bäst i världen på strukturerad och entydig information · 1.regelverk för att kombinera...

Varmt välkomna!

Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.

Tre insatsområden i visionen 1. Regelverk för att kombinera kvalitet, säkerhet, effektivitet,

sekretess och integritet

2. Enhetligare begreppsanvändning för informationsutbyte – säkerställer kvalitet och säkerhet i vård och omsorg

3. Standarder för säker behörighet och säkra processer

Bäst i världen på strukturerad och entydig dokumentation! Socialstyrelsen 7 december 2016

Gomorron!

Så bidrar Socialstyrelsen till strukturerad och entydig dokumentation Anna Aldehag, enhetschef

Strategier för att nå målet Lotta Holm Sjögren och Erika Ericsson, utredare

Utblick Australien! Erika Ericsson

5

Vision e-hälsa 2025

Informationsstruktur och fackspråk – en del av e-hälsa!

6

Instruktion för Socialstyrelsen Förordning (2015:284)

”skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer inom sitt verksamhetsområde” ”skapa, beskriva och tillhandahålla en ändamålsenlig informationsstruktur inom sitt verksamhetsområde”

7

Utgångspunkter

• Verksamhetens och individens behov styr vilken information som ska ”hållas” i systemen

• Information ska kunna återanvändas i olika syften, utan att förlora sitt sammanhang eller sin betydelse

• Information ska kunna tillgängliggöras i relevant kontext, till rätt person, vid rätt tillfälle

• För att utnyttja digitaliseringens potential, krävs gemensamma standarder för semantiken

8

• Grundläggande ”byggstenar” för utveckling av struktur och fackspråkligt innehåll i elektronisk dokumentation kopplad till patienten/brukaren: – Nationell informationsstruktur (process-,

begrepps- och informationsmodeller) – Nationellt fackspråk (termbank, klassifikationer,

begreppssystemet Snomed CT)

Socialstyrelsen skapar förutsättningar för ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom vård och omsorg

9

Strategier för att nå målet

Regeringsuppdrag 2016 Lotta Holm Sjögren Erika Ericsson

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation!

= semantisk interoperabilitet …Information ska dokumenteras på ett sätt så att mottagaren kan tolka informationens innebörd och sammanhang

11

Regeringsuppdrag 2016

Socialstyrelsen ska • se över formerna för de insatser som myndigheten

gör inom ramen för arbetet med den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket

• analysera ändamålsenlighet och användbarhet hos de produkter och tjänster som vi tillhandahåller, utifrån behoven

…för att regeringen ska kunna se över det ansvar som staten ska ha långsiktigt

12

Gemensam informationsstruktur

• Nationell informationsstruktur (NI) • Nationellt fackspråk

– Snomed CT – Klassifikationer – Termbanken

13

Återanvändning av information

14

Tillämpning av gemensam informations-struktur ger förädlade produkter

Exempel: • Levnadsvanor (SoS) • Uppmärksamhetsinformation (SoS) • IBIC (SoS) • …

15

Dialog med intressenter

Workshops och intervjuer med användare och intressenter • Referensgrupp för gemensam informationsstruktur, med

landstingsföreträdare • Referenspersoner från socialtjänstområdet • Sveriges Kommuner och Landsting • Inera • eHälsomyndighetens samverkansgrupp • Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam

informationsstruktur • It-leverantörer i kommuner och landsting

17

Nästa fas i utvecklingen

GI Utveckling…

Strategi? - samordning - kunskapsöverföring - utveckling

18

Olika angreppssätt för att nå målet om en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Olika angreppssätt

Kunskaps-underlag

Påverkan

Uppföljnings-underlag

Påverkan

Dokumentation

20

Vad görs?

• Inom hälso- och sjukvården används (vissa av) grundprodukterna i olika utvecklingsarbeten, men antalet tillämpningar är ännu begränsat.

• Inom socialtjänsten har Socialstyrelsen utvecklat tillämpningar inom vissa områden: – Individens behov i centrum (äldre & funktionshindrade) – Barns behov i centrum – Klassifikation för socialtjänstens insatser (KSI)

21

Strategier för långsiktig utveckling

Strategier för…

•Samordning •Kunskapsöverföring •Utveckling

Nationell samordning • Gemensam målbild • Tydlig ansvarsfördelning (främst mellan stat och huvudmän) • Gemensamma prioriteringar • Långsiktig plan

• Små möjligheter att lokalt bygga den kompetens som behövs • Krävs en specialiserad målgrupp för Socialstyrelsens användarstöd • Regionala kompetenscentra för informatik

• Det är huvudmännens ansvar att utveckla en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation • Socialstyrelsen ska ge användarstöd i tillämpningen av den gemensamma informationsstrukturen • Någon ska förvalta

23

Process för utveckling av strukturerad dokumentation

Process

Gemensam informationsstruktur

”Förädling” Utvecklade produkter/

tillämpningar

Användarstöd

Förvaltning Vidareutveckling

• Behoven • Överblick • Politiken • Omvärlden • Styrning

25

Analys: Användbarhet och ändamålsenlighet

• Användarna har kännedom om gemensam informationsstruktur

• Användarna har förståelse för ändamålet

med gemensam informationsstruktur

• Användarna har kunskap om användning

av gemensam informationsstruktur

Vad visar analysen?

27

Återkommande åsikter

Användarstöd

• Mer! • Målgruppsanpassat

– till experter och beslutsfattare

• Andra former än idag – webb och workshop

Tillgänglighet

• Bättre sökbarhet i produkterna

• Format som är anpassade till mottagaren

• Bättre verktyg för bl.a. distribution

Samordning

• Bättre samordning mellan aktörer

• Tydligare styrning • Ansvarsfördelning i

utvecklingsarbetet

28

Reflektioner och planerade åtgärder

Användarstöd

• Mer! • Målgruppsanpassat

– till experter och beslutsfattare

• Andra former än idag – webb och workshop

Tillgänglighet

• Bättre sökbarhet i produkterna

• Format som är anpassade till mottagaren

• Bättre verktyg för bl.a. distribution

Samordning

• Bättre samordning mellan aktörer

• Tydligare styrning • Ansvarsfördelning i

utvecklingsarbetet

29

Reflektioner och planerade åtgärder

Användarstöd

• Mer! • Målgruppsanpassat

– till experter och dels beslutsfattare

• Andra former än idag – webb och workshop

Tillgänglighet

• Bättre sökbarhet i produkterna

• Format som är anpassade till mottagaren

• Bättre verktyg för bl.a. distribution

Samordning

• Bättre samordning mellan aktörer

• Tydligare styrning • Ansvarsfördelning i

utvecklingsarbetet

Utveckling av webbaserat stöd

pågår Utbildningar i

workshopformat till specialiserade

mottagare planeras

Prioritera användarstöd

Förbättra distributionssätt

Strategier för samordning och

utveckling föreslås

Detta är nödvändigt men

måste lösas gemensamt!

Verktyg för bl.a. urval ur Snomed CT

planeras

En översyn av format och

distributionssätt för NI pågår

30

Studiebesök hos Australian Digital Health Agency 17–20 oktober 2016

Bakgrund

• Socialstyrelsen arbetar för att Snomed CT ska komma i användning i Sverige

• Australien är ett av de mest framgångsrika länderna när det gäller användning och utveckling av Snomed CT

• Studiebesöket sammanföll med IHTSDO-möte i Nya Zeeland

Syfte och mål med resan

•Syfte: kunskapsbyggnad och en möjlighet att diskutera hur man tagit sig an arbetet med Snomed CT i Australien

•Mål: få igång en diskussion om hur olika aktörer i Sverige kan arbeta gemensamt för att öka användningen av Snomed CT

Deltagare

Den privata hälso- och sjukvården omfattar både sjukhusvård, primärvård och apotek.

Hälso- och sjukvård i Australien

Den offentliga hälso- och sjukvården bedrivs på lokal och regional nivå av delstater och territorier.

Hälso- och sjukvården bedrivs både i offentlig och privat regi och finansieras till 70 % av skattemedel.

http://www.aihw.gov.au/australias-health/2014/health-system/

• Den statliga myndighet som håller i de nationella e-hälsofrågorna för hälso- och sjukvården i Australien

• Myndighetens uppdrag motsvarar en blandning av Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, Inera AB och till viss del SKL

• Ansvarar för Snomed CT, LOINC och den nationella läkemedelsterminologin – men inte för hälsorelaterade klassifikationer

• Ansvarar även för andra delar av informatikområdet • Har ett nära samarbete med forskningsvärlden (CSIRO) och

tillsammans med dem har det nationella releasecentret för Snomed CT en mycket hög teknisk och terminologisk kompetens

Snomed CT i sjukvårdens grunddokumentation • Snomed CT har valts som nationell referensterminologi

och det har kommunicerats att det är Snomed CT som bör användas i grunddokumentationen

• Den högre graden av struktur i dokumentationen har bl.a. bidragit till en kvalitetshöjning i de statistiska underlagen

• För kvalitetssäkring av innehållet i terminologin samarbetar man med specialistföreningar och professionella organisationer

Informatik och tekniska standarder

• Ansvarar för e-hälsostandarder i Australien och tar fram nationella specifikationer för olika områden

• Har testat openEHR och arketyper men övergett den ansatsen

• Står nu i ett vägskäl att välja mellan HL7 CDA och HL7 FHIR – lutar åt FHIR

• De använder inte Contsys eller CIMI

Mål: förenkla användningen av kliniska terminologier och kodverk • ”One stop shop” för alla de kliniska terminologier

och kodverk som myndigheten ansvarar för. • Med hjälp av tekniska lösningar ”göms”

komplexiteten i t.ex. Snomed CT för användare och utvecklare: – nationella tjänster som förenklar distribution,

versionshantering, konsekvent användning … – tjänsterna kan dupliceras regionalt och lokalt

• Lösningarna har tagits fram genom ett nära samarbete med forskningsorganisationen CSIRO.

Terminologiserver

Gemensam portal för kliniska terminologier

Mappningar

• Utför inga mappningar mellan lokala kodverk och Snomed CT

• Tillhandahåller regelverk och råd för mappning • Anser att mappningar försvårar incitamentet att gå

över till Snomed CT • Vill undvika förvaltning av mappningsfiler • Utför inte heller några mappningar mellan

klassifikationer och Snomed CT

Connectathons för att väcka intresse och bygga kunskap

• Ordnad testmiljö med anslutning till terminologiservern, för leverantörer som vill utveckla verktyg utifrån de produkter och tjänster som NCTS tillhandahåller

• Bidrar till kunskapshöjning hos parterna samt till utveckling av produkterna och standarderna

• Ett connectahon (med fokus på teknik) skulle kunna inledas med ett ”codeathon” med fokus på innehåll – i syfte att ta fram urval ur Snomed CT som sedan används i den tekniska utvecklingen

• Studiebesök på Princess Alexandra Hospital där Snomed CT används i (vissa) it-system

• Hela sjukhuset digitaliserades på tre veckor

• Massiv utbildningsinsats och tydlig styrning från ledningen

https://www.researchgate.net/publication/309728638_Pioneering_digital_disruption_Australia%27s_first_integrated_digital_tertiary_hospital

Nästa steg …

• Publicera en gemensam reserapport

• Internt diskutera vilka delar varje deltagarorganisation själv bör ta till sig av

• Externt diskutera vad deltagarorganisationerna bör göra tillsammans

”Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation” http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-8-25

Anna Aldehag: anna.aldehag@socialstyrelsen.se Lotta Holm Sjögren: lotta.holm-sjogren@socialstyrelsen.se Erika Ericsson: erika.ericsson@socialstyrelsen.se

Tack!

Tack