hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans? samverkan i partnerskap

Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans?

Samverkan i Partnerskap

Fredrik Lindencrona, SKL

27 januari 2012

Samma barn och unga och samma utmaningar – två olika faser

Modellområdesprojektet (09-11) och Psynkprojektet (12-14)

”Om du inte vet var du ska spelar det ingen roll vilken väg du väljer”

The Cheshire Cat i Alice i Underlandet

Psykisk hälsa + Synkroniseringwww.skl.se/psynk

”PSYNKEN”

Agenda • Problembilden

• Vad har vi gjort?

• Vad har vi lärt oss?

• Hur tänker vi framåt?

Hur mår barn och unga?• En trend av ökad psykisk ohälsa kan konstateras sedan mitten

av 1980-talet – lättare psykisk ohälsa bedöms ha ökat med 2-3 ggr, mest hos flickor, mest i tonåren

• Vi saknar bra epidemiologiska data, ssk. för barn under 10 år

• Det finns ett starkt ömsesidigt orsakssamband mellan skolprestation och psykisk hälsa

Källa: Kungliga vetenskapsakademins projekt kring Barn och ungas Psykiska Hälsa (www.buph.se)

7

Allt hänger ihop!• Av de 37% av barn och unga med symtom på psykisk ohälsa finns

också problem med: skolan, familjen, kamrater, fritid

• Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa

• Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa

Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)

2012-01-20

Andel av barn i ÅK 6 och 9 som har problem med psykisk hälsa och ….

Skolan Familjen Kamrater Fritid0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Barn med psykisk ohälsaAlla barn

Alltså…

Skolprestation &

Psykisk hälsa

Sociala förmågor

Kognitiva

förmågor

• Båda typerna av förmågor behövs för ett gott liv

• Förmågor bygger nya förmågor

• Sociala och personliga förmågor möjliggör kognitiva förmågor

• De olika förmågorna kan ha olika effekt vid olika tillfällen i livet

Ett kontinuerligt dynamiskt samspel!

Innan födsel till 1 år

Förskoleperioden

Tidiga skolår Grundskola

Gymnasie

VUXENLIV

Koenen et al. 2009

Data från the Dunedin MultidisciplinaryHealth and Development Study

Socialtjänst

MHV BVC

Elevhälsa

Öppen förskola

BUP

SiS

Skola

Vuxenpsykiatri

Polis

Ungdomsmottagning

Primärvård

UngdomsverksamhetFritidsgårdar

FrivilligorganisationerHVB

Tandvård

Lägger vi ens samma pussel?

Specialist

Första linjen

Generella insatser

?

mikael.malm@skl.se 15

Pågående sjukfall 31 december 2010 (kvinnor), per diagnosgrupp och ålder

2012-01-20

16-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60- år

DiagnosAntal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Tumörer108 1,9% 488 3,2% 1 337 6,7% 2 197 11,2% 1 437 15,7%

Psykiska sjukdomar2 354 40,4% 6 610 44,0% 7 639 38,5% 5 545 28,2% 1 689 18,5%

Varav: Förstämnings-syndrom1 127 19,4% 3 199 21,3% 3 722 18,8% 2 840 14,4% 826 9,1%

Varav: Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom 861 14,8% 2 729 18,2% 3 432 17,3% 2 416 12,3% 764 8,4%Rörelseorganen

744 12,8% 2 314 15,4% 4 660 23,5% 5 369 27,3% 2 744 30,1%Graviditetskomplikationer

1 024 17,6% 1 548 10,3% * * *Övriga

1 593 27,3% 4 059 27,1% 6 186 31,3% 6 297 33,3% 3 255 35,7%Samtliga

5 823 100% 15 019 100% 19 822 100% 19 678 100% 9 125 100%

Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall

mikael.malm@skl.se 16

Pågående sjukfall 31 december 2010 (män), per diagnosgrupp och ålder

16-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60- år

DiagnosAntal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Tumörer82 2,3% 217 3,2% 457 4,4% 1 105 8,3% 1 100 13,6%

Psykiska sjukdomar1 173 33,3% 2 522 37,7% 3 151 30,2% 2 628 19,8% 915 11,3%

Varav: Förstämnings-syndrom 543 15,4% 1 125 16,8% 1 519 14,5% 1 462 11,0% 512 6,3%Varav: Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom 367 10,4% 904 13,5% 1 219 11,7% 904 6,8% 300 3,7%Rörelseorganen

651 18,5% 1 365 20,4% 2 593 24,8% 3 632 27,4% 2 259 27,9%Skador och förgiftningar

818 23,2% 844 12,6% 1 106 10,6% 1 186 8,9% 628 7,7%Övriga

803 22,7% 1 747 26,1% 3 135 30,0% 4 724 35,6% 3 205 39,5%Samtliga

3 527 100% 6 695 100% 10 442 100% 13 275 100% 8 107 100%

2012-01-20

Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall

13000 varje år som inte tar sig in på arbetsmarknaden i Sverige

160 Miljarder/årskull

Sveriges BNP 2010 = 3300 miljarder

”Ju senare i livet som vi försöker åtgärda tidiga brister desto dyrare blir botemedlet”

“”Strikt ekonomiskt så är det en klok idé att investera i de unga

Professor James Heckman , University of Chicago ”Nobelprisvinnare” i Ekonomisk vetenskap år 2000

Heckmans kurva - Returns of investment in education

Modellområdesprojektet 2009 – 2011

www.skl.se/psynk

Uppdraget – Modellområden

• Grundar sig i en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL

• Uppdraget: – Utveckla ”första linjen” utifrån olika geografiska

sammanhang med sina olika betingelser– Stöd förbättringsarbete för att optimera ”helheten”

• 2009-2011 • 14 geografiska områden (kommun + landsting)

Frågeställning:

Hur ska den första instansen där barn och ungdomar kan söka hjälp för ett problem

utformas?

Skol-, Sociala-, Psykiska-, Kroppsliga problem

Hjälp med att bedöma problemet, hitta rätt, få samlad hjälp Nära och tidigt!

ERFARENHETER OCH SLUTSATSER

Modellområdesprojektet (2009 – 2011)

165 förbättringsområden/-aktiviteter (varierande detaljeringsgrad!)

Angered

Eksjö

Jönköping

Jö+Ek

Hedemora

Gagnef

Helsingb

org

Hudiksva

ll

Norrköping

Solle

ntunaUmeå

Uppsala

Vilhelm

ina

Vänersb

org

Ystad/Si

mris

Östra N

B0

5

10

15

20

25

30

35

Fokus för förbättring (OBS! Skolform anger endast åldersgrupp)

0-18

Försk

ola

Grundskola

Gymnasi

e

Föräl

drar

Informati

on

Gemensam Utbild

ning

Ledning/S

tyrning

Hälsofrä

mjande

Syste

misk utve

ckling

0102030405060

Alla fokus för förbättringsområden/-strategier

Nivåer för förbättring

Alla Generell Första linjen Specialist0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Inriktning

Strategiskt hälsofrämjandeFörbättrade skolresultat

SkolfrånvaroTidig upptäckt PH

Föräldrastöd Tidiga insatser PH

Konsultation Elevhälsa

NeuropsykiatriAnmälan Socialtjänst

Tung social problematikFöräldrar med egen problematik

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Övergripande strategier

Rutiner för samverkan

Samordnade team

Personalutbildning

Information om utbud

Insatsernas tillgänglighet

Lärande system

Samordnad ledning

0 5 10 15 20 25

Modeller för ”första linjen”

Låsningar

Stöd

till

ba

rnpe

rspe

ktive

t

KOSTNADFÖR ENINSATS KOSTNADFÖR ATTAVSTÅ

RESURSER TILL BARN & UNGA

EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING?

Källa: I.Nilsson

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

0 1 2 3 4 5 6 7 8 910 11 12 13 14 15 16 17 18 19

KrÅlder

ADHD Best Case

Övriga

Rättsväsendet

Landsting

Kommun

Försäkringskassan0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

0 1 2 3 4 5 6 7 8 910 11 12 13 14 15 16 17 18 19

Kr

Ålder

ADHD Worst Case

Övriga

Rättsväsendet

Landsting

Kommun

Försäkringskassan

Oförenliga önskemål

Insyn & informationsöverföring

kontra integritetsskydd

Optimerade delar kontra

optimerad helhet

Önskan om förändring

utan att behöva ändra något

Kontinuitet kontra

valfrihet

Lösningar

För att göra skillnad behöver vi:

1. Helhetssyn

2. Övervinna motstånd

3. Förtydliga ansvar

4. Skapa förutsättningar för samordning 5. Gemensamma resultat skapar gemensamma incitament 6. Kompetens för att kvalitetsutveckla 7. Synkronisering på nationell nivå

8. Dubbellyft 9. Första linjen behövs

Innan födsel till 1 år

Förskoleperioden

Tidiga skolår Grundskola

Gymnasie

VUXENLIV

Vi behöver ett dubbellyft!

Effekten av främjande faktorer minskar ju fler riskfaktorer man har!

Vi behöver ett dubbellyft!

Hur kan vi utforma det främjande så att det gynnar utveckling hos de med stor risk?

0 20

Zarah

Jennie

Timo

Specialist

Första linjen

Generella insatser

Specialist

Första linjen

Generella insatser

POLITISK SAMORDNING – FÖRTROENDEVALDA

STRATEGISK SAMORDNING – ÖVERGRIPANDE LEDNING

PROFESSIONELL SAMORDNING – PROFESSIONELLA OCH ARBETSLEDNING

SAMVERKAN ARBETSSÄTT UTFALL

SYSTEMATISKT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE TILLSAMMANS

Psynk 2012 - 2014

Hur tänker vi framåt?

Uppdraget – Psynk

• Grundar sig i en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL

• Uppdraget: – Stöd förbättringsarbete för att optimera ”helheten”– Utveckla en ny projektmodell

• 2012-2014 • Alla kommuner + landsting i Sverige matchat

efter deras ambitioner, möjligheter och behov

Barn med omfattande problematik

Första linjenTidiga insatser/sociala investeringar

Gemensam ledning och styrning

Skolresultat och psykisk hälsa

Första linjen

Sociala investeringar

Gemensam ledning och styrning

• Helhetsbild & Systemtänkande • Ansvarsfördelning • Styrning & Systematiskt kontinuerlig förbättring

Var finns möjligheterna? Hur tar vi oss förbi hindren?

Olika nivåer – olika problem

STRATEGISKEFFEKTIVITET

OPERATIVEFFEKTIVITET

RESURSFÖRDELNINGENI STORT OCH ÖVER TID

KOSTNADSEFFEKTIVAMETODER

KOMMUNLEDNINGLANDSTINGSLEDNING

FACKNÄMNDVERKSAMHETSLEDNING

Hur ska samhällets resurser totalt sett fördelas för att nå de viktigaste målen mest effektivt?

Hur ska de resurser man fått till sin verksamhet användas för att nå de viktigaste målen mest effektivt?

POLITISK SAMORDNING – FÖRTROENDEVALDA

STRATEGISK SAMORDNING – ÖVERGRIPANDE LEDNING

PROFESSIONELL SAMORDNING – PROFESSIONELLA OCH ARBETSLEDNING

SAMVERKAN ARBETSSÄTT UTFALL

SYSTEMATISKT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE TILLSAMMANS

Viktiga principer för strategisk planering av samverkan (Leutz, 1999 & 2005)

• Man kan samordna allt för en liten grupp, lite för många, men inte allt för alla

• Samverkan kostar innan den börjar betala sig

• Din samordning är min splittring

• Man kan inte samordna en fyrkantig kloss med ett runt hål

• Den som leder samordningen bestämmer

Psynkronisering = att matcha behov och strategi för maximal effekt

Horisontellt samspel

Vertikalt samspel

Lite Mycket

Lite Kontraktsstyrning Samordning

Mycket Samarbete Samverkan

Mellan sektorer – intersektoriell samverkan Mellan organisationer – interorganisatorisk samverkanMellan professioner – interprofessionell samverkan

Gemensamma mål, effekt och processkvalitéer – som mäts och utvecklas tillsammans

www.skl.se/psynk

”PSYNKEN”Häng på vår gemensamma resa!

AnsökningsperioderInnan 31 jan Under april

Område på intensiv nivå hittills•Västra Götaland - Vänersborg •Stockholm - Sollentuna•Region Skåne•Region Skåne - Helsingborg •Jönköping- Jönköping•Gävleborg – Hudiksvall•Dalarna - Hedemora•Östergötland- Norrköping•Östergötland – Linköping•Verksamheten Hamnen•Dalarna - Gagnef•Jönköping – Eksjö•Västra Götaland- Angered•Norrbotten - Haparanda / Kalix / Överkalix / Övertorneå

Nya ansökningsperioder II 1 jan – 31 jan + och III under april ger nya områden