att skapa en lyckad aktieportföljsh.diva-portal.org/smash/get/diva2:322800/fulltext01.pdfatt skapa...

Att skapa en lyckad aktieportfölj

En komparativ uppsats om aktieportföljer och dess faktorer i

den svenska marknaden

Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande

Kandidatuppsats 15 hp | Företagsekonomi - Finansiering |

Vårterminen 2010

Vårterminen 2010

(Frivilligt: Programmet för xxx)

Av: Sagar Kazi & Annie Wu

Handledare: Maria Smolander

The more we learn of possibilities of our world, and the possibilities of ourselves, the richer,

we learn, is our inheritance

H.G Wells

Sammanfattning

Uppsatsens titel Att skapa en lyckad aktieportfölj – en komparativ uppsats om

aktieportföljer och dess faktorer

Ämne/Kurs Företagsekonomi C – Kandidatuppsats, inriktning finansiering

Författare Sagar Kazi & Annie Wu

Handledare Maria Smolander

Nyckelord Effektiv portfölj, aktieportfölj, CAPM, portföljteori &

diversifieringsmöjligheter

Syfte En komparativ studie och beskriva möjligheterna för att skapa en

effektiv portfölj av olika aktieportföljer, där det undersöks om

faktorerna som företagens omsättningsstorlek, branschen de är

aktiva i och valet att ha utländska aktier, har betydelse eller inte för

att skapa en effektiv portfölj med hänsyn till dess korrelation,

avkastning och risk.

Metod Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från

april 2008 till april 2010, då historiska aktiekurspriser används för

olika sorters uträkningar, som baseras på uppsatsens huvudteorier;

CAPM, Sharpekvot och portföljteori. Utgångspunkten är deduktiv,

där slutsatserna har dragits från teorierna.

Slutsats Utifrån uträkningarna, kunde det inte dras generella slutsatser där

de undersökta faktorerna inte utmärkte sig i något mönster.

Däremot visade sig att det blev högre avkastning till liknande risk

eller lägre risk till liknade avkastning när man väljer aktier som är

olika varandra, då korrelationen inte samvarierar. Det bästa

resultatet är när utländska aktier blandas in i portföljen.

Abstract

Title Creating a successful stock portfolio – a comparative essay about

stock portfolios and its factors

Subject/Course Business studies - Bachelor Essay, Finance

Authors Sagar Kazi & Annie Wu

Instructor Maria Smolander

Key Words Effective portfolio, stock portfolio, CAPM, mean-variance

portfolio theory & diversification opportunities

Purpose A comparative study that describes possibilities of creating an

effective portfolio, which examines if the factors, such as

company’s turnover, industry and foreign stocks, have any

significance when it comes to creating an effective portfolio

Method The essay is based on a quantitative study where the historical

stock prices are used for different types of calculations, such as

CAPM, Sharpe ratio and mean-variance portfolio theory. The used

historical stock prices in the essay are taken from a time period of

April 2008 to April 2010. The approach of the essay is deductive,

which means conclusions have been made based on theories.

Conclusion No general conclusion was made based on the results of the

calculations, where we could not find any differential pattern of the

examined factors. However, if stocks of different factors are chosen

for a portfolio, the portfolio generates a higher return with similar

risk or generates a lower risk with similar return. The best results

were given when foreign stocks are mixed into the portfolio.

Innehållsförteckning

1. Introduktionskapitel ________________________________________ s 1 1.1. Bakgrund s 1

1.2. Problemformulering s 2

1.3. Syfte s 2

1.4. Frågeställningar s.3

1.5. Avgränsningar s 3

2. Metodkapitel ______________________________________________ s 4 2.1. Utgångspunkter s 4

2.2. Litteratur s 4

2.3. Elektroniska källor s 4

2.4. Reliabilitet s 5

2.5. Val av studieobjekt s 6

2.6. Tillvägagångssätt för uträkningarna s 7

2.7. Validitet s 8

3. Teorikapitel _______________________________________________ s 9 3.1. CAPM – Capital Asset Pricing Model s 9

3.1.1. Betavärde s 11 3.1.2. Standardavvikelse s 12

3.2. Sharpekvot s 12

3.3. Portföljteorin s 13

3.3.1. Korrelationen s 16 3.4. Teoritillämpning s 16

3.5. Tidigare forskningar s 17

3.5.1. Kritik för och emot CAPM teorin s 17 3.5.2. Tidigare forskningar om diversifieringsmöjligheter s 18

4. Empirikapitel ______________________________________________ s 19 4.1. Kort beskrivning av aktiebolagen s 19

4.2. Resultat av uträkningarna s 24

5. Analyskapitel ______________________________________________ s 28 5.1. De enskilda aktiernas omsättningsstorlek s 28

5.2. Branscher s 30

5.3. Utländska investeringar s 31

5.4. Helbildsanalys s 31

6. Slutsats ___________________________________________________ s 33 7. Diskussionskapitel __________________________________________ s 34 8. Förslag till vidare forskningar ________________________________ s 35 9. Källförteckning ____________________________________________ s 36

Bilagor: Bilaga 1 – Uträkningarna för Beta och CAPM Bilaga 2 – Uträkningarna för Sharpekvot

Bilaga 3 – Pearsons korrelation

Bilaga 4 – Uträkningarna för Portföljerna

Tabellförteckning

Tabell 1 – De valda svenska aktierna

Tabell 2 – De större aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen

Tabell 3 – De mindre aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen

Tabell 4 – De större aktiebolagen inom elektronikbranschen

Tabell 5 – De mindre aktiebolagen inom elektronikbranschen

Tabell 6 – De större aktiebolagen inom läkemedelsbranschen

Tabell 7 – De mindre aktiebolagen inom läkemedelsbranschen

Tabell 8 – De utländska/amerikanska aktiebolagen

Tabell 9 – Beta, CAPM och Sharpekvot

Tabell 10 – Sammansättningen av portföljerna

Tabell 11 – Portföljavkastning, -standardavvikelse och Sharpekvot

Tabell 12 – Faktorkategori: Aktiernas omsättningsstorlek

Tabell 13 – Faktorkategori: Branscher

Tabell 14 – Faktorkategori: Utländska aktier

Figurförteckning

Figur 1 – Security Market Line

Figur 2 – Systematisk och ickesystematisk risk

Figur 3 – Effektiva portföljen

Formelförteckning

Formel 1 – CAPM

Formel 2 – Betavärde

Formel 3 – Kovariansen

Formel 4 – Standardavvikelse

Formel 5 – Sharpekvot

Formel 6 – Den förväntade avkastningen för portföljen

Formel 7 – Portföljens risk (standardavvikelse)

Formel 8 – Portföljens korrelation

1

1. Introduktionskapitel

Denna uppsats inleds med bakgrundbeskrivning, problemformulering, syfte, frågeställningar

och avgränsningar. Dessa delar ska komplettera varandra för att beskriva vad som vill uppnås

med studien.

1.1 Bakgrund

’Don’t put all your eggs in one basket’ har blivit allmän vetskap när det gäller investeringar,

så som värdepapperssatsningar. Detta har inte varit någon främmande uttryck för ekonomer,

som länge har förstått vikten av diversifiering. Däremot var det inte förrän Nobelprisbelönade

Harry Markowitz skapade matematiska och systematiska formler, för att räkna ut olika

värdepappers risk och sedan kombinera det för att få ut den maximala avkastningen1, som

uttrycket fick en betydande roll inom finansieringens historia. Teorin går under namnet

”Mean-Variance Portfolio Theory”, den så kallade portföljteorin på svenska.

När det gäller valet av värdepapper för sin portfölj, så har det diskuterat vilka

investeringsval som borde göras för att kunna få den optimala avkastningen, i förhållande till

risken. Enligt Jeremy Siegel, en känd ekonomiprofessor som har publicerat böcker och

artiklar, och Urban Bäckström, bland annat riksbankschef 1994-2002, är det bästa alternativ

att satsa på aktier om det är långsiktighet man satsar på2. Till synes, är aktieinvesteringar det

mest riskfyllda värdepappret i jämförelse med bland annat obligationer eller fonder, men ur

ett historiskt perspektiv så gäller det endast under de första åren. Aktierisken sjunker sedan

genom åren och ungefär efter fem år så blir den till och med mindre riskfyllt än obligationen

eller andra värdepappersval3.

Större delen av Sveriges befolkning är aktieägare, direkt eller indirekt form. Vid slutet av

2007, så var antalet aktieägare i Sverige hela 6,5 miljoner vilket var mer än 70 procent av

befolkningen.4 Detta bevisar hur viktigt aktieinvesteringar har blivit för vårt samhälle, och hur

den har implementeras in i vårt sätt att spara eller investera besparingar. Två aspekter, som är

nödvändiga att ha i åtanke när man ska välja aktier, är hur mycket aktiens förväntade

avkastning är och hur mycket den förväntade risken är, det vill säga hur förhållande mellan

avkastningen och risken är.

1 Library of economics and liberty, sökord: Harry Markowitz, länk: http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Markowitz.html

Markowitz, H (1952), Portfolio Selection 2 Siegal, J.J (2007) Stock for the long run – the 4th edition

Bäckström, U (2009) Dags att köpa aktier? s. 141 3 Siegal, J.J (2007) Stock for the long run – the 4th edition, s. 25

4 Bäckström, U (2009) Dags att köpa aktier? s.35

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Markowitz.html

2

En grundläggande regel när det gäller investeringar är att investerare borde (ska) tänka på att

maximera avkastningen i förhållande till att minimera risken, men det är praktiskt taget

omöjlig att få hög avkastning utan hög risk och tvärtom, detta kallas för return-risk-tradeoff5.

Enkelt uttryck, så betyder det att när avkastningen ändras så ändras risken också.

Avkastningen och risken för en aktieportfölj bestäms utav två olika källor. Den ena källa är

mer internt, då företaget i sig är den centrala. Det handlar om de speciella förhållanden som är

kopplade till företagen som har ett tillsatt värde för verksamheten för att skapa vinster, till

exempel innovativa idéer. En annan aspekt av den första källan är förhållanden, som kan

skapa möjligheter eller hot, i branschen som företaget är inom. Den andra källan är den hela

ekonomins förhållande som kan påverka aktiemarknaden, vilken verksamheten är aktiv i. Ett

exempel är konjunktursvängningar – är det goda tider så blomstrar aktiemarknaden och

tvärtom.6

Ett bra sätt att ha lika hög avkastning med mindre risk eller mer avkastning till lika risk är

att diversifiera risken genom att sammansätta en aktieportfölj.

1.2 Problemformulering

Som skrivet i tidigare avsnitt så ägde åtminstone 70 procent av den svenska befolkningen

aktier vid slutet av 2007. Men trots finanskrisen 2008 så har siffran ökat 10 %, det vill säga att

över 80 % av befolkningen idag äger direkta eller indirekta aktier, enligt Sparekonomens

hemsida7. Detta visar ett större intresse av att köpa aktier och det börjar bli en väsentlig

sparande- eller investeringssätt i Sverige, men vilka kriterier ska sättas när aktieval för

portfölj ska ske? Ska satsningen ske på de större aktierna, de trygga aktierna och/eller

utländska aktier? Detta är vad uppsatsen kommer att handla om, vilka faktorer har betydelse

när man väljer aktier för att sätta ihop en portfölj?

1.3 Syfte

Vårt syfte med denna uppsats är att göra en komparativ studie, då det beskrivs om

möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, där det undersöks om

faktorerna som företagens omsättningsstorlek, branschen de är aktiva i och valet att ha

utländska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hänsyn till dess

korrelation, avkastning och risk. 5 Byström, H. (2007) Finance – Markets, Instruments and Investment, s. 125 6 Bäckström, U (2009) Dags att köpa aktier? s. 53

7 Sparekonomen, 2010-04-19, länk: http://www.sparekonomen.se/aktier/

http://www.sparekonomen.se/aktier/

3

1.4 Frågeställningar

Vilka faktorer har en avgörande betydelse när man skapar en portfölj? Faktorerna som

kan tänkas påverka är:

o Företagens omsättningsstorlek: utgör större bolag mer trygghet eller inte?

o Vilken bransch aktierna tillhör: finns det en betydelse om branschen är

konjunkturkänsliga eller inte?

o Att ha utländska aktier: kan det minska portföljrisken?

1.5 Avgränsningar

Det har valts att avgränsa uppsatsen med:

Att studien är inriktad i den svenska marknaden, trots att de utländska aktierna tillhör

den amerikanska marknaden. Studien i sig vänder sig till de nuvarande och framtida

svenska aktieägare, då aktiesparandet eller aktieinvesteringar tillhör majoriteten av

den svenska befolkningens vardag.

Att uträkningarna kommer att ske i en tidspann från april 2008 fram till april 2010, då

det skulle bli mer trovärdig när betauträkningen baseras på en tillräcklig lång period.

Ett år ansågs för kort för att kunna hitta kurssvängningarna, det vill säga

standardavvikelserna.

Att behandla alla aktieägare som rationella konsumenter som strävar efter

vinstmaximering, i förhållande till riskminimering. Om annat, så ansågs det vara för

inriktad i investerares beteende istället för det som uppsatsen strävar efter.

4

2. Metodkapitel

Här tas det upp beskrivningar och motiveringar till tillvägagångssätten som har använts för att

uppnå syftet. De valda material, uträkningar och studieobjekt beskrivs på ett så noggrant sätt

att det går att kunna utföra en sådan analys ytterligare ännu en gång. Möjligheter och

begränsningar med de olika valen diskuteras här också.

2.1 Utgångspunkter

Denna uppsats är en hel kvantitativ studie då vi arbetar med hårda data, vilket menar att vi

arbetar med historiska siffror som inte går att ändra8. Då vi utgår från givna teorier som

referens, kommer vi att använda oss av deduktiv slutsats som innebär att man drar slutsatser

utifrån teorier (generella principer). Däremot kan den kvantitativa ansatsen ifrågasättas på

grund av att det inte kommer att gå in i djupet, men för att uppnå uppsatsen syfte så behövs

det inte en kvalitativ insats. Uppsatsen är också komparativ, då det jämförs med flera olika

variabler av en sammansättning av aktieportfölj. Den kan ses som en enkelfallsstudie, då det

endast koncentreras på att sätta ihop en effektiv portfölj och dess sammanhang9.

2.2 Litteratur

Det har använts av tryckta källor, i form av kurslitteraturer och böcker, för att beskriva teorier,

metoder och bakgrundfakta. Dessa har hittats främst i Södertörns högskolebibliotek och

Stockholms universitetsbibliotek.

De vanligaste sökorden: Risk och avkastning, portföljteori, modern portfolio theory,

CAPM, financial investment, aktievärderingar

2.3 Elektroniska källor

Insamlingen av de sekundära data för att skapa empirin har bestått för det mesta från

elektroniska källor. Den ursprungliga sökmotorn har varit Google och Södertörns

högskolebiblioteks hemsida (länk: genvägar EconLit, Affärsdata, Jstor,

Nationalencyklopedin).

8 Johannessen, A & Tufte P-A (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 24

9 Johannessen, A & Tufte P-A (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 56-57

5

Yahoo Finance, Google Finance och NASDAQ10

har varit viktiga källor för att få fram de

historiska kurspriser, som anger aktiernas och marknadens avkastning, från 2008 till nu. Det

betyder att vi har använt oss av källorna för att få ut de siffror som senare utgör grunden till

uträkningarna.

De vanligaste sökorden: portfolio, portföljteorin, Harry Markowitz, Stockholmsbörsen,

New York-börsen, aktievärderingar, CAPM, financial investment, portföljoptimering

2.4 Reliabilitet

Här kommer det diskuteras hur tillförlitliga data eller källorna är.11

Anledningen varför det användes tryckta källor och Internet är för det uppfyller två olika

funktioner i uppsatsen. De tryckta källorna förklarar teorier, metoder och den ekonomiska

historien på ett mer utförligare sätt, då forskare och författare har behandlat dessa ämnen i en

längre tid. De ansågs vara mer pålitligare och tillförlitligare, då det baseras på deras expertis

och erfarenhet inom det studerade området. Däremot var det mer möjligt att få tag på mer

uppdaterade information i Internet som kan ge studien ett nyare perspektiv. För att undvika de

oseriösa källorna och falska fakta, som det är lätt att stötta på i nätet, så fokuserades det att

leta fram publicerade forskningsartiklar och äldre inspirerande uppsatser. Som tidigare skrivet

så blev Yahoo Finance, Google Finance och NASDAQ de använda källorna för att ta fram de

historiska kurspriser som behövdes för uträkningarna. Anledningen var att de är några av de

få sajter som hade de valda aktiernas kurspriser så lång bak som från april 2008. De troddes

vara tillförlitliga eftersom det inte ansågs finnas någon anledning varför de skulle manipulera

historiska kurspriser. För att öka uppsatsens reliabilitet så kontrollerades de tagna siffrorna

mellan sajterna, det vill säga om siffror i Yahoo Finance användes i uträkningarna så

kontrollerades att det var lika siffror i Google Finance eller NASDAQ. Ibland så fanns inte

siffrorna i Yahoo Finance så användes till exempel NASDAQ för att få fram dem, på så sätt

kompletterade sajterna varandra.

10 Uträkningsunderlag, länkar: www.finance.yahoo.com, www.google.com/finance, www.nasdaqomxnordic.com 11 Johannessen, A & Tufte P-A (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 265

http://www.finance.yahoo.com/http://www.google.com/financehttp://www.nasdaqomxnordic.com/

6

2.5 Val av studieobjekt

Valet av marknad föll på den svenska Stockholmsbörsen, då studien vänder sig till svenska

nuvarande och framtida investerare. Kraven för vilka aktier som behövdes var att de skulle

representera de karaktäristiska dragen för att svara våra frågor, det vill säga att kraven och

uppdelningen blev:

9 större bolag och 9 mindre bolag, uppdelningen beror på hur stor omsättning dessa

verksamheter producerade år 2009. Total: 18 aktier.

Inom dessa 18 aktierna så ska det finnas 6 företagsaktier inom respektive bransch –

finans- och investeringsbranschen, elektronikbranschen och läkemedelsbranschen.

Anledningen för de valda branscherna var på grund av ett antagande om att vissa

branscher är mer konjunkturkänsliga. Antagande lydde att finans- och

investeringsbranschen inte är konjunkturkänslig, även om det har krisat under de

senaste åren. Elektronikbranschen, som är en trendföljande bransch, är

konjunkturkänslig medan läkemedelsbranschen inte är det.

3 utländska företagsaktier, det låga antalet utländska aktier beror på studiens mål,

vilket är att se hur en aktieportföljs avkastning och risk förändras genom att ha med

utländska aktier. Att ha mer utländska aktier ansågs vara överflödig. Totalt: 3 aktier

Totala antalet aktier: 21 stycken

Alla aktier måste ha varit aktiva under den valda tidspannen, det vill säga att de inte

har fått genomgå konkurs eller att de var ett nystartat aktiebolag.

Det ska vara möjligt att hitta aktiernas historiska kurspriser som sträcker sig från

april 2008 till april 2010.

Stockholmsbörs

Finansbranschen Elektronikbranschen Läkemedelsbranschen

Större bolag

Swedbank B

Nordea Bank

Investor B

Ericsson B

Nokia Oyj

Axis

AstraZenica

Meda A

Getinge B

Mindre bolag

Kinnevik B

Fabege

Avanza Bank Holdning

Orc Software

Know IT

Novotek B

Diamyd Medical B

Orexo

Pfizer

Tabell 1: De valda svenska aktierna

7

Valet för den utländska marknaden föll på New Yorkbörsen, och de utländska aktierna blev

de kända varumärken Bank of America Corporation, Apple Inc och Nike Inc. Anledningen för

de valda aktiebolagen är då det ansågs att man, som en utländsk investerare, väljer ofta

igenkända varumärken.

Alla de valda aktierna, både svenska och amerikanska, har hämtats från olika listor och

index i börsernas hemsidor.12

2.6 Tillvägagångssätt för uträkningarna

Det första vi gjorde var att samla in data för alla aktierna, och de data som var i fokus var

deras kurspriser. Genom deras kurspriser så studerades aktiernas kursutveckling d.v.s. ökning

eller minskning per månad, och utifrån detta som grund räknades det fram ett historiskt

betavärde som sedan användes för att få fram den förväntade avkastningen genom CAPM.

Beta är ett utav de viktigaste nyckeltalen för denna uppsats som man behöver beräkna för att

kunna räkna ut avkastningskravet. Marknadens betavärde, som var 1, utgick från den svenska

börsen som sedan korrelerar med de svenska aktierna, likaså med den amerikanska börsen och

dess aktier. Den riskfria räntan fick vi från den 10-årliga statsobligationsräntan och ”Treasury

bills”13

och den svenska marknadens riskpremies siffra blev funnen i en artikel från

www.e24.se14

och den amerikanska riskpremien i ett utförligt akademiskt arbete15

.

Efter att ha tagit reda på den enskilda aktiens förväntade avkastning, valdes det att räkna ut

förhållandet mellan aktieavkastningen och risken genom Sharpekvoten. Därefter, med CAPM

och Sharpekvoten, skapades olika portföljer för att kunna svara på våra frågeställningar.

Totalt skapades 8 portföljer som senare skulle jämföras med varandra i analysen. När dessa

portföljer hade bildats så var det dags för att räkna ut portföljernas förväntade avkastning och

standardvarians (risk), för att få veta hur dessa två aspekter påverkar varandra. Beräkningen

av korrelationen för alla dessa portföljer och alla möjliga parvisa kombinationer gjordes i

programmet SPSS. Med alla korrelationer så summerades de aktierna i en portfölj ihop för att

sedan räknas ut ett medelvärde. Återigen räknades Sharpekvoten ut, men då för att veta hur

förhållande mellan portföljens avkastning och standardavvikelse (risk) har förändrat.

12 Se källförteckning 13

Dagens industri, länk: http://di.se/Default.aspx?pid=3866&epslanguage=sv U.S. Treasury, lank: http://www.ustreas.gov/offices/domestic-finance/debt-management/interest- rate/yield.shtml 14 E24, lank: http://www.e24.se/business/bank-och-finans/investerarna-sanker-kraven_1997907.e24 15

Damodaran, A. (2010) Equity Risk Premium (ERP): Determinants, Estimation and Implications – The 2010 Edition, länk: http://www.scribd.com/doc/28266111/Damodaran-Equity-Risk-Premiums-Determinants-Estimation-and-Implications-2010-

Edition

http://www.e24.se/http://di.se/Default.aspx?pid=3866&epslanguage=svhttp://www.ustreas.gov/offices/domestic-finance/debt-management/interest-%20%20rate/yield.shtmlhttp://www.e24.se/business/bank-och-finans/investerarna-sanker-kraven_1997907.e24http://www.scribd.com/doc/28266111/Damodaran-Equity-Risk-Premiums-Determinants-Estimation-and-Implications-2010-Editionhttp://www.scribd.com/doc/28266111/Damodaran-Equity-Risk-Premiums-Determinants-Estimation-and-Implications-2010-Edition

8

Redovisningen av uträkningarna kan finnas i de medföljda bilagorna och med hjälp av de

siffror som vi har fått fram skapades det fram tabeller som kan ses i empirikapitel.

2.7 Validitet

Validitet är ett mått på om man verkligen mäter det man avser att mäta och det handlar också

om hur väl data representerar det som man vill uppnå.16

Syftet är att mäta och jämföra hur den förväntade avkastningen och risken varierar för de

olika aktieportföljer, vilka alla innehåller olika aktier som ska representera och svara våra

frågeställningar. Då vi utgår från matematiska och statiska formel som används för att räkna

ut avkastning och risk så mäter vi det vi avser att mäta i denna undersökning. Dock kan

bedömning av betavärde som beräknas utifrån en historisk kursutveckling ha vissa svagheter

som att betavärden kan vara påverkade av tillfälliga händelser som kan få aktiens pris röra sig

med marknadsportföljen. Samt att portföljerna har skapats i tron att det är rationella

konsumenter som vill vinstmaximera i förhållande till riskminimering, så har det avgränsat en

del av konsumenter som har andra mål med att ha aktieportföljer. Aktieportföljerna blev i en

viss del slumpmässigt skapade, vilket kan utgöra en del brister. Som skrivet innan, eftersom

marknaden inte är rationell, då aktieköparna skapar portföljer hur som helst, så brister det inte

att vi har satt ihop portföljerna som vi vill för att uppnå uppsatsens mål.

I senare tillfälle under studien, lades det märke till att två aktier utmärkte sig genom att få

värde, 9,85 % och -8,43 %, som avvek rejält från den normala som var runt 3-7 %. Trots de

icke normala värden, så valdes det inte att ta dessa aktier som bortfall på grund av att

portföljer behöver inte bara bestå av endast aktier som inte avviker. Det går inte att förutse

vilka aktier som ger bra eller dåliga avkastningar och det är fullt möjlig att portföljer innehar

aktier som ger skyhöga avkastningar eller förluster. Med en sådan tankesätt så beslutades det

att alla behandlade aktier borde vara med. Vi vill däremot att läsarna ska ha det i åtanke att

dessa två aktier, Orexo och Ericsson B, kan ha dragit upp eller ner portföljernas korrelation,

avkastning och standardavvikelse, men det kommer att framföras i analyskapitel återigen för

att påminna.

16

Johannessen, A & Tufte P-A (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 47

9

3. Teorikapitel

Detta kapitel kommer att presentera teorier som senare ska tillämpas i analyskapitel för att

analysera och tolka den insamlade empiri. De teorier som presenteras är risk- och

avkastningsteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteorin.

3.1 CAPM – Capital Asset Pricing Model

CAPM modellen togs fram och introducerades av Sharpe 1964 som utgick från Markowitz

portföljteori som en grund när han tog fram och utvecklade den så kallade CAPM modellen.

Definitionen av avkastning är kvoten mellan värdetillskott och investeringsbeloppet då

investeringar görs för att ge investeraren ett värdetillskott.17

CAPM beskrivs som en prissättningsmodell som är en utav de vanligaste

prissättningsmodeller och används ofta inom finansteori för att förklara sambandet mellan

förväntad avkastning och risk. Den är också en jämviktsmodell som visar sambandet mellan

risk och förväntad avkastning. Den förväntade avkastningen beror på och påverkas av den

riskfria avkastningen och risken (betan) som är ett mått hur känslig tillgångens avkastning är

för förändringar i förhållandet till marknaden.18

Beta eller risken mäter inte hela tillgångens

risk utan hur tillgången ökar eller minskar i förhållandet till marknaden som den finns på, det

vill säga dess systematiska risk19

.

Formeln som används för att beräkna CAPM är:

Ri = Rf + (Rm – Rf)* β

Ri = Den förväntade avkastningen

Rf = Den riskfria räntan

Rm = Marknadens avkastningskrav, marknadsrisken

(Rm-Rf) = Marknadens riskpremie

β = Betavärde/risk med avseende på marknaden

Formel 1: CAPM

17 Vinell L & De ridder A (1995) Aktiers avkastning och risk teori och praktik, s.35 18

Ross, S. A; Westerfield, R. W; Jaffe, J & Jordan, B. D (2009) Modern Financial Management - 8th Edition, s. 308 19

Vinell L & De ridder A (1995) Aktiers avkastning och risk teori och praktik, s.73

10

Den förväntade avkastningen: Avkastningskrav används då aktier värderas och jämförs och är

den procentuella avkastning som kan förväntas att få från en placering utifrån dess risk.

Den riskfria räntan: Den riskfria räntan innebär den avkastning som fås utan att behöva ta

någon risk alls. Det är oftast räntebärande papper som staten ger ut som t ex statsobligationer

eller statsskuldsväxel då en stats kreditrisk är liten.

Marknadens riskpremie: Marknadens riskpremie definieras som differensen mellan

marknadsavkastningen och den riskfria räntan. Riskpremien kan ses som en form av

kompensation eller ersättning för den risk investeraren utsätter sig för i samband med

placeringen.

Utifrån denna formel kan man se att sambandet är linjärt, att den förväntade avkastningen är

en linjär funktion av tillgångens betavärde. Detta innebär att om man ökar en tillgångs

avkastning måste även risken öka, avkastningen växer linjärt med beta. Detta linjära samband

kan illustreras grafiskt med Security Market Line20

:

Figur 1: Security Market Line

Utifrån grafen kan vi se att beta alltid är lika med 1 på marknaden och på samma sätt kan vi se

att den riskfria räntan har alltid beta 0.

20 Ross, S. A; Westerfield, R. W; Jaffe, J & Jordan, B. D (2009) Modern Financial Management - 8th Edition, s. 308

β 1

SML

0

RF

RM Marknadsportföljen

Förväntad

avkastning

11

3.1.1 Betavärdet (Marknadsrisken)

Beta är ett begrepp som visar risken för en enskild aktie, vilket betyder hur mycket den

enskilda aktien ökar eller minskar i förhållandet till marknaden som helhet. Beta mäter inte all

risk, utan mäter endast hur tillgången korrelerar med marknaden, det vill säga dess

systematiska risk som inte går att diversifiera bort. Marknadsportföljen ovan, figur 1, har ett

betavärde som är lika med 1. När betavärdet är noll så är investeringen helt riskfritt.

Betavärde som är större än 1 säger att aktien eller tillgången reagerar och rör sig mer än

marknaden och om den är under 1 så rör den sig mindre än marknaden. Bedömningen av

betavärden kan göras genom att beräkna utifrån historisk kursutveckling. Genom

regressionsanalys, går det att mäta förhållandet mellan marknadsportföljens utveckling och

tillgångens prisutveckling baserat på historisk data. Först räknas standardavvikelsen ut för

både marknadsportföljens avkastning och tillgångens avkastning och sedan kovariansen

mellan de två. Därefter delas detta med variansen för marknadsportföljens avkastning.

Betavärde kan uttryckas på följande sätt matematiskt21

:

βi = Den systematiska risken

Cov(RiRm)= Kovariansen mellan tillgångens avkastning och

marknadsportföljens avkastning

= Variansen i marknadsportföljens avkastning

Formel 2: Betavärde

Kovariansen kan uttryckas och räknas ut på följande sätt också:

Formel 3: Kovariansen

21 Ross, S. A; Westerfield, R. W; Jaffe, J & Jordan, B. D (2009) Modern Financial Management - 8th Edition, s. 306

12

3.1.2 Standardavvikelse

Standardavvikelse är ett spridningsmått som visar stor spridningen från medelvärdet på en

serie observationer. Inom finansiell ekonomi används den som ett mått på risk genom att mäta

den genomsnittliga avvikelsen från den faktiska kursutvecklingen för en tillgångs

kursförändringar under en given tidsperiod baserad på dess historiska data.

Små avvikelser ger en låg risk medan stora avvikelser ger en större risk. Variansen är

standardavvikelsen i kvadrat.22

R = Avkastningen

= Den genomsnittliga avkastningen

N = Antalet observationer

Formel 4: Standardavvikelse

3.2 Sharpekvot

Sharpekvot används för att mäta den riskjusterade avkastningen. Det är ett mått som säger hur

stor avkastning som har framställts i förhållande till den totala risken.23

En hög Sharpekvot

visar ett bra utbyte mellan avkastning och risk, d.v.s. en bättre riskjusterad avkastning. Kvoten

uttrycks med denna formel:

Ri = Tillgångens avkastning

Rf = Riskfria räntan

σi = Tillgångens standardavvikelse

Formel 5: Sharpekvoten

22

Byström, H (2007) Finance - Markets, Intruments & Investments, s.47 23

Sharpe, W. F (1994) The Sharpe Ratio, The Journal of Portfolio Management

13

3.3 Portföljteorin

Den moderna portföljteorin presenterades under 1950-talet av Harry Markowitz som lade

grunden till denna teori. Grundföreställningen i portföljteorin utgår från att en investerare

anses vara rationell och vilja få så hög avkastning som möjlig och ha så låg risk som möjligt.

Men med hög avkastning tillkommer hög risk och ju mindre risk man tar desto mindre blir

den förväntade avkastningen. Med portföljteorin så kombinerar man olika tillgångars

avkastning med dess risk och det uppstår en så kallad diversifieringseffekt som minskar risken

konstaterar Markowitz.

Diversifiering bygger på att bryta ner och reducerar så mycket risk som möjligt. En

diversifierad portfölj ger en bättre riskjusterad avkastning än enskilda tillgångar eftersom dess

risk inte är större än de enskilda tillgångarna var för sig. Med denna metod går det alltså att

sänka portföljens risknivå samtidigt som avkastningsnivån behålls kvar. Man uppnår hög

avkastning utan att behöva öka risken då portföljen kan innehålla tillgångar med hög risk utan

att portföljens risk i sig blir större.24

Man skiljer på två typer av risk, den unika risken och marknadsrisken. Det är den unika

risken som går att diversifiera bort och kallas för den osystematiska risken, medan

marknadsrisken, den systematiska risken, går inte att diversifiera bort och detta kan illustreras

på följande sätt:

Figur 2: Systematisk och ickesystematisk risk

24

Markowitz, H (1959) Portfolio Selection, The Journal Finance

Antal Aktier

Risknivå

Marknadsrisk (Systematisk)

Unik risk (Icke systematisk)

14

Ju lägre korrelation det är mellan portföljens tillgångar desto mindre blir risken för hela

portföljen, risken går alltså att diversifiera bort genom att ha olika korrelation mellan

tillgångarna. För att diversifiering ska kunna uppstå får tillgångarna inte vara helt korrelerade

med varandra, det vill säga de får inte få värdet 1.

Effektiva portföljer

Effektiva portföljer menas att portföljerna ska ge den högsta möjliga förväntade avkastningen

till den lägsta möjliga risk. För att en portfölj ska vara effektiv, så ska det inte finnas någon

annan portfölj som ger högre avkastning till samma risk eller ger samma förväntade

avkastning till lägre risk.25

Alla portföljer som uppfyller det ligger på den s.k. effektiva

fronten som representerar alla dessa placeringar och kombinationer som är effektiva och

sammanbinder dem grafiskt. En rationell investerare kommer endast ha portföljer som ligger

på den effektiva fronten eftersom denne kommer att välja den högre förväntade avkastningen

då valet ligger mellan två tillgångar med samma risk och vice versa. Investerare som väljer att

ha sin portfölj efter den effektiva fronten kallas för riskavert. Den övre delen av kurvan

representerar de placeringar som är effektiva. Ju mindre risk man vill ta desto mer åt vänster i

grafen kommer man förflytta sig. Längst ut i kurvan finns den så kallade minimum varians

portföljen ”MVP” som har lägst risk av alla portföljer.26

Figur 3: Effektiva portföljen

25

Optimala börsen, 2010-05-07, länk: http://www.optimalbors.se/portfolj_teori.htm 26

Byström, H (2007) Finance - Markets, Intruments & Investments, s.134

Risk

Avkastning

Effektiva Fronten

MVP

http://www.optimalbors.se/portfolj_teori.htm

15

Portföljens förväntande avkastning och risk (standardavvikelsen) kan uttryckas matematiskt

med dessa två formler:

RP = XA * RA + XB * RB

RP = Förväntade avkastningen för portföljen

XA = Tillgångens A fördelning

RA = Avkastning för tillgång A

XB = Tillgångens B fördelning

RB = Avkastning för tillgång B

Formel 6: Den förväntade avkastningen för portföljen

= Standardavvikelsen för porföljen

XA = Tillgångens A fördelning

= Standardavvikelsen för tillgång A

XB = Tillgångens B fördelning

= Standardavvikelsen för tillgång B

= Korrelationen mellan A och B

Formel 7: Portföljens risk (Standardavvikelse)

16

3.3.1 Korrelationen

Korrelation anger hur starkt sambandet är mellan tillgångarna, det är alltså ett mått på hur

tillgångarna samvarierar. Ju lägre korrelationen är desto större är olikheterna.

Korrelationskoefficienten kan inte vara större än 1 eller mindre än -1. När den är 1 så har det

ett positivt samband vilket innebär när den ena tillgången ökar så ökar även den andra. Vid

negativt tal så har det motsatt effekt och reagerar tvärtom, det vill säga om den ena tillgången

ökar så minskar den andra och vice versa.27

Beräkningen av korrelationskoefficienten kan

uttryckas med följande formel:

Cov(RA RB)= Kovariansen mellan tillgångens A avkastning och tillgångens B

avkastning

σA = Tillgångens A standardavvikelse

σB = Tillgångens B standardavvikelse

Formel 8: Portföljens korrelation

3.4 Teoritillämpning

Målet med alla teorier är att de funktionerar som olika steg till att komma fram till slutsatsen,

då vi börjar räkna den enskilda aktiens förväntade avkastning (beta och CAPM) och

standardavvikelse som sedan blir viktiga tal som behövs till resten av uträkningar.

Sharpekvoten, som då behöver avkastning och standardavvikelse, räknas ut och används för

att sätta ihop portföljerna. Sedan används portföljteorins olika formler för att räkna ut

korrelationer, avkastningar och risker. Dessa siffror, från CAPM, Sharpekvot och

portföljteorins formler, kommer till slut att användas för att svara på frågeställningarna och

komma fram till slutsatser. Detta betyder att hela uppsatsen förlitar sig på dessa teorier som

agerar som byggstenar och genomsyrar hela studien. Om en av teorierna senare skulle

uppfattas ogiltig eller bristfällig så faller även uppsatsen. Än så länge så är teorierna som

grundstenar till finansiering och trots kritik som talar emot dem så anses dem som tillräckligt

trovärdig att kunna användas i arbetet. Teorierna i uppsatsen är menade för att komplettera

varandra, vilket betyder att de behöver varandra för att uppnå uppsatsens mål.

27

Byström, H (2007) Finance, Markets, Intruments & Investments, s.128

17

3.5 Tidigare forskningar

Uppsatsen ligger mycket fokus på CAPM modellen, då det är grunden till all uträkning. Det är

därför vikten i detta delavsnitt läggs på tidigare forskningar inom CAPM teorin. Men det

avslutas med en forskning om diversifieringsmöjligheter mellan olika branscher och olika

länder.

3.5.1 Kritik för och emot CAPM teorin

CAPM har genom åren utsatts för flera empiriska tester och det har framförts en hel del kritik

emot modellen som bygger på antaganden så som att det inte anses vara realistiska i

verkligheten och att den fungerar bara när vissa antaganden är uppfyllda. Bland annat har

Richard Roll ifrågasatt och kritiserat CAPM, då han menar att det är omöjligt att empiriskt

verifiera modellens slutsatser. Han kritiserar de empiriska undersökningar som testar CAPM’s

huvudsakliga samband.28

Han nämner att CAPM använder sig av begreppet

marknadsportföljen, då slutsatsen om effektiv marknadsportfölj existerar bara i teorin medan i

verkligheten existerar bara ett mått som består av ett index av aktier på marknadsportföljen.29

Det finns även en del kritik som har framförts av Fama & French. I en av deras tidigare

artiklar från 1973 – 1974, testade de SML sambandet mellan beta och avkastning då

undersökningsperioden var 1926 - 1968. Enligt deras empiriska tester så drog de slutsatsen att

det fanns ett samband mellan betavärde och avkastning.30

Men vid en senare uppföljning av

dessa forskningsstudier så publicerade de en ny artikel år 1992, då de undersökte perioden

1963 – 1990, och kom fram till det inte fanns något direkt samband mellan portföljer med

högt betavärde och avkastningen. De hävdade att sambandet mellan betavärde och den

förväntade avkastning över tiden var alltför svagt och kom fram till denna gång att betavärde

inte kunde förklara avkastningen på marknaden under denna period som de undersökte.

Däremot kom Fama & French i denna studie fram till att företagets storlek hade ett negativt

samband med avkastning, med andra ord att ju mindre företag var desto högre var

avkastningen.31

Trots all kritik emot CAPM modellen så finns det även studier som faktiskt stödjer den och

den är idag den mest förekommande prissättningsmodellen som har fått störst

användningsområde när det gäller att bestämma avkastningskrav. Den används av aktörer på

28 Roll, R (1978) Ambiguity When Performance is Measured by the Securities Market Line, Journal of Finance. 29 Roll, R (1977) A Critique of the Asset Pricing Theory’s Tests, Journal of Financial Economics 30 Fama, E. F & MacBeth, J. D (1973) Risk, Return, and Equilibrium: Empirical Tests, Journal of Political Economy 31 Fama, E & French, K (1992) The Cross-Section of Expected Stock Returns, Journal of Finance

18

marknaden och har fått stort genomslag inom modern finansieringsteori i läroböcker och

litteratur.32

3.5.2 Tidigare forskningar om diversifieringsmöjligheter

Yang, Tapon & Sun undersökte i deras artikel ”International correlations across stock

markets and industries: trends and patterns 1988–2002” bland annat

diversifieringsmöjligheter mellan olika branscher och olika länder under perioden 1988 - 2002

genom att studera korrelationen under denna tidsperiod och hur den förändrades. Enligt

resultaten så är det ju mindre korrelationen man har desto större blir diversifieringseffekten.

De kom dels fram till i deras slutsatser att korrelationen mellan branscherna är mindre än

korrelationen mellan länderna vilket innebär att diversifieringen var större mellan branscherna

än mellan länderna.33

32 Lindbeck, A (1990) Pionjärer i finansiell ekonomi, Ekonomisk Debatt nr.8 33 Yang Li, Tapon Francis & Yiguo Sun, “International correlations across stock markets and industries: trends and patterns 1988–2002”, Applied Financial Economics, Vol. 18 No.16 (2006)

19

4. Empirikapitel

De insamlade data och uträkningsresultaten kommer att presenteras i form av beskrivningar

och tabeller.

4.1 Kort beskrivning av aktiebolagen34

Swedbank AB35

Nordea Bank36

Investor B37

Kort

beskrivning

av aktiebolag

Erbjuder

banktjänster, från

uttagsautomater till

fond- och

aktieköpande

Är tillgänglig i de

nordiska länderna,

men finns också

bland annat i

Shanghai, Ryssland,

Tokyo

Ca 675 bankkontor,

som erbjuder

Swedbanks

produkter i Sverige

Dotterbolag, joint

venture,

representationskontor

i andra länder

Erbjuder

banktjänster, från

uttagsautomater till

fond- och

aktieköpande

Blev en koncern år

2000, och finns att

hitta i tre av de

nordiska börserna

Tillhör de 10 största

finansinstitut i

Europa, enligt

marknadsvärde

Ca 1400 bankkontor

runtom de nordiska

länderna, Polen,

Ryssland och de

baltiska länderna

Erbjuder långsiktig

avkastning för deras

aktieägare genom att äga

och utveckla potentiella

bolag

Investeringsbolag, med

verksamhet runtom i

världen, bland annat

Stockholm, New York

Hong Kong, Tokyo

Funnits sedan år 1917,

som aktiebolag

Omsättning SEK 676 892 820

(Aktien i Sthlm-börs)

SEK 497 495 208

(Aktien i Sthlm-börs)

SEK 136 056 485

Antal aktier 939 953 583 4 037 417 751 455 484 186

Årets resultat SEK -10 511

miljoner förlust

9 073 miljoner euro,

ökning med 11 %

SEK ca 31 368 miljoner,

en ökning - förlust 2008

Tabell 2: De större aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen

34 Alla aktiernas information kommer ifrån deras hemsidor och årsredovisningar, förutom omsättningarna och antal aktier vilka kommer ifrån NASDAQ OMX Nordic’s hemsida. 35

Swedbank AB, länk: http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,4280,00.html 36 Nordea Bank, länk: http://www.nordea.com/Om+Nordea/52062.html 37

Investor B, länk: http://www.investorab.com/sv/OmInvestor/default.htm

http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,4280,00.htmlhttp://www.nordea.com/Om+Nordea/52062.htmlhttp://www.investorab.com/sv/OmInvestor/default.htm

20

Kinnevik B38

Fabege39

Avanza Bank Holding40

Beskrivning

av

aktiebolag

År 1936 grundades

detta investmentbolag

Utvecklar

rörelsedrivande

företag och förvaltar

aktieportfölj som

består av långsiktiga

investeringar

Äger bland annat

Tele2, Millicom,

Metro och

investeringar i andra

länder

Investerar inom

fastigheter, är en av

Sveriges ledande

fastighetsbolag

År 1990,

börsnoterades detta

aktiebolag

Fokuseras i

Stockholmsområden

och dess omgivning

Erbjuder banktjänster,

som sparande genom

bland annat aktieköp och

fondbyten

Sveriges största

nätmäklare

Bildades genom många

sammanslagningar och

strukturomvandlingar –

till exempel Avanza och

Aktiespar

Fondkommission som

tidigare bolag

Omsättning SEK 55 257 408 SEK 16 201 802 SEK 6 081 796

Antal aktier 211 816 606 169 320 972 27 577 610

Årets

resultat

SEK 16 373 miljoner,

en ökning - förlust

2008

SEK 425 miljoner,

en ökning - förlust

2008

SEK 288 miljoner, en

ökning på 43 miljoner

Tabell 3: De mindre aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen

Ericsson B41

Nokia Oyj42

Axis43

Beskrivning

av

aktiebolag

En ledande

leverantör av

kommunikatörsnät

och tillhörande

tjänster samt

multimedia lösningar

Finns över 175

länder, världen över

”Connecting people” är

deras vision, där de vill att

människor ska kunna

kommunicera oberoende

var och när genom olika

kommunikationsverktyg

Startades upp år 1865 och

är en av världens välkända

kommunikatörsleverantörer

Ett IT-företag som

erbjuder

nätverksvideolösningar

för professionella

installationer

Global marknadsledare

gällande nätverksvideo

38

Kinnevik B, länk: http://www.kinnevik.se/sv/Om-kinnevik/ 39 Fabege, länk: http://www.fabege.se/templates/Page____50.aspx?epslanguage=SV 40 Avanza Bank Holding, länk: https://www.avanza.se/aza/omavanza/index.jsp?lang=se 41 Ericsson B, länk: http://www.ericsson.com/se/investerare/index.shtml 42 Nokia Bank, länk: http://www.nokia.com/about-nokia/company 43 Axis, länk: http://www.axis.com/sv/corporate/index.htm

http://www.kinnevik.se/sv/Om-kinnevik/http://www.fabege.se/templates/Page____50.aspx?epslanguage=SVhttps://www.avanza.se/aza/omavanza/index.jsp?lang=sehttp://www.ericsson.com/se/investerare/index.shtmlhttp://www.nokia.com/about-nokia/companyhttp://www.axis.com/sv/corporate/index.htm

21

Har kunder som

motsvarar ca 50 % av

världens alla

mobilabonnemang

Har varit världsledande när

det gäller mobiler och

telefoni, år 1998

Egna kontor i mer än 20

länder och genom

samarbeten finns de över

70 länder


Antal aktier 3 011 595 752 3 744 956 052 69 377 000

Årets

resultat

SEK 4 127 miljoner,

en minskning på 65

%

767 miljoner euro, en

minskning på 982 miljoner

euro

SEK 217,8 miljoner, en

minskning på 34,6

miljoner

Tabell 4: De större aktiebolagen inom elektronikbranschen

Orc Software44

Know IT45

Novotek B46

Beskrivning

av

aktiebolag

Globalt företag, som

erbjuder

nätverkslösningar, för

att underlätta

kommunikation och

handel

Trots att företaget

startades år 1987, så

finns de världen över

Ett konsultföretag som

erbjuder expertis inom

informations- och

kommunikationsteknik

Riktar sig mot företag

och organisationer

Finns främst i Sverige,

men också i Norge,

Tallin, Seattle och

Beijing

Erbjuder industriella IT-

och automationslösningar

inom produktion, det vill

säga från tillverkande

industrier (bilindustri) till

allmän

produktionsanläggning

(energi och vatten)

Finns tillgängliga i ett

antal europeiska länder,

främst Skandinavien

Omsättning SEK 5 423 931 SEK 4 153 941 SEK 363 346

Antal aktier 23 379 700 16 268 021 9 100 000

Årets

resultat

SEK 150 369 000, en

ökning på SEK

95 930 000

SEK 94 092 000, en

minskning på SEK

2 658 000

SEK 160 000, en

minskning på SEK

11 345 000

Tabell 5: De mindre aktiebolagen inom elektronikbranschen

44 Orc Software, länk: http://www.orcsoftware.com/About-Orc/ 45 Know IT, länk: http://www.knowit.no/Om-Know-IT/ 46 Novotek B, länk: http://www.novotek.se/hem

http://www.orcsoftware.com/About-Orc/http://www.knowit.no/Om-Know-IT/http://www.novotek.se/hem

22

AstraZenica47

Meda A48

Getinge B49

Beskrivning

av

aktiebolag

År 1999 fusionerades

Astra och Zenica, där

båda företag har över

70 års historia bakom

sig

Globalt

bioläkemedelsföretag

Fokuseras på

forskning, utveckling,

tillverkning och

marknadsföring av

receptbelagda

läkemedel

Verksamma i över 100

länder, världen över

Specalty

Pharmaföretag, i fokus

på terapiområden så

som astma/allergi och

hjärt/kärl

Läkemedel säljs i över

170 länder, men med

egen försäljning i 50

länder

Deras läkemedel i de

valda terapiområdena

dominerar den totala

försäljningen med 80

% av världsmarknaden

Världens ledande

leverantör av

kompletta,

ergonomiska,

kostnadseffektiva

lösningar för effektiv

rengöring, desinfektion

och sterilisation inom

vård- och

biovetenskapliga

sektorn

Har funnits över 100 år


Antal aktier 269 238 029 302 243 065 222 383 327

Årets

resultat

USD 7 455 miljoner,

en minskning på USD

1 414 miljoner

SEK 1 537 miljoner,

en ökning på 954

miljoner

SEK 1 914 miljoner, en

ökning på 25,5 %

Tabell 6: De större aktiebolagen inom läkemedelsbranschen

Diamyd Medical B50

Orexo51

Pfizer52

Beskrivning

av

aktiebolag

Bioläkemedelsföretag

som specialiseras sig

inom diabetes -

behandlingar och

förebyggande av

diabetes

Utvecklar nya

läkemedel med hjälp

av innovativa

teknologier

Läkemedelsföretag, som

erbjuder vård och

behandlingar i samarbete

med sjukvården

Finns i mer än 150 länder

47

AstraZenica, länk: http://www.astrazeneca.se/ 48 Meda A, länk: http://www.meda.se/swedish/index.csp 49 Getinge B, länk: http://www.getingegroup.com/ 50 Diamyd Medical, länk: http://www.diamyd.com/ 51 Orexo, länk: http://www.orexo.com/ 52 Pfizer, länkar: http://media.pfizer.com/files/annualreport/2009/financial/financial2009.pdf,

http://www.pfizer.se/Sites/PfizerSE/Templates/Extension____13.aspx

http://www.astrazeneca.se/http://www.meda.se/swedish/index.csphttp://www.getingegroup.com/http://www.diamyd.com/http://www.orexo.com/http://media.pfizer.com/files/annualreport/2009/financial/financial2009.pdfhttp://www.pfizer.se/Sites/PfizerSE/Templates/Extension____13.aspx

23

Grundades år 1994

Bredd och vertikal

kompetens, där de

arbetar från

forskning till

produktion till

distribution

Grundades år 1995

Grundades för 150 år

sedan av amerikaner,

men kom till Sverige runt

50-talet

Världsledande

läkemedelsföretag, som

tillverkar ca 90 % av

världens penicillin runt

det andra världskriget

Omsättning SEK 3 487 142 SEK 887 215 SEK 401 756

Antal aktier 27 562 229 23 401 252 10 984 563

Årets

resultat

SEK -86 256 000

förlust

SEK -98,1 miljoner

förlust

USD 8 635 miljoner, en

ökning på 17,3 %

(koncernen)

Tabell 7: De mindre aktiebolagen inom läkemedelsbranschen

Bank of America

Corporation 53

Apple Inc54

Nike Inc55

Beskrivning

av

aktiebolag

Erbjuder från

individer till globala

organisationer olika

banktjänster från

investeringar till

försäkringar

Grundades för över

200 år sedan

En bank som har

bidragit att forma den

kapitalistiska

amerikanska historien

Ett amerikansk dator-

och hemelektronik

företag, som erbjuder

hård- och mjukvaror

Grundades år 1976

Ett av de kändaste

varumärken i

världen, tack vare

bland annat Imac och

på senare tid Iphone

och Ipad

Grundades år 1972

Finns över hela världen,

på sex kontinenter

Erbjuder sportsartiklar

från skor till klockor

Ett mycket välkänt

varumärke världen över

Omsättning USD 150 450 million USD 42 905 million USD 19 176 100 000

Antal aktier 150 630 042 16 179 356 2 080 770

53 Bank of America Corporation, länk: http://www.bankofamerica.com/index.cfm?page=about 54 Apple Inc, länk: http://www.apple.com/pr/ 55 Nike Inc, länk: http://www.nikebiz.com/company_overview/diversity/

http://www.bankofamerica.com/index.cfm?page=abouthttp://www.apple.com/pr/http://www.nikebiz.com/company_overview/diversity/

24

Årets

resultat

USD 6 276 miljoner,

en ökning på 2 268

miljoner

USD 8 235 miljoner,

en ökning på 3 401

miljoner

USD 1 486 700 000, en

minskning på 396 700

000

Tabell 8: De utländska/amerikanska aktiebolagen

4.2 Resultaten av uträkningarna

Här redovisas de siffror som har kommit fram under uträkningarna.

DE ENSKILDA AKTIERNA

Aktiebolagen Betavärde Standard-

avvikelse

Förväntade

avkastningskrav

(%)

Sharpekvot

Orexo (M, L)

Meda A (S, L)

Investor B (S, F)

Swedbank AB (S, F)

Apple Inc (U)

Axis (S, E)

Know IT (M, E)

Kinnevik B (M, F)

Nordea Bank (S, F)

Nike Inc (U)

Avanza Bank

Holding (M, F)

Fabege (M, F)

Bank of America

Corporate (U)

Novotek B (M, E)

Pfizer (M, L)

Diamyd Medical B

(M, L)

AstraZenica (S, L)

Orc Software (M, E)

1,4671

0,9

0,6622

0,6988

0,4707

0,561

0,4159

0,4024

0,3805

0,2074

0,3366

0,3183

0,1545

0,2024

0,1768

0,3166

0,1122

– 0,0207

0,1252

0,1285

0,695

0,2217

0,3171

0,1681

0,1975

0,1

0,1349

0,0854

0,1046

0,1562

0,2751

0,88

0,0614

0,2079

0,588

0,1131

9,85

7,24

6,51

6,31

5,99

5,68

5,01

4,95

4,85

4,79

4,65

4,56

4,54

4,03

3,91

3,73

3,62

3,00

2,77

0,54

0,32

0,44

0,14

0,18

0,15

0,10

0,19

0,13

0,11

0,15

0,09

0,52

0,11

0,13

0,03

0,09

– 0,009

– 0,03

25

Nokia Oyj (S, E)

Getinge B (S, L)

Ericsson B (S, E)

– 0,0707

– 0,2341

– 2,5058

0,1078

0,1069

0,787

2,02

– 8,43

– 0,10

– 0,15

Tabell 9: Beta, CAPM och Sharpekvot

(S = större bolag, M = mindre bolag, F = finans- och investeringsbranschen, E =

elektronikbranschen, L = läkemedelsbranschen, U = utländska aktier)

Alla aktier gav en positiv avkastning förutom Ericsson B-aktien. Fyra av aktiernas

avkastningar, de längst ner i tabellen, var under den riskfria avkastningen. Orexo-aktien gav

den högsta förväntade avkastningen med sina 9,85 % och den hade också den bästa

förhållande mellan avkastning och risk. Däremot var det ingen bransch eller storlek som var

specifik utmärkande, när det gäller den enskilda aktiens förväntade avkastning. De aktierna

inom elektronikbranschen hamnade en snäpp lägre än finans/investerings- och

läkemedelsaktierna.

PORTFÖLJERNA

Portföljerna sattes ihop beroende på vilka som hade bäst Sharpekvot. Den blandade stora och

små bolagsaktieportföljen sågs till att det innehåller tre stora och tre små bolagsaktier, medan

den blandade branschaktier innehåller två aktier från respektive bransch.

Större bolagsaktier Mindre bolagsaktier Blandade stora och

små bolagsaktier

Finans- och

investeringsaktier

Swedbank AB

Nordea Bank

Investor B

Axis

AstraZenica

Meda A

Kinnevik B

Avanza Bank

Holding

Know IT

Novotek B

Orexo

Pfizer

Investor B

Kinnevik B

Avanza Bank

Holding

Axis

Meda A

Orexo

Swedbank AB

Nordea Bank

Investor B

Kinnevik B

Fabege

Avanza Bank

Holding

26

Elektronikbransch Läkemedelsbransch Blandade

branschaktier

Kombinationen av

svenska och

utländska aktier

Ericsson B

Nokia Oyj

Axis

Orc Software

Know IT

Novotek B

AstraZenica

Meda A

Getinge B

Diamyd Medical B

Orexo

Pfizer

Investor B

Kinnevik B

Axis

Novotek B

Meda A

Orexo

Investor B

Meda A

Orexo

Bank of America

Corp

Apple Inc

Nike Inc

Tabell 10: Sammansättningen av portföljerna

Portföljer Avkastningar

(%)

Korrelation Standardavvikelse Sharpekvot

Större bolagsaktier

Mindre bolagsaktier

Blandade stora och

små bolagsaktier

Finans- och

investeringsbransch

Elektronikbransch

Läkemedelsbransch

Blandade

branschaktier

5,71

5,41

6,43

5,25

2,01

5,06

5,33

0,206

0,107

0,094

0,493

0,197

0,015

0,119

0,18325

0,22751

0,22698

0,24544

0,44773

0,16193

0,15218

0,14243

0,10153

0,14671

0,0874

– 0,02435

0,12104

0,14654

27

Kombination av

svenska och

utländska aktier

6,50

0,187

0,24799

0,12218

Tabell 11: Portföljavkastning, -standardavvikelse och Sharpekvot

Den portfölj som gav bäst avkastning är kombinationen av svenska och utländska aktier med

sina 6,50 %. Medan den sämsta avkastningen var portföljen med aktierna i elektronikbransch

med sina 2,01 % och den hade också högst standardavvikelse, 0,44733, och även den lägsta

och den enda negativa Sharpekvot. Den som hade lägst standardavvikelse var portföljen med

blandade branschaktier. De blandade portföljerna, både storlek och branscher, hade de bästa

Sharpekvoten. Strax efter dem, hamnade den stora aktiebolagsportföljen. Den som hade bästa

korrelationen är portföljen med aktier inom finans- och investeringsbransch, medan den

sämsta är portföljen med aktier inom läkemedelsbranschen.

28

5. Analyskapitel

Avsnittet struktureras upp enligt frågeställningarna, det vill säga omsättningsstorlek, bransch

och utländska aktier – det kommer att analyseras hur dessa faktorer påverkar sammansättning

av effektiv portfölj. Sedan förs det en helbildsanalys av alla dessa faktorer. Teorin tillämpas

för att kunna analysera empirin.

Enligt teorierna, så visas resultatet av CAPM uträkningarna den förväntade avkastningen för

den enskilda aktien, efter att ha tagit hänsyn till olika risker och beta. Medan Sharpekvoten

visar hur förhållande mellan avkastningen och risken är, ju högre kvot desto bättre

riskjusterad är aktien. Sharpekvoten, som tidigare skrivet, användes för att skapa portföljer.

Det finns fyra aspekter som kommer att tas upp i analysen, då det gäller portföljteorin. Den

första är den förväntade avkastningen för portföljen och den andra är korrelationen mellan

aktierna inom varje portfölj. Korrelationen ska vara mellan +1 och -1, ju närmare +1 så är det

ett positivt samband och om det är närmare -1 så är det ett negativ samband. Förklarat på ett

annat sätt och med två aktier så menas det att om det är positivt samband så går båda aktierna

upp eller ner på samma gång medan om det är ett negativt samband så går ena uppåt medan

den andra går neråt. Ju mer negativ det är desto mer diversifierad är portföljen. Den tredje

aspekten är standardavvikelse, det vill säga risken, och den sista är än en gång Sharpekvoten

men då gäller det portföljerna och inte aktierna.

5.1 De enskilda aktiernas omsättningsstorlek

De större bolagen, som omsätter flermiljonbelopp, har haft ett svårt år där endast tre; Investor

B, Meda A och Getinge B, av de nio företagen ökade deras årsresultat, jämför med det

tidigare årets. De större bankerna, Swedbank B och Nordea AB, genomgick förluster, medan

resten av de större företagen fick ett minskat resultat. I motsatta sidan, gick två; Diamyd

Medical B och Orexo, av de nio mindre bolag i förlust. Två andra bolag; Know IT och

Novotek B, fick en minskad vinst och resten av bolagen hade ökade vinster. Trots

vinstminskningar och förluster, så placerade de flesta av de bolagen högt uppe på listan av

förväntade avkastningar (se tabell 9), till exempel Orexo, 9,85 % (nr 1), Swedbank B, 6,31 %

(nr 4), och Axis, 5,68 % (nr 5). De större bolagen hamnade antingen högt uppe i tabellen eller

långt nere, det vill också säga att de mindre bolagen placerades vid mitten.

29

Gjord för analysera portföljfaktorn omsättningsstorlek, fanns tre skapade portföljer i fokus;

den med större bolagsaktier (SB), den med mindre bolagsaktier (MB) och den med blandade

stora och små bolagsaktier (BB). Den som fick den bästa avkastningen var den blandade, 6,43

%, som också hade den bästa riskjusterade förhållande mellan avkastning och risk, 0,14671.

Medan SB förväntas få 5,71 % avkastning och MB 5,41 %. Enligt CAPM och Sharpekvoten

så är det bevisat att det är mer fördelsaktig att blanda portföljen med aktier med olika

omsättningsstorlekar. Med den höga avkastningen och bra avkastnings- och riskförhållande,

så korrelerar de aktierna i den portföljen mest negativ, 0,094, det vill säga att den var mest

riskdiversifierad. I det perspektivet så har aktierna i SB mest positiv korrelation, 0,206. När

det gäller risken, standardavvikelsen, så är det mest riskfylld att satsa på MB, 0,22751 och BB

hamnade bara lite efter med 0,22698. Detta kan bero på att båda portföljerna innehåller aktien

Orexo, som ger hög avkastning och hög betavärde. Genom att blanda stora och små

bolagsaktier så är det möjlig att välja de bästa av dessa två kategorier som då ger en mer

diversifierad portfölj med en högre avkastning med en risk, vilken liknar MB:s risk. BB:s

korrelation, vilket är en mycket svag positivt samband mellan aktierna, visar att risken att alla

aktier skulle falla ner samtidigt är svagt. Tvärtemot om det strävas att få en mindre risk med

en liknande avkastning som MB, så ska valet falla på SB.


(%)


Större bolagsaktier

(SB)

Mindre

bolagsaktier (MB)

Blandade stora och

små bolagsaktier

(BB)

5,71

5,41

6,43

0,206

0,107

0,094

0,18325

0,22751

0,22698

0,14243

0,10153

0,14671

Tabell 12: Faktorkategori: Aktiernas omsättningsstorlek

30

5.2 Branscher

Det skapades tre olika portföljer utifrån tre utvalda branscher: finans och investering,

elektronik och läkemedelsbranschen. Utöver dessa, skapades även en blandad portfölj med

aktier från alla dessa branscher. Det framgår utifrån resultatet att elektronikbranschen är den

som ger det allra lägsta avkastningen på 2,01 % och har den högsta standardavvikelsen

jämfört med de andra två branscherna. I elektronikbranschen har Ericsson B, Nokia Oyj och

Orc Software låg avkastning, speciellt Ericsson B med -8,43 % som kan förklara varför det

drar ner hela portföljens förväntade avkastning på elektronikbranschen. Den portföljen som

innehåller blandade branschaktier gav högst avkastning på 5,33 % och lägst

standardavvikelse, 0,15218, av de alla då man valde två aktierna från respektive bransch.

Blandade branscherna har en ganska låg korrelation på 0,119 så det finns en väldigt svag

samvariation mellan aktierna. Läkemedelsbranschen har dock nästan samma avkastning och

standardavvikelse som de blandade branscherna men skillnaden var att den hade det lägsta

korrelationen av alla på 0,015 vilket innebär att det är det mest riskdiversifierade portföljen.

Blandade branscherna och läkemedelsbransch hade liknande Sharpkvot, där de blandade hade

dock lite högre än läkemedelsbranschen vilket ger lite bättre riskjusterad avkastning.


(%)


Finans- och

investeringsbransch

Elektronikbransch

Läkemedelsbransch

Blandade

branschaktier

5,25

2,01

5,06

5,33

0,493

0,197

0,015

0,119

0,24544

0,44773

0,16193

0,15218

0,0874

– 0,02435

0,12104

0,14654

Tabell 13: Faktorkategori: Branscher

31

5.3 Utländska investeringar

Som en utländsk investerare, är det sällsynt att välja okända företagsaktier på grund av att det

inte är tryggt. När det gäller förväntade avkastningar så ska Apple Inc ge 5,99 %, Nike Inc

4,79 % och Bank of America 4,54 %. Apple Inc intog femte bästa enskilda akties avkastning

och de andra hamnade runt mitten av tabellen (se tabell 9). Dessa aktier lovar en mindre risk

(mindre betavärde) än de närmsta lägre positionerad aktier i tabell 9 som ger mindre

avkastning. Bank of America får den bästa enskilda akties Sharpekvot, 0,52, i denna studie.

Dessa aktier, som ger hög avkastning med låg risk (jämför med de svenska aktierna), ger en

positiv verkan i portföljen med kombinationen av svenska och utländska aktier. Skillnaden

med hur de utländska aktierna räknades är att de medverkar i en annan marknad, som utlovar

andra risker och möjligheter. I detta fall ger det en positiv effekt till portföljen. Portföljen med

kombinationen av svenska och utländska aktier utlovar den bästa avkastningen, 6,50 %, av

alla de skapade portföljer. Trots den höga avkastningen så är portföljens korrelation,

standardavvikelse och Sharpekvot inte mer utmärkande eller mycket högre än de andra

portföljerna.


(%)


Kombination av

svenska och

utländska aktier

6,50

0,187

0,24799

0,12218

Tabell 14: Faktorkategori: Utländska aktier

5.4 Helbildsanalys

Överblick över all portföljsiffrorna (se tabell 11 eller tabell 12, 13, 14 tillsammans), visas inga

utmärkande mönster. Resultaten visar inte att ju högre risk (standardavvikelse) desto mer

avkastning, då den största avvikelsen ligger i portföljen med aktier inom elektronikbransch –

den som har högsta standardavvikelse men lägsta avkastningen. Det visar inte heller att ju

lägre eller negativ korrelationen är desto mer riskdiversifierad är portföljerna, vilket inte syns

i standardavvikelsen eller Sharpekvoten. Några portföljer som har låg standardavvikelse har

låg korrelation som portföljen med läkemedelsbranschaktier, medan vissa portföljer med låg

korrelation har bra Shapekvot så som blandade storleksaktier och blandade branschaktier.

32

Men det finns ingen portfölj utmärker sig genom att ha bra Sharpekvot, låg korrelation och

låg standardavvikelse. Detta visar sig att det behövs många faktorer, som sammanstäms med

varandra, för att bilda en effektiv portfölj. För trots att portföljen med kombinationen av

svenska och utländska aktier inte har det bästa korrelationen, låg standardavvikelse eller hög

Sharpekvot så lägger dessa siffror runt medelvärdet vilket gör att den får den bästa

avkastningen, 6,50 %.

Enligt en tidigare forskning av Fama & French, där de drar slutsatsen att mindre företag

genererar högre avkastning, så visas denna studie att de mindre bolagen hamnar i mitten av

tabellen av förväntade avkastningar för enskilda aktier (tabell 9) vilket kan betyda att de

mindre bolagen har en mindre tendens att variera från hög avkastning till låg avkastning och

tvärtom, men det behövs ytterligare en studie med ett tidsperspektiv i fokus. Men när de

mindre bolagsaktierna hamnar i en portfölj så förväntas en lägre avkastning än en portfölj

med större aktiebolagsaktier.

Yang, Tapon & Sun hävdar att diversifieringsmöjligheter är större mellan branscher än

mellan länder. Portföljen med de blandade branschaktierna visar lägre standardavvikelse och

bättre Sharpekvot än portföljen med kombinationen av svenska och utländska aktier, men då

blev också avkastningen mindre. Frågan är hur stor risk investeraren är villig att ta för att få

den avkastning som denne vill ha.

Det enda som uppsatsens empiri visar är att diversifiering av de undersökta faktorerna,

omsättningsstorlek, branschen som företagen är aktiva i och valet att ha utländska aktier, ger

en bättre avkastning till liknande risk eller mindre risk till liknande avkastning. Undantaget är

portföljen med aktier inom elektronikbranschen, som gav extrem låg avkastning till hög risk.

33

6. Slutsats

Här dras kortfattade slutsatser av analysen som vi har fört fram i det tidigare avsnittet. Det kan

ses som svar till problemformuleringen och frågeställningarna.

Omsättningsstorleken har liten betydelse, då det som kan tänkas när en aktieportfölj

sätts ihop är att blanda storlekarna med både stora och små bolagsaktier. Investerare

borde inte bara satsa på stora eller små bolagsaktier.

Det gäller att ha koll på vilka branscher som passar en själv. Om investeringsmålet är

att ha trygga aktier, som ger liknande avkastning varje år, så är det

konjunkturokänsliga aktier som ska satsas. Elektronikaktierna visas vara väldigt

riskfyllda att satsa på nu för tiden, då de senaste årens ekonomi inte har varit bra.

Även här så är blandning det bästa valet, det vill säga en blandning av olika

branschaktier.

Att välja att ha utländska aktier, ökar avkastning till liknande risk som om portföljen

bara innehåller svenska aktier.

Slutsatsen är att alla val av aktier påverkar den hopsatta portföljen, vilket menas att

även aktiernas karaktäristiska drag har betydelse. Den bästa diversifieringen för att

uppnå en effektiv portfölj är att blanda ihop aktier som inte liknar varandra alls. På så

sätt korrelerar aktierna inte med varandra och avkastningen kan bli högre till liknade

risk eller tvärtom.

34

7. Diskussionskapitel

Reflektion, kritik och diskussion över hela studien kommer att föras fram i detta avsnitt.

I denna uppsats undersöktes det om faktorerna, företags omsättningsstorlek, bransch och valet

av utländska aktier, hade någon betydelse när man skapar en effektiv portfölj genom att sätta

ihop portföljer med dessa faktorer. Resultaten var varierande och det fanns inga direkt större

karaktäristiska mönster som pekade på den ena eller den andra faktorn som hade en betydande

roll vilket gör det svårt att kunna dra helt generella slutsatser av det. Vissa branscher var dock

mer påverkade av finanskrisen i undersökningen än andra som t. ex elektronikbranschen som

fick en viss betydande roll då aktierna inom den branschen påverkade negativt

aktieportföljerna medan läkemedelsbranschen var mer stabil i svängarna. Generellt så

påverkas aktieportföljen av de aktieval som görs och det visas sig i undersökningen att de

bästa resultaten var när aktieportföljerna blandades utifrån aktiers omsättningsstorlek och

bransch och att utländska aktier borde finnas med. En investerare borde ha så många aktier

som möjligt som var så olika varandra som möjligt, vilket var vad som troddes innan studiens

undersökning gjordes.

I metoden använde vi oss utav endast kvantitativ data, vilket kan vara ett bristfälligt

problem. För en mer kompletterande uppsats, så skulle det ha varit bra att göra kvalitativa

intervjuer för att få någon djup i investerares beteende men det skulle ha varit betydlig svår att

få tag på personer som verkligen kan vara representativa och tillförlitliga. Som tidigare skrivet

så var investerares beteende inte vårt mål med uppsatsen, så vi fann den kvantitativa ansatsen

tillfredställande nog för att nå syftet och frågeställningarna.

Teorierna om CAPM och den historiska betan har vissa brister som går att kritisera sig på

men trots det så är de en av de mest använda och vanligaste teorierna idag inom

finansvärlden. Vi skulle ha kunnat använda oss av en alternativ modell till CAPM som t. ex

APT för att komplettera med varandra men även den modellen har sina brister. Trots om APT

skulle användas för att öka validiteten, så kändes det inte nödvändig för än en gång

uppsatsens mål.

35

8. Förslag till vidare forskningar

Några förlag till vidare forskningar kommer att nämnas här.

Det skulle behövas en mer omfattande och djupare arbete av fler faktorer som skulle kunna

vara i betydelse när aktier väljs för att skapa en effektiv portfölj då det upptäcktes i uppsatsens

undersökning att det behövs fler faktorer som stämmer överens med varandra för att bilda en

effektiv portfölj. Några förslag kan vara:

Hur diversifieringsmöjligheterna av effektiva portföljer ser ut mellan

Stockholmsbörsen och andra nordiska börser

Kvalitativa intervjuer angående investerares beteende gällande aktieval. Det skulle

vara intressant och se hur olika personer från olika länder anser om aktieval och dess

faktorer.

Fokus på en faktor, och använda olika kvantitativa och kvalitativa metoder för att få en

djup i just den faktorn

Tidperspektiv på arbetet – det skulle bevisa om faktorerna verkligen har någon

betydelse genom tiderna

36

Källförteckning

Förteckningen kommer att struktureras upp i bokstavsordning; artiklar, litteratur, uppsats och

webbsidor. Källorna under dessa rubriker är också strukturerade under bokstavsordning.

Artiklar

Fama, Eugene F & French, Kenneth R (1992) The Cross-Section of Expected Stock Returns;

Journal of Finance, Vol. 47 No 2, s. 427-465

Fama, Eugene F & MacBeth, James D (1973) Risk, Return, and Equilibrium: Empirical Tests;

Journal of Political Economy, Vol. 81 No 3, s. 607-636

Lindbeck, Assar (1990) Pionjärer i Finansiell Ekonomi; Ekonomisk Debatt nr.8

Markowitz, Harry, Portfolio Selection; The Journal of Finance, Vol 7 No 1, Mar 1952 s. 77-

91

Roll, Richard (1978) Ambiguity When Performance is Measured by the Securities Market

Line; Journal of Finance, Vol. 33 No 4, s. 1051-1069

Roll, Richard (1977) A Critique of the Asset Pricing Theory’s Tests Part I: On Past and

Potential Testability of the Theory; Journal of Financial Economics, Vol. 4 No 2, s. 129-176

Sharpe, William F (1994) The Sharpe Ratio; The Journal of Portfolio Management, Vol. 21

No.1, s. 49 - 59

Yang Li, Tapon Francis & Yiguo Sun (2006) International Correlations across Stock Markets

and Industries: Trends and Patterns 1988–2002; Applied Financial Economics, Vol. 18 No

16

Litteratur

Byström, Hans (2007) Finance – Markets, Instruments and Investment; Studentlitteratur

Bäckström, Urban (2009) Dags att köpa aktier? Ekerlids Förlag

Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne (2003) Introduktion till Samhällsvetenskaplig

Metod; Liber AB

Ross, Stephen A; Westerfield, Randolph W; Jaffe, Jeffrey F & Jordan, Bradford D (2009)

Modern Financial Management – the 8th

edition; McGraw-Hill International Edition

Siegel, Jeremy J (2007) Stocks for the Long Run – the 4th

edition; McGraw-Hill

Vinell Lars & De ridder, Adri (1995) Aktiers Avkastning och Risk – Teori och Praktik;

Nordstedts Förlag

37

Elektroniska källor

Aktieägarna i Sverige

http://www.sparekonomen.se/aktier/

Hämtad 2010-04-19

Den amerikanska marknadens riskpremie

Damodaran, A. (2010) Equity Risk Premium (ERP): Determinants, Estimation and

Implications – The 2010 Edition

http://www.scribd.com/doc/28266111/Damodaran-Equity-Risk-Premiums-Determinants-Estimation-

and-Implications-2010-Edition

Hämtad 2010-04-25

Den svenska marknadens riskpremie

http://www.e24.se/business/bank-och-finans/investerarna-sanker-kraven_1997907.e24

Hämtad 2010-04-22

Effektiva portföljen

http://www.optimalbors.se/portfolj_teori.htm

Hämtad 2010-05-07

Elektronikbolagens hemsidor

Axis

http://www.axis.com/sv/corporate/index.htm

Ericsson B

http://www.ericsson.com/se/investerare/index.shtml

Know IT

http://www.knowit.no/Om-Know-IT/

Nokia Oyj

http://www.nokia.com/about-nokia/company

Novotek B

http://www.novotek.se/hem

Orc Software

http://www.orcsoftware.com/About-Orc/

Hämtad 2010-05-03

http://www.sparekonomen.se/aktier/http://www.scribd.com/doc/28266111/Damodaran-Equity-Risk-Premiums-Determinants-Estimation-and-Implications-2010-Editionhttp://www.scribd.com/doc/28266111/Damodaran-Equity-Risk-Premiums-Determinants-Estimation-and-Implications-2010-Editionhttp://www.e24.se/business/bank-och-finans/investerarna-sanker-kraven_1997907.e24http://www.optimalbors.se/portfolj_teori.htmhttp://www.axis.com/sv/corporate/index.htmhttp://www.ericsson.com/se/investerare/index.shtmlhttp://www.knowit.no/Om-Know-IT/http://www.nokia.com/about-nokia/companyhttp://www.novotek.se/hemhttp://www.orcsoftware.com/About-Orc/

38

Finansbolagens hemsidor

Avanza Bank Holding

https://www.avanza.se/aza/omavanza/index.jsp?lang=se

Fabege

http://www.fabege.se/templates/Page____50.aspx?epslanguage=SV

Investor B

http://www.investorab.com/sv/OmInvestor/default.htm

Kinnevik B

http://www.kinnevik.se/sv/Om-kinnevik/

Nordea Bank

http://www.nordea.com/Om+Nordea/52062.html

Swedbank AB

http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,4280,00.html

Hämtad 2010-05-03

Harry Markowitz

http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Markowitz.html

Hämtad 2010-04-19

Historiska kurspriser

www.finance.yahoo.com

www.google.com/finance

www.nasdaqomxnordic.com

Hämtad 2010-04-23

Läkemedelsbolagens hemsidor

AstraZenica

http://www.astrazeneca.se/

Diamyd Medical AB

http://www.diamyd.com/

Getinge B

http://www.getingegroup.com/

Meda A

http://www.meda.se/swedish/index.csp

https://www.avanza.se/aza/omavanza/index.jsp?lang=sehttp://www.fabege.se/templates/Page____50.aspx?epslanguage=SVhttp://www.investorab.com/sv/OmInvestor/default.htmhttp://www.kinnevik.se/sv/Om-kinnevik/http://www.nordea.com/Om+Nordea/52062.htmlhttp://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,4280,00.htmlhttp://www.econlib.org/library/Enc/bios/Markowitz.htmlhttp://www.finance.yahoo.com/http://www.google.com/financehttp://www.nasdaqomxnordic.com/http://www.astrazeneca.se/http://www

att skapa en lyckad aktieportföljsh.diva-portal.org/smash/get/diva2:322800/fulltext01.pdfatt skapa...

Documents