proseminarie uppsatsen

Proseminarieuppsatsen

Regler och tips för vetenskapligt skrivande för

studerande vid psykologiska insitutionen

Formen för proseminarieuppsatsen och pro graduavhandlingen följer i stora drag The American Psychological Association

Publication Manual (APA) 5te upplagan

En del undantag finns: APA-manualens regler gäller för artikel- manuskript till vetenskapliga tidskrifter medan proseminarieuppsatsen och pro gradu-avhandlingen är akademisk avhandlingar som i första hand skrivs på svenska

Följande regler gäller för proseminarie-

uppsatser och pro gradu-avhandlingar

vid psykologiska institutionen:

Titelsidan

Abstrakt/Sammanfattning/Sammandrag

Författarens tack/Acknowledgement

Innehållsförteckning

Inledning

Metod

Resultat

Diskussion

Referenser

Appendix/Bilaga

Uppbyggnad

DYSLEXI OCH SPRÅKINLÄRNING 

Inlärning av främmande språk hos dyslektiska universitetsstuderande             

 Proseminarieuppsats

Våren 2005Psykologiska institutionen

vid Åbo AkademiHandledare: Bettina von der Pahlen

Skribent: Mathias FältmarschOpponent: Markus Varjonen

ex. på titelsida för proseminarieuppsats

DYSLEXI OCH SPRÅKINLÄRNING 

Inlärning av främmande språk hos dyslektiska universitetsstuderanden             

  Namn, matr.nr

Pro gradu-avhandling i psykologiHumanistiska fakulteten

Åbo Akademi

ex. på titelsida för pro gradu-avhandling

DYSLEXI OCH SPRÅKINLÄRNING 

Inlärning av främmande språk hos dyslektiska universitetsstuderande             

 Namn, matr.nr

Kandidatuppsats i psykologiHumanistiska fakulteten

Årtal

ex. på titelsida för kandidatavhandling

Abstrakt

sammanfattning/sammandrag indragna marginaler enkelt radavstånd max 120 ord undvik jag inget sidnummer ifall man inleder med siffror

skall de skrivas ut

nyckelord (keywords) max 5-7

Sammandrag: Syftet med föreliggande arbete var att redogöra för aggressionsforskningen som utgör en grund för mordprofilering, med speciell fokus på profileringens tillämpning. De underliggande hypoteserna var att aggressivt beteende varierar individer emellan, medan brottslingens individuella beteende är konsekvent. På basis av dessa premisser antogs man kunna säga något om gärningsmannens karakteristika genom att undersöka dennes beteende på brottsplatsen. Slutligen diskuterades hur profileringen kunde utvecklas för att möta polisens behov i mord- och dråputredningar och ett förslag om att införa användning av profilering i Finland lades fram.

Nyckelord: aggression, våld, mord, profilering

ex. på abstrakt

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning

Författarens tack/acknowledgement

1 INLEDNING 1

2 DEFINITION AV DYSLEXI 4

3 PREVALENS 6

4 INLÄRNING AV FRÄMMANDE SPRÅK HOS DYSLEKTIKER 7

4.1 Grunden till fonologisk processering 10

4.2 Den neurobiologiska bakgrunden till fonologiska svårigheter 12

5 MSL-METODEN FÖR INLÄRNING AV FRÄMMANDE SPRÅK 13

5.1 MSL-undervisningens struktur 15

5.2 Resultat av MSL-undervisning 18

6 DISKUSSION 22

7 REFERENSER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• ingen sidnumrering

• numrering startar vid inledningen med 1

• kolla att rubrikerna i innehållsförteckningen överensstämmer med rubrikerna i texten

• ingen punkt efter sista siffran• 1

• 1.1

Radavstånd & marginaler

Font: 12 punkter Times Roman/Courier Radavstånd: 1,5/dubbelt radavstånd Marginaler: minst 1 inch (2.54 cm)

höger, vänster*, övre och nedre Ojämn högermarginal (ragged)

ingen avstavning Sidnumrering börjar vid 1(introd.)

*Observera att när du binder in pro gradu-avhandlingen är det bra att ha bred vänstermarginal (ex. 4 cm).

Sidnumrering (höger, övre kant) börjar vid inledningen med 1*

Detta avsnitt har som uppgift att introducera forskningsområdet/ problemområdet och ge en bakgrund till den valda problemställningen

Inledningen innehåller referenser till tidigare arbeten inom området

*i motsats till APA som vill ha manuskripten numrerade från titelsidan av praktiska skäl

Inledning

Huvudsyftet med en vetenskaplig

artikel är att redovisa ett utfört

forskningsarbete på ett så klart

och koncist sätt som möjligt.

Empiriskt material skall i princip kunna replikeras i pro gradun

Vetenskaplig text bör uppfylla höga krav på innehållsmässig kvalitet men också formella regler på hur man refererar till tidigare forskning i löpande text och hur vetenskaplig text skall byggas upp

Språket - granskarna

Stilen är enhetligt vetenskaplig Texten är sammanhängande och

klar Texten är fri från påverkan från

andra språk, försöka undvika engelska facktermer

Skribenten använder tempus ändamålsenligt dvs. imperfekt i abstraktet och introduktionen; presens i diskussionen

Även metodiken och resultaten presenteras främst i imperfekt (eftersom de redan gjorts) dock kan även presens användas ibland

Språket - granskarna

Stavningen är korrekt Felaktiga särskrivningar har

undvikits Prepositionerna är rätt använda Böjningen är korrekt Syftningarna är korrekta och

tydliga Se psyks webbsidor:

språkgranskarens utlåtande om språkbehandling

Akademiskt skrivande

Strukturen i vetenskapliga

artiklar

Rubrikerna numrerade Kom ihåg att vara konsekvent;

samma rubricering både i

innehållsförteckningen och

i texten

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ex. på innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Abstrakt

Författarens tack

1 INLEDNING 1

2 METOD 32.1 Metod A 3

2.1.1 Metod A1 4

Ex. på innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

AbstraktFörfattarens tack

INLEDNING 1METOD 4

Försökspersoner 5Studerande 5Kontroller 7

Referenslista: grundregler

Publication Manualof the American Psychological

Association (APA), Fifth Editionwww.apastyle.org

Referenser i löpande text

Referenser i löpande text

• Hänvisning till referenser ges med två element: författarens efternamn och publiceringsår

• En eller två författare:– År 1999 publicerade Ruutiainen

och Koistinen en studie…– Ruutiainen och Koistinen (1999)

upptäckte att…– I en studie av läsförståelse

(Koskinen, 1977)…– I en undersökning om våld i

parförhållande (Ruutiainen & Koistinen, 1999)

Referenser i löpande text

Observera att &-tecken används inom parenteser

(Alexandersson & Fransson, 1978)

i den löpande texten skriver man ut ordet och.

Punkten efter parentesen i alla situationer samt i

fotnoter och tabeller och i referenslistan

Observera att i löpande text kommer punkten alltid

efter parentesen:

Ex.: Den psykologiska forskningen har koncentrerat sig speciellt mycket just på att reda ut orsakerna till beteendet (Berkowitz, 1993). I och med att våldet ökade i det amerikanska samhället, började aggressionsforskningen blomstra i början på 60-talet...

Flera författare

• I en undersökning om hjärnskadors psykosociala följder (Koivisto, Ahtisaari, Halonen & Ryti, 1987)…

• När referensen omnämns nästa gång kan den förkortas till Koivisto m.fl. (1987) upptäckte att …

• På engelska: Koivisto et al. (1987) found that ...

Om det är 2 till 5 författare skrivs samtligas

namn ut:

Marton, Dahlgren, Svensson och Säljö (1977)

hävdar att ...

Efter att författarna nämnts på detta sätt

första gången i texten räcker det med att skriva:

Marton m.fl. (1977) i svensk text följande gång

Om författarna är sex eller fler skriver man

direkt m.fl. redan första gången i texten

Marton et al. (1977) på engelska

Referenser i löpande text

Flera referenser i samma parentes:

• Referenserna kommer i alfabetisk ordning. Om man refererar till samma författare flere gånger kommer referenserna i kronologisk ordning.

• I en undersökning om hjärnskadors psykosociala följder (Koivusaari, Saarinen, Heinonen & Raita, 1987; Lyytikäinen & Leino, 1977; Reinikainen, Sjöholm & Karlsson, 1986; Sjöholm & Karlsson, 1988)…

Flera referenser till samma författare skrivs:

(Piaget, 1923, 1924a, 1924b).

Olika författare skiljs åt med semikolon och skrivs i alfabetisk ordning, samma författre med kommatecken:

(Donaldson, 1980; Ehri, 1979, 1985; Mason, 1980; Roberts, 1984).

referenser i löpande text

Citat

• Kortare citat (1—3 rader) kan skrivas i den löpande texten, men längre citat återges i fristående block.

• Citaten måste vara välmotiverade!

referenser i löpande text

Sekundärkälla/andrahandsreferens:

Om man vill åberopa en svårtillgänglig referens som finns i ett arbete (sekundärkälla) skriver man ut sekundärkällan som referens (men inkluderar inte ursprungskällan i referenslistan) och skriver i löpande text:

I Lurias studie (citerad i Dahlgren & Olsson, 1985) finner man stöd ... Här ska alltså Dahlgren och Olsson (1985) finnas i referenslistan, men inte Lurias studie (APA s. 247)

referenser i löpande text

Uppgifter inhämtade i samtal, brev, anteckningar och dylikt benämns "personlig kommunikation". De anges i löpande text men skrivs inte in i referenslistan.

Ange så exakt datering som möjligt:

Ex. H. Dahlgren (personlig kommunikation, 6 september, 1991) ansåg att ...

På engelska blir det (personal communication, September 6, 1991).

referenser i löpande text

Doktorsavhandling

.... (Johansson, 1990; Ross, 1990)• referenslistan:• Johansson, E. (1990). Den eviga

betygsfrågan. Historiskt och aktuellt om betygssättning i skolan. (Avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet)

• Ross, D.F. (1990). Unconscious transference and mistaken idenity: When a witness misidentifies a familiar but innocent person from a lineup (Doctoral dissertation, Cornell University, 1990). Dissertation Abstracts International, 51, 417.

referenser i löpande text

Periodicumartikel under tryckning

I löpande text skrivs (Karlsson, Svanberg & Ohlsson, under tryckning).

I referenslistan: Karlsson, J., Svanberg, I., & Ohlsson, P. (under tryckning). Writing skill. Scandinavian Journal of Educational Research.

På engelska skriver man (in press) Årtal anges aldrig, även om man

skulle råka veta vilket år artikeln kommer att publiceras.

Referenser i löpande text

Om en myndighet eller dylikt (KTL) står som författare och har en välkänd förkortningoch/eller om namnet är otympligt gäller:

I en utredning (Statistiska centralbyrån [SCB], 1979) ... Därefter räcker det med (SCB, 1979).

referenser i löpande text

Diverse tips

• Samplet bestod av förskolebarn (N = 2000). Pojkarna (n = 1024) var ....

Referenslistan

• Artikel i vetenskaplig journal:– Författare, A.A. (årtal). Namnet

på artikeln. Namnet på journalen (kursiv eller understreckat), volym (kursiv eller understreckat), sidonumren

En författare: Kronholm, B. (1998). Life expectancy in newborn mice. Scandinavian Journal of Psychology, 12, 134-156.

Två författare: Kronholm, B., & Sjöholm, C.G. (1998). Life expectancy in newborn mice. Scandinavian Journal of Psychology, 12, 134-156.

Flera författare:Kronholm, B., Sjöholm, C.G., & Bergström, A.H. (1998). Life expectancy in newborn mice. Scandinavian Journalof Psychology, 12, 134-156.

referenslistan

Referenser, exempel

Tre till fem författare:

Saywitz, K.J., Mannarino, A.P., Berliner, L., & Cohen, J.A.(2000). Treatment for sexually abused children and adolescents. American Psychologist, 55, 1040-1049.

Sex eller fler författare:

Walchick, S.A., West, S.G., Sandler, I.N., Tein, J.,Coatsworth, D., Lengua, L., m.fl. (2000). An experimental evaluation of theory-based mother and mother-childprograms for children of divorce. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 68, 843-856.

• Artiklar som har blivit godkända

dvs. i ” i tryck”

Zuckermann, M., & Kieffer, S.C. (under tryckning). Race differences in face-ism: Does facial prominence imply dominance? Journal of Personality and Social Psychology.

På engelska: Zuckermann, M., & Kieffer, S.C. (in press).

referenslistan

Bok

Författare, A.A. (årtal). Namnet på boken (kursiv eller understreckad) Ort: Förlag.

Bergström A.A., Kronelid, Ö.Ö., & Mellberg, K.K. (1992). Principles of psychological assessment. Borgå: WSOY.

referenslistan

Kapitel ur bok

• Författare, A.A. (årtal). Namnet på kapitlet. I A. författare, B. författare & C. författare (Red.), Bokens titel (kursiv eller understreckad) )(s. 28-56). Ort: Förlag.

Holmberg, F. (1987). Childhood schizofrenia. I H. Strömnes & K. Granlund (Red.), Handbook of schizofrenia. Hillsdale: Erlbaum.

referenslistan

Översättningar

• Postman, N. (1984). Den förlorade barndomen (M. Edgardh, Övers.). Stockholm: Prisma (original publicerat 1982).

Postman (1982/1984)…

Luria, A.R. (1969). The mind of a mnemonist (L. Solotaroff, Trans.). New York: Avon Books (Original published 1965).

Luria (1965/1969)…

referenslistan

Artikel i nättidskrift-journal:

på engelska:

Fredrickson, B.L. (2000, March 7). Cultivating positive emotions to optimize health and well-being. Prevention & Treatment, 3, Article 0001a. Retrieved November 20, 2000, from http://journals.apa.org/prevention/volume3/pre0030001a.html

Referenslistan

Artikel i nättidskrift-journal:

på svenska:

Jacobson, J. W., Mulick, J. A., & Schwartz, A. A. (1995). A history of facilitated communication: Science, pseudoscience, and antiscience: Science working group on facilitated communication. American Psychologist, 50, 750–765. Hämtad den 25 januari, 1996, från http://www.apa.org/journals/jacobson.html

internet referenserom det inte finns en författare sätt den i ref. listan enligt titelns första bokstav APA s. 274

Referenslistan

I dagspressen:

Gymnasier prövar nya utbildningar. (1984, 6 april). Svenska Dagbladet, s. 7. Inordnas i referenslistan under Svenska Dagbladet.

I löpande text skrivs (Svenska Dagbladet, 1984).

Abstrakt/posters

• Ruby, J. & Fulton, C. (1996, July). Early data on the Trauma Symtom Checklist for Children (TSC-C). Poster session presented at the annual meeting of the American Professional Society on the Abuse of Children, San Diego, CA

Tips och allmänna regler

• Titel – inte för generell och inte för specifik; 10-12 ord– Undvik “en studie av”, metod eller resultat

ProseminarieuppsatsVåren 2004 Psykologiska institutionen vid Åbo Akademi Handledare: Skribent:Opponent:

Namn, matr.nrKandidatavhandling i psykologiHumanistiska fakultetenÅrtal

Tips

• Abstrakt = sammandrag i komprimerad form; kan vara det viktigaste stycket i uppsatsen dvs.

– ALLTID I IMPERFEKT– Ca 120 ord, onödigt att upprepa titeln– Det mest centrala och viktiga i logisk ordning– Marginalen på båda sidorna indragen – Bör ha enkelt radavstånd

– NYCKELORDEN HELST I ALFABETISK ORDNING

Tips

Inledning

– Introducerar läsaren till problemområdet– Bakgrund till vald problemställning– Leder logiskt fram till problemställning– I slutet av introduktionen kommer

författaren fram till hypoteserna.– Marginalen bör vara 2.54 cm (1 inch). – Radavstånd 1.5 (språktjänst)

Allmänna regler

• Diskussion– Först här får man tolka och dra

slutsatser av resultaten

– Verifierades/falsifierades hypotesen?

– Likheter/olikheter med tidigare erhållna resultat

– Frihet och utrymme för subjektivitet hos forskaren

– Logisk skärpa och överblick

– Sammanknytning

– Framtida forskningsförslag/ problemställningar

American Psychological Association (2001). Publication Manual of the American Psychological Association(5th ed.) Washington, DC: American Psychological Association. Backman, J. (1985). Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund: Studentlitteratur.

Skrivregler för svenska och engelska från TNC. Solna: Terminologicentrum TNC.

Språkhjälp:

• Svenska Akademiens ordlista

(www.saol.nu)

• Terminologicentrum TNC (www.tnc.se)

Varför underkänner språkgranskarna en del texter?

Tänk på följande:

Att skriva en vetenskaplig text är dels att reda ut komplicerade sakförhållanden, dels att informera om vad du har kommit fram till. Kan du inte kommunicera tillräckligt tydligt så går inte heller innehållet fram. Skriv alltså så att texten står för sig själv. Läsaren ska inte behöva gissa vad du eventuellt kan ha avsett.

Språket är del av dina arbetsverktyg, och språkgranskarna kontrollerar hur väl du använder det verktyget.

Vetenskapliga texter hör till kategorin formell sakprosa.

Detta innebär att du bör foga dig efter de krav som gäller för texttypen. Texten är dessutom offentlig, och därför är ditt språkbruk en offentlig angelägenhet. Ditt språkbruk i det privata är däremot din ensak.

Språkgranskarna tar enbart ställning till språkbehandlingen i den text du har skickat in för granskning. De vet inte att du annars brukar vara mycket mån om hur du uttrycker dig, att det har varit särskilt stressigt med just den här texten osv. osv. Och även om språkgranskarna visste det så skulle de inte ta hänsyn till det. Det är här och nu som gäller.

Använd de här hjälpmedlen för att undvika fel:

Använd svensk stavningskontroll, men om du är osäker är det ändå bäst att använda Svenska Akademiens ordlista (1998), för datorn upptäcker inte alla typer av stavfel.

Använd Svenska Akademiens ordlista för att kontrollera ordens böjning och stilvärde.

När du använder litteratur på ett annat språk än svenska är det skäl att läsa igenom texten och tänka efter hur man brukar uttrycka sig på svenska. Använd Mikael Reuter: Översättning och språkriktighet (1996 el. senare) som stöd för språkkänslan.

Det finns en internetordbok (bl.a. finska-engelska-finska, finska-svenska-finska) under följande länk (välj ÅA):http://mot.kielikone.fi/finelib/netmot.shtml