hållbara saneringar av förorenade områden · karjaa, finland bioflushing pågår virrat, finland...
Post on 22-Mar-2020
4 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Hållbara saneringar av förorenade
områden
Hållbara saneringar
Kan definieras som:
En åtgärd, eller kombination av åtgärder, vars nytta för miljö och människors hälsa maximeras genom klok användning av begränsade resurser.
(översatt från U.S. Sustainable Remediation Forum (2009))
2019-04-08Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2
Hållbara saneringar och miljöbalken
Miljöbalken skall tillämpas så att
1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett
om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
3. den biologiska mångfalden bevaras,
4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk,
social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning
tryggas, och
5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material,
råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.
2019-04-08Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 3
1 k
ap
. 1§
Hållbara saneringar och miljöbalken
2019-04-08Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4
2 k
ap
. 3§ Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet
eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta
de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt
som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att
verksamheten eller åtgärden medför skada eller
olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma
syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa
möjliga teknik.
Mer hållbara saneringar
• För att bättre leva upp till miljöbalkens syfte om
hållbarhet behöver vi i större utsträckning:
– tillgodogöra oss tillgängliga alternativa
åtgärdslösningar
– arbeta för mer innovativa åtgärder
På så vis kan vi arbeta mer effektivt mot
miljömålen och de globala hållbarhetsmålen.
2019-04-08Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 5
Hur kan man ta till vara på innovation
och tillgängliga saneringsmetoder för
hållbara saneringar?
2019-04-08Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 6
• Lars Rosén (Chalmers) berättar om projektet Safire.
• Susanne Karlsson och Maria Lindqvist (Länsstyrelsen i
Östergötland) berättar om projektet Insure.
• Maria Säfström och Niclas Nilsson (Ihus, Uppsala) berättar
om hur det är att vara innovativ sanerare som privat
fastighetsägare.
Effektiv och hållbar sanering
Resultat från forskningsprojektet SAFIRE
Lars Roséna, Jenny Norrmana, Yevheniya Volchkoa, Robert Andersona, Tommy Norberga, Pär-Erik Backb, Tore Söderqvistc, Henrik Nordzellc,
Malin Norind, Petra Brinkhoffd, Rita Garcaod, Helena Anderssone, Kristina Sjödine
aChalmers tekniska högskola, bStatens geotekniska institut (SGI), cAnthesis Enveco, dNCC AB, eSveriges geologiska undersökning (SGU)
Bakgrund
• Efterbehandling ger många positiva effekter
• Minskade miljö- och hälsorisker
• Möjliggör ny markanvändning
• Ökade rekreationsmöjligheter
• Ökade fastighetsvärden
• Men,
• Efterbehandlingsarbetet i Sverige går långsammare än önskvärt
• Förknippat med höga kostnader och låg innovationsgrad
• Kan innebära påtaglig miljöbelastning
• Kan medföra miljö- och hälsorisker under genomförandet
• Att välja och utforma EBH-åtgärder som är både effektiva och hållbara
kräver helhetssyn.
Kan hållbarhetsbedömningar bidra till en ökad
effektivitet i EBH-arbetet i Sverige?
SAFIRE - Sustainability Assessment For Improved Remediation Efficiency
– Projektets övergripande syfte:
Att utvärdera om – och i så fall hur -
hållbarhetsbedömningar kan öka effektiviteten i
efterbehandling av förorenade områden i
Sverige.
– Projektperiod: 2015-2018
– Finansiär: Formas-SGI (TUFFO)
– Samarbete:
▫ Forskare, problemägare, utförare och
myndigheter
Specifika mål
1. Definiera begreppet “effektivitet” i efterbehandling
2. Utvärdera om - och i så fall hur - hållbarhetsbedömningar kan öka
effektiviteten i EBH med hänsyn till hur effektivitet definieras.
3. Undersöka hur hållbarhetsbedömningar kan påverka val och
utformning av EBH-tekniker.
4. Utvärdera när och hur hållbarhetsbedömningar lämpligast
kommer in i EBH-processen.
5. Utvärdera hur hållbarhetsbedömningar påverkar olika aktörers
uppfattning om hållbarhet och effektivitet i EBH-arbetet
(lärandeprocess)
Som grund för arbetet har 5 fallstudier genomförts
Fallstudier
Namn och huvudman Aktivitet Förorening Åtgärdsalternativ
Järpen, Jämtland
(SGU)
http://publications.lib.chalmers.se/r
ecords/fulltext/247849/local_247849
Industriområde - sulfitfabrik,
pappersbruk, spritfabrik,
tapetfabrik, bangård,
bilskrot och träsliperi
Kisaska med höga
metallhalter (As, Cd,
Cu, Pb, Zn).
• Bortgrävning och
deponering
• Övertäckning
• Stabilisering
BT Kemi, Södra området
(Svalövs kommun)
http://publications.lib.chalmers.se/r
ecords/fulltext/247851/local_247851
Tillverkning av
växtbekämpningsmedel
Organiska ämnen
(fenoxi-syror,
klorfenoler,
klorkreosoler, dioxin,
dinoseb, antimon)
• Bortgrävning och
termisk behandling
• Inneslutning
• Pump-and-treat
• In-situ termisk
desorption (ISTD)
Köja, Kramfors, Ångermanland
(SGU)
https://research.chalmers.se/publica
tion/504812/file/504812_Fulltext.pdf
Träimpregnering Dioxin • Bortgrävning och
deponering
• Erosionsskydd
Blekingegatan, Helsingborg,
Skåne
(SGU)
Kemtvätt Klorinerade alifater.
Bebyggt urbant område
och akvifer med högt
skyddsvärde.
• Nedmontering av
byggnad
• In-situ behandling av
grundvatten
Limhamns läge,
Limhamn,Skåne
(NCC)
Cementtillverkning PAH och metaller • Bortgrävning
• Behandling på plats
• Deponering
Åtgärds- och
referensalternativ
Val av kriterier
Miljömässig
hällbarhet
Social
hållbarhet
Ekonomisk
hållbarhet
Sammantagen
hållbarhets-
analys
Överväganden av
beslutsfattare
Inhämta ny
information
Uppdatera
Dokumenter
a och
kvalitetssäkr
a
Rapportera
och
kommunicer
a
GranskaBeslutsstöd
SCORE
Viktning av kriterier
Beslut
Rättspraxis,
lagar, normer
SCORE – Sustainable Choice of REmediation
SCORE – Sustainable Choice of REmediation
Samhälls-
ekonomisk
lönsamhet
Jord
Flora & fauna
Grundvatten
Ytvatten
Sediment
Luft
Förbrukning av
icke-förnybara
resurser
Produktion av
ej återvinnings-
bart avfall
Lokal acceptans
Närmiljö och
trivselfaktorerEffekter jämfört med
referensalternativet
på…
Fokusgrupper – intervjuer - litteratur
Hälsa &
säkerhet
Kulturarv
Lokalt
deltagande
Rättvisa
På plats – Utanför plats
Källförorening - Åtgärd
SCORE
1. Hur definieras effektivitet?
– Måluppfyllelse (effectiveness)
▫ Mängd förorening
▫ Area som efterbehandlas
▫ Uppnå specifik risknivå
▫ Uppnå specifik kostnad
▫ Etc
– Verkningsgrad (efficiency)
▫ Kostnad per avlägsnad mängd förorening (ex kr/kg)
▫ Kostnad per area-enhet (ex kr/m2)
▫ Tid per efterbehandlad enhet (ex tim/m3)
▫ ”Nyckeltal”
2. Hållbarhetsanalyser och effektivitet– Ett bredare hållbarhetsperspektiv (BHP)
▫ Resulterar i allmänhet inte i prioritering av åtgärder som är de mest effektiva med
avseende på verkningsgrad (ex kostnad per avlägsnad mängd förorening) eller
måluppfyllelse (ex avlägsnad mängd förorening).
▫ Inte heller väntat! Syftar till en balanserad avvägning mellan för- och nackdelar för
många olika aspekter.
– Men!
▫ Jämfört med ett perspektiv typiskt för exploateringsrojekt (sträva mot låg kostnad
och kort tid) innebär BHP mera effektiva åtgärder med hänsyn till måluppfyllelse
(ex mängd avlägsnad förorening eller riskreduktion).
▫ Jämfört med ett perspektiv typiskt för ett bidragsprojekt (sträva mot hög risk-
och/eller mängdreduktion) innebär BHP mera effektiva åtgärder med hänsyn till
verkningsgrad (ex kostnad per enhet riskreduktion).
– För bidragsprojekt kan alltså BHP förväntas leda till lägre kostnader
och en ökad mängd efterbehandlade områden givet en specifik tids-
och budgetram!
3. Hållbarhetsanalyser och val av EBH-åtgärd
– Riskvärdering utifrån en utförlig hållbarhetsanalys
▫ kan leda till prioriteringar som skiljer sig avsevärt
vad gäller åtgärders omfattning, kostnader och
teknikval från en mera traditionell riskvärdering
▫ innebär generellt sett att varken de billigaste eller
de mest omfattande åtgärderna prioriteras, utan
snarare åtgärder som balanserar ekonomiska,
miljömässiga och sociala för- och nackdelar
– I fallstudierna har hållbarhetsbedömningarna medfört
att åtgärder modifierats och kompletterats för att
uppnå en högre grad av hållbarhet
4. Var i processen kommer hållbarhetsanalysen in?
– Tidigt i projekt, innan åtgärdsalternativen låsts
– Bör göras iterativt och spänna över flera steg i EBH-processen
– All nödvändig information finns sällan tillgänglig i traditionella
utredningsdokument
▫ Emissioner från fordon
▫ Materialåtgång för olika åtgärder
▫ Uppgifter om materialtyp och tillverkningssätt
▫ Hur olika grupper i samhället kan komma att påverkas av åtgärderna
▫ Åtgärdernas effekter på fastighetsvärden
▫ Etc
4. Generell arbetsprocess i fallstudier
VAD?
VEM?
FÖRBEREDELSER ANALYSGRANSKNING &
UPPDATERING
Alternativ (inkl. referens)
Förbered workshoppar:
deltagare,
underlagsmaterial
Processledare,
projektledare, kommun, lst
Kostnad-nytta
SCORE (MKA)
Känslighetsanalys -
scenarier
Processledare + ev.
kompl. kontakter
Granskning av beställare +
externa
Ev. uppdatering av analyser
Processledare, projektledare,
kommun, lst
Diskussion:
Projektmål och
åtgärdsmål (och
effektivitet)
Diskussion:
Effekter – sociala,
miljömässiga och
ekonomiska
Diskussion:
Vad innebär resultaten?
Kompletteringar?
5. Vad har vi lärt oss?
– Uppföljning av fallstudiedeltagare och forskare
genom enkäter och diskussionsseminarier.
– Några viktiga lärdomar:
▫ Fallstudiedeltagarna hade förväntningar
om att SCORE skulle tillföra helhetstänk
och tydliggöra konsekvenser som inte alltid
belyses inför åtgärdsbeslut (särskilt
sociala och samhällsekonomiska).
Dessa förväntningar uppfylldes i hög grad.
▫ SCORE tillför struktur, systematik och tydlighet, men är komplex och kräver guidning.
▫ Iterativ tillämpning önskvärd. Åtminstone konceptuellt redan i åtgärdsutredningen.
▫ Fysiska möten (workshoppar) behövs för att bedöma effekter.
• Uppnå tillräckligt god blandning av kompetenser/intressenter.
• Behov av sakkunnig moderering och detaljerad dokumentation.
– Metodutveckling och genomförande av SCORE
▫ Poängsättning – global skala
▫ Viktning av kriterier
▫ Illustration av miljö- och hälsoriskernas betydelse
▫ Osäkerhetshantering
▫ Förberedelser workshoppar - deltagare
▫ Workshopmaterial – visuell feedback
– Utveckling av underlag för åtgärdsval
▫ Samverkan med intressenter
• Lärande mellan olika intressenter
• Lärande mellan intressenter och forskare
▫ Ger nya infallsvinklar på åtgärdsalternativ och dess konsekvenser
Fallstudierna: Ömsesidig kunskapsutveckling
Fallstudiearbete –
praktik
Metodutveckling –
teori
Nyckelresultat SAFIRE• “Effektivitet” måste definieras tydligt:
• Verkningsgrad
• Måluppfyllelse
• För bidragsprojekt kan ett bredare hållbarhetsperspektiv förväntas leda till lägre
kostnader och en ökad mängd efterbehandlade områden, givet en specifik tids-
och budgetram
• Process finns nu beskriven för genomförande av en bredare hållbarhetsanalys,
baserat på erfarenheter från tillämpning i fem större EBH-projekt
• Hållbarhetsanalys bör genomföras iterativt genom flera projektskeden
• Workshoppar måste genomföras på ett strukturerat och genomtänkt sätt och är
nödvändiga för att bedöma effekter
• Hållbarhetsbedömningar uppfattas som givande: de ger insikt, struktur och
tydlighet i motivering av åtgärder
• Hållbarhetsanalyserna i genomförda fallstudier har gett viktigt underlag för
åtgärdsvalet (och i viss mån åtgärdernas utformning)
• Uppdatering av SCORE-metoden. Görs tillgänglig under 2019.
Exempel publikationer och information SAFIRE
– 5 fallstudierapporter
– 1 licentiat-avhandling (Robert Anderson)
– 1 examensarbete (Master) (Luca Franseschini)
– Vetenskapliga artiklar:
▫ 1 publicerad (STOTEN)
▫ 4 manuskript
– 6 presentationer vid internationella konferenser (SustRem,
AquaConsoil)
– 2 presentationer vid svenska konferenser (Renare Mark)
– Manual och verktyg (SCORE) (2019)
– Projekthemsida (2019)
– Eventuell kursverksamhet, SCORE
– Underlag för kommande vägledningar från Naturvårdsverk och SGI
Tack för
uppmärksamheten!
Lars Rosén
Jenny Norrman
Robert Anderson
Yevheniya Volchko
Tommy Norberg
Helena Andersson
Kristina Sjödin
Pär-Erik Back
Tore Söderqvist
Henrik Nordzell
Malin Norin
Petra Brinkhoff
Rita Garcao
Hållbara saneringsmetoder och handlingsplanerMaria Lindqvist och Susanne Karlsson, Länsstyrelsen Östergötland
Hållbara saneringarHur vi har använt oss av EU-projekt för att testa nya metoder
• 8 pilotområden
• Föroreningar av oljeprodukter
• In-situförsök utförs av Helsingfors universitet
Pilotområde Södra stranden, MotalaTest av hållbar saneringsmetod
• Tidigare oljedepå
• Elekroosmotisk biostimulering
• Testperiod 15 månader
Pilotområden inom INSUREVilka metoder testas?
Pilotområde Metod Resultat
Villädhe/Nastola, Finland Elektro-kinetisk biostimulering Bedömt som rent och inga ytterligare åtgärder behövs.
Valmiera, Lettland Elektro-kinetisk biostimulering Pågår
Janakkala, Finland Kemisk oxidation och biostimulering Pågår – 90 % reduktion hittills
Loppi, Finland Kemisk oxidation Pågår
Karjaa, Finland Bioflushing Pågår
Virrat, Finland Fytoremediering Pågår
Gaides iela, Lettland Inte bestämt Pågår
Egenkontroll av förorenade områdenINSURE – samverkan mellan
problemägare och tillsynsmyndighet
Inventera
Undersöka
Riskbedöma
Åtgärda
Tillsyn
Råd
Verktyg:Handlingsplan för
förorenade områden
HandlingsplanInnehåll i en idealisk handlingsplan
Innehåll: Kommentar/synpunkter:
Geografisk avgränsning Dela in i olika delområden? Kartor
Beskrivning av föroreningssituationen Utredningar som gjorts beskrivs
Handlingar som ska genomföras:• Tidsbestämda• Motiverade• Prissatta
Hållbara efterbehandlingsåtgärderLängre perspektiv – 10 årVerksamhetsutövaren gör andra prioriteringar än vi och då behöver vi se deras resonemang
Planerade förändringar Kan påverka prioriteringen
Ställningstagande från bolaget Vad är de viktigaste frågorna
Bolagets organisation Ansvarsfördelning – vem beslutar
Handlingsplanen och bolagets övriga egenkontroll Medvetenhet om sammanhanget
Vad är hållbart?
Tid
Kunskap
Acceptans
Öppen för ”ny” teknik
Dialog Samverkan
Fastighetsägare
EntreprenörAllmänhet
Verksamhetsutövare Tillsynsmyndighet
Ekonomiklimat
Konsulter
Beslutsfattare
Kommuner
Uppsala Industrihus ABRum att utvecklas i
IHUS Rum att utvecklas i
In-situ-sanering NoatunMiljöbalksdagarna
Maria Säfström, VD
Niclas Nilsson, projektledare
Uppsalas första industri
Nymans verkstäder
Läge i Uppsala
Tidsutdräkt
2003 MIFO fas 1 utfördes – riskklass 1
2010 MIFO fas 2 utfördes – riskklass 2
2010-2013 div kompletterande utredningar och utvärderingar
2013 Beslut togs 2013 att gå vidare med befintlig fastighet
då rivningslov nekades med hänvisning till q-märkning.
2014 Utredning av sanerings- och grundförstärkningsmetoder
2015 - 16 Projektering och tillstånd
2016 - 17 Upphandling och grundförstärkningsentreprenad påbörjades
2017 - 18 Entreprenad (saneringsentreprenad feb – augusti 2018)
Geologiska förutsättningar
Miljömyndighetsärenden
- Ytliga föroreningar (olja, PAH, metaller); grävdes bort
- Djupare under markytan (klorerade lösningsmedel, olja); termisk sanering
Anmälan om avhjälpande åtgärd inom förorenat område lämnades in till miljöförvaltningen.
Noggrant samrådsförfarande med TSM + Uppsala Vatten och Avfall och länsstyrelsen.
Grundförstärkning och Sanering
Arbetena pågick delvis parallellt - arbetena var både beroende av varandra och påverkade varandra, vi fick prioritera en turordning med hänsyn till utrymmen, arbetsmiljö, miljö och kvalitet.
Termisk in situ sanering - Principdesign
Markinstallationer
Genomförandetid: ca 15 år från MIFO till slutrapport
Kostnad:
Konsultkostnader 1 400 000 kr Saneringsentreprenad 15 400 000 krElförbrukning sanering 3 000 000 krSumma 19 800 000 kr
Resultat
Media Enhet Före Efter Reduktion Tiopotenser
Jordhalt max mg/kg TS 292 2,9 99% 2
Jordhalt medel mg/kg TS 24,2 0,2 99% 2
TCE mängd kg 45 1 98% 2
Utbredning m2 540 0 100% N/A
Jordvolym m3 3200 0 100% N/A
Grundvatten källa
Max (TCE/DCE/VC)µg/L 8910/3270/980 4/165/13 99,9/95/99 3/1,5/2
Grundvatten källa
Medel (TCE/DCE/VC)µg/L 1956/880/245 2,9/58/4,5 99,9/93/98 3/1/2
N/A = inte aktuell
Entreprenad- och Förvaltningskede
Åtgärder i byggnad
- Radonbrunnar under platta.
- Källare hyrs ej ut och ventilationsmässigt försätts källaren med undertryck.
- Bjälklag ovan mark förses med ventilerat golv.
- Avskrivning på 50 år gällande grundförstärkning och sanering medför en kostnad om 200-300 kr/m2.
Framtida Cykelfabriken
Presentationen är baserad på material från
top related