allt om historia - nr.13 2015

7/25/2019 Allt Om Historia - Nr.13 2015

1/68

allt om

3/2015S 74:90 kr0 NOK

EURO

RGOR & SVAR: Nr brjade man avla fram kamphundar?Vem var frsta kvinnliga presidentkandidaten i USA? Spelade vikingar kubb?

Framtidsvisioner vckte hopp och skrck p 1800t let letletlet

ALEXANDERDEN STORES DD

och andra tillfllighetersom ndrade historien

edeltida gta

JESSE J MESSSE J MSSE J MKrigsveteranen

som blevbandit

Frfattaren Jules Verne

var en av science fiction-

litteraturens pionjrer.

SFDDES

a

n

n

i

n

g

e

n

b

akoma

n

n

i

n

g

e

n

SOUNDf MUSICamiljen von Trappnobbade Hitler

Tidernas strstaKONSTKUPPER

edeltida gtaedeltidagta

Vad betydersvrdets

inskription?British Librarysker svaret

HITCHCOCKSPSYCHO

Byggde p verkligmordhistoria

Ny serie om

FRSVUNNASTORMAKTER


2/68

Innehll4

HISTORISKA NYHETERDrfr sjnk HMS Victory 1744.

Jordbvning ndrade Pos de.

10 BILDEN: Nordsidans segerparad

12

FEM I TOPP: Knda konstkupper

14

KALENDERN

15

FRGOR & SVARVart tog hunnerna vgen? Vem var frsta

kvinnan som frskte bli USA:s president?

20Science fictions fdelse

Framtidsvisioner och skrckskildringarfljde i vetenskapens spr.

28Jesse James jmfrdesmed Robin HoodBankrnen sgs som hmnd fr

nordstaternas seger i inbrdeskriget.

32Stormakternas flottor

hjlpte grekerna att bli friaOsmanska rikets otta besegrades av

moderna brittiska och franska fartyg 1827

40

8 avgrande tillflligheterSlumpmssiga hndelser som frndradehistoriens gng.

46 Familjen von Trappnobbade Hitlers inbjudanFlyttade till USA 1938 istllet fr att gra

karrir i Nazityskland.

50Hettiternas stridsvagnar

drev Egypten till retrttNy artikelserie om historiens frsvunna

stormaktsriken.

54Massmord p kommunister

efter indonesisk militrkuppCIA hjlpte general Suharto att gripa

makten i Jakarta 1965.

58RET VARUppseendevckande arkeologiska fynd

i Knossos och drmtydning i Wien.

60TIPS & TRENDER

62HISTORIA P FILM

64TESTA DIG SJLV

Historiaallt om

Flj oss pFacebook!

Tyck till om tidningen p

www.facebook.com/alltomhistoriaNr 13/2015

20Sciencefictionsfdelse

Vsterns vrstingar:Jesse James

32Grekernasfrihetskrig

lumpens

historialumpen

44

Vstern

NY

SERIE!

2allt om historia /


3/68

ke Steinwall,chefredaktr

P OMSLAGETPortrtt av Jules Verne, 1877 (APIC/Getty).Luftskepp, bild frn 1898 (Library of Congress .Illustration till H G Wells roman Vrldarnaskr

avBarrie Linklater (Bridgeman/IBL).Bakgrund Istockphoto.

ftskustra av

akgr

LuIllukr

Ba

s).

I

S

T

O

R

I

alltom

R

I

I

NR13/2015PRIS74:90kr79,90NOK6,95EURO

FRGOR&SVAR: Nr brjademanavlaframkamphundar?VemvarfrstakvinnligapresidentkandidateniUSA? Speladevikingarkubb?

S

I

E

N

E

F

ICTION

Framtidsvisionervcktehoppochskrckp1

8

0

0

ta

l

et

taa

l

et

a

l

et

l

et

ALEXANDERDENSTORESDDochandratillfllighetersomndradehistorien

Me

de

lt

ida

g

ta

J

E

S

S

EJ

MESMMMS

S

E

J

M

E

S

S

E

J

S

S

E

J

M

S

S

E

J

M

S

S

E

J

M

S

S

S

S

E

J

M

SSS

SSS

EE

J

M

E

MMM

Krigsveteranensomblevbandit

Frfattaren JulesVern evaren avsciencefiction-litteraturenspionjrer.

I

E

N

SFDDES

I

S

T

O

R

I

I

S

T

OO

RR

II

I

I

II

anni

ngen bakomanni ngen b akom

SOUNDofMUSICFamiljen von Trappnobbade Hitler

TidernasstrstaKONSTKUPPER

Me

de

lt

ida

g

ta

e

de

lt

ida

g

ta

Vadbetydersvrdetsinskription?

BritishLibrarysker svaret

HITCHCOCKSPSYCHOByggdepverkligmordhistoria

Nyr

ie omFRSVUNNASTORMAKTER

G

R

EEE

K

E

RR

N

R

NN

N

S

SS

N

K

M

P

F

R

R

R

RRR

FR

I

H

I

H

E

H

EEE

T

PRENUMERATION & KUNDSERVICEwww.alltomhistoria.se

Telefon: 040-601 63 68 (mnfre 817)E-post: [email protected]: LRF Media AB,Box 78, 685 22 Torsby

KONTAKTA REDAKTIONENAllt om Historia,Box 526, 201 25 MalmTelefon040-601 63 [email protected]

Prenumeration:Helr inkl e-tidning(14 nr) 695 kr,halvr (7 nummer) 379 kr

62Hitchcocks Psychochockade publiken

FRAMTIDEN VAR MERSPNNANDE FRR

ules Verne brukar rknas som en avde frsta frfattarna inom genrenscience fiction. Sjlv menade han atthan skrev in vetenskapliga nyheteri sina romaner. Under hans livstid(18281905) hade vetenskapen

och tekniken gjort flera stora sprng ochVerne sg till att vvasina romanintrigerkring nya upp-

finningar. Oftaingick freml somi verkligheten barafanns p idstadietmen som i Vernesromaner utvecklatstill fullndning.En av hans bcker Paris i det tjugondeseklet var fylld meds mnga fantastiskafreteelser attVernes frlag

refuseradeden.

P sidorna2028 kan dulsa om hur vissafrfattare sg pframtiden vid frra sekelskiftet. Medhjlp av filmen fick dessa visionerstor spridning och pverkade mngasfrestllningar om kommande tider.Den tidens mnniskor kunde fortfarandeminnas ett vardagsliv utan tekniskahjlpmedel. Mycket talar fr att framtidenvar mer spnnande fr dem n vad den rfr oss.

Nu startar vi ocks tv nya artikelserier,en om Vilda vsterns mest kndabrottslingar och en om historiskastormakter som frsvunnit.

Trevlig lsning!

om framtiden

Visionerna

pverkade mngasfrestllningar

J

REDAKTIONChefredaktr ke Steinwall,[email protected]

Art directorPer IdborgLayoutare Johan Leijon, ErikLindholm, Fredrik Magnusson (vik)vriga redaktionella medarbetareSvante Strm, Magnus Vsterbro,Bjrn LundbergFrlagsredaktr & ansvarigutgivare Magnus BergstenMarknadsansvarigCatrina MkiKorrektur Annika SundbergFrlagschef Johan TaubertVDAnn Henriksson

ANNONSERTanja Nilsson, AdviserTel 040-64 304 05E-post: [email protected]

INFORMATIONAllt om Historia r ett populrve-tenskapligt magasin som ges utav LRF Media Historiska Tidskrif-ter AB. Redaktionen ptar siginget ansvar fr obestllda textereller bilder. Sdant materialreturneras ej. Artiklarna fr inteciteras utan tydlig kllangivelse.Material ur Allt om Historia fr

endast anvndas med skriftligttillstnd av redaktionen.TryckV-TAB Vimmerby 2015ISSN1653-3224

Upplagan kontrolleras av

Tidningsstatistik AB.

TS-upplaga 2014: 26 700 exemplar

Frsvunnastormakter

5

NY

SERIE!

5

Kuppen iIndonesien

allt om historia / 3


4/68

Redaktr Magnus Vsterbro

Historiska nyheter

I mer n 25 r har det varitett mysterium var

fr

sjnk egentl

igen det

brittiska aggskep-pet HMS Victory?

Fartyget (ej attfrvxla med ami-ral Nelsons skeppmed samma namn)gick under i Engel-ska kanalen i oktoberr 1744. Katastrofenchockade befolkni

ngen i

vrldens d ledande s

jfartsnation

.Den brittiska ottans undersk-

ning pekade ut en fyrvakt somdelvis ansvarig, eftersom fartygetskulle ha gtt pgrund d fyrenssignal ledde det raktmot Casketklipporna.ven det dliga vd-ret har ftt skulden,d stormen som rasade p kanalensgs ha varit extrem.

Men nu har en ny underskningifrgasatt de tidigare teorierna.Resterna av fartyget har hittatsp havets botten och undersktsav marinarkeologer i samarbete

med det knda skattletarfreta-get Odyssey Marine Exploration.

En studieav de brittiskaskepps

varven har ock-s g

enomfrts, vilketlet

t fram till slutsat-sen a

tt katastrofen

orsakades av attfartyget hadeallvarliga bristeri konstruktionen.

Dels var sjlva de-signen felaktig, dels

var fartyget till storadelar byggt me

d timmerav dlig kvalitet

. Vilket i sin turgjorde att fartyget inte stod emoten storm som i sig inte var ovanligtkraftfull.

Dlig konstruktion. Fartyget var fr

lngt och fr hgt i frhllande till dess kl.

Brist p bra timmer gjorde att delar av

fartygets skrov hade frsvagats.

Dlig luftcirkulation i skeppet gjorde att

trkonstruktionen brjade ruttna.

Drfr sjnk flaggskeppetDlig konstruktion gjorde fartyget fr svagt i stormen

3mjliga orsaker:

Flottans underskningpekade ut en fyrvaktsom delvis ansvarig

r det varitfr

e

t

er

n

gen ie sjfartsnation

Enstudieskep

p

sge

lett

se

ofa

ai k

De

signvar far

delar byg

avdligkvalitet

John Balchin varamiral ombord p

aggskeppet.

4 allt om historia /


5/68

560 000S mnga r r den mnniskotand som hittadesvid sommarens utgrvningar i grottan Aragonra Tautavel i sydvstra Frankrike.

Victory

Hemlig drrmisstnks dljaNefertitis gravEn amerikansk forskare,Nicholas Reeves frn ett univer-sitet i Arizona, tror sig ha kommitp var den bermda egyptiska

drottningen Nefertitis frsvunnagrav r belgen.Enligt Reeves nns mycket

som tyder p att den i sjlvaverket gmmer sig bakom endold passage i den lika bermdafaraon Tutankhamuns gravkam-mare. n s lnge har dock ingenkonkret underskning kunnatbekrfta hans teori. Nefertiti varTutankhamuns fostermor.

En storjord-bvningi Italien r1570, som avdvarande pvenPius V tolkades som

Guds straff ver landetsjudiska befolkning, led-de till att odenPo ndrade sittde. Det haren ny geologiskstudie visat.Efter jordbv-ningen yttadeodens deltaoch utde i Adriatiska havet, tillen plats fyra mil norrut.

Jordbvning ndradefloden Pos flde

Posn

uvara

ndehuv

udde

PodiVola

no

P

os

gamlahuvud

Pos delta

Medelhavet

Ferrara

HMS Victory sjnkunder en storm

i Engelska kanalen.

Venedig

ITALIEN

Po

Rom

DENIS DAINAT

Byst avdrottningNefertiti.

HMSVictory

Det andra avtre HMS VictoryFlaggskeppet HMS Victory sjsat-

tes r 1737 och var ett av sin tids

tyngst bestyckade krigsfartyg, med

100 kanoner.

Fartyget var

efterfljaren

till ett tidigare

aggskepp

med samma

namn, som

frstrdes i en

brand r 1721.

Efter katastro-

fen d Victory

sjnk, r 1744,

drjde det en

tid innan ett

nytt agg-

skepp med samma namn byggdes

ren 175965. Detta HMS Victory blev

senare knt som amiral Horatio

Nelsons aggskepp. Hans fartyg har

bevarats och visas som museifartyg

i Portsmouth.

PETER M ONAM Y

JOHNBATCHELOR/ODYSSEY

MARINEEXPLORATION

PHIL IP PIK AR T

ERIKLINDHOLM



6/68

Vad str det p det800 r gamla svrdet?Det undrar forskarna

p British Library

Vad str det p det800 r gamla svrdet?Det undrar forskarna

p British Library.

Vad betyder svrdets inskription?British Library sker svar p medeltida gtaEtt medeltida svrd som just nu visas

upp p British Library i London fortst-ter att vcka frgor, 190 r efter att det

hittades i oden Witham. Svrdet, som

tillverkades p 1200-talet, r

tckt med en mystisk inskrip-

tion bestende av guldtrdar

som lagts in i klingans stl

fr att bilda fljande

meddelande:

"+NDXOXCHWDRGHDXORVI+". Exakt

vad detta betyder har nnu ingen ex-pert kunnat tyda, och British Library ber

drfr sina beskare om hjlp. Liknande

inskriptioner var hgsta mode under

denna period, och

man br se dem som

en fortsttning

av en frkristen

tradition som

gick ut p att rista

magiska symboler p

vapen och rustningar

fr att ladda dem med makt och kraft.I detta fall misstnker experterna

att de frsta bokstverna,

"ND", ska tolkas som

"Nomine Domini"

(i Guds namn), och

att det hela

drfr r en slags kallan av gudomlig

kraft. Men hur de vriga bokstvernaska tolkas r allts oklart. Ett stort antal

liknande svrd har hittats genom ren,

men inskriptionerna ser alltid lite olika

ut och innehller med

andra ord ngon form

av individuellt budskap.

Vad man dremot

vet r att svrdet

tillverkades i Tyskland,

vars vapensmeder vid

denna tid ansgs vara

de bsta i Europa. Det vger 1,2 kilo ochr relativt kort, 0,964 meter. Med tanke

p dess kvalitet och den guldinlagda

inskriptionen br det ha burits av en

herreman av ngot slag, och kanske

anvnts i samband med att en vpnare

dubbats till riddare.

Tyska vapen-smeder ansgsvara de bstai Europa

Ruinerna av templet BaalShamin har frstrts avterrorgruppen IS.

R

CITATET Maamoun Abdulkarim, chef fr Syriens

arkeologiska myndighet, om att terroristgruppen

IS brjat sprnga delar av den unika antika ruin-

staden Palmyra. Innan kriget i Syrien brt ut

besktes Palmyra rligen av cirka 150 000 turister.

Vra vrsta farhgorhller p att bli verklighet.De tnker verkligen

utplna Palmyra

En del tror attsvrdet kan ha anvntsfr att dubba nya riddare.

STORISKA NYHETER

THETRUSTEESOFTHEBRITISHM

USEUM

CK

ISTOCK



7/68

Denbermd

e

l

m

re

gi

s-

srenMartinScorseseskagralmom

denberykta-deseriemr-

da

r

en

H

H

Holmessomp

1890-taletmrdadesinah

o

tellgster

i Chicago.Alltomhistoria

skrevomHolmesinr6/2014. Huvudrollensomdenmordiskeho-tellgarenkommeratt

spelasavlmstjrnanLeonardoDiCaprio.

d

e

l

m

re

gi

s-

da

re

n

H

H

H

p

m

h

i

o

DiCapriospelarseriemrdare

Massgrav hittadi nedbrnt husKvarlevorna efter inte mindre

n 97 mnniskokroppar har

upptckts i en 5 000 r gammal

massgrav i nordstra Kina. Krop-

parna barn, unga och medel-

lders mn och kvinnor hadeklmts in i en liten byggnad som

sedan brnts ner.

Forskare misstnker att krop-

parna brndes eftersom de

dda var offer fr ngon slags

epidemi.

Krigsveteran ficktillbaka plnbokefter 70 rNr den amerikanske soldatenEligio Ramos r 1945 hjlpte till

att befria fngar ur de tyska kon-

centrationslgren tappade han

sin plnbok, som innehll bilder

av den egna familjen.

Nu, 70 r senare, har den

91-rige veteranen ftt tillbaka

plnboken, sedan den hittats

i samband med att man stdat

ur en gammal bondgrd dr

Ramos en gng vernattade.

Leonardo DiCaprio ska spelaseriemrdaren H H Holmes.

H H Holmes

En chiliensk man har gripits ochbevakas av en soldat. Under Pinochetsmilitrkupp i landet 1973 arresteradestusentals mnniskor fr att varamotstndare till den nya regimen.

Chilenska soldater satteeld p demonstranter

Nyligen offentliggjordadokument frn den ameri-kanska skerhetstjnstenvisar att Chiles regering,ledd av diktatorn AugustoPinochet, r 1986 ltmrklgga en chockerandehndelse. En grupp soldaterhade ltit hlla brnnbar

vtska och sedan tnt eldp tv personer som deltogi en gatuprotest mot lan-dets militrregim.

Ingen kunde d fllas frbrottet, men nu, nstantrettio r senare, har ngrasom misstnks fr ddetkunnat gripas.

K E Y S T O N E / G E T T Y

ISTOCK



8/68

En ny underskning, gjord p 24

pipor som hittats inom eller i nrhe-

ten av den bermde pjsfrfattaren

William Shakespeares gor i Strat-

ford-upon-Avon, har visat spr av ettantal droger som i dag r olagliga.

I tta av dem har man hittat rester av

cannabis, och i tv spr av kokablad.

Allt detta vcker frgan petade

Shakespeare sjlv mjligen ner an-

nat n vanlig tobak i sin pipa nr hanskulle ta sig ett bloss? En av mnnen

som lett studien, Francis Thackeray

frn universitetet i Witwatersrand

har tidigare skrivit artiklar om de

spr av olika slags drogrus som han

tycker sig ha hittat iShakespeares texter.

Francis Thackeray

et i Witwatersrand,

ivit artiklar om de

lags drogrus som han

tycker sig ha hittat iShakespeares texter.

Lerpipor (eller

kritpipor) varde vanligaste

piporna p

Shakespeares

tid.

Fynd avsljar7 000-rig massakerEn 7 000-rig massgrav nra Schneck-

Kilianstdten i centrala Tyskland har

nyligen underskts. Graven innehller

kvarlevorna av minst 26 vuxna och barn

vilket tyder p att en massaker gt rum

i omrdet. I mnga fall har de ddas skal-

lar krossats, och nstan alla

kvarlevor br spr av

ddligt vld.

Massgraven

bekrftar en bildsom framkommit i

era nyare studier,

nmligen att

tiden omkring r

5000 f Kr var blodig

p era hll i det vi i dag kallar Europa.

D etablerade sig en ny befolkning p

mnga hll p kontinenten, efter att en

folkvandring gt rumt frn dagens Mel-

lanstern. Detta medfrde att nya stt att

leva introducerades, vilket kan ha lett till

konikter och massakrer.

Mozarts studie-material kptfr tv miljonerEn notskrift, dr noterna skrivits

ner av den knde kompositren

Wolfgang Amadeus Mozart,

har kpts av Salzburgs Mozart-

museum fr mer n tv miljoner

kronor.

Det tolvsidiga hftet r en

kopia av ett verk av Eugenio di

Ligniville, som den redan vid 17rs lder bermde Mozart stude-

rade tillsammans med sin far.

Rester av cannabis i Shakespeares pipor

Mozart var fdd och

uppvuxen i Salzburg.

Ett kranie med

krosskador.

STORISKA NYHETER

g g g g

I tta pipor som hittades

p Shakespeares gor

fanns spr av cannabis.

NAT IONA L PO RT R AI TGA LLE RY

BAR

BARAK

RAFFT

ISTO

CK



9/68

NYSKRAPLOTT

Vad skulle du gra om du

pltsligt en dag blev miljonr?

En kittlande tanke som kan

bli verklighet allt du behver

r en prenumeration p Landlott

en

och lite vanlig hederlig bonntur.

VINN MILJON KR!V d k ll d d

V O

n

umerationp Landlotten

anlig, hederlig bonntur.

50%RABATT

8 LOTTERfr bara 96 KR

MER N

JA TACK! Jag vill grna bestlla en prenumeration

p nya skraplottenLandlotten.

Namn

Adress

Postnr Ort

E-post

Telefon/Mobil

PRENUMERERA PLANDLOTTEN

LANDLOTTEN fr en rikare landsbygd

VINST P VAR :E LOTT

Erbjudandet gller t o m 2015 12 31 ochendast nya prenumeranter ver 18r iSverige. En orderbekrftelse skickas inomsju arbetsdagar. Ditt frsta lottpaket fr dutillsammans med en faktura inom ngraveckor och drefter varje mnad tills dusjlv vljer att avsluta din prenumerationvia Landlottens kundservice tel 08-58002200 eller e-post [email protected]. Vi lagrar kunduppgifter enligt person-uppgiftslagen (PUL) fr att kunna fullgrakundrelationer och ge dig erbjudanden,frn oss och vra partners. Fr mer info

se landlotten.se/villkor.

FRANKERAS EJ!

PORTO R

REDAN BETALT

BESTLL ENKELT P

www.landlotten.se/lansering

08-400 00 222

Spela med hjrtatp rtta stllet!Frutom chansen att vinna en miljon,

bidrar ditt lottkp till lokal utveckling

och en mer levande nrmilj. Allt

ekonomiskt verskott gr till Bygde-

grdarnas Riksfrbund. Alla som

kper Landlotten bidrar p s stt

till en rikare landsbygd.

LANDLOTTEN

SVARSPOST206 669 92110 06 STOCKHOLM

VINS

TPVAR

4:ELOTT

GENERS

MEDVIN

STER

EKON

OMISKTVERSK

OTT

LANDSBYGDENSUT

VECK

LIN

G

8 lotter fr bara 96 kr (12 kr/st), vrde 200 kr.Spara 104 kr mer n halva priset!15 kr i faktureringsavgift tillkommer.Drefter fortstter prenumerationen med 8 lotter fr totalt 200 kr (25 kr/st)per mnad tillsvidare. Du binder dig inte fr ngot extra. Du kan nr som helstsga upp din prenumeration.

5365

KOD:1508

O

H

ler t o m 2015-12 318

O

H


10/68

Nordstaternas seger-parad i Washington DCi maj markeradeslutet p amerikanskainbrdeskriget.TE XT S A R A GR I B E R G

Under tv hela dagar, den 23och 24 maj 1865, marsche-rade de segrande nordstats-styrkorna lngs Washingtonslnga huvudgata, Pennsyl-

vania Avenue. Paraden har gtt tillhistorien som Grand Review of theArmies och utgick frn kongress-byggnaden p Capitol Hill. I andranden av paradgatan, utanfr Vitahuset, vntade den nytilltrdde presi-

denten Andrew Johnson, armchefenUlysses S Grant och andradignitrer p en estrad.

Den frsta dagen var detgeneral George GordonMeade, knd fr segern vidGettysburg, som ledde sin armp 80 000 man frbi hurrandefolkmassor. Dagen efter var detdags fr William T Sherman ochhans 65 000 soldater ur armerna somstridit i Tennessee och Georgia.

Det blodiga kriget mellan de indu-strialiserade nordstaterna och slav-staterna i sdern hade rasat i fyra r,och en av orsakerna till kriget var attslaverimotstndaren Abraham Lincolnhade valts till president. Bara femdagar efter krigsslutet, den 15 april,mrdades Lincoln under ett teater-besk. Sedan dess befann sig nationeni chock, och ett syfte med segerpara-den var att bryta den rdande fr-stmningen. Efter paraden upplstesarmerna och arbetet med att ena densargade nationen kunde brja.

Kriget omUSA r ver

BILDEN

Washington,24maj1865

Paraden skulle

bryta frstmningen

efter mordetp Lincoln



11/68

Segern i amerikanska inbrdeskrigetrades med militrparader undertv dagar i Washington i maj 1865.Bakom William T Shermans truppersyns Capitol Hill.

LIBRARY

O

FCO

NGRESS



12/68

MONA LISA1

Knd poet misstnktesDen franske avantgarde-poeten GuillaumeApollinaire, som krvt attLouvren skulle brnnas ner,fngslades som misstnkt

fr stlden av Mona Lisa.ven hans nra vn PabloPicasso frhrdes. Bdafriades dock snart frnanklagelserna.

KONSTSTLDERITOPP5 Historiens mest knda

Den 21 augusti 1911 stals Leo-nardo da Vincis msterverkMona Lisa frn Louvreni Paris. Nr man upptckte attportrttet med den gtfulltleende damen saknadesinleddes ett enormt polisp-drag. Men trots det var ochfrblev mlningen sprlstfrsvunnen.

Tv r senare kontaktadesen orentinsk konsthandlareav en Vincenzo Peruggia som

ville slja portrttet. Hanfngslades och erknde atthan tagit sig in p museet

utkldd till hantverkare,skurit ut mlningen ur dessram och promenerat ut medden hoprullade duken underrocken. Peruggia uppgavatt han stulit mlningen avpatriotiska skl, eftersom hanansg att den "rvats bort"frn Italien. Men sanningen

var att Leonardo sjlv hadeslt mlningen till den franskekungen p 1500-talet.

PAULTHOMPSON/FPG/ARCHIVEPHOTOS/GETTY

SJB

ERGBILD

promenerat utmed den hoprullade

duken under rocken

VincenzoPeruggia villeterbrdatavlan tillItalien.

I januari 1914 ter-brdades Mona Lisatill Louvren, tv ochett halvt r efterstlden.

Stals frn Louvren i Paris 1911Konstnr Leonardo da Vinci



13/68

KONSERTEN2

SKRIET4

POJKE I EN RD VST5

Natten den 18 mars 1990tog sig tv frkldda mnin p ett konstmuseum

i Boston genom attupptrda som poliser. Devermannade nattvak-terna och lste fast demmed handklovar vid ngrarrledningar i kllaren.

Nr museet ppnade da-gen drp upptckte manatt 13 konstverk stulits urmuseets samlingar. Bland

de stulna verken fannsKonserten av Jan Vermeer,ett av de mest vrdefullakonstverk som ngonsinstulits.

Trots en utlyst belningp 5 miljoner dollar harde stulna tavlorna aldrigterfunnits.

Det praktfulla altar-skpet i katedraleni belgiska Gent r ett avkonsthistoriens storamsterverk. Det bestrav tolv paneler somfrestller olika bibliskascener, mlade av br-derna Jan och Hubertvan Eyck. r 1934 stalstv av panelerna. Tjuvenkrvde en lsesummap en miljon belgiskafranc.

Nr Gents stift vgra-de att betala terlmna-des den ena mlningentill kyrkan. Den andrahar aldrig terfunnits.

En man vid namnArsne Goedertier

som avled i novembersamma r, erknde psin ddsbdd att det varhan som tagit tavlorna.Han pstod sig vara denende som visste var denfrsvunna mlningenfanns, och tog hemlig-heten med sig i graven.

Edvard Munch utfrde sinmlning Skrieti era ver-sioner. I februari 1994 stalsden mlning som fannsp det norska National-museet. Efter att museet vgrat attbetala lsesumman terbrdadetjuvarna tavlan i maj samma r. Tio

r senare stals en annan version avbilden frn Munchmuseet i Oslo avbevpnade rnare. Tavlan terfannsav norsk polis 2006.

Stals frn Nationalmuseum(1994) och Munchmuseet(2004) i OsloKonstnr Edvard Munch

Paul Czannes mlning Pojke ird vstvar ett av fyra verk som2008 stals frn ett privat museumi Zrich, efter att rnarna hotat

en skerhetsvakt med pistol Deandra tre varkonstverk avMonet, Degasoch van GoghDet samman-lagda vrdetuppskattadestill en miljardkronor. Allatavlor utomden av Degashar terfunnits

aktmed pistol. De

.

s

Kopia av den

stulna altartavlan.

Stals frn Isabella StewartGardner-museet i Boston 1990Konstnr Jan Vermeer

Stals frn Privat museumi Zrich 2008Konstnr Paul Czanne

Stlden av

Skrietlmades.

Konsertenanses

vara ett av

Jan Vermeers

frmsta verk.

Serbisk polis

visar upp den

hittade tavlan.

FB

I

CN

BC

MARKODJURICA /REUTERS/TT

Stals frnKatedralen i Gent 1934Konstnrer

Jan och Hubert van Eyck

VAN EYCKS ALTARTAVLA3



14/68

Kalendern

Den fjortondeDalai Lama krns

15 NOVEMBER 1950Den endast 15 r gamle

Tenzin Gyatso krns tillTibets ortonde Dalai Lamasamtidigt som Folkrepubli-ken Kinas arm hller p attta kontroll ver grannlandet.De kinesiska myndigheternaaccepterar krningen ochDalai Lama skriver under ettavtal med Kina. Efter ett nyttuppror sger han upp avta-let och yr till Indien 1959.

Coventry raserasi tysk bombrd

14 NOVEMBER 1940P kvllen yger tyska bomb-

plan in ver den engelskaindustristaden dr blandannat ygplansmotorer ochammunition tillverkas. Luft-waffe fller bombmattor somp ngra timmar frstr ver4 000 bostder och andrabyggnader inklusive stadenskatedral. Eftersom mngaytt staden dr endast 568personer.

15 NOVEMBER 1315Sedan 24 rtillbaka r tre regioner i Alperna, skogs-

kantonerna Uri, Schwyz och Unterwal-den frenade i ett edsfrbund som gjortdem oberoende frn de omgivandeomrden som styrs av medlemmar avfamiljen Habsburg. Oberoendet ifrga-

stts av dock av den habsburgska furstenLeopold av sterrike som snder en hr

fr att ervra Gotthardpasset frn "deedssvurna" (senare kallade schweizare).Dessa frvarnas och lgger sig i bakhllvid Morgarten dr de verfaller denmycket strre sterrikiska hren i ett

trngt pass mellan brant och ett trsk.Med hjlp av stenar, stockar och hillebar-

der angriper schweizarna de sterrikiskariddarna p en plats. De som inte ddasyr och de edssvurna kantonerna harfrsvarat sin frihet. Den bekrftas i ettfredsavtal i december 1315.

Schweizare frsvarar sitt oberoende

CHARLES

DE GAULLE

22 NOVEMBER 1890Som son till en historielrarestuderade han historia sjlvinnan han beslt sig fr enmilitr karrir. Krigsfrngei Tyskland under frstavrldskriget men vgrade

k pitulera tilltyskarna i det

ndra. Flyddetill

Englandoch leddeenfransk

exilregering.

DROTTNING

ALEXANDRA

20 NOVEMBER 1925Den danska prinsessan giftesig med Storbritannienskronprins Edvard 1863 menkrntes frst 1902 sedansvrmodern, drottning Victo-ria avlidit. Maken EdvardVII regeradei ttr innan hanavled 1910.Alexandralevde somnkedrott-ning till 1925.

65 R SEDAN75 R SEDAN FDD DD

"De edsvurna" ligger

i bakhll fr den sterrikiska

hren vid Morgarten 1315.

tt

LIBRA

RY

O

F

CONG

RES

S

k pitul

tysk n

til

oe

exNAT

IONAAL

A

RCH

IEF

700 R SEDAN

AKG

/TT

14allt om historia /


15/68

Skicka dina frgor till oss

p [email protected] eller

via brev till Allt om Historia,

Box 526, 201 25 Malm.

RedaktrBjrn Lundberg

Frgor & svar

Vilka varjanitsjarernSVARDet fanns en lng tradition

bland muslimska hrskare att utrusta

srskilda frband med slavsoldater.

Nr Osmanska riket brjade vxa till

en stormakt p 1300-talet behvde

sultanen er soldater och brjade

drfr tvngsrekrytera kristna mnfrn ervrade omrden i sydstra

Europa. P turkiska kallades deyeni eri

("nya trupper") vilket gav upphov till

namnet janitsjarer.

P 1400-talet utvecklades systemet

av sultanen Murad II. Han infrde en

srskild "skatt", dr kristna

familjer p Balkanhalvn

tvingades lmna bort vissa

av sina sner enligt en sr-

skild urvalsprocess. Pojkarna

drillades till elitsoldater och

lojala understar. Detta

system, kallat devsirme,

avskaffades frst under

1600-talet. D hade janit-

sjarerna blivit en stark

maktfaktor i Osmanska

riket och platserna i deras

gemenskap sgs som en

hett eftertraktad kar-

rirvg ven fr turkiska

familjer.

I egenskap av rikets krigar-

elit utnyttjade janitsjarerna

sin makttill att frhindra reformer

av militren. Av rdsla fr att

frlora denna maktstllning

gjorde janitsjarerna uppror

nr sultanen Mahmud II r

1826 frskte omstpa den

osmanska armn eftervsteuropeisktmns-

ter. Tusentals janits-

jarer ddades

i striderna. Nr

upproretslagits

ner avska ades

kren permanent.

till att frhindra reformer

ren. Av rdsla fr att

enna maktstllning

nitsjarerna uppror

nen Mahmud II r

kte omstpa deen

aarmn efterpeiskt mnss-

ntals janitss-

ades

a.Nr

slagitts

a ades

rmanent

a

krenpermanent.

Nr brjade man avla fram kamphundar?SVAR Under romarnas gla-

diatorspel hetsades olika djur

till strid, dribland hundar.

Men de moderna kamphun-

darna har sitt ursprung i de

medeltida "njen" dr hundar

hetsades till strid mot tjurar

och bjrnar. Fr att oskadlig-

gra en tjur trnades hun-

darna att ta sikte p dess nos,

vilket gynnade en aggressiv

ras med korta ben och kraftig

kke. Srskilt populr var den-

na vadslagningsform p brit-

tiska arna och den ursprung-

liga engelska bulldoggen

avlades fram i detta syfte.

Tjurhetsning frbjds

i Storbritannien r 1835 och

sedan dess har bulldoggens

aggressivitet avlats bort.Bulldogg utmanar en tjur.

FRANCISBARLOW/WELLCOME

Pojkar rekryteras tilljanitsjarerna. Illustration

frn 1500-talet.

ALIAM

I RA

LIAM

I RBEG

Janitsjarerna blev

en maktfaktori Osmanska riket.

BRIDGEMAN/IBL



16/68

GOR & SVAR

SVARDen regnbgsmnstrade

agga som blivit synonym med

HBTQ-rrelsen formgavs av gayak-

tivisten Gilbert Baker i San Francisco

1978, fr att anvndas vid stadens

prideparad. En av inspirationskllorna

tros ha varit gayikonen Judy Garlands

lt Over the Rainbowfrn musikallmen

Trollkarlen frn Oz. Senare samma r

mrdades den ppet homosexuelle

politikern Harvey Milk i staden, vilket

gjorde att efterfrgan p aggan k de

markant, eftersom den snabbt blev en

symbol fr hela rrelsen.

Hur gammal

r pridefl gg n

en

de

n

e

TERRYSCHMITT/SANFRANCISCOCHRONICLE/ALLOVERPRESS

Politikern HarveyMilk i tget i SanFrancisco 1978d prideaggananvndes frfrsta gngen.

ISTOCK

em uppfannsvvaren?SVARSom namnet antyder

tar sig svvfarkoster fram ver

mark eller vatten genom att

svva fram ver ytan p en

luftkudde. Tekniken utveck-

lades av britten Christopher

Cockerell, som konstruerade

den frsta fungerande svva-

ren 1959.Den var frn brjan tnkt

som en militr innovation,

men d varken det brit-

tiska ygvapnet eller ottan

visade ngot strre intresse

fr uppnningen utvecklade

Cockerell istllet en svvare

fr passagerartrak. 1968

brjade svvare trakera

Engelska kanalen.

Efter att tunneln under

engelska kanalen invigts r1994 blev dessa svvare dock

utkonkurrerade. Svvare

anvnds fortfarande civilt och

militrt, inte minst i omrden

med svrframkomliga isar

under vinterhalvret.

f

Nr ppnadeMoulin Rouge?SVARNjespalatset

Moulin Rouge i Paris slog upp

portarna r 1889 och blev ett

centrum fr den skandalom-

susade kabarkulturen. Frmstlock de

den vgade dansen cancan, vars virvlar

fngades av konstnren Henri de Toulou-

se-Lautrec i era mlningar. Moulin

Rouge nns kvar p sin ursprung-

liga adress i stadsdelen

Montmartre.

e

ockade

Affischfrn 1891.

THENATIONALARCHIVESUK

Brittiska marinen testaren svvarprototyp 1963.



17/68

Spelade vikingarna kubb?SVARDet populra trd-

grdsspelet kubb psts ofta

ha sitt ursprung p Gotland,

dr det ska ha spelats sedan

vikingatiden. I USA har spelet

till och med marknadsfrts

som "Viking Chess" vikinga-

schack. Dessvrre nns det

inga som helst belgg fr att

spelets urgamla ursprung

skulle vara ngot annat n

en marknadsfringsknep.

Helt skra kan vi frsts inte

vara, men varken fornnor-

diska sagor eller runinskrifter

nmner ngot liknande spel.

Inte heller har ngra gravfynd

gjorts. Kubb rknas inte ens

till de traditionella gotlndska

"lekarna" (varpa, bollspelet

prk, stngsttning

med era) som har

anor frn vikingatiden

eller nnu tidigare

Dremot har

kubb, precis

som bow-

ling, mycket

gemensamt

med olika

kgelspel som spe-

latsi era tusen

r Reglerna till en

snarlik variant, kall-

lad kgelkrig, pu-

blicerades i brjan

av 1900-talet. Lngre

n s gr det inte att

spra kubbspelets

historia.

k

d

r

omhar

kingatiden

sats

Rr

nan

ada

licel

v 19

n s

sp

hist

kiinggatatidden

digare.

r

avv

h

Hjlm frn 900-taletoch kungen i kubb.

Vem var den frsta

kvinnan som frsktebli USA:s president?SVARI USA ck kvinnor allmn rstrtt

frst 1920, men den frsta kvinnan som

frskte bli president stllde faktiskt upp

redan ett halvsekel tidigare. Hon hette

Victoria Woodhull och ledde det lilla

Equal Rights Party, som inte heller lycka-

des f ngra elektorsrster i valet r 1872.

Den stridbara Woodhull tillbringade fr

vrigt valnatten i hkte, efter att ha pu-

blicerat en skandals text som avsljade

den knde prsten Henry Ward Beechers

pstdda otrohetsaffrer.

Inget av USA:s tv strsta partier,

demokraterna och republikanerna, har

hittills haft en kvinnlig presidentkandi-

dat. Dremot nominerades demokraten

Geraldine Ferraro som vicepresidentkan-

didat 1984 och republikanen Sarah Palin

2012, men de gick bda frlorande ur sina

kampanjer.

Den stridbaraWoodhulltillbringadevalnatten i hkte

Victoria Woodhullstllde upp i president-valet i USA r 1872.

Sarah Palin Geraldine Ferraro

CO

RBIS/ALLO

VER

PRESS

GAGESKIDMORE

CITYOFBOSTONA

RCHIVES



18/68

GOR & SVAR

Vart tog hunnerna vgen

SVARHunnerna var ett ryttarfolkfrn Asien som trngde vsterut p300-talet e Kr och ervrade stora om-rden i dagens steuropa. Frammar-schen brukar rknas som startskottetfr folkvandringstiden. Hunnernabyggde s smningom upp ett mk-tigt rike med centrum i nuvarandeUngern.

P kort tid blev hunnerna romarnasmest fruktade ende och knda som"Guds gissel". Hunnernas hrskareAttila hade tillsammans med sinbror Bleda rvt makten r 434 e Kr.

Bleda mrdades omkring r 445 ochAttila fortsatte d rikets expansionytterligare p egen hand. I slaget vidKatalauniska flten r 451e Kr besegrades han dockav romare och visigoter. At-tila drog sig sedan tillbakaoch dog ett par r senare enligt legenden undersin egen brllopsnatt.Efter Attilas dd fll hun-nernas rike snabbt sam-man. Folkgruppen hadeunder den snabba expan-

sionen blivit en lst sammanhng-ande enhet och uppgick snart i andrastammar. P hunnernas territorium

uppstod nya vlden.Den skrck Attila och

hans hunner spriditbland romarna skulleemellertid leva vidaregenom rhundradenaoch vcktes bland an-nat till liv under frstavrldskriget, d britternak

allade sin tyska endefr "the hun", hunnen.

e

g

o

n

v

k

P kort tid blev

hunnerna romarnasmest fruktade fiende

Affisch i USA underfrsta vrldskriget.

Vad var en sovjet?SVAR"All makt t sovje-terna!" Med detta slagord togVladimir Lenins bolsjevikermakten i Ryssland efter okto-berrevolutionen 1917. Sovje-

ter var namnet p de lokalard som frn brjan organi-serades av arbetare, bnderoch soldater p grsrotsniv.Tanken var att de skulle ga-rantera direktdemokrati ochatt arbetarna ck verklig makt

ver bde arbetsplatser ochrikspolitik.

De lokala sovjeterna utsgrepresentanter till ett hgstabeslutande organ, kallat

Hgsta sovjet. Formellt bestod Sovjetun

ionen av en

sammanslutning avsdana sovjetrepubliker. I verkligheten togdock kommunistpartietsnart ver makten.

ellt be

a

lig

rt

elltbea

v en

g

tiet

Arbetare samlade fr attvlja kandidater till en sovjeti Petrograd 1920.

KATHRYNANDSHELBYCULLOMDAVISLIBR

ARY

Hunnerna intogstora delar avsteuropa.

UBCLIBRARY

FRIEDRICHEMILKLEINAKG/TT



19/68

[email protected]

www.karolinskaforbundet.se

www.popark.se

r du intresserad

av arkeologi?Bestll ett gratis provnummerav Populr Arkeologi!

Arkeologi

www.kungligaslotten.se

Malm Museerppet alla dagar i veckan. Vlkommen!

Malmhusvgen 5-8. Tel 040-34 44 00.malmo.se/museer

Historiska hemsidorFr annonsinformation och bokning: [email protected]


20/68

Jules Verne berttadei sina romaner omuppnningar somnnu inte hadefrverkligats.

Visioomr

Sedan Jules Vernes genombrotthar science fiction-genren gtt handi hand med sam hllets utveckling.Tekniska nyheter har pverkatfrfattarnas bcker men deras iderhar ocks frndrat vrlden vi lever i.T EX T M AG N U S VS TE RB RO

S fddes science fiction

TTY



21/68

ner

ti n

LS MER!

ret r 1863. Frfattaren JulesVerne r 35 r gammal. Hanhar nyligen debuterat med enroman som blivit oerhrt po-pulr den lttlsta, lustfyllda

ventyrsberttelsen Fem veckor i en bal-long och har precis lmnat in manu-set till sin nsta bok. Den heter Parisi det tjugonde seklet, och utspelar sig 97r framt i tiden. Handlingen kretsarkring en ung man vid namn Michelsom frsker skapa sig en plats i det nya

S pverkade kallakriget historiernaSID 26

9 stilbildanderomanerSID 24

Frutsg viktigauppfinningarSID 23

Illustratren Albert Robidas

vision frn 1882 av hur Parisborna

skulle frdas r 2000.

GETTY



22/68

franska samhllet som r en teknolo-giskt och ekonomiskt avancerad vrld.Mnniskor ker till jobbetfrn vidstrckta frorteri en slags tunnelbanor, drbilar drivs av gas, och stor-fretagen som kontrollerar

vrlden kommunicerar medbildtelegrafer, som liknarvad vi i dag skulle kalla fax-maskiner.

Det r en vrld dr vxandemetropoler r fyllda av jtte-lika skyskrapor, dr elektri-citet lyser upp ntterna, drman har utvecklat militra va-pensystem som kan anvndasp lngt hll och dr avance-rade rknemaskiner kan kommuniceramed varandra ver hela jorden.

Framtidsroman sgadesI dag skulle vi sga att mycket av det somJules Verne skrev i denna roman blevverklighet i 1900-talets storstder. Mend, nr det begav sig, sgades romanenav Vernes frlggare. Enligt denne varde framtidsvisioner som beskrevs iParisi det tjugonde sekletantingen trista ochfrutsgbara eller fullstndigt orea-listiska. Skriv ngot annat, var uppma-ningen, fr den hr boken kommer barafrstra ditt rykte

Jules Verne lydde. Boken lades i enskrivbordslda, glmdes bort och gavs

ut frst r 1994.Istllet skrev Verne genastesan till jordens medelpunkt,

dr en grupp vetenskapsmnupptcker att jorden r ihlig,

och att en urtida vrld kom-plett med dinosaurier existe-rar p insidan. Och ngra rsenare kom romanen somfortfarande rknas som enav litteraturhistoriens rik-tiga klassiker En vrlds-omsegling under haven. Drfr man trffa den mystiskekapten Nemo, som byggt enmakals undervattensbt,

fullastad med avancerad teknologi. L-sarna sveptes med av dramatiken, men

hpnade ocks ver de uppfinningar Ju-les Verne beskrev.

Tekniken fascineradeSnart hade den franske frfattaren blivitett begrepp, med lsare ver hela vrl-den. I hans efterfljd brjade ocks enrad liknande romaner ges ut bckersom framfrallt tog fasta p den op-timistiska och nyfiknasidan av Vernes berttel-ser. Fascinationen infrv d den mnskliga ska-rsstra ditttt ryyktte v d

ut

d

u

o

p

r

s

f

Paris i det tjugonde

seklet gavs utfrst 1994.

Flygande maski-

ner fascinerademnga i slutetav 1800-talet.

parkraften kunde stadkomma av tek-niska underverk. Den genre som senareskulle kallas science fiction, SF, hadeftt sin frsta stora centralgestalt.

Det var en litterr genre dr tekno-logins omvandlande kraft bearbeta-des. Hur reagerar mnniskor nr destlls infr nya uppfinningar, som fr-ndrar vrlden? Vilka slags teknologi

Finns det verhuvudtagetngra grnser fr mnniskansuppfinningsrikedom?

I romanen Frn jorden til mnenskildrade Jules Verne en rymdfrdredan 1865.

Vernes succbokEn vrldsomsegling under

havet, med ubten Nautilus,lmades 1954.

CIENCE FICTION

RU E DES A RC H IVES/IBL

Y



23/68

r mjlig att fre- -stlla sig? Finns det

verhuvudtaget ngra grnser frmnniskans uppfinningsrike-dom, och vilka r de i s fall?

Skrev om vetenskapSenare har det i och fr sig dis-kuterats hur riktigt det r att ge

just Jules Verne benmningenSF-frfattare. Sjlv frklarade hanatt han inte sg sig som en ve-tenskaplig skribent. Det att hanstexter kunde anses frebda senareuppfinningar berodde bara p atthan alltid gjorde en s omfattanderesearch att han av bara farten togmed ven ider som lg i t iden, mennnu inte blivit verklighet.

En annan frga gller hur manegentligen ska definiera science fic-

tion som genre.

Vissa menaratt man kanse SF-lik-nande inslag

i mycket ldre be-rttelser ja, kanske

s lngt tillbaka somklassiska indiska skrif-

ter som den episka Ramayana,skriven flera hundra r fre Kris-

tus, som beskriver en slags flygandemaskiner som kan frstra hela stdermed hjlp av avancerade vapen.

Frankenstein frstDet vanligaste r nd att med just SFsyfta p ngot annat, nmligen en sr-skild sorts inriktning inom litteraturensom uppstod under 1800-talet under in-tryck av upplysningstidens ideal och somen fljd av de snabba samhllsfrnd-ringar som den vetenskapliga och indu-striella revolutionen frde med sig. Dethar p senare r blivit vanligt att lyfta framMary Shelleys Frankenstein frn 1818somen av genrens verkliga fregngare.

En forskare anvnder robotarmar fr att

kunna arbeta med radioaktivt material.

Jules Vernes skapelse

"bildtelegrafen" blevverklighet men ingenstorsljare p 1930-talet.

Vrldens frsta atomkraftsdrivnaubt ck namnet Nautilus.

NridernablevverklighetFjrrstyrd mekanisk handRobotarmar, styrda med rrkontroll,

utvecklades i mitten av 1940-talet i USA

och kallades "waldos" efter uppnnaren i en

novell av SF-frfattaren Robert A Heinlein,dr en liknande id beskrivs.

Satellit-tvDet moderna systemet fr hur satelliter kan

anvndas fr att snda tv ver hela jorden

beskrevs redan 1956 av SF-frfattaren

Arthur C Clarke.

SurfplattorInte bara det engelska ordet, pads, utan

vensjlva konceptet r inspirerat av

tv-serien Star Trek, dr man anvnder

brbara dataskrmar, som kallas "PADDS".

UbtenEn av de frsta moderna ubtarna

uppfanns 1898 av

amerikanen Simon

Lake, som inspirerats

av Jules Vernes En

vrldsomsegling under havet.

AtomkraftNr Leo Szilard r 1933 insg hur en

kedjereaktion kunde anvndas fr att

bygga en atombomb, hade han fttviktig inspiration av H G Wells roman

Hur vrlden blev fri.

BildtelegrafMaskiner fr verfring av

text och bild utvecklades frn

1930-talet och framt men

blev omoderna nr datorer

och internet slog igenom.

ISTOCK

GETT

GETTY

L IB R AR Y OF CONGR ESS



24/68

Just den romanen har annars tidigarekallats en skrckroman, men eftersomhandlingen, om en vetenskapsmansom bygger en mnniska av likdelar och med hjlp av elektricitet ger honom liv, r djuptfrankrad i sin tids veten-

skapliga tnkande, ochegentligen inte innehllerngra direkt vernaturligainslag, utnmns den numera allt oftare till den frsta riktiga SF-romanen.

Wells utveckl de genrenI slutet av 1800-talet och i brjan av1900-talet hade science fiction ut-vecklats till en livaktig genre. 1895 gavengelsmannen H G Wells, bara 29 rgammal, ut den stilbildande romanen

Tidsmaskinen. I den boken myntar hanjust ordet tidsmaskin och popularise-rar ven konceptet med tidsresor, ngotsom skulle kopieras av orkneliga efter-fljare. Efter den fljde p kort tid en radromaner av hans hand som alla sattedjupa spr i SF-genrenshistoria Doktor Moreaus , om en galen veten

skapsmans frsk att manipuleranaturen, som fljdes av Den osyn-

lige mannen, som handlar omhur enman med hjlp av

avancerad teknologi kangra sig osynlig ochblir moraliskt nedbru

ten av de krafter handrmed fr.

Wells riktiga klassiker, Vrldarnas krig

som kom 1898, berttarom hur vr vrld invade

ras av utomjordingar, i det hrfalletfrn planeten Mars. P ngrakorta r hade Wells drmed ringatinett antal av de motiv som sedan dessvarit centrala i SF-traditionen mn-niskans svrigheter att hantera veten-skapliga framsteg, fascinationen infr

att resa i tid och rum och tanken p vadsom skulle hnda om mnniskan komi kontakt med utomjordiska varelser.

Dystopi eller utopiTill skillnad frn Jules Verne brukar

man beskriva Wells som endystopisk frfat-tare, det vill sga

Det var frlggaren Hugo

Gernsback som i slutetav 1920-talet myntadebegreppet science fiction

En vrldsomsegling under havetJules Verne (1870)En ventyrsroman som utspelar sig p ubten

Nautilus, styrd av den mystiske kapten Nemo.

Har inspirerat orkneliga efterfljare.

Vrldarnas krigH G Wells (1898)Berttelsen om hur jorden invaderas av

utomjordingar frn planeten Mars har

kopierats, kritiserats och inspirerat.

kapsman

v lik-tript

r-

enren

ligemannehur en

avangbl

ted

si

somom h

ras av utf ll t f l

L

IB

RARY

OF

CON

GRES

Svn

h-

n

s

ig

arde

hrgra

iness

att de skildringar han gr av framtidenofta r skrckinjagande.

Den uppdelningen fr nog sgasvara frenklad, fr ven i vissa av Ju-les Vernes romaner inte minst denrefuserade Paris i det tjugonde rhund-radet finns tydliga dystopiska inslag.Och i mnga av Wells senare romanerskildras mnniskans framtid tvrtom

I Vrldarnas krig blir jorden invaderadav rymdvarelser frn Mars medavancerade stridsrobotar.

Hugo Gernsback gav uttidningenAmazing Stories.

H G Wells

Du skna nya vrldAldous Huxley (1932)En dystopisk framtidsskildring dr

mnniskor kontrolleras genom in-

doktrinering och propaganda, samt

genom dagliga doser av lyckodrogen

soma. Anses ofta vara mer trffande

n George Orwells1984.

9stilbildanderomaner

Jag, robotIsaac Asimov (1950)En serie berttelser om mnniskors

kontakt med avancerade robotar, och

de etiska problem som fljer. Introdu-

cerade idn om de tre robotlagarna,

som sedan blev vanliga i genren.

Vrldarnas krigblev lm 1953.

GET

CIENCE FICTION

BRIDGEMAN

/IBL



25/68

mycket ljust. Till och med roma-nen Hur vrlden blev fri, som be-skriver de frdande fljderna avett slags krnvapenkrig (och sominspirerade till utvecklingen avde faktiska atombomberna), slu-tar positivt. Mnskligheten lr

sig att dessa vapen r omjliga attanvnda och upphr att kriga engng fr alla.

Under 1900-talets frsta decen-nier fortsatte genren att utvecklas,framfrallt i USA. Dr publicera-des mnga viktiga romaner frstsom noveller i olika magasin ochtidskrifter. Mest betydelsefull avdessa blev Amazing Stories, grun-dad av Jules Verne-lskaren HugoGernsback. Det var Gernsback somi slutet av 1920-talet myntade begrep-

pet science fiction fr den slags lit-teratur han publicerade.

Hans tidskrift blev en samlings-punkt fr orkneliga av sin tids frm-sta frfattare i genren, men har ocksbeskrivits som brjan p frvand-lingen av SF till en subkultur, utanhg status i den mer etablerade litte-rra vrlden.

Inspirerade uppfinnareI sjlva verket var SF som genre pvg in i sin guldlder. Den snabba

tekniska utvecklingen i vstvrlden,och de dramatiska politiska frnd-ringarna i samband med frsta vrlds-kriget och sedan andra vrldskrigetsfrdelse, ppnade nya perspektiv fr

I bokenNeuromancerfrn1984 skapade WilliamGibson det numera vlkndauttrycket "cyberspace"

I slutet av 1800-talet frestlldesig illustratren Albert Robidaatt framtidens krig skulle frasmed pansartg och luftskepp.

Invasion p MarsRay Bradbury (1950)Berttar om mnniskans koloni-

sering av planeten Mars, efter att

jorden blivit obeboelig. Bradburypverkade inte bara SF-genren

utan r en direkt inspirationsklla

till vr tids Marsexpeditioner.

Mrkrets vnstra handUrsula K Le Guin (1968)Handlar om en diplomat som fr-

sker frst sig p de androgyna

invnarna p en frmmande

planet. Romanen beskrivs som

banbrytande inom en mer femi-

nistisk science ction.

ISTOCK

NeuromancerWilliam Gibson (1984)Introducerade genren "cyber-

punk". En stor del av den mrka

handlingen kretsar kring det d

oknda konceptet "cyberspace".

HungerspelenSuzanne Collins (2008)Berttar om Katniss Everdeen,

som frsker verleva i ett

framtida dystopiskt

samhlle dr vld r

underhllning.

Har bidragit

till att bredda

SF-genren

och n nya

mlgrupper.

High-RiseJ G Ballard (1975)En roman om vad som

hnder nr invnarna i ett

lyxigt, isolerat bostadsom-

rde sakta frvildas ochbrjar kriga mot varandra.

Ballards skruvade blick p

samtidens kapitalism och kon-

sumtionssamhlle har ftt

mnga efterfljare.

BRIDGEMAN/IBL



26/68

genrens frfattare. Atombom-berna visade med brutal tydlig-het vilken destruktiv kraft somavancerad teknologi kan framed sig.

Judith Merril, en kvinnligpionjr inom genren, skildrade

i sin roman Shadow on theHearth frn 1950 en mammasom frsker verleva med sinatv barn efter att atombomberhar exploderat ver New York.

Samtidigt som atom-bombshotet vxte bidrogorkneliga andra uppfin-ningar till att omvandlasamhllena i positiv rikt-ning. Det var ocks under

nna tid som det blev tyd-ligt att SF-frfattarna inte

bara speglade sin samtidstekniska utveckling, utanven bidrog till att driva pden i mnga fall inspire-rades tekniker, designersoch ingenjrer av sciencefiction-bckers tankar ochvisioner nr de utveckladesina produkter.

Genrens guldlderP 1940- och 50-talen pu-blicerade sig fr frsta

gngen en rad av SF-lit-teraturens verkliga profi

ler: Isaac Asimov skrev om robotar ochintergalaktiska imperiers uppgng ochfall; Robert A Heinlein skildrade ett ut-omjordiskt krig mellan mnniskor ochfrmmande varelser; Arthur C Clarkelade till et t storslaget, kosmiskt perspek-tiv, inte minst i romanen The City andthe Stars, som utspelar sig en miljard r

in i framtiden.De tre frfattarna kallas ibland SF-

litteraturens tre stora, och pverkadegenrens utveckling i grunden. De m-nen och teman som deras bcker tog upphar sedan dess gng p gng behandlatsi en rad andra verk i genren, i bcker, tv-serier och filmer. Lite hrdraget skulleman kunna sga att alla som senare va-rit verksamma i genren har behvt fr-hlla sig till dessa fregngares verk.

En annan av de mest inflytelserika SF-frfattarna debuterade under 1950-

talet: den Chicagofdde Philip KDick. Inte mindre n tolv lngfilmerr baserade p hans romaner mestknda r klassikern Bladerunner, sominspirerats av hans Androidens drm-mar. I Dicks romaner utforskas oftafilosofiska frgor om mnniskans

Kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen,

som tog vid efter andra vrldskrigets slut, p-

verkade SF-genren grundligt, srskilt under

1940-, 50- och 60-talen. Mnga av dtidens

romaner skildrar en konikt

mellan tv jttelika nationer,

som hotar att frinta mnsk-

ligheten. I era dystopiska

framtidsskildringar har ocks

krnvapenkriget gt rum

och de f mnniskor som

verlevt tvingas hantera en

frstrd vrld.En typisk berttelse r Ray

BradburysThere Will Come

Soft Rains, som beskriver ett

hus frsett med hgteknolo-

gisk utrustning, som fortstter

att utfra alla sina funktioner

trots att invnarna frsvun-

nit i det storkrig som dragit

ver jorden. I Arthur C Clarkes

slutar jordens nationer till sist

kriga nr frmmande rymdskepp pltsligt dyker

upp och skrmmer mnniskorna till enighet.teraturensverklliggaprofii-

o

n

s

n

dli

baa

tev

Visste du attDet sgs att Orson Welles radiodra-matisering av Vrldarnas krig, somsndes 1938, orsakade panik runtom i USA eftersom folk trodde att detsom skildrades var verkligt. Detta rr en myt, skapad av dagstidningarsom verdramatiserade hndelsen.

I lmen When Worlds Collidefrn 1951byggs ett enormt rymdskepp fr att rddamnskligheten frn jordens undergng.

Arthur C Clarke

CIENCE FICTION

Kallakrigets

krnvapenhot

pverkade

GETTY

ISTOCK26 allt om historia /


27/68

och verklighetens natur. Tiden fr Phi-lip K Dicks stora genombrott slutetav 1960-talet sammanfaller med enviktig epok i SF:s historia. Det var dsom den s kallade nya vgen brtfram inom SF. Kanske inspirerad av desnabba kulturella frndringar runt omi vstvrlden var detta rtionde en tid frlitterra experiment inom en genre somformmssigt ofta hade setts som tradi-tionell, nstan gammaldags.

Nya vgens experimentGenrens traditioner utmanadesav frfattare som Brian W Aldiss,Samuel R Delany och J G Ballard,som prvade radikalt nya stt attbertta sina historier. Vissa varmedvetet fragmentariska, i an-dra vxlade berttarperspekti-

Romanen skildrar enmamma som frskerverleva med sina tvbarn, efter att atom-bomber har exploderat

ven om det r i bcker och tidskrifter somSF frst uppstod, och dr de ledande idernahela tiden har utvecklats, har genren ockshaft stort genomslag i visuella medier. Frntidiga lmer som Fritz Langs Metropolisfrn1928 och tv-serier som 1950-talets Blixt Gor-donfram till banbrytande storlmer somStanley Kubricks 2001och Ridley Scottsbda klassiker BladerunnerochAlien. Allahar bidragit till att ka genrens populari-tet i vidare kretsar. Stort genomslag harocks tv-serien Star Trekhaft, i sina mngaolika versioner.

SFpfilmochtv

vet i svindlande hastighet ochgjorde lsarna oskra om vil-ken handlingen egentligenvar och hur den skulle tolkas.Dessa experiment mtte frsthrd kritik, men ganska snartslts en slags fred mellan de

olika generationerna.

Feministiska visionerSF som genre har traditionelltdominerats av mn, men detbetyder frsts inte att det intehar funnits ngra kvinnligafrfattare. En omtalad kvinnainom genren r Marion Zim-mer Bradley, som skapadeen storslagen SF-vrld kallad

Darkover, innan hon senare slog ige-nom brett med den mer fantasyartade

romanen Avalons dimmor. Fr att intetala om Ursula K Le Guin, som allmnthyllats som en av genrens strsta.

Dessa tv anknyter till en ofta frbi-sedd strmning, som utforskar ett avSF:s grundlggande problemomrden frgan om hur ett alternativt samhlleskulle kunna se ut. Redan p 1600-taletskrev den engelska frfattaren Marga-ret Cavendish en bok, The Description ofa New World, som skulle kunna beskri-vas som en slags feministisk utopi. I denreser en kvinna till Nordpolen, dr honblir hrskare ver ett frut oknt landsom reformeras till att ge mn och kvin-nor lika mjligheter.

Frgan om hur jorden skulle se utom kvinnor kommit till makten harvarit stndigt terkom-mande i denna tradition.

En klassiker r Charlotte Perkins Gil-mans Herland, frn 1915, som beskriverett nyupptckt land i vilket kvinnor ef-ter en serie katastrofer tagit makten ochutvecklat en friare tillvaro, dr alla leveri balans med varandra och i harmonimed miljn. ven den tidigare nmnda

Ursula K Le Guin anknyter till dennatradition, d hon i klassikern Mrkretsvnstra handberttar om ett samhlledr alla invnare r androgyna.

Ett sjlvklart inslagAtt sammanfatta science fiction somgenre i brjan av 2000-talet r inte ltt.Mnga av de tidigare nmnda klassiskafrgorna lever kvar, samtidigt som in-ternet, det globala samhllet och vrtids klimatutmaningar spelar en vik-tig roll fr dagens bcker och filmer.

Numera r SF heller inte en lika illa an-sedd genre som den var under en tid.Inom populrkulturen har tvrtomscience fiction blivit ett sjlvklart ochaccepterat inslag.

LS MER:Inre landskap och yttre rymd Del 1

Science ctions historia frn

H G Wells till Brian W AldissavJohn-Henri Holmberg (2002)Mjliga vrldar Tekniken,vetenskapen och science ction

red Mikael Godhe och JonasRamsten (2010)

Judith Merril skrev om livet

efter ett krnvapenkrig.

GETTY



28/68

Imer n sexton r har han varit enjagad man. Han har jagats av upp-bd, varit nra att fngas av sherifferoch bara precis undkommit detek-tiverna frn den bermda Pinker-

ton-byrn. Han har skjutits i brstet tvgnger, men nd verlevt. Nu hllerhan sig gmd, under namnet J D Ho-ward i ett litet vit t hus i staden StJoseph

Missouri, inte lngt frn platsen dr hanfddes och vxte upp.

Men denna dag, den 3 april 1882, skavisa sig vara hans sista.

I verkligheten heter han Jesse James,och r exakt 34 r, 6 mnader och 28 da-gar gammal. Tidigare har han tillsam-mans med sin bror Frank lett det kndaames-Younger-gnget. Men nu levera d ett tet v tt us stade St Josep a es ou ge g get Me u eve

Rnaren som blevsderns Robin oodJesse James blev jmfrd med Robin Hood somtog frn de rika och gav t de fattiga. I sjlvaverket rnade han banker fr egen rkning, venom han sjlv pstod att han fortsatte kampen

mot de frhatliga nordstaterna.TE X T M A G N U S V S T ER B R O

Jesse James 184782

Staden Lawrence i Kansas anflls1863 av sydstatsrebellerna som JesseJames tillhrde. Staden plundradesoch ver 150 civila mrdades.

LI BRARY OF CONGRES S

han enbart tillsammans med sin fru,och tv medhjlpare, brderna Charleyoch Robert Bob Ford.

Skjuts i bakhuvudetStrax efter tta p morgonen gr Jesse

James in i husets vardagsrum. Tankenr att de tre mnnen ska ge sig av fratt utfra ytterligare ett av de orkneligarn som gjort Jesse James till ett namnhela USA knner till. Men som det snartska visa sig har Bob varit i kontakt medmyndigheterna fr att gra ansprk pdet pris som satts p Jesse James huvud 5 000 dollar, dd eller levande.

Har Jesse James brjat misstnkangot? Bob Ford r vertygad om densaken. James har blivit allt mer



29/68

yten

skapades

tidigt i bckerRedan kort efter Jesse James

dd brjade bcker publiceras

som beskrev hans dramatiska

liv. Ofta portrtterades han

som en tragisk hjlte som

kmpade fr att hjlpa de fat-

tiga. Att han

ddades av n

av sina egna

mn bidrogtill

att frstrka

dramatikeni berttel-

sen. Den

engelske

frfattaren

Oscar Wilde

beskte

Jesse James

hemstad och hpnade ver

mytbildningen kring den unge

gangstern. "Amerikanerna dyr-

kar verkligen hjltar, och hittar

dem alltid bland de kriminellaklasserna", skrev han.

Inte mindre n ett trettiotal

lnglmer har spelats in om

Jesse James och hans liv (i tv

av de tidigaste spelade hans

son, Jesse James jr, sin far).

Mordet p Jesse James av ynk-

ryggen Robert Ford(2007) med

Brad Pitt i huvudrollen, beskrivs

som en av de historiskt mest

korrekta versionerna.

skapades

Mytenk d

ten

n

ll

Jesse James i 17-rsldernd han red med sydstats-rebeller och plundradelandsbygden.

En kioskromanom Jesse Jamesfrn 1901.

Nyserie!

Tanken r att de tremnnen ska utfraytterligare ett rn

LIBRARYO

FCONGRESS



30/68

regionerna i USA under denna tid, detvill sga nordstaterna, en i stor utstrck-ning industrialiserad region dr slaveribekmpades, och sydstaterna, en plan-tageekonomi dr slaveriet sgs som ensjlvklarhet.

amiljen James hade tydliga sym-patier med sdern. Redan innandet blodiga inbrdeskriget brt ut861, hade det i Missouri uppstttlokala konflikter mellan de somville att delstaten skulle anslutasig till den sydliga konfederatio-

nen och lmna USA och de somtvrtom ville strka banden medden amerikanska unionen.

tdde sydstaterna

nder kriget exploderade dessa ti-digare konflikter i fruktansvrdavldsdd. En ung Jesse James an-slt sig tillsammans med sin sto-rebror Frank till ngra av de gngmed gerillasoldater som km-pade mot unionen. Dessa s kal-lade bushwackers stod fr brutala

vergrepp de skt obevpnadesoldater som de sedan skalpe-rade och lemlstade. Samtidigtanvnde ven deras motstndareterror, inte minst kollektiva be-straffningar av grymmaste slag.

1865 tog inbrdeskriget slut. Nord-staterna hade segrat och drmed skulleslavarna befrias och en ny politisk ord-ning infras i sdern. I praktiken in-leddes en period av kaos. Till skillnadfrn de reguljra sydstatssoldaterna ne-kades mnga av de tidigare gerillasol-

daterna amnesti eftersom de brott somde hade begttunder krigetansgs s fruk-tansvrda att de

mste straffas.Fljden blev att hundra-

tals, kanske tusentals, strids-

misstnksam p sistone. Fren stund verkar det till och medsom om han ska konfronterabrderna Ford. Men istllet lg-ger han ifrn sig sina revolvrarp en soffa, och drar fram en stolfr att komma t att gra ren en

dammig tavla som hnger snettp vggen.

D bestmmer sig Bob Ford fratt sl till. Han drar sitt vapen ochskjuter den obevpnade Jesse Ja-mes bakifrn, i huvudet.

Omtvistat lik

Hans ansikte blev s frstrt avskottet att det senare ifrgasattesom den dde verkligen var JesseJames. Men spren av hans tidi-gare skador syntes tydligt p liket

tv rr efter kulor i brstet ochett delvis avskjutet lngfinger pena handen.

Drefter var det ingen tvekanom saken. Jesse James var verk-ligen dd. Grannar strmmadetill fr att se det bermda liket. Redanunder sin livstid hade han varit omta-lad, beryktad eller knd. Nu, efter sindd, frvandlades han til l en legend. Enhjlte fr mnga, samtidigt som han avandra beskrevs som en demon, en avUSA:s farligaste mnniskor.

Han fddes under namnet JesseWoodson James, den 5 septem-ber 1847 i Clay County, Missouri,som den yngste sonen till baptist-predikanten Robert James och enstark, temperamentsfull kvinnavid namn Zerelda Cole. Missourilg mitt emellan de tv dominerande

d d d d

p

d

8

loo

v

s

n

tvv

d

d

v

s

r

m

p

l

s

r

a

t

8

De skt obevpnadesoldater som desedan skalperadeoch lemlstade

Casey Affleck som

Bob Ford i lmen

Mordet p JesseJames av ynkryggenRobert Ford.

Jesse och brodernFrank James 1872.

W A RNER BROS/C OU RTESY EVERETT/IBL

SSE JAMES



31/68

1865 Amerikanska

inbrdeskriget tar

slut och sydstats-armn bendas.

1866 Clay County Savings-banken

i Liberty, Missouri, rnas av bevp-

nade mn mitt p dagen. Ddet rdet frsta i sitt slag under fredstid.

1869 En bank i Gallatin, Missouri rnas.

Jesse James skjuter ihjl en kassr som han

misstar fr en fre detta nordstatskapten.

1873 Deltar i frsta tgrnet i Adair,

Iowa. Liksom vriga ligamedlemmar br

James Ku Klux Klan-m sk

1882 Jesse James

skjuts av Bob Ford.

1876 Frsket att rna First National Bank

i Northeld, Minnesota, misslyckas. Bara

brderna James undkommer.

1865 18851870 1875 1880

Ligans mestbermda brott

vana och hrdade mn istllet brjadeleva som laglsa, och i praktiken attkriget fortsatte trots att landet officielltlevde i fred.

Till den gruppen hrde Jesse Jamesoch hans bror Frank som snart blevknda fr ett stort antal verfall och t-skilliga mord. Tillsammans med vnner

och veteraner frn kriget, srskilt br-derna Jim och Cole Younger, brjade derna banker och tg. Senare blev de be-rmda som ett slags Robin Hood-figu-rer, som angrep de rika och gav till defattiga. Men i sjlva verket behll de allapengar sjlva, och de som rnades vari allmnhet lokala fretag, och inte endel av det nordstatsetablissemang somJesse James sa sig bekmpa.

Politiska motivFr det var just den politiska motive-

ringen som skiljde Jesse James frn an-dra bermda gangsters. Redan undersin livstid beskrevs han av vissa somterrorist snarare n bandit. Jesse Jamespresenterade sjlv sina rn och mordsom en del av kampen mot segrarnai inbrdeskriget.

Frsta gngen denna aspekt upp-mrksammades p allvar var den 7 de-cember 1869 d brderna James ochYounger rnade en bank i Gallatin, Mis-souri. Bytet blev intestort, men uppmrk-samheten desto strre,eftersom Jesse med be-rtt mod skt ihjl enbanktjnsteman. JesseJames var nmligenvertygad om att hanknde igenom honomsom en man som un-der kriget kmpat frnordstaterna och dddat en av James of-ficerare.

I sjlva verket var

det inte s; Jesse James tog miste. Menhndelsen innebar startpunkten p denunge banditens publika liv.

Kort drefter brjade han samar-beta med redaktren John Newman Ed-wards, som gav ut tidningen Kansas CityTimes. Den brjade publicera ppnabrev frn Jesse James till allmnhetendr han frsvarade sig mot anklagelseroch motiverade sina handlingar som

en del av en politisk kamp. Tidningenpublicerade ocks entusiastiska ledare,som presenterade Jesse James som enfrkmpe fr alla de sydstatstrogna sominte sg ngon plats i det nya samhllet.

Barndomshemmet anfllsSamtidigt fortsatte brderna James ochYounger att beg sina brott de rnadebanker, diligenser och tg, och lm-nade ett blodigt spr av dda efter sig.

llt mer resur-ser lades p attfnga dem ochtill slut koppla-

des de

n bermdadete

ktivbyrn Pin-k rton

in.Byrns grundare Allan Pinkerton

gjorde det till ett personligt projekt attfnga Jesse James till vilket pris somhelst. Bland annat deltog Pinkerton-agenter i ett verfall p Jesse Jamesbarndomshem dr hans unge halvbrorArchie dog och hans mamma Zereldafrlorade ena armen. Hndelsen bidrogbara till att skapa n mer sympati frJesse James och hans sak.

Men s sakta drogs snaran nd tkring brderna James och Younger ochderas gng. Den 7 september 1876 komden stora vndpunkten. Det var dagen

d de frskte rna en bank i Northfield,Minnesota, men det hela utmynnadei en eldstrid dr tv ddades, den ene ensvensk immigrant som rkade befinnasig i banken. Nr krutrken hade lagtsig var brderna Younger och resten avgnget gripna men brderna Frankoch Jesse James kom undan ven denhr gngen.

Ingen av lagens vktare lyckadesfnga Jesse James utan han fll till slut

p att en av hans egna mn,Bob Ford, lt sig lockas av enstor belning som myndighe-terna hade utlyst. Fords skotta

vslutade den intensiva ochbl

odiga karriren fr en avUS

A:s mest omtalade krimi-nella, som ven efter sin ddfrblev en symbol fr mot-stndet mot nordstaterna.

Visste du att

Bob Ford, mannen som ddadeJesse James, turnerade en tid meden frestllning som visade hur detgick till nr han skt det ddandeskottet. r 1892 mrdades Ford pden saloon han d gde.

g

mask

j

s

f

tii

dee

deete

k

rtt

onn

B d l

p

s

t

a

b

U

n

fs

Jesse James hem i St Joseph, Missouri, r i dag ett museum.

LS MER:

Jesse James the Last Rebel of the

Civil Warav T J Stiles (2002)

Bob Ford



32/68

Den 20 oktober 1827 stod denmngriga kampen mellanOsmanska rikets styrkor ochde grekiska rebellernainfr ett avgrande. Un-

der flera r hade osmanerna

frskt terta kontrollen verdet upproriska Grekland. Nrden osmanska flottan an-

nda sedan 1453 levde grekerna som understar i Osmanska riket.Flera grekiska revolter slogs ner, men i slutet av 1820-talet vardet folkliga stdet fr ett fritt Grekland s starkt att Europasstormakter beslt sig fr att stdja frihetskampen.TE X T I N G E R L I S E KO N T O C H RI S T O S

jsl ggjordeGrekland fritt

Stormakterna grep in p grekernas sida 1827

lnde till Navarino-bukten visade det sigdock att motstndet skulle bli svrsla-

get. Grekerna hade nmligen fttstd frn Ryssland, Storbritan-nien och Frankrike.

De turkiska hrskarna i Os-

manska riket hade mycket attfrlora ett sjlvstndigt Grek-land skulle kunna vara brjan

Skepp i brand under slaget vid

Navarino 1827, som blev en

avgrande seger fr grekerna

och deras allierade.

I V A N A J V A Z O V SK I J / B R I D G E M A N / I B L32allt om historia /


33/68

300km

A

l d

S j

Tiran

Kretatatrreetaa

petsepetsespp setseesppetsseess

Atentteen

gelgradradBelgraad

SarajevoarajSaraajjeevvoo

Tiranairaniraana

Nav r noavarinoavvaarino1827

1822

7

ManiakikiManiaki182518225

Manihalvnniha aanniihhaallvvnn

ponessoseloponeeelloopponnessossssssooss

ripolitsariprirripoliolitsatssa

Dervenakiaerveerveenaknakiaia182218222

La gadaangaaangaddaoch CampotiC mch Camch Caampotiioti182118221

talama amataalamatt

Nafppilonfpilonfpiafppilon

S TERRI KTERS TERRI K ES TERRI K ERRRIKER KKS TERRI K E

SSM NSSM NSSM N NNSM NS

K L K L K L K L K K L K L K

i

s

Ett sjlvstndigtGrekland skulle kunnavara brjan till slutetfr imperiet

S

k

S S

JassyJassyyOdessaddeessa

Konstantinopelstantioonsttaanttinopel

Khioshhiioos

s

Rhhhhodossodooss

s

ymyrnaSmyyrna

Soooo ao a

tukarestukaareestt

taaa

E

RIKETIKET RIKETRIKET R K RIKET

N NNN N

RYSSLANDYS S LAN DYS S LAN DYSSLAND

V

V

V

T

T

T

V

T

i

s

k

Grekisk

upprorsman

med en

av frihets-

rrelsens

aggor,

1821. Fransk

illustration.

I brjan av 1800-talet var Grekland

en del av det Osmanska riket.

Grekiska frihetskriget inleddes

i februari 1821 med invasionen av

staden Jassy i dagens Moldavien.

AKG/DEAGO

STINIPICTURELIBRARY/DAGLIORTI/TT



34/68

1000km0

B L K N

Egypten

Syrien

FR NK

RIKE

STERRIKE

RYSSL ND

PERSIEN

Konstantinopel

ten

Jerusalem

Mecka

Kairo

Tripolis

Tunis

lger

Rom

MINDRE SIEN

IBERISK

H LVN

R BISK

H LVN

S H R

M E D E L H A V E T

Rd

a h

av

e

t

B A L K A N

Egypten

Syrien

FRANK-RIKE STERRIKE

RYSSLAND

PERSIEN

Konstantinopel

Aten

Jerusalem

Mecka

KairoTripolis

TunisAlger

RomSVARTA HAVET

Persiskaviken

MINDRE ASIEN

IBERISKA

HALVN

AR AB IS KA

HALVN

S A H A R A

till slutet fr imperiet. Grekerna hade sin sida mycket att vinna lyckades dedriva sina osmanska herrar p f lykt lgvgen ppen fr historiens frsta sjlv-stndiga grekiska nationalstat.

Rebellerna i den grekiska flottan stredunder mottot Frihet eller dden och

var beredda p stora offer fr att vinnasitt oberoende. Men oddsen var inte pderas sida infr sjslaget vid Navarino.Tillsammans med de allierade dispone-rade de 22 fartyg mot den osmanska si-dans 78.

Nu skulle det avgras om den gre-kiska revolutionen skulle lyckas ellerom Osmanska riket skulle kunna tertakontrollen ver imperiets besittningari Europas sydstra hrn.

Under osmanskt styre

nda sedan osmanska trupper inva-derade det bysantinska riket och intogKonstantinopel r 1453 hade de hllitbde Anatolien och Balkan i ett jrn-grepp. Det grekiska folket hade ingapolitiska rttigheter med undantag avngra f framstende greker som skaf-fade sig positioner inom Osmanska ri-kets byrkrati.

Grekerna frblev under osmansktstyre i f lera hundra r. Trots den lngva-riga ockupationen bevarade grekerna sinkultur och sina traditioner, mycket tackvare att den grekisk-ortodoxa kyrkan fickbehlla sin starka stllning i samhllet.Kyrkans hierarki med den ledande patri-arken i Konstantinopel lmnades orrdav de osmanska myndigheterna. Alla

frsk att uppn politisk sjlvstndighetmisslyckades dock, exempelvis upproreti Morea r 1603 som hade det storslagnamlet att terupprtta det bysantinska ri-ket. P 1770-talet blandade sig Rysslandi grekernas frihetskamp men n en gng

var osmanerna fr starka.

Radikala ider spredsDe radikala iderna frn upplysningen,franska revolutionen och den roman-

tiska nationalismen ndde Greklandvia de unga greker som studerade vidVsteuropas universitet. Ofta finan-sierades deras studier av rika grekiskahandelsmn som ocks bekostade sko-lor och bibliotek i hemlandet. Mnga

handelsmn hade blivit frmgna tackvare den grekiska handelsflottans starkautveckling.

Hgt utbildade greker som bosattsig utomlands skickade bcker, skrif-ter och annan litteratur p grekiskatill sina landsmn fr att hja utbild-ningsnivn och strka den nationellaidentiteten. Denna process kalladesdiafotismos den moderna grekiska upp-lysningstiden.

Samtidigt vxte den revolutionra na-tionalismen sig starkare i hela Europa.Inspirerade av andra folks exempel fickde grekiska nationalisterna allt star-kare fotfste inom det egna folket ochi samma takt minskade de osmanskamyndigheternas makt ver sina under-star i Grekland.

Den grekiske frfattaren Rigas Fer-raios var starkt inf luerad av franska re-volutionens tankar. Han organiseradeen nationalistisk rrelse vars ml varatt befria hela Balkan, men redan 1798tillfngatogs han och avrttades av os-manerna. Hans dd gav den grekiskaEn basar i Aten, med en mosk i bakgrunden. Frglagd gravyr frn 1821.

Det en gng s mktiga Osmanskariket, som strckte sig ver trekontinenter, var p tillbakagngi brjan av 1800-talet.

REKISKA FRIHETSKRIGET

SVANTESTRM

TFIELDING/BRIDGEM

AN/IBL

t

v

Inspirerade av andra folks exempelfick de grekiska nationalisterna alltstarkare fotfste



35/68

nationalismen nytt brnsle och mngagrekiska intellektuella valde att fljaFerraios exempel och fra frihetskam-pen vidare.

Vnnernas freningr 1815 bildades den hemliga organisa-

tionen Filiki Eteria (Vnnernas fren-ing). Dess ml var frn brjan inte attgrunda en grekisk nationalstat utan attterupprtta det bysantinska imperietmed Konstantinopel som huvudstad.Organisationen vxte snabbt och fickmedlemmar frn alla samhllssektoreri Grekland. Ngra av dem skulle senarespela viktiga roller i det grekiska frihets-kriget, bland andra den beryktade ban-ditledaren Theodoros Kolokotronis, somhade tjnstgjort i den brittiska armnunder Napoleonkrigen, och AlexanderYpsilantis som stridit fr Ryssland.

I vntan p framgngsrika upprors-mn uppndde kleftes, rvarband somplundrade och hrjade fr eget vinst-intresse, hjltestatus bland mnga gre-ker. I nationalromantiska berttelserbeskrevs beundrande hur de lurade ochbekmpade de osmanska myndighe-terna.

Fr att stoppa rvarbandens hrj-ningar rekryterade osmanerna grekertill en miliskr som kallades armatoly.Deras uppdrag var att skapa ordning

och skerhet i vissa omrden.I praktiken var det dock fly

tande grnser mellan kleftes och armatoly. Mngamilismn hade tidigare va-rit banditer medan andramilismn vergick till r-veri eftersom det var merlnsamt. Nr det grekiskafrihetskriget brt ut i br-jan av 1800-talet tog mngaur bda grupperna till va-pen mot osmanerna.

Std frn EuropaI Storbritannien och Frankrike var st-det fr grekernas kamp utbrett, srskiltbland dem som studerat och var vlfrtrogna med grekisk kultur och his-toria. Antikens Grekland var ett idealinom vsteuropeisk kultur och mngasg grekerna som heroiska kristna somkmpade fr att frigra sig frn en kor-rumperad och undertryckande islamisktyranni. Grekernas revolt sammanfllocks med de nationalistiska och libe-

Mahmud II var sultan

ver Osmanska riket180839.

n.ly-

MahmudII varsultan

ATHAN

AS

IO

SKARAN

TZO

ULAS

rala ider som pverkade samhllsklimatet p mnga hll idet tidiga 1800-talets Europa

Men de brittiska och franska regeringarna var inte

beredda att stdja upproret eftersom de befarade

att grekisk sjlvstndighet skulle destabilisera det osmanskaimperiet, vilket skullef kraftiga fljdverkningar p maktbalansen

i resten av Europa. Enunderliggande orsak tillpolitikernaspassivitet varrdslan fr att grekernastankar omnationell frihetskulle sprida sig till minoriteter under brittiskt el

ler franskt styre. Till slut blev docktrycket frn grekernas sympatisrerfr stort.

Filhellenistern s ins tsI London och Paris upprttades srskildafilhellenistiska kommitter. Ordet filhellenist betyder vn av Grekland.Kommitternas arbete stttades av rikaoch framstende personer. I Paris gickden knde frfattaren Victor Hugo in

5 bermda upprorsledarePapaessas, grekisk

ortodox prst som

var inrikesminister

i en grekisk regering

under kriget.Ddades i slaget vid

Maniaki 1825.

Manto Mavrogenous

rik kvinna som bidrog

till att nansiera

den grekiska

ottan och ven

ledde strider under

sjlvstndighetskriget.

Theodoros Kolo-

kotronisvar general

i den grekiska hren

och sjlvstndighets

krigets mest

bermda prol.

Alexander Ypsilantis

var medlem av

den hemliga

organisationen Filiki

Eteria och ledderevolutionens frsta

strid 1821.

Konstantin

Kanaris

ledde grekiska

angrepp med

brandskepp

mot turkiska

krigsfartyg

1822.

Victor Hugo in

de samhll iropa.fran-r intejaupproebefaradesjlvstnle destabiosmanska

vilket skullea fljdverk-

maktbalansenEuropa. En

nde orsak tillpassivitet varatt grekernas

nationell friheta sig till minor brittiskt el-ut blev docksympatisrer

nsatsttades srskildatter. Ordet fil-

av Grekland.tttades av rika

ner. I Paris gickVictor Hugo in

ou

og

ge

al

n

s

strid 1821.

Konstantin

Kanaris

ledde grekiska

angrepp med

brandskepp

mot turkiska

krigsfartyg

1822.

s D

IONYS

IOSTSOKO

S

us,

g

et.

AD

AM

FR

IED

EL

Konstantin

Kanaris (cirka

17931877).



36/68

1814Den hemligaorganisationen FilikiEteria upprttas vid ettmte i Odessa.

Februari 1821Alexander Ypsilantisinvaderar staden Jassy och frklararatt Grekland r ett fritt land.

September 1821Kolokotronisintar Tripolitsa och stadens turkiskainvnare massakreras.

Mars 1821rkebiskopen Germanosvlsignar en grekisk agga ochfrklarar landet sjlvstndigt.

Juli 1822Grekisk seger vidDervenakia hindrar osmanernafrn att krossa revolutionen.

1814 1815 1820 1821 1822 1823 1824 182

Krigets viktigastehndelser 181432

Filiki Eteriasagga.

i arbetet och i Londonengagerade sig till ex-empel poeten LordByron s hrt fr grekernas sak att hansjlv reste ner 1823 fr att strida mot de-ras frtryckare. Han fick dock aldrig sengot resultat av sitt engagemang efter-som han insjuknade vid ankomsten till

Grekland och avled tre mnader senare.De filhellenistiska kommitterna

samlade in stora summor till de grekiskarevolutionrerna, de skrev debattinlgg

fr Greklands sak och mnga reste sjlvaner fr att strida mot osmanerna.

Den grekiska revolten fljde i Napole-onkrigens klvatten. De allierade stor-makter som r 1815 besegrat den franskekejsaren vid Waterloo ville frhindra attutvecklingen p Balkan skulle bli likakaotisk som den varit i vriga Europa

efter franska revolutionen och underNapoleons frsk att sprida revolutions-iderna ver kontinenten. Det visade sigdock snart att regeringarna inte lngre

kunde ignorera den allmnna opinio-nen som engagerade sig alltmer fr vi-sionen om ett fritt Grekland.

Till att brja med gnade sig FilikiEteria t att samla in pengar och va-pen fr att frbereda upproret. 1821 ut-brt de frsta striderna p Peloponessosoch de fljdes av andra uppror, frmst

i grekiska omrden vid Donau och i Kon-stantinopel. Tidpunkten var vl vald ef-tersom Osmanska riket var indrageti ett krig mot Persien samtidigt som an-dra europeiska stormakter var upptagnamed uppror i Italien och Spanien.

Krigsutbrottet 1821Den 21 februari 1821 hade AlexanderYpsilantis tgat in med en styrka i sta-den Jassy (i dagens Moldavien) och fr-klarat att Grekland nu skulle bli fritt.Aktionen fljdes av en mngd uppror

i olika grekiska stder. Drmed var revo-lutionen i full gng.

13 mars hissade Laskarina Boubou-lina flaggan p sitt eget krigsfartygAgamemnon och var klar fr strid. Honhade sjlv finansierat byggandet av fembestyckade skepp och blev kommendantfr den grekiska flottan som organise-rats infr kriget.

Tv veckor senare vlsignade rkebis-kopen Germanos av Patras en grekiskflagga vid klostret Agia Lavra p Pelo-ponessos och frklarade att Greklandnu krvde sin sjlvstndighet. Hndel-sen r omtvistad men sedan dess rknasden 25 mars som landets nationaldag.

Det frsta stora slaget infll den 17mars 1821 nr en arm p 2 000 gre-ker frn Manihalvn intog staden Kala-mata efter ett par dagars strider. Krigetfortsatte och i slutet av mnaden kon-trollerades det mesta av landsbygden avgrekiska rebeller medan den osmanskamilitren ftt frskansa sig i sina fort.

Grekerna vann flera slag men det os-manska imperiet visade sig snart vara en

REKISKA FRIHETSKRIGET

Bda sidor i kriget gjorde sigskyldiga till massakrer p civila.Massakern p Khios, mlning avfransmannen Eugne Delacroix.



37/68

Februari 1825Ibrahim

Paschas egyptiska trupper gr

in i kriget p osmanernas sida.

Oktober 1827Osmanska ottan

krossas av allierade ottstyrkor

under slaget vid Navarino.

21 juli 1832

Ett fredsavtal skrivs

under i Konstantinopel och ger

Grekland full sjlvstndighet

Juni 1826

Aten terervras av

turkiska trupper.

Mars 1829Grekisk autonomi erknns

genom ett avtal mellan deallierade

stormakterna och Osmanska rikets ledning

1826 1827 1828 1829 183 1831 1832

Mnga olika aggor anvndesav de grekiska rebellerna.En av de mest spridda var ettbltt kors p vit botten.

svr motstndare. Svrigheterna frvr-rades snart av att olika grekiska grupperhade svrt att enas. Flera gnger utbrtinbrdeskrig mellan olika falanger avgrekernas motstndsrrelse. Samtidigtfortsatte kriget mot osmanerna att krvastora offer p bda sidor.

ven om grekerna framstlldes somoffer, tack vare de nationalromantiskastmningarna i Europa och srskilt ef-

Visste du attOsmanerna hade brjat riva delar avtemplet Parthenon fr att komma tblyet i pelarna och anvnda det tillammunition. Greker som ville bevaratemplet skaffade d fram bly frn an-

nat hll och gav det till osmanerna.

rkebiskopen Germanos av Patrasvlsignar den grekiska aggan25 mars 1821. En mytomspunnenhndelse som ligger till grund frGreklands nationaldag.

THEOD

ORO

S VRYZAKIS /NATIONALGALLERIETIATEN/AKG/TT

Mnga kulturpersonligheter stdde grekernassjlvstndighetskamp bland andra frfattarnaAleksandr Pusjkin Victor Hugo och Lord Byronhr i lokal drkt.

21juli18321 jul i 1832 Ettfredsavtalskrivstt fredsavtalskrivs

u

nder i Konstantinopel och ger

Grekland full sjlvstndighet.

nomi erknns

allierade

ka rikets ledning.

183 1831 1832

rpersonliighetterrr stdddde grrrekkerrrnaaaspersonliighetskamp bllland anndrrrafrffatttaaaaarnna

sjkin, Vicctor Huugoo ochhhh LorrrdByyyyroonkt.

VASILIJTROPININ

ter en osmansk massaker p gre-ker i Konstantinopel, s gjordeocks grekiska soldater si

allt om historia - nr.13 2015

Documents