animaliska material - svensk handel · utrotningshotade i ett visst land. ... dar är inte känt,...
TRANSCRIPT
1
ANIMALISKA MATERIALEn guide för design, inköp och import
2017
2
Svensk Handels referensgrupp för animaliska material Utgåva: Juni 2017
3
INNEHÅLL
FÖRORD • Animaliska material – en guide för inköp och import
FÖRORD • De fem friheterna• Utrotningshotade arter, CITES• Elfenben, norshörningshorn, säl, äldre päls- och reptilskinn • Skinn/päls från hund och katt• Lagstiftning: EU, Sverige och andra länder• Mer information: organisationer och andra källor
DUN OCH FJÄDER• Allmänt om dun och fjädrar• Påfågel, struts• TE Responsible Down Standard• NSF Tradeable Down Standard• Andra regler, standarder och certifieringar för dun och fjäder
PÄLS, LÄDER OCH SKINN• Allmänt om päls, läder och skinn • Fur Free Retailer Program• Leather Working Group• IVN Natural Leather Standard, Oeko-Tex leather standard• Ursprungscertifikat
ULL OCH HÅR• Allmänt om ull och hår• Fårull• TE Responsible Wool Standard• National Wool Declaration (merino)• Angoraull (angorakanin)• Alpacca (alpacca-kamel)• Mohair (angoraget)• Kashmir/cachmere (kashmirget, pashminaget)
ANDRA MATERIAL, DJURTEST• Silke, siden• Ben och horn, elfenben• Pärlemor, snäckskal, korall• Animaliskt lim, animaliskt fett• Djurtest
4
5
FÖRORD
ANIMALISKA MATERIAL – EN GUIDE FÖR INKÖP OCH IMPORTMed denna guide vill vi öka kunskapen om de produkter och material med anima-liskt ursprung som kan förekomma i handeln. Den är ett komplement till Svensk Handels Djurskyddspolicy som tagits fram för företag som vill öka transparensen och förbättra förhållanden för djur i produktionskedjan.
Kunskap om hela produktionskedjan blir allt viktigare, både för företag och konsu-menter. Det gäller även animaliska material, där förhållanden i djurhållningen allt oftare ifrågasätts. Kedjan från djuruppfödning till färdig produkt är oftast mycket lång och uppdelad på många steg och många länder. I takt med att komplexiteten ökar har också kritiken vuxit – men också viljan att öka transparensen. Många nya certifieringar och sätt att arbeta med kedjan bakåt har introducerats på senare tid, både som enskilda och gemensamma initiativ från branschens och olika organisa-tioners sida. Några av dem beskrivs i guiden.
Ambitionen med guiden är att steg för steg kartlägga de djurarter och material som finns med i Svensk Handels Djurskyddspolicy samt ge tips om standarder, certifie-ringar, regler och tillvägagångssätt som syftar till att säkerställa god djurhållning i produktionskedjan. Risker och problem som kan förknippas med import och för-säljning av produkter som innehåller dessa material beskrivs också.
Guiden påbörjades sommaren 2014, då medlemsföretag och experter intervjua-des. Därefter har den byggts på, bland annat med information från de möten och workshops som Svensk Handels referensgrupp för animaliska material haft då man samlat kunskap kring hur en djurskyddspolicy skulle utformas.
Referensgruppen för animaliska material står öppen för alla medlemsföretag i Svensk Handel. Alla som vill bidra med kunskap till guiden är välkomna att kontakta oss.
Stockholm i juni 2017
Maria Sandow Näringspolitisk expert, CSR & Supply Chain
6
DJURVÄLFÄRD, REGLER OCH LAGSTIFTNING
UTROTNINGSHOTADE ARTER – CITES Många djur och växter är förbjudna att jaga, samla, handla med eller använda enligt den internationella överenskom-melsen Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, CITES. 182 parter har i någon form anslutit sig till CITEX, vil-ket motsvarar i stort sett alla länder. Ett fåtal vita fläckar återstår på kartan, där-ibland Nordkorea, Uganda, Turkmenis-tan och området Västsahara.
I Sverige är Jordbruksverket administra-tiv och beslutande myndighet för CITES.
CITES inkluderar listor på skyddade
djur och växter uppdelade i tre bilagor.
• Appendix I innehåller arter som är ut-rotningshotade.
• Appendix II innehåller arter som riske-rar att bli utrotningshotade om inte handeln kontrolleras.
• Appendix III innehåller arter som är utrotningshotade i ett visst land.
EU har infört CITES genom lagstiftning och återfinns i EU-rådets förordning om skyddet av vilda djur och växter genom kontroll av handel med dem, Kommis-sionens Förordning (EU) nr 709/2010.
Källa: CITES (www.cites.org) och Jordbruks-verkets hemsida, www.jordbruksverket.se.
DE FEM FRIHETERNADe Fem Friheterna (The Five Freedoms for Animal Welfare) är väl etablerade i den internationella diskussionen kring djurvälfärd.
• Frihet från hunger och törst genom tillgång till färskt vatten och en diet som upprätthåller fullständig hälsa och kraft
• Frihet från obehag genom att ordna med en lämplig miljö som inkluderar skydd och en komfortabel viloplats
• Frihet från smärta, skada och sjukdom genom förhindrande av detta eller snabb diagnos och behandling.
• Frihet att utföra naturligt beteende genom att tillgodose djurets behov av tillräckligt utrymme, rätt resurser och sällskap av djurets eget slag
• Frihet från rädsla och oro genom att säkra förutsättningar och behandlingar som undviker mentalt lidande.
De fem friheterna definierades 1992 av brittiska Farm Animal Welfare Committée (FAWC). Mer information finns t ex på deras hemsida: https://www.gov.uk/government/groups/farm-animal-welfare-committee-fawc
7
DJURVÄLFÄRD, REGLER OCH LAGSTIFTNING
Illegal handel med utrotningshotade djur och produkter från dessa togs upp under FN:s konferens om hållbar ut-veckling 2012, Rio 20+. Hårdare tag ef-terlystes, både på tillgång- och efterfrå-gesidan för att bekämpa internationell handel med vilda djur. Upplysnings-kampanjer och olika sätt att minska efterfrågan på t ex elfenben och nos-hörningshorn diskuterades även vid en konferens på temat i Kina, våren 2015.
ELFENBENDen generella regeln inom EU är att alla kommersiella aktiviteter som involve-rar elfenben, såsom köpa, sälja, hyra ut, annonsera om, erbjuda någon att köpa, visa upp eller på annat sätt använda el-fenben i vinstsyfte, är förbjudna. Denna regel innefattar såväl råelfenben som bearbetat elfenben.
NOSHÖRNINGSHORNNoshörningen är starkt utrotningsho-tad och EU arbetar därför med att stop-pa handeln med noshörningsproduk-ter. Den nya vägledningen säger att inga nya tillstånd för export eller re-export kommer att utfärdas, med några få un-dantag.
SÄLSKINN OCH ANDRA PRODUKTER AV SÄLSälskinn används till väskor, skor, sou-venirer, plagg och detaljer på plagg och kommer ofta från Kanada, Norge eller Grönland. Sedan 2009 gäller EU-förord-ningen (EC) No 1007/2009 om handel med sälprodukter. Förordningen fast-ställer att det enbart är tillåtet att hand-la med sälprodukter med ursprung i:
• ursprungsbefolkningens traditionel-la jakt för husbehov
• varor som importeras för personligt bruk och medförs av resenärer, men endast i sådan mängd att det inte kan misstänkas ske som import i kom-mersiellt syfte.
Bestämmelserna gäller också handel med bearbetade och oberarbetade säl- produkter, t ex sälolja och klädesplagg.
Efter en revidering 2015 är det inte läng-re tillåtet att sälja produkter från natio-nell skyddsjakt, även om produkterna säljs utan vinstsyfte. De sälprodukter som är tillåtna för handel ska förses med intyg skrivet i ursprungslandet för-sta gången de säljs. Intygsnumret ska sedan anges på alla fakturor vid vidare försäljning. Länk till författningstext:
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?u-ri=OJ:L:2009:286:0036:0039:SV:PDF samt ändring: http://data.consilium.europa.eu/doc/document/PE-44-2015-INIT/sv/pdf
PÄLSVERK, VÄSKOR AV REPTIL-SKINN MMDet finns omfattande regler om päls-verk och produkter av reptilskinn mm som även gäller second-hand-försälj-ning av äldre produkter. Läs om regler-na på Jordbruksverkets hemsida.
Numera finns även krokodilskinn på en legal marknad, då handlar det om skinn från krokodiler som föds upp på farmar. Men rådet är att undvika allt reptilskinn eftersom de flesta krokodi-larter finns på CITES-listan och således inte får föras in i landet.
KontaktinformationJordbruksverket
0771-223 223
@ www.jordbruksverket.se
8
LAGSTIFTNING I EU, SVERIGE OCH ANDRA LÄNDEREU:s djurskyddslagstiftningEU:s regler för djurskydd täcker in om-råden som djurskötsel, transporter och slakt. Reglerna är ofta minimikrav, vil-ket ger medlemsländerna möjlighet till strängare lagstiftning. Sverige har där-för som regel hårdare krav än de som ställs på EU-nivå. Det betyder också att nivån på djurskyddet varierar stort mel-lan EU-länderna.
Den nuvarande handlingsplanen för djurskydd sträcker sig från 2012 till 2015. I den nuvarande handlingsplanen vill EU-kommissionen bland annat se till att medlemsländerna följer de redan existerande reglerna bättre och satsar mer, både på att utbilda personal som hanterar djur och på att upplysa kon-sumenter så att de kan ta större hänsyn till djurskyddsaspekten när de handlar. En ny handlingsplan som förväntas för 2016-2020 har ännu inte publicerats.
Generella regler i lagstiftningen hand-lar om att djur ska tas om hand av kun-niga personer, att de ska få tillräckligt med mat och att de inte får hindras i sitt naturliga beteende på ett sätt som skapar onödig skada eller lidande. Reg-lerna gäller för djur som används inom animalieproduktion, till exempel djur som föds upp för att bli livsmedel eller vars skinn eller päls används för försälj-
FÖRBUD MOT PÄLS AV HUND OCH KATTAtt använda hund och kattskinn är för-bjudet i EU och i Sverige sedan 2009.
Enligt svensk lag (SFS 2008:1049), som bygger på en EU-förordning, nr 1523 från 2007, om förbud mot utsläppande på marknaden av päls av katt och hund mm, får inte sådan päls eller varor inne-hållande sådan päls lagras inför försälj-ning, utannonseras, säljas eller distribu-eras inom EU. Sådan päls får heller inte importeras eller exporteras.
Det kan vara mycket svårt att avgöra huruvida en vara kommer från hund eller katt. Om det gäller garvade skinn är det till exempel i princip omöjligt att med blotta ögat se om det kommer från hund. DNA-test kan ge svar om vilket djur hudarna kommer ifrån.
Djurskyddsorganisationer har slagit larm om att det i Kina förekommer il-legal insamling och brutal slakt av gat-hundar för skinnet.
Vilka garverier som köper in sådana hu-dar är inte känt, men det finns alltid an-ledning att ställa frågor och att försäk-ra sig om att inte skinn eller päls från hund eller katt finns i produkterna.
KontaktinformationJordbruksverket
0771-223 223
@ www.jordbruksverket.se
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?u-ri=OJ:L:2007:343:0001:0004:SV:PDF
9
ning. De generella reglerna är övergri-pande och det finns även specifika reg-ler som rör till exempel värphöns och grisar, men också särskilda situationer som slakt och transport.
För transporter finns regler om hur ofta djuren måste få mat, vila och vilket det minsta tillåtna utrymmet är. EU har också regler om slakt som handlar om hur djur ska behandlas i samband med slakt. Djuren ska inte utsättas för onö-digt lidande före och under slakten.
Kritik mot EU:s djurskyddsregler har handlat om att reglerna inte är tillräck-liga för att skydda djurens välbefinnan-de. EU-reglerna är ofta minimiregler vil-ket innebär att medlemsländerna kan ha strängare regler om de vill.
Reglerna finns inte samlade i en lag utan består av cirka 400 enskilda rätts-akter. Därför ses nu regelverket över.
Som en del av EU:s djurskyddspolitik är det sedan 2009 förbjudet att sälja kosmetika och hygienprodukter som testats på djur. (Se även avsnitt om djur-test.) Förbudet gäller både för kosmeti-ka som produceras i EU och importeras till EU. Undantag för allergi- och cancer-tester fanns försvann i mars 2013.Källa: EU-upplysningen, EU-kommissionen
Svensk djurskyddslagstiftningDen svenska lagstiftningen går ofta längre än den europeiska. Två exempel är förbudet mot svanskupering av alla djur (hundar, katter, får, grisar osv) och beteskravet för svenska mjölkkor.
Lagstiftning i andra länderOrganisationen World Animal Pro-tection har kartlagt de flesta länder och deras djurskyddslagstiftning. Se http://api.worldanimalprotection.org
MER INFORMATION, ORGANISATIONER OCH ANDRA KÄLLORDjurskyddsorganisationerna Peta, Dju-rens Rätt, Djurskyddet Sverige och World Animal Protection är de som Svensk Handel genom åren haft kon-takt med. Dessa organisationer är vitt förgrenade och har även lokala fören-ingar som arbetar lokalt med samma prioriterade frågor.
De flesta larm som når oss via media kommer antingen från den interna-tionella djurrättsorganisationen Peta (People for the ethical treatment of ani-mals) eller den svenska motsvarigheten Djurens Rätt. Båda dessa organisationer arbetar för att djur ska behandlas väl och är i grunden emot människans ut-nyttjande av djur för mat, kläder, nöje, arbete.
• Djurens Rätt www.djurensratt.se
• Peta – Preople for the ethical treatment of animals www.peta.org
Djurskyddet Sverige och den internatio-nella djurskyddsorganisationen World Animal Protection har vid två tillfällen uppvaktat Svensk Handel i olika frågor. De arbetar för regelefterlevnad och god djurhållning inom jordbruk och livsmedelsindustri. Den svenska orga-nisationen har också ett stort fokus på sällskapsdjur medan den internationel-la organisationen arbetar mycket med hur djur används i turismindustrin.
• Djurskyddet Sverige www.djurskyddet.se
• World Animal Protection www.worldanimalprotection.se
10
Liknande inriktning har i England och Australien två stora djurskyddsorgani-sationer som har bra information på sina hemsidor. De heter båda RSPCA, Royal Society for the Prevention of Cru-elty to Animals.
• RSPCA Australien: http://www.rspca.org.au/
• RSPCA Storbritannien: http://www.rspca.org.uk/home
EU - Parlamentarikernas djurskyddsgruppI EU-parlamentet finns en grupp, The European Parliament’s Intergroup on the Welfare and Conservation of Ani-mals, som arbetar med djurskydds-frågor ur ett brett perspektiv. Med-lemmarna kommer från olika partier, från svensk sida ingår en centerpartist (Fredrick Federley – i styrelsen) och två socialdemokrater (Marika Ulvskog och Jytte Guteland) i gruppen.
• www.animalwelfareintergroup.eu
Gruppen kan också följas på twitterkon-tot @awintergroup.
11
DUN OCH FJÄDER
ALLMÄNT OM DUN OCH FJÄDRARDun och fjädrar kommer framför allt från fåglarna anka och gås, men kan även traditionellt härröra från t ex höns och vilda fåglar som and, svan och ejder samt från kalkon eller mer exotiska fåg-lar som t ex papegojor och påfåglar (se nästa avsnitt).
Användningsområden Dun används som fyllning i kläder, täck-en och kuddar. Fjädrar används också som fyllning, men även i smycken och som dekorationer, inte minst till påsk. Strutsfjäder dyker upp i modebilden då och då och liknar pälsverk. I handel med fiskeredskap förekommer fjädrar som används i flugor som binds för flugfiske. Vita fjädrar används till bad-mintonbollar.
UrsprungsländerFörr var det vanligt att skärgårdsbefolk-ningen samlade ejerdun när ungarna kläckts och bon övergavs. Ejderdun an-ses fortfarande vara det mest exklusiva dunet i kuddar och täcken. Det kommer ofta från Island, där det fortfarande är en stor exportprodukt.
Den större mängden dun och fjäder kommer numera oftast från Kina, Po-len, Ungern, Kanada, Ryssland, men i även svenska och norska uppfödare för-ser vissa företag med dun.
Fjädrar är oftast en biprodukt från livs-medelsindustrin medan insamling av dun kan ske på olika sätt, från att samla in dun där fåglar hålls på stora, indu-striliknande farmar till att människor på landsbygden samlar in dun från sin och grannens ankflock.
ProblemDun och fjädrar har tidigare främst ifrå-gasatts då det gällt kvalitet (att dunpro-dukter innehåller för stor andel gröv-re fjädrar) eller ur hygienisk synvinkel (dåligt rengjort), eller risker vid utbrott av vissa sjukdomar. Certifieringar har främst inriktats på dessa aspekter.
Insamling av dun kan som nämnts ske på olika sätt, från stora farmar till att människor på landsbygden samlar in dun från sin och grannens ankflock. Att säkerställa god djurhållning kan i båda fallen vara problematiskt.
Kalla fakta avslöjade 2009 att fåglar plockades levande i Ungern och i Kina. Levandeplockning är förbjudet inom EU, men det visade sig finnas undantag från regeln. Plockningen som filmats var brutal och skapade starka reaktio-ner bland konsumenter och företag. Många varumärken valde att stoppa produktion och försäljning av produk-ter innehållande dun. Efter larmet har både certifieringar och enskilda initi-ativ bland företag utvecklats för att så långt möjligt säkerställa en förbättrad djurhållning och att levandeplockning inte förekommer hos leverantörerna.
12
Ett relaterat problem är tvångsmatning av gäss för framställning av gåslever, foi-gras, vilket främst förekommer i Eu-ropa. Många väljer att ställa krav på le-verantörer att dun/fjädrar inte får kom-ma från tvångsmatade fåglar. Detta tas även upp i Svensk Handels djurskydds-policy.
Svenska initiativSvensk Handel tog i samarbete med branschorganisationen Svenskt Sport-forum initiativ till utbildningar och workshops i dunfrågan efter larmet år 2009.
Några svenska företag har också lyckats skapa egna obrutna kedjor av dunleve-ranser från farmar i Kina till sina fabri-ker där kuddar, täcken, jackor och sov-säckar fylls med dun.
PÅFÅGELPåfågelfjädrar kommer från påfågeln, ett släkte bestående av två arter; blå på-fågel samt grön påfågel. Två gånger per år fäller fåglarna ett stort antal fjädrar som tas tillvara.
AnvändningsområdenPåfågelfjädrar används främst till smycken och dekorativa föremål
UrsprungsländerPåfågeln härstammar från Indien, Pa-kistan och Sri Lanka men finns idag hela världen. Det är vanligt att påfågelfjädrar kommer från Kina där flera hundra på-fåglar kan finnas på en gård.
ProblemDet är förbjudet att föra ut påfågelsfjäd-rar från Indien på grund av den omtan-ke och stolthet man känner för påfå-geln.
Inget annat land har detta förbud och det är idag tillåtet att handla med påfå-gelsfjädrar. Påfågeln finns i stora antal över hela värden och riskerar idag inte utrotning.
Vi har inte funnit några rapporter om problem i samband med uppfödning av påfågel, men det finns alltid anled-ning att ställa frågor kring ursprung och uppfödning, särskilt när ett materi-al blir snabbt populärt och efterfrågan ökar kraftigt och uppfödning i större skala ökar i länder där djurskyddet är svagt.
STRUTSBåde struts och kalkon är fåglar som föds upp för matproduktion. Strutsens fjädrar har blivit stort i modebilden på senare tid, ofta som jackor då de liknar pälsverk. Som alltid när något material plötsligt blir mycket populärt och van-ligt förekommande bör man vara extranoga med att försöka kontrollera (med ursprungsintyg) varifrån materialet kommer.
Vi hoppas kunna komplettera detta av-snitt med mer information.
13
KontaktinformationTextile Exchange
+1 806 428 3411
@ http://textileexchange.org/
http://textileexchange.org/RDS
Kontaktinformation Control Union
http://controlunion.com
TE RESPONSIBLE DOWN STANDARDTE Responsible Down Standard, RDS, är den senaste standarden på detta om-råde. Den har utvecklats av Textile Ex-change i samarbete med företaget The North Face och Control Union.
Tanken är att den under 2017 ska slås samman med NSF:s standard (se nästa sida).
Standarden bygger på de Fem Friheter-na för Djurvälfärd (The Five Freedoms for Animal Welfare).
RDS säkerställer att dun och fjädrar kommer från ansvarsfullt behandlade gäss, ankor och andra vattenfåglar samt spårar materialet genom produktions-kedjan. Detta görs genom granskningar och certifieringar, utfärdade av en obe-roende tredje part, på varje modul som ingår i leveranskedjan. Minst en gång per år ska varje modul i kedjan granskas för att säkerställa god djurhållning. I standarden ingår fem moduler:
• Farm module• Slaughter module• Transport module• Small Farmer Group module (SFG)• Chain of Custody module (TE CCS)
Kraven för standarden relateras till dessa fem moduler. Det finns fyra oli-ka graderingar på de uppsatta kraven: Critical Major, Major, Minor och Recom-mendation.
Krav som faller under Critical Major måste utan undantag uppfyllas. Möts inte ett sådant krav dras certifieringen omedelbart in tills dess att felet rättats.
Major är också krav som måste uppfyl-las, men här ges modulen som gran-skats 60 dagar att rätta till felaktigheten om sådan upptäckts.
Minorkrav är viktiga och ska alltid gran-skas. 50 procent av dessa krav måste uppfyllas för att certifieringen ska gå igenom.
Recommendations måste inte följas men utgör riktlinjer för best practice och är därför värdefulla.
RDS får användas av alla företag. För närvarande är Control Union den enda som kan certifiera mot standarden, med TE planerar att öppna för fler certi-fieringsföretag.
14
Nedan finns en länk till standarden (som pdf).
KontaktinformationNSF
+1 734 769 8010
@ www.nsf.org
http://www.nsf.org/newsroom_pdf/su_nsf-451_global_traceable_down_standard_watermarked.pdf
NSF GLOBAL TRACEABLE DOWN STANDARD (fd Patagonia Traceable Down Standard)
Det amerikanska outdoor-företaget Pa-tagonia utvecklade tidigt en standard gällande dun där bland annat ställdes nolltoleranskrav på plockning av levan-de fåglar och tvångsmatning.
Patagonias standard har nu utvecklats till Global Traceable Down Standard av NSF International, en oberoende non-profit organisation i USA (tidigare statliga National Sanitation. Arbetet har utförts i samarbete med Patagonia och en rad andra företag som använder dun från ankor och gäss i sina produkter, djurskyddsorganisationer och andra intresse- och branschorganisationer. Patagonias ursprungliga standard ut-gör idag den högsta nivån i den globala standard som NSF utvecklat. Enligt den-na gäller bl a följande:
• Dun och fjädrar får ej plockas från le-vande fåglar.
• Dun och fjädrar får ej komma från djur som av någon anledning tvångs-matats under deras livstid.
• Alla producenter måste möta eller överträffa lokala regler för djurhåll-ning och behandling av animaliska material.
• Alla nya leveranskedjor för dun mås-te undergå och godkännas på en full spårbarhetsgranskning såväl som ve-rifiering av en tredje part.
• Producenter måste demonstrera full transparens och uppvisande av konti-nuerliga förbättringar.
Alla delar i kedjan från uppfödare till slakterier granskas enligt standarden och kontrolleras av oberoende auditö-rer.
15
CFDIA, China Feather and Down Industrial Ass.Vid import av dun och fjädrar från Kina, kan ett certifikat från China Feather and Down CF-DIA, efterfrågas. Detta certifikat är framtaget med hänsyn till Euro-peisk djurhållning och innebär bland annat att inga fåglar blivit plock-ade levande.
www.cfd.com.cn
IDFL, International Down and Feather LaboratoryIDFL kontrollerar kvalitet och renhet av dun. De gör även riskanalyser över hela produktionskedjor, från fjäder till fär-dig produkt. De är en globalt ledande testningsinstans för dun, fjädrar men också textilier och andra fyllnadsmate-rial.
www.idfl.com
ANDRA REGLER, STANDARDER OCH CERTIFIERINGAR FÖR DUN OCH FJÄDER
EDFA, European Down and Feather AssociationEDFA certifierar tillverkare av duntäck-en och kuddar, både gällande duninne-håll men också spårbarhet. De har en Traceability Standard som används för att dokumentera fyllnadsmaterialens ursprung. EFDAs syfte är att represen-tera olika intressenter inom fjäderin-dustrin och tackla hinder med interdi-ciplinära diskussionsgrupper.
www.edfa.eu/en/homepage.html
16
PÄLS, LÄDER OCH SKINN
Päls (skinn med håren kvar) dyker ibland upp i modebilden, både när det gäller kläder, skor och heminredning.
Många företag har bestämt sig för att inte använda päls och har anslutit sig till Fur Free Retailer Program, som djur-skyddsorganisationer i Fur Free Allian-ce tagit initiativ till.
Det garvade materialet, läder och skinn, har ett betydligt bredare användnings-område.
Användningsområden för päls Förutom hela pälsverk (som vi undan-tar i denna guide) så används päls både i kläder och skor, oftast som trimningar, tofsar och accessoarer. I inredning, t ex fällar, kuddar och presentartiklar, kan päls också förekomma samt i leksaker, tex som konstgjorda djur.
Användningsområden för skinn och läder Skor, kläder, väskor, plånböcker, hand-skar, smycken, möbler och inredning med mera. Hundhalsband och koppel, sadlar, träns och seldon till hästar, in-redning i fordon.
Ursprung pälsPäls i de användningsområden som be-skrivs ovan kommer ofta från får eller kanin som föds upp i första hand för köttproduktion.
På t ex skor finns ibland något som kall-las pony. Det kan vara häst men också get, som inte heller i första hand fötts upp för pälsen eller skinnet.
Men päls kan också komma från djur som fötts upp för sitt skinn, som t ex mink, räv, tvättbjörn (racoon) och vis-sa sorters kanin.
Ursprung skinn/läder Garvat skinn kommer ofta från kalv, oxe, ko, svin, häst och får, oftast som en biprodukt från slakterier. Det förekom-mer också läder och skinn från hjort, ren, älg och säl och från både tama och vilda djur från andra delar av världen, t ex buffel, kudo, känguru och reptiler.
UrsprungsländerStora producenter är Kina, Indien, Ita-lien, Mexiko, USA, bland andra.
ATT SE UPP MEDFlera djurarter som päls, skinn och lä-der kan tas från är förbjudna i EU, både i särskild lagstiftning och enligt en över-enskommelse, CITES, som 182 länder skrivit på. Det gäller t ex björn, varg och de flesta arter av krokodil. Inte heller äldre pälsar eller väskor av dessa mate-rial får säljas som second-hand.
Var särskilt vaksam när det gäller päls eller pälsdetaljer som ser ut att kunna komma från hund eller katt. Päls av hund och katt får inte säljas i EU och heller inte importeras eller exporteras.
Sälskinn är förbjudet handla med i EU.
Mer om ovanstående i avsnittet om djurvälfärd, lagstiftning mm.
Artbestämning Man kan i regel se vilket djur som skinn eller fällar kommer ifrån, medan ett garvat skinn är mycket svårt att artbe-stämma. Då krävs dna-prov eller andra avancerade analysmetoder.
DJURVÄLFÄRD OCH SPÅRBAR-HET FÖR PÄLS OCH LÄDERVissa pälsdjur föds upp i burar vilket ska poängteras sker lagligt och med
17
kontroll från myndigheter. Men trans-parens och insyn blir extra viktigt efter-som buruppfödning på flera håll ändå inte svarar mot våra krav på djurväl-färd, till exempel djurens möjlighet till naturligt beteende. Det är en av orsaker-na till att många företag helt avstår från päls.
Det är svårt att spåra skinnens ursprung i kedjan före garvning eller pälsbered-ning. I Sverige finns två större garve-rier, men de är små i internationell jämförelse. Dessa två kan visa varifrån de köper sina hudar, men generellt är det fortfarande ovanligt bland utländ-ska garverier. De europeiska garverier-nas organisation, Cotance (euroleather.com) har gjort studier kring detta och arbetar med frågan. Det gör även orga-nisationer som China Leather (en.chi-naleather.org).
LWG, Leather Working Group (se nästa sida) arbetar med kvalitetssäkring när det gäller kemikalier och andra förhål-landen i garverierna, men har inte in-kluderat djurhållningsaspekten.
Enskilda företag som efterlyser spårbar-het men inte kan få den via befintliga kontrollinstitut söker andra vägar för att säkra sin egen leveranskedja.
Livsmedelsindustrin kräver ofta spår-barhet för köttprodukter bakom slak-teriledet. Glappet ligger därför mellan slakteri och garveri, men med större ef-terfrågan borde det vara möjligt att – åt-minstone i samarbete med vissa större garverier – införa stämpling av hudar-na på slakteriet som förs vidare genom garveriprocessen vilket skulle underlät-ta spårning.
Ett problemområde som framför allt köttindustrin blivit uppmärksam på, och som också gäller för läder, är var djuren betat, eventuell negativ påver-kan på skog och landområden.
Långa och inhumana transporter av le-vande djur förekommer också. Det finns lagstiftning i Europa, men i många le-verantörsländer är det svårare att kont-rollera.
För att säkerställa att slaktmetoder av djuren är godkända, kan certifikat från slakterier efterfrågas. Denna begäran görs också till leverantörer.
Religiös slakt, där blodet ska tappas ur levande djur, förekommer i många län-der över hela världen. Slakten kan ske med eller utan bedövning när blodet tappas av. I Sverige är sådan slakt endast tillåten om djuret är bedövat. (Se även Jordbruksverkets hemsida).
FUR FREE RETAILER PROGRAMFur Free Allicance, FFA, är en samman-slutning av ett stort antal djurskydds-organisationer. Deras program för de-taljhandeln erbjuder företag att ansluta sig till en policy där företaget förbinder sig att inte sälja päls från vildfångade djur eller djur som föds upp för sin päls.
I Sverige har ca 130 aktörer – kedjor, va-rumärken och enskilda butiker – anslu-tit sig till Fur Free Retailer Program och antagit denna policy.
För mer information: www.furfreealliance.comwww.furfreeretailer.comwww.palsfrihandel.se
18
LEATHER WORKING GROUPLeather Working Group (LWG) har skapat ett protokoll kallat Tannery En-vironmental Auditing Protocol för att granska miljöfaktorer och spårbarhet hos garverier och läderproducenter. Med utgångspunkt i protokollet kan producenter och garverier bli klassade enligt Gold, Silver, Bronze eller Audited.
Målet med LWG är att förbättra garv-ningsindustrin genom att skapa ett gemensamt angreppssätt gällande mil-jöprioriteringar, skapa synlighet av best practices samt ge föreslagna riktlin-jer för fortsatt förbättring. De arbetar transparent och involverar producen-ter, varumärken, försäljare, tekniska experter, akademiska institutioner och liknande.
Granskning av produktionen görs av certifierade granskare. Protokollet som då används återfinns på Leather Wor-king Groups hemsida. En direktlänk finns även i kontaktinformationen ned-an.
Enligt LWG kan de flesta frågorna i pro-tokollet ställas till Miljömanagern på platsen, men visas frågor, relaterade till säkerhet och utsläpp kan vara lättare för säkerhetsansvarig eller en ingenjör att svara på.
Mer information om vad som ingår i protokollet samt en förteckning över granskade garverier finns på LWG’s hemsida.
KontaktinformationLeather Working Group
+44 (0)1604 679999
@ www.leatherworkinggroup.com/
19
IVN NATURAL LEATHER STANDARDIVN Natural Leather Standard (Naturle-der IVN) definierar tekniska, ekologiska och miljö/hälsokrav på kromfritt hög-kvalitetsläder. Hela produktionskedjan täcks av standarden; från jordbruk till råhudar, produktion och märkning. Dock ställs inga krav på djurhållningen.
Spårbarheten är viktig i denna stan-dard, samt reglering av garvningsmeto-der, slaktplats, sociala aspekter och an-vändning av toxiska substanser.
Standarden är utvecklad av IMO, Insti-tute for Marketecology i Schweiz. Den bottnar i att krom, som ofta används vid garvning av läder, kan vara skadligt för människor och miljö. Standarden godkänner inte kromgarvning eller an-vändning av glyoxal eller kortkedjiga klorerade paraffiner. Slaktplatsen mås-te också dokumenteras och inga råhu-dar från utrotningshotade arter är till-låtna. Ett alternativ till kromgarvning som standarden förordar är vegetabi-lisk garvning.
Standarden innehåller alltså inte krav på djurvälfärd i uppfödning, hantering
KontaktinformationInstitute for Marketecology
+41 (0) 71 626 0 626
@ www.imo.ch
https://www.imo.ch/logicio/client/imo/archive/document/sectors/textile/fibres/leather/leder_20111220.pdf
eller vid slakt. Spårbarhet är dock en viktig del i standarden, vilket kan un-derlätta undersökning av djurhållning hos de olika leverantörerna och under-leverantörerna.
CERTIFICATE OF ORIGINFör att säkerställa att djur inte trans-porterats långa sträckor levande, kan ett ursprungscertifikat, ”Certificate of origin” beställas. Detta visar var djuren kommer från, och även hur de trans-porterats, levande eller i form av skinn och hudar.
För att säkerställa att slaktmetoder av djuren är godkända, kan certifikat från slakterier efterfrågas. Denna förfrågan kan göras till leverantörer.
LEATHER STANDARD BY OEKO-TEX Oeko-Tex har också en läderstandard som riktar in sig på kemikalier och i viss mån produktionsförhållanden, dock med fokus på processer. Standarden tycks inte erbjuda någon spårbarhet i led före garveri.
20
ULL OCH HÅR
Animaliska fibrer i form av ull i tex-tilier är vanligt förekommande, men det finns också många produkter som innehåller hår från en rad djur.
UrsprungUll kommer oftast från får (det finns många olika raser, t ex merino), get (mo-hair, kashmir), kamel, alpacka, lama, kanin (angora) och även nöt.
Djurhår i andra produkter kan kom-ma från många andra djur. Tagel från häst kan till exempel användas som stoppning i möbler och hår från pon-ny, mård, svin, mungo, grävling, ekorre används i rakborstar, sminkborstar och konstnärs-material (penslar).
Problemområden Här gäller ungefär samma frågor som för päls, skinn och läder. När det gäller hår och mer udda fibrer, ställ frågor om vilka djur som används, från vilka ur-sprungsländer och hur uppfödning och utvinning av håren går till. Var obser-vant på CITES-listan.
Även markfrågor diskuteras när det gäller får, liksom för andra betesdjur.
Är det bättre att odla mat på marken, bidrar betet till ökad utbredning av ök-nar, osv.
Får, särskilt av rasen merino, som idag producerar den mest efterfrågade ullfi-bern, har granskats ur djurskyddsper-spektiv.
CertifieringarTextile Exchange har tagit fram en ge-mensam Responsible Wool Standard som adresserar problem kopplade till utvinning av ull från får och även andra arter så som get och alpacka. Standar-den beskrivs i följande avsnitt.
FÅRULL
Användningsområden Plädar, sjalar, vävda tyger för kjolar, byx-or, kostymer mm, stickat (vantar, möss-sor, tröjor etc), trikå i underställ och strumpor bland annat.
UrsprungsländerVad gäller fårull är de största uppfö-darländerna idag Australien och Nya Zeeland. Även Kina, Sydafrika, några länder i Sydamerika, Ryssland, England
21
och Skottland har gott om får för ull-produktion.
Den mest efterfrågade ullen, merino, kommer från merinofåret som avlats fram för att producera speciellt fin ull. Ullfibrerna är mycket tunna som ett re-sultat av den miljö fåret lever i med sto-ra betesareor.
Merinoull används mest till kläder så som tröjor, koftor, sjalar, kostymer och underställ. Merinofåren föds ofta upp i Australien, på Nya Zeeland eller i Sydaf-rika.
Svensk ull är inte stort, men på frammarsch. Ullen från gotlandsfåren är fin men används sparsamt, mest till fällar och ibland pälsverk. I Jämtland görs experiment med nya fårstammar för att få fram en ännu finare ull. Det finns en efterfrågan från svenska företag, framför allt inom sportkonfektion, men än så länge sker produktionen i mycket liten skala. Upp-födning i Norden är dyrare än i länder med varare klimat. Här måste fåren för-ses med mat under vintern då de inte kan beta. Ett modernt ulltvätteri har öppnats på Gotland. I Norge finns en större marknad för egenproducerad ull och exklusiva ullprodukter. Norge ar-betar aktivt för att skapa större efterfrå-gan på norsk ull och utveckla industrin, som även anses fördelaktig ur ett håll-barhetsperspektiv, men i internationel-la sammanhang är produktionen ändå liten.
ProblemEftersom den klippta ullen skickas till stora tvätterier bl i Kina, där ullen sor-teras i kvalitetsklasser och blandas, är spårbarheten oftast obefintlig om man vill söka sig bakåt i kedjan.
Får, särskilt av rasen merino, som idag producerar den mest efterfrågade ullfi-bern, har granskats mest ur djurskydds-perspektiv.
Rapporter om våldsam behandling av får i samband med klippning har också förekommit. Det har handlat om far-mar både i Australien och i Sydamerika.
Får hålls ofta i stora flockar som betar fritt, vilket också ger begränsad möjlig-het att ha uppsikt över djuren för att kontrollera deras hälsa.
I Australien förekommer mulesing, en mycket plågsam metod att skydda fåren från angrepp av blåflugans larver, som är livshotande för fåren. Protester bland konsumenter och företag har gjort att Australien inlett ett program för att fasa ut metoden, dock har utlovade tids-gränser för länge sedan passerats. Flera svenska företag har därför valt att inte köpa merino från Australien, utan i stäl-let vänt sig till andra leverantörsländer.
Efter krav från flera stora inköpare har certifieringar och intyg som ökar spår-barheten tagits fram. Bland annat har Australiens ullbörs (AWEX),tagit fram en certifiering och på senare tid har även RWS, Responsible Wool Standard från Textile Exchange tillkommit. Dessa båda certifieringar finns beskrivna i föl-jande avsnitt.
22
TE RESPONSIBLE WOOL STANDARD, RWSTextile Exchange har tagit fram en ny standard som adresserar olika problem förknippade med fåruppfödning för ullproduktion och även relaterade pro-blem med markfrågor.
Standarden heter Responsible Wool Standard, RWS. Denna standard vänder sig till producenter och företag som köper ullprodukter, men ska i förläng-ningen också kunna användas gente-mot konsumenter för att göra det möj-ligt för dem att göra informerade val av produkter.
Bland de intressenter som arbetat med kravställningarna, Terms of Reference, för standarden finns djurskyddsorga-nisationer, uppfödare varumärken och branschorganisationer, för att nämna några.
Standarden har nyligen publicerats och redan har uppfödare av merino sett till att bli certifierade. Mer information finns på standardens hemsida.
KontaktinformationTextile Exchange
+1 806 428 3411
@ textileexchange.org/
textileexchange.org/RDS
23
NATIONAL WOOL DECLARATIONAustralian Wool Exchange Ltd, AWEX, certifierar merinoull fri från mulesing från Australien. De använder sig av en National Wool Declaration. Efter att denna fyllts i av får producenten som ansöker en statuskod för ullen:
• NM – Ull från en flock som deklare-rats som helt fri från mulseing.
• CM – Ull från en flock där mulesing tidigare använts, men inte under de senaste tolv månaderna. Ingen mu-lesing ska heller användas i framti-den.
• PR – Ull från en flock som blivit utsatt för mulesing, men med god-känd smärtlindring.
Nu finns också Textile Exchange:s nya Responsible Wool Standard som även adresserar problematik kring mule-sing. Se föregående sida om Responsible Wool Standard.
KontaktinformationAustralian Wool Exchange Ltd
+(02) 9428 6100
Via hemsidan
@ www.awex.com.au
24
ANGORAULLAngorakaninens har snabbväxande päls med mjuka och tunna fibrer.
AnvändningUllen används framförallt i kläder så-som tröjor och kostymer samt till garn.
Produktionsländer Så mycket som 90 procent av all ango-raull produceras i Kina och endast små kvantiteter produceras i Europa, Chile och USA.
Problemområden År 2013 slog djurrättsorganisationen Peta larm om brutal behandling av ang-orakaniner på pälsfarmar i Kina. Detta resulterade i att flertalet varumärken tog avstånd från användning av ango-raull. Buruppfödning är också proble-matisk om djuren inte får utlopp för sitt naturliga beteende i enlighet med vad som sägs i djurskyddslagstiftningar och enligt ”De fem friheterna” (se av-snitt om djurskydd, lagstiftning osv).
I Svensk Handels djurskyddspolicy finns möjlighet att lägga till kravet att ango-raull inte får finnas i produkterna så långe inte ursprunget går att säkerstäl-la.
Certifiering Det tyska företaget NATURFASERN certi-fierar gårdar som föder upp angoraka-niner. Certifieringen går under namnet Caregora™ och baseras på Rådets direk-tiv 98/58/EG, ”Animal Welfare Code of Recommendations for the Welfare of Li-vestock” från det engelska DEFRA-depar-tementet samt egenutvecklade krav på hur djuren behandlas då pälsen klipps.
KontaktinformationNATURFASERN
+49 7621 16166-0
@ www.angora-rabbits.de
Textile Exchange undersöker behovet av en kvalitets- och djurskyddsstandard för angoraull och angorakaniner. En Ango-ra Discussion Group har skapats med flera företag och andra intressenter.
KontaktinformationTextile Exchange
+1 806 428 3411
@ textileexchange.org/
25
ALPACCAAlpackaull kommer från djuret al-packa, ett kameldjur som lever i Ander-na (Syd-amerika).
Det finns två typer av alpackor, huacaya och suri. Huacaya är den vanligaste ty-pen och har fluffig päls som ger ett mer elastiskt garn som lämpar sig väl för stickning. Suri har långa rastaliknande lockar som lämpar sig bättre för vävda tyger.
Alpackaull har använts av lokal-be-folkningen i Anderna under mycket långt tid, men det var först i mitten av 1800-talet som materialet introdu-cera-des i Europa och USA. Ullen är mycket fin och mjuk med 10–20 cm långa sil-kesglänsande fibrer. Ett plagg i alpacka är uppges vara mjukare och mer slit-
starkt än motsvarande plagg i fårull, medan fårull är mer elastiskt. Beroende på hur alpackaullen spinns kan garnet bli antingen lätt eller tungviktigt. Ullen finns i 22 olika naturliga basfärger, från svart och rödbrun till ljusare gråa och vita nyanser. De ljusare nyanserna är lättare att färga och har därmed blivit allt populärare. Ullen kallas ibland en-dast för alpacka.
Vi har inte funnit några rapporter om särskilda problem förknippade med al-packa. Det finns dock alltid anledning att ställa frågor kring ursprung och uppfödning, särskilt om ett material blir snabbt populärt, efterfrågan ökar kraftigt och uppfödning i större skala ökar i länder där djurskyddet är svagt.
MOHAIRMohair är ullfiber från angorageten.
Denna tamget finns i Nordamerika, Sydafrika, Turkiet och i västra Asien på 1000 meters höjd.
Djuren klipps två gånger om året och le-vererar vid varje klippning cirka 1,5-2,5 kg mohairull. Fibrerna är mellan 100 och 300 mm långa, har ringa hållfast-het, är obetydligt krusade, är till färgen vit-gula, glänsande, är mycket elastiska och har en finlek av 25–50 mikrometer.
Mohair kommer till användning ren el-ler blandad med annan ull bl.a. i över-plagg, till exempel damkappor samt i trikåplagg, möbeltyg, filtar och mattor.
Vi har inte funnit några rapporter om särskilda problem förknippade med mohair. Det finns dock alltid anledning att ställa frågor kring ursprung och uppfödning, särskilt om ett material blir snabbt populärt, efterfrågan ökar kraftigt och uppfödning i större skala ökar i länder där djurskyddet är svagt.
26
KASHMIRKashmir (kashmere, cashmere) är un-derullsfibrer från tamgetter som lever i mycket kallt klimat. Namnet kom-mer av regionen Kashmir, som ligger i norra Indien. Det finns en mängd olika sorters getter, ofta lokala popula-tioner, som används vid produktion av kashmirull och dessa brukar gå under samlingsnamnet kashmirgetter. Några exempel är Alashanzuoqi, Pashmina-get (ursprungligen från länderna kring Himalaya) Hexi och Zhongweiget.
På våren, då getterna börjar fälla sin vin-terull, kammas de för hand. Den duniga underullen samlas ihop medan täckhå-ret lämnas. Underullen tvättas och alla rester av skyddshår tas bort.
Kvaliteten avgörs av fiberlängd, fi-bertjocklek, vithet, lyster och fall. Högst kvalitet har underull från getens buk- eller halsparti, med en fiberlängd på minst 36 mm. (Bra kashmir ska vara minst 32 mm.) Bakdelen av geten ger
kortare och tjockare fibrer. Ännu lägre kvalitet har ull som inte är helt separe-rad från skyddshår eller till och med är utblandad med jak- eller kaninpäls.
AnvändningsområdeUllen är mycket mjuk och lätt och an-vänds till plagg som tröjor, kappor, kos-tymer och sjalar
Ursprungsländer Merparten av världens kashmir kom-mer idag från Inre Mongoliet i Kina och från Mongoliet, men även från andra östasiatiska länder.
Varor av högkvalitativ kashmir är myck-et dyrbara. Italien, Skottland, England och Japan är länder som är marknadsle-dande i tillverkning av kashmirproduk-ter.
Äkta pashmina ska enligt huvud-or-ganet för tillverkare av Kamelhår och Cashmere (The Camel and Cashmere Hair Manufacturers Institute) märkas ”cashmere” på grund av det utbredda fusket på marknaden där billiga synte-tiska fibrer, exempelvis viskos, märks som ”pashmina”. Äkta pashmina har en fiber på mellan 14 och 16 mikrometer. Observera att ”Pashmina” är inte ett godkänt fibernamn enligt EU:s fiber-märkningsdirektiv.
MiljöproblemProduktionen av kashmirull är ur ett miljöperspektiv inte helt oproblema-tisk då getterna betar jorden mycket hårt. 2008 fanns det cirka 40 miljoner getter i Inre Mongoliet och i områden med hög täthet av getter försvinner det övre matjordsskiktet eftersom det inte finns någon vegetation som binder jor-den. Detta leder till erosion och gräs-marker blir till öken.
Det finns alltid anledning att ställa frå-gor kring ursprung och uppfödning, särskilt när ett material blir snabbt po-pulärt. När efterfrågan ökar snabbt väx-er ofta uppfödning i större skala, även i länder där djurskyddet är svagt.
27
ÖVRIGA MATERIAL OCH DJURTEST
Det finns en del material som inte pas-sar in i någon av de ovan nämnda kate-gorierna, men som också kan vara bra att vara observant på.
SILKE/SIDENSilke är råmaterialet, siden det färdiga tyget eller garnet. Silke är kokongtrådar som silkesfjärilens larver spinner in sig i när de förpuppas. Silkestråd är en textil-fiber som används till tyg och garn som till exempel siden. Det finns två sorters silke, mullbärssilke och tussahsilke.
Ursprungsländer Mullbärssilke är silke som odlas i större omfattning, framför allt i Kina, Indien, Thailand, Vietnam och Brasilien. Tus-sahsilke (vildsilke) kommer främst från Kina, Indien och Japan.
Problem Förutom eventuella kemikalieproblem med vattenföroreningar vi avkokning av silket, färgning och beredning finns också viss kritik från djurskyddsorga-nisationer. Larvers förmåga att känna smärta är inte klarlagd och man bör, an-ser dessa organisationer, därför tilläm-pa försiktighetsprincipen då det gäller t ex silkeslarver, som dödas för att inte puppan ska skadas när man tar tillvara silket. Döda larver används dessutom till kosmetika.
BEN, HORN OCH SKÖLD-PADDSSKALBen och horn kan t ex användas som dekorationer, i jakt- eller hushållspro-dukter, som skaft på knivar och bestick, som material till smycken eller knappar till kläder.
Sådant material kommer oftast från djur som ko, gris och får och är då en biprodukt till livsmedelsindustrin.
Problem Det förekommer också illegal handel med ben och horn från vilda och utrot-ningshotade djur. Sköldpaddsskal kan ibland likna ben eller horn. Tänk också på att handel med elfenben (elefant) el-ler noshörningshorn är förbjudet, även som antikviteter.
PÄRLEMOR, SNÄCKOR, SNÄCKSKAL, KORALLPärlemor i knappar eller smycken, snäckor och snäckskal i dekorationer, akvarieinredning, trädgårdsdekoratio-ner.
Problem Materialet/produkterna kan vara svåra att identifiera. De får inte härröra från skyddade områden eller områden med hotade korallrev. Självklart får de heller inte ha sitt ursprung i hotade växt eller djurarter. Ta reda på ursprunget, be-gär alltid ursprungscertifikat, rådfråga Jordbruksverket. Är du tveksam – avstå från köp.
ANIMALISKT LIMFör framställning av lim används mate-rial som hämtats från djurkroppar; allt-ifrån hud och ben till fiskfjäll. Både hud och ben kommer framförallt från slakt-boskap och tillhandahålls av slakterier och garverier.
Fisklim levereras framförallt av produ-center av fryst eller saltad fisk, där de delar som används till limmet är en bi-produkt.
28
Animaliskt lim kan användas som al-ternativ till mer kemikalietunga lim. Se upp så att inte ett dåligt material byts mot något som inte heller är önskvärt, ur företagets perspektiv.
ANIMALISKT FETTAnimaliskt fett utvinns både från gar-verier och ulltvätterier (lanolin). Fettet används bland annat i tvål, kosmetika och hudvårdsprodukter.
DJURTESTEnligt Nordisk Miljömärkning finns det inte längre några kosmetiska produkter på marknaden i EU som är djurtestade. Eftersom det finns ett EU-förbud mot djurtest har Svanen tagit bort kravet ur sin kriterielista för märkning av kos-metiska produkter. Däremot omfattar förbudet inte alla produkter, som t ex hund-schampo.
Humane Cosmetics Standard (HCS) är en standard för icke djurtestade kos-metika- och hygienprodukter och The Humane Household Products Standard (HHPS) är en standard för icke-djurtesta-de hushålls- och rengöringsprodukter.
Dessa standarder togs fram 1996 av två internationella koalitioner av djurrätts- och djurskyddsorganisationer i EU och Nordamerika, The Coalition to end ani-mal experiments, ECEAE och The Coali-tion for Consumer Information on Cos-metics, CCIC. De använder sig av samma kriterier och lista över icke djurtestade produkter. I Sverige har Djurens Rätt en guide till icke djurtestat, http://www.djurensratt.se/icke-djurtestat
Företag ansöker om godkännande en-ligt Standarden genom att tillhanda-hålla information om sina leverantörer, produkter och beståndsdelar. Företa-gen ska också tillämpa ett slutdatum ef-ter vilket ingen av företagets produkter eller beståndsdelar har testats på djur. Företagen granskas dessutom av obero-ende revisorer var tredje år för att säker-ställa att inga råvaror blir djurtestade.
Det räcker alltså inte med att företagen skriver på sina produkter eller i reklam-material att de inte testar på djur.
Den skuttande kaninen, Leaping Bunny, är officiell symbol för dessa standarder som ECEAE och CCIC står bakom. Sym-bolerna får endast användas av företag som godkänts enligt Humane Cosme-
tics Standard och Humane Household Products Standard.
Trots skärpt lagstiftning kan det alltså finnas ämnen som ingår i produkter-na som kan vara testade på djur, enligt vissa undantag i lagen. Märkningen ska garantera att inte heller sådana ämnen ingår.
2013 införde EU ett förbud mot försälj-ning av djurtestad kosmetika och hy-gienprodukter. Allt fler länder har följt efter och infört egna förbud och fler är på väg. Djurtestförbud övervägs till ex-empel nu både i USA och Ryssland. Kina har å sin sida minskat djurtestkraven för inhemska märken. Utvecklingen har lett till att intresset för att utveck-la och utvärdera nya djurfria metoder för riskbedömning av kemikalier utan djurförsök har ökat kraftigt.
Läs mer på stiftelsen Forska Utan Djur-försöks hemsida, www.forskautandjur-forsok.se och om reglerna för kosme-tika på www.forskautandjurforsok.se/fakta/konsument/kosmetikatester och www.forskautandjurforsok.se/nyheter/kosmetikaforetag-far-inte-anvanda-djurtest-resultat-for-att-uppfylla-kraven-pa-konsu-mentsakerhet-i-eu
29
30svenskhandel.se