Arbetskraftsinvandring - en lösning på

försörjningsbördan

Åke Nilsson

Demografi och jämställdhet

Statistiska centralbyrån

Sveriges befolkning i tre åldersklasser

0

1 000 000

2 000 000

3 000 000

4 000 000

5 000 000

6 000 000

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

0-19

20-64

65+

Medellivslängd

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040

Kvinnor

Män

Män antagande

Kvinnor antagande

Medellivslängd inom olika åldersintervall - kvinnor

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

1861 1881 1901 1921 1941 1961 1981 2001

0-20

20-65

65-100

Medellivslängd inom två åldersintervall

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

1861 1881 1901 1921 1941 1961 1981 2001

Kvinnor 20-65

Kvinnor 65-100

Män 20-64

Män 65-100

Summerat fruktsamhetstal

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000År

Kvinnor

Män

Ålderspyramiden 1970 och 2000

-80000 -60000 -40000 -20000 0 20000 40000 60000 80000

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Kvinnor Lika

Kvinnor Färre

Kvinnor Fler

Män Lika

Män Färre

Män Fler

Kvinnor Män

Ålderspyramid 2000 och 2030

-80000 -60000 -40000 -20000 0 20000 40000 60000 80000

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Kvinnor Lika

Kvinnor Färre

Kvinnor Fler

Män Lika

Män Färre

Män Fler

Försörjningsbördan för 20-64 åringar

0,00,10,20,30,40,50,60,70,80,91,0

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Försörjningbördan

Barn och ungdom

Äldre

Förvärvsfrekvenser år 2000

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74

Män

Kvinnor

Förtidspensioner 2001- andel av befolkningen

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

0,35

 15-19  20-24  25-29  30-34  35-39  40-44  45-49  50-54  55-59  60-64

Män

Kvinnor

De förvärvsarbetandes försörjningsbörda av äldre och

förtidspensionärer

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Ålderspensionärer per förvärsarbetande

Förtidspensionär per förvärvsarbetande

Ålders- och förtidspensionärer per förvärvsarbetande

Migration – om två personer ska försörja en pensionär

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Invandring, totalt

Därav arbetskraftsinvandring

Utvandring

Netto

Folkmängd 2000-50 två alternativ

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

12 000 000

2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Inrikes födda prog 2002-50

Inrikes födda alt. arbetskraftsinvandring

Utrikes födda prog 2002-50

Utrikes födda alt. arbetskraftsinvandring

Antaganden: invandring

Invandringen är delad på tre

komponenter:

•Återinvandringa av födda i Sverige.

•Traditionell invandring dvs.

familjeband, flyktingar, studerande

•Arbetskraftsinvandrare

Antaganden: utvandring

Utvandringen är delad på två

komponenter:

•Födda i Sverige

•Födda utomlands

Specificering av antaganden om invandring

• Återinvandringa av födda i

Sverige :

70 procent återvänder

• Traditionell invandring:

4 procent av de utrikes födda -

genomsnitt 5,1 de senaste 20 åren

Specificering av antaganden om invandring

•Antalet arbetskraftsinvandrare per år:

2*(antal ålderspensionärer +

antal förtidspensionärer) –

antalet förvärvsarbetande

Högsta ålder för arbetskraftsinvandrarna 39 år

med medföljande barn

Om resultatet blir negativt sätt invandringen till 0

Specificering av antaganden om utvandring

•Födda i Sverige: Köns- och åldersspecifika utflyttningsrisker som är konstanta över hela perioden

•Utrikes födda: Köns- och åldersspecifika utflyttningsrisker som årligen ökar med 1/30 under 20 år (arbetskraftsinvandring ger större benägenhet att återutvandra)

Ökad förvärvsfrekvens och färre förtidspensionärer

•Under en tioårsperiod

återgår till förvärvsfrekvensen åren 1989/90

minskar andelen förtidspensionärer med en tiondel

•I övrigt samma förutsättningar som i föregående kalkyl

Migration – om två personer försörjer en pensionärFörvärvsfrekvensen stiger till nivån 1989/90

Andelen förtidspensionärer minskar med tiondel

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Invandring, totalt

därav arbetskraftsinvandring

Utvandring

Netto

Folkmängd 2000-50 två alternativ

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

12 000 000

2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Inrikes födda prog 2002-50

Inrikes födda, högre förvärvsfrekvens

Utrikes födda prog 2002-50

Utrikes födda, högre förvärvsfrekvens

Pensionärer (ålder- och förtids-) per förvärvsarbetande

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Prognos 2002 ochmönster år 2000

Med 20000arbetskraftsinv andrareper år

Genomsnittlig pension i förhållande till genomsnittlig förvärvsinkomst

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Två förvärvsarbetande per pensionär

Dagens förvärvsfrekvenser och 20 000 iarbetskraftsinvandring

Dagens förvärvsfrekvenser och ingenarbetskraftsinvandring

Sysselsättningsnivå år 2000 för invandrare efter tid i Sverige - män Indextal (inrikes födda =100)

0

20

40

60

80

100

120

0-4 5-9 10-14 15-19 20- Totalt

Utanför Europa

Övriga Europa med USA,Kanada och Japan

Norden (ej Sverige)

Sverige

Effekten av högre förvärvsfrekvens bland invandrare på försörjningen av

ålderspensionärer

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Förvärvsfrekvens år 2000

Högre förvärsfrekvensbland invandrare

Slutsatser

• Att få fler personer i arbete

• Att minska antalet förtidspensionärer

• Att försöka få fler att arbeta efter 65 års ålder

• Att stimulera tillväxten

• Att stimulera barnafödandet

• Att effektivisera utbildningen så att tiden i utbildning minskar

• Att rekrytera arbetskraft utomlands.