arvesund_katalog_2013

Svenska ladhus och kojor

Nu har vi levt med vra ladhus i ett antalr och det r frbluffande mnga med oss,som ser det sjlvklara i ladan som formfr modernt boende. Runt om i landet harvi satt upp ett antal hus som inte bara r hem fr enfamilj, de frsknar ocks sin omgivning. Det knnsriktigt kul!Vr krlek till den svenska ladan tndes fr fem-

ton r sedan d vi brjade teranvnda virket frnfallfrdiga lador. Under de senaste ren har vi kon-sekvent jobbat vidare med att anpassa vra hus tillladans uttryck, samtidigt som vi mter bde varda-gens behov och moderna byggkrav. Med unika detal-jer och smarta funktioner formar vi vr egen spets -estetik.Men arkitektur r mer n bara ett uttryck. rligt

talat r det inte srskilt svrt att gra om en vanligvilla till ett ladhus. Den avlnga formen medsadeltak har sedan lng tid tillbaka varit klassiskfr bde boningshus och lador. Vi siktar hgre n smed vrt byggande. I vrt modellprogram visar vitill exempel planlsningar dr man klarar sig medbetydligt frre kvadratmeter n dagens normalvillahar. Bra fr ekonomin och bra fr miljn. Vi harocks brjat jobba hrdare med materialval fr attf miljvnliga och energieffektiva hus. Genom attvlja trfiberisolering eller massivtr som alternativisolering i vggarna kan vra kunder gra skillnadfr miljn, samtidigt som man fr ett modernt, ener-gisnlt och sunt hus.Ladan inspirerar ocks en allt strre kundkrets

p kontinenten. Det hittills hgst belgna ladhusetfrn Arvesund ligger i Schweiz, i Simplon Pass p2 011 mh. Och vi har byggt ladhus i svl Berlinsom i en liten by lngst ner i Moseldalen. Ett ladhuspryder alltid sin plats och r ltt att anpassa. Det rvrt formsprks riktigt stora frdel!Hr av er till ngon av oss och bertta hur ni vill

ha ert boende. Vi r nyfikna och kreativa och kanmta de flesta behov och skrddarsy det mesta slnge nskemlen ligger inom ramen fr ladans formoch id.

re den 1 november 2012

Gunnar Frberg

4Ladhus

Ladhus och kojorStugun Sid 84 Heljesund Sid 90 Hunge Sid 100

Mattmar Sid 154 Ocke Sid 162 Ytterocke Sid 164

Bodsj Sid 166 Bastur Sid 172 Eremitens koja Sid 178

Eremitaget Sid 182 Fiskarns Hus Sid 186 Klppe Sid 190

Kojor

Arvesund r ett husfretag som i samarbete med etablerade arkitekter ochhusproducenter skapar hus fr fritids- och permanentboende. Vra ladhus ochkojor hller svensk byggstandard och mter de krav p energi, kvalitet och hllbarhet som krvs.Tillsammans med vra partners (t ex Baseco, Deromekoncernen, Marbodal,

Markfnster, NIBE, Outline, Plannja, Rappgo) levererar vi kompletta nyckel -frdiga hus, om inte kunden hellre sjlv vill ta hand om delar av arbetet ochinkpen frsts.Utifrn ett 20-tal grundmodeller har vi mjlighet att anpassa vra hus efter

kundens och platsens specifika frutsttningar. Katalogen visa ett urval exem-pel p storlekar och planlsningar. De mindre ngsladorna kan med frdelutformas till garage, gststuga och andra sidobyggnader i en tnkt grdsbild.

Nyland Sid 30 Nytorp Sid 38 Kaxs Sid 46

Siks Sid 54 Vistet Sid 66 Hara Sid 72

Oviken Sid 14 Myrviken Sid 18 Frs Sid 22

Marieby Sid 108 Slttersen Sid 120 Alsen Sid 128

Goije Sid 136 Hallen Sid 148 Dalsen Sid 156

7Ett ladhus r ett modernt hussom genom sin utformningsmlter in i omgivningenoch gr att anpassa till enstor variation av miljer. Enkeltbyggt, med material som traditionellthar legat s nra man kan kommadet vi i dag innefattar i begreppethllbarhet. Ladhuset r extremtfunktionellt, rejlt och tligt samti-digt som det har ett lttfattligt form-sprk. Inget r ondigt, allt r raktoch rligt.Jmfr man en ursprunglig lada

med vra ladhus r den stora skillna-den frsts att ladhuset r ett moderntbostadshus, byggt med vr tids meto-der och teknik, anpassat fr att mtaframtidens milj- och energikrav. Mendet nutida och aktuella finns ocks iladans enkelhet och funktionalitet,ladan r i sig evigt modern. Under de r vi utvecklat vra

modeller har vi tagit fram ngragrundlggande designprinciper. Ettladhus ska:

Vara landskapande. Att husensmlter in i sin milj r ett baskrav.Oberoende av var ett ladhus byggsoch hur exteriren utformas, ska detknnas lika naturligt som tidlst. Istad som p landsbygd.

Lna ladans uttryck. Ladan haren rad frbisedda detaljer som gerextra kvalitet t vrt moderna boende.En nedtonad frgskala skapar lugnoch stadga. Arkitektoniska elementsom dragportar, luckor och lider pp-nar fr det vackert silande ladljuset.Och innebr samtidgt att huset kanbommas till helt nr ingen r dr.

Ha mycket trknsla. Ofrgadefnsterkarmar, panel, massiva tr-golv. Tr skapar en varm och vnliginomhusmilj. I dag finns ett enormtutbud av trpanel, trskivor ochppna trkonstruktioner p markna-den. Vi minimerar gipsanvndningen.

Vara funktionellt. P samma sttsom ldre tiders lador byggdes ochbyggdes till utifrn bondens behov,gr vi likadant. Det ska knnas atthuset r ritat och konstruerat utifrnhur det ska anvndas.

Vara okonstlat. Fnster, drrar,foder, lister, takfot, allt r enklastmjliga. Ladan r minimalistisktenkel med mycket materialknsla.Ett ladhus likas.

Vara frnderligt. Alla ladhusska vara ltta att frndra, frlngaoch bygga p. De har en ppen kon-struktion upp till nock och en utbygg-nad ska knnas lika naturlig p ettladhus som p en lada. Den inbyggdaflexibiliteten ger utrymme att formaboendet efter de egna behoven.

Ha en hllbar profil. Framtidenshus mste vara hllbara, ur allaaspekter. Tillsammans med vra pro-ducenter och leverantrer ligger viredan lngt framme i den komplexaprocessen att hllbarhetsdeklareravra hus utifrn de omfattande krite-rier som gller milj, ekonomi ochsocialt ansvar.

Vad knnetecknarett ladhus?

Simplon Pass. Vrldens hgs belgna ladhus frn Arvesund 2.011 mh. Goije 101.

Myrviken/Oviken r grannbyar somhnger samman p sitt eget lilla sttvid sdra Storsjns strand. Oviken druppe p hjden, med sina pampigakyrkor vars tradition strcker sigbakt till Gustav Vasas tid, blickarvnt ner p Myrviken, genomfartsortvid vg 321 med travbana och, inteminst, Frjdholmen ett av Jmtlandspopulraste danspalats. Tv orter somkan tyckas olika, men de hnger sam-man.

Till Oviken, den strre ladhusmodel-len, har vi gjort en unik planlsningdr vi har placerat in en yta ppenupp i nock mellan sovrummen ochkk och vardagsrum. Med ett glasattak blir den ppna ytan till ett schaktav ljus att inreda som bibliotek ellertill en fantastisk vintertrdgrd. Och ger man Oviken en brantare

taklutning och minimal takfot fr-vandlas modellen till en sknsk stor-lada.

Oviken

1716V

P

K/F

K/F

TMTS

G

GG G

GG

G

F

Oviken 190Oviken 190 r ett komplett hus med 3-4 sovrum p ett plan och en stor gemensam arbets -yta fr en aktiv familj. Om man vljer att ha sovrummen p vervningen kan nedervning-en i stllet inrymma ett strre vardagsrum och ett antal arbetsrum eller kontor i hemmet.Boarea 190 kvm med inredd vervning. Golvytan p vervningen r strre, men somboyta rknas bara det utrymme som r hgre n 1,9 meter och 0,6 meter ut frn detta.Ovan Oviken med 45 graders takvinkel. Nsta sida med 34 graders takvinkel och strretakfot.

Boyta 190 kvmByggyta 135 kvmCa mtt (b x l x h) 7,4 x 19 x 6 mArkitekt Gunnar Bckman

I Myrviken finns det mesta: en grund -skola, idrottshall, bibliotek, bensin -station, restaurang, livsmedelsbutik,bank, tv frisersalonger, brandstation,dckservice, turistbyr och en verk-stad.Detsamma gller vr modell

Myrviken. P ca 100 kvm ryms detmesta man behver fr en normalstorfamilj. En trappa leder upp till andravning, dr det finns mjlighet attinreda ytterligare omkring 30 kvmnr behovet av utrymme vxer. Huset r funktionellt och praktiskt

planerat. Det r bredare och lgre nvra traditionella ladhus vilket gratt det mer fr karaktren av envilla. Men med fnstersttning, luckoroch andra detaljer har vi nd fngatladans detaljer och ftt ett hus somltt anpassar sig till bde stad ochland. Med samma planlsning men nd-

rad takvinkel smlter Myrviken likaelegant in bland de gotlndska ochhallndska hga, vita ladorna sombland de mellansvenska falurda medsina flackare tak och sin rejla takfot.

Myrviken

2120

VP

K/F K/F

TM TS

GG

G GG

F

Rumshjd mer n 2,1 m

Myrviken 132Myrviken 132 r ett komplett hus med tre sovrum p ett plan. Om man vljer att ha tvsovrum p den vre vningen kan den nedre i stllet inrymma ett strre vardagsrum ellerarbetsrum. Boarea 132 kvm med inredd vervning. Golvytan p vervningen r strre,men som boyta rknas bara det utrymme som r hgre n 1,9 meter och 0,6 meter utfrn detta.Ovan Myrviken med takfot och 34 graders takvinkel. Nsta sida med 45 graders tak -vinkel, liggande panel och minimal takfot.


Frsn r den strsta n i Storsjnoch har ftt namnet efter guden Fr.Kanske en av Jmtlands mest kndaplatser, tack vare Peterson-Bergermed sitt knda verk Frsblomster.Men ocks fr att Frsn hrbrgerarstersunds flygplats.Arvesunds modell Frsn r ett

ladhus med samma funktioner som i

Myrviken fast nu i vinkel: Sovrum tena hllet och sllskapsrum t detandra. Fr botanikern, som vill seorkidn Brunkullan vxa, kan ettgreen room lngst ut p flankenkomma vl till pass en fr vrigalandet ovanlig orkid, som trivsutmrkt p Frsn.

Frsn

DM

KS

KS

G G

TMTS

ST

VP

Frsn 115Frsn r ett komplett hus med tre sovrum i vinkel mot kk och vardagsrum. I det storarummet ppnas taket upp. Ovanp sovrummen skapas en bra vind fr allehanda stuv -utrymmen. Boarea r 105 kvm.P samma stt som med Myrviken och Oviken kan takvinkel och takutformning ndrasfra att drigenom f en mer sydsvensk karaktr. Greeroom lngst ut frn vardagsrum-met r ett tillval.

Boyta 115 kvmByggyta 135 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 18,5 x 5,3 m, vinkel 5,3 x 7 mArkitekt Gunnar Bckman

24 25

Anders Landstrm kallarladhusen en produkt fralla landskapNyland, Nytorp, Alsen och Klppe r ritade av Anders Landstrm,en av landets mest namnkunniga arkitekter p senare r internatio-nellt prisad fr bland annat Sveriges ambassad i Pretoria och just nui fokus som upphovsman till Skansens stora pedagogiska nybyggefr barn, Lillskansen ret runt, som invigdes 31 mars i r.

26 25

Sedan tidigare finns timmerhuset Vis -tet hos Arvesund. Anders Landstrmskapade det 1998 tillsammans medThomas Sandell och Bertil Harstrm den senare brett omskriven fr sin trdkojaThe Birdnest i byn Harads spektakulrahotellprojekt norr om Boden. Vistet togs framsom ett trtungt exempel p framtidens eko-logiska boende och har timrats upp och visatsvid Nordiska museet. I den senaste ladhus -serien fr Arvesund syns ett klart slktskapmed Vistet. Mindre massivt d frsts, menmed ett klassiskt svenskt uttryck som frenar. Redan fr ngra r sedan diskuterade vi

med Arvesund om att vara med och utvecklalad husidn. Men hittills har Anders Landstrm konse-

kvent tackat nej till att gra kataloghus. Att rita grupphus som tas om hand och

byggs av en exploatr p en bestmd plats, detr en sak, det r svrt att rita ett enskilt typ-hus utan att knna till tomten.Nu bekrftar han regeln med ett undantag. Ladhusen str fr ngot som s tydligt

har med svensk byggnadstradition att gra, de

fungerar s rtt i vrt landskap, i vrt klimat.Drfr sa han ja. Och han gjorde det grna.

Fr ladhuskonceptet har inspirerat honom och med honom flera av medarbetarna p kon-toret. De har haft kul nr de har tagit fram denya fina ladhusmodellerna.Anders Landstrm r uppvuxen i Norr -

botten och har ett frhllande till tr, det skaman veta. Det r ett material han gnat, ochgnar, srskilt intresse. I dag r tr hgaktu-ellt, inte bara som byggmaterial utan ocksvl synligt i inredningens ytskikt menAnders Landstrms trpassion har lngt dju-pare rtter. 1996 tilldelades han Trpriset frZorns textilkammare i Mora. ret efter blev jag adjungerad professor i

trbyggnadskonst vid Lunds tekniska hg -skola. Och vi lg nog lite fre med att tnkamycket mer tr Senare kom det nationella trbyggnadspro-

grammet. Tillsammans med trfretagen drogNringsdepartementet i gng en utbildnings-satsning fr att f branschen att ka anvnd-ningen av tr i strre byggnationer. Sverige ren storexportr av sgade trvaror, brder och

plank som sedan frdlas ngon annanstansi vrlden. kar vi frdlingsvrdet hos skogens

rvaror s stannar s mycket mer av frtjns-ten i landet. P mer n ett stt. Det finnsocks en arbetsmarknadspolitisk aspekt, ochen decentraliseringstanke. Mnga av de nyajobben skulle kunna komma ute i landsbygds-kommunerna. Utvecklingspoten tialen fr mer tr i bygg-

sektorn r enorm. Menvi mste gra attraktivaarkitektoniska produk-ter. Det handlar omimage.Han tar Mats

Theselius vrldsbekantaEremitens koja som tyd-ligt exempel (sidan 178). En fantastisk liten

husprodukt! Det rknslan, den r ssvensk. Med Vistet hardet varit samma sak,det lyfts fram och visasver hela vrlden. Menkommersiellt r det trots modern formgiv-ning ingen enkel pro-dukt. Med en byggnads-teknik som hr hemmavid tiden fre frrasekelskiftet r Vistetsljd ett hus som ls-kas av mnga menbyggs bara av entusias-ter. Dr har Arvesund

gjort helt rtt. Man har varit jtteduktiga patt hitta den kom bination av byggnadstradi-tion, landskapsanpassning och byggtekniskerfarenhet som gr att ladhusen verkligenknns som en sant nordisk produkt. Och kanproduceras fr en bred marknad.Anders Landstrm ser perspektiven: ett

ladhus kan st solo i skrgrden, i fjllen han stller tv tillsammans och fr en grds-bild, eller placerar dem i grupp, det blir en by. Han kallar ladhusen en produkt fr allalandskap:

De funkar i Norrland, de funkar pGotland, de funkar i Skne, fr vi r mngasom fort farande frhller oss till landsbygdeni vr bakgrund. Och det r roligt att kunna utveckla en

landskapsbild genom att tillfra hus sommnniskor knner ett slags vrme fr, den drupp levelsen av att det hr knner jag igen.Det handlar om samma sorts krlek som mankan ha till en plats, eller till ett klassiskt bil-

mrke som Saab, var-fr engagerar vi oss somnation s djupt fr det?Men om igenkn-

ningsfaktorn r viktig,s finns det en kompo-nent som r nnu merutmrkande fr denLand strm ska arkitek-turen, ngot av ett sig-num. Han formulerardet s hr: Jag frsker alltid

hitta en vnlig ton i detjag gr.Och d spelar ett

vackert ljus stor roll. Ladans formsprk

ger mjlighet att ppnaupp bottenvningen ochf in ljuset. I den nyaladhus serien fr Arve -sund lter vi ljusetreflekteras mot golvetgenom att anvndastora glaspartier somgr nda ned i mark -niv, men ocks mot

taket i de modeller dr vervningen har lga,hgt satta, fnster.Med de stora dragportarnas hjlp kan du

sedan att vlja om du vill vara vldigt privateller vldigt offentlig i ditt boende lite av enmodesak, konstaterar Anders Landstrm. Menskjutdrrarna har ocks en annan funktion,de hjlper till att reglera inomhusklimatet ochspara energi. Och det r en viktig aspekt i allt byggan-

de i dag, att du ska kunna knna att det husdu bor i r sunt.

28 29

Sedan tidigare finns timmerhuset Lillvistethos Arvesund. Det skapades 1999 tillutstllningen H99 i Helsingborg dr smhus med max 36 kvm visades.

Nyland 134

Nytorp 60

Klppe 15

Alsen 115

Anders Landstrms hus fr Arvesundhar ett tydligt slktskap med detstora Vistet som fr 14 r sedan ska-pades av Anders i samar bete medThomas Sandell och Bertil Harstrm.Med fnsterluckor, utbyggd entr,flack takvinkel och ett ordentligt tak-sprng ver lngsidorna, r Nylanden ladhusmodell som passar svl plandsbygd som i stadsmilj. Likamycket en klassisk mangrdsbyggnadsom ett modernt ladhus.Nylands planlsning kan varieras

utifrn behov. I sitt grund utfrande

kretsar den kring en cen tralt belgenkk/toalettdel som ocks innehllertrappa upp till andra vningen.Utifrn denna kan man vlja att haett vardagsrum ppet upp i nock, etteller tv sovrum nere eller ppenplanlsning runtom. Lgger man tillett lider gr det sedan att bygga pmed atelj/gstrum vid sidan av. Vi utgr ifrn tv grundmodeller.

P fljande sidor visar vi ngra vari-anter p planlsningar kombineradep ett antal olika stt.

Nyland

32 33

Nyland 134Planlsningen utgr frn den centrala kuben mitt i husets undervning. Dr ryms toalett,dusch, kk och trappa upp till det vre planet. En ppen planlsning runtom infrlivarentrn och utgngen p baksidan av huset. P vre plan ryms tre sovrum, tvttstuga ochbadrum. I och med att den utbyggda entrn strcker sig nda upp i vervningen frman en hall stor nog att anvnda som arbetsrum eller tv-hrna.

Boyta 134 kvmByggyta 69 kvmCa mtt (b x l x h) 6 x 12 x 7 mArkitekt Anders Landstrm

34 35

Nyland 168 alternativI den strre Nyland r vardagsrummet ppet upp i nock. Den centrala kuben har en alter-nativ planlsning. Under loftet ryms bland annat kk, bad, tvtt och trappa till det vreplanet. Fr den som behver ytterligare utrymme kan vervningen byggas ut ver helavardagsrummet, vilket ger en extra boyta p nstan 40 kvadratmeter och plats fr ytter -ligare ett par rum.

Boyta 168 kvmByggyta 110 kvmCa mtt (b x l x h) 6 x 18,5 x 7 mArkitekt Anders Landstrm

Nyland 182I denna utbyggda variant av Nyland 134 r det tillagt ett lider som frbinder huset pnedre plan med ett riktigt stort extra rum. En atelj, ett gst- eller arbetsrum. Den vrevningen byggs samman med loftet ver lidret. Beroende p hur man vill utnyttja detseparata rummet kan man ppna upp vervningen och ocks binda ihop det nedre planet med extra drrar. Samma utbyggnad kan ven gras p Nyland 168.

Boyta 182 kvmByggyta 147 kvmCa mtt (b x l x h) 6 x 21 x 7 mArkitekt Anders Landstrm

3736

Om Siks r Gunnar Bckmans tolk-ning av det gamla hrbret, r Nytorpdetsamma, fast med Nyland somgrundmodell. Anders Landstrms lillatorp har ftt proportionerna frnVistet och kan precis som Siks fun-gera som det kompakta fritidshuseteller gsthuset p grden.

Med bred, liggande limfogspanel frNytorp ett bde enkelt och rentuttryck som inte tar fr sig srskiltmycket. Med jrnvitriol eller svartslamfrg p vggarna kan man ns-tan f de 60 kvm boyta att helt fr-svinna in i omgivningen.

Nytorp

40 41

Nytorp 60 Ett litet torp i tv hela plan med bara 36 kvm byggyta. Tv sovrum ryms p vervningenoch p bottenvningen finns ett kompakt kk sammanbundet med toalett och trappaupp till vervningen. vervningens fnsterplacering och rumsfrdelning kan varierasallt efter behov och utsikt.

Boyta 60 kvmByggyta 36 kvmCa mtt (b x l x h) 6 x 6 x 6,5 mArkitekt Anders Landstrm

A rvesund r ett designfretag. Bakomladhusen ligger en mycket medvetenformtanke, uttryckt i sju designprin-ciper (sidan 7). Efter samma logikhar Arvesund ocks knutit ett ntverk av fram-stende svenska formgivare till fretaget. Dethandlar om en helhetssyn, en knsla fr devrden som tillsammans bygger vacker ochfunktionell form. Det m vara ett hus, enmbel, en inredningsdetalj, dr finns en gemen-sam nmnare: nrheten, omedelbarheten.Knslan av att ja visst, just s ska ett hus seut, en stol, en ljusstake. Precis som att AnkiGneib inte r ngon krnglig mnniska: Ska jag frska beskriva mitt formsprk

skulle jag nog sga att det r lekfullt, kanskemer s n andra skandinaviska designers. Pgrnsen till det barnsliga, det banala. Menocks tydligt. Man ska kunna lsa av formendirekt. Man ser vad det r helt enkelt. Jag villatt det jag gr ska vara ltt att frst. Jagutgr ju frn mig sjlv och jag r okomplice-rad, godtrogen, en sdan person som inte kanljuga om ens den ljligaste sak.S r hon ocks rlig mot de material hon

jobbar i, tr r lngt ifrn det enda men borman i Norden har man ett sjlvklart frhl-lande till tr. P Konstfack gick Anki Gneiblinjen fr inredningsarkitektur och mbel -design. Till sitt examensarbete valde hon att

43

ANKI GNEIBarkitekt, MFA, MSA/SIR

I media har hon kallats Sveriges mest internationella designer.nd r hon s svensk, Anki Gneib, nr hon formger fr Arvesund.Ankis box, av gammalt jmtlndskt ladvirke, har tyngd bakom sittsjlvfrtroende: den r okonstlat vacker, rejl, enkel och anvndbar.Lika aktuell nu som nr den kom 2002 nnu hetare faktiskt i ter-vinningens tidevarv. Fler form givare fljer efter i dag.

gra en mbel, ett kldskp i bjrkplywoodmed oregelbundna laminatkldda drrar (somsedan producerades av Cbi). Skolan hade ett stort fint snickeri. Och

fr mig fr det grna vara lite hands on, attmin roll i ett projekt strcker sig lngre n tillritbordet, jag tycker om det.I de stora bestllningsuppdragen ryms

ocks en hel del mbelformgivning, arkitektenritar den fasta inredningen, allt frn kk tillreceptionsdiskar nedp detaljniv. Men attgestalta offentlig miljinnefattar s mngaandra komponenter, dethandlar om mnniskor-na som jobbar dr, hurde kommunicerar ochfungerar tillsammans,och det handlar om hurman vill uppfattasutifrn, en fretagskul-tur som arkitektenmste frst fr attkunna verstta den satt den avspeglas iinredningen. Anki Gneib har job-

bat, och jobbar fortfa-rande, en hel del iItalien. Hon har gjort enlampa, Hongkong, frAV Mazzega som tol-kar det venetianskaMuranoglasets traditio-ner till modern design, en stolsserie, Perfo, frFrag, inne/ute mbler fr Varaschin, och honhar ett samarbete med Slide kring rota-tionsgjuten plast i mbler.Varfr Italien? Min stora ljusskulptur Reef stlldes ut p

Swedish Style i Milano 2005, den vcktemycket uppmrksamhet som gav mnga itali-enska ingngar.Men nu har hon allts hittat tillbaka hem.

Sin allra senaste produkt, den nstan mans -hga trljusstaken Holy har hon produceratsjlv. Idn har jag haft lnge, att mblera med

det levande ljuset, att det ska f ta fr sig irummet. Formsprket tar avstamp i en tradi-tion, det har drag av bde allmoge och klassi-cism, och golvljusstakarna str bra som solit-

rer men fungerar ocks vldigt vl i grupp.Holy premirvisades i samband med ett

fotoprojekt i Anki Gneibs studio och eftermbelmssan i Stockholm har ljusstakarnastllts ut i bde Milano och Berlin, bestlltstill en butik i Belgien och efterfrgats avintressenter nda borta i Australien.Parallellt har hon inlett ett alldeles nytt

samarbete med Skultuna. Dr handlar det ommssing frsts

Och s var det drelationen till Arvesund:Anki Gneib var med istarten, det r mer nett decennium sedanhon frsta gngen komupp till snickeriet iJmtland dr det gamlaladvirket togs om hand.D hade hon vunnitSvensk Forms tvlingmed kollektionenHambo, en serie inspire-rad av allmogemblerfrn Hlsingland. Jag blev fullstn-

digt frlskad i materia-let, hur tret skiftar ifrg och struktur bero-ende p t vilket vder-streck ladan sttt vnd.Jag gjorde boxen. Denfick verkligen ta fr sig,ngra exemplar fick tilloch med behlla mos-

san. Och jag gjorde skp med spjlor och fisk-bensmnster, en krysstol och ett kryssbord allt i ett svep. Sedan har jag anvnt virket tillen fondvgg i en boutique i Barcelona, SnMito Nordico, de sljer bara svensk design.En msesidig viljeinriktning r att hitta

nya samarbetsomrden, till exempel kring hurladhusets formsprk kan introduceras istadsmiljn. Sjlv skulle Anki Gneib grnautveckla det konceptet: Det vore hftigt om man kunde presente-

ra husen utifrn och in, att den fasta inred-ningen andas huset, att det knns helgjuteti varje detalj: trapprcken, belysningsknappar,beslag, allt som byggs in en manual meddesign i samklang med huset skulle visa attArvesund verkligen bryr sig. Frutom att gravalet lttare fr kunden frsts.

4544

Anki s Cross-chair

De finns f jmtar som inte har enrelation till det gamla klassiska hr -bret som prydde mngen lgda iJmland och Vsternorrland. Etthgsmalt lager for spannml och hsom ofta stod uppallat fr att intevilda djur skulle ta sig in. Sm glug-gar p vre vningen lt vinden torkaskrden och ett par strre portar ned-till gjorde det ltt att kra in medtraktor och vagn. Arvesund modell Kaxs r en tolk-

ning av denna smala, vackra och

funktionella lada. Genom sin hjdrymmer den tv vningar och husetr betydligt strre invndigt n vaddet yttre berttar. Men det r intemer n drygt fem meter brett, ettmtt som stller krav p en listigplanlsning.Kaxs kan ltt byggas p, och ven

vinklas, om man behver extra ut -rymme. Vi visar den i tre storlekar.Frn en fritidsbetonad variant kringsjuttio kvadrat, upp till en riktigfamiljelada p dryga etthundrafemtio.

Kaxs

48 49

Kaxs 75I Kaxs 75 r hela vervningen disponerad fr tre rum. Nedre plan blir ett stort allrum,men har ven plats fr en stor dusch och toalett. Den minsta Kaxs har bara ett vindfngvid entrn, som dock kan byggas ut till inbyggd entr som i de strre Kaxsmodellerna.Ett enkelt fritidshus med plats fr 56 bddar.

Boyta 75 kvmByggyta 53,5 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 9 x 6,5 mArkitekt Gunnar Bckman

TM

K/F

K/F

G

TS

G GG

G

50 51

Kaxs 120Kaxs 120 r komplett hus i tv plan. P bottenvning ryms kk, bad, tvtt och ett litetsovrum. vervningen kompletterar med 23 sovrum samt en liten toalett. Med sin smalahuskropp r Kaxs ltt att frlnga. ven de pbyggda entrdelen kan modifieras ochplaceras allt efter tomtens och familjens behov.

Boyta 120 kvmByggyta 70 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 12,5 x 6,5 mArkitekt Gunnar Bckman

52 53

Kaxs 153Den strsta Kaxs har en ppen planlsning med bara ett avskilt rum p nedre plan.vervningen kan disponeras p olika stt med upp till fyra rum. Kaxs hga och smalaprofil gr det mjligt att vinkla huset utan att det frlorar sin karaktr.

Boyta 153 kvmByggyta 96 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 16 x 6,5 mArkitekt Gunnar Bckman

S hr har det sett ut i hundratals r.Sm timrade hrbren mitt p lgdansom blivit populra att lyfta in p vil-latomter och gra om till gststugor.Siks r vr kopia av det klassiskahrbret. Litet till sin byggyta, menfascinerande stort nr man tar stegetupp p loftet.

De flesta lskar det lilla huset somdet r, men skulle kanske behvangra kvadratmeter till. Vi hardrfr tagit fram ett par varianterdr vi byggt p eller till och meddockat en Siks till en Siks till enSiks tvilling, trilling

Siks

56 57

Siks 33, 42Siks har helt ppen planlsning p bottenplanet och ett cirka tta kvadratmeter stort loftmed full sthjd i mitten. Toalett kan antingen placeras i en tillbyggnad utanfr huset ellerdirekt in till vnster frn entrn. Den glasade pardrren framt ppnar upp huset som-martid. Nr man inte r p plats stngs luckorna enkelt till och man har en litet vliso -lerat, kompakt fritidshus fr tv personer.



Siks 33

Siks 42

KS G

TM

GG

G

58 59

Siks i rad, 80120Tv Siks kan med frdel sttas samman med en gemensam entr. P detta stt skapasett upp till 80 kvm stort hus som kan planeras efter behov. Bda loften har sthjd vilketinnebr att man kan utnyttja strre delen av ytorna som sovrum och till frvaring. Med treSiks p rad fr man ett upp till 120 kvm stort hus.

Boyta 80-120 kvmByggyta 70130 kvmArkitekt Gunnar Bckman

G

TM

KS

GG

G

TS

G

6160

Siks 74I vr strsta Siks har vi hjt vgglivet p loftet till 1,4 meter och frlngt huset till tiometer. Det ger utrymme och mjlighet att utnyttja loftet mer som r vervning med brasovrum t bda hllen. Vill man behlla den ppna knslan i huset kan man fortfarandeha ppet upp i nock p frmre delen av vervningen.

Boyta 74 kvm med hel vervningByggyta 56 kvmCa mtt (b x l x h) 4,5 x 10 x 6 mArkitekt Gunnar Bckman

KS

GST GG

UP

TMG

VP

UP

I sin rttamiljDet finns inget sjlvndaml i att alla vra hus ser ut som lador.Men husens utseende och detaljernas potential gr det mjligt attstadkomma betydligt mer spnnande miljer n om man utgrfrn en traditionell villa.

Gunnar Frberg och arkitekt GunnarBck man har under ett antal rutgtt frn den mellannorrlndskaladan fr att skapa ArvesundLadhus. Begreppet Ladhus r hmtat frnUSA dr Barn Houses varit en etablerad arki-tektur under lng tid. ISverige har man inte tidi-gare utnyttjat den svenskaladans uttryck och funk-tion p samma stt.Den svenska villan

hller i och fr sig ingenenhetligt arkitektur.Blddrar man igenom enhuskatalog finns normaltett antal stilar att vljamellan. Men ser man sigomkring kan man konsta-tera att det inte r heltenkelt att placera in enmodern villa p enavstyckad kerpltt iutkanten av en stad. MedLad husen tillfr vi ytterli-gare en stil som str frenkelhet och sknhet ochsom dessutom har kopp-ling till ett av de mestknda designelementen ivrt landskap, den svens-ka ladan.

Intresse av en helhetMen Arvesund njer siginte med att bara rita hussom sedan placeras ututan hnsyn till omgiv-ningen. Man tar ett strregrepp och infrlivar sittutbud i ett sammanhang.Utifrn Arvesunds design-principer kan modellpro-grammets hus, bodar ochkojor disponeras s att deformar grds- och stads -miljer. I ett antal projektfr mer sammanhllenbebyggelse har Arvesundvisat p hur ladhuskon-

ceptet ocks innefattar ateljer, bastur ochvxthus i en grdsmilj.Det finns ett antal olika funktioner vi

grna fr samman i begreppet ekonomibygg-nader, som kan innebra att vi levererar enhelhet snarare n enbart ett hus. Det r inget

fel med den traditionellacarporten, men vi menaratt man kan gra s myck-et mer av en sidobyggnadnr man skapar framti-dens boende. Fler och flervljer att arbeta hemifrnoch med modern bygg- ochuppvrmningsteknik rett extra rum i en ekono-mibyggnad ekonomisktfrsvarbart.

Genuin knsla fr tr Svl Arvesund somsamarbetspartners utgrfrn tr som grundmate -rial. I konstruktion ochdesign r tr den gemen-samma nmnaren, ur mil-jsynpunkt det enda vetti-ga byggmaterialet i ettland som Sverige. Tr rflexibelt p ett helt annatstt n till exempel gipsoch betong och med dagensproduktionsteknik finns ettbrett urval av panel, skivoroch mer eller mindre bear-betade trytor att tillg.Med rtt frgval, med

luckor och andra form -inslag och detaljer, bliruttrycken hos vra husoch grdsmiljer mngaoch varierade. Bakom endragport kan det likagrna dlja sig en carportsom ett stort ateljfnster.Lidret r ett lika naturligtelement i ett ladhus somett stt att bygga sammanett hus med framtidenssnickarbod.

64

Gunnar Bckman, arkitekt

Gunnar Frberg, Arvesund

V istet r ett timrat hus drdetaljerna och knslan ihantverket rcker lngt.Huskroppen r enkelt upp-byggd med liggande timmer. Klas -siskt, men fr den skull ingen nos - talgitripp. Fnster, drrar, balkongeretcetera har hmtat sin utformningfrn dagens arkitektur och form-sprk.Yttervggarna bestr av bara mas-

sivt tr, som ger en rad frdelar. Tim -ret har mycket god frmga att lagrabde vrme eller kyla. Fr att stad-komma ett sunt inomhusklimat harman valt bort plastpsen, husetsak nar diffusionssprr. Det innebratt inneklimatet i huset balanserasmed rstiderna. Golv och tak har tra-

ditionell vrmeisolering.Ventilationoch uppvrmning ombesrjs av envrmepump med effektiv teranvnd-ning av energin. Men Vistet r mer n ett vackert

hus med hga energi- och miljvr-den, det r ocks en diskussion. Frnatt ha varit en sjlvklarhet p 1700-och 1800-talet, r massivtimrets rollinom svensk husbyggnation i dag pundantag. Svenska byggregler stdjerinte timmerhus p samma stt somman gr i Norge och Finland. Menmed kat fokus p hllbarhet ochgoda materialval, kommer timret till-baka. Vistet r nog faktiskt ett betydligt

modernare hus n vi anar, och nu hardet ftt sin hemvist hos Arvesund.

Ett moderntsvenskt timmerhusF hus i Sverige har varit s omskrivna som Vistet. Det skapadesav Anders Landstrm, Tomas Sandell och Bertil Harstrm.Lillvistet visades redan 1999 p bomssan i Helsingborg och denstrre varianten p Djurgrden utanfr Nordiska museet. I dag,drygt 13 r senare, r Vistet fortfarande en klassiker inom svenskarkitektur.

68 69

Vistet 140Vistet 140 r ett typhussystem fr villaboende som passar vl in i skilda miljer och land-skap. Huset r uppdelat i tv delar, en del med gemensamma ytor som hall, kk och var-dagsrum, och en privat del med badrum och sovrum. Vistet har ett stort gemensamt ut -rymme fr matlagning och umgnge allt ordnat kring en eldhrd kk med skafferi ochskrubb minimerar behovet av vggskp vilket ger ett vackert livsrum. Sovrumsdelen harltta mellanvggar som gr det ltt att inreda privata sfrer efter behov. Kldvrd och fr-varing i anslutning till vtrumsdelen p vervningen, extratoalett p entrplanet.

Boyta 140 kvmByggyta 78 kvmCa mtt (b x l x h) 6,5 x 12 x 7 mArkitekt Anders Landstrm och Thomas Sandell

70 71

Vistet 36Lillvistet r ett kompakt hus, gjort som byggsats, med lite av knslan av husvagns boendeeller sommarveckorna i bten. Boytan r 36 kvm i tv plan, och kan inredas med olikamnga sngplatser. Huset r tillverkat av massivt tr med en kvadratisk plan p 5,5 x 5,5m och med en takhjd p lika mycket. Mtten r valda utifrn timrets optimala bruksmttom 56 m. Huset r s generellt utformat att det ska kunna fungera optimalt var det nplaceras.

Boyta 36 kvmByggyta 30 kvmCa mtt (b x l x h) 5,5 x 5,5 x 6,5 mArkitekt Anders Landstrm och Thomas Sandell

Gunnar Bckmans serie Hara r imngt och mycket en exakt kopia avde lador som fyller Mellannorrlandsalla krar. Du ser dem verallt. venom de flesta i dag inte anvnds r defortfarande en del av landskapsbil-den. De klassiska ngsladorna somhade ett enda syfte, att lagra het pden plats dr det slogs. Exterirt har vi lagt all energi p

att efterlikna en traditionell lada. Detska inte finnas ngon tvekan omvarifrn inspirationen till Hara -

modellerna hmtats. Raka, enk laoch klassiska snitt utan ngra extrautsvvningar. Genom att ut nyttjastrre delen av vre vningen kan visedan skapa boytor p upp till 180kvm. Byn Hara ligger lngs Storsjns

strand vid den vik som leder ner motsjns sdra del. Det r i dessa omr-den storsjodjuret siktats flest gnger.G drfr inte fr nra strandennsta gng du vill se klassiska ngs-lador i deras rtta milj!

Hara

74 75

Hara 76Hara 76 r p nedre plan delat p lngden. Den frmre delen innehller toalett, tvtt -stuga, entr och trappa upp till vervningen, som kan inredas till tv eller tre sovrum.Dr bakom strcker sig ett stort ppet vardagsrum med kk lngs hela huset.

Boyta 76,5 kvmByggyta 47 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 9 x 7 mArkitekt Gunnar Bckman

K/FTM

G

76 77

Hara 130Hara 130 r ett komplett hus med tre sovrum p vervningen och en stor hall. Under -vningen har samma planlsning som i den mindre Haran, med kk och vardagsrumlngs hela husets lngd. Luckor fr samtliga fnster p nedre plan gr det mjligt attstnga till huset, likt en ngslada.


K/F

TM

G G G

STFK/F

G

TSV

P

G

G

78 79

Hara 140Hara r till sin grundkonstruktion en husmodell som lmpar sig vl fr pbyggnader. I denna variant har vi vinklat ut kket frn ena delen p lngsidan och skapar p s sttett avskilt kk och samtidigt ett strre och mer ppet vardagsrum. En relativt liten frnd-ring som ger ett helt nytt hus.

Boyta 140 kvmByggyta 88 kvmCa mtt (b x l x h) 6,5 x 12 x 7,5 m, vinkel 2,5 x 4 mArkitekt Gunnar Bckman

80 81

Hara 178Den stora Hara har en centralt placerad trappa, vilket ger ett stort avskilt kk med stortskafferi. Fyra sovrum och stora gemensamma ytor gr Hara 178 till ett hus fr den storafamiljen. Luckor fr samtliga fnster p nedre plan gr det mjligt att stnga till huset, likten ngslada.


8382

Och tr r vnligt. Inte minst motmiljn. Att bygga i tr r tiofalt mermiljvnligt n att bygga i betong.I Sverige, och vrlden, pgr ettforskningsarbete kring hur man ska kunnaka anvndandet av tr fr att tra mindre pjordens resurser. Tr r 2000-talets byggmate-rial, frnyelsebart, klimatneutralt och tervin-ningsbart. Bygger man i tr frbrukar manvarken berg, naturgrus eller olja. I det uthlli-ga svenska skogsbruket r terplantering ettkrav, inget ska tas ut utan att fras tillbaka.Ett trd tar lng tid p sig att vxa och underhela sin livstid bidrar det genom fotosyntesentill att binda koldioxid. Drfr kan en kadanvndning av trprodukter hjlpa till attminska koldioxidutslppen.Arvesund strvar efter att skapa en lng-

siktig och hllbar arkitektur. Den mlstt-ningen ligger till grund fr produktionssamar-betet med Deromegruppen den koncern somfrdlar skogsrvaran mest och bst i Sverige. Derome r landets strsta familjegda tr-

industri med mer n sex decenniers erfaren-

het av branschen. 1947 satte snickaren KarlAndersson den frsta sgen i drift i hallnds-ka Derome. I dag drivs koncernen av garfa-miljens andra och tredje generation. Tr r den grna trden. Derome kan allt

om tr. I koncernens olika bolag frvaltas ochvidarefrdlas rvaran i en enda lng kedja.Frn spd liten planta med ljusgrn barrtofs itoppen till stolt och vlvxt trd, moget attavverkas 70 r senare. Det virke som inte kom-mer frn de egna skogarna hmtas ur skogar inromrdet, fr miljns skull. Och fr varje husman bygger terplanterar man 75 trd.Fr i Deromekoncernen har man ett mil-

jtnk i varje del och arbetar aktivt fr att deprodukter man tillverkar och sljer ocks engng ska kunna teranvndas eller tervin-nas med minsta mjliga resurstgng. I dagomfattar Deromegruppens verksamheter bdeskogstjnster, tre sgverk, biobrnsleproduk-tion, bygghandel p nio orter, fabricering avbyggelement och takstolar p takstolar rDerome Trteknik strst i landet bostads -produktion, markexploatering och frvaltning.

Alla restprodukter frn skogsbruket och sg-verken, allt frn stubbar till spn, omvandlarDerome till biobrnsle. Den produktionen r sstor att den inte bara tcker de egna behoven,brnslet vrmer varje r motsvarande 120 000villor. I koncernens tervinnings- och hllbar-hetsstrategi ingr dessutom att terfra askan,rik p nringsmnen och mineraler, till skogensom gdning och att vara sjlvfrsrjande pfrnyelsebar el frn bland annat vindkraft.Majoriteten av verksamheterna inom Derome -gruppen r ocks bde kvalitets- och miljcerti-fierade (ISO 9001, ISO 1400). Derome har kon-troll frn a till , frn skog till frdigt hus. Och s har man en alldeles ptaglig nrhet

till det levande materialet tr. Peter Moss -brant, som tillhr tredje generationen i gar-familjen, formulerar det s hr: Ngon sa en gng om oss i familjen: det

knns som att ni har rtterna i skogen. Ochdet kan nog stmma. Jag r uppvuxen vid ettsgverk och var tidigt ute i skogsbruket ochplanterade och rjde. Mitt frsta anstllnings-kontrakt skrev jag p nr jag var elva r, jag

fick plocka och sortera virke och st efterhyvel- och lamellsg.Vad har du sjlv fr frhllande till tr,

snickrar du? Nej, det gr jag inte. Men hantverket

fascinerar mig, hur skickliga yrkesmn harbearbetat tret genom tiderna. Min far harbyggt upp ett trmuseum hr i Derome, medallt frn 1700-talets handverktyg till tak-spnshyvel och trullsmaskin. Och produktio-nen kan jag, behvdes det handrckning ifabriken skulle jag kunna rycka in.Du bor i trhus? Oh ja, ngot annat finns inte!Och du gr ofta i skogen? Nej, det r det som r s trkigt, att i dag

gr jag ju inte alls det i den utstrckning somjag hade velat. Med mitt jobb har jag heltenkelt inte den tiden. Men jag saknar det. Attbara sitta dr, i stillhet, andas dofterna, lyss-na och ta in allt det som hnder och allt sominte hnder lugnet, det r en fantastisktmeditativ knsla som skogen ger.

Nr tr r dengrna trdenAv tradition byggs mellan 80 och 90 procent av alla svenska sm-hus i tr. Det r det naturliga byggmaterialet i vrt land, skog rdet vi har mest av, drygt 23 miljoner hektar. Men det r ngotannat med tr ocks, ngot alldeles srskilt, en knsla. Tr r intebara gediget, slitstarkt och tligt, det knns som ett varmt ochvnligt material att bygga i.

Har man kt frbi Stugun, mellanstersund och Sollefte, vet man vaden lv betyder fr en bygd. Byn rvackert belgen mellan lvens strandoch Stugubergets lodrta vgg.Vra nya hus strcker sig ver tvplan med en hgrest exterir.

En klassisk lada med en bitvisvgad fnstersttning. Namnet Stugun har vi velat spara

p tills vi ftt fram en tidls modelldr ladan ingtt frening med ettmodernt hus. S hr blev det.

Stugun

8786

K/F DMVP

G

F

UP

TM

TS

UP

Stugun 125I Stugun 125 lever ett par gott med sovrum, vardagsrum och kk p bara ett plan. Medett par tre extra rum p andra vningen r det hr ett vlplanerat litet hus med stora mj-ligheter. Behver man dessutom ett hemmakontor eller gstrum, passar det utmrkt attvinkla ngot av vra Grdshus mot detta klassiska ladhus.Boarea r 125 kvm med fullt utnyttjad vervning. Golvytan p vervningen r strremen som boyta rknas bara det utrymme som r hgre n 1,9 meter och 0,6 meter utfrn detta.

Boyta 125 kvmByggyta 80 kvmCa mtt (b x l x h) 6 x 13 x 6,5 mArkitekt Gunnar Bckman

8988

UP

K/FK/F

TM

GST

VPTS

G

UP

Stugun 185Ett lika pampigt som enkelt ladhus. Stugun 185 r en hgrest lada i tv hela plan medgenersa mjligheter att inrymma sovrum, atelj, arbetsrum och stora sllskapsytor. Detr ett komplett hus med 3-4 sovrum p ett plan och en stor gemensam arbetsyta fr enaktiv familj. Om man vljer att ha upp till 5 sovrum p vre plan, kan nedervningen istllet inrymma ett strre vardagsrum och ett antal arbetsrum eller kontor i hemmet.


Heljesund r grannbyn till Arvesund.Och efter Arvesund kommer bynGoije, innan man nr lngst ut pHammarnset p en halv i vstradelen av Storsjn. Dessa byar p enudde i re kommun har gett namntill bde fretaget och till ett par lad-husmodeller. Det var hr det helastartade, p en av Jmtlands vackras-te platser. Besk Arvesund och ta entur med den vlknda ngbten!En av Arvesunds mest efterfrgade

modeller r just Heljesund, med sinutmrkande exterir. Det r den str-re grdsladan dr man nyttjade tv

vningar fr att lagra sitt h somhar ftt sitt formsprk tolkat iHeljesund arkitektur. Ovanfr kort -sidornas balkonger har vi dragit utnockbalken och modellen fr p s visett alldeles eget, karaktristiskt ut -seende. Trots att vi ppnat upp en tredje-

del av vervningen r Heljesund ettstort och rymligt hus. Med plats frtre till fyra sovrum har det en plan-lsning som mter en familjs allabehov, men knns samtidigt ppetoch luftigt.

Heljesund

92 93

Heljesund 111Heljesund 111 har samma planlsning som den strre 149, frutom det extra rummet pgaveln i bgge planen. Heljesund r delvis ppen upp i nock frn vardagsrummet pnedre plan, vilket innebr att det bara ryms tv sovrum och ett badrum p vervningen.


94 95

Heljesund 149Heljesunds strre modell har en symmetrisk utformning med balkong t vardera hllet.I detta hus ryms tre eller fyra sovrum, tv toaletter och en bastu. Genom att underv -ningen delvis gr hela vgen upp i nock vervningen tcker inte mer n tre fjrde -delar frbinds de bgge vningarna i en ppen planlsning.


97

Mnga av oss har en bild av det vnligt silan-de ljuset frn en gles ladvgg. Den knslanvill vi terskapa. Fr att lyckas har vi utveck-lat egna dragportar som monteras med ettrostfritt tyskt skjutsystem. Eftersom portarnamste kunna utstts fr hrt vder, gller detatt skjutsystemen hller mttet och varkenkrvar eller skallrar fr mycket. Att ta framen bra konstruktion har tagit tid, men nu harvi en lsning som fungerar.Tidigt upptckte vi frdelen med att kunna

ha porten frdragen samtidigt som en fnster-drr r ppen. Ute och inne smlter samman,en fantastisk knsla sommartid. Vi letade tr-fnstertillverkare som hade ett strre utbudav bde skjut-, vik- och intgende fnster.Det visade sig att Markfnster, en mindre spe-cialtillverkare, kunde erbjuda de kombinatio-ner vi behvde. Genom det samarbetet kan vinu, med vra egna luckor, leverera den hrfunktionen fullt ut.

En av de mest utmrkande detaljerna p ett ladhus r vra luckor.Framfr alla strre fnster och glasdrrar kan man dra fr trportar.Frn brjan var det hr ngot som vi helt enkelt tyckte var snyggt,men i takt med vra modellers utveckling har dragporten knts alltviktigare. P samma stt som skjutportarna r centrala i frlaganspraktiska anvndning.

Att se utmedbra utseende

9998

Jo, vi hmtar rvaran i nromrdet hr iLappland och det betyder att vi fr en senvux-en fura, ett mycket hgkvalitativt virke.Lngsam tillvxt ger en hgre densitet, ttaremellan rsringarna, som i sin tur ger ett tli-gare, mer slitstarkt golv. Vi torkar dessutomtret nda ned till cirka 8 procents fuktighet,mbeltorrt p facksprk, fr att minimerakrympning och ka formstabiliteten.

Hur slitstarkt r slitstarkt? Bra frga, men inte s ltt att ge ett precistsvar p. Ett trgolv sliter du i princip aldrigut, det hller i generationer. I Vasamuseet lig-ger 4 000 kvadratmeter furugolv frn Basecooch vid det hr laget har ver 18 miljoner parftter trampat runt p det

r det drfr man vljer ett massivt trgolv? Delvis drfr, men framfr allt fr att det rvackert, varmt, mjukt. Det r traditionellt ochexklusivt p samma gng, det funkar tillsam-mans med alla andra material i inredningenoch r dessutom ett miljvnligt val.

Har du sjlv trgolv hemma? Sjlvklart! Bara trgolv. Bde oljade ochstrukturlackade.

Den finns en hel del att vlja p, hur ser trenden ut?

Generellt kan jag vl sga att det fortfaran-de r de ljusa nyanserna som str sig. Bdep golv och paneler. Vi har ju en panelserie,Fjllflora, som r laserad i rtt, grnt, bltt,ockra, grtt och svart. Dr ligger vi nog litefre i tiden, grtt och svart r populrt menlite mera frg brjar komma s smtt somkontrast. Vi lanserar ocks en helt ny kollektion i r,Antik Snvit svagt strukturerade golv ochpaneler behandlade i tckande vitt. Vi ser enefterfrgan p tckmlat, samtidigt som tren-den har brjat dyka upp p mbel- och inred-ningsmssor.

Fortstter intresset fr tr i inredningen att ka? Definitivt, inte minst nr det gller nedtor-kad panel. Men i dag vljer man det stilrenaframfr det mer allmogeinspirerat profilerade,det r mycket sltspont som gller. Och manvill ha sin panel frdigbehandlad frn brjans att man ser resultatet direkt nr den harsatts upp.

r det bara vi svenskar som lskar tr? Nejd, vr ljusa furu lskas ocks av dans-karna, men kanske framfr allt av norrmn-nen. Och i Japan gillar man det frscha nor-diska trslaget, vi exporterar dit.

Arvesund kper golv och paneler frn Baseco i Sorsele. Fretagethar nrmare tre decenniers erfarenhet av branschen och r medsina 250 000 kvadratmeter massiva trgolv per r en av landetsstrsta producenter. Men ocks det lapplndska ursprunget harstor betydelse fr den kvalitet som frknippas med namnet, kon-staterar Silvo vregrd, sljare p Baseco:

KRLEK SOMGR ATT MTANorska forskningsstudier(Nyrud og Bringslimark 2010),publicerade 2012, visar att detgr att mta mnniskorsknslomssiga reaktion p trsom material i inredningen.Resultaten pekar p att tr itill exempel golv- och vggbe-kldnad dels kan ha en positivpsykologisk effekt ka vrtrivsel och vrt vlbefinnande och samtidigt ocks inverkastressreducerande och lug-nande. Srskilt frdelaktigt rdet om materialet kan upp-levas med flera sinnen,om det bde gr att seoch ta p. Den fysiskaupplevelsen av mate-rialet r viktig, ochman framhllerocks fljdriktigt att slitage inte ndvn-digtvis uppfattassom ngot negativt,en ntt tryta drmaterialet ldrats medstil kan tvrtom addera

autenticitet och gra atten milj upplevs som n

mer speciell och exklusiv.

Frg pG

Hunge r en modern variant av enjmtlndsk ngslada. Genom vrmarkerade delning av de tv vning-arna med speciella portar, panel ochfrgval, skapar vi ett modernt uttryckutifrn en gammal form.Det var ocks med utgngspunkt

frn vr allra frsta Hungevariantsom vi brjade jobba med ateljlad -huset. Vr allra minsta Hunge pcirka sjuttio kvad rat ppnade vi upp

med fnster p gaveln tckta med rib-bor. Ett luftigt stt att stnga fr,men samtidigt behlla ljus och utsikt.I katalogen ser du ett antal varian-

ter dr vr atelj kanske r den mestspektakulra. Frlagan till vr storaHunge r en ren stld frn en ladavid vgen in mot s. Ett sluttandetak ver utbyggnaden nstan ndaned till mark.

Hunge

102 103

Hunge 71Hunge 71 r ett kompakt litet hus dr trappen fungerar som vgg mot kket och ver -vningen kan rymma 23 sovrum. Takfnster, speciella fnsterluckor och en blandning av liggande och stende panel skapar mjligheter fr variationer i frgsttningen.

Boyta 71,5 kvmByggyta 46 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 8 x 7 mArkitekt Gunnar Bckman

TM VPTS

K/F

K/F

104 105

Hunge 121Hunge 121 kan liksom den mindre modellen delas p mitten i planet mellan stende ochliggande panel. Trfrgade luckor och panel bryts mot en svart vervning och ett blanktplttak. P vervningen ryms upp till tre sovrum med takfnster. Hunge skapar genomsin kompakta form mjlighet att addera uterum, orangerier och altaner p samtliga sidorom huset.


106 107

Hunge 92 AteljHunge atelje r en variant av Hungemodellen dr vi lagt fokus p att ppna upp det inrerummet och slppa in maximalt med ljus. Oavsett konstnrsambitioner r detta ett stt attskapa rymd och en mjlighet att slppa in ett panorama i ett annars stort ppet rum. En fantastisk modell fr skrgrd, fjll och andra stllen dr utsikten bara mste in i huset.Hunge kan med frdel frlngas bakt, eller varfr inte docka till en av vra mindre ngs-lador om det finns behov av ytterligare 2030 kvm.


TM

K/F

VP

UP

UP

I vr modellserie Marieby har vibreddat ladhusen rejlt. Med enbredd p nstan nio meter ryms enmer traditionell planlsning, medrum t bda hll. Vi nrmar oss hrmangrdsbyggnadens arkitektur ochvgar oss ocks p att flla upp endel av taket fr att f till en takkupalikt forna tiders ingng till ladansvre hskulle.

Frlagan till husen finns i Mariebyp andra sidan viken mot stersund.Dr r stora rda hus p grdarnavanliga. Genom att vi, liksom i gamlatimmerhus, delar av vr Marieby medstende skarvar var fjrde meter ochhar liggande panel dremellan, fr vien exterir som fngar upp ldretiders klassiska arkitektur i moderntformat.

Marieby

K/F

TS

TM

F

GG

F

G

F FF

F

VP

FF

FST K/F

Grovkk Kk

110

Marieby 155Samma stomme som i Marieby 155, fast utan bursprk och med en annorlunda planls-ning. Med en extra stor hall fr man arbetsplatser i direkt anslutning till entrn. verv-ningen kan delvis ppnas upp till nedre plan, eller s vljer man att ha den hel och frplats med upp till fyra sovrum. Balkongerna fungerar som entrtak, och vill man s kanman bygga p ett greenroom i anslutning till vardagsrummet. Med denna typ av fasadkan man vlja att ha huset tvfrgat. Ett fint tillgg r att frse huset med ett greenroom.

Boyta 155 kvmByggyta 102 kvmCa mtt (b x l x h) 9 x 11 x 7 mArkitekt Gunnar Bckman

G

Ev. ly

ftbord

GG

111

K/F VPK/F

TM

TS

GG

GG

GG

GG

GG

112 113

Marieby 175Marieby r ett ladhus som har full bredd, vilket gr det mjligt att lgga rummen parallellt. Hr ger ocks takkupan extra rymd i hallen mellan vervningens tre sovrum. Exterirt r det kltt med liggande panel, som bryts regelbundet precis som i gamla timmerhus.


TS

TM

GG

F

G

F FF

F

FF

ST

K/F K/F

FF

VP

114 115

Marieby 203Samma hus som Marieby 175, men med ytterligare en sektion som i husets nedre planger ett extra stor vardagsrum med ppet upp i nock. Kket integreras i denna variantmed den extra stora hallen. Mot ena gaveln r huset helt ppet mellan under- och ver-vning. Balkongen fungerar som entrtak. Med denna typ av fasad kan man vlja attkombinera tv frger, genomgende eller p bara en del av huset.


Det r alltsinte bokstavligtmenat: Men jag

lever mig verkli-gen in i hur detskulle knnasatt leva i de husjag ritar. Jag villju att allt skavara optimalt.Som inred-ningsarkitektjobbar jaginifrn och ut,snarare n tvr-tom, och det rnog mngagnger en fr-del. Historiskt kan man vl sga att mantnkt frn utsidan nr man har ritat etthus, och d blir frsts sdant som fnstrensplacering en effekt av hur arkitekten vill attfasaden ska se ut.Inredningsarkitekten tnker p rummet i

frsta hand.

P hur lju-set tas om hand,p var man villkunna ppnaupp och se utoch p var manvill kunnastnga igen ochdra fr. Har manden utgngs-punkten nrman planerarhuset fr manen strre varia-tion. Bde utan-p och inuti. Fr Arvesund

har DanielFranzn gjort

ladhuset Slttersen och boden Lit.Trknsla str som en av Arvesunds

designprinciper (sidan 7). En princip somDaniel Franzn med sjlvklarhet frhller sigtill. Han har jobbat i tr nda sedan frstaret p Konstfack 1997. Fr att tr var det bil-ligaste materialet att gra prototyper i, men

117

Det sger inredningsarkitekten och designern Daniel Franzn.Vore det s skulle han precis ha installerat sig i en Slttersen, hanspopulra modell fr Arvesund. Eller planera fr flytten till Barcelonaoch en av de exklusiva lgenheter han ritat in p de versta planeni 100-metersskrapan intill Gaudis katedral La Segrada Familia.

Man vill alltid bo i detsenaste huset man ritat

lika mycket fr att han tyckte att furu varvackert. I konstskolans gamla lektionssalarvar vggarna kldda med panel som ldratsoch mrknat tills den nrmat sig deltret,hrd som ek men med en yta sidenmjuk attrra vid. D, i slutet p 90-talet, gllde minimalis-

men, och jag knde att allt det kala, kalla vitabehvde vrmas upp. Han kom att bli

en furuns frkmpe,till den grad att hanomskrivits somfurumannen av enoch annan journalist.I sitt examensarbete2004, den fullt funk-tionella etta p 11kvadratmeter somvckt mycket upp-stndelse medialt,gjorde han alla ytorvita (en s begrn-sad yta mste hllasavskalat ren) utomsovloftets tak ochvggar som klddesmed plattor av furu-fanr. Redan p skiss-

tadiet upptckte jagsjlv hur mycketfurun gav till rum-met, det hndengot. Bakom sig hade

han ett studier ijapanska Yamagata,som han sger satte djupa spr: Japanerna r mstare p att anvnda

tr, de gr det p ett mycket raffinerat sttoch jag r absolut influerad drifrn.I dag behver han inte frsvara sitt envisa

furuanvndande mer, nr allt som kan varatr r i tr. Men det har inte alltid varit s.Nr han gjorde sina flaskformade ljusstakar ifuru, efter ungdomsrens alternativa anvnd-ningsstt fr urdruckna rdvinspavor, fick deapplder i formgivarkretsar men knappasthos en allmnhet. Jag skulle gra en storsatsning och lanse-

ra flaskorna i Designtorgets alla butiker. Inteen enda sldes och tills sist frsvann de frnhyllorna.ret var 2005. Och han var alldeles tydligt

fre sin tid. Men s dk de svarvade flasksta-karna upp p Elle Interirs frstasida, iFilippa K:s hem i Paris. D blev det snurr ipressen. Nu r de top of the line-design och

sljs inte bara iSverige utanocks i Hollandoch snart i USA.Ett av hans

senaste trpro-jekt r omdaning-en av en trea pSder iStockholm. Dr har jag

jobbat med tunnmattlackad ply-wood p vggar,golv och tak helt och hllet iett av rummen,som golvmateriali kombinationmed vitt i deandra, och till-sammans medsvartmarmoreradvit marmor ikket det blevvldigt snyggt.Men s gr

han ju smyckenocks, ett harMadonna, Unity

tre religioners symboler i kombination ochOne Earth Livets trd och fredsmrket i ett.Och han gr lampor, mbler, inredningsdetaljer.Varfr? Det har med passion att gra, jag engage-

rar mig. Mediet speglar det jag vill frmedla.r jag arg ver ngot s r det lttare attuttrycka i ett smycke n i ett hus. Sedan r det vl ocks s att jag tycker att

allt det hr jag hller p med r sjukt roligt,samtidigt som jag tror att man hller sig mernyfiken om man varierar sig, det fr inte blivardag.

118

P Rdn inte lngt frn stersundsflygplats ligger byn Slttersen. Vihar valt detta vackra ortsnamn till enav vra vackraste och mest efterfr-gade modeller.Daniel Franzns Slttersen r en

klassisk lngstrckt lada i moderntappning. Med eller utan lider kanman ppna upp huset mitt p fr attskapa ett uterum. I vrigt r det pre-cis som de flesta avlnga lador: smalt,lngt och med ett litet loft med knappsthjd som kan hysa ngra extra

bddplatser. Fnstren r oregelbundetplacerade fr att skapa ett levandeljus. Drar man dessutom fr de storadragportarna fr man en spnnandeinterir dr ljuset silas in frn olikahll.Det finns tv grundmodeller, det r

lngden som skiljer. Fr den som villbygga in det centrala lidret anvn-der vi stora vikdrrar som kan pp-nas upp helt och hllet de dagar manvill ge sommaren fri passage rakt igenom huset.

Slttersen

122 123

Slttersen 86 Slttersen 86 kretsar kring de tv stora, flerdelade vikportar som nr de r ppna funge-rar som ett lider. Portarna viks int, vilket gr det mjligt att behlla dem ppna ven nrde stora skjutportarna r frdragna. ver kk, entr och sovrum ligger loftet, som ns viaen trappa frn det stora rummet.

Boyta 86 kvmByggyta 93 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 17,5 x 6 mArkitekt Daniel Franzn

124 125

Slttersen 92 liderDen strre Slttersen kan, p samma stt som den mindre, byggas med eller utan lider.Med lider begrnsas den uppvrmda boytan till 92 kvm. ven hr finns ett loft ver kk,entr och sovrum, som ns via en vggstege respektive trappa i den strre modellen. Vljer man ett ppet lider nr man det frn de bda husdelarna via stora glasdrrar inne ilidret. Lidret skapar ett uterum mitt i huset. I denna variant kan den avskilda delen funge-ra som ett stort vardags/arbetsrum.

Boyta 92 kvmByggyta 121,5 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 23 x 6 mArkitekt Daniel Franzn

126 127

Slttersen 114Slttersen kan visas i hur mnga varianter som helst. Ladans traditionella form gr detmjligt att i princip bygga det hus man vill ha, vinklat, frlngt eller med ett lider sam-manbundet med en annan huskropp. Slttersen 114 r ett bekvmt boende i ett plan.Med full sthjd p loftet ges mjlighet att ven dr inreda ett rum med takfnster.

Boyta 114 kvmByggyta 111 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 21 x 6 mArkitekt Daniel Franzn

Vi fr ofta frgan om vi tillverkarladhusateljer. Kopplingen mellanladans rymd och volym och en mo -dern atelj r uppenbar fr mnga.Med hgt i tak och stora glasade parti-er p ena gaveln ligger Alsen nra denvisionen. Samtidigt r detta ett per-fekt hus att placera i skrgrds- ochfjllmilj dr utsikten r det cent rala.

Anders Landstrms modell Alsen ren serie som kan modifieras p mngastt. Vi visar p fljande uppslag ettmodultnkande med huskroppar somger alla tnkbara mjligheter.Stll er vid kyrkan i Alsen ett par

mil norr om Arvesund och titta nedmot sjn, s frstr ni mjligheternamed en fnsterkldd gavel!

Alsen

130 131

Alsen 88Alsenserien utgr frn en grundstomme med en byggyta p 77 kvm. Det r huset pdetta uppslag. I Alsen 88 ryms alla de funktioner som behvs frutom sovrum p botten-plan. Loftet har full sthjd och kan med frdel anvndas som sovrum om man inte vljeratt frlnga huset (se nsta uppslag), eller om man fredrar att docka p ytterligare enhuskropp.

Boyta 88 kvmByggyta 77 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 14,5 x 6 mArkitekt Anders Landstrm

132 133

Alsen 115 Alsen 115 r det kompletta huset med en undervning som rymmer allt inklusive ett rejltsovrum. P loftet ryms ett eller tv sovrum som antingen kan ns via en trapp inne ihuset, eller via en utomhustrapp p gaveln.

Boyta 115 kvmByggyta 96 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 18 x 6 mArkitekt Anders Landstrm

134 135

Alsen i vinkel I Alsenserien finns ett mindre hus som r inrett som ett separat sovrumshus. I detta husom ca 50 kvm p bottenplan och 30 p vervning ryms 23 sovrum och en toalett utanproblem. Mjligheten att docka samman detta mindre hus med grundhuset skapar enmjlighet att beroende p tomt och nskeml bygga ett ladhus med exakt den knslaman vill ha.

Arvesunds frsta hus byggdes i bynGje. Vi hyrde Brderna Anderssonstrappsnickeri och satte samman denallra frsta Eremitens koja p bak-grden. Det r nu mer n tio rsedan. Ingen frstod vad vi hll pmed, men nu r kojan en klassiker.Ingen Gjebo frstr heller vr stav-ning av orten, men med denna alter-nativa stavning blir namnet faktisktenklare att uttala internationellt! Goije r en riktigt klassiskt lada

ritad av Gustaf Karlsson. Den skullekunna st mitt ute p en ker utan

att man skulle komma p tanken attden rymde ett hus. Lika klassisk somenkel. Med sin bredd p drygt femmeter har den en smal ladas vackrakortsida, med full sthjd p stor delav loftet. Lngsidan kan dremot ns-tan bli hur lng som helst. Med fljande sidors varianter av

Goije visar vi vad som r mjligt medmnga av vra modeller: frlng, fr-korta, vinkla, lgg in ett lider. P sstt kan huset anpassas efter var ochens behov, till vderstrecken och tilltomtens frutsttningar.

Goije

138 139

Goije 70Goije 70 rymmer, frutom toalett, kk och vardagsrum, ett sovrum p nedre plan. Loftetger en extra boyta att inreda till ett eller flera rum. Huset byggs lttast p gjuten platta,men lgger man golvblock p plint fr ladan i stllet karaktr av att svva ver marken.

Boyta 70 kvmByggyta 69 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 14 x 6 mArkitekt Gustaf Karlsson

140 141

Goije 89Goije 89 delas av ett centralt placerat lider. ver detta lper ett helt loft med sthjd, svl tilltaget att man fr plats med ett par sov- och arbetsrum. Man kan ocks vlja bortlidret till frmn fr en strre sammanhllen boyta. D fr man en planlsning lik den iGoije 147 utan vinklad utbyggnad.

Boyta 89 kvmByggyta 99 kvmCa mtt (b x l x h) 5,3 x 19 x 6 mArkitekt Gustaf Karlsson

142 143

Goije 147Den strsta Goijemodellen r fullt utrustad fr permanentboende. Tvttstuga, separatatoaletter, flera sovrum och ett stort kk i vinkel mot vardagsrummet, som har ppet upp inock. Loftet inreder man som man vill ha det.

Boyta 147Byggyta 146Ca mtt (b x l x h) 5,3 x 22 x 6 m, vinkel 10 mArkitekt Gustaf Karlsson

Gustaf Karlsson, utbildad arkitekt menven verksam som formgivare.

Mlet med ladhusserien Goije r att skapaen arkitektur dr funktion och estetik sam-verkar till en helhet. Jag har frskt att viaen enkel planlsning, genomtnkt fnster-sttning samt vl avvgda proportioner,skapa bde en klassisk och modern lad-husserie p en och samma gng.

145

Trygghetsaspekten finns kvar, trots ellerkanske snarare tack vare dagens hgtekno-logiska samhlle. Rddningsverket rknarmed att cirka 45 000 hushll blir strmlsaunder ngon period varje r. D knns en obe-roende energiklla som en god gardering.Men mest eldar vi fr trivselns skull, hun-

den (och katten) har fattat den pongen. venom en modern kamin frsts ocks kan bidratill uppvrmningsekonomin. Jmfrt med denppna spisen, som verkligen var ppen ochinte hade strre verkningsgrad n 5-10 pro-cent, mngfaldigas i dag den siffran medeffektiv frbrnningsteknik. Eldas en modernbrasvrmeklla p rtt stt r dessutomutslppen sm. I dag r inte bara kundenutan ven branschen mycket miljmedveten: Frn 1 juli 2013 stller nya PBL (plan-

och bygglagen) krav p att all fast inredningska vara CE-mrkt och det har drivit putvecklingen och satt press p oss producenteratt f vra produkter miljgodknda, sgerMichael Wistrand, VD fr Eldabutiken,Arvesunds eldstadsleverantr.Vi vill se s mycket av elden som mjligt,

det r den allmnna trenden. Ocks nr detgller vedspisen, som kommer mer och mer.

I ett ladhuskoncept knns den alldeles sjlv -klar. Genom den moderna vedspisens glaskera-

mikhll syns hrdens flammor. Sammautveckling ser vi hos kakelugnarna, kungenav eldstder mnga vill ha en strre eld-stadsppning fr att uppleva den levande,sprakande elden. Men precis som nr dethandlar om vedspisar finns samtidigt de somhller hrt p traditionen och frmst ser tillfunktionen som vrmeklla. Viktigast r att elda rtt, och att anpassa

eldstadens modell efter husets och rummetsfrutsttningar: Att ha en fr stor braskamin i ett

nybyggt, riktigt vlisolerat, hus r som attkpa en extremt trimmad bil fr att krastadstrafik. Vad r vitsen med massor av glasom du nd bara ska lgga en fjuttig brasa,fr annars blir det bastuvarmt? Vljer du rtt kamin ska du kunna elda

p lg effekt, men fortfarande ha fullstndigfrbrnning och ett rent glas. Sotar glaset rdet ett tecken p att du eldar fel.

Tips: P www.brasvarmeforeningen.se finnsmer info om hur du eldar p rtt stt.

Man tnker: Men jsses, blir den inte stekt? om hunden som ligger s nra braskaminen den bara kan, s snart lgorna brjatflamma bakom glaset. Man anar: djupt drinne i mnniskansbsta vn finns ett minne lagrat, frn tidernas begynnelse nr videlade den ppna eldens trygga, varma famn.

Mycket mer nbara mysfaktorn

Pannplten haren egen karaktroch frsker inteefterlikna ngotannat. Under br-jan av frrarhundradet blevden en sjlvklarersttare till detrtak som dofta lg p lan-dets lador. Galvadpannplt blevstandard nr manreparerade sinahopsjunkna tak.n i dag r det den vanligaste takbekldna-den p Mellannorrlands lador.

I modern arkitekturUnder senare tid har pannplten brjat synasallt mer i modern arkitektur. Det r ett lugntoch snyggt material som inte ltsas vara

ngot annat.Normalt monterasplten dikt anmot taket ochman fr ett tajtintryck av ettstrikt grafisktmnster. Klassisktoch modernt psamma gng.

Standard p ladhusArvesund harpannplt frnPlannja som stan-

dard p alla sina ladhus. Med dagens tillverk-ningsmetod och ytbehandling garanteras attpannplten str sig lika gott som andra takbe-kldnader. Fr oss har pannplt varit ettsjlvklart val. Alternativet r lika sjlvklart.Ett ldrat Vittinge lertegel mot en falurdfasad och trvita fnsterkarmar, det rmodernt s det frslr. Snyggt!

Under mnga r gick det inte att f tag p pannplt. Den frsvannhelt frn marknaden nr allehanda profiler av plt togs fram somalternativ till tegel och betong. Men under de senaste 20 ren hardenna klassiska takbekldnad kommit tillbaka fr att i dag bli alltvanligare i svl klassisk som modern milj.

Pannplt, silvermetallic

Grafisktprofilerat

146

Hallen r byn mitt emot Arvesund pranden till Oviks- och Bydalsfjllen.Med byns vidunderliga utsikt sterutmot Storsjn r det stersund vstraspegling, fast aningen mindre ochmed solen i ryggen. Detta enkla en -planshus r med sin flacka takvinkels diskret man kan f en lada. Menen vldisponerad interir och mjlig-

het att lgga till ett greenroom, kanman ven hr fnga solen, ven omman som i byn Hallen stndigt harsolen i ryggen.

Hallen

151150

GGSTG GGGG G

DM

KSKSGG

VP

TM

G

Hallen 74Hallen r en enkelt avlngt ladhus med flack takvinkel och ett ordentligt taksprng.Klassisk exterir i skrgrdsmilj. P samma stt som med vra modeller Myrviken ochOviken kan takfot tas bort och takvinkeln resas upp, s fr man en klassisk sknsk lada.Planlsningen lmnar utrymme att ha ett stort sovrum i bortre delen med egen toalett,alternativt ett frrdsutrymme. Kket p den lnga bakvggen eller p vgg in mot toalett r en smaksak.


Hela vr id med att teranvndaform och funktion frn svenska ladorbrjade med den klassiska ngsladansom fr hundra r sedan stod p varker i mellannorrland. Nu r dess tidfrbi och ladorna erstts med inplas-tade hbalar. Vi brjade skissa p fritidshus med

ngsladan som frebild och oavsettmodell har vi denna klassiska form ibakhuvudet fr all vr arkitektur.P fljande sidor har vi frfinat

vra frsta ngslademodeller till en

serie mindre ladhus frn tjugo upptill ca sjuttio kvm. Men en bredd ommax 4,5 meter och hjd p upp till 5meter fr vi en sjlvbrande trkon-struktion som lmna utrymme fr ettkrypin p loft men samtidigt ett fri-tidshus eller grdshus fr arbete ochfritid.P fljande uppslag presenterar vi

Mattmar, Dalsen och Ocke som allar kopior tagna ur verkligheten. Vitacka 1900 talets ladbyggare frinspirationen.

ngsladan

154 155

Mattmar 45Planlsningen i detta lilla fritidshus byggs kring ett genomgende glasat parti som delarav wc/kk frn sovrummen. Vi har ett antal sm varianter med en boyta kring femtiokvadrat. Loftet har inte full sthjd men r nd fullt anvndbart som extra rum fr gstereller fr prylar man inte behver ha framme.ngsladan Mattmar, en klassiker du hittar p varenda ker norr om Dallven.

Boyta 45 kvm + loftByggyta 53 kvmCa mtt (b x l x h) 4,5 x 12 x 5 m

GG

UP

TM KS

F

UP

156 157

Dalsen 46Dalsen r med sina 4,5 meter i bredd ett sjlvbrande skal som man kan inreda somman vill. Den har ingen komplicerad konstruktion utan kan delas av med vggar allt efternskeml. Vi har valt att visa tv sm varianter med en boyta kring sextio kvadratmeter.Loftet har inte full sthjd.En lttplacerad, rak och ansprksls ladmodell.


KSG GGG

UP

UP

158 159

Dalsen 58I den strre Dalsen har vi frlngt huset tre meter och skapar p detta stt mjlighetenatt f ytterligare ett sovrum p bottenplan. Fr vrigt samma stomme, samma planls-ning och samma enkla huskonstruktion.


KS GG G G

UP

UP

K/F

TM

K/F

GG

TM

K/F

GG

TM

162 163

Ocke 3 x 7 x 4

Ocke 3 x 10 x 4

Ocke 19

Ocke 28

Ocke 37

Ocke 3,5 x 11,5 x 4,3

OckeArvesunds grdshus Ocke r endast 3 meter bred. Nockhjden r begrnsad till4 meter och lngden till 10 meter. Ocke 37 har ftt en hgre takhjd samt r lite bredare.Den finns i tre stolekar som ger en yta frn 2141 kvm. Ovanfr den lilla toaletten rymsett loft, mer som en enklare stickkoj. De dubbla glasade fnsterdrrarna kan antingensitta p lngsidan eller p en gavel. Husen levereras utan inredning.

Byggyta 2141 kvm

164 165

Ytterocke 3,6 x 6,5

YtterockeArvesunds lite bredare grdshus, Ytterocke, r 3,6 meter bred. Nockhjden r begrnsadtill 4 meter och lngden till 8 meter. Den finns i tv stolekar som ger en yta frn 2329kvm. Ovanfr den lilla toaletten ryms ett loft, mer som en enklare stickkoj. De dubbla glasade fnsterdrrarna, som ocks r entr, kan antingen placeras p lngsidan eller pgaveln. Husen levereras utan inredning.

Byggyta 23 29 kvm

Ytterocke 21

Ytterocke 27

K/F

K/F

ker man en tur runt sjarna vsterom Brcke kommer man frr ellersenare till Bodsj. Fantastiska natur -omrden och ett fiskevatten som allaborde vika ett par dagar av sitt liv t.Vr serie Bodsj har hmtar sin formfrn Eremitens koja och de otaligajaktkojor som finns runtom i landet.

Genom sin enkla form kan Bodsjbyggas samman till allehanda varian-ter fr lika allehanda ndaml. Ettriktigt rejlt vxthus kunde vara ett.I norra Italien finns en Bodsjbastu.Och p Lofoten anvnds den fr ver-nattning ...

Bodsj

168 169

G

G

BodsjBodsj har sin entrdrr p husets kortsida och en helt tckt baksida. Med de breda gla-sade fnsterdrrarna ppnas boden upp framt. Bodsj r 15 kvm och kan inredas sombod, gstrum eller bastu. Boden levereras helt utan inredning.

Byggyta 15 kvmCa mtt (b x l x h) 2,5 x 5,5 x 3 m

170 171

Bodsj varianterBodsj kan byggas i lite olika varianter. Halva huset kan gras om till ett uterum. Detkraftigt reglade taket gr det mjligt att efter hand inreda eller bygga in hela eller delar av denna veranda. De tv varianterna kan ven byggas samman till en enda lnga. Den som har grna fingrar ser potentialen i Bodsj orangeri. Vggen i bakkanten kan distribuera solvrme i slingor eller innehlla rr med varmvatten frn kaminerna.

G G

G

Bodsj orangeri

Nr den frsta vrmen strlar ut frndet vedeldade aggregatet inser manvad som skiljer bastu frn bastu. Ochatt som tillverkare av isolerade bodarinte erbjuda ngon bastumodell,borde vara tjnstefel. Klppe, Lit och Bodsj kan alla byg-

gas som bastur. Exterirt r de klddamed panel i ngon slamfrg. Invndigtanvnder vi al- eller askpanel p vg-gar och lavar. Det vedeldade bastu -aggregaten kommer frn Harvia ochmonteras enligt de brandskyddsreglersom gller.

Bodar fr bastur

174

det bli schysstare n att ha allt samlat s hr,att bara ha ett stlle att klippa grs p, duspar pengar och du spar tid.Men s har Bosse ocks bddat fr utom-

husliv i sin trdgrd. Maten lagas ute, tergr man i vxthuset dr tomater, djungelgur-ka och kapkrusbr finns p armslngdsavstnd och en massa annat gott och vack-ert frsts, efter bastun hoppar man i poolenoch r det svalt en kvll kurar man ihop sighela gnget i den goa badtunnan. Inspiration till utekket fick Bosse p en

resa till Sydamerika dr umgnget flt p fan-tastiskt kring grillar och stekhllar, trots attsprkfrbistringen var total. Nr Bosse komhem byggde han sig ett kokhus i trdgrden: Inte strre n ett utedass, 1,20 x 1,20.

Man fller upp dubbeldrrarna och dr strgasolspisen och en diskbnk med sommarvat-ten. P drrarnas insidor sitter uppfllbaraskrbrdor att bereda maten p, lgg till engrill och du har allt som behvs! Bosse har dessutom inrett baksidan p sitt

utekk till redskapsbod, han gillar nr bygg-nader fr flera funktioner: Ja, det r trevligt att kunna vara p taket

till gststugan till exempel, bygg en balkonguppe p boden och en ram med skrmtak grna skjutbart ver en rejl altan och duhar 45 kvadratmeter att vara p i stllet frbara 15.Och nr du har bott in dig p din tomt dr

hemma och pysslat med den ett par r, dkommer tanken p att skaffa vxthus: Du har blivit T p T, torsk p trdgrd,

men du knner att s kunnig r du ju kanskeinte nnu, ett litet vxthus rcker nog Fel!Skaffa ett som r minst 15 kvadratmeterstort. Ett litet vxthus blir vrldens fulasteskrpupplag nr du lessnat p din nya hobby.Gr du en kombo vxthus/matsal s har dualltid en plats som r regn-, vind- och myggfriom sommaren. Tnd ett par kandelabrar motkvllsfukten och du kan sitta dr lngt in pnatten, som mitt i en Gevaliareklam!

Men vnta, det ser ju ut att bo ngon i kojan,det hnger tvtt p tork, det str ett par stv-lar p bron? Jo, en av mina trdgrdsanstllda har

flyttat in. Jag r vldigt praktiskt och funktio-nellt orienterad, fr mig r det sjlvklart attde bodar som finns utstllda i trdgrdenocks kommer till anvndning.Och s gillar han det ansprkslsa: Som Eremitens koja, som ju bygger p

grundtanken att mnniskan har ett behov avatt vara nra sig sjlv. Ingenting str, kojanger skydd och vrme, inget mer. Jag jobbarmed trdgrd, dr finns ett annat likaursprungligt behov, att odla det man mste hafr att leva.Bosse kallar det det organiska planet: Sklet till att vi mr s dligt i dag r att

vi har frlorat den rytm som rstidernas vx-lingar ger. Vi lever instngda i stder, vi vn-der p ret och reser till sommaren i Thailandom vintern. Men vi har gjort samma evolutio-nra resa som naturen ikring oss, och tapparvi kontakten med det som vxer det somspirar, blommar och vissnar ner d tappar visamtidigt kontakten med vra egna rtter.

S ser vi ocks en fantastisk renssans frtrdgrdsintresset i den tid nr stress bliviten folksjukdom, det r ingen slump, menarBosse. Men i stllet fr att ptandet blir tillbalsam fr sjlen lter vi vr fritidssysslalgga nnu mera sten p brda. Vi behver frid. Vi lngtar alla efter det

enkla. Men vi har s jkla svrt att lta sakeroch ting vara. Vi skaffar lantstlle och kaninte bara ta det som det r, med utedass ochbrunnsvatten. Det ska isoleras och lggasgolvvrme och glasas in. Vi missar hela gre-jen, att f lugn och ro. Jag vet, fr jag r upp-vuxen med lantstlle = arbetslger och jag harsvurit p att aldrig, aldrig skaffa ett sjlv. Nu har han tv boenden i ett i den gamla

trdgrdsmstarbostaden, en tvvnings apri-kosrappad 1700-talsbyggnad i direkt anslut-ning till handelstrdgrden. Hr var pappantrdgrdsmstare och Bosse har bott hr helalivet. Detta r min plats p jorden, det r allt

jag behver. I vr familj lever vi ute om som-maren och inne om vintern, d r det skntatt spola rent vxthuset, vnda upp och nedp krukorna och dra sig inomhus igen. Kan

P en pumpabevuxen komposthg i Ulriksdals slottstrdgrd tronar Eremitens koja i ensamt majestt. I fonden grnskar denromantiska slottsparken. Det blir till ett stilleben fr beskarna atttitta p, s tnker sig Bosse Rappne, trdgrdsmstaren.

Balsam fr sjlen

De flesta mnniskor frknippar nog eremitlivmed mystik och religion, sger Mats These -lius. Men det r fel. Det handlar snarare omatt utmana det hektiska stadslivet och ta ettnaturligt steg tillbaka. Jag vill visa p mjlig-heten att fly bort frn det urbana livet fr enstund. Kojan frammanar frgor kring individkontra samhlle och mnniskans behov avensamhet. Av den anledningen har vi fylltkojan med de f saker man behver. Hr kandu ta, sova, lsa eller helt enkelt inte grangonting alls.

Sedan 2001 har Eremitens koja visats ochslts i en mngd lnder. Den har varit ut stlldi Stockholm, Tokyo, Bologna, Kln, Hamburgoch Haag och slts i begrnsad upplaga vrlden runt. Efter kundens nskeml harden anpassats fr placering i skog, p klippor,i olivlundar och vid strnder. Varje kund harsin id kring hur det egna rummet fr ensam-het och tystnad ska se ut. I dag anvnds ere-mitkojor fr svl privat bruk som fr retreatoch fr vernattning p hotell och konferens -anlggningar.

176

Rum fr ensamhetoch tystnad

MATS THESELIUSMats r upphovsman till flera av90-talets mest uppmrksamma-de svenska mbler. Han debu-terade med lgskinnsftljen1985 i jrnplt och lgskinn.19951996 var han professorp Hgskolan fr Design ochkonsthantverk HDK i Gteborg.Han fick stora Designpriset1997 och 1999 fick han pris frrets mbel. Ls mer:http://www.theselius.com/mats/

Frsta gngen Eremitens koja visades var fr drygt tjugo r sedanp Mbelmssan i Stockholm. Tio r senare brjade Arvesundsamarbeta med Mats och r 2000 visades kojan upp i ny skepnadp Moderna museet i Kln, kldd utoch invndigt med gammaltteranvnt ladvirke. Som symbol fr ensamhet och tystnad harden allt sedan dess deltagit i en rad mssor och utstllningar runtom i vrlden.

I sitt mest exklusiva utfrande leve-reras Eremitens koja kldd i gam maltladvirke utoch invndigt. Fr inte -riren skapar det gamla virket enunik karaktr. Klr man i stlletkojan utvndigt med ny slamfrgadpanel och invndigt med gammaltvirke, fr man en kontrast som geren helt annan knsla.

Varje koja byggs p bestllning

efter kundens val och levererasi frdiga byggblock. Det gr det mj-ligt att montera kojan p de mestudda platser dr man vill skapa sitteget rum fr avskildhet och tystnad.Kojan r givetvis byggd och inredd fratt kunna anvndas ret runt, vinter-bonad med ekofibrer i golv, vggar ochtak. P taket ligger pannplt, ochbleck och rnnor r galvade.

Eremitens koja

181180

Eremitens kojaEremitens koja r ca 7,5 kvm och optimal fr en person. Isolerad och ombonad fr attkunna anvndas ret runt. Kojan levereras utan inredning. Vill man ha den inredd finns envedspis med varmvattenberedare samt ett separat inredningspaket bestende av sng,stol, bord, garderob och hyllor. Kojan kan ocks kompletteras med ett textilpaket somomfattar gardiner, lammskinn och sngtextilier.

Byggyta 7,5 kvmCa mtt (b x l x h) 2,6 x 3 x 3 mArkitekt Mats Theselius

G

Eremitaget r Mats Theselius senastetillskott till Arvesund. Eremitaget rsprunget ur en diskussion kring ettstrre krypin fr ensamhet och tyst-nad. Men med sina femton kvadratme-ter blev den s stor att begreppet kojatedde sig lite litet. Drav namnetEremitaget.P ett stt r Eremitaget en

naturlig utveckling av Eremitenskoja. ven Eremitaget r ett stlle att

g till fr att bde uppleva och utma-na vra allra basalaste behov kringmat och vrme. Men en sak r viktig,det ska vara kul att komma tillEremitaget, betonar Mats. Alla somlandar i Eremitaget med allt som detagit med sig att gra, ska snart upp-tcka att det r roligare att f livet ikojan att fungera, n gra det sominte blev gjort.

Eremitaget

184

EremitagetEremitaget r 15 kvm stort och gjort fr tv till fyra personer. Isolerat och ombonat fr attkunna anvndas ret runt. Toalett och dusch ligger antingen separerade och ns via var sindrr frn utsidan, eller tillsammans med ingng inifrn (se planskisser). Eremitaget levererasutan inredning. Vill man ha det inrett kan man lgga till en ved/gasspis med diskho, samtett inredningspaket bestende av sngar, bord och stolar.

Byggyta 15 kvmCa mtt (b x l x h) 3 x 5 x 3 mArkitekt Mats Theselius

185

400

650

960

garderob

wc

duschsng sng

garderob

utedass

dusch

sng sng

Bertil Harstrm r en hngiven flug-fiskare. Dessutom en duktig arkitektsom brinner fr det moderna tnkan-det att anvnda massivtr i stllet frisolering och plast i vggarna. Vistet r ett projekt som pekade p

timmerhusens sjlvklara roll i detmoderna byggandet.

Nu gr vi ett steg till. Tillsammansmed GLULAM och Bertil Harstrmkommer vi att brja arbeta med mas-sivt limtr som frdiga vggelement.Man fr en frdig utoch insida ochen konstruktion som frenklat kanbeskrivas som det moderna tim -randet.

Fiskarns hus

189188

Fiskarns husFiskarns hus r ett hus fr en fiskare. Svrare n s r det inte. Med en separat bastuoch ett fullt inrett rum har man allt man behver som aktiv naturmnniska. Vi kan givetvisinte hindra ngon frn att anvnda detta lilla fina hus till ngot annat, men tanken r attdet ska vara det optimala lilla huset mitt i naturen.Husets vggar, golv och tak r av massivt limtr som sammanfogas med hjlp av enmodern typ av dymlingsteknik. Huset r allts av tr rakt igenom, och uppfyller hgt stll-da hllbarhetsregler.I och med att man monterar det "stock fr stock" r det ocks enkelt att transportera tillden plats dr det ska st och att stta upp utan avancerade maskiner.

Boyta 15 kvmByggyta 21 kvmCa mtt (b x l x h) 2,5 x 8,5 x 4 mArkitekt Bertil Harstrm

Klppe r femton kvadratmeter storoch tre meter hg. I den ryms enbastu eller kanske ett rum fr ver-nattning.Anders Landstrms lilla bod passar

p samma stt som Nytorp in i deflesta miljer dr man har anvnd-

ning fr ett litet extra hus. Nstagng ni tar vstra vgen frnSvenstavik upp mot re, svng nerver Klppe vid Grdsta s fr ni envacker omvg p en mil vid strandenav Storsjn.

Klppe

192 193

KlppeKlppe r en bod med stora glasytor inredd som bastu eller gststuga. De stora fnstrenkan placeras p kort- eller lngvgg beroende p var huset ska st. Ett svagt sluttandetak ovanp den kompakta kuben ger en bra volym invndigt fast att boden inte r mer ntre meter hg. Utvndigt r den kldd med bred, liggande limfogspanel.

Byggyta 15 kvmCa mtt (b x l x h) 3,5 x 4 x 3 mArkitekt Anders Landstrm

Klppe gster

Klppe bastu

Arvesund Living ABBox 47023

100 74 StockholmTfn 0647 32590

[email protected]

arvesund_katalog_2013

Documents