7/21/2019 Allan Sandstrm Martin Luther Munken Som Gjorde Uppror

1/2

Allan Sandstrm,Martin Luther : munken som gjordeuppror (Skellefte: Artos, 2007), 176 sid.

P bokens baksida kan den potentielle lsaren lsa

fljande text: I dag r Martin Luther fr de flestasvenskar antingen oknd eller ofrstdd. De som mj-

ligen vet ngot om honom har ofta bilden av en steldogmatiker och strng moralist. Det kan d tnkas attett viktigt syfte bakom bokens frfattande varit att

korrigera detta missfrhllande, att presentera Luthermer ingende fr de som saknar kunskap; en uppfatt-ning som tveklst fr std i den efterfljande paragra-

fens formulering att [d]en hr boken vill ge en bild

av den verklige Luther.Denna karaktrisering kan dock svrligen sgas

stmma verens med bokens innehll. Beskrivningar-na gr lngt bortom att bara diskutera Luther, in i en

mer allmn historia ver den tidiga reformationen.

Sandstrm gillar dessutom att ppeka att svl pro-testantiska som katolska historiker har tecknat en allt-fr kritisk eller till och med negativ bild av Luther,

som i vissa fall kan erknnas vara alltfr hrd, meninte alltid. Precis som i de biografier som Sandstrm

kritiserar beskrivs katolska kyrkan och dess fretrda-re, frmst de medeltida pvarna, med ett vrderandesprkbruk, som stundvis knns verlgset och stund-

vis frljligande.Kanske r det drfr han sjlv r s mn om att lyf-

ta fram Luthers positiva egenskaper och att i efterhand

frska urskulda de mer drastiska eller hrda uttalan-

dena som reformatorn genom ren utkom med? Frdet r svrt att beskriva skildringen av bokens huvud-person p ngot annat stt n som apologetiskt frgad.

Nrhelst Luther uttalat sig p ett stt som kan uppfat-tas eller beskrivas p ett negativt stt r frfattaren

snabb att frklara att han gjorde s fr att frsvara sigsjlv frn angrepp eller att i s stor utstrckning sommjligt lgga skulden p andra omstndigheter n

Luthers egna temperament. Det ska inte sgas att sinte ofta var fallet, men hr blir det snabbt en bekantrefrng efter tydlig formel. Vid ett tillflle precis

efter att han i all korthet nmnt den sorgliga pamfle t-

ten Om judarna och deras lgner skriver Sand-strm att mnga biografer hastar frbi Luthers sistar, och att detta leder till att de ibland frestas till att

skriva hagiografier och inte biografier. (149) I ngon

hagiografisk flla hamnar han kanske aldrig sjlv,

men det r inte sllan som man mrker tendenser tdet hllet.

Boken r upplagd som en kronologisk biografi dr

Luthers liv tecknas i breda drag med tonvikt p hansskrifter och uttalanden. Detta frhlls till det strre

historiska skede i vilket det gde rum, det vill sgareformationen. Lsaren frs fram genom den tidiga

reformationen i en text som starkt, och ibland nr dekommer frn Luther sjlv okritiskt, frlitar sig p citatfr att gra en pong eller fr att beskriva ett skeende.Undantagen r bokens elfte och tolfte kapitel, som

nstan frn ingenstans verraskar med lngre och mer

detaljerade utlggningar av Luthers teologi kring fr-

gor om lag och evangelium, och kyrka och stat, re-spektive. Likas frlggs det som kanske r mest in-tressant fr en lsare som r ute efter den verklige

Luther, den gladlynte musiklskande kulturarbetarenoch familjefadern som det ibland anspelas p, till ettfrvnande kort kapitel som placerats mellan ett kapi-

tel om hans inblandning i ytterligare politiska spel och

ett kapitel om hans dd.Historieskrivningen i sig r inlevelsefull och det r,

precis som frfattaren anmrker i bokens brjan,onekligen ett synnerligen intressant livsde som med

enkelhet tack vare de mnga intressanta hndelserna

dess objekt upplevde och i viss mn franledde kan och kanske borde beskrivas med ett s pass utbro-derat sprk som Sandstrm msterligt anvnder sig av.

Historia av detta slag hade jag velat se mer av. Dess-vrre verskuggas det av en fokus p teologen Luther,

p reformatorn Luther, p politikern Luther, som rbekant frn mnga andra verk om dessa personlighe-

ter. Istllet fr att lsaren fr den utlovade bilden avLuthers liv, den livskamp ur vilken luthersk tro ochteologi enligt baksidestexten skulle ha vxt fram,kommer en i mngt och mycket vlskriven men jm-frelsevis ytlig genomgng av samma berttelser som

terfinns i mnga andra Lutherbiografier.Frlaget Artos, som gett ut boken, sticker inte under

stol med att det ger ut konfessionell kristen litteratur.Martin Luther Munken som gjorde uppror har jagsvrt att se som ngot annat n ett exempel p denna

verksamhet. Det r frvisso en lttlst och intresse-vckande bok i det att den behandlar en s pass in-

tressant historisk personlighetmen samtidigt har denngra ganska stora brister. Den som sker en grund-lggande introduktion till mannen och hans tankar kanenkelt hitta vad den sker hr, men den som sker en

mer kritisk eller personlig blick p en man med s

mnga ansikten som Martin Luther fr ska vidare.

Martin LundDoktorand, Lund

Birgitta Nyrinder (red.),Moder Jord i klimakteriet.Om klimatkrisen, hot och hopp(Lund: Arcus, 2008),192 sid.

I denna bok mter vi en samling esser med feminis-tisk och existentiell utgngspunkt, men i vrigt repre-senterar frfattarna vitt skilda mnesomrden. Temat

r en jord i kris.I frsta kapitlet Vrlden r strre n vi sjlva

tecknar Birgitta Dahl hur miljfrgorna har hanteratspolitiskt, i Sverige svl som utrikes. Hon vill frena

arbetet mot fattigdom med miljfrgorna. Dahl ut-trycker besvikelse ver att de taganden som gjorts imiljfrgor inte alltid lett till handling. Hon under-stryker vikten av att grundlgga en framtidstro, det r

ur den som det springer fram handlingskraft. Dahl st-

LITTERATUR

7/21/2019 Allan Sandstrm Martin Luther Munken Som Gjorde Uppror

2/2

Litteratur 187

ter hopp till att FN ska vara den samlande kraft genomvilken frndring kan ga rum. Mnniskans ansvar

innebr att visa p goda alternativ. Helene Egnell lyf-ter fram vikten av religionsdialog i kapitlet Dialog

fr livet. Hon menar att religioner har potential attvara en kraft att rkna med i kampen fr fred och mil-

j. Ett teologiskt bidrag ger Kerstin Bergman i kapitlet

Andlig mater-ialism. Frimodigt ger Bergman sig pden traditionella gudsbilden och ger nya perspektivoch infallsvinklar. Hon delar generst med sig av sina

egna reflektioner som ger texten nring. Detta r enfin illustration av hur nutida mnniskor brkar med sintradition fr att tolka sin samtid och dagens frgor

med kristen tro som grund. Elisabet Hermodssons ka-

pitel har gett boken dess titel. Jag frstr dock inteanalogin mellan miljfrstrelsen och kvinnans kli-makterium fullt ut. Marie Millings bidrag pongteraratt mnniskan ingr i ett sammanhang av relationer

bde till andra mnniskor och till naturen. Hr strsamarbete och ansvar fr kommande generationer ifokus fr att forma en hllbar framtid. Lotta Hedstrmvnder sig emot en dualistisk vrldsskdning som

lgger grunden till en destruktiv maktordning. Med ettklart och pedagogiskt upplgg lotsar Ann-Cathrin Jarl

oss i vrldens ekonomiska orttvisor i kapitlet Rtt-frdig ekonomi finns den?. Utan att be om ursktskrapar Jarl bort marknadsekonomins frstliga fer-

nissa. Alternativet att bli en aktr fr fred och utveck-ling lyfts fram i Margareta Ingelstams Frn milita-

rism till mater-ialism. Med icke-vldsmetoder kan vifrndra vrlden. Ingelstam dmer helt ut vld som

konfliktlsning.

Boken avslutas med en litterr prla i MariannaAgetorps Ett sjunde sinne fr det heliga. Agetorpmlar en bild av trdgrdsarbetet som ett samtal med

Moder Jord, trdgrden blir en plats mellan himmel

och jord. Hon skriver om jorden:r stndigt frltan-de och som en dag ocks i sin mrka famn skall taemot min kropp och omvandla min skrplighet till n-got nytt.

Bokens mngfald r dess styrka. Den inger intemttnad utan mersmak. Antologin genomsyras av en

lngtan efter en annan vrld.

Kerstin AnderssonTD, Uppsala

Ole Jensen,P kant med klodens klima: Om behovetfor et ndret natursyn(Kbenhavn: Forlaget Anis,2011), 176 sid.

Klimatfrndringarna illustrerar att det kan finnas enkonkret konflikt mellan mnniskan och naturen. Mentill skillnad frn lokala miljproblem hotar frnd-ringarna att undergrva bde livsmjligheterna fr

framtida generationer och stabiliteten hos det globala

ekosystemet. Trots vr vetskap om konsekvensernavljer vi att fortstta p samma stt som tidigare: Hur

r det mjligt? Det r denna frga som Ole Jensen villutreda. Hans tes r att vrt handlande r ett uttryck fr

en brutal natursyn, dr naturen endast ses som enklla till resurser. Fr att motverka klimatfrndring-

arna r det drfr ndvndigt att identifiera bakgrun-den till vr nuvarande natursyn och att presentera ett

alternativ.

Jensen menar att grunden till den brutala synen pnaturen finns i en dualistisk feltolkning av skapelsebe-rttelsen, dr naturen ses som vrdels och mnniskan

som Guds stllfretrdare. Istllet br skapelsebert-telsen tolkas som att naturen inte r fri frn vrde. Na-turen r Guds skapelse och br som sdan respekteras

och vrnas. Dualismen avfrdas och erstts med en av

Lgstrup inspirerad helhetstolkning av vrlden. Mn-niskan r drmed inte hjd ver resten av skapelsen,hon r en del av den och mste balansera sina behovmot naturens. P frgan om hur situationen skall fr-

ndras ger Jensen ett pragmatiskt svar. Vi br exem-pelvis frhlla oss mer kritiska till den fria globalaekonomin och ta hjlp av ny teknik. Hr lyfter Jensenspeciellt fram hoppet som bde ett allmnmnskligt

och ett kristet fenomen, vi mste utg frn att en fr-ndring r mjlig.

P kant med klodens klima ger en tydlig ingng ihur vr syn p oss sjlva och vr omgivning bidrar tillatt vi kan fortstta behandla naturen som en resurs och

ignorera riskerna med klimatfrndringarna. Bokenhar en tydlig kristen profil trots att den vnder sig till

en bredare publik. Jensen anknyter till en universellkristendom och visar hur den har en tydlig relevans

fr klimatproblematiken. Samtidigt br vi notera att

behovet av en ny natursyn varit fokus fr omfattandeteologisk analys. Drfr skulle Jensens resonemangtjna p att relateras mer till frvaltarskapstraditionen

som ven den betonar att mnniskan ska ta hand om

skapelsen. Boken br sledes betraktas som ett per-sonligt inlgg i klimatdebatten men den ska frsts iljuset av en etablerad kristen tradition. Som ett sdant

inlgg r boken klart lsvrd ven om den inte repre-senterar ngot radikalt nytnkande inom kristen milj-etik.

Lars LfquistTD, Stockholm

Olli-Pekka Vainio:Beyond Fideism

Negotiable Re-ligious Identities (Farnham: Ashgate Publishing Lim-ited, 2010), 183 sid.

Underskningar visar att den kristendomstolkning

som r p tydligast frammarsch i vrlden ofta kallarsig fr konservativ eller klassisk. Frfattaren rik-tar drfr sin uppmrksamhet mot fideismen, sominnebr att tro och tillit anses st ver frnuft och sin-

nesintryck. Fideismen utgr filosofisk grund till den

postliberala teologin, som nu hller p att strka sinapositioner. Detta yttrar sig enligt frfattaren ocks i att