annons hela denna tematidning Är en …doc.mediaplanet.com/all_projects/5875.pdfallt större...

Banner251 x 40 mm

RINKFULL WIDTH

CLEANTECH

Ewa Björling, Handelsminister (m): Att vi är så långt framme inom miljöteknik hänger ihop med det allmänna intresset för naturen och

miljön som länge genomsyrat det svenska samhället.

FO

TO

: Y

LV

A S

UN

DG

RE

N

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANETANNONS ANNONS

Nr. 1 / September 2010Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus

StockholmUtnämnd till Europas första miljöhuvustad

Det bruna guldetFler biogasbilarökar efterfrågan på biobränsle

INGEMAR JOHANSSON, CENTER POLITIKER I FALKENBERG.

5TIPSTIP

VAR MED & BYGG EN GRÖNARE PLANET

Miljöteknikföretaget som utvecklar och producerar biogasanläggningar

www.biogassystems.se

2 · SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UTMANINGAR

Svensk miljöteknik bäst i världen?

1/3 251 x 110 mm

THIRD PAGEFULL WIDTH

Det kommer ofta rapporter som påtalar dagens behov och sätter pris-lappar på framtiden. Aff ärsmöjligheterna framstår som oändliga för de företag som kommer med lösningar på miljöproblemen. Men hur ser det egentligen ut bland Sveriges miljöteknikföretag?

De senaste åren har Swentec, Sveriges miljöteknikråd, gjort fl era kartlägg-ningar av svenska miljöteknikföre-tag. Med hjälp av

resultaten har vi byggt upp Sveri-ges största samling med goda ex-empel. Vi har samlat företagen på vår hemsida där man i dag kan sö-ka efter referensanläggningar och svenska leverantörer utifrån olika miljöteknikområden och geogra-fi sk placering. Resultatet är impo-nerande. Sverige har mängder med smarta lösningar och framgångs-rika företag.

Statistiken är tydlig

1Swentec har också de senaste åren, tillsammans med Sta-

tistiska centralbyrån, SCB, tagit fram statistik om den svenska mil-jötekniksektorn. Statistiken visar att miljötekniksektorn fortfaran-de är ganska liten – men växande. Trenden är tydlig: Sveriges cirka 6 500 miljöteknikföretag har de se-naste åren ökat i omsättning och export proportionerligt mer än traditionell industri. Samtidigt som den nya tekniken bidrar till en bättre miljö och konkurrerar ut gammal teknik skapas jobb, till-växt och skatte intäkter.

Statistiken visar också tydligt att de allra fl esta miljöteknikföretag är väldigt små. Det innebär att de fl es-ta inte kommer att kunna ta del av de kommande årens stora inves-teringar runt om i världen. Därför måste förutsättningar skapas för företagen att växa på hemmaplan.

Hitta partners och samverka

2Vi tror att svenska företag skulle tjäna mycket på utökad

samverkan. Sverige behöver utveck-la nya aff ärsmodeller. Satsa på bran-schöverskridande kunskapskluster där akademi, näringsliv och off ent-lig sektor samverkar över gränser-na. Sverige har en unik chans att bli världsledande inom fl era områden. Ett exempel är biomassa som kan användas av fl era branscher till pro-dukter såsom biobränsle, fordons-bränsle, råvaror till kemikalier, samt plaster och material med mera.

Nyttja de stöd som finns

3Staten har de senaste åren satsat 500 miljoner på miljö-

teknik. Den största delen av peng-arna går ut som stöd till forskning och företag. Det fi nns stöd att söka för de företag som behöver bygga demonstrationsanläggningar eller verifi era sin teknik, men det gäller som företag att vara aktiv och hitta stöden.

Swentec är en också en del av sta-tens satsning. Vårt nuvarande uppdrag att stärka svensk miljö-teknik fi ck vi 2008 och det löper ut vid årsskiftet. I ”Handlingsplan för svensk miljöteknik” har Swentec, tillsammans för företag, bransch-organisationer och akademin, fö-reslagit 82 åtgärder för framtida statliga satsningar. Svensk miljö-teknik är viktig och kommer att bli ännu viktigare för svensk industri i framtiden.

Utnyttja era miljökunskaper

4När Swentec representerar Sverige eller träff ar organisa-

tioner och företag från andra län-der får vi ofta höra hur gott rykte vårt land har. Tyvärr får vi även ofta höra hur dåliga vi är på att omsätta detta goda rykte i aff ärer. Detta måste vi ändra på. Vi tror att den svenska kunskapsnivån inom mil-jöfrågor är större än i de fl esta andra länder. Använd den kunskapen.

Sist men inte minst, vi måste ju bli bättre på att tala om vad vi är bra på. Ett sätt att göra det är att visa upp goda exempel. Hur hittar man nu då till Sveriges största samling med goda exempel? Jo, här;

“En väldigt spännan-de nyhet är även att man i framtiden tän-ker sig att byggnader ska bli plusenergi hus och kunna leverera tillbaka energi”

Henrik Wingfors Ansvarig för energi-effektivisering och elfordon på Svensk Energi.

VI REKOMMENDERAR

SIDA 14

Biobränsle s. 6Efterfrågan på biobränsle ökar och miljövinsterna är stora.

Allt större betydelse s. 12Försäljning av elcertifi kat ger elprodu-centerna extra intäkter utöver intäkterna från elförsörjning.

CLEANTECH NR 1, SEPTEMBER 2010

Redaktionschef: Nadine KissmannAffärsutvecklare: Linus WennerströmRedigerare: Alex Mak

Ansvarig för denna utgåva:Projektledare: Fredrik LundbergTel: 08-510 053 00E-post: [email protected]

Distribution: Svenska Dagbladet, september 2010 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall

Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00Fax: 08-510 053 99E-post: [email protected]

Vid förfrågningar kontakta:Linus Wennerström

Vi får våra läsare att lyckas!

Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer.Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

“Vi tror att den svenska kun-skapsnivån inom miljöfrågor är större än i de fl esta andra län-der. Använd den kunskapen.”

Berit Gullbransson Verksamhetschef, Swentec

!Läs merpå webben:

swentec.se/hitta_miljoteknik

Smart balans I takt med att vi vill införa mer förnybar el, behöver vi betydligt smartare elnät. Vi måste ha ett nät där vi bättre kan mäta, övervaka och styra både produktion och elanvändning. Ett exempel på detta är de nya elmätarna som infördes häromåret.

Anders Mannikoff och hans team ingår i ett stort europeiskt forskningssamarbete för att utveckla framtidens smarta elnät. SP:s roll är att bidra till ny mätteknisk kunskap, bland annat för elöverföring med högspänd likström (HVDC). Detta är ett bra exempel på det vi menar med Science Partner.

Anders Mannikoff, projektledare för kompetensplattformen SP Wise Measurements for Smart Grids. Gå in på www.sp.se om du vill veta mer.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation. Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. www.sp.se

Med en energiförbrukning på 55 kwh / m2 mer än halverades

Boverkets nuvarande krav om 110 kwh / m2 och år i ByggVestas

senaste projekt i Henriksdalshamnen. Tack vare god täthet i kli-

matskalet kombinerat med det högeffektiva värme och ventila-

tionssystemet VoltAir System från Kraft&Kultur har vi förändrat

synen på energiförbrukning i fl erbostadshus. VoltAir Systems

nya generation av FTX-aggregat håller världsklass med SP-tes-

tad temperaturverkningsgrad på 90%. Ett exempel på hur den

nya standarden på 55 kwh / m2 per år kan åstadkommas i prak-

tiken. Och som Stockholms stad nu tillämpar i Norra Djurgårds-

staden med visionen att skapa ”En miljöstadsdel i världsklass”.

Men långsiktigt hållbara bostäder handlar om mycket mer än

uppvärmningskostnader. Därför är ByggVestas Egenvärmehus

byggda med miljövänliga material, har effektiv avfallshante-

ring, individuell mätning av värme, el och varmvatten, elsnål

belysning och yteffektiva planlösningar – vilket gör att husen

totalt förbrukar mycket mindre energi under hela sin livscykel

jämfört med konventionella hus. Som hyresgäst ska det vara

enkelt och självklart att bo och leva på ett långsiktigt hållbart

sätt. Vi vill göra det lätt att göra rätt.

ByggVesta är Sveriges ledande utvecklare av gröna hyresrätter, med uppstart av 410 klimatkloka hyreslägenheter under 2010. www.byggvesta.se

www.voltair.se

HALVERAD ENERGIFÖRBRUKNING I NORRA DJURGÅRDSSTADEN – EN MILJÖSTADSDEL I VÄRLDSKLASS

I ByggVestas senaste projekt i Henriksdalshamnen halverades Boverkets nuvarande krav om 110 kwh / m2 och år.


NYHETER

1/3 251 x 110 mm


Stockholm har som första stad nå-gonsin blivit utnämnd till Europas miljöhuvudstad av EU-kommissi-onen. Bo Bladholm är ordförande i Stockholms stadsfullmäktige:

– Den här betyder oerhört myck-et för oss. Det är ett kvitto på vad vi har åstadkommit och uppriktigt sagt tycker jag verkligen att vi är värda titeln, säger Bo Bladholm.

De städer som var nominerade till Europas miljöhuvudstad 2010 bedömdes inom en rad olika miljö-områden – klimatförändringar, lokala transporter, grönområden, luftkvalitet, buller, avfall, vatten, avlopp, hållbart utnyttjande av mark, biologisk mångfald och mil-jöstyrning – och när alla aspek-ter hade vägts samman stod allt-så Stockholm som slutsegrare. Bo Bladholm känner sig hedrad å sta-dens vägnar, men egentligen är han inte särskilt förvånad.

– Vi har jobbat länge med de här frågorna och jag tror inte att någon annan huvudstad har kommit lika långt som vi har gjort.

Bo Bladholm menar att den poli-tiska samsynen är en viktig anled-

ning till att Stockholms stad har lyckats så bra med sitt miljöarbete. Oavsett partitillhörighet har alla strävat mot samma mål och velat slå vakt om miljön.

Globalt intresseEU-kommissionens målsättning med Europas miljöhuvudstad är att den utsedda staden ska funge-ra som förebild och dela med sig av erfarenheter, tankar och idéer. Det arbetet är redan igång eftersom in-tresset för Stockholms miljöarbete sedan tidigare är stort.

– Vi tar emot delegationer från hela världen och blir hela tiden in-bjudna att tala på konferenser och mässor. Det är fantastiskt roligt, men tyvärr kan vi inte tacka ja till allt, säger Bo Bladholm.

Många städer och länder vill veta vad som ligger bakom Stock-holms framgångar och en viktig del är inlemmandet av miljöfrå-gor i förvaltningarna. Varje för-valtningsbudget måste nämligen innehålla en redovisning av vilka miljöåtgärder man planerar att genomföra under året. På så sätt

följs varje ekonomiskt beslut av ett miljöbeslut.

– Dessutom kräver vi att de före-tag som deltar i våra upphandling-ar är miljöcertifi erade, tillägger Bo Bladholm.

Medvetenhet viktigtBiltullar, cykelbanor, gasstationer, kollektivtrafi k, klimatsmarta hus – under årens lopp har miljöinves-teringarna i Stockholm kostat sta-den stora belopp. Å andra sidan har kostnaderna inom andra områden sjunkit kraftigt tack vare satsning-arna på miljön.

– De största förtjänsterna gör vi till följd av medvetenheten hos Stockholmarna. Bara en sån grej som att man släcker lyset när man går hem från kontoret spar stora belopp, säger Bo Bladholm. Och just medvetenheten hos med-borgarna tror Bo Bladholm är den enskilt viktigaste nyckeln till ett framgångsrikt miljöarbete.

– Man måste informera om nyt-tan med till exempel källsortering och stora infrastruktursatsningar. Alla ska känna att man jobbar till-sammans för miljön, och det tyck-er jag verkligen att vi har lyckats med i Stockholm, avslutar Bo Blad-holm.

BoBladholmOrdförande i Stockholms stadsfullmäktige.

FOTO: STOCKHOLMS STAD

STOCKHOLM ÄR EUROPAS FÖRSTA MILJÖHUVUDSTAD

Fråga: ■ Varför behöver Euro-pa en miljöhuvudstad?

Svar: ■ 80 procent av Europas innevånare bor i städer. Stads-miljön spelar därför en viktig roll för medborgarnas livskva-litet.

JENS ANDERSSON

[email protected]

UTVECKLA STÄDERNA

N MEDIAPLANET

UTTVEEVECKCKCKLALA

1TIPS

Stockholms största nätverk för miljöteknik – för affärsmöjligheter både i Sverige och internationellt

Stockholms Miljöteknikcenter (SMTC) är ett operativt affärsutvecklingscentrum utan eget vinstintresse som styrs av företag med miljö som affärsidé. Fokus för verksam-heten ligger främst på miljöteknik i Stockholm-Mälardalsregionen. För mer information kontakta Hanna Eriksson Lagerberg på tel. 08-598 563 60. www.smtc.se

SEPTEMBER 2010 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

– I form av tid, engagemang och pengar kommer Norra Djurgårds-staden att kosta de inblandade parterna mer än ett vanligt byg-ge. Men det är investeringar som genast kommer till nytta i andrabostadsprojekt i Stockholm och Sverige, säger Staff an Lorentz från Stockholm stads exploaterings-kontor. Som exempel nämner han arbetet med Hammarby sjöstad.

– När Hammarby sjöstad börja-de byggas för drygt 15 år sedan, var många lösningar revolutioneran-de ur miljösynpunkt Men det som då var nytt har i dag blivit praxis och tanken är att Norra Djurgårds-staden ska driva utvecklingen ytterligare ett steg framåt.

Fri från fossila bränslenFör två år sedan beslutade kom-munfullmäktige att Norra Djur-gårdsstaden ska ha en tydlig mil-jöprofi l med tre övergripande mål: Norra Djurgårdsstaden ska vara fri från användning av fossila bräns-len år 2030, stadsdelens koldioxid-utsläpp ska understiga 1,5 ton per person och år till år 2020, Norra

Djurgårdsstaden ska vara anpas-sad till kommande klimatföränd-ringar.

– Framtidens bostäder bör byg-gas med liknande miljömål. Det ligger i tiden. Vi börjar med Norra Djurgårdsstaden men målen kan så småningom komma att gälla andra stadsdelar i Stockholm. När man bygger ett helt nytt område kan man se till att allting fi nns på plats från början och slipper byg-ga om och ändra befi ntliga system, säger Staff an Lorentz.

Hitta helhetslösningarFör att Norra Djurgårdsstaden ska nå de högt uppsatta miljömålen måste man hitta fungerande hel-hetslösningar kring områden som energi, transporter, kretslopp och livsstilsfrågor. För att det ska lyck-as krävs ett nära samarbeta mel-lan förvaltningar, byggherrar och näringsliv.

– Det vi framför allt är duktiga på i Sverige, och som vi uppmärksam-mas för utomlands, är vår förmåga att ha ett samlat grepp på allt: kol-lektivtrafi k, infrastruktur, trafi k-planering, värme, vatten, el, gång, cykel, spårvagn, bussar. Rubbet. Det är jätteviktigt om man vill ska-pa en miljöstadsdel i världsklass, säger Staff an Lorentz.

Med smarta systemlösningar kommer man en bit på vägen mot ett mer hållbart boende, men det är också viktigt att de boendes attity-der och värderingar uppmuntras i en miljövänlig riktning. Exempel-vis ska användarvänliga installa-tioner i Norra Djurgårdsstaden gö-ra det enkelt att själv påverka den dagliga användningen av varm-vatten och hushållsel.

Norra Djurgårdsstaden – miljöstadsdel i världsklass

Staffan LorentzProjektchef, Norra Djurgårdsstaden.

FOTO: STOCKHOLMS STAD

JENS ANDERSSON

[email protected]

Under de kommande åren kommer industri och hamn-miljöer i Stockholm att om-vandlas till en modern, innovativ och miljöanpas-sad stadsdel. Norra Djur-gårdsstaden sträcker sig från Husarviken i norr, över hamnområdet till Loudden i söder och är ett av Europas mest omfattande stadsut-vecklingsområden.

1/3 251 x 110 mm


MINSKA PÅ KOLDIOXIDUTSLÄPP”Vi börjar med Norra Djurgårdsstaden men målen kan så småningom komma att gälla andra stadsdelar i Stockholm”, säger Staffan Lorentz.FOTO: STOCKHOLMS STAD

2010: ■ Tunnelförläggning av kraftledningen mellan Värta-verket och Fisksjöäng. Byggstart för Värtapiren. Gasverket stängs. Byggstart för de första 700 lägen-heterna i Norra Djurgårdssta-den.

2011: ■ Första infl ytning i Nor-ra Djurgårdsstaden

2012: ■ Byggstart för kontor och handel i Södra Värtaham-nen.

2013: ■ Invigning av den nya passagerarterminalen på Värta-piren.

2014: ■ Invigning av den nya moderna godshamnen för con-tainer- och ro-rotrafi k i Nynäs-hamn.

2015: ■ Norra länken öppnar för trafi k. Invigning av kontor och handel i Södra Värtaham-nen.

2017: ■ Norra Djurgårdssta-dens bebyggelse når kajområde-na i Ropsten.

2018: ■ Första infl yttning i bo-städer och arbetsplatser i Fri-hamnen.

2020: ■ Byggstart för nya bo-städer och arbetsplatser på Loudden. Koldioxidutsläppen i Norra Djurgårdsstaden under-stiger 1,5 ton per person och år.

2030: ■ Norra Djurgårdssta-den är fri från användning av fossila bränslen.

TIDSAXEL

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK

Bygg klokare Byggbranschen ställs i dag inför många utmaningar. Framtidens byggnader ska både vara fuktsäkra och ha god innemiljö, dessutom ska de vara mycket energieffektiva. En utmaning är att skapa så kallade plushus där byggnaden producerar mer energi över året än vad som används.

Eva Sikander och hennes kollegor arbetar med dessa frågor i samverkan med byggsektorns aktörer. Framför allt när det gäller att ta fram, förmedla och tillämpa kunskap. Detta är ett bra exempel på det vi menar med Science Partner.

Eva Sikander är sektionschef för Byggnadsfysik och Innemiljö vid SP Energiteknik. Gå in på www.sp.se om du vill veta mera.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation. Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. www.sp.se


– Arbetet med att få till stånd en anläggning tog fart på allvar kring millennieskiftet, men tanken fanns långt tidigare. När man inser vilken potential som fi nns i gödsel känns det slösaktigt att bara låta det ligga, säger Ingemar Johans-son, Center politiker i Falkenberg.

Han låter smått lyrisk när han berättar om den biogasanläggning som kommunen var med och fär-digställde förra året, och det är lätt att förstå honom. Obearbetat av-ger gödsel den farliga växthusga-sen metan, men genom att röta gödslet i en särskild anläggning kan man i stället framställa biogas som exempelvis kan användas till att driva bilar.

När biogas används som for-donsbränsle tillförs nästan ingen ny koldioxid till atmosfären – det är samma koldioxid som bundits i gröna växter som återförs och den koldioxiden kan växterna ta upp på nytt. Förutom koldioxid slipper miljön även utsläpp av tungmetal-ler, svaveloxid, kväve, stoft och sot när bilen drivs med biogas.

Snabba miljövinsterBiogasanläggningen utanför Fal-kenberg, som är en av landets största, producerar cirka 37 giga-wattimmar gas per år. Det motsva-rar fyra miljoner liter bensin och täcker stor del av hela Falkenberg kommuns behov av fordonsgas.

– Allt fl er privatpersoner och före-tag köper biogasbilar och på kom-munen köper vi enbart gasbilar när så är möjligt, berättar Ingemar Johansson.

Falkenberg kommun äger 20 procent av biogasanläggningen, men enligt Ingemar Johannson är det inte av ekonomiska skäl som man gått in i projektet.

– Miljövinsterna är viktigast och vi kan redan se att koldioxid-utsläppen har minskat. Det är svårt att göra en exakt mätning, men på ett ungefär handlar det om en minskning med 1 500 ton.

Lånad gödselAtt hitta en plats att bygga biogas-anläggningen på, var ett av projek-tets tuff aste utmaningar. Det fanns fl era lämpliga områden, men varje gång föll det på de kringboendes motvilja. Det fanns en stor oro för att gasproduktionen skulle lukta illa.

– Till slut gick jag i personlig ga-ranti för att de inte skulle känna någon lukt alls – och det gör de inte heller, berättar Ingemar Johans-son.

Ätradalen, som anläggningen ligger i, är djurintensiv och varje år tar biogasanläggningen emot 50 000 ton svingödsel och 50 000 ton kogödsel från gårdarna runt-omkring. Men man lånar den bara. Efter att gödseln körts genom an-läggningen får man, förutom bio-gas, även biogödsel som lantbru-karna använder till gödning av sina åkrar. Biogödseln är nästan luktfri och har dessutom ett jämnare nä-ringsvärde, eftersom spillning från olika djurarter har blandats.

– I nästa steg siktar vi på att ta hand om allt matavfall i Varberg och Falkenberg kommun och rötar det i vår biogasanläggning. I dag el-das det upp, men i framtiden kom-mer vi att tanka våra bilar med det, avslutar Ingemar Johansson.

FAKTA

■ Biogasanläggningen utan-för Falkenberg har bara funnits i drygt ett år, men koldioxid-utsläppen har redan minskat. På ett ungefär handlar det om en 20 procentig nedgång.

Falkenbergs ■ biogasan-läggning producerar cirka 37 gigawattimmar gas per år. Det motsvarar fyra miljoner li-ter bensin och en god del av Falkenberg kommuns behov av fordonsgas.

Falkenbergs ■ övergripande miljömål är att all energi som förbrukas inom kommunen ska produceras som grön en-ergi inom kommunens gränser.

Anläggningen är ett stort steg på vägen.

Biogödsel, ■ restprodukten från biogasframställning av göd-sel, är nästan helt luktfri och har jämnare näringsvärde. De lokala lantbrukarna använder biogöd-seln i sin växtproduktion och minskar där med både sina ut-gifter och sin användnings av konstgödsel.

Lokal produktion ■ ger även lokala arbetstillfällen. Sys-selsättningspotentialen inom svensk biogasframställning är stor. Det handlar om hundra-tals nya jobb, även i landets mer glesbefolkade delar.

Det bruna guldet – från avfall till bränsle

MILJÖVINSTERNA ÄR VIKTIGAST. ”Allt fler privatpersoner och företag köper bio-gasbilar och på kommunen köper vi enbart gasbilar när så är möjligt”, berättar Ingemar Johansson. FOTO: EVA JOHANSSON BOARP

NYHETER

JENS ANDERSSON

[email protected]

Fråga: ■ Varför ska man satsa på biogasanläggningar?

Svar: ■ Miljövinsterna är stora och med allt fl er biogasbilar i omlopp ökar efterfrågan på biobränsle.

BIOBRÄNSLE

N MEDIAPLANET

BIOBB ÄRÄRÄNSNSLE

2TIPS

BIOGAS

Så funkar det Gödsel kan användas för produktion av biogas och bryts då ner under syrefria förhållanden i en rötkam-mare.

Gödsel från ■ nötkreatur ger mindre gas i en biogasanlägg-ning än gödsel från svin och fj ä-derfä. Det beror på att fodret re-dan brutits ner syrefritt i idiss-larnas magar. Efter rötningen återstår en restprodukt, rötres-ten. Rötad gödsel blir mer homo-gen och därmed lättare att spri-da jämt på åkrarna, samtidigt som den luktar mindre än obe-handlad gödsel.

Avloppsslam ■ vid renings-verk är ett av de vanligaste sät-ten att producera biogas på. Av-loppsvatten kommer in till re-ningsverket där det renas i oli-ka steg innan det släpps ut igen. Tyngre partiklar sjunker till bot-ten i så kallade sedimenterings-bassänger och bildar ett slam. Det är detta slam som sedan pumpas in i en rötkammare och bryts ner till gas.

Mat- och trädgårdsavfall ■ är biologiskt lättnedbrytbart. Det fi nns två typer av biologisk be-handling av avfallet: kompos-tering och rötning. Komposter-ing gör att det organiska avfallet bryts ned med hjälp av syre och mikroorganismer och kan an-vänds som till exempel jordför-bättring. Vid rötning bryts det or-ganiska materialet ned i en syre-fri miljö och biogas bildas. I Sve-rige produceras i dag 1,3 TWh bio-gas från avfall, men den totala po-tentialen beräknas vara 11 TWh.

Skogsavfall, ■ träflis, jord-bruksavfall och annan biomassa kan under hög temperatur och tryck förgasas till en syntesgas som huvudsakligen innehåller metan, vätgas och koloxid. Den producerade biogasen blir då kvalitetsmässigt jämförbar med naturgas.

Grattis Nordkalk.Ni har sparat70 000 ton utsläppav koldioxid (per år).Läs mer om hur du kan spara både

bränsle och utsläpp på www.cortus.se

�� !�"�� #�� #�� $�� !�%�� &��!�'�� #�� !�� $� �� "�� #�!�()"*�+(��)�� "�� *�� ,�� !�()"* �� # �� # �� !�� (�� ! ��

Vi använder inga klorkemikalier. Vi producerar närmare 500 GWh grön el. Vårt avloppsvatten är så rent att fiskarna trivs i det. Nu tar vi ett till och satsar 500 miljoner kronor på att ersätta två gamla oljeeldade ugnar med en ny som eldas med bränslepellets från SCA BioNorr. På det sättet minskar vi utsläppen av koldioxid från fossila bränslen med 80 procent! Satsningen har fått namnet Bio Loop 2011 och gör att vi kan fortsätta öka produktionen på Östrands massafabrik – med mindre och mindre miljöpåverkan.

www.scasundsvall.com SCA ÖSTRAND

Med så små spår som möjligt

LNG – bron till biogassamhället.

Vi bygger Östersjöns första LNG-terminal i Nynäshamn.För oss är LNG bron till biogassamhället. Varför?

LNG – Liquefied Natural Gas – eller naturgas, är det mestmiljövänliga fossila bränslet då det jämfört med oljaavger cirka 30 procent mindre koldioxid. Naturgas hardess utom en rad användningsområden och kan ersätta i stort sett alla fasta och flytande bränslen i olika för -brän nings sammanhang.

Då naturgas och biogas främst består av metan kan deblandas. Naturgas är därmed en bra back-up när bio -gasen inte räcker till.

Vi kan hjälpa dig att reducera koldioxidutsläppen ochsamtidigt minska din totala energiförbrukning.

Kontakta oss:

Peter Jansson, 070-579 65 46, [email protected] Sandqvist, 070-228 82 37, [email protected] Eriksson, 070-627 03 22, [email protected] Jerve, +47 952 763 55, [email protected]

AGA – ideas become solutions.

www.aga.se


fj ärrvärmedistribution och nya renod-lade bakteriestammar som påskyndar biogasröta från VA-slam.

– Genom statliga och kommunala upphandlingar kan vi också bidra till att ny teknik utvecklas. Det gör vi i dag, men vi kan bli ännu bättre. Upphand-lingar i internationella organisatio-ner, till exempel FN och Världsban-ken, skulle också kunna skötas mer eff ektivt, säger Ewa.

Behovet av rent vatten, drägli-ga sanitära förhållanden och en eff ektivare avfallshantering är enormt i många länder och Ewa Björling är övertygad om att Sverige kan bidra till att utveck-lingsländer får en mer eff ektiv och välfungerande infrastruktur. Genom mer modern miljöteknik kan många länder hoppa över ett antal utvecklingssteg, precis som man gjort när det gäller telefoni, och på så sätt få lösningar som är långsiktigt hållbara.

Säljstöd ute i världen– Det finns fl era vägar att utveck-la och öka exporten av svensk mil-jöteknik. Många miljöteknikaff ä-rer är långa processer och småföre-tag saknar ofta den uthållighet som

krävs för att bearbeta en ny export-marknad. Regeringen gav 2008 Expor-trådet i uppdrag att främja små och medelstora miljöteknikföretags ex-portsatsningar genom praktiskt sälj-stöd på plats ute i världen. Andra sätt att skapa förutsättningar för miljötek-

nikföretagen att växa är att mins-ka på byråkrati, skatter och avgif-

ter, säger Ewa Björling.Enligt en rapport som

Världsnaturfonden presen-terade i mars i år beräknas de globala investeringarna i miljöteknik de komman-de 30 åren uppgå till 350 biljoner dollar, det vill säga mer än sju gånger den glo-

bala BNP:n. – Så möjligheterna inom

miljöteknik är mycket sto-ra. Det fi nns bland annat stora investeringar att gö-

ra för att eff ektivisera en-ergianvändningen i bostäder och byggnader ifrån 1950- och 1960-talet, såväl i Sverige som i Europa och i resten av världen, avslutar Ewa Björling.

– Intresset är stort för svenskt kun-nande inom grön samhällsplanering och eff ektiv integration av infrastruk-tur. Vattenrening, energieff ektivise-ring, bioenergi samt avfallshantering är andra bitar där vi har många dukti-ga företag, säger handelsminister Ewa Björling (m).

– Att vi är så långt framme inom miljöteknik hänger ihop med det all-männa intresset för naturen och mil-jön som länge genomsyrat det svenska samhället. Vi var tidiga med en off ensiv miljölagstiftning i slutet av 1960-talet. Högre krav på utsläppsrening ledde till att ny teknik utvecklades. Det kommu-nala självstyret har bidragit till lång-siktiga investeringar och efter oljekri-sen på 1970-talet byggde många kom-muner ut sina fj ärrvärmesystem och utvecklade system för att utnyttja energi smartare.

Positiv med konkurrensEwa Björling framhåller dock vikten av att, i en värld med global konkur-rens, ständigt sträva efter att bli bätt-re. Konkurrensen ser hon i grunden som positiv, eftersom den sporrar till

utveckling, forskning och eff ektivise-ringar. Sveriges miljöteknikråd, Swen-tec, presenterade i fj ol en rapport till regeringen med 82 olika förslag för hur Sverige ska bibehålla och utveck-la vår position. På regeringskansliet pågår nu ett arbete med att utveckla en miljöteknik strategi, bland annat utifrån detta förslag.

– Det handlar mycket om att skapa ett bra innovations- och företagskli-mat samt att ha ett bra utbildningssys-tem för att försörja våra företag med kompetent arbetskraft. Vid en hel del av landets universitet och högskolor fi nns inkubatorer för nya produkter och företag, och många lärosäten har ett aktivt samarbete inom miljötek-nikområdet med andra lärosäten, före-tag och organisationer. Här fi nns en potential som bör tas tillvara och ut-vecklas, säger Ewa Björling.

Kunnande från andra områdenDet är enligt Ewa också viktigt att dra nytta av kompetens och kunnan-de från andra områden. Miljöteknik som utvecklas från IT, bio-, rymd- och nanoteknik kan både skapa nya pro-dukter och komplettera befi ntliga sys-tem. Som exempel nämner hon avan-cerad mjukvara som kan optimera

PROFIL

EwaBjörling

Ålder: ■ 49. Bakgrund: ■

Docent i virolo-gi. Arbetat som HIV-forskare vid Karolinska Insti-tutet. Riksdags-ledamot sedan 2002.

Familj: ■ Man, två barn, hund och katt.

Bor: ■ Ekerö Intressen: ■

Bilar och skidåk-ning.

Fråga: Vad görs i Sverige för att främja utvecklingen och exporten av miljöteknik? Svar: Handelsministern framhåller vikten av utbildning och ett bra innovations- och företagsklimat.

Svensk miljöteknik går på export

EVA GUSTIN

[email protected]

LEDARE TILL LEDARE

STOCKHOLM

INSPIRATION

FOTO

: EM

ILIA Ö

IJE

Tempte

Globala utmaningar som brist på dricksvatten och energi kräver nya lösningar, som kan kombinera ökat välstånd med minimal miljöpåverkan. Här kan Cardo spela en viktig roll. Vi bidrar med ABS EffeX, marknadens mest energi-effektiva dränkbara pump för avloppsvatten. Och vi erbjuder Crawford Monitoring System, som kan mer än halvera energiförlusterna genom industriportar.

Potentialen för reducering av energiförbrukning och miljö-påverkan är enorm. Bara i Storbritannien skulle en övergång till ABS EffeX-pumpar i avloppsreningsverken kunna spara mer än 800 GWh. Det är lika mycket energi som behövs för att värma 55.000 villor under ett år. Att använda Crawford Monitoring System vid alla lastkajer i Europa skulle spara nästan lika mycket. Energieffektivt och till stor nytta för vår miljö.

www.cardo.com

Less is more


VI BRYR OSS OM NATUREN”Att vi är så långt framme inom miljöteknik hänger ihop med det allmänna intresset för naturen och miljön som länge genomsyrat det svenska samhället” säger Ewa Björling.FOTO: GUNNAR SEIJBOLD

1/3 251 x 110 mm


Steps to export

1Utnyttja Exportrådets ”Steps to Export”-tjänst. Där kommer du bland

annat att få hjälp med vilka marknader som du har bäst chanser på.

Ta hjälp av Exportrådet

2Om du redan har en plan, undersök möjlig-heterna att ta hjälp av

Exportrådet på plats ute i värl-den och utnyttja inkubatorverk-samheten. Det vill säga etablera ett så kallat BSO, Business Sup-port Offi ce, där du på plats får hjälp och får någon som kan job-ba åt dig i landet så att säga.

Långsiktig plan

3Ha en långsiktig plan – det tar tid i många län-der.

Möjlig partner

4Swedfund kan vara en möjlig partner på ett an-tal marknader.

Partnerskap

5Skapa partnerskap och konsortium tillsammans med andra företag.

EWA BJÖRLINGS TIPS

5

Det märks när du är säker.

DET FASTA HANDSLAGET

DET TRYGGA LEENDET

DEN LUGNA BLICKEN

Kroppsspråket säger mycket, oavsett var i världen du befinner dig. När du känner dig säker på din sak utstrålar du förtroende och trygg-het på ett sätt som inte går att ta miste på. Med EKN:s garantier för betalning och finansiering har du en grund-trygghet i din affär som gör det möjligt för dig att koncentrera dig på kunden, produktionen och leveransen. Resultatet? Fler och säkrare exportaffärer – även på marknader som du inte trodde var möjliga för dig.

www.ekn.se

FLER OCH SÄKRARE EXPORTAFFÄRER MED GARANTERAD BETALNING.

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK


INSPIRATION

E n öppen arena kring förnybar energi

FÖRDEL FÖR ALLA”Vår vision är att människor som bor på landet inte bara ska kunna försörja sig på skog och jord utan även kanske som elproducent”, säger Per Eiritz.FOTO: GÖSTA LÖFSTRÖM

– Glava Energy Center ska vara en öppen arena för utveckling av förnybar energi som passar den svenska landsbygden och småska-lig energiproduktion, säger Per Eiritz, känd värmländsk industri-man och ordförande i den nystar-tade ekonomiska föreningen GEC.

– Syftet är att skapa förutsätt-ningar för innovation, lärande, ut-veckling och tester inom förnybar energi. Ett internationellt forsk-ningscentrum växer fram, där all möjlig expertis ska kunna mötas.

– Vår vision är att människor som bor på landet inte bara ska kunna försörja sig på skog och jord utan även kanske som elprodu-cent, säger Per Eiritz.

Smart gridsDet är troligt att elektricitet i allt större utsträckning kommer att genereras av storskalig vindkraft och lokal småskalig solkraft. Efter-som solen inte alltid lyser och det

inte alltid blåser blir behovet att jämna ut toppar och dalar i elnätet allt större.

Man talar om smart grids (smar-

ta elektriska nät). Både näringsliv och privata hushåll måste hjälpa till med balansen och bli både för-brukare och producenter av el.

På så sätt kan en villa försedd med solceller komma att bidra som leverantör av regler-el i det gemen-samma nätet.

– Det primära för oss är att se hur olika energikällor kan interagera med varandra och mot elnätet och varierande behov, säger Per Eiritz.

SolcellsmodulerGEC är beläget vid Hillringsbergs Herrgård vid sjön Glafsfjorden. Grunden för centret lades för tre år sedan under ledning av den norske fi nansmannen Alf Bjørseth, grun-dare av ScanModule.

– Det allra hetaste just nu är att utveckla smart grids och att de-centralisera energiproduktionen med mindre anläggningar. Vilket också ställer större krav på elnätet när många små elproducenter an-sluts, säger Magnus Nilsson, pro-jektledare vid ScanModule.

I anslutning till GEC ligger en av Skandinaviens största solcellspar-ker. Solceller, som bygger på kisel-cellers förmåga att omvandla sol-energi till el, ska för övrigt inte för-växlas med solfångare, som överför solvärme till främst vatten.

Föreningen planerar även att in-tegrera vindkraft, vattenkraft och biogasanläggningar i verksamhe-ten.

Per EiritzOrdförande, GEC

Magnus NilssonProjektledare, ScanModule

Fråga: ■ Kan en framtida småskalig energiproduktion inlemmas i det stora elnätet?

Svar: ■ Sannolikt, vid Glava Energy Center, GEC, nära Arvika i Värmland utvecklas metoder för hållbar energi och ett bättre energiutnyttjande.

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

SHOWCASE

VÄRMLAND

FAKTA

Förnybar energi ■ kommer från källor som hela tiden förny-as i snabb takt. Exempel är vat-tenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi.

Bioenergi ■ framställs av till exempel växter och växtde-lar. Sverige har mycket goda för-utsättningar för produktion och användning av förnybar energi.

Fossila bränslen ■ så som kol, olja och naturgas räknas inte som förnybara. Dessa förnyas visser-ligen, men under en väldigt lång tid, många miljoner år. Dessutom förbrukas de i dag i en högre has-tighet än vad de förnyas.

Kärnkraft ■ räknas vanligt-vis inte heller som förnybart, eftersom den baseras på ändli-ga resurser.

EU:s ■ gemensamma mål om förnybar energi: år 2020 ska 20 procent av EU:s energikonsum-tion komma från förnybara källor och andelen biodrivmedel ska vara minst tio procent. Dess-utom ska EU nå ett mål om 20 procents energieffektivisering till 2020.

Sverige ska öka ■ andelen för-nybar energi från 39 procent i dag till 49 procent år 2020.KÄLLA: JORDBRUKSVERKET

SMARTA ELEKTRISKA NÄT

ÅN MEDIAPLANET

SMSMMMSMARARARARARARTTATATATATA Ä

3TIPS

De största verk som är i drift i Sverige i dag har ett 80 meter högt torn, 3 MW eff ekt och pro-ducerar cirka 8 000 MWh el per år. Det största verket fi nns på Gotland.

Vindkraftverk producerar en-ergi när det blåser mellan 4 - 25 meter per sekund. Man brukar räkna med att det blåser tillräck-ligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 pro-cent av tiden. I ett gott vindläge på land ger ett modernt vind-kraftverk om 1 MW drygt 2 800 MWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i cirka 140 eluppvärmda villor. I slutet av 2009 fanns det 1 419 vindkraft-verk i Sverige som producerade cirka 3 TWh. Vindkraften beräk-nas stå för 15 TWh år 2020. Det ska jämföras med att vatten-kraften, som förstås också är för-nybar, redan idag producerar 65 TWh.

Sverige har lite vindkraft jäm-fört med de stora vindkraftslän-derna. I Tyskland fi nns 21 000 maskiner som ger drygt 40 TWh och Danmark får 20 procent av all sin el från vindkraft. Skillna-den beror dock inte på att Sve-rige har sämre förutsättningar för vindkraft, tvärtom fi nns här långa kuster och blåsiga fj äll. Pro-blemet har snarare varit den po-litiska viljan och de villkor som gäller för vindkraft i Sverige.

Certifikat subventionerarRegeringens mål är att öka pro-duktionen av förnybar el i Sve-rige med 10 TWh till 2010. I da-gens stödsystem med elcertifi -kat (som alla elkonsumenter be-talar på sin elräkning) som ska generera 17 TWh 2016 ryms en-ligt bedömningar cirka 7 TWh vindkraft.(KÄLLOR: SVENSK VINDENERGI OCH VATTENFALL)

VINDKRAFT

Lång väg för vindkraften Utvecklingen av vindkraft-verken har gått mycket snabbt. Sedan mitten av 80-talet har vindkraftver-ken fördubblats i storlek ungefär vart fjärde år.

GÖSTA LÖFSTRÖM

[email protected]

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK

Bältgatan 5, 114 59, Stockholm Tel: 08-545 835 80Bältgatan 5 114 59 Stockholm Tel: 08 545 835 80 www.faveoprojektledning.se

NU BYTER SWEPRO NAMN TILL

Nordens mest expansiva projektledarföretag inom energi,

samhällsbyggnad och miljö.

www.stalverkstad.se

www.yourfuture.nu

www.femweb.nujoin the

future


Från det traditionella sättet att ■använda skatter fi nns nu ett allt större intresse för marknadsbase-rade styrmedel. Detta illustreras väl av elcertifi katsystemet som introducerades i maj 2003 och av handeln med utsläppsrätter som infördes i januari 2005.

Enligt Roger Östberg, hand-läggare på analysavdelningen på Energimyndigheten, är elcertifi -katsystemet ett marknadsbase-rat stödsystem som ska gynna el-produktion från förnybara ener-gikällor på ett kostnadseff ektivt sätt.

Systemet ersätter tidigare stat-liga investerings- och driftsbidrag. I och med försäljningen av elcer-tifi kat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från el-

försörjningen, vilket skapar bätt-re ekonomiska villkor för miljö-anpassad elproduktion.

Elcertifikatsystemet berör främst producenter av el från för-nybara energikällor, elleverantö-rer, elintensiva företag och vissa elanvändare. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifi kat är vindkraft, vattenkraft, biobräns-len, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärme-verk.

Ansöka om godkännande– För att en anläggning ska kunna tilldelas elcertifi kat måste inne-havaren ansöka om godkännande av anläggningen hos Energimyn-digheten. Grundkrav är att anlägg-ningen använder någon av de god-

kända energikällorna och har tim-vis mätning av elproduktionen, berättar Roger Östberg.

EU:s system för handel med ut-släppsrätter är en viktig del i Sve-riges arbete med att begränsa ut-släppen av växthusgaser. Syftet är att på ett kostnadseff ektivt sätt nå de utsläppsminskningar som krävs för att EU ska klara sina åta-ganden enligt Kyotoprotokollet. Handelssystemet sätter ett tak för de samlade utsläppen från de an-läggningar som inkluderas.

– Inom handelssystemet får en-ergiintensiva industriföretag och energianläggningar ett antal ut-släppsrätter tilldelade gratis eller mot betalning. Ingen anläggning får ha större utsläpp än vad den kan redovisa utsläppsrätter för, om detta sker sanktioneras dem hårt.

En anläggning som minskar sina utsläpp kan spara överskju-tande utsläppsrätter till komman-de år eller period eller sälja dem till anläggningar som har brist på ut-släppsrätter, förklarar Kristina Petersson, handläggare på analys-avdelningen på Energimyndigheten.

Alla försäljningar och inköp av ut-släppsrätter registreras i ett särskilt nationellt register för utsläppsrät-ter, SUS, Svenskt utsläppsrättssys-tem. Registret används bland an-nat för att sammanställa statistik över anläggningarnas årliga ut-släpp och hur utsläppen kompen-serats med utsläppsrätter.

Handeln med utsläppsrätter är, enligt Kristina Petersson, inte be-gränsad till de verksamhetsutöva-re som är skyldiga att överlämna utsläppsrätter utan även företag med fi nansiell karaktär, intresseor-ganisationer och privatpersoner.

Långsiktig politik viktigSyftet med Energiindikatorerna är att de ska användas för att följa upp de energipolitiska målen. Sverige har en hög ambitionsnivå men skulle kunna höja målen ytterliga-re efter år 2020, menar Roger Öst-berg. För att detta ska kunna upp-nås måste vi ha en långsiktig och hållbar energipolitik. 1

Fråga: Hur skapar försäljning av elcertifi katsystem bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion?Svar: Genom försäljning av elcertifi kat får producenterna extra intäkter utöver intäkterna från elförsörjningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor.

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR FÅR ALLT STÖRRE BETYDELSE

Roger Östberg Handläggare på analysavdelningen på Energimyndig-heten.

Kristina PeterssonHandläggare på analysavdelningen på Energimyndig-heten.

FOTO: JOHAN WINGBORG

ANNIKA GAVRIC

[email protected]

NYHETER

FÖRNYBAR ENERGI

FÖÖRNRNNYBYBYBAAR

4TIPS

www.liu.se/sustainable

Vi ser möjligheter där andra ser problem. Det har gjort oss till en förnyare av svensk högskoleutbildning och till ett ledande universitet när det gäller eko-industriella perspektiv. Forskning och utbildning i nära samspel med framsynta regionalaaktörer har skapat en miljö, internationellt känd som Clean Tech Valley.

Ett universitet med internationell lyskraftsom är en drivkraft i en kosmopolitisk kunskapsregion


1

2

2

2

FÖRNYBAR ENERGI1. ”Grundkrav är att anläggningen använder någon av de godkända energikällorna och har timvis mätning av elproduktionen”, berättar Roger Östberg.2. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, vattenkraft, biobränslen, solenergi, geo-termisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.FOTO: SHUTTERSTOCK

NYHETER I KORTHET

Begränsakoldioxidutsläppen

Öka elproduktion frånförnybar energi

Minska utsläpp avväxthusgaser

Genom elcertifi katsystemet ■införs kvoter över andelen för-nybar energi som marknaden måste tillfredställa och genom utsläppshandeln sätts ett tak för koldioxidutsläppen. Detta med-för att resultaten redan är giv-na vid införandet av styrmedlen samtidigt som de medger mark-naden att avgöra vilka åtgärder som ska genomföras för att re-sultaten ska nås, vilket i sin tur leder till kostnadseff ektivitet.

Elcertifikatsystemet är ett ■marknadsbaserat stödsystem där handel sker mellan produ-center av förnybar el och kvot-pliktiga. Elcertifikatsystemet syftar till att öka elproduktio-nen från förnybara energikällor på ett kostnadseff ektivt sätt. Det sker genom att konkurren upp-står mellan de förnybara energi-källorna.

Handel med utsläppsrätter är ■ett viktigt verktyg för att nå EU:s åtagande om minskade utsläpp av växthusgaser enligt Kyoto-protokollet. Målet är att skapa en eff ektiv europeisk marknad för utsläppsrätter med minsta möjliga negativa påverkan på ekonomisk utveckling och sys-selsättning inom unionen.

Arise Windpower har som mål a� vara e� av Sveriges ledande bolag inom land-baserad vindkra� . Vi växer snabbt och planerar a� de närmaste åren investera cirka 10 miljarder kronor i egna vindkra� sparker. Vindkra� verken uppförs i södra Sverige där förutsä� ningarna är särskilt goda för vindkra� med starka elnät och bra vind-lägen. Problem med snö och is är ringa vilket sänker investeringskostnaden och ökar � llgängligheten.

Arise Windpower har som mål a� � ll 2014 dri� sä� a 300 vindkra� verk i södra Sverige med en produk-� on på 2 TWh. De� a motsvarar den totala vindkra� sproduk� onen i Sverige idag. Arise Windpower är e� publikt bolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm.

www.arisewindpower.se

Så gör vi vindkra� mer lönsamtFo

to: P

eO P

erss

on

Industriell erfarenhet: Vd Peter Nygren och styrelseordförande Pehr G Gyllenhammar i Arise vindkra� park i Oxhult utanför Laholm. På vår hemsida www.arisewindpower.se berä� ar vi om Arise Windpowers unika industriella angreppsä� , om bolagets projekt-por� ölj, och om hur vi arbetar för a� bygga vindkra� verk snabbt och lönsamt.Välkommen


Det fi nns oerhört många olika vä-gar för att minska energiförbruk-ningen i en fastighet.

– Varje fastighet är unik, även om det fi nns gemensamma funk-tioner som värme, ventilation och ljusinsläpp. Energieff ektivisering-en måste ses i ett större samman-hang där varje byggnad kan kräva unika lösningar. Det är skillnad på ett sjukhus, en kyrka, en korvkiosk och en stuga i fj ällen, säger Henrik Wingfors, som är ansvarig för en-ergieff ektivisering och elfordon på Svensk Energi.

Finns inga ursäkterTekniken att bygga energisnålt ut-vecklas hela tiden. Att inte bygga energisnålt från början är något som det enligt Henrik Wingfors knappast fi nns några ursäkter för i dag. På senare år har det kommit ny teknik, så kallad passivhus- teknik, som inte bara handlar om att bygga med ett välisolerat kli-matskal och bra fönster. Det inne-bär i stället att mer aktivt ta till vara den värme som de boende och deras apparater avger och där med radikalt minska byggnadens behov av köpt energi.

– En väldigt spännande ny-het är även att man i framtiden tänker sig att byggnader ska bli plusenergi hus och kunna leverera tillbaka energi. I länder som Tysk-land och Frankrike har de kommit

längre med att till exempel instal-lera solceller på taken. Det hänger bland annat ihop med att det där fi nns ett ersättningssystem med ett fast pris för leverans av el tillba-ka till elnätet, men också på att de har fl er soltimmar än oss, förstås.

Miljötänkandet är en ständigt pågående process och kostnaden för att bygga välisolerat vägs hela tiden dels mot framtida driftskost-

nader och dels mot vad kunden är villig att betala. Enligt represen-tanter för byggbolagen har en ökad kundmedvetenhet kring energi-priser och klimatfrågan medfört ett större intresse för att bygga mer energieff ektivt på senare år.

– Det kan ta fem till tio år innan man tjänar in en energieff ektivise-ringsinvestering, men byggnader ska oftast stå ganska länge, så i det per-

spektivet är det inte så lång tid. Givet-vis fi nns det variationer i landet men med lägre energikostnader är man också mindre påverkad av plötsliga energipristoppar, säger Henrik.

Ta hjälp av expertInnan en fastighetsägare ger sig på en större renovering menar Henrik att det kan vara värt att låta en expert gå igenom ens hus eller byggnad så att man inte missar nå-got uppenbart eller väljer att göra något som har låg lönsamhet.

Framför allt framhåller han vik-ten av att tänka på att köpa ener-gieff ektiva fönster när man ändå byter fönster. Det brukar löna sig ganska snabbt eftersom merkost-naden inte är så stor. Att täta läck-ande dörrar och fönster lönar sig också alltid.

Det fi nns gott om studier som visar på höga potentialer med en-ergieff ektivisering, vissa byggna-der har halverat sin energiförbruk-ning. Samtidigt är det självklart också bra för miljön och klimatet att bygga energisnålt och att byta från förorenande eller fossilbund-na energikällor, till exempel att byta bort oljepannan mot en vär-mepump eller fj ärrvärme.

– Genom att tänka på att teckna ett grönt elavtal om man installe-rar en värmepump kan man ytter-ligare minska sin miljöbelastning. Glöm inte heller de enkla åtgärder-na i vardagen som att vädra eff ek-tivt, duscha i stället för att bada, sänka temperaturen på natten och fylla tvättmaskinen, avslutar Henrik Wingfors.

TIPS

Tre nivåer av renoverings-åtgärder och besparings-potentialer:

Mini: ■ Traditionell renovering med fokus på att upprusta kli-matskärmen, installationer och lägenheternas ytskikt så att byggnaden inte förfaller. Kan spara 10 – 15 procent.

Mellan: ■ Traditionell renove-ring kompletterat med åtgärder som tilläggsisolering av tak och installation av frånluftsventi-lation med värmepump. Kan spara 30 – 40 procent.

Stor: ■ Utöver ovannämnda åtgärder förses byggnaden med nya fönster och väggar på väst-

fasaden, gavlarna tilläggsisole-ras och det installeras individu-ell mätning av tappvarmvatten. Kan spara 50 – 60 procent.

Enligt Boverket ■ man kan spara 2 675 kronor per kvadrat-meter på att genomföra en ener-gibesparing på 50 procent. I en byggnad på 2 500 kvadratmeter innebär det en besparing på 6,7 miljoner kronor. Utgångspunk-ten är att byggnaden hade en energianvändning på 220 kWh per kvm innan renoveringen, en-ergipriset är 1 krona/kWh, energiprishöjning per år är fem procent, livslängden 40 år och kalkylräntan 8 procent.KÄLLA: BOVERKET

Energieffektivisering spar på miljö och ekonomi

NYHETER

EVA GUSTIN

[email protected]

Fråga: ■ Vad innebär energi-effektivisering av byggnader och vilka vinster ger det?

Svar: ■ Tekniken att bygga energisnålt utvecklas ständigt och ger stora besparingar över tiden.

BYGGENERGISNÅLT

N MEDIAPLANET

BYBYBYYBYBYGGGGGGGGGGGGÅ

5TIPS

STAMMAR

Miljöeffektivisera Med elektromagnetisk ■

vattenbehandling av fastighe-tens stammar kan livslängden ökas genom att avlagringar i stammarna avlägsnas. I och med att man får bort de avlagringar som hindrar värmen att nå ut, kan man minska energikostna-den med 10-15 procent.

Att inventera ■ sin belysning är ett enkelt sätt att energief-fektivisera. Den energi som går åt till belysning kan tyckas vara låg, men ofta utgör belysningen en stor del av verksamhetens en-ergianvändning. Att investera i miljövänligare och energisnå-lare belysning är därför enkla åt-gärder som gagnar både miljön och ekonomin.

Pumpar för olika ■ typer av vätskor är vanligt förekom-mande i industriföretag. Till drift av pumpar går närma-re 18 procent av industrins energianvändning. För att ef-fektivisera pumparna finns det fl era sätt för hur man kan gå tillväga, är det inte aktuellt för en ny pump kan man istäl-let till exempel justera och ef-fektivisera vätskefl ödet.

I fastigheter ■ och fl erbo-stadshus kan fastighetsägare begränsa energiåtgången och således även sin klimatpåver-kan genom renovering. Det handlar bland annat om att an-vända mer isolering, välja ener-gieff ektiva fönster och eff ekti-visera värmeåtervinningen på ventilationen.

Programmet ■ för energi-eff ektivisering, PFE, är ett pro-gram som riktar sig till energiin-tensiva industriföretag i Sverige. Programmet ger företag en möj-lighet att få skattebefrielse på el som används i tillverkningspro-cesser. Programmet ska bidra till att höja företagens energieff ek-tivitet, och Energimyndigheten är tillsynsmyndighet.

Förläng rörsystemens livslängd.

Sänk uppvärmningskostnaderna.

Försäkra Er om hög vattenkvalitet genomBauers kemfria vattenbehandling.

KLART BÄTTRE VATTEN!Naturligtvis utan kemikalier

Bauer Watertechnology AB,Box 243, 177 24 JÄRFÄLLA

Tel: 08-580 380 66Fax: 08-580 380 67

email: [email protected]

��

�� !�"#��!$%�#

��

&�''��(!��$�')��#*��" ��++�'�#((��(��*!�(#�#�',!(#��(��#� "#��-#��*!�� .�� !��')��(#%��/.,� (� ��*��*�� " � �#��#��*��*�$�#�#��$�� !��$#(��%�0!� �� #+��*!��$$#��1�222%�� !�"#��!$%�#%

��"��#��$��

%��"��&��'��

��(�%%)*+/%�(9;< �� 9)=>%�(��

3��,#*�#��*#�#�� 4�� #�� ,4+��$#(#+��.��,#*�#��$��##��'#�4*��" �#��#*�'#�4*��+1��##�� !�%

3/33� 4�� 4+� '#��.�� " � +��#�� ++��!(��.��(#��#��#++�� !��"#��-#��#��" �# 1++#��.�'#�#(#+�#��.��'+��(#�')��#�+#��5%

?��"�(+((�C&&��D�GGG��$��

Henrik WingforsAnsvarig för energieffektivisering och elfordon på Svensk Energi.

FOTO

: PE

TER

JA

NS

SO

N

”Energieffektivise-ringen måste ses i ett större samman-hang där varje bygg-nad kan kräva unika lösningar.”

Med Greenlanes nya produktserie för småskalig uppgradering av biogas kan

mindre biogasproducenter få en lönsam framställning av grön fordonsgas.

Det säger Morgan Jansson-Ternow VD för Greenlane Biogas AB.

Vi levererade den första kommersiella uppgraderings-

enheten för grön fordonsgas i Sverige till Trollhättan.

Nu har vi utvecklat och förenklat tekniken och tagit fram

en standardiserad produktserie i sex olika utföranden.

Seriens minsta enhet – Manuka – passar särskilt bra för

kommuner, lantbruk och andra mindre biogasproducenter,

berättar Morgan Jansson-Ternow.

Standardiseringen medför både lägre investering och

effektivare konsultkostnader eftersom tekniken är

beprövad och färdigställs i fabrik. Seriens enheter levereras

färdiga på plats i en standard 20-fotscontainer som är

enkel att installera och kopplas in.

– Vår småskaliga teknik är prisvärd för kommunerna.

Totalt har vi levererat anläggningar till ett 15-tal kommuner

och vi har identifierat 120 kommuner där vår teknik

passar bra. Vi använder endast vanligt vatten i vår

process, vilket är en miljövänlig metod som ger låg

energiförbrukning framhåller Morgan Jansson-Ternow.

Hur har marknaden utvecklats?

– Det har gått väldigt snabbt inte minst tack vare politiska

beslut. Det är svårt att hitta bra förnyelsebara drivmedel

till transportsektorn, därför är biogas ett intressant alter-

nativ. Självklart kommer det att behövas flera alternativa

bränslen för att fasa ut de fossila bränslena. En av dessa

är helt klart biogas.

Hur har er teknik fungerat?

– Det är en relativt ny teknik och det är klart att vi haft

tekniska problem i utvecklingen. Att göra tekniken små-

skalig har varit en utmaning, speciellt i vintras när det

visade sig att våra enheter inte tålde den extrema kylan.

Nu har vi hittat en lösning och vet att vi har en robust

och enkel produkt som klarar extrema väderförhållanden.

Vad tycker kunderna?

– De var självklart otåliga i vintras, nu är våra kunder

däremot mycket nöjda.

Småskalig teknik ger lönsam produktion av biogasbränsle

Morgan Jansson-Ternow

VD för Greenlane Biogas

ANNONS

www.greenlanebiogas.se

Kreativa lösningar för vår miljöVi skapar kreativa lösningar för att förbättra livskvaliteten i din stad. I vårt tjänsteerbjudande erbjuder vi förbättrad funk-tion av energi- och teknisk infrastruktur och användning av förnyelsebara energikällor. Vi hjälper våra kunder att energi-optimera sina aktiviteter och därmed reducera energiåtgången och miljöpåverkan ur ett helhetsperspektiv. Vi främjar innovation, forskning och utveckling, för att möta kommande generationers behov. Genom vårt miljö engagemang bidrar vi till att bevara naturresurser och biologisk mångfald. Därmed kan vi bidra med att bekämpa klimatförändringarna.

Dalkia är en av Europas ledande leverantörer av energi- och tekniktjänster till företag och myndigheter. Vi är ett dotterbolag till Veolia Environnement och Electricité de France (EDF) och har sedan företaget grundades fokuserat på energi- och miljöoptimering.

www.dalkia.se

Vår koncern utvecklar varje dag nya och bättre sätt att hantera energi.

1/1 251 x 370 mm

FULL PAGE

annons hela denna tematidning Är en …doc.mediaplanet.com/all_projects/5875.pdfallt större...

Documents