arktis: den sista guldrushen eller konsten att dra …/file/arktis 120215.pdfförr och nu arktis i...

Klimatförändringar och konflikter i en globaliserad värld

Arktis: den sista guldrushen

eller

Konsten att dra gränser i smältande is

Temat för dagen

Temat för dagen

Den politiska utvecklingen och bilden av Arktis – förr och nu

Arktis i framtiden – konflikt eller samarbete?

Arktis: ett geopolitiskt perspektiv

Geopolitik: relationen mellan politik och geografi Hur politiken påverkas av geografin

När polarisen smälter ökar tillgången till resurser i Arktis, och den politiska viljan att kontrollera dem.

Hur geografin påverkas av politiken När den politiska viljan att kontrollera ett territorium,

exempelvis för att få tillgång till resurser, leder till juridiska anspråk och gränsdragningar.

Viktiga komponenter: territorium, aktörer och motiv Bilden av Arktis central för förståelse!

Arktis: geografi och aktörer

Definitionen av territoriet har stor inverkan på erkännandet av aktörer – var Arktis är Fysisk geografi Politisk geografi Kulturell geografi

Fysisk geografi Nordpolen Arctic basin Norra ishavet Temperaturen

10°-isotermen Trädgränsen Polcirkeln AMAP

Politisk geografi Kuststaterna

och deras ekonomiska zoner

Kulturell geografi 4 miljoner

människor bor i Arktis - ½ miljon tillhör ursprungs-befolkningar

Ett större geografiskt område

Arktiska rådets definition (AHDR)

Bilder av Arktis – förr och nu

Tidiga bilder av Arktis

Tidiga bilder av Arktis

Upptäckternas tidsålder Kartläggning av världen Vetenskaplig kunskap Möjliga resurser kring polerna?

Fokuserar på området kring Nordpolen (”High North”) – jämförelser med Sydpolen

Arktis som ett obebott, öde område långt borta Öppet för den civiliserade upptäcktsresanden och för

vetenskapen Barentz; Bering; Andrée; Nordenskiöld; Peary;

Amundsen, Nansen

Och förstås – Arktis som populärkulturell fantasi

Utgår också från bilden av Arktis som Nordpolen: äventyr på en öde plats!

Två teoretiska perspektiv

För att förstå och tolka den moderna politiska utvecklingen i, och de politiskt skapade bilderna av Arktis – vad Arktis är idag

(Neo)realism Pessimism, krig, upprepat beteende oundvikligt

Liberalism Optimism, harmonisering av intressen, framsteg

möjliga

Bilden av Arktis svänger mellan dessa två perspektiv

(Neo)realismen - huvuddrag

Staten som huvudsaklig aktör på den internationella arenan

Ett anarkiskt internationellt system Polarisering och konflikt mellan stater som

normaltillstånd

Säkerhet det viktigaste målet för staten Ockupation av och kontroll över strategiska territorier

– maktpolitik – det främsta medlet Allianser och offensiva militära kapaciteter

prioriterade

Arktis efter WWII

Arktis efter WWII – klassisk geopolitik

Säkerhetspolitik snarare än upptäckter och vetenskap Kalla kriget delar Arktis: Sovjetunionen v. USA/NATO Kortaste avståndet mellan stormakterna över

Nordpolen

Arktis som ett viktigt nationellt (militärt) säkerhetsområde – en tydlig militarisering av regionen En säker plats för operationer med strategiska

vapensystem - ”second-strike capability” Sovjetiska ishavsflottan (Nordflottan)

– över 200 ubåtar

Militariseringen av Arktis


Geopolitiken formaliserar Arktis gränser Tydliga aktörer växer fram: ”The Arctic 8”

Kuststaterna (USA, Kanada, Sovjetunionen, Norge och Danmark/Grönland) har redan geopolitiska intressen i regionen – sektorsprincipen (20-30-talet)

Island (genom NATO 1949 och Defense of Iceland Agreement 1951)

Sverige och Finland – buffertzon mellan stormakterna

Kanadas ”use it or loose it”-politik


High Arctic Relocation I augusti 1953 flyttar den kanadensiska staten 87 inuiter från Quebec till Kanadas nordliga arktiska territorier


Geopolitiken formaliserar Arktis gränser Tydliga aktörer växer fram: ”The Arctic 8”

Kuststaterna har redan geopolitiska intressen i regionen – sektorsprincipen (1920-30-talet)

Island (NATO 1949 och Defense of Iceland Agreement 1951) Sverige och Finland – buffertzon mellan stormakterna

Kanadas ”use it or loose it”-politik: Idag: Canadian Rangers

”To stake a territorial claim you must be able to demonstrate you can actively patrol and enforce it, if necessary militarily”


Arktis som en uteslutande nationell (säkerhets)politisk angelägenhet

Ingen egen regional identitet för Arktis Internationellt samarbete inte prioriterat Undantag: Isbjörnsavtalet 1973

Liberalismen - huvuddrag

Staten inte ensam viktig aktör – även icke- och mellanstatliga organisationer

Ömsesidigt beroende – interdependens – i det internationella systemet Samarbete och långsiktighet prioriterat – och möjligt

att uppnå

Skapandet av globala regler, regimer och institutioner ”Den demokratiska freden” ”Frihandelsfreden”

En förändrad bild av Arktis

En framväxande miljö- och folkrättsrörelse Fokus på Arktis ekologi – och på situationen för Arktis

ursprungsbefolkningar

Kalla krigets slut öppnar för en rad samarbetsinitiativ År 1987: Gorbachevs Murmansktal

Arktis en ”fredszon” – nedrustning, avspänning och samarbete

Efter kalla kriget: Arktis växer fram som en egen region, med en egen politisk agenda

Regionbildning i Arktis

Som region sett är Arktis annorlunda – till och med onaturlig Delar av en rad stater – inte en grupp hela stater

Dock: en regional agenda för Arktis växer fram: miljöskydd, kulturell integritet, politisk/juridisk decentralisering – Hållbar Utveckling

Regionala mekanismer för att hantera gränsöverskridande frågor och gemensamma angelägenheter


AEPS – Arctic Environmental Protection Strategy Miljöskyddsprotokoll på finskt initiativ undertecknas

1991 av Arctic 8 "Bevara miljökvalitet och naturresurser, tillgodose

miljöskyddsprinciper samtidigt med de arktiska ursprungsfolkningarnas behov och traditioner, övervaka miljöförhållanden, samt minska och slutligen eliminera föroreningar i den arktiska miljön."


Arktiska rådet (AC) Ottawadeklarationen 1996: samarbete, samordning

och interaktion mellan de arktiska staterna Fokus på övergripande cirkumpolära frågor av

betydelse för hela den arktiska regionen Arctic Contaminants Action Program (ACAP) Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF) Emergency Prevention, Preparedness and Response

(EPPR) Protection of the Arctic Marine Environment (PAME) Sustainable Development Working Group (SDWG)


Arktiska rådet (AC) Mellanstatligt samarbete (Arctic 8), men tydlig

representation från ursprungsbefolkningar (permanenta deltagare i rådet) Arctic Athabaskan Council (AAC) Aleut International Association (AIA) Gwich'in Council International (GGI) Inuit Circumpolar Council (ICC) Russian Arctic Indigenous Peoples of the North (RAIPON) Samerådet


Arktiska rådet (AC) Dessutom observatörer

Frankrike; Tyskland; Nederländerna; Polen; Spanien; Storbritannien

9 Mellanstatliga organisationer, bl. a. Internationella röda korset; Nordiska ministerrådet; UNDP och UNEP

11 intresseorganisationer, bl. a. WWF; Northern Forum; och University of the Arctic

Starkt intresse från andra icke-arktiska stater att medverka: Kina, Japan, Sydkorea, Italien och EU har status som ad-hoc observatörer


Andra exempel: Arktis som en region med en egen agenda - samarbete International Arctic Science Committee, 1990 Barents Euro-Arctic Council & Barents Regional Council, 1993 Conference of Parliamentarians of the Arctic Region (CPAR),

1993 University of the Arctic, 2001


Trots frånvaron av bindande lagstiftning och formella auktoriteter har det arktiska samarbetet lett till betydande resultat Arktiska rådet sätter dagordningen, prioriterar insatser

och formulerar den ”arktiska diskursen” Vikten av vetenskapliga bedömningar (föroreningar,

klimatförändringar, mänsklig utveckling) Breddat fokus - från miljöskydd till hållbar utveckling (kontrast

till Antarktis) Nya sociala mönster - ökat inflytande för

ursprungsbefolkningar (och andra icke-statliga aktörer) Arktis röst i globala sammanhang: AMAP; ACIA/IPCC;

UNDRIP; AHDR/UNHDI

Arktis idag

2000-talet: Geopolitikens återkomst

En tydlig multifunktionell – miljömässig, geoekonomisk och geopolitisk – förändring av Arktis i början av 2000-talet Miljö- och klimatförändringarnas fortsatta effekter –

lokalt och globalt Tillgång till nya transportvägar Förnyat intresse för regionens naturtillgångar –

energisäkerhetsdiskursen

Miljö i Arktis

Arktis fortsatta roll som en sänka för luft- och vattenburna föroreningar - Arctic Haze, POPs

Klimatförändringar Klimatförändringarna en realitet i Arktis redan idag –

synbara konsekvenser för infrastruktur och aktiviteter Att identifiera Arktis som en ”indikatorregion” eller en

”klimatkanariefågel” gör inte att de lokala effekterna mildras

Smältande is möjliggör tillgång till resurser och transportleder – och ökar miljöproblemen än mer

Sjöfart i Arktis

Kortar restiden mellan Atlanten och Stilla Havet avsevärt

Nordostpassagen (Nordenskiöld 1878) Nordvästpassagen (Amundsen 1906) Nordpolsrutten – ”Over the top” Krympande istäcke ökar intresset för sjöfart i Norra ishavet

Juridiska anspråk – vem äger farlederna, och vem får nyttja dem? Territorialvatten eller internationella vatten?

Risken för olyckor, utsläpp och miljökatastrofer – vem tar ansvar?

Naturresurser i Arktis Mineral, olja, gas och fiske

En fråga om nyttjanderätt: vem äger resurserna?

Och en fråga om risker – ökad sjöfart och ingrepp i det arktiska ekosystemet

Initiala uppskattade kostnader för Exxon Valdez

250 000 sjöfåglar 2 800 havsuttrar 300 sälar 250 vithövdade havsörnar omkring 22 späckhuggare Chugach-stammen

Arktis marina ekosystem mycket känsligt för oljeutsläpp Rovfiskar, sälar och sjöfåglar finns ofta starkt geografiskt

koncentrerade – ett utsläpp gör stor skada Brist på metoder för att sanera oljeutsläpp i kallt klimat

2000-talet: Geopolitikens återkomst

Två tydliga resultat – som delvis drar åt olika håll Ökat globalt intresse för Arktis – utanför Arctic 8

Arktis som global angelägenhet – öppet för alla

Ökat intresse från arktiska stater att definiera sina nationella intressen i Arktis och betona sin nationella suveränitet genom juridiska anspråk Arktis som intern angelägenhet för Arctic 5 – stängt för andra

Övergripande fråga: vem äger Arktis?

Nya aktörer i Arktis

Kina – definierar sina (kommersiella och strategiska) intressen i Arktis “Arktis tillhör alla människor och ingen stat kan hävda

suveränitet i området” “Kina måste spela en tydlig roll i exploateringen av

Arktis” Stor satsning på forskning – närvaro i Arktis Observatörsstatus i Arktiska rådet (?)

Även andra intressenter: Japan, Sydkorea, EU Multilateralism, eller egenintresse?

Ökade krav på suveränitet

I takt med att det globala intresset för Arktis (resurser) ökar tydliggör också de traditionella arktiska staterna sina intressen i regionen

I policydokument: Kanada: “global ledare i arktisk vetenskap”; ”Arktis centralt för den

kanadensiska nationella identiteten” Danmark: “stärka landets status som en global spelare i Arktis” Finland: “Ett arktiskt land och en självklar aktör i regionen” Island: “det enda landet som ligger helt inom den arktiska regionen” Norge: “Norges höga nord synonymt med Arktis” Ryssland: ”upprätthålla rollen som den ledande makten i Arktis” Sweden: “många kopplingar mellan Sverige och Arktis” USA: ”en arktisk nation”

Ökade krav på suveränitet

I takt med att det globala intresset för Arktis (resurser) ökar tydliggör också de traditionella arktiska staterna sina intressen i regionen

I handling: Ökad aktivitet i Arktis – närvaron ses som viktig

Militära förband och övningar – Ryssland såväl som NATO Men även politiskt – nya strategier

Ilulissatdeklarationen, 2008

Arctic 5 slår fast sin suveränitet och sina intressen i området De 5 kuststaterna har en ”unik position” och tar på sig

ett ”arktiskt förvaltarskap” Slår fast att det ”inte finns något behov av att utveckla

en internationell regim för Arktis”

Ett sätt att hålla andra intressenter borta 3 AR-stater ställs utanför – och även de permanenta

deltagarna Arktis återigen en nationell angelägenhet – snarare

än en region i sin egen rätt

Motiv – varför är Arktis intressant

För kuststaterna – Arctic 5 Suveränitet/nationellt försvar Transport (Ry + USA) och vetenskap (inte Dk)

För Sverige, Finland och Island Transport och vetenskap (inte Sv) Människor (inte Fi)

För alla Ekonomi, miljö (inte Ry) och styrning av Arktis

Vem äger Arktis? Regleras av FN:s havsrättskonvention

(UNCLOS) Exklusiv ekonomisk zon (Art. 56 UNCLOS)

37 mil ut från kusten Ensamrätt för resursutvinning

Kontinentalsockeln (Art. 77 UNCLOS) Naturlig förlängning av en stats

territorium under vatten – upp till 65 mil ut från kusten

Exklusiv rätt till mineraler och andra icke-levande resurser

Slå fast de yttre gränserna för respektive kontinentalsockel – inom 10 år

Lomonosov-åsen En del av

Euroasien? En del av

Grönland?

Avgör rätten till polen

Men vad betyder detta för framtiden?

En pessimistisk bild (Neo)realismen: Arktis som en

global brännpunkt och spelplanen för en tilltagande kamp om resurser

Militarisering och oenigheter angående territoriella anspråk: Hans Island, Nordvästpassagen, Grönlandsfrågan

Svaga internationella regimer som inte kan lösa konflikter effektivt

Men vad betyder detta för framtiden?

Men, framtiden kan också vara mer positiv Arktis som en möjlighet för globalt samarbete och

avspänning Kampen om resurserna kanske överdriven

Olja- och gas inom ramen för redan existerande EEZs Ny teknik krävs för utvinning och transport Sjöfart i Arktis är inte enkelt – och IMO-riktlinjer finns Storskaligt kommersiellt fiske i Arktis varken möjligt eller bärkraftigt

Institutionella arrangemang på plats (UNCLOS) Samarbete ökar inom ramen för det Arktiska rådet: Sjö- och

flygräddningsavtal 2011 Territoriella överenskommelser: Ry-No; Ry-Ka Konflikter inom NATO?

Vägen framåt för Arktis

Förslag på ett heltäckande, omfattande och juridiskt bindande mellanstatligt avtal – en ”Arctic Charter” Följer exemplet med Antarktisfördraget 1959

Men är ett sådant avtal möjligt, eller ens önskvärt? Icke-statliga aktörer allt viktigare Bindande avtal är inflexibla – ”soft law” bättre Vilka ska vara med: 5 – 8 – fler? Ett avtal för alla aktiviteter i Arktis? I Arktis eller med påverkan på Arktis?

Istället – ett starkt AR som paraply

För att stabilisera juridiska anspråk Fokus på regler för nyttjande snarare än exklusiva

ägarskaps- och kontrollrättigheter

För att stärka Arktis egen röst – prioriteringar och dagordningar Hållbar utveckling i Arktis som övergripande mål

För att utöka deltagandet i arktiska frågor För kontakter med omvärlden För institutionell samverkan

Tack!

Mer information:

[email protected]

www.ltu.se/research/subjects/statsvetenskap

www.ltu.se/staff/s/simonm

arktis: den sista guldrushen eller konsten att dra …/file/arktis 120215.pdfförr och nu arktis i...

Documents