arbetsgruppens slutrapport - fusionskollen · 2019-01-04 · miia Äkkinen, ekonomicontroller...

Arbetsgruppens slutrapport

Arbetsgruppen för utbildning, dagvård, bildning, kultur och fritid

2.11.2018

2

Sisällys

1. Sammanfattning ................................................................................................... 3

1.1 Arbetsgruppens arbete ...................................................................................... 3

1.2 Arbetsgruppens sammanfattning ........................................................................ 4

2. Beskrivning av nuläget inom den egna sektorn kommunvis ...................................... 6

2.1 Nuläge för Vasa stads service ............................................................................. 6

2.2 Nuläge för Korsholms kommuns service ............................................................. 38

2.3. Centrala iakttagelser av likheter och olikheter i kommunernas service .................. 68

3. Utvecklingstrycket i nuläget kommunvis ................................................................ 77

3.1 Utvecklingstryck i Vasa .................................................................................... 77

3.2 Korsholms utvecklings- och investeringsområden: .............................................. 81

4. Preliminär bedömning av styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en sammanslagning (SWOT-analys) .............................................................................. 82

4.1 Österbottens huvudstad ................................................................................... 82

4.2 Nordens energihuvudstad: kunskapens, företagandets och den mångsidiga

arbetsmarknadens stad ......................................................................................... 83

4.3 Språkstabilitet ................................................................................................ 83

4.4. Delområdenas stad ........................................................................................ 83

4.5 Hållbar ekonomi och organisering av service i den nya kommunen ........................ 84

4.6 Personalresurser ............................................................................................. 85

4.7 Markanvändning, boende och trafik ................................................................... 85

4.8 Övriga eventuella styrkor och svagheter, möjligheter och hot som kommit fram ..... 86

5. Beskrivning av den nya kommunen ..................................................................... 86

5.1 Vasas förslag till nämndorganisation ................................................................. 86

5.2 Korsholms förslag till nämndorganisation ........................................................... 90

6. Förslag till innehåll i utkast till sammanslagningsavtal ............................................ 95

6.1 Gemensamma förslag ...................................................................................... 95

6.2 Vasas egna förslag till fusionsavtal .................................................................... 95

6.3 Korsholms egna förslag till fusionsavtal ............................................................. 96

7. Centrala iakttagelser och slutsatser av resultaten av arbetsgruppens arbete ............. 98

Bilagor: Swot-analyser ............................................................................................... 98

Jatkokysymykset ....................................................................................... 101

3

1. Sammanfattning

1.1 Arbetsgruppens arbete

Arbetsgruppen för bildningsväsendet bestod av följande personer:

Korsholm Vasa

Förtroende-

valda

Johanna Nyman, ordförande

Alice Lillas

Ulla Granfors

Harri Moisio, vice ordförande

Tjänstemän Denice Vesterback,

bildningsdirektör

21.5.2018 -> Anna Törnroos,

vikarierande bildningsdirektör

Anna Törnroos, chef för dagvård

21.5.2018 -> Britt-Marie Hedström

vikarierande dagvårdschef

Elisabeth Wiklund, tf fritidschef

Annica Reini, kultursekreterare

Christina Knookala, sektordirektör

Lillemor Gammelgård, direktör för

småbarnspedagogik

Marianne West, tf skoldirektör

Marita Ahola,

kultur- och biblioteksdirektör

Mika Lehtonen, idrottsdirektör fr.o.m.

13.8.2018

Personal-

representant

Linda Felixson Anne Humalamäki

Arbetsgruppens

sekreterare

Sonja Nylund,

förvaltningssekreterare

Miia Äkkinen,

ekonomicontroller

Arbetsgruppen för bildningsväsendet har grundat två underarbetsgrupper: utbildning (ordf. Johanna

Nyman) och kultur och fritid (ordf. Harri Moisio). Till underarbetsgruppernas möten kallades också

följande personer:

Korsholm Vasa

Utbildning-

underarbets-

gruppens

övriga

tjänstemän

Tomas Holmström, rektor (Musikinstitutet)->Rabbe

Franzén tf fr.o.m. 1.9.2018 Inger Damlin, rektor (Korsholms högstadium) Joakim Bonns, rektor (Korsholms gymnasium) Anna-Kaisa Eskola, rektor

(Mustasaaren keskuskoulu) Ulrica Taylor, tf rektor

(Vuxeninstitutet) ->Rose Heir

28.7.2018

Johanna Olsson, områdesrektor

(finskspråkig grundläggande utbildning)

Jyrki Jokinen, områdesrektor

(finskspråkig grundläggande utbildning)

Kari Nummela, skoldirektör (finskspråkig

grundläggande utbildning)

Åsa Stenbacka, rektor (Vamia)

Anne Levonen, rektor (Vasa gymnasium

och Vasa aftonläroverk)

Jaakko Perttu, rektor (Vaasan lyseon

lukio)

Rolf Nordman, rektor (Kuula-institutet) Mia Wiik, ledande lärare inom

grundläggande konstundervisning Sannasirkku Autio, rektor (Vasa stads

institut)

Kultur- och

fritid-

underarbets-

gruppens

övriga

förtroendevalda

Alf Burman

Jane Trygg-Kaipiainen

Kultur- och

fritid-

underarbets-

gruppens

övriga

tjänstemän

Marina Sandström, tf bibliotekschef

-> Maria Kronqvist-Berg tf fr.o.m.

1.8.2018

Sari Kivelä, chef för idrottsverksamheten

Sanna Bondas, kulturchef

Tuula Ahonpää, chef för

ungdomsverksamheten

4

Arbetsgruppens möten har hållits enligt följande:

- konstituering 18.4.2018

- arbetsgruppens möte (tidtabell, preliminär nulägesanalys) 2.5.2018

- kultur- och fritid-underarbetsgruppens SWOT-analys 9.5.2018

- utbildning-underarbetsgruppens SWOT-analys 23.5.2018

- arbetsgruppens möte (genomgång av material) 8.6.2018 (sektordirektörerna, arbetsgruppernas

sekreterare)

- arbetsgruppens möte (genomgång av mellanrapporten) 11.9.2018 (arbetsgruppens

förtroendevalda, sektordirektörerna, arbetsgruppernas sekreterare)

- arbetsgruppens möte 28.9.2018

- arbetsgruppens möte 11.10.2018 (arbetsgruppens förtroendevalda, sektordirektörerna,

arbetsgruppernas sekreterare)

- arbetsgruppens möte 26.10.2018 (den nya kommunens organisation, sammanslagningsavtalet)

- arbetsgruppens möte 31.10.2018 (arbetsgruppens förtroendevalda, sektordirektörerna,

arbetsgruppernas sekreterare och personalens representanter)

Länk till Vasas och Korsholms karta över bildningsväsendets servicenät:

https://vaasa.maps.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=e3adf02c81364594966dbbd8bf2

eb85d

1.2 Arbetsgruppens sammanfattning

Arbetsgruppens uppgift var omfattande och mångfacetterad. Bildningssektorn svarar för en

synnerligen stor del av den kommunala servicen, som är en del av kommuninvånarnas vardag

genom hela livet. Till bildningssektorn hör småbarnspedagogik, grundläggande utbildning,

gymnasieutbildning, yrkesutbildning, fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning,

ungdoms-, kultur- och idrottstjänster. Till bildningssektorn hör också ishallen och Botniahallen, som

upprätthålls av samkommunen Vasaregionens Arenor samt Elisa Stadion, som samkommunen

administrerar. I bildningssektorns verksamhetsomgivning verkar därtill Vasa övningsskola, Svenska

Österbottens förbund för utbildning och kultur samt områdets privata skolor, yrkeshögskolor och

universitet, men de hör inte direkt till denna utredning.

Arbetsgruppen har bearbetat rapporten, förutom på gemensamma möten och workshoppar, även

via en gemensam arbetsportal (Office 365 Teams). Detta har möjliggjort att dokumentet har skrivits

förutom av direktörerna för bildningsväsendena och arbetsgruppernas sekreterare även av övriga

resultatområdesdirektörer i båda kommunerna. Tack vare detta var det möjligt att samla in en stor

mängd information, men det ledde också till att rapporten till vissa delar är i obalans.

Arbetsgruppens centrala observationer om bildningsväsendet i kommunerna är att man både i Vasa

och Korsholm har gjort en organisationsreform och därför är nämndstrukturen inom

bildningsväsendet likartad. I båda kommunerna finns en egen nämnd för småbarnspedagogik och

grundläggande utbildning och en egen nämnd för kultur- och fritidsväsendet. I Vasa finns dessutom

en separat utbildningsnämnd, som har hand om utbildningen på andra stadiet och

ungdomsservicen; i Korsholm hör gymnasieutbildningen till samma nämnd som småbarnspedagogik

och grundläggande utbildning. Beslutas bör, om den separata utbildningsnämnden ska bibehållas

eller om funktionerna ska flyttas under bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden samt en

ny förvaltningsstruktur skapas för den yrkesinriktade utbildningen.

En annan stor fråga inom bildningssektorn gäller administreringen av idrottshallarna som Vasas och

Korsholms gemensamma samkommun för närvarande har hand om; ska den överföras att bli en del

https://vaasa.maps.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=e3adf02c81364594966dbbd8bf2eb85d


5

av basverksamheten eller ska ett separat aktiebolag eller affärsverk bildas för administrering av

hallarna? Då måste man fundera på hurudan roll kommunens egna idrottstjänster ska ha och vilka

funktioner som ska ingå i dem. Ska kommunens egen service omfatta mera administrativa

uppgifter, såsom ansökning om idrottsturer eller idrottsföreningarnas understöd eller ska det i

resultatområdets uppgifter fortsättnings också ingå idrottsinstruktion och -planeringsuppgifter?

I och med fusionen skulle den språkliga balansen inom småbarnspedagogiken och den

grundläggande utbildningen stärkas. I fråga om fostrings- och undervisningsverksamheten bör

frågan om nämndernas språk avgöras (tvåspråkiga såsom nu i båda kommunerna eller separata

finsk- och svenskspråkiga nämnder). Vasa och Korsholm ger i denna slutrapport varsitt förslag på

hur nämndorganisationen kan se ut. Vad gäller den bör man fundera på i vilken mån förvaltningen

är tvåspråkig (jämlik behandling garanteras) och i vilken mån förvaltningen organiseras enligt språk

(enhetlig utbildningsstig).

Den valda nämndstrukturen avspeglas också på organisationens resultatområdesstruktur. Vasa har

för närvarande tvåspråkig tjänstemannaförvaltning, förutom inom den grundläggande utbildningen,

där den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har egna

resultatområden. Vasa stads institut bildar ett gemensamt resultatområde, men Vaasa-opisto och

Arbis fungerar ändå som skilda läroanstalter. Korsholms goda erfarenheter av tvåspråkig

vuxeninstitutsverksamhet kan mycket väl fungera som modell i den nya kommunen. I Korsholm är

hela förvaltningen tvåspråkig (förvaltningsspråk svenska).

Avgöras bör också hur elevvården ska organiseras. Den är för närvarande ordnad på olika sätt i

Vasa (enligt språk) och Korsholm (tvåspråkig). Observeras bör att, ifall småbarnspedagogiken skulle

indelas i två nämnder, skulle resultatområdet indelas i ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt

resultatområde, vilket för sin del skulle påverka servicenätet, samanvändningen av lokalerna samt

existensen för tvåspråkiga daghem och tvåspråkiga daghemsgrupper.

Om man beslutar sig för nämnder enligt språk bör man speciellt inom småbarnspedagogiken och

den grundläggande utbildningen säkerställa en jämlik behandling av språkgrupperna, så att olika

beslut inte fattas för språkgrupperna. Om man vill att undervisningsväsendet ska administreras

enligt språk med separata nämnder, bör man fundera på om gemensamma ärenden för båda

språkgrupperna, såsom strategi, servicenät, skolornas arbetstider, årsveckotimmar, kriterier för

servicesedelsystemets regelbok inom småbarnspedagogiken, beslut gällande begränsande av den

subjektiva rätten till småbarnspedagogik, beslut om stödformer för privat småbarnspedagogik och

kriterier för kommunal småbarnspedagogik på deltid ska överföras för att beslutas av ett högre

organ, d.v.s. stadsstyrelsen.

Då förvaltningen av bildningsväsendet övervägs, bör också kontakterna till andra aktörer, d.v.s.

samkommuner, aktiebolag, universitet och föreningar beaktas.

Arbetsgruppen anser det vara viktigt att man i den nya kommunstrukturen (förtroende- och

tjänstemannaorganisationen) beaktar hela ledningssystemets funktionsduglighet. Hur kan vi via

ledningssystemet garantera att tillräcklig sakkunskap står till förfogande – inte bara i nämnderna –

utan också i fullmäktige och stadsstyrelsen. Bildningsdirektörens uppgifter är för närvarande mycket

olika, beroende på Vasas mera omfattande verksamhetsmiljö.

Arbetsgruppen anser att utvecklingen av de strategiska fokusområdena och därtill anslutna lösningar

är centrala då den nya kommunen bildas a) Österbottens huvudstad, b) Nordens energihuvudstad,

c) Språkstabilitet och d) Delområdenas stad.

Då Österbottens huvudstad utvecklas är styrkorna den mångsidiga och starka utbildningen och

kulturverksamheten. Tillsammans kan resurserna användas allt bättre. En svaghet är det splittrade

utbildningsfältet. En gemensam utmaning är att få ungdomarna att stanna på området och att

trygga servicen på perifera områden.

Då Nordens energihuvudstad utvecklas är goda samarbetsnätverk – kommun – högskolor –

näringsliv – ytterst viktiga. Förverkligandet av energistrategin är en del av detta. Arbetsgruppen vill

6

också betona att man vid sidan av energihuvudstadsstrategin även bör utveckla andra styrkor – vi

är mera!

Språkstabiliteten är en nyckelfråga i kommunsammanslagningen! Hur säkerställs goda

tjänster inom bildningssektorn på båda språken samt förvaltningsarbete på det egna

modersmålet? Tillräckliga resurser för översättningstjänster och simultantolkning är det säkraste

sättet att förhindra missnöje. Språkundervisningen är också i central ställning.

Som delområdenas stad erbjuder nya Vasa-Korsholm för sina invånare mångsidiga och attraktiva

boendemiljöer; urban stadsmiljö, förstadsboende, landsbygdsmiljö och skärgårdsliv. För att boende i

den nya kommunens delområden ska säkerställas, bör servicenätet granskas som en helhet

inklusive daghems- och skolnätet samt andra viktiga tjänster som stöder invånarnas vardag.

Utvecklingen av lokaltrafiken är i nyckelställning för att bostadsområdenas nåbarhet ska garanteras.

Arbetsgrupperna har 26.9.2018 fått ytterligare anvisningar för sitt arbete. Till rapporten har fogats

avsnitten 5. Beskrivning av den nya kommunen och 6. Förslag till fusionsavtal.

2. Beskrivning av nuläget inom den egna sektorn kommunvis

2.1 Nuläge för Vasa stads service

2.1.1 Bildningssektorn A. Organisation och ledarskap

Till organisationen för Vasa stads bildningssektor hör 13 resultatområden. Som ett eget

resultatområde i bokföringen följs dessutom hemkommunsersättningarna inom

förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen upp. Under sektordirektören lyder 13

resultatområdesdirektörer, en HR-controller och en ekonomicontroller. Den tidigare

ämbetsverksstrukturen (verket för fostran och utbildning, andra stadiets förvaltning, fritidsverket

o.s.v.) har avvecklats och stödservicefunktionerna, såsom ekonomiförvaltning eller matservice har i

och med stödservicereformen centraliserats till centralförvaltningen eller till bolag som bildats för

dessa uppgifter (Mico Botnia Ab, TeeSe Botnia Ab), medan ämbetsverket tidigare hade egen

förvaltningspersonal.

Bildningssektorns nyckeltal är personalantal 31.12.2017 och verksamhetsutgifter och -inkomster

både ur bokslutet 2017 och budgeten 2018.

Ledningsgruppsarbetet inom Vasa stads bildningssektor:

- bildningssektorns utvidgade ledningsgrupp (sektordirektören, resultatområdesdirektörerna,

controllrarna, utvecklingschefen)

7

- bildningssektorns utvecklingsgrupp (sektordirektören, resultatområdesdirektörerna, controllrarna,

utvecklingschefen, personalens representanter) - utildningsledningsgruppen (sektordirektören, resultatområdesdirektörerna, utvecklingschefen) - kultur- och idrottsledningsgruppen (sektordirektören, resultatområdesdirektörerna,

utvecklingschefen) - grupper för utveckling av undervisningen: IKT, energi, språk, kultur/grundläggande

konstundervisning, idrott, undervisning för invandrare

BILDNINGS-SEKTORN

Direktör Personal 31.12. 2017

Verksam-hetsutgifter BS2017

Verksam-hetsutgifter BG2017

Verksam-hets-inkomster BS2017

Verksam-hets-inkomster BG2017

Sektordirektör Christina Knookala

1648 (ordinarie) 937 (på viss tid) 2585

-181.037 -177.920 30.695 26.480

Småbarns-

pedagogik

Lillemor

Gammelgård

811 -46.382 -45.815 5.324 5.276

Finskspråkig grundläggande

utbildning

Kari Nummela

596 -42.556 -42.270 2.031 1.458

Svenskspråkig grundläggande utbildning

Marianne West

175 -11.535 -11.371 403 276

Hemkommuns-

ersättning, förskoleunderv. och grundl. utb.

-5.173 -5.172 1.020 1.020

Vaasan lyseon lukio

Jaakko Perttu

61 -5.890 -5.935 782 629

Vasa gymnasium + aftis

Anne Levonen

23 -1.608 -1.563 266 272

Vamia Åsa Stenbacka

302 -36.523 -35.126 14.297 11.680

Vasa stads institut Sannasirkku Autio

276 -6.073 -6.117 1.649 1.577

Ungdomsservice Tuula Ahonpää

49 -2.316 -1.944 581 139

Kultur- och biblioteksservice

Marita Ahola

75 -5.788 -5.446 696 564

Vasa stads museer Auli Jämsänen

44 -3.818 -3.716 369 345

Idrottsservice (skötseln av idrottsplatser överförts till tekniska sektorn

fr.o.m. 1.1.2018)

Mika

Lehtonen

46 -6.391 -4.919 1.655 1.673

Vaasan kaupunginteatteri

Erik Kiviniemi

119 -4.844 -4.722 1.343 1.252

Vasa stadsorkester Merja Tyynelä

34 -2.142 -2.175 281 355

Resultatområde Statsandelar 2018

Kultur- och biblioteksservice Statsandel för kommunernas basservice

Regionalt utvecklingsbibliotek 240.000 euro

Vasa stads museer 923.394 euro

Vaasan kaupunginteatteri 1.086.060 euro åv 56/66

Vasa stadsorkester 642.450 euro

åv 36/36

Idrottsservice 240.998 euro

åv 31/36

Sektordirektören fungerar som föredragande och har närvarorätt i följande förtroendeorgan:

8

Vasa stadsfullmäktige

Vasa stadsstyrelse

Stadsstyrelsens allmänna sektion

Stadsstyrelsens koncernsektion

Nämnden för fostran och undervisning

Utbildningsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden

Oy Vaasan ammattikorkeakoulu - Vasa yrkeshögskola Ab, styrelsens ordförande

Visit Vaasa Ab, styrelsens ordförande EduVakk Oy Ab, styrelsemedlem

Pohjanmaan Expo Oy - Expo Österbotten Ab, styrelsemedlem

Vetenskapsbiblioteket Tritonia, styrelsemedlem

Delegationen för Åbo Akademi, medlem

Bildningssektorns förtroendeorganisation

Bildningssektorns förtroendeorganisation består av tre nämnder och dem underlydande sektioner:

Nämnden för fostran och undervisning (ordförande Linnea West)

Finskspråkig sektion

Svenskspråkig sektion

Sektion för individärenden

Småbarnspedagogik (resultatområde)

Grundläggande utbildning (resultatområde)

Finskspråkig grundläggande utbildning (resultatområde)

Utbildningsnämnden (ordförande Juha Silander)

Finskspråkig sektion

Svenskspråkig sektion

Vamia (resultatområde)

Vaasan lyseon lukio (resultatområde)

Vasa gymnasium + aftonläroverk (resultatområde)

Vasa stads institut (resultatområde)

Ungdomsservice (resultatområde)

Kultur- och idrottsnämnden (ordförande Anita Niemi-Iilahti)

Idrottssektion

Kultursektion

Kultur-och bibliotekstjänster (resultatområde)

Vasa stads museer (resultatområde)

Vasa stadsorkester (resultatområde)

Vaasan kaupunginteatteri (resultatområde)

Idrottsservice (resultatområde)

Exempel på beslutsfattande:

Den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är egna

resultatområden, en del av ärendena behandlas i den gemensamma nämnden för fostran och

undervisning och en del i de språkbaserade sektionerna.

Nämnden för fostran och undervisning behandlar följande ärenden: skolnätet, skolornas

arbetstider, årsveckotimmar (nämnden och fullmäktige), elevvårdens strategi och

verksamhetsplan, val av resultatområdesdirektörer, ekonomi, omprövningsbegäranden,

fullmäktigemotioner.

I de språkbaserade sektionerna behandlas bl.a. läroplaner och elevantal per klasstadium.

Inom bildningssektorn beviljas understöd av kultur- och biblioteksservicen, idrottsservicen samt

ungdomsservicen. Också stadsstyrelsens understöd beaktas, eftersom en del av dem ansluter sig

intimt till bildningssektorns verksamhet.

9

Kultur- och

idrottsnämndens

understöd år 2017

Kultur Idrott

Föreningar/aktörer som

understöds (st.)

37 aktörer 68 föreningar

Understöd 2017 (€) 66.100 € + pris 3.000 € och

stipendium till två aktörer

163.104 €

Stadsstyrelsens understöd utbetalade under året till utomstående totalt 1.441.087 euro.

Understödsanslaget användes för verksamhetsunderstöd till sammanslutningar och föreningar samt

donationstjänster och stärkande av kunskapsgrunden. I de understöd som stadsstyrelsen fattar

beslut om ingår huvudsakligen understöd av avtalsnatur, övriga understöd beviljas i de organ till

vilka understöden hör på grund av verksamhetens karaktär. Därtill betalades till nettoenheterna ett

internt bidrag för kapitalersättning för lokalhyror sammanlagt 3 576 772 euro.

De största mottagarna av verksamhetsunderstöd är Vaasan yliopistosäätiö, Högskolestiftelsen i

Österbotten, Åbo Akademi/IB-gymnasieutbildningen, Vasa sommaruniversitet, Vasa operastiftelse

och Musikfestspelen Korsholm. Wasa Football Cup rf fick ett betydande understöd för anläggande av

en konstgräsplan i Västervik. Vasa stad stöder årligen också föreningen Vaasan kesäyliopisto ry –

Vasa sommaruniversitet rf, som upprätthåller Vasa sommaruniversitet. Dessutom beviljas ur

utvecklingspengar (kommunikationens anslag) årligen understöd för marknadsföringssamarbete

med idrottsföreningar. År 2017 användes för detta 90.000 euro.

B. Sättet att ordna service

Största delen av bildningssektorns service ordnas i kommunens egen regi. Som köpservice skaffas

för närvarande småbarnspedagogik (fr.o.m. 1.8.2018 övergång servicesedelssystem, två daghem

fortsätter som köpservicedaghem till 31.12.2018) samt morgon- och eftermiddagsverksamhet inom

den grundläggande utbildningen. Avtal har ingåtts mellan Vasa och Korsholm inom den

grundläggande utbildningen om att eleverna i vissa områden kan delta i undervisning över

kommungränserna.

Samkommuner:

Vasaregionens Arenor

Vasa och Korsholm äger tillsammans samkommunen Vasaregionens Arenor, vars utrymmen

utgörs av Botniahallen och Vasa Elektriska Arena (ishallen). Därtill har samkommunen hand

om upprätthållandet av Elisa Stadion.

SÖFUK SÖFUK är en svenskspråkig utbildnings- och kultursamkommun, som bildas av 14

kommuner. SÖFUK upprätthåller Yrkesakademin i Österbotten, Wasa Teater – Österbottens

regionteater och KulturÖsterbotten. Samkommunen är också delägare i Ab Yrkeshögskolan

vid Åbo Akademi, som upprätthåller den svenskspråkiga yrkeshögskolan Novia.

Inom bildningssektorn genomförs mycket utvecklingsverksamhet med projektpengar.

Bildningssektorns mål är att vara Nordens mest energiska kultur- och utbildningsstad. Vasa vill vara

en välmående och livskraftig bildningskommun som har ett högklassigt, produktivt och effektivt

servicenätverk. Vasa stad har en energiutbildningsstrategi och en språkstrategi som sträcker sig

från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen.

C. Servicenätet

Länk till karta över bildningssektorns servicenätverk: https://vaasa.maps.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=e3adf02c81364594966dbbd8bf2

eb85d

Fostran och undervisning



10

Småbarnspedagogikens, den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningens

servicenäts- och skolnätsutredningar godkänns årligen i nämnden för fostran och undervisning.

Platsantalet inom småbarnspedagogiken är för närvarande rätt kritiskt. Servicesedelssystemet togs i

bruk 1.8.2018 och nya daghemsgrupper är på kommande på hösten en grupp och på våren 2019

fem nya daghemsgrupper. Nya servicesedelsdaghem planeras i Västerängen på gränsen till

Korsholm och i Merikart i Lillkyro. I Gerby är ett svenskspråkigt kommunalt daghem (200 platser) på

kommande år 2020 enligt hyresmodell.

Inom det finskspråkiga skolnätet är målet att bilda en enhetsskola också i centrumområdet och i

östra området, där sådana ännu inte finns. I östra området har Vanhan Vaasan koulu flyttat till

tillfälliga utrymmen i Brändö hösten 2018. Nuvarande Vanhan Vaasan koulu rivs och nya lokaler

byggs i anslutning till Variskan koulu, varvid en enhetsskola bildas. I centrum har planeringen av

skolcampus inletts. Utmaningar inom det svenskspråkiga skolnätet är det ökande elevantalet och

klassutrymmenas tillräcklighet i lågstadierna i Gerby och Sundom.

Utbildning

Gymnasierna fungerar i det tvåspråkiga gymnasiecampuset Lykeion i Vasa centrum. Vamia ordnar

yrkesutbildning i två verksamhetsenheter: Hansacampus på Krutkällarvägen och Sampocampus på

Smedsbyvägen. Sampocampus har behov av en ny bil-, byggnads- och jordbyggnadshall (PAM-hall).

Instituten har alla sina egna verksamhetsställen och de ordnar verksamhet också på andra ställen

både i Vasa och i grannkommunerna. Vaasa-opisto har i uppgift att även ordna grundläggande

utbildning för vuxna, de studerande är i första hand personer med invandrarbakgrund.

Ungdomsservicens servicenätsutredning behandlas i utbildningsnämnden hösten 2018.

Ungdomsservicens personal har år 2018 flyttat från Vasaesplanaden till Rådhusgatan nära ett av

sina huvudverksamhetsställen, d.v.s. Kultsa. Idrottsservicens personal flyttar under hösten 2018

från Vasaesplanaden till simhallens utrymmen.

Kultur och idrott

I Vasa stad pågår beredningen av ett kultur- och idrottsprogram som sträcker sig till år 2030. I

arbetet har föreningar, kommuninvånare och andra aktörer engagerats. Idrottsservicen har objekt,

som används av hela områdets invånare (bl.a. simhallen, Öjberget, Karlsplanen). Därtill finns en hel

mängd möjligheter till idrottsutövning också på de olika bostadsområdena (konditionsbanor,

bollplaner m.m.). Elisa Stadion är en balansenhet inom Vasa stad och för dess underhåll svarar

samkommunen Vasaregionens Arenor. Samkommunens övriga idrottsanläggningar är ishallen och

Botniahallen. Vasa stad har starka kommunala kulturinrättningar: museerna, orkestern och teatern.

Museerna har behov av ett nytt lager- och konserveringsutrymme. Kultur- och biblioteksservicens

servicenät granskas på nytt under år 2018.

D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov

Bildningssektorns största utvecklingsbehov ansluter sig till verksamhetslokaler (daghem,

enhetsskolor, yrkesutbildningens PAM-hall, museernas lager, Wasa Station).

Andra ärenden som framkommit är den långvariga strama ekonomiska situationen (stadens

ekonomiska situation + statens minskade finansiering) och trycket på grund av detta på

säkerställandet av en tillräcklig servicekvalitet samt orken bland personalen. I synnerhet har den

yrkesinriktade utbildningen tvingats göra stora förändringar i sin verksamhet i och med

yrkesutbildningsreformen.

Antalet barn som behöver stöd inom fostran och undervisning har ökat, vilket också avspeglar sig på

ungdomsservicens verksamhet. I Vasa har man i maj 2018 beslutat satsa på förebyggande

verksamhet och inrätta åtta nya tjänster och befattningar för skolpsykologer och kuratorer. Därtill

har man beslutat att den grundläggande utbildningens årsveckotimme i budgeten för år 2019 är

1,95 i stället för 1,91. Skolorna beslutar själva om resurserna ska användas för extra timmar eller

t.ex. för indelning av en undervisningsgrupp i smågrupper.

11

Fokus för utvecklingen av yrkesutbildningen är att svara mot förändringarna som

yrkesutbildningsreformen fört med sig: kompetensbasering, kundorientering, svarande mot framtida

arbetslivsbehov, förändringutbildningar, samarbete med arbetslivet.

Landskapsreformen förändrar kommunernas struktur, så att bildningssektorn i många kommuner

blir den största sektorn, så även i Vasa stad. Framtidens bildningskommun ställer egna krav på

utveckling och utvecklande. Detta har man tagit tag i bl.a. genom beredningen av ett nytt kultur-

och idrottsprogram. I beredningsprocessen har ett stort antal olika intressentgrupper inkluderats.

Den regionala utvecklingsuppgift som tilldelats Vasa stadsbibliotek sätter en positiv press på

utveckling av verksamheten.

2.1.2 Småbarnspedagogik

A. Organisation och ledarskap

Vasa stads småbarnspedagogik är tvåspråkig: det finns både svensk- och finskspråkiga daghem och

småbarnspedagogikens förvaltning är tvåspråkig. Verksamhetsområdet för småbarnspedagogik

består av tre geografiska områden: östra området, centrumområdet, norra området.

Det tvåspråkiga resultatområdet har en gemensam strategi, vision och mål som är oberoende av

språket. Det tvåspråkiga resultatområdet möjliggör flexibel planering och uppbyggnad av

grupperna; gruppernas språk (finska/svenska) kan bytas smidigt enligt behov t.o.m. inom enheten

och personalen kan flyttas enligt behov. Det tvåspråkiga resultatområdet kan utveckla och utbilda

personalen på samma sätt på båda språken, vilket säkerställer en jämbördig kvalitet för

småbarnspedagogiken. Den tvåspråkiga ledningsgruppen garanterar att såväl personal som barn i

båda språkgrupperna får en jämlik behandling. Möten och utbildningar hålls också på finska och

svenska, men resultatområdets ledning och förvaltning fungerar på två språk, vilket garanterar att

båda språkgrupperna hålls starka. Till småbarnspedagogikens tvåspråkiga ledningsgrupp hör

resultatområdesdirektören, tre servicechefer, en representant för den svenskspråkiga

småbarnspedagogiken, utvecklingschefen och en ekonomisakkunnig. Gruppen samlas varje vecka.

Daghemsföreståndarna arbetar inte i barngrupperna och alla utom en utför enbart administrativt

arbete och de svarar ofta för flera enheter. Familjedagvårdsledarna ansvarar för

gruppfamiljedaghemmen och familjedagvårdarna. Familjedagvårdsledarna och

daghemsföreståndarna svarar för den öppna daghems- och klubbverksamheten. Både i de

kommunala daghemmens och i köpservice- och servicessedelsdaghemmens barngrupper finns två

fostrare som innehar barnträdgårdslärarbehörighet (enligt lagen om småbarnspedagogik minst 1, i

Vasa 2).

Inom småbarnspedagogiken används informationssystem: Wilma, Effica, Titania.

Småbarnspedagogikens personal 31.12.2017:

På heltid På deltid Sammanlagt

Ordinarie 558 23 581

På viss tid 149 69 218

Sysselsatta 1 11 12

Sammanlagt 708 103 811

Åv enligt situationen 31.5.2018 Ordinarie På viss tid

Assistent 17,83 71,02

Specialbarnträdgårdslärare 6 1

Administrativ daghemsföreståndare 17 3

Ambulerande specialbarnträdgårdslärare 7

Ambulerande barnskötare 18 8

Ambulerande S2-barnträdgårdslärare 1

Trefamiljsdagvårdare 3

Barnskötare 192,82 77,71

Barnträdgårdslärare 218,6 80,04

Lekledare 5,22

Lekverksamhetsledare 0,78

12

Servicehandledare 1

Servicechef 4 1

Serviceansvarig 2,44

Familjedagvårdsledare 3 1

Familjedagvårdare 64,64 3

Daghemsföreståndare 4

Daghemsarbetare 34,15 8,53

Gruppfamiljedagvårdare 19,52 6

IKT-pedagog 1

Direktör för småbarnspedagogiken 1

Ansvarig gruppfamiljedagvårdare 8 2

B. Sättet att ordna service C. Servicenätet


Antalet barn under sex år är i Vasa för närvarande 5.138, i augusti 2018 var antalet barn inom

småbarnspedagogiken 3.465 (67 % av alla barn). Inom småbarnspedagogiken är ca 74 %

finskspråkiga och 26 % svenskspråkiga. Antalet barn under skolåldern och barn inom

småbarnspedagogiken har hållits ungefär på samma nivå under de senaste tre åren.

Den viktigaste serviceformen inom småbarnspedagogiken är den som tillhandahålls i daghemmen.

Vasa har för närvarande 39 kommunala daghem, tio servicesedelsdaghem och två

köpservicedaghem (blir servicesedelsdaghem 1.1.2019). I januari 2019 öppnas ett nytt

servicesedelsdaghem i Infjärden.

Småbarnspedagogiska enheter Grupper

antal

Platser

antal

Kommunala daghem

Centrumområdet (9 daghem) 50

Gustavsborgs daghem 6 111

Inkerinpuiston päiväkoti 8 149

Daghemmet Lill-Kasern 6 91

Rödluvans daghem 12 147

Hamnparkens daghem 2 44

Sundom daghem 4 81

Suvilahden päiväkoti 5 90

Vindängens daghem 6 132

Villityksen päiväkoti 1 21

Östra området (14 daghem) 47

Alkulan päiväkoti 5 84

Esikon päiväkoti 1 21

Haga daghem 2 49

Villekulla daghem 3 65

Kappelinmäen päiväkoti 3 56

Klemettilän päiväkoti 2 44

Purolan päiväkoti 5 105

Ristinummen päiväkoti 5 105

Taikametsän päiväkoti 2 42

Teeriniemen päiväkoti 8 160

Trollbergets daghem 2 42

Pikkuonnin päiväkoti 3 63

Tervajoen päiväkoti 3 59

Villin lännen päiväkoti 3 72

Norra området (13 daghem) 52

Gerby daghem Björkdungen 6 105

Gerby daghem Granviken 2 39

Hemstrands daghem 2 42

Isolahden päiväkoti 3 69

Kaptensgatans daghem 2 45

13

Länsimetsän päiväkoti 6 123

Malmögårdens daghem 5 63

Malmöntalon päiväkoti 6 102

Metsäkallion päiväkoti 8 84

Paakarin päiväkoti 4 90

Palosaaren päiväkoti 5 126

Pukinkulman päiväkoti 2 33

Vikinga förskola 1 21

Privata daghem (servicesedel+köpservice)

Centrumområdet (6 daghem) 16

English Playschool 3 65

Folkhälsans daghem 2 33

Lyhdyn päiväkoti 2 33

Manna daghem 2 33

Strandsvalans daghem 6 108

Päiväkoti Tiitäinen 1 21

Östra området (1 daghem) 3

Kalliokadun päiväkoti 3 45

Norra området (6 daghem) 10-

Iduna daghem 1 13

Kiillekujan päiväkoti 3 45

Pilke Kolibridalens daghem 2 33

Pilke Pikkuponin päiväkoti (1.1.2019-) ? 75

Pilke Pursimiehenkadun päiväkoti 2 33

Tuulenpesän päiväkoti 2 29

Öppna daghem

Centrumområdet

Gustavsborgs öppna daghem

Vaahteramäen avoin päiväkoti

Östra området

Huutoniemen avoin päiväkoti

Kuningattarenpolun avoin päiväkoti

Ristinummen avoin päiväkoti

Norra området

Gerbyn avoin päiväkoti

Kommunala gruppfamiljedaghem

Centrumområdet

Kapsäkki 1 16

Östra området 1 12

Pikku-Lassi 1 12

Poutapilvi 1 12

Veitikka 1 12

Norra området

Muurahainen 1 12

Nallebo 1 12

Mollamaija 1 12

Vara-Waltteri 1 12

Kommunal familjedagvård i dagvårdarens hem

14

Vapenbrödrabyn-Roparnäs-Melmo-Orrnäs-

Bobäck

11 41

Sandviken-Centrum-Sunnanvik 8 30

Aspnäs-Korsnäståget-Gamla Vasa 11 43

Gerby-Storviken-Hemstrand-Brändö-Infjärden-Dragnäsbäck

23 84

Merikart-Tervajoki-Lillkyro 7 29

Familjedagvårdens (gruppfamiljedagvård och familjedagvårdare som sköter barn hemma) andel har

sjunkit under de tre senaste åren. Antalet familjedagvårdare som sköter barn hemma har under de

senaste åren sjunkit från 83 till 60 och ytterligare familjedagvårare kommer att gå i pension. I Vasa

finns ingen privat familjedagvård.

Den nya lagen om småbarnspedagogik träder i kraft 1.9.2018 och den förutsätter att senast

1.1.2030 ska två tredjedelar av daghemmens fostrings-, undervisnings- och vårdpersonal som

räknas in i dimensioneringen ha behörighet som lärare eller socionom i småbarnspedagogik. Av

dessa två tredjedelar ska minst hälften ha behörighet som lärare i småbarnspedagogik. De övriga

ska ha minst behörighet som barnskötare inom småbarnsfostran. I Vasa har detta förverkligats

redan under flera år och det samma förutsätts av servicesedelsdaghemmen.

Begränsningen av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik

till 20 timmar från 1.8.2016 har märkbart ökat andelen barn i Vasa som deltar i

småbarnspedagogiken på deltid (tidigare 6-7 %, nu över 30 %).

Förskoleundervisningen tillhandahålls inom småbarnspedagogiken, så att småbarnspedagogik

tillhandahålls alla barn på samma ställe som förskoleundervisning. De flesta förskolegrupperna

fungerar i daghem, men några är placerade i skolornas lokaler. Inom förskoleundervisningen var

antalet barn hösten 2018 totalt 750.

För närvarande köper Vasa av Korsholm fyra och Korsholm köper av Vasa två småbarnspedagogiska

platser. Servicesedelsdaghemmen kan ta emot klienter också från andra kommuner, om också de

har servicesedelssystemet i användning.

I Vasa ordnas språkbadsverksamhet i svenska i tre kommunala daghemsgrupper. Verksamheten

börjar, då barnet är fem år och fortsätter som förskoleundervisning, platsantal 132.

Småbarnspedagogik på engelska erbjuder servicesedelsdaghemmet English Playschool för fem- och

sexåringar i tre grupper i stället för tidigare två grupper. Steinerpedagogik tillhandahålls i två

köpservicedaghem – finskspråkiga 21 platser och svenskspråkiga 12 platser.

Skiftvård ordnas i tvåspråkiga Rödluvans daghem på Högbacken. År 2018 har en ny skiftvårdsenhet

grundats på Klemetsöområdet.

Bokslut 2017 Kommunal verksamhet Privat verksamhet

Småbarnspedagogik i daghem

(2.934 barn)

39 kommunala daghem

2.480 barn

12 köpservicedaghem

454 barn

Småbarnspedagogik inom

familjedagvården (302 barn)

91 familjedagvårdare, varav 64

sköter barn hemma

9 gruppfamiljedaghem

302 barn

Förskoleundervisning (690

barn)

41 grupper 2 grupper (Steiner, English

Playschool)

Öppen småbarnspedagogik

(klubbverksamhet och öppna

daghem)

klubbverksamhet:

12 klubbar, 113 barn

öppet daghem:

7 öppna daghem, i genomsnitt

59 barn per dag och 42 vuxna

per dag

Nämnden för fostran och undervisning har 18.4.2018 godkänt servicenätsutredningen för

småbarnspedagogiken (bilaga).

15

De viktigaste linjedragningarna i servicenätsutredningen:

den privata småbarnspedagogikens andel kan var högst 25 % av de småbarnspedagogiska

platserna. År 2017 var 14 % av barnen inom småbarnspedagogiken

(daghem+familjedagvård) i köpservicedaghem.

språkbadsundervisning och förskoleundervisning ordnas huvudsakligen i stadens egen regi

(undantag Steinerdaghemmet och English Playschool).

daghemmen i centrum och i närheten av läroanstalter är i huvudsak stadens egen

verksamhet, nya daghem som grundas på övriga områden kan också vara

servicesedelsdaghem. En typisk storlek för ett servicesedelsdaghem är 4-6 grupper, medan

man vid nybyggnad av kommunala daghem strävar efter en storlek för 6-10 grupper.

Kommunen söker och godkänner serviceproducenter för servicesedelsdaghem enligt behovet

inom småbarnsfostran inom ramen för budgeten genom att beakta den servicemängd som

står till buds.

Åtgärdsförslag i servicenätsutredningen = resultatområdets viktigaste utvecklingsbehov:

Gerby daghem 2020 (200 platser, behovsutredning godkänts ST 13.8.2018)

Västerängens servicesedelsdaghem 2020 (150 platser, tvåspråkigt)

Servicesedelsdaghemmet i Merikart 2021 (84 platser)

Ett av utvecklingsbehoven är också vidare utveckling av specialsmåbarnspedagogiken. Den nya

lagen om småbarnspedagogik orsakar inte i Vasa stad speciella utvecklingsbehov i fråga om

personalen, för personalstrukturen motsvarar redan nu de kommande behoven.

Småbarnspedagogikens nettokostnader, jämförelsestad Tavastehus. Vasa har jämfört med

jämförelsestaden Tavastehus högre nettokostnader inom småbarnspedagogiken, till vilken en

delorsak kan vara Vasa stads system för interna hyror och den personalstruktur som

småbarnspedagogiken har valt (i barngrupperna två personer med barnträdgårdslärar- eller

socionomutbildning i stället för en person som lagen kräver).

16

2.1.2 Finskspråkig grundläggande utbildning 2.1.3 Svenskspråkig grundläggande utbildning A. Organisation och ledarskap

Den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är separata resultatområden

som leds av varsin skoldirektör (fi. koulutoimenjohtaja, sv. skoldirektör). Båda

resultatområdesdirektörerna har ett visstidsarbetsförhållande till 31.12.2019.

Den finskspråkiga grundläggande utbildningen är indelad i två geografiska områden, för vilkas

undervisningsarrangemang områdesrektorer ansvarar. Områdesrektorernas arbetsförhållande gäller

till 31.12.2019. Område 1 omfattar skolorna i norra området och centrum, område 2 omfattar

skolorna i östra området och Lillkyro. Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen finns

ingen motsvarande områdesindelning.

Åv enligt situationen 31.5.2018

Finskspråkig

grund-

läggan-

de utb.

Svensk-

språkig

grund-

läggande

utb.

Ordinarie På viss tid Ordinarie På viss tid

Ledare för morgon- och

eftermiddagsverksamhet

2,95 0,52

Biträdande rektor 6 1

Specialsakkunnig 0,53

Rektor för specialskola 1

Specialklasslärare 23,5 14 10 2,91

Specialklasslärare i grundskola 23,58 7,88 6 1,92

Chef för fostran och undervisning 0,5 0,5

Skolkurator 6 0,13 2,5

Skolgångsbiträde 58,24 39,25 11,36 19,28

Skolpsykolog 6,5 2,5

Skoldirektör 1 1

Klasslärare 134,12 30,75 38 4,92

Elevvårdssakkunnig 2

Serviceplanerare 0,5 0,5

Ledande lärare i grundskola 3

Lektor vid grundskola 78,61 16 14,5 2

Rektor för grundskola 11 3 5

Timlärare i huvudsyssla 31,74 16,43 18,7

Vaktmästare 10,52 1 3

Ansvarig ledare för morgon- och

eftermiddagsverksamhet

7,7 1,56 0,78

Ansvarig kurator 2 1

17


C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Skolor och elevantal, finskspråkig grundläggande utbildning

Skola Åk Elevantal

30.8.2018

Område 1:

(Centrum + Norra)

Centrumområdet

1. Hietalahden koulu 1-6 + specialundervisning 1-

9

253

2. Keskuskoulu 1-6, språkbad 415

3. Merenkurkun koulu 7-9, språkbad,

engelskspråkig undervisning

357

4. Suvilahden koulu 1-6, engelskspråkig

undervisning

261

Norra området

5. Isolahden koulu 1-6 + specialundervisning 1-

9

322

6. Länsimetsän koulu 1-6, språkbad 350

7. Onkilahden yhtenäiskoulu 1-9 + förberedande

undervisning

807

Område 2:

(Östra + Lillkyro)

Östra området

8. Huutoniemen koulu 1-6 387

9. Nummen koulu 1-6 + specialundervisning 1-

6 + förberedande

undervisning

253

10. Vanhan Vaasan koulu 1-6 184

11. Variskan koulu 7-9 + förberedande

undervisning

468

Lillkyro

12. Merikaarron koulu 1-6 136

13. Savilahden yhtenäiskoulu 1-9 347

14. Tervajoen koulu 1-6 80

Sammanlagt 4620

Dessutom studerar i skolorna i Vasa 44 elever i förberedande klass.

Elever från Vasa i skola i Korsholm 36 st. (Mustasaaren keskuskoulu).

Skolor och elevantal svenskspråkig grundläggande utbildning 20.9.2017

Skola Åk Elevantal

20.9.2017

Användningsgrad

(skolnätverks-

utredning 13.12.2017)

1. Borgaregatans skola 7-9, Flexibel grundl.

förberedande

371 91%

2. Gerby skola 1-6 278 99%

3. Haga skola 1-9, klassbunden

specialundervisn., förberedande

131 74%

4. Sundom skola 1-6 224 90%

5. Vikinga skola 1-6 239 85%

Sammanlagt 1243 86%

18

Elever från Korsholm inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen 26 st.

Totalt antal elever inom den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen

5.886 elever.

Därtill fungerar i Vasa Vaasan Rudolf Steinerkoulu, Vaasan Kristillinen koulu samt Vasa

övningsskola, som upprätthålls av Åbo Akademi. Elevantalet i dessa skolor är sammanlagt 714.

Vasa stads finsk- och svenskspråkiga grundläggande utbildning ordnar också sjukhusundervisning.

Därtill finns det skolenheter inom barnskyddet (Viima, Puro, Kustaalan koulu, Saukkoranta).

Undervisning på engelska ordnas i Suvilahden koulu (åk 1-6) och Merenkurkun koulu (åk 7-9).

Tidigarelagd språkundervisning ska börja ordnas på engelska från åk 1 i alla lågstadier. Nämnden

för fostran och undervisning behandlar utvidgningen av den engelskspråkiga undervisningen under

hösten 2018.

Språkbadsundervisning (svenska) ordnas i Länsimetsän koulu (åk 1-4) och Keskuskoulu (åk 1-6)

samt Merenkurkun koulu (åk 7-9). Inom den finskspråkiga allmänna undervisningen kan eleverna i

lågstadiet välja svenska som A2-språk på fjärde klassen.

Ytterligare upplysningar i Vasa stads språkstrategi:

https://www.vaasa.fi/sites/default/files/atom/vaasan_kaupunki_kielistrategia_a4_fi_naytto.pdf

I Vasa har resurserna inom den grundläggande utbildningen ökats redan tidigare till 1,91

årsveckotimmar och för år 2019 är resursen 1,95 årsveckotimmar, varvid resursen kan inriktas

enligt behov till mindre gruppstorlekar eller ökning av undervisningsmängden i nuvarande grupper.

Den finskspråkiga grundläggande utbildningens timfördelning:

https://www.vaasa.fi/sites/default/files/atom/vaasan_kaupunki_kielistrategia_a4_fi_naytto.pdf

19

Svenskspråkig grundläggande utbildning i Vasa

Timfördelningen för den kommunala

svenskspråkiga grundl. utbildningen i

Vasa

Nämnden för småbarnsfostran och

grundläggande utbildning, svenska

sektionen 16.4.2015 § 14 och ändrad

8.12.2016 § 38

Ämne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt

Modersmål och litteratur 7 7 5 5 4 4 3 4 3 42

A-språk 2 2 2 3 2 2 3 16

Frivilligt A-språk/B1-språk 2 2 2 2 2 2 12

Matematik 3 3 4 4 3 4 3 4 4 32

Omgivningslära 2 2 3 2 3 2 14

Biologi och geografi 2 3 2 7

Fysik och kemi 2 2 3 7

Hälsokunskap 0,5 1 1 3

Religion/Livsåskådningskunskap 1 1 2 1 1 1 1 1 1 10

Historia och samhällslära 1 2 2 2 2 3 12

Musik 1 1 1 1 1 1 2 8

Bildkonst 1 1 1 1 1 2 2 9

Slöjd 2 2 2 1 1 1 3 11

Gymnastik 2 2 2 2 3 2 2 3 2 20

Huslig ekonomi 3 3

Valfria konst/färdighet 2 2 2 2 2 11

Elevhandledning 0,5 0,5 1 2

Valfria ämnen 1 1 1 3 3 9

Obligatoriska 20 20 23 24 25 26 30 30 30 228

Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen ordnas i sin helhet i egen regi och är indelad i

elevupptagningsområden (se bild). Vasa Övningsskola har ett eget elevupptagningsområde.

Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har en satsning har gjorts på elevvården och

nya tjänster och befattningar har grundats. Till elevvårdspersonalen hör för tillfället 2,5 psykologer

och 3,5 kuratorer.

20

Skolgångsbiträden finns i varje skola och resurser har fördelats så långt det är möjligt enligt behov

Inom den grundläggande utbildningen är man aktivt med i olika projekt. Med hjälp av olika

understöd ordnas klubbverksamhet, tidigarelagd undervisning i engelska i åk 3,

tutorlärarverksamhet och språkberikande arbetssätt. För att främja elevernas välmående deltar

skolorna i Skola i Rörelse-projektet.

Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen ordnas förutom grundläggande utbildning i åk

1-9 även påbyggnadsundervisning, flexibel grundläggande utbildning, klassbunden

specialundervisning och sjukhusundervisning. För elever med invandrarbakgrund ordnas

undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen, svenska som andraspråk och

modersmålsundervisning.

Undervisningen i finska inleds i åk 1 i de svenskspråkiga skolorna och eleverna har möjlighet att

studera modersmålsinriktad finska.

Undervisningsresursen för läsåret 2018-2019 är 2424 h beräknat på 1256 elever. I resursen ingår

435 h för specialundervisning.

Enligt skolnätsutredningen 13.12.2017 är skolnätet för den finskspråkiga grundläggande

utbildningen i balans vad gäller elevantal och skolornas geografiska läge. Inom den finskspråkiga

grundläggande utbildningen är elevupptagningsområdenas gränser flexibla.

Enhetsskolor fungerar redan i norra området (Onkilahden yhtenäiskoulu) och i Lillkyro (Savilahden

yhtenäiskoulu). Målet är att varje område ska ha en enhetsskola. Nämnden för fostran och

undervisning har 6.6.2018 godkänt Vanhan Vaasan koulus behovsutredning, enligt vilken Vanhan

Vaasan koulus nybyggnad uppförs i anslutning till Variskan yläkoulu. Då bildas enhetsskolan i östra

området i anslutning till Variskan koulu. Lösningen gällande centrumområdets enhetsskola hänger

samman med Merenkurkun koulus utrymmesbehov. Vanhan Vaasan koulu fungerar på grund av

inneluftsproblem i tillfälliga utrymmen i Palosaaren koulu fr.o.m. 13.8.2018.

Det svenskspråkiga skolnätet består av fyra lågstadier och ett högstadium. Inom den

svenskspråkiga grundläggande utbildningen är det inte för närvarande ändamålsenligt att

eftersträva en enhetsskola. En utmaning för de svenskspråkiga skolorna är lokalernas tillräcklighet i

och med att elevantalen växer. Enligt befolkningsprognoserna ökar antalet svenskspråkiga barn på

områdena jämnt och behärskat, men skolornas elevantal stiger kraftigare, eftersom en allt större del

av familjerna väljer svenskspråkig grundläggande utbildning. Gerby skola behöver ytterligare ett

klassutrymme hösten 2018 och ännu ett hösten 2019. Även Sundom skola behöver mera

klassutrymmen hösten 2019.

I samarbete med föreningarna ordnas morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den

grundläggande utbildningen, Skolan i rörelse-verksamhet samt Action-grenprovningar. Inom den

svenskspråkiga grundläggande utbildningen svarar Folkhälsan och Settlementet helt för morgon-

och eftermiddagsverksamheten, inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen ordnas

morgon- och eftermiddagsverksamheten i kommunens egen regi och i samarbete med

idrottsföreningarna, såsom VPS juniorit ry.

Utöver lokalärenden gäller utvecklingsbehovet inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen

följande: elever med behov av stöd ökar, pedagogiskt ledarskap, utvärdering och kvalitet.

21

Nettokostnaderna för den egna grundläggande utbildningen är något högre än i jämförelsestaden

Tavastehus. I Vasas kostnader har den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande

utbildningen räknats samman. 2.1.4 Vaasan lyseon lukio

2.1.5 Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk A. Organisation och ledarskap


C. Servicenätet


Vaasan lyseon lukio bildar ett eget resultatområde, som har en egen rektor. Vasa gymnasium och

Vasa svenska aftonläroverk bildar ett gemensamt resultatområde, som har en gemensam rektor.

Åv enligt situationen 31.5.2018

Vaasan

lyseon lukio

Vasa

gymnasium

+ Aftis

Ordinarie På viss tid Ordinarie På viss tid

Biträdande rektor 1

Gemensam för gymnasiet och

grundskolan

0,7 1

Lektor vid gymnasium 8

Studiehandledare vid gymnasium 2 1

Rektor för gymnasium 1 1

Gemensam äldre lektor för

gymnasium/aftonläroverk

1

Studiesekreterare 2 1

Timlärare i huvudsyssla 1 9,85 4,84 3,62

Timlärare uts. till tjänst i

huvudsyssla

2

Äldre lektor 25,5 6 1

Vaktmästare 1

Ansvarig kurator 1

Expeditionsvakt 1

22

Gymna-

sium

Dag-

gymna-

sium

stud.

Enhetspris Kvälls-

gymnasium

stud.

Enhetspris Ordinarie

studerande

Personal

Vaasan

lyseon

lukio

800 5561,94 55 3293,08 855 44,1

VG + aftis 160 6229,38 90 3293,08 250 20

I Vasa finns Finlands första tvåspråkiga gymnasiecampus, där Vaasan lyseon lukio, Vasa gymnasium

och Vasa svenska aftonverk fungerar; allt är kommunens egen verksamhet. Vaasan lyseon lukio

fungerar på campus i två fastigheter (V- och K-fastigheterna). I Vaasan lyseon lukio studerar

ungdomar från hela Vasaregionen, eftersom det närmaste finskspråkiga gymnasiet finns först i

Laihela. Vasa svenska aftonläroverk är Finlands enda svenskspråkiga vuxengymnasium, som

fungerar som distansgymnasium och de studerande kommer från olika orter i Finland och några

även från utlandet.

Ända sedan det tvåspråkiga gymnasiecampuset grundades har man velat utveckla

samanvändningen av utrymmena och växelverkan över språkgränserna. Den gemensamma

kursbrickan uppmuntrar till studier i det andra inhemska språket. Gymnasierna har också regionens

enda gymnasium med idrottsprofilering, varvid de studerande kan kombinera målmedveten

idrottsträning med studierna. Gymnasierna har också gjort omfattande satsningar på språkstudier

och studier i matematiska ämnen. I synnerhet Vaasan lyseon lukios internationella program är

mycket omfattande.

Därtill ordnas gymnasieundervisning i Vasa övningsskola (svenskspråkigt gymnasium + IB-

undervisning), som upprätthålls av Åbo Akademi.

Gällande nettokostnader för egen gymnasieutbildning finns inga jämförelsesiffror i Tavastehus.

Jämfört med medeltalet i Fastlandsfinland har Vasa lägre nettokostnader per elev inom

gymnasieutbildningen.

I Vasa genomförs gymnasieutbildningen helt med stöd av statlig finansiering.

23

2.1.6 Vamia

A. Organisation och ledarskap B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Vamia som organisation är ett år gammal och den nya organisationen har byggts upp kring Vasa

yrkesinstituts, Vasa vuxenutbildningscenters och Vasa läroavtalsutbildnings funktioner. Som direktör

för resultatområdet fungerar rektorn.


Regionchef 1

Yrkesman 2

Biträdande rektor 2

Kundrelationschef 2

Specialyrkesman 3

Speciallärare 4 1

Infoanställd 1 0,5

Chef för internationella relationer 1

Utvecklingschef 1

Fastighetsskötare 1

Skolgångsbiträde 1,78 1

Utbildningschef 6

Utbildningsplanerare 7

Kurator 5 1

Anstaltsman 1

Lektor 62,37

Invandrarkoordinator 1

Marknadsföringsplanerare 1

Mekaniker 1

Handledare 1

Lärare 64,26 10,23

Studiehandledare 3 1,68

Studiesekreterare 8

Läroavtalschef 1

Projektchef 1

Timlärare i huvudsyssla 49,14 9

Rektor 1

Byråchef 1

Timlärare 1

Sysselsättningschef 1

Lagerförvaltare 0,6

Lagerarbetare 1

Expeditionsvakt 2

Instrumentvårdare 1

Vamia ordnar yrkesutbildning för unga och vuxna på finska, svenska och engelska; allt i kommunens

egen regi.

Utbildningsformer (kommunens egen

verksamhet)

Statsandel

Yrkesinriktad grundutbildning 18.637.772

Yrkesinriktad tilläggsutbildning 1.693.977

Yrkesinriktad grundutbildning, läroavtal 828.000

Yrkesinriktad tilläggsutbildning, läroavtal 1.104.898

Arbetskraftsutbildning 563.116

24

Vamias studerandeantal (5.6.2018) 2.242, av vilka 186 är skrivna i Korsholm. Svenskspråkig

yrkesutbildning ordas av Yrkesakademin/SÖFUK

En utmaning inom den yrkesinriktade utbildningen är reformen som pågår inom yrkesutbildningen. I

fråga om lokaliteterna är utmaningen att få nya utrymmen för utbildningen inom bil-, byggnads- och

jordbyggnadsbranschen (PAM-hall).


yrkesutbildningsreformen fört med sig: kompetensbasering, kundorientering, svarande mot framtida

arbetslivsbehov, förändringutbildningar, samarbete med arbetslivet.

2.1.7 Vasa stads institut

A. Organisation och ledarskap B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov

Vasa stads institut är i stadens organisationsstruktur ett nytt resultatområde, där Vaasa-opistos,

Vasa Arbis och Kuula-institutets verksamhet har sammanförts. Som resultatområdets direktör

fungerar ledande rektorn, som samtidigt är rektor för Vaasa-opisto. Även Vasa Arbis och Kuula-

institutet har egna rektorer.

Ledande rektorn för Vasa stads institut Sannasirkku Autio fungerar som ordförande för

Kansalaisopistojen liitto KoL – Medborgarinstitutens förbund MiF ry. MiF fungerar som

intressebevakare och påverkare för medborgar- och arbetarinstituten och det fria bildningsarbetet.


Biträdande rektor 1 1

AV-mästare 1

Lektor i flöjt 1

Intendent 1

Ledande rektor 1

Språklärare 3 0,9

Skolgångshandledare 1 1,29

Lektor 2

Lärare vid musiklekskola 2

Lektor vid musikinstitut 1,57

Lärare vid musikinstitut 5

Lektor i piano 2

Lärare i piano 3 1

Timlärare i huvudsyssla 0,9

Rektor 3

Lärare i finska språket 2

Planeringsansvarig lärare 11 0,7

Lärare i textilslöjd 2

Verksamhetsenhetsansvarig 1 1

Timlärare 150

Vaktmästare 2 2

Expeditionsvakt 2

Lärare i violin 2

Lektor i violin 1

Lärare i solosång 1

Institutens verksamhet är kommunal verksamhet. Med Storkyro och Laihela kommuner har ingåtts

avtal om ordnande av medborgarinstitutsverksamhet: Vaasa-opisto ordnar verksamheten och

avtalskommunerna betalar för tjänsterna den andel som överskrider statsandelen samt svarar för

verksamhetsutrymmena. Kuula-institutet har ett serviceavtal om musikinstitutstjänster i Storkyro

och Laihela.

25

Vaasa-opisto: Vasa Rådhusgatan 31, Kasernområdet (TaiKon, Stallis träslöjdsutrymmen, danssalar),

YA Campus Kungsgården (träslöjdsutrymmen), Lillkyro (Merikart, Kirkonkylä/Vähäkyrö-talo

Tervajoki). Dessutom Laihela (Opistotalo i centrum, f.d. ullspinneriet i stationsområdet, därtill i

skolor och ungdomsföreningar) och Storkyro (Opistotalo i centrum, f.d. hemslöjdsskolans

träslöjdsutrymmen, verksamhet också i bl.a. Lehmäjoki, Tervajoki och Orisberg). Enskilda kurser

även i andra utrymmen.

Vasa Arbis: Arbishuset, Kyrkoesplanaden 15. Gemensamma utrymmen med Opisto på

Kasernområdet (TaiKon, Stalli). Enskilda kurser även i andra utrymmen.

Kuula-institutet: Skeppsgatan 12. Filialer i Laihela och Storkyro.

BG 2018 Undervis-

ningstimmar

Kurser

Kursdeltagare Statsandel

fritt bildnings-

arbete

Statsandel

ungdomsklass

Vaasa-opisto 19000 815 12000 835.585 365.764

Vasa Arbis 9300 400 5100 356.795

Kuula-

institutet

25000 1330 1.090.539

Förverkligade timmar år 2017: Vaasa-opisto 21702, Arbis 8713, Kuula-institutet 24702.

Institutens samarbete har förtätats under de senaste åren genom att ett gemensamt resultatområde

har bildats; Vasa stads institut. Målet är att använda de gemensamma resurserna ännu effektivare

över förvaltnings- och språkgränserna.

Utvecklingsmål:

Institutens verksamhetslokaler är bra. Utrymmesbristen vid Rådhusgatan 31 underlättas i och med

att det nya skolcampuset blir färdigt. I fastighetens B-del är behovet av en hiss stort. I danssalen på

Kasernområdet torde en grundlig renovering vara på kommande på längre sikt. Specialklasserna i

de båda ovan nämnda lokalerna kan utnyttjas av Vaasa-opisto och Arbis. Vaasa-opisto har fått nya

verksamhetsutrymmen i Vähäkyrö-talo.

Tanken om att instituten främjar och upprätthåller välfärden framhävs i en bildningskommun. De

nya uppgifterna som undervisnings- och kulturministeriet har satt upp för det fria bildningsarbetet,

undervisning för invandrare, digitalisering och stärkande av svaga grundfärdigheter ställer

utmaningar på institutens kunnande och färdigheter som erbjudare av utbildningsservice för

specialgrupper; uppsökande verksamhet, specialpedagogik, kompanjonundervisning och tutorskap

är framtid också i det fria bildningsarbetet.

Inom den grundläggande konstundervisningen stärker de nya läroplanerna den nätverksbaserade

verksamheten, men samtidigt utmanas de traditionella verksamhetssätten bl.a. i fråga om

undervisningens genomförande och bedömning. Läroplansreformen är starkt anknuten till

förändringen i den finländska fritiden, omformning av det målinriktade hobbyutövningsidealet.

Utmaningar inom den grundläggande konstundervisningen och det fria bildningsarbetet orsakas

också av andra stadiets och i synnerhet yrkesutbildningens reformer.

Allt mera stöd för yrkeskunskaper söks i studier med fri inriktning. Olika verktyg för identifiering och

erkännande av kunnande bör tas i bruk. Vid Vaasa-opisto sätter den grundläggande utbildningen för

vuxna upp nya förpliktelser i fråga om studerandevården, vilka kan uppfyllas med hjälp av

samarbetsnätverk. Överföringen av anordningsansvaret till Vaasa-opisto och den kraftiga

stegringen i studerandeantalet förutsätter en tillräckligt stor ordinarie personal för undervisning och

studerandevård. Vid Vaasa-opisto och Kuula-institutet kommer pensioneringarna under de

närmaste åren att vara många. Det blir aktuellt med en granskning av både personal- och

kompetensreserven.

26

Nödvändiga utvecklingsmål inom organisationen är stärkande av resultatområdets interna synergism

och funktionsduglighet samt fördelning av kunnande och personalresurser över

läroanstaltsgränserna i resultatområdets serviceproduktion. I produktionen är strävan att utveckla

verksamhetsformerna, så att de svarar mot kundkretsens föränderliga behov, t.ex. genom

utveckling av arbetsrytmen under arbetsåret. I bakgrunden bör Vasa stads institut utveckla och

stärka sitt varumärke och sin image utgående från sina styrkor och lyfta fram dem effektivt i

kommunikation och marknadsföring.

Resultatområdets gemensamma utvecklingsprojekt på kort sikt: införande och utvärdering av de

nya läroplanerna för grundläggande konstundervisning, koordinering av utbudet av

språkundervisning, uppbyggande av varumärket samt utveckling av kommunikation och

marknadsföring tillsammans på basis av det.

2.1.8 Ungdomsservice


Ungdomsservicen bildar ett eget resultatområde, som leds av chefen för ungdomsverksamheten.

Ungdomsservicen hörde tidigare till fritidsnämnden, men efter nämndreformen 1.6.2017 har den

varit en del av utbildningsnämnden. Ungdomsservicen anser det vara en mycket bra sak att höra till

utbildningsnämnden.


Specialungdomsledare 2 2

Klubbledare 7

Regional koordinator 1

Ungdomsledare 16,75 5

Koordinator för ungdomsärenden 1 1

Ungdomssekreterare 2

Ungdomsinformatör 1

Chef för ungdomsverksamheten 1

Handledare 1

Servicekoordinator 2

Familjecenterkoordinator 1

Projektchef 1

Verkstadshandledare 3

B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Ungdomsservicen är kommunens egen verksamhet, till vilken ungdomslagen förpliktar.

Ungdomsservicen ordnar verksamhet i ungdomsgårdarna, annan verksamhet är bl.a. ungdomskafé

Walkers, skejthall, rockskola, Rockwerstas och träffpunkt Helmi för invandrarkvinnor. Därtill

koordinerar ungdomsservicen Vasa ungdomsfullmäktiges och familjecentrets verksamhet.

Ungdomsservicen ordnar också olika evenemang samt klubb-, läger- och utflyktsverksamhet.

Ungdomsgårdar:

Villa Gerby (Gerby), Sumppu (Storviken), Kultsa (centrum), Huudi (ungdomsgård + bibliotek,

Roparnäs), Ristikka (Korsnäståget), Kyrölä (Lillkyro).

Projekt (värde 388.000 €).

- informations- och rådgivningsservice för ungdomar Reimari

- uppsökande ungdomsarbete

- verkstadsverksamhet för ungdomar

- integration av invandrarungdomar med hjälp av motion och idrott

- Navigatorn Österbotten

- utveckling av lokal hobbyverksamhet för barn och ungdomar

Samarbetsavtal:

27

Vaasan 4H (Alkula traditionsgård)

Vaasan Uuden Kulttuurin yhdistys Volume ry (bandutrymmen, Rockwerstas)

Resurscentret Föregångarna (uppsökande ungdomsarbete)

Kostnadsnivå jämfört med jämförelsekommunerna: Enligt Finlands Kommunförbund använder

kommunerna i genomsnitt 40 €/invånare till ungdomsarbete. I Vasa i genomsnitt 28 €/invånare.

En risk är att servicen upphör om projektfinansieringen tar slut, t.ex. uppsökande ungdomsarbete

och ungdomarnas informations- och rådgivningsservice Reimari. Mängden ungdomar som riskerar

att bli utslagna och som redan är utslagna har ökat kraven i personalens arbete och det finns behov

av att utöka personalresurserna.

Investeringar:

Hobby- och allaktivitetslokal för ungdomar (Lillkyro)

Club 18 övnings- och konsertlokal för ungdomar (Klemetsö, Rockwerstas)

Strategiska mål:

Stödande av ungdomarnas uppväxt och förebyggande av utslagning.

Främjande av ungdomarnas delaktighet och aktiva medborgarskap.

Främjande av ungdomarnas välfärd.

Ungdomarnas önskemål och behov förutsätter kontinuerlig utveckling av servicen och skapande av

nya tjänster i en samverkande omgivning. T.ex. ungdomsverkstaden Varikkos verksamhet

förverkligas i samarbete med Vamia, redskapsutlåningen Future, som ungdomarna önskat och också

hade kommit med idén till, öppnades i det östra området 4.6.2018 i samarbete med Settlementet i

Vasa.

2.1.9 Kultur- och biblioteksservice A. Organisation och ledarskap Kultur- och biblioteksservicen har sammanslagits år 2017 till ett gemensamt resultatområde, som

leds av biblioteksdirektören. Resultatområdet har fr.o.m. år 2018 tre serviceområden: kultur- och

målgruppstjänster, närtjänster samt interna och regionala tjänster. Serviceområdena leds av

kulturchefen och två servicechefer.


AV-expeditionsvakt 1

Informatiker 12 1

Värd 1

Biblioteksbiträde 1

Bibliotekspedagog 5

Biblioteksfunktionär 27,49 4,31

Kultur- och biblioteksdirektör 1

Kulturassistent 1

Kulturkoordinator 1

Kulturchef 1

Kulturplanerare 1

Kulturproducent 1

Servicechef 2

Serviceplanerare (regional)

Evenemangskoordinator 1

Teknikansvarig 1

Ansvarig serviceplanerare (regional)

Expeditionsvakt 1


28

C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Bibliotekets verksamhetsenheter, alla är kommunens egen verksamhet:

Huvudbiblioteket, Brändö, Sundom, Gamla Vasa, Merikart (bibliotek+småbarnspedagogik), Lillkyro,

Sunnanvik, Roparnäs (Huudi, bibliotek+ungdomsservice), bokbussen.

Kulturservicens verksamhetsenheter är förutom biblioteket Kulturhuset Fanny (kort- och långvarig

hyresverksamhet), stadshuset (kortvarig hyresverksamhet), Kasern 13 och Stalli (båda på

kasernområdet, långvarig hyresverksamhet enbart för kulturaktörer).

Vasa stadsbibliotek handhar den regionala utvecklingsuppgiften i landskapen Södra Österbotten,

Mellersta Österbotten och Österbotten. I enlighet med den regionala utvecklingsuppgiften utvecklar

biblioteket genom att lyssna på regionen bibliotekspersonalens kunnande och service. I synnerhet

den svenskspråkiga servicen och kunnandet utvecklas i samarbete med biblioteken i Borgå och Åbo.

Biblioteken som sköter den regionala och nationella utvecklingsuppgiften bildar ett nätverk.

Verksamhetens fokusområden på hela resultatområdet:

utvecklande av resultatområdets verksamhet, stärkande av statusen och ökande av

verkningsfullheten genom pedagogisk verksamhet

ökande av verkningsfullheten: genomförande av den kulturella läroplanen inom den

grundläggande utbildningen och stärkande av läroanstaltssamarbetet tillsammans med övriga

resultatområden

regional utvecklingsuppgift: utveckling av samarbete, kunnande och service med biblioteken i

kommunerna i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten

ökande av verkningsfullheten genom förebyggande verksamhet: sammanställning av en

”kulturell läroplan” för äldre, förberedelser inför vårdreformen och planering av den

förebyggande kulturverksamheten som blir kvar i kommunen

utveckling av kultur- och biblioteksservice för specialgrupper

skapande av nya servicekoncept för främjande av yttrandefrihet, aktivt medborgarskap och

demokrati

kultur- och biblioteksservicen är en välkänd och eftertraktad samarbetspart

ökande av synligheten

beredare av stadens kulturprogram (2018-2019)

För att kunna erbjuda högklassig service i den föränderliga omvärlden förnyar kultur- och

biblioteksservicen sin interna organisation, så att den blir kostnadseffektivare och flexiblare

- Befästande av organisationens verksamhet enligt verksamhetsstadgan

- Skapande av arbetsformer som inkluderar personalen och kunderna och utveckling av nya

verksamhetsmodeller tillsammans med användarna och intressentgrupperna

Kulturservice:

Förverkligar de i lag stadgade uppgifterna för kommunens kulturväsende genom att främja ett

mångsidigt kulturutbud samt genom att skapa förutsättningar för ett mångsidigt kulturarbete. Målet

är att tillsammans med stadsborna, kulturaktörerna och stadens kulturinrättningar skapa ett

livslångt förhållande till kulturen för varje Vasabo samt att betona de kulturella tjänsternas

betydelse som en del av människornas vardag och välfärd.

Kulturservicen svarar för planering, koordinering och utveckling av Vasa stads allmänna

kulturverksamhet, stöder det fria fältets kulturaktörer samt genomför ensam och som samarbete

kulturella evenemang och tillställningar i staden. För närvarande pågår inga stora egna projekt, men

kulturservicen deltar i flera samarbetsprojekt.

Via kulturservicen utdelas stadens kulturunderstöd:

år 2018 utdelades 77 000 € till 48 aktörer + 3000 € pris och stipendium till 2 aktörer.

år 2017 utdelades understöd 66 100 € till 37 aktörer + 3000 € pris och stipendium till 2 aktörer,

summorna varierade mellan ca 300 € och 7000 €.

De som får störst stöd är Vasas studentteater Rampen, Föreningen Brage, Skafferiet Ritz r.f. och

Vähäkyrö-Seura ry, understöd beviljas som objekts-, stadskultur- och verksamhetsunderstöd. Via

stadsstyrelsen beviljas understöd till en del av aktörerna inom det kulturella området, såsom

29

Österbottens hantverk rf, Regionala danscentret i Österbotten, Vasa Sjöhistoriska förening rf (Vasa

sjöfartsmuseum) och Musikfestspelen Korsholm.

30

Utvecklingsbehov:

Biblioteksservice:

tjänster för specialgrupper, tillgänglighet och nåbarhet, tjänsternas synlighet, inkludering av

användarna, elektroniska tjänster, digihandledning

Kulturservice:

den kulturella läroplanen når förutom den grundläggande utbildningen också barn och ungdomar

inom småbarnspedagogik och andra stadiet, kraftigare utveckling av den förebyggande

verksamheten (i synnerhet barn, ungdomar, familjer, seniorer), utveckling av egna stora

evenemang (4), reagerande på förnyandet av lagen om kulturverksamhet och genomförandet av

lagen, beredning och genomförande av stadens kulturprogram

Utmaningar

Inom hela resultatområdet: stram ekonomi, inget spelrum i budgeten, personalens tillräcklighet och

ork, säkerställande av kunnandet.

Biblioteksservice: inledande av den regionala utvecklingsuppgiften och inkluderande av regionen.

Kulturservice: otydliga gränser i verksamhetsfältet och svarande på efterfrågan, d.v.s. utmaningar

gällande definiering av allmän kulturverksamhet, osäkerhet gällande extern finansiering,

kulturunderstödspengarnas knapphet i förhållande till det verkliga behovet, stödande och stärkande

av kulturverksamhet och stadskulturverksamhet på eget initiativ

Vasa har betydligt högre nettokostnader för kultursektorn än jämförelsestaden Tavastehus. Enligt

den nationella statistiken satsar Vasa mest på kultur. Kostnaderna är höga, eftersom Vasa har flera

kommunala kulturinrättningar och ett omfattande utbud av grundläggande konstundervisning. Till

kultur- och biblioteksservicens ansvarsområde i Vasa hör kommunens allmänna kulturverksamhet. I

den här jämförelsen ingår också konstinrättningar, såsom teatrar och orkestrar.

31

Vasa har högre nettokostnader för biblioteket än jämförelsestaden Tavastehus. Vasa stadsbibliotek

har tidigare fungerat som landskapsbibliotek och också nu har biblioteket en regional

utvecklingsuppgift. De högre kostnaderna än jämförelsestadens förklaras av att Vasas bibliotek

fungerar i en tvåspråkig miljö, varvid man t.ex. för material använder mera pengar än i en

enspråkig kommun. Biblioteksmaterialet år 2017 bestod av 64 % finskspråkigt material, 30 %

svenskspråkigt material och 6 % material på andra språk. Anskaffningen av svenskspråkigt material

är något högre än befolkningens språkfördelning förutsätter.

2.1.10 Vasa stads museer

A. Organisation och ledarskap Som resultatområdesdirektör för museiväsendet fungerar museidirektören. Museets organisation har

fem serviceområden.


Regionkonstmuseiforskare 1

Amanuens 4

Arkeolog 1

Arkivamanuens 1

Möbelkonservator 1

Samlingsassistent 1

Samlingschef 1 1

Kurator 1

Landskapsmuseiforskare 1

Museimästare 2 2,72

Museichef 1

Museiövervakare 0,55

Museiserviceansvarig 5

Museipedagog 1 1

Museidirektör 2

Museiövervakare 0,5

Utställningsmästare 1

Utställningschef 1

Byggnadsforskare 1

Konstkonservator 1

Produktionschef 1 1

Forskare 2 1

Chef för publikarbete 1

32

B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov

Museets verksamhetsenheter, alla kommunens egen verksamhet:

Österbottens museum

Kuntsis museum för modern konst (samarbete med Kuntsis stiftelse)

Tikanojas konsthem

Konsthallen

Gamla Vasa museum

Övriga museer, som Vasa stad understöder (upprätthålls av föreningar):

sjöfartsmuseet, bil- och motormuseet, Brage friluftsmuseum, krigsveteranmuseet, arbetarmuseet.

Utvecklingsbehov:

Vasa stads museer är i behov av nya förvarings- och konserveringsutrymmen för samlingarna. En

behovsutredning om museernas förvaringsutrymmen har godkänts i stadsstyrelsen 13.8.2018.

Österbottens museum fungerar som regionkonstmuseum och landskapsmuseum. I den lagreform

som är under beredning kommer det tidigare systemet att ersättas och i stället skapas en

arbetsfördelning mellan regionala ansvarsmuseer. Vasa stads museer kommer att ansöka om att få

uppgiften som regionalt ansvarsmuseum och om detta beviljas, behövs en granskning av hur

servicen ska skötas i fortsättningen.

Nationellt förväntar man sig förnyelse av museiservicen. Tjänster borde produceras tillsammans

med publiken och genom att lyssna på dess behov. Förutom de nuvarande serviceformerna

förväntas museerna producera allt mera digitala tjänster. Vasa stads museer har fyra

verksamhetsenheter, där tillfälliga utställningar ordnas. I nuläget har detta visat sig vara sårbar

verksamhet – serviceutbudet förverkligas av alltför liten personal. Om personalresurserna eller

medlen för verksamheten inte utökas betydligt, måste museerna gå igenom vilka tjänster som kan

genomföras med resurserna på nuvarande nivå och på vilka villkor de kan genomföras. T.ex. hur

många tillfälliga utställningar kan sättas upp årligen och hur ordnas museernas öppethållning?

Efterfrågan på regionala myndighetstjänster är betydande och i och med en eventuell status som

regionalt ansvarsmuseum ökar efterfrågan ytterligare.

Museerna ska agera aktivt för att nå nya publikgrupper. Förutom att ta hand om museibesökarna

ska museerna producera elektroniska tjänster och göra det möjligt för publiken att bekanta sig med

samlingarna och kulturarvet även utanför museibyggnaderna. Utvecklingen av tjänsterna förutsätter

forskning, en uppfattning om vad allt som administreras i kulturarvets namn.

2.1.11 Idrottsservice

A. Organisation och ledarskap Idrottsservicen bildar ett eget resultatområde, som leds av chefen för idrottsverksamheten.

Idrottsservicen hörde tidigare till fritidsnämnden, men efter nämndreformen 1.6.2017 har den varit

en del av kultur- och idrottsnämnden. Enheten för underhåll av idrottsplatser var tidigare en del av

idrottsservicen, men den har fr.o.m. 1.1.2018 överförts att lyda under tekniska sektorns

kommunteknik.


Idrottsinstruktör 3

Idrottsgrensinstruktör 2

Idrottsplanerare 3

Chef för idrottsverksamheten 1

Idrottsverksamhetsinstruktör 2 0,9

Serviceförman 1

Servicerådgivare 5

Simövervakare 5 1

33

Simövervakare/instruktör 1 2

Receptionist 0,48


Idrottsservicen är i huvudsak kommunens egen verksamhet. I samarbete med idrottsföreningarna

ordnas grenprovningar och -skolor för skoleleverna.

Vasaregionens Arenor är en samkommun, som ägs av Vasa stad och Korsholms kommun.

Samkommunens egna idrottsplatser är ishallen och Botniahallen och den ansvarar för närvarande

också för underhållet av Elisa Stadion, som är Vasa stads balansenhet. Samkommunerna behandlas

i kommunstrukturutredningens ekonomi- och förvaltningsarbetsgrupp.

Bilaga: Idrottspolitiskt program (nytt kultur- och idrottsprogram under arbete)

Föreningar som understöds 68 st.

Understöd 2017: 163.104 €.

Serviceformer:

1) Motion och idrott för barn och ungdomar

Verksamheten inriktas på barn och ungdomar i årskurserna 1-9, som med tanke på hälsan rör sig

alltför litet och inte deltar i idrottsföreningsverksamhet

Action-verksamhet (motionsklubbar för elever i årskurserna 1-6, motionsinriktade heldags- och

halvdagsläger)

Hobbyverksamhet (grenskolor och -provningar tillsammans med idrottsföreningarna)

Skolan i rörelse-verksamhet (ledd rast- och pausmotion samt motionsjippon under lektionerna)

Barn i rörelse-projektet (klubbverksamhet för barn i årskurserna 3-6)

Familjemotion

2) Anpassad idrott

Målet är främjande och förebyggande av hälsan samt upprätthållande av funktionsförmågan för olika

grupper av personer med funktionsnedsättning eller sjukdom, bland äldre och invandrare.

Verksamheten riktas till alla från barn till äldre

Grupper som tränar färdigheter och balans

Stol- och seniorgympa i olika stadsdelar

Vattengymnastikgrupper

Dansgrupper

Spelgrupper

Idrottsgrupper för specialbarn

4) Hälsomotion

Idrottslig aktivering av Vasa stads arbetstagare och alla Vasabor samt personer i arbetsålder i

närkommunerna samt ökande av hälsofrämjande motionsmedvetenhet. Hälsomotionsservicen

ordnar hälsomotionsgrupper, arbetshälsojippon för stadens arbetstagare, pausgympakampanjer,

konditionstestning, olika hälsomotionsevenemang, evenemang för hela familjen, parkgymnastik,

ökar medvetenheten om välmående och främjar cykling.

5) Egentlig idrottsverksamhet

Föreningssamarbete

Utdelning av turer/överlåtelse av utrymmen

6) Simhallsfunktioner

Simundervisning för förskole- och lågstadieelever

Sommarsimskolor, simskolor för vuxna

Vattengymnastik och gymgrupper

Simteknikkurser

Vattenmotionsevenemang

7) Projekt: Skolan i rörelse (undervisnings- och kulturministeriet)

Barn i rörelse (koordineras av olympiska kommittén)

34

Utveckling av lokal hobbyverksamhet för barn och unga (RFV/ungdomsservicen)

Idrottsplatser, sammandrag:

Simhall

Bowlinghall

Idrottshall

Idrottscenter

Brottningssal

Budosal

Boxningssal

Redskapsgymnastiksal

Skolornas gymnastiksalar 28 st.

Inomhusskjutbana

Gym 2 st.

Konditionsbanor 12 st.

Skidspår 17 st.

Skidcenter 1 st.

Rinkar 12 st.

Skridskobanor 16 st.

Skridskorutter 1 st.

Skridskobanor (grönområdesenheten) 16 st.

Friidrottsplaner 2 st.

Friidrottsträningsområde 1 st.

Stora konstgräsplaner 2 st.

Små konstgräsplaner 3 st.

Stora gräsplaner 11 st.

Gräsplaner (sköts av föreningar) 6 st.

Mellanstora gräsplaner 12 st.

Små gräsplaner 5 st.

Stora sandplaner 7 st.

Mellanstora sandplaner 7 st.

Små sandplaner 4 st.

Närplaner (inga mål) 23 st.

Bobollsstadion 2 st.

Bobollsplaner 2 st.

Näridrottsplatser (grönområdesenheten) 13 st.

Utomhuskorgbollsplaner 2 st.

Utomhustennisplaner 1 st.

Beachvolleyområden 3 st.

Frisbeegolfbanor 5 st.

Parkourområde

Bågskyttebanor 2 st.

Skejtområde

Flaskhalsar i nuläget:

Utrymmesbrist speciellt vad gäller större idrottssalar.

Jämlik behandling av grenar (utrymmen)

Anslagen för att få verksamheten att gå runt alltför knappa i förhållande till kommuninvånarnas

förväntningar.

Befolkningen åldras och funktionsförmågan försämras; för förebyggande arbete inom idrotten borde

fås bättre möjligheter (lämpliga utrymmen) samt resurser för ledning av verksamheten.

Rekryteringen av kunniga timinstruktörer är utmanande; att utveckla verksamheten till den delen är

också utmanande, då arbetstagarna till stor del är instruktörer på timbasis.

Utvecklingsbehov/investeringar:

- förverkligande av flyttningen av bobollsplanen

- utveckling av Öjbergets verksamhet

- planering av skejtparken

35

Strategiska mål och utvecklingsprogram i anslutning till verksamheten:

- Välmående från junior till senior

- Idrottens flaggskepp

- Högklassig och mångsidig idrottsservice

- Utmärkta ramar och verksamhetsförutsättningar för idrottsverksamheten

Beredning av ett åtgärdsprogram för idrotten med betoning på deltagande, djärva experiment och

gemensamma överväganden av ärenden. Målet är att göra servicen lättare att tillgå och å andra

sidan också synligare för kommuninvånarna genom att betona det förebyggande arbetets betydelse.

Utveckling av ett tväradministrativt arbetssätt i stadsorganisationen är också ett objekt att

observera i programarbetet. Även en servicenätsutredning är under arbete.

Jämfört med Tavastehus har Vasa högre nettokostnader för idrottsverksamhet och friluftsliv.

2.1.12 Vasa stadsorkester A. Organisation och ledarskap Vasa stadsorkester bildar ett eget resultatområde, som leds av intendenten.

Beskrivning av resultatområdet

Mångsidig konsertverksamhet, där olika målgrupper har beaktats

Samarbete med andra aktörer

Uppträdanden på olika musikfestivaler

Regional verksamhet

Internationell verksamhet

Tävlings- och kursverksamhet

36


Altviolinist 1

Vicestämledare för altviolin 1 1

Stämledare för altviolin 1

Vicestämledare för fagott 1

Stämledare för fagott 1

Vicestämledare för flöjt 1

Stämledare för flöjt 1

Stämledare för I violin 1

I violinist 2

II violinist 2

Vicestämledare för II violin 1

Stämledare för II violin 1

Intendent 1

Vicestämledare för klarinett 1

Stämledare för klarinett 1

Vicestämledare för kontrabas 1

Stämledare för kontrabas 1

Stämledare för valthorn 1

Vicestämledare för valthorn 1

Stämledare för slagverk 1

Notförvaltare-inspicient 1

Vicestämledare för oboe 1

Stämledare för oboe 1

Orkesterinspicient 1

Stämledare för basun 1

Cellist 1

Stämledare för cello 1

Solocellist 1

Informatör-producent 1 1

Stämledare för trumpet 1

Vicestämledare för trumpet 1 1

Alternerande I konsertmästare 2

B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Vasa stadsorkester är stadens egen verksamhet, samarbete idkas med aktörer i branschen.

Orkesterns förvaltningsutrymmen finns och merparten av konserterna ordnas i Vasa stadshus. Till

skillnad från andra förvaltningar har Vasa stadsorkester och Vaasan kaupunginteatteri egen

förvaltningspersonal, övriga förvaltningar har förvaltningspersonal till stor del inom stödservicen.

Orsaken till detta är statsandelarna som bestäms utgående från årsverkena.

Nyckeltal:

Antal musiker 31

Antal uppträdanden 82

Antal åhörare 30 000 personer

Utvecklingsbehov:

Utökande av stråkuppsättningen

Ökande av synlighet och regional påverkan med hjälp av modern teknologi

Ökning av turnéverksamheten

37

Utmaningar:

Personal på viss tid

Knappa verksamhetsanslag

Bristfälliga verksamhetsutrymmen

2.1.13 Vaasan kaupunginteatteri


Vaasan kaupunginteatteri bildar ett eget resultatområde, som leds av teaterchefen.

Till skillnad från andra förvaltningar har Vasa stadsorkester och Vaasan kaupunginteatteri egen

förvaltningspersonal, övriga förvaltningar har förvaltningspersonal till stor del inom stödservicen.

Orsaken till detta är statsandelarna som bestäms utgående från årsverkena.


Förvaltnings- och ekonomichef 1

Dramaturg 1 1

Frisör 1

Frisör-maskör 1 1

Kapellmästare 1

Scenograf 1 2

Förman för dekorverkstaden 1

Scenografiarbetare 2

Biljettkassaskötare 1

Försäljningschef 1

Försäljningssekreterare 1

Skådespelare 12 7

Skådespelare-inspicient 1

Skådespelare-scenarbetare 1

Scenmästare 3

Scenarbetare 1

Scenarbetare 1

Föreställningsarbetare 1

Regissör 1

Sömmare 2 1

Påklädare-klädvårdare 1

Kostymplanerare 1

Föreståndare för kostymateljén 1

Scenograf 1

Konstnärlig assistent 15

Dansare 3

Rekvisitör 2

Teaterregissör 1

Teaterchef 1

Teaterregissör/koreograf 1

Effektmästare 2

Informationschef 1 1

Byråföreståndare 1

Produktionsledare 1

Belysnings- och effektmästare 2

Belysningsmästare 1

38


Vaasan kaupunginteatteri är stadens egen verksamhet. Teaterns förvaltningsutrymmen och scener

finns i Vaasan kaupunginteatteris lokaler. Därtill har teatern separata verkstads- och

lagerutrymmen, vilkas hyresavtal är i kraft till slutet av år 2020. I Vasa stad fungerar också Wasa

Teater, som upprätthålls av SÖFUK. Den behandlas närmare i kommunstrukturutredningens

ekonomi- och förvaltningsarbetsgrupp.

Nyckeltal Vaasan kaupunginteatteri Wasa Teater

Personalantal 42 ordinarie och 63

visstidsanställda

Antal föreställningar 2017 240

Publikmängd 2017 52000

2.2 Nuläge för Korsholms kommuns service

2.2.1. Bildningstjänster inom Korsholms kommun

Bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden är tvåspråkiga. Under bildningsnämnden lyder

svenska förskole- och utbildningssektionen och finska förskole– och utbildningssektionen.

Bildningsdirektören är förman för bildningskansliets personal och skolornas rektorer och förman för

chefen för dagvård och för vuxeninstitutets rektor. Stödtjänstpersonalen som är underställd

bildningsdirektören gör att arbetet fungerar smidigt. Chef för dagvård är förman för byråsekreterare

och dagvårdsledare/daghemsföreståndare. Rektor för vuxeninstitutet är förman för bibliotekschef,

fritidschef, kultursekreterare och rektor för musikinstitutet. Korsholm har 2 skolpsykologer, 5 skolkuratorer och en ansvarig kurator. It-tjänster köps internt som köptjänst. Korsholms högstadium och gymnasium har anställd it-

personal på plats på skolorna.

39

Bildningsväsendet Korsholm

Tf. bildningsdirektör Anna Törnroos

Nämnder och resultat-

områden

Bildningsnämnden (tvåspråkig)

Finska förskole- och

utbildningssektionen

Svenska förskole- och

utbildningssektionen

Småbarnspedagogik

Förskola

Grundläggande utbildning

Gymnasiet

Kultur- och fritidsnämnden (tvåspråkig)

Finska sektionen för Korsholms

musikinstitut

Svenska sektionen för Korsholms

musikinstitut

Korsholms vuxeninstitut

Kulturverksamhet

Bibliotek

Musikinstitut

Fritid- och idrottsverksamhet

Ungdomsverksamhet

Personal 886

Verksamhetsinkomster

(1000 €)

Verksamhets- utgifter (1000€)

3 867

-44 565

Siffrorna från budget 2018

Ekonomi I rapporten förkommer kontinuerligt jämförelsetabeller. Notera att dessa är kvantitativa mätningar

av kostnaderna som inte säger så mycket om kvaliteten och innehållet i tjänsterna.

BILDNINGSNÄMNDEN Bokslut 2017 Budget 2018

VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 582 081 3 400 700

Försäljningsintäkter 958 115 804 400

Avgiftsintäkter 2 268 709 2 384 850

Understöd och bidrag 139 093 82 950

Övriga verksamhetsintäkter 216 164 128 500

VERKSAMHETENS KOSTNADER -39 096 053 -40 268 430

Personalkostnader -24 358 078 -25 076 580

Köp av tjänster -6 684 500 -6 930 898

Material, förnödenheter och varor -1 199 866 -877 132

Understöd -1 430 936 -1 517 000

Övriga verksamhetskostnader -5 422 673 -5 866 820

Verksamhetsbidrag -35 513 972 -36 867 730

40

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Bokslut 2017 Budget 2018

VERKSAMHETENS INTÄKTER 762 470 717 470

Försäljningsintäkter 70 102 64 630

Avgiftsintäkter 360 475 396 890

Understöd och bidrag 152 011 89 300

Övriga verksamhetsintäkter 179 882 166 650

VERKSAMHETENS KOSTNADER -3 648 992 -3 686 860

Personalkostnader -2 134 497 -2 143 080

Köp av tjänster -444 257 -462 750

Material, förnödenheter och varor -218 952 -231 530

Understöd -181 457 -187 700

Övriga verksamhetskostnader -669 830 -661 800

Verksamhetsbidrag -2 886 521 -2 969 390

2.2.2. Småbarnspedagogik och förskola

E. Organisering och ledarskap samt personal

Småbarnspedagogik & förskola Korsholm

Tf. chef för dagvården Britt-Marie Hedström

Personal

320

Verksamhetsinkomster (1000 €) 2393

Verksamhetsutgifter (1000 €) -15738

Servicenätverk

- daghem

- förskolor

- köptjänstdaghem

- gruppis

- familjedagvård

- öppna daghem

23 daghem

14 förskolor

32 familjedagvårdare

Verksamhet

- antal födda 0-6-åringar i

kommunen

- andel av 0-6-åringar inom

småbarnspedagogiken

- daghem

- familjedagvård

- köptjänstdaghem

- heltid

- deltid

- endast förskoleundervisning

- specialdagvård

- barn i förskoleundervisning

- barn i klubbverksamhet - öppna daghem (i medeltal /

verksamhetsdag)

1777 barn

1336 barn (75%)

1180 barn (92%)

100 barn (8%)

939 barn (73%)

341 barn (26%)

58 barn (5%)

155 barn

238 barn

Annat Utomhuspedagogik

42

I Korsholm erbjuds småbarnspedagogik och förskola i Korsholm i följande former:

Småbarnspedagogisk verksamhet i daghem (kommunala daghem 23 stycken)

Småbarnpedagogisk verksamhet i familjedagvård (32 familjedagvårdare)

Förskoleundervisning (4h/dag) enligt närskoleprincipen (14 förskolor)

Korsholm är en landsbygdskommun med service nära kommuninvånarna. Den småbarnspedagogiska

verksamheten och förskolan är indelade i fem delområden; Smedsby-Böle, Kvevlax med omnejd,

Södra och Östra Korsholm, Norra Korsholm och Skärgården. Förskolan ordnas enligt

närskoleprincipen. Lokal profilering är möjlig vid alla daghem enligt deras tillgång till lokala lärmiljöer.

Totala antalet barn i småbarnspedagogisk verksamhet och förskola är 1077 svenska barn och 259

finska barn. Beräkningar visar att uppskattningsvis 35% av ettåringarna, 67% av tvååringarna, 80%

av treåringarna, 90% av fyraåringarna, 80% av femåringarna och 100% av förskoleeleverna deltar i

verksamheten.

Inom dagvården används dataprogrammen Abilita och Päikky.

Smedsby-Böle området

Det finns 7 daghem i Smedsby-Böle området och 8 familjedagvårdare i eget hem. Storleken på

daghemmen är varierande, från 2 grupper till 6 grupper. Förskoleundervisningen är centraliserad till

Solbackens daghem (svenska som undervisningsspråk) och till Päiväkoti Kuperkeikka (finska som

undervisningsspråk). Antalet daghem i Smedsby-Böle området som är placerade i utrymmen som inte

är tänkta för dagvård är paviljongen vid Böle daghem (2 grupper), daghemmet Reveln (3 grupper)

och daghemmet Nyckelpigan (2 grupper).

Skärgården

Det finns 2 daghem i skärgården och en familjedagvårdare i eget hem. Vallgrund daghem har en

grupp för 24 barn och Replot daghem har 5 grupper för barn i åldern 1-6 år. Förskola ordnas vid båda

enheterna enligt närskoleprincipen. Förskolan i Replot är placerad i en f.d. lärarbostad som inte är

planerad för förskoleverksamhet.

Norra Korsholm

Det finns 3 daghem i Norra Korsholm och 5 familjedagvårdare i eget hem. Storleken på daghemmen

är varierande, från en grupp till 3 grupper. Förskolan för hela Norra Korsholm är centraliserad till

Norra Korsholms skola. Förskoleundervisningen ordnas vid Norra Korsholms skola med plats för 45-

50 förskoleelever. I Norra Korsholm finns 7 grupper totalt.

Södra och Östra Korsholm

Det finns 5 daghem i Södra och Östra Korsholm och 11 familjedagvårdare i eget hem. Förskolan i

området ordnas enligt närskoleprincipen, vilket betyder att förskola ordnas vid Solf daghem, Tölby

daghem, Helsingby daghem och Tuovilan päiväkoti. Storleken på daghemmen är varierande, från en

grupp till 6 grupper. Solf daghem är en fysiskt splittrad enhet. Daghemmet består av 3 grupper och

en tillbyggnad för två grupper ska vara klar 1/2019. Utöver detta finns grupper placerade i

församlingens lokaliteter, i Korsholms bostäders radhus och i Tähtipyöräs fastighet (tillfälliga

utrymmeslösningar).

Kvevlax med omnejd

Det finns 5 daghem i Kvevlaxområdet och 6 familjedagvårdare i eget hem. Storleken på daghemmen

är varierande, från en grupp till 4 grupper. Förskoleundervisningen ordnas idag där skolan och den

grundläggande utbildningen finns, d.v.s. det ordnas förskoleundervisning vid Kvevlax skola, vid

Hankmo daghem, vid Petsmo daghem, vid Kuni daghem och vid Veikars daghem. Då Kvevlax lärcenter

står klart (8/2019) centraliseras förskoleundervisningen från ovannämnda verksamhetspunkter till

Kvevlax lärcenter.

Vid respektive daghem (Kuni, Veikars, Hankmo) finns idag en gemensam grupp för

småbarnspedagogisk verksamhet och förskola. I Petsmo finns två grupper, en för barn i åldern 1-3 år

(i skolans utrymmen) och en grupp i daghemsfastigheten. I Kvevlax finns verksamheten på tre olika

verksamhetspunkter. Vid Kvevlax daghem finns tre grupper och en tillfällig paviljong, vid

kommunalgården finns två grupper för 1-3 åringar och vid skolan ordnas förskola för förskoleelever

med skolupptagningsområde Kvevlax skola.

43

Ledarskap Chef för dagvården är direkt förman för 14 förmän. I Smedsbyområdet finns två dagvårdsledare och

två daghemsföreståndare. I skärgården finns en administrativ daghemsföreståndare. I Norra

Korsholmsområdet finns en administrativ daghemsföreståndare. I södra och östra Korsholmsområdet

finns en dagvårdsledare och två daghemsföreståndare. I Kvevlaxområdet finns en dagvårdsledare och

fyra daghemsföreståndare.

Personal I barngrupperna är fostringspersonalen tre till antalet varav en är barnträdgårdslärare och två är

dagvårdare. Därtill finns på alla daghem daghemsbiträden som sköter köks- och städfunktioner.

Fostringspersonalen består av 193 personer med tillsvidare anställning, 92 personer med tidsbunden

anställning. Personal som sköter städ- och köksfunktioner består av 23 personer med tillsvidare

anställning och 16 personer med tidsbunden anställning.

Enligt godkänd lag om småbarnspedagogik (6/2018) ändras personalstrukturen från och med

1.8.2018 med en övergång till 2030. Personalstrukturen ska då vara lärare i småbarnspedagogik,

socionom inom småbarnspedagogik och barnskötare i småbarnspedagogik, vilket betyder att antalet

dagvårdare/ barnskötare minskas från 2/3 till 1/3.

Elevvården i förskolan och specialpedagogikens struktur Styrgruppen för elevvården har som uppgift att leda, utveckla och utvärdera både den

gemensamma och individuella elevvården i Korsholm, så att alla förskoleelever i kommunen får

samma service. Styrgruppen ger riktlinjer för hur elevvården skall ordnas. Styrgruppen är

mångprofessionell med representanter för skolan, socialen, skolhälsovården osv. Förskolan har

antingen en egen mångprofessionell elevvårdsgrupp eller en representant i närskolans

elevvårdsgrupp. Varje förskola har en elevvårdsplan.

Specialdagvården finns till för barn som behöver särskild vård, fostran eller uppmärksamhet i någon

form. Det finns tre ambulerande specialbarnträdgårdslärare. Specialbarnträdgårdslärarna besöker

kommunens daghem och familjedagvården. Trestegsstödet används både inom småbarnspedagogiken

och i förskolan.

F. Sättet att ordna service

Småbarnspedagogiken och förskolan ordnas i sin helhet i kommunens regi. Det finns beslut om att ta

i bruk servicesedlar och arbetet med detta fortsätter.

Förverkligade investeringar 2017:

- Solbackens daghem, Smedsby

- Solf daghem

44

I tabellen jämförelse av nettokostnader för dagvård. Jämförelsekommunerna är Korsholm, Raseborg,

Vasa och fasta Finland. Raseborg och Korsholm är till storleken relativt lika både geografiskt och

ekonomiskt.

G. Servicenät Småbarnspedagogik och förskolor i Korsholm

I Korsholm finns både stora och små daghem. Det finns daghem med endast en grupp och daghem

med upp till sex grupper. Servicenätet är decentraliserat vilket betyder att närservicen är

prioriterad.

45

Vasabarn inom Korsholms småbarnspedagogik var 5 barn läsåret 2017-2018. Antalet födda barn ökar inte avsevärt i Korsholm. Tendensen är dock att allt flera barn under tre år

börjar i daghem, vilket medför att behovet av platser ökar (ett barn under tre år upptar 2 platser.) En servicenätutredning inom småbarnspedagogiken har gjorts och behandlats i bildningsnämnden.

Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska höras i frågan innan bildningsnämnden tar beslut om

servicenätet och antalet verksamhetspunkter i Korsholm. Beslutet väntas fattas under hösten 2019.

H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet Den pågående servicenätutredningen för småbarnspedagogik och förskola finns som bilaga på

extranet.

Småbarnspedagogiken i Korsholm samarbetar med andra kommuner inom utvecklingen av

verksamheten.

46

2.2.3. Grundläggande utbildning


Grundläggande utbildning Korsholm

Tf. bildningsdirektör Anna Törnroos

Personal

314


Verksamhets- utgifter (1000 €)

-21903

Skolor 13 sv + 2 fi

Timresurs

2018-2019

4689h inkl. spec.und.

Elever (18-19) 1877 sv + 592 fi

Annat

Elevvård 2 skolpsykologer

5 skolkuratorer

1 ansvarig kurator

Hemkommunersättningar för

förskola och grundläggande

utbildning

695

Korsholms kommun är en geografiskt vidsträckt kommun med många skolor och daghem. Inom

kommunens svenskspråkiga grundläggande utbildning finns tolv skolor för elever i åk 1-6 och en

gemensam skola för elever i åk 7-9. I kommunen erbjuds finskspråkig grundläggande utbildning i två skolor, en skola för elever i åk 1-6

och en enhetsskola för elever i åk 1-9. Elevupptagningsområdet för Keskuskoulu är vidsträckt.

Eleverna i kommunens skolor får sin undervisning av behöriga lärare i ändamålsenliga skolor. Elever

med särskilda behov erbjuds möjlighet till nödvändiga stödformer.

Skolorna för åk 1-6 varierar i storlek vad gäller elevantal. Kommunens minsta skola har läsåret 2018-

2019 29 elever medan den största har 270 elever. Skolorna följer en läroplan som är gemensam för

hela kommunen men varje skola har sina egna tyngdpunktsområden.

Fullmäktige godkände 2015 principer för kommunens skol- och dagvårdsstruktur. Enligt beslutet ska

Korsholms kommun erbjuda kommunens elever en högklassig och likvärdig undervisning. För att

trygga tillgången till detta koncentreras skolverksamheten till sex lärcentra som placeras i: Smedsby (svenskspråkig och finskspråkig undervisning) Replot Kvevlax Karperö Helsingby/Toby (svenskspråkig och finskspråkig undervisning) Solf Lärcentra för åk 7-9 (svenskspråkig och finskspråkig undervisning) finns fortsättningsvis i

Smedsby

Skolstrukturrapporten från 2014 finns som bilaga på extranet. Morgon-och eftermiddagsverksamheten för skolbarn ordnas av kommunen, föreningar och tredje

sektorn i anslutning till dessa lärcentra om möjligt. Koncentreringen till lärcenter ska ske under en

tillräckligt lång övergångsperiod och på kort sikt bör existerande skolbyggnader samanvändas

effektivare så att man med ett mindre antal skolor än i dag kan skapa goda lärmiljöer. Större

investeringar i kommunens lärcentra sker i den takt kommunens ekonomi medger. Hösten 2019

sammanslås 5 skolor i Kvevlaxområdet och bildar Kvevlax lärcenter med ca 300 elever och 60

förskoleelever.

47

Ledarskap Bildningsdirektören är direkt förman för rektorerna och kanslipersonalen. Varje skola har en egen

rektor. Rektorerna har undervisningsskyldighet enligt skolans storlek. Tjänsterektorer i Korsholm finns

på Keskuskoulu, Korsholms högstadium och Korsholms gymnasium. Dessa tre skolor har varsin

skolsekreterare. Tjänsterektorer saknas på åk 1-6 inom den svenskspråkiga grundläggande

utbildningen. Det finns ingen organiserad skolsekreterarstruktur i åk 1-6.

Skolskjutsar Då kommunen är geografiskt vidsträckt är behovet av skolskjutsar stort. Skolskjuts ordas utgående

från bildningsnämndens kriterier för kostnadsfri skolskjuts. 1009 elever är läsåret 2018-2019

berättigade till skolskjuts. Skjuts sker med taxi och buss. Kommunens skolnät förutsätter

kostnadseffektiva skolskjutsarrangemang, vilket en skolskjutskoordinator handhar. Skolans timplan,

start- och sluttider, har justerats för mesta möjliga kostnadseffektiva skolskjutsarrangemang. Enligt

bildningsnämndens beslut gäller följande principer för kostnadsfri resa för alla elever i hela

kommunen: Kostnadsfri förskole- eller skolresa till förskola eller av kommunen anvisad närskola för elev i förskolan

eller elev åk 1-3 om skolvägen är längre än 3 km. (Enligt lag har alla elever som har längre än 5 km

till sin närskola rätt till kostnadsfri skolresa) Kostnadsfri förskole- eller skolresa till förskola eller av kommunen anvisad närskola för förskoleelev

eller elev i åk 1-6 om vägavsnitt/väg klassificerats som alltför farlig enligt Koululiitu-metodprogram.

(Riskvärde 190 för förskoleelever, riskvärde 200 för elever i åk 1-3, riskvärde 240 för elever i åk 4-6

och riskvärde 290 för elever i åk 7-9) Förskoleelev och elev i åk 1-6 som har rätt till skolskjuts avhämtas från/avlämnas vid hemadressen

om avståndet från hemmet till huvudvägen/skjutsrutten överstiger 1,5 km och elev i åk 7-9 om

avståndet överstiger 3 km förutsatt att den lagstadgade tiden för skolresa inte överskrids. Är

avståndet kortare tar sig eleven själv till och från huvudvägen/skjutsrutten. Elev som på grund av att vårdnadshavarna har gemensam vårdnad, bor på två olika adresser har, om

rätt till fri skolresa föreligger, rätt till kostnadsfri skolresa till och från den stadigvarande adressen. Skolskjuts ordnas i första hand med linjetrafik.

Timfördelning svenskspråkig grundläggande utbildning

Ämne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Modersmål och litteratur 7 7 6 4 4 4 3 3 4 A1-språk, Finska 1 1 2 2 3 3 2 3 2 A2-språk, Engelska 2 2 2 2 2 2

Matematik 3 3 4 4 4 4 3 4 4 Omgivningslära 2 2 2 2 3 3 Biologi 1 1 1,5

Geografi 1 1 1,5

Fysik 1 1,5 1

Kemi 1 1,5 1

Hälsokunskap 1,5 0,5 1

Religion/Livsåskådning 1 1 2 1 1 1 1 1 1 Historia och samhällslära 1 2 2 2 2 3

Musik 1 1 1 1 2 2 1 1 Bildkonst 1 1 2 2 2 2 2 Slöjd 2 2 2 2 2 2 3 Gymnastik och idrott 2 2 2 2 2 2 2 3 2 Huslig ekonomi 3 Valfria konst-/färdighetsämnen 1 1 1 1 2 2

Elevhandledning 0,5 0,5 1

Valfria ämnen (3) 3 3

Elevens timmar 20 20 24 24 28 28 30 30 30 Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har eleverna i åk 1-2 20 veckotimmar, 4

timmar/dag. Kommunen prioriterar undervisningen i finska genom den inleds i åk 1 och har ett

timantal utöver statlig miniminorm, liksom ämnet matematik i åk 1-6. I den svenskspråkiga

grundläggande utbildningen prioriteras också färdighetsämnena gymnastik, slöjd, musik och bildkonst

i timfördelningen.

48

Det sammanlagda antalet veckotimmar i åk 1-9 är 234 (144+90). Högstadiets timantal 30

veckotimmar/årskurs är fastställt med beaktande av skoldagens längd och skolskjutskoordinering.

Skolornas timfördelning, start- och sluttider är uppgjorda för att få mest möjliga kostnadseffektiva

skolskjutsarrangemang.

Timfördelning finskspråkig grundläggande utbildning

I den finskspråkiga grundläggande utbildningen ligger timfördelningens tyngdpunkter på modersmål

och litteratur, språk och matematik. Det sammanlagda antalet veckotimmar i åk 1-9 är 234 (144+90).


Den grundläggande utbildningen ordnas i kommunens regi. Specialtjänster inom undervisningen

köps av närliggande kommuner. Finskspråkig förberedande undervisning köps från Vasa.

49

I tabellen jämförelse av nettokostnader för den grundläggande utbildningen. Jämförelsekommunerna

är Korsholm, Raseborg, Vasa och fasta Finland. Raseborg och Korsholm är till storleken relativt lika

både geografiskt och ekonomiskt.

G. Servicenät

Grundläggande utbildning och gymnasium i Korsholm

50

Kommunen har ett brett servicenät inom den grundläggande utbildningen. Skolorna är placerade

över hela kommunen. Enligt fullmäktiges principbeslut från 2015 kommer man att mera gå in för

delområdesvisa lösningar inom årskurs 1-6 i den takt elevantalet minskar eller att det finns

renoveringsbehov eller behov av utbyggnad i någon del av kommunen. Många av fastigheterna är

idag för små och det finns lokala lösningar och tillfälliga klassrum i de flesta skolor. Eftersom

elevantalet tenderar öka åtminstone fram till 2025 bör speciellt skärgården och Solf –Tölby området

ses över. I Norra Korsholm kan tryck på en snabb utvidgning av skolan uppstå.

Enligt investeringsplanen kommer Solf-området att ses över 2019 och skärgården 2020. I Solf

kommer gamla skolan renoveras för att ge utrymme för förskola, åk 1-2 samt morgon och

eftermiddagsverksamhet. I samband med förhandsplaneringen av Solf bör man se över Tölby-Vikbys

elevutveckling och om det finns behov av ett lärcenter i Solf som betjänar Solf samt Tölby-

Vikbyområdet. I anslutning till gamla skolan finns biblioteksutrymmen som saneras och en större

samanvändning och koncentrering av service växer fram.

I skärgården finns behov av fler utrymmen både i Replot och i Vallgrund. Under 2019 bör en

förhandsplanering göras för att kartlägga behovet av en eller flera skolor i skärgården samt var man

ska koncentrera servicen. I Replot finns redan bibliotek i anslutning till skolan och ett större daghem

på den angränsande tomten.

I Smedsby skolcentrum görs och har gjorts stora investeringar. I Smedsby skolcentrum byggs som

bäst en gemensam fastighet för lågstadiet, högstadiet och ungdomsutrymmen. Både högstadiet och

Keskuskoulu är i behov av grundrenovering. Skolcentrum är ett strategiskt viktigt område för

Korsholm. I skolcentrum finns centrerat allt från småbarnspedagogik, grundläggande utbildning,

andra stadiets utbildning, fri bildning, bibliotek, ungdomsgård och musikinstitut. Där finns även OP-

Arenan, och Botniahallen finns i närheten. I detta ”bildningskluster” för både svenskspråkiga och

finskspråkiga elever nås gemensamma synergieffekter. Kostnadseffektiviteten ökas och

skoltransporter till skolbacken är optimerade.

Morgon- och eftermiddagsverksamhet ordnas av kommunen, föreningar och tredje sektorn. Morris

öppnar kl. 7.30 och eftis är öppet till kl. 17 i Korsholm. Avgiften för morgonverksamhet är 30

euro/barn/månad, för eftermiddagsverksamhet är 100 euro/barn/månad och för morgon- och

eftermiddagsverksamhet är 130 euro/barn/månad.

51

Elevantal

Vasaelever inom Korsholms grundläggande svenskspråkiga utbildning 13 elever läsåret 2018-2019. Vasaelever inom Korsholms grundläggande finskspråkiga utbildning 73 elever läsåret 2018-2019.

H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet

Ökat behov av undervisningsgrupper för barn med särskilda behov, speciellt inom den

svenskspråkiga grundläggande utbildningen.

Förberedande grundläggande utbildning för barn och vuxna på svenska.

Utvecklande av kommunens språkundervisning.

Investeringar i befintliga fastigheter. Högstadiet stort behov, Keskuskoulu, Tuovila, Smedsby-

Böle skolas gamla byggnad.

Utvecklingsbehov finns i både Solf och skärgården. Enligt skolstrukturrapporten (bilaga) finns

förslag om lärcentermodellen i samtliga delområden. I Solf och skärgården har detta ännu

inte förverkligats.

I Norra Korsholm har småskolorna redan i ett tidigare skede centraliserats till Norra

Korsholms skola. I Norra Korsholm planeras nya tomter och enligt nya delgeneralplanen

kommer området att växa vilket medför behov av tilläggsutrymmen.

Utveckling vad gäller digitaliseringen. Inom den grundläggande utbildningen förs diskussioner

om införandet av Office365.

52

2.2.4. Korsholms gymnasium


Andra stadiet Korsholms

gymnasium

Rektor Joakim Bonns

Personal

17

Verksamhets- inkomster (1000 €)

23

Verksamhets -utgifter (1000 €)

-1459

Elever (18-19) 192

Annat

Elevvård

*) Annat: Svenskspråkig yrkesutbildning ordas av Yrkesakademin / SÖFUK Korsholms gymnasium underlyder bildningsnämnden. Korsholms gymnasium (KG) är ett gymnasium

med ca 200 studerande. Skolan har en heltidsanställd rektor, en biträdande rektor samt 12 lektorer

som jobbar enbart vid KG samt 6 lärare även jobbar vid Korsholms högstadium. Skolan har även en

studiehandledare på heltid samt en speciallärare som har sin huvudtjänst vid Korsholms högstadium.

Skolan har en datastödsperson på deltid.

Korsholms gymnasium har en direktion bestående av 5 föräldrarepresentanter, två representanter för

studerande, en lärarrepresentant samt en representant för övrig personal.


Korsholms gymnasium är ett kommunalt gymnasium där personalen är anställd av Korsholms

kommun. Städtjänster, måltidstjänster och adb-tjänster (datastöd) köps som interna tjänster. Budgeten för år 2018 är 1,437 miljoner euro. Av dessa är 1,048 miljoner euro personalkostnader.

I tabellen jämförelse av nettokostnader för gymnasieutbildningen. Jämförelsekommunerna är

Korsholm, Raseborg, Vasa och fasta Finland. Raseborg och Korsholm är till storleken relativt lika både

geografiskt och ekonomiskt. Kostnader för svenskspråkig gymnasieutbildning i Korsholm borde

jämföras med svenskspråkig gymnasieutbildning i Vasa, notera att i tabellen är Vasas finskspråkiga

stora enheter med.

53

G. Servicenät

Korsholms gymnasium utgör en del av Smedsby skolcentrum. Korsholms gymnasium betjänar i

huvudsak ungdomar med Korsholm som hemort. Gymnasieövergången från högstadium till

gymnasium är för närvarande 59%.

I och med det utmärkta samarbete som finns mellan Korsholms gymnasium och framförallt

Korsholms högstadium så kan servicen organiseras effektivt på bl.a. följande områden:

Skolskjutsar; då högstadiet och gymnasiet jobbar med samma längd på skoldagarna så är

transporterna av elever och studerande synnerligen effektiva

Måltiderna; skolorna får sina måltider från ett gemensamt centralkök

Utrymmen; gymnasiet samanvänder följande utrymmen med högstadiet:

Matsal

Gymnastiksal (bl.a. vid studentskrivningar vår och höst)

Bildkonstsal

Musiksal

OP-arenan (här inkluderar samanvändningen också andra skolor)

Kulturhuset. Gymnasiet har möjlighet att använda Kulturhusets utrymmen, t.ex.

auditoriet för större samlingar (studentdimission på hösten) och föreläsningar.

H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet Korsholms gymnasium är en skola mitt i en dynamisk utvecklingsprocess. Detta, tillsammans med

ett ökat elevantal i högstadiet, kommer att leda till ett ökat antal studerande i gymnasiet. För att

befästa detta samt för att uppnå vår strävan att vara ett gymnasium med pedagogisk, digital och

framtidsorienterad spetskompetens har bland annat följande utvecklingsprojekt startats:

1. Samarbete med högskolor på tredje stadiet, läroinrättningar på andra stadiet,

läroinrättningar inom fria bildningen, samkommunala organisationer, Korsholms kommun

samt medborgarorganisationer:

Svenska handelshögskolan: kurs i företagsekonomi i Hankens regi

Helsingfors universitet: Juridikkursen Perspektiv på rätten, genomförs i samarbete med HU,

juridiska utbildningen i Vasa

Åbo Akademi: Målsättningen är att bygga upp ett samarbete med bl.a. gästföreläsare från

ÅA, Institutet för samhällsforskning

Institut Marius Torres: Samarbetet med läroinrättningen i Lleida, Katalonien fortsätter med

kultur- och medieprojekt om äskade medel beviljas

Vi7: Vi samarbetar med regionens övriga gymnasier i form av gemensam fortbildning,

ämnesträffar, distanskursbricka och marknadsföring

Suomussalmen lukio: Samarbetet med Suomussalmen lukio fortsätter med en gemensam

paddlingsresa till Kylmäluoma-Hossa

Ylöjärven lukio: Ett klasstandem samarbete med Ylöjärven lukio påbörjas under läsåret

TaiKon: Studerande som avlägger musik- och konstkurser på sin fritid inom ramen för

grundläggande konstundervisning i Vasa eller Korsholm kan få upptill 14 kurser godkända

som gymnasiestudier

Kvarkens skärgårds världsarvsdelegation/Korsholms kommun: Temakursen Världsarvet i

Kvarkens skärgård

Yes-Österbotten: fortbildning, lärarfortbildningsresa

Folkhälsan: Samarbete inom tutorverksamheten (material samt kurser för både tutorer och

tutorhandledare)

Wasa teater: Gymnasiet har ett pedagogombud för Wasa teater som tar del av information,

fortbildningar och pedagogiskt material inför föreställningar. Minst ett teaterbesök görs per

läsår med alla elever. Teaterpedagogerna kommer ut till skolan och håller workshops.

Wasa fotbollsakademi: morgonträningar

2. Sju ämnesövergripande temakurser med temavecka genomförs våren 2019

Dublin – engelska, religion, modersmål och biologi

München – teknik, fysik och tyska

Wien – gymnastik, hälsokunskap och psykologi

Paris – franska, historia, samhällslära

Världsarvet i Kvarkens skärgård – språk (spanska), media, modersmål, biologi

Prao – företagande och studiehandledning

Matlagning på finska – studiehandledning och finska

54

3. Företagssamhetsfostran Ett viktigt tyngdpunktsområde kommer att utgöras av företagsamhetsfostran. Målet för

företagsamhetsfostran är att studerande lär sig färdigheter och omfattar attityder som

behövs i arbetslivet. Studerande uppmuntras att ta ansvar för sitt eget agerande så väl i

skolan som utanför skolan.

Café-kurs med inriktning på att driva skolans elevcafé inom ramen för det nationella

programmet ”Ett år som företagare”

Kurs i företagsekonomi för studeranden som är intresserade av studier på Hanken kommer

att ordnas under läsåret 2018-19.

Dessutom kommer studerande ha möjlighet att avlägga kostnadsfritt fyra Business-kurser

utarbetade av Ekonomiska informationsbyrån: Försäljning, marknadsföring och

kommersialisering, Interaktion och förhandlingsteknik, Globala marknader samt Ekonomi,

pengar och företagsamhet.

2.2.5. Korsholms vuxeninstitut


Vuxeninstitutet underlyder kultur- och fritidsnämnden. Vuxeninstitutets personal:10 tillsvidare

anställda – rektor, 5 administrativ personal (varav 2 på deltid), 4 lärare. Rektorn är

redovisningsskyldig inför kultur- och fritidsnämnden och fungerar som förman också för

bibliotekschefen, fritidschefen, musikinstitutets rektor och kultursekreteraren. Bildningsdirektören är

förman för rektorn. Fri bildning, konstundervisn. Vuxeninstitut

(inkl. kulturservice)

Rektor Rose Heir

Personal

10

170 timlärare

Verksamhetsinkomster (1000 €)

423


Antal undervisningstimmar 9913 (fri bildning)

Uppdragsutbildning 1203

Grundläggande konstundervisning 750


Vuxeninstitutets verksamhet ordnas i kommunens regi. Verksamheten består i att ordna kurser,

föreläsningar och att bedriva projektverksamhet för att utveckla verksamheten samt involvera

kommuninvånarna i olika slags aktiviteter. All verksamhet planeras av sektoransvariga,

heltidsanställda lärare samt administrativ personal. 2018 uppgår statsandelarna (57 % av den

beräknade kostnaden) till 407 474 €. Musikinstitutet köper grundläggande konstundervisning från

vuxeninstitutet, som för närvarande följer allmän lärokurs i konst och hantverk.

En statistisk jämförelse av nyckeltal mellan Korsholms vuxeninstitut, Vasa arbis och Vaasa-opisto

finns i kapitel 2.3. Centrala iakttagelser av likheter och olikheter i kommunernas service

Korsholms vuxeninstitut har en ständigt pågående projektverksamhet där finansiering sökts och

erhållits från olika håll. Projekten utgör tidvis en märkbar del av totalbudgeten och institutet betraktas

inte sällan som en spetsenhet gällande utveckling av den finlandssvenska arenan för fri bildning,

specifikt medborgarinstituten. Erfarenheten och kompetensen har vuxit i arbetet med flera EU-

finansierade projekt inom vilka internationellt samarbete utvecklats. Korsholms vuxeninstitut är en

aktiv projektorganisation.

55

G. Servicenät

Korsholms vuxeninstituts verksamhet är mycket decentraliserad även om vuxeninstitutet har en

egen verksamhetspunkt med egna utrymmen vid kulturhuset i Smedsby. Utrymmena i kulturhuset

är fullbokade under terminerna men det mesta av kursverksamheten hålls ute i de olika

kommundelarna på ett 60-tal verksamhetspunkter. Det är till viss del i kommunens egna utrymmen

(skolbyggnader) men även i olika föreningars eller församlingarnas utrymmen. Det har alltid varit

mycket viktigt att kursverksamheten finns nära kommuninvånarna, oberoende av var de är bosatta i

denna vidsträckta kommun. Därför har samarbetet med skolor, tredje sektor och församlingarna en

stor betydelse för institutets verksamhet. Många kursönskemål kommer också via dessa

samarbeten, som resultat av konkreta behov på fältet.

En karta över vuxeninstitutets kursplatser finns i länken nedan: https://drive.google.com/open?id=144Enbm4VgMLeI47LCL1jWmN5ZhgzWYZq&usp=sharing

Från kartan över vuxeninstitutets kursplatser framgår det att Korsholm verkligen är en levande

landsbygd. Vuxeninstitutets kurser ordnas lokalt nära kommuninvånarna. Kommuninvånarna är med

vid utformningen av kursutbudet. I kulturhuset finns kommunens enda auditorium, Korsholmssalen. Teknologin är modern och

regionens föreningar och storföretag hör till vuxeninstitutets hyresgäster. Salen rymmer 320

personer och fungerar ofta som evenemangsplats. Även aulan i kulturhuset hyrs ut och väggarna

där är eftertraktade för konstutställningar. Hög standard på vuxeninstitutets

undervisningsutrymmen i kulturhuset där man strävar till att ständigt uppdatera teknik och annat

väsentligt för modern undervisning.

H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet Korsholms vuxeninstitut är ett tvåspråkigt institut med lång erfarenhet av tvåspråkig

kursverksamhet, som på senare tid blivit än mer intressant för deltagarna än tidigare. Feedbacken

på de tvåspråkiga kurserna har varit god. Det har visat vara ett mycket bra sätt att skapa

interaktion och förståelse mellan de två språkgrupperna. För första gången gjordes i höstas ett

studieprogram som var helt tvåspråkigt så att de finsk- och svenskspråkiga kurserna syns jämsides i

samma broschyr.

Vuxeninstitutet använder sig av eKurs som administrativt program – ett program som är integrerat

både med rumsboknings- och löneprogrammen i kommunen. Programmet, som byggdes upp som

ett samarbete mellan ett lokalt företag och institutet, har skräddarsytts utgående från

vuxeninstitutets behov. Nu har eKurs tagits i bruk av ett tiotal andra medborgarinstitut i

Svenskfinland. eKurs utvecklas som bäst också för användning vid musikinstitutet och för

fritidsverksamheten. Institutet har under de senaste åren satsat på att utveckla mera evenemangsverksamhet som

sammanför olika invånargrupper i kommunen och att skapa ett vardagsrum för kommuninvånarna i

kulturhuset. Det har gjorts med projektmedel från Leader och Kulturfonden. Projektet ledde också

till etablerandet av ett Welcome Office vid kulturhuset som erbjuder service för kommunens

nyinflyttade. Denna verksamhet har med stor tydlighet visat att kommunen behöver stöda personer

som flyttar hit från en annan kultur och med ett annat språk. Att vuxeninstitutet lyckats syns i ett

mycket högt besöksantal vid det ganska nyetablerade Welcome Office. En dag i veckan är kontoret

officiellt öppet men besök görs under veckans alla dagar.

Kommunens medborgarinstitut är en spetsenhet på det finländska medborgarinstitutsfältet.

Kursutbud digitaliseras och föreläsningar strömmas. Projektverksamhet ges en tydligt framträdande

roll i utvecklandet av spetskunskap.

De utvecklingsfokus som institutet satsat på och framöver kommer att satsa på är: hållbar

utveckling, synlighet, gemenskapsskapande (både för kommuninvånarna och för personalen),

utveckling av kurser baserade kring världsarvet, det digitala samhället, kompetensutveckling samt

en satsning på att bli mer mångsidiga både i fråga om kursutbud och målgrupper. Kommunens

första kvotflyktingar, som anlände för fyra år sedan har visat sig ha behov av stöd i form av

kursverksamhet och annat, och detta kommer vuxeninstitutet särskilt att arbeta för.

https://drive.google.com/open?id=144Enbm4VgMLeI47LCL1jWmN5ZhgzWYZq&usp=sharing

56

För tillfället jobbar vuxeninstitutet med ett digitaliseringsprojekt där man både satsar på att nå dem

som inte ännu har kommit in i det digitala samhället och dessutom gör man en satsning på att

erbjuda vissa IT-baserade moment i vuxeninstitutets kursutbud, via en digital lärplattform. För vuxeninstitutet är samarbetet med kommunens övriga enheter (t.ex. biblioteket, kultur och

fritid, integrationsenheten) och med tredje sektorn av avgörande betydelse. Genom de samarbetena

utvecklas institutets verksamhet och skapas en helhet som på bästa sätt motsvarar

kommuninvånarnas behov.

2.2.6. Korsholms musikinstitut


Vuxeninstitutet underlyder kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten leds av rektor för

musikinstitutet som är anställd i tjänsteförhållande. Lärare och övrig personal är anställda i

arbetsavtalsförhållande. Den administrativa personalen består förutom rektorn av en sekreterare

(80 %) och en koordinator (20 %). Rektor för vuxeninstitutet är förman för rektorn.

Fri bildning, konstundervisning,

musikinstitut

Korsholm

Tf. rektor Rabbe Franzén

Personal

7

19 bisyssla


141


Antal undervisningstimmar 8 450

Uppdragsutbildning

Grundläggande konstundervisning varav allmän läroplan 750


Korsholms musikinstitut är en del av Korsholms kommuns kultur- och fritidsnämnd. För

verksamheten finns svensk- och finskspråkiga språksektioner. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar

för undervisningen i musik, dans, bildkonst och teaterkonst enligt lagen om grundläggande

konstundervisning. Musikinstitutet ordnar verksamheten till största delen i egen regi. För

verksamheten finns anställd personal. En liten del av undervisningen köps från Vasa stad.

Musikinstitutet säljer tjänster både internt inom kommunen och externt.

Interna köp/ försäljning Musikinstitutet köper grundläggande konstundervisning enligt allmän lärokurs av Korsholms

Vuxeninstitut. Läsåret 2017-2018 har denna undervisning omfattat konstformerna bildkonst och

hantverk. Musikinstitutet säljer tjänster till Korsholms bildningsavdelning. Dessa tjänster omfattar

undervisning i musik i två grundskolor. Detta sker inom ramen för läroplanen inom grundläggande

utbildning. Musikinstitutet säljer vid behov även andra tjänster inom kommunen.

Avtal 1. Samarbetsavtal med Vasa stad inom musik En liten del av undervisningen i musik köps in från Vasa stad. 2. Samarbetsavtal inom dansundervisning En del av dansundervisningen köps av Vasa stad. 3. Avtal med musikskolan Tactus Musikinstitutet säljer tjänster till musikskolan Tactus garantiförening r.f. i Vörå genom avtal. Avtalet omfattar musikundervisning enligt fördjupad lärokurs och gäller grundstudier i musik. 4. Avtal med Vörå kommun Musikinstitutet säljer tjänster till Vörå kommun. Detta sker genom avtal. Avtalet omfattar musikundervisning enligt fördjupad lärokurs och gäller fördjupade studier.

57

Musikinstitutets budget 2018 är 614 330 euro. Det totala antalet studerande 2017 inom grundläggande konstundervisning var 669 (musik, hantverk och bildkonst). Bildkonstskolan hade 2017 totalt (brutto) 328 deltagare. Antalet

undervisningstimmar var 750.

G. Servicenät

Verksamheten ordnas vid följande punkter: ämbetshuset i Smedsby, Tuovilan koulu/Kuperkeikka

(finska musiklekis), Keskuskoulu (musiikkivalmennus), Seniorpunkten (dans), Kulturhuset (dans),

Smedsby-Böle lågstadium (dans), Tuovilan päiväkoti, Tölby-Vikby skola, Solf skola, Kvevlax skola

och Norra Korsholms skola. Under läsåret 2017-2018 har även dansundervisning ordnats via ett

projekt i samtliga kommunens förskolor. Musikinstitutet ordnar uppträdanden på flera ställen i

Korsholms och Vörå. Konserter ordnas ofta vid kommunens skolor, kulturhuset, Hemmersgården,

Norrvalla Rehab och Vörå pingstkyrka.


Musikinstitutet har ett nära samarbete med kommunens daghem och skolor. I en stor del

daghemmen ordnas undervisning i tidig musikfostran. Under läsåret 2017-2018 har samtliga

förskoleelever erbjudits dansundervisning via projektet ”dansmix”. I Tuovilan koulu ordnar

musikinstitutet skolans musikundervisning i årskurs 2. I Norra Korsholms skola ordnar

musikinstitutet musikundervisningen i årskurs 2.

Inom den grundläggande konstundervisningen har Korsholms musikinstitut ett nära samarbete med

Vasa stad samt regionens andra musikinstitut. Samarbetet omfattar bl.a. gemensamma projekt för

eleverna, regionala fortbildningar för personalen och regelbundna möten för rektorerna.

Musikinstitutet är också fr.o.m. 1.8.2018 en del av Taikon-akademin, vilket innebär ökade

möjligheter för studerande på andra stadiet att inkludera konstundervisning i andra stadiets studier.

Musikinstitutets verksamhet är mångsidig och institutet har ett mångsidigt samarbete både inom

och utanför kommunen. Musikinstitutet står inför en flytt till nya utrymmen.

Utmaningar: - Tidig musikfostran på svenska. Intresset för verksamheten är i nuläget för litet för att verksamhet

skall kunna ordnas. - Personalstrukturen vid musikinstitutet. När verksamheten har växt har den administrativa

personalens arbetsbörda ökat. Den administrativa personalen består endast av rektor, sekreterare

på 80 % samt en koordinator på 20 %. Också i jämförelse med kringliggande kommuner är detta

minimalt.

2.2.7. Fritid, idrott och ungdom


Fritids- och idrottsservice

ungdomsverksamhet

Korsholm

Tf. fritidschef Elisabeth Wiklund

Personal 14


Verksamhetsutgifter (1000 €) 665

Skötsel av idrottsanläggningar Fastighetssidan

Tredje sektorn/föreningar

Projekt

Avtal med föreningar

Föreningsunderstöd

Vasaregionens Arenor samkommun:

Ishallen

Botniahallen

Elisa Stadion

Korsholm kommun

16 %

50 %

0%

58

Fritid, idrott och ungdom underlyder kultur- och fritidsnämnden. Fritidens personal består av en

fritidschef, idrottsledare (100%, 75% och 50%), ungdomsledare (2x100% och 50%), uppsökare

(2x75%), ungdomsinformatörer (2x100% och 50%), rusmedel (50%), integration (25%) och

kanslist 100%. Vuxeninstitutets rektor är fritidschefens förman. Fritidschefen bereder ärenden som gäller idrott- och ungdomsverksamhet till kultur- och

fritidsnämnden. Korsholms ungdomsfullmäktige har 22 ledamöter.


Kultur- och fritidsnämnden skapar i samarbete med föreningar och organisationer förutsättningar för

verksamheten i kommunen. Föreningarnas verksamhet främjas bland annat genom årliga

bidragsutdelningar. Budget

Budgeten för idrottsverksamhet totalt är 197 430 euro, ungdomsverksamhet 130 820 euro,

ungdomsinformation 15 600 euro (Korsholms andel), uppsökande verksamhet 46 110 euro och

nykterhetsverksamhet 23 500 euro (2018 års budget, inkl. lönekostnader). Förvaltningens budget är

112 400 euro inkl. lönekostnader. Bidrag

Verksamhetsbidrag för idrott 134 000 euro till 20 st idrottsföreningar

* verksamhetsbidrag – 66 500 euro * kartbidrag – 4 000 euro * skötselbidrag för anläggningar som vi har samarbetsavtal med föreningar – 20 000 euro * subventionerade hyror – 43 500 euro Verksamhetsbidrag för ungdom 45 000 euro till 23 st föreningar * verksamhetsbidrag – 23 200 euro till 17 st föreningar * driftsbidrag – 13 000 euro till 16 st föreningar Projekt

Inom idrottsverksamhet har finansiering fåtts för två projekt; Integration genom idrott – 8 000 euro

och Up, out and move – 20 000 euro från Regionförvaltningsverket.

Inom ungdomsverksamhet har Decibel fått 13 000 från Kulturfonden + 54 000 euro från

Regionförvaltningsverket. Uppsökande ungdomsverksamhet – 41 250 euro från Regionförvaltningsverket. Verksamheter

* Lovverksamheter Sportlovsverksamhet 2018: 1076 barn och ungdomar har deltagit på isdisco, skridskokul,

sportlovsbio, bowling, slalomresa, bågskytte, pyssel, bussresa till Duudsonit Activity Park och

sportlovsskoj i Botniahallen.

Sommarlovsverksamhet 2018: 282 barn och ungdomar har deltagit i Sommarchill, prova på

kajakpaddling, klädbytardag, lägerverksamhet, Power Park, vandringar, sommarskoj,

robotworkshop.

Höstlovsverksamhet 2017: 938 barn och ungdomar har deltagit i bussresa till Duudsonit Activity

Park, höstlovsbio, bowling, skrinning, höstlovsskoj i Botniahallen, crosstraining, kickboxning, dans.

59

* Idrott - Rörelseglädje för förskolan

Alla förskolebarn besöker Botniahallen där de får pröva på friidrott, bollspel och hinderbana. Under

våren ordnas en friluftsdag med olika uppgifter i naturen på Fjärdskär. På hösten görs besök till alla

förskolor och barnen får delta i en gymnastiklektion.

-Idrott i skolan (åk 1-6)

För alla skolelever i åk 1-6, genomförs som en lektion eller en temadag. Totalt våren 2018 141

tillfällen och 2766 deltagande skolelever.

-Skolan i rörelse (åk 7-9) För skolelever i högstadiet ordnas klubbverksamhet direkt efter skoldagen.

- Idrotts- och motionsevenemang * Korsholmslöparen 13 lopp från april till september * Korsholmsstafetten * Kommunmästerskap i skidning för skidåkare under 8 år till seniorer över 65 år * Landskapsstafetter ordnas av EP-piiri och kommunerna tävlar mot varandra i skidning, orientering

och löpning. * Dam Wolley Liga

* Motion för personer med specialbehov har möjlighet att ansöka om ett simhallskort som berättigar

till 20% rabatt * Integration genom idrott-projekt syftar till att integrera kvotflyktingar genom idrott och motion,

att ge dem möjlighet att idrotta och motionera tillsammans med kommunens invånare. Projektet

syftar till att erbjuda såväl barn, ungdomar och vuxna möjligheten att pröva på olika idrotts- och

motionsformer. I samband med idrotts- och motionsutövningen ska känslan av gemenskap och

delaktighet öka bland gruppdeltagarna. Med hjälp av lokala idrottsföreningar ska tillgängliga idrotts-

och motionsformer erbjudas. Utöver det ska även olika idrottsanläggningar presenteras samt besök

till olika idrotts- och motionsevenemang ordnas.

* Up, out and move är ett projekt som riktar sig till familjer. Projektets mål är att för invånarna

presentera idrotts- och motionsaktiviteter samt idrottsföreningar som finns i kommunen och

därigenom få invånarna att hitta sin egen fritidsaktivitet att utöva samtidigt som man skapar

synlighet för det kommunen kan erbjuda i form av motionsaktiviteter. Projektets mål syftar också till

att ordna nya mångsidiga och intressanta fritidsaktiviteter som inte annars ordnas i kommunen * Premieringar av idrottare Korsholms kommun premierar framgångsrika idrottare. *Uthyrning av kajaker * Bokningar och fördelningar av träningar/tävlingar/matcher till alla idrotts- och friluftsanläggningar

Fritidsavdelningen fördelar tränings och matchtider till alla friluftsanläggningar och gymnastiksalar i

kommunen. *Samarbete med föreningar såsom tävlingar, turneringar, skötsel av anläggningar

Ungdom Ungdomsgården Ziti finns till för ungdomar i åldern 13 till 18 år. Ungdomsgården har öppet tre

kvällar i veckan. Under loven har ungdomsgården vanligtvis öppet fler kvällar. En vanlig

vardagskväll brukar det vara kring 31 besökare på ungdomsgården. Som mest har det varit 80

ungdomar vid ungdomsgården under en kväll. Under år 2017 gjordes sammanlagt 3473 individuella

besök till ungdomsgården. Till besökarna hör såväl svenskspråkiga, finskspråkiga och ungdomar

med invandrarbakgrund. Det är alltid två ungdomsledare på plats. På ungdomsgården kan man bl.a.

se på film och tv, spela biljard, pingis, playstation och andra spel. De flesta kvällar är till för fri

verksamhet men det ordnas också temakvällar och olika aktiviteter. På ungdomsgården finns ett

café där man kan köpa mellanmål. All verksamhet på ungdomsgården är rusmedelsfri.

Ungdomsledarna ordnar årligen en temadag för högstadierna i Korsholm. Årets temadag var ”En dag

för tolerans - Päivä toleranssille – A day for tolerance”. Tidigare temadagar har haft temat

trafiksäkerhet. Ungdomsledarna deltar även i temadagar som ordnas av skolan. Pop-up

ungdomsverksamhet i både finska och svenska högstadiet hålls varje månad. Ungdomsledarna

fungerar kontinuerligt som en extra resurs för resursklassen i Korsholm högstadium.

Ungdomsledarna erbjuder också hjälp med läxläsning.

60

LIVAP – livshantering och arbetspraktik ordnas av ungdomsledarna i juni. LIVAP ordnades år 2017

för andra året i rad. LIVAP är ett stöd för ungdomar vid övergången till andra stadiet. Syftet med

verksamheten är att ge ungdomarna en meningsfull sysselsättning och hjälpa dem upprätthålla

vardagsrutinerna även under sommarmånaderna. LIVAP består av två delar, teoretisk undervisning

(i form av diskussioner och föreläsningar) kring ämnen som berör livshantering och andra delen är

praktisk arbetspraktik. Arbetspraktiken utförs inom kommunen. Ungdomsledarna tar i beaktande

vilken inriktning ungdomarna har valt efter högstadiet och strävar till att ungdomarna skall få testa

på olika arbetsuppgifter. De teman som livshanteringen berörde främst var dygnsrytm,

självförtroende, hälsa, mat, studier och arbete. Dessa inkluderade även livshantering i det dagliga

mötet. Utöver teman erbjöd ungdomsledarna även individuell handledning vid behov.

Ungdomsledarna handledde de flesta tillfällena, men bjöd även in experter och sakkunniga som gick

mer detaljerat in på hur man t.ex. sköter sin ekonomi och hur man tar hand om sitt hem, samt vart

man kan vända sig då man behöver hjälp i olika situationer.

Open stage hölls för första gången i kommunen ifjol vid Korsholms Kulturhus, i samarbete med

Vuxeninstitutet, Korsholms högstadium, Fritid & Kultur och Rokkikoulu.

Internationellt ungdomsarbete: I fjol startade International Club, en ny verksamhet, för ungdomar i

åldern 13 – 25 år, som är intresserade av resande och andra kulturer. Ett av målen är att aktiva

medlemmar ska få möjligheten att delta i ett europeiskt ungdomsutbyte – European Youth

Exchange, EU:s Youth in Action. Till verksamheten hör även volontärarbete.

Uppsökande ungdomsarbete: I Korsholms kommun ordnas uppsökande ungdomsarbete från och

med den 1 januari 2017. Uppsökande ungdomsarbete är till för ungdomar i åldern 15 till 29 år. De

uppsökande ungdomsarbetarna kan hjälpa till när man avbrutit sina studier, söker en praktik- eller

studieplats, behöver hjälp med att sköta saker i vardagen, har problem som har att göra med hälsa,

ekonomi eller beroende, behöver stöd i sin livssituation eller med att planera framtiden, behöver

hjälp med att besöka instanser och myndigheter, t.ex. FPA och Arbetskraftsbyrån, behöver hjälp

med att hitta olika tjänster eller söker arbete och skriver arbetsansökningar. Sputnik-gruppen ordnades för ungdomar och unga vuxna skrivna i Korsholms kommun i åldern 16

år (andra stadiet) – 29 år i juni 2018. Målgruppen är i första hand ungdomar som inte har lyckats

hitta något sommarjobb och som gärna skulle ha en sysselsättning under sommaren.

Gruppdeltagandet ger dessutom möjlighet till att behålla dygnsrytm och vardagsrutiner också efter

att skolan tar sommarlov. Ämnen som tas upp är arbetssökning, eget boende, studier, matlagning,

ekonomi, hälsa osv.

Decibel – ungdomsportal

Decibel.fi är Österbottens egen tvåspråkiga webbportal för ungdomar i åldern 13-25. Decibel är en

välkänd organisation bland ungdomar i Österbotten. Ökande siffror visar på att Decibel fyller ett

behov. Decibel är ett tvärkommunalt samarbete med 10 års erfarenhet av ungdomsinformation.

Decibel har ca 45 experter inom olika branscher som tillsammans med ungdomsinformatörerna

svarar på ungdomarnas frågor. Mottot är att informationen skall vara lättillgänglig, saklig och

professionell. Förutom hemsidan erbjuder också Decibel föreläsningar och temapaket kring aktuella

ämnen till skolorna (främst högstadierna) i sina medlemskommuner, samt åker varje år ut till alla

högstadier i verksamhetsområdet för att berätta om Decibels verksamhet.

Decibel.fi har funnits sedan år 2008. Statistiksiffrorna har pekat uppåt sedan starten, tex 2017 hade

portalen 920.000 besök och 1,4 miljoner sidvisningar. Decibels ordinarie verksamhet är ett

samarbete mellan 11 kommuner i Österbotten och ingår i deras ordinarie ungdomsverksamhet samt

finansieras med kommunala medel (80 cent/invånare). Våren 2018 erhöll Decibel bidrag för ett

treårigt projekt från Regionförvaltningsverket, varpå även en projektanställd kunde anställas. I

nuläget har Decibel 4 anställda. Decibels verksamhet utvecklas kontinuerligt; under hösten 2018

kommer sidorna att förnyas och även antalet frågor på ”våga fråga” tjänsten ökar ständigt. Under år

2017 besvarades 2386 frågor. Bland portalens ca 600 informationssidor och 19.000 besvarade

frågor kan ungdomarna söka information om det mesta som rör dem, och de har möjlighet att

anonymt ställa frågor via ”våga fråga – kysy pois”-tjänsten om vad som helst, och få svar på sina

frågor av experter inom det området.

61

Rusmedelsförebyggande verksamhet: I Korsholm har uppdraget att koordinera den

rusmedelsförebyggande verksamheten i de olika sektorerna ålagts kultur- och fritidsnämnden. För

koordineringen av Korsholms rusmedelsförebyggande arbete är en ungdomsinformatör anställd på

deltid.

Drogförebyggande arbetsgrupp: I Korsholm verkar den mångprofessionella och tvärsektoriella

Rusmedelsförebyggande arbetsgruppen (ANDTS-gruppen) med representanter från de sektorer inom

kommunen som har att göra med barn och ungdomar, såsom rektorer och biträdande rektorer,

skolhälsovårdare, ungdomsledare, skolkuratorer, överläkare, uppsökande ungdomsarbetare,

socialarbetare, integrationsarbetare och fritidschef. Det rusmedelsförebyggande arbetet i Korsholms

kommun kartläggs med början hösten 2018.

I tabellen jämförelse av nettokostnader/invånare för idrott och friluftsliv. Jämförelsekommunerna är


geografiskt och ekonomiskt. Korsholm producerar mycket idrotts- och fritidstjänster med till buds

stående resurser. Korsholm saknar höga anläggningskostnader.

G. Servicenät

En kartläggning av idrottsanläggningar i Korsholm finns på extranet. Kartläggningen är senast

reviderad 11/2017. Kartläggningen innehåller områdesvis idrottsanläggningar, upprätthållare och

förändringar. Korsholm hade år 2016 169 st anläggningar varav 123 st upprätthålls av kommunen.


- Långsiktigt utvecklingsbehov av ungdomsverksamhet ute i byarna - Bidragen till föreningarna bör höjas - Konstgräsplan i närliggande miljö intill skolcentrum (finns tomt färdigt) - Konstfrusen isbana i rinken i Smedsby så att barnen har möjlighet att lära sig skrinna under

vintern - Ungdomsgårdens placering i högstadiet innebär att det inte är möjligt att ordna verksamhet för åk

5-6 tidiga eftermiddagar - Allaktivitetsrink till Tuovilan koulu. - Ungdomsportalen Decibels verksamhet utvecklas genom projektet ”Nu talar vi om det – Puhutaan

siitä!” inom tre huvudsakliga områden: sexuella trakasserier och mediekunskap, utseendemässig

och webbteknisk utveckling av Decibel.fi, satsning på Decibel-områdets finskspråkiga ungdomar

samt geografisk utökning till nya kommuner.

62

2.2.8. Kulturverksamhet


Museer och kulturverksamhet Korsholm

Kultursekreterare Annica Reini Personal 2 Verksamhetsinkomster (1000 €)

0

Verksamhetsutgifter (1000 €) -51 Servicenätverk Lån Föreningsunderstöd

Kulturverksamheten lyder under kultur- och fritidsnämnden. Kulturens budgetområde ingår i

vuxeninstitutets budget. I praktiken verkar kulturtjänsterna som del av Fritid och kultur. I

kommunen arbetar en person, kultursekreteraren, med kulturfrågor på heltid. Kultursekreteraren

bereder kulturärenden till kultur- och fritidsnämnden. Vuxeninstitutets rektor är kultursekreterarens

förman. En projektanställd arbetar under tiden 2018–2020 med att utveckla publikarbete till

världsarvet. Kultursekreteraren är förman för projektanställda.


Målsättningen med kulturverksamheten är att erbjuda invånarna en jämlik tillgång till ett mångsidigt

kulturutbud i enlighet med den gällande lagstiftningen. Den huvudsakliga målgruppen för

verksamheten är barn, unga och äldre. Kulturtjänsterna ordnas i huvudsak i kommunens egen regi. Till den ordinarie kulturverksamheten

hör kulturstigen för årskurs 1–9 och förskolan, galleriverksamhet i världsarvsporten, regelbundna

kulturträffar för ensamma pensionärer, kultur på äldreboenden samt ett flertal årligen

återkommande evenemang och tillställningar. Kultursekreteraren ingår som sakkunnig och

representant i olika arbetsgrupper både innanför och utanför kommunorganisationen. Ansvaret över

kommunens konstsamling (ca 300 katalogiserade arbeten) hör till kultursekreteraren.

Budgetresurser Totalbudgeten för kulturverksamhet är 69 000 euro (2018) inkl. personalkostnader.

Externfinansierade projekt möjliggör utvecklingsarbetet av kulturtjänsterna.

Projekt Pågående projekt: Publikarbete i världsnaturarvet (heltidsanställning av en publikarbetare, 2018–

2020), totalbudget 100 750 euro (70 525 euro Leader, 30 000 euro Svenska kulturfonden).

Tredje sektorn Tredje sektorn utgör ett värdefullt komplement i kommunens kulturutbud och en viktig

samarbetspart i många evenemang. I kommunen finns sex stycken svenskspråkiga fria musikskolor

som tillsammans ger regelbunden musikundervisning till över 550 ungdomar/läsår (2017–2018).

Fördelen med musikskolorna är att de är utspridda över de gamla kommundelarna vilket möjliggör

att barn och unga kan delta i en hobbyverksamhet som är på gång/cykelavstånd från hemmet.

Tröskeln till att delta i undervisningen är låg eftersom musikteorin är avskalad och kravlös.

Kommunen understöder musikskolornas verksamhet med över 32 000 euro/år (2018).

Amatörteatertraditionen har långa anor i Österbotten och är ett uppskattat tillskott i kommunernas

kulturliv. I Korsholm finns två aktiva och etablerade amatörteaterföreningar, Korsholms Teater och

Skäriteatern.

http://www.korsholmsteater.fi/start/

https://sv-se.facebook.com/Skariteatern

63

I Korsholm finns 7 hembygds- eller friluftsmuseer: -Stundars i Solf är med sina 70 hus ett av Finlands största professionella friluftsmuseer. Stundars

håller regelbundet öppet sommartid från veckan efter midsommar till mitten av augusti. Aktiviteter

och evenemang ordnas året om. På området ordnas också konstutställningar och andra

kulturevenemang.

-Granösunds fiskeläge i Södra Vallgrund

-Mårtes Gårdsmuseum i Björköby

-Replot hembygdsmuseum

-Smedsby hembygdsförening

-Söderfjärdens pumpstation i Munsmo / Solf

-I Västerhankmo hembygdsgård Dessutom finns det museibyggnader i Kvevlax och Österhankmo. Viktiga existerande samarbeten med tredje sektorn:

Kulturstigen för åk 1–9 och förskolan (Stundars, Regionala danscentret i Österbotten) Skärgårdsdagen i Replot-Björkö skärgård (Replot museiförening, Björkö fornminnesförening, Replot

skärgårds hembygdsförening) Barnkalas på Stundars (Stundars m.fl.) Allsång på Stundars (Stundars m.fl. bland annat körer) Konstutställningar i galleri Arte Mare i världsarvsporten (Vasa konstnärsgillet, Platform m.fl.) Utöver dessa samarbeten medverkar föreningar i flera mindre pop-up evenemang som kommunens

kulturtjänster ordnar. Kulturbidrag Kultur- och fritidsnämnden beviljar årligen verksamhetsbidrag för kulturverksamhet, projektbidrag

och kultur- och konstnärsstipendier till registrerade föreningar, arbetsgrupper och enskilda. Det totala bidragsbeloppet för år 2018 var 61 000 euro som fördelades på 29 sammanslutningar och

tre privatpersoner. De största bidragen gick till musikskolorna (6 olika föreningar), museerna och

teatrarna. Bidragens storlek varierade mellan 200 euro och 8000 euro. Stundars och Musikfestspelen i Korsholm beviljas verksamhetsbidrag från kommunstyrelsen (KST): Stundars bidrag från KST är 150 000 euro för år 2018 och 5000 euro för fem sommarjobbsplatser. Musikfestspelen i Korsholm bidrag från KST är 38 000 euro för år 2018. Korsholm har andel i Wasa Teater och SÖFUK.

I tabellen jämförelse av nettokostnader/invånare för kulturväsendet. Jämförelsekommunerna är


geografiskt och ekonomiskt.

http://bjorkomuseum.hembygd.fi/start/martes_gardsmuseum/

http://www.solf.fi/historia/soderfjarden/

64

G. Servicenät

Kulturhuset i Smedsby är ett vardagsrum för smedsbyborna. Vuxeninstitutet och biblioteket finns i

huset samt en gemytlig aula med café för spontana sammankomster.

Världsarvsporten på Replot är ett informationscenter om världsnaturarvet med konstgalleri. Kultur-

och fritidsnämnden ansvarar för verksamheten i galleriet.


Korsholm är en tvåspråkig landsbygdskommun med en mycket vidsträckt skärgård. Närheten till

havet har satt sin prägel på skärgårdsborna och har lämnat efter sig tydliga spår i både kultur- och

näringslivet i kommunen. Trots en snabb och kraftig samhällsutveckling de senaste decennierna så

är spåren av den österbottniska allmogekulturen och det agrara byasamhället tydliga i Korsholm.

Detta syns både i det materiella och det immateriella kulturarvet, i invånarnas ideal, i värderingar

och i deras fritidsintressen.

I dagens tävlan mellan städer och regioner så har kulturmiljön utpekats som en stor resurs för vår

strävan efter att skapa attraktivitet och konkurrensfördelar. Den österbottniska allmogekulturens

bebyggelse och kulturlandskap utgör ett unikt kulturarv. Den utgör ett konkret vittne för vår

historia. Kulturarvet är centralt för kommunen och levandegörs genom ett organiserat, och för

landet unikt, ideellt hembygdsarbete. I kommunen finns åtta aktiva hembygdsföreningar varav sju

av föreningarna har ett eget hembygds- eller gårdsmuseum. Stundars är det mest kända och det

enda professionella museet i kommunen.

I Korsholm talas ett flertal olika svenskspråkiga dialekter som ska ses som värdefullt och framfört

allt som ett levande immateriellt kulturarv. Intresset för att bevara dialekterna konkretiseras i ett

flertal dialektböcker som föreningar och fristående arbetsgrupper har gett ut. Kultur- och

fritidsnämnden får så gott som årligen bidragsansökningar för olika dialektprojekt.

Föreningslivet i Korsholm är aktivt, vilket syns i kulturutbudet. I kommunen verkar ett antal olika

kulturföreningar inom olika konstgrenar varav hembygdsföreningar, körer och fria musikskolor utgör

de största enskilda grupperna. Amatörteatertraditionen har långa anor i Österbotten och är ett

uppskattat tillskott även i Korsholms kulturliv. Sommartid ordnas utomhusteater av två olika

amatörteaterföreningar medan ungdomsföreningarna och hembygdsföreningarna lockar publik

vintertid till sina revyer.

Vision och övergripande syfte: -Korsholm 2025 – en kommun med en tydlig kulturprägel med betoning på natur- och kulturarv och

fördomsfri och gränslös attityd gentemot omvärlden.

-Fräsch och framstående världsarvskommun.

-Levande och livskraftig kommun med utrymme för utveckling och kulturellt byggande och

skapande. Kulturen är till för alla och bidrar med en god livskvalitet och trivsel i en kommun. Korsholm har

goda utvecklingsmöjligheter och stor potential att formas till en kommun med en tydlig kulturprägel.

Kulturen är viktig för Korsholmarna och deras välbefinnande, men även för näringsliv,

arbetsmarknad, turism och kommunens profil och attraktionskraft. Kultursatsningar kan bland annat

bidra till social sammanhållning genom möten, ökad förståelse och stärkt dialog mellan människor.

Kultur är ett samhällsbyggnadselement och måste därför utgöra en naturlig och integrerad del av

kommunutvecklingen.

Världsnaturarvet Världsarvets betydelse framhålls i Korsholms kommuns strategiska generalplan och i

styrdokumentet för Korsholms kommun. Syftet är att erbjuda flera besökare minnesvärda

upplevelser och förmedla en positiv bild av Kvarkens världsarvsområde som besöksmål, samt skapa

nya arbetsplatser.

65

2.2.9. Bibliotek

E. Organisering och ledarskap samt personal Bibliotek Korsholm

Tf. bibliotekschef Maria Kronqvist-Berg

Personal 14


5


Servicenätverk Huvudbibliotek Smedsby

Filial i:

-Björkö

-Replot

-Kvevlax

-Solf

-Bokbuss

Lån 290000

Föreningsunderstöd

Korsholms bibliotek lyder under kultur- och fritidsnämnden. Bibliotekets verksamhet leds av

bibliotekschefen. Korsholms bibliotek har totalt 14 ordinarie anställda: 1 bibliotekschef, 3

bibliotekarier och 10 biblioteksfunktionärer varav 2 också är bokbusschaufförer.


Biblioteksservicen ordnas i kommunens regi. Närheten till invånarna är ledord för bibliotekets

service. Biblioteken betjänar alla invånare och har över 7500 timmar öppet per år. Besöksantalet

uppmäts till dryga 162 000 per år. Korsholms bibliotek har en mycket bra litteratursamling som

lockar användare också från närliggande kommuner. Bibliotekets samlingar bestod 2017 av 108 000

svenska böcker, 35 800 finska böcker och 6 300 böcker på övriga språk. Framförallt erbjuder

biblioteket en flexibel service där användarnas önskemål snabbt kan tillgodoses, t.ex. vid

bokbeställningar. Korsholms bibliotek är en del av Fredrikanätverket, som idag består av 11 kommuner (Jakobstad,

Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Larsmo, Malax, Nykarleby, Närpes, Pedersöre och Vörå).

Fredrikanätverket upprätthåller fredrikabiblioteken.fi (webbtjänster för biblioteksanvändare),

samarbetar kring bibliotekssystem och har gemensamma projekt och fortbildningar. Alla kostnader

fördelas enligt invånarantal och samarbetet har inneburit många inbesparingar sedan det började på

1990-talet. Fredrikasamarbetet fungerar enligt en platt organisationsmodell: ordförandeskapet

cirkulerar mellan de 11 kommunerna som också turas om med att söka statliga pengar för olika

projekt. Fredrikanätverket samarbetar också med Vasa stadsbibliotek gällande regionlån och e-

böcker, men Vasa har valt att stå utanför själva Fredrikanätverket. Fredrika är en viktig aktör för att

upprätthålla biblioteksyrkeskunskapen på svenska i Finland och övervaka tillgången på t.ex. e-

material på svenska. Korsholm är en av de två största kommunerna i Fredrikanätverket. Den

decentraliserade biblioteksverksamheten är svår att förena med en mera toppstyrd organisation.

Hösten 2018 kommer Korsholms bibliotek tillsammans med resten av Fredrikanätverket inleda

övergången till ett nytt bibliotekssystem, Mikromarc. Mikromarc används också av Vasa

stadsbibliotek. Det nya systemet förbättrar de dagliga arbetsrutinerna och gör det möjligt att

fortsätta planeringen av meröppet. Meröppet innebär att invånare har tillgång till biblioteket i form

av självbetjäning utanför de ordinarie öppettiderna.

66

I tabellen jämförelse av nettokostnader/invånare för biblioteksverksamhet. Jämförelsekommunerna

är Korsholm, Raseborg, Vasa och fasta Finland. Raseborg och Korsholm är till storleken relativt lika

både geografiskt och ekonomiskt. G. Servicenät

Korsholms bibliotek upprätthåller en decentraliserad servicestruktur med huvudbibliotek i Smedsby,

Kvevlax bibliotek, Solf bibliotek, Replot bibliotek samt Björköby bibliotek. Bokbussen betjänar

allmänheten, grundskolor, daghem och äldreboende vid 67 hållplatser. Bokbussen sköter även om

boktransporter mellan biblioteken.

67

Karta över Korsholms bibliotek och bokbussens betjäningsställen

Kvevlax bibliotek är nu beläget i centrum av byn, men ska flyttas till Kvevlax lärcenter. Solf bibliotek

finns nu i Solf centrum, planen är att biblioteket ska flytta tillbaka till sina ursprungliga utrymmen i

samband med renoveringen av Solf skolas 50-tals del. Replot bibliotek finns i samband med Replot-

Björkö skola. Björköby bibliotek finns i Bodagården mitt i Björköby. Filialerna och bokbussen ger ett

heltäckande servicenät i kommunen.

H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet Korsholms biblioteks utlånings- samt besöksstatistik håller en jämn nivå. Bibliotekets verksamhet

har blivit alltmer uppsökande och utåtriktad, mera evenemang ordnas och sociala medier används

flitigt. Utvecklingsbehovet ligger främst i den utåtriktade verksamheten genom fortbildning och

anställning av personer med fokus på utåtriktad verksamhet samt att lyfta fram samlingarna på nya

innovativa sätt.

Investeringar i bibliotekens utrymmen är aktuella. Huvudbiblioteket är i behov av ny inredning med

tanke på ergonomi, trivsel och säkerhet. Ny inredning behöver också övervägas vid eventuell flytt

av filialer. Behov av en ny bokbuss finns också inom de närmaste åren. En övergång till meröppet

medför investeringar i ny teknik. Planen är att meröppet verkställs först i Kvevlax, följt av Solf,

Replot och Björköby. I huvudbiblioteket kan utlånings- och returneringsapparater installeras i

samband med en ny inredningsplanering.

68

2.3. Centrala iakttagelser av likheter och olikheter i kommunernas service

Allmänt om bildningssektorn

Sektordirektören i Vasa fungerar som föredragande i stadsstyrelsen och är närvarande i

stadsfullmäktige samt är stadens representant i bolag. Sektordirektören i Vasa är

resultatområdesdirektörernas och controllrarnas förman. Bildningsdirektören i Korsholm är

föredragande i bildningsnämnden och direkt förman för bildningskansliets förvaltningspersonal,

rektorer för skolor, chef för dagvården och vuxeninstitutets rektor.

Korsholm har en gemensam bildningsnämnd, i Vasa har bildningssektorn tre nämnder. I båda

kommunerna är nämnderna tvåspråkiga. Förvaltningsspråket i Korsholm är svenska, i Vasa är

förvaltningsspråken finska och svenska.

Vasa och Korsholm har olika organisationsstrukturer inom bildningssektorn; funktionerna har

organiserats på olika sätt.

I kommunernas jämförelseberäkningar ska olika kostnadsstrukturer och personalstrukturer beaktas.

Nettokostnaderna påverkas av Vasa stads interna hyror (skötselhyror och kapitalhyror).

I Vasa är stödtjänsterna (ekonomi- och löneförvaltning) centraliserade (Mico Botnia Ab), i Korsholm

ingår motsvarande personal i resultatområdenas egen personal.

Integrationsspråk för invandrare: Korsholm svenska, Vasa finska/svenska.

Vasa har en stadsidentitet och Korsholm en landsbygdsidentitet med olika utgångspunkter. Vasa har

även landsbygdsidentitet (Lillkyro, Sundom). I Vasa talas flera språk. I Korsholm är svenska

majoritetsspråk och det talas dialekter.

Frågan om språkkrav vid rekryteringar behöver diskuteras framöver.

Småbarnspedagogik och förskoleundervisning

I båda kommunerna bildar småbarnspedagogiken ett eget tvåspråkigt resultatområde.

Chef för dagvården och 1,5 byråsekreterare hör till förvaltningspersonalen inom småbarnspedagogik

och förskola i Korsholm. I Vasa ingår i småbarnspedagogikens förvaltningspersonal förutom

direktören för småbarnspedagogiken flera andra personer.

I Vasa är daghemsföreståndarna administrativa daghemsföreståndare med flera daghem. Ungefär

hälften av förmännen i Korsholm jobbar i barngrupp vid mindre enheter.

Köks- och städfunktionerna hör i Korsholm under småbarnspedagogik och förskola, i Vasa köps

tjänsterna av TeeSe Botnia Oy Ab. De personer som sköter köks- och städfunktionerna på de mindre

enheterna i Korsholm är dessutom pedagogiskt utbildade för att i mån av möjlighet även kunna vara

med i barngruppen.

Vasa har 10 servicesedelsdaghem och 2 köpservicedaghem, som fr.o.m. 1.1.2019 ändras till

servicesedelsdaghem. I Korsholm finns inga köpservicedaghem eller servicesedelsdaghem. Båda

kommunerna har tagit i bruk servicesedelssystemet och servicesedelns värde är samma.

Vasa har utökat hemvårdsstöd (kommuntillägg till hemvårdsstödet, s.k. selektivt tillägg), Korsholms

kommun erbjuder inte utökat hemvårdsstöd. Ingendera kommunen betalar kommuntillägg åt

familjerna till stödet för privat vård.

Korsholm har procentuellt mera familjedagvårdare än Vasa.

Antalet barnträdgårdslärare i barngrupperna är olika: Vasa har 2 barnträdgårdslärare/grupp och

Korsholm har 1 barnträdgårdslärare/grupp. Gruppernas barnantal Vasa 21-24, Korsholm 24. Om

antalet barn per grupp sänks till 21 i Korsholm behövs ca 200 nya platser.

69

I Korsholm används i alla daghemsgrupper relationstalet 1:8 (1 fostrare per 8 barn). Vasa har 148

daghemsgrupper, av vilka 23 har relationstalet 1:8, övriga 1:7.

I båda kommunerna varierar daghemmens storlek kraftigt (i Vasa är daghemsstorlekarna 1-12

grupper, i Korsholm är daghemsstorlekarna 1-6 grupper).

Avgifterna inom den småbarnspedagogiska verksamheten följer nationella rekommendationer,

samma i båda kommunerna, men kommunerna har olika timalternativ som vårdnadshavarna kan

välja mellan.

Olika administrationsprogram för småbarnspedagogiken, i Vasa Effica och i Korsholm Abilita. Stora

satsningar i programvaran har gjorts i båda kommunerna under de senaste åren.

Ambulerande specialbarnträdgårdslärarnas arbetsområden skiljer sig åt mellan kommunerna, i Vasa

har specialbarnträdgårdslärarna ca 300-350 barn och i Korsholm ca 430 barn /

specialbarnträdgårdslärare.

S2/R2 barnträdgårdslärare finns i Vasa men inte i Korsholm.

Förberedande förskoleundervisning finns i Vasa men inte i Korsholm.

Förskolornas verksamhetstider varierar vid de olika förskolorna i Korsholm. Verksamhetstiderna är

bestämda enligt skolskjutskoordineringen. Vasas förskolor har enhetliga tider för när de börjar och

slutar.


Vasa har separata resultatområden, finskspråkig grundläggande utbildning (koulutoimenjohtaja) och

svenskspråkig grundläggande utbildning (skoldirektör), Korsholm har ett resultatområde för

grundläggande utbildning (bildningsdirektör).

Timfördelningen för den grundläggande utbildningen är olika i Vasa och Korsholm med olika

tyngdpunkter och timantal. Korsholm har en högre timplan i grundskolan med prioritering av finska,

matematik och färdighetsämnen. Vasa har större timantal i historia och samhällslära. I Vasa har

beslut fattats om årsveckotimmeshöjning 1,91 -> 1,95. Skolorna kan då själva bestämma om de

använder resurserna för extra lektioner eller för indelning av undervisningsgrupp i flera smågrupper.

Timresurs finskspråkig grundläggande utbildning,

skillnader:

Vasa Korsholm

Modersmål och litteratur 42 44

A1-språk 17 16

Matematik 32 35

Hälsokunskap 2 3

Musik 9 12

Bildkonst 11 12

Gymnastik 22 20

Datateknik (i Korsholm ett separat ämne, i Vasa knutet till

undervisningen i övriga ämnen via IKT-läroplan)

- 1

Valfria konst- och färdighetsämnen högstadiet (antagande

att man i båda kommunerna har satsat på undervisning i

konstämnen i lågstadiet)

2 4

Valfria ämnen lågstadiet (i Vasa stärkande av

nybörjarundervisning åk 1-2, läraren väljer själv ämne i sin

lärogrupp

2 -

Valfria ämnen högstadiet 5 9

70

Svenskspråkig grundläggande utbildning Vasa Korsholm

A1-språk 16 19

Matematik 32 33

Musik 8 10

Bildkonst 9 12

Slöjd 12 15

Gymnastik 20 19

Valfria konst-/färdighetsämnen 11 8

Valfria ämnen 9 6 (9)

Korsholm har högre timresurs, Vasa har bredare valmöjlighet till olika profileringar (språkbad,

musikklasser, idrottsklasser).

I Vasa finns möjlighet till engelskspråkig skolstig, som kommer att utvidgas ytterligare.

Småbarnspedagogik på engelska i Play School, grundläggande utbildning i lågstadiet i Suvilahden

koulu och högstadiet i Merenkurkun koulu. Andra stadiets utbildning är möjlig att avlägga på

engelska i Vamia och Vasa övningsskolas gymnasium på IB-linjen (Åbo Akademi). I Vasa kan man

också välja småbarnspedagogik och grundläggande utbildning som baserar sig på steinerpedagogik

eller en kristen livssyn.

I Vasa är samarbetet mellan gymnasierna tätt (personal+utrymmen). Det finns ett tätt samarbete

mellan Korsholms högstadium och Korsholms gymnasium, med samanvändning av personal och

utrymmen. ”Bildningsklustret” i Smedsby är av stor vikt för hela bildningen i Korsholm.

Korsholms mål i fråga om skolnätet är lärcenter, i Vasas finskspråkiga grundläggande utbildning

enhetsskolor.

Morgon- och eftermiddagsverksamheten har olika tider i Vasa och Korsholm (i Vasa har Lillkyro olika

tider än övriga Vasa).

Skolledningsstrukturen med rektorer ser olika ut i kommunerna.

Korsholm är en vidsträckt kommun vilket medför att servicestrukturen ser olika ut i de olika

delområdena inom den grundläggande utbildningen. Enheternas storlek varierar kraftigt. Korsholms

kommun har utrett skolnätet och har beslutat att skolorna ska centraliseras till de olika delområdena

enligt lärcentermodellen. Arbetet med centraliseringen har påbörjats och i Kvevlax byggs Kvevlax

lärcenter som medför att fyra små skolor stängs från och med hösten 2019. I Vasa stad har lågstadieskolorna två eller tre klasserier.

Då Korsholm är geografiskt vidsträckt är behovet av skolskjutsar stort. Som exempel kan nämnas

att sträckan Smedsby-Björköby är 40 km, Smedsby-Söderudden 47 km, Smedsby-Vassor 23 km,

Smedsby-Solf 20 km. Av förskoleelever och elever i grundskolan är ca 37 % berättigade till skolskjuts.

Skolvägen för eleverna är i vissa delar av kommunen långa. Därav har Korsholm procentuellt större

utgifter vad gäller skolskjutsar än vad Vasa har. Timfördelningen

(veckotimmar)

Korsholm

svenskspråkig

grundläggande

utbildning

Korsholm

finskspråkig

grundläggande

utbildning

Vasa

svenskspråkig

grundläggande

utbildning

Vasa finskspråkig

grundläggande

utbildning

Åk 1 20 20 20 20

Åk 2 20 20 20 20

Åk 3 24 23 23 22

Åk 4 24 23/25 24 24/26

Åk 5 28 26/28 25 25/27

Åk 6 28 28 26 25/27

Åk 7 30 30 30 30/32

Åk 8 30 30 30 30/32

Åk 9 30 30 30 30/32

Veckotimmar 1-6 144 144 138 136/142

Veckotimmar 7-9 90 90 90 90/96

Veckotimmar 234 234 228 226/238

71

Finska undervisningen inleds i åk 1 i de svenskspråkiga skolorna i Korsholm och Vasa. Eleverna har

tillgång till modersmålsinriktad finska.

Timresursen är i Korsholm läsåret 2018-19 är 3986 i allmän resurs och 703 i specialresurs beräknat

på 2455 elever.

Timresursen i Vasa för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är läsåret 2018-2019 2424 h

beräknat på 1256 elever. I resursen ingår 435 h för specialundervisning.

Inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen har en resurs på 8918 h utdelats för

undervisningen för 4620 elever läsåret 2018-2019. Av dessa timmar har 1623 h fördelats till

specialundervisningen.

I Vasa används som mätare årsveckotimme (tidigare 1,91 årsveckotimmar, i budgetförslaget för år

2019 1,95 årsveckotimmar). Korsholm använder inte årsveckotimmar som mätare, p.g.a. skolornas

kraftigt varierande elevantal och den decentraliserade skolstrukturen, utan man talar om

timresursens fördelning.

Vasa

finskspråkig

grundläggande

utbildning

Vasa

grundläggande

utbildning

Årsveckotimme 1,93 1,93

Elever 4620 elever 1256 elever

Timresurs=årsveckotimme

x elevantal

1,93 x 4620 =

8.918h

1,93 x 1256 =

2.424h

Korsholms liggande timplan gör skolskjutskoordineringen effektiv. Skolornas och förskolornas start-

och sluttider är koordinerade med skolskjutstiderna. Korsholms skolnät förutsätter kostnadseffektiva

skolskjutsarrangemang, vilket en skolskjutskoordinator sköter om. Även i Vasa ansvarar en

skolskjutskoordinator för skolskjutsarna. För skolskjutsarna har uppgjorts

direktiv, för att kostnaderna skall hållas så låga som möjligt.

Varje skola i Korsholm ges med timfördelningen möjlighet till en viss lokal profilering inom

färdighetsämnena och till justeringar p.g.a. sammansatta årskurser. Även i Vasa ges varje skola

möjlighet till en viss lokal profilering via timfördelningen.

I Korsholm finns det inte tjänsterektorer inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningens åk

1-6, eller i Tuovilan koulu. I Vasa finns 19 tjänsterektorer och 2 skolföreståndare.

Korsholm har ett brett och rikligt utbud bland tillvalsämnen i högstadiet. Stark företagsfostran i

högstadiet och gymnasiet.

Klubbverksamhet för skolelever arrangeras av kommunen och tredje sektorn både i Vasa och i

Korsholm.

Alla lågstadieskolor i Korsholm och Vasa har tillgång till morgon- och eftermiddagsverksamhet för åk

1-2, som ordnas av kommunen, föreningar och tredje sektorn. Verksamheten bedrivs i skolans

fastigheter samt i andra fastigheter för ändamålet. Morgonverksamheten öppnar kl. 7.30 i Korsholm

och eftermiddagsverksamheten stänger kl. 17.00 i Korsholm. Verksamheten som ordnas av Vasa

stad inleds kl. 8.00 och avslutas kl. 16.00. Verksamhet som ordnas av tredje sektorn har längre

verksamhetstider.

Korsholm och Vasa har gjort satsningar på en välfungerande elevvård. Antalet tjänster inom

elevvården i Korsholm och Vasa har ökats för att bättre svara mot rådande behov. I Korsholm finns

2 skolpsykologer, 1 ansvarig kurator, 5 kuratorer och 1 skolcoach. I Vasa finns inom svenskspråkig

grundläggande utbildning 2,5 psykologer, 2,5 kuratorer och 1 ansvarig kurator. Inom finskspråkig

grundläggande utbildning finns 6,5 psykologer, 6 kuratorer och 2 ansvariga kuratorer. Vasa har på

andra stadiet och inom småbarnspedagogiken separat elevvårdspersonal (delvis delad resurs).

72

Specialundervisningen i Korsholm och Vasa är inkluderande och välorganiserad. Specialskolor

saknas i Korsholm men Vasa har specialskolor; Hietalahden koulu och Isolahden koulu. I Haga skola

och i Savilahden koulu finns integrerad specialklassundervisning. I Korsholms högstadium finns en

specialgrupp. Stöd för lärande befrämjas genom god tillgång till assistenter i båda kommuner. Den

förberedande undervisningen inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är en naturlig

del av skolans verksamhet. I Vasa ordnas undervisning som förbereder för den grundläggande

utbildningen både på finska och på svenska. För elever med invandrarbakgrund erbjuds också S2-

undervisning och undervisning i elevernas modersmål.

I Vasa ordnas även ortodox religionsundervisning.

Skolmaten tillreds av Korsholms fastighetsverk, både inom centralkök och skolvisa kök. I Vasa

tillreds skolmaten av stadens bolag TeeSe Botnia Ab.

Specialskolor och -klasser finns för närvarande endast i Vasa stad och deras antal har

dimensionerats enligt Vasa stads behov. I Korsholm har specialeleverna integrerats i vanliga klasser.

Korsholms kommun har inte kunnat köpa tillräckligt med specialundervisning i Vasas specialskolor,

för platserna i dem har fyllts av Vasaelever som behöver särskilt stöd.

Gymnasier

I Vasa finns ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt gymnasium, i Korsholm ett svenskspråkigt

gymnasium.

Olika nämndstruktur: i Vasa hör gymnasieundervisningen till utbildningsnämnden, i Korsholm hör

gymnasieundervisningen och grundläggande utbildningen till samma nämnd.

I Vasa fungerar gymnasieutbildningen med stöd av statsfinansiering, i Korsholm finansierar

kommunen också gymnasieutbildningen.

Ingen medeltalsgräns till gymnasiet i Korsholm, Vaasan lyseon lukio har 7,5 och Vasa gymnasium

7,0.

Både Korsholms gymnasium och Vasa gymnasium gynnas av konkurrens om elever.

Korsholms gymnasium är en del av helheten skolcentrum i Smedsby. Antalet högstadieelever ökar

både inom den svenskspråkiga och den finskspråkiga grundläggande utbildningen.

Övergångsprocenten från högstadium till gymnasium har stigit och ligger på 59 %. Korsholms

gymnasium har ett gott samarbete med Korsholms högstadium, vilket gör att servicen organiseras

effektivt gällande skolskjutsar, måltider och utrymmen. En del av lärarna är gemensamma med

Korsholms högstadium. Korsholms gymnasium befinner sig i en dynamisk utvecklingsprocess med

många nystartade utvecklingsprojekt.

Yrkesutbildning

Vasa stad (Vamia) ordnar yrkesutbildning för unga och vuxna på finska, svenska och engelska.

Korsholm har ingen egen kommunal läroanstalt som erbjuder yrkesutbildning. Vasa och Korsholm är

båda med i Söfuk (Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur), som upprätthåller

Yrkesakademin som ordnar yrkesutbildning.

Instituten Korsholms vuxeninstitut är tvåspråkigt, medan Vasa Arbis och Vaasa-opisto är enspråkiga. Vasa stads institut (Vaasa-opisto, Vasa Arbis, Kuula-institutet) bildar ett gemensamt

resultatområde. Korsholm köper en del av dansundervisningen och en liten del av

musikundervisningen av Vasa stad. I båda kommunerna håller instituten kurser på ett vidsträckt

geografiskt område, Vaasa-opisto också i grannkommunerna.

Kuula-institutet och Korsholms musikinstitut har gemensamma lärare och ett verksamhetsmässigt

samarbete. Terminsavgifterna är högre i Kuula-institutet än i Korsholms musikinstitut.

73

Medborgar- och arbetarinstituten har flera gemensamma timlärare. Personalstrukturerna är olika: I

Vasa har man betonat den pedagogiska personalen – lärare som planerar och utvecklar

verksamheten och planerande lärare (UKTA), medan Korsholm också har en planerare och en

planerande studiesekreterare (AKTA).

Organiseringen av undervisningen i tidig musikfostran är en utmaning för båda kommunerna.

Bägge kommunerna har uppgjort motsvarande läroplaner för undervisning i grundläggande konst. En sammanslagning av kommunerna kan gynna timanställda lärare på musikinstitut. Vasa har bredare läroämnesutbud än Korsholm. Undervisning enligt fördjupad lärokurs erbjuds

förutom i musik och dans också i visuella konstarter. Den grundläggande konstundervisningen har

egna verksamhetslokaler. Vaasa-opisto svarar också för den grundläggande utbildningen för vuxna i

Vasa. Målgruppen är främst invandrarbefolkningen och den grundläggande vuxenutbildningen är en

del av integrationssystemet.

74

Statistisk jämförelse av nyckeltal mellan Korsholms vuxeninstitut, Vasa arbis och Vaasa-opisto

Obs! Siffrorna är inte jämförbara med varandra! Till slutrapporten bör vid behov utarbetas nya

jämförelsesiffror (Vasas anmärkning).

Om man ser på kostnadsnivå både i jämförelse med Vasa och med jämförelsekommunen Raseborg

ligger Korsholms vuxeninstitut mycket lägre. I Korsholm är nettokostnaden/lektion 19 €/h, vid Vasa

75

arbis 37€/h, vid Vaasa-opisto 60 €/h och i Raseborg 47,70 €/h. Nettokostnaden per studerande var i

Korsholm 22€/deltagare, vid Vasa arbis 37€/deltagare, vid Vaasa-opisto 91 €/deltagare och i

Raseborg 103,70 €/deltagare.

Driftskostnaderna vid Vasas institut ökas i synnerhet av interna poster (bl.a. hyror, städning,

förvaltning, stödservice), personalstrukturen, men speciellt av det att Vasa hör till första

dyrortsklassen. Ändå är statsandelarna som instituten får desamma.

Korsholm har hög andel deltagare i kurserna i relation till antalet kommuninvånare, och i relation till

antalet undervisningstimmar som produceras.

Korsholms vuxeninstitut präglas av en genuin tvåspråkighet. Invånarna har hittat väl till den

finskspråkiga sektorn. Vuxeninstitutet bedriver en omfattande projektverksamhet, med

internationella, nationella och lokala projekt.

Som landsbygdskommun har Korsholm möjlighet att få bl.a. EU:s Leader-finansiering.

Utbudet av motionskurser är mycket brett. Vuxeninstitutet gör en folkhälsofrämjande insats.

Kommunens enda auditorium, Korsholmssalen, finns i kulturhuset. Decentraliserad verksamhet med

kurser i nästan alla byar, vilket ger invånarna en nära service. Samarbetet med kommunens alla

sektorer löper smidigt. Invånarna påverkar i hög grad kursutbudet i båda kommunerna.

Vasa stads institut är med i många tväradministrativa samarbetsnätverk. De har representation i

bildningssektorns utvecklingsgrupper och bl.a. i invandrararbetsgruppen. Bl.a.

stimulansverksamheten som hälsovårdsväsendet tidigare upprätthöll har överförts till instituten.

Instituten har mycket lämpliga lokaler för detta, t.ex. vävsalen, Stallis träslöjdsutrymmen, där

verksamhetsstrukturen och redskapen har planerats just för att betjäna den här verksamheten.

Vasas institut har egna mångsidiga specialklasser i användning dygnet runt, vilket också möjliggör

dagverksamhet. Detta är ägnat att aktivera bl.a. pensionärer och arbetslösa.

Korsholms vuxeninstitut är det största finlandssvenska landsbygdsinstitutet och totalt femte störst

av alla finlandssvenska institut (Helsingfors, Karleby, Raseborg och Borgå är större). Utmaning: att

upprätthålla verksamheten ute i byarna.

Enligt beslut flyttas Korsholms musikinstituts verksamhet under år 2019 till Smedsby skolcentrum.

Inom den grundläggande konstundervisningen finns planer på att förnya förvaltningsprogrammet i

bägge kommunerna.

Ungdomsservice

Verksamheterna är i mångt och mycket likartade. I Vasa är ungdomsservicen ett eget

resultatområde, i Korsholm är ungdomsverksamheten inom samma resultatområde som fritiden.

Vasa har sex ungdomslokaler och Korsholm har en.

Korsholms geografiska vidsträckthet jämfört med Vasas areal är utmanande när det gäller

produktion av ungdomstjänster samt deras tillgänglighet, jämlikt för alla ungdomar i området (långa

avstånd, cykelnätet, avsaknad av/knappt med kollektivtrafik). I Korsholm har man redan länge

producerat informations- och rådgivningsservice för ungdomar som en regional tjänst

(ungdomsportalen Decibel) och i Vasa i egen regi (med extern finansiering sedan år 2005).

Goda möjligheter för ungdomar att delta i tjänster riktade till dem främjar deras delaktighet. Därtill

har både Vasa och Korsholm ungdomsfullmäktige, som främjar ungdomarnas

påverkningsmöjligheter i kommunerna.

I Vasa och Korsholm produceras sysselsättningstjänster för ungdomar som tvåspråkig service. I

Vasa stöds personalens språkliga kunnande (finska, svenska) t.ex. genom tandemutbildning.

I Korsholm stöds föreningar och deras verksamhet betydligt mera än inom Vasas ungdomsservice.

Föreningarnas ekonomiska stöd skapar möjligheter till utveckling av regional delaktighet och

självständig verksamhet samt främjar gemenskapen bland invånarna på bostadsområden.

76

Idrottsservice

I båda kommunerna deltar föreningar och idrottsföreningar i genomförandet av idrottsservice och

underhållet av idrottsplatser. Tredje sektorns roll större i Korsholm med t.ex. rinkskötsel och

talkoplaner.

I båda kommunerna är träningsturerna för under 18-åringar avgiftsfria.

Simundervisning som ingår i läroplanen för den grundläggande utbildningen ordnar båda

kommunerna i Vasa simhall. Korsholm har ingen egen simhall.

Enskilda och föreningar i Korsholm använder Vasas idrottsanläggningar och vice versa.

I båda kommunerna hör underhållet av idrottsplatser till tekniska sektorn.

Korsholms personal inom idrottsservicen består av 1,5 personer, som producerar mycket

verksamhet i förhållande till personalstyrkan, i Vasa över 20 personer. Den stora skillnaden beror på

att idrottsservicen i Vasa upprätthåller simhallen.

I Korsholm och Vasa bedrivs mycket sektorsöverskridande verksamhet, såsom samarbete mellan

idrott, fritid, kultur, småbarnspedagogik, grundläggande utbildning o.s.v.

Biblioteks- och kulturservice

Biblioteks- och kulturservicen bildar i Vasa ett gemensamt resultatområde, men i Korsholm är de

separata resultatområden.

Sättet att ordna kulturservice är samma i Korsholm och Vasa (ordnas i egen regi, i samarbete med

andra aktörer och tredje sektorn samt genom att understöda föreningar). I Vasa står

kulturinstitutionerna för en stor del av kulturutbudet.

Genom ett livskraftigt föreningsliv ordnar Korsholm sitt kulturutbud. I Korsholm är talkoandan, det

sociala kapitalet och tredje sektorn stark. Vasa upprätthåller kulturinstitutioner (Vasa stadsorkester,

Vasa stads museer, Vaasan kaupunginteatteri) och främjar arrangerandet av stora evenemang.

Kulturutbudet kompletteras genom att stöda tredje sektorn.

Likheter finns bl.a. vad gäller utveckling av det kulturella äldrearbetet och den grundläggande

utbildningens kulturläroplan, stödande av tredje sektorn och kompanjonstänkandet samt generellt i

sättet att tänka (kulturverksamhetens roll och möjligheter för kommuninvånarna).

Vasa följer en kulturläroplan för F-9, samt andra stadiet, i Korsholm tillämpas kulturstigen för F-9.

Bidrag till föreningar: Vasa 77 000 euro (48 sammanslutningar, 2 privatpersoner), Korsholm 61 000

euro (29 sammanslutningar, 3 privatpersoner). Understöd till Musikfestspelen beviljas av både Vasa

och Korsholm.

Det finns ett fungerande samarbete mellan personalen i Vasa och i Korsholm, bland annat har man

samarbetat kring projekt som hänför sig till kultur inom äldrevården samt en del publika familje-

evenemang.

Vasa fungerar som ett av Finlands nio utvecklingsbibliotek och dess ansvarsområde omfattar

Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten.

Korsholm är en av 11 kommuner som deltar i bibliotekens Fredrika-nätverkssamarbete. Vasa är inte

med i Fredrika-nätverket. Korsholms biblioteks decentraliserade arbetssätt ger en smidig

servicekedja för kunden. Litteratursamlingarna håller en hög kvalitet, vilket gäller såväl de svenska

och finska samt engelska samlingarna. Nätverket Fredrikabiblioteken är kostnadsmässigt effektivt.

Den decentraliserade biblioteksverksamheten är svår att förena med en mera toppstyrd

organisation.

77

Biblioteksnätverken (kirjastokimppa) byggs upp kring bibliotekssystemen. Fredrikabibliotekens

bibliotekssystem har inte varit lämpligt för Vasa, där volymerna är större. Vasa har drivit flera

projekt, där man har sökt nya lösningar till bibliotekssystem och samarbete som inte är beroende av

"kimppanätverk". På området finns tre kimppanätverk: Fredrika (Österbotten), Eepos (Södra

Österbotten) och Anders (Mellersta Österbotten). För ett bibliotek som har hand om den regionala

utvecklingsuppgiften är det bra att vara opartiskt och oberoende av kimppanätverk.

Biblioteksverksamheten i Vasa och Korsholm är decentraliserad och nära invånarna.

Orkestern, teatern, museerna

I Vasa är teatern, orkestern och museerna egna professionella inrättningar, likaså verkar inom

staden den grundläggande konstundervisningen och Kuula-institutet. De starka inrättningarna gör

att fokus i fråga om kulturserviceproduktion i Vasa och Korsholm är olika; i Korsholm framträder

föreningarna som serviceproducenter, i Vasa stadens egna inrättningar.

I både Korsholm och Vasa finns hembygds- och friluftsmuseer och amatörteatrar.

3. Utvecklingstrycket i nuläget kommunvis

3.1 Utvecklingstryck i Vasa

De största utvecklings- och investeringsobjekten inom Vasa stads bildningssektor gäller lokalfrågor:

Småbarnspedagogik

Åtgärdsförslagen i servicenätsutredningen utgör resultatområdets viktigaste

utvecklingsbehov:

Gerby daghem 2020 (210 platser, behovsutredning godkänts ST 13.8.2018)

Västerängens servicesedelsdaghem 2021 (150 platser, tvåspråkigt)

Servicesedelsdaghemmet i Merikart 2022 (84 platser)

Ett av utvecklingsbehoven är också vidare utveckling av specialsmåbarnspedagogiken. Den

nya lagen om småbarnspedagogik orsakar inte i Vasa stad speciella utvecklingsbehov i fråga

om personalen, för personalstrukturen motsvarar redan nu de kommande behoven.

Småbarnspedagogikens nettokostnader, jämförelsestad Tavastehus. Vasa har jämfört med

jämförelsestaden Tavastehus högre nettokostnader inom småbarnspedagogiken, till vilken en

delorsak kan vara Vasa stads system för interna hyror och den personalstruktur som

småbarnspedagogiken har valt (i barngrupperna två personer med barnträdgårdslärar- eller

socionomutbildning i stället för en person som lagen kräver).

Finskspråkig grundläggande utbildning

Variskan yhtenäiskoulu 2020

Skolcampus i centrum 2022

Grundande av enhetsskolor

Förutom lokalfrågorna orsakar det ökade behovet av särskilt stöd utvecklingstryck.

Svenskspråkig grundläggande utbildning

Sundom skolas utrymmesbehov 2020

Utöver lokalärenden gäller utvecklingsbehovet inom den svenskspråkiga grundläggande

utbildningen följande: elever med behov av stöd ökar, pedagogiskt ledarskap, utvärdering

och kvalitet.

Vaasan lyseon lukio

En lokalfråga: behovet av gymnastik- och idrottsutrymmen

78

Vasa gymnasium

Gymnasierna i Campus Lykeion ser ett behov av stora samlingsutrymmen, i samarbete med

grundläggande utbildning. Dessa utrymmen behövs för att tillgodose tillräckliga utrymmen i

samband med studentskrivningar som pågår samtidigt som normal verksamhet i skolans

utrymmen pågår. Dessutom kommer det positiva ökade samarbetet inom campuset med

övriga skolor att kräva större utrymmen i samband med föreläsningar, temadagar, danser,

idrottsevenemang och liknande.

IT-stödet behövs dagligen och här ser vi ett utvecklingsbehov för att alla våra studerande

och pedagoger snabbt och behändigt får hjälp med eventuella uppkommande IT-problem.

Vårt finlandssvenska vuxengymnasium Aftis behöver kunna erbjuda fullgod handledning till

alla distansstuderande. Detta är en utmaning som åberopar anställning av studiehandledare

till Aftis.

Vid Vasa gymnasium är vi fortsättningsvis intresserade av att stöda ungdomar och unga

vuxna med främmande modersmål att få en god start i sina gymnasiestudier genom en

gymnasieförberedande utbildning. Det är utmanande att hitta denna grupp av studerande,

antagningen genomförs mycket sent, under sommaren.

Vamia

Vamias bilhall, byggnads- och jordbyggnadshallar (PAM) 2024


yrkesutbildningsreformen fört med sig: kompetensbasering, kundorientering, svarande mot

framtida arbetslivsbehov, förändringutbildningar, samarbete med arbetslivet.

Vasa stads institut

Inom resultatområdet för Vasa stads institut är ett starkt utvecklingsmål fortsatt omformning

av verksamheten mot bättre ekonomi och effektivitet vad gäller såväl lokaler, personal som

timresurser. På basis av det första året kommer utvecklingsmöjligheter bättre fram

kontinuerligt. Målet är ett tydligare varumärke och mera enhetlig kommunikation mot

kunderna samt en allt starkare roll som ”lim” och komplement till kommunens utbildnings-

och kulturservice. Tvåspråkigheten utökas, Korsholms tvåspråkiga institut kan fungera som

förebild. T.o.m. läroanstaltsstrukturen bör man våga granska och bedöma fördomsfritt. Inom

den grundläggande konstundervisningen är slutmålet ett starkare och livligare kulturliv som

utgår från barn och ungdomar. Ungdomsservice

Tyngdpunkter för utveckling av verksamheten: stödande av de ungas växande och

förebyggande av utslagning, främjande av delaktighet och aktivt medborgarskap bland de

unga samt främjande av deras välfärd. Ungdomarnas önskemål och behov förutsätter

kontinuerlig utveckling av servicen och skapande av nya tjänster i en samverkande

omgivning.

Då tjänster utvecklas för ungdomarna bör de höras i ärenden som gäller dem samt aktivt

skapas möjligheter för dem att utveckla verksamheten på sina egna villkor.

Ungdomsservicen förverkligade som en del av stadsfullmäktiges projekt gällande

inkluderande budgetering verksamhet som inkluderade ungdomarna i stadens östra område.

Ungdomarna önskade få ett redskapsutlåningsställe och en täckt vistelseplats på området.

Redskapsutlåningsstället Future (idrott) öppnades sommaren 2018 och det gav sex

ungdomar från området sommarjobb. Skyddstaket som önskats kommer att sättas upp i

slutet av år 2018. Dessutom ordnas tillsammans med ungdomarna hösten 2018

evenemanget Mun Nummi i områdets köpcenter med målet att lyfta fram en förbättring av

trivsamheten i köpcentret på ett positivt sätt. Ungdomarna har ivrigt varit med och planerat

och genomfört utvecklingsidéerna.

79

Kultur- och biblioteksservice

Främjande av läskunnighet – grundande av läsforum

Tillräcklighet av kunnig personal

Deltagande i Österbottens förbunds och Fpa:s nationella digistödsmodellprojekt.

Stärkande av delaktighet; tillsammans med stadsborna och aktörerna utvecklas

stadskulturen och kulturverksamhet på brukarnas villkor

Ökande av brukarnas egen aktivitet

Byggande av Makerspace- och Urban Office-utrymmen

Servicenätsutredning -> utveckling och granskning av verksamhetsutrymmen och kultur- och

biblioteksservicen, deltagande i planeringen av stadsdelarna

Lansering av Cultural Planning-metoden i staden (metod, med vilken man vill främja

beaktandet av den kulturella särprägeln övergripande och på bred bas vid utvecklingen av

områdena, stadsplaneringen och det offentliga beslutsfattandet)

Stärkande av det regionala samarbetet, förankring av utvecklingsuppgiften samt utveckling

av bibliotekspersonalens kunnande och av servicen i Österbotten, Södra Österbotten och

Mellersta Österbotten.

Museerna

Utvecklingsbehov: Vasa stads museer är i behov av nya förvarings- och

konserveringsutrymmen för samlingarna. En behovsutredning om museernas

förvaringsutrymmen har godkänts i stadsstyrelsen 13.8.2018.

Österbottens museum fungerar som regionkonstmuseum och landskapsmuseum. I den

lagreform som är under beredning kommer det tidigare systemet att ersättas och i stället

skapas en arbetsfördelning mellan regionala ansvarsmuseer. Vasa stads museer kommer att

ansöka om att få uppgiften som regionalt ansvarsmuseum och om detta beviljas, behövs en

granskning av hur servicen ska skötas i fortsättningen.

Nationellt förväntar man sig förnyelse av museiservicen. Tjänster borde produceras

tillsammans med publiken och genom att lyssna på deras behov. Förutom de nuvarande

serviceformerna förväntas museerna producera allt mera digitala tjänster. Vasa stads museer

har fyra verksamhetsenheter, där tillfälliga utställningar ordnas. I nuläget har detta visat sig

vara sårbar verksamhet – serviceutbudet förverkligas av alltför liten personal. Om

personalresurserna eller medlen för verksamheten inte utökas betydligt, måste museerna gå

igenom vilka tjänster som kan genomföras med resurserna på nuvarande nivå och på vilka

villkor de kan genomföras. T.ex. hur många tillfälliga utställningar kan sättas upp årligen och

hur ordnas museernas öppethållning? Efterfrågan på regionala myndighetstjänster är

betydande och i och med en eventuell status som regionalt ansvarsmuseum ökar efterfrågan

ytterligare.

Museerna ska agera aktivt för att nå nya publikgrupper. Förutom att ta hand om

museibesökarna ska museerna producera elektroniska tjänster och göra det möjligt för

publiken att bekanta sig med samlingarna och kulturarvet även utanför museibyggnaderna.

Utvecklingen av tjänsterna förutsätter forskning, en uppfattning om vad allt som

administreras i kulturarvets namn.

Idrottsservice

Stort behov av en stor inomhusbollhall och musik- och kongresslokal (Wasa Station) 2021

Strategiska mål och utvecklingsprogram i anslutning till verksamheten:

- Välmående från junior till senior

- Idrottens flaggskepp

- Högklassig och mångsidig idrottsservice

- Utmärkta ramar och verksamhetsförutsättningar för idrottsverksamheten

80

Ett fokusområde för utvecklingen är beredning av ett åtgärdsprogram för idrotten med

betoning på deltagande, djärva experiment och gemensamma överväganden av ärenden.

Målet är att göra servicen lättare att tillgå och å andra sidan också synligare för

kommuninvånarna genom att betona det förebyggande arbetets betydelse. Utveckling av ett

tväradministrativt arbetssätt i stadsorganisationen är också ett objekt att observera i

programarbetet. Även en servicenätsutredning är under arbete.

Vasa stadsorkester

Stort behov av musik- och kongresslokal (Wasa Station) 2021

Utvecklingsbehov: utökande av stråkbesättningen, ökande av synligheten och regional

påverkan med hjälp av modern teknologi samt ökande av turnéverksamheten.

Vaasan kaupunginteatteri

Teaterns andel av egna medel i teaterns ekonomi har ökat årligen (de egna inkomsterna har

ökat på tio år från 400 000 euro till 1 300 000 euro). Efter att produktionsansvaret för

operan övergick till teatern sysselsätter vi årligen uppskattningsvis 65-70 årsverken och

statsandel erhålls för 56 årsverken. Att krympa skillnaden mellan statsandelen och de

förverkligade årsverkena sker med flera års fördröjning och därför riktas övergångsperiodens

tryck på ägaren (Vasa stad) och teaterns operativa ledning.

Allmänt bildningssektorn

Antalet barn som behöver stöd inom fostran och undervisning har ökat, vilket också

avspeglar sig på ungdomsservicens verksamhet. I Vasa har man i maj 2018 beslutat satsa på

förebyggande verksamhet och inrätta åtta nya tjänster och befattningar för skolpsykologer

och kuratorer. Därtill har man beslutat att den grundläggande utbildningens årsveckotimme i

budgeten för år 2019 är 1,95 i stället för 1,91. Skolorna beslutar själva om resurserna

används för extra lektioner eller t.ex. för indelning av en undervisningsgrupp i smågrupper.

Inom bildningssektorn som helhet har som strategiska fokusområden vad gäller utveckling av

undervisningen valts energiutbildning, språkundervisning, data- och kommunikationsteknik

samt utveckling av en hållbar utbildning.

Landskapsreformen förändrar kommunernas struktur, så att bildningssektorn i många

kommuner blir den största sektorn, så även i Vasa stad. Framtidens bildningskommun ställer

egna krav på utveckling och utvecklande. Detta har man tagit tag i bl.a. genom beredningen

av ett nytt kultur- och idrottsprogram. I beredningsprocessen har ett stort antal olika

intressentgrupper inkluderats. Den regionala utvecklingsuppgiften som tilldelats Vasa

stadsbibliotek sätter en positiv press på utveckling av verksamheten.

81

3.2 Korsholms utvecklings- och investeringsområden:

Småbarnspedagogik

Den nya lagen om behörighet inom småbarnspedagogiken ger ett rekryteringsbehov av

socionomer inom småbarnspedagogik fram till år 2030

Rekryteringsbehov av en IT-pedagog

Behov av en omorganisering av ledarskapet inom småbarnspedagogiken

Specialundervisningen är integrerad i nuläget och behov av grupper för barn med särskilda

behov kan behöva inrättas

Samarbetet inom den egna organisationen kan utvecklas

Dagvårdsområdena Smedsby, Solf, Norra Korsholm och Kvevlax är växande bostadsområden

och behovet av dagvårdsplatser är stort

13 grupper har i dagsläget verksamhet i tillfälliga utrymmen


Inom grundläggande utbildning och gymnasium har Korsholm behöriga lärare. Rekrytering i

takt med ökande elevantal.

Rekrytering främst inom specialtjänster som skolcoach, drogkoordinator, elevvården,

assistenter, IT-pedagog, planerare osv

Principbeslut om delområdeslösningar i skärgården och Solfområdet i enlighet med

skolstrukturrapporten

Övergång till lärcentra

Hälsosamma skolor och daghem

Utveckla språkprogrammet

Effektivering av IT-underhåll och pedagogisk handledning inom förskola och grundläggande

utbildning

Inrättande av undervisningsgrupper för barn med särskilda behov i förskola och

grundläggande utbildning

Korsholms gymnasium

”Bildningsklustret” i Smedsby kunde utnyttjas mer, t.ex. vid språkundervisning

Korsholms vuxeninstitut

Det digitala samhället ställer krav. Det finns en samhällsbeställning på it-kurser för den

åldrande befolkningen.

Kurser i välmående

Profilering som en fortbildande organisation

Hitta nya vägar för att fortsättningsvis bedriva decentraliserad verksamhet då skolor stängs.

Hur passar vuxeninstitutet in i kommunens strategi att gå mot lärcenter?

Skillnad mellan stad och landsbygd: om decentraliserade tjänster inte erbjuds så kan det

avfolka landsbygden.

Welcome office kontoret ger servicerådgivning för nyanlända korsholmare och är en viktig

serviceform. Utvecklingstrycket ligger på hur integreringen av de nyanlända i samhället ska

ske. I kölvattnet av ett digitaliserat samhälle behöver den fria bildningen mer it-stöd.

Korsholms musikinstitut

Personalstrukturen: den administrativa personalen är minimal

Investeringar i samband med den planerade flytten av verksamheten

Fritid, idrott och ungdom

Utveckla anläggningar i skolcentrum för att förlänga säsongen, t.ex. konstisbana och

konstgräs

Drogförebyggande arbete (omfattande alkohol, narkotika och spelmissbruk)

Behov av mer personal

Utveckla verksamhet för lågstadier på eftermiddagen vid ungdomsgården Ziti

Utveckla samarbete mellan skola och ungdomsverksamhet

82

Utveckla ungdomsverksamhet i byarna

Utveckla ungdomars delaktighet

Utveckla LIVAP livshanteringskurs för ungdomar

Internationaliseringsprocess inom ungdomsverksamhet med fokus på mångkultur

Decibel ungdomsportal har ökat antal inkomna frågor och behov av mer personal.

Utvecklande av Decibels finskspråkiga verksamhet och Decibels synlighet.

Kulturverksamhet

Bredare kulturutbud för barn och unga, mera alternativ för kulturbetonad fritidsverksamhet

Mera renodlade konstsatsningar och konstprojekt

Utveckling av ett publikvänligt världsnaturarvsområde

Mera resurser för kultur i äldrevården

Utvecklande av Smedsby centrum, skapande av naturliga samlingsplatser och evenemang

Integrera kulturverksamhet i ungdomsverksamheten

Bibliotek

Digitalt utvecklingstryck

Förnyelse av teknisk utrustning

Behov av en IT-bibliotekarie och mer IT-stöd

Utåtriktad verksamhet bland alla invånargrupper

Anpassa sig och ha koll på trender och kundernas vanor, t.ex. gällande läsvanor och behov

av offentliga vardagsrum

Arbete med att synliggöra biblioteket

Delområdeslösningar för områden med tillfälliga bibliotekslösningar

Förnyande av bokbussverksamhet

4. Preliminär bedömning av styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid

en sammanslagning (SWOT-analys)

4.1 Österbottens huvudstad

Styrkor

Satsningarna på kultur hör till toppen i Finland

Det rika lokala kulturlivet ökar stadens attraktionskraft

De gemensamma resurserna bör marknadsföras effektivt

Utmärkta ramar för toppidrott

Mångsidiga idrotts- och rekreationsområden

Tredje sektorn aktivt med

Bildnings- och kulturstaden är attraktiv, lockar nya invånare

Mångsidiga studiemöjligheter, goda samarbetsnätverk kommun – högskolor - näringsliv

Flerspråkighet, språkbadskunnande

Undervisningen håller god kvalitet, personalen högt kunnande

Nationellt betydande tvåspråkiga läroanstalter

Svagheter

Skicket för utbildningsstadens läroanstaltsfastigheter

Splittrat utbildningsfält, många aktörer; beslutsfattande också på annat håll än i Vasa

Möjligheter

Möjliggör allt bredare studieutbud och språkbad + flerspråkighet, möjliggör olika profileringar

Mera omfattande möjligheter att utveckla personalen

Då vårdsektorn överförs till landskapet är bildningsväsendet kommunens största aktör

Företagen kan allt bättre utnyttja utbildningsutbudet även för fortbildning

Små skolor hot OCH möjlighet

Gemensamma marknadsföringssatsningar ökar synligheten

Hot

83

Effektivering av skolnätet ett hot mot bibehållandet av små skolor och tryggandet av service på

perifera områden

Bibehållande av två svenskspråkiga gymnasier

Studerande som kan svenska flyttar till Sverige för att studera

4.2 Nordens energihuvudstad: kunskapens, företagandets och den mångsidiga

arbetsmarknadens stad

Styrkor

Utbildningsutbud som motsvarar arbetslivets behov på olika utbildningsstadier

Goda samarbetsnätverk kommun – högskolor - näringsliv

Energiutbildningsstrategi och energistig

Svagheter

Möjligheter

Vidareutveckling av styrkor

Hot

Alltför snäv fokusering enbart på energi – vi är mera!

4.3 Språkstabilitet

Styrkor

Två- eller flerspråkiga läroanstalter

Valmöjlighet finska/svenska/engelska med början i småbarnspedagogiken

Omfattande studiemöjligheter i andra inhemska språket

Båda språken separat och tvåspråkigheten stärks (service, förvaltning)

Bra språklig balans i servicen

Svagheter

Olika verksamhetskulturer, verksamhetssätt, mål, fokusområden

Stads-/landsbygdsidentitet med olika utgångspunkter

Möjligheter

Utvidgning av språkbadet till båda språken (finska, svenska)

Stärkande av flerspråkigheten

Svenskspråkiga befolkningen ökar

Uppbyggande av en allt starkare tvåspråkighet

Två nämnder enligt språk finska/svenska garanterar kommuninvånare service på eget modersmål

Hot

Nedläggning av små svenskspråkiga enheter

Integrationen på svenska minskar

Separata nämnder på språklig grund ett hot mot jämlik behandling av eleverna

En tvåspråkig bildningsnämnd och finska som förvaltningsspråk kan vara ett hot mot

minoritetsspråket

Uppdelning av småbarnsfostran finska-svenska

4.4. Delområdenas stad

Styrkor

84

En stad, som också har mångsidig landsbygd och skärgårdsliv

Gjorda/planerade investeringar i skolnätet

Mångsidiga möjligheter till val av boplats (urban - landsbygdsmiljö, centrum – periferin) skapar

attraktivitet

Föreningar/tredje sektorn aktivt med i serviceproduktionen

Mångsidiga idrotts- och rekreationsområden

Svagheter

I och med kommunsammanslagningen är det inte längre möjligt att ansöka om Leader-finansiering

Möjligheter

Ökad jämställdhet

Kollektivtrafiken utvecklas

Skolornas elevupptagningsområden kan omformas

Hot

Servicen i periferin försvagas jämfört med centrumen

Bibehållandet av små enheter

Ökning av jämlikhet i utbildningen (centrum – periferin, språken)

Föreningarnas betydelse och delaktighet minskar

Utvecklingen i Smedsby upphör

Icke-fungerande trafikförbindelser inom den nya kommunen

Småföretagens möjligheter att klara sig i perifera områden

4.5 Hållbar ekonomi och organisering av service i den nya kommunen

Styrkor

Skolnät, skolcentra

Rättvis fördelning av anslag för finskspråkig och svenskspråkig grundläggande utbildning

Ekonomiskt effektiv verksamhet med gemensamma resurser

Svagheter

Leader-finansieringsmöjligheten försämras

Fastigheter som behöver grundrepareras

Löneharmoniseringen orsakar extra kostnader

Olika priser på service i kommunerna

Skillnader i kostnadsstrukturen (köp av intern service, interna hyror)

Förvaltningen enklare i små enheter, kompliceras då förvaltningen växer

Samlat underskott i ekonomin

Möjligheter

Gemensamma resurser i effektivare användning

Starka serviceenheter

Projektfinansiering, möjligheten till projektfinansiering förbättras

Effektivering av processerna, gemensam styrning gör verksamheten smidigare och minskar

överlappningar

Elevupptagningsområdena kan omformas, överlappningarna minskar

Beslut om idrotts- och kulturinvesteringar

Hot

Resursernas tillräcklighet

Kostnaderna för servicen ökar

Har man fortfarande råd med understöden som beviljas tredje sektorn?


85

Hur tryggas servicen i perifera områden?

Sänkning av utbildningens enhetspris

4.6 Personalresurser

Styrkor

Båda språken (finska, svenska) och tvåspråkigheten stärks

Personalens kunnande ökar

Mångsidighet och kunnande inom organisationen möjliggör utveckling

Den egna verksamhetens omfattning och verkningsfullhet ökar

Svagheter

Olika verksamhetssätt och organisationskulturer

Skillnaderna i personalstrukturerna och kostnaderna för harmoniseringen

Minskad konkurrens minskar driftigheten

Möjligheter

Personalens attityd till förändringen

Utveckling av personalens kunnande

Samarbete över förvaltningsgränserna

Personalens tryggade anställningsförhållanden och till dem anslutna förmåner

Hot

Personalens attityd till förändringen (förändringsmotstånd)

Misslyckande i uppbyggandet av organisationskulturen

Identitetskris


Arbetsmängden ökar

4.7 Markanvändning, boende och trafik

Styrkor

Starka skolcentra

Det vidsträckta verksamhetsområdet sträcker sig också till grannkommunerna

Nära Umeå och Sverige

Svagheter

I servicenäten finns också små enheter

Kollektivtrafiken mellan kommunerna

Kommunens geografiska läge

Höga kostnader för servicen i perifera områden

Möjligheter

Utveckling av kollektivtrafiken och lokaltrafiken

Närheten till Sverige

Markanvändning och övergripande gemensam planering av idrottsplatser

Hot

Hur tryggas servicen i perifera områden?

Utvecklingen i Smedsby upphör

Befolkningsökningen avstannar

86

4.8 Övriga eventuella styrkor och svagheter, möjligheter och hot som kommit

fram

Styrkor

Svagheter

Möjligheter

Hot

I en stor kommun är individen alltför liten för att bli sedd eller hörd

5. Beskrivning av den nya kommunen

5.1 Vasas förslag till nämndorganisation

Vasa stads förslag till ny organisation för bildningssektorn är följande:

På bilden har resultatområdena markerats med röda lådor. Lådornas färger: blå = finskspråkig, gul = svenskspråkig, grön = tvåspråkig.

Storleken på nämndernas och sektionernas lådor beskriver omfattningen av organens ansvar i

förhållande till varandra och i förhållandet nämnd vs. sektioner.

Organisationsmodellens centrala linjer:

Språkstabilitet

I den nya internationella kommunen är ca 60 % av invånarna finskspråkiga, 33 % svenskspråkiga

och 7 % har andra modersmål (ca 100 olika språk). En tvåspråkig nämnd garanterar båda (alla)

språkgruppernas jämlika behandling. De finsk- och svenskspråkiga sektionerna övervakar och

beslutar om servicen för sin egen språkgrupp. Personer med andra språk som modersmål integreras

antingen i en finsk- eller svenskspråkig miljö. I den nya organisationen har de språkbaserade

sektionerna inom nämnden för växande och lärande (s.k. nämndsektion) ett utvidgat ansvar, som

definieras i förvaltningsstadgan.

87

Det skulle vara bra att språkstabiliteten är verksamhet som lyder under stadsstyrelsen eller

allmänna sektionen.

Skolstigen förverkligas på tre språk: finska, svenska och engelska. Den engelskspråkiga

utbildningsstigen hör till den finskspråkiga förvaltningen.

Inom småbarnspedagogiken fungerar den finskspråkiga servicechefen som förman för de

finskspråkiga daghemsföreståndarna och den svenskspråkiga servicechefen som förman för de

svenskspråkiga daghemsföreståndarna. Den finskspråkiga skoldirektören är förman för de

finskspråkiga skolornas rektorer och den svenskspråkiga skoldirektören är förman för de

svenskspråkiga skolornas rektorer.

Tvåspråkiga nämnder och sektioner

Jämlik behandling av kommuninvånarna säkerställs oavsett språk

Smidig behandling av gemensamma ärenden för språkgrupperna säkerställs

En beredning till nämnden

Sakkunnignämnd/-sektion har beslutanderätt

Om gemensamma ärenden fattas beslut i nämnden:

o Strategi

o Servicenät (i synnerhet småbarnspedagogikens servicenät förändras årligen)

o Skolornas arbetstider

o Årsveckotimmar

o Kriterier för regelboken gällande servicesedelssystemet inom småbarnspedagogiken

o Beslut om begränsning av subjektiv rätt till småbarnspedagogik

o Beslut om stödformer för privat småbarnspedagogik

o Beslut om stödformer för vård i hemmet, kriterier för hemvårdsstödets kommuntillägg

(s.k. ”selektivt tillägg”)

o Kriterier för stöd för privat vård

o Klientavgifter inom småbarnspedagogiken

o o.s.v.

De gemensamma ärendena är mycket småbarnspedagogikbetonade, vilket också är en bra

motivering till att småbarnspedagogiken bibehålls tvåspråkig = helhetssynen bevaras och en

beredning av ärendena.

Resultatområdesdirektörerna är som föredragande och/eller beredare närvarande vid nämndens och

sektionens möten.

Sektordirektören är förman för resultatområdesdirektörerna och närvarande på nämndens

möten, vilket säkerställer direkt erhållande av information, som behövs i stadsstyrelsen och

stadsfullmäktige m.m. Då sektordirektören är direkt förman för resultatområdesdirektörerna,

främjas målet om åstadkommande av en låg organisation.

Språkstabiliteten i nämnden för växande och lärande säkerställs genom att ge de språkbaserade

nämnderna större befogenhet samt genom egna serviceområdeschefer, egna skoldirektörer samt via

servicenätet. Förmannen för rektorer och daghemsföreståndare har samma språk som de har.

Språksektionerna inom välfärdsnämnden har inga beslutsärenden.

Nämnderna är sinsemellan så balanserade som möjligt både i fråga om behandlade ärenden och

anslag.

Elevvården lyder under skoldirektörerna enligt språk (inkl. Vasa övningsskola, Yrkesakademin,

Vamia).

Vamia bör som tvåspråkig läroanstalt höra under den tvåspråkiga nämnden.

88

Vasa gymnasium och Korsholms gymnasium fortsätter tillsvidare som separata enheter i sina

nuvarande lokaler, men förvaltningsmässigt slås de samman. Gymnasierna fortsätter under

utbildningsnämnden och bildar en nämnd för ”ungdomsärenden”, vilket också balanserar

nämndernas storlek sinsemellan och mängden ärenden som behandlas. Enligt läroplanen ska

utbildningen på andra stadiet rikta in sig på tredje stadiet och de förenas också av

kombiutbildningen.

Instituten (Vaasa-opisto, Vasa arbis, Korsholms vuxeninstitut, Korsholms musikinstitut och Kuula-

institutet) bildar ett gemensamt resultatområde som omfattar två tvåspråkiga läroanstalter

(vuxeninstitutet och musikinstitutet) och tre serviceområden: finskspråkig

medborgarinstitutsverksamhet, svenskspråkig medborgarinstitutsverksamhet, Kuula-institutet

(musikinstitutet). Verksamheten fortsätter i de nuvarande lokalerna.

Samkommunen Vasaregionens Arenor avvecklas och verksamheten överförs till ett affärsverk med

egen direktion.

Till välfärdsnämnden hör idrottsservicen, kultur- och biblioteksservicen, museiservicen, Vasa

stadsorkester och Vaasan kaupunginteatteri. De stora och starka kulturinrättningarna som hör under

välfärdsnämnden bibehålls som egna resultatområden. De har regionala utvecklingsuppgifter och

sinsemellan olika finansieringssystem.

EduVamia Ab hör under koncernsektionen.

Beslutsrätten kan fördelas mellan nämnden för fostran och undervisning och de språkbaserade

sektionerna på följande sätt:

NÄMNDEN FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNING

• Budget och dispositionsplan

• Uppföljning av ekonomin

• Servicesedelns värde och kriterier för

regelboken

• Fullmäktigemotioner

• Datum för när skolan börjar och slutar

• Elevvårdsstrategi

• Val av resultatdirektörer

• Kriterier för subjektiv rätt till

småbarnspedagogik

• Kriterier för kommunal

småbarnspedagogik på deltid

• Stödformer för privat

småbarnspedagogik

• Klientavgifter inom

småbarnspedagogiken

• Skol- och bildningsnätet, investeringar

SPRÅKBASERADE SEKTIONER


• Täckta tilläggsanslag

• Verksamhetsutvärderingar och

utredningar

• Servicenätsutredningar

• Utredningar av utrymmesbehov

• Elevupptagningsområden

• Inrättande av befattningar

• Val av serviceproducenter

• Förändringar i undervisningen

• Läroplaner

• Inspektioner av daghemslokaler

• Verksamhetsplaner och -berättelser

gällande kurators- och psykologservice

• Utveckling av

undervisningsarrangemangen för särskilt

stöd

• Utlåtanden

89

UTBILDNINGSNÄMNDEN




• Läsårets arbetsdagar

• Elevvårdsstrategi


• Resultatområdenas personalplaner

• Skol- och bildningsnätet, investeringar

• Förändringar som

yrkesutbildningsreformen för med sig

• Ändring av tjänsteförhållanden för

personal inom resultatområdena till

anställningar i arbetsavtalsförhållande,

ändring och inrättande av befattningar

och tjänster

• Utnämnande av medlemmar i råd

• Läroplaner för grundläggande

konstundervisning och grundläggande

utbildning för vuxna

• Användning av fonder

• Principer för beviljande av

ungdomsunderstöd

• Anmälningar om bisyssla

• Utnämnande av ansvarspersoner inom

resultatområdena

• Ordningsregler för läroanstalterna



• Täckta tilläggsanslag

• Verksamhetsutvärderingar och

utredningar

• Servicenätsutredningar

• Utredningar av utrymmesbehov

• Inrättande av befattningar

• Förändringar i undervisningen

• Läroplaner

• Utlåtanden

• Verksamhetsplaner och -berättelser

gällande kurators- och psykologservice

• Utveckling av

undervisningsarrangemangen för särskilt

stöd

• Planer för internationalitetsfostran

• Planer för jämställdhet och

likabehandling

• Fastställande av examensdelar som

baserar sig på lokala yrkeskunskapskrav

KULTUR- OCH IDROTTSNÄMNDEN





• Resultatområdenas ansvarspersoner

• Inrättande av befattningar inom

resultatområdet, ändring av

befattningsbenämningar

• Ändringar i förvaltningsstadgan som

gäller resultatområdena, förslag till

fullmäktige

• Servicenätet

• Investeringar och översiktsplaner

gällande idrottsplatser

• Avgifter och taxor

• Åtgärdsprogram för kultur och idrott

• Investeringar

• Principer för beviljande av idrotts- och

kulturunderstöd

• Användningsregler och lånevillkor

• Utvecklingsplan

• Grunder för utdelning av träningsturer


• Uppföljning av kultur- och

idrottsservicen för de olika

språkgrupperna

• Utlåtanden om utvecklingsplaner och

program

• Utlåtande om åtgärdsprogrammet för

kultur och idrott

90

5.2 Korsholms förslag till nämndorganisation

Korsholms förslag till organisering av den nya bildningssektorn

Finska bildningsnämnden och svenska bildningsnämnden

småbarnspedagogik, stöd för hemvård av barn och förskoleundervisningen grundläggande utbildning (årskurserna 1-9) morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolbarn gymnasieutbildningen

- Korsholms gymnasium/ Vasa gymnasium/samarbetet med Vasa övningsskola - finska gymnasiet Vaasan lyseon lukio

utbildningen på andra stadiet såväl stadens egen verksamhet som verksamheten i de

samkommuner och samfund som staden är medlem i - Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (YA) - VAMIA kunde placeras som ett affärsverk under utvecklingssektionen p.g.a. tvåspråkig

verksamhet

Utvecklings- och planeringssektionen – koordinering mellan nämnderna (investeringar,

samanvändningsärenden mm.)

Bildningsnämndernas befogenheter

Bildningsnämnderna ansvarar för

Småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik, stöd för hemvård av barn enligt

lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn och förskoleundervisning enligt lagen om

grundläggande utbildning

Grundläggande utbildning (årskurserna 1-9) enligt lagen om grundläggande utbildning

91

Gymnasieutbildning enligt gymnasielagen

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolbarn enligt lagen om grundläggande utbildning

Bildningsnämnderna besluter i de ärenden som enligt ovan angivna lagar hör till kommunen samt

dessutom i följande ärenden:

• principer för skolplats för elever i förskoleundervisningen, i den grundläggande utbildningen och i morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolbarn

• beslut om principer för skolskjutsrätt inom förskolan och den grundläggande utbildningen

• beslut om skolårets arbetsdagar och lovdagar för förskoleundervisningen, skolorna inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet.

• beslut om representation i organ för läroinrättningar i andra kommuner enligt avtal med upprätthållarna

Bildningsnämndernas sektioner

Den svenska förskole- och utbildningssektionen och den finska förskole- och utbildningssektionen

ansvarar för och besluter i följande ärenden som gäller skollagstiftningen och berör den egna

språkgruppen:

Läroplanen för förskoleundervisningen

Läroplanen för den grundläggande utbildningen

Läroplanen för gymnasieutbildningen

Ärenden som bildningsnämnden befullmäktigat sektionen att besluta om samt de ärenden

som i övrigt stadgats

Välfärdsnämnden

bibliotek, ungdomsarbete, kulturverksamhet (museerna, teatrar, stadsorkestern, direktion för

Tikanojas konsthem, samarbete med Vasa Opera, stöd till Stundars enligt utvecklingsplan,

stöd till Musikfestspelen Korsholm) undervisningen i musik, dans, bildkonst och teaterkonst (Korsholms musikinstitut, Kuula-

institutet) fritt bildningsarbete (Korsholms vuxeninstitut, Vaasa-opisto, Vasa Arbis) verksamhetsbidrag för kultur- och ungdomsverksamhet förebyggande rusmedelsarbete, hälsofrämjande arbete (kommunens uppgift efter

landskapsreformen)

Välfärdsnämndens befogenheter

Välfärdsnämnden ansvarar för de uppgifter som hör till kommunen enligt lagen om allmänna

bibliotek, lagen om ungdomsarbete, lagen om kommunernas kulturverksamhet, lagen om

organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet samt lagen om fritt bildningsarbete och till

dessa anslutna bestämmelser.

Välfärdsnämnden ansvarar för undervisningen i musik, dans, bildkonst och teaterkonst enligt lagen

om grundläggande konstundervisning.

Nämnden skapar i samarbete med föreningar och organisationer förutsättningar för verksamheten

inom ovan angivna områden.

Välfärdsnämnden besluter i följande ärenden: • principer för verksamhetsbidrag samt övriga bidrag som beviljas för kultur-och • ungdomsverksamhet • läsårets arbetsdagar och lovdagar vid vuxeninstitutet • ramplan för undervisningstimmar för vuxeninstitutets kursverksamhet • principer för gruppstorlekar i vuxeninstitutets kursverksamhet

Välfärdsnämndens sektioner

Den svenska sektionen för musikinstitutet och den finska sektionen för musikinstitutet ansvarar för

och besluter om de uppgifter inom undervisningen i musik, dans, bildkonst och teaterkonst enligt

92

lagen om grundläggande konstundervisning som berör respektive språkgrupp samt övriga ärenden

som välfärdsnämnden besluter att delegera till sektionerna.

Motions- och idrottsnämnden

idrottsverksamheten, träningstider vid idrottsanläggningar, understöd för

idrottsverksamheten, förvaltar idrottsanläggningarna inklusive Botniahallen, Vasa Elektriska

arena (ishallen), Elisa- stadion (fotbollsstadion) Alternativa modeller: - idrottssektion under välfärdsnämnden - affärsverk för Vasaregionens Arenor - aktiebolaget för Vasaregionens Arenor

Motions- och idrottsnämndens befogenheter

Motions- och idrottsnämnden ansvarar för de uppgifter som hör till kommunen enligt lagen om

allmänna idrottslagen.

Nämnden skapar i samarbete med föreningar och organisationer förutsättningar för verksamheten

inom ovan angivna områden.

Motions och idrottsnämnden besluter i följande ärenden: • principer för verksamhetsbidrag samt övriga bidrag som beviljas idrottsverksamhet • principer för fördelning av träningstider vid kommunens idrottsanläggningar • avgifter och taxor • principer för fördelning av träningstider Nämndernas uppdrag

Principer för den nya kommunens förtroendevalda organisation: Nämnderna bör ha minst 15 medlemmar. Nämndens ordförande och vice ordförande ska vara fullmäktigeledamot. Majoriteten av nämndens medlemmar och ersättare ska väljas bland ledamöterna och

ersättarna i fullmäktige. Nämndernas sektioner ska ha minst 11 medlemmar. Skolorna kan ha direktioner

Varje nämnd leder och utvecklar sitt verksamhetsområde och svarar för att tjänsterna organiseras

på ett ändamålsenligt sätt.

Nämnden följer och utvärderar tjänsternas verkan och ger invånarna och servicetagarna möjlighet

att delta i planeringen och utvecklingen av tjänsterna.

Kommunens nämnder har totalansvar för att producera och utveckla kommunala tjänster inom sina

uppgiftsområden med beaktande av kommunens vision och kommunstrategin, de mål som

fullmäktige uppställt och de anslag som fullmäktige beviljat samt de direktiv som kommunstyrelsen

utfärdat.

Nämnden ska vid behov för fullmäktiges behandling bereda förslag till principbeslut i enskilda

ärenden som gäller strategiskt viktiga och övergripande beslut om att inleda, ändra eller upphöra

med verksamhet inom nämndens ansvarsområde.

Nämnden ska inom sina uppgiftsområden • godkänna allmänna anvisningar • ansvara för beredningen av de ärenden som kommunstyrelsen eller fullmäktige avgör • se till att lagstadgade uppgifter utförs • föra kommunens talan i förvaltningsfrågor inom sina uppgiftsområden och ge kommunens utlåtande i frågor som hör till nämndens uppgiftsområde • regelbundet rapportera till kommunstyrelsen om situationen inom sina uppgiftsområden i enlighetmed det rapporteringssystem som besluts av kommunstyrelsen ansvara för informationen inom sina uppgiftsområden till kommunens invånare, kunder och andra kontaktgrupper.

93

• besluta i de frågor som organet med stöd av lag, förordning, avtal, arbetsprogram eller stadga har rätt att avgöra • besluta om tyngdpunktsområdena och resursfördelningen med beaktande av de resurser som står till buds och de mål som ställs av fullmäktige med beaktande av effekterna i andra nämnders verksamhet • bevilja verksamhetsbidrag och andra bidrag inom ramen för budgeten samt övervaka användningen av dem • besluta om att delta i gemensamma projekt • godkänna rumsprogram och skissritningar för husbyggnadsprojekt som beaktats i investeringsprogrammet • besluta om att köpa, sälja, byta, hyra upp, hyra ut, donera och avskriva lös egendom • besluta om att hyra ut sådana byggnader och lokaler som nämnden disponerar samt att hyra upp lokaler och byggnader för sin verksamhet • besluta om att betala skadeersättning i de fall där kommunen bör anses ersättningsskyldig • besluta om att teckna sakförsäkringar för egendom som nämnden förvaltar • besluta om att ingå avtal och övriga förbindelser som berör uppgiftsområdena • besluta om att inleda, ändra eller upphöra med verksamhet med beaktande av vad i budgeten och ekonomiplanen bestäms

Småbarnspedagogik och förskola Det ska finnas två chefer för dagvården enligt språk. Fördelar med två nämnder enligt språk är bl.a. förvaltnings- och arbetsspråk,

vårdnadshavare får service med allt vad gäller småbarnspedagogiken på eget språk,

sektioner behövs ej. Rekrytering av personal är lättare om man har två förvaltningsspråk.

Svårare få behörig personal om tvåspråkighet krävs. Om man har en tvåspråkig nämnd garanteras inte språkstabiliteten och det finns risk att

vårdnadshavarna inte får information på svenska. Nackdel även att chef för dagvården blir

förman för ett mycket stort antal daghemsföreståndare och risk att förvaltningen fjärmas

från verksamheten. Personalstruktur enligt lagen om småbarnspedagogik: 1 st lärare inom småbarnspedagogik,

1 st socionom inom småbarnspedagogik och 1 st barnskötare inom småbarnspedagogik i alla

grupper med en övergångsperiod till 2030. Kriterier i personalstyrka i relationen till antalet barn 1:7. Detta kräver 200 nya platser i

Korsholm. Grundläggande utbildning och gymnasium

En skild nämnd för all utbildning på svenska i kommunen, från småbarnspedagogik till

gymnasiet Två jämställda bildningsdirektörer Öppenhet för att justera förvaltningsstadgan så att den stöder en svenskspråkig och en

finskspråkig nämnd, t.ex. så att den svenskspråkiga eller finskspråkiga bildningsdirektören

kan vara föredragande i stadsstyrelse Kultur, fritid, ungdoms-, idrotts och biblioteksverksamhet

En tvåspråkig kulturnämnd som omfattar följande verksamhetsområden: kommunal kulturverksamhet Vasa stads museer och stadsorkestern biblioteksväsendet medborgarinstitutsverksamhet

Då verksamheten är flerspråkig måste beslut som fattas beröra hela verksamheten, inte

enskilda språkgrupper. För optimering och fördelning av resurser är det viktigt att all

verksamhet under en och samma nämnd har jämförbara intresseområden, som anknyter till

varandra.

Delområdenas stad

De mångsidiga och välmående delområdenas stad: Servicenät utgående från Vasaregionens strukturmodell, Korsholms strategiska generalplan

och Vasa stads generalplan samt servicestrategier. Levande kommundelar utgår från lokala

lösningar, regional identitet och servicemodeller med individen i fokus.

94

Delområdenas stad bygger på Korsholms strategiska generalplan med fem starka

serviceområden: Smedsby, Kvevlax, skärgården, Solf och Helsingby. Småbarnspedagogik och förskola

En dagvårdsplats i periferin får vara dyrare än i centrum Korsholm har 5 dagvårdsområden där den svenskspråkiga bildningsnämnden och den

finskspråkiga bildningsnämnden bevakar servicenivån Närförskoleprincipen tillämpas Speciallärare inom småbarnspedagogik stationerad på varje delområde

Grundläggande utbildning och gymnasium Befintliga elevupptagningsområden kvarstår men vid behov utökat samarbete i

gränsområden Samarbete mellan skolor inleds först i gränsområden och därefter kan nya strukturer

småningom växa fram Behov av investeringar

- Utbildningsklustret i Smedsby - Lärcentret i Kvevlax färdigställs - Lärcentret i Solf - Skärgårdens skolor och daghem utvecklas - En specialpedagogisk enhet för förskole- och skolelever

Gymnasiestrukturen bibehålls, antalet platser justeras så att det motsvarar antalet sökande.

Korsholms gymnasium utvecklar samarbetet med högskolorna i regionen i enlighet med den

nya läroplanen som träder i kraft 2019.

Kultur, fritid, ungdoms-, idrotts- och biblioteksverksamhet Ungdomsinformations- och rådgivningstjänsten Decibel är ordinarie ungdomsverksamhet i de

11 kommuner som tillsammans finansierar tjänsten till 100 %. Decibel berörs ej av

geografiska delområden utan fungerar mångprofessionellt över kommungränserna på en 250

km sträcka. Rusmedels- och den uppsökande verksamheten ökar helhetsvolymen i den nya

kommunen. Behovet av mobil ungdomsverksamhet ökar. Idrottsverksamheten får stor

geografisk spridning. Det blir fler skolor totalt i en ny kommun (=fler verksamhetspunkter

och parter) men samarbetet med Vasa är redan väl uppbyggt. Avståndet till

centralidrottplaner och hallar är långt och i praktiken svåra att använda för invånare i

kommunens perifera delar. Där får idrottsverksamheten en mycket viktig roll. Medborgarinstitutsverksamheten är beroende av strukturer, som byggs upp i och genom

annan kommunal verksamhet. Andra sektorers investeringar och inbesparingar påverkar

institutets möjligheter att bedriva verksamhet. Den äldre befolkningen bör få kursverksamhet

nära hemmet. Bildning är en fråga om demokrati och ett ”public service”–uppdrag.

Regelverket måste vara flexibelt för att garantera verksamhet ute i byarna, för mindre

målgrupper och grupper med särskilda behov. I delområdena behövs nya kulturenheter/samlingsplatser/naturliga mötesplatser för

invånarna. Biblioteksfilialernas användning utökas med kommunal och ideell

kulturverksamhet. Biblioteksservice är nära invånarna och ev. förändringar i verksamheten

behöver god och långsiktig planering. Investeringar ska göras för att utveckla servicen i alla

delområden. Biblioteksverksamheten i Korsholm satsar på mobila lösningar och meröppet.

Språkstabilitet

I organisationen ingår bl.a. en finsk och en svensk bildningsnämnd med breda befogenheter

från integrering, dagvård, grundskola till och med andra stadiets utbildning på svenska och

finska; verksamhetsförutsättningarna för nuvarande yrkesutbildningsanstalter och

kulturtjänster tryggas och språkplanering inom alla sektorer. Den nya staden är en föregångare för en fungerande tvåspråkig förvaltning på olika nivåer

och ser möjligheter i att utveckla regionens mångspråkiga identitet nationellt och

internationellt. En stark svenskspråkig förvaltning, intern och extern kommunikation sker på bägge språken

samtidigt Språkdusch i förskola Svenska/finska från åk 1 i timplan Språklagen finns som grund men den behöver även tillämpas i praktiken.

95

All verksamhet görs på två språk. Att få använda och betjänas på sitt modersmål är en

demokratisk fråga. Detta kräver tydligt regelverk, resurser, och fortbildning.

Best practice

Förvaltningen för småbarnspedagogiken går igenom alla beslutsprocesser, blanketter,

dataprogram och timalternativ. Den modell som är den smidigaste för den aktuella processen

ska väljas. Målet är en förvaltning som är nära verksamheten (inte för byråkratisk) Ledarskapet inom småbarnspedagogik: små enheter kan ha en styrka i att ha ledarskapet

nära. Förmän som arbetar i grupp får finnas kvar. Användning av Päikky planerings- och närvarouppföljning för småbarnspedagogik En platt och lättillgänglig förvaltning Enheter med frihet under ansvar i förhållande till överenskomna målsättningar En tillräcklig timfördelning i skolorna som ger möjlighet till en viss lokal profilering En ambitiös timplan med fokus på ämnena finska, matematik och färdighetsämnen i

grundskolan Korsholm har synnerligen effektiva skolskjutsar då skolornas och förskolornas start- och

sluttider är koordinerade med skolskjutstiderna Lång erfarenhet av inkluderande av elever med specialbehov i Korsholm En omfattande och målmedveten satsning på specialundervisning i Korsholm Lärar- och personalresursering sker i huvudsak utgående från skolornas behov och inte enligt

en enkel matematisk formel Lång erfarenhet i Korsholm (sedan 1998) av enhetsskola (åk 1-9) Föreningsverksamhet stöds av kommunen med bidrag och i olika samarbetsprojekt.

Tjänstemännens regelbundna, personliga kontakt med föreningarna leder till en gemensam

produktion av kulturtjänster som invånarna önskar få vara delaktiga i och uppleva. Idrottsverksamheten fungerar som ett ”two-way street”-samarbete med kommunernas

föreningar och skolor. Korsholm har utvecklat modell för idrott för alla oberoende ekonomisk

status. Decibel regionalt rådgivningssamarbete, som leds av Korsholm för hela Svenskfinland Drogförebyggande gruppen är en sektoröverskridande resurs för kommunens ungdomar Den uppsökande verksamheten samarbetar effektivt med t.ex. socialen, psykologer och

familjerådgivningen i Korsholm

6. Förslag till innehåll i utkast till sammanslagningsavtal

6.1 Gemensamma förslag

Samma villkor för kommuntillägg till hemvårdsstöd (s.k. selektivt tillägg). I Korsholm betalas inte

kommuntillägg till hemvårdsstödet.

Skolupptagningsområdet för finskspråkiga elever som bor i Böleområdet blir officiellt Mustasaaren

Keskuskoulu.

Samkommunen Arena upplöses och man bildar ett affärsverk.

Servicestrukturen behålls på den nivå som anges i servicenätverksutredningarna (som är godkända

av respektive kommun).

Skolupptagningsområdena i grundläggande utbildning kvarstår.

Bidragsnivån till tredje sektorn bibehålls åtminstone på nuvarande nivå.

6.2 Vasas egna förslag till fusionsavtal

Gemensamma kriterier för timresurs i grundläggande utbildning oberoende av språket. Ekonomisk

fördelning mellan finskspråkiga och svenskspråkiga grundläggande utbildningen fördelas på basen

96

av gemensamt överenskommen timresurs. Fördelningen mellan skolorna görs på basen av

behovsprövning.

Samma kriterier för personalstrukturen inom småbarnspedagogik (relationstal enligt lagen om

småbarnspedagogik 1:8). Relationstal 1:7 om det i gruppen finns barn som kräver särskilt stöd

d.v.s. 2 eller 3 platser eller det till barngruppen inte kan tas flera barn på grund av utrymmena

(tillräckligt med kvadratmeter och ventilation).

6.3 Korsholms egna förslag till fusionsavtal

Korsholms organisationsmodell Skolupptagningsområdena i grundläggande utbildning kvarstår men skolupptagningsområdet för

finskspråkiga elever som bor i Böleområdet blir officiellt Mustasaaren Keskuskoulu.

Samma personalstruktur i småbarnspedagogik (1 lärare i småbarnspedagogik, 1 socionom inom

småbarnspedagogik och 1 barnskötare i småbarnspedagogik) (Uppfylls i Vasa stad redan nu. I

Korsholm förverkligas det inom lagenlig övergångsperiod senast 2030.)

Samma kriterier i personalstyrka (1:7 eller 1:8). Om vi väljer 1:7 betyder det för Korsholms del att

200 nya platser inom småbarnspedagogik behöver skapas.

Korsholms timplan/timresurs behöver bibehållas - detta är en viktig profilering för Korsholm

Språkundervisning i grundläggandeutbildning: Undervisningen i finska/svenska språket inleds i åk 1

Korsholms gymnasium fortsätter som självständig enhet både administrativt och pedagogiskt med

profileringar, för att säkerställa statsandelar

Korsholms gymnasium underlyder tillsammans med grundläggande utbildning och därtillhörande

förvaltning en svenskspråkig nämnd. Nämndindelningen ska vara stadieöverskridande och stöda

gymnasiets samarbete med grundläggande utbildning och tredje stadiet. Förvaltningen ska ha ett

lärstigstänk som stöder den enskilda studeranden.

Servicestrukturen behålls på den nivå som anges i servicenätverksutredningarna

• Skolstrukturrapporten

• Servicenätutredningen för småbarnspedagogik och förskola (på gång)

Korsholms musikinstitut förblir ett tvåspråkigt musikinstitut med egen administrativ personal.

Korsholms musikinstitut finns i Korsholm där den har sin kärnverksamhet. Musikundervisning ges

fortsättningsvis på olika ställen i kommunen.

Vuxeninstitutet och Arbis bildar ett institut. Utbildningen kvarstår i nuvarande utrymmen.

Musikinstitutet och Kuula-institutet bildar ett musikinstitut, verksamheten kvarstår i nuvarande

utrymmen.

Stark svenskspråkig förvaltning

Stor beslutanderätt på nämndnivå. En svenskspråkig nämnd bevakar bättre den svenskspråkiga

utbildningen och en finskspråkig nämnd bevakar bättre den finskspråkiga utbildningen.

De svenskspråkiga och finskspråkiga bildningsnämnderna bevakar servicestrukturen för

småbarnspedagogik i perifera områden. Mindre enheter behöver en högre personaldimensionering.

Kvaliteten på den småbarnspedagogiska verksamheten hålls hög. Budgetanslagen per daghem ska

inte sänkas.

97

Inom småbarnspedagogik och förskola finns en chef för småbarnspedagogik och förskola för

respektive språkgrupp.

Säkerställs att vårdnadshavarna får betjäning på båda språken med fakturering, vårdavtal och andra

frågor som berör den småbarnspedagogiska verksamheten.

En platt organisation med delegerad beslutanderätt på lokal nivå för smidighet i verksamheten

En timplan inom den grundläggande utbildningen som ger utrymme för utveckling (dvs mer

omfattande än den nationella)

God tillgång till tjänster och stöd för barn, elever och studerande med särskilda behov

Inte en enkel matematisk fördelning av resurs utan en resursfördelning som beaktar de behov som

uppstår p.g.a. av språk (svenskan), småskaliga lösningar och geografiskt decentraliserad

verksamhet

Garantera fortsatta investeringar i Mustasaaren Keskuskoulu (Kivihaka, Koskisuo, Metsäkallio, Böle)

Till stödtjänster (tukipalvelut) kan städ-, kosthålls- och översättningstjänster överföras men övriga

tjänster bör höra under bildningen. Stödtjänsterna organiseras för att stöda enheternas målsättning

(t ex skolornas IT-personal, skolsekreterare, förvaltningspersonal)

Tjänsten som skolskjutskoordinator bibehålls

Stundars utvecklingsplan följs. Bidragsnivån hålls på minst samma nivå som hittills med en årlig

ökning. Galleriverksamheten vid Arte Mare befästs.

Den fria bildningens gruppstorlekars minimideltagarantal 7 för att garantera fortsatt utvecklad

verksamhet i perifera områden. Vuxeninstitutet bevakar kursutbudet i byarna.

Kommunens Welcome Office förblir i Kulturhuset i Korsholm. Korsholms vuxeninstitut erbjuder

grundläggande konstundervisning för barn och ungdom, allmän lärokurs.

Lokal kännedom om landsbygd och skärgård betraktas vid nyanställningar som lika meriterande som

motsvarande gällande staden

Antal kulturevenemang/tillställningar/år i glesbygdens byar ökar. Medel reserveras för

busstransporter för att trygga jämlik tillgång till kommunens kulturtjänster. Barn, unga och äldre

ska med jämlika grunder ha möjlighet att ta del av kulturutbudet inne i stadscentrum.

Kulturstigen/kulturläroplanen erbjuds med lika villkor åt elever i glesbygden som åt elever i

stadscentrum

Den decentraliserade verksamheten för fritid och ungdom administreras från en och samma plats

Korsholms bibliotek finns nära till hands med lokal kunskap och verksamheten ska fortsätta

utvecklas. Nuvarande Korsholms huvudbibliotek ska inte likställas med en filial utan få en egen

status. Alla förutsättningar finns för att skapa ett bibliotekspedagogiskt centrum i nuvarande

huvudbibliotek och att placera en sådan viktig del av bibliotekets verksamhet i Smedsby skulle

också säkerställa utvecklingen av den svenska servicen.

Godkända investeringar i investeringsplanen verkställs planenligt

98

7. Centrala iakttagelser och slutsatser av resultaten av arbetsgruppens

arbete

Olika organisationsstruktur för bildningssektorn i kommunerna

- I Korsholm har bildningssektorn egen förvaltningspersonal, i Vasa har stödservicen

(ekonomiförvaltning, personalförvaltning, it-förvaltning) centraliserats och delvis lagts ut till

av staden ägda Mico Botnia Ab.

- funktionerna grupperats olika i kommunerna

- bildningsdirektörens/sektordirektörens uppgifter olika i kommunerna

- ledarskapet inom bildningen är organiserat på olika sätt inom kommunerna

Nämndstrukturen är likartad; bildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden/kultur- och

idrottsnämnden. Vasa har dessutom utbildningsnämnden för andra stadiet, instituten och

ungdomsservicen. I Korsholm hör andra stadiets utbildning (gymnasiet) under

bildningsnämnden.

Vasa upprätthåller finskspråkig gymnasie- och yrkesutbildning regionalt.

Förvaltningsspråket i Korsholm är svenska, i Vasa finska och svenska.

Korsholms är ett stort geografiskt område med flera små skolor och daghem.

Vasas servicepunkter är geografiskt mer koncentrerade.

De ekonomiska kalkylerna är inte jämförbara som sådana

– Vasas och Korsholms system för interna hyror höjer bildningssektorns kostnader

- kommunernas olika personalstrukturer, t.ex. i Korsholm är städningen egen verksamhet, i

Vasa köps städningen av TeeSe Botnia Ab

- Jämförelsetalen som används i Korsholms nulägesanalys är Statistikcentralens uppgifter.

Där ingår såväl riktiga verksamhetskostnader som interna kostnader.

I den nya kommunen mera balanserad situation mellan språkgrupperna finska-svenska

jämfört med nuläget.

I fråga om fostrings- och undervisningsverksamheten bör frågan om nämndernas språk

avgöras (tvåspråkiga såsom nu i båda kommunerna eller separata finsk- och svenskspråkiga

nämnder). Om man beslutar sig för nämnder enligt språk bör man speciellt inom

småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen säkerställa en jämlik behandling

av språkgrupperna, så att olika beslut inte fattas för språkgrupperna. Strukturen för

beslutsfattandet bör också säkerställas, så att beslut som är gemensamma för

språkgrupperna inte behöver föras ända till stadsstyrelsen.

Kommunstyrelsen i Korsholm har i sitt beslut 16.4.2018 § 71 om organisering av

kommunsammanslagningsprocessen utgått från nämndstruktur enligt språklig grund.

Vasa och Korsholm har olikheter i timfördelningen. Korsholm har en högre timplan i

grundskolan med prioritering av finska, matematik och färdighetsämnen.

Antalet platser vid specialskolor är inte tillräckliga för att täcka upp båda kommunernas

behov. Det finns ett behov att bilda grupper även i Korsholm.

Finns inte behov av betydande förändringar i servicenätet. Kontaktytor finns speciellt i Böle-

Smedsby-området, Gerby/Västervik-Singsby-området samt Merikart-Veikars-området. Vad

närservice innebär behöver identifieras i den nya kommunen. I Korsholm pågår en

omstrukturering både inom den grundläggande utbildningen och daghemsverksamheten.

99

Olika personalstruktur inom småbarnspedagogiken; i Vasa motsvarar personalstrukturen

redan nu lagen om småbarnspedagogik som träder i kraft 1.1.2030 och i Korsholm gör den

inte det ännu. Enligt den nya lagen om småbarnspedagogik som träder i kraft 1.9.2018 sker

en omstrukturering av personalens utbildningsnivå. Korsholm går successivt mot de nya mål

som lagen kräver fram till 2030.Om kommunerna går samman, bör man för att säkra jämlik

kvalitet och jämlik behandling av klienterna besluta om en enhetlig personalstruktur.

Samstämmiga beslut om ibruktagande av servicesedelssystemet inom småbarnspedagogiken

möjliggör effektivt utnyttjande av privat småbarnspedagogik i båda kommunerna.

Korsholm har utarbetat en geografiskt fungerande lärstig för eleven från småbarnspedagogik,

förskola och åk 1 till gymnasiet.

I Vasa har bildningssektorn stora investeringsbehov, bl.a. daghemmen i Gerby, Västerängen

och Merikart, enhetsskolan för Gamla Vasa-området, skolcampus/enhetsskolan i centrum,

yrkesutbildningens PAM-hall, museernas lagerlokal samt Wasa Station. Korsholm har

investeringsbehov i högstadiet, Keskuskoulu, Tuovilan koulu och päiväkoti, Smedsby-Böle

förskola/skola, daghemmen i Kvevlax med omnejd, Solf skola och daghem, IKT-

investeringar för digitalisering.

Vasa har en internationell stadsidentitet och en landsbygdsidentitet (Lillkyro, Sundom). 8 %

av befolkningen talar 100 olika språk. Korsholm har en landsbygdsidentitet och i kommunen

talas dialekter. Administrationen i Korsholm är lättillgänglig och smidig för

kommuninvånarna.

Det finns ett tätt samarbete mellan Korsholms högstadium och Korsholms gymnasium, med

samanvändning av personal och utrymmen. ”Bildningsklustret” i Smedsby är av stor vikt för

hela bildningen i Korsholm.

Vasa och Korsholm strävar efter hög kvalitet i utbildningstjänsterna. Kostnaderna för

utbildning som redovisats i denna rapport är ingen mätning på kvaliteten på tjänsterna, utan

enbart en kvantitativ mätning. Jämförelse av kommunernas kostnader låter sig inte göras

rakt av, bl.a. på grund av interna hyror.

Korsholms vuxeninstitut är tvåspråkigt, medan Vasa arbis och Vaasa-opisto är enspråkiga

men hör till ett gemensamt resultatområde.

Genom föreningar ordnar Korsholm sitt kulturutbud. I Vasa ordnas det huvudsakligen i

stadens regi.

Frågan om hur statsandelar för sektorerna påverkas av en kommunsammanslagning bör

utredas av arbetsgruppen för ekonomi och allmän förvaltning.

Den nya kommunen Vasa-Korsholm (Österbottens huvudstad) kräver satsningar på

utbildning.

För bildningen i en eventuellt ny kommun krävs tillräcklig tid för planering för verksamheten.

Arbetsgruppen anser att det bör framhållas i fusionsavtalet att servicestrukturen behålls på

den nivå som anges i servicenätverksutredningarna (som är godkända av respektive

kommun). En konsekvensbedömning för servicenätet i en ny kommun bör göras.

Servicestrukturen är avgörande, speciellt i Korsholm, vad gäller såväl

skolupptagningsområden som bibliotekstjänster. Det bör även beaktas att t.ex. förskolans

och den grundläggande utbildningens läroplaner bör utarbetas på nytt.

100

Bilaga 1

SWOT över nuläget i Vasa och Korsholm Styrkor Svagheter

Skolnät med stora volymer i Vasa

Koncentrerad yrkesutbildning på språklig

grund i Vasa

Rättvis fördelning av budgeten enligt

antalet elever i Vasa

En stad med mångsidig landsbygd och rikt

skärgårdsliv

Sammanhållet stort skolcentrum i Smedsby

Satsningar på lärcenter i Korsholm

Kunnandet hos personalen

Lång erfarenhet av enhetsskola i Korsholm

God kvalitet av utbildning

Väluppbyggda arenor för elitidrottare och

mångsidiga motionsmöjligheter för

invånarna

Föreningsengagemang, socialt kapital

Stark lokal förankring och lokalkännedom

Fungerande samarbete med tredje sektorn

Skötselavtal med föreningar

Dialekter och hembygdsarbete

Världsnaturarvet

Levande kulturarv

Skärgårdskulturen och skärgårdsmiljön

Personlig betjäning, lätt byråkrati

Fastigheter i tveksamt skick

Skillnader i kursavgifter inom fria bildningen i

Vasa och Korsholm

Olika bibliotekssystem i dagsläget (ändring

på kommande)

Skillnader i kostnadsstrukturen (köp av

intern service, interna hyror)

Splittrat, många aktörer

Brist på pengar

Stads/landsbygds identitet med olika

utgångspunkter, dialekter

Korsholm vidsträckt kommun, svårt att nå ut

Korsholm saknar konstgräsplan och

konstfrusen isbana / rink

Ungdomsgårdens placering i Korsholm

möjliggör ej verksamhet dagtid

Korsholm: dåligt utbud av de mindre

etablerade konstformerna

Korsholm: få konstföreningar/organisationer

Kultur i äldrevården borde få mera resurser

Möjligheter Hot

SOTE--> bildningen störst

Verksamhetsmodeller enligt språk

Verksamhet som kommunen upprätthåller -

-> funktionssäkerhet, goda och omfattande

samarbetsmöjligheter, stödservice

Personalens mera tryggade

anställningsförhållanden och till dem

anslutna förmåner

Internationell utbildning, närheten till

Sverige

Små skolor (hot/möjlighet)

Identitetsskapande och

samhörighetsbildande evenemang

Brett samarbete med föreningar i Korsholm

Korsholm: konstgräsplan, planritning finns

Digitala kulturtjänster

Identitetsskapande och

samhörighetsbildande evenemang

Invånarna har i dagsläget möjlighet att ta

del av båda kommunernas kultur- och

idrottsverksamhet

Närheten till service i Korsholm


Korsholm: få lokala träffpunkter och

samlingsplatser

Bidragens storlek undermåliga

Korsholm: undermåliga utrymmen för

fritidsmaterial

Korsholm: otillräcklig tillgång till

kulturtjänster

Bidragen till föreningarna minskar

101

SWOT över nuläget ur Vasas synvinkel Styrkor Svagheter

Betydande utbildningsstad

Flerspråkig undervisning och utbildning,

språkbadskompetens

Energikluster, energiutbildningsstrategi

Samarbetsnätverk undervisning – högskolor

- företag

Satsningarna på kultur hör till toppen i

Finland

Utmärkta ramar för idrott och motion

Aktiv tredje sektor

Personalens kunnande

Fastigheter i tveksamt skick

Utbildning splittrat, många aktörer

Stram ekonomisk situation

Möjligheter Hot


Internationell utbildning, närheten till

Sverige

Utveckling av samarbetet med högskolor

och företag

Utan kommunsammanslagningar uppnås inte

målet om 100.000 invånare och skatteinflöde

SWOT över nuläget ur Korsholms synvinkel Styrkor Svagheter

Kunnandet hos personalen

Stark lokal förankring och lokalkännedom

Personlig betjäning, lätt byråkrati

Svenska som förvaltningsspråk

Många daghem

Familjedagvårdare i egna hem

Sammanhållet stort skolcentrum i Smedsby

Närheten till bibliotek, OP-arena och

Botniahallen i Smedsby skolcentrum

Satsningar på lärcenter

Korsholms långa erfarenhet av enhetsskola

God kvalitet av utbildning

Föreningsengagemang, socialt kapital

Ungdomsledarna har gott samarbete med

skolorna

Fungerande samarbete med tredje sektorn

Skötselavtal med föreningar – talkoplaner vinter

och sommar

Träningstider räcker åt alla

Ungdomsverksamhet ute i byarna

Dialekter och hembygdsarbete

Världsnaturarvet

Levande kulturarv

Skärgårdskulturen och skärgårdsmiljön

Decibel välkänd ungdomsinformation med brett

kontaktnät

Uppsökande ungdomsverksamhet med lokal

förankring

Korsholm vidsträckt kommun, svårt att nå ut Alla dagvårdsområden erbjuder inte finsk

dagvård Fastigheter i tveksamt skick Skillnader i kursavgifter inom fria bildningen i

Vasa och Korsholm Olika bibliotekssystem i dagsläget (ändring på

kommande) Korsholm saknar konstgräsplan och konstfrusen

isbana vid skolcentrum Ungdomsgårdens placering (i högstadiet) Dåligt utbud av de mindre etablerade

konstformerna Få konstföreningar/organisationer Kultur i äldrevården borde få mera resurser Ungdomsverkstad saknas

Möjligheter Hot

Daghem med särskild inriktning


Verksamhetsmodeller enligt språk

Närheten till service Små daghem Familjedagvården

102


Brett samarbete med föreningar

Konstgräsplan vid skolcentrum, planritning finns

En egen ungdomsgård med tillhörande

gårdsplan

Identitetsskapande och samhörighetsbildande

evenemang

Digitala kulturtjänster

Invånarna har i dagsläget möjlighet att ta del

av båda kommunernas kultur- och

idrottsverksamhet

Decibel satsar på att nå finskspråkiga ungdomar

Små skolor (hot/möjlighet) Bidragens storlek undermåliga Undermåliga utrymmen för fritidsmaterial Endast en kommunal ungdomsgård som

betjänar ett stort område Få lokala träffpunkter och samlingsplatser Otillräcklig tillgång till kulturtjänster

SWOT sammanslagning av kommunerna

Styrkor

Betydande utbildningsstad

Flerspråkig undervisning och utbildning,

språkbadskompetens

Energikluster, energiutbildningsstrategi

Samarbetsnätverk undervisning – högskolor -

företag

Satsningarna på kultur hör till toppen i Finland

Utmärkta ramar för idrott och motion

Aktiv tredje sektor

Personalens kunnande

Tillsammans större resurser och bättre

synlighet

Svagheter

Möjligheterna till Leader-finansiering försämras

Fastigheternas skick

Splittrighet: många olika verksamhetssätt, mål,

fokusområden

Skillnader i personalstrukturen

Splittrat utbildningsfält, många aktörer,

beslutsfattande annanstans

Möjligheter

Möjligheter till större utbildnings- och

serviceutbud, betoningar och profileringar

Mera alternativ och valmöjligheter för

kommuninvånarna

Markanvändning och övergripande gemensam

planering av idrottsplatser

Beslut om idrotts- och kulturinvesteringar

Skapande av genuin tvåspråkighet (service,

förvaltning)

Utveckling av samarbetet med högskolor och

företag

Gemensamma resurser i effektivare användning

Små skolor; hot eller möjlighet?

Hot

Bibehållande av servicen i periferin

Små skolor; hot eller möjlighet?

Två separata nämnder i undervisning och

utbildning ett hot mot jämlik behandling

Resursernas tillräcklighet

Personalens förändringsmotstånd

Misslyckande i uppbyggandet av

organisationskulturen

Tema Synpunkter samt åtgärder i framtiden

Hur utnyttja

möjligheter

Servicenätplaneringen effektiveras speciellt vid gränsområden.

Satsningarna kring kultur- och idrottsanläggningar ses som en helhet.

Större kollegium; finska stärks i Korsholm och svenska i Vasa.

Hur utnyttja styrkor

Effektivare resursanvändning; kompetens, utrymme ex.

informationsteknologi, fortbildningar.

Aktiviteter och samhörighet bostadsområdesvis bör främjas.

Hur omvandla

svagheter till styrkor

Kundbetjäning via skilda telefon/mejl.

Översättningstjänster garanteras även till engelska.

Ökad möjlighet till simultantolkning.

Hur förbereda sig på

eller undvika hot

Delaktighet, informationstillfällen, egna kontaktpersoner.

103

Bilaga 2 Tilläggsfrågor

1) Uppskattade fördelar/nackdelar, om kommunerna går samman, temagruppens

(sektorns) helhets synvinkel? De övergripande temana bör beaktas vid bedömningen.

Underlag mellanrapportens avsnitt 4: SWOT-analys ur sammanslagningssynvinkel med beaktande

av de övergripande temana.

Övergripande teman Fördelar Nackdelar

Österbottens huvudstad Satsningarna på kultur hör till toppen i

Finland

Utmärkta ramar för toppidrott

Effektiv marknadsföring med

gemensamma resurser

Attraktiv utbildnings-, kultur- och

idrottsstad

Tredje sektorn aktivt med

Flerspråkighet, internationalism

Med bland de stora städernas

beslutsfattare inom bildningsväsendet

Splittrat utbildningsfält;

beslutsfattande också på annat håll än

i Vasa

Skicket för utbildningsstadens

läroanstaltsfastigheter

Nordens energihuvudstad:

kunskapens, företagandets och den

mångsidiga arbetsmarknadens stad

Utbildningsutbud som motsvarar

arbetslivets behov på olika

utbildningsstadier

Goda samarbetsnätverk kommun –

högskolor - näringsliv

Energiutbildningsstrategi, energistig

Språkstabilitet Två- eller flerspråkiga läroanstalter

Valmöjlighet finska/svenska/engelska

med början i småbarnspedagogiken

Omfattande studiemöjligheter i andra

inhemska språket

Bra språklig balans inom service och

förvaltning, förstärkt tvåspråkighet

Separata nämnder på språklig grund

ett hot mot jämlik behandling av

eleverna

Enhetlig nämnd hot ur Korsholms

synvinkel

Småbarnspedagogikens uppdelning

språkgruppsvis ett hot

Delområdenas stad En stad, som också har mångsidig

landsbygd och skärgårdsliv

Investeringar i skolnätet

Tredje sektorn aktivt med i

serviceproduktionen

Mångsidiga idrotts- och

rekreationsområden

Utveckling av lokaltrafiken

Försämrade möjligheter att få Leader-

finansiering

Service som produceras i perifera

områden ökar kostnaderna för

servicenätet

104

Hållbar ekonomi och organisering av

service i den nya kommunen

Fungerande och effektivt skolnät

Ekonomiskt effektiv verksamhet med

gemensamma resurser

Effektivering av processerna;

gemensam styrning gör verksamheten

smidigare och minskar överlappningar

Fastigheter som behöver

grundrepareras

Löneharmoniseringen orsakar extra

kostnader

Byråkratin ökar då förvaltningen växer

Samlat underskott i ekonomin

Personalresurser Personalens kunnande förstärks

Genuin tvåspråkighet i förvaltning och

service

Mera omfattande möjligheter att

utveckla kunnandet

Den egna verksamhetens omfattning

och verkningsfullhet ökar

Personalens tryggade

anställningsförhållanden och till dem

anslutna förmåner

Förändringsmotstånd

Samordning av olika verksamhetssätt

och organisationskulturer utmanande

Markanvändning, boende och trafik Starka skolcentra

Det omfattande verksamhetsområdet

sträcker sig också till

grannkommunerna

Övergripande gemensam planering av

markanvändningen och servicenätet

Utvecklingen av den interna

kollektivtrafiken kräver anslag

Kommunens geografiska läge

Höga kostnader för servicen i perifera

områden

För Korsholms musikinstitut stärks och stabiliseras anställningar för de lärare som arbetar både vid

musikinstitutet och Kuula-institutet, och det blir lättare att ordna samspel. Möjligheten att ordna

gruppundervisning i mer koncentrerade grupper förbättras. I en större enhet kan personalens

styrkor beaktas på ett bättre sätt. Detta kan och andra sidan upplevas som att arbetet är mera

ensidigt. Nackdel för musikinstitutet är att timlärare med få timmar riskerar att bli utan jobb när

timmarna koncentreras till färre lärare, och det finns risk för att terminsavgifterna höjs.

Idrottsverksamheten i Korsholm ser nackdelar som att servicen i utbyarna faller bort,

idrottsanläggningar sköts inte om, finansiering för olika projekt som har startats upp upphör,

föreningsbidragens storlek minskar samt uppsägningar efter 3 år. Fördelarna är mera ekonomiska

resurser samt möjlighet till identitetsskapande och samhörighetsbildande evenemang med fler

deltagare. Som fördel är att planering och administreringen av de stora idrottshallarna blir mer

överskådligt och möjliggör en bättre samplanering.

Ur kulturens synvinkel är Korsholms kommun och Vasa stad är varandras motsatser. Stad möter

landsbygd i sin olikhet. Tillsammans skapar kommunerna främst två olika helheter, inte en enda stor

helhet. Likheter finns dock i Vasas landsbygdsmiljöer i Sundom och Lillkyro och Korsholms urbana

centrum i Smedsby. I Korsholm betonas världsarv, kulturarv, amatörteater och hembygdsarbete

där talkoandan genomsyrar invånarnas tankesätt (speciellt hos den äldre befolkningen), medan

Vasas tyngdpunkter ligger på de stora konsthusen med regionalt ansvar (professionella museer,

teatrar, orkester mm) och i evenemangsverksamheten. Som fördel kan nämnas att det finns

gemensamma arbetssätt, ett fungerande samarbete mellan tjänstemännen och en gemensam

värdegrund för den kommunala kulturverksamheten.

105

2) Hur främjas kommuninvånarnas delaktighet och påverkningsmöjligheter bäst i en

sammanslagen kommun?

Med hjälp av metoder som lagts fram i Vasa stads delaktighetsprogram (förtroendestruktur,

enkäter, delegationer, råd, inkluderande försök m.m.).

Bra samarbete med tredje sektorn.

Med hjälp av försökskultur.

Genom att ordna diskussions- och infotillfällen.

Facebookdiskussion och annan diskussion på sociala medier.

Informering om beslut.

Nämndstrukturen kan ses ur två perspektiv: en tvåspråkig nämnd eller en nämnd per språkgrupp

(finska/svenska). En tvåspråkig nämnd säkrar att eleverna oberoende av språktillhörighet behandlas

likvärdigt. Om en tvåspråkig nämnd bildas i den nya kommunen krävs att man redan i ett tidigt

skede planerar för hur service på minoritetsspråket ska ordnas (”svenskt rör – svensk lärstig”). En

nämnd per språkgrupp garanterar att såväl finska som svenska kommuninvånare får service på sitt

modersmål i en ny kommun. Delaktighet befrämjas genom att besluten fattas på så låg nivå som möjligt. Korsholm har ett socialt kapital i frivillighet, föreningsaktivism och i en otalad gemenskap i byarna

(tillit, viljan att hjälpa, bry sig om), något som är mycket typiskt för svenska Österbotten. I en

sammanslagen kommun står Korsholm inför en stor utmaning i att bevara känslan som invånarna

har för varandra och för sin hemby och för sin kommun. Det stora och det anonyma främjar inte

förtroendet och tilliten för varandra och för myndigheterna. Det som uppskattas idag i ett relativt

litet Korsholm är just påverkningsmöjligheterna som t.ex. låg tröskel i att vara i kontakt med

kommuntjänstemännen. 3) Hur kan tvåspråkighet (svenska och finska) främjas och förstärkas på bästa sätt i en

sammanslagen kommun?

Säkerställs att förvaltningen kan betjäna på båda språken, t.ex. med separata

servicetelefonnummer.

Tvåspråkig nämndstruktur, på så sätt säkerställs öppen och jämlik behandling (Vasas åsikt).

Språkliga skolstigar beaktas i sektionerna.

Kommunstyrelsen i Korsholm har i sitt beslut 16.4.2018 § 71 om organisering av

kommunsammanslagningsprocessen utgått från nämndstruktur enligt språklig grund.

Språkstrategin iakttas. Språkinlärningen främjas i skolorna; språkvänner, tandemundervisning,

vänskolor och -daghem, utvidgning av språkbadsundervisningen.

Tillräckliga resurser för översättning.

Samtidig informering på båda språken.

Tvåspråkigt fritt bildningsarbete. Deltagande i evenemang/kurser på olika språk uppmuntras.

Undervisning i det andra främmande språket inleds senast i åk 1 för bägge språkgrupperna.

Förvaltningen måste vara genuint tvåspråkig.

Informationsgången i organisationen bör vara tvåspråkig och ske samtidigt på bägge språken.

En av Korsholms rikedomar ur ett kulturarvsperspektiv är mångfalden av svenska dialekter. En

rädsla för att förfinskas i en sammanslagen kommun har varit mycket uttalad och kanske även helt

106

befogad. Service på svenska måste vara en självklarhet, likaså att tjänstemän förstår svenska

dialekter.

4) Hurudana goda gemensamma förfaringssätt (Best Practices) har arbetsgrupperna

observerat som kunde tas i bruk i en sammanslagen kommun?

Undervisningsutvecklingsgrupper inom bildningssektorn. Fortlöpande studiestig under hela livet.

Energiutbildningsstrategin och språkstrategin ger en enhetlig riktning för utvecklingsarbetet.

Representanterna för bildningssektorn utvecklar tillsammans; stig för språkinlärning, kulturstig,

idrotts- och motionsstig, stig för inlärning av informations- och kommunikationsteknik,

undervisningsstig för invandrare samt förankring av energiutbildningsstrategin i undervisningen.

Goda samarbetsförfaranden med tredje sektorn, t.ex. samarbete med idrottsföreningarna gällande

underhållet av planer och ordnande av morgon- och eftermiddagsverksamhet.

Användning av Office 365 för informationsförmedling (teams, skype, sharepoint).

Gemensam öppning av bildningssektorns verksamhetsår.

Ledningsgruppsarbete; utbildningsledningsgrupp, kultur- och idrottsledningsgrupp, bildningssektorns

gemensamma ledningsgrupp samt både gemensamma och enligt språk uppdelade rektorsmöten.

Direkta studiestigar från gymnasium och yrkesinstitut/Vamia till högskola.

Elevvården i Korsholm är organiserad under en och samma förman. Detta medför att elevvården

organiseras på samma sätt oberoende av stadie eller språk. I Vasa är elevvården organiserad enligt

språk men styrgruppen är gemensam för bägge språkgrupperna för att garantera enhetliga

principer.

Vid nybyggen i Vasa och Korsholm planeras byggnaderna för samanvändning av flera sektorer, t.ex.

vid pågående bygge av Kvevlax lärcenter får bibliotek och vuxeninstitut ändamålsenliga utrymmen,

och i Gamla-Vasa planeras en enhetsskola för stadierna 1-9 och biblioteksverksamhet. Korsholms vuxeninstitut och Kuula-institutet präglas av en daglig välfungerande tvåspråkighet, som

kan tjäna som förebild för instituten. Vasa och Korsholm har eftertraktade och välskötta idrottsanläggningar. Tredje sektorn deltar i t.ex.

rinkskötsel och talkoplaner. I Vasa och Korsholm bedrivs mycket sektoröverskridande verksamhet, såsom samarbete mellan

idrott, fritid, kultur, småbarnspedagogik, grundläggande utbildning osv. Korsholms lättillgängliga

organisation gör att det är lätt och effektivt att samarbeta. Ungdomsportalen Decibels verksamhet. I dagsläget deltar 11 kommuner i Decibel i Österbotten.

Vasa är inte med i Decibel. För närvarande pågår värvning av fler finskspråkiga kommuner till

Decibels verksamhet.

I Vasa talar 8% av invånarna andra språk än finska och svenska (100 olika språk). Skolstigen har

anpassats för att så bra som möjligt ge det stöd som eleven behöver. Som exempel kan nämna

grundläggande utbildning som arrangeras för vuxna invandrare (ca 100 deltagare för tillfället).

Varje sektor behöver god tid på sig för att identifiera om Korsholm eller Vasa har bättre praxis i en

viss sak. Detta bör ske stegvis och kräver tid.

107

Korsholm 2.11.2018

___________________________________

Johanna Nyman, arbetsgruppens ordförande

arbetsgruppens slutrapport - fusionskollen · 2019-01-04 · miia Äkkinen, ekonomicontroller...

Documents