del av den information som behövs.


Kapitel: B

Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Andningsorganen

Astma/KOL B: 01 Epiglottit B: 02 Främmande kropp B. 03

Anafylaktisk reaktion Se kap C


Kapitel: B: 01 Behandlingsriktlinjer – Andningsorganen Akut astma/KOL

Rev nr: Ersätter



Astma/KOL Vuxen Orsak

1. Spontan försämring av grundsjukdom

2. Underbehandling/ ”medicinslarv”/ negligerade symtom

3. Luftvägsinfektion

4. Allergisk reaktion

5. Exponering för luftförorening Anamnes

• Hur länge har besvären pågått, effekt av pågående medicinering? Vilka läkemedel har patienten tagit och i vilka doser? Infektionstecken? Tål patienten syrgas? Syrgas i hemmet? Tidigare vårdad på lungklinik?

Symtom - (Iakttagelser)

• Försvårad, aktiv utandning, ofta mot slutna läppar • Expiratorisk stridor – kan upphöra vid försämring, ronki • Ökad andningsfrekvens, ofta > 25 – 30 andetag/min • Segt luftvägssekret • Snabb puls, ofta takykardi upp mot och över 130/min • Cyanos • Medvetanderubbningar, ångest/oro • Arytmier, perifera ödem

Undersökningar

• Standard vuxen patient


Kapitel: B: 01 Behandlingsriktlinjer – Andningsorganen Akut astma/KOL

Rev nr: Ersätter



Behandling

1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, lossa åtsittande kläder. 3. Vuxna och barn över 12 år ges inhalation Atrovent® 0,25 mg/ml, 2 ml +

Ventoline® 2 mg/ml, 2,5 ml med nebulisatormask. Ventoline® kan upprepas efter behov.

4. Efter inhalationsbehandlingen ge syrgas 2-4 liter på grimma, vid fortsatt saturation 5. < 90 % ge 10-15 liter på traumamask.

Vid KOL misstanke ge 1 – 2 liter på ”grimma”, målsättning: saturation 88 – 93 %. Sträva efter patientens normala saturation om denna är känd. Om patientens medvetande sjunker skall patienten uppmanas att hyperventilera alternativt får andningen assisteras samtidigt som syrgastillförseln minskas om patientens saturationen medger detta.

6. Transport i ställning som underlättar andningen. 7. PVK

Kompletterande

● Tabl Betapred 0,5 mg, 16 st (8 mg), alternativt inj Betapred 4 mg/ml, 2 ml (8 mg) i.v. ● CPAP kan provas om inhalationsbehandling ej har tillräcklig effekt, avbryt omedelbart om

patienten försämras. Obs! Starta med lägsta motstånd 2,5 cm H2O ● Aktiv utandningshjälp ● Vid livshotande tillstånd ges inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3 ml (0,3 mg) i.m. Om patienten har

PVK ges istället inj Adrenalin 0,1 mg/ml 0,3- 0,5 ml (0,03-0,05 mg) i.v. Detta kan upprepas varje minut till totalt 2,5 ml (0,25 mg).

Furosemid 10mg/ml: 2 ml iv kan övervägas vid KOL Undvik sederande läkemedel! Övervakning:

● Standard, ge särskilt akt på utmattningssymtom och/eller sjunkande medvetandegrad.


Kapitel: B: 02 Behandlingsriktlinjer – Andningsorganen Epiglottit

Rev nr: Ersätter



Epiglottit Orsak

• Övre luftvägsinfektion (oftast bakteriell) Anamnes

• Akut epiglottit är sällsynt men förekommer i alla åldrar. Symtomen utvecklas inom ett par timmar och insjuknandet kan ske dygnet runt. Hos vuxna är förloppet ofta mindre dramatiskt och medför sällan risk för plötsligt andningsstopp.


• Akut halsinfektion med kraftiga svalgsmärta • Hög feber • Inspiratorisk stridor, andas försiktigt • Harklar upp segt slem, hostar ej • Sväljningssvårigheter, dreglar • Svårt att äta och dricka • Sitter ofta med hakan framskjuten och huvudet tillbakaböjt • Kraftig allmänpåverkan, trött, gråblek och kan övergå i cyanos

Undersökningar

• Standard vuxen Behandling – (Åtgärder) Basal, begär assistans enligt särskild instruktion vid hotande ofri luftväg (kap A: 10).

1. Skapa lugn runt patienten 2. Syrgas, 10 – 15 liter på traumamask 3. Stoppa aldrig något i patientens mun – risk för laryngospasm 4. Inhalation Adrenalin 1 mg/ml, 2 ml, kan upprepas 5. Transport i ställning som underlättar andningen, ej liggande. 6. Undvik höjning av kroppstemperatur och håll patienten lättklädd


Kapitel: B: 02 Behandlingsriktlinjer – Andningsorganen Epiglottit

Rev nr: Ersätter



Kompletterande

• Assistera andningen vid behov • Vid andningsstopp – helst sittande ställning, neutral huvudposition och framdragen

underkäke mun/mask – andning med syrgastillförsel. • Aktiv utandningshjälp

Övervakning

• Standard


Kapitel: B: 03 Behandlingsriktlinjer – Andningsorganen Främmande kropp

Rev nr: Ersätter



Främmande kropp Orsak

• Främmande föremål på olika nivåer i luftvägarna, exempelvis matbitar, tänder,

jordnötter etc. Anamnes:

• Vad hände i samband med insjuknandet, symtomens svårighetsgrad – partiellt eller komplett hinder.


• Hostattacker, stridor, indragningar, användning av yttre andningsmuskler. Tar sig ofta om halsen!

• Andningsstopp • Cyanos • Medvetslöshet • ”Symtomfritt” intervall (främmande kropp som hamnat så perifert i bronkträdet att

respiration ej hindras helt)

Undersökningar:

• Standard vuxen patient Behandling – (Åtgärder) Vid delvis luftvägsstopp

• Uppmana patienten att fortsätta hosta • Ge syrgas utan att störa patienten • Transportera i det läge patienten väljer, ofta i sittande


Kapitel: B: 03 Behandlingsriktlinjer – Andningsorganen Främmande kropp

Rev nr: Ersätter



Vid totalt luftvägsstopp – vaken patient

1. Utför Heimlich’s manöver (upp till 5 bukstötar)

2. Ge upp till 5 ryggslag med patienten framåtlutad

3. Upprepa ovanstående Vid totalt luftvägsstopp – medvetslös patient

1. Titta i mun efter främmande kropp, använd eventuellt försiktigt ett laryngoskop.

2. Starta A-HLR se instruktion (kap C: 01) Övervakning

• Standard


Kapitel: C

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Cirkulationsorganen

Hjärtstopp C: 01 Central bröstsmärta C: 02 12–avlednings - EKG C: 03

Lungödem C: 04 Cirkulatorisk svikt C: 05 Anafylaktisk reaktion C: 06 Arytmier C: 07


Kapitel: C: 01

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp

Rev nr: Ersätter



Hjärtstopp Orsak

1. Hjärtinfarkt 6. Hypoxi (drunkning, kvävning) 2. Hjärtarytmier 7. Förgiftning 3. Hjärttamponad 8. Hypotermi (kap E: 12) 4. Lungemboli 9. Övertryckspneumothorax 5. Hypovolemi 10. Grav elektrolytrubbning

Anamnes

• Får erhållas av eventuella vittnen

Symtom – (Iakttagelser)

• Medvetslöshet • Andningsstopp – ev. enstaka andetag så kallad agonal andning • Pulslöshet

Undersökningar

• Primärt undersöks endast vitala funktioner Vid obevittnat hjärtstopp med asystoli eller PEA hos patient som uppskattas vara över 80 år kan man avstå från att påbörja A-HLR. Behandling – (Åtgärder)

1. Starta omedelbart återupplivning enligt A-HLR schema. 2. Vid ev. livstecken, påbörja transporten och arrangera möte med tillkommande ambulans. 3. Beträffande luftvägshantering, (kap N: 01, 02 )

Övervakning – efter återupprättad cirkulation

Standard plus kontinuerlig monitorering via defibrilleringselektroder.


Kapitel: C: 01


Rev nr: Ersätter



Vid hjärtstopp i ambulans Om ensam vårdare i vårdutrymmet, stanna omedelbart oavsett avstånd till sjukhus och påbörja A-HLR. Kalla på assistans. Om två personer i vårdutrymmet kan transporten fortsätta med stor försiktighet under pågående A-HLR. Vid resultatlös A-HLR Om genomförd A-HLR ej gett något resultat, det vill säga kvarstående asystoli eller PEA, kan behandling avbrytas efter 30 minuter. Vid misstänkt förgiftning och/eller hypotermi skall patienten transporteras till sjukhus under pågående återupplivning Hjärtstoppsjournal Skall alltid skrivas vid genomförd HLR. Länk finns via ambulansjournalen.


Kapitel: C: 01


Rev nr: Ersätter



Dokumentera Hjärtstoppsjournal Ambulansjournal


Kapitel: C: 02

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Central bröstsmärta

Rev nr: Ersätter



Central bröstsmärta Orsak

1. Angina pectoris (kärlkramp) 2. Hjärtinfarkt 3. Perikardit/Myokardit 4. Aortaaneurysm 5. Lungemboli 6. Pleurit, esofagit, revbensfakturer

Anamnes:

• Var noga med smärtanamnesen, debut, speciellt variationer i intensitet, duration och liknande besvär tidigare. Medicinering (Viagra® eller liknande preparat senaste dygnet)

Symtom – (Iakttagelser) Vart och ett av de nedan uppräknande symtomen kan vara tecken på akut hjärtinfarkt.

• Central bröstsmärta med utstrålning i armar, hals, nacke, käke, rygg och/eller buk • Nitroresistent bröstsmärta, vila hjälper ej • Allmänpåverkan – ångest och oro, blek, kallsvettig, illamående, kräkning • Arytmier – VES, förmaksflimmer, AV-block I – III med flera • Cirkulationssvikt, eventuellt dyspné och/eller lungödem → Chock • Svimning, matthetskänsla

Undersökningar:

• Standard plus 12-avlednings EKG Behandling – (Åtgärder)


Kapitel: C: 02

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Central bröstsmärta

Rev nr: Ersätter



Basal

1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, assistera andningen med syrgas vid behov 3. Eftersträva saturation ca 95 %, ge Syrgas om nödvändigt.

Starta med 2-4 l/min på grimma, om saturation fortsatt < 90 % ge 10-12 l/min på reservoarmask (mål saturation ca 95 %).

4. Hjärtläge, vid syst blodtryck < 90 mmHg dock höjda ben 5. Spray Glytrin®/Nitrolingual 0.4 mg/dos, 1 dos (0.4 mg) sublingualt, kan upprepas

max 3 ggr (om syst blodtryck >100 mmHg) Kontraindikation: Viagra® eller liknande preparat senaste dygnet

6. Tabl Trombyl 160 mg, 2 st oavsett om pat tagit egna tabletter. 7. PVK 8. Injektion Morfin 1 mg/ml, 1.0-2.5 ml (1.0 – 2.5 mg) i.v. upprepas till smärtfrihet.

(syst blodtryck >90 mmHg) Kompletterande

• Tabl Plavix® 300 mg 2 st (600 mg) om pat. accepterats för PCI. • Mot illamående, injektion Dridol 2.5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg • Vid symtomgivande bradykardi (puls < 45 i kombination med systoliskt BT

< 85,) injektion Atropin 0.5 mg/ml, 1 ml (0.5 mg) i.v. Övervakning

• Standard, vid konstaterad ischemi övervakas patient med 12-avlednings EKG


Kapitel: C: 03

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen 12 avlednings EKG

Rev nr: Ersätter



12 – avlednings EKG Arbetsordning 1. Kliniska symtom

• Central bröstsmärta eller hög buksmärta. • Var generös vid atypiska symtom som trötthet, yrsel, matthetskänsla samt vid diabetes

mellitus. Kvinnor och äldre kan ha mer diffusa symtom än män och yngre.

2. Påbörja behandling enligt ”central bröstsmärta” 3. Registrera 12 – avlednings EKG

• bedöm om EKG är tolkningsbart • dokumentera person nr. på EKG • Signera EKG’t med din signatur (annars får EKG’t inte scannas in och sparas) • vid ST- höjning, nytillkommet vänstergrenblock eller svårtolkat EKG sänd EKG.

Se RETTS-Pre, ESS 5

4. Dokumentera • Att EKG tagits samt din tolkning (i utvärdering)

5. Slutlig tolkning

• Utförs av mottagande enhet (se lokal rutin) • fortsatt handläggning görs i dessa fall på ordinationer från ovanstående

läkare Infarktlokalisation Avledning Lokalisation Koronarartär aVL, I, - aVR, V5, V6 Lateral Vänster V1, V2, V3, V4 Framvägg Vänster II, aVF, III, Inferior/Diafragmal Höger


Kapitel: C: 03

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen 12 avlednings EKG

Rev nr: Ersätter



Placeringar av elektroder:

Bröstavledningar

V1 – 4: e interkostalrummet, omedelbart höger om sternum

V2 – 4: e interkostalrummet, omedelbart vänster om sternum

V3 – i linje mellan V2 och V4

V4 – 5 :e interkostalrummet, i medioclavikularlinjen (MCL)

V5 – i nivå med V4, i främre axillarlinjen

V6 – i nivå med V4, i medioaxillarlinjen

Extremitetsavledningar

R (röd) – Höger axel/arm (RA)

L (gul) – Vänster axel/arm (LA)

N (svart) – Höger höftkam/ankel (RL)

F (grön) – Vänster höftlkam/ankel (LL)

Normalt placeras extremitetsavledningarna på handleder respektive vrister. Vid svårighet att erhålla störningsfria registreringar, kan elektroderna flyttas närmare bålen.


Kapitel: C: 04 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Lungödem

Rev nr: Ersätter



Lungödem Orsak

1. Hjärtsvikt (framför allt vänsterkammarsvikt, mitralisinsufficiens) 2. Hjärtinfarkt 3. Sepsis med kapillärläckage 4. Inandning av toxisk gas 5. Förgiftning med etylenglykol

Anamnes

• Aktuell sjukdom, förändring senaste tiden, infektion, inandning av gas/brandrök, förgiftning Symtom - (Iakttagelser)

• Andnöd • Ökad andningsfrekvens • Rosslande andning • Rosafärgade upphostningar • Oro/ångest, ofta svårt medtagen och allmänpåverkad • Cyanos • Halsvenstas • Perifera ödem • Centrala bröstsmärtor • Takykardi, arytmier (SVES och VES)

Undersökningar

• Standard plus 12-avlednings EKG. Auskultera lungorna noga. Leta efter perifera ödem. Behandling – (Åtgärder)

Basal

1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, lossa åtsittande kläder 3. Hjärtläge 4. Syrgas 10–15 liter på traumamask


Kapitel: C: 04 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Lungödem

Rev nr: Ersätter



5. Spray Glytrin®/Nitrolingual 0,4 mg/dos, 1 dos (0,4 mg) sublingualt, kan upprepas max 3 ggr vid systoliskt blodtryck >100 mmHg

6. CPAP vid systoliskt blodtryck > 90 mmHg enligt rutin. 7. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam 8. Inj Furosemid 10 mg/ml, 4 ml (40 mg) i.v. doseras med hänsyn till patientens

blodtryck och svar på behandlingen. Dosen kan upprepas till högst 8 ml (80 mg) vid systoliskt blodtryck >90 mmHg. Till patient som redan står på diuretika eller är njurinsufficient ges inj Furosemid 10mg/ml, 8 ml (80 mg) i.v

Kompletterande

• Inj Morfin 1 mg/ml, 1.0-2.5 ml (1.0–2.5 mg) i.v. kan upprepas efter behov vid systoliskt blodtryck >90 mmHg

• Mot illamående, inj Dridol 2.5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg

Övervakning

• Standard. Vid tecken till ischemi övervakning med 12-avlednings EKG.


Kapitel: C: 05

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Cirkulatorisk svikt

Rev nr: Ersätter



Cirkulatorisk svikt ➟ Chock Orsak

Kardiell Icke kardiell

1. Hjärtinfarkt (kap C: 02) 2. Arytmier (kap C: 07) 3. Klaffel/- ruptur 4. Hjärttamponad, 5. Hjärtkontusion (trauma),

peri– /myokardit

6. Lungemboli 7. Hypovolemi (kap E: 10) 8. Sepsis 9. Anafylaxi (kap C: 06) 10. Brännskada (kap E: 13) 11. Spinal skada (kap E: 04)

Anamnes

• Aktuella och tidigare hjärtbesvär? Liknande besvär tidigare? Andra aktuella sjukdomar? Infektion? Olycka? Känd binjurebarkssvikt med steriodbehandling?


• Påverkat medvetande – agiterad ➯ apatisk ➯ komatös • Blek kallsvettig hud • Dålig perifer genomblödning ➯ cyanos • Snabb ofta ytlig andning – kan vara oregelbunden • Snabb tunn puls ➯ kan övergå i bradykardi • Sänkt systoliskt blodtryck (< 90 mmHg)

Undersökningar – (primär undersökning)

• Standard vuxen patient Behandling – (Åtgärder)

Basal

1. Fri luftväg 2. Syrgas 10–15 liter på traumamask 3. Assistera andning om denna är ytlig eller långsam 4. Höjd fotända/chockläge 5. PVK


Kapitel: C: 05

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Cirkulatorisk svikt

Rev nr: Ersätter



6. Vid BT < 90 mm Hg ge inf Ringer–Acetat, 200 – 300 ml som vätskebolus. Utvärdera effekt och upprepa vid behov. Vid misstänkt Sepsis ge 15 ml/kg på 15-30 minuter, halveras vid känd svår hjärtsvikt.

Kompletterande

• Mot illamående, inj Dridol 2.5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v. om BT > 100 mm Hg • Vid symtomgivande bradykardi (puls < 45 i kombination med systoliskt BT < 85 mm Hg),

ge inj Atropin 0.5 mg/ml., 1 ml (0.5 mg) i.v. Övervakning

• Standard


Kapitel: C: 06

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Anafylaktisk reaktion

Rev nr: Ersätter



Anafylaktisk reaktion Orsak

1. Läkemedel - exempelvis penicillin, sulfa, ASA 2. Allergen - exempelvis födoämnen 3. Djurgifter - exempelvis insektsstick 4. Övrigt - exempelvis vitaminer, gammaglobulin

Anamnes

• Troligt utlösande ämne, tid efter exposition, tidigare känd allergi? Medicinering Symtom – (Iakttagelser)

• Andning - heshet/stridor ➯ hosta/andnöd ➯ bronkobstruktion ➯ svår hypoxi och respiratorisk insufficiens

• Cirkulation - svag puls/takykardi alternativt bradykardi ➯ blodtrycksfall

kardiovaskulär chock ➯ eventuella arytmier • Medvetande - oro, ångest, svettningsattacker, eventuella kramper • Hud - klåda ➯ rodnad ➯ urticaria ➯ ödem • Mage/tarm - sväljningssvårigheter, illamående, kräkning, diarré, buksmärtor

Undersökningar

• Standard plus inspektion av munhåla samt hudkostym för att finna eventuella nässelutslag och/eller slemhinnesvullnad. Auskultera lungor efter tecken till obstruktivitet (ronki).

Behandling – (Åtgärder)

Basal

1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg OBS! Undvik dock irritation av luftvägarna! 3. Syrgas 10–15 liter på traumamask


Kapitel: C: 06

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Anafylaktisk reaktion

Rev nr: Ersätter



4. Vid obstruktivitet inhalation Atrovent ® 0,25 mg/ml 2 ml + Ventoline® 2 mg/ml, 2.5 ml, se för övrigt kap B: 01 (Akut astma)

5. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam 6. Inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3 (Anapen 0.30) - 0,5 ml intramuskulärt. Kan upprepas om

effekten uteblir eller avtar, alternativt ges enligt 8. 7. PVK, inf Ringer Acetat, sträva efter BT >90 mmHg. 8. Vid dålig effekt av intramuskulär injektion – överväg inj Adrenalin 0.1 mg/ml, 0.3 –

0.5 ml (0.03-0.05 mg) i.v. Kan upprepas. 9. Tabl Betapred 0.5 mg 16 st. (8 mg)

Kompletterande

• Om patienten inte kan svälja ge inj Betapred 4 mg/ml, 2 ml (8 mg) i.v.

Övervakning

• Standard. Tänk på att anafylaxiförloppet kan utvecklas snabbt.


Kapitel: C: 07

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Arytmier

Rev nr: Ersätter



Arytmier Orsak

1. Angina pectoris (kärlkramp) 2. Hjärtinfarkt 3. Perikardit/Myokardit 4. Lungemboli 5. Primära arytmier

Anamnes Endast symtomgivande arytmier ska behandlas! Symtom – (Iakttagelser) Vanliga symtom som ska föranleda behandling är

• Bradykardi , HF < 50

• Lågt blodtryck (< 80-90 mmHg systoliskt)

• Svimning/tendens till svimning

• Svår yrsel

• Medvetslöshet Undersökningar:

• Standard vuxen patient plus 12-avlednings EKG. Behandling – (Åtgärder)

Basal - Symtomgivande bradykardi (puls < 45/min i kombination med BT < 85 mm Hg),

behandlas med inj, Atropin 0.5 mg/ml, 1 ml (0,5 mg) i.v.


Kapitel: C: 07

Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Arytmier

Rev nr: Ersätter



Kompletterande

• SVT – supra ventrikulär takykardi inkl.snabbt överlätt förmaksflimmer/fladder med HF >150 slag/min och samtidig bröstsmärta och/eller andnöd: Sänd 12-avlednings EKG för bedömning, alternativt kontakta Ambulansläkare/Helikoperläkaren, därefter eventuell behandling efter läkarordination.

Vid symtomgivande VT med palpabel puls och BT < 85 mmHg.

Ge Inj Cordarone 50 mg/ml, 6 ml i.v/i.o (300 mg) Om tid finnes, späd 300 mg i 20 ml 5% Glucos annars ges utan spädning som en bolus (snabbt) i en central ven/i.o.

Efter inj Cordarone ges inf Glucos 50 mg/ml, 250 ml för att reducera risken för hypotension.

Behandling av hypotension efter inj Cordarone

BT < 85 mmHg och hemodynamisk påverkan: Inj Adrenalin 0.1 mg/ml 1 ml (0.1 mg) i.v. kan vid kvarstående hypotension upprepas var 3:e minut, fram till ankomsten till sjukhus. Inj Atropin 0.5 mg/ml 1 ml (0.5 mg) i.v.

Övervakning

• Standard, Vid kvarstående VT förbered för att applicera defibrilleringselektroder.


Kapitel: D

Behandlingsriktlinjer – Centrala nervsystemet Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Centrala nervsystemet

Medvetandesänkning D: 01 Neurologisk bedömning D: 02 Stroke D: 03 Epilepsi - Kramper D: 04 Meningit D: 05 Intoxikationer D: 06


Kapitel: D: 01 Behandlingsriktlinjer – Centrala nervsystemet

Medvetandesänkning

Rev nr: Ersätter



Medvetandesänkning Orsak

1. MENINGIT 2. INTOXIKATION 3. DIABETES 4. ANDNINGSINSUFFICIENS 5. SUBDURAL-/SUBARACHNOIDALBLÖDNING 6. Trauma/hypotermi 7. Stroke 8. Epilepsi 9. Psykogent

Anamnes

• Plötsligt eller gradvis medvetandesänkt? Före eller efter trauma? ”Fritt intervall”? Feber? Tidsintervall, smärtor? Läkemedelsförpackningar? Vittnesuppgifter. Känd sjukdom?


• Sänkt medvetande • Tecken på skada/yttre våld

Undersökningar

• Standard vuxen patient. Alltid P-glukos. Behandling – (Åtgärder) Basal

1. Fri luftväg, syrgas 10 – 15 liter på traumamask 2. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam 3. PVK 4. Inf Ringer-Acetat, efterstäva ett systoliskt blodtryck på ca 90 (100 vid misstänkt

skallskada) mm Hg. Vid trauma, överväg Rescueflow. 5. Huvudet i neutralläge, lätt höjd huvudända 6. Undvik höjning av kroppstemperatur och håll patienten lättklädd



Medvetandesänkning

Rev nr: Ersätter



Kompletterande

• Om grundsjukdomen/orsaken är känd eller sannolik, behandla enligt respektive behandlingsriktlinjer

• Stroke (kap D: 03) • Epilepsi/Kramper (kap D: 04) • Meningit (kap D: 05) • Intoxikationer (kap D: 06) • Trauma (kap E: 02) • Diabetes (kap H: 01)

Övervakning

• Standard


Kapitel: D: 02

Behandlingsriktlinjer – Centrala nervsystemet Neurologisk bedömning

Rev nr: Ersätter



GCS Glasgow Coma Scale Glasgow Coma Scale baseras på tre undersökningar, nämligen ögonöppning, verbalt svar, samt motoriskt svar och är en allmänt accepterad metod för att följa förändringar i medvetandegraden hos bland annat traumapatienter.

Ögonöppning 4 Spontant 3 På uppmaning 2 På smärtstimuli

1 Ingen reaktion

Verbalt svar 5 Orienterad (Bästa svar) 4 Desorienterad, förvirrad

3 Talar osammanhängande men begripliga ord 2 Oförståeliga ord, grymtar 1 Ingen reaktion

Motoriskt svar 6 Lyder uppmaning (Bästa svar) 5 Lokaliserar smärta

4 Undandragande rörelse vid smärtstimulering 3 Stereotyp böjrörelse vid smärtstimulering 2 Stereotyp sträckrörelse vid smärtstimulering 1 Ingen reaktion

GCS Glasgow Coma Scale Väck sovande patient. Bestäm först om patienten är kontaktbar eller inte. Börja undersökningen med så lite våld som möjligt, det vill säga tala/ropa till patienten. Smärtstimulering görs bäst genom att trycka en penna mot en nagelbädd. Observera om patienten reagerar genom att försöka avvärja (ta bort det som förorsakar smärtan, eller försöker dra undan handen som smärtstimuleras. Om patienten har en mer allvarlig hjärnskada kan så kallat böj- eller sträckmönster uppträda. Dessa reaktioner skall vara ”globala”, d v s böj- eller sträckmönstret skall innefatta alla extremiteter, inte bara den extremitet där smärtstimuleringen utförs. Vid misstanke om hög spinal skada kan smärtstimulering ske i käkvinklar eller ögonbryn. Om patienten har olika reaktion i vänster/höger kroppshalva noteras det bästa svaret. Patient som ej kan öppna ögonen p g a trauma mot ansikte eller ej kan svara p g a slag mot larynx, får man bedöma med lite mer fantasi, verkar det som om patienten är adekvat trots sin oförmåga att tala eller öppna ögonen? Bästa svaret (=högsta nivån) av respektive undersökning skall noteras. Upprepa undersökningarna om patienten varierar i medvetandegrad.


Kapitel: D: 02


Rev nr: Ersätter


Godkänd av: Datum: Sida:56 Kurt Andersson 2011-05-01 Av: 193


Kapitel: D: 02


Rev nr: Ersätter



Väck sovande patient. Bestäm först om patienten är kontaktbar eller inte. Smärtstimulering görs på båda sidor, först i käkvinkeln sedan mot nagelbädden. Vid misstänkt förgiftning används även annan smärtstimulering: gnuggning av bröstbenet, nyp i trapeziusmuskeln etc. Bästa svaret (=högsta nivån) skall noteras t ex patient som både böjer och sträcker hör till nivå 6 (=böjare) Förklaring av rörelsesvaren:

• Avvärjer (nivå 3) smärta, finner och försöker föra bort stimuleringen

• Lokaliserar (nivå 4) försöker finna stimuleringen, men avvärjer ej

• Undandragande rörelse (nivå 5), drar sig från stimuleringen

• ”Äldre” patienter kan även helt opåverkade ha svårt att ange såväl de 4 sista siffrorna i personnumret, som månad, veckodag och datum.


Kapitel: D: 02


Rev nr: Ersätter



mNIHSS

Namn: Datum: Klockslag: Personnummer: Poängbedömning Ambulans Vårdavd. Orientering Fråga om nuvarande månad och patientens ålder

0 Båda rätt. 1 Ett rätt. 2 Inget rätt (även afasi eller coma).

Förståelse Ge kommando: Slut ögonen! Knyt handen! (icke paretiska sidan)

0 Båda rätt. 1 Ett rätt. 2 Inget rätt.

Ögonmotorik / ögonställning Observera först ögonställningen. Testa sedan ögonrörelserna

0 U.a. 1 Pat tittar åt sjuka sidan, men på

uppmaning kan pat få över blicken åt andra sidan.

2 Pat tittar åt sjuka sidan och kan inte få över blicken åt andra sidan.

Synfält Testa ett öga i sänder. Använd ”fingerviftning”, se illustration nederst. *)

0 U.a. 1 Påverkat synfält åt ena sidan.

Pares i arm Pat skall ligga. Lyft armarna ca 45 grader. Be pat hålla kvar i 10 sek. Testa icke paretisk sida först. Poäng avser sämsta sidan.

0 Håller kvar i 10 sek. 1 Sjunker inom 5 sek, men ej hela

vägen till underlaget. 2 Sjunker mot underlaget inom 10 sek,

men med visst mothåll. 3 Faller omedelbart, men kan röras

mot underlaget. 4 Ingen rörlighet i armen.

Pares i ben Pat skall ligga. Rakt benlyft ca 30 grader. Be pat hålla kvar i 5 sek. Testa icke paretisk sida först. Poäng avser sämsta sidan.

0 Håller kvar i 5 sek. 1 Sjunker inom 5 sek, men ej hela

vägen mot underlaget. 2 Sjunker mot underlaget, men med

visst mothåll. 3 Faller omedelbart, men kan röras

mot underlaget. 4 Ingen rörlighet i benet.

Känsel Testa med beröring eller trubbig nål på handrygg och fotrygg

0 U.a. 1 Nedsatt känsel.

Språk / kommunikation

0 U.a. 1 Lätt till måttlig dysfasi. Svårt att

hitta ord eller uttrycka sig. 2 Svår afasi, svarar i stort sett bara

”ja” och ”nej” 3 Stum, total afasi

Total poängsumma: Undersökningsmomenten görs i tur och ordning, med patienten liggande. Varje delmoment testas så gott det går med hänsyn till patientens förmåga att medverka.


Kapitel: D: 02


Rev nr: Ersätter



Sedvanlig Triage enligt RETTS skall alltid göras först. Om pat har svårt att förstå givna instruktioner, försök att instruera patienten med ditt kroppsspråk.

• 0-1 poäng tyder på mycket lindrig stroke som normalt ej är aktuell för strokelarm • 2-5 poäng tyder på måttlig stroke. Strokelarma om inte kontraindikationer enligt strokelarm-listan

föreligger. • 6-19 poäng tyder på allvarlig stroke. Strokelarma om mindre än 8 timmar gått sedan insjuknandet

om det inte framkommer att patienten har en uttalad demenssjukdom. *) Testa ett öga i taget. Be patienten titta på din näsa. Rör fingrarna i periferin av synfältet, testa uppe-nere-vänster-höger. Om pat inte ser fingrarna i någon del av synfältet, testa att flytta in handen mer centralt i synfältet. Testa sedan med andra ögat förtäckt.


Kapitel: D: 03

Behandlingsriktlinjer – Centrala nervsystemet Stroke

Rev nr: Ersätter



Stroke Orsak

1. Tromboembolier 2. Intrakraniell blödning

Anamnes

• Smärta, speciellt debut och duration. Tidigare episoder med medvetandepåverkan, svaghet? Känd TIA? Känd hjärtsjukdom. Medicinering?


Allmänna • Huvudvärk • Illamående, kräkningar • Medvetandesänkning • Halvsidiga förlamningssymtom, –arm –ben – ansikte, övergående eller kvarstående • Talsvårigheter, övergående eller kvarstående • Svalgpares (risk för aspiration vid kräkning) • Epileptiska kramper med eventuell urin- och faecesavgång Vid subarachnoidalblödning Plötsligt insättande svår huvudvärk

• Nackstyvhet • Illamående, kräkningar • Ev. medvetandesänkning, förlamningssymtom, kramper

Undersökningar

• Standard vuxen patient. Neurlogisk undersökning (mNIHSS eller motsv. ej SÄS för närvarande) För patient som behandlas enligt ”Hjärnvägen” tas 12-avlednings EKG.


Kapitel: D: 03

Behandlingsriktlinjer – Centrala nervsystemet Stroke

Rev nr: Ersätter




Basal

1. Skapa lugn runt patienten, skydda paretisk extremitet 2. Fri luftväg, syrgas 3-4 liter på grimma, alternativt 10 – 15 liter på traumamask 3. Assistera andning om denna är ytlig eller långsam 4. Lätt höjd huvudända (ca 30°) 5. PVK, inf Ringer-Acetat, sträva efter BT > 90 mm Hg

Kompletterande

• Vid kramper inj Stesolid®Novum 5 mg/ml, 2 ml (10 mg) kan upprepas, ge max 6 ml (30 mg).

• Vid misslyckad venväg – ge rektalt Stesolid® 10 mg, 1 st, kan upprepas efter 10 minuter, ge max 3 st (30 mg).

Alternativt Midazolam 5 mg/ml, 1 ml (5 mg), nasalt i MAD eller i.v. Kan upprepas. • Mot illamående, injektion Dridol 2.5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg

”RÄDDA HJÄRNAN”

• Se särskild instruktion mottagande sjukhus.


Kapitel: D: 04

Behandlingsriktlinjer – Centrala nervsystemet Epilepsi - kramper

Rev nr: Ersätter



Epilepsi - Kramper Orsak

1. Epilepsi (diagnostiserad) 2. Intrakraniell process

• Stroke (färsk, gammal) • Skalltrauma (nu/tidigare) • Tumor

3. Meningit (kap D: 05)

4. Hypoxemi 5. Hypoglykemi (kap H: 01) 6. Förgiftning (kap D: 06) 7. Alkohol (fr.a i abstinensfas) 8. Eklampsi 9. Okänd

Anamnes

• Tidigare sjukdom, liknande episoder. Vad föregick krampanfallet, varaktighet? Kramputseende, toniska/kloniska? Medvetslöshet? Infektion, feber? Medicinering?


• Kramper – grand mal, fokala, - psykomotor, petit mal • Tungbett • Urin -/faecesavgång • Hyperventilerar • Postiktal slöhet/medvetslöshet • Postiktal förvirring/oro/agitation

Undersökningar



Basal

1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg – lossa åtsittande kläder, ev stabilt sidoläge 3. Syrgas, 10 – 15 liter på traumamask 4. Assistera andning om denna är ytlig eller långsam 5. PVK (fixera noga då patienten ofta blir orolig) 6. Vid kramper inj Stesolid®Novum 5 mg/ml, 2 ml (10 mg) i.v. kan upprepas, totalt

max 6 ml (30 mg).


Kapitel: D: 04

Behandlingsriktlinjer – Centrala nervsystemet Epilepsi - kramper

Rev nr: Ersätter



Kompletterande

• Vid misslyckad venväg, – ge rektalt Stesolid® 10 mg, 1 st kan upprepas efter

10 minuter, ge max 2 st. • Alternativt Midazolam 5 mg/ml, 1 ml (5 mg), nasalt i MAD eller i.v. Kan

upprepas vid behov.

Övervakning

• Standard



Meningit

Rev nr: Ersätter



Meningit Orsak

1. Bakterier (t ex meningokocker, pneumokocker) 2. Virus

Anamnes

• Var noga med infektionsanamnesen, ofta infektion i andra organ (öron, bihålor, hals) Symtom - (Iakttagelser)

• Hög feber • Huvudvärk • Nack- och/eller ryggstelhet (kan saknas!) • Sjunkande medvetande • Ljuskänslighet • Petekier – hudblödningar (ofta vid meningkockinfektion, kontrollera även på extremiteter) • Illamående, kräkningar • Kramper • Lågt blodtryck

Undersökningar

• Standard vuxen patient. Inspektera huden för att finna eventuella petekier (punktformiga hudblödningar). Kontrollera om patienten är nackstel.

Behandling – (Åtgärder) Basal

1. Skapa lugn kring patienten 2. Fri luftväg. Syrgas 3-4 liter på grimma, vid fortsatt saturation < 90 % 10 – 15 liter på

traumamask 3. Assistera andning om denna är ytlig eller långsam 4. PVK, Inf Ringer-Acetat 5. Ev. chockläge 6. Snabb transport



Meningit

Rev nr: Ersätter



Kompletterande

• Vid cirkulatorisk svikt (kap C: 05) • Vid kramper (kap D: 04)

Övervakning

• Standard, var uppmärksam på eventuella kramper


Kapitel: D: 06

Behandlingsriktlinjer – Centrala nervsystemet Intoxikationer

Rev nr: Ersätter



Intoxikationer - förgiftningar Orsak

1. Läkemedel 2. Centralstimulantia 3. Svamp

4. Alkoholer 5. Lösningsmedel 6. Gaser

Anamnes Anamnesen är mycket viktig för fastställande av allvarlighetsgraden av intoxikationen:

• Vilket ämne/läkemedel har förtärts, injicerats (stickmärken?) eller inandats? • Hur stor mängd? • Vid vilken tidpunkt? • Om möjligt skall ämnet/läkemedlet som förtärts/injicerats tas med till sjukhus för att kunna

avgöra allvarligheten Symtom - (Iakttagelser)

• Varierar beroende på ämne och tidsfaktor • Medvetandesänkning • Illamående, kräkning • Andningsdepression/hyperventilation • Arytmier – VES, förmaksflimmer, AV-block I – III med flera • Cirkulationssvikt, ev lungödem och/eller dyspné • Neurologiska symtom – kramper (generella/fokala) • Buksmärtor

Undersökningar:

• Standard vuxen patient. Leta eventuellt efter stickmärken. Kontrollera extra noga pupillvidd samt reaktion på ljus. Undersök om hud är kall/varm, torr/fuktig.


Kapitel: D: 06


Rev nr: Ersätter




Basal A. Vaken patient

1. Frätande ämnen: - Ge snarast dryck 2-4 dl Framkalla Ej kräkning 2. Petroleumprodukter: - Ge fett, grädde 1-2 dl Framkalla Ej kräkning B. Medvetandesänkt eller medvetslös patient 1. Fri luftväg, stabilt sidoläge 2. Syrgas, 10 – 15 liter på traumamask 3. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam 4. PVK och inf Ringer–Acetat om BT (syst) < 90 mmHg

Kompletterande

• Vid kramper, injektion Stesolid®Novum 5 mg/ml, 2 ml (10 mg) kan upprepas, ge max 6 ml (30 mg). (kap D: 04)

• Vid misslyckad venväg – ge rektalt Stesolid® 10 mg, 1 st kan upprepas efter 10 minuter, ge max 2 st (kap D:04)

• Alternativt Midazolam 5 mg/ml, 1 ml (5 mg), nasalt i MAD eller i.v. Kan upprepas vid behov.

• Vid symtomgivande bradycardi inj Atropin 0,5 mg/ml, 1 ml (0,5 mg) i.v. Kan upprepas

• Vid uttalad andningsdepression och/eller hypotension (BT (syst) < 90 mmHg) samt misstanke om överdos av opioider: inj Naloxon/Narcanti 0.4 mg/ml, 0.25 ml (0.1 mg) i.v. kan upprepas med några minuters intervall till effekt uppnås (pat behöver ej vakna).

• Alternativt Naloxon/Narcanti 0.4 mg/ml, 2 ml (0.8 mg) nasalt i MAD. • Vid reversering med Naloxon/Narcanti kan patienten bli mycket orolig. Målet med

reverseringen är endast att säkra vitala funktioner ej att få en fullständigt vaken patient.

• Vid misstanke på CO- (kolmonoxid) förgiftning, kontakta tryckkammarjouren på SU/Ö,

031-3434000.


Kapitel: D: 06


Rev nr: Ersätter



Kontakta gärna Giftinformationscentralen via SOS Alarm för rådgivning när läkare ej finns tillgänglig. Övervakning

• Standard. Skärpt övervakning av andning om reverserande antidoter givits. Vanliga iakttagelser och symtom vid intoxikationer Andning:

• Minskad Opioider, alkohol, kolmonoxid • Ökad ASA, amfetamin, metanol, cyanid • Lungödem Kolmonoxid, bensinprodukter

Cirkulation:

• Takykardi Alkohol, amfetamin, ASA, kokain • Bradykardi Digitalis, svamp, opioider, cyanid • Hypertension Amfetamin, nikotin • Hypotension Lugnande läkemedel, glykol

CNS:

• Kramper Amfetamin, kokain, kolmonoxid, bensinprodukter • Coma GHB/GBL, kolmonoxid, cyanid, alkohol,

lugnande läkemedel • Hallucinationer LSD, svamp, organiska lösningsmedel • Huvudvärk Kolmonoxid, alkohol, antabus • Tremor Amfetamin, kolmonoxid

Pupiller:

• Små Opioider • Stora Amfetamin, LSD, kolmonoxid


Kapitel: D: 06


Rev nr: Ersätter



Hud:

• Klåda Växtsafter, borsyra • Torr, hettande Växtsafter, muskotnöt • Svettningar Amfetamin, ASA, svamp

Lukt:

• Bittermandel Cyanid • Vitlök Arsenik • Aceton metanol, isopropanol, ASA

Mun:

• Salivutsöndring ASA, arsenik, kvicksilver • Torr mun Amfetamin, opioider

Mag – tarm:

Alla kända besvär kan ospecifikt förekomma vid förgiftningar.

Undersök skalpen extra noga för att hitta tecken till sårskador som kunnat uppstå vid fall. P-glukos skall alltid mätas. Vid tveksamhet skall patienten alltid till somatisk akutmottagning.


Kapitel: E

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Trauma/Olycksfall

Trauma E: 01 Skallskada E: 02 Spinal skada E: 03 Ansiktsskador E: 04 Thoraxskador E: 05 Bukskador E: 06 Bäckenskador E: 07 Extremitetsskador E: 08 Blödning/Chock E: 09 Drunkning E: 10 Hypotermi E: 11 Brännskada E: 12 Kemisk olycka E: 13 Ögonskador E: 14 Höftfraktur hos äldre E: 15


Kapitel: E: 01

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Trauma allmänt




Trauma – Allmänt, i övrigt se respektive kapitel

Definition

• Som traumapatient räknas alla patienter som utsatts för olyckor, misshandel eller självförvållad skada och som läggs in på sjukhus på grund av sina skador. Patient med isolerad rörbensfraktur efter fall i samma plan räknas ej som traumapatient

Orange och rött Trauma enligt RETTS –Pre, ESS 39 definieras som patient som utsatts för trauma och som uppfyller något eller några av nedanstående kriterier:

• SpO2 <90 %, med O

2 eller ofri luftväg • Puls > 130 • RLS > 3, GCS < 12 • AF > 30 eller < 8 • Systoliskt BT < 90 mmHg • Neurologiskt bortfall • Penetrerande skador på huvud, hals, thorax och/eller bål; • Minst två frakturer på långa rörben; • Instabil bäcken eller bröstkorg; • Amputation ovan hand eller fot • Trauma med rökskada eller brännskada > 18 % • Trauma med drunkningstillbud eller nedkylning • Ryggskada med neurologisk påverkan • Bilolycka – avkörning vid viss hastighet

o > 70 km/h med bälte eller utlöst krockkudde utano > 50 km/h bälte eller ej utlöst krockkudde

• Fordonet voltat, personen fastklämd • Utkastad ur fordonet • Dödsfall i samma fordon • Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon • Fall från höjd > 3 meter


Kapitel: E: 01





• Omhändertagandet av en skadad patient på skadeplatsen skall följa schemat ”A, B, C, D, E”

och omfattar dels värdering av fri luftväg, andning och cirkulation och dels riktad undersökning och behandling av åtgärdbara skador.

• Undersökning och behandling får ej fördröja transport till sjukhus eller riskera hypotermi på allvarligt skadad patient

• Efter genomförd undersökning – avgör triage om patienten är kritiskt eller icke kritiskt skadad. Om patienten är kritiskt skadad – prioritera tidig avtransport och fortsatt behandling sker under transport.

Förvarning till akutmottagningen Alla röda och orange traumapatienter skall förvarnas Tel. larm, se telefonlista. Orsak

1. Trubbigt våld – t ex ratt i magen, ger ofta dolda skador med risk för sent upptäckt blödning/hypovolemi

2. Penetrerande våld – t ex kniv, spetsig stör, kula eller splitter, med risk för ostillbara blödningar från hjärta, lungor och stora kärl.

3. Krosskador – hela eller delar av kroppen kommer i kläm med stort våld, ex tung balk över liggande kropp eller i demolerade fordon

4. Vridvåld – drabbar oftast leder i extremiteterna 5. Tryckvågsskador


• Respiratoriska - ofri luftväg, snabb/ytlig puls, ojämn andning • Cirkulatoriska - takykardi, svårpalperad puls • Medvetande - sänkt medvetande, oro, ångest, panik • Neurologi - pareser, känselbortfall, parestesier • Smärta - kan vara måttlig initialt • Skalltrauma - sänkt medvetande, liqvorläckage, blödning ur näsa,

öra eller mun • Frakturer - felställningar • Mjukdelsskador - öppna sår, vävnadsförluster • Organskador - chock (inre blödning)


Kapitel: E: 01





Undersökningar

• Standard vuxen patient, i övrigt beroende på skadetyp eller symtom. Behandling – (Åtgärder) Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd! Basal

1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas 10 – 15 liter på reservoarmask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Stabilisera/säkerställ cirkulation, stoppa yttre blödning 5. Immobilisering, se sist i dokumentet. 6. Förhindra nerkylning 7. PVK (ev under färd) Infusion Ringer-Acetat alt. Rescueflow. Önskvärt systoliskt

blodtryck 80-90 mmHg, vid samtidig skallskada helst > 100 mm Hg 8. Vid smärta - inj Morfin 1 mg/ml, 1.0 – 2.5 ml (1.0 – 2.5 mg) i.v. Kan upprepas. 9. Vid svår smärta ge inj Ketalar® 10 mg/ml, 1-2 ml (10 – 20 mg) i.v kan upprepas med

några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. För att mildra biverkningar av Ketalar® ges inj Stesolid® Novum 5 mg/ml, 0.25 – 0.5 ml (1.25 – 2.5 mg) i.v ges, alternativt inj Midazolam 5 mg/ml, 0.25 ml (1.25 mg) i v ges. Kan upprepas en gång.

Kompletterande

• Mot illamående, inj Dridol 2,5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg

• Inhalation Entonox® endast vid godkänd ventilation till patient utan medvetandesänkning

• För patient som inte svarar på infusion Ringer Acetat ge Rescueflow. Sikta på systoliskt BT ca 80-90 mmHg (100 mmHg vid misstänkt skallskada).


Kapitel: E: 01





Övervakning

• Standard

Kriterier för att ej starta HLR vid trauma se kap C: 01 Riktlinjer för immobilisering Ryggskada skall misstänkas om något av följande kriterier är uppfyllda och patienten skall i så fall helkroppsimmobiliseras. Se undantag nedan. Om du tvekar – immobilisera!

• Neurologiskt bortfall • Penetrerande skador på huvud, hals, thorax och/eller bål; • Minst två frakturer på långa rörben; • Instabil bäcken eller bröstkorg; • Amputation ovan hand eller fot • Trauma med rökskada eller brännskada > 18 % • Trauma med drunkningstillbud eller nedkylning • Ryggskada med neurologisk påverkan • Bilolycka – avkörning vid viss hastighet

o > 70 km/h med bälte eller utlöst krockkudde o > 50 km/h utan bälte eller ej utlöst krockkudde

• Fordonet voltat, personen fastklämd • Utkastad ur fordonet • Dödsfall i samma fordon • Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon • Fall från höjd > 3 meter

Man kan välja att INTE immobilisera patient om samtliga följande kriterier är uppfyllda:

1. Patienten är vid fullt medvetande 2. Inga språk- eller andra kommunikationsproblem finns (afasi, dövhet etc.) 3. Patienten har ingen deformitet, smärta eller ömhet vid undersökning av ryggradens

benstruktur (inspektion och palpation – muskelömhet kan förekomma) 4. Inget neurologiskt bortfall, eller onormala känselförnimmelser 5. Ingen alkohol- eller annan drogpåverkan 6. Ingen annan skada vars smärtintensitet kan tänkas minska förmågan att urskilja en smärta

eller ömhet i ryggraden, inklusive halsrygg.


Kapitel: E: 01





Särskilda problem vid immobilisering

• Gravida fixeras på vanligt sätt, därefter tippas spineboard eller vaccummadrass 20-30 grader vänster.

• Patienter med ryggdeformiteter bör ligga på vaccummadrass om sådan finns tillgänglig Väljer man att immobilisera innebär det att hela ryggraden immobiliseras, aldrig enbart halskrage. Ambulanssjuksköterska har rätt att avlägsna krage som anbringats av t ex räddningstjänst om kriterierna för att inte immobilisera uppfylls.


Kapitel: E: 02

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Skallskada

Rev nr: Ersätter



Skallskada Orsak

1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Krosskador

Anamnes

• Medvetslös? Hur länge? Bedöm skademekanism och grad av våld. Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Skallskada medför risk för halsryggskada.


• Påverkat medvetande – agiterad → apatisk→ komatös

OBS! ”Fritt intervall” • Amnesi (retrograd – antegrad) • Neurologiska symtom – kramper, pareser • Liqvorläckage/blödning ur öra, näsa • Långsam puls/högt blodtryck • Patologiska ögonrörelser (blickriktning mot ”skada”) • Ensidig pupilldilatation • Ofri luftväg, patologiskt andningsmönster • Hematom, svullnad, sårskada

Undersökningar


Behandling – (Åtgärder) Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd!


Kapitel: E: 02

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Skallskada

Rev nr: Ersätter



Basal

1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas 10 – 15 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. Undvik hypoventilation 4. Immobilisera, helst med lätt höjd huvudända 5. PVK, vid hypotension Inf Ringer-Acetat, sträva efter ett systoliskt blodtryck på >100

mmHg. Alternativt kan inf Rescueflow® användas. Lägg ner stor möda på att undvika hypotension!

Kompletterande

• Vid kramper ge inj Stesolid Novum® 5 mg/ml, 2 ml i.v., kan upprepas, max 6 ml (30 mg). Alternativt Midazolam 5 mg/ml, 0,5-1 ml (2,5-5 mg), iv/nasalt efter behov. Vid otillräcklig andning applicera LMA alt. intubera enligt riktlinjer (Se kap N: 01, 02)

Övervakning

• Standard, följ pupillstatus (storlek, position, ljusreaktion). Kramper behandlas.


Kapitel: E: 03

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Spinal skada

Rev nr: Ersätter



Spinal skada


4. Översträckning 5. Kompression 6. Rotation

Anamnes

• Bedöm skademekanism och grad av våld. Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Överväg alltid möjligheten av halsryggskada efter kraftigt våld mot huvudet eller thorax. Även till synes oskadade, uppegående kan ha instabila frakturer. Är patienten förflyttad? Medvetslös?


• Neurologiska symtom – känselbortfall, parestesier, pareser. • Påverkan på andningsmönster • Smärta/ömhet • Blodtrycksfall – ”spinal chock” (ofta med varm, torr hud med normal eller lätt sänkt

pulsfrekvens) • Svullnad • Påverkad/upphörd blås-/sfinkterfunktion

Undersökningar

• Standard vuxen patient, kontrollera särskilt motorik och sensibilitet i extremiteterna. Behandling – (Åtgärder) Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd! Basal Fri luftväg, stabilisera halsryggen Syrgas 10 – 15 liter på traumamask Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. Undvik hypoventilation Helkroppsfixering (se kap E: 01). Höjd fotända med plan bår vid blodtrycksfall PVK, vid hypotension inf Ringer-Acetat sträva efter systoliskt blodtryck på >100 mmHg. Alternativt kan inf RescueFlow® användas.

1. Vid smärta - inj Morfin 1 mg/ml, 1.0 – 2.5 ml (1.0 – 2.5 mg) i.v. kan upprepas.


Kapitel: E: 03

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Spinal skada

Rev nr: Ersätter



Kompletterande

• Symtomgivande bradykardi (puls < 45/min i kombination med BT < 85 mm Hg), behandlas med inj, Atropin 0.5 mg/ml, 1 ml (0.5 mg) i.v.

• Mot illamående, inj Dridol 2,5 mg/ml 0.5 ml (1.25 mg) i.v om BT > 100 mmHg • Vid fortsatta smärtor inj Ketalar ® 10 mg/ml, 1-2 ml (10 – 20 mg) i.v. Kan

upprepas med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient.

• För att mildra biverkningar av Ketalar® ges inj Stesolid® Novum 5 mg/ml, 0.25 – 0.5 ml (1.25 – 2.5 mg) i.v ges, alternativt inj Midazolam 5 mg/ml, 0.25 ml (1.25 mg) i v ges. Kan upprepas en gång.

Övervakning

• Standard

Nivåer för innervation av muskler och hud:

Motoriskt Sensoriskt C4 Diafragma C4/Th2 Axlar C6/C7 Handled Th10 Navel C8/T1 Fingerflexion L1 Höft/underliv L2/L3 Höftflexion


Kapitel: E: 04

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Ansiktsskador

Rev nr: Ersätter



Ansiktsskador (ögonskador – se kap E: 15)


Anamnes

• Bedöm skademekanism och grad av våld. Ansiktsskador är ofta kombinerade med skallskada/halsryggskada. Blödning/svullnad i svalg/hals kan snabbt hota luftvägen. Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Medvetslös – hur länge?


• Ofri luftväg, luftvägshinder • Svullnad/blödning • Fraktur/deformation, bettasymmetri • Dubbelseende • Ansiktsförlamning • Halsryggskada

Undersökningar

• Standard vuxen patient. Undersök ansiktsskelett, munhåla, ögon. Bedöm synskärpa (grovt), ögonrörelser och pupillreaktion. Undersök halsrygg/nacke för att ta ställning till immobilisering (se kap F: 01)


• Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd! Basal

1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas 10 – 15 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. Undvik hypoventilation 4. Stoppa aldrig ”kantarell” eller sugkateter i näsan 5. Vid etsande/frätande ämnen i ögon, spola kontinuerligt under intransporten med NaCl 9

mg/ml


Kapitel: E: 04

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Ansiktsskador

Rev nr: Ersätter



6. PVK, vid hypotension inf Ringer–acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på 80-90 mmHg.

7. Lossade tänder läggs i NaCl–fuktade kompresser 8. Täck öppna sår/skador 9. Vid smärta – inj Morfin 1 mg/ml, 1.0 – 2.5 ml (1.0 - 2.5 mg) i.v. Kan upprepas efter

behov. Kompletterande

• Mot illamående, inj Dridol 2,5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg Övervakning

• Standard. Speciellt fokus på luftväg och medvetandegrad.


Kapitel: E: 05

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Thoraxskador

Rev nr: Ersätter



Thoraxskador Orsak


Anamnes

• Bedöm skademekanism och grad av våld. Har bilbälte använts, krockkudde utlösts? Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Medvetslös – hur länge?


• Lufthunger – dyspné - cyanos • Oro, ångest • Smärta vid djupandning, oregelbunden andning • Instabil/asymmetrisk bröstkorg, asymmetriska andningsrörelser. Sår/kontusioner • Subkutant emfysem • Sänkt medvetande • Halsvenstas= ”överfyllda” halskärl. Tracheaförskjutning • Cirkulationskollaps

Undersökningar

• Standard vuxen patient. Om möjligt auskultera lungorna för att leta efter sidoskillnader i andningsljud.

Behandling – (Åtgärder) Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd! Basal

1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas 10 – 15 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Medvetslös: stabilt sidoläge helst med skadad sida nedåt

Vaken: bekväm ställning, oftast sittande


Kapitel: E: 05

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Thoraxskador

Rev nr: Ersätter



5. PVK, vid hypotension inf Ringer-Acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på 80-90 mmHg. alternativt kan inf RescueFlow® användas.

6. Öppen skada täcks med förband som tillåter evakuering av luft (kompress) 7. Vid smärta - inj Morfin 1 mg/ml, 1.0 – 2.5 ml (1.0 – 2.5 mg) i.v. Kan upprepas Kompletterande

• Mot illamående, inj Dridol 2,5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg • Vid fortsatta smärtor inj Ketalar® 10 mg/ml, 1-2 ml (10 – 20 mg) i.v kan upprepas

med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient.

• För att mildra biverkningar av Ketalar® ges inj Stesolid® Novum 5 mg/ml, 0.25 – 0.5 ml (1.25 – 2.5 mg) i.v ges, alternativt inj Midazolam 5 mg/ml, 0.25 ml (1.25 mg) i v ges. Kan upprepas en gång.

• Tilltagande andnings-/cirkulationspåverkan kan vara ventilpneumothorax alternativt hemothorax, tänk på att prioritera avstransport.

Övervakning

• Standard. Tilltagande andningsproblem kan vara pneumothorax under utveckling.


Kapitel: E: 06

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Bukskador

Rev nr: Ersätter



Bukskador Orsak


Anamnes



• Buksmärtor • Patologiskt andningsmönster, avsaknad av bukandning • Ökad muskelspänning i bukväggen – ”defense” • Sår i bukväggen eller missfärgad hud, efter bilbälte etc. • Illamående, kräkning – var observant om denna är blodig • Tilltagande chocksymtom, pulsstegring • Hjärtrytmrubbningar ⇒ cirkulatorisk kollaps

Undersökningar

• Standard vuxen patient. Inspektera och palpera buken försiktigt. Behandling - (Åtgärder) Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd! Basal

1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas 10 – 15 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Säkerställ adekvat cirkulation, sträva efter ett systoliskt blodtryck 80-90 mmHg 5. Täck öppna sårskador, skydda inre organ med fuktiga förband 6. Pressa ej tillbaka inre organ som blottlagts genom skada


Kapitel: E: 06

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Bukskador

Rev nr: Ersätter



7. Främmande föremål som penetrerat in i bukhålan lämnas kvar i läge och stabiliseras under transporten till sjukhus

8. Planläge med böjda ben, höjd fotända vid cirkulationssvikt 9. PVK, vid hypotension inf Ringer–Acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på > 90

mmHg. Alternativt kan inf ResueFlow användas. 10. Vid smärta kan försiktig smärtlindring ges med inj Morfin 1 mg/ml, 1,0 - 2,5 ml (1,0 – 2,5

mg) i.v. kan upprepas. Vid oklar buksmärta var mycket restriktiv (t.o.m VAS <3) med smärtlindring.

Kompletterande

• Mot illamående, inj Dridol® 2,5 mg/ml 1.0 ml, (2.5 mg) i.v om BT > 100 mm Hg • Vid fortsatta smärtor inj Ketalar® 10 mg/ml, 1-2 ml (10 – 20 mg) i.v kan upprepas

med några minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. För att mildra biverkningar av Ketalar® skall inj Stesolid® Novum 5 mg/ml, 0,5 ml (2,5 mg) i.v , alternativt Midazolam 5 mg/ml, 0.25 ml (1,25 mg) i.v. ges. Kan upprepas.

Övervakning

• Standard


Kapitel: E: 07 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Bäckenskador

Rev nr: Ersätter



Bäckenskador Orsak

1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Krosskador 4. Tryckvågsskador 5. Patologisk benskörhet

Anamnes



• Lokal smärta, hudskada, svullnad • Instabilitet i bäckenet • Nedsatt cirkulation/känselstörning i benen • Låga buksmärtor • Takykardi, blodtrycksfall • Skador i genitalia • Cyanos

Undersökningar

• Standard vuxen patient. Undersök bäckenregionen MYCKET försiktigt vid misstänkt bäckenskada. Testa ej stabilitet om sådan misstanke finns.


1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas 10 – 12 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Förband – avlägsna ej penetrerande föremål


Kapitel: E: 07 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Bäckenskador

Rev nr: Ersätter



5. Fixera – mycket varsamt vid misstänkt instabilt bäcken. KED-väst eller annan lämplig utrustning (T-pod) kan användas i tillägg till helkroppsinnobiliseing

6. PVK, vid hypotension inf Ringer–Acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på 80-90 mmHg. Alternativt kan inf RescueFlow® användas

7. Vid smärta – inj Morfin 1 mg/ml, 1.0 – 2.5 (1.0 – 2.5 mg) ml i.v. Kan upprepas efter behov.

Kompletterande

• Mot illamående, inj Dridol 2,5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg • Vid fortsatta smärtor inj Ketalar® 10 mg/ml, 1-2 ml (10 – 20 mg) i.v kan upprepas


• För att mildra biverkningar av Ketalar® kan inj Stesolid® Novum 5 mg/ml, 0.5 ml (2.5 mg) i.v ges, alternativt inj Midazolam 5 mg/ml, 0.25 ml (1.25 mg) i v ges. Kan upprepas vid behov.

• Inhalation Entonox endast vid godkänd ventilation! Övervakning

• Standard


Kapitel: E: 08 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Extremitetsskador

Rev nr: Ersätter



Extremitetsskador Orsak

1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Krosskador 4. Tryckvågsskador 5. Patologisk benskörhet

Anamnes

• Bedöm skademekanism och grad av våld. (hastighet, fallhöjd m.m.) Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Medvetslös – hur länge?


• Lokal smärta • Svullnad, missfärgad hud • Öppen fraktur – fri luftförbindelse till skelettdelen • Sluten fraktur – intakt hud täcker frakturen • Felställning, onaturlig rörlighet • Funktionsnedsättning, känselbortfall • Nedsatt perifer puls ⇒ cirkulationssvikt ⇒ chock • Luxation (er)

Undersökningar

• Standard vuxen patient plus distalstatus.


1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas 10 – 15 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Avlägsna smycken och hårt sittande kläder 5. Täckförband vid öppen fraktur



Rev nr: Ersätter



6. Grovreponera vid känsel- och/eller cirkulationsstörning. Kontroll av distalstatus efteråt. 7. Fixera frakturen, med skadad extremitet i högläge 8. Vid tilltagande smärta efter fixering ⇒ justera fixationen 9. PVK, vid hypotension inf Ringer-Acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på 80-90

mmHg. Alternativt kan inf RescueFlow® användas. 10. Vid smärta – inj Morfin 1 mg/ml, 1.0 – 2.5 ml (1.0 – 2.5 mg) i.v. Kan upprepas efter

behov.

Kompletterande

• Vid illamående, inj Dridol® 2,5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg • Vid fortsatta smärtor inj Ketalar® 10 mg/ml, 1-2 ml (10 – 20 mg) i.v kan upprepas


• För att mildra biverkningar av Ketalar® ges inj Stesolid® Novum 5 mg/ml, 0,5 ml (2,5 mg) i.v ges, alternativt Midazolam 5 mg/ml 0.25 ml (1.25 mg). Kan upprepas.

• Inhalation Entonox® endast vid godkänd ventilation! • Amputerad kroppsdel transporteras i sterila NaCl indränkta kompresser, se nedan:

Övervakning

• Standard plus distalstatus. Fördelning

• Riktlinje gällande patienter vilka ska till Sahlgrenska universitetssjukhus se nedan. • Övriga patienter till närmaste akutsjukhus



Rev nr: Ersätter




Kapitel: E: 09 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Blödning/Chock

Rev nr: Ersätter



Blödning/Chock Orsak

1. Trauma • kärlskada • annan inre organskada • fraktur, sluten/öppen

2. Organsjukdom 3. Blod-/benmärgssjukdom 4. Läkemedel

• öppen sårskada Anamnes

• Bedöm skademekanism och grad av våld. Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Smärtanamnes, framför allt debut tid och karaktär. Blödning tidigare? Blödningssjukdom. Aktuella läkemedel.


• Ökad andningsfrekvens • Blek, kallsvettig, törst, frusenhet • Snabb, svag puls • Ömhet, svullnad, retroperitoneala blödningar kan ge ryggsmärtor • Sjunkande blodtryck, illamående, kräkning • Medvetandesänkning, oro • Hjärtrytmrubbningar ⇒ cirkulatorisk kollaps

Undersökningar

• Standard vuxen patient Behandling – (Åtgärder) Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd!


Kapitel: E: 09 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Blödning/Chock

Rev nr: Ersätter



Basal 1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen

2. Syrgas 10 – 15 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Högläge på skadad extremitet. Stabilisera frakturer 5. Stoppa blödning, chockläge vid behov 6. Förhindra nedkylning 7. PVK, vid hypotension inf Ringer–Acetat sträva efter ett systoliskt blodtryck på 80-90

mmHg. Alternativt kan inf RescueFlow® användas. Om patienten efter vätskebehandling fortfarande upplevs cirkulatoriskt instabil, var försiktig med smärtlindring.

8. Vid smärta – inj Morfin 1 mg/ml, 1.0 – 2.5 ml (1.0 – 2.5 mg) i.v. Kan upprepas. Kompletterande

• Vid illamående, inj Dridol 2,5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg • Immobiliserig enligt instruktion E: 01 (Trauma)

Övervakning

• Standard. Om patienten är immobiliserad var förberedd på att hantera kräkning.


Kapitel: E: 10 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Drunkning

Rev nr: Ersätter



Drunkning Orsak

1. Akut kvävning i vätska 2. Dykning mot föremål på botten 3. Tillbud under fridykning

Anamnes

• Händelseförlopp, tid under vatten, djup, vattentemperatur, dykning. Fråga vittnen, dykledare


• Lufthunger • Oro, panik • Nedsväljning av vatten - aspirationsrisk • Känselbortfall – thorax, armar eller ben • Bröstsmärta, svårt att djupandas • Ledsmärtor • Rosslande hosta, rosa/skummande upphostningar • Bradykardi ⇒ Asystoli • Hypotermi • Cyanos

Undersökningar

• Standard vuxen patient. Behandling – (Åtgärder) Basal Livlös patient – alltid HLR/A-HLR (se kap C: 01) fram till sjukhus vid misstanke om tid mindre än 1 timmer under vatten


Kapitel: E: 10 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Drunkning

Rev nr: Ersätter



Patient med livstecken

1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas 10 – 15 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Nedkyld patient alltid i måttligt chockläge 5. Förhindra fortsatt nedkylning, tag av blöta kläder 6. PVK, vid hypotension inf Ringer-Acetat sträva efter systoliskt blodtryck på 80-90 mmHg. 7. EKG - övervakning 8. Vid lungödem – (se C:04) 9. Transporttemperatur i ambulans 25 – 30 grader

Kompletterande

• Helkroppsfixering vid alla tillbud vid dykolycksfall där man inte kan utesluta att personen haft kontakt med botten med huvud/hals.

Övervakning

• Standard

Alla drunkningstillbud skall till sjukhus för bedömning även om de till synes mår bra! Vid dykerirelaterade symtom kontakta tryckkammarjour via SU vx 031-343 40 00 om tid finns, be annars akutmottagningen ta kontakten.


Kapitel: E: 11 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Hypotermi Kylskada

Rev nr: Ersätter



Hypotermi/kylskada Orsak

• Allmän nedkylning • Lokal nedkylning

- förfrysningsskada - KFI – skada (kyla, fukt, immobilisering)

• Kombination av lokal och allmän nedkylning

Anamnes

- Notera väderförhållanden – speciellt temperatur och vind, exponeringstid och patientens klädsel

Symtom: - (Iakttagelser)

- Trötthet, dåligt humör, förvirring – ångest, dåligt omdöme - Hunger, illamående - Blek, kall hud - Lokal smärta - Sänkt kroppstemperatur

- 35˚C huttring maximal - 33˚C huttring avtar - 32˚C hjärtarytmier, förvirring, vidgade pupiller - 31˚C blodtrycket svårt att känna - 30˚C andningen avtar, AF 5-10/ min - 28˚C bradykardi, ev VF vid stimuli - 27˚C viljemässiga rörelser borta, inga senreflexer, inga pupillreflexer - 26˚C de flesta medvetslösa - 25˚C ev spontant VF eller asystoli

- Kyldiures ”kronisk hypotermi” - Lokala skador


Kapitel: E: 11 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Hypotermi Kylskada

Rev nr: Ersätter



Undersökningar:

- Standard vuxen patient. Behandling – (Åtgärder) hantera patienten varsamt med tanke på arytmirisken! Basal

• Fri luftväg • Syrgas 10 – 15 liter på traumamask • Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. • Förhindra fortsatt nedkylning, tag av blöta kläder • Behandlas i måttligt chockläge, får ej sättas eller resas upp • Varsam transport, temperatur om möjligt 25 – 30 grader • PVK, inf Glucos 50 mg/ml minst 250 ml i.v. ev. ytterligare 30% Glucos. Vid större

volymsbehov fortsätt med infusion Ringer-Acetat. • Lokal kylskada: isolera med torra, varma kläder. Massera ej.

Kompletterande:

- Varm dryck till medveten patient som uppenbart ej skall opereras. - A-HLR utförs i normal fart. Om ej effekt av 3 omgångar med Adrenalin + defibrillering,

fortsätt med HLR (utan läkemedel och/eller defibrilleringar) in till sjukhus Övervakning:

- Standard. Efter hjärtstopp eller vid kvarvarande sådant skall patienten vara övervakad via defibrilleringselektroder.


Kapitel: E: 12 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Brännskada

Rev nr: Ersätter



Brännskada Orsak

• Flamskador, öppen eld • Brandgaser • Annan energi – ånga, flytande metall etc. • Elektricitet• Syra, lut

Anamnes

• Exponeringstid, typ av energi, lokalisation av skada. Inandning av heta gaser och/eller brandrök. Medvetslöshet? Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Vid elbrännskada – spänning, typ av ström, utnyttjad skyddsutrustning (handskar, skor etc.)


• Hudskada • Hosta, dyspné, stridor, lungödem • Sot i luftvägarna • Oro/ångest ➱ medvetslöshet • Cyanos ➱ cirkulationspåverkan

Undersökningar

• Standard vuxen patient Behandling – (Åtgärder) Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd! Basal

1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas 10 – 15 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Kyl skadat område 5 – 10 minuter från skadetillfället. 5. Ytlig och djup brännskada skyddas med rena dukar eller kompresser 6. Håll patienten varm 7. PVK, infusion Ringer–Acetat, sträva efter ett BT > 90 mm Hg.



Rev nr: Ersätter



8. Vid hosta, luftvägssymtom inhalation Ventoline® 2 mg/ml, 2 x 2,5 ml, kan upprepas. Ge därrefter inh Pulmicort® 400ug 10 doser, kan upprepas 1-2 ggr under första timmen vid massiv exponering

9. Vid smärta – inj Morfin 1 mg/ml, 1.0 – 2.5 ml (1.0 – 2.5 mg) i.v. Kan upprepas efter behov.

10. Burn-free kompresser tom 10 % yta kan anläggas. Kompletterande

• Mot illamående, inj Dridol® 2,5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg • Vid fortsatta smärtor inj Ketalar® 10 mg/ml, 1-2 ml (10 – 20 mg) i.v kan upprepas


• För att mildra biverkningar av Ketalar® bör inj Stesolid® Novum 5 mg/ml, 0,5 ml (2,5 mg), alternativt Midazolam 5 mg/ml, 0.25 ml (1.25 mg) i.v/nasalt ges. Kan upprepas.

Kompletterande – vid inhalation av brandrök

CPAP vid misstänkt lungödem • Inhalationsskador (även i kombination med brännskada) ska troligen till SU

Östra för tryckkammarbehandling. Om tid finns kontakta tryckkammarjouren!

• Medvetslös patient som inhalerat rökgaser skall skyndsamt till sjukhus. • Rökgasexponerad som är eller varit medvetandepåverkad, skall Cyanokit

ges. • Tidig kontakt med Helikopterläkaren

Övervakning

• Standard



Rev nr: Ersätter



9 % – regeln Schablon utvisande kroppsdelarnas procentuella del av totala kroppsytan


Kapitel: E. 13 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Kemisk olycka

Rev nr: Ersätter



Kemisk olycka Orsak

• Gaser - Het gas – ex brandgaser • Retande gaser - ex klor, ammoniak, syror • Systemtoxisk gas - ex cyanväte, svavelväte • Inert gas - ex lustgas, gasol • Organiska fosforföreningar (t ex kemiska stridsmedel och insekticider) • Syror - ex saltsyra, salpetersyra, svavelsyra • Alkali - ex lut, kaustiksoda • Korrosiva ämnen • Radioaktiva ämnen

Anamnes

Kontakt med räddningsledaren för information om risker. Brytpunkt? Väderförhållanden? Typ av kemisk förening och expositionstid. Patientens klädsel/skyddskläder

Symtom: - (Iakttagelser) • Lokala hudskador – frätskador/köldskador • Slemhinneskador – ofta med brännande känsla • Andnöd, kvävningskänsla, hosta, stridor • Huvudvärk • Cyanos • Sjunkande blodtryck ➯ chock • Kramper, medvetslöshet

Undersökningar:

• Standard vuxen patient Behandling – (Åtgärder) Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd! Basal

• Fri luftväg – risk för ödem, stabilisera halsryggen • Syrgas, 10 – 15 liter på traumamask • Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. • Sanering före ambulanstransport, håll patienten varm • Vid hosta, luftvägssymtom inh Ventoline® 2 mg/ml, 2 x 2,5 ml (10 mg) och inh

Pulmicort® 400ug 10 doser. Vid uttalade symtom ges ytterligare inh Pulmicort® 400ug 10 doser.

• Vid misstänkt lungödem – CPAP - behandling • PVK, infusion Ringer-acetat



Rev nr: Ersätter



Kompletterande:

• Vid smärta ge inj Morfin 1 mg/ml, 1,0 - 2,5 (1,0 – 2,5 mg) ml i.v. Kan upprepas efter behov

• Vid fortsatta smärtor injektion Ketalar® 10 mg/ml, 1-2 ml i.v kan upprepas med några

minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. • För att mildra biverkningar av Ketalar® ges inj Stesolid® Novum 5 mg/ml, 0.25 –

0.5 ml (1.25 – 2.5 mg) i.v ges, alternativt inj Midazolam 5 mg/ml 0.25 ml (1.25mg) i v ges. Kan upprepas. • Mot illamående, inj Dridol 2.5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg

Övervakning:

• Standard

OBS! Patienten måste vara sanerad före transport i ambulans! Patienten skall alltid till sjukhus för bedömning! Vid rökgasskador skall patienten ev. till SU/Östra för tryckkammarbehandling

Länk till Behandlingsanvisningar vid kemisk olycka PKMC: http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/PKMC/Behandlingsanvisningar%20rev%202008.pdf



Rev nr: Ersätter



Organiska fosforföreningar, se nedan:

Exponering sker via inandning och hudkontakt, men även genom dricksvatten och föda. Symtom som tecken på förgiftning:

Små pupiller Oskarpt seende Huvudvärk Ökad salivation Tilltagande andningsproblem Muskelkramper (EP-lika) Medvetandesänkning


Kapitel: E: 14 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Ögonskador

Rev nr: Ersätter



Ögonskador Orsak

1. Främmande kropp 2. Penetrerande våld 3. Etsande, frätande ämnen, gaser 4. UV – strålning/svetsblänk 5. Infektion, inflammation

Anamnes

• Olycksorsak? Inspektera ögat försiktigt, synpåverkan? Kontaktlinser? Fråga vittnen


• Smärta • Rodnad, svullnad • Blödning • Tårsekretion • Dubbelseende • Sårskada

Undersökningar



1. Fri luftväg, säkerställ andning 2. Skölj rikligt med natriumklorid i första hand (kopplad infusions med pvk utan nål)

venflonslang. Ta ut ev. kontaktlinser och skölj igen 3. Fastsittande främmande kropp tas ej bort. 4. Täckande förband över båda ögonen, gäller ej vid etsande/frätande ämnen 5. Vid behov lyft upp ögonlocket för att kunna spola rent 6. Tag ur eventuella kontaktlinser 7. Vid tårgasexponering skall hela ansiktet torkas med fuktig duk


Kapitel: E: 14 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Ögonskador

Rev nr: Ersätter



8. Vid etsande/frätande ämnen i ögon, spolas under hela intransporten med NaCl 9 mg/ml Övervakning

• Standard Övrigt:

• Telefonnummer till ögonavdelningen på jourtid, se telefonlista.


Kapitel: E: 15 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Höftfraktur hos äldre

Rev nr: Ersätter



Höftfraktur hos äldre Orsak

• Lågenergivåld – inklusionskriterier som skall uppfyllas för direktinläggning (se

nedanstående handläggning under kriterier för direktinläggning) Anamnes

• Ta utförlig anamnes; socialt, tidigare sjukdomar, allergier och mediciner. Har patient snubblat? Kan fallet bero på synkope, hjärtarytmi eller stroke? Hur länge kan patienten ha legat? Varit uppe och gått efter traumat? ADL funktioner? Rörlighet, gångförmåga (rullstol, rullator) hemhjälpsbehov


• Smärta i höftområdet eller lårets insida (knät) • Benförkortning, utåtrotation etc • Svullnad, hematom – höga femurfrakturer kan ge betydande blödning

Undersökningar

• Standard vuxen patient. Notera särskilt smärta i höft/ljumsktrakt. Kontrollera om benet är förkortat och eventuellt utåtroterat.

Behandling – (Åtgärder) Basal 1. Fri luftväg. Tänk på eventuell immobilisering vid högenergitrauma

1. Mät saturation och ge syrgas vid behov (saturation < 92%, vid KOL < 88%) 2. Säkerställ andning, assistera om ytlig eller långsam (<10 andetag/minut) 3. Mät blodtryck och etablera PVK 4. Smärtlindring: inj Ketalar® 10 mg/ml, 1-2 ml (10 – 20 mg) i.v kan upprepas med några

minuters mellanrum till effekt nås. Eftersträva smärtlindrad men ej medvetslös patient. För att mildra biverkningar av Ketalar® ges inj Stesolid® Novum 5 mg/ml, 0.25 – 0.5 ml (1.25 – 2.5 mg) i.v ges, alternativt inj Midazolam 5 mg/ml, 0.25 ml (1.25 mg) i v ges. Kan upprepas efter behov.


Kapitel: E: 15 Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall Höftfraktur hos äldre

Rev nr: Ersätter



5. Påbörja försiktigt smärtlindring med inj Morfin 1 mg/ml, 1.0 – 2.5 (1.0 – 2.5 mg) ml i.v. kan upprepas efter behov. Tänk på risken för överdosering, då många av höftfrakturpatienterna är gamla och sköra.

6. T. Alvedon munsönderfallande 1 g. Procedur i enlighet med ”Raka spåret”

Kompletterande

• Förutsättningen för att patienten skall kunna lämnas på röntgenavdelningen är att kriterierna för vitalparametrarna enligt ovan är uppfyllda, samt att patienten återfått medvetandet efter t ex ketamintillförsel. Om så inte är fallet skall patienten tas med tillbaka till akutmottagningen.

• Om man av praktiska skäl inte kan ta EKG eller klä av patienten (t ex utomhus)

görs dessa åtgärder på akutmottagningen.

Övervakning

• Standard


Kapitel: F

Behandlingsriktlinjer – Kirurgiska sjukdomar Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Kirurgiska sjukdomar

Buksmärta F: 01


Kapitel: F: 01 Behandlingsriktlinjer – Kirurgiska sjukdomar Buksmärta

Rev nr: Ersätter



Buksmärta

Orsak

1. Cholecystit/pancreatit 2. Ulcus (ev. perforerat) 3. Ileus 4. Appendicit 5. Njursten

6. Aneurysm/cirkulationsstörning 7. Utomkvedshavandeskap 8. Mb Crohn/ulcerös colit 9. Hjärtinfarkt 10. Infektion/Divertiklar

Anamnes

• Smärtanamnes och liknande besvär tidigare. Medicinering? Tidigare sjukdomar/operationer? Feber? Akut hjärtinfarkt kan ge höga buksmärtor!


• Buksmärta – typ av lokalisation, intensitet, duration, utstrålning, smärtvandring • Illamående/kräkning – blodig/kaffesumpslik/gallfärgad • Diarré – obstipation • Bukstatus • Nedsatt perifer cirkulation/känselstörningar i benen • Ikterus • Snabb, ytlig andning (chock, smärta, aspiration) • Takykardi • Blodtrycksfall

Undersökningar


Behandling – (Åtgärder) Om kritiskt sjuk – prioritera transport och behandla under färd! Basal

1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg 3. Syrgas, 10 – 15 liter på traumamask 4. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam OBS! Hög aspirationsrisk!


Kapitel: F: 01 Behandlingsriktlinjer – Kirurgiska sjukdomar Buksmärta

Rev nr: Ersätter



5. PVK, vid hypotension inf Ringer-Acetat, sträva efter ett systoliskt blodtryck på 80-90 mmHg

6. Vid smärta – inj Morfin 1 mg/ml, 1.0 – 2.5 ml (1.0 – 2.5 mg) i.v. Kan upprepas. Vid buksmärta av oklar orsak var försiktig med smärtlindring. Sträva i dessa fall om smärtan är outhärdlig, att lindra, ej helt kupera smärtan (VAS 3).

Kompletterande

• Vid kända stensmärtor, injektion Voltaren® 25 mg/ml, 3 ml (75 mg) i.m. • Mot illamående, inj Dridol 2.5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmHg

Övervakning

• Standard


Kapitel: G

Behandlingsriktlinjer – Gynekologi Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Gynekologiska sjukdomar

Graviditetskomplikationer / gynblödning G: 01 Förlossning, Neonatal HLR G: 02 Hjärtstopp hos gravida G: 03


Kapitel: G: 01 Behandlingsriktlinjer – Gynekologi Graviditetskomplikationer

Rev nr: Ersätter



Graviditetskomplikationer / gynekologisk blödning Orsak

1. Oförberedd start av förlossningsarbetet

2. Avlossad, eller lågt sittande moderkaka

3. Navelsträngsframfall

4. Uterusruptur 5. Intrauterin fosterdöd 6. Preeklampsi/ Eklampsi 7. Utomkvedshavandeskap

Anamnes

• Graviditetslängd? Tidigare komplikationer under graviditeten? Aktuell medicinering Symtom - (Iakttagelser)

• Vattenavgång – med eller utan värkar • Krystvärkar • Smärta som kan vara mycket intensiv • Blödning • Chock • Ikterus • Tryckkänsla nedåt, bak mot ändtarmen, regelbundna krystningar och barnets huvud

syns i slidöppningen ➯ förlossning oundviklig

Undersökningar



1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg 3. Syrgas, 10 – 15 liter på traumamask 4. PVK, vid hypotension inf Ringer-Acetat kan användas, sträva efter ett systoliskt blodtryck

på > 90 mmHg 5. Transportera helst i vänster sidoläge, ev. med ben i högläge


Kapitel: G: 01 Behandlingsriktlinjer – Gynekologi Graviditetskomplikationer

Rev nr: Ersätter



6. Förvarna förlossningsavdelning alternativt gyn-akutmottagning, se handläggning nedan. 7. Vid navelsträngsframfall – täck navelsträngen med rena dukar. OBS! Tryck ej tillbaka

barnet eller navelsträngen. Transportera patienten med bäckenhögläge Kompletterande

• Inh av Etonox® endast vid godkänd ventilation • Vid kramper se kap D: 04 (epilepsi - kramper)

Handläggning av gravid kvinna med värkar och/eller vaginal blödning Om patienten har kraftig blödning och är allmänpåverkad (vitalparametrar) kan patienten transporteras till närmaste sjukhus för livräddande behandling. SÄS Borås

• Före v. 22+0 ska till AVC Borås • F.o.m v. 22+0 vid graviditetskomplikationer, till förlossningsavdelningen Borås • Vid prematur förlossning samt ev. oklarheter: ring förlossningsjour SÄS 033-616 3100

Göteborg

• Kvinna gravid t o m vecka 19 skall till Gyn akutmottagning SU/Sahlgrenska. METTS RÖD patient skall till AKOM SU/S

• Om kvinnan gjort rutinultraljud innan vecka 20 skall hon till Specialistförlossningen SU/Östra

• Kvinna gravid fr.o.m. vecka 20 t o m vecka 34 skall till Specialistförlossningen SU/Östra

• Fr o m vecka 35 skall kvinnan till Normalförlossning på SU/Östra eller SU/Mölndal om hon har värkar, eventuellt med sparsam blödning. Vid större blödning med eller utan värkarbete skall hon till Specialistförlossningen SU/Östra

Vid tveksamheter om vart patienten skall styras kan ni alltid kontakta sektionsledare på Specialförlossningen SU/Östra, se telefonlista. Patient med gynekologisk blödning som inte är gravid skall till Gyn –akuten SU/S. Ring innan ankomst, se telefonlista. METTS RÖD skall till AKOM SU/S. Larma in. Övervakning

• Standard


Kapitel: G: 02 Behandlingsriktlinjer – Gynekologi Förlossning

Rev nr: Ersätter



Förlossning

Neonatal HLR – sist i dokumentet, sid 3!

Orsak

• Oplanerad start av förlossningsarbete Anamnes

• Graviditetslängd? När började värkarna? Tid mellan värkar? Problem vid ev. tidigare graviditeter och förlossningar? Vattenavgång? Komplikationer under graviditeten?


• Tryckkänsla nedåt, bak mot ändtarmen, regelbundna krystningar och barnets huvud syns i slidöppningen

➯ förlossning oundviklig

Undersökningar

• Standard vuxen patient. Se om fosterdel syns under krystvärk


1. Fri luftväg, eventullt 3-4 liter syrgas på grimma 2. Ryggläge, gärna halvsittande, med uppdragna ben. I ambulansen med benen i

färdriktningen. Öka värmen i sjukhytten! 3. Förvarna BB-avdelning, se telefonlista. 4. Om situationen medger, PVK, inf Ringer-Acetat 5. Inhalation Entonox® endast vid godkänd ventilation



Rev nr: Ersätter



Behandling – (Åtgärder) Om förlossning ej kan undvikas

1. Konstatera krystvärkar (fosterhuvud syns under värk) 2. När barnets huvud är framme: Känn om navelsträngen ligger runt halsen? För den över

huvudet eller över axlar inför nästa krystning. Dra ej. I yttersta nödfall sätt 2 peanger nära varandra på navelsträngen och klipp emellan. Vira loss navelsträngen. Låt peangerna sitta kvar.

3. Låt huvudet rotera spontant så att barnet tittar åt sidan. 4. Om axeln sitter fast: Fatta huvudet över öronen. Vid krystning tryck lätt nedåt. För in

fingret i barnets armhåla och hjälp axeln ut. Lyft uppåt så nedre axeln framföds och barnet slinker ut.

5. Notera födelsetiden. 6. Lägg barnet direkt på moderns bröst/mage. Svep över torr duk/filt. Täck även huvud. 7. Vid behov följ NEONATAL HLR (kap I: 01) 8. Moderkakan lossnar i regel inom 30 minuter. Ofta syns en begränsad blödning. Håll i

navelsträngen, men dra ej, och be patienten krysta. Lägg handen som ett lätt stöd på magen. Notera tidpunkt för placentavgång.

9. Vid kort navelsträng överväg avnavling, ca 10 cm från navelfästet (efter avslutade pulsationer). Låt peangerna sitta kvar.

Sätersbjudning (synligt säte och/eller fot/fötter)

• Försök undvika krystning under värk. Eventuellt bäckenhögläge. Prioritera snabb intransport om inte kraftigt framåtskridande förlopp under nästa värk, för då måste förlossning ske på plats.

• Rör ej barnet förrän navelfästet är ute. Drag aldrig i barnet men uppmana till krystning när navelfästet syns. Då måste hela barnet ut under nästa värk. Fatta om barnets höfter och hjälp barnet ut i en mjuk rörelse mot moderns mage.

Övervakning

• Standard. Kontrollera vaginal blödningsmängd. Undvik till varje pris avkylning av barnet.



Rev nr: Ersätter



Neonatal HLR

Algoritmen nedan täcker in komplett omhändertagande av nyfödd med avseende på vitala funktioner. Kompetens och utbildningsnivån hos medarbetarna skiljer sig markant och nedanstående algoritm skall användas omdömesgillt efter den kunskap och kompetens som den enskilde medarbetaren har. Flödesschemat nedan (A-D) kan följas av de flesta, dock utförs eventuell läkemedelsbehandling endast om man känner sig väl förtrogen med densamma. Vid prematurfödsel:


Kapitel: G: 03 Behandlingsriktlinjer – Gynekologi Hjärtstopp Gravida

Rev nr: Ersätter



Hjärtstopp Gravida Orsak

1. Lungemboli 2. Blödning i samband med förlossning 3. Hjärtsjukdom hos modern/

Cardiomyopathi 4. Fostervattenemboli – pågående

värkarbete

5. Svår eklampsi 6. Sepsis 7. Stroke 8. Trauma

Graviditetsfysiologi av betydelse vid A-HLR

• Livmodern trycker på de stora kärlen och ger blodtrycksfall efter 20:e gravveckan (=cavaocclusion/kompression)

• små lungvolymer och hög metabolism ger snabb hypoxi, svårventilerad • hög aspirationsrisk • svårintuberad • liten buffertkapacitet

Anamnes

• Graviditetslängd? Tidpunkt för kollaps, insjuknandebild – urakut, föregående andnöd, chock?


• Andingsstopp/suckandning • Pulslöshet • Medvetslöshet

Undersökningar

• Som vid hjärtstopp Behandling – (Åtgärder)

• Skillnader jämfört med icke gravida


Kapitel: G: 03 Behandlingsriktlinjer – Gynekologi Hjärtstopp Gravida

Rev nr: Ersätter



Basal

1. För omedelbart livmodern ordentligt åt vänster – manuellt. Den som utför kompressioner lägger sina knän under patientens högra bäckenhalva så att det kommer 10 – 12 cm upp alt kilkudde/lakan tillmotsvarande höjd

2. Vid kompressioner läggs handen på bröstbenets mitt, dvs något högre upp, 100/ min 3. LMA enligt instruktionalternativt endotrakeal intubation (se kap N: 01, 02). 4. Defibrillera som vanligt – barnet får ej arytmier av det 5. PVK – sätt helst ej i benen p g a venacavaocclusionen. Ev IO nål enl instruktion.

Kompletterande

1. Inj Adrenalin minskar placentablodflödet, ges dock i vanliga doser. 2. Inj Cordarone passerar till barnet och är myocardfunktionsnedsättande, får därför ej ges

till gravida efter 23: e grav veckan om < 20 min till sjukhus. Om ovanstående kriterier ej är uppfyllda ge inj. Cordarone 50 mg/ml, 6 ml i.v.

Transport

• Kalla omedelbart på hjälp/möte av andra bil om ej detta gjorts tidigare! • En urakut situation! Prioritera avtransport under pågående A-HLR • Transport till närmaste sjukhus


Kapitel: H

Behandlingsriktlinjer – Medicinska sjukdomar Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Medicinska sjukdomar

Diabetes mellitus H: 01


Kapitel: H: 01

Behandlingsriktlinjer – Medicinska sjukdomar Diabetes Mellitus

Rev nr: Ersätter



Diabetes Mellitus

Orsak

1. Hypoglykemi • överdosering av insulin • fysisk hyperaktivitet • uppskjuten eller överhoppad

måltid • alkohol

2. Hyperglykemi • debuterande diabetes • för låg insulindos, inaktivtet • försämring av känd diabetes • infektion • kirurgi/trauma

Anamnes • Aktuell medicinering, doser? Aktivitet och kost under dagen? Tecken till

infektion? Kända diabeteskomplikationer? Symtom - (Iakttagelser) Hypoglykemi Hyperglykemi

- Plötsligt insjuknande - Långsamt insjuknande - Hungerkänslor - Törst/torra slemhinnor - Huvudvärk - Stora urinmängder - Dubbelseende - Illamående/kräkningar - Kallsvett - Buksmärtor - Vidgade pupiller - Torr, varm, röd hud - Tremor/kramper - Hyperventilerar - Oro/ångest/aggressivitet - Normala/små pupiller - Blek hud - Acetondoft - Sänkt medvetande/koma - Koma

Undersökningar



Kapitel: H: 01

Behandlingsriktlinjer – Medicinska sjukdomar Diabetes Mellitus

Rev nr: Ersätter




Basal

1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, syrgas 3-4 liter på grimma, om fortsatt låg saturation ge 10 – 15 liter på

traumamask 3. PVK 4. Vid hypoglykemi, P-glukos < 3.0 mmol/l eller stark misstanke på att patientens

symtom beror på för patienten väl lågt P-glukos

● Vaken ge druvsocker/socker peroralt tillsammans med mjölk/saft/juice etc. /Flytande glykos

● Medvetslös ge inj Glukos 300 mg/ml, 30 ml (9 g) i.v. Om pat inte

vaknar upp ges upprepade 10 ml doser av Glukos 300 mg/ml upp till ytterligare 30 ml (9 g). Om P-Glucos efter detta är < 3.0 mmol/l kan ytterligare 20 ml (6 g) Glukos ges. Sätt en långsam inf Glukos 50 mg/ml i.v. om patienten ej kan/vill äta

5. Vid hyperglykemi symtomatisk behandling, infusion Ringer-Acetat 6. Ev. kontroll av Ketoner i blod

Kompletterande

• Vid hypoglykemi när PVK eller IO nål ej kan sättas, ge inj Glucagon, 1 mg

i.m/s.c/nasalt. (effekt efter 5-10 min). Sträva efter att ge pat. glukos oralt så snart pat. vaknat till.

Övervakning

• Standard


Kapitel: I Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Sjukdomar/olycksfall hos barn

Hjärtstopp (neonatal se G: 02) I: 01 Astma I: 02 Epiglottit I: 03

Pseudokrupp I: 04 Anafylaktisk reaktion I: 05 Kramper I: 06 Intoxikationer I: 07 Meningit I: 08 Trauma I: 09 Extremitetsskada I: 10 Brännskada I: 11 Hypotermi I: 12 Drunkningstillbud I: 13 Akut buk I: 14 Diabetes mellitus I: 15 Doseringstabelll I: 16 Kemisk olycka I: 17

Främmande kropp i luftvägar I: 18 Barn som far illa I: 19


Kapitel: I: 01 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Hjärtstopp hos barn

Rev nr: Ersätter



Hjärtstopp hos barn

Neonatal HLR, se kap G: 02, Förlossning Orsak

1. Medfödd hjärtsjukdom 2. Hypoxi/Anoxi 3. Drunkning 4. Övre luftvägshinder 5. Hjärttamponad 6. Lungemboli

7. Hypovolemi 8. Elektrolytrubbning 9. Hypotermi 10. Förgiftning 11. Övertryckspneumothorax

Hjärtstopp hos barn föregås ofta av andningsstopp! Anamnes

• Får erhållas från närvarande, tidigare sjukdom. Vad föregick hjärtstoppet? Begär assistans från annan ambulans!


• Medvetslöshet • Andningsstopp – ev. enstaka andetag (agonal andning) • Pulslös

Undersökningar - primärt undersöks endast vitala funktioner snabbt, undvik

fördröjning av HLR

• Barn standard


Kapitel: I: 01 Barn


Rev nr: Ersätter




1. Fri luftväg 2. Starta omedelbart ventilation med 5 långsamma inblåsningar med syrgas 3. Kontrollera puls 4. Hjärtkompressioner 100/min (vent./kompr. 15:2) 5. Vid svårighet att ventilera, LMA om över 30 kg. 6. Koppla defibrillator – analysera EKG 7. Fortsätt vidare enligt schema, fortsätt återupplivning in till sjukhus

Övervakning – efter återupprättad cirkulation

• Standard

• OBS! Behåll defibrillatorn uppkopplad! Vid upprepat cirkulationsstillestånd Stanna omedelbart oavsett avstånd till sjukhus och påbörja A-HLR. Kalla på assistans Hjärtstoppsjournal Skall alltid skrivas vid genomförd HLR.

DOSERINGSSCHEMA

Adrenalin 0,1mg/ml kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(0,01 mg/kg) i.v.

ml (mg)

0,5 (0,05)

1,0 (0,1)

1,5 (0,15)

2,0 (0,2)

2,5 (0,25)

3,0 (0,3)

4,0 (0,4)

5,0 (0,5)


Kapitel: I: 01 Barn


Rev nr: Ersätter




Kapitel: I: 02 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Astma

Rev nr: Ersätter



Astma Barn Orsak

1. Luftvägsinfektion (bakterie/virus) 2. Allergi 3. Underbehandling, medicinslarv

Anamnes

• Tidigare astmatiska besvär? Infektion? Allergi? Insektsbett? Hur länge har anfallet pågått? Nuvarande och tidigare medicinering? Tidigare sjukhusvård för liknande symtom?


• Försvårad, aktiv utandning • Kraftiga indragningar, näsvingeandning • Snabb andningsfrekvens • Segt luftvägssekret • Expiratorisk stridor • Distansronki • Oro/agitation • Arytmier, bradykardi • Uttalad blekhet/cyanos

Undersökningar

• Barn standard Behandling

1. Skapa lugn och ro kring barnet 2. Syrgas - flöda 3. Transport i sittande 4. Assistera andningen vid utmattning


Kapitel: I: 02 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Astma

Rev nr: Ersätter



5. Inh Ventoline™ 2 mg/ml, 0,15 mg/kg:

Ventoline 2 mg/ml Kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(0,15 mg/kg) späd med NaCl till 3 ml

ml (mg)

0,4 (0,8)

0,75(1,5)

1,0 (2,0)

1,5 (3,0)

2,0 (4,0)

2,25 (4,5)

3,0 (6,0)

4,0 (8,0)

(Barn < 1 år svarar för ofta dåligt på inhalationsbehandling)

6. EMLA® på två ställen 7. Vid otillräcklig effekt av 5, ge inh Adrenalin 1 mg/ml

Adrenalin 1mg/ml, inh.

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

späd till 2 ml med NaCl

ml (mg)

0,25(0,25)

0,5 (0,5)

0,75(0,75)

1,0 (1,0)

1,25 (1,25)

1,5 (1,5)

2,0 (2,0)

2,0 (2,0)

Kompletterande

• Tabl Betapred 0,5 mg, 10 tabletter (5 mg) till pat > 5 år, < 5 år ge injektion. • Alternativt inj Betapred: i.v.

Betapred 4 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

ml (mg)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

• Överväg inj Adrenalin

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

Adrenalin 0,1mg/ml (0,01 mg/kg) i.v.

ml (mg)

0,5 (0,05)

1,0 (0,1)

1,5 (0,15)

2,0 (0,2)

2,5 (0,25)

3,0 (0,3)

4,0 (0,4)

5,0 (0,5)

Adrenalin 1 mg/ml *Autoinj. t o m 15 kg i.m.

st/ml

(mg)

1* (0,15)

1* (0,15)

1* (0,15)

0,2 (0,2)

0,25(0,25)

0,3 (0,3)

0,4 (0,4)

0,5 (0,5)

Övervakning: Standard


Kapitel: I: 03 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Epiglottit

Rev nr: Ersätter



Epiglottit Barn

Orsak

• Övre luftvägsinfektion (bakteriell) • Akut epiglottit förekommer i alla åldrar, ofta 2-7 år. Symtomen utvecklas inom ett par

timmar och insjuknandet kan ske dygnet runt. Förloppet är ofta dramatiskt hos barn med risk för plötsligt andningsstopp

Anamnes

• Hur länge har anfallet pågått? Feber? Vaccinerad? Symtom - (Iakttagelser)

• Akut halsinfektion med halsont • Feber upp till 40ºC • Inspiratorisk stridor, andas försiktigt • Harklar upp segt slem, hostar ej • Sväljningssvårigheter, dreglar • Vägrar äta eller dricka • Sitter ofta med hakan framskjuten • Kraftig allmänpåverkan, trött, gråblek • Uttalad blekhet, cyanos

Undersökningar

• Barn standard


Kapitel: I: 03 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Epiglottit

Rev nr: Ersätter




1. Skapa lugn och ro kring barnet 2. Syrgas - flöda 3. Transportera i det läge barnet väljer, ofta i sittande 4. Assistera andningen vid utmattning 5. Stoppa aldrig något i barnets mun då detta lätt utlöser en laryngospasm! 6. Inhalation Adrenalin 1 mg/ml:

Adrenalin 1mg/ml, INH

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(späd till 2 ml med NaCl )

ml (mg)

0,25(0,25)

0,5 (0,5)

0,75(0,75)

1,0 (1,0)

1,25 (1,25)

1,5 (1,5)

2,0 (2,0)

2,0 (2,0)

Barn tillgodogör sig sällan hela läkemedelsdosen, varför denna kan behöva upprepas omgående. Vid kraftig pulsökning/tremor, gör paus i behandlingen och ge enbart syrgas.

7. EMLA® på två ställen. Undvik att sticka barnet då gråt kan försvåra andningen

8. Undvik höjning av kroppstemperatur. Håll lätt klädd 9. Snabb transport till sjukhus, förvarna i god tid

Kompletterande

• Vid andningsstopp – helst sittande ställning, med normalställt huvud och framdragen

underkäke. Mun/mask – andning med syrgastillförsel! Övervakning

• Standard


Kapitel: I: 04 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Pseudokrupp

Rev nr: Ersätter



Pseudokrupp Orsak

• Övre luftvägsinfektion med laryngit (viros) Anamnes

• Hur länge har anfallet pågått? Liknande besvär tidigare? Sjukhusvårdad för liknande symtom?

Symtom: - (Iakttagelser)

• Snuva • Feber, ofta måttlig eller kan saknas • Hes, ofta ”grötig” röst • Näsvingeandning • Stridor • Interkostala indragningar • Skällande hosta • Uttalad blekhet, cyanos

Undersökningar

• Barn standard


1. Skapa lugn och ro kring barnet 2. Syrgas - flöda 3. Transportera i det läge barnet väljer, ofta i sittande 4. Assistera andningen vid utmattning 5. Stoppa aldrig något i barnets mun då detta lätt utlöser en laryngospasm! 6. Ge Inhalation Adrenalin 1 mg/ml vid uttalad andningspåverkan.


Kapitel: I: 04 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Pseudokrupp

Rev nr: Ersätter



Adrenalin 1mg/ml, INH

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

späd till 2 ml med NaCl

ml (mg)

0,25(0,25)

0,5 (0,5)

0,75(0,75)

1,0 (1,0)

1,25 (1,25)

1,5 (1,5)

2,0 (2,0)

2,0 (2,0)

Barn tillgodogör sig sällan hela läkemedelsdosen, varför denna kan behöva upprepas omgående. Vid kraftig pulsökning/tremor, gör paus i behandlingen och ge enbart syrgas.

7. EMLA® på två ställen 8. Vid uttalade andningsbesvär, snabb transport till sjukhus, förvarna i god tid

Kompletterande

• Tabl Betapred 0,5 mg, 10 tabletter (5 mg) till pat > 5 år, < 5 år ge injektion.

• Alternativt inj Betapred: i.v.

Betapred 4 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

ml (mg)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

• Vid feber överväg Alvedon Munlöslig/Panodil®

Alvedon/Panodil, tabl el. supp

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

25-30 mg/kg mg 125 250 375 500 750 1000 1000 1000

Övervakning

• Standard


Kapitel: I: 05 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Anafylaktisk reaktion

Rev nr: Ersätter



Anafylaktisk reaktion Barn Orsak

1. Allergen - ex födoämnen 2. Djurgifter - ex insektsstick 3. Läkemedel - ex penicillin, sulfa, ASA 4. Övrigt - ex vitaminer, hälsopreparat

Anamnes

• Troligt utlösande ämne? Tid efter exposition. Tidigare känd allergi? Medicinering Symtom – (Iakttagelser)

• Andning - heshet/stridor ➯ hosta/andnöd ➯ bronkobstruktion ➯ svår hypoxemi och respiratorisk insufficiens

• Cirkulation - svag puls/takykardi alternativt bradykardi ➯ blodtrycksfall

kardiovaskulär chock ➯ eventuella arytmier • Medvetande - oro, ångest, kramper • Hud - klåda ➯ rodnad ➯ urticaria ➯ ödem • Mage/tarm - sväljningssvårigheter, klåda i svalg, illamående, kräkning, diarré

Undersökningar

• Barn standard


Basal

1. Skapa lugn och ro kring barnet 2. Syrgas - flöda 3. Injektion Adrenalin i.m. Upprepas v.b.


Kapitel: I: 05 Barn


Rev nr: Ersätter



Adrenalin 1 mg/ml i.m.

Vikt 5 10 15 20 25 30 40 50

*Autoinj. t o m 15 kg i.m.

st/ml

(mg)

1* (0,15)

1* (0,15)

1* (0,15)

0,2 (0,2)

0,25(0,25)

0,3 (0,3)

0,4 (0,4)

0,5 (0,5)

4. Transport i sittande 5. Assistera andningen vid utmattning 6. Vid uttalade andningsbesvär ge Inhalation Adrenalin 1 mg/ml, upprepas v b

Vikt 5 10 15 20 25 30 40 50

Adrenalin 1mg/ml, INH (späd till 2 ml med NaCl )

ml (mg)

0,25(0,25)

0,5 (0,5)

0,75(0,75)

1,0 (1,0)

1,25 (1,25)

1,5 (1,5)

2,0 (2,0)

2,0 (2,0)

Vid kraftig pulsökning/tremor, gör paus i behandlingen och ge enbart syrgas.

7. EMLA® på två ställen 8. PVK

Kompletterande

• Tabl Betapred 0,5 mg, 10 tabletter (5 mg) till pat > 5 år, < 5 år ge injektion

• Alternativt inj Betapred: i.v.

Betapred 4 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

ml (mg)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

1,0 (4,0)

• Vid chock: inf Ringer-Acetat, 20 ml/kg, kan upprepas 2 ggr

Ringer-Acetat

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(20 ml/kg) ml 100 200 300 400 500 600 800 1000


Kapitel: I: 05 Barn


Rev nr: Ersätter



• Vid progress eller chock ge injektion Adrenalin 0,1 mg/ml i.v. Upprepas v.b.

Vikt 5 10 15 20 25 30 40 50

Adrenalin 0,1mg/ml (0,01 mg/kg) i.v.

ml (mg)

0,5 (0,05)

1,0 (0,1)

1,5 (0,15)

2,0 (0,2)

2,5 (0,25)

3,0 (0,3)

4,0 (0,4)

5,0 (0,5)

Övervakning

• Standard


Kapitel: I: 06 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Kramper

Rev nr: Ersätter



Kramper Barn Orsak

1. Feber > ca 39º C 2. Infektion (ÖLI, meningit) 3. Epilepsi 4. Psykogent, t ex affektkramper

5. Hypoglykemi 6. Skalltrauma 7. Vätskbalansrubbning

Anamnes

• Aktuellt och ev. tidigare anfall – utseende och varaktighet. Medicinering. Förgiftning. Feber, infektion


• Kramper, toniska/kloniska - fokala/generella • Medvetandepåverkan • Ofrivillig urin- och faecesavgång • Tungbett, salivutsöndring • Kortvarigt andningsuppehåll, cyanos • Feber

Undersökningar

• Barn standard


1. Skapa lugn och ro kring barnet 2. Fri luftväg, syrgas - flöda 3. Transportera i sittande, anpassa klädsel vid feber 4. Assistera andningen vid utmattning 5. Stabilt sidoläge vid medvetslöshet 6. EMLA® på två ställen 7. PVK 8. Om PVK ej finns: rektalt Stesolid®, 5 mg, kan upprepas en gång


Kapitel: I: 06 Barn


Rev nr: Ersätter



Rektalt Stesolid 5 mg kg 5 10 15 20 25 30 40 50

st (mg)

1 (5,0)

1 (5,0)

2 (10,0)

2 (10,0)

2 (10,0)

2 (10,0)

2 (10,0)

2 (10,0)

Annars ge injektion Stesolid® Novum 5 mg/ml, 0,2 mg/kg i.v., kan upprepas 1 gång

Stesolid Novum 5 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

0,2 mg/kg

ml (mg)

0,2 (1,0)

0,4 (2,0)

0,6 (3,0)

0,8 (4,0)

1,0 (5,0)

1,2 (6,0)

1,6 (8,0)

2,0 (10,0)

Alternativt Midazolam 5 mg/ml, nasalt i MAD. Kan upprepas till max 5 mg

Midazolam 5 mg/ml kg 5 10 15 20 25 30 40 50

0,05 mg/kg

ml (mg)

- -

0,1 (0,5)

0,15 (0,75)

0,2 (1,0)

0,25 (1,25)

0,3 (1,5)

0,4 (2,0)

0,5 (2,5)

Kompletterande

• Vid hög feber: Panodil/Alvedon®

Panodil/Alvedon, tabl el. supp

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

25-30 mg/kg mg 125 250 375 500 750 1000 1000 1000

Övervakning

• Standard


Kapitel: I: 07 Barn


Rev nr: Ersätter



Intoxikationer - förgiftningar Orsak

1. Hushållskemikalier 2. Växter 3. Läkemedel

4. Alkoholer 5. Andra droger 6. Brandgaser

Anamnes

• Vilket/vilka förgiftningsmedel är aktuella? • Mängd? Tag med aktuella rester och förpackningar! • Tidpunkt? • Bedöm risken


• Illamående, kräkning • Buksmärtor • Medvetandesänkning • Frätskador i mun/svalg • Andningsdepression/hyperventilation, dyspné eller lungödem • Arytmier • Cirkulationssvikt • Neurologiska symtom – kramper (generella/fokala)

Undersökningar

• Barn standard Behandling – (Åtgärder) Basal A. Vaken patient

1. Frätande ämnen: Ge snarast dryck, gärna mjölk 1- 2 dl Framkalla EJ kräkning

2. Petroleumprodukter: Ge fett, några matskedar grädde, framkalla EJ kräkning


Kapitel: I: 07 Barn


Rev nr: Ersätter



B. Medvetandesänkt eller medvetslös patient

1. Fri luftväg, stabilt sidoläge 2. Syrgas - flöda 3. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam 4. EMLA® på två ställen alternativt PVK direkt 5. Överväg infusion Ringer-Acetat 20 ml/kg, kan upprepas 2 ggr

Ringer-Acetat

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(20 ml/kg) ml 100 200 300 400 500 600 800 1000

Kompletterande

• Vid kramper (se kap I: 06) • Vid symtomgivande bradykardi: inj Atropin 0,5 mg/ml i.v., 0,01 mg/kg

Atropin 0,5 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(0,01 mg/kg)

ml (mg)

0,1 (0,05)

0,2 (0,1)

0,3 (0,15)

0,4 (0,2)

0,5 (0,25)

0,6 (0,3)

0,8 (0,4)

1,0 (0,5)

• Vid opioidförgiftning: injektion Naloxon/Narcanti 0,4 mg/ml i.v/nasalt. Kan behöva upprepas tills effekt nås

Naloxon/Narcanti 0,4 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(0,01 mg/kg)

ml (mg)

0,1 (0,05)

0,25(0,1)

0,35(0,14)

0,5 (0,2)

0,6 (0,24)

0,75 (0,3)

1,0 (0,4)

1,25(0,5)


Kapitel: I: 07 Barn


Rev nr: Ersätter



Övervakning

• Standard


Kapitel: I: 08 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Meningit

Rev nr: Ersätter



Meningit Barn Orsak

1. Bakterier (t ex, meningokocker, pneumokocker m fl) 2. Virus

Anamnes

• Infektionsanamnes, ofta infektion i andra organ (öron, bihålor, hals). Antibiotika behandling? Spädbarn har ofta ospecifika symtom, som t.ex. dålig aptit, irritabilitet, kräkningar.


• Huvudvärk, ljusskygghet, oro – agitation, medvetandesänkning • Illamående, kräkningar • Hög feber • Nack- och/eller ryggstelhet (kan saknas!) • Petekier – hudblödningar (ofta vid meningokockinfektion, kontrollera även på extremiteter) • Hyperventilation, olikstora pupiller, blodtrycksstegring • Kramper

Undersökningar

• Barn standard, inspektera hudkostym, leta efter eventuella peteckier. Behandling – (Åtgärder) Basal

1. Skapa lugn och ro kring barnet 2. Fri luftväg, syrgas - flöda 3. Assistera andningen vid utmattning 4. Anpassa klädsel vid feber 5. Stabilt sidoläge, ev chockläge 6. EMLA® på två ställen, alternativt PVK direkt 7. Snabb transport till behandling


Kapitel: I: 08 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Meningit

Rev nr: Ersätter



Kompletterande

• Vid cirkulatorisk svikt Ringer-Acetat, 20 ml/kg, kan upprepas 2 gånger

Ringer-Acetat

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(20 ml/kg) ml 100 200 300 400 500 600 800 1000

• Vid kramper (se kap I: 06) • Vid hög feber ge Panodil/Alvedon:

Panodil/Alvedon, tabl el. supp 125, 250, 500 mg

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

25-30 mg/kg mg 125 250 375 500 750 1000 1000 1000

Övervakning

• Standard


Kapitel: I: 09 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Trauma

Rev nr: Ersätter



Trauma Barn Orsak

1. Trubbigt våld – ger ofta dolda skador med risk för sent upptäckt

blödning/hypovolemi 2. Penetrerande våld –stick och skottskador, medför risk för ostillbara blödningar 3. Krosskador – hela eller del av kroppen kommer i kläm med stort våld, ex. tung balk

över liggande kropp eller i demolerade fordon 4. Vridvåld – drabbar oftast leder 5. Tryckvågsskador


• Respiratoriska - ofri luftväg, snabb/ytlig, ojämn andning • Cirkulatoriska - takykardi, svårpalperad trådfin puls • Medvetande - sänkt medvetande, oro, ångest, panik • Neurologi - pareser, känselbortfall, parestesier • Smärta - kan initialt vara måttlig • Skalltrauma - sänkt medvetande, blödning, liqvorläckage • Frakturer - felställningar • Mjukdelsskador - öppna sår, vävnadsförluster • Organskador - chock (inre blödning)

Undersökningar

• Barn standard


1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas - flöda 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Stabilisera/säkerställ cirkulationen, stoppa yttre blödning 5. Immobilisering, se nedan: 6. Förhindra nedkylning 7. EMLA® på två ställen 8. PVK (ev. under färd), inf Ringer-Acetat 20 ml/kg, kan upprepas 2 ggr


Kapitel: I: 09 Barn


Rev nr: Ersätter



Ringer-Acetat

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(20 ml/kg) ml 100 200 300 400 500 600 800 1000

9. Vid smärta, ge injektion Morfin 10 mg/ml, spädd till 1 mg/ml. Börja med 0.05 mg/kg, upprepa denna dos efter 5-10 minuter om otillräcklig effekt. Vid behov ge ytterligare 0.025 mg/kg i taget tills totalt 0.2 mg/kg.

Se nedan:

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

Morfin 1 mg/ml (0,05 mg/kg) Obs spädd! Startdos

ml (mg)

0,25(0,25

0,5 (0,5)

0,75(0,75)

1,0 (1,0)

1,25(1,25)

1,5 (1,5

2,0 (2,0)

2,5 (2,5)

Morfin 1 mg/ml (0,025 mg/kg) Obs spädd! Påfyllnadsdos

ml (mg)

0,12(0,12)

0,25(0,25)

0,4 (0,4)

0,5 (0,5)

0,6 (0,6)

0,75 (0,75)

1,0 (1,0)

1,25(1,25)

Morfin 1 mg/ml (0,2 mg/kg) Obs spädd! Maxdos

ml (mg)

1,0 (1,0)

2,0 (2,0)

3,0 (3,0)

4,0 (4,0)

5,0 (5,0)

6,0 (6,0)

8,0 (8,0)

10,0(10,0)

Naloxon/Narcanti 0,4 mg/ml (0,01 mg/kg)

ml (mg)

0,1 (0,05)

0,25(0,1)

0,35(0,14)

0,5 (0,2)

0,6 (0,24)

0,75 (0,3)

1,0 (0,4)

1,25(0,5)

Vid fortsatt svår smärta Ketalar 10 mg/ml används och skall administreras i.v. Initial dos är 0,2 mg/kg. Doser om ytterligare 0,1 mg/kg kan ges upp till totalt 0,5 mg/kg. För att minska biverkningar av Ketalar kan Midazolam ges, dosering nedan. Om morfin är givet kan man ofta hoppa över bensodiazepin tillförsel. Se nedan:

Ketalar® 10 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

Startdos (0,2 mg/kg)

ml (mg)

- -

0,2 (2,0)

0,3 (3,0)

0,4 (4,0)

0,5 (5,0)

0,6 (6,0)

0,8 (8,0)

1,0 (10,0)

Upprepn.dos (0,1 mg/kg)

ml (mg)

- -

0,1 (1,0)

0,15(1,5)

0,2 (2,0)

0,25(2,5)

0,3 (3,0)

0,4 (4,0)

0,5 (5,0)

Maxdos (0,5 mg/kg)

ml (mg)

- -

0,5 (5,0)

0,75(7,5)

1,0 (10,0)

1,25(12,5)

1,5 (15,0)

2,0 (20,0)

2,5 (25,0)


Kapitel: I: 09 Barn


Rev nr: Ersätter



Midazolam 5mg/ml kg 5 10 15 20 25 30 40 50

0,05 mg/kg

ml (mg)

- -

0,1 (0,5)

0,15(0,75)

0.2 (1,0)

0.25(1,25)

0.3 (1,5)

0.4 (2,0)

0.5 (2,5)

Kompletterande Alvedon Munlöslig/Panodil


kg 5 10 15 20 25 30 40 50

25-30 mg/kg mg 125 250 375 500 750 1000 1000 1000

Immobilisering Ett barn som inte låter sig immobiliseras utan fysiska protester riskerar att skadas mer än skyddas! Avstå i så fall från konventionell immobilisering, och försök istället att få barnet att ligga stilla genom att lugna, eventuellt i förälders famn. Riktlinjer för immobilisering Ryggskada skall misstänkas om något av följande kriterier är uppfyllda och patienten skall i så fall helkroppsimmobiliseras. Se undantag nedan. Om du tvekar – immobilisera! Tänk på att små barn ibland måste ”byggas upp” med filtar under kroppen för att undvika böjning i halsryggen

• Neurologiskt bortfall • Penetrerande skador på huvud, hals, thorax och/eller bål; • Minst två frakturer på långa rörben; • Instabil bäcken eller bröstkorg; • Amputation ovan hand eller fot • Trauma med rökskada eller brännskada > 18 % • Trauma med drunkningstillbud eller nedkylning • Ryggskada med neurologisk påverkan • Bilolycka – avkörning vid viss hastighet

o > 70 km/h med bälte eller utlöst krockkudde o > 50 km/h utan bälte eller ej utlöst krockkudde

• Fordonet voltat, personen fastklämd


Kapitel: I: 09 Barn


Rev nr: Ersätter



• Utkastad ur fordonet • Dödsfall i samma fordon • Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon • Fall från höjd > 3 meter

Man kan välja att INTE immobilisera patient om samtliga följande kriterier är uppfyllda

1. Patienten är vid fullt medvetande 2. Inga språk- eller andra kommunikationsproblem finns (afasi, dövhet etc.) 3. Patienten har ingen deformitet, smärta eller ömhet vid undersökning av ryggradens

benstruktur (inspektion och palpation – muskelömhet kan förekomma) 4. Inget neurologiskt bortfall, eller onormala känselförnimmelser 5. Ingen alkohol- eller annan drogpåverkan 6. Ingen annan skada vars smärtintensitet kan tänkas minska förmågan att urskilja en

smärta eller ömhet i ryggraden, inklusive halsrygg Väljer man att immobilisera innebär det att hela ryggraden immobiliseras, aldrig enbart halskrage. Ambulanssjuksköterska har rätt att avlägsna krage som anbringats av t ex räddningstjänst om kriterierna för att inte immobilisera uppfylls. Övervakning

• Standard


Kapitel: I: 10 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Extremitetsskada

Rev nr: Ersätter



Extremitetsskada Orsak

1. Trubbigt våld 2. Penetrerande våld 3. Vridvåld 4. Krosskador 5. Patologisk benskörhet

Anamnes

• Bedöm skademekanism och grad av våld (hastighet, fallhöjd m.m.) inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Medvetslöshet – hur länge?


• Lokal smärta • Svullnad, hudmissfärgning • Öppen/sluten fraktur • Felställning, onaturlig rörlighet • Funktionsnedsättning, känselbortfall • Nedsatt perifer puls

Undersökningar

• Barn standard

Behandling – (Åtgärder) Basal Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd!

1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas - flöda 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Täckförband vid öppen fraktur 5. Grovreponera vid känsel- och/eller cirkulationsstörning, var annars restriktiv med

reponering. 6. Avlägsna hårt sittande kläder och eventuella smycken 7. Fixera frakturer, med skadad extremitet i högläge


Kapitel: I: 10 Barn


Rev nr: Ersätter



8. EMLA® på två ställen 9. PVK vid hypotension inf Ringer-Acetat 20 ml/kg, kan upprepas 2 ggr

Ringer-Acetat

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(20 ml/kg) ml 100 200 300 400 500 600 800 1000

10. ge injektion Morfin 10 mg/ml, spädd till 1 mg/ml. Börja med 0.05 mg/kg, upprepa

denna dos efter 5-10 minuter om otillräcklig effekt. Vid behov ge ytterligare 0.025 mg/kg i taget tills totalt 0.2 mg/kg.

Se nedan:

kg 5 10 15 20 25 30 40 50


ml (mg)

0,25(0,25

0,5 (0,5)

0,75(0,75)

1,0 (1,0)

1,25(1,25)

1,5 (1,5

2,0 (2,0)

2,5 (2,5)


ml (mg)

0,12(0,12)

0,25(0,25)

0,4 (0,4)

0,5 (0,5)

0,6 (0,6)

0,75 (0,75)

1,0 (1,0)

1,25(1,25)


ml (mg)

1,0 (1,0)

2,0 (2,0)

3,0 (3,0)

4,0 (4,0)

5,0 (5,0)

6,0 (6,0)

8,0 (8,0)

10,0(10,0)

Naloxon 0,4 mg/ml (0,01 mg/kg)

ml (mg)

0,1 (0,05)

0,25(0,1)

0,35(0,14)

0,5 (0,2)

0,6 (0,24)

0,75 (0,3)

1,0 (0,4)

1,25(0,5)

Kompletterande Alvedon Munsönderfallande/Panodil® 25-30 mg/kg..


kg 5 10 15 20 25 30 40 50

25-30 mg/kg mg 125 250 375 500 750 1000 1000 1000

• Vid fortsatt svår smärta inj Ketalar®.


Kapitel: I: 10 Barn


Rev nr: Ersätter



Ketalar® 10 mg/ml används och skall administreras i.v. Initial dos är 0,2 mg/kg. Doser om ytterligare 0,1 mg/kg kan ges upp till totalt 0,5 mg/kg. För att minska biverkkningar av Ketalar® kan Midazolam ges, dosering nedan. Om morfin är givet kan man ofta hoppa över bensodiazepin tillförsel. Se nedan:

Ketalar® 10 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50


ml (mg)

- -

0,2 (2,0)

0,3 (3,0)

0,4 (4,0)

0,5 (5,0)

0,6 (6,0)

0,8 (8,0)

1,0 (10,0)


ml (mg)

- -

0,1 (1,0)

0,15(1,5)

0,2 (2,0)

0,25(2,5)

0,3 (3,0)

0,4 (4,0)

0,5 (5,0)

Maxdos (0,5 mg/kg)

ml (mg)

- -

0,5 (5,0)

0,75(7,5)

1,0 (10,0)

1,25(12,5)

1,5 (15,0)

2,0 (20,0)

2,5 (25,0)

Midazolam 5 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

0,05 mg/kg

ml (mg)

- -

0,1 (0,5)

0,15(0,75)

0.2 (1,0)

0.25 (1,25)

0.3 (1,5)

0.4 (2,0)

0.5 (2,5)

• Vid tilltagande smärta efter fixering ➔ justera fixationen • Överväg, supp Voltaren® 25 mg, doseringstabell nedan

Voltaren® 25 mg supp kg 5 10 15 20 25 30 40 50

st (mg)

- -

½ (12,5)

1 (25,0)

1 (25,0)

1 (25,0)

2 (50,0)

2 (50,0)

2 (50,0)

• Inh Entonox® endast vid godkänd ventilation!

Övervakning Standard


Kapitel: I: 11 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Brännskada

Rev nr: Ersätter



Brännskada Barn Orsak

1. Flamskador, öppen eld 2. Brandgaser 3. Annan energi – ånga, flytande metall etc. 4. Elektricitet 5. Syra, lut

Anamnes

• Exponeringstid, typ av energi, lokalisation av skada. Inandning av heta gaser och/eller brandrök. Medvetslöshet? Inspektera omgivningen. Fråga vittnen. Vid elbrännskada – spänning, typ av ström


• Hudskada (rodnad – blåsbildning – förkolning) • Hosta, dyspné, stridor, lungöden • Sot i luftvägarna • Oro/ångest ➯ medvetslöshet • Cyanos ➯ cirkulationspåverkan

Undersökningar

• Barn standard, tänk på att förhindra nedkylning

Behandling – (Åtgärder) Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd! Rökgasexponerad som är eller varit medvetandepåverkad skall Cyanokit ges. Basal

1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas - flöda 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Kyl skadat område 5 – 10 minuter från skadetillfället, med vatten eller vad som finns

till hands. 5. Burn-free 5 % av brännskadan 6. Skydda huden med med rena dukar eller kompresser


Kapitel: I: 11 Barn


Rev nr: Ersätter



7. Håll patienten varm 8. PVK, inf Ringer-Acetat 20 ml/kg, kan upprepas 2 ggr

Ringer-Acetat

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(20 ml/kg) ml 100 200 300 400 500 600 800 1000

9. Vid hosta, luftvägssymtom inh Ventolin® 2 mg/ml 0.15 mg/kg

(se dosering I: 02) Pulmicort Turbohaler 400ug 5 doser, kan upprepas.

10. Vid smärta: • ge injektion Morfin 10 mg/ml, spädd till 1 mg/ml. Börja med 0,05 mg/kg,

upprepa denna dos efter 5-10 minuter om otillräcklig effekt. Vid behov ge ytterligare 0,025 mg/kg i taget tills totalt 0,2 mg/kg.

Se nedan:

kg 5 10 15 20 25 30 40 50


ml (mg)

0,25(0,25

0,5 (0,5)

0,75(0,75)

1,0 (1,0)

1,25(1,25)

1,5 (1,5

2,0 (2,0)

2,5 (2,5)


ml (mg)

0,12(0,12)

0,25(0,25)

0,4 (0,4)

0,5 (0,5)

0,6 (0,6)

0,75 (0,75)

1,0 (1,0)

1,25(1,25)


ml (mg)

1,0 (1,0)

2,0 (2,0)

3,0 (3,0)

4,0 (4,0)

5,0 (5,0)

6,0 (6,0)

8,0 (8,0)

10,0(10,0)


ml (mg)

0,1 (0,05)

0,25(0,1)

0,35(0,14)

0,5 (0,2)

0,6 (0,24)

0,75 (0,3)

1,0 (0,4)

1,25(0,5)

Kompletterande Alvedon Munlöslig/Panodil

Alvedon/Panodil®, tabl el. supp

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

25-30 mg/kg mg 125 250 375 500 750 1000 1000 1000


Kapitel: I: 11 Barn


Rev nr: Ersätter



• Vid fortsatt svår smärta: inj Ketalar® 10 mg/ml

Ketalar® 10 mg/ml används och skall administreras i.v. Initial dos är 0,2 mg/kg. Doser om ytterligare 0,1 mg/kg kan ges upp till totalt 0,5 mg/kg. För att minska biverkningar av Ketalar® ges Midazolam, dosering nedan. Om morfin är givet kan man ofta hoppa över bensodiazepin tillförsel. Se nedan:

Ketalar® 10 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50


ml (mg)

- -

0,2 (2,0)

0,3 (3,0)

0,4 (4,0)

0,5 (5,0)

0,6 (6,0)

0,8 (8,0)

1,0 (10,0)


ml (mg)

- -

0,1 (1,0)

0,15(1,5)

0,2 (2,0)

0,25(2,5)

0,3 (3,0)

0,4 (4,0)

0,5 (5,0)

Maxdos (0,5 mg/kg)

ml (mg)

- -

0,5 (5,0)

0,75(7,5)

1,0 (10,0)

1,25(12,5)

1,5 (15,0)

2,0 (20,0)

2,5 (25,0)

Midazolam 5 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

0,05 mg/kg

ml (mg)

- -

0,1 (0,5)

0,15(0,75)

0.2 (1,0)

0.25 (1,25)

0.3 (1,5)

0.4 (2,0)

0.5 (2,5)

• Entonox kan övervägas om säkerställd ventilation.

Övervakning

• Standard


Kapitel: I: 11 Barn


Rev nr: Ersätter



9 regeln Schablon utvisande kroppsdelarnas procentuella del av totala kroppsytan:


Kapitel: I: 12 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Hypotermi/kylskada

Rev nr: Ersätter



Hypotermi/kylskada Barn

Orsak

1. Allmän nedkylning 2. Lokal nedkylning - förfrysningsskada

- KFI – skada (kyla, fukt, immobilisering) 3. Kombination av 1. och 2.

Anamnes

• Notera väderförhållande – speciellt temperatur och vind, exponeringstid och patientens klädsel


• Trötthet, dåligt humör, förvirring – ångest, dåligt omdöme • Hunger, illamående • Blek, kall hud • Lokal smärta • Sänkt kroppstemperatur

• 35˚C huttring maximal

• 33˚C huttring avtar • 32˚C hjärtarytmier, förvirring, vidgade pupiller • 31˚C blodtrycket svårt att känna • 30˚C andningen avtar, AF 5-10/ min • 28˚C bradykardi, ev VF vid stimuli

• 27˚C viljemässiga rörelser borta, inga senreflexer, inga pupillreflexer • 26˚C de flesta medvetslösa • 25˚C ev spontant VF eller asystoli

• Kyldiures, ”kronisk hypotermi” • Lokala skador


Kapitel: I: 12 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Hypotermi/kylskada

Rev nr: Ersätter



Undersökningar

• Barn standard


1. Fri luftväg 2. Syrgas – 10 – 15 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Förhindra fortsatt nedkylning, tag av blöta kläder. 5. Behandlas i måttligt chockläge, får ej sättas eller resas upp 6. Varsam transport, temperatur om möjligt 25 – 30 ºC 7. PVK, infusion Glucos 50 mg/ml i.v. 10 ml/kg. Vid volymbehov ge inf Ringer-Acetat,

20 ml/kg. Kan upprepas 2 ggr

Ringer-Acetat

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(20 ml/kg) ml 100 200 300 400 500 600 800 1000

8. Lokal kylskada: isolera med torra, varma kläder. Massera ej. Kompletterande

• Varm dryck till vaken patient som tror ej skall opereras eller sövas • A-HLR, fortsätt alltid in till sjukhus (se kap I: 01)

Övervakning

• Standard. Under/efter hjärtstopp övervakning med hjälp av defibrilleringselektroder


Kapitel: I: 13 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Drunkningstillbud

Rev nr: Ersätter



Drunkningstillbud Barn Orsak

1. Akut kvävning i vätska 2. Dykning mot föremål på botten 3. Tillbud under fridykning

Anamnes

• Händelseförlopp, tid under vatten, djup, vattentemperatur, dykning. Fråga vittnen


• Lufthunger • Oro, panik • Nedsväljning av vatten - aspirationsrisk • Känselbortfall – thorax, armar eller ben • Bröstsmärta, svårt att djupandas • Rosslande hosta, rosa/skummande upphostningar • Bradykardi ⇒ Asystoli • Hypotermi • Cyanos

Undersökningar undersök vitala funktioner snabbt

• Barn standard


Kapitel: I: 13 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Drunkningstillbud

Rev nr: Ersätter



Behandling – (Åtgärder) Basal Livlös patient – alltid HLR/A-HLR fram till sjukhus vid misstanke om tid mindre än 1 timma under vatten Patient med livstecken

1. Fri luftväg, stabilisera halsryggen 2. Syrgas 10 – 15 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam 4. Nedkyld patient alltid i måttligt chockläge 5. Förhindra fortsatt nedkylning, tag av blöta kläder 6. PVK, vid hypotension infusion Ringer-Acetat 20 ml/kg

Ringer-Acetat

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(20 ml/kg) ml 100 200 300 400 500 600 800 1000

7. EKG - övervakning 8. Transporttemperatur i ambulans 25 – 30 grader

Kompletterande

• Helkroppsfixering vid alla tillbud vid dykolycksfall, (se kap I: 09) Övervakning

• Standard

Alla drunkningstillbud skall till sjukhus för bedömning även om de till synes mår bra!


Kapitel: I: 14 Barn

Behandlingsriktlinjer – Kirurgiska sjukdomar hos barn Buksmärta

Rev nr: Ersätter



Buksmärta barn

Orsak

1. Kirurgisk • appendicit • ileus • ljumskbråck • testistorsion

2. Medicinsk • obstipation • gastrit • allergi • psykogena

orsaker

3. Infektion • UVI • körtelbuk • gastroenterit • pneumoni

Anamnes

• Vanlig åkomma som är svår att bedöma. Symtomdebut? Liknande symtom tidigare? Smärtor, typ, lokalisation, intensitet och duration, smärtvandring? Matvägran. Bukopererad? Menstruationsproblem, graviditet? Medicinering.


• Buksmärta, ofta diffus • Illamående/kräkningar • Diarré • Förstoppning • Defense (brädhård buk)- kan saknas hos små barn (<1-2 år) • Feber

Undersökningar

• Barn standard


Kapitel: I: 14 Barn


Rev nr: Ersätter




1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, syrgas - flöda 3. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam OBS! Aspirationsrisk! 4. Bekväm ställning – liggande eller sittande 5. EMLA® på två ställen 6. PVK – om det är nödvändigt för behandling

Kompletterande

Vid oklar buksmärta var försiktig med smärtlindring!

• Vid cirkulatorisk svikt, infusion Ringer–Acetat, 20 ml/kg. Kan upprepas 2 ggr

Ringer-Acetat

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(20 ml/kg) ml 100 200 300 400 500 600 800 1000

• Smärtlindring. Vid oklar buksmärta som tolereras av patienten, var försiktig med

smärtlindring. Vid behov ge injektion Morfin 10 mg/ml, spädd till 1 mg/ml. Börja med 0,05 mg/kg, upprepa denna dos efter 5-10 minuter om otillräcklig effekt. Vid behov ge ytterligare 0,025 mg/kg i taget tills totalt 0,2 mg/kg.


Kapitel: I: 14 Barn


Rev nr: Ersätter



Se nedan:

kg 5 10 15 20 25 30 40 50


ml (mg)

0,25(0,25

0,5 (0,5)

0,75(0,75)

1,0 (1,0)

1,25(1,25)

1,5 (1,5

2,0 (2,0)

2,5 (2,5)


ml (mg)

0,12(0,12)

0,25(0,25)

0,4 (0,4)

0,5 (0,5)

0,6 (0,6)

0,75 (0,75)

1,0 (1,0)

1,25(1,25)


ml (mg)

1,0 (1,0)

2,0 (2,0)

3,0 (3,0)

4,0 (4,0)

5,0 (5,0)

6,0 (6,0)

8,0 (8,0)

10,0(10,0)


ml (mg)

0,1 (0,05)

0,25(0,1)

0,35(0,14)

0,5 (0,2)

0,6 (0,24)

0,75 (0,3)

1,0 (0,4)

1,25(0,5)

Övervakning

• Standard


Kapitel: I: 15 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Diabetes Mellitus

Rev nr: Ersätter



Diabetes Mellitus Barn

Orsak

1. Hypoglykemi • överdosering av insulin • fysisk hyperaktivitet • uppskjuten eller överhoppad måltid

2. Hyperglykemi • debuterande diabetes • för låg insulindos, inaktivtet • infektion • kirurgi/trauma

Anamnes • Aktuell medicinering, doser? Aktivitet och kost under dagen? Tecken tilll

infektion? Kända diabeteskomplikationer? Symtom – (Iakttagelser) Hypoglykemi Hyperglykemi

• Plötsligt insjuknande • Långsamt insjuknande • Hungerkänslor • Törst/torra slemhinnor • Huvudvärk • Stora urinmängder • Dubbelseende • Illamående/kräkningar • Kallsvett • Buksmärtor • Vidgade pupiller • Torr, varm, röd hud • Tremor/kramper • Hyperventilerar • Oro/ångest/aggressivitet • Normala/små pupiller • Blek hud • Acetondoft • Sänkt medvetande/koma • Koma

Undersökningar

• Barn standard. P-glukos


Kapitel: I: 15 Barn


Rev nr: Ersätter




Basal

1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, syrgas - flöda 3. PVK. EMLA® om man inte har för avsikt att sticka barnet i nuläget 4. Vid hypoglykemi: P-glukos < 3,0 mmol/l eller stark misstanke på att patientens

symtom beror på för patienten väl lågt P-glukos.

Vaken: ge druvsocker/socker peroralt tillsammans med mjölk/saft/juice/Flytande glykos

Medvetslös: ge injektion Glukos 300 mg/ml, 1 ml/kg i.v., kan upprepas en gång

Glukos 300 mg/ml

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(0,3 g/kg ) ml (g)

5 (1.5)

10 (3.0)

15 (4.5)

20 (6.0)

25 (7.5)

30 (9.0)

30 (9.0)

30 (9.0)

Om patienten ej vaknar ta nytt P-Glukos

Kan/vill patienten ej äta koppla en långsam infusion Glukos 50 mg/ml i.v.

5. Vid hyperglykemi symtomatisk behandling, infusion Ringer-Acetat 20 ml/kg

Ringer-Acetat

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(20 ml/kg) ml 100 200 300 400 500 600 800 1000


Kapitel: I: 15 Barn


Rev nr: Ersätter



Kompletterande

• Vid hypoglykemi när intravenös infart ej kan sättas, ge injektion i.m/s.c/nasalt Glucagon 1mg/ml:

Glucagon 1 mg

kg 5 10 15 20 25 30 40 50

ml (mg)

0,5 (0,5)

0,5 (0,5)

0,5 (0,5)

0,5 (0,5)

1,0 (1,0)

1,0 (1,0)

1,0 (1,0)

1,0 (1,0)

Övervakning

• Standard

Alla barn som drabbats av hypoglykemi skall transporteras till sjukhus för observation och bedömning.


Kapitel: I: 16 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Doseringstabell

Rev nr: Ersätter



Doseringstabell Barn

Kroppsvikt i kg Preparat

5 10 15 20 25 30 40 50 Adrenalin 0,1 mg/ml (0,01 mg/kg) i.v.

ml (mg)

0,5 (0,05

)

1,0 (0,1)

1,5 (0,15)

2,0 (0,2)

2,5 (0,25)

3,0 (0,3)

4,0 (0,4)

5,0 (0,5)

Adrenalin 1 mg/ml *Autoinj. i.m.

st/ml (mg)

1* (0,15

1* (0,15)

1* (0,15)

0,2 (0,2)

0,25(0,25)

0,3 (0,3)

0,4 (0,4)

0,5 (0,5)

Adrenalin 1 mg/ml inh. (späd till 2 ml med NaCl)

ml (mg)

0,25(0,25)

0,5 (0,5)

0,75(0,75)

1,0 (1,0)

1,25(1,25)

1,5 (1,5)

2,0 (2,0)

2,0 (2,0)

Atropin 0,5 mg/ml (0,01 mg/kg)

ml (mg)

0,1 (0,05

0,2 (0,1)

0,3 (0,15)

0,4 (0,2)

0,5 (0,25)

0,6 (0,3)

0,8 (0,4)

1,0 (0,5)

Betapred 4 mg/ml i.v. ml (mg)

1 4

1 4

1 4

1 4

1 4

1 4

1 4

1 4

Betapred 0,5 mg po. st (mg)

- - 10 (5,0)

10 (5,0)

10 (5,0)

10 (5,0)

10 (5,0)

10 (5,0)

EMLA - plåster st 1 2 2 2 2 2 2 2

Glucagon 1 mg

ml (mg)

0,5 (0,5)

0,5 (0,5)

0,5 (0,5)

0,5 (0,5)

1,0 (1,0)

1,0 (1,0)

1,0 (1,0)

1,0 (1,0)

Glukos 300 mg/ml (0,3 g/kg )

ml (g)

5 (1,5)

10 (3,0)

15 (4,5)

20 (6,0)

25 (7,5)

30 (9,0)

30 (9,0)

30 (9,0)

Ketalar 10 mg/ml (0,2 mg/kg) Startdos

ml (mg)

- -

0,2 (2,0)

0,3 (3,0)

0,4 (4,0)

0,5 (5,0)

0,6 (6,0)

0,8 (8,0)

1,0 (10,0)

Ketalar 10 mg/ml (0,1 mg/kg) Upprepn.dos

ml (mg)

- -

0,1 (1,0)

0,15(1,5)

0,2 (2,0)

0,25(2,5)

0,3 (3,0)

0,4 (4,0)

0,5 (5,0)

Ketalar 10 mg/ml (0,5 mg/kg) Maxdos

ml (mg)

- -

0,5 (5,0)

0,75(7,5)

1,0 (10,0)

1,25(12,5)

1,5 (15,0)

2,0 (20,0)

2,5 (25,0)

Midazolam 5 mg/ml 0,05 mg/kg

ml (mg)

- -

0,1 (0,5)

0,15(0,75)

0.2 (1,0)

0.25(1,25)

0.3 (1,5)

0.4 (2,0)

0.5 (2,5)


Kapitel: I: 16 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Doseringstabell

Rev nr: Ersätter



Kroppsvikt i kg PREPARAT 5 10 15 20 25 30 40 50

Morfin 1 mg/ml (0,1 mg/kg) Obs spädd!

ml (mg)

0,5 (0,5)

1,0 (1,0)

1,5 (1,5)

2,0 (2,0)

2,5 (2,5)

3,0 (3,0)

4,0 (4,0)

5,0 (5,0)

Morfin 1 mg/ml (0,2 mg/kg) Obs spädd!

ml (mg)

1,0 (1,0)

2,0 (2,0)

3,0 (3,0)

4,0 (4,0)

5,0 (5,0)

6,0 (6,0)

8,0 (8,0)

10,0 (10,0)


ml (mg)

0,1 (0,05)

0,25(0,1)

0,35(0,14)

0,5 (0,2)

0,6 (0,24)

0,75 (0,3)

1,0 (0,4)

1,25 (0,5)

Alvedon/Panodil, tabl el. supp 25-30 mg/kg

mg 125 250 375 500 750 1000 1000 1000

Ringer-Acetat (20 ml/kg)

ml 100 200 300 400 500 600 800 1000

Stesolid N sedering 5 mg/ml, 0,1 mg/kg

ml (mg)

- -

0,2 (1,0)

0,3 (1,5)

0,4 (2,0)

0,5 (2,5)

0,5 (2,5)

0,5 (2,5)

0,5 (2,5)

Stesolid N kramper 5 mg/ml 0,2 mg/kg

ml (mg)

0,2 (1,0)

0,4 (2,0)

0,6 (3,0)

0,8 (4,0)

1,0 (5,0)

1,2 (6,0)

1,6 (8,0)

2,0 (10,0)

Stesolid Rektalt 5 mg st (mg)

1 (5,0)

1 (5,0)

2 (10,0)

2 (10,0)

2 (10,0)

2 (10,0)

2 (10,0)

2 (10,0)

Ventoline 2 mg/ml (0,15 mg/kg) späd med NaCl till 3 ml

ml

(mg)

0,4

(0,8)

0,75

(1,5)

1,0

(2,0)

1,5

(3,0)

2,0

(4,0)

2,25

(4,5)

3,0

(6,0)

4,0

(8,0) Voltaren® 25 mg supp st

(mg) - -

½ (12,5)

1 (25,0)

1 (25,0)

1 (25,0)

2 (50,0)

2 (50,0)

2 (50,0)


Kapitel: I. 17 Barn

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall barn Kemisk olycka

Rev nr: Ersätter



Kemisk olycka Orsak

1. - Gaser - Het gas – ex brandgaser - Retande gaser - ex klor, ammoniak, syror

- Systemtoxisk gas - ex cyanväte, svavelväte - Inert gas - ex lustgas, gasol - Organiska fosforföreningar (t ex kemiska stridsmedel och insekticider), se specialkapitel nedan! 2. Syror - ex saltsyra, salpetersyra, svavelsyra 3. Alkali - ex lut, kaustiksoda 4. Korrosiva ämnen 5. Radioaktiva ämnen

Anamnes

• Kontakt med räddningsledaren för information om risker. Brytpunkt? Väderförhållanden? Typ av kemisk förening och expositionstid. Patientens klädsel/skyddskläder


• Lokala hudskador – frätskador/köldskador • Slemhinneskador – ofta med brännande känsla • Andnöd, kvävningskänsla, hosta, stridor • Huvudvärk • Cyanos • Sjunkande blodtryck ➯ chock • Kramper, medvetslöshet

Undersökningar

• Standard Behandling – (Åtgärder) Om kritiskt skadad – prioritera transport och behandla under färd!


Kapitel: I. 17 Barn

Behandlingsriktlinjer – Trauma/Olycksfall barn Kemisk olycka

Rev nr: Ersätter



Basal

1. Fri luftväg – risk för ödem, stabilisera halsryggen 2. Syrgas, 10 – 15 liter på traumamask 3. Säkerställ andning, assistera om denna är ytlig eller långsam. 4. Sanering före ambulanstransport, håll patienten varm 5. Vid hosta, luftvägssymtom inh Pulmicort turbohaler 400 ug 5 doser t.o.m 5 års ålder

därefter 10 doser. Kan upprepas. Vid uttalad obstruktivitet se Astma (kap I: 02)

6. Vid misstänkt lungödem – CPAP - behandling 7. PVK, infusion Ringer – acetat

Ringer-Acetat

Kg 5 10 15 20 25 30 40 50

(20 ml/kg) ml 100 200 300 400 500 600 800 1000

Kompletterande

• Cyanokit skall användas på rökgasexponerad patient med medvetandepåverkan – Inf. hydroxokobalamin (Cyanokit®) 25 mg/ml i.v. ca 3 ml/kg, ges under 15 min:

Kroppsvikt (kg) 10 20 30 40 50 60 Volym (ml) 30 60 90 120 150 180

Övervakning

• Standard

OBS! Patienten måste vara sanerad före transport i ambulans! Patienten skall alltid till sjukhus för bedömning! Vid rökgasskador skall patienten till SU/Östra för tryckkammarbehandling


Kapitel: I: 18 Barn

Behandlingsriktlinjer – Andningsorganen Främmande kropp

Rev nr: Ersätter



Främmande kropp i luftvägar Barn Orsak

• Främmande föremål på olika nivåer i luftvägarna, exempelvis matbitar, tänder,

jordnötter etc. Anamnes:

• Vad hände i samband med insjuknandet, symtomens svårighetsgrad – partiellt eller komplett hinder.

• Symtom - (Iakttagelser)

• Hostattacker, stridor, indragningar, användning av yttre andningsmuskler. Tar sig ofta om halsen!

• Andningsstopp • Cyanos • Medvetslöshet • ”Symtomfritt” intervall (främmande kropp som hamnat så perifert i bronkträdet att

respiration ej hindras helt) •

Undersökningar:

• Standard Behandling – (Åtgärder) Se även handlingsplaner på kommande sidor.


Kapitel: I: 18 Barn


Rev nr: Ersätter



Vid delvis luftvägsstopp

• Uppmana patienten att fortsätta hosta • Ge syrgas utan att störa patienten • Transportera i det läge patienten väljer, ofta i sittande

Vid totalt luftvägsstopp – vaken patient

• Se handlingsplaner på kommande sidor! Övervakning

• Standard


Kapitel: I: 18 Barn


Rev nr: Ersätter




Kapitel: I: 19 Barn

Behandlingsriktlinjer – Sjukdomar/olycksfall hos barn Barn som far illa

Rev nr: Ersätter



HANDLÄGGNING AV BARN SOM FAR ILLA

”Myndigheter vars verksamheter berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd” Socialtjänstlagen, 14 kap 1§ Alla som arbetar inom sjukvården har en absolut skyldighet att till sociala myndigheter anmäla så snart det finns en misstanke om att ett barn far illa. Detta är en skyldighet och det räcker med att det finns en misstanke, det är sedan de sociala myndigheternas skyldighet att utreda omständigheterna. Att fara illa är ett vitt begrepp, men kan bland annat innefatta misshandel, sexuella övergrepp eller att ha drabbats av bristande omsorg på grund av förälders oförmåga, missbruk eller psykisk sjukdom Vid misstanke om att barn far illa:

• Vid misstanke om pågående brott eller fara för sådant, kontakta Polismyndigheten via SOS, samt även Sociala jouren via SOS eller på telefon direkt, se telefonlista.

• I andra fall kontakta Sociala jouren via SOS eller via direkttelefon, se telefonlista.

• Vid tveksamheter om hur du skall agera kontakta SÄS Ambulanschef i beredskap.


Kapitel: J

Behandlingsriktlinjer – Psykiatri Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Psykiatri

Psykatrisk sjukdom J: 01


Kapitel: J: 01 Behandlingsriktlinjer – Psykiatri Psykatrisk sjukdom

Rev nr: Ersätter



Psykiatriska symtom Orsak Akuta psykatriska tillstånd, intoxikation, hypoglykemi, hypotermi, cerebral ischemi, demens, missbruk, skalltrauma, elektrolytrubbning, hyperthyreos, postiktal förvirring (EP), meningit Anamnes Tidigare sjukdomar, missbruk, diabetes, demens, EP eller thyreoidearubbning. Vad föregick insjuknandet (droger, psykisk press, utmattning, sömnbrist, kramper, trauma, infektion eller huvudvärk) Symtom - (Iakttagelser) Nedstämdhet? Upprymdhet? Vanföreställningar? Agitation? Aggressivitet?, Suicid önskan- eller plan? Panik? Hyperventilation? Konfusion? Obegripligt tal? Medvetandesänkning?

Undersökningar


Behandling Basal

• Tänk på egen säkerhet • Polisassistans vid behov • Skapa lugn och ro, inga häftiga rörelser • PVK vid hypoglykemi, EP, dehydrering eller misstanke om sepsis • Undvik Glucosinfusion vid misstänkt alkoholabstinens. (Pat. kan ha Tiaminbrist) • Patient får ej tvångsmedicineras utan läkarbedömning

Kompletterande

• Symtomatisk behandling • Vid identifierad somatisk åkomma se respektive kapitel


Kapitel: J: 01 Behandlingsriktlinjer – Psykiatri Psykatrisk sjukdom

Rev nr: Ersätter



Övervakning

• Beroende på symtomatologi och bedömt tillstånd

Handläggning

Om patient inte vill medfölja och vårdbehov anses föreligga, försök i första hand att övertala patienten. I andra hand kontaktas läkare för hjälp med vårdintygsbedömning. Om läkare utfärdat vårdintyg kan denne begära polishandräckning för att föra patienten till vårdinrättning. Finns minsta misstanke om somatisk (kroppslig) orsak till patientens symtom skall patienten transporteras till somatisk akutmottagning. Våldsamma patienter som ej kunnat vårdintygsbedömas förs till somatisk akutmottagning eventuellt med hjälp av polis på plats. Patient som inte frivilligt vill följa med, och som inte anses vara en fara för sig själv eller andra, och inte har ett uppenbart vårdbehov lämnas på plats. Dokumentera noga ställningstagandena och patientens status i ambulansjournalen. Iaktta miljön där patienten hämtades (social anamnes). Vid sekundärtransport är avsändande läkare ansvarig för bedömning av patienten ur hot- och/eller rymningshänseende. Ambulans får aldrig kvarhålla patient annat än om det är för att förhindra skada (nödvärn). LPT är inte liktydigt med våldsam och/eller rymningsbenägen patient! Patient med psykiatrisk sjukdom är en patient och därför självfallet en angelägenhet för ambulanssjukvården. Finns inget vård- eller omvårdnadsbehov kan andra alternativ väljas. Detta gäller både för somatiskt och psykiatriskt sjuka patienter.


Kapitel: K

Behandlingsriktlinjer – Säkerhet Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Säkerhet

Blodsmitta K: 01


Kapitel: K: 01

Behandlingsriktlinjer – Säkerhet Blodsmitta

Rev nr: Ersätter



Blodsmitta

Allmänt

• Lägg förband även på små sår. Förpacka nedblodat material noga innan det kastas • Stoppa inte ned händerna på ställen som inte i förväg kan inspekteras • Använd alltid undersökningshandskar vid risk för kontakt med blod, avföring, urin och

annat material som kan innehålla mikroorganismer. Använd alltid munskydd och skyddsglasögon/visir vid risk för stänk i ansiktet. Vid behov använd plastförkläde för att skydda arbetskläder

• Använda kanyler skall omhändertas i särskilda behållare Vid tillbud

• Vid stick och skärskada

Desinfektera snarast med minst 70 % sprit. Använd vad som finns snabbast tillgängligt, handsprit, ytdesinfektionsmedel eller klorhexidinsprit

• Vid stänk i ögon Skölj rikligt med natriumklorid i första hand (kopplad infusions med pvk utan nål) venflonslang. Alternativt kan kranvatten användas. Ta ut ev. kontaktlinser och skölj igen

• Vid stänk i mun, på slemhinna, skadad hud exempelvis eksem Desinfektera snarast med minst 70 % sprit. Använd vad som finns snabbast tillgängligt

• Vid exposition för blod från dokumenterat HIV-smittad individ Kontakta omedelbart jourhavande läkare på Infektionskliniken enligt rutin.

• Rapportera till vårdenhetschef/ambulansjour för fortsatt handläggning


Kapitel: M

Behandlingsriktlinjer – Patientnära utrustning Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Patientnära utrustning

CPAP M: 01 Haretraction M: 02 Intraosseös nål M: 03 KED – väst M: 04


Kapitel: M: 01 Behandlingsriktlinjer – Patientnära utrustning CPAP

Rev nr: Ersätter



CPAP Boussignac Användningsområde CPAP betyder kontinuerligt positivt luftvägstryck. Det innebär att man andas ut mot ett motstånd. Storleken på detta bestäms av det gasflöde du väljer. Bruksanvisning

1. Placera den vita filterdelen av CPAP generatorn i maskens öppning 2. CPAP generatorns gröna slag kopplas till gaskällan 3. Fäst manometerslangen i manometern och koppla till den lediga porten i CPAP generator 4. Håll CPAP masken tätt mot en slät yta 5. Öppna flödesväljaren och vrid upp flödet till tills ökat motstånd avläses på manometern

Syrgasbomben i andningsvårdsväskan har i vissa fall flödesbegränsningar, vilket ger ett maximalt positivt övertryck på 3-4 cm H2O. Detta får vara tillfyllest tills patienten förflyttats ner till ambulansen

6. Välj flödesmotstånd beroende på tillstånd, se respektive kapitel (C: 04 Lungödem, B: 01 Astma KOL)

• Lyft på masken om du måste ex. patienten kräks med risk för aspiration, patienten

försämras (sjunkande BT, stigande andningsfrekvens), byte av syrgastub, trassel med utrustningen etc. Ge då istället syrgas 10 – 15 liter på traumamask

• Övrig medicinsk behandling enligt gällande riktlinjer för respektive indikation. Det går bra att kombinera Glytrin och CPAP vid cardiellt lungödem

Om behandlingen fungerar Larma in till akutmottagningen och avbryt inte behandlingen förrän läkare på akutmottagningen övertagit ansvaret.


Kapitel: M: 02 Behandlingsriktlinjer – Patientnära utrustning HARETRACTION

Rev nr: Ersätter



Haretraction

Användningsområde Hjälpmedel vid stabilisering av frakturer. Haretraction för vuxna finns i alla ambulanser. Målet med behandlingen är smärtlindring och att minska risken för att frakturen blir öppen. Indikationer

• Skador på mellersta tredjedeln av femur; isolerad femurfraktur på icke kritiks patient. Får användas vid lågenergetiskt våld – fall i hemmet

• Öppen femurfraktur enbart om det föreligger cirkulationspåverkan (nedsatt puls, kall extremitet)

Skall ej användas på

• Komplicerade knäfrakturer eller ledskador. Knäluxation • Öppna underbensfrakturer • Tibiafrakturer med mjukdelsskador • Fotledsskador • Amputationsskada/slitskada i foten • Bäckenfrakturer/höftluxation • Femurfraktur med misstanke om ischiaspåverkan – kan ej dorsalböja fot och stortå, nedsatt

känsel på underbenets utsida och fotryggen Tillvägagångssätt

• Fäll ut benstödet • Justera blå kardborreband till rätt ställe • Justera längden, räfflade handtag mitt på, patientens ben och 10 – 15 cm dragmån

Obs! Kom ihåg att låsa • Reponera benet och behåll draget • Placera haretraction på plats • Anbringa fotfästet • Släpp på låssprinten och dra ut spännbandet, fäst i ringarna. Obs! Hälringen först! • Dra tills patienten är smärtfri + ett hack till= benen lika långa. Kom ihåg att benstödet

måste stå på ett fast underlag!


Kapitel: M: 02 Behandlingsriktlinjer – Patientnära utrustning HARETRACTION

Rev nr: Ersätter



Komplikationer

• Muskel- och nervnekros vid för hårt eller långvarigt drag • Led- och ledkapselskador • Skador på benets tillväxtzon hos barn

Obs! Max behandlingstid med drag är 2,5 timmar. Vid längre behandlingstid risk för nervförlamning och cirkulationspåverkan. Äldre kräver förvånansvärt låg dragkraft!


Kapitel: M: 03 Behandlingsriktlinjer – Patientnära utrustning Intraosseös nål (EZ –IO)

Rev nr: Ersätter



Riktlinjer Intraosseös nål

EZ–IO Ambulanspersonal och läkare med av genomgången utbildning inklusive kompetenskort i TILDA, har rätt att använda EZ-IO när indikation föreligger. Indikationer Kritisk sjuk patient med omedelbart behov av intravenös tillgång, där nålsättningsförsök misslyckats. Vid hjärtstopp då snabb läkemedelsbehandling är indicerad. Kontraindikationer

• Misstänkt fraktur proximalt om tänkt stickställe (relativ kontraindikation) • Lokal infektion på stickstället • Ledprotes i den aktuella extremiteten

Arbetsbeskrivning - (Iakttagelser)

• Informera patienten – injektion/infusion kan vara smärtsam* • Placera gärna benet med 30° vinkel i knäled • Vid kraftig patient, välj helst distala tibia eller proximala humerus • Palpera ut instickställe, proximala eller distala tibia alt. proximala humerus enligt

instruktionsbild. • Desinficera med spritsudd • Iordningsställ EZ–IO • Ställ nålen mot huden vinkelrätt mot benet • När nålen borrats in i benmärgen, sluta borra • Ta ut mandräng och koppla NaCl–fylld slang som medföljer, benmärg kan backa upp i

slangen • Spola in NaCl för att verifiera korrekt nålläge, detta skall gå lätt • Märk patienten med gula armbandet som finns i förpackningen • Alla i ambulanssjukvårdens förekommande läkemedel kan injiceras. Infusioner måste dock

ges med övertryck • Informera mottagande personal om att patienten har en EZ-IO • Observera att patienten kan ange kraftig smärta vid injektion och/eller

infusion. Detta är inte farligt, men obehagligt!


Kapitel: M: 03 Behandlingsriktlinjer – Patientnära utrustning Intraosseös nål (EZ –IO)

Rev nr: Ersätter



När handtaget används tänds en indikeringslampa, normalt skall en grön lampa lysa. När en röd lampa tänds är batterikapaciteten mindre än 10%, det vill säga dags att beställa nytt handtag. Testning av handtaget för att kontrollera batterikapaciteten skall ej göras rutinmässigt, då det förbrukar batterikapacitet. När röd lampa tänds vid användning finns gott om kapacitet kvar i väntan på nytt handtag. Handtaget kontrolleras en gång per år. Normal kapacitet är 1000 borrningar eller 8 år.


Kapitel: M: 04 Behandlingsriktlinjer – Patientnära utrustning KED - Väst

Rev nr: Ersätter



KED-väst

Användningsområde Immobilisering vid misstänkt spinal/halsryggskada eller stabilisering av frakturer hos barn och vuxna. Används istället för spineboard vid immobilisering av spädbarn Indikationer

• användning vid losstagning enligt PHTLS • losstagning till vaccummadrass • Spinal immobilisering spädbarn enligt PHTLS • Fixation av misstänkt instabil bäckenfraktur

Underhåll

• Grav ryggdeformitet som kan försämras av plant underlag • Uppenbar andningsvikt

Utrustning

• KED-väst (Kendrick Extrication Device) • 1 polstringsdyna • 2 spännband för huvudet • bruksanvisning

Ovanstående finns i förvaringsväska märkt FERNO KED Underhåll

• Inspektion av KED – västen ska göras 1 gång per månad eller oftare, beroende på hur mycket den används

• Rengöres med mild, ljummen tvållösning, vid behov användes Virkon • Om KED-västen blivit utsatt för väta, måste den torka ordentligt i 24 – 36 timmar i ca

20 grader, helt utvikt

Arbetsbeskrivning Se bruksanvisning KED-väst


Kapitel: N

Behandlingsriktlinjer – Patientnära utrustning Innehållsförteckning

Rev nr: Ersätter




Fri luftväg - utrustning

Endotracheal intubation N: 01 Larynxmask N: 02


Kapitel: N: 01

Behandlingsriktlinjer – Fri Luftväg - utrustning Endotracheal intubation

Rev nr: Ersätter



Endotracheal intubation (ETI)

Allmänt Förstahandsval är normalt Larynxmask- LMA. Endotracheal intubation kan väljas som alternativ om LMA inte fungerar eller av annan anledning bedöms som det bättre alternativet. Indikationer

• A-HLR (kontinuerlig ventilation kan utföras utan kompressionspaus) • Andra tillstånd med ofri luftväg och andningsinsufficiens, t ex skallskadepatient om

larynxmask inte bedöms fungera bra. Kontraindikationer

• Ej behörig personal. Får utföras av personal som har reell kompetens, det vill säga, väl förtrogen med tekniken.

Fördelar

• Underlättar A-HLR • Kuffad tub ger relativt gott skydd mot aspiration av maginnehåll • Möjlighet att ge 100 % O2 • Möjlighet till sugning • Skyddar mot uppblåsning av ventrikeln

Risker

• Esofagusintubation • Endobronkial intubation med ventilation av ena lungan • Tandskador • Failed intubation, om möjligt skall sövning och intubation ske i ambulansens vårdutrymme

Utförande

• Ventilera först, t ex med mask och blåsa samt syrgas under 1- 2 minuter • All utrustning på plats: sug, Magills tång, laryngoscop, tub av lämplig storlek, kuffspruta

(10 ml), tejp eller annan fixationsanordning • Avlägsna lösa föremål ur patientens munhåla


Kapitel: N: 01

Behandlingsriktlinjer – Fri Luftväg - utrustning Endotracheal intubation

Rev nr: Ersätter



• Visualisera stämbanden med hjälp av laryngoscopet • Intubera oralt (genom munnen) under direktinsyn • Kuffa med lagom mängd luft, oftast < 10 ml. Var mycket försiktigt med att använda

> 10 ml • Ventilera. Kontrollera tubläge (lyssna över magsäcken, över båda lungorna, titta på

bröstkorgen, se imma i tuben) • Fixera tuben med särskild tubhållare, med tape eller bomullsband. • Ett intubationsförsök får inte ta mer än 30 sekunder

Övervakning

• Standard, vuxen patient • Patient som intuberats under ambulansuppdrag ska åtföljas/vårdas av anestesiutbildad

person med personlig delegering tills patienten överrapporteras till dito. • Vid risk för tubdislocering (lyft, drag i tuben, förändringar i kroppsläge) ska tubläget

verifieras igen • Vid minsta misstanke på felplacerad tub ska allt göras för att verifiera läget (laryngoscopi,

stetoscopi) Om misstanken på felaktigt tubläge kvarstår ska kuffen tömmas, tuben tas bort och patienten ventileras på annat sätt (mask och blåsa)

• Vid misslyckad intubation kan Larynxmask användas i stället, eventuellt får maskventilation utföras


Kapitel: N: 02 Behandlingsriktlinjer – Fri Luftväg utrustning Larynxmask - iGel




Larynxmask I-gel

Användningsområde Larynxmasken är förstahandsalternativ vid avancerad luftvägshantering. Den består av en gelkuff som diagonalt är fäst vid en silikontub. Larynxmasken är avsedd för ”blind” nedsättning. Man behöver inte se öppningen av trachea. När den förs på plats skapar ringen en lågtryckskuff mellan larynxmasken och trachea utan att den förs ner i larynx. Den irriterar övre luftvägen minimalt och föredras lättare av patienter som reagerar på direkt laryngoskopi. Larynxmasken finns i olika storlekar som passar både vuxna och barn. All personal inom ambulanssjukvården SÄS med godkänd larynxmaskutbildning (TILDA samt praktisk träning vid HLR rep.) får använda LMA. Indikationer

• A-HLR enligt SSAI och ERCs rekommendationer • Medvets- och reflexlös patient med upphävd andning • Medvets- och reflexlös patient med otillräcklig andning där assistans med mask och blåsa

inte är tillräcklig eller där maskventilation är tekniskt omöjlig (förflyttning, losstagning etc) • Vid oväntade intubationssvårigheter

Storlek i-gel Patientstorlek Patientvikt ca 2 Barn 10-25 3 Liten vuxen 30 – 60 4 Mellanstor vuxen 50 – 90 5 Stor vuxen 90 -

Kontraindikationer

- Ytligt medvetslös patient som o Biter om larynxmasken o Har avvärjningsrörelser o Reagerar med kräkreflex o Hostar vid nedläggningsförsök

- Direktvåld mot larynx (relativ kontraindikation)






Försiktighet

• Vid misstänkt halsryggskada undvik hårt tryck mot bakre svalgväggen. Stabilisera halsrygg enligt PHTLS

Komplikationer

• Kräkning • Laryngospasm • Felplacering • Blödning • Främmande kropp ”puttas” ner i luftvägen • Aspiration

Problem

• Kraftig övervikt kräver höga luftvägstryck Utförande

• Förbered larynxmasken med gel • Preoxygenera ev. ventilera helst under 60 sek (ej A-HLR) • Inspektera munhålan och sug rent i svalget vid behov • Huvudet i neutral position • För ner larynxmasken • Provventilera, manipulera vid behov • Askultera över båda lungorna och ventrikeln • Fixera med tape eller bomullsband • Sonda gärna patienten genom sondkanalen • Vid litet läckage, men bröstkorgen häver sig tillräckligt – avvakta några minuter • Vid stort läckage och misstanke om otillräcklig ventilation – ta bort LM och ventilera

några tag på mask, gör sedan nytt försök ev med annan storlek • Om andningen fortsatt är otillräcklig överväg intubation • Om patienten besväras av LM, men du behöver den för att kunna assistera/kontrollera

andningen – kan små doser om 1 mg Stesolid ges i.v, max 5 mg.






LMA och HLR

• Förbered masken under en kompressionsperiod • Ventilera 2 andetag på mask • Stoppa ner masken under nästa kompressionsperiod • Gör kompressions/Lucaspaus under ventilation (30:2) • Vid stort läckage: dra LM under kompressionsperiod, ventilera på mask 2 andetag

när det är dags och försök på nytt stoppa ned LM under kompressionsperiod • Efter avlämning av patient ifylles utvärderingsschema i TILDA


Kapitel: PM

Behandlingsriktlinjer PM Intranasal behandling Morfin 10 mg

Rev nr: Ersätter



Indikation: Smärta, när intravenös behandling inte kan ges. Kontraindikation: Näsfraktur, Kraftig näsblödning. Överkänslighet mot Morfin.

Respiratorisk insufficiens.

Tillvägagångssätt: 1. Sug vid behov bort sekret ytligt i båda näsborrarna 2. Kontrollera läkemedelsdosen, normalt Morfin Vuxen 2,5-5 mg (späd inte), Barn 0,1 mg/kg 3. Dra upp i spruta. 4. Sätt in oliven (MAD) i ena näsborren, tryck snabbt in halva dosen. Upprepa i andra

näsborren. Rikta oliven bort från septum.


Kapitel: PM

Behandlingsriktlinjer PM Intranasal behandling Midazolam 5 mg

Rev nr: Ersätter



Indikation: Kramper. Akut oro och ångesttillstånd, när intravenös behandling inte

kan ges. Tilläggsbehandling vid smärta. Kontraindikation: Näsfraktur, Kraftig näsblödning. Överkänslighet mot Midazolam/ andra

bensodiazepiner. Respiratorisk insufficiens. Tillvägagångssätt:

1. Sug vid behov bort sekret ytligt i båda näsborrarna 2. Kontrollera läkemedelsdosen, normalt Midazolam 5 mg/ml Vuxendos 2.5-5 mg 3. Dra upp i 2 ml spruta, optimalt är att ge max 0.3 ml per näshalva. 4. Sätt in oliven (MAD) i ena näsborren, tryck snabbt in halva dosen. Upprepa i andra

näsborren. Rikta oliven bort från septum 5. Om kvarstående kramp efter några minuter ges upprepningsdos 2,5-5 mg. Barn:

Midazolam 5mg/ml kg 5 10 15 20 25 30 40 50

0,05 mg/kg

ml (mg)

- -

0,1 (0,5)

0,15(0,75)

0.2 (1,0)

0.25(1,25)

0.3 (1,5)

0.4 (2,0)

0.5 (2,5)


Kapitel: PM

Behandlingsriktlinjer PM Intranasal behandling Glucagon

Rev nr: Ersätter



Indikation: Allvarlig Hypoglycemi, när sc/im injektion är olämplig. Kontraindikation: Näsfraktur, Kraftig näsblödning. Överkänslighet mot Glucagon eller

actos. Feocromocytom. Tillvägagångssätt:

1. Sug vid behov bort sekret ytligt i båda näsborrarna 2. Kontrollera läkemedelsdosen 1 mg. 3. Dra upp i 2 ml spruta. 4. Sätt in oliven (MAD) i ena näsborren, tryck snabbt in halva dosen. Upprepa i andra

näsborren. Rikta oliven bort från septum. Ge alltid perorala kolhydrater eller Glucose 5% infusion efter.


Kapitel: PM

Behandlingsriktlinjer PM Intranasal behandling Naloxone 0.4 mg

Rev nr: Ersätter



Indikation: Reversering av Opiater, när intravenös behandling inte kan ges. Vuxen. Kontraindikation: Näsfraktur, Kraftig näsblödning. Överkänslighet mot naloxonhydroklorid

eller något av hjälpämnena Tillvägagångssätt:

1. Sug vid behov bort sekret ytligt i båda näsborrarna 2. Kontrollera läkemedelsdosen, 0.4 mg= 1ml. 3. Dra upp i 2 ml spruta. 4. Sätt in oliven (MAD) i ena näsborren, tryck snabbt in halva dosen. Upprepa i andra

näsborren. Rikta oliven bort från septum

behandlings- anvisningar - sahlgrenska.se„s/ambulanssjukvård... · behandlingsriktlinjerna är...

Documents