Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik

Anton Lönqvist

Serviceboendet på Kronoparken

En studie om solvärme och energieffektivisering

The block of service flats in Kronoparken

A study about solar heating and energy efficiency

Examensarbete 22,5 hp Energi & miljö

Termin: VT 2010

Handledare: Magnus Ståhl

Examinator: Roger Renström

I

Förord Denna studie är resultatet av ett 22,5 hp examensarbete under våren 2010, vilket är den

avslutande delen av energi- och miljöingenjörsutbildningen vid avdelningen energi-, miljö-

och byggteknik vid Karlstad universitet.

Jag vill rikta ett stort tack till de personer som gjort denna studie möjlig.

Hans-Petter Rognes Uppdragsgivare vid Riksbyggen AB

Lars Pettersson Tack för avsatt tid och material

Magnus Ståhl Tack för handledning och engagemang

Jens Beiron Tack för avsatt tid och besvarande av frågor

Per Nilsson Tack för avsatt tid och besvarande av frågor

Stefan Håvström Tack för avsatt tid och visat intresse

Karlstad 2010-06-11

Anton Lönqvist

II

III

Sammanfattning

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till tappvarmvattensystemet för ett av

Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts.

Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt

tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till.

Solvärmesystemet ska förvärma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för

att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande

principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen. Anläggningen beräknas

utifrån modellen producera 14 586 kWh/år. Valet av solfångare föll på Aquasol Big AR 13.0

med den totala referensarean 24,7 m2, tillsammans med tre stycken seriekopplade

dubbelmantlade ackumulatortankar á 500 liter, vilka fungerar som effektutjämnare och

korttidslager.

Servicehuset har undersökts för att hitta lämpliga energieffektiviseringsåtgärder, vilket har

varit ett av de uppsatta målen. En energiplan upprättades för detta ändamål. Klimatskalet,

värme- och ventilationssystemet och elinstallationer har besiktigats. Termografering

påvisade drag kring altandörrar och fönster samt att det fanns oisolerade rör i

undercentralen. Fastigheten totalrenoverades och byggdes om år 2000-2001 vilket

medförde att energieffektiva systemlösningar valdes. För att utvärdera vad ombyggnaden år

2000-2001 resulterat i är ett förslag att installera fjärravläsningsutrustning, som läser av

användningen av fjärrvärme, vatten och el gentemot fastigheten intill som fortfarande har

det utförande som det studerade servicehuset hade fram till och med ombyggnationen.

Målsättningen med miljöbedömningen var att se hur stor miljöpåverkan fastighetens

uppvärmning av tappvarmvatten var före- respektive efter integrering av solvärme. Studien

visar att det installerade solvärmesystemet ur ett regionalt perspektiv är positivt för miljön.

Solfångarna tar andelar från fjärrvärme vilket resulterar i att kraftvärmeverket eldar mindre

bränsle och det ger lägre utsläpp. Ur ett globalt perspektiv ökar koldioxidutsläppen när

marginalel ersätter den minskade produktionen av el i kraftvärmeverket. Marginalelen

kommer i dagsläget och troligtvis 20 år framöver från kolkondenskraftverk.

IV

Abstract

This study focus on solar heating and the main purpose of this study was to integrate a solar

heating system to the domestic hot water system for the blocks of service flats in

Kronoparken, Karlstad, owned by Stiftelsen Karlstadhus. The size of a solar heating system is

based on the measured need of domestic hot water and the calculation of potential energy

savings that the installation could lead to. This was the main aim of this study. To receive a

high energy output on a yearly basis the solar heating system have intentionally been

dimensioned for a low coverage of the domestic hot water and it will only preheat the

water. A design has been produced for the system with a belonging wiring diagram. A model

for the solar collector calculation was created in Excel. The model showed that the system

would produce 14 586 kWh/year. The solar collector Aquasol Big AR 13.0 were then chosen

with the total reference area of 24,7 m2. In addition, three serial connected double layer

storage tanks at 500 liters were chosen, which work as effect equalizers and short time

storage.

In order to find suitable energy efficiency measures, the block of service flats has been

investigated, which was one of the aims of this study. An energy plan was established for

this purpose. The climate shell, heating- and ventilation system and electrical installations

have been inspected. The thermography showed draught around balcony doors and

windows together with uninsolated pipes in the mechanical room. Energy efficient system

solutions were chosen when the property was renovated and rebuild in the years 2000 to

2001. In order to evaluate what the rebuilding resulted in, one proposition is to install

remote read equipment, that shows the use of district heating, water and electricity against

the property beside that still have the same appearance as the studied block of service flats

had until the rebuilding.

In order to investigate the environmental impact the property had before- and after the

integration of solar heating, an environmental appraisal was to be established. From a

regional perspective the study shows that the installed solar heating system is positive for

the environment. The solar collectors will take market shares from the district heating which

results in that the power heating plant burn less fuel which gives less emissions. From a

global perspective the carbon dioxide emissions will increase when the marginal data for

electricity replace the reduced production of electricity in the power heating plant. The

marginal data of electricity will today and probably 20 years ahead come from carbon

condensation power plant.

V

Nomenklatur Optiska effektiviteten Transmittans Absorptans Nyttig effekt per ytenhet [W/m2] Solinstrålning per ytenhet [W/m2] Solfångares linjära värmeförlustkoefficient [W/m2,0C] Temperatur solfångare [0C]

Temperatur uteluft [0C] Solfångares kvadratiska värmeförlustkoefficient [W/m2,0C] Verkningsgrad Årsproduktion av energi [kWh/år] Totala solinstrålningen under ett år [W/m2,år] Solfångarens drifttid [h] Lagrad energimängd i ackumulatortank [kWh] Densitet [kg/m3] Specifika värmekapaciteten [J/kg,0C]

Volym [m3] Temperaturdifferens för skiktning i ackumulatortank [0C] Total värmemotståndskoefficient [m2,0C/W] Invändig värmeövergångskoefficient [W/m2,0C] Materialtjocklek [m] Värmekonduktivitet [W/m,0C] Utvändig värmeövergångskoefficient [W/m2,0C] Värmegenomgångskoefficient [W/m2,0C] Transmissionsförluster [Wh] Area [m2] Temperatur inomhus [0C] Medeltemperaturen över ett år [0C] Antal timmar [h] Bränsleenergi [MWh bränsle] Levererad värme till brukare [MWh/år] Totalverkningsgrad för kraftvärmeverk [%] Elverkningsgrad för kraftvärmeverk [%] Kulvertförluster [%] Producerad el vid kraftverk [MWh/år] Elverkningsgrad för kolkondenskraftverk [%] Nettoförändring i koldioxidutsläpp [ton CO2] Koldioxidutsläpp per energienhet bränsle [ton CO2/MWh bränsle]

VI

VII

Innehållsförteckning Bakgrund .................................................................................................................................... 1

1.1 Syfte ............................................................................................................................ 2

1.2 Mål .............................................................................................................................. 2

1.3 Avgränsningar ............................................................................................................. 2

Teori ............................................................................................................................................ 3

2 Solvärme ............................................................................................................................. 3

2.1 Solfångare ................................................................................................................... 4

2.1.1 Plana solfångare ................................................................................................... 6

2.1.2 Vakuumrörsolfångare ........................................................................................... 7

2.1.3 MaReCo ................................................................................................................ 8

2.1.4 Övriga solfångare ................................................................................................. 8

2.2 Solinstrålning .............................................................................................................. 9

2.3 Verkningsgrad för en solfångare .............................................................................. 10

2.4 Systemuppbyggnad .................................................................................................. 11

2.5 Solvärmesystem ....................................................................................................... 12

2.5.1 Systemkomponenter .......................................................................................... 12

3 Energiplan ......................................................................................................................... 15

3.1 Energieffektiviseringsåtgärder ................................................................................. 16

3.1.1 Byggnadskonstruktionen .................................................................................... 16

3.1.2 Ventilation .......................................................................................................... 17

3.1.3 Värme ................................................................................................................. 17

3.1.4 El ......................................................................................................................... 18

3.1.5 Driftoptimering ................................................................................................... 18

3.2 Termografi ................................................................................................................ 19

3.2.1 Mätmetod........................................................................................................... 19

3.2.2 Störningskällor .................................................................................................... 19

3.3 Okulär besiktning ..................................................................................................... 19

4 Miljöbedömning ............................................................................................................... 20

Metod ....................................................................................................................................... 21

5 Solvärmesystemet ............................................................................................................ 21

5.1 Val av solfångare ...................................................................................................... 21

VIII

5.2 Systemuppbyggnad av solvärmesystemet ............................................................... 21

6 Energiplan ......................................................................................................................... 23

6.1 Energieffektiviseringsåtgärder ................................................................................. 24

6.1.1 Byggnadskonstruktionen .................................................................................... 24

6.1.2 Ventilation .......................................................................................................... 24

6.1.3 Värme ................................................................................................................. 24

6.1.4 El ......................................................................................................................... 25

6.1.5 Driftoptimering ................................................................................................... 25

6.2 Termografi ................................................................................................................ 26

6.3 Okulär besiktning ..................................................................................................... 26

7 Miljöbedömning ............................................................................................................... 26

Resultat ..................................................................................................................................... 27

8 Solvärmesystemet ............................................................................................................ 27

8.1 Val av solfångare ...................................................................................................... 30

8.2 Systemuppbyggnad av solvärmesystemet ............................................................... 31

8.2.1 Funktionsbeskrivning ......................................................................................... 32

9 Energiplan ......................................................................................................................... 33

9.1 Energieffektiviseringsåtgärder ................................................................................. 37

10 Miljöbedömning ............................................................................................................... 38

Diskussion ................................................................................................................................. 40

Slutsats ..................................................................................................................................... 42

Referenser ................................................................................................................................ 43

Internetkällor ........................................................................................................................ 44

Bilaga 1 Termografi .................................................................................................................. 46

Bilaga 2 Husdata ....................................................................................................................... 47

1

Bakgrund

Solenergi är en förnybar resurs som kommer bli en viktig del i framtidens omställning till ett

samhälle som enbart använder förnyelsebara energikällor. Bebyggelsen i Sverige har stor

möjlighet att minska den negativa miljöpåverkan som användningen av fossila bränslen och

el som inte är producerad med förnyelsebara energikällor ger upphov till. Detta genom att

investera mer i förnyelsebara alternativ där solenergi har stor potential.

Figur 1. Diagrammet till vänster visar bebyggelsens totala energianvändning år 2008

inklusive hushållsel (ÅF Energi & miljöfakta 2009a). Till höger visas ett exempel på hur

energianvändningen i ett flerbostadshus kan vara fördelad (Ekelin et al. 2007)

Solenergi tillsammans med andra förnyelsebara energikällor har stor möjlighet att minska

användningen av framförallt el som diagrammet till vänster i figur 1 visar. Olja fungerar i de

flesta fall som spetslast vid kalla tidpunkter under året på grund av dess låga

investeringskostnad. I framtiden med stigande oljepriser kan de bli ersatta av fliseldade

värmeverk och användning av fossila bränslen minimeras. Det finns ett stort antal

uppvärmningsmetoder för hus idag som använder sig av förnyelsebara energikällor som

pellets, ved och fjärrvärme från fliseldade kraftvärmeverk. Som ett komplement till dessa

uppvärmningsmetoder lämpar sig solvärme väl, som kan täcka stora delar av värme- och

varmvattenbehovet främst under sommaren men även under vår och höst.

Det av Stiftelsen Karlstadhus ägda serviceboendet som undersöks är beläget ca 7 km nordost

om Karlstad centrum i stadsdelen Kronoparken. Serviceboendet använder sig i dag av

fjärrvärme som uppvärmningskälla och denna studie ska undersöka möjligheten att

integrera solvärme tillsammans med fjärrvärme för uppvärmning av tappvarmvatten.

Att energieffektivisera byggnader är en viktig del i att minska energianvändningen och dess

miljöförstörande utsläpp. I samband med att klimatskalet på byggnaden kontrolleras och

åtgärdas för att förbättra fastighetens energiprestanda, bör även värme- och

2

ventilationssystemet tillsammans med elinstallationer ses över. Uppvärmning av byggnader

står för en signifikant del av bebyggelsens totala energianvändning där det finns mycket att

förbättra och energieffektivisera. En miljöbedömning kan ge incitament till förbättring eller

val av energieffektivare system.

1.1 Syfte

Studien ska ge fördjupade kunskaper i att integrera solvärme med tappvarmvattensystemet

för ett servicehus. Syftet är att ge förslag på energieffektiviseringar för en befintlig fastighet

för att minska dess negativa miljöpåverkan. En miljöbedömning ska ge en uppfattning om

hur stor miljöpåverkan värmesystemet för tappvarmvatten har före respektive efter

integrering av solvärme.

1.2 Mål

Målet med studien är att en solfångaranläggning ska dimensioneras utifrån aktuell

tappvarmvattenförbrukning samt att de energibesparingar det leder till ska beräknas. En

energiplan ska upprättas med åtgärdsförslag på förbättringar för servicehuset på

Kronoparken i Karlstad. En miljöbedömning för solvärmesystemet ska upprättas. Följande

frågor kommer att belysas:

Vilken varmvattenförbrukning fastigheten har?

Hur stor ska solfångaranläggningen vara och hur ska den installeras?

Hur stora blir energibesparingarna vid integrering av solvärme?

Vilka byggnadstekniska brister som leder till ökad energianvändning har fastigheten?

Vad kan energieffektiviseras i fastigheten?

Vilka miljökonsekvenser ger integrationen av solvärme med tappvarmvattensystemet

upphov till?

1.3 Avgränsningar

Enbart plana-, vakuumrör- och MaReCo-solfångare studeras i teoriavsnittet.

Rapporten kommer vid dimensioneringsfasen av solvärmesystemet endast att belysa

en vald solfångare.

Föruppvärmning av tappvarmvatten kommer att behandlas som val av

systemuppbyggnad.

Rapporten begränsas till att enbart ta fram förslag på energieffektiviseringsåtgärder

för fastigheten.

Enbart från- och tilluftssystem med värmeåtervinning kommer att studeras.

Avgränsas från att ta fram fullständiga beslutsunderlag.

Endast tekniska mätningar av termografering och temperaturmätningar kommer att

utföras på plats.

3

Teori

2 Solvärme Solen är en ändlös resurs med hög utvecklingspotential som energikälla för uppvärmning och

elproduktion. Ett vanligt villatak tar årligen emot mer än fem gånger mer solinstrålning än

vad husets totala energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten är (Andrén

2007b). Med stigande energipriser, och fastighetsägare som blir allt mer miljömedvetna,

växer intresset för solenergi på den svenska och europeiska marknaden, vilket figur 2

illustrerar. Att använda solvärme är ett miljövänligt sätt att producera energi för

tappvarmvatten och uppvärmning av fastigheter. Årstidsvariationerna i det svenska klimatet

begränsar dock användandet av solfångare vilket gör att en annan värmekälla måste täcka

upp resterande energibehov.

Figur 2. Installerad solfångaryta samt ökningen från föregående år (ESTIF 2010)

Energin i solens strålar, som värmer mediet i solfångaren, ger inte upphov till några utsläpp

eller avfall. Miljöpåverkan sker istället vid produktion av solfångare och vid kassering av

dessa. Däremot har de lång livslängd och kräver lite underhåll vilket gör att den negativa

miljöpåverkan är försumbar för den energi som kan ersättas i ett värmesystem. Det ska

skiljas på solfångare som omvandlar solens strålar till värme och solceller där

solinstrålningen omvandlas till el. Solceller omvandlar solinstrålningen till elektricitet när den

blir belyst. De tillverkas av kisel med olika elektriska egenskaper på fram- respektive baksida.

När solcellen blir belyst blir framsidan negativt laddad och baksidan positivt laddad vilket

skapar en vandring av elektroner och en elektrisk ström alstras. Det är solfångare som

använder energin i solens strålar för att värma vatten alternativt luft. Än finns ingen

kommersiellt gångbar metod att lagra solvärme till vintern vilket vore fördelaktigt eftersom

den huvudsakliga tillförseln av användbar solenergi är på sommarhalvåret, men forskning

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

år 2004 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008

[m2]Installerad solfångaryta

Ökning från föregående år

4

bedrivs för att kunna säsongslagra solenergi bl.a. genom kemisk lagring i så kallade saltlager.

Termisk solvärme kan för närvarande endast ses som ett komplement till en annan

bränsleanläggning i Sverige pga. att den inte kan producera tillräckligt med värme under

vinterhalvåret.

På marknaden finns ett stort antal solvärmesystem med olika teknik och

användningsområden. Det vanligaste är ett vätskeburet solvärmesystem där ett medium i en

sluten krets värms upp och överför värmen till ett värmelager. I Sverige används en

frostsäker vätska som medium, i de fall systemet inte dräneras, för att systemet inte ska

frysa sönder. Mediet, oftast en glykolblandning, cirkulerar i en trycksatt krets och

värmeväxlas mot ackumulatortankens eller varmvattenberedarens vatten. En reglercentral

sköter en cirkulationspump som startar när temperaturen i solfångarna är varmare än i

vattenlagret (Andrén 2007b). Termiska solfångare finns också som dränerande system där

solfångarna töms på vätska när de inte levererar någon värme. Fördelen med ett dränerande

system är att vatten kan användas som värmebärare. Viktigt i ett dränerande system är att

dräneringskärlet som samlar upp mediet från solkretsen placeras frostsäkert.

2.1 Solfångare

Det finns en mängd modeller av solfångare på marknaden med olika användningsområden.

Värmeutbytet, den mängd av solinstrålningen som kan nyttiggöras, från en solfångare beror

av ett flertal parametrar (se kapitel 2.3). Arbetstemperaturen i solfångaren påverkar

verkningsgraden och antalet drifttimmar vilket är synnerligen viktigt.

Med låg arbetstemperatur möjliggörs större antal drifttimmar och värmeförlusterna mot

omgivningen minskar, vilket resulterar i ökad verkningsgrad (Nilsson & Perers 2004).

Solfångarna ska placeras i söderläge för störst värmeutbyte men fördelaktiga resultat ges

även i sydvästlig och sydostlig riktning. Solfångarna ska placeras närmast möjligt lagringstank

och apparatrum för att minimera värmeförlusterna från stamledningar till och från

solfångare. Detta minskar även mängd använt material och solvärmesystemet blir mer

kostnadseffektivt. Vid placering av solfångare är det viktigt att undvika all form av skuggning.

Skuggas solfångaren helt ger den inget värmeutbyte (Andrén 2007a). Den ideala lutningen

för en glasad solfångare i Sverige är ca 150 under latituden vilket ökar utbytet med 25-30%

jämfört med solinstrålningen mot en horisontell yta (Andrén 2007b). Enligt tabell 1 blir den

optimala lutningen för Karlstad ca 440. För att erhålla största möjliga energiutbyte från

solfångarna skulle det bästa resultatet nås ifall lutningen justerades under årets månader för

optimal vinkel mot solen (Gunerhan & Hepbasli 2007).

5

Tabell 1. Latituder för tre platser i Sverige

Latitud

Malmö N 55.609

Karlstad N 59.378

Luleå N 65.584

Vid val av solfångare är ett alternativ att välja en P-märkt solfångare. Det innebär att den är

opartiskt testad av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP 2010a). Verkningsgrad,

hållbarhet och material är några parametrar som granskas och bestäms noggrant under lika

förhållanden vid testerna. Solfångaren blir endast P-märkt ifall samtliga parametrar som

testas blir godkända. Tabell 2 visar de solfångare som blivit godkända vid alla tester och blivit

P-märkta (exklusive poolsolfångare). Samtliga årsutbyten är beräknade för solfångare vända

mot söder i 450 lutning. Ingen vakuumrörsolfångare på marknaden är idag P-märkt utan

endast Solar Key märkt vilket innebär att den är godkänd för den europeiska marknaden.

Solar Key märkningen är en relativt nyetablerad symbol som är en certifiering av

solvärmeprodukter. Den stora skillnaden mellan P- och Solar Key-märkning är

materialtesterna som tillkommer för P-märkningen. Det är även hårdare krav för snölast vid

P-märkning (Andrén 2007a). Vid val av solfångarmodul är det klokt att välja en större modul

än flera mindre då kantförlusterna minskas samtidigt som tillverkningskostnaden reduceras

per kvadratmeter. Placering av solfångare på tak ska vara nära taknock där det är mindre

snöbelastning och skuggningsrisk. Ifall det är en fristående montering ställer det höga krav

på infästningen. Den ska klara vindlast och övriga påfrestningar. Vid nybyggnation kan man

välja den takintegrerade solfångaren som är inbyggd i taket från start där solfångararean

ersätter taktäckningsmaterialet. Mellan solfångare och tegeltak läggs en plåt som är estetisk

fördelaktig men är en nackdel då röranslutningar och givarenheter blir svåråtkomliga.

Tabell 2. Förteckning över P-märkta solfångare (SP 2010b)

Tillverkare Modell Referensarea Årsutbyte per m2 [m2] referensarea [kWh/år vid 50°C]

Aquasol Aquasol 2,06 355

Aquasol Big 4,10–12,35 408

Aquasol Big AR 4,10–12,35 444

Aquasol Long 4,08 379

Aquasol Long AR 4,08 412

Effecta AB TeknoTerm ST/ 2,51 393

Effecta ST

Enertech AB CTC EcoSol Plan 2,5 2,51 393

Lartec Solenergi Lartec 002 0,97 372

Klimatdata som använts är: 1. Syntetiskt klimat för Stockholm enligt Meteonorm 6.0 2. Uppmätt klimat för Stockholm 1986

6

2.1.1 Plana solfångare

En plan solfångare är uppbyggd av en mängd lager. Underst ligger en baksidesplåt och

därefter följer isolering, diffusionsspärr, absorbatormatta och till sist täckglas som figur 3

visar.

Figur 3. Uppbyggnaden av en plan solfångare och dess utseende (ÅF Energi & miljöfakta

2009b)

En ram sitter utanpå för att minimera värmeförlusterna. Temperaturen i en plan solfångare

kan bli tillräckligt hög för att smälta vissa skumgummiisoleringar och därför är det

glasullsisolering som används i de flesta solfångarmodeller (Norton 2006). Absorbatorn

består vanligtvis av koppar och/eller aluminium som har hög termisk konduktivitet. Det

innebär att värmeledningsförmågan genom materialet är mycket god för effektiv värmning

av det genomströmmande mediet. Ytan på absorbatorn ska ha låg emittans av

värmestrålning och hög absorptionsförmåga av solinstrålning. Emittansen är den

energimängd som sänds ut från ett objekt per tids- och areaenhet. I absorbatorytan löper ett

antal rörslingor där värmemediet värms upp. Täckglaset ska ha hög transmittansförmåga och

låg reflektion av solens strålar för att ta tillvara maximalt med energi. Transmittans beskriver

förhållandet mellan infallande och genomsläppt strålningsintensitet. Glas har den fördelen

att det transmitterar runt 90% av inkommande solinstrålning och emitterar endast en liten

del av den långvågiga värmestrålningen från solfångaren (Norton 2006).

Antireflexbehandlade (AR) glas ökar generellt solfångarnas prestanda med drygt 10%

(Andrén 2007b). Det är viktigt vid installationen att lutningen och azimut vinkeln blir rätt för

att maximera den plana solfångarens årliga energiutbyte (Adsten 2002). Plan solfångare är

att föredra i regioner med mycket nederbörd vintertid då det har lättare att smälta av

snölager och frost. En plan solfångare kan nyttiggöra både direkt och diffus solstrålning

(Cirotech 2010). Det är enbart diffus solinstrålning när himlen är helt molntäckt. En plan

solfångare i ett väl fungerande och rätt dimensionerat system kan producera upp till 450

kWh/m2 och år vid en arbetstemperatur av 500C enligt tabell 2. Plana solfångare är vanligtvis

i svart utförande på grund av färgen på absorbatorn. Forskning har visat att plana solfångare

kan vara färgade i grå-, grön- och röd nyans utan att det påverkar energiutbytet nämnvärt

för att få ett mer estetiskt tilltalande system. Mellan 7-18% tappas i energiutbytet från

solfångaren vid val av annan färg än svart (Kalogirou et al. 2005; Anderson et al. 2010).

Fortfarande finns en stor utvecklingspotential av plana solfångare i att öka dess

verkningsgrad. Genom bättre absorptionsmaterial och isolering tillsammans med täckglas

som har bättre optiska egenskaper kan verkningsgraden öka med 23-37% på årsbasis enligt

dansk forskning (Vejen et al. 2004).

7

2.1.2 Vakuumrörsolfångare

Vakuumrörsolfångare ökar sina marknadsandelar stadigt. Från år 2000 till 2006 steg antalet

marknadsandelar från några enstaka procent till ca 30% (Andrén 2007b). Tekniken för

vakuumrörsolfångare bygger på att en absorbator placeras i ett glasrör där vakuum råder.

Fördelen med vakuum är att det varken leder värme eller kyla och därmed erhålls en hög

prestanda. Ytterligare en fördel med denna typ av solfångare är att det krävs mindre area för

ett givet värmebehov. Nackdelen däremot med denna teknik är att vakuum med dess goda

isoleringsförmåga gör att det kan bli problem med rimfrost som inte släpper igenom

solinstrålningen (Andrén 2007a). Två huvudtyper av vakuumrör finns. Det finns

konstruktioner med enkelglas alternativt med dubbelglas, de senare kallas

termosvakuumrör. I dessa konstruktioner används sedan två huvudkonstruktioner av

absorbatorer. Heatpipe-konstruktionen överför värmen genom en intern självcirkulation

vilket figur 4 illustrerar. Mediet ska förångas för att sedan kondenseras i toppen av

absorbatorn, i den så kallade bulben, och frigöra energi som växlas över till solkretsen för att

sedan ledas till ett värmelager. U-rör är den andra typen av konstruktion där antingen en

plan eller cirkulär absorbator av metall finns inuti glasröret. Mediet strömmar genom

absorbatorn i vakuumröret och leds tillbaka till värmelagret. Absorbatorn har direktkontakt

med värmebäraren i solkretsen (Andrén 2007b). En vakuumrörsolfångare är 30-50%

effektivare per kvadratmeter byggarea än en plan solfångare vid en arbetstemperatur av

500C (Adsten et al. 2002). Det ska tilläggas att solinstrålningen varierar från år till år. Detta

orsakar stora variationer av levererad värme från solfångarna, vilket för en

vakuumrörsolfångare är runt 15% i variation och för en plan solfångare i medel 20%.

Vakuumrörsolfångare har små värmeförluster och ställer inte samma höga krav på

noggrannhet med lutning och azimutvinkel vid installation som en plan solfångare kräver.

Nackdelen med vakuumrörsolfångare är att de fortfarande är relativt dyra.

Figur 4. Principen för heatpipe-konstruktionen tillsammans med kompletta takmonterade

vakuumrörsolfångare (Stensjöprodukter 2010)

8

2.1.3 MaReCo

MaReCo står för Maximum Reflector Collector vilken är en koncentrerande solfångare

designad för höga latituder, exempelvis för den skandinaviska marknaden. Kostnaden för

solfångaren har reducerats genom att byta ut delar av den dyra absorbatorytan mot en billig

reflektoryta för att koncentrera solinstrålningen (Adsten 2002). MaReCo har en asymmetrisk

design för att passa de svenska förhållandena för solinstrålning. Den består av en

reflektoryta som koncentrerar solinstrålningen till en mindre yta där absorbatorn är placerad

som figur 5 åskådliggör. Nackdelen med MaReCo är att de i regel har lägre energiproduktion

per ytenhet än en plan solfångare. Tanken är att det ska vägas upp med dess lägre

investeringskostnad. MaReCo-solfångarens utformning gör det enkelt att placera den direkt

på plan mark eller platta tak. Årsenergiutbytet från en MaReCo-solfångare är drygt 70% mot

en plan solfångare vid en arbetstemperatur av 500C, något högre vid högre

arbetstemperatur (Adsten 2002).

Figur 5. Till vänster visas en takmonterad MaReCo-solfångare där den vita pilen indikerar den

sydliga riktningen. Till höger en genomskärning av en MaReCo solfångare (Adsten 2002).

2.1.4 Övriga solfångare

Det finns en mängd olika solfångare för varierande användningsområden på marknaden bl.a.

poolsolfångare, luftsolfångare, termosifonsystem och hybrider mellan solfångare och

solceller. Dessa studeras inte vidare i denna rapport då de inte lämpar sig för det tänkta

användningsområdet.

9

2.2 Solinstrålning

Energin från solens strålar som landar på en yta av jorden mätt i Watt per kvadratmeter

kallas solinstrålning. Utanför atmosfären är effekten av solstrålningen 1370 W/m2.

Strålningen reduceras på väg ner mot jordytan genom reflektion och absorption i

atmosfären (ÅF Energi & miljöfakta 2009b). Endast ca 70% av solstrålningseffekten når ytan

på jorden. Solinstrålningen varierar över hela jordklotet med varierande intensitet beroende

på vilken tid det är på året. Den är som störst kring ekvatorn som får ta emot en större

energimängd än sydliga och nordliga breddgrader. Detta är ett resultat av att infallsvinkeln

är nära 900 samtidigt som avståndet solens strålar ska ta sig genom atmosfären är kortast vid

ekvatorn. Det heter att solen står i zenit. Vid placering av solfångare ska azimutvinkeln vara

minsta möjliga. Solens azimutvinkel beskriver solinstrålningens läge i horisontellt led där 00

är rakt i söder. Den summa av solinstrålning som kan tillgodogöras kallas globalinstrålning.

Direkta solljus som åstadkommer skarpa skuggor och så kallat spritt ljus är definitionen för

globalinstrålning (Andrén 2007a). Solinstrålningen mot en yta under ett år kan variera

betydligt mot ett annat år som mätningar genomförts på grund av väderförhållanden,

förorenade luftområden, marina aerosoler osv. (Galloway 2004). För Karlstad och delar av

Vänernområdet är solinstrålningen årligen 975-1025 kWh/m2 vilket figur 6 visar (SMHI

2010).

Figur 6. Solinstrålning mot en horisontell yta i Karlstad år 2009 fördelat över årets månader

För en jämförelse, i Sahara, som räknas som en av de solrikaste platserna i världen, skiftar

solinstrålningen mot en horisontell yta mellan 2300- 3400 kWh/m2 och år.

Medelhavsområdet som också är ett solrikt område, tar årligen emot motsvarande 1400-

1800 kWh/m2 och år.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

kWh/m2 och månad

10

2.3 Verkningsgrad för en solfångare

Verkningsgraden för en solfångare beskriver förhållandet mellan nyttiggjord och tillförd

energi från solinstrålningen. Det är ett flertal faktorer som spelar roll för en solfångares

verkningsgrad. Driftsförhållanden och materialval i solfångarens uppbyggnad har stor

betydelse för vilket energiutbyte det blir från solfångaren. Det resulterar i att

verkningsgraden kommer att variera kraftigt under dess livstid. Verkningsgraden beror till

stor del på arbetstemperaturen i solfångaren. Det är en komplicerad process att beräkna

årsutbytet från en solfångare eftersom det finns en mängd parametrar som påverkar

resultatet. Björn Karlsson vid Vattenfalls Älvkarlebylaboratorium har tagit fram en formel

som teoretiskt bestämmer energiutbytet från en solfångare. Ekvationen är tillämpbar för att

jämföra olika fabrikat då den utgår från samma grundförutsättningar. Den optiska

effektiviteten ( ) bestäms genom formel 1 där täckglasets transmittans multipliceras med

absorbatorytans absorptans. Den instrålade effekten multiplicerat med den optiska

effektiviteten minus den linjära och kvadratiska förlustkoefficienten ger svar på

energiutbytet momentant enligt formel 2. Verkningsgraden för solfångaren bestäms genom

formel 3.

Formel 1

Formel 2

Formel 3

För att beräkna årsproduktionen från en solfångare, vilket är mer intressant, ska formel 1

integreras över årets alla soltimmar. Antalet solskenstimmar per år är solfångarens drifttid.

Utvecklingen av formel 1 blir följande där G är den totala instrålningen över ett år som kan

tas tillvara av solfångaren:

Formel 4

Den beräknade årsvärmeproduktionen blir absorberad solinstrålning minus värmeförluster.

Parametern t är drifttiden för solfångaren. Resultatet från formel 4 ger svar på hur stort

energiutbyte den valda solfångaren har under ett år. Antalet kvadratmeter solfångaryta som

krävs för att klara en önskad värmelast dimensioneras utifrån svaret på formel 4.

Formel 5

Verkningsgraden räknat över ett år för den valda solfångaren beräknas genom formel 5.

11

Figur 7. Visar hur verkningsgraden ändras i takt med att temperaturskillnaden ökar mellan

solfångare och omgivning (Hellström 2010)

Vakuumrörsolfångare har hög verkningsgrad trots höga arbetstemperaturer pga. dess små

värmeförluster, vilket figur 7 åskådliggör. Plana solfångare får större värmeförluster desto

större temperaturdifferens det blir. Därför ska systemtemperaturen vara låg i ett

solvärmesystem som använder sig av plana solfångare. Vid lägre arbetstemperaturer är

plana solfångare i princip lika effektiva som vakuumrörsolfångare.

2.4 Systemuppbyggnad

Ett solvärmesystem kan vara uppbyggt på olika sätt. Några exempel på uppbyggnad är:

Föruppvärmning av tappvarmvatten

Parallelldrift med solvärme och fjärrvärme

Växeldrift mellan solvärme och fjärrvärme

Värmelagring

Direkt värmeleverans där temporär överproduktion skickas ut på fjärrvärmenätet

Föruppvärmning av tappvarmvatten är ett särskilt väl lämpat användningsområde för

solvärmesystem. Värmen som produceras kan i princip användas vid alla temperaturer som

är högre än inkommande kallvatten (Nilsson & Perers 2004).

12

2.5 Solvärmesystem

Energin som solvärmesystemet tar tillvara på från solens strålar är begränsad till ett antal

timmar under dygnet med hög koncentration. Detsamma gäller även för solinstrålningen

som är koncentrerad under sen vår till tidig höst. När behovet är som störst under

vintermånaderna är solinstrålningen som minst vilket ställer krav på solvärmesystemet att

klara stora skillnader i driftsförhållanden. För att åstadkomma ett system som klarar detta

krävs en mängd systemkomponenter. De ska väljas och dimensioneras utifrån de rådande

förhållanden för det system som ska byggas. Dimensioneringen av solvärmesystemet är

avgörande för energiutbytet. För optimalt utbyte ska värmelasten som solvärmen tänkt klara

identifieras för att undvika överdimensionering av systemet. En överdimensionerad

anläggning ger färre kWh per investerad krona. Vid dimensionering ska värmeförlusterna i

värmelagret inte underskattas och inte heller de som uppstår i

varmvattencirkulationssystemet, vilket kan uppskattas till 20% av tappvarmvattenbehovet

på årsbasis. Normalt dimensioneras solvärmen för att täcka 40-50% av

tappvarmvattenbehovet i ett flerfamiljshus (Andrén 2007a). Nedan följer en beskrivning av

de komponenter som ett solvärmesystem är uppbyggt av.

2.5.1 Systemkomponenter

De vanligaste solvärmesystemen lämpar sig för enskilda villor och fritidshus. Leverantörer av

solfångarsystem erbjuder färdiga paketlösningar som är noggrant dimensionerade för

optimal drift utifrån rådande förhållanden. Uppbyggnaden av ett större system är inte

annorlunda än för ett villasystem men kan skilja sig i sättet att ackumulera värmen (se

kapitel 2.5.1.1). Paketlösningarna kombineras alltid med en annan värmekälla som ved- eller

pelletspanna, värmepump eller elpanna. Utrymmesbehovet för systemkomponenterna är 6-

10 m2 golvarea per 100 m2 solfångararea.

2.5.1.1 Ackumulatortank

Ackumulatortanken är till för att lagra energi i form av varmt vatten från det tillfälle energin

omvandlas till dess att värmen ska användas. Den är en av grundpelarna i ett

solvärmesystem. Tanken är gjord av stål med ett yttre skal av isolering för att minimera

värmeförlusterna. Ackumulatortanken kan vara avsedd för att lagra värme på dygnsbasis,

men även över en längre tid. Vanligast för villor är att den lagrar värmen i ett par dygn. För

att erhålla en god skiktning ska tanken byggas på höjden. Detta minskar också

värmeförlusterna från tanken. Bottentemperaturen ska vara lägsta möjliga och en stående

tank underlättar temperaturskiktningarna. Solvärmeslingan placeras alltid i botten av tanken

där temperaturen är lägst. För att uppnå bästa resultat ska det uppvärmda vattnet växlas

över i en utanpåliggande plattvärmeväxlare. Genom det alternativet förstärks

temperaturskiktningen ytterligare (Andrén 2007b). Som huvudtank används en tekniktank

med solvärmeslinga, tappvarmvattenslingor och tillsatsvärme från fjärrvärmesystemet. De

övriga tankarna fungerar endast som volymökning och kallas slavtankar. I ett system med

flera små tankar kan lagringsvolymen anpassas så att rätt volym används vid rätt tillfälle för

att minimera den totala värmeförlusten över ett år. Nedanstående formel beräknar hur stor

13

energimängd som kan lagras i en ackumulatortank där står för temperaturskiktningen i

tanken.

Formel 6

Volymen i ackumulatortanken bör motsvara 50-100 l/m2 solfångare beroende på

systemutformning. Att välja för liten lagringsvolym resulterar i mindre

värmelagringskapacitet och kan förorsaka övertemperatursproblem. Stora volymer för

värmelagring gör att temperaturstegringen riskerar att bli för liten i värmelagret (Andrén

2007a). I större system är det vanligt med dubbelmantlade ackumulatortankar med hög

omsättning av förvärmt tappvarmvatten mot lagringskapacitet sett. Det innebär lägre volym

i tanken per kvadratmeter solfångare.

2.5.1.2 Cirkulationspump

Cirkulationspumpen transporterar värmebäraren från solfångaren med solinstrålningens

värmeinnehåll till värmelagrets. En reglercentral styr när den ska starta cirkulationen i

solkretsen, vilket sker när temperaturdifferensen mellan solfångare och ackumulatortank

överstiger en vald nivå. Lyfthöjden av värmebäraren är normalt dimensionerande. Det är

viktigt att pumpen är konstruerad för täta starter och stopp. Med tanke på service och

underhåll bör det sitta avstängningsventiler på båda sidor om pumpen.

2.5.1.3 Back-/magnetventil

En backventil bör finnas i solvärmesystemet för att förhindra självcirkulation. Ifall

självcirkulationen är mycket intensiv rekommenderas en magnetventil som styrs via

reglercentralen då en fjäderbelastad backventil inte står emot krafterna (Andrén 2007a).

Backventilen väljs utifrån vilken värmebärare systemet har. Materialet i en backventil kan

brytas ned om det inte är kompatibelt med värmebäraren eller de höga driftstemperaturer

som kan bli aktuella. På var sida om ventilen är det lämpligt att placera avstängningsventiler

för att underlätta service och underhåll. Ett smutsfilter kan förslagsvis placeras mellan dessa

avstängningsventiler.

2.5.1.4 Expansionskärl

Ett expansionskärl är ett krav i ett solvärmesystem. Volymökningen av värmebäraren vid en

stigande temperatur i solfångarna tas upp av denna. Expansionskärlet dimensioneras efter

volymen i solvärmesystemets slutna krets och de arbetstemperaturer som är aktuella. I

anslutning till expansionskärlet ska manometer, säkerhetsventil och spilledning placeras.

Mellan solfångare och säkerhetsventil får det inte finnas några avstängningsmöjligheter,

annars riskeras haveri av solfångaren. I de fall glykolblandat vatten används som

värmebärare är ett tryckkärl lämpligt för att öka arbetstrycket i solkretsen. Med en

tryckhöjning mellan 4-9 bar höjs kokpunkten till 140-1900C. Det ger större utrymme för att

överbrygga övertemperaturproblem.

14

2.5.1.5 Reglerventil

En reglerventil säkerställer ett jämt flöde genom alla solfångare. I ett större solfångarsystem

monteras en reglerventil för varje solfångare.

2.5.1.6 Styrning

En reglercentral sköter solvärmesystemets styrning. Dess främsta uppgift är att starta

cirkulationen i solkretsen när solfångarnas temperatur överstiger ackumulatortankens. Två

temperaturgivare, en som placeras i solfångaren och en som placeras vid inlagringspunkten i

ackumulatortanken, ger signal till reglercentralen. För att pumpen inte ska behöva starta och

stoppa konstant programmeras en startdifferens som är förinställd på runt 50C och en

stoppdifferens på 20C. En tredje temperaturgivare kan placeras i tankens överdel för

avläsning. Skillnaden mellan den övre och den undre visar på ackumulatortankens

skiktningsförmåga. Differenstermostaten, med de två temperaturgivarna, har ofta ett

inbyggt överhettningsskydd som har i uppgift att bryta cirkulationen i solkretsen när

värmelagret kommit upp i en förinställd temperatur under kokpunkten (Andrén 2007a).

2.5.1.7 Värmebärare

Den vanligaste värmebäraren på marknaden är propylenglykol. Det är glykolblandat vatten

som klarar kalla temperaturer utan att frysa. Det finns problem och risker med glykol i

solvärmesystem. Fryspunkten kan förändras över tid, samt om den utsätts för

temperaturchocker. Ifall propylenglykol blandas med aggressivt vatten kan det skada

stamledningarna i solkretsen. Med aggressivt vatten menas att det har ett pH under 7.

Kokpunkten är ett tredje problem som kan lösas genom att sätta systemet under tryck för

att höja denna. Mängd iblandat glykol i värmebäraren spelar en obefintlig roll för

värmeutbytet från solfångarna utan ska anpassas efter rådande klimat. Val av glykollösning

ska därför väljas utifrån fryspunkt, kostnad och korrosionsparametrar (Hobbi & Siddiqui

2009).

2.5.1.8 Värmeväxlare

En värmeväxlare används om värmebäraren arbetar i en sluten krets i solvärmesystemet.

Den överför värmen från solkretsen till värmelagrets utan att medierna blandas. Valet av

värmeväxlare görs utifrån dess dimensionerande faktorer, vilka är storleken på

solvärmeanläggningen, ackumulatortankvolym, flöde i solkretsen, temperaturintervallerna

samt typ av värmebärare. Motströms plattvärmeväxlare med en värmeöverföringsyta mellan

0,02-0,05 m2 per m2 solfångare är vanligast att använda (Andrén 2007a). De är normalt

tillverkade av rostfritt stål.

15

3 Energiplan Försörjningen av värme, vatten och el får en allt större betydelse för fastighetsägarens

driftsekonomi. Prisutvecklingen för energi driver kostnaderna uppåt. Att energieffektivisera

befintliga fastigheter är ett steg mot lägre energikostnader. Att kartlägga

energianvändningen och jämföra med andra liknande fastigheter är de första stegen för att

identifiera möjligheter till förändringar. Därefter kan åtgärder genomföras på kort och lång

sikt för att sänka energianvändningen. Energiplanen ska ligga till grund för ett strukturerat

framtida energi- och miljöarbete med klara målsättningar. Nedan följer Riksbyggens

handlingsprogram för upprättande av en energiplan:

Statusbestämning

Beräkning av besparingspotentialer

Energianvändningsmål

Optimeringsprogram

Förvaltningsstrategi

Framtida investeringar

Prioriterad handlingsplan

I en statusbestämning etableras kunskap om fastighetens status genom beräkningar,

inventeringar, förbrukningsanalyser mm, i fråga om vatten-, värme- och elanvändning ihop

med inomhusmiljö. Genom analys av statistik och nyckeltal tillsammans med fältmätningar

av temperatur och tryck kan en rapport sammanställas för de vidare åtgärder som upptäcks.

Genom beräkning av börvärden och jämförelser med andra fastigheter kan också aktuella

besparingspotentialer uppskattas. Energianvändningsmål är förslag till mål för

energianvändningen som baserar sig på fastighetens tekniska och ekonomiska förutsättning.

För fastigheten ska ett optimeringsprogram upprättas med målet att det ska leda fram till

optimal energianvändning i förhållande till befintlig byggnadsstandard. Energiplanen

innehåller en förvaltningsstrategi som är till för att bevara de uppnådda resultaten efter

genomförda optimeringsåtgärder. Det ställer krav på strategier för drift och underhåll och

för hur resultaten följs upp. Framtida investeringar är förslag till optimeringsåtgärder på

fastighetens energianvändning. Det är resultatet av dessa och vid tidpunkten aktuella

förutsättningar som bildar beslutsunderlag. Med ledning av framtaget material presenteras

en handlingsplan som är prioriterad efter ekonomi och angelägenhetsgrad.

Sammanfattningsvis, en energiplan upprättas för att ge en bild av mängd energi som

fastigheten använder sig av i nuläget och att därefter upprätta en plan för olika åtgärder och

investeringar för det aktuella objektet/området för att minska dess energianvändning.

Eftersom den största delen av köpt energi går till uppvärmning är det denna del som

prioriteras högst för att ta reda på hur energianvändningen kan minskas. Viktigt är att se till

att åtgärder för energieffektivisering inte leder till en försämrad inomhusmiljö. Meningen är

hitta åtgärder som ger samma eller förbättrad komfort med en mindre insats av energi

(Ekelin et al. 2007).

16

3.1 Energieffektiviseringsåtgärder

Ett flertal insatsområden för energieffektiviseringar i fastigheten finns att se över. Inom

nedanstående områden finns den största besparingspotentialen enligt energisparguiden

(Basiri & Forsling 2005).

Byggnadskonstruktionen

Ventilation

Värme

El

Driftoptimering

Vissa energieffektiviseringsåtgärder ger stora investeringskostnader och lämpar sig enbart

vid renovering och byte av befintliga objekt, t.ex. tilläggsisolering av fasad.

3.1.1 Byggnadskonstruktionen

Tilläggsisolering av byggnadskonstruktionen är en effektiv metod att minska

värmeförlusterna genom transmission. Formel 7 beräknar värmemotståndskoefficienten för

byggnadskonstruktionen som sedan inverteras enligt formel 8 för att erhålla U-värdet. Med

ökande isolertjocklek sänks U-värdet på åtgärdad byggnadsdel och resulterar i lägre

transmissionsförluster enligt formel 9.

Formel 7

Formel 8

Formel 9

Att tilläggsisolera fasaderna minskar värmetransmissionen genom väggarna men är ett

komplicerat ingrepp och endast lönsamt om ursprungsläget är dåligt eller i samband med en

större renovering. Att tilläggsisolera vindsbjälklag med lösull till en isolertjocklek av 500 mm

resulterar i ett U-värde runt 0,1 W/m2,0C. Detta är en mindre komplicerad åtgärd som är

lönsam i de flesta fall när isoleringen är otillräcklig. Vid tilläggsisolering av vindsbjälklag är

det viktigt att se till att ventilationen fungerar, annars är det risk för fuktskador. Även

värmesystemet ska ses över för eventuell injustering och en sänkning av värmekurvan kan bli

aktuell vilket leder till ytterligare energibesparingar (Basiri & Forsling 2005). Att förbättra

byggnadsskalet genom att ersätta befintliga fönster med energieffektiva fönster eller

komplettera med ytterligare isolerande glas för att minska transmissionsförlusterna är en

kostnadskrävande åtgärd som inte är intressant ifall inte ett renoveringsbehov föreligger.

Tätning runt fönster och dörrar med gummi- eller silikonlister ger minskade

konvektionsförluster och är en lönsam åtgärd med kort återbetalningstid. Det är mellan

karm och båge/dörrblad som tätningen ska appliceras.

17

3.1.2 Ventilation

Det finns ett flertal olika varianter på ventilationssystem på marknaden. De delas in enligt

följande:

Självdragssystem (S)

Frånluftssystem (F)

Från- och tilluftssystem (FT)

Från- och tilluftssystem med värmeåtervinning (FTX)

För att minska uppvärmningsbehovet är ett FTX- system att rekommendera. FTX- system

utnyttjar värmen i frånluften för att värma tilluften istället för att ventilera ut den varma

luften som de övriga ventilationssystemen gör. Värmning av ventilationsluften står för en

stor del av en byggnads totala värmeanvändning och ett FTX- system är att föredra ur

energisynpunkt. Vid värmeåtervinning av ventilationsluft ska en värmeåtervinningstyp med

hög verkningsgrad väljas. För att minska energianvändningen av en befintlig anläggning ska

den anpassas efter när lokalerna nyttjas för att minska drifttiderna. Åtgärden minskar

ventilationsflödet och därmed mängd förbrukad energi. Styrning av behovsanpassad drift

kan ske via tidur, koldioxidgivare, port-, belysnings-, närvaro- eller tryckknappsindikering.

Befintliga anläggningar ska ses över för att undersöka dess värmeöverföringsförmåga.

Partiklar kan sätta sig på ytorna vilket resulterar i sämre värmeöverföringskapacitet. Fläktar

är i många fall överdimensionerade och drar onödigt mycket el. Filter i

ventilationsanläggningar kan ge onödigt höga tryckfall och byte av dessa till filter med låga

tryckfall minskar motståndet i ventilationssystemet och energianvändningen vid drift kan

sänkas (Basiri & Forsling 2005).

3.1.3 Värme

Värmetillförseln till fastigheter i tätorter är i huvudsak genom fjärrvärme

(Energimyndigheten 2010). Centrala fjärrvärmeanläggningar producerar fjärrvärmen och

fördelar den till kunderna som varmvatten via ett välisolerat rörledningsnät med

kulvertförluster mellan 5-10%. I fastighetens undercentral överförs värmen med hjälp av en

värmeväxlare till fastighetens radiatorsystem. Det avkylda vattnet leds tillbaka till

fjärrvärmeanläggningen där det åter värms upp. Vid kalla vinterdagar kan

framledningstemperaturen till fastigheter vara upp till 1200C medan temperaturen på

sommaren kretsar kring 700C (Karlstad Energi 2010). För att erhålla rätt temperatur på

radiatorkretsen för en fastighet kan framlednings-, retur- och utetemperatur mätas av en

logger. Onormala svängningar på framledningstemperaturen som kan leda till en högre

energianvändning kan på detta sätt upptäckas. Differensen mellan framlednings- och

returtemperaturen talar om fastighetens energianvändning.

18

3.1.4 El

Inom belysningsområdet finns ofta en mängd lämpliga åtgärder som kan ge stor

besparingspotential. Utvecklingen av energieffektiva ljuskällor med bättre möjligheter att

styra och reglera belysningen ger stora möjligheter till betydande besparingar, både energi-

och kostnadsmässigt. Äldre armaturer är ineffektiva och dessa bör ersättas av moderna som

är placerade på ett genomtänkt sätt. Konventionella lysrör ska ersättas med

lågenergialternativ. En modern armatur med högfrekvensdon (HF-don) och lågenergirör har

1/3 mindre elförbrukning än en äldre konventionell. Tillsammans med bättre styrning och

reglering av belysningen genom närvarostyrning, ljusreläer etc. kan elanvändningen minskas

med 30-50% enligt bedömningar gjorda av energimyndigheten. Vid byte av trasiga lampor

och armaturer ska lågenergialternativ prioriteras för att minska elanvändningen.

3.1.4.1 Högfrekvensdon

Den höga frekvensen jämfört med konventionella driftdon ger högre verkningsgrad,

flimmerfritt ljus, låg egenförbrukning, förlänger lysrörens livslängd och sparar energi. Med

HF-armaturer kan energianvändningen också minska genom att i anläggningen utnyttja

möjligheten till att använda dagsljusreglering och närvarostyrning (Ljuskultur 2010).

3.1.5 Driftoptimering

Med driftoptimering menas de åtgärder som utförs för att konfigurera befintliga

installationssystem för klimathållning i syfte att de används effektivast möjligt. Det är främst

värme och ventilation som avses men även el kan driftoptimeras. De tre viktigaste insatserna

inom driftoptimering är följande (Basiri & Forsling 2005).

1. Verksamhetsanpassa driften

2. Injustering

3. Inreglering

Att verksamhetsanpassa driften säkerställer att inga system eller installationer är i drift mer

än vad som krävs för hyresgäster och byggnad. Tidsstyrning och drifttider kopplas till denna

insats. Både ventilation och belysning är områden som med fördel kan tidsstyras. Injustering

av värme- och ventilationssystem säkerställer att det är rätt flöden i systemen. Felaktigt

injusterat radiatorsystem resulterar i för låga flöden till vissa radiatorer och för höga flöden

till andra. Konsekvensen blir över-/undertemperatur i en del rum för att kompensera brister i

delar av värmesystemet. Med inreglering avses främst anpassning av börvärden i

byggnadens olika tekniska system. Genom en inreglering garanteras att parametrar som

framledningstemperatur och rumsbörvärden är inställda på rätt nivå. Med börvärden menas

de värden som är projekterade från start, t.ex. en inomhustemperatur på 210C.

19

3.2 Termografi

Termografering används inom byggbranschen för att lokalisera fel och brister i

värmeisolering i ytterväggar och bjälklag samt att fastställa felets typ och omfattning.

Skillnader i yttemperatur registreras och behandlas. Syftet med termograferingen är att se

eventuella isoleringsbrister, drag samt köldbryggor i fastighetens väggkonstruktioner. Med

termografering är det möjligt att upptäcka fukt- och vattenskador i ett hus vilket beror på att

vatten har en annan värmeledningsförmåga än det omgivande materialet. Själva termografin

kan inte ensam ligga till grund för beslut om åtgärd av troliga fel utan ska fungera som det

första steget i en mätprocess där eventuella läckor, fuktskador etc. lokaliseras så att

ytterligare mätningar kan genomföras för att säkerställa att det är ett fel (FLIR Systems 2007,

February 6).

3.2.1 Mätmetod

Värmekameran mäter den infraröda stålningen från ytor i spektralområdet 7,5–13 µm där

307 200 punkter på en bild av en yta temperaturbestäms. Temperaturdifferensen bör

överstiga minst 150C mellan utomhus- och inomhustemperatur för att få ett bra resultat av

termograferingen. När man undersöker drag i fastigheter ska det råda undertryck i dem för

att lättare upptäcka eventuella springor vilka får en lägre temperatur än omgivningen och

syns därmed tydligare på displayen. Emissiviteten ska ställas in innan mätningen äger rum

men kan ändras i ett senare skede vid redigering av de infraröda bilderna vilka kallas

termogram (FLIR Systems 2007, February 6). Emissivitet är den mängd strålning som sänds ut

från ett objekt dividerad med motsvarande strålning från en svartkropp. Exempel på verkliga

objekt som är nära att vara en perfekt svartkroppsstrålare är solen, tråden i glödlampor och

glödgat järn.

3.2.2 Störningskällor

Termogrammen måste kontrolleras och tolkas med noggrannhet. Andra källor kan påverka

temperaturdifferensen vilket måste tas hänsyn till. De vanligaste i praktiken förekommande

störningskällorna är:

Solens inverkan på ytan som termograferas

Varma radiatorer med ledningar

Lampor riktade mot eller placerade intill mätytan

Luftströmmar riktade mot ytan

Inverkan av fuktutfällning på ytan

3.3 Okulär besiktning

Att energibesiktiga fastigheten är ett steg mot att förbättra inomhusmiljön i samband med

energieffektiviseringsarbetet. Vid en besiktning kan trasiga komponenter, läckage etc.

upptäckas för att därefter ha möjlighet till att åtgärdas (Basiri & Forsling 2005). Vid en okulär

besiktning kontrolleras samtliga tekniksystem tillsammans med byggnadskonstruktionen för

att upptäcka eventuella brister och möjliga energieffektiviseringsåtgärder.

20

4 Miljöbedömning Miljöbedömningar av energianläggningar och energisystem upprättas främst för att reda ut

vilken miljöpåverkan anläggningen eller systemet har i fråga om resurseffektivitet samt

koldioxidutsläpp. En miljöbedömning av en fastighet utgår från det befintliga

mediaanvändandet, vilket är kostnaderna för värme, el och vatten, för att därefter se till

förändringen i miljöpåverkan efter åtgärder i fastigheten som syftar till lägre

energianvändning.

Varje liten förändring i elanvändandet sker på marginalen av mängd levererad el ut på

kraftnätet. För närvarande och troligtvis 20 år framöver är det kolkondenskraftverk som

producerar marginalel (Elforskning 2010). Det är den el som har den högsta rörliga

kostnaden men som är billigast i investering. När energisystem blir effektivare minskar

mängd marginalel och tvärtom vid ökande elanvändning. Viktigt att tänka på är att Norden

har ett gemensamt distributionsnät för el och att Sverige importerar el från bl.a. Polen och

Tyskland.

Vid befintliga system är det el från den nordiska elmixen som används vid beräkningar vilken

har en totalverkningsgrad på 47%. Det innebär att för varje använd kWh el har det krävts

mer än det dubbla i energimängd att producera. Förluster sker i utvinning och förädling av

bränslen som ska producera el, omvandling och distribution i energisektorn samt

omvandlingen i byggnaden gör att totalverkningsgraden blir så låg som 47% (Svensk Energi

2010). Nedanstående formel beräknar den ökade/minskade bränsleanvändningen när

mängden levererad värme ändras i ett kraftvärmeverk.

Formel 10

Förändringen i bränsleanvändningen leder till ökad/minskad elproduktion. Förändringen i

mängd el som levereras beräknas enligt formel 11.

Formel 11

Ifall bränsleanvändningen minskar levereras mindre el från kraftvärmeverket och marginalel

ersätter detta bortfall enligt formel 12.

Formel 12

Koldioxidutsläppen beräknas efter nettoförändringen i bränsleanvändningen. Ökar mängd

marginalel ska koldioxidutsläppen per energienhet bränsle i kolkondenskraftverket

användas. Nettoförändringen i koldioxidutsläpp beräknas enligt nedanstående formel.

Formel 13

21

Metod

5 Solvärmesystemet

5.1 Val av solfångare

Val av solfångare bestäms efter genomförd litteraturstudie. Information söktes i databasen

INSPEC, litteratur och på Internet efter relevanta teorier. Informationen behandlades och

analyserades för att ligga till grund för det fortsatta arbetet.

Solfångaren ska vara P-märkt och ha ett högt årligt energiutbyte. Solfångararean bestäms

efter genomförd tappvarmvattenmätning och val av täckningsgrad. Tillgänglig takarea

kontrolleras för att se att solfångarna har tillräckligt utrymme. Solfångaranläggningen ska

underdimensioneras för att erhålla ett högt energiutbyte per m2.

En modell i Excel upprättas för att ta reda på årsproduktionen av energi som solfångarna kan

leverera. I modellen läggs data över solinstrålning för Karlstad in tillsammans med

utetemperatur sett över årets samtliga timmar vilket inhämtas från SMHI’s statistik över

strålning. Data för vald solfångare inhämtas från tillverkare och kopplas till formel 2 som

beräknar tillvaratagen energi för varje timma av ett år för en kvadratmeter solfångare. Det är

solfångarens optiska effektivitet och dess linjära och kvadratiska förlustkoefficient som

inhämtas från specifikationen över solfångaren. Summan av alla positiva värden över varje

timma för ett år är årsutbytet från solfångaren. Arbetstemperaturen kan väljas och modellen

beräknar årsutbytet efter vald temperatur. Efter att årsutbytet är beräknat per kvadratmeter

solfångare kan solfångararean dimensioneras. Det uppmätta tappvarmvattenbehovet läggs

in i modellen och önskad täckningsgrad bestäms genom att välja hur mycket solfångarna ska

leverera under en sommarmånad. Verkningsgraden för vald solfångare och dess årliga

teoretiska energiutbyte beräknas i Excelmodellen i enlighet med avsnitt 2.3 och ligger till

grund för dimensioneringen av solvärmeanläggningen.

5.2 Systemuppbyggnad av solvärmesystemet

Systemuppbyggnaden väljs utifrån lönsamhet och lämplighetsgrad för fastigheten.

Uppbyggnaden av systemet ska passa fastigheten utan att det ska behöva göras några större

ingrepp. Uppbyggnaden av solvärmesystemet baseras på genomförd litteraturstudie.

Ackumulatortankens volym beräknas enligt formel 6. Tappvarmvattenförbrukningen tas reda

på genom att mäta behovet över en lämplig tid med en flödesmätare på

varmvattenkulverten i undercentralen för fastigheten. Temperaturen ska mätas på

inkommande kallvatten och på utgående tappvarmvatten för att erhålla

temperaturstegringen. När dessa mätningar genomförts kan tappvarmvattenförbrukningen

beräknas.

22

Innan solvärme kan bli aktuellt för den valda fastigheten ska nedanstående punkter

undersökas. Inventering av förutsättningarna ligger till grund för beslut om solvärme.

Tillgängligt utrymme för solfångare och ackumulatortank

Möjlighet att dra rörledningar mellan solfångare och värmelager

Val av systemkombination, typ av solfångare

Varmvattenförbrukning

Befintlig utrustning

Hög/låg arbetstemperatur

Dimensionering

Drift och underhåll

Förväntad produktion

Ekonomiska kalkyler (solvärmestöd)

Efter utförd inventering av förutsättningar kan solvärmesystemet eventuellt realiseras. De

installationstekniska delarna för solvärmesystemet visas i ett principschema efter val av

komponenter och systemuppbyggnad. Befintligt värmesystem för fastigheten visas i figur 8

där solvärmesystemet ska kopplas in. Teoriavsnittet 2.5 ligger till grund för

solvärmesystemets uppbyggnad.

Figur 8. Principschema över befintligt värmesystem

23

6 Energiplan De byggnadstekniska bristerna kartläggs genom att studera driftjournalerna från

undercentralen och fläktrummen, okulär besiktning, termografering samt samtal med

bovärd och driftstekniker. Efter besiktning kan förslag på energieffektiviseringar

sammanställas. Vid upprättande av en energiplan används metoden i figuren nedan vilken

har utarbetats från Energisparguiden, som Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig

Sektor (UFOS) har gett ut (Basiri & Forsling 2005), och Per Anderssons vid Riksbyggen AB:s

metod.

Figur 9. Metod vid upprättande av energiplan

Litteratur-

studie Energieffektiviseringar

Åtgärder

Insatsområden

Samla in underlag Mäta

Inventera Energidata

El

Fjärrvärme

Vatten

Fastighetsdata

Ventilation

Värme

El

Byggnadskonstruktion

Drift/skötsel

Analysera

energiprestanda

Identifiera

åtgärder

24

6.1 Energieffektiviseringsåtgärder

För att sänka energianvändningen i en byggnad ska ventilations-, värme- och

tappvarmvattensystem samt elinstallationer kontrolleras för identifiering av energiförluster.

Ventilationen påverkar värmesystemet och bör därför inspekteras först. För att ta reda på

om det är obalans i värme- och ventilationssystemet tillfrågas hyresgäster och personal ifall

de har några klagomål att framföra. Byggnadstekniska brister som kan orsaka onödigt

energislöseri ska även kartläggas genom termografi och okulär besiktning. Aktuella

energiflöden för fastigheten ska identifieras. Identifiering av energiflöden genom väggar, tak,

ventilation etc. fås genom analys av, vid energibesiktning framtagna, allmänna

byggnadstekniska data. Analysen visar lägsta energianvändningen för befintliga

byggnadstekniska data och vägs mot dagens energianvändning för att se ifall fastigheten

skall prioriteras för energibesparingar. Energibesparingsåtgärder såsom tilläggsisolering,

fönsterbyte etc. kan beräknas genom att energiflödena i byggnadskonstruktionens olika

delar är kända. Statistik från det år som injustering av värme och ventilation genomfördes

kan ge en bild av hur energiförbrukningen borde se ut.

6.1.1 Byggnadskonstruktionen

Byggnadskonstruktionen kontrolleras genom okulär besiktning och termografering för att

upptäcka byggnadstekniska brister och lokalisera eventuella energieffektiviseringsåtgärder.

6.1.2 Ventilation

Drifttider för ventilation i tvättstugor och allmänna utrymmen kontrolleras för att se till att

de inte är i drift onödigt mycket. Möjligheten att minska ventilationsflödet för att spara

energi utan att försämra inomhusmiljön ska utredas. Detta kan även vara ett sätt att öka

komforten för de som bor i byggnaden. Den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK)

kontrolleras för att få en uppfattning av hur väl ventilationen är injusterad. OVK är en

besiktning av ventilationsanläggningens status. Översyn av fläktars ålder och funktion fås

från energibesiktnings- och funktionsprovningsprotokoll.

6.1.3 Värme

6.1.3.1 Radiatorkrets

Kurvor för framledningstemperatur kontrolleras för att upptäcka ifall värmeinjusteringen är

bra eller dålig. En liten temperaturdifferens mellan framledning- och returtemperatur visar

att flöde och/eller kurva för framledning kan sänkas. När ventilationsflödena är korrekta

mäts temperatur i lägenheter. Är temperaturen lägre än den projekterade kan systemet

behöva injusteras. I allmänna utrymmen som garage och förråd ska en översyn göras för att

eventuellt sänka temperatur. Innan beslut tas om värmeinjustering ska funktionen hos

ventiler samt radiatortermostater i systemet kontrolleras. Ålder och funktion på

värmetekniska installationer erhålls från statusbedömnings- och

funktionsprovningsprotokollet.

25

6.1.3.2 Tappvarmvatten

För att se att rätt temperatur erhålls vid tappvarmvattenkretsen mäts temperaturen med en

termometer vid ett flertal tappställen på olika avstånd från undercentralen. Onormala

svängningar på temperaturen som kan leda till en högre energiförbrukning kan på detta sätt

upptäckas. Returtemperaturen på varmvattencirkulationsledningen (VVC-ledningen) visar

värmeförlusten på densamma. Ifall returtemperaturen är låg kan det kompenseras genom

antingen tilläggsisolering eller att öka VVC-flödet. En onormalt hög framledningstemperatur

talar om att systemet är dåligt injusterat med för lågt flöde eller otillräcklig isolering. Ett

dåligt injusterat värmesystem kännetecknas av onödigt långa spolningar för att få fram

varmvatten. Boverkets rekommendationer för hur lång tid det tar att få fram

tappvarmvatten som är 500C är maximalt 30 sekunder vid ett flöde av 0,2 l/s (Boverket

2010). Genom att följa Boverkets rekommendation skapas underlag för åtgärd. Blandare,

kranar och munstycken som är installerade i lägenheter kontrolleras vid okulär besiktning.

6.1.4 El

Skymningsreläfunktion för allmän utebelysning och timerfunktioner för trapphusbelysning

ses över då dessa kan vara av en äldre modell med hög elförbrukning. Innan förslag på

åtgärder kan ges ska en inventering av belysningen genomföras. Nedanstående frågor ska

besvaras.

Förekommer klagomål på belysningen?

I vilket skick är de befintliga belysningsarmaturerna?

Hur hög är belysningsstyrkan?

Hur är belysningen sektionerad?

Behövs platsarmaturer eller räcker det med allmän belysning?

Är det tillräckligt med installerad belysningseffekt för de olika lokalerna i byggnaden?

Hur styrs belysningen?

Strömbrytare i varje rum?

Tidsstyrning?

Närvarostyrning?

Dagsljusstyrning?

6.1.5 Driftoptimering

Vid den okulära besiktningen undersöks ifall värme-, ventilation- och elinstallationer är i drift

mer än vad som krävs. Injustering är en del av denna punkt men beskrivs under respektive

del i metoden för energieffektiviseringsåtgärder. Samtliga installationssystem kontrolleras

för att upptäcka avvikelser från börvärden.

26

6.2 Termografi

Termografering av byggnadskonstruktionen genomförs när temperaturdifferensen mellan

inne- och utetemperaturen inte understiger 150C. Det ska vara en mulen dag för att solen

inte ska värma upp ytor på och i byggnaden.

6.3 Okulär besiktning

Genom besök i fastigheten skapas en bild över rådande förhållanden som skapar underlag

för åtgärdsförslag eller fortsatt utredning. Till hjälp vid besiktningen används ritningar och

driftsjournaler tillsammans med muntliga uppgifter om historik av åtgärder för fastigheten.

7 Miljöbedömning En miljöbedömning upprättas i enlighet med teoriavsnitt 4. Den energimängd som

solfångarna levererar ersätter lika stor mängd fjärrvärme. Fjärrvärmeproduktionen blir

mindre och i ett kraftvärmeverk innebär det att mindre el produceras vilken istället ersätts

med marginalel enligt formel 10 och 11. Formel 13 beräknar förändringen i koldioxidutsläpp

efter implementeringen av solvärme.

27

Resultat

8 Solvärmesystemet Strategi: En solvärmeanläggning med plana solfångare för tappvarmvattenförvärmning med

liten täckningsgrad och därmed hög driftsprestanda ska dimensioneras.

Det sydvästliga taket på servicehuset blir underlaget för fristående, stativmonterade

solfångarmoduler. Takets lutning är 100 och fastighetens azimutvinkel uppgår till 130 mot

väst. Solvärmesystemets samtliga komponenter placeras i fläktrummet direkt under

solfångarna för att minimera värmeförluster från stamledningar. Bilderna nedan visar

tillgänglig takarea ovanför fläktrum och befintligt fläktrum där solvärmesystemets

komponenter ska inhysas.

Figur 10. Bild över servicehusets tak och fläktrum

Systemuppbyggnaden som valts för serviceboendet är föruppvärmning av tappvarmvatten

med en täckningsgrad av 40% av en sommarmånads tappvarmvattenbehov vilken antas vara

lika över hela året. Loggning av VVC-flöde och temperatur redovisas i figur 11 och 12.

28

Figur 11. Loggning av VVC-flöde under fem dygn

Staplarna i figur 11 visar hur VVC-flödet ökar under dagen och går ner till inställt basflöde

under natten. Behovet är som störst under tidig morgon och mitt på dagen.

Tabell 3. Värden över uppmätta VVC-flöden

Flöde [l/min]

Max 32,73

Min 8,825

Medel 12,52

Basnivå 9,438 Skillnaden mellan medelflödet och basnivån i tabell 3 är använt tappvarmvatten. Mätningen

pågick i fem dygn vilket figur 11 tydliggör.

29

Figur 12. Loggning av varmvattentemperatur under två veckor

Tabell 4. Resultat av temperaturmätning

Färg Enhet Typ Medel Min Max

AAA °C Omg. temp 27,35 26,39 27,97

AAA °C Vv-temp 50,65 46,39 54

Inkommande kallvatten temperaturbestämdes under fyra tillfällen. Medelvärdet av dessa

mätningar blev 7,10C. Genomförda mätningar beräknar tappvarmvattenbehovet för

fastigheten.

30

8.1 Val av solfångare

Aquasol Big AR 13.0 valdes som solfångare till systemet på grund av dess höga årsutbyte. Vid

arbetstemperaturen 400C levererar Aquasol Big AR 591 kWh/m2,år enligt tabell 5.

Solfångararean beräknades till att bli 24,7 m2 för att uppnå täckningsgraden 40% av

tappvarmvattenbehovet i fastigheten under juli månad, vilken var den solintensivaste

månaden under 2009. Två moduler av Aquasol Big AR 13.0 kommer att behöva installeras för

att uppnå önskad täckningsgrad enligt tabell 5.

Tabell 5. Tappvarmvattenbehov över ett år fördelat månadsvis tillsammans med beräknat årsutbyte från solfångare och dess täckningsgrad

Tappvarmvattenbehov

[kWh]

Från solfångare

[kWh]

Täckningsgrad

[%]

jan 6 855 186,05 2,71

feb 6 855 486,72 7,10

mar 6 855 531,17 7,75

apr 6 855 1 389,23 20,27

maj 6 855 2 133,31 31,12

jun 6 855 2 015,28 29,40

jul 6 855 2 707,57 39,50

aug 6 855 2 448,77 35,72

sep 6 855 1 321,30 19,27

okt 6 855 925,32 13,50

nov 6 855 300,48 4,38

dec 6 855 140,76 2,05

Totalt 82 262 14 586 17,73*

Tappvarmvattenbehovet mättes över fem dagar vilket ligger till grund för kolumnen längst

till vänster i tabellen ovan. Det beräknade energiutbytet från 24,7 m2 solfångare redovisas i

den mittersta kolumnen. Förhållandet mellan den mittersta och den vänstra kolumnen blir

anläggningens täckningsgrad. Täckningsgraden sett över ett år blir närmare 18%

(*medelvärde avses).

Tabell 6. Data över vald solfångare från Excelmodellen där de gröna fälten justeras efter vald solfångare, placering och uppmätt tappvarmvattenbehov Solfångare

Riktning rel. syd 13 grader 0,00 rad p

Lutning 44 grader 0,77 rad p

latitud 52 ° 0,91 rad

refl. faktor, mot mark mm 0,2

Arbetstemperatur 40

Area [m2] 24,7

k0 3,557

k1 0,0073

η 0,821

Tappvarmvattenbehov

[kWh/år] 82262

Från solfångare [kWh/m2, år] 591

Verkningsgrad [%] 53,61

Årsproduktion [kWh] 14 586

31

8.2 Systemuppbyggnad av solvärmesystemet

Figur 13. Principschema över solvärmesystemet och dess inkoppling i undercentral

Figuren ovan visar framtaget principschema över solvärmesystemet och dess inkoppling i

undercentralen mot tappvarmvattenkretsen. Tabell 7 förklarar de symboler som används i

principschemat.

Tabell 7. Symbolbeteckningar

P Cirkulationspump

VVX Värmeväxlare

IV Injusteringsventil VVM Varmvattenmätare KVM Kallvattenmätare AV Avstängningsventil Exp Expansionskärl GT Temperaturgivare VR Ventilrör

SV Styrventil

32

8.2.1 Funktionsbeskrivning

Tre stycken dubbelmantlade ackumulatortankar á 500 l seriekopplas för att fungera som

effektutjämnare och korttidslager. Solfångarkretsen drivs av cirkulationspumpen P1.

Avstängningsventiler är placerade på var sida om pumpen och ett filter är placerat mellan

injusteringsventil IV 1 och avstängningsventil AV. Värmeväxlare VVX 1 överför värmen från

solkretsen till laddkretsen. IV 1 säkerställer ett jämt flöde genom alla solfångare. Till

solkretsen är ett påfyllningskar, expansionskärl och säkerhetsventil inkopplat. Solkretsen är

satt under tryck för att höja värmemediets kokpunkt.

Flödet i laddkretsen drivs av pump P2. Laddkretsen överför värmen genom att cirkulera

genom de seriekopplade mantlarna på ackumulatortankarna. Förvärmt tappvarmvatten leds

in efter VVX 2 i undercentral och motsvarande mängd nytt kallvatten leds in i den vänstra

ackumulatortanken. IV 2 säkerställer ett jämt injusterat flöde i laddkretsen. När

temperaturen i GT 1 överstiger GT 2 med 50C startar pumpen P1 och P2. När

temperaturdifferensen mellan GT 1 och GT 2 överstiger mindre än 20C slås cirkulationen av

genom att P1 och P2 stoppas. SV 1 leder in det förvärmda tappvarmvattnet efter VVX 2 ifall

temperaturen för GT 5 överstiger GT 6, annars leds vattnet genom VVX 2. GT 3 stoppar P2

ifall temperaturen överstiger 950C för att undvika kokning i laddkretsen.

33

9 Energiplan Servicehuset är en gavelfastighet som är 3-4 våningar hög med 33 lägenheter plus flertalet

samlingsrum, kontorsrum, förråd, tvättstugor etc. Servicehuset är riktat mot sydväst och

nordväst och ligger i kvarteret Kronogården 1. Områdets belägenhet är 59,240N, 13,330Ö.

Insamlad husdata redovisas i bilaga 2. Bilden nedan visar den nordvästra fasaden.

Figur 14. Det av Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehuset på Kronoparken

Fastigheten har undersökts närmare för att lokalisera energieffektiviseringsåtgärder som är

möjliga för att erhålla lägre mediakostnader, vilka är de kostnader som fastigheten har för

värme, el och vatten. Fastigheten byggdes år 1972 och var ett loftgångshus till år 2000 då

hela huset totalrenoverades och byggdes om. Byggnadens klimatskärm revs ner och gjordes

om och fasaden består idag av träpanel på fram- och baksida och putsad fasad på gavlarna.

Klimatskärmen är en fastighets omslutande delar som vindsbjälklag, fönster, dörrar,

ytterväggar etc. Loftgångarna togs bort i samband med ombyggnaden. Vindsbjälklaget är

isolerat med närmare 400 mm lösull men där det på vissa ställen har sjunkit ihop till 300-350

mm. Samtliga fönster är energieffektiva treglasfönster. Fastigheten har två fläktrum där tre

tryckstyrda FTX- aggregat sköter ventilationen. Ventilationsflödet är frekvensreglerat.

Aggregaten är försedda med filter, spjäll, vattenburet värmebatteri, plattvärmeväxlare för

värmeåtervinning med verkningsgraden 70% samt till- och frånluftsfläktar.

Ventilationskanalerna är isolerade med termisk isolering. I fläktrum sitter det en aerotemper

installerad som enbart används vid nödfall. Temperaturmätning för luft och vatten på fyra

olika platser i fastigheten visade inte på några avvikelser utan värmesystemet är väl

injusterat. I snitt tog det 15 sekunder innan varmvatten med temperaturen 500C nådde

tappstället vilket klarar boverkets krav med god marginal. Det är snålspolande toaletter och

kranar vilket minimerar vattenanvändningen. Inkommande fjärrvärme i undercentralen för

byggnaden växlas mot radiatorsidan och tappvarmvattensidan. Värmen levereras sedan ut

på radiatorerna via två tryckstyrda varvtalsreglerade pumpar som är i drift varannan vecka.

Samtliga radiatorer är försedda med termostatventiler av typen TA TRV 300.

34

Utvändigt styrs belysningen av ett skymningsrelä. Det är lågenergilampor installerat i de

armaturer där det är möjligt. Inomhus styrs belysningen på olika sätt. I allmänutrymmen är

det närvarostyrning och i lägenheterna och samlingslokalerna är det vanliga strömbrytare

med lågenergilampor. Inga klagomål på belysningen har framförts vid förfrågan. Belysningen

är genomtänkt och väl sektionerad. På de ställen där det är lysrör används konventionella

driftdon.

Termografering utfördes invändigt och utvändigt den 4 februari, 2010 med värmekamera

SC640 (se bilaga 1). Under termograferingstillfället rådde mulet väder med utetemperaturen

-0,50C. Temperaturen i undercentralen uppmättes till 260C och i lägenhet 22,80C. I

undercentral påvisades oisolerade varmvattenrör med värmeförluster som följd som figur 15

och 16 visar. I lägenheterna konstaterades drag kring altandörr och fönster vilket visas i

figurerna 17 och 18.

Sp1

Sp2

23.3

83.4 °C

40

60

80

Figur 15. Tilloppsrör i undercentral

Tabell 8. Data över rådande förhållanden för figur 15

Distans 2.0 m Omgivningstemperatur 26.3°C Max temperatur 85.4°C Relativ fuktighet 43.7% Sp1 temperatur 84.9°C Sp2 temperatur 30.2°C

35

Sp1

Sp2

25.0

53.0 °C

30

40

50

Figur 16. Oisolerat rör i undercentral

Tabell 9. Data över rådande förhållanden för figur 16

Distans 2.0

Omgivningstemperatur 26.3°C

Max temperatur 52.6°C

Relativ fuktighet 43.7%

Sp1 temperatur 47.7°C

Sp2 temperatur 28.2°C

Sp1

Sp2

13.0

26.2 °C

15

20

25

Figur 17. Fönster i vardagsrum

Tabell 10. Data över rådande förhållanden för figur 17

Distans 1.5 m

Omgivningstemperatur 22.8°C

Min temperatur 5.2°C

Relativ fuktighet 34.0%

Sp1 temperatur 6.5°C

Sp2 temperatur 17.1°C

36

Sp1

11.2

23.0 °C

15

20

Figur 18. Altandörr i vardagsrum

Tabell 11. Data över rådande förhållanden i vardagsrum Distans 1.5 m Omgivningstemperatur 22.8°C Min temperatur 11.0°C Relativ fuktighet 34.0% Sp1 temperatur 12.5°C Sp2 temperatur 18.7°C

-1.5

7.3 °C

0

2

4

6

Figur 19. Fasad mot nordväst

Tabell 12. Data över rådande förhållanden utomhus

Distans 25.0 m

Omgivningstemperatur -0.5°C

Max temperatur 6.1°C

Relativ fuktighet 83.4%

Figuren ovan visar var på fasaden det är förhöjda temperaturer. Bottenplanet redovisar

större yttemperatur än de övriga våningarna.

37

9.1 Energieffektiviseringsåtgärder

Tätning runt balkongdörr i vardagsrum, slanglist i silikon eller EPDM-gummi ger bästa

resultat.

Entrédörrarna stänger sig inte helt = energiläckage

Sänk temperatur i utrymmen som förråd, trapphus, tvättstuga och källare till 10-170C

Isolera rör med hög yttemperatur i undercentral

Vid byte av uttjänade belysningsarmaturer välj energieffektiva, gärna HF-don med

ljussensor för dagsljusreglering för allmänbelysning där dagsljus förekommer.

Installera fjärravläsningsutrustning

– för avläsning av el, värme, kallvatten och varmvatten. Bör innefatta system för

driftstatistik. Ger besparing genom att man tidigt upptäcker och åtgärdar

avvikelser och man bevakar mediautvecklingen.

Nyttoeffekten av de fyra först föreslagna åtgärderna är minskade värmeförluster. De två

sista resulterar i lägre elanvändning respektive bättre kontroll över fastighetens

mediaanvändning.

38

10 Miljöbedömning

Figur 19. Jämförelse mellan utsläpp från fliseldat kraftvärmeverk och kolkondenskraftverk

När kraftvärmeverket levererar mindre fjärrvärme på grund av att solvärme tagit dessa

andelar innebär det att det produceras mindre el i anläggningen. Det resulterar i att

marginalel köps in vilken kommer ifrån kolkondenskraftverk. Globalt sett ökar

koldioxidutsläppen på detta vis. Figur 19 redovisar en jämförelse i utsläppsnivåer mellan

produktionsanläggningarna. Regionalt innebär installationen av solvärme minskade

utsläppsnivåer när det fliseldade kraftvärmeverket körs mindre. Innan integreringen av

solvärme för fastigheten ser utsläppen ut enligt figur 20 för uppvärmningen av

tappvarmvatten.

Figur 20. Utsläpp med befintlig fjärrvärmeanvändning för uppvärmning av tappvarmvatten

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

CO2 [kg/kWh] Nox [g/kWh] Sox [g/kWh] VOC [g/kWh]

Fliseldad KVV

Kolkondens

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Bränsle (MWh/år)

Koldioxid (ton/år)

Nox [kg/år] Sox [kg/år] VOC [kg/år]

Kraftvärmeverk

39

Figur 21. Utsläpp efter installation av solvärme där den lila stapeln visar nettoförändringen i

bränsleanvändning och utsläppsnivåer

Fastbränsleanvändningen minskar med närmare tre och en halv MWh/år vid installation av

solfångare, men däremot ökar koldioxidutsläppen med närmare fyra ton per år som figur 21

illustrerar. Utsläppen av kväve- och svaveloxider och flyktiga kolväten minskar något efter

installation.

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

Bränsle (MWh/år)

Koldioxid (ton/år)

Nox [kg/år] Sox [kg/år] VOC [kg/år]

Solfångare

Kraftvärmeverk

Kolkondens

Nettoförändring

40

Diskussion

Resultatet visar att det är genomförbart att installera solvärme för den undersökta

fastigheten. Solfångaren Aquasol Big AR valdes pga. dess höga energiutbyte över ett år plus

att den är P-märkt. Vakuumrörsolfångare valdes främst bort för dess höga kostnad men även

det faktum att ingen vakuumrörsolfångare på marknaden idag är P-märkt. Osäkerheten kring

hur MaReCo-solfångaren kommer att fungera och att den främst lämpar sig med höga

arbetstemperaturer gjorde att denna inte blev aktuell för den valda systemuppbyggnaden.

Anläggningen som dimensionerats beräknas producera ca 14,5 MWh förvärmt

tappvarmvatten under ett år. Det kräver att solvärmeanläggningen arbetar vid låga

temperaturer och att det är en bra värmeöverföringsförmåga mellan solkrets och laddkrets

för att den ska leverera det beräknade. Laddkretsen skulle kunna drivas med en

varvtalsreglerad pump som körs mot en angiven temperatur i solfångarna för att minimera

elanvändningen, men då en låg temperatur eftersträvas i solfångarna har en direktdriven

pump valts. Ackumulatortankarnas volym motsvarar ca 60 l/m2 solfångare. De

dimensionerades utifrån att klara lagra all inkommande solinstrålning under årets

solintensivaste dag utan överhettningsproblem. Urtappning sker från tidig morgon till sen

kväll som loggningen av flödet visar, vilket innebär att en mindre lagringsvolym är möjlig än

den valda. Ifall en mindre lagringsvolym väljs kommer det att bli en större

temperaturstegring i ackumulatortankarna. En jämförelse mellan det framtagna förslaget

och KBAB’s anläggning på Rud (Nilsson & Perers 2004) där ackumulatortankvolymen

motsvarar ca 40 l/m2 solfångare, visar att det är möjligt att välja en mindre lagringsvolym.

Monteringen av solfångarna på taket är direkt ovanför nuvarande fläktrum, på den

sydvästliga delen av servicehuset, för att hålla ihop solvärmesystemet och minimera de

värmeförluster som annars uppstår vid längre rördragningar. Det är möjligt att placera

solfångarna över det andra fläktrummet i huset som är riktat mot nordväst, för att minska

rördragningen mellan apparatrum och undercentral. Detta alternativ kräver dock att

solfångarna riktas upp med någon slags anläggning för att de ska stå plant och riktade mot

syd. Det förslag som lagts fram ligger till grund för hur solvärmen kan installeras.

Dimensionering av ingående komponenter lämnas åt en VVS-konsult, med stor erfarenhet av

solvärme. Tappvarmvattenförbrukningen loggades endast i fem dygn vilket kan innebära en

felkälla ifall behovet ser annorlunda ut de övriga dagarna under veckan. För att få ett bra

värde att använda sig av borde mätningen pågått under en månads tid. Trots detta anser jag

att de värden som erhållits från mätningen är acceptabla. Det beräknade årsutbytet i den

skapade modellen i Excel är det teoretiska och kommer att skilja sig mot vad anläggningen

levererar över ett år. Solinstrålningen varierar tillsammans med utetemperaturen vilket

kommer att ge andra resultat än de redovisade. En jämförelse mellan det framtagna

solvärmesystemet och dess teoretiska energiutbyte med en befintlig anläggning, t.ex. KBAB’s

anläggning på Rud (Nilsson & Perers 2004) visar att det fullt möjligt att erhålla den mängd

energi som är beräknad.

41

Det av Stiftelsen Karlstadhus ägda serviceboendet på Kronoparken har ett välbyggt

klimatskal och ett energieffektivt värme- och ventilationssystem. Ombyggnaden år 2000 till

2001 genomfördes med stor noggrannhet vid val av värme- och ventilationssystem samt

elinstallationer. På grund av ombyggnaden är det få åtgärder att föreslå för att sänka

energianvändningen men det vore intressant att med fjärravläsningsutrustning jämföra

serviceboendet med fastigheten intill som är i det utförande som serviceboendet var fram

till år 2000. Jämförelsen skulle visa hur mycket energianvändningen har minskat i och med

ombyggnaden och eventuellt ge incitament till att fastigheten intill också kan byggas om.

Termograferingen i lägenheterna påvisade drag, speciellt kring altandörrarna, men för att

säkerställa att samtliga altandörrar behöver tätas skulle fler kontrollerats än de stickprov

som genomfördes.

Miljöbedömningen visar att bränsleanvändningen minskar vid installation av solvärme men

att koldioxidutsläppen ökar globalt sett. Ur ett regionalt perspektiv är det positivt att

installera solvärme när det fliseldade kraftverket producerar mindre fjärrvärme och el. I

kraftvärmeverkets utsläpp är tranporter och produktion inkluderade.

Kolkondenskraftverkets verkningsgrad har antagits vara 44% vilket de bästa anläggningarna

har. I detta fall när marginalel ersätter el producerad i det fliseldade kraftvärmeverket

importeras marginalelen ifrån bl.a. Polen där verkningsgraderna är lägre. Det innebär att

koldioxidutsläppen globalt sett ökar mer än vad resultatet visar. Trots detta anser jag att det

är bra att investera i solvärme. Det är ett steg närmare ett samhälle som enbart använder sig

av förnyelsebara energikällor.

42

Slutsats

Studien visar att det är möjligt att installera solvärme för den undersöka fastigheten och en

systemlösning har tagits fram. Solfångararean dimensionerades till att bli 24,7 m2 och tre

seriekopplade dubbelmantlade ackumulatortankar á 500 l ska fungera som effektutjämnare

och korttidslager. Ett flertal energieffektiviseringsåtgärder är genomförbara för att minska

energianvändningen i byggnaden, t.ex. isolera varma rör i undercentral samt att sänka

temperaturen i allmänna utrymmen. Miljöbedömningen visar att bränsleanvändningen

minskar vid integrering av solvärme för tappvarmvatten men att de globala

koldioxidutsläppen ökar.

43

Referenser

Adsten, M., Perers, B. & Wäckelgård, E. (2002). The influence of climate and location on collector performance. Renewable Energy, 25 (4), 499-509.

Adsten, M. (2002). Solar thermal collectors at high latitudes design and performance of non-tracking concentrators. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör].

Anderson, T.N., Duke, M. & Carson, J.K. (2010). The effect of colour on the thermal performance of building integrated solar collectors. Solar Energy Materials and Solar Cells, 94 (2), 350-354.

Andrén, L. (2007a). Solenergi : praktiska tillämpningar i bebyggelse. (3, rev. utg. uppl.). Stockholm: Svensk Byggtjänst.

Andrén, L. (2007b). Solvärmeboken. (3., rev. utg. uppl.). Västerås: Ica.

Basiri, F. & Forsling, P. (2005). Energisparguiden - Erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler. Stockholm: U.F.O.S och Sveriges Kommuner och Landsting.

Ekelin, S., Landfors, K. & Andersson, C. (2007). BRF Energieffektiv – Handbok för bostadsrättsföreningar. (2:a upplagan uppl.). Stockholm: Energikontoret region Stockholm/Kommunförbundet i Stockholms län.

FLIR Systems (2007, February 6). Bruksanvisning ThermaCam SC640. (a200 uppl.). Sweden: 1558563.

Galloway, T. (2004). Solar House : a guide for the solar designer. Oxford: Architectural.

Gunerhan, H. & Hepbasli, A. (2007). Determination of the optimum tilt angle of solar collectors for building applications. Building and Environment, 42 (2), 779-783.

Hobbi, A. & Siddiqui, K. (2009). Optimal design of a forced circulation solar water heating system for a residential unit in cold climate using TRNSYS. Solar Energy, 83 (5), 700-714.

Kalogirou, S., Tripanagnostopoulos, Y. & Souliotis, M. (2005). Performance of solar systems employing collectors with colored absorber. Energy and Buildings, 37 (8), 824-835.

Nilsson, L. & Perers, B. (2004). Takmonterade solfångare i Rud: utvärdering. Mätcentralen, Chalmers tekniska högskola.

Norton, B. (2006). Anatomy of a solar collector. developments in materials, components and efficiency improvements in solar thermal collector systems. Refocus, 7 (3), 32-35.

Vejen, N.K., Furbo, S. & Shah, L.J. (2004). Development of 12.5 m2 solar collector panel for solar heating plants. I International Solar Energy Society World Congress 2003, June 14, 2003 - June 19 (s. 205). Gothenburg, Sweden: Elsevier.

44

ÅF Energi & miljöfakta (2009a). Energifaktaboken. (2010-02-24 uppl.).

ÅF Energi & miljöfakta (2009b). Energifaktaboken, Värme från solen. (2010-02-16 uppl.).

Internetkällor

ESTIF, ”Solar Thermal Markets in Europe” (2010-03-12)

http://www.estif.org/statistics/st_markets_in_europe_2008/

SP 2010a, ”P-märkning och inledande kontroll av solfångare”, SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut (2010-02-23)

http://www.sp.se/sv/index/services/solar/p-marked_solar/P-mark/Sidor/default.aspx

SP 2010b, ”Förteckning över P-märkta solfångare”, SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut (2010-02-23)

http://www.sp.se/sv/units/energy/Documents/ETk/Forteckning_P-

markta_och_ovriga_solfangare.pdf

Cirotech AB, ”Solinstrålning” (2010-03-15)

http://cirotech.se/solinstralning.htm

Stensjöprodukter, ”Solfångare-Investera i framtidens energi redan nu” (2010-02-16)

http://www.stensjoprodukter.se/page22.html

SMHI, ”Strålning” (2010-02-09)

http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning

Hellström, Göran ”Energilager i mark kombinerat med solvärme” (2010-03-24) LTU/LTH,

http://www.siki.se/downloads/gh_tva.pdf

Energimyndigheten, Energieffektivisering i fokus på Energitinget 2010 (2010-03-09)

http://energimyndigheten.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Energieffektivisering-i-fokus-pa-

Energitinget-2010/

Karlstad energi, ”Fjärrvärme så funkar det” (2010-03-12)

http://www.karlstadenergi.se/web/keab.nsf/pages/fjarrvarme_sa_funkar_det.html

Ljuskultur, ”Värt att veta om armaturer med HF-don” (2010-03-09),

http://www.ljuskultur.se/fakta-och-miljo/teknik/driftdon/vart-att-veta-om-armaturer-med-

hf-don/

Elforskning, ”Marginalel och miljövärdering av el” (2010-03-24)

http://www.elforsk.se/rapporter/ShowReport.aspx?DocId=492&Index=D%3a%5cINETPUB%

5celforsk4kr9h8d%5cRapporter%5cpdf%5cindex&HitCount=12&hits=e+10+11+72+14ac+246

d+2553+2602+2603+284d+2859+2865+

Svensk energi, Underlag för beräkning av Nordisk elmix för ursprungsmärkning av el år 2008

(2010-03-12)

45

http://www.svenskenergi.se/upload/Vi%20arbetar%20med/Juridik/Rekommendationer/V%

C3%A4gledning%20ursp%2007/2009/Bilaga%202.pdf

Boverket, ”Hushållning med kallt och varmt tappvatten” (2010-03-24)

http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2002/hushallning_med_kallt_oc

h_varmt_tappvatten.pdf

46

Bilaga 1 Termografi

Teknisk beskrivning ThermaCAM SC640

Bildprestanda Närfokusgräns 0,20 m, 640 × 480 pixlar, synfält 450 Noggrannhet +-2 grader eller +- 2% av avläst värde Termisk känslighet <0,06 grader vid 30 grader Spektralområde 7,5-13 µm Emissivitet varierbar mellan 0,1-1 Detektor Focal Plane Array (FPA), okyld mikrobolometer 640 × 480 pixlar Bildvisning Bildskärm 5,6 tum, 1000 × 600 pixlar med USB dataöverföring Mätning temperatur -400C till +700C Drifttemp. område -150C till +500C IP-klass IP 54 Bildlagring SD-minneskort Storlek (L × B × H) 299,3 × 144 × 146,7 mm Vikt 1,93 kg Mätläge Punkt i mitten, 307 200 st. mätpunkter för temperatur

47

Bilaga 2 Husdata

Allmänt

Fastighetsbeteckning Kronogården 1

Adress Jakthornsgatan 2-4

Område/populärnamn 049 Kronogården 1 Serviceboende

Byggnadsår 1971

Tillbyggnadsår 2000

Hustyp Lamellhus

Antal våningar 3-4

Yta 3899 m2

Antal lägenheter 33 st.

Antal lokaler 5 st. samlingslokaler, kontor, förråd

Tvättstugor, antal och status 4 st.

Typ av fönster 3 glas

Typ av dörrar, entrén Metalldörrar

Väggar U-värden Gavlar; puts 0,175 W/m2,0C; fram- och

baksidasida; 0,169 W/m2,0C träpanel

Tak U-värde Vindsbjälklag med lösull 0,11 W/m2,0C

Placering geografiskt Karlstad

Tillförlitlig statistik Nej

Giltiga OVK protokoll Ja

Driftjournaler Bristfälligt

Teknik

Värmesystem Fjärrvärme, värmeväxlare

Radiatorer, ålder 2000 Stamventiler TA STAD

Ventiler, ålder och funktion 2000 TA TRV 300

Termostater, funktion och ålder TA TRV DN 10

Vilken typ av styrning Exomatic exoflex

Hur ser värmekurvan ut 10;40 0;50 -10;62 -20;72

Finns det termometrar Ja

Drifttemperatur värmesystem 80/60

Rumstemperatur 230C

Vilken typ av pumpar, även ålder Wilo dubbelpump, tryckstyrda 90-tal

48

Vatten

Snålspolande toaletter/kranar Ja

Typ av pumpar, ålder och funktion Wilo 68 W Star-Z 254 90-tal

Varmvattenberedning Fjärrvärme, värmeväxlare

Finns det termometrar Ja

Vattentemperatur 600C

Ventilation

Självdrag Nej

Tilluft, ålder och funktion 2000

Frånluft, ålder och funktion 2000

Spjäll, ålder och funktion 2000

Filter Ja

Reglering Tryckreglering, frekvensstyrning

Termometrar Ja

Temperaturer Rumstemperatur

Aerotemprar, antal och funktion 2 st. (1 i vardera fläktrum vid nödfall)

Värmeåtervinning, sort, status FTX (platt VVX, verkningsgrad 70%)

Fläkttyp 2 st. IV 150 (LA2 & LA3), 1 st. Emma

150 (LA1)

Installationsår 2000

Placering Fläktrum vind

OVK godkänd Ja

Funktioner Filterdel, batterier, vvx, spjäll,

styr/regler/övervakning, fläktar,

luftflöden, don, kanaler

El installationer

Vilka installationer finns Fläktar, tvättstugor, områdesbelysning

Vilken belysning finns/behövs Områdesbelysning

Vilken typ av mätning Månadsvis avläsning

Vilken säkringsstorlek 200 A

Antal mätare En fastighetselmätare