epistemologi - vad kan vi veta? -...

Epistemologi - Vad kan vi veta?4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Filosofi

Ontologi/ Metafysik Vad finns?

Epistemologi Vad kan vi veta?

Hur kan vi inhämta kunskap?

Etik Vad är rätt

respektive fel?

Vetenskapsteori/filosofi

Epistemologi

Från grekiska episteme (kunskap) och logia (lära)

Kunskapens uppkomst, art och relation till verkligheten

• Finns det någon sann kunskap?

• Hur inhämtar man tillförlitlig kunskap?

• Hur producerar man teorier?

• Hur förändras teorier och metoder?

Att inhämta kunskap

RationalismMan måste använda förnuftet för att uppnå tillförlitlig kunskap om verklighetenDeduktiv härledning (bevisandets väg)Man kan härleda all kunskap från grundsatser (axiom, postulat osv.) med hjälp av

logiska resonemang

EmpirismKunskap om verkligheten inhämtas genom sinneserfarenheterInduktiv metod (upptäckandets väg)Man studerar ett forskningsobjekt empiriskt utan förankring till någon specifik teori,

resultatet kan ge upphov till en ny teoriHypotetisk-deduktiv metod (hypotesprövning)Hypoteser härleds ur teorier och prövas empiriskt med hjälp av experiment och

observationer.

Deduktion I

Premiss (påstående)1: Alla människor är dödligaPremiss 2: Jag är en människa

----------------------------------------------

Slutsats: Jag är dödlig

Slutsatsen är logiskt giltig och premisserna är sanna (hållbar slutsats)

Deduktion II

Premiss 1: Alla människor har tre ögonPremiss 2: Jag är en människa

----------------------------------------------

Slutsats: Jag har tre ögon

Slutsatsen är logiskt giltig men premisserna är inte sanna (icke-hållbar slutsats)

Deduktion

Logisk slutledning (deduktion) klarlägger vad som följer ur vissaförutsättningar men säger ingenting om verkligheten, dvs. det finnsingen garanti att premisserna och därmed slutsatsen alltid är sanna

Finns det någon kunskap som är medfödd (a priori) eller är all kunskapinlärd och kommer från erfarenheten (a posteriori)?

Induktion

Premisser (empirisk fakta): Svan #1 är vit Svan #2 är vit Svan #3 är vit …… Svan #1000 är vit ----------------------------------------------Slutsats: Alla svanar är vita Some rights reserved by Fool-On-The-Hill

Induktionsproblemet

Problemet med induktion är att en generalisering av en empirisk observation kan visa sig vara förhastad

Man kan komma fram till en viss sannolikhet men kan aldrig uppnå 100% visshet

Ex: Svarta svanar; Russels kalkon

Hypotetisk-deduktiv metod

Ett historiskt fall som illustrerar HD-metoden är Semmelweis och barnsängsfeber

• I Wien i mitten av 1840-talet fanns två förlossningsavdelningar (1 och 2) på samma sjukhus

• På avdelning 1 dog många fler kvinnor i barnsängsfeber än på avdelning 2

• Semmelweis var en ung underläkare på sjukhuset och han ville ta reda på orsaken till den höga dödligheten på avd 1; han formulerade och testade flera hypoteser

Hypotetisk-deduktiv metod IPremiss (Semmelweiss observation)1:

Dödligheten i barnsängsfeber är betydligt större på avdelning A än på avdelning B

Premiss (teori)2: Barnsängsfeber orsakas av att kvinnorna blir skrämdaHypotes: Om skillnaden beror på att kvinnorna på avd A blir skrämda

av prästen kommer skillnaden att försvinna om prästen inte visar sig. ----------------------------------------------Test (empirisk konsekvens): Prästen visar sig inte men dödligheten är

lika stor.Slutsats: Skillnaden beror inte på att prästen skrämmer kvinnorna

Hypotetisk-deduktiv metod II

Premiss (teori)1: Barnsängsfeber orsakas av att giftigt ”likämne” överförs från döda

människorHypotes: Om skillnaden beror på att läkarstudenterna överför giftiga

ämnen från obduktioner kommer skillnaden att försvinna om dessa avlägsnas

Hjälphypotes: Om studenterna tvättar händerna i klorvatten kommer giftiga ämnen att avlägsnas

----------------------------------------------Test (empirisk konsekvens): När studenterna tvättar händerna minskar

dödlighetenSlutsats: Skillnaden i dödligheten beror på överförda giftiga ämnen

från obduktionen

Hypotetisk-deduktiv metod

Det är alltid lättare att falsifiera hypoteser än att verifiera dem, den vanliga uppfattningen är att en hypotes kan aldrig fullständigt verifieras även om den klarar flera oberoende test

• Den första deduktionen är logiskt giltigt men inte den andra• Semmelweiss kunde inte kontrollera ifall någon annan faktor påverkade

resultatet i samband med handtvättningen• Den andra deduktionen innehåller även en hjälphypotes, dvs. han förutsatte

att klorvatten kan avlägsna giftiga ämnet

• Hjälphypoteser är vanliga, men det är viktigt att inte enbart använda dem för att försöka ”rädda” teorier, sk. ad hoc hypoteser

Empiriska metoder

Teori

Verklighet

Tack!4IK024 Vetenskapsmetod och teori