Ansvarsbarometern 2010

Västsvenskars syn på ansvar i internationell jämförelse

Stefan Molnar och Tomas EkbergCSR Västsverige

« Först när det sista trädet har huggits ner. Först när den sista floden har blivit förgiftad. Först när den sista fisken har fångats. Först då kommer vi att upptäcka

att pengar inte går att äta »

- Citat från Ansvarsbarometern 2010

Samhällsansvar – Nu! För att hållbar utveckling ska vara möjlig krävs att organisationer, politiker och privatpersoner är med och tar ansvar för jor-dens framtida utveckling: socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Med denna bakgrund har föreningen Public & Private Social Responsibility Initiative, eller kortare CSR Västsverige, startat Ansvarsbarometern.

Ansvarsbarometern 2010 är första omgången av en årlig webbenkät som speglar den västsvenska befolkningens syn på ansvar och på förutsättnin-garna för att ta ansvar. Men som också har ambitionen att jämföra och analysera dessa resultat i förhållande till ett stort antal motsvarande inter-nationella index och undersökningar.

Svaren från de 355 västsvenskar som deltagit i Ansvarsbarometern 2010 och från motsvarande internationella studier, visar att ansvar är viktigt. Ansvar engagerar invånarna i Västsverige och globalt. En uppenbar slutsats är att företag och andra organisationer, som vill ha motiverad personal och engagerade kunder, har allt att vinna på att bedriva sin verksamhet på så ansvarsfullt sätt som möjligt. Det är ett budskap som behöver nå ut. Både för att fler ska bli motiverade att bidra till en hållbar utveckling, men också för att skapa konkurrenskraftiga organisationer och därmed en bra framtid för invånarna i Västsverige.

Göteborg, maj 2010

Styrelsen

Public & Private Social Responsibility Initiative - CSR Västsverige

Innehåll

1. Vad innebär ansvar för västsvenskar? 1

2. Från västsvenskt ansvar till ansvar globalt 6

3. Slutsatser Ansvarsbarometern 2010 9

4. Slutnoter 11

5. Källor 12

6. Mer om studien 13

Innehåll

1. Vad innebär ansvar för västsvenskar? 1

2. Från västsvenskt ansvar till ansvar globalt 6

3. Slutsatser Ansvarsbarometern 2010 9

4. Slutnoter 11

5. Källor 12

6. Mer om studien 13

Ansvar handlar först och främst om nära och kära

Ansvar är en central fråga och täcker in breda aspekter på det egna livet för en stor del av invånarna i Västsverige. Ansvar handlar för de flesta först och främst om att bry sig om familj och vänner. I andra hand om att skydda miljön och i tredje om att följa lagar och regler. Men hälften av västsvenskarna menar också att ansvaret fullt ut gäller hur invånarna i det egna bostadsområdet, i Sverige och i övriga världen har det. Bara en av tio håller inte med om att vårt ansvar även omfattar invånare i andra länder.

Svårt leva upp till andras förväntningar

Att ta ansvar för den närmaste omgivningen anses allmänt vara den viktigaste ansvarsfrågan. Men det är svårt. Bara sex av tio upplever att de klarar att leva upp till de förväntningar som familj och vänner har på dem. Det är enklare att ta ansvar när det räcker att inte göra fel eller när inga särskilda resurser eller aktiviteter krävs. De flesta följer sam-hällets lagar och regler. Nio av tio av dem som besvarat enkäten anger att de genomgående följer lagar och regler. Sju av tio slösar inte värme och energi. Mer aktivt ansvar kräver ett mer omfattande engagemang, innefattar ofta relationer till andra individer, bygger på kunskaper

Vad innebär ansvar för västsvenskar?

« ...att jag bryr mig om de medmänniskor som jag kommer i kontakt med »

Ansvars innebär...

om alternativen och förutsätter ofta någon form av tillgång till resurser. Knappt hälften tar ofta ansvar genom att resa och handla miljövänligt eller genom att välja bort varor, som de uppfattar som mindre ansvarsfulla. Att handla rättvisemärkt kräver ytterligare en-gagemang och resurser. En av fyra västsvenskar i vår undersökning väljer detta aktivt. Lika många säger sig ofta arbeta ideellt. En av sju avstår ofta pengar till dem som behöver dem bättre.

Vanor och kostnader hinder för mer ansvarstagande

Det största hindret för att ta större ansvar handlar om att ändra invanda beteenden. Två av tre invånare uppger att de har svårt att ändra sina vanor. Men ansvar är också en fråga om resurser. Fler än hälften upplever att de inte har råd att ta mer ansvar. De som säger att de definitivt inte har råd är dock ”bara” en av fem. Samtidigt finns en betydande potential för förändring. Det är inte fler än en av tio som säger att de inte bryr sig. Men hela fyrtio procent anser dock att det inte finns rimliga alternativ. En desillusionerad fjärd-edel menar att det ändå inte spelar någon roll vad de gör.

Åtta av tio är beredda att aktiva välja bort företag och andra organisationer som inte tar ansvar

På en direkt fråga om vad företag och andra organisationers ans-varstagande för samhällsutveckling och miljö betyder för hur invånarna agerar, säger sig en betydande majoritet vara beredda att

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Vad hindrar västsvenskar från att ta mer ansvar för samhälle och miljö?

Spelar ingen roll - 26%

Bryr sig inte - 11%

Inga alternativ - 38%

Vet inte hur man gör - 42%

Har inte råd - 53 %

Svårt att ändra vanor - 64%

Andelen som håller “helt med” eller “delvis med”

2

Hur ofta tar västsvenskaransvar genom att:

Avstå pengar? - 14%

Arbeta ideellt? - 25%

Handla rättvisemärkt? - 25%

Välja bort ojusta varor? - 38%

Handla miljövänligt? - 40%

Resa miljövänligt? - 49%

Leva upp till förväntningar? - 58%

Andelen som gör någonting “ofta”

Ej slösa energi hemma - 66%

Följa lagar / regler - 86%

« ...att försöka handla närproducerat, ekologiskt och rättvisemärkt »

Gott ansvarstagande är...

0 20 40 60 80 100

Svårt att ändra vanor - 64%

Andelen som håller “helt med” eller “delvis med”

göra aktiva val. Minst en av tre säger att ansvaret för samhälls- och miljöutveckling är mycket viktigt för deras vilja att arbeta i en organ-isation, för den arbetsinsats man är beredd att lägga ned, för att köpa tjänster/produkter eller aktier/fonder. Om vi lägger till dem som ser ansvarstagandet som ganska viktigt når vi nivåer på över 80 procent på i stort sett alla dessa områden. Nio av tio västsvenskar menar att företags och organisationers långsiktiga framgång är beroende av att man kan visa att man tar ansvar för utvecklingen i samhället och för miljön.

De allra flesta bryr sig också om hur den plats de bor eller arbetar på fungerar. Nio av tio tycker att det är viktigt att leva och bo på en plats där kommunen agerar ansvarsfullt. Tre av fyra vill helst ha sin arbetsplats i en kommun där man tar ansvar.

0 10 20 30 40 50

Har organisationers ansvarstagande betydelse för:

Val av arbete? - 34%

Långsiktig framgång? - 48%

Arbetsinsats? - 42%

Andelen som tycker det är “mycket viktigt”

Köp av varor och tjänster? - 38%

Köp av aktier och fonder? - 36%

3

Ansvar är viktigt och hindren är överkomliga:

1. Ansvar anses vara en viktig fråga bland västsvenskar2. Många invånare i Västsverige tar stort ansvar3. Men andelen sjunger snabbt när aktiva åtgärder eller egna uppoffringar krävs4. Hindren för att ta ansvar är begränsade5. Och de kan förväntas minska i takt med att alternativen blir tydligare

0 10 20 30 40 50

Vem tar ansvar för de stora utvecklingsfrågorna?

Vem tar då ansvar för de stora utvecklingsfrågorna i dag? Hur ser invånarna i Västsverige på sig själva, andra medborgare, företag och politiker? Tre aktuella samhällsproblem ställdes i centrum: Utanför-skapet i svenska förorter, löner som det inte går att leva på i många utvecklingsländer, utfiskningen av världshaven.

Fler än hälften av dem som deltagit i Ansvarsbarometern anser att de gör så gott de kan för att påverka utvecklingen inom dessa områden i rätt riktning. Men det är inte ens en av tio som säger sig ta ett stort ansvar. Nästan hälften gör lite eller ingenting alls. Och detta är en ändå positiv bild jämfört med hur de som svarat ser på i vilken mån andra aktörer tar ansvar i dessa frågor.

Företagen anses genomgående ta mindre ansvar. Åtta av tio menar att näringslivet inte gör någonting eller mycket lite för att bidra till löner, som det går att leva på globalt eller för att stoppa utfiskning av haven. Politikerna bedöms något mer positivt. När det gäller utan-förskap är resultaten något bättre. Närmare hälften anser att politik-erna faktiskt gör vad de kan för att komma till rätta med utanförska-pet. Fyra av tio respektive en av tre anser att invånarna respektive företagen tar sitt ansvar i denna fråga.

Västsvenskar ser sig som ansvarstagande

Som avslutning ombads de som besvarade frågorna att sammanfatta sin syn på hur olika grupper tar ansvar för samhällsutveckling och miljö i dag. Företag och invånare i andra länder hamnar i princip i mitten på en tiogradig skala, där yttervärdena beskrivs som inte något ansvar alls respektive mycket stort ansvar. De som svarar ger sig själva ett betyg som ligger på den övre halvan med ett me-delvärde på drygt sju. Man menar också att andra invånare i Sverige tar ett relativt stort ansvar och ger politikerna ett något bättre betyg än både företag och invånare i andra länder.

Ansvar för löner i andra delar av världen:

Företag - 22%

Politiker - 28%

Allmänhet - 36%

Jag själv - 49%

Andelen som håller “helt med” eller “delvis med”

4

« Utfiskning av haven och förstörelse av skogar i alla delar av världen, helt utan tanke på vilka följder detta får och på vad extremt kortsiktiga dessa ekonomiska vinster är »

- Om politikers och företags bristande ansvar

Kvinnor tar mer ansvar, särskilt som konsumenter och vill ha ansvarstagande arbetsgivare

Kvinnor tycker ansvar är viktigare än män och säger sig genomgående ta ett större ansvar. Kvinnor anser i något högre grad att ansvaret också gäller globalt och globala frågor. Kvinnor utmärker sig dock tydligast ge-nom att handla mer miljö- och rättvisemärkt. Här finns klart bättre kun-skap om de mer ansvarfulla alternativen. Men samtidigt är begränsade resurser ett större hinder för kvinnor än för män att ansvar. Kvinnor bedömer att deras ekonomi är ett lika stort hinder som svårigheten att ändra invanda beteenden. För män är svårigheten att ändra beteendet det helt dominerande hindret. Kvinnor är betydligt mer intresserade av att arbeta för en ansvarsfull arbetsgivare och det påverkar deras arbet-sinsats mer än det gör för män. De män, som deltagit i undersökningen, arbetar dock mer ideellt än kvinnorna. De ser samtidigt mindre prob-lem med att placera pengar i aktier och fonder i mindre ansvarsfulla bolag.

De med mindre resurser menar sig inte ha råd att ta ans-var som konsumenter

De som svarat har också fått ange hur mycket resurser i form av pengar etc de har tillgång till då de ska fatta sina dagliga beslut. Skillnaderna mellan grupperna är ofta små. Väntade resultat, som att de som anser sig ha mindre resurser handlar mindre rättvisemärkt, skänker min-dre pengar men använder mer miljövänliga transporter understryker Ansvarsbarometerns tillförlitlighet. Det absolut största hindret för denna grupp är att de inte anser sig ha råd att ta ansvar. Skillnaderna är dramatiska jämfört med dem som anser sig ha gott om resurser, som i princip inte ser resursproblem som något hinder överhuvudtaget. De med mer resurser utmärker sig samtidigt genom att oftare ge pengar till mer behövande och genom att arbeta mer ideellt. De har också ge-nomgående en mer positiv syn på hur ansvarstagande politikerna är.

Kunskaperna om alternativa sätt att konsumera behöver stärkas bland unga

Åldersskillnaderna är inte dramatiska. Åldersgruppen mellan 20 och 35 år deltar inte särskilt aktivt i ideellt arbete och de som är över 35 år och därmed mer etablerade tar genomgående mer aktiva ansvarsbeslut när de konsumerar. De under 20 år har små ekonomiska resurser men säger sig också, förvånande nog, ha betydligt sämre kunskap om de mer ansvarsfulla alternativen.

5

Viljan att ta ansvar ökar

Resultatet av Ansvarsbarometern 2010 för Västsverige visar stora likheter med de resultat som liknande internationella studier ger. Ansvarsbegreppet täcker även i andra länder in en rad olika om-råden. Andelen som tar ansvar eller är beredda att genomföra livsstilsförändringar varierar dock mellan olika geografiska om-råden; från en fjärdedel av de tillfrågade på ett globalt plan till tre fjärdedelar i Europa.1 Sverige ligger i topp när det gäller viljan att ta ansvar för miljö och klimat.2 Andelen som säger sig ta personligt ans-var eller är beredda att göra det ökar kontinuerligt internationellt under senare år.

Kostnader vanligaste hindret

Det vanligaste hindret i internationella studier är inte som i Sverige svårigheten att bryta invanda beteenden. Det är den upplevda kost-naden. Men därutöver anses brist på kunskaper, svårigheter att bryta med invanda beteenden, bristande alternativ samt uppgivenhet utgöra betydande hinder.3 För att få kunskaper om hur man kan kon-sumera mer ansvarfullt vänder man sig helst till andra konsumenter, expertorganisationer och media samt i växande utsträckning till Internet. Däremot är tilltron till information från företag, butiksper-sonal, fackföreningar och myndigheter oftast inte lika stor.4

Från västsvenskt ansvar till ansvar globalt

7

« Såväl oro för den egna ekonomin som växande hänsynstagande för miljön kan förklara det senaste årets ökning av ekologiskt hållbara beteenden bland konsumenter runt om i världen »

- Greendex, 2009

« Konsumenter litar mer på oberoende informationskällor än på information från företag i form av t.ex. flygblad, websidor och promotionsmaterial »

- Accountability, 2009

Företag som vill ha en bra framtid bör agera ansvarsfullt och kommunicera det

Andelen människor, som i internationella studier säger att företags ans-varstagande påverkar deras sätt att konsumera har ökat under senare år. Den uppgår nu till tre fjärdedelar av de tillfrågade.5 En ungefär lika stor andel uppger att ett företags ansvarstagande påverkar deras vilja att vara anställda av och deras lojalitet mot företaget. De säger sig också hålla sig uppdaterade över hur väl deras nuvarande arbetsgivare tar sitt ansvar. Hel nio av tio uppger också att de är intresserade av att delta i eventuella s.k. CSR-aktiviteter på sin arbetsplats.6

Internationella undersökningar pekar också samstämmigt på att med-borgarna uppfattar att företag har ett så kallat “medborgaransvar”; Ett ansvar som är bredare än deras dagliga operativa arbete. Ett ansvar som man dessutom anser det vara särskilt viktigt att företagen tar i fattigare länder. Principen om ”polluter pays” bör gälla; ju mer slitningar en aktör har orsakat på samhället, desto större ansvar bör den ta.7 Privatperson-ers ansvar anses dock - vilket också är fallet i Ansvarsbarometern – i första hand vara kopplat till det egna hemmet. Organisationers ansvar gäller i större utsträckning de “stora” globala frågorna.8

7

« På samma sätt som medborgarna i USA belönar de företag som är goda samhällsaktörer så bojkottar de dem som är mindre ansvarstagande. Detta är ett resultat som har varit ihållande under många års tid »

- Cone, 2007

Liksom i Ansvarsbarometern ser vi i internationella undersökningar ett glapp mellan det ansvar som aktörer anses ha och hur väl de faktiskt anses ta sitt ansvar. Enbart en femtedel av alla företag bedöms ta sitt ansvar. Och andelen har minskat under senare år. Vissa sektorer klarar sig bättre, såsom bioteknik och medicin. Media och banker har förlorat förtroende.9 I de flesta länder är förtroendet för företag högre än för politikerna och den offentliga sektorn. Bland invånarna i Västsverige var situationen den omvända. Detta ligger i linje med den stabila ökning av förtroendet för politiker, som SOM-institutet har observerat bland västsvenskar under slutet på 2000-talet. Slutligen kan konstateras att idéburna organisationer anses ta ett betydligt större ansvar än samtliga andra aktörer på den internationella arenan.10

8

« Företag har förlorat förmågan till ensamt

ledarskap; de måste gå samman med andra

aktörer för att de globala problemen ska gå att lösa »

- Edelman Trust Barometer, 2009

Internationellt finns ett ökat intresse för ansvarsfrågor. Såväl inter-nationellt som på hemmaplan finns samtidigt mycket kvar att göra. Det gäller kunskaper, verktyg och att skapa en ännu mer konkurren-skraftig marknad för mer hållbara alternativ. Det gäller i huvudsak att få invånarna att agera mer som de säger att de faktiskt är villiga att agera, i Västsverige och internationellt. Tre av fyra invånare inser att det spelar roll hur de agerar. Men det är svårt att ändra beteenden. Det måste vara lätt att hitta bra alternativ och att förstå vinsten med att välja dem.

Bristen på ansvarstagande hos den enskilde individen bygger dock samtidigt på en rationell vetskap om att det engagemang man visar inte är mycket värt, om inte samhället som helhet och framför allt större aktörer bland företag och ledande politiker är med och tar ansvar. Här brister det. Tilltron till politiker och företag är relativt låg även om den glädjande nog är något högre i Västsverige. Framför allt är tilltron till politikernas vilja och förmåga att ta ansvar högre i Västsverige än i flertalet motsvarande undersökningar internatio-nellt.

Företag och organisationer, som agerar mer långsiktigt och mer ans-varfullt, kommer att tjäna på det. Ledarskap i samhällsansvarsfrågor har förutsättningar att bli en avgörande konkurrensfördel långsiktigt.

Slutsatser Ansvarsbarometern 2010

9

Samsynen mellan Ansvarsbarometern 2010 och rader av internatio-nella studier är stor. Företagens och andra arbetsgivares sätt att agera påverkar inte bara viljan att arbeta i organisationen. Det påverkar också kvalitet och engagemang i det arbete som utförs. Det påverkar viljan att investera och tilltron till organisationen som helhet. Intresset att med-verka i olika samhällsinriktade aktiviteter på den egna arbetsplatsen är stort internationellt. Omfattningen av denna typ av utvecklingsinsatser är tveklöst låg i Västsverige i dag.

Sist men inte minst: Ansvar handlar först och främst om att ta hand om nära och kära. Det är en sanning som verkar gälla globalt. Kopplingen mellan vårt sätt att ta ett bredare ansvar för hur vi agerar i dag och möj-ligheten för kommande generationer att leva i ett fungerande samhälle behöver bli mycket tydligare. Utan ett rejält globalt ansvarslyft ökar riskerna betydligt för konflikter, svält, flykting- och klimatkriser. Livs-villkoren för mängder av invånare runt om på jorden måste stärkas. Ett ökat fokus på ansvarstagande i Västsverige kan ses som en del i detta och kommer under alla förutsättningar att bidra till att skapa konkur-renskraftiga organisationer och därmed en bra framtid för invånarna i Västsverige.

10

Slutnoter

1. HSBC, 2008; Greendex, 2009; Eurobarometern, 2008a; Natural Marketing Institute, 20072. Eurobarometer, 2008a3. Accountability, 2009; Eurobarometern, 2008a; Greendex, 2009; Carbon Trust Standard, 2009; Cone, 2009; Defra, 2009; GlobeScan, 2007; Ipsos Mori, 2007b; Naturvårdsverket, 2008; Pricewaterhousecoopers, 2008; Rewir, 20084. Edelman Trust Barometers, 2009; APCO, 2004; Eurobarometer, 2008a; Nielsen, 2009; GlobeScan, 2007; Accountability, 2009; Fleishman-Hillard/NCL, 2007b; Konsumentverket, 2009; Rewir, 20085. Edelman Trust Barometer, 2009; APCO, 2004; Cone, 2007; Ipsos Mori, 2007b; Fleishman-Hillard/NCL, 2007a; Carbon Trust Standard, 2009; Corporate Culture, 2007, BBMG, 20086. Reputation Institute, 2006; Cone, 20067. Edelman Trust Barometer 2009; Eurobarometer, 2008a; HSBC, 20088. DEFRA, 2009; Greendex, 2009, Egg Branding, 2007, Nielsen, 2009, Ipsos Mori 2007b; Konsumentverket, 2009; Eurobarom-eter, 2008a; Rewir, 20089. Edelman Trust Barometer, 2009; Reputation Institute; 2007; GlobeScan 2007; Golin Harris, 2006; Fleishman Hillard, 2007a; Harris Interactive, 2009; Cone, 2009; RT Strategies/Waggener, 2009

10. Edelman Trust Barometer, 2009; Greendex, 2009; HSBC, 2008; Svenska Trender: 1986-2007; Västsvenska Trender, 2009

11

Källor

AccountAbility 2009. What Assures Consumers in an Economic Downturn?

APCO. 2004. Global CSR Study. APCO Worldwide.

BBMG. 2007. Highlights from the BBMG Conscious Consumer Report.

Carbon Trust Standard. 2009. Consumer Poll.

Cone. 2006. Cone Millennial Cause Study. I: Mirvis, Philip H. År? What Do Surveys Say. About Corporate Citizenship?

Boston College Center for Corporate Citizenship

Cone, 2007. Research Report. 2007 Cone Cause Evolution & Environmental Survey

Cone. 2009. Cone Consumer Environmental Survey - Fact Sheet.

Corporate Culture. 2007. Customer Trust Index Summary Findings.

Defra. 2009. Survey of Public attitudes and behaviours towards the environment tracker. Survey - statistical release,

Defra - Department for Environment, Food and Rural Affairs. Nobel House, 17 Smith Square, London

Edelman. 2008. Good Purpose Study.

Edelman. 2009. Edelman Trust Barometer.

Egg Branding. 2007.

Eurobarometer. 2008a. Attitudes of Europan Citizens Towards the Environment. Special Eurobarometer, Europan Com-

mision.

Fleishman-Hillard/National Consumers League. 2007a. Rethinking Corporate Social Responsibility - Executive sum-

mary.

Fleishman-Hillard/National Consumers League. 2007b. Rethinking Corporate Social Responsibility. I: Mirvis, Philip H.

År? What Do Surveys Say. About Corporate Citizenship? Boston College Center for Corporate Citizenship.

GlobeScan. 2007. CSR Monitor. I: Sustainable Consumption: Facts and Trends From a Business Perspective. WBSCD,

2008

GolinHarris. 2006. Doing Well by Doing Good: The Trajectory of Corporate Citizenship in American Business. I: Mirvis,

Philip H. What Do Surveys Say. About Corporate Citizenship? Boston College Center for Corporate Citizenship.

Good Business. 2007. Concerned Consumer Index .

Greendex 2008: Consumer Choice and the Environment – A Worldwide Tracking Survey. I: Sustainable Consumption:

Facts and Trends From a Business Perspective. WBCSD, 2008

Greendex 2009: Consumer Choice and the Environment – A Worldwide Tracking Survey. GlobeScan Incorporated, To-

ronto, Canada

Harris Interactive. 2009. The Reputations of the Most Visible Companies - Highlights from the Annual RQ 2008.

HSBC,. 2008. Climate Confidence Monitor 2008. HSBC Climate Partnership.

Ipsos Mori. 2007a. Ipsos’ i-Rep-Survey.

Ipsos Mori. 2007b. Survey of Attitudes to Corporate Responsibility.

Konsumentverket. 2009. Vardagen och miljön.

Natural Marketing Institute. 2007. European LOHAS Report.

Naturvårdsverket. 2008. Allmänheten och Klimatförändringarna 2008. Rapport 5904.

PricewaterhouseCoopers UK Retail & Consumer Group. 2008. Sustainability: Are Consumers Buying It?

Reputation Institute. 2006. RepTrak Pulse 2006: Social Responsibility Report. I: Mirvis, Philip H. År 2008. What Do

Surveys Say. About Corporate Citizenship? Boston College Center for Corporate Citizenship.

Rewir. 2008. Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan. Rewir AB. Stockholm. Sverige.

RT Strategies/Waggener Edstrom Worldwide, 2009. Consumer and Marketing Expert Poll .

Svenska Trender: 1986-2007. SOM-rapport 2008:19. SOM-Institutet, Göteborgs Universitet.

Västsvenska trender: 1998-2007. SOM-Institutet, Samhälle, Göteborgs Universitet.

12

Så här genomfördes Ansvarsbarometern 2010:Datainsamlingen genomfördes genom en webbenkät under november-december 2009. En kombination av kvoturval och självselekterande urval användes. De svarande nåddes via annonser på sex stycken västsvenska dagstidningars webbsidor och en internetcom-munity samt via mailutskick. Andelen västsvenskar som svarat på hela enkäten uppgår till 355 personer. Att de internetsidor som användes inte utgör en representativ urval-sram över den västsvenska befolkningen, kombinerat med att det i större utsträckning är välutbildade och yngre personer som läser dagstidningar på nätet, innebär begränsnin-gar i studiens representativitet. För att öka representativiteten samlades datan in i flera omgångar med försök att täcka in kvoterna kön, ålder och geografi. Som vi ser finns det dock snedvridningar i materialet, framförallt när det gäller personer över 65 års ålder, liksom gällande kön och de boende i Lidköping/Skövde, Göteborg och Borås.

Den största konsekvensen av att svarandepopulationen förväntas vara något mer välutbildad och ekonomiskt välmående än den västsvenska befolkningen i sin helhet, är att de svarande kan tänkas vara något mer positiva till sitt eget ansvarstagande än den genomsnittlige västsvensken är. Analysen är dock i första hand inriktad på större mönster i samhället, inte på detaljer. Att dessa mönster stämmer väl överens med de i liknande undersökningar innebär att studiens resultat på det stora hela kan anses vara trovärdigt.

Förstudie för Ansvarsbarometern:De internationella jämförelser som görs i rapporten för Ansvarsbarometern 2010 är base-rade på en förstudie som Stefan Molnar, Samhällsanalytiker, genomförde under 2009. I denna redogörs för 37 stycken internationella index och andra undersökningar som berör ansvarsfrågan. Förstudien samt enkäten för Ansvarsbarometern finns att hämta på: www.csrvastsverige.se/vad-vi-gor/program-och-projekt/ansvarsbarometern

Initiativ och genomförande:Ansvarsbarometern har tagits fram och genomförts efter ett initiativ år 2009 av styrelse-medlemmarna i CSR Västsverige; Catarina Munck och Peter Nyström. Ansvarbarometern har genomförts av Samhällsanalytiker Stefan Molnar och Tomas Ekberg, Chefanalytiker vid Västra Götalandsregionen.

Mer informationKontakta föreningens kansli via kansli@csrvastsverige eller gå in på www.csrvastsverige.se eller direkt till http://csrvastsverige.se/vad-vi-gor/program-och-projekt/ansvarsba-rometern/

Design och fotografi:Rapportdesign av: Stefan Molnar

Fotografier: © Kim Falck (bild-innehållsförteckning, samt s. 4, 9 ), 0735-675276; Benja-min Taft (bild-förord samt s. 1, 3, 6, 7, 8, 10), 0705-455461, benjamin@taft.se

Om CSR Västsverige:CSR Västsverige (Public and Private Social Responsibility Initiative) är en ideell förening bildad 2008, som består av företag, myndigheter, frivilligorganisationer och högskolor iVästsverige, som arbetar för hållbar samhällsutveckling, för ökad konkurrenskraft iorganisationer och utvecklingskraft i regionen. Föreningen hade 80 medlemmar i mars 2010.

13

Kön Förvän-tat

Obser-verat

Ålder Förvän-tat

Obser-verat

Städer Förvän-tat

Obser-verat

Män 50 41 15-19 8 9 Borås 13 24

Kvinnor 50 59 20-34 23 31 Göteborg 60 46

35-49 25 29 Halmstad 15 9

50-64 23 26 Lidköping &Skövde

17 7

65+ 21 5 Trollhättan 11 14

Att ta ansvar är grunden för allt samhällsengagerat arbete. Men vad innebär ansvar för invånarna i Västs-verige och hur ser dom på sin egen och andras förmåga och vilja att ta ansvar? Om det handlar CSR Västsverig-es ansvarsbarometer.

Första omgången av denna årliga studie - Ansvarsba-rometern 2010 - genomfördes i Västsverige under no-vember/december 2009. Liksom på ett internationellt plan finns det bland invånarna i Västsverige ett intresse för ansvarsfrågor, samtidigt som det också finns mycket kvar att göra. Genom att bidra med ökad förståelse för ansvarsfrågan är Ansvarsbarometern tänkt att kunna fungera som ett stöd i arbetet för större samhällsans-var. Långsiktigt ska barometern förhoppningsvis också kunna uppmäta en positiv utveckling i form av ett mer utbrett lokalt och globalt ansvarstagande bland in-vånare i hela västsverige.

www.csrvastsverige.se