Jord

emo

dern Tid

skrift seda

n 1888 B

ild Elisa

beth U

bb

e

Mars nr 1 2020

#Barnmorskansår2020

O Olsson Ann 5/29

P Palmstierna Anna 2/40

Parén Lisa 6/14–27

Persson Sara 2/14–17

R Rehn Margareta 1/3, 34–36, 37, 38–40, 42, 43, 2/3, 20, 41 3/8–10, 13–17, 18–19, 24–25, 26–28, 29–31, 32–33 4/3, 14–15, 18–19 5/3, 24, 26 6/3, 4–9, 10–12, 13, 30–33 7/10–14, 15, 8/3, 13–14, 18–19 26–29, 40, 41

Rising Anette 5/28

Rosander Michael 8/10–12

S Sahlin Maria 4/6–7

Saltvedt Sissel 6/14–27

Sjölander Sandra 1/41

Solheim Erica 3/3 6/33 7/16–17

Stenbeck Marita 5/38

Sundström Maria 4/31–32

T Thorsson Ulla 7/39

Torell Mattias 1/63 2/38–39 3/36–37 4/40–41 5/32–33 6/36–37 8/38–39

U Úlfsdóttir Hanna 5/4–6

W Waldenström Ulla 1/28–33 7/20–28 8/30–31

Weichselbraun Nilsson Marianne 7/31

Westergren Agneta 1/24–25

Wettergren Lena 5/10–12

Wijkström Anitha 7/36–37

Wiklund Ingela 1/44–45 5/13–14

Wiklund Julia 5/25

V Vikström Malin 1/48–50

Volgsten Helena 4/26–27

C Zillén Kavot 2/24–25

C Åhlund Susanne 2/34–35 7/3

Åmark Hanna 8/15–18

Ängeby Karin 1/12–16

Utgivningsdagar 2020Nr 1 • 5 mars Nr 2 • 6 april Nr 3 • 4 maj Nr 4 • 5 juni Nr 5 • 4 september

Nr 6 • 5 oktober Nr 7 • 5 november Nr 8 • 4 december

Anmälan är öppen!Rabatt: medlem, student och pensionär.Tidig avgift till och med den 15 mars 2020.

Program och anmälan via webbformulär på

sbfkonferens.se

MARS NR 1 2020

Jordemodern

Annonsbokning anette.rising@barnmorskeforbundet.se

Sista bokningsdag för medlemsannonser den 10:e i månaden före utgivningsdatum

Svenska Barnmorskeförbundet Baldersgatan 1 114 27 Stockholm 08-10 70 88 kansli@barnmorskeforbundet.se barnmorskeforbundet.se

Barnmorskan barnmorskan.se

Ansvarig utgivare Mia Ahlberg

Chefredaktör Margareta Rehn margareta.rehn@barnmorskeforbundet.se

Jordemodern förbehåller sig rätten att korta och redigera insänt material.

Manusgranskning Birgita Klepke

Grafisk formgivning Svenska Barnmorskeförbundet

Tryck Åtta.45 Tryckeri AB

Jordemodern utkommer 8 gånger per år

Prenumeration förnyas årligen – information på hemsidan barnmorskeforbundet.se

JORDEMODERN SVENSKA BARNMORSKEFÖRBUNDET (UTGIVARE) ISSN 0021-7468

Vår tid är nu Midwives with women: Celebrate. Demonstrate. Mobilise. Unite – our time is NOW! #Midwives2020

REDAKTÖR MARGARETA REHN

8 Redaktören: Vår tid är nu

10 Symptom från bäckenbotten drabbar oavsett förlossningsskada

14 Postpartum depression, depressiva symptom och föräldrastress: ett familjeperspektiv

18 Rävarna i lustgården: Sexologer beskriver hur de arbetar med lust i parrelationer

20 Kvinnor undviker cellprov efter negativa erfarenheter

22 111 vattenfödslar

25 Förlossningsskador – en diagnosgrupp inom Mag- och tarmförbundet

28 Den jagande barnmorskan i norr

32 Första resan

38 Toppmöte om amning

40 Familjer ser olika ut

42 Peer Learning

44 Hållbar livsstil – samtal om alkohol

47 Arbetssituationen för barnmorskor i Sverige Hur mår DU på jobbet?

48 Nordic Network for Academic Midwives

50 Översyn av rutiner runt igångsättning av förlossning

51 Kommentar SWEPIS Ska media styra förlossningsvården?

54 Ordförande har ordet: Barnmorskans arbete ska inte säljas ut

56 SRAT: Ett yrke viktigt för samhället

58 Nya barnmorskor

60 Till minne av

63 Än behövs en hjälpande hand

64 Vi har något viktigt vi vill säga!

58

2528

• I år är det barnmorskans år. Världshälso­organisationen (WHO) har utlyst år 2020 till sjuksköterskans och barnmorskans år för att belysa behovet av utbildad hälso­ och sjukvårdspersonal. Organisationen vill visa på vikten av det arbete som just sjuksköter­skor och barnmorskor utför och vad det betyder för människors hälsa globalt.

Som barnmorska handlar det särskilt om att ha fokus på kvinnors sexuella och repro­duktiva hälsa och rättigheter. Det handlar också om våra möjligheter att verka för en god hälsa för alla – inklusive oss själva – för att uppnå de globala hållbarhetsmålen (SDG2030).

Flera andra länder har uppmärksammat barnmorskor och sjuksköterskor nationellt med anledning av WHOs kampanj Year of the Nurse and the Midwife 2020. I Sverige har jag hittills inte noterat någon officiell uppmärksamhet. Om det beror på ett oin­tresse eller helt enkelt dålig kunskap om barnmorskans kompetens och betydelse eller att få känner till den internationella kampan­jen kan jag inte uttala mig.

Allt som barnmorskor gör i sin kliniska vardag och verksamhet handlar om repro­duktiv, perinatal och sexuell hälsa med fokus på kvinnor och barn. Svenska Barnmorske­förbundet har under flera år (dels i samband med MDG2015, Svenska Barnmorskeför­bundets jubileum 2011, kampanjen #Midwives4all och nu SDG2030) lyft den utbildade barnmorskans betydelse för kvinnors och barns hälsa och överlevnad

(SRHR). På hemmaplan i Sverige har vi till­förlitlig befolkningsstatistik och MM­ARG gör årliga genomgångar av de mödra­dödsfall som inträffar, vilket delges profes sionen så att vi ska kunna lära oss av det som hänt och därmed förbättra vården och förhindra undvikbara mödradödsfall.

Sverige har haft utbildade barnmorskor i mer än 300 år. Barnmorska är ett ensamrätts­yrke. Det finns en standardiserad yrkesklassi­fikationskod. Men vi saknar nationell samlad statistik om antal kliniskt yrkesverksamma legitimerade barnmorskor och inom vilka verksamhetsområden de arbetar. Sverige har inte heller någon Chief Midwife Officer.

I am a midwife and I matter. Every midwife is a valuable part of the community, country and health system. #Midwives2020

Vår internationella barnmorskeorganisation International Confederation of Midwives uppmanar nu alla barnmorskor i hela världen att uppmärksamma och fira #Midwives2020. Både genom att demonstrera och genom att mobilisera och ena oss. Det handlar om både kvinnor och barnmorskor. Tillsammans för kvinnors rättigheter och jämställdhet.

#Barnmorskansår2020 #Midwives2020#WithWomen #MidwivesUnitedWithWomen #MidwivesVoices #MyBodyMyChoice #SRHR

#BARNMORSKANSÅR2020 9

Om man antar att antalet kvinnor som når graviditetsvecka 41 är 25 000 per år och dödföddhetsrisken är 0,13% (bör ligga när­mare 0,11 än 0,19) riskerar 32 barn att dö intrauterint och uppskattningsvis 10 neo­natalt, alltså 42 perinatalt. Om induktion skulle kunna minska den siffran med en tredjedel (enligt SWEPIS powerberäkning för sitt primära utfall) hamnar vi på 14 barn per år. Men avbrytandet av studien gör att vi inte vet om induktion i vecka 41 har denna effekt. För det behövs mer forsk­ning, även sådan som utvärderar tydlig se­lektion av riskgrupper och sent ultraljud. Tills dess kan vi ta reda på vad ett eventu­ellt tidigareläggande av induktion vid över­burenhet kostar i form av ökad oro, sämre förlossningsupplevelse3, fler sugklockor och ökat personalbehov som riskerar att målet ”en barnmorska per kvinna i aktiv förlossning” blir allt mer avlägset.

En mer utförlig argumentation finns på min blogg TÄNKA EVIDENS under fliken ”Induktion vecka 41?” bevisadnytta.se.

Ulla Waldenström

Barnmorska, professor emeritaulla.waldenstrom@ki.se

1. Olsen O. Induction of labour at 41 weeks ver-sus expectant management and induction of labour at 42 weeks (SWEdish Post-term Induc-tion Study, SWEPIS): multicentre, open label, randomised, superiority trial. BMJ case reports 2019; 367: 16131.

2. Ingemarsson I. State of the Art (SOTA). Hand-läggning av överburen graviditet 2006. www.sfog.se/media/66778/sotaoverburen.pdf.

3. Hildingsson I, Karlstrom A, Nystedt A. Women’s experiences of induction of labour--findings from a Swedish regional study. The Australian & New Zealand journal of obstetrics & gynaecology 2011; 51(2): 151-7.

Kalendarium

27 mars SFPOG symposium Förlossningsrädsla i dag – hur gör vi? Stockholm sfpog.com/symposium

16–17 april Vårmöte i perinatologi Finland perinatologinenseura.fi

5 maj Internationella Barnmorskedagen #Barnmorskansår2020

13–15 maj FSUM-konferens Karlstad fknotify.com/umkonferensen2020

18–19 maj Konferens Reproduktiv hälsa Stockholm sbfkonferens.se

21–25 juni 32nd ICM Triennial Congress Indonesien midwives2020.org

17–21 augusti The international society for research on human milk and lactation (ISRHML) Stockholm isrhml.com

24–27 augusti SFOG-veckan Malmö sfogveckan.se

Kalendarium barnmorskeforbundet.se

Barnmorskan bloggar/ Lokalföreningsbloggen/ Barnmorskor i Västernorrland tar kampen för bättre villkor/Elin Fällström/

Barnmorskan bloggar/ Lokalföreningsbloggen/ Den dagen kommer jag alltid att minnas/Karin Ängeby/

Hallå där... Mia Ahlberg/ Hur ska vi betala för förlossningsvården?

Barnmorskan bloggar/ Professorsbloggen – med globalt engagemang/ Del 2: SRHR, SDG2030 och barnmorskekompetens/Marie Klingberg-Allvin/

Kickoff #Barnmorskansår2020

Hallå där... Ingela Rådestad/Hur kom det sig att du började forska?

Blivande barnmorskans dagbok/Helena Bohman och Nina Damberg/

52 JORDEMODERN • NR 1 • 2020

• Det är fantastiskt och intensivt. Lite som att bli inkastad i en centrifug med många intressanta möten, beslut att fatta och en ny styrelse som har påbörjat processen att komma ihop som grupp.

Innan jul jobbade jag mycket tillsam­mans med Socialstyrelsen för att få fram uppgifter till fyra enkäter som ska utgöra underlag för den tredje The State of the World’s Midwifery som kommer att publi­ceras år 2021. Rapporten handlar om hur det ser ut världen över vad gäller utbild­ning, reglering (till exempel lagstiftning), profession och ledarskap för barnmorskor.

Det är bra att granska hur bra det egent­ligen är i Sverige.

Det visar sig att statistiken över var barnmorskor är i ledande positioner är knapphändig och det syns tydligt att det finns statliga myndigheter där det borde varit en barnmorska som arbetar med barnmorskefrågor.

Barnmorskans arbete ska inte säljas utNu är det ett nytt år och jag har varit ordförande i drygt tre månader. När någon frågar hur det är och om det är kul, så säger jag JA!

Kompetensförsörjning och hur barnmor­skor ska kunna ersättas av andra personal­kategorier när det är brist är annars en hög­aktuell fråga som vi behöver förhålla oss till.

Svenska Barnmorskeförbundet bevakar frågan och för samtal med berörda; var går egentligen gränsen?

Många arbetsuppgifter som vi utför kan ibland göras av någon annan, men en barn­morska är inte och ska inte vara fokuserad på en enstaka uppgift. Tvärtom sker många saker när vi tar hand om en kvinna. Vi gör, vi lyssnar, vi observerar och vi berör. Allt detta tillsammans ger ett holistiskt omhän­dertagande vilket jag anser är barnmorskans arbete – som inte ska säljas ut.

Jag tänker mycket på profession. Sten för sten har vi byggt vår professions­

organisation och grunden är det kompetens­område som är barnmorskans; reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Profession är att veta att grunden är solid med forskare som driver utvecklingen framåt tillsammans med alla välutbildade kliniskt verksamma barn­morskor som arbetar utifrån ett förhållnings­sätt som vilar i vår etiska kod.

Vi är många som tillsammans bygger upp vår barnmorskeprofession och på alla sätt bidrar till att ge bästa tänkbara vård.

Den 18–19 maj blir det extra tydligt när vi har vår vetenskapliga konferens Reproduk­tiv hälsa i Stockholm. Programmet blir som vanligt proppfullt – jag ser det också som en härlig fest där vi äntligen kan träffas.

Välkomna att anmäla er!

Hej så länge!Eva

ORDFÖRANDE HAR ORDET

Det är bra att granska hur bra det egentligen

är i Sverige.

EVA NORDLUND FÖRBUNDSORDFÖRANDEeva.nordlund@barnmorskeforbundet.se

Malin BogrenStyrelseledamot, Internationella rådet, leg barnmorska (RNRM), PhD, Göteborgs universitet

Mia BarimaniStyrelseledamot, Vetenskapliga rådet, leg barnmorska (RNRM), docent, Akademiskt primärvårdscentrum, Region Stockholm

Susanne ÅhlundVice ordförande, leg barnmorska (RNRM), PhD, Akademiskt primärvårds centrum, Region Stockholm

Li Thies-Lagergren Styrelseledamot, Utbildningsrådet, leg barnmorska (RNRM), Mmid, PhD, Barnmorskeprogrammet Lunds universitet, Förlossnings-avdelningen Helsinborgs lasarett

Erica SolheimVice ordförande, leg barnmorska (RNRM), Kvinnokliniken Ryhov Jönköping

Ulrica Sjöstrand Styrelseledamot, leg barnmorska (RNRM), verksamhetsutvecklare kvinnosjukvård Västernorrland

Elena BräneStyrelseledamot, kassör, leg barnmorska (RNRM), Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Anna-Karin HannerforsStyrelseledamot, leg barnmorska (RNRM), Barnmorskemottagning Piteå, Region Norrbotten

Svenska Barnmorskeförbundets styrelse

54 JORDEMODERN • NR 1 • 2020 #BARNMORSKANSÅR2020 55

#Barnmorskansår2020 Ett yrke viktigt för samhället2020 är ett speciellt år, det är ett gott nytt år för barnmorskor, ett eget år. Det är barnmorskans år. Professionen måste ta detta tillfälle i akt att uppmärksamma omvärlden på all den betydelse och allt det ansvar som vilar på barnmorskorna.

Text Mattias Torell, biträdande förhandlingschef SRAT Bild SRAT

Svenska Barnmorskeförbundet – en del av SRAT

Akademiker inom samhällsbärande professioner. Ett fackförbund inom Saco. srat.se

Medlemsservice SRAT kansli@srat.se

Mattias Torellmattias.torell@srat.se

• Barnmorskan ska i sitt yrkesutövande verka genom fysiska, psykiska, sociala samt exi­stentiella dimensioner. I denna tredimensio­nella verklighet måste alla delar samspela samt att den enskilde har ett stort ansvar att på ett tvärprofessionellt arbetssätt verka för professionens utveckling och med det en för­höjd och förbättrad verksamhet. Barnmor­skan har en multipel kompetens och är en självklar aktör i det hälsofrämjande och före­byggande arbetet som är viktigt för att kun­na leverera en kvalitativ och patientsäker vård. I en verklighet och framtid där resurser minskar och dras in är det barnmorskan som först frontar den förväntan och de krav som finns från patienterna. När dessa krav och förväntningar inte längre stämmer överens med samtidens verklighet försätts barnmor­skorskan i en destruktiv situation. Denna verklighet är viktig att lyfta fram i vårdkri­sens olika sammanhang där det för det mesta tas förgivet att barnmorskorna levererar oförändrat trots att förutsättningarna till stor del dragits bort.

Barnmorskorna delar sin verklighet med många yrken där ”kallet” är viktigt, ett kall det på många sätt refereras till på både nega­tiva och positiva sätt. Jag vill säga att kallet är en grundläggande byggsten om man ska arbeta med oss människor och den kom­plexitet som finns runt omkring oss. Men ibland är det viktigt att stanna upp och fun­dera över kallet och vart det fört mig. Är jag på den plats där jag vill vara? Har kallet fört mig närmare mina nära och kära? Har jag blivit ensam? Dessa frågor kan vara många men obehagliga att ställa sig då man kan verka inom ett kall eller genom ett kall och också genom detta kallas vilse och i en situa­tion som inte är bra och livskraftig för mig. Om jag nu hamnat här, hur kan jag då vara till nytta för alla de jag en gång ville finnas till för?

Vad jag vill säga är att det finns en gräns för kallet och vad som kan läggas på barn­morskornas axlar. Den som bärs fram av ett kall har även ett privatliv utanför kallet och ingen vill bli tagen för givet. Det är viktigt att

professionen håller samman och står upp för beskrivningarna runt arbetsuppgifter och villkor. Likaså är det viktig att länka samman professionens förutsättningar med patienternas. Gör inte barnmorskorna detta kommer någon annan göra det men troligt­vis utifrån ett annat perspektiv.

I en verklighet där arbetsgivare allt mer gör avkall på barnmorskornas privatliv är det viktigt att lyfta fram arbetsmiljö och håll­barhetsfaktorer för professionen. Att allt mer inteckna barnmorskornas privatliv med övertid, mertid, jour och beredskap samt att allt mer otydlighet råder kring när barnmor­skan får sin vila är inte långsiktiga lösningar och inte heller lösningar som leder till ett längre hållbart arbetsliv. Vi vet vad som hän­der, vi har sett det i offentlig sektor efter tidi­gare kriser. Långtidssjukskrivningar ökar.

Många av de yrkanden som Akademiker­Alliansen lagt inför avtalsrörelsen 2020 handlar just om villkor för akademiker och hållbarheten i dessa. Det handlar ock­så om hur villkoren i regioner och kommu­ner ska vara attraktiva för våra grupper och hur de ska kunna attrahera unga studenter att välja en akademisk inriktning som leder fram till ett yrke som är viktigt för samhäl­let. Det handlar också om att regioner och kommuner måste våga teckna fler individuel­la lösningar på platser där det är svårt att rekrytera samt teckna attraktiva lokala kol­lektivavtal.

Våra lokala fackliga företrädare vet hur den verklighet ser ut som de verkar i. De vet även vad som skulle kunna bli bättre. Dess­utom har de ett professionsperspektiv på de

villkor som råder på arbetsplatsen och hur dessa skulle kunna verka för att förbättra verksamheten. Att verka som facklig företrä­dare är ofta ensamt och det är viktigt att för­söka skapa relationer och liera sig med kon­takter som finns. Främst handlar det om att knyta sig samman med andra förtro ende­kvinnor(män) inom SRAT samt med andra Saco­förbunds företrädare. Det handlar också om att bygga en relation med den för­handlare som är ansvarig på SRTAs kansli. På srat.se För dig som är förtroendevald hittar du rätt förhandlare på kansliet. Med de orden vill jag önska ett fortsatt gott nytt barnmorskeår!

www.srat.se/For-dig-som-ar/Fortroendevald/ lonedelegation-region/forhandlaransvar- regioner/

56 JORDEMODERN • NR 1 • 2020