Hållbara saneringar av förorenade

områden

Hållbara saneringar

Kan definieras som:

En åtgärd, eller kombination av åtgärder, vars nytta för miljö och människors hälsa maximeras genom klok användning av begränsade resurser.

(översatt från U.S. Sustainable Remediation Forum (2009))

2019-04-08Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2

Hållbara saneringar och miljöbalken

Miljöbalken skall tillämpas så att

1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett

om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,

2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,

3. den biologiska mångfalden bevaras,

4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk,

social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning

tryggas, och

5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material,

råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

2019-04-08Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 3

1 k

ap

. 1§

Hållbara saneringar och miljöbalken

2019-04-08Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4

2 k

ap

. 3§ Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet

eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta

de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt

som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att

verksamheten eller åtgärden medför skada eller

olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma

syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa

möjliga teknik.

Mer hållbara saneringar

• För att bättre leva upp till miljöbalkens syfte om

hållbarhet behöver vi i större utsträckning:

– tillgodogöra oss tillgängliga alternativa

åtgärdslösningar

– arbeta för mer innovativa åtgärder

På så vis kan vi arbeta mer effektivt mot

miljömålen och de globala hållbarhetsmålen.

2019-04-08Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 5

Hur kan man ta till vara på innovation

och tillgängliga saneringsmetoder för

hållbara saneringar?

2019-04-08Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 6

• Lars Rosén (Chalmers) berättar om projektet Safire.

• Susanne Karlsson och Maria Lindqvist (Länsstyrelsen i

Östergötland) berättar om projektet Insure.

• Maria Säfström och Niclas Nilsson (Ihus, Uppsala) berättar

om hur det är att vara innovativ sanerare som privat

fastighetsägare.

Effektiv och hållbar sanering

Resultat från forskningsprojektet SAFIRE

Lars Roséna, Jenny Norrmana, Yevheniya Volchkoa, Robert Andersona, Tommy Norberga, Pär-Erik Backb, Tore Söderqvistc, Henrik Nordzellc,

Malin Norind, Petra Brinkhoffd, Rita Garcaod, Helena Anderssone, Kristina Sjödine

aChalmers tekniska högskola, bStatens geotekniska institut (SGI), cAnthesis Enveco, dNCC AB, eSveriges geologiska undersökning (SGU)

Bakgrund

• Efterbehandling ger många positiva effekter

• Minskade miljö- och hälsorisker

• Möjliggör ny markanvändning

• Ökade rekreationsmöjligheter

• Ökade fastighetsvärden

• Men,

• Efterbehandlingsarbetet i Sverige går långsammare än önskvärt

• Förknippat med höga kostnader och låg innovationsgrad

• Kan innebära påtaglig miljöbelastning

• Kan medföra miljö- och hälsorisker under genomförandet

• Att välja och utforma EBH-åtgärder som är både effektiva och hållbara

kräver helhetssyn.

Kan hållbarhetsbedömningar bidra till en ökad

effektivitet i EBH-arbetet i Sverige?

SAFIRE - Sustainability Assessment For Improved Remediation Efficiency

– Projektets övergripande syfte:

Att utvärdera om – och i så fall hur -

hållbarhetsbedömningar kan öka effektiviteten i

efterbehandling av förorenade områden i

Sverige.

– Projektperiod: 2015-2018

– Finansiär: Formas-SGI (TUFFO)

– Samarbete:

▫ Forskare, problemägare, utförare och

myndigheter

Specifika mål

1. Definiera begreppet “effektivitet” i efterbehandling

2. Utvärdera om - och i så fall hur - hållbarhetsbedömningar kan öka

effektiviteten i EBH med hänsyn till hur effektivitet definieras.

3. Undersöka hur hållbarhetsbedömningar kan påverka val och

utformning av EBH-tekniker.

4. Utvärdera när och hur hållbarhetsbedömningar lämpligast

kommer in i EBH-processen.

5. Utvärdera hur hållbarhetsbedömningar påverkar olika aktörers

uppfattning om hållbarhet och effektivitet i EBH-arbetet

(lärandeprocess)

Som grund för arbetet har 5 fallstudier genomförts

Fallstudier

Namn och huvudman Aktivitet Förorening Åtgärdsalternativ

Järpen, Jämtland

(SGU)

http://publications.lib.chalmers.se/r

ecords/fulltext/247849/local_247849

.pdf

Industriområde - sulfitfabrik,

pappersbruk, spritfabrik,

tapetfabrik, bangård,

bilskrot och träsliperi

Kisaska med höga

metallhalter (As, Cd,

Cu, Pb, Zn).

• Bortgrävning och

deponering

• Övertäckning

• Stabilisering

BT Kemi, Södra området

(Svalövs kommun)

http://publications.lib.chalmers.se/r

ecords/fulltext/247851/local_247851

.pdf

Tillverkning av

växtbekämpningsmedel

Organiska ämnen

(fenoxi-syror,

klorfenoler,

klorkreosoler, dioxin,

dinoseb, antimon)

• Bortgrävning och

termisk behandling

• Inneslutning

• Pump-and-treat

• In-situ termisk

desorption (ISTD)

Köja, Kramfors, Ångermanland

(SGU)

https://research.chalmers.se/publica

tion/504812/file/504812_Fulltext.pdf

Träimpregnering Dioxin • Bortgrävning och

deponering

• Erosionsskydd

Blekingegatan, Helsingborg,

Skåne

(SGU)

Kemtvätt Klorinerade alifater.

Bebyggt urbant område

och akvifer med högt

skyddsvärde.

• Nedmontering av

byggnad

• In-situ behandling av

grundvatten

Limhamns läge,

Limhamn,Skåne

(NCC)

Cementtillverkning PAH och metaller • Bortgrävning

• Behandling på plats

• Deponering

Åtgärds- och

referensalternativ

Val av kriterier

Miljömässig

hällbarhet

Social

hållbarhet

Ekonomisk

hållbarhet

Sammantagen

hållbarhets-

analys

Överväganden av

beslutsfattare

Inhämta ny

information

Uppdatera

Dokumenter

a och

kvalitetssäkr

a

Rapportera

och

kommunicer

a

GranskaBeslutsstöd

SCORE

Viktning av kriterier

Beslut

Rättspraxis,

lagar, normer

SCORE – Sustainable Choice of REmediation

SCORE – Sustainable Choice of REmediation

Samhälls-

ekonomisk

lönsamhet

Jord

Flora & fauna

Grundvatten

Ytvatten

Sediment

Luft

Förbrukning av

icke-förnybara

resurser

Produktion av

ej återvinnings-

bart avfall

Lokal acceptans

Närmiljö och

trivselfaktorerEffekter jämfört med

referensalternativet

på…

Fokusgrupper – intervjuer - litteratur

Hälsa &

säkerhet

Kulturarv

Lokalt

deltagande

Rättvisa

På plats – Utanför plats

Källförorening - Åtgärd

SCORE

1. Hur definieras effektivitet?

– Måluppfyllelse (effectiveness)

▫ Mängd förorening

▫ Area som efterbehandlas

▫ Uppnå specifik risknivå

▫ Uppnå specifik kostnad

▫ Etc

– Verkningsgrad (efficiency)

▫ Kostnad per avlägsnad mängd förorening (ex kr/kg)

▫ Kostnad per area-enhet (ex kr/m2)

▫ Tid per efterbehandlad enhet (ex tim/m3)

▫ ”Nyckeltal”

2. Hållbarhetsanalyser och effektivitet– Ett bredare hållbarhetsperspektiv (BHP)

▫ Resulterar i allmänhet inte i prioritering av åtgärder som är de mest effektiva med

avseende på verkningsgrad (ex kostnad per avlägsnad mängd förorening) eller

måluppfyllelse (ex avlägsnad mängd förorening).

▫ Inte heller väntat! Syftar till en balanserad avvägning mellan för- och nackdelar för

många olika aspekter.

– Men!

▫ Jämfört med ett perspektiv typiskt för exploateringsrojekt (sträva mot låg kostnad

och kort tid) innebär BHP mera effektiva åtgärder med hänsyn till måluppfyllelse

(ex mängd avlägsnad förorening eller riskreduktion).

▫ Jämfört med ett perspektiv typiskt för ett bidragsprojekt (sträva mot hög risk-

och/eller mängdreduktion) innebär BHP mera effektiva åtgärder med hänsyn till

verkningsgrad (ex kostnad per enhet riskreduktion).

– För bidragsprojekt kan alltså BHP förväntas leda till lägre kostnader

och en ökad mängd efterbehandlade områden givet en specifik tids-

och budgetram!

3. Hållbarhetsanalyser och val av EBH-åtgärd

– Riskvärdering utifrån en utförlig hållbarhetsanalys

▫ kan leda till prioriteringar som skiljer sig avsevärt

vad gäller åtgärders omfattning, kostnader och

teknikval från en mera traditionell riskvärdering

▫ innebär generellt sett att varken de billigaste eller

de mest omfattande åtgärderna prioriteras, utan

snarare åtgärder som balanserar ekonomiska,

miljömässiga och sociala för- och nackdelar

– I fallstudierna har hållbarhetsbedömningarna medfört

att åtgärder modifierats och kompletterats för att

uppnå en högre grad av hållbarhet

4. Var i processen kommer hållbarhetsanalysen in?

– Tidigt i projekt, innan åtgärdsalternativen låsts

– Bör göras iterativt och spänna över flera steg i EBH-processen

– All nödvändig information finns sällan tillgänglig i traditionella

utredningsdokument

▫ Emissioner från fordon

▫ Materialåtgång för olika åtgärder

▫ Uppgifter om materialtyp och tillverkningssätt

▫ Hur olika grupper i samhället kan komma att påverkas av åtgärderna

▫ Åtgärdernas effekter på fastighetsvärden

▫ Etc

4. Generell arbetsprocess i fallstudier

VAD?

VEM?

FÖRBEREDELSER ANALYSGRANSKNING &

UPPDATERING

Alternativ (inkl. referens)

Förbered workshoppar:

deltagare,

underlagsmaterial

Processledare,

projektledare, kommun, lst

Kostnad-nytta

SCORE (MKA)

Känslighetsanalys -

scenarier

Processledare + ev.

kompl. kontakter

Granskning av beställare +

externa

Ev. uppdatering av analyser

Processledare, projektledare,

kommun, lst

Diskussion:

Projektmål och

åtgärdsmål (och

effektivitet)

Diskussion:

Effekter – sociala,

miljömässiga och

ekonomiska

Diskussion:

Vad innebär resultaten?

Kompletteringar?

5. Vad har vi lärt oss?

– Uppföljning av fallstudiedeltagare och forskare

genom enkäter och diskussionsseminarier.

– Några viktiga lärdomar:

▫ Fallstudiedeltagarna hade förväntningar

om att SCORE skulle tillföra helhetstänk

och tydliggöra konsekvenser som inte alltid

belyses inför åtgärdsbeslut (särskilt

sociala och samhällsekonomiska).

Dessa förväntningar uppfylldes i hög grad.

▫ SCORE tillför struktur, systematik och tydlighet, men är komplex och kräver guidning.

▫ Iterativ tillämpning önskvärd. Åtminstone konceptuellt redan i åtgärdsutredningen.

▫ Fysiska möten (workshoppar) behövs för att bedöma effekter.

• Uppnå tillräckligt god blandning av kompetenser/intressenter.

• Behov av sakkunnig moderering och detaljerad dokumentation.

– Metodutveckling och genomförande av SCORE

▫ Poängsättning – global skala

▫ Viktning av kriterier

▫ Illustration av miljö- och hälsoriskernas betydelse

▫ Osäkerhetshantering

▫ Förberedelser workshoppar - deltagare

▫ Workshopmaterial – visuell feedback

– Utveckling av underlag för åtgärdsval

▫ Samverkan med intressenter

• Lärande mellan olika intressenter

• Lärande mellan intressenter och forskare

▫ Ger nya infallsvinklar på åtgärdsalternativ och dess konsekvenser

Fallstudierna: Ömsesidig kunskapsutveckling

Fallstudiearbete –

praktik

Metodutveckling –

teori

Nyckelresultat SAFIRE• “Effektivitet” måste definieras tydligt:

• Verkningsgrad

• Måluppfyllelse

• För bidragsprojekt kan ett bredare hållbarhetsperspektiv förväntas leda till lägre

kostnader och en ökad mängd efterbehandlade områden, givet en specifik tids-

och budgetram

• Process finns nu beskriven för genomförande av en bredare hållbarhetsanalys,

baserat på erfarenheter från tillämpning i fem större EBH-projekt

• Hållbarhetsanalys bör genomföras iterativt genom flera projektskeden

• Workshoppar måste genomföras på ett strukturerat och genomtänkt sätt och är

nödvändiga för att bedöma effekter

• Hållbarhetsbedömningar uppfattas som givande: de ger insikt, struktur och

tydlighet i motivering av åtgärder

• Hållbarhetsanalyserna i genomförda fallstudier har gett viktigt underlag för

åtgärdsvalet (och i viss mån åtgärdernas utformning)

• Uppdatering av SCORE-metoden. Görs tillgänglig under 2019.

Exempel publikationer och information SAFIRE

– 5 fallstudierapporter

– 1 licentiat-avhandling (Robert Anderson)

– 1 examensarbete (Master) (Luca Franseschini)

– Vetenskapliga artiklar:

▫ 1 publicerad (STOTEN)

▫ 4 manuskript

– 6 presentationer vid internationella konferenser (SustRem,

AquaConsoil)

– 2 presentationer vid svenska konferenser (Renare Mark)

– Manual och verktyg (SCORE) (2019)

– Projekthemsida (2019)

– Eventuell kursverksamhet, SCORE

– Underlag för kommande vägledningar från Naturvårdsverk och SGI

Tack för

uppmärksamheten!

Lars Rosén

Jenny Norrman

Robert Anderson

Yevheniya Volchko

Tommy Norberg

Helena Andersson

Kristina Sjödin

Pär-Erik Back

Tore Söderqvist

Henrik Nordzell

Malin Norin

Petra Brinkhoff

Rita Garcao

Hållbara saneringsmetoder och handlingsplanerMaria Lindqvist och Susanne Karlsson, Länsstyrelsen Östergötland

Hållbara saneringarHur vi har använt oss av EU-projekt för att testa nya metoder

• 8 pilotområden

• Föroreningar av oljeprodukter

• In-situförsök utförs av Helsingfors universitet

Pilotområde Södra stranden, MotalaTest av hållbar saneringsmetod

• Tidigare oljedepå

• Elekroosmotisk biostimulering

• Testperiod 15 månader

Pilotområden inom INSUREVilka metoder testas?

Pilotområde Metod Resultat

Villädhe/Nastola, Finland Elektro-kinetisk biostimulering Bedömt som rent och inga ytterligare åtgärder behövs.

Valmiera, Lettland Elektro-kinetisk biostimulering Pågår

Janakkala, Finland Kemisk oxidation och biostimulering Pågår – 90 % reduktion hittills

Loppi, Finland Kemisk oxidation Pågår

Karjaa, Finland Bioflushing Pågår

Virrat, Finland Fytoremediering Pågår

Gaides iela, Lettland Inte bestämt Pågår

Egenkontroll av förorenade områdenINSURE – samverkan mellan

problemägare och tillsynsmyndighet

Inventera

Undersöka

Riskbedöma

Åtgärda

Tillsyn

Råd

Verktyg:Handlingsplan för

förorenade områden

HandlingsplanInnehåll i en idealisk handlingsplan

Innehåll: Kommentar/synpunkter:

Geografisk avgränsning Dela in i olika delområden? Kartor

Beskrivning av föroreningssituationen Utredningar som gjorts beskrivs

Handlingar som ska genomföras:• Tidsbestämda• Motiverade• Prissatta

Hållbara efterbehandlingsåtgärderLängre perspektiv – 10 årVerksamhetsutövaren gör andra prioriteringar än vi och då behöver vi se deras resonemang

Planerade förändringar Kan påverka prioriteringen

Ställningstagande från bolaget Vad är de viktigaste frågorna

Bolagets organisation Ansvarsfördelning – vem beslutar

Handlingsplanen och bolagets övriga egenkontroll Medvetenhet om sammanhanget

Vad är hållbart?

Tid

Kunskap

Acceptans

Öppen för ”ny” teknik

Dialog Samverkan

Fastighetsägare

EntreprenörAllmänhet

Verksamhetsutövare Tillsynsmyndighet

Ekonomiklimat

Konsulter

Beslutsfattare

Kommuner

Uppsala Industrihus ABRum att utvecklas i

IHUS Rum att utvecklas i

In-situ-sanering NoatunMiljöbalksdagarna

Maria Säfström, VD

Niclas Nilsson, projektledare

Uppsalas första industri

Nymans verkstäder

Läge i Uppsala

Tidsutdräkt

2003 MIFO fas 1 utfördes – riskklass 1

2010 MIFO fas 2 utfördes – riskklass 2

2010-2013 div kompletterande utredningar och utvärderingar

2013 Beslut togs 2013 att gå vidare med befintlig fastighet

då rivningslov nekades med hänvisning till q-märkning.

2014 Utredning av sanerings- och grundförstärkningsmetoder

2015 - 16 Projektering och tillstånd

2016 - 17 Upphandling och grundförstärkningsentreprenad påbörjades

2017 - 18 Entreprenad (saneringsentreprenad feb – augusti 2018)

Geologiska förutsättningar

Miljömyndighetsärenden

- Ytliga föroreningar (olja, PAH, metaller); grävdes bort

- Djupare under markytan (klorerade lösningsmedel, olja); termisk sanering

Anmälan om avhjälpande åtgärd inom förorenat område lämnades in till miljöförvaltningen.

Noggrant samrådsförfarande med TSM + Uppsala Vatten och Avfall och länsstyrelsen.

Grundförstärkning och Sanering

Arbetena pågick delvis parallellt - arbetena var både beroende av varandra och påverkade varandra, vi fick prioritera en turordning med hänsyn till utrymmen, arbetsmiljö, miljö och kvalitet.

Termisk in situ sanering - Principdesign

Markinstallationer

Genomförandetid: ca 15 år från MIFO till slutrapport

Kostnad:

Konsultkostnader 1 400 000 kr Saneringsentreprenad 15 400 000 krElförbrukning sanering 3 000 000 krSumma 19 800 000 kr

Resultat

Media Enhet Före Efter Reduktion Tiopotenser

Jordhalt max mg/kg TS 292 2,9 99% 2

Jordhalt medel mg/kg TS 24,2 0,2 99% 2

TCE mängd kg 45 1 98% 2

Utbredning m2 540 0 100% N/A

Jordvolym m3 3200 0 100% N/A

Grundvatten källa

Max (TCE/DCE/VC)µg/L 8910/3270/980 4/165/13 99,9/95/99 3/1,5/2

Grundvatten källa

Medel (TCE/DCE/VC)µg/L 1956/880/245 2,9/58/4,5 99,9/93/98 3/1/2

N/A = inte aktuell

Entreprenad- och Förvaltningskede

Åtgärder i byggnad

- Radonbrunnar under platta.

- Källare hyrs ej ut och ventilationsmässigt försätts källaren med undertryck.

- Bjälklag ovan mark förses med ventilerat golv.

- Avskrivning på 50 år gällande grundförstärkning och sanering medför en kostnad om 200-300 kr/m2.

Framtida Cykelfabriken

Presentationen är baserad på material från