att kommunicera med unga om alkohol och droger can, stockholm 1. oktober 2012 markku soikkeli

Att kommunicera med unga om alkohol och droger CAN, Stockholm 1. oktober 2012

Markku Soikkeli specialplanerare vid alkohol- och drogpreventionen, Institutet för hälsa och välfärd, Finland (THL) ww.thl.fi/www.thl.fi/neuvoa-antavat

Ungdomsforskningssällskapet r.f. www.nuorisotutkimusseura.fi/sv

OCH ÄNDÅ FUNGERAR DEN –Att bringa klarhet i alkohol- och drogupplysningen

Ungdomsforskningssällskapet r.f.

2

Vad jag skall tala om

• Är upplysningen en meningslös medel i alkohol- och drogförebyggande arbete?

• Hur fungerar kommunikationen? Vilka är dess faktistka effekter? Kan man undersöka och evaluera dem?

• Hur kommunicerar man om alkohol och droger på ett effektivt sätt?

CAN, Stockholm 1.10.2012 Markku Soikkeli

3

Vad talar vi om då vi talar om upplysningen

Upplysningen är människans frigörelse från sin självförvållade omyndighet.

Omyndighet är oförmögenheten att betjäna sig av sitt förstånd utan att ledas av en annans.

Självförvållad är denna omyndighet när orsaken därtill inte är brist på förstånd, utan på beslutsamhet och mod att betjäna sig av sitt eget utan att ledas av en annans.

Sapere aude! ”Ha mod att betjäna dig av ditt eget förstånd” är alltså upplysningens valspråk.

Immanuel Kant CAN, Stockholm 1.10.2012 Markku Soikkeli

Två synsätt på upplysningen

CAN, Stockholm 1.10.2012 Markku Soikkeli 4

5

Rådande synsätt inom preventionsforskningen

• Uupplysningen är ineffektiv och dyr

• Det finns inga goda praxis

Babor & Al: Alcohol, No Ordinary Commodity 2010


Måste man kritisera upplysningen eller

forskningen?

7

Ni har hört att det blev sagt: upplysning fungerar inte.

Men jag säger er: den fungerar inte så.


8

Varför forskar och utvärderar man alkohol- och drogpreventionen?

• Utvärdering, evaluation, arviointi– Värde, value, arvo

• Praktiska frågor: mad ska man göra? • Forskningen och evalueringen skall birda till det

praktiska arbetet, inte tvärtom.• ”Lack of evidence for effect is not evidence for

lack of effect”


9

Vad forskningen inte ändå motbevisar

• Kommunikationen/ upplysningen som en del av effektiva inteventioner och metoder

• Möjligheten till bättre och effektivare upplysning• Betydelsen av de småeffekter som funnits

– Kortvariga effekter– Effekter till kunskap och attityder

• Den etiska och sociala grunden för upplysningen


10

Vad forskningen inte ens får tag på

• De viktigaste typerna av upplysningen • Graduella förändringar i attityder och beteendet (dvs. den

kulturella klimaten) • Bara snabba och fundamentala förändringar i beteendet kan

mätas• ”Motbevisar” bara förväntningar som ursprungligen är

ogrundade• Teoriern om effektsmekanismerna är föråldrad eller fattas

helt• Ändamål för preventionen och upplysningen är dock vidare

än att minska alkohol- /drogbruket


11

Samtidigt annanstans: masskommunikations- forskningens syn på effektiviteten

1. Teorierna om masssamhället: propagandans och marknadsföringens makt (början av 1900-talet)

2. MCR-traditionen: tesen om oeffektivitet (1940–1960-tal) - - - - - - - - - - - - preventionsforskningen har stoppat här3. Effekterna är sociala, politiska, kulturella, ackumulerande

och långvariga (1960-talet ->)4. Effekterna hos världsbilden (1970-talet ->)5. Funktionsteorierna (1980-talet ->) : vad vi gör med

masskommunikationen, inte vad den gör till oss; mottagarens aktiv roll


Mäta eller tänka

CAN, Stockholm 1.10.2012 Markku Soikkeli 12

Det står klart att masskommunikationens samhälleliga verkningar är framfört allt långsiktiga och kumulativa,

inverkar på hur vi uppfattar verkligheten: ur vilket perspektiv ser vi den, på vilket språk talar vi om den

och hur vi ser andra människor.

Om vi vill mäta masskommunikations verkningar, blir frågan lätt obasvarad. Om vi tänker på saken en stund, är det svårt att ifrågasätta verkningarnas omfattning

Risto Kunelius

13

Det är huvudlöst att ens fråga om medierna förändrar världen, eftersom världen är mediernas skapelse.

Timo Airaksinen


14

Teorin om stimulerande upplysning:

hur vi tillsammans blir civiliserade

CAN, Stockholm 1.10.2012 Markku

Soikkeli

15

Teorin om stimulerande upplysning

• Finland 1980-talet ->• Individena kan ända sitt beteende i masskala först då den

allmänna opinionen och de sociala normerna har förändrats

• Därföf ska man delta den offentliga debatten om fakta och normer, inte tala till en individ om dennas beteende

• Inte befällande eller övertalande, utan faktor, synpunkter, argument, material för var och ens eget tänkande.

• Man kan dock uptäcka (och forska och evaluera) upplysningens effekter – genom att spana spår av budskapet hos den allmänna diskussionen– i lång sikt: t.ex. barnmisshandel som uppfostran, attityder till

sexuella minoriteter, återvinningen osv. CAN, Stockholm 1.10.2012 Markku Soikkeli

Inramningsteorin: Vad är det faktiskt fråga om?

17

Två tolkningsram för alkoholskador

• Själva produkten förorsakar skador– toxicitet, berusningen, beroende

• De flesta skadorna mötes av den måttliga majoriteten

• Det mest effektiva sättet att minska skador är därför att minska alkoholkonsumtionen hos hela befolkningen genom att kontrollera priserna, utbudet och marknadsföringen.


Alkoholindustrins opinion Forsknngsbaserad opinion

• Alkohol medför ekonomiska förmån och livskvalitet.• Problemerna förorsakar en minoritet av missbrukare • Eftersom de inte kan använda alkoholprodukter på ett riktigt sätt, är upplysningen det bästa medlet.• Kontrollen och begränsningar måste riktas mot missbrukarna, inte produkten, industrin eller majoriteten

18

Inramningsteorin

• Perspektiven på en fråga, dess tolkningsram – Problemdefinitonen– Även problemets existens: samhälleliga problem i och för sig

existerar inte; de exixterar bara då vi definierar dem som problem. • Poblemdefinieringen har makt att diktera lösningen • Därför kämpar man om problemdefinitioner utav stridande

inressen. De är de mest väsentliga debatt. • Att debattera från motståndarens

problemdefinition/tolkningsram misslyckas• Fördel för oss: forkskningbasedad

tolkninsram/problemdefinition


Dagordningsteorin: vad vi tänker på och vad inte

20

Det är viktigare att marknadsföra problem än lösningar

• Man kan inte diktera vika åsikter vi har om frågor, men nog häpnansväckande effektivt, vilka frågor vi har åsikter om.

• Bara de frägor som man lyckas få på agendan och stanna där kräver svar

• Almänna opinionen, massmedierna och politikerna alla har sin egna dagorder.

• Massmedierna har nyckelroll i att priorisera några problem, gömma andra.

• Exempel: debatten och aktivismen kring alkoholreklamen i Finland


Tvåstegshypotesen för kommunikation: vem lyssnar man på

22

Odirekt upplysning

• Valreklamen påverkar oss, men odirekt för det mesta

• Opinionsledare• Få tankar för många vs. många

tankar för få• Exempel: hur argumenteringen

emo alkoholreklamen spriddes hos oss.

• Slutsatser: 1. Identifiera opinionsledare 2. Bli en opinionsledare


Vem talar, vem tiger: teorin om tystnadens spiraler

24

Vi döljer oss gärna inom flocken

• Vi är motvilliga att yttra oss om vi förstår våra åsikter som opopulära och gärna låtsas hålla de populära åsihterna

• Vi hämtar vår uppfattning om den allmänna opinionen hos massmedierna, ofta felaktigt

• Man kan varken bryta eller förstärka tystnadsspiraler, enligt vad man strävar efter

• Exempel: en alkoholpolitisk klimatsförändring, uppgången av rasismen och xenopfobin

• Inom preventionen: modellen för en normativ försetällning


Vad behöver ingen förklaring: kultivationsteorin

26

Våld, alkohol, det normala och det goda livet

• Ökar våldet i TV våld i samhället? • Ja, men hur? Inte genom modellärning, inte heller genom

ökad aggressivitet hos oss• Hellre genom att göra våldet normalt och naturligt, öka vår

rädsla, gör oss okänsliga, får oss acceptera våldsamma lösningar, t.ex. krig

• Masskommunikationen och reklamen lär oss acceptera och inte ifrågasätta vissa tillstånd och påståenden

• Alkoholreklamen får de unga acceptera alkoholens självklara roll i det goda livet


27

Kommuniktionsförmåga i alkohol- och drogpreventionen

• Interaktionsfärdigheten– Kulturell kompetens, vilja att lyssna

• Retorik, argumentation– Frågorna kring alkohol och droger är politiska och

polemiska på ett genomgripande sätt• Tolkning, användning och behärskning av

undersökningsdata • Förmåga att arbeta med massmedierna• Vilja ta upp rollen som opinionsledare


att kommunicera med unga om alkohol och droger can, stockholm 1. oktober 2012 markku soikkeli

Documents