aktivitetskalender – naturvetenskap...energi. kemi kemi handlar om ämnen och material som vi har...

Adventskalender – naturvetenskap www.forskoleforum.se © Författtaren och Studentlitteratur Bilder: Gitana Daher och Shutterstock.com

Kvark och Leptons aktivitetskalender handlar om naturvetenskap och teknik, och innehåller 24 experiment som ni kan göra tillsammans i barngruppen. Ni kan välja att göra alla experiment eller att plocka ut vissa av dem och anpassa dem efter barngruppen. Många experiment går att göra utomhus.

I undervisningen kring kalendern får barnen möjlighet att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor och samtala om naturvetenskap. De får upptäcka och utforska vardagsteknik genom lekfulla experiment.

I den lekfulla undervisningen utmanas och stimuleras också barnens språk och kommunikativa utveckling. Det är viktigt att sätta ord på det man gör för att främja barnens språkutveckling. Detta är viktigt också för de yngre bar-nen även om diskussionerna ibland blir färre tillsammans med dem. Återkoppla gärna till det experiment som ni gjorde dagen före.

I berättelsen om Kvark och Lepton stäl-ler de båda små figurerna olika frågor, kopplat till de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Följ barnen i deras tan-kegångar, berättelser och förklaringar.

Aktivitetskalendern är gjord av Gitana Daher, förskollärare och NTA-pedagog på NTA-studio i Hässelby.

Barn och naturvetenskapBarn i förskolan ska möta naturveten-skap och dess karaktär, samt öva på att beskriva och förklara fenomen och samband i den fysiska världen. Under-visningen ger barnen möjlighet att utveckla förståelsen för naturen, växter och djur, enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Utifrån erfaren-heter och sätt att tänka skapar barn sammanhang och mening.

Eftersom naturvetenskap kan vara ab-strakt och svårt att förstå är det viktigt att barnen möter NTA på ett lekfullt,

Kusinerna Kvark och Lepton som har fått sina namn efter materians minsta byggstenar, kvar-kar och leptoner, bor i Tomtens köksskåp. Men nu vill de hälsa på barnen på förskolan och utforska olika fenomen inom fysik, kemi och biologi.

Aktivitetskalender – naturvetenskap


empel producerar växter föda och syre, som ge-nom kemiska processer blir till näring för djur. Ett annat exempel är bensinen i bilmotorn som reagerar med syre och bildar av-gaser. Eller när vi kokar vatten: vattnet försvinner inte utan omvandlas från flytande form till gasform (ånga). Även om vi inte ser ångan (vattenånga är en del av luften) så försvinner den inte.

De centralt bärande idéerna om mate-ria säger att materia är oförstörbar. Den kan varken skapas eller förstöras utan den omvandlas på olika sätt. All materia är uppbyggd av partiklar.

Så, när man gör eller förklarar expe-riment bör man alltid ha i åtanke att materia inte försvinner, tar slut eller förstörs – utan omvandlas.

FysikFysik är läran om hur naturen fungerar. Det är en samling teorier som hjälper oss att förklara varför naturen beter sig som den gör. Till exempel: Hur värms vatten? Hur kommer det sig att bilen åker iväg? Vad behövs för att tillverka porslin? Allt görs med av olika former av energi.

EnergiVanligtvis pratar människor om att en-ergi förbrukas trots att den i själva ver-ket är oförstörbar. Det klassiska exemp-let ”släck lampan, vi måste spara på el” handlar egentligen inte om el utan om

roligt och konkret sätt. Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet och det konkreta byggs sedan på och blir mer abstrakt högre upp i skolväsendet.

Förklaringar till experimenten – och lite bakgrundNTA – naturvetenskap och teknik för allaNTA handlar i grunden om kemi, fysik, biologi och astronomi. Experimen-ten i den här adventskalendern berör framför allt kemi och fysik. För att lätt-are förstå hur experimenten fungerar kommer här kortare förklaringar samt bakgrund till kemi, materia, fysik och energi.

Kemi Kemi handlar om ämnen och material som vi har runt omkring oss, hur de är uppbyggda och hur de påverkar var-andra. Kemi handlar även om att be-skriva ämnens olika egenskaper såsom lukt, färg, om ämnet leder ström och värme, kokpunkt och vattenlöslighet. Kemi handlar också om vad som hän-der när ämnen blandas och reagerar

med varandra samt bildar nya ämnen.

Materia I allt vi gör används mate-rial. Alla före mål består av materia, såsom kläder, mat, datorn etc. Varje dag ser vi exempel på att materia om-vandlas på olika sätt. Till ex-


energianvändning eller energiutnytt-jande. Ström gör att elenergi omvandlas till ljus, ljud och rörelse. Förbränning av biobränsle blir till rörelseenergi och sedan vidare till värmeenergi.

Energi precis som materia är oförstör-bar. Den kan varken skapas eller för-störas. Energi omvandlas mellan olika energiformer, och energiomvandlingar medför att någonting händer. Det finns flera olika former av energi: rörelse-energi, termisk energi (värme), elektrisk energi, kemisk energi, strålningsenergi och kärnenergi. Den stora skillnaden mellan energi och materia är att energi inte har ett kretslopp.

Den bärande idén, att energi är oför-störbar (den första termodynamikens huvudsats), kan användas för att förkla-ra många fenomen i naturen och sam-hället. Den idén isolerad kan leda till uppfattningen att vi inte behöver vara sparsamma med energin. Den missupp-fattningen tillbakavisas av att ”allting sprider sig” (den andra termodynami-kens huvudsats) som kan förklara att när energi omvandlas blir energin min-dre och mindre användbar. Till slut blir

allt till spillvärme, med en aning högre temperatur än omgivningen.

Även om vi såklart behöver använda olika former av energi som elektrisk en-ergi eller värmeenergi, så ska vi reflek-tera över varifrån den kommer och för-söka se till så att vår energianvändning medför så lite spillvärme som möjligt.

Använd det veten-skapliga språketIbland tänker vi att det är svårt för barn att förstå vetenskap-liga begrepp. Men forskning visar att barn inte är rädda för nya ord och be-grepp. De tar emot det språk som erbjuds dem, oavsett om det är ett nationellt, kulturellt eller vetenskapligt språk. Det är snarare vi vuxna som, utifrån våra egna förutfatta-de meningar, har tankar om vad som är möjligt och lämpligt i en viss ålder eller ett visst sammanhang.

LästipsM. Areskoug, M Ekborg, M. Rosberg & S. Thulin, (2020). Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare. Malmö: Gleerups.


Kvark och LeptonKvark och Lepton har fått sina namn efter materians minsta byggstenar: kvarkar och leptoner. Kvarkar och leptoner bygger upp protoner och neutroner – som i sin tur blir till atomer och molekyler.

Kvark och Lepton är uppbyggda av tre delar i färgerna grön, blå och röd. Ett sätt att tillverka dem är genom att göra tre bollar av gamla tidningar och täcka dem med silkespapper. Bollarna kan sedan sättas ihop med gummisnoddar.

Ni kan rita ögon direkt på figurerna alternativt rita på papper, klippa ut och limma fast. Ni kan också använda klister märken i form av ögon.

KalenderluckornaLadda ned de 24 ”luckorna” och skriv ut dem på A4-papper. Vik dem dub-belt och fäst dem dubbelvikta på väg-

Kvark och Lepton i silkepapper.

gen som en stor kalender. Bakom varje lucka väntar ett nytt experiment. Det kommer att bli många naturvetenskap-liga diskussioner och funderingar ända fram till jul.Börja nu med att öppna kalenderns första lucka och att läsa sagan om Kvark och Lepton.

Lycka till och god jul!

Materia > molekyl > atom > atomkärna > protoner och neutroner > kvarkar.


Kvark och LeptonHögst upp i tomtens köksskåp, i ett pyttelitet hål längst in på en hylla, bor två kusiner. De heter Kvark och Lepton. Hålet som Kvark och Lepton bor i är mörkt och det finns ingenting där. Kvark och Lepton är så små att ingen varken ser eller hör dem. De har alltid drömt om att ge sig ut i stora vida världen. Men de är väldigt blyga och vågar inte lämna sitt mörka hål.

År efter år har de hört Tomten prata om barnen på för skolan (förskolans namn). De har också hört Tomten prata om vat-ten, sol, mat, rymden, experiment, lek och många andra saker. Även om kusinerna har lyssnat noga på Tomtens berät-telser kan de inte förstå vad det innebär att göra experiment, leka med vatten eller bara ha roligt. Kvark och Lepton vet vad saker heter (det abstrakta) men inte hur de ser ut, vad man kan göra med dem, hur de fungerar eller hur de känns.

Så äntligen, efter alla dessa år då de inte vågat lämna sitt köks-skåp, är de nu redo för det stora äventyret. Kvark och Lepton tar varandra i handen och lämnar sitt mörka hål. (Big Bang!) De är rädda men också väldigt nyfikna.

Det första de möter är ljus! Kusinerna blir väldigt överraska-de av det de ser omkring sig och börjar genast ställa massor av frågor. Var kommer ljus ifrån? Vad tror ni ljus är? Är det alltid ljust på förskolan/avdelningen? Vad är en ljuskälla? Kan man göra ljus? Hur? Kan man leka med ljus? Hur? Vilken färg har ljus?

>>>

1


BatterierAktivitet:

− Testa ficklampan utan batterier. − Lek kurragömma med Kvark och

Lepton.

Frågeställning: Vad händer när man tar ut batterierna ur ficklampan?

Hypotes: Låt barnen berätta sina tan-kar.

Du behöver: Ficklampa, ett relativt mörkt rum, Kvark och Lepton.

Gör så här: Testa först och se vad som händer när man tar ut batterierna ur ficklampan. Stämmer det med vad bar-nen har sagt? Gå sedan över till leken och göm Kvark och Lepton någonstans i rummet. Låt barnen leka med ljus och hitta dem med hjälp av ficklampor.

Resultat: Låt barnen berätta sina tankar. Varför blev det som det blev?

Tänk på: Några barn kan vara mörk-rädda.

FörklaringAllt i världen består av atomer. I atomerna finns kärnor och runt dessa snurrar elektroner. När elektronerna rör sig från atom till atom uppstår ström. Inuti i batteriet går elektronerna från pluspolen (+) till minus-polen (-). När man sätter i ett batteri i en ficklampa skapas en krets. Då rör sig elektronerna genom kretsen från minuspolen till pluspolen, via lampan. Rö-relsen ger energi som får lam-pan att lysa.


LösningarKvark och Lepton känner sig törstiga. De vet att man då behöver dricka. Men vad ska man dricka? Ja, just det, vatten!

Kan ni berätta för Kvark och Lepton hur vatten ser ut? Varför ser vatten ut just så? Var finns vatten? Finns vatten bara i flytande form? Vad tycker ni att is är? Eller ånga? Vad kan man göra med vat-ten förutom att dricka det?

Aktivitet: Smaka på vatten: vanligt, sött, salt, surt.

Frågeställning: Vattnet i de fyra olika tillbringarna ser likadant ut. Kommer det också att smaka likadant?

2

Hypotes: Låt barnen berätta sina tankar.

Du behöver: Vatten, socker, salt, citron-syra, fyra tillbringare, fyra skedar, ett glas/barn, Kvark och Lepton.

Gör så här: Gör i ordning saltlösning i den första tillbringaren, sockerlösning i den andra, citronsyrelösning i den tred-je och vanligt vatten i den fjärde. Be-rätta inte för barnen vilket vatten som finns i vilken tillbringare. Smaka sedan på de olika lösningarna.


>>>

2


FörklaringEn vattenmolekyl är uppbyggd av två väteato-mer och en syreatom kopplade till varandra. I vattenmolekylen är väteatomen plusladdad och syreatomen minusladdad. Socker, salt och citronsyra består också av plus- och minusladdade moleky-ler. När man blandar socker med vatten kommer man märka att sockret ”försvinner” i vattnet. Det ”smälter”. Men egentligen varken försvinner eller smälter sock-ret utan det finns kvar i vattnet. Därför kan du känna att vattnet smakar sött. Vattnets molekyler krockar med sockrets och griper tag i dem så att det delar upp sig i sin minsta enhet, sockermolekyler. Det kallas att sockret löser upp sig. Samma kemiska process händer med salt och citronsyra.

Tänk på: Lösningen ska vara svag. Meningen med aktiviteten är att barnen ska få uppleva och jämföra olika sma-ker. Även om vatten ser likadant ut kan det smaka olika. Låt barnen berätta hur vattnet smakar och fråga vilket som var godast.


LuftKvark och Lepton ser trötta och räd-da ut. Hela natten susade det utanför fönstret så att kusinerna inte kunde sova. Det lät: ”shhhhh shhhh shhh”. Kusinerna kom ihåg att de hört Tom-ten säga att man ska öppna fönstret för att få frisk luft. De gjorde det på natten men det kom inte in någon luft. Det blev bara kallt. När de stängde fönst-ret lät det ”shhhh shhhh shhhhh” igen. ”Vad är egentligen luft?” undrar Kvark och Lepton. De vill också veta andra saker om luft. Hur ser luft ut? Var finns luft? Hur vet man om det finns luft överallt?

Aktivitet: Fånga luft ute eller inne.

Frågeställning: Var tror ni att luft finns? Kan man fånga luft? Hur?


Du behöver: Plastpåsar i olika storlekar, Kvark och Lepton.

Gör så här: Ta med Kvark och Lep-ton utomhus. Ta en plastpåse, fyll den med luft och knyt. Om det inte blir för mycket luft i påsen kan man sätta sig och vila på den tillsammans med Kvark och Lepton. Gör samma sak inomhus. Kan man fånga lika mycket luft där?

Resultat: Låt barnen be-rätta sina tankar. Varför blev det som det blev?

Tänk på: Barnen får inte ha påsarna på huvudet!

>>>

3


FörklaringLuften i jordens atmosfär består av vattenånga och en blandning av olika gaser: 78 % kvävgas, 21 % syrgas, 1 % argon och 0.04 % koldioxid. Luft är en gas och gas, precis som allt annat, är uppbyggt av atomer och molekyler. De är så små att vi inte ser dem.

När vi fångar luft är det egent-ligen gasmolekylerna vi fångar. Även om de är så små att de inte syns så tar de plats. När man fångar gasmolekylerna i påsen kan de inte springa iväg. Då ser plastpåsen stor ut för att den är full av gasmolekyler.


Ljud

På förskolan hör Kvark och Lepton hur barnen skrattar, gråter och sjunger. I förskolans kök hör de rinnande vatten och att det skramlar vid diskbänken. De hör att dörren till avdelningen låter högt när man råkar slå igen den. Men kan ni förklara vad det är vi hör? Kan man göra ljud? Hur?

Aktivitet: Spela på vattenfyllda glas.

Du behöver: Glas, vatten, penna, kara-mellfärg.

Frågeställning: Vad tror ni händer när jag slår på glaset med en penna?


4

FörklaringLjud uppstår när man slår, gni-der eller blåser på något. När man slår på ett glas börjar glaset vibrera och skapar vågor i luf-ten, bestående av omväxlande förtätningar och förtunningar av luften. I vår hjärna tolkas dessa vibrationer som ljud.

Gör så här: Dela ut glas till barnen. Fyll glaset med olika mycket vatten. Låt barnen slå med pennan på glaset och jämför ljuden som uppstår.

Resultat: Låt barnen berätta sina tan-kar. Varför blev det som det blev?

Tänk på: Man behöver inte slå hårt.

4


KromatografiKvark och Lepton har aldrig sett så många olika färger tidigare. De förund-ras över alla färgglada leksaker och de glada färgerna på barnens kläder. Kusi-nerna tycker om alla färger men undrar hur man kan skapa olika färger. Kvark och Lepton undrar vilka färger som krävs för att göra grönt, orange och lila.

Aktivitet: Kromatografi.

Frågeställning: Vad händer med färg-prickarna när de når vattnet?


Du behöver: Ett genomskinligt glas, kaffefilter (helst vitt), filtpennor (grön, lila, orange), sax, tejp, vatten, pinne t.ex. en grillpinne.

Gör så här: Klipp remsor av kaffefilter, ca 5 cm långa. Vik remsorna över en

pinne och fäst dem med tejp. Remsan ska vara så lång att den når glasets botten. Rita ca 0,5 cm stora prickar med filtpennor

FörklaringKapillärkraft är ett fenomen som innebär att en vätska antingen stiger upp eller pressas ner i smala rör (kapillärer) eller porösa ma-terial. Papper är poröst material. Kapillärkraft kallas också för upp-sugning.

När färger blandas med vatten krockar vattenmolekyler med färgmolekyler. De griper tag i varandra så att de delar upp sig i sin minsta enhet: färgmolekyler. De är så små att de inte syns. Då löser färgen upp sig i vattnet som sugs upp i pappret och ”åker med” vattenmolekylerna upp. Eftersom tuschfärg löser sig olika bra delar den upp sig i olika färger.

ca 2 cm upp från botten och med ett mellanrum på ca 1,5 cm. Häll vatten i glaset så att remsan, men inte färgprick-arna, nuddar vattnet. Se till att prickar-na inte ”drunknar” i vattnet.


5


DensitetLepton och Kvark har hittat två pota-tisar, salt, en sked och två tillbringare med vatten i köket. De tror att det är experiment på gång.

Aktivitet: Flyta, sjunka, densitet.

Frågeställning: Vad tror ni händer med potatisarna när man lägger dem i de olika tillbringarna?


Du behöver: Två tillbringare, två pota-tisar, salt, en sked.

Gör så här: Häll vanligt vatten i den ena tillbringaren. Blanda vatten och salt tills saltet löst sig i den andra tillbring-

FörklaringOlika materia har olika densitet. Det betyder att molekylerna, par-tiklarna, är olika komprimerade på en liten yta. Potatis, vatten och mättad saltlösning har olika densitet. På potatisen finns flera molekyler på samma yta jämfört med vanligt vatten. Därför sjunker potatisen. Mättad saltlösning har tätare densitet än potatis. Därför flyter potatisar.

aren. (Det ska bli en så kallad mättad salt lösning.) Lägg en potatis i varje tillbringare.


6


LuftDet är roligt att experimentera, tycker Kvark och Lepton, så i dag vill de utma-na barnen. De klipper ut botten på en plastmugg. Sedan tar de en plasthand-ske, sätter handsken på muggen och tej-par fast den. Kvark tar fram en skål med vatten och Lepton stoppar plastmuggen med handsken på, i vattnet.

Frågeställning: Vad tror ni finns i plast-handsken?


Du behöver: En plastmugg, tejp, plast-handske, sax, en skål, vatten.

7

FörklaringLuft finns överallt. När man dop-par plastmuggen med plasthand-sken på i en skål med vatten tryck-er vattnet upp luftmolekylerna. De ”fångas” då upp i handsken och därför blåser handsken upp sig.

Gör så här: Gör som Kvark och Lepton gjorde.



Värma upp vattenNu har det gått en hel vecka sedan Kvark och Lepton kom till förskolan. De behöver tvätta sig. Hos Tomten hade de bara kallt vatten som Tomten värm-de upp på något sätt. Kan ni berätta hur man värmer vatten? Vad händer med vatten när det värms upp? Vad kan man mer göra med hett/varmt vatten?

Aktivitet: Koka vatten i vattenkokare.

Frågeställning: Vad tror ni kommer att hända med vattnet?


Du behöver: Helst en genomskinlig vat-tenkokare eller en där man kan se hela uppvärmningsprocessen, vatten.

Gör så här: Fyll vattenkokaren till hälf-ten med vatten. Följ processen tills vatt-net kokats upp. Uppmärksamma ljudet, bubblor, ånga.


Tänk på: Pedagogen gör det här experi-mentet. Barnen sitter och observerar på ett säkert avstånd.

FörklaringVattenmolekyler är starkt förbin-dande med varandra. När mole-kylerna rör sig snabbt blir rörel-seenergin till värme. För att sätta igång och få vattenmolekyler att röra sig krävs energi. Därför an-vänder vi vattenkokare, som med sin elektriska energi får vatten-molekylerna att börja röra sig. Ju snabbare vattenmolekylerna rör sig desto varmare blir vattnet. När det blir för varmt frigörs vatten-molekylerna och de ”flyger” iväg. Det kallas ånga.

8


Spegelvända pingviner

I dag ska det bli trolleri med vatten. Kvark och Lepton har aldrig sett någon trolla. De sitter och väntar med stort intresse på vad som komma skall.

Aktivitet: Trolla med vatten.

Frågeställning: Vad tror ni kommer att hända när man häller vatten i glaset framför pingvinerna?


Du behöver: Två bredare glas, vatten, utskriftmall med pingviner (se nästa sida), Kvark och Lepton.

Gör så här: Placera mallen med ping-vinerna vertikalt på bordet. Ställ båda glasen lite längre fram, framför mallen. Pingvinerna ska synas i mitten av glaset.

Häll sedan sakta vatten i glasen och se vad som händer med pingvinerna.


Tänk på: Aktiviteten kan också göras utomhus. Laminera mallen så håller den längre.

9

FörklaringEtt glas fyllt med vatten fungerar som en konvex lins, ett försto-ringsglas. På ett visst avstånd blir bilden spegelvänd. Det beror på att ljuset bryts. Det ändrar rikt-ning varje gång det passerar grän-sen mellan luft och vatten.


FärgläggaKvark och Lepton har aldrig klätt ut sig men hemma hos Tomten har de hört att man kan klä ut sig när man går på kalas eller fest.

Aktivitet: Klä ut Kvark och Lepton.

Gör så här: Skriv ut mallen med Kvark och Lepton på nästa sida. Färglägg dem som du vill, till exempel som en pepparkaka, Lucia, sockerbagare, en-hörning, Elsa eller färglägg dem i sina ”rätta” färger.

Tänk på: Låt skapandet och kreativite-ten flöda.

FörklaringNär pennan dras över pappret fastnar färgpigment på papprets fibrer. Färgen i pennan är vatten-baserad. Så när man skriver med pennan suger pappret åt sig vat-ten och färgen som finns i pen-nan. Sedan avdunstar vattnet och färgen blir kvar på pappret.

10


Ljus/ljuslyktaKvark och Lepton tycker att det är näs-tan lika mörkt här i vintermörkret som hemma hos dem själva i köksskåpet. Solen kommer bara fram en liten stund och sedan försvinner den igen. Därför tycker de att det skulle vara bra med en ljuslykta.

Aktivitet: Göra en ljuslykta.

Frågeställning: Vad händer när man sätter ett ledljus i ljuslyktan?


Du behöver: En glasburk, piprensare, flaskfärg, pensel, Kvark och Lepton.

Gör så här: Ta en glasburk. Välj vilka färger ni vill ha på ljuslyktan. Gör hand-tag av piprensaren. Måla glasburken inifrån och låt sedan burken torka. Sätt i ett ledljus.


Tänk på: Det tar tid för färgerna att tor-ka och därför kan man göra en ljuslykta i förväg så att barnen får se hur den ser ut med ledljus i. Om du målar glasbur-kens yttersida är det lätt att få färg på händerna.

FörklaringDen elektromagnetiska strålning som ögat kan uppfatta kallas ljus. Ljus sänds ut i alla riktningar och rör sig bara framåt. Ljus som träffar föremål kan reflekteras, absorberas eller passerar genom föremålet om det genomskinligt. Färgade föremål absorberar en del av ljuset och reflekterar en del.

När ljuskällan träffar ljuslyktan, kommer ljuset att absorbera alla färger, förutom de ljuslyktan är målad med. Därför kommer lyk-tan lysa i de färger man målat med.

11


Ytspänning, myntI väntan på Lucia vill Kvark och Lepton leka en ”gissalek”.

Aktivitet: Lek, ytspänning.

Fråga: Hur många vattendroppar ryms på ett mynt?

Du behöver: Ett mynt, ett glas, pipett, vatten.

Gör så här: Fyll halva glaset med vat-ten. Lägg myntet på bordet. Räkna an-talet vattendroppar som du kan droppa med pipetten på myntet innan vattnet rinner av myntet.

Tänk på: Man kan ha flera mynt i olika storlekar.

FörklaringVattenmolekylerna håller hårt i varandra. När det blir för svårt att hålla släpper molekylerna var andra och flyter i väg på ytan som myntet ligger på.

12


GummisnoddsgitarrLepton och Kvark längtar efter att träffa Lucia. De har aldrig sett henne men de vet att Lucia brukar bjuda på lusse-katter. Kusinerna har funderat över varför ingen bjuder Lucia på något eller ger henne en present. Eftersom Lucia tycker om att sjunga bestämmer Kvark och Lepton att de ska göra en gitarr till henne.

Aktivitet: Tillverka en gummisnodd-gitarr.

Frågeställning: Vad tror ni kommer att hända när jag sätter en gummisnodd på burken och spelar på den?


Du behöver: Ett antal olika typer av burkar, gummisnoddar i olika storlekar.

FörklaringGenom att ni drar i ”strängarna” börjar gummisnodden vibrera och då skapas luftvågor eller så kallade förtätningar och förtunningar av luften. Det gör att vår hjärna tol-kar dessa vibrationer som ljud.

Gör så här: Ta en burk, sätt på en gum-misnodd och börja spela.


Tänk på: Om man har en lite större låda eller burk kan man sätta på flera gummisnoddar. OBS! Tänk på att me-tallburkar kan ha vassa kanter.

13


Gör en blommaI går blev Lepton och Kvark osams. De är fortfarande arga och vill inte ens pra-ta med varandra. Båda två ville titta på film. Kvark ville se Pettson och Findus juligheter men Lepton ville se Olofs frostiga äventyr.

Till slut kom de fram till att de kunde titta på båda filmerna. Men då kom nästa problem. Vilken film skulle de titta på först? De har fortfarande inte kommit överens. Kvark vill titta på Pett-son och Findus först men Lepton tycker att de först ska se filmen om Olof. Vad gör ni när ni inte kommer överens?

Då får Lepton en idé. Han tycker att det känns jobbigt att vara arg så han strun-tar i filmen. Han vill göra något snällt i stället. Kvark tänker likadant. Därför bestämmer de sig för att göra blommor till varandra i stället.

Aktivitet: Gör en blomma.

Frågeställning: Vad händer med blom-man när den läggs i vattnet?


Du behöver: En större skål eller en större plastlåda att hälla vatten i, pappersblomma (skriv ut mallarna),

färgpennor, sax, Kvark och Lepton.

Gör så här: Skriv ut blommallen. Låt barnen färglägga och klippa ut den. Vik blombladen mot blommans mitt. Ta fram vattnet och lägg blomman i vattnet med de vikta blombladen uppåt.


Tänk på: Blombladen ska riktas uppåt.

FörklaringKapillärkraft/uppsugning är ett fenomen som innebär att en väts-ka antingen stiger upp eller pres-sas ner i smala rör (kapill ärer) eller porösa material. Vattnet sugs upp av pappret. Det gör att blom-bladen viker ut sig och blomman börjar ”blomma”.

14


Kottar i en meterKvark och Lepton har varit i skogen och plockat tall- och grankottar. De vill veta hur många kottar som ryms på en meter.

Frågeställning: Hur många kottar ryms på en meter?

Hypotes: Låt barnen berätta om sina tankar.

Du behöver: Kottar, ett måttband, mar-keringstejp, sax.

Gör så här: Sätt en meter lång maske-ringstejp på golvet eller bordet. Lägg kottar på tejpen. Räkna hur många kot-tar som ryms på en meter.


Tänk på: Diskutera med barnen varför olika många kottar ryms på en meter.

FörklaringOlika antal kottar ryms på en meter. Antalet beror på kottarnas längd, bredd och hur tätt man lägger dem bredvid varandra.

15


ProgrammeringKvark och Lepton har hört jätte-många ord men de har aldrig hört ordet ” programmera”. Vad betyder det? Kan man äta programmera? Vad gör man när man programmerar?

Aktivitet: Programmera sången ” Huvud, axlar, knä och tå”.

Du behöver: Programmeringskort, Kvark och Lepton.

Gör så här: Skriv ut programmerings-korten (på de följande sidorna). Förkla-ra för barnen vilken form som betyder vad. Börja med att sakta visa upp korten och låta barnen försöka gissa vilken sång som är programmerad.

Tänk på: Aktiviteten kan göras utomhus.

FörklaringProgrammering handlar om att instruera en maskin eller en del av en maskin (till exempel en da-tor eller robot) att utföra ett visst arbete. Datorer följer instruktio-ner exakt. Därför är det mycket viktigt att instruktionerna är nog-granna och tydliga.

Algoritm är en lista över i vilken ordning saker ska göras, såsom en instruktion eller ett recept. Med programmeringskorten kan man göra en algoritm för sången ”Hu-vud, axlar, knä och tå”. I stället för att programmera en dator eller robot, så programmerar barnen en kompis att göra rörelserna.

16


Peka på huvudet

Peka på axlar

Peka på knä

Klappa på kinder

Peka på huvudet

Peka på axlarna

Peka på knäna

Klappa på kinderna


Peka på tå

Peka på ögon

Peka på öronen

Peka på tårna

Peka på ögonen

Peka på öronen


Peka på huvudet

Peka på huvudet

Peka på huvudet

Peka på huvudet

Peka på huvudet

Peka på huvudet


Peka på axlar

Peka på axlar

Peka på axlar

Peka på axlarna

Peka på axlarna

Peka på axlarna


Peka på knä

Peka på knä

Peka på knä

Peka på knäna

Peka på knäna

Peka på knäna


Peka på tå

Peka på tå

Peka på tå

Peka på tårna

Peka på tårna

Peka på tårna


Peka på tå

Peka på ögon

Peka på öronen

Peka på tå

Peka på ögon

Peka på öronen

Peka på tå

Peka på ögon

Peka på öronen

Peka på ögonen

Peka på ögonen

Peka på ögonen


Peka på tå

Peka på ögon

Peka på öronen

Peka på tå

Peka på ögon

Peka på öronen

Peka på tå

Peka på ögon

Peka på öronen

Peka på öronen

Peka på öronen

Peka på öronen


Klappa på kinder

Klappa på kinder

Klappa på kinder

Klappa på kinderna

Klappa på kinderna

Klappa på kinderna


ÄggKvark och Lepton tycker om att lösa gåtor eller kluringar. Här kommer en kluring till er. Hoppas att ni, tillsam-mans med de vuxna, kan lösa den!

Aktivitet: Få ett ägg att stå upp.

Frågeställning: Hur kan man få ett ägg att stå upp på ett bord?


Du behöver: Ett ägg, en matsked salt.

Gör så här: Häll en matsked salt på bordet när barnen inte ser det. Ställ ägget upp med den smala änden uppåt. Blås försiktigt bort överflödet av salt runt ägget så att saltet inte syns men ägget står kvar. Låt sedan barnen testa att ställa ägget upp. När alla barn har provat, häll då en matsked salt på bor-det och visa barnen hur man gör.


Tänk på: Det kan behövas ett extra ägg om det första går sönder, alternativt använd ett kokt ägg. Har något barn äggallergi?

17

FörklaringFör att hålla balansen behöver ägget röra en plan yta med tre punkter samtidigt. Ett ägg har van-ligtvis många små ojämnheter och gropar. Genom att vrida ägget i olika riktningar kan man skapa tre beröringspunkter. Men det finns bättre alternativ: Saltkristallerna gör den plana ytan mer ojämn. Det gör att ägget lättare och snabbare kan hitta tre punkter och balansera mellan några kristaller.


MörkerDet är så roligt att vara här hos barnen, tycker Kvark och Lepton. Därför und-rar kusinerna om barnen vill testa att se hur det ser ut hemma hos Kvark och Lepton. De bor ju i Tomtens köksskåp, längst in på högsta hyllan i ett pyttelitet hål. Vad tror ni behövs för att kunna se i mörkret?

Aktivitet: Uppleva mörker.

Frågeställning: Kan man se i mörkret? Vad kommer ni att se i lådan genom det lilla hålet?


Du behöver: En papplåda, exempelvis en skokartong, sax, tejp, ögonbindel, Kvark och Lepton.

Gör så här: Ta en papplåda. Gör ett hål med ca 2–3 cm i diameter. Låt barnen titta genom det öppna hålet in i lådan. De yngre barnen kan testa att bara vis-tas i ett mörkt rum och berätta om de ser något i mörkret. Barn som vågar kan prova att gå i mörkret med ögon-bindel.


Tänk på: Se till att lådan är ordentligt sluten.

FörklaringDet går inte att se i mörkret. Det behövs ljus. När ljuskällan träffar ett föremål kommer föremålet att reflektera en del av ljuset i alla rikt-ningar. Det reflekterade ljuset, som fångas av ögat, kommer att skapa en bild av föremålet på näthinnan.

18


Ljud i kroppenLepton och Kvark har alltid undrat om det finns ljud inuti människokroppen. Ibland har de hört att Tomten gjort konstiga ljud. Det har kunnat låta så här: rrraaaaap, prrrrrrtttt, guurrrrrr, gurrrrr, snaaarrrrrk. Låter alla människor så här ibland?

Aktivitet: Lyssna på kompisens mage.

Frågeställning: Låter det något i människo kroppen? Om ja, vad tror ni att det är som låter?


Du behöver: En kompis, docka, det egna örat.

Gör så här: En kompis lägger sig på golvet. Den andra kompisen lägger sitt öra på hens mage och lyssnar.

Resultat: Låt barnen berätta vad de hört.

Tänk på: Fråga barnen innan aktivite-ten om det är okej att en kompis lyssnar på magen. Lyssna annars på en docka.

FörklaringEn kurrande mage betyder att magen funkar och att tarmarna jobbar som de ska. Ljuden uppstår när små luftfickor inne i tarmarna pressas runt. När vi har mindre mat i magen finns ingenting i tar-men som dämpar ljuden. Därför låter kurret högre när vi är hung-riga. En kurrande mage beror inte alltid på att vi är hungriga men att det är dags att fylla på med ny energi.

19


Lek med luft, ballong

Kvark och Lepton har hittat ballonger och det enda de vet är att man kan blåsa upp dem. Men vad händer sen?

Aktivitet: Leka med luft.

Frågeställning: Vad händer med bal-longen när jag släpper den?


Du behöver: Fem ballonger, luftpump.

Gör så här: Blås upp ballongen (knyt inte). Fråga barnen åt vilket håll den kommer att flyga innan du släpper den.


Tänk på: Vissa barn kan vara rädda för ljudet från ballongen.

FörklaringDen uppblåsta ballongen är gjord av ett elastiskt material – gummi. När ballongen återgår till sin ur-sprungliga form pressas luftmo-lekylerna ur ballongen. Samtidigt krockar de med luften utanför. Det gör att ballongen sätts i rörel-se och börjar flyga.

420


Skugga, ljusI dag är Kvark och Lepton ovanligt tysta och fundersamma. De berättar att ibland, speciellt när solen skiner ute, ser de något mörkt som följer efter dem hela tiden. Den mörka saken här-mar dem. Om en av kusinerna springer så följer saken efter, om de stannar så stannar den också. Lepton har hört att det kan vara en skugga men de är inte säkra. Kan ni vara snälla och berätta och visa kusinerna vad en skugga är?

Aktivitet: Skapa skuggor.

Du behöver: Vitt lakan, ett mörkt rum, något som kan lysa starkt. Det kan vara en riktbar lampa, ficklampa, overhead-projektor, projektor.

FörklaringDen elektromagnetiska strålning-en, som ögat kan uppfatta, kallas ljus. Ljus sänds ut i alla riktningar och rör sig bara framåt. Om man ställer ett föremål framför ljuset, stoppas ljusstrålarna bakom före-målet och blir en skugga. Ljuset kan inte gå runt föremålet. Där-för blir det ett mörkt område på väggen.

Gör så här: Rikta en starkt lysande apparat mot ett vitt lakan eller vit vägg i ett mörkt rum. Låt barnen börja med att hålla sina händer framför ljuskäl-lan. När barnen upptäckt skuggorna kan man visa skuggan från till exempel en leksak. Hur ser Kvark och Leptons skugga ut? Jämför skuggorna.


Tänk på: Är det soligt kan aktiviteten göras utomhus.

21


SpegeltryckNu börjar det verkligen närma sig jul-afton. Kvark och Lepton längtar. De bestämmer sig för att göra julkort till någon de tycker om. Vi ska också göra julkort tillsammans med dem. Korten kan man ge till någon man saknar, tyck-er om, till Tomten eller till sig själv.

Aktivitet: Julkort/kort.

Frågeställning: Vad händer när man pressar färgen i det vikta pappret?


Du behöver: Papper i olika färger, flask-färg, Kvark och Lepton.

Gör så här: Vik ditt valda papper på mitten och vik sedan upp det igen. Välj vilka färger du vill ha. Droppa några droppar färg i papprets vikning. Vik pappret igen och pressa det med han-den.

Vik upp pappret och låt det torka. Skriv ditt namn och vem kortet är till när fär-gen torkat. En vuxen kan hjälpa till att skriva om det behövs.


FörklaringNär färger pressas i ett vikt papper skapas ett symmetriskt tryck.

Färg är vattenbaserat. Så när man pressar färgen suger båda sidor av pappret åt sig lika mycket vatten och färg. Sedan avdunstar vattnet men färgen blir kvar på pappret.

22


BallongraketI dag när Lepton och Kvark vaknade hade de en speciell känsla i kroppen, känslan som finns i kroppen da’n före julafton! De har haft det jättebra här på förskolan men det är dags att åka hem. Det är ju ändå inga barn på förskolan under julen.– Jag vill tända ljus och spela musik, säger Kvark. – Jag vill leka kurragömma, fånga luft och dricka sötvatten, fortsätter Lepton.

Men hur ska de komma hem? De be-höver hjälp! Ska de åka tåg, trehjuling, flygplan, sparkcykel, rullstol, bil, rida eller åka rymdraket? Med vilket fordon

kommer de hem snabbast? Kan ni hjäl-pa dem att göra en ballongraket?

Aktivitet: Gör en ballongraket.

Frågeställning: Hur tror ni att det kommer att kännas för Kvark och Lep-ton att flyga ballongraket?


Du behöver: Luftpump, tunt snöre, bal-long, tjockt sugrör, tejp, sax, Kvark och Lepton. Skriv ut mallen på Kvark och Lepton för att klistra/tejpa på ballongen.

Gör så här: Klipp ett tunt snöre, ca 4–5 meter. Trä snöret genom ett sugrör. Knyt snörets ena ände på t.ex. ett dörr-

23


handtag och den andra på t.ex. ett skåp-handtag. Snöret ska vara spänt. Blås upp ballongen med hjälp av pumpen men knyt den inte. Låt barnen sätta fast bilderna på Kvark och Lepton på bal-longen och fäst den på sugröret. Ned-räkningen kan börja: 10, 9 … 0. Trevlig resa, Kvark och Lepton! Vi kommer att sakna er!

Tänk på: Snöret är som en ”linbana” för ballongen. Man kan göra ”linbanan” var man vill och den kan vara så lång man vill. Om barnen hjälper till kan ett dörr-handtag vara i lagom höjd.

Resultat: Hej då Kvark och Lepton! Trevlig resa!

FörklaringEftersom den uppblåsta ballongen är gjord av elastiskt material åter-går den till sin ursprungliga form. Luftmolekylerna pressas ut ur bal-longen och skapar en rörelse som får ballongen att färdas framåt. Sugröret och snöret gör att bal-longen behåller önskad riktning.


JulaftonNu har kusinerna Kvark och Lepton kommit tillbaka hem och i dag ska de fira julafton. Vad brukar ni göra på julafton? Brukar ni fira jul? Kvark och Lepton lämnade en present till er. När ni vill kan ni ta fram korten och tänka på dem och på allt roligt vi har gjort.

Vem vet, kanske Kvark och Lepton kommer på besök fler gånger.

Gör så här: Skriv ut medaljmallen. Skriv barnets namn och dela ut me-daljerna. Barnen kan exempelvis hänga dem hemma i julgranen eller på väggen om man inte firar jul.

God jul och gott nytt år!

24

Tack till

Från Kvark och Lepton

aktivitetskalender – naturvetenskap...energi. kemi kemi handlar om ämnen och material som vi har...

Documents