Handelshögskolan i Stockholm Kandidatuppsats i marknadsföring 2016-05-16

Går det att ta betalt för journalistik på nätet? – En studie om en alternativ affärsmodell

Abstract:

Digitaliseringen medför att journalistikens villkor är under förändring. De affärsmodeller som dagspress och tidskrifter tidigare använt sig av har inte längre samma förmåga att generera lönsamhet. I uppsatsen undersöks Blank Spot Project (BSP) – ett crowdfundat medieföretag startat 2015 vars affärsmodell bygger på att betalande medlemmar finansierar reportage som är fria för allmänheten att ta del av. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur medlemmarna motiverar att de betalar för en produkt som de kan ta del av gratis samt att se hur detta påverkar affärsmodellen. Detta undersöks genom en förstudie, en intervjustudie och en enkätundersökning. Resultatet visar främst att den starka relationen mellan medlemmar och redaktion samt den högkvalitativa produkten som BSP levererar bidrar till fortsatt betalningsvilja. Samhörighet med andra medlemmar är ej en viktig motivationsfaktor. Resultatet visar även att ett bidrag till BSP är ett sätt att lätta på den oro som finns för att etablerad media utvecklas i en negativ riktning.

Nyckelord: affärsmodell, crowdfunding, digitalisering, journalistik, motivationsteori Författare: Carolina Gatsios (22590) Silvia Kakembo (22557) Handledare: Claire Ingram Emelie Fröberg Examinator: Jonas Colliander

Is it possible to charge for online journalism? – A study of an alternative business model

Abstract:

Digitalization is changing the ways of journalism. The business models of newspapers and magazines are no longer able to generate profitability. In this thesis Blank Spot Project is examined – a crowdfunded media company started in 2015 whose business model is built upon members financing articles, which are then free for the public to take part of. The purpose of the thesis is to find out how members motivate paying for a product which they can take part of for free and how this affects the business model. This is researched through a pilot study, an interview study and a quantitative study. The results show that it is (1) the strong relationship between members and editorial staff and (2) Blank Spot Project’s highly qualitative product that contributes to the willingness to pay. Fellowship with other members is not an important motivation factor. The result also shows that contributing to Blank Spot Project is a way for members to ease their anxiety about established media developing in a negative direction. Key words: business model, crowdfunding, digitalization, journalism, motivation theory

TACK TILL

Brit Stakston, Martin Schibbye, Nils Resare och Emanuel Sidea på Blank Spot Project

Handledare Claire Ingram och Emelie Fröberg och till institutionen för marknadsföring och strategi

Alla som har bidragit genom att låta sig intervjuas och svara på enkäten

Vänner och familj för stöd genom hela processen

ORDLISTA Affärsmodell En affärsmodell kan definieras utifrån dess fyra samverkande

pelare: Kärnproduktens värde för kunden, organisationens verksamhet för att kunna leverera kärnprodukten, organisationens externa nätverk samt modellen för att finansiera verksamheten (Al-Debei, El-Haddadeh & Avison 2008).

Crowdfunding En finansieringsmetod där många finansiärer kollektivt bidrar med

finansiella resurser, antingen i donationsform eller i syfte att få någon belöning. Oftast sker detta med internet som plattform. Syftet med crowdfundingen är att stödja ett initiativ och göra det möjligt att genomföra ett projekt eller att starta ett företag (Larradle & Schwienbacher 2010).

Digitalisering Ökad användning av datorer och internet (Terminologicentrum

2016-02-08). Etablerad media Traditionell journalistik i form av dagstidningar, tv och radio från

såväl kommersiella aktörer som public service. Icke-medlem (Studie 1) Person som läser Blank Spot Project:s reportage men ej bidrar

ekonomiskt till Blank Spot Project. Icke-medlem (Studie 2) Person som varken bidrar ekonomiskt till Blank Spot Project eller

läser reportagen.

Mecenat Välbärgad privatperson som donerar pengar. Medlem Person som månatligen eller årligen betalar pengar till Blank Spot

Project och i utbyte erhåller ett antal premiumtjänster.

1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ....................................................................................................................... 3

1.1 Introduktion till ämnet ............................................................................................................ 3 1.2 Bakgrund .................................................................................................................................. 3 1.3 Problemområde ........................................................................................................................ 4 1.4 Syfte och frågeställning ........................................................................................................... 5 1.5 Förväntade bidrag av studien ................................................................................................. 6 1.6 Avgränsningar .......................................................................................................................... 7 1.7 Disposition ................................................................................................................................ 7

2 TEORETISK REFERENSRAM ...................................................................................... 7

2.1 Tidigare empiriska studier inom journalistik ....................................................................... 7 2.1.1 Medietekniska studier ......................................................................................................... 7 2.1.2 Internationella studier på journalistiska affärsmodeller ..................................................... 8 2.1.3 Journalistik finansierad via crowdfunding ......................................................................... 9

2.2 Psykologiska perspektiv .......................................................................................................... 9 2.2.1 Donationsvilja ..................................................................................................................... 9 2.2.2 Fyra former av gemenskap ................................................................................................. 9 2.2.3 Intentioner driver människors beteenden ......................................................................... 10 2.2.4 Behovet av samhörighet ................................................................................................... 11 2.2.5 Inre och yttre motivationsfaktorer .................................................................................... 12

2.3 Företagsekonomiska perspektiv ........................................................................................... 12 2.3.1 Affärsmodellens samverkande komponenter ................................................................... 12 2.3.2 Användarledd innovation ................................................................................................. 12

3 STUDIE 1: KVALITATIV UNDERSÖKNING ............................................................ 13 3.1 Metod ...................................................................................................................................... 13

3.1.1 Studiens ansats .................................................................................................................. 13 3.1.2 Deltagare och genomförande ............................................................................................ 14 3.1.3 Material och apparatur ...................................................................................................... 16 3.1.4 Analys ............................................................................................................................... 16 3.1.5 Tillförlitlighet i studien ..................................................................................................... 17

3.2 Resultat ................................................................................................................................... 18 3.2.1 Nära och särskild relation ................................................................................................. 18 3.2.2 Kvalitetsjournalistik .......................................................................................................... 19 3.2.3 Samhörighet verkade spela liten roll ................................................................................ 19

2

3.2.4 Etablerad media visade brister i kvalitet ........................................................................... 19 3.2.5 Ett medlemskap i Blank Spot Project upplevdes bidra till ett bättre samhälle ................. 20 3.2.6 Finansieringsformerna spelade roll för medlemmarna ..................................................... 20 3.2.7 BSP passade medlemmars medievanor ............................................................................ 22 3.2.8 Medlemmar upplevde en positivt präglad relation till journalister .................................. 22 3.2.9 Medlemmen ville gärna ta del av det senaste ................................................................... 23 3.2.10 Medlemmarnas intressen ................................................................................................ 23

4 STUDIE 2: KVANTITATIV UNDERSÖKNING ......................................................... 24

4.1 Metod ...................................................................................................................................... 24 4.1.1 Studiens ansats .................................................................................................................. 24 4.1.2 Deltagare ........................................................................................................................... 24 4.1.3 Material ............................................................................................................................. 25 4.1.4 Procedur ............................................................................................................................ 26 4.1.5 Dataanalys ........................................................................................................................ 27 4.1.6 Tillförlitlighet i studien ..................................................................................................... 28

4.2 Resultat ................................................................................................................................... 29 4.2.1 Skillnader mellan medlemmar och icke-medlemmar ....................................................... 29 4.2.2 Fråga 4: Vad förklarar framtida betalningsvilja? ............................................................. 32

5 DISKUSSION OCH SLUTSATS .................................................................................... 33

5.1 Diskussion av resultatet ......................................................................................................... 34 5.1.1 Relationen till redaktionen ................................................................................................ 34 5.1.2 En upplevd högkvalitativ produkt .................................................................................... 35 5.1.3 En inre och närmast existentiell motivation att bidra ....................................................... 36 5.1.4 Social samhörighet motiverar ej medlemskap i BSP ........................................................ 37 5.1.5 Användarledd innovation bidrar till användarvänlig produkt .......................................... 38 5.1.6 Affärsmodellen brister på intäktssidan ............................................................................. 40 5.1.7 Annan möjlig förklaring till att affärsmodellen fungerar ................................................. 40

5.2 Diskussion av undersökningsmetod ..................................................................................... 41 5.2.1 Kvalitativ datainsamling ................................................................................................... 41 5.2.2 Kvantitativ datainsamling ................................................................................................. 42

5.3 Implikationer .......................................................................................................................... 43 5.4 Förslag till vidare forskning .................................................................................................. 44

6 REFERENSLISTA ........................................................................................................... 45

7 BILAGOR ......................................................................................................................... 50

3

1 INLEDNING

1.1 Introduktion till ämnet

Digitaliseringen medför att villkoren för den svenska journalistiken är under förändring. De

affärsmodeller som dagspress och tidskrifter tidigare använt sig av har inte längre samma

förmåga att generera lönsamhet. Företagen i branschen behöver uppdatera sina intäkts- och

betalmodeller, förändra sin kostnadsstruktur och hitta nya produkter som bättre passar

konsumenterna1. Många uppfattar digitaliseringen som ett hot mot medieföretagen, men rätt

använd kan digitaliseringen också innebära stora möjligheter. I denna uppsats undersöks

Blank Spot Project (BSP), ett medieföretag som startades 2015 och från start var medvetet om

digitaliseringens påverkan på de affärsmodeller som etablerade tidningar och tidskrifter

använder sig av. BSP väljer att finansiera sin verksamhet genom crowdfunding – en metod

som visat sig framgångsrik bland startupföretag och i kultursfären – och gör det möjligt för

alla med tillgång till internet att ta del av sina reportage. Uppsatsens syfte är att skapa

förståelse för vilka motivationsfaktorer hos finansiärerna som bidrar till att BSP:s

affärsmodell fungerar.

1.2 Bakgrund

Samhällelig digitalisering – i bemärkelsen ”ökad användning av datorer och internet”

(Terminologicentrum 2016-02-08) – är det som ligger bakom journalistikens förändrade

villkor. 90 procent av den svenska befolkningen har tillgång till internet via en hemdator och

73 procent har en smartphone (Medieutveckling 2015). Svenskar använder internet alltmer

och ökar även sin totala användningstid av medier (Medieutveckling 2015). Konsumenters

beteenden har förändrats, särskilt vad gäller de yngre målgrupperna. Enligt

undersökningsföretaget Ungdomsbarometern2 är det rimligt att tro att de förändrade

beteendena i den yngre gruppen består över tid och att de influerar den äldre gruppens

konsumtionsbeteende i en mer digital riktning. När det digitala landskapet förändras uppstår

nya typer av aktörer på marknaden. Varumärken som Google, Facebook och Youtube

dominerar vårt internetanvändande (Alexa 2016-02-08) utan att nödvändigtvis dominera våra

plånböcker.

1 Kerstin Neld. Trendfrukost, Sveriges Tidskrifter. World Trade Center i Stockholm den 4 februari 2016 2 Ulrik Simonsson Ungdomsbarometern. Trendfrukost, Sveriges Tidskrifter. World Trade Center i Stockholm den 4 februari 2016

4

2015 startades Blank Spot Project (BSP) som ett onlinemagasin med en alternativ

affärsmodell. BSP är ett crowdfundat företag vars affärsidé är att sälja kvalitativa

utrikesreportage till medlemmar, likt en prenumeration. Medan medlemmar väljer att betala

för reportagen är de samtidigt fria för vem som helst att ta del av via bolagets annonsfria

webbsida. Till medlemmarna erbjuder BSP ett antal premiumtjänster, bl. a. ett nyhetsbrev,

fysiska träffar och möjligheten att få följa reportageresor via stängda Facebookgrupper. Två

av frontfigurerna för BSP är Martin Schibbye – journalisten som satt fängslad i Etiopien

2011–2012 – och Brit Stakston, en profil i PR-branschen med digital inriktning.

BSP omsatte 2015 drygt 2,5 miljoner kronor och uppskattas ej ha uppnått en ekonomi i balans

under sitt första verksamhetsår3. Antal medlemmar uppgår till 3027 personer. Antalet stora

bidragsgivare uppgår till en person som sammanlagt bidragit med en miljon kronor.

Resterande belopp kommer från crowdfunding där varje person har bidragit med mellan 10

och 25 000 kronor samt från ett företag som bidragit med 30 000 kronor. De personer som har

bidragit med minst 500 kronor i den initiala crowdfundingkampanjen har räknats som

medlemmar i BSP för 2015. Kostnaderna domineras främst av löner (till journalister,

fotografer och tolkar), resor, boende och visumavgifter (Blank Spot Project 2016-02-08).

När arbetet med denna uppsats inleddes hade BSP funnits i mindre än ett år. Trots att

verksamheten var ny verkade BSP:s affärsmodell fungera väl, men det kan utifrån detta vara

svårt att dra slutsatser om huruvida deras affärsmodell fungerar på lång sikt eller ej. Parallellt

med att denna uppsats har skrivits har BSP jobbat för att återvärva sina medlemmar. De har

fått 1 783 medlemmar (58,9 procent) att bidra med pengar för ytterligare ett år vilket är färre

medlemmar än vad som är nödvändigt för en stabil ekonomi (www.journalisten.se 2016-05-

12). Trots att BSP:s affärsmodell inledningsvis haltar är BSP som fall intressant då

affärsmodellen är unik i sitt slag.

1.3 Problemområde

Traditionellt sett finansieras dagstidningarna till en tredjedel av läsarintäkter

(prenumerationer) och två tredjedelar av annonsintäkter (Mediesverige 2014). Tidskrifter

finansieras omvänt till två tredjedelar av läsarintäkter och till en tredjedel av annonsintäkter

(Sveriges Tidskrifters branschfakta 2016-04-29). Vissa tidningar uppfyller även kriterierna för

3 Årsredovisning saknas. Uppgifter från BSP:s tidning berättar om intäkter och en del av kostnaderna men nämner ej specifikt ett resultat. I en intervju säger Brit Stakston att de inte har tagit ut lön på tre månader.

5

och mottar statligt presstöd (Presstödsförordning 1990:524) vilket verkar vara avgörande för

lönsamheten hos de dagstidningar som är näst största tidning på en ort (Översyn av det

statliga stödet till dagspressen 2013). De flesta mediehus ser på grund av digitaliseringen

såväl annons- som prenumerationsintäkter falla. Detta har gjort att grunden för den klassiska

affärsmodellen har eroderats. De bakomliggande orsakerna till detta är internetkanalernas mer

effektiva annonseringsmetoder och människors förändrade mediekonsumtion4.

Samtidigt har det skett en utveckling där många tidningar under en tid producerat innehåll för

nätet gratis och på så sätt vant kundbasen vid att nyheter online kan konsumeras utan kostnad.

Då motivet för detta har varit att en stor mängd besökare kan generera mer annonsintäkter har

journalistiken och dess rubriksättning till viss del riktats om till att i högre grad syfta till att

öka trafik och sidvisningar på hemsidan. Detta står i viss grad i motsättning till ambitionen att

producera djupgående kvalitetsjournalistik. När kvalitetsjournalistiken i för hög grad får stå

tillbaka för snabbt konsumerat innehåll som är menat att generera ett stort antal klick finns det

risk för att förtroendet för mediehusen minskar.

Internationell forskning tyder på att Sverige är långt ifrån unikt när det kommer till

journalistikens, dagspressens och tidskrifternas nya villkor (se avsnitt 2.1.2). Det som däremot

skiljer Sverige från Tyskland, Spanien och Storbritannien är det jämförelsevis låga antalet

personer som har svenska som modersmål och/eller konsumerar media på svenska. Svenska

affärsmodeller kan därför behöva se ut på ett annorlunda vis.

I det här läget väljer BSP att istället för prenumerationer finansiera verksamheten via

crowdfunding och att inte sälja annonser överhuvudtaget. BSP:s medlemmar är beredda att

betala för en produkt och att även låta andra ta del av denna digitalt utan att den senare

gruppen är med och finansierar produkten.

1.4 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som motiverar BSP:s medlemmar att betala för en

produkt som de kan ta del av gratis samt att se hur detta påverkar den affärsmodell som BSP

valt att använda sig av. Implicit antyds det här att en fungerande affärsmodell genererar

lönsamhet på sikt. Med detta som utgångspunkt lyder huvudfrågeställningen:

4 Kerstin Neld. Trendfrukost, Sveriges Tidskrifter. World Trade Center i Stockholm den 4 februari 2016

6

→ Varför fungerar Blank Spot Projects affärsmodell?

Delfrågorna presenteras i Tabell 1:

Nr Delforskningsfråga (Research question) Undersökningsmetod

1 Vilka är medlemmarnas underliggande motivationsfaktorer till medlemskap och på vilket sätt stöttar dessa motivationsfaktorer BSP:s affärsmodell?

Kvalitativ studie

2 Vilka motivationsfaktorer och övriga faktorer särskiljer BSP:s medlemmar från de som inte är medlemmar?

Kvantitativ studie

3 På vilket sätt särskiljer sig medlemmars uppfattning om BSP från icke-medlemmars uppfattning om etablerade medier?

Kvantitativ studie

4 Vilka motivationsfaktorer förklarar explicit BSP:s medlemmars framtida betalningsvilja?

Kvantitativ studie

Tabell 1: Studiens delfrågor

1.5 Förväntade bidrag av studien

Då stora delar av tidskriftbranschen uttrycker rådvillhet inför framtidens affärsmässiga

avvägningar5 är vår förhoppning att på ett praktiskt plan kunna bidra med faktorer som spelar

roll för lönsamhet och framgång när en ny affärsmodell skapas.

På ett teoretiskt plan är målsättningen att denna uppsats ska bidra med ökad kunskap inom

konsumentmarknadsföring, konsumentpsykologi och socialpsykologins motivationsteori. Här

upplever vi att det saknas kunskap kring varför människor vill betala för en produkt när de

kan ta del av den kostnadsfritt. Vi vill lämna ett bidrag till forskningsfälten affärsstrategi,

användarledd innovation och crowdfunding samt till medievetenskapen och journalistiken. De

studier vi har tagit del av har svårt att förklara hur en löpande journalistisk verksamhet kan

bedrivas framgångsrikt i en digital omvärld som ställer andra krav på tidningars och

tidskrifters relation till läsaren.

Ansatsen i denna uppsats liknade en induktiv ansats. Utan förutfattade meningar ville vi

studera BSP och vad som gjorde att affärsmodellen fungerade. Allteftersom vår förståelse för

fenomenet växte insåg vi att motivationsteori var essentiell för att förklara detta.

5 Kerstin Neld. Trendfrukost, Sveriges Tidskrifter. World Trade Center i Stockholm den 4 februari 2016

7

1.6 Avgränsningar

Vi undersöker Blank Spot Project som fall och tror att de insikter som kan nås genom

fallstudien främst är tillämpbara på den svenska tidskriftbranschen och tidningsbranschen. En

avgränsning sker vad gäller grunden för tidskriftens existens, där vi riktar in oss på

kommersiell journalistik, i motsats till organisations- och medlemstidningar.

BSP:s verksamhet utvecklas löpande. Vi avgränsar oss till att undersöka affärsmodellen vid

den tidpunkt då denna uppsats påbörjades, dvs. januari 2016, fram till när den sista

respondenten besvarar vår enkät, 3:e april 2016, och utelämnar på så vis händelser som efter

april 2016 kan ha förändrat affärsmodellen. Tidsramen, inom vilken uppsatsen skrivs,

förhindrar också en mer omfattande intervjustudie som annars skulle kunna ha inkluderat fler

intervjuobjekt.

1.7 Disposition

I kapitel två presenteras tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Uppsatsen är sedan

uppdelad i två studier. Den första studien, som presenteras i kapitel tre, är baserad på 12

intervjuer med anställda från BSP, BSP:s medlemmar och icke-medlemmar som tar del av

BSP:s material. Den andra studien, som presenteras i kapitel fyra, är baserad på 225

enkätsvar, varav 65 medlemmar. I det femte och avslutande kapitlet presenterar vi svaret på

vår forskningsfråga och för en diskussion kopplad till de teoretiska perspektiven.

2 TEORETISK REFERENSRAM

2.1 Tidigare empiriska studier inom journalistik

De senaste åren har det skrivits ett antal svenska akademiska texter på ämnet “tidningsdöden”.

Gemensamt för många av dessa är att de dömde ut de rådande affärsmodellerna. Ett antal

författare lyfte upp de strategiska vägvalen som journalistiska verksamheter står inför och

konstaterade att den strategiska beredskapen var låg (Andersson 2014, Lindgren & Björnfot

2013, Petersson 2015, Schytt & Bakalarska 2014, Svensson & Aziz 2015).

2.1.1 Medietekniska studier

Andra författare antog ett medietekniskt perspektiv och analyserade hur tidningar och

magasin bättre kunde utnyttja surfplatteformatet (Berg & Lidquist 2011, Karlsson 2014,

8

Zagadou 2012). Ett tredje sätt att angripa framtida läsarmönster och konsumentbeteenden var

att studera de yngre målgruppernas vanor. Detta har gjorts (Andersson & Östholm 2010), men

då diskuterades det ej hur detta påverkar tidskriftbranschen. En medieteknisk studie (Berger,

Matt, Steininger & Hess 2015) visade att konsumenter var mer villiga att betala för att ta del

av nyheter i printformat jämfört med nyheter i digital form, oavsett digital apparatur (dator,

surfplatta, mobiltelefon etc.). Berger et al. (2015) resonerade att det kunde bero på dels att

kunder föredrog kostnadsfri och låg kvalitet på nätet, framför dyrare och hög kvalitet i

printformat och dels på att produktens värde fanns i själva printprodukten och dess

distribution snarare än i innehållet.

2.1.2 Internationella studier på journalistiska affärsmodeller

I det fall något har skrivits om framtida affärsmodeller är texterna några år gamla (Lauberts &

Björn 2010). Med den mobila utvecklingen som skett de senaste åren är det rimligt att anta att

de tekniska – och därmed affärsmässiga – förutsättningarna har förändrats och att arbetssätten

är i behov av uppdatering.

Vid en internationell utblick kunde vi se att läget på marknaden för tidningar och magasin såg

ungefär ut som den i Sverige trots att de flesta studier som har gjorts berör engelska, spanska

och tyska medier (Canavilhas 2015, Lin, 2014, Rothmann & Koch 2014). Där beskrevs det

hur finanskrisen 2008 accelererade mediebolagens annonsintäktsproblem (Trappel, Steemers

& Thomass 2015) och att tidningarna därefter har fokuserat för mycket på operativ

effektivitet, dvs. nedskärningar på personalsidan, och för lite på att stärka sina respektive

varumärken, och på så sätt kunna ta mer betalt för sin produkt (McDowell 2011).

Ytterligare forskning undersökte nya journalistiska affärsmodeller. I Latinamerika fanns små,

grävande journalistkooperativ utan vinstsyfte som funnits sedan slutet av 1990-talet (Requejo-

Alemán & Lugo-Ocando 2014). I Spanien beskrev de hur genren sportjournalistik hade vuxit

kraftigt och att dess framgång berott på att onlinetidningarna är nischade och lokala (Manfredi

Sánchez, Rojas Torrijos & Herranz de La Casa 2015). Framgången i det senare bekräftades av

Cook & Sirkkunen (2013) som i sin studie tittade på tio onlinestartup-magasin och

konstaterade att avsaknaden av skalfördelar (som stora mediehus tidigare nyttjat) bidrog till

att göra dessa fåmansföretag framgångsrika.

Viss dansk, spansk och amerikansk forskning undersökte den så kallade “free-to-fee”-

transitionen som medier behövde genomgå då de skulle börja ta betalt för onlinematerial som

9

tidigare varit gratis för konsumenten (Arrese 2015, Kammer, Boeck, Hansen & Hauschildt

2015, Punj 2013). Samtliga författare menade att det var fel att erbjuda innehållet gratis från

första början och att kunder påverkades mer av sin inställning till att betala för nyheter än vad

de påverkades av priset på en prenumeration. Gomez & Sandavol-Martín (2015) undersökte

också villigheten att betala för undersökande journalistik. De konstaterade att det fanns ett

intresse hos allmänheten att ta del av undersökande journalistik men att människor generellt

inte var villiga att betala för den.

2.1.3 Journalistik finansierad via crowdfunding

Gerber & Hui (2013) undersökte viktiga ingredienser i en crowdfundingrelation och kom

fram till att resursutbyte, social gemenskap och transparens var nyckelfaktorer. Vidare

undersöktes crowdfunding som intäktskälla. De utgick från fallet om det numera, av

ekonomiska skäl, nedlagda Spot us (Jian & Usher 2014, Jian & Shin 2015). Författarna

menade att finansiärerna hellre tog del av nära och praktisk journalistik än avlägsen

omvärldsjournalistik och att de valde att ge av altruistiska skäl för att de trodde på en

mångfald i det journalistiska innehållet. Vidare menade Hunter (2015) att journalistens

objektivitet kunde påverkas av crowdfunding då journalisten inte själv hade full kontroll över

sin arbetsprocess eftersom att hen kunde bli påverkad av de som donerar pengar. Författaren

menade också att crowdfundad journalistik var mer aktivistisk till sin karaktär.

2.2 Psykologiska perspektiv

2.2.1 Donationsvilja

Annan relevant forskning handlade om vad som motiverar människor att ge pengar eller tid.

Aaker & Akutsu (2009) menade att givande var identitetsbaserat och berodde av vilken

identitet mottagaren av givandet åberopade i kontakten med givaren och om denne kunde

identifiera sig med andra som tidigare donerat pengar eller agerat volontär. Om en bred

identitet (t.ex. att vara kvinna), som givaren med stor sannolikhet kunde identifiera sig med

åberopades, var chansen större att givaren skulle välja att ge eller hjälpa till.

2.2.2 Fyra former av gemenskap

Alan Page Fiske (1992) skriver i sin studie att människor i grunden är sociala varelser och att

de organiserar sitt sociala liv utefter sina relationer med andra människor. Fiske (1992)

presenterar fyra sociala konstellationer som människor, oavsett kulturellt sammanhang,

10

använder för att interagera med, socialt utvärdera och påverka varandra. Fiskes (1992) teori är

relevant eftersom att mänskligt agerande i hög grad motiveras av just sociala relationer.

Den första typen av relation är vad Fiske (1992) kallar för gemensamt delande (communal

sharing) och innebär att människorna i en relation behandlar varandra som jämlikar.

Medlemmarna i gruppen blir behandlade på samma sätt och gruppen fokuserar på det som är

gemensamt för medlemmarna i gruppen och bortser från individuella identiteter.

Medlemmarna upplever att de delar något gemensamt och det bidrar sedermera till att det blir

mer naturligt för dem att vara välmenande och altruistiska mot varandra.

Den andra typen kallas auktoritetsrankning (authority ranking). Grunden i denna är den

asymmetri som finns mellan människor. Med detta som utgångspunkt tenderar de att anpassa

sina respektive positioner till en linjär, hierarkisk ordning, en relationsform som bygger på

linjär ordning där människor antingen står över eller under varandra i denna sociala

dimension. De som står högre i rang besitter fördelar som prestige och privilegier medan de

underordnade saknar detta och istället har rätt till skydd och vård av de överordnade.

Den tredje typen av relation kallas jämlikhetsmatchning (equality matching). I en sådan

relation är parterna uppmärksamma på obalanserna dem emellan och försöker att jämna ut

dem. Personer i denna sorts relation kvantifierar gärna jämlikheten mellan dem för att inte

rucka på balansen oavsett om det gäller vem som betalar för något eller gör den andre en

tjänst.

Den sista relationen är marknadsprissättning (market pricing) och innebär att människor

anpassar sig till ett så kallat kvotvärde. Kvotvärdet är en mätmetod där målet är att få fram

specifika värden som kan jämföras mellan parterna. I en relation är det sedan proportionerna

som styr hur man interagerar med andra. Ett exempel kan alltså vara en ekonomisk

transaktion där du får ett visst antal produkter i utbyte mot ett visst antal kronor.

2.2.3 Intentioner driver människors beteenden

Ajzen (1991) menar i sin artikel “The Theory of Planned Behaviour” (se Figur 1) att det som

styr människors beteende är deras intention att utföra ett visst beteende. Ajzen beskriver

intention som ett sätt att fånga de motivationsfaktorer som i sin tur påverkar ett beteende och

indikerar hur mycket kraft människor är villiga att lägga ned för att utföra ett visst beteende.

Han hävdar att ju starkare en intention är att agera ut ett visst beteende desto större är chansen

att beteendet faktiskt kommer att ta form. Utöver intentionen att utföra ett visst beteende är

11

även förmågan, den faktiska kontrollen

över att beteendet kan utföras, dvs. de

resurser som möjliggör beteendet,

nödvändig.

Vidare skriver Ajzen (1991) att

intentionen att utföra ett visst beteende

grundar sig i den egna attityden mot

beteendet. Om det finns en positiv och

fördelaktig attityd gentemot en viss typ av beteende kommer intentionen att agera likt

beteendet också vara positivt betingad. Intentionen bygger också på den subjektiva normen,

dvs. vad andra i ens närhet anser vara ett accepterat beteende. Om människor i personens

omgivning ställer sig positiva till ett beteende är sannolikheten att intentionen att utföra ett

visst beteende blir starkare än om beteendet föraktats av dem runt omkring. Slutligen bygger

intentionen (och även det faktiska beteendet) även på personens uppfattade kontroll över

beteendet, dvs. personens tilltro till sin egen förmåga att utföra ett visst beteende. Detta kan

kontrasteras mot den faktiska kontrollen – dvs. att personen är förmögen att utföra handlingen

i termer av resurser och möjligheter – som i det här fallet är underordnad. Dessa tre faktorer

behöver inte samverka för att intentionen ska skapas och alla behöver inte heller vara

närvarande hela tiden utan i vissa fall är det möjligt att endast, t.ex., attityd är närvarande och

påverkar intentionen (Ajzen 1991).

Sammanfattningsvis kan sägas att attityden gentemot ett beteende, den subjektiva normen

som omgärdar ett beteende och den uppfattade kontrollen över ett visst beteende är de

faktorer som avgör en persons intention att agera enligt ett visst beteende. Dessa grundar sig i

tron om beteendet. Tillsammans med den uppfattade kontrollen, som styr både intentionen

och beteendet, styr intentionen slutligen själva beteendet (Ajzen 1991).

2.2.4 Behovet av samhörighet

Baumeister & Leary (1995) beskriver i sin teori Need to Belong hur viktig social samhörighet

kan vara som motivation för en individ att agera på ett visst sätt. Motivationen kommer ur att

en person i relation till en annan har en återkommande och positiv kontakt och att denna

kontakt är varaktig och grundar sig i genuin omtanke om motpartens välmående. Författarna

menar att behovet av tillhörighet är ett mycket grundläggande socialt behov, snarare än bara

en preferens. Bevis för detta är de starka känslor som tillhörighet framkallar och den mängd

Figur 1: Schematisk bild över Ajzens (1991) modell

12

tid som personer ägnar åt att fundera över relationen till en annan person snarare än över

personen/subjektet självt. Författarna menar att social tillhörighet spelar stor roll för en

individs lycka och hälsa och i mångt och mycket definierar den mänskliga naturen.

2.2.5 Inre och yttre motivationsfaktorer

För att bättre förstå varför affärsmodellen fungerar och vad som styr medlemmars handlande

vänder vi oss till Ryan & Decis (2000) självbestämmandeteori (self-determination theory). I

sin artikel diskuterar de inre och yttre motivationsfaktorer, där inre motivation härstammar

från den egna individens intresse, nyfikenhet och värderingar. Det kan ställas i motsats till att

drivas av yttre motivation såsom ekonomisk ersättning eller rädsla för repressalier.

Ryan & Deci (2000) går i sin teori vidare och undersöker vilka faktorer som är avgörande för

inre motivation och kommer fram till att känslan av att vara kompetent, att agera självständigt

och att ha kontroll över en given situation spelar stor roll för inre motivation. De lyfter även

fram vikten av att ha en relation till någon för vilken handlandet är betydelsefullt.

2.3 Företagsekonomiska perspektiv

2.3.1 Affärsmodellens samverkande komponenter

En affärsmodell är en abstraktion utifrån vilken det går att uttolka hur ett företag och dess

verksamhet ska agera för att nå specifika mål. Affärsmodellen kan definieras utifrån dess fyra

samverkande pelare: Kärnproduktens värde för kunden, organisationens verksamhet för att

kunna leverera kärnprodukten, organisationens externa nätverk samt modellen för att

finansiera verksamheten. När omvärlden, och särskilt teknologin, förändras behöver också

affärsmodellen uppdateras (Al-Debei, El-Haddadeh & Avison 2008).

2.3.2 Användarledd innovation

Användarledd innovation (user innovation) refererar till företeelsen då kunden/användaren

utvecklar eller raffinerar en produkt snarare än att företaget/producenten som erbjuder

produkten gör det. Företag tjänar på att ta tillvara på detta eftersom att användaren på så sätt

vägleder företaget i vilken typ av produkt hen är intresserad av (Von Hippel 1986). Stock,

Oliveira och Von Hippel (2011) menar att företag bör släppa sin producentcentrerade syn och

anamma en mer användarcentrerad syn på produktutveckling. Enligt Von Hippel, de Jong &

Flowers (2011) lägger användare 1,4 gånger den tid företags produktutvecklingsenheter

lägger på att själv utveckla och göra nödvändiga justeringar i produkter. Von Hippel (1986)

13

skriver även att användarledd innovation är särskilt nödvändig i branscher som förändras

snabbt och där framtiden är oviss.

I sin artikel presenterar Von Hippel (1986) konceptet “ledande användare” (lead user) och

syftar på de användare som har avancerade behov och nyttjar produkten på ett avancerat sätt

och genom detta kan antyda hur andra kunder kan vilja använda produkten i framtiden. De

ledande användarna har själva stor nytta av att produkten utvecklas.

Stock, Oliveira och Von Hippel (2013) finner två huvudsakliga motivationsfaktorer för

användarledd innovation. Den första handlar om en utilitaristisk motivation – att andra och en

själv ska få använda den produkt som användaren har bidragit till att ta fram. Den andra

motivationen bygger på hedoniska motiv såsom att användaren tycker att det är kul och lär sig

något av att delta i processen.

3 STUDIE 1: KVALITATIV UNDERSÖKNING

3.1 Metod

3.1.1 Studiens ansats

Vi utgick från Blank Spot Project (BSP) som fallstudie. Val av metod baserades på tre

faktorer: studiens problemområde, den givna tidsramen och de data Blank Spot Project

tillhandahöll (Jörgensen & Rienecker 2008).

Eftersom att BSP:s affärsmodell var unik (medlemmar som finansierade innehåll som alla

kunde ta del av, utan annonsintäkter) och outforskad övervägdes att utgå från en induktiv

metod i denna kvalitativa studie. Detta skulle innebära att vi genomförde en empirisk studie

från vilken vi sedan drog slutsatser ifrån och skapade teori av i enlighet med Bryman & Bells

(2007) definition av en induktiv ansats. Induktiva metoder är tillämpbara när det inte finns

befintlig forskning inom det som ämnas studeras. Mer explicit kan detta förklaras som en

metod där de hypoteser en forskare kommer fram till hjälper till att bidra tillbaka till den

uppsjö av teorier som redan existerar (Bryman 2012).

För att undersöka fenomenet lite djupare och komma fram till om en induktiv ansats var

lämplig för att undersöka vårt problemområde gjordes en mindre förstudie (Jörgensen &

14

Rienecker 2008) där vi deltog i ett seminarium arrangerat av Sveriges Tidskrifter6. Temat för

seminariet var tidskrifternas nuvarande affärsmodell och problematiken kring affärsmodellen i

spåren av digitaliseringen. Förstudien bekräftade vår tes om att befintliga affärsmodeller inte

var tillräckliga i en allt mer digitaliserad värld samt att det saknades en enkel lösning på detta

problem. Med denna förstudie som grund och vetskapen att det vi ämnade studera var ett helt

nytt fenomen kunde vi dra slutsatsen att en induktiv ansats var mest lämplig för den

kvalitativa studien varpå denna valdes. Dock tillämpades inte en helt induktiv ansats då

intervjuguiden utformades innan intervjuerna genomfördes – våra empiriska resultat är alltså

beroende av de frågor som vi formulerat med vår tidigare förkunskap.

Kvalitativa intervjuer valdes som datainsamlingsmetod då vi ville undersöka specifika

egenskaper och kvaliteter hos de intervjuobjekt vi avsåg studera (Jörgensen & Rienecker

2008). Den typ av kvalitativ intervju som användes var semi-strukturerad vilket innebar att en

intervjuguide sattes ihop med specifika teman och öppna frågor varpå det fanns utrymme för

följdfrågor i de fall intervjuaren ansåg det lämpligt (Bryman & Bell 2007).

3.1.2 Deltagare och genomförande

BSP bistod med intervjuobjekt i grupperna marknadsförare, journalister och medlemmar.

Dessa hittades via sociala medier och genom BSP:s medlemsregister. I ett tidigt skede blev vi

även inbjudna till och närvarade vid en av BSP:s månadsträffar för medlemmar. Icke-

medlemmarna tillhörde en egen intervjukategori och de nåddes via sociala medier.

Tolv intervjudeltagare valdes ut från de fyra grupperna. Marknadsförargruppen

representerades av Brit Stakston (VD, delägare och ansvarig för BSP:s marknadsföring).

Journalistgruppen representerades av Martin Schibbye (chefredaktör och delägare), Nils

Resare (redaktör och delägare) samt Emanuel Sidea som på frilansbasis skrivit BSP:s första

reportage. Intervjuerna med delägarna

genomfördes på BSP:s kontor i

Stockholm. Intervjun med Emanuel

Sidea genomfördes i dennes hem i

Stockholm då tidsfaktorn gjorde det

svårt för vederbörande att närvara på en

6 Vi närvarade vid ett seminarium arrangerat av Sveriges Tidskrifter på World Trade Center i Stockholm den 4 februari 2016 08.30-10.00

Undersöknings-objekt

Primär informationskälla

Antal

Journalister Djupintervjuer 3 Marknadsförare Djupintervjuer 1 Medlemmar Djupintervjuer 6 Icke-medlemmar Djupintervjuer 2

Tabell 2: Den kvalitativa studiens struktur

15

neutral mötesplats. Anledningen till att vi inte valde att anonymisera dessa intervjuobjekt var

att samtliga är offentliga personer och att det därmed inte gick att särskilja deras person från

deras funktion. Samtliga godkände att vi använde deras namn. Övriga intervjudeltagare

anonymiserades av integritetsskäl.

Samtliga intervjuer inleddes med att intervjuobjektet fick en mycket övergripande

introduktion till uppsatsen och dess ämne. Detta för att inte påverka intervjuobjektens svar.

Därefter ställdes frågor till respektive intervjugrupp utifrån de semi-strukturerade

intervjuguiderna (bilaga 3–6).

Trost (2010) anser att intervjuer bör genomföras av en person för att intervjun annars, ur

intervjuobjektets perspektiv, kan skapa en känsla av maktövergrepp. Å andra sidan anser

Trost (2010) att det är en fördel om två är närvarande vid en intervjusituation då stöd kan fås

av varandra. Dessutom är det möjligt att få till en bättre intervju med en större mängd

extraherad information och en djupare förståelse för intervjuns innehåll. Under den första

intervjun, med marknadsföraren, närvarade båda författarna. För att komma ifrån obekväma

känslor var det primärt en person som höll i intervjun medan den andra antecknade,

observerade och skötte den tekniska utrustningen. Marknadsföraren är dessutom medievan

och har upplevt flertalet intervjusituationer tidigare, varpå vår bedömning var att risken för att

personen skulle uppleva det som ett maktövergrepp och bli nervös var minimal. Intervjuerna

med de tre journalisterna genomfördes med endast en intervjuare per intervju.

Sex intervjuer genomfördes med BSP-medlemmar och två intervjuer genomfördes med icke-

medlemmar som tar del av BSP:s material. Vid dessa tillfällen deltog endast en av författarna

då tidsaspekten gjorde det svårt för båda intervjuarna att närvara vid alla intervjuer. Bryman

& Bell (2007) menar att det med så få intervjuobjekt är svårt att hävda generaliserbarhet.

Trots detta strävade vi efter att inkludera personer med skilda demografiska bakgrunder för att

försöka fånga så många perspektiv som möjligt. Medlemmarna kontaktades via sociala

medier och via BSP:s medlemsregister. De två icke-medlemmarna nåddes via BSP:s öppna

Facebooksida. Fem av intervjuerna med BSP:s medlemmar och två av intervjuerna med icke-

medlemmar genomfördes på caféer och på intervjuobjektens arbetsplatser i

Stockholmsområdet. Vi betraktade dessa som relativt lugna och neutrala miljöer (Bryman &

Bell 2007). En intervju genomfördes per telefon då personen var bosatt utanför Stockholm.

16

3.1.3 Material och apparatur

Fyra separata intervjuguider, med en gemensam grund, sattes ihop till de fyra grupperna. I

skapandet av intervjuguiderna lade vi vikt vid att inte ställa analytiska frågor. Frågor av

karaktären “varför” undveks. Vi ansträngde oss också för att ställa just frågor och inte komma

med påståenden eller förslag. Dessutom var vår ambition att frågorna skulle vara fria från

egna åsikter eller antydningar (Trost 2010). Intervjuguidernas formuleringar testades sedan på

handledare och två studiekamrater och genomgick därefter nödvändig revision.

En ljudupptagare av god kvalitet användes (Trost 2010) för att i efterhand kunna transkribera,

koda och analysera materialet. Till fördelarna hör, enligt Trost (2010), att man vid

transkribering kan lyssna till tonfall och följa ordagrant vad som sagts. Till nackdelarna hör å

andra sidan att man inte kan se till gester och mimik i efterhand. Samtidigt kan detta till viss

del kompenseras av att man under intervjun kan vara extra fokuserad på frågor och svar.

Skriftliga anteckningar togs före, under och efter intervjuerna för att skapa en helhetsbild av

det som inte fångades upp i inspelningarna. Då antecknades bland annat den uppfattade

sinnesstämningen hos intervjuobjektet och dennes engagemang i olika frågor utifrån

kroppsspråk (Trost 2010).

Ytterligare en nackdel som Trost (2010) tar upp är att det är tidskrävande att transkribera

intervjuer. Utifrån vår tidsplan bedömde vi inte detta som ett hinder. Det tog ca tre timmar att

transkribera en intervju, vilket gjorde att transkriberingen för alla intervjuer tog ca 36 timmar.

Samtliga intervjuer genomfördes muntligt, på svenska och transkriberades sedan av

intervjuaren själv för att minska risken att inspelningen misstolkades (Bryman & Bell 2007).

Trost (2010) menar även att en intervjuguide ska bestå av frågeområden och inte begränsas

till förutbestämda specifika frågor. I samråd med handledarna valde vi att frångå detta och till

stor del utgå från intervjuguiden, för att få en systematik i intervjusvaren och öka

tillförlitligheten i studien.

3.1.4 Analys

Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av det internetbaserade analysverktyget

Dedoose. Transkriberingarna kodades av författarna separat och utifrån de ämnen som olika

intervjuobjekt lyft upp i sina respektive intervjuer. Vi gick igenom koderna och lade mest vikt

vid dem där kodningen överensstämde mellan oss, dvs. där vi båda placerat textutdraget under

samma kod. På så sätt fick vi konsistens i materialet. Mellan författarna överensstämde de

17

flesta koderna och textutdragen. Instanserna (den lägsta nivån av kodning) abstraherades i två

led. Till slut återfanns nio kategorier (se bilaga 2). Dessa kategorier utgjorde grunden för

formuleringen till våra hypoteser som tillsammans syftade till att besvara frågeställningen.

3.1.5 Tillförlitlighet i studien

Reliabilitet är ett tecken på i hur hög grad ett test får samma resultat från flera olika mätningar

(Söderlund 2005). Mätningens tillförlitlighet kan undersökas med tre faktorer: stabilitet,

intern reliabilitet och inter-observant konsistens. Stabilitet anger hur stabil mätningen är över

tid. Intern reliabilitet anger hur väl respondentens svar på en fråga stämmer överens med

respondentens svar på en liknande fråga som är avsedd att mäta samma sak. Inter-observant

konsistens anger slutligen hur väl den subjektiva analysen av materialet stämmer överens för

olika personer som bedömer samma datamaterial (Bryman & Bell 2007). Stabilitet var svårt

att mäta då respondenters uppfattning ofta är föränderlig över tid (Bryman & Bell 2007). På

samma sätt gjorde en begränsad tidsrymd per intervju att vi valde att endast ställa

förtydligande frågor när vi upplevde att vi inte förstod respondenten snarare än att – i ett

försök att säkerställa intern reliabilitet – upprepa liknande frågor. Vi valde alltså främst att

fokusera på inter-observant konsistens för att säkerställa reliabiliteten.

Då en intervjuguide användes finns det möjlighet för andra att replikera studien. Det styrker

vår systematik, ger jämförbara intervjuer och stärker tillförlitligheten.

Ljudupptagare användes för att intervjuarna inte skulle behöva föra anteckningar under

intervjun. Istället kunde vi fokusera på våra frågor och intervjuobjektens svar samt uppfatta

intervjuobjektens mimik och gester. För att få inter-observant konsistens i våra observationer

genomfördes kodningen av samtliga kvalitativa intervjuer av författarna enskilt och mest vikt

lades vid de kategorier där kodningen var lika för båda oss författare, för att öka konsistensen

och därmed tillförlitligheten i analysen. Därefter jämfördes de olika kategorierna varpå

sammanfördes till gemensamma kategorier.

Validitet uttrycker i vilken utsträckning vi mäter det vi ämnar mäta (Söderlund 2005). Ett sätt

vi nyttjade för att öka validiteten var triangulering. Det innebar att vi använde oss av mer än

en metod för att undersöka ett visst fenomen (Bryman 2012). Förutom kvalitativa

djupintervjuer genomfördes även en enkätundersökning (Studie 2). Genom frågorna i den

testade vi de hypoteser vi tog fram och som i sin tur formulerades utifrån de resultat vi såg i

de kvalitativa intervjuerna.

18

Utöver detta bifogas intervjuguiderna (bilaga 3–6) samt de transkriberade intervjuerna (bilaga

7) så att läsaren själv kan avgöra frågornas relevans och respondenternas svarsutrymme.

3.2 Resultat

Detta avsnitt avser att besvara följande fråga, formulerad i inledningen:

1. Vilka är medlemmarnas underliggande motivationsfaktorer till medlemskap och på vilket sätt

stöttar dessa motivationsfaktorer BSP:s affärsmodell?

Nedanför varje citat presenteras de hypoteser vi sammanställt utifrån de kodningar vi gjorde

av den kvalitativa datainsamlingen. Dessa hypoteser har ställts mot jämförelsemediet Dagens

Nyheter (DN) som presenteras mer ingående i Studie 2.

3.2.1 Nära och särskild relation

Den första förklarande motivationsfaktorn byggde på att fyra medlemmar uppfattade att de

hade en nära och särskild relation till BSP. Förtroendet för BSP var pga. frontfigurerna högt

bland alla medlemmar. Samtliga medlemmar har i olika grad, men på något sätt påverkats av

relationen till Martin Schibbye. Fem av sex medlemmar uppskattade att BSP bjöd in till

närmare relation genom de premiumtjänster som erbjöds, även om de tog del av dem i

varierande grad.

Och det kanske beror mycket på det här att jag har hört så mycket och läst så mycket av Martin Schibbye och läst boken och Johan Persson som nu figurerar lite fortfarande där som fotograf. Det ger mig något slags kvalitetsgaranti. För mig är det det. Ja.. Som underlättar.. Ja, som gör att jag litar på produkten. [...] Man måste ju värdera: Litar jag på den här? Så. Här hade jag nån slags för.. fördel av att jag redan tyckte att jag visste vilka de var och vad de stod för och så.. (Kvinna, 58 år)

I intervjuer med marknadsförare och journalister på BSP framkommer också att BSP

värdesätter relationen till sina medlemmar och har ambitionen att medlemmar ska ha en mer

framträdande roll.

För du kan ju vara medlem på Clas Ohlson-klubben idag också. Men om man får berätta historien om varför vi kallar det [medlem], då tror jag att det växer i värde. Att det är just för att poängtera den här ömsesidiga relationen. Att de är en del av något. Vi vill ju att det ska vara en del av en folkrörelse för journalistik som blir mediekunniga och är duktiga på att försvara kvalitetsjournalistik. (Marknadsförare)

H1a. Medlemmar upplever en värdefull relation till BSP i en högre utsträckning än icke-medlemmar upplever en värdefull relation till DN

19

H1b. Medlemmar som upplever en värdefull relation till BSP har högre framtida betalningsvilja

3.2.2 Kvalitetsjournalistik

Den andra faktorn som påverkade samtliga medlemmar var helt enkelt att de upplevde att den

produkt som BSP levererade höll hög kvalitet i jämförelse med etablerade medier.

Nyskapande, djupgående utrikesjournalistik skulle jag nog beskriva den [produkten]. Ett… Ett djupgående, det är djupgående reportage om en enskild händelse eller en enskild sak i ett land som vi inte, ofta inte har någon större relation med. [...] Jag upplever att jag betalar för kvalitetsjournalistik. (Man, 30 år)

H2a. Medlemmar upplever att BSP levererar kvalitetsjournalistik i en högre utsträckning än icke-medlemmar upplever att DN levererar kvalitetsjournalistik

H2b. Medlemmarna som upplever att BSP levererar kvalitetsjournalistik har en högre framtida betalningsvilja

3.2.3 Samhörighet verkade spela liten roll

En observation var att BSP:s produkt i mångt och mycket var en produkt som samtliga

medlemmar konsumerade på egen hand. Ingen av de intervjuade kände någon annan som var

medlem eller hade på något sätt interagerat med någon annan medlem.

Sen vet inte jag vad det är för folk som är medlemmar. Om det är journalister eller vad det är för folk. Jag känner ju ingen annan… (Kvinna, 61 år)

Hälften av de intervjuade rekommenderade förvisso människor i dess närhet att köpa ett

medlemskap men samhörigheten med andra medlemmar tillskrevs liten vikt. Rörande

samhörighet med BSP framkom det att BSP i digitalt hänseende befann sig på ett visst

avstånd, dvs. att BSP inte dök upp i något av intervjupersonernas naturliga digitala flöden.

H3. Medlemmar upplever att BSP:s produkt konsumeras individuellt i en högre utsträckning än icke-medlemmar upplever att DN:s produkt konsumeras individuellt

3.2.4 Etablerad media visade brister i kvalitet

Vidare upplevde samtliga av BSP:s medlemmar att etablerad media visade brister i kvalitet

och att det var en del i en negativ utvecklingstrend. På så sätt blev BSP ett sätt att bidra till en

motvikt. Resultaten pekade mot att det var etablerad medias bristande förmåga att hantera

digitaliseringen som bidrog till den bristande kvaliteten. En respondent menade att det i vissa

etablerade medier framstod som om journalistiken hade producerats för snabbt och utifrån

information som hittats på Google snarare än information som samlats in från

20

förstahandskällor. En annan lyfte fram att journalistiken ibland förenklade komplicerade

frågor så att journalistiken fick en fördummande effekt på läsaren.

För journalister har jag nog ganska stort förtroende. Mediehusen vet jag inte. [...] Det är pengar och… som styr. Och det är väldigt höga löner till vissa chefer. Kvaliteten bryr man sig inte så mycket om… [...] Det ska vara klick och det ska vara webb och det ska vara webb-tv fast man vet inte hur man filmar eller hur man fotar. Och sen massa strunt som folk ska klicka på. Därför tycker jag att såna här saker är så befriande. Som blank spot t.ex. Och behövs! Jag tyckte att det var så roligt när det dök upp. (Kvinna, 61 år)

H4a. Medlemmar upplever att etablerad media brister i kvalitet i högre utsträckning än icke-medlemmar

H4b. Medlemmar som i högre utsträckning upplever att etablerad media brister i kvalitet har en högre framtida betalningsvilja

3.2.5 Ett medlemskap i Blank Spot Project upplevdes bidra till ett bättre samhälle

Samtliga medlemmar upplevde att journalistiken hade en viktig roll i samhället. Det var

därför viktigare att BSP:s journalistik existerade än att själv ta del av de reportage som fanns.

Istället verkade de intervjuade mena att de genom att betala till BSP bidrog till ökad kvalitet

inom journalistiken och i förlängningen till en mer livaktig demokrati och ett bättre samhälle.

Jag tror att det enda kontaktytan jag har haft egentligen, det är nyhetsbrevet. Och där har jag sett att de har gjort ett antal reportage. Nu kan jag inte ådra mig, påminna mig nånting av det bara för att du frågar. Men det är typ det faktiskt. Och så har jag varit inne på hemsidan vid något tillfälle. [...] Nu är det lite lustigt för jag har faktiskt inte konsumerat så mycket artiklar av deras produkt, men det jag betalar för är tycker jag just… Journalistik, alltså… (Man, 29 år)

Alla som intervjuades upplevde att BSP var en förebild för etablerad media och att den

journalistik BSP producerade låg nära idealet för journalistik.

H5. Medlemmar vill på ett altruistiskt sätt bidra till en bättre värld i en högre utsträckning än icke-medlemmar

[Medlemmar tycker att det är viktigare att reportagen finns än att ta del av varje reportage]7

3.2.6 Finansieringsformerna spelade roll för medlemmarna

Medlemmarna uppfattade BSP mer som en förening än som ett aktiebolag. Bland flera

medlemmar fanns en osäkerhet kring BSP:s associationsform. I den mån en medlem visste om

att BSP var transparenta med verksamhetens kostnader uppskattade den detta, men

7 När klamrar används indikerar det att ett index på kategorinivå ett ej har kunnat aggregeras av flera hypoteser på instansnivå tre och att vi istället låtit en enskild hypotes från instansnivå tre representera hypotesen.

21

transparensen verkade inte vara den bidragande orsaken till att BSP ofta uppfattades som en

förening.

Men jag har fullt förtroende för att de spenderar… De överkonsumerar nog ingenting, det är jag rätt säker på. [...] Nu skriver de ju ut alla sina kostnader, sen är ju allt såklart inte kvittoredovisat så det går ju inte att kolla, men det känns ändå som att det är transparent och rätt.” (Man, 30 år)

I ett fall hyste en medlem väldigt aviga känslor gentemot välgörenhetsorganisationer, medan

resterande medlemmar ej upplevde en stor skillnad mellan BSP och

välgörenhetsorganisationer.

Det ska ju vara seriöst. Det ska ju inte vara någon välgörenhet i så fall. Det får man göra på annat sätt. Där får de ju inte mina pengar. [...] Nej, men alltså det litar man inte på. Det finns så många människor som bara tycker sig vara godhjärtade och så ska man göra något som inte känns seriöst. Men det här är ju personer som jag känner till sen innan och som jag litar på att de vet vad de håller på med. [...] Och seriöst. Med ett gott syfte. Utan att falla till välgörenhet och sånt där, krafs. (Kvinna, 61 år)

Att BSP crowdfundades verkade påverka hälften av medlemmarnas vilja att köpa

medlemskap och ta del av det producerade materialet. I ett fall påverkade det även en icke-

medlems läsvilja. Trots att flera medlemmar uttryckte att de upplevde brister i hållbarhet för

finansieringsmetoden ville de ändå vara med och finansiera BSP.

Men det ger ju också en helt annan del är att i och med att de har en finansieringsmodell som kräver att folk fortsätter backa dem på det sättet det är ju liksom ingen långsiktig finansiering. Kan de leva på det här? Vad, hur ser liksom deras anställningsvillkor ut? Som journalister? Journalisterna är ju frilansare hela bunten, hur får de betalt? Har de någon trygghet? Vet de att de kommer kunna få in pengar från Blank spot nästa månad? Eh det är ju en annan del som påverkar liksom bilden av det här projektet men som handlar om en helt annan del. (Kvinna, 33 år)

I en intervju framkom det också att BSP sågs som ett komplement till etablerad media och att

det inte vore tillfredställande om den affärsmodellen som BSP använde sig av användes för all

journalistik.

Jag hoppas att de fortsätter. Men är det verkligen rätta vägen att gå? Det vet jag inte. Jag menar i längden. Ska vi inte få nån annan journalistik än det här? Det verkar ju skumt. Är det då bara jag som har råd att betala som ska kunna bidra till att vettig journalistik liksom? Eller som är beredd att lägga pengarna på det. Det är ju väldigt märkligt. (Kvinna, 61 år)

22

H6. Medlemmar tror att en kombination av finansieringsmetoder leder till en hållbar ekonomisk situation för BSP i högre utsträckning än icke-medlemmar

[Medlemmar upplever inte att mecenaters bidrag minskar BSP:s trovärdighet]

Medlemmar var öppna för andra finansieringsformer och ingen av de intervjuade vände sig

mot att även mecenater bidrog till BSP så länge de inte fick mer inflytande än en ”vanlig”

medlem. I intervjuer framkom det att det var det höga förtroendet för personerna bakom BSP

som gjorde att medlemmarna ej uppfattade mecenaters bidrag som komprometterande. Ingen

av medlemmarna upplevde heller att intäkter från annonser skulle vara problematiskt eller

minska deras vilja att ta del av produkten.

3.2.7 BSP passade medlemmars medievanor

Resultatet visade att BSP:s reportage i fyra fall av sex passade medlemsgruppens medievanor.

Samtliga medlemmar svarade att reportagen gavs ut lagom ofta och att de uppskattade

reportagens tilltagna längd. Några av medlemmarna uttryckte även att en egen

plattform/hemsida för BSP var viktigt. Resultatet visade också att det hos två av

medlemmarna fanns ett starkt intresse av att ta del av BSP:s material i ljudform.

Jag lyssnar 6 timmar om dagen så det hade nog varit väldigt bra. Eh… Det är liksom jag… Jag höll på och läst Economist i textform, men jag orkar inte det längre, så jag lyssnar på den istället. Och då kan man göra annat. Städa eller ta en promenad eller nånting. (Man, 29 år)

H7a. Medlemmar upplever att BSP levererar en relevant produkt i högre utsträckning än icke-medlemmar upplever att DN levererar en relevant produkt

[Medlemmar tycker att BSP:s utgivningstakt är lagom]

H7b. Medlemmar som i högre utsträckning upplever att BSP levererar en relevant produkt har en högre framtida betalningsvilja

3.2.8 Medlemmar upplevde en positivt präglad relation till journalister

Samtliga medlemmar hade högt förtroende för enskilda journalister men samtliga var också

kritiska mot de medieföretagen där journalisterna jobbar. Tre av de som intervjuades hade

själva drömt om att bli journalister, en hade jobbat som journalist, en hade familjeband till en

journalist och en saknade den sortens personliga koppling till journalistik.

För journalister har jag nog ganska stort förtroende. Mediehusen vet jag inte. (Kvinna, 61 år)

Så mitt förtroende för journalistik är egentligen är det nog hyfsat högt. Det finns mycket kunskap. Mycket bra journalister ute. Men jag tror inte att de får skriva om riktigt det de vill skriva om. (Man, 30 år)

23

Två medlemmar lyfte specifikt fram att de upplevde att etablerad media skar ner på

utrikesjournalistiken och att de var för fokuserade på vinst. En respondent efterlyste särskilt

journalistik utan vinstintresse.

Och jag tror att det är det som är så intressant, om journalistik kan finnas i det rummet där det inte bara är vinstsyfte. (Man, 29 år)

H8a. Medlemmar har en positivt präglad relation till enskilda journalister i högre utsträckning än icke-medlemmar har en positivt präglad relation till DN

[Medlemmar har generellt högt förtroende för enskilda journalister]

H8b. Medlemmar som har en positivt präglad relation till enskilda journalister har högre framtida betalningsvilja

3.2.9 Medlemmen ville gärna ta del av det senaste

Samtliga medlemmar upplevde BSP som spännande och uppskattade att BSP

experimenterade med en ny affärsmodell. Att vara en del av BSP – ett projekt i framkant –

upplevdes särskilt av två medlemmar som att dem kunde ses som early adopters8 (Rogers

1983).

Jag ser det som att vara med i nåt nytt och experiment och kanske få veta en del saker som inte kommer fram bland andra vanliga journalister. (Kvinna, 61 år)

Eh, jag skulle beskriva den [BSP] som ett jävligt spännande experiment. Kan man finansiera journalistik på det här sättet? Kan man göra det på det sättet och kan man få spridning på det på det här sättet? Alltså jag skulle nej jag skulle säga att det är ett jättespännande experiment [...] (Kvinna, 33 år)

H9a. Genom ett medlemskap i BSP önskar medlemmar påverka andras syn på dem [Medlemmar upplever att ett medlemskap i BSP ger dem en positiv stämpel som early adopters]

H9b. Medlemmar som genom sitt medlemskap i BSP önskar påverka andras syn på dem har en högre framtida betalningsvilja

3.2.10 Medlemmarnas intressen

Samtliga intervjuade hade gemensamt att de var samhällsintresserade. Fyra av sex nämnde att

de var särskilt intresserade av läsning, av såväl tidningar som böcker. De icke-medlemmar

som intervjuades delade medlemmarnas intressen men menade att skälet till att de inte var

medlemmar i BSP var antingen ekonomiska eller att BSP konkurrerade med så många andra

välgörande ändamål som personen ifråga skulle kunna ge pengar till.

8 Engelska för ”tidiga brukare”. Syftar på personer som genom sitt användande av en ny produkt vill vara trendsättare.

24

4 STUDIE 2: KVANTITATIV UNDERSÖKNING

4.1 Metod

4.1.1 Studiens ansats

För den kvantitativa studien valdes en mer deduktiv ansats, då vi hade skapat teori utifrån

intervjuerna och därefter testade den genom en enkätundersökning. En deduktiv ansats

innebär, enligt Bryman (2012), att med utgångspunkt från teori skapa hypoteser som sedan

testas empiriskt för att det ska gå att dra slutsatser från. Anledningen till att denna ansats

valdes för den kvantitativa studien var att vi hade sammanställt hypoteser som vi behövde

testa på en population för att på så sätt skapa triangulering i studien.

4.1.2 Deltagare

Av 253 respondenter som påbörjade enkäten var det totalt 225 som fullföljde den och gav

valida svar som kunde användas för vidare analys. Av de 225 personer som svarade på hela

enkäten fanns 65 Blank Spot Project-medlemmar (BSP) och 160 icke-medlemmar. Urvalet av

BSP-medlemmar kunde ej hävdas vara representativt då BSP:s medlemsregister saknade

demografisk data och representativiteten därför var svår att kontrollera. Då snöbollsurval

användes som metod vid insamling av enkätsvar från icke-medlemmar, dvs. att enkäten

spreds till respondenter som uppmanades att sprida den vidare i sitt nätverk (Bryman & Bell

2007), gick det inte heller för denna grupp att anta att respondenterna till fullo var

representativa för gruppen. Av icke-medlemmarna gjordes ingen skillnad på om dessa tog del

av BSP:s innehåll eller inte då det upplevdes som svårt att få ett tillräckligt stort representativt

urval av icke-medlemmar som tar del av BSP, genom snöbollsmetoden.

Tabell 3 visar demografisk

data för BSP-medlemmar och

icke-medlemmar. 2,5 procent

av icke-medlemmarna angav

ej kön. För uppgiften om

ålder presenterades

medianåldern då några få respondenter annars med enkelhet drog upp medelåldern och detta

totalt sett gav en missvisande bild.

Demografidata Medlemmar Icke-medlemmar Man 35,4 % 33,1 % Kvinna 63,1 % 63,7 % Annat . 0,6 % Medianålder 41,5 år 30 år Boende i storstad 69,2 % 76,3 % Tabell 3: Demografisk data fördelat på BSP-medlemmar och icke-medlemmar

25

Figur 2 visar medlemmars och icke-

medlemmars inkomstnivåer. Medlemmar

hade procentuellt sett högre inkomst i

jämförelse med icke-medlemmar.

4.1.3 Material

De nio kategorier som identifierades i den

kvalitativa studien (se bilaga 2) utgjorde de

variabler/hypoteser vi testade. Dessa var

totalt nio till antalet. Inledningsvis

skapades index, baserat på de nio

kategorierna och värdet på Cronbach’s

Alpha9 mättes. De kategorier som det inte gick att göra index av (se punkt 5–9 i bilaga 1) pga.

att de inte hade ett Cronbach’s Alpha över 0,7, testades istället separat per påstående

(instansnivå/itemnivå).

För delfråga 2 och 3 testades de nio kategorierna, i

vissa fall på instansnivå. Bland de nio kategorier som

identifierades i den kvalitativa studien som förklarande

faktorer till att affärsmodellen fungerar var det fyra

kategorier (oberoende variabler) som särskilde

medlemmar från icke-medlemmar.

För delfråga 4 testades de fyra kategorierna (se Figur 3) som särskilde medlemmar och icke-

medlemmar. Det slutliga testet (regression) bestod av två kategorier av förklarande

(oberoende) variabler. Som beroende variabel undersöktes betalningsvilja som mättes genom

att medlemmarna svarade på (en skala 0-10) ”hur troligt är det att du kommer att fortsätta

stödja BSP”.

Figur 4 illustrerar att det inte fanns någon normalfördelning i svarsfördelningen för den

beroende variabeln. Detta beaktas vid resultatredovisningen.

9 Cronbach’s Alpha är ett reliabilitetsmått och mäter om variabler kan aggregeras till ett gemensamt index baserat på om variablerna mäter samma sak samt deras förväntade korrelation med varandra. Måttet bör överstiga 0,7 för att kunna skapa ett index av fler variabler.

• Relation värdesätts • Kvalitet i produkten är viktigt • Produkten konsumeras individuellt • Etablerad media brister i kvalitet

Figur 2: Diagram som visar inkomstnivåer för medlemmar respektive icke-medlemmar

Figur 3: Förklarande variabler

26

4.1.4 Procedur

En webbaserad enkät (bilaga 8) utformades

med hjälp av enkätverktyget Qualtrics för att

testa de hypoteser som utformades utifrån

den kvalitativa undersökningen. Enkäten

skickades ut via sociala medier, BSP:s

Facebooksida och BSP:s nyhetsbrev. Då

snöbollsurval användes saknades enkätens

svarsfrekvens.

De värden vi skulle få fram för BSP behövde

ställas i relationen till ett jämförelseobjekt.

Eftersom att respondenter kunde finnas i

hela Sverige och utgöras av personer i alla åldrar gjorde vi bedömningen att Dagens Nyheter

(DN) var det lästa medium som flest kände till och hade någon slags – om än en svag –

relation till.

Inledningsvis svarade respondenten på huruvida hen var betalande medlem i BSP eller inte

och därefter följde frågor till alla respondenter om etablerad media. Sedan följde frågor om

BSP till medlemmar och om DN till övriga. Avslutningsvis följde frågor om demografi (se

bilaga 8).

I enkäten ställdes både öppna och slutna frågor även om de slutna frågorna utgjorde en

majoritet. De slutna frågorna bestod av påståenden där respondenterna kunde ta ställning till

huruvida de instämde med ett påstående eller inte. Svaren angavs längs en elvagradig

intervallskala där det lägsta värdet var noll och det högsta var tio. Anledningen till att just en

elvagradig, udda skala användes var att respondenterna skulle få möjlighet välja ett neutralt

alternativ, dvs. att de varken instämmer eller inte instämmer med påståendet. Det udda antalet

steg förespråkas av flera forskare (Söderlund 2005). Argumentet som Söderlund (2005)

nämner är att det kan finnas respondenter vars åsikt inte omfattas av skalans ytterligheter och

därför måste det finnas en mittpunkt som gör det möjligt för dessa personer att besvara frågan

enligt sin individuella uppfattning.

Totalt innehöll enkäten 78 frågor. De demografiska frågorna ställdes i slutet för att undvika att

inleda hela enkäten med frågor som kan ses som känsliga (Söderlund 2005) och därigenom få

Figur 4: Stapeldiagram som visar fördelningen av svarsalternativen för medlemmar för den beroende variabeln betalningsvilja

27

respondenter att avsluta enkäten i förtid. Enkätfrågornas tydlighet prövades på våra

handledare och på två studiekamrater innan enkäten skickades ut till respondenterna. De

förbättringar och synpunkter som föreslogs togs i beaktande innan enkäten skickades ut.

4.1.5 Dataanalys

Bearbetningen av materialet från enkätundersökningen genomfördes i statistikprogrammet

SPSS Statistics. Signifikansnivån som valdes genom hela uppsatsen var fem procent då detta

ansågs vara en acceptabel nivå.

Ett av kraven för att parametriska t-tester ska kunna göras är att urvalet behöver bestå av över

30 respondenter – vårt urval var 65. Då ska urvalet kunna approximeras med en

normalfördelning, men då vi inte kunde anta att svaren för respektive enkätfråga var

normalfördelade gjordes även icke-parametriska tester.

I vår enkät fanns tre typer av frågor baserat på uppsatsen delfrågor 2 och 3: generella frågor

om media, frågor enbart om BSP samt frågor där medlemmars och icke-medlemmars svar om

BSP respektive DN kunde jämföras. För att jämföra medelvärden på de frågor där BSP-

medlemmar svarat om BSP och icke-medlemmar besvarat frågor om DN samt de generella

frågorna om media som samtliga svarat på, använde vi oss inledningsvis av dubbelsidiga t-test

(independent t-test) samt icke-parametriska Mann-Whitney U-test, i de fall där det fanns

liknande frågor för DN-kontrollgruppen. För att testa de hypoteser som berörde endast

medlemmar genomfördes enkelsidiga t-test (one sample t-test) samt det icke-parametriska

Wilcoxon signed-rank test. Där testade vi om medelvärdet för svaret var signifikant skilt från

värdet fem (och i vissa fall från värdet noll), vilket ansågs vara en acceptabel indikator på ett

neutralt svar (Söderlund 2005) med udda antal steg på mätskalan.

De icke-parametriska testerna visade samma utfall som de parametriska och vi kunde då

förkasta och bekräfta alla hypoteser på samma grund, utom i tre fall (indikeras med fotnot vid

testet). Vi har valt att utgå från det icke-parametriska testet i de fall där dessa testsvar skiljer

sig åt mellan testerna då vi ej kan anta normalfördelning.

Vissa av våra instanser var mer lämpliga att testa med korrelationstest. Då användes 0,6 som

det nedre gränsvärde för att fastställa om en stark korrelation existerade. Dessa går att finna i

bilaga 1.

28

För att besvara delfråga 4 genomfördes initialt korrelationsanalyser mellan de fyra oberoende

variablerna (se Tabell 5) och betalningsvilja. Både Pearsons och Spearmans

korrelationskoefficient undersöktes. Samtliga oberoende variabler korrelerade med den

beroende variabeln. En korrelationsanalys genomfördes även med instanser som särskilde

medlemmar och icke-medlemmar, och den beroende variabeln, både med Pearsons och med

Spearmans korrelation (se Tabell 5).

Det gjordes en linjär regressionsanalys

med de kategorier och de instanser som

var statistiskt signifikanta där de med

högst korrelation med den beroende

variabeln placerades först och därefter i

fallande ordning kategorier och instanser.

För att kunna göra en linjär

regressionsanalys behövde antaganden i

Figur 5 vara uppfyllda10.

Då det inte kan antas normalfördelning

och ej går att anta att det finns ett linjärt samband behöver resultatet från regressionsanalysen

betraktas med försiktighet. Beta-värden under 0,10 ansågs bidra med ett relativt litet

förklaringsvärde och uteslöts ur den slutgiltiga regressionsanalysen11.

4.1.6 Tillförlitlighet i studien

Reliabiliteten i enkätstudien antog vi stärktes genom att enkätfrågorna byggde på analysen i

den kvalitativa studien. Mediansvarstiden var 8,18 minuter, vilket ytterligare stärkte

reliabiliteten då det visade att respondenterna lagt ned tid på att svara på enkäten.

Anledningen till att mediansvarstid användes och inte genomsnittstid var att några

respondenter hade låtit enkäten vara öppen länge vilket höjde medelvärdet. För att testa om

den interna reliabiliteten var konsistent användes Cronbach’s Alpha (Bryman & Bell, 2007)

med ett undre gränsvärde om 0,7.

10 Hanna Berg. Tutoring seminar, Handelshögskolan i Stockholm den 13 november 2015 11 Då kategorin “Produkten konsumeras individuellt” samt alla de fyra instanserna (se Tabell 5) hade svaga beta-värden togs dessa bort helt ur regressionsanalysen. Således återstod de två kategorierna “Relationen värdesätts” samt “Kvalitet i produkten är viktigt”.

• X-värdena ska vara fixa tal • Mellan den beroende variabeln Y och den

oberoende variabeln X ska det finnas ett linjärt samband

• Urvalet behöver innehålla fler än 30 valida respondenter för att kunna approximeras med en normalfördelning

• De förklarande variablerna får inte ha ett perfekt linjärt samband

• X och Y ska vara oberoende av varandra på så vis att X inte får vara en del av Y

Figur 5: Nödvändiga antaganden vid linjär regression

29

Validiteten stärktes av att mätskalor som går i motsatt riktning (där det lägsta värdet noll

motsvarade “instämmer inte alls” eller liknande och det högsta värdet tio motsvarade

“instämmer helt och hållet”) används i hög utsträckning i forskningssammanhang och därför

kan antas vara beprövad (Söderlund 2005).

4.2 Resultat

Detta avsnitt ämnar undersöka följande delfrågor, formulerade i inledningen:

2. Vilka motivationsfaktorer och övriga faktorer särskiljer BSP:s medlemmar från de som inte är

medlemmar?

3. På vilket sätt särskiljer sig medlemmars uppfattning om BSP från ickemedlemmars

uppfattning om etablerade medier?

4. Vilka motivationsfaktorer förklarar explicit BSP:s medlemmars framtida betalningsvilja?

4.2.1 Skillnader mellan medlemmar och icke-medlemmar

Tabell 4 redogör för resultaten från hypotestesten. Tabellen visar för vilka av våra nio

hypoteser på kategorinivå ett som BSP:s medlemmar skiljer sig från DN-läsare (a). I det fall

ett index ej har gått att aggregera, se hypotes 5–9 i nedanstående tabell, har vi låtit en enskild

instans (från nivå tre) symbolisera den övergripande kategorin. Tabellen visar även i vilken

utsträckning våra hypoteser påverkar betalningsvilja (b). Den delen av resultatet redovisas i

4.2.2.

Hypotes Stöd fanns

Stöd saknades

Medelvärde BSP

Medel-värde DN

H1a Medlemmar upplever en värdefull relation till BSP i en högre utsträckning än icke-medlemmar upplever en värdefull relation till DN

ja 6.98 5.01

H1b Medlemmar som upplever en värdefull relation till BSP har högre framtida betalningsvilja

ja . .

H2a Medlemmar upplever att BSP levererar kvalitetsjournalistik i en högre utsträckning än icke-medlemmar upplever att DN levererar kvalitetsjournalistik

ja 8.24 6.68

H2b Medlemmar som upplever att BSP levererar kvalitetsjournalistik har en högre framtida betalningsvilja

ja . .

H3 Medlemmar upplever att BSP:s produkt konsumeras individuellt i en högre utsträckning än icke-medlemmar upplever att DN:s produkt konsumeras individuellt

ja (skild från 5)

6.37 .

H4a Medlemmar upplever att etablerad media brister i kvalitet i högre utsträckning än icke-medlemmar

ja 4.04 4.45

H4b Medlemmar som i högre utsträckning upplever att etablerad media brister i kvalitet har en högre framtida betalningsvilja

ja . .

30

H5 Medlemmar vill på ett altruistiskt sätt bidra till en bättre värld i en högre utsträckning än icke-medlemmar

[5.1.1 Medlemmar tycker att det är viktigare att reportagen finns än att ta del av varje reportage]

ja (skild från 5)

8.98 .

H6 Medlemmar tror att en kombination av finansieringsmetoder leder till en hållbar ekonomisk situation för BSP i högre utsträckning än icke-medlemmar

[6.2.2 Medlemmar upplever inte att mecenaters bidrag minskar BSP:s trovärdighet]

ja 5.05 4.13

H7a Medlemmar upplever att BSP levererar en relevant produkt i högre utsträckning än icke-medlemmar upplever att DN levererar en relevant produkt

[7.1.2 Medlemmar tycker att BSP:s utgivningstakt är lagom]

ja (skild från 5)

4.28 .

H7b Medlemmar som i högre utsträckning upplever att BSP levererar en relevant produkt har en högre framtida betalningsvilja

ja . .

H8a Medlemmar har en positivt präglad relation till enskilda journalister i högre utsträckning än icke-medlemmar har en positivt präglad relation till DN

[8.1.1 Medlemmar har generellt högt förtroende för enskilda journalister]

ja 8.23 7.23

H8b Medlemmar som har en positivt präglad relation till enskilda journalister har högre framtida betalningsvilja

ja . .

H9a Genom ett medlemskap i BSP önskar medlemmar påverka andras syn på dem

[9.2.1 Medlemmar upplever att ett medlemskap i BSP ger dem en positiv stämpel som early adopters]

ja (skild från 5)

7.31 .

H9b Medlemmar som genom sitt medlemskap i BSP önskar påverka andras syn på dem har en högre framtida betalningsvilja

ja . .

Tabell 4: Resultattabellen visar vad som driver BSP-medlemmars betalningsvilja och hur BSP-medlemmar skiljer sig från icke-medlemmar

Precis som i de intervjuer som genomfördes bekräftade BSP:s medlemmar att de har en nära

och särskild relation till BSP, något som skiljer dem åt från hur icke-medlemmar uppfattar sin

relation till DN. Relationen till DN präglas – i motsats till relationen till BSP – av låg

lyhördhet, lägre förtroende och en känsla av att som läsare eller prenumerant inte spela roll

för DN.

Enkäten visar också att BSP:s medlemmar tycker att de reportage de har tagit del av ger

perspektiv och bidrar med ny kunskap och analys i högre utsträckning än vad icke-

medlemmarna anser att DN bidrar med detsamma. Detta indikerar att BSP uppfattas ha högre

kvalitet på sin produkt. Även om svaren om DN visade på höga medeltal vad gällde deras

uppfattade seriositet och kompetens kunde vi i enkätundersökningen se att svaren om BSP

visade på än högre tal. BSP-respondenterna upplever, till skillnad från DN-respondenterna, att

31

den journalistik som mediet producerar är ideal och en förebild för andra medier. BSP-

medlemmar verkar också tycka att det är viktigare att BSP:s journalistik produceras än att de

själva tar del av varje reportage.

I jämförelse med kontrollgruppen brydde sig BSP:s medlemmar mer om hur verksamheten

finansierades. BSP-medlemmarna var generellt mindre kritiska till hur mecenaters bidrag och

annonsintäkter kunde påverka den journalistiska verksamheten.

BSP antogs utifrån intervjuerna befinna sig långt bort från medlemmarna i digitala termer,

men när detta sedan testades kvantitativt fanns det inget stöd för en sådan hypotes. Tvärtom

menade BSP:s medlemmar att det var lätt att via e-post och sociala medier få reda på när nya

reportage släpptes och även lätt att passa in läsningen i vardagsrutinen – lättare än vad DN-

respondenterna uppfattade kring DN. BSP-medlemmarna uppfattade även BSP:s

utgivningstakt som lagom.

Medlemmarna upplevde de att de gärna tog del av ett projekt i framkant – som BSP ansågs

vara – och därmed förmedlade en bild av sig själva som early adopters.

Resultatet gällande syn på det lästa mediet (BSP vs DN) kunde tolkas som att en majoritet av

respondenterna upplevde att etablerad media befann sig i en utveckling där de förlorade

allmänhetens förtroende. Däremot var det bara BSP:s medlemmar som upplevde att kvaliteten

försämras och att nivån av interaktionen med etablerade medier var för låg. BSP-medlemmar

skiljde sig också åt i sin syn på den enskilda journalisten, där medlemmarna i högre

utsträckning hade förtroende för enskilda journalister – troligen för att de med sitt

journalistikintresse och genom sitt medlemskap i BSP har kontakt med fler journalister. Värt

att säga är dock att BSP:s medlemmar inte i högre utsträckning än kontrollgruppen själva

bestod av journalister. De hade heller inte mer journalistdrömmar eller fler journalister i sin

närhet i jämförelse med kontrollgruppen.

Samtliga av uppsatsens resultat återfinns i bilaga 1. De icke-parametriska testerna visade

samma utfall som de parametriska, utom i tre fall12.

12 Dessa tre hypoteser var: 4.1.3, 4.2.1 och 7.1.1. När dessa tre hypoteser först testades med parametriskt t-test blev resultatet att hypotes 4.2.1 och 7.1.1 bekräftades, men när de icke-parametriska testerna gjordes för dessa blev resultatet att dessa förkastades. Detta ledde till att vi förkastade hypoteserna på fem procents signifikansnivå (se bilaga 1). Hypotes 4.1.3 () å andra sidan förkastades med det parametriska t-testet och bekräftades med det icke-parametriska testet.

32

4.2.2 Fråga 4: Vad förklarar framtida betalningsvilja?

Tabell 5 visar korrelationer mellan betalningsvilja och de oberoende variablerna, som består

av både kategorier och instanser. Instanserna härrör från enskilda frågor i studiens

enkätundersökning.

Graferna visar korrelationen mellan

de två oberoende

kategorivariablerna har med den

beroende variabeln. De streckade

cirklarna indikerar att det för

respektive korrelation existerar en

grupp med hög och en grupp med

låg korrelation till den beroende

variabeln13.

13 Vi testade att skära bort olika intervall i diagrammet men alla gav samma visuella resultat och därför gjordes bedömningen att värdet 6–7 för Figur 6 och 6,5–7,5 för Figur 7 var de mest lämpliga att skära bortför att visuellt kunna beskriva att resultatet kan delas upp i två grupper av medlemmar: de som inte värdesätter relationen högt och troligtvis inte kommer att fortsätta stödja samt de som värdesätter relationen högt och kommer att fortsätta stödja respektive de som prioriterar kvalitet högt och kommer att fortsätta stödja och de som inte prioriterar kvalitet och troligtvis inte kommer att fortsätta stödja.

Oberoende variabler

Korrelationsvärde med betalningsvilja

Relationen värdesätts* 0,682 Kvalitet i produkten är viktigt* 0,638 BSP en förebild för etablerad media 0,561 Medlemmen pratar med andra 0,541 BSP är spännande 0,534 BSP bidrar till ökad kvalitet i journalistiken

0,493

Produkten konsumeras individuellt* 0,478

Figur 7: Graf över korrelationen mellan den beroende och den oberoende variabeln

Tabell 5: Visar de tre kategorierna (*) och de fyra instanserna som primärt ingick i regressionsanalysen samt deras respektive korrelationsvärde med den beroende variabeln betalningsvilja

Figur 6: Graf över korrelationen mellan den beroende och den oberoende variabeln

33

Från regressionsanalysen kunde följande resultat utläsas:

Betalningsvilja = – 0,28 + 0,46 * Relationen värdesätts + 0,34 * Upplevd hög kvalitet. De två

variablerna som påverkade betalningsviljan hos medlemmar var Relationen värdesätts (b =

0,463, t(99) = 4,077, p < 0,000) och Upplevd hög kvalitet (b = 0,343, t(99) = 3,027, p <

0,004). Modellen hade ett högt förklaringsvärde (R2 = 0,52, F(3; 62) = 35,01, p < 0,05).

Konditionsindex är ett test på huruvida multikollineariteten, dvs. att variablerna korrelerar

sinsemellan, mellan de oberoende variablerna är problematisk eller inte. Detta värde skulle

vara under 20 för att multikollineariteten skulle vara accepterad. I vårt fall fick vi värden

under 20 (12,13 respektive 15,59), vilket tydde på att det var en accepterad grad av

multikollinearitet mellan de oberoende variablerna i vår regression.

5 DISKUSSION OCH SLUTSATS

Syftet var att undersöka Blank Spot Projects (BSP:s) affärsmodell och ta reda på hur den

betalande gruppen motiverade att de betalade för en produkt som de kunde få gratis samt att

se hur detta påverkade affärsmodellen. Vår förhoppning var att kunna dra slutsatser om

affärsmodellens långsiktiga hållbarhet vad gällde att bedriva journalistisk verksamhet. Därför

frågade vi: Varför fungerar Blank Spot Projects affärsmodell?

Först och främst fann vi att frågeställningen insinuerat att BSP:s affärsmodell fungerar. Det

skulle innebära att den genererar lönsamhet. Vid närmare efterforskningar har vi kommit fram

till att BSP brister vad gäller modellen för att finansiera verksamheten. Det finns ändock

teoretiska och praktiska lärdomar som studenter, forskare samt tidnings- och

tidskriftproducenter kan dra utifrån fallet BSP och dess affärsmodell.

En av våra delfrågor rörde vilka underliggande motivationsfaktorer som låg bakom viljan att

lösa medlemskap och på så vis stöttade BSP:s affärsmodell. Ett tydligt svar på detta var att

BSP som redaktion visade sig vara exceptionellt skickliga på att bygga en relation till sina

medlemmar. Däremot var de – i strid med sin ambition – inte lika skickliga när det gällde att

skapa samhörighet och relationer medlemmarna emellan. Baumeister & Leary (1995) lyfte

upp samhörighet som en av människans viktigaste drivkrafter, men i det här fallet verkade det

inte stötta BSP:s affärsmodell. Ytterligare underliggande motivationsfaktorer verkade vara

34

viljan att bidra med förbättringar till ett projekt som uppfattades som spännande och

nödvändigt. Den viljan tog sin grund i hedoniska och utilitaristiska drivkrafter.

När vi tittade på vilka motivationsfaktorer som skilde BSP:s medlemmar från icke-

medlemmar var relationen till BSP:s redaktion återigen en viktig del. Något som trädde fram

för BSP-medlemmar var oron för etablerad medias försämrade kvalitet, särskilt driven av

digitaliseringen. Slutligen särskilde sig medlemmarna även i den bemärkelsen att de – till

skillnad från icke-medlemmarna – var villiga att använda sin tid och sina pengar till att bidra

med förbättringar till produkten.

BSP-medlemmarna skilde sig också från DN-respondenterna i den bemärkelsen att de

uppfattade BSP:s reportage som en högkvalitativ produkt allt medan etablerad media i högre

utsträckning brast i kvalitet. BSP uppfattades som spännande, nyskapande och lyhörda medan

etablerad media istället ansågs vara traditionella, lite för vinstlystna och mer stängda för

interaktion. Samtidigt var förtroendet för BSP mycket högre än förtroendet för

jämförelsemediet DN.

Den regressionsanalys vi genomförde gav empiriskt stöd för att det fanns ett samband mellan

å ena sidan BSP:s förmåga att bygga relation och att hålla hög produktkvalitet och å andra

sidan medlemmars fortsatta betalningsvilja.

5.1 Diskussion av resultatet

5.1.1 Relationen till redaktionen

I vår studie ser vi att relationen mellan medlemmarna och BSP:s redaktion är en av de

faktorer som förklarar att affärsmodellen fungerar. Relationen liknar det Fiske (1992)

beskriver som gemensamt delande då medlemmarna upplever att de behandlas på ett jämlikt

sätt och har möjlighet till interaktion. Detta har uttryckts av flertalet intervjuobjekt och även

bekräftats i enkätundersökningen. Här spelar förtroendet för redaktionen in samt att

medlemmen upplever att hen är viktig för redaktionen. I denna typ av relation ser gruppens

medlemmar sig ofta som att de delar något gemensamt – intresset för journalistik. Parterna ser

det därför som fördelaktigt att vara altruistiska och tillmötesgående gentemot varandra (Fiske,

1992).

Att medlemmarna upplever relationen som jämlik ser vi har kopplingar till redaktionens

ambition om att bilda en folkrörelse – en rörelse som skulle kunna leva kvar även om

35

aktiebolaget BSP inte längre existerade. Denna relation kontrasterar starkt till den relation vi

ser att kontrollgruppen har med DN. Den liknar mer det som Fiske (1992) kallar

marknadsprissättning, där DN ger ut en tidning i utbyte mot att någon betalar, oberoende av

om det är prenumeranter eller annonsörer. Därför kan relationen gemensamt delande sägas

vara en faktor som påverkar människors betalningsvilja för journalistik på nätet.

Vi har också kunnat urskilja att relationen till viss del kan liknas vid auktoritetsrankning.

Medlemmarna uppfattar BSP som kompetenta, seriösa och har högt förtroende för såväl BSP

som för att BSP använder pengarna medlemmen har betalat in på ett ändamålsenligt sätt. Flera

intervjuobjekt nämner också att de helt och hållet saknar ett behov av att bestämma över

BSP:s inriktning eller journalistik, eftersom att de har full tillit till BSP. Därigenom skulle

man kunna uttrycka det som att redaktionen, i medlemmarnas ögon och i detta specifika

avseende, utgör en auktoritet och står högre i rang än medlemmarna. Därmed inger de ett

förtroende som medlemmen är beredd att betala för.

5.1.2 En upplevd högkvalitativ produkt

Ajzen (1991) menade att en persons intention, tillsammans med uppfattad kontroll, att utföra

ett visst beteende kommer att leda till att handlingen utförs. I detta fall kan vi ana att

medlemmarnas intention att fortsätta stödja BSP i kombination med deras ekonomiska

situation, vilken de anser vara stabil, gör att det ekonomiska stödet för BSP kommer att

upprätthållas. Ajzen (1991) diskuterade vidare att det viktigaste för ett särskilt beteende inte

är den faktiska förmågan utan snarare den uppfattade förmågan. I enkätundersökningen

uppger de flesta att de uppfattar sin ekonomiska situation som stabil, trots att den i vårt

resultat visar sig vara exakt lika stabil som hos DN-respondenterna. Vi tolkar ändå detta som

att de gör bedömningen att de utifrån sina resurser har möjlighet att agera som de önskar och

därför kan och vill fortsätta att stödja BSP.

Den subjektiva normen verkar inte spela roll för BSP:s medlemmar, vilket bekräftar att det

inte alltid är alla faktorer som styr intentionen (Ajzen 1991). Medlemmarna talar inte om BSP

med sina anhöriga i någon större utsträckning och lyckas heller inte rekrytera familj och

vänner till att bli medlemmar. Här verkar normen inte spela någon större roll för fortsatt

betalningsvilja – deras bekantskapskrets känner knappt till BSP. Vi utesluter därför att den

subjektiva normen skulle ha någon inverkan på deras intention att fortsätta stödja BSP.

36

Ajzen (1991) menar att en positiv inställning eller attityd till en bestämd handling ökar

sannolikheten att man utför handlingen. Medlemmarna kan sägas ha en positiv inställning till

BSP:s produkt, som de upplever som högkvalitativ och trovärdig, vilket skulle kunna bidra till

en positiv inställning att vilja betala för den. Den attityden föder i sin tur intentionen till

beteendet att faktiskt fortsätta att stödja BSP. Flertalet medlemmar upplever att de litar helt på

att pengarna de betalar in går till det ändamål de är avsedda för vilket även visar på en positiv

attityd gentemot BSP som organisation.

Det vi kan se hos medlemmarna är att deras aktiva och medvetna handling att bidra med

ekonomiskt stöd till BSP utförs med hänsyn till deras syn på produkten i helhet. Attityden har

formats av tidigare händelser – Martin Schibbyes fängelsevistelse i Etiopien – likväl som den

upplevda kvaliteten i varje artikel. Att kvaliteten uppskattas och att det finns ett förtroende för

redaktionen främjar intentionen till beteendet att betala för reportagen och medlemskapet.

Alltså kan attityden om en upplevd högkvalitativ produkt generera beteendet att betala för

produkten (Ajzen 1991). BSP:s medlemmar upplever i hög utsträckning att de genom att ta

del av BSP:s produkt, både reportage men även nyhetsbrev och följandet i Facebookgrupper,

ökar sin kunskapsnivå, får ta del av fler och viktiga perspektiv och en djupare analys. Detta är

troligen ett viktigt skäl till att medlemmar är villiga att fortsätta stödja BSP i deras arbete.

5.1.3 En inre och närmast existentiell motivation att bidra

Ett sätt att förstå BSP:s medlemmars drivkraft är att förstå hur de ser på mediernas negativa

utveckling och kopplar detta till risken för att delar av samhället också utvecklas i oönskad

riktning.

Medlemmarna är i högre grad än kontrollgruppen samhällsintresserade och

nyhetsintresserade. I sin vardag använder de journalistiken som medel för att svara mot dessa

intressen. Uppsatsens resultat pekar mot att de upplever att journalistiken blir av allt sämre

kvalitet. Ryan & Deci (2000) lyfter i sin artikel ofta fram hur inre motivation stammar ur

positiva känslor – i detta fall kan det vara nyhetens behag, att delta i ett projekt i framkant, att

se en ny spännande affärsmodell växa fram – men resultatet i uppsatsen pekar på att det också

finns negativa känslor bakom drivkraften att ekonomiskt bidra till BSP.

Resultaten pekar på att medlemmen tycker att etablerad media idag har flera problem, där de

flesta och mest avgörande har sin grund i svårigheten att hantera digitaliseringen. De menar

att etablerade medier mäter sin framgång i antal klick och förmåga att producera artiklar

37

snabbt vilket gör att kvaliteten blir lidande. Medlemmen är också medveten om att

digitaliseringen kommer att fortsätta och kanske öka i takt, vilket gör att oron för en allt sämre

kvalitetsjournalistik kan tillta. Flera intervjuobjekt tar upp mediernas likriktning, dvs. att de

anser att medier i för hög grad tar intryck av varandra och skriver om samma sak istället för

att göra en egen analys och/eller ta fram en egen vinkel. De menar att detta även leder till att

etablerade medier i för hög grad fokuserar på enbart en nyhet/händelse åt gången.

Att bidra till BSP verkar för medlemmen vara ett sätt att lätta på det inre negativa trycket

kring att journalistiken försämras. Då bidraget är frivilligt, i den bemärkelsen att du utan

betalningen skulle kunna tillgodogöra dig materialet, och något du gör utan att någon i din

närhet nödvändigtvis är medveten om din handling, kan agerandet tolkas som något som drivs

av inre motivationsfaktorer. BSP blir i mångt och mycket en lösning på medlemmens inre oro

för journalistiken. BSP uppfattas som spännande och medlemmen uppskattar att de testar en

ny affärsmodell. Medlemmen uppfattar även BSP som en förebild för etablerad media och att

den journalistik de producerar är nära idealet för journalistik. Belöningen för ditt handlande

blir då att du själv känner dig förvissad om att kvalitetsjournalistiken och därmed samhället

förbättrats. På så sätt tar du kontroll över situationen, vilket Ryan & Deci (2000) beskriver

som avgörande. Att medlemmen dessutom menar att det är viktigare att betala för att

reportagen finns än att de själva tar del av varje reportage – och på så sätt får en konkret

produkt tillbaka – indikerar också att det är inre motivationsfaktorer, snarare än yttre, som styr

beteendet.

Sammanfattningsvis kan man säga att uppfattningen om att etablerad media försämras och

den oro som detta medför kring hur ett samhälle ska fungera, utan kvalitetsjournalistik, driver

upp betalningsviljan för BSP eftersom att BSP ses som en motvikt till den rådande

utvecklingen.

5.1.4 Social samhörighet motiverar ej medlemskap i BSP

Baumeister & Leary (1995) lyfter fram social samhörighet som en av de viktigaste

drivkrafterna för en individ att agera på ett visst sätt. Trots BSP:s ambition och förhoppningar

på en social rörelse kopplat till kvalitetsjournalistik kan vi i våra resultat inte se något som

tyder på att social samhörighet med andra medlemmar är avgörande eller ens viktigt. Av de

som intervjuats är det ingen som känner någon annan som är medlem och det verkar inte

heller finnas någon drivkraft att lära känna andra medlemmar. Medlemmarna verkar få utlopp

för sitt behov av social samhörighet på andra platser än i relation till andra medlemmar i BSP.

38

BSP:s ledning nämner att de anar en tendens att medlemmar till viss del vill hålla

medlemskapet exklusivt, men medlemmar menar tvärtom att de i hög grad bjuder in vänner

och bekanta – som de tror är intellektuellt intresserade snarare än socialt motiverade – att bli

medlemmar i BSP. Trots inbjudan till vänner och bekanta verkar de inte uppfatta det som att

BSP är något man engagerar sig i tillsammans. Det verkar inte heller som att de som blir

rekommenderade att gå med i BSP heller tar steget och gör detta – något som ytterligare visar

på avsaknaden av social samhörighet kopplat till just BSP. Detta är intressant då det går emot

vad Baumeister & Leary (1995) hävdar är en av människans mest grundläggande drivkrafter.

Den sociala samhörighet som finns verkar snarare existera i riktningen från den enskilde

medlemmen till redaktionen och från redaktionen till medlemmarna som kollektiv, så som det

beskrivits ovan.

5.1.5 Användarledd innovation bidrar till användarvänlig produkt

Von Hippel (1986) menar att ett företag tjänar på att ta tillvara användarnas/kundernas

innovationskraft när de utvecklar sin produkt. BSP har lyckats skapa ett klimat där

användaren uppmuntras till och vill bidra till BSP:s utveckling. Möjligen skapas detta tack

vare finansieringsmetoden crowdfunding för att det då blir tydligare att det är ett antal

personer som går samman och finansierar en produkt av en part de har en relationen till

snarare än ett antal personer som oberoende av varandra köper en produkt från en anonym

part.

När användarledd innovation är som mest framträdande är det tydligt att det är användaren

som tagit initiativ till produkten och att en producent sedan skapar produkten. I BSP:s fall är

det dock tydligt att det är producenten som är initiativtagaren. Inte desto mindre kan vi i

intervjuer med producenten se att producenten är intresserad av och lägger stort värde vid

användarens deltagande. Från medlemmarnas håll är ett tecken på deras roll som användare

att de i högre grad (än DN-läsare) ser sig som deltagare än betraktare, trots att resultatet även

visar på låga nivåer av deltagande. Det kan också avspeglas i att BSP:s medlemmar känner

större engagemang för BSP än vad kontrollgruppen gör för DN. I intervjuer och i enkäten

framkommer dessutom att flera medlemmar upplever BSP som ett spännande experiment som

de vill följa. Detta kan tolkas som att de ser på BSP som något ofärdigt som kan formas (av

medlemmar och producenter) och bekräftar därmed ytterligare deras roll som

användarinnovatörer.

39

Enligt Von Hippel (1986) är det de användare som har störst behov av en viss produkt – de

s.k. ledande användarna (lead users) – som bidrar med kunskap och idéer för att utveckla

produkten. Våra resultat är i linje med detta. De personer som väljer att bidra till BSP

kombinerar åsikten om att etablerad media levererar allt sämre kvalitet samtidigt som de ser

på sig själva som mer samhällsintresserade och nyhetsintresserade än gemene person. Deras

motivation att bidra till ett projekt som BSP blir därför starkare än om de inte hade känt på det

viset. Vi anar att de som blir medlemmar i BSP motsvarar de som ett traditionellt företag (där

alla som vill ta del av produkten måste betala) hade kallat ledande användare. BSP har helt

enkelt lyckats ringa in de personer som uppfyller båda dessa kriterier och lyckats konvertera

en del av dem som är läsare till medlemmar (se Figur 9). För att förstå potentialen i BSP:s

affärsmodell vore det intressant att ta reda på hur stor andel av befolkningen som möter dessa

kriterier. En risk med detta kundsegment är dock

att det minskar i antal i takt med att etablerad

media blir bättre på att hantera digitalisering och

därmed ökar kvaliteten på sin produkt.

I likhet med slutsatser av Stock et al. (2013) om

varför användare vill bidra finner vi att motiven

bakom detta är utilitaristiska, hedoniska och/eller

lärorika. Medlemmen menar att den dels gör det

för att bidra till att journalistiken och samhället

förbättras. Medlemmen bidrar också för att hen

upplever BSP som spännande att följa. Slutligen

väljer medlemmen att bidra för att den lär sig av BSP, både genom att läsa reportagen och

genom att följa det journalistiska arbetet bakom kulisserna.

Att BSP i högre utsträckning än etablerade medier är en digital produkt menar von Hippel i en

intervju är ytterligare en bidragande orsak till ökad grad av användarinnovation (Eric von

Hippel on innovation 2016-04-25). BSP är helt enkelt mer tillgängliga för feedback då

kostnaden för användaren att ge feedback sjunker när feedbacken ges digitalt.

BSP:s fokus på användarnas input bidrar möjligen även till att BSP är användarcentrerade,

dvs. att de har hög grad av fokus på hur medlemmen/användaren ska ta emot deras produkt.

Detta kan kontrasteras mot etablerad media som skulle kunna anses vara mer

producentcentrerade, dvs. fokuserade på att komma ut med texter och material oavsett hur

Figur 9: Illustration av populationerna som utgör BSP:s betalande medlemmar, tillika ledande användare

40

dessa tas emot av användaren/läsaren samt fokuserade på att på sin egen kammare utveckla

sin produkt. Alternativt kan det vara så att etablerade medier i för hög grad fokuserat på sin

andra, och tidigare mer inkomstbringande, användargrupp – annonsörerna. Detta har då lett

till att fokus flyttats från läsarens upplevelse, vilket BSP:s läsare uppfattar som en

kvalitetsförsämring.

5.1.6 Affärsmodellen brister på intäktssidan

Enligt Al-Debei et al. (2008) krävs att affärsmodellens fyra pelare samverkar för att ett företag

ska generera lönsamhet. I BSP:s fall är det tydligt att kärnprodukten har ett värde för kunden.

Värdet är till och med större än det faktiska värde som reportaget som sådant erbjuder.

Organisationen är också riggad på ett sådant sätt att de kan leverera produkter så som det är

utlovat. Organisationens externa nätverk med frilansjournalister och andra underleverantörer

visar tecken på att fungera särskilt väl då stor hänsyn tas till frilansjournalisternas

arbetsvillkor. Det är på den sista pelaren – modellen för att finansiera verksamheten – som

BSP och därmed affärsmodellen brister. De bidrag som lämnas av mecenater, ett företag och

medlemmar verkar inte räcka för att på sikt generera lönsamhet i företaget. Därför är det svårt

att hävda att den alternativa affärsmodell som BSP använder sig av är en för ändamålet

fungerande modell.

5.1.7 Annan möjlig förklaring till att affärsmodellen fungerar

Denna studie är gjord utifrån BSP, ett företag som endast har existerat i lite över ett års tid,

och där en av huvudfinansiärerna har bidragit med 40 procent av intäkterna det första

verksamhetsåret och utlovat att bidra med 500 000 kr per år de närmsta fyra åren. Då det inte

fanns möjlighet att intervjua personen bakom den största intäktskällan och försöka utröna

vilka motiv som låg bakom dennes betalningsvilja är det svårt att säkerställa att

betalningsviljan för de övriga medlemmarna är det som driver modellen och gör att

verksamheten fortlever. I vår studie erhåller variabeln “Troligt att fortsätta stödja” eventuellt

ett lågt förklaringsvärde och blir en än mindre central komponent i en fungerande

affärsmodell.

För att skapa sig en helhetsbild över BSP:s framtidsförutsättningar hade BSP behövt studeras

under en längre tidsperiod. Det hade även varit nödvändigt att intervjua huvudfinansiären,

trots att vi anser att konsumentperspektivet är viktigare för att förstå implikationerna för andra

tidningar och tidskrifter. Det som dessutom talar mot att affärsmodellen fungerar i längden är

att BSP i april 2016 öppnat upp för delägarskap där man, mot en summa, kan bli delägare i

41

bolaget. Detta kan tyda på att det är svårt att crowdfunda löpande journalistisk verksamhet

och att andra – mer traditionella – finansieringsmetoder kompletterar crowdfunding så att

verksamheten på sikt kan leva vidare.

5.2 Diskussion av undersökningsmetod

5.2.1 Kvalitativ datainsamling

I en av våra bokade intervjuer med en icke-medlem (intervjuobjekt 12) framkom det under

intervjun att personen i fråga var medlem (eftersom att hen betalat mer än 500 kr i den

inledande crowdfundingkampanjen) men att hen själv inte uppfattade sig som en sådan.

Inledningsvis fick intervjuobjektet frågor från intervjuguiden till icke-medlemmar, men så

snart det var klarlagt att personen de facto var medlem övergick intervjuaren till guiden för

medlemmar. Detta har troligen endast haft en mindre påverkan på det kvalitativa resultatet.

Det går dock inte att utesluta att BSP-medlemmar i den kvantitativa enkätundersökningen

ansett sig vara icke-medlemmar och därmed fått svara på frågor om DN. I efterhand kan vi

konstatera att detta hade gått att undvika genom enkel fråga om huruvida respondenten läst

något av BSP:s reportage.

Det finns en risk att de medlemmar som ställde upp på intervjuerna är positivt inställda till

BSP och redan så pass “frälsta” att det inte hade gjort något om relationen till redaktionen var

obefintlig eller om produkten inte ansågs vara högkvalitativ i alla lägen; de skulle fortfarande

vilja betala för att stödja projektet. Vi kan inte säga att de vi intervjuade var representativa för

hela medlemsbasen då vi saknade demografisk jämförelsedata över resten av medlemmarna.

Sammanlagt fyra intervjuer genomfördes på platser som kan klassas som icke-neutrala –

intervjuobjektens arbetsplatser respektive hem. Detta kan ha medfört att personernas svar

skiljt sig från vad de skulle svarat om de befann sig i en mer neutral miljö. Å andra sidan finns

det en chans att svaren som gavs var mer uppriktiga och ärliga eftersom personerna eventuellt

kände sig säkrare i en miljö de kände väl till sedan tidigare. Intervjuerna med Brit Stakston,

Martin Schibbye och Nils Resare behöver vi betrakta med viss försiktighet då dessa tre

personer troligtvis vill ge en positiv bild av BSP. Denna förmedlade bild kan då inte tolkas

som helt objektiv. Vi tog hänsyn till det i intervjuerna med dem.

Söderlund (2005) menar att reliabiliteten i en intervjusituation stärks när mer än en intervjuare

närvarar vid intervjuerna. Trots att vi är överens med Söderlund om hans påstående har vi

pga. tidsbrist frångått denna rekommendation. Ytterligare en varningsflagg kan höjas rörande

42

bristande kodning då kategori två och kategori sju kan uppfattas som lika, kategori tre och

kategori sex ej tydligt kopplar till forskningsfrågan samt då fem av våra nio övergripande

kategorier ej gått att aggregera till index.

5.2.2 Kvantitativ datainsamling

Den mätskala vi bestämt oss för att använda, med ett udda antal steg, har fått kritik av en del

forskare (Söderlund 2005). Udda mätskalor kan enligt Söderlund (2005) få människor att ange

mittenalternativet när de saknar uppfattning om en fråga trots att avsaknad av en uppfattning

ju skiljer sig från att ha en neutral inställning. I de fall respondenter vill svara ”vet inte” kan

de, om det saknas ett sådant alternativ, välja mittenalternativet. Som enkätkonstruktör bör

man därför ha ett alternativ som fångar upp alternativen “vet inte” och “ingen uppfattning”

(Söderlund 2005). Detta saknades i vår enkät. Fördelen med ett jämnt antal steg, som

Söderlund (2005) nämner, är att respondenten tvingas ta ställning till ett påstående och därför

förenklar forskarens arbete med att se tendenser i datamaterialet.

I denna studie har vi – när det saknats jämförelsefrågor – genomfört ett antal enkelsidiga t-

tester där vi utgått från att värdet fem är neutralt. Det innebär att vi gjort tolkningen att

respondenten, när den anger fem som svar, förhållit sig neutral till ett visst påstående och att

vi, vid värden skilda från fem, kunnat bekräfta eller förkasta hypoteser. Söderlunds (2005)

kritik mot mittenalternativ skulle kunna tillämpas även här och innebära att en del av våra

resultat bör tolkas med försiktighet.

Insamlingsmetoden snöbollsurval kan ha bidragit till att våra enkätdata ej är representativa för

respektive population, men då själva begreppet population under vissa omständigheter kan

anses vara problematiskt anser Bryman & Bell (2007) att det ändå kan vara en relevant metod

att använda sig av i en kvantitativ studie. En risk som finns är dock att de personer som är

mest engagerade i BSP också är de som väljer att svara på enkäten, varpå resultatet får en mer

positiv prägel än vad som hade varit fallet om urvalet varit representativt. Vi kan heller inte

fastställa huruvida BSP:s medlemmar som deltagit i enkäten är representativa för hela

medlemspopulationen då BSP själva ej har tillgång till demografiska kontrolluppgifter.

Troligen hade också en än högre svarsfrekvens genererat ett mer representativt urval.

För att ytterligare stärka validiteten i vårt resultat borde vi i samband med enkätens

utformning adderat ytterligare variabler för att stötta upp regressionsanalysens beroende

variabel. I det resultat vi nu kan se är den beroende variabeln ej kontinuerlig eller

43

normalfördelad då en majoritet har angett ett högt värde. Detta gör det svårare att förstå på

vilket sätt andra faktorer driver fortsatt betalningsvilja, då det finns väldigt lite varians att

förklara. Vi har också använt oss av endast en fråga när betalningsviljan testades vilket, enligt

Söderlund (2005), är ett relativt svagt mått. Bättre styrka och validitet hade gått att få om

samma sak mätts med tre frågor som ställts på lite olika sätt. I vår studie har vi utgått från att

det är betalningsviljan från medlemmar som gör att BSP:s affärsmodell fungerar. Det hade

också varit klokt att testa andra beroende variabler för att på så sätt få en än mer rättvisande

bild av vad det är som driver modellen.

Vi har fått indikationer på att några av de som genomfört enkäten har upplevt vissa frågor

som slutna eller alltför nischade och även i vissa fall oklara. Skälet till detta – men som ej

framgått till respondenterna – är att enkätens syfte var att bekräfta eller dementera ett antal

redan fastställda hypoteser snarare än att utforska ett nytt fält. För att ytterligare stärka

reliabiliteten i enkätundersökningen kunde vi ha adderat frågor på slutet rörande hur enkäten

uppfattades i termer av tydlighet och formuleringar. Detta för att kunna utläsa och i vår

bedömning kunna väga in huruvida respondenterna ansåg enkäten enkel att besvara eller inte.

5.3 Implikationer

Kommersiellt drivna tidningar och tidskrifter kan dra nytta av att studera BSP, även om det är

svårt att hävda generaliserbarhet då BSP endast är ett enskilt fall. Främst kan de lära av BSP:s

sätt att bygga relation med sina läsare och medlemmar. Andra verksamheter kan också lära av

BSP:s användarcentrering som i sig gynnar relationsbyggandet, men också bidrar till en mer

efterfrågad produkt. BSP är också ett exempel på hur kvalitetsjournalistik och digitalisering

kan gå hand i hand och att medlemmar och läsare – om än inte i tillräcklig utsträckning –

belönar detta. Tidningar och tidskrifter kan bära med sig att journalistik på digitala

plattformar inte behöver vara synonymt med sänkta journalistiska ambitioner, låg kvalitet

eller obefintlig betalningsvilja från konsumenternas håll.

Konsumentmarknadsföringen och konsumentpsykologin kan lära sig av BSP vad gäller

marknadsföring av digitala och priskänsliga produkter. Socialpsykologins motivationsteori

kan använda fallet BSP för att än bättre förstå hur människors yttre och inre drivkrafter är

kopplade till deras konsumtion. Journalistiken kan utifrån BSP titta vidare på hur relation med

enskilda journalister eller en redaktion påverkar läsviljan. Forskningsfältet kring användarledd

innovation och crowdfunding har i BSP fått en anledning att bättre försöka förstå hur dessa

44

två fenomen göder varandra. Slutligen kan affärsstrategiområdet av BSP lära sig mer om hur

en produkt med ett referenspris nära noll kan positionera sig på en marknad.

5.4 Förslag till vidare forskning

En stor del av BSP:s intäkter härrör från en mecenat. Vi har sökt den här personen för en

intervju utan att lyckas. Andra studier skulle kunna ta reda på vad som motiverar en sådan

mecenat och om mecenaters bidrag är ett hållbart sätt att finansiera tidningar och tidskrifter

och vad det i sådana fall får för konsekvenser.

I mars/april lanserade BSP möjligheten till delägarskap i tidningen. Delägarskapet kom alltså

till efter att denna uppsats påbörjats och har därför inte inkluderats i studien. Det skulle alltså

kunna vara intressant att ta reda på hur aktieägarskapet påverkar BSP:s intäkter och

verksamhet.

I vårt teoriavsnitt återfinns Baumeister & Learys (1995) teori om samhörighet som

motivationsfaktor och Ajzens (1991) teori om subjektiva normers påverkan på individers

agerande, men genom hela vår studie kan vi se att andra människor utgör en liten påverkan på

de undersökta objektens agerande. Ytterligare studier skulle kunna bekräfta eller dementera

detta och eventuellt gräva djupare i hur social samhörighet spelar roll eller inte spelar roll när

det kommer till digitala produkter.

45

6 REFERENSLISTA

Aaker, J. Akutsu, S. 2009. Why do people give? The role of identity in giving. Stanford

University. Hitotsubashi University. Journal of Consumer Psychology. Vol. 19. 267-270.

Ajzen, I. 1991. The theory of planned behaviour. Organizational Behavior and Human

Decision Process. 50. 179–211.

Al-Debei, M. M., El-Haddadeh R., Avison, D. 2008. Defining the business model in the new

world of digital business. Brunel University, ESSEC Business School.

Andersson, K. 2014. Vad är svaret på tidningsdöden?: En kvalitativ studie om unga

universitetsstudenters nyhetskonsumtion. Linnéuniversitetet.

Andersson, M., Östholm, M. 2010. Morgontidning, gratistidning eller ingen alls?: En

undersökning av Södertäljeungdomars tidningsläsning. Södertörns Högskola.

Arrese, Á. 2015. From Gratis to Paywalls: A brief history of a retro-innovation in the press's

business. Journalism Studies, 16 April 2015, 17p.

Baumeister, R., Leary, M. 1995. The Need to Belong: Desire for Interpersonal Attachments as

a Fundamental Human Motivation. Case Western University. Wake Forest University.

Psychological Bulletin. Vol. 117. No. 3. 497-529

Berg, A., Lidquist, M. 2011. Att anpassa en tidskrifts utformning till surfplattor. Linköpings

Universitet.

Berger, B., Matt, C., Steininger, D. M., Hess, T. 2015. Paper or Screen – Differences in

Customer Preferences and Willingness to Pay between Traditional and Digital Content

Services. Paper presented at 48th Hawaii International Conference on System Sciences,

Hawaii.

Blank Spot Project (2016). www.blankspotproject.se [2016-02-08]

Bryman, A. 2012. Social research methods. New York: Oxford University Press Inc.

Bryman, A., Bell, E. 2007. Business research methods. New York: Oxford University Press

Inc.

46

Canavilhas, J. 2015. New media, new ecosystem. Profesional de la Informacion, Volume 24,

Issue 4, 357-362.

Carlsson, U. & Facht, U. (2014). Mediesverige 2014. Göteborg: Göteborgs Universitet.

http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/publikationer-hela-pdf/mediesverige_2014.pdf

Cook, C., Sirkkunen, E. 2013. What's in a niche? Exploring the business model of online

journalism. Journal of Media Business Studies, Volume 10, 63-82.

Fiske Page, A. 1992. The Four Elementary Forms of Sociality: Framework for a Unified

Theory of Social Relations. University of Pennsylvania. Psychological Review. Vol. 99. No.

4. 689-723.

Gerber, E., Hui, J. 2013. Crowdfunding: Motivations and Deterrents for Participation.

Northwestern University, Illinois. Jian, L., Usher, N. 2014. Crowd-Funded Journalism.

Journal of Computer-Mediated Communication, Volume 19, 155-170.

Granström, K. (2016). Blank Spot tappar många medlemmar. Journalisten, 9 maj.

http://www.journalisten.se/nyheter/blank-spot-samlar-nya-miljoner-men-tappar-

prenumeranter

Hunter, A. 2015. Crowdfunding independent and freelance journalism: Negotiating

journalistic norms of autonomy and objectivity. New Media and Society, Volume 17, 272-

288.

Jian, L., Shin, J. 2015. Motivations Behind Donors' Contributions to Crowdfunded

Journalism. Mass Communication and Society, Volume 18, 165-185.

Kammer, A., Boeck, M., Hansen, J.V., Hauschildt, L.J.H. 2015. The free-to-fee transition:

Audiences' attitudes toward paying for online news. Journal of Media Business Studies,

Volume 12, 107-120.

Karlsson, O. 2014. Att erbjuda nyheter på surfplattor i framtiden: En marknadsanalys av

nyhetstidningars digitala närvaro i surfplattor. Kungliga Tekniska Högskolan.

Larralde, B., Schwienbacher, A. 2010. Crowdfunding of small entrepreneurial ventures. In:

o.A. (ed.): Handbook of entrepreneurial finance. Oxford: Oxford University Press.

Forthcoming.

47

Lauberts, E., Björn, C. 2010. Svensk Dagspress - Dressed for Success?: En kvalitativ

undersökning om dagstidningens framtida utveckling i sökandet efter en fungerande

affärsmodell. Linnéuniversitetet.

Lin, C. C. 2014. Effect of convergence in the transformation of traditional newspapers: A

comparative study on the New York Times and the Guardian. Mass Communication

Research, Issue 120, 1-46.

Lindgren, J., Björnfot, M. M. 2013. Klarar tidningen det digitala trycket?: En enkätstudie om

tidningsföretagens framtida möjligheter. Umeå Universitet.

Manfredi Sánchez, J.L., Rojas Torrijos, J.L., Herranz de La Casa, J.M. 2015. Entrepreneurial

journalism: Sports journalism in Spain. Revista Latina de Comunicacion Social, Volume 70,

69-90.

McDowell, W. S. 2011. The brand management crisis facing the business of Journalism. JMM

International Journal on Media Management, Volume 13, Issue 1, 37-51

Myndigheten för Radio och TV (2015). Medieutveckling 2015.

http://www.mprt.se/documents/publikationer/1/medieutveckling-2015-webb.pdf [2016-02-08]

Petersson, Ö. 2015. Ligger det tidskrifter i dödens väntrum?: En fallstudie om skandinavisk

tidskriftindustris beredskap för att strategiskt möta en digitalt publicerad marknad.

Högskolan Dalarna.

Presstödsförordning 1990:524. Stockholm: Kulturdepartementet.

Presstödskommittén (2013). Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66).

Stockholm: Kulturdepartementet.

Punj, G. 2013. The relationship between consumer characteristics and willingness to pay for

general online content: Implications for content providers considering subscription-based

business models. University of Connecticut.

Requejo-Alemán, J. L., Lugo-Ocando, J. 2014. Assessing the Sustainability of Latin

American Investigative Non-profit Journalism. Journalism Studies.

Rienecker, L., Stray Jörgensen, P. 2008. Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber AB.

48

Rodríguez Gomez, E. Sandavol-Martín, M. 2016. Interest and willingness to pay for

investigative reporting: a solution for the crisis of journalism? Communication & Society.

Vol. 29. No. 1. 1-19.

Rogers, E.M. 1983. Diffusion of innovations. New York: The Free Press.

Rothmann, W., Koch, J. 2014. Creativity in strategic lock-ins: The newspaper industry and

the digital revolution. Technological Forecasting and Social Change, Volume 83, Issue 1, 66-

83.

Ryan, R. Deci, E. 2000. Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic

Motivation, Social Development, and Well-Being. University of Rochester. American

Psychologist. Vol. 55. No. 1. 68-78

Schytt, A., Bakalarska, A. 2014. Om papperstidningen fo ̈rsvann hade han fa ̊tt psykos - En

kvalitativ studie om tidningsdo ̈den och unga universitetsstudenters nyhetskonsumtion.

Linnéuniversitetet.

Shaughnessy, H. (2016). Eric Von Hippel on Innovation; Life Cycle Processes.

Innovationmanagement.se [blogg], 2011.

http://www.innovationmanagement.se/2011/02/21/eric-von-hippel-on-innovation/ [2016-04-

25]

Stock, R. M., Oliveira, P., Von Hippel, E. 2011. Users as Service Innovators: The case of

banking services. Research Policy 40, no. 6.

Stock, R. M., Oliveira, P., Von Hippel, E. 2013. Impacts of Hedonic and Utilitarian User

Motives on the Innovativeness of User-Developed Solutions. Darmstadt University of

Technology, Católica Lisbon School of Business and Economics, Massachusetts Institute of

Technology (MIT).

Svanberg, P. (2013) Digitalisering, vad menas? http://www.tnc.se/digitalisering-konkret-

omvandling-till-nollor-och-ettor-eller-allmaent-oekande-av-datoranvaendandet.html [2016-

02-08]

Svensson, E., Aziz, Y. 2015. Tidningsdöden: En studie om lokalpressens överlevnad i det

digitala Sverige. Uppsala Universitet.

49

Sveriges Tidskrifter. Branschfakta. http://sverigestidskrifter.se/branschfakta/tidskriftsfakta

[2016-04-29]

Söderlund, M. 2005. Mätningar och mått – i marknadsundersökarens värld. Malmö: Liber

AB.

Alexa (2016). The Top 500 Sites on the Web. http://www.alexa.com/topsites [2016-02-08]

Trappel, J. Steemers, J. Thomass, B. 2015. European media in crisis, values, risks and

policies. Abingdon: Taylor and Francis Inc.

Trost, J. 2010. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Von Hippel, E. 1986. Lead users: A source of novel product concepts. Management Science.

Vol. 32, No. 7. 791-805.

Von Hippel, E., de Jong, J. P. J., Flowers, S. 2011. Comparing Business and Household

Sector Innovation in Consumer Products: Findings from a Representative Study in the UK.

MIT, Erasmus University.

Zagadou, C. B., 2012. Magasinets sköna, nya värld: Så förändras journalistiken i klivet från

papper till surfplatta. En studie av Svenska Dagbladets Ipadmagasin Insikt. Södertörns

Högskola.

50

7 BILAGOR

Bilaga 1: Hypotestabell

Bilaga 2: Beskrivning av våra nio övergripande hypoteser

Bilaga 3: Intervjuguide till intervju med medlem

Bilaga 4: Intervjuguide till intervju med icke-medlem

Bilaga 5: Intervjuguide till intervju med journalist

Bilaga 6: Intervjuguide till intervju med marknadsförare

Bilaga 7: Transkriberade intervjuer

Bilaga 8: Enkätundersökning

8. BILAGOR Bilaga 1: Hypotestabell Grön färg på nivå 1 betecknar att ett index har skapats. Röd färg på nivå 1 betecknar att ett index har ej har kunnat skapas. Blå färg i kolumnen ”Hypotes bekräftad” indikerar att hypotesen har bekräftats. Röd färg i kolumnen ”Hypotes förkastad” betecknar att hypotesen har förkastats. Grå färg indikerar att hypotesen har testats genom korrelation och ej genom t-test.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hypotes bekräftad

Hypotes förkastad

Medelvärde BSP

Medelvärde DN

1. Medlemmen har en särskild relation till BSP som värdesätts högt

1.1 Medlemmen upplever en positiv närhet till BSP

1.1.1 Medlemmen upplever att hen spelar roll för BSP bekräfta

5.46 3.1

1.1.2 Medlemmen upplever att hen och redaktionen har en jämlik relation bekräfta

5.69 4.54

1.1.3 Medlemmen ser sig själv som betraktare av BSP snarare än att hen interagerar med BSP bekräfta

4.3 3.13

1.1.4 Medlemmen uppskattar möjligheten till interaktion med BSP även om hen använder den i varierande grad bekräfta

7.38 4.26

1.1.5 Medlemmen känner högt engagemang för BSP bekräfta

7.02 4.62

1.2 Medlemmen uppskattar de premiumtjänster som BSP erbjuder

1.2.1 Medlemmen uppskattar de fysiska träffarna

förkasta (ej skiljd från 5) 4.9 .

1.2.2 Medlemmen uppskattar att få följa (det journalistiska arbetet och) processen med att ta fram ett reportage i reportagens facebookgrupper

bekräfta (skiljd från 5)

6.2 .

1.2.3 Medlemmen uppskattar nyhetsbreven från BSP

bekräfta (skiljd från 5)

7.46 .

1.3 Medlemmen har en stor tilltro till BSP

1.3.1 Medlemmen känner högt förtroende för BSP bekräfta

8.56 6.2

1.3.2 Medlemmen upplever att BSP är kompetenta bekräfta

8.71 7.02

1.3.3 Medlemmen upplever att BSP är en seriös aktör bekräfta

9.08 7.16

1.3.4 Medlemmen har förtroende för att BSP:s crowdfundade medel används på ett ändamålsenligt sätt

bekräfta (skiljd från 5)

8.59 .

1.4 Medlemmen har en särskild och känslomässig koppling till Martin Schibbye

1.4.1 Medlemmens känslor för Martin Schibbyes vistelse i Etiopien påverkar i varierande grad medlemmens inställning till BSP

bekräfta (skiljd från 5)

6.52 .

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hypotes bekräftad

Hypotes förkastad

Medelvärde BSP

Medelvärde DN

2. Medlemmarna 2.1 Medlemmen 2.1.1 Medlemmen bekräfta

8 6.52

upplever att BSP levererar en kvalitativ produkt

upplever att BSP:s reportage håller hög kvalitet

upplever att BSP:s reportage bidrar med analys 2.1.2 Medlemmen upplever att BSP:s reportage ger ny kunskap bekräfta

8.43 6.77

2.1.3 Medlemmen upplever att BSP:s reportage bidrar med viktiga perspektiv bekräfta

8.28 6.74

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hypotes bekräftad

Hypotes förkastad

Medelvärde BSP

Medelvärde DN

3. Medlemmen upplever BSP:s produkt som en produkt som konsumeras individuellt och som de gärna tar del av när de väl blir påminda

3.1 Medlemmen har inget behov av att dela sin BSP-upplevelse med andra

3.1.1 Medlemmen rekommenderar sällan vänner/bekanta att bli medlemmar i BSP

förkasta (skiljd från 0) 8.08 .

3.1.2 Medlemmen rekryterar aldrig vänner/bekanta till att bli medlemmar i BSP

förkasta (skiljd från 0) 0.861 .

3.1.3 Medlemmen upplever inte att samhörighet med andra medlemmar är prioriterat

bekräfta (skiljd från 5)

3.87 .

3.2 Medlemmen upplever att BSP i digitala termer befinner sig långt borta

3.2.1 BSP tappar medlemmars läsintresse för att deras nya reportage inte “naturligt” dyker upp i läsarnas flöden

förkasta (skiljd från 5) 8.25 .

3.2.2 BSP tappar medlemmars läsintresse för att få aktivt besöker hemsidan

förkasta (men signifikant skillnad mellan medelvärden) 8.28 6.68

3.2.3 BSP tappar medlemmars läsintresse på grund av bristen på närvaro i läsarnas konsumtionsmönster i kombination med deras vardagsliv

förkasta 6.89 6.08

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hypotes bekräftad

Hypotes förkastad

Medelvärde BSP

Medelvärde DN

4. Medlemmen upplever att etablerad media brister i kvalitet

4.1 Medlemmen upplever att etablerad media har ett mindre kvalitativt innehåll

4.1.1 Medlemmen upplever att etablerad media i viss mån fördummar läsaren

förkasta 6.27 6.4

4.1.2 Medlemmen upplever att etablerad media befinner sig i en negativ utveckling vad gäller kvalitet bekräfta

3.4 4.09

4.1.3 Medlemmen upplever att etablerad media fokuserar för lite på kvalitetsjournalistik bekräfta2

5.38 6

4.1.4 Medlemmen upplever att det finns många oseriösa aktörer

förkasta 4.82 4.7

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!1 Medel är 0,86 men den mer rättvisande medianen har värdet 0. 2 Resultatet bör tolkas med försiktighet. Med ett parametriskt test förkastas hypotesen. Med ett ickeparametriskt test bekräftas hypotesen.

på mediemarknaden

4.1.5 Medlemmen upplever att innehållet i etablerade medier är likriktat

förkasta 4.61 4.83

4.2 Medlemmen upplever att etablerad media pga digitaliseringen har svårt att hantera kvalitet

4.2.1 Medlemmen upplever att den snabbhet som digitaliseringen för med sig ger lägre kvalitet på journalistiken

förkasta3 2.68 3.26

4.2.2 Medlemmen upplever att antal klick blir ett allt viktigare mätinstrument i journalistiken och att detta har negativ inverkan på kvaliteten bekräfta

2 2.8

4.2.3 Medlemmen upplever att etablerad media i för hög grad blandar redaktionellt och sponsrat innehåll på ett problematiskt vis

förkasta 2.95 3.39

4.3 Medlemmen upplever att etablerad media är oseriös

4.3.1 Medlemmen värdesätter seriositet i journalistiken

förkasta 8.97 8.86

4.3.2 Medlemmen upplever att etablerad media ger journalister dåliga förutsättningar att göra ett bra jobb

förkasta 4.26 4.62

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hypotes bekräftad

Hypotes förkastad

Medelvärde BSP

Medelvärde DN

5. Medlemmen vill på ett altruistiskt sätt och genom journalistik bidra till en bättre värld

5.1 Medlemmen upplever att journalistik har en viktig samhällsfunktion

5.1.1 Medlemmen tycker att det är viktigt att reportagen finns trots att hen inte tar del av varje reportage

bekräfta (skiljd från 5)

8.98 .

5.1.2 Medlemmen upplever att de genom sitt medlemskap bidrar till att journalistikens roll i samhället stärks på ett positivt sätt

bekräfta (skiljd från 5)

8.2 .

5.1.3 Medlemmen upplever att den genom att stötta BSP bidrar till ökad kvalitet i journalistiken generellt

bekräfta (skiljd från 5)

7.77 .

5.1.4 Medlemmen upplever att det i för hög grad finns platser på jorden som det ej rapporteras från

förkasta 8.89 8.66

5.2 Medlemmen upplever BSP mer som en ideell förening än som en

5.2.1 Medlemmen uppfattar att BSP har en ideell och icke- bekräfta 2.89; 6.484 .

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!3 Resultatet bör tolkas med försiktighet. Med ett parametriskt test bekräftas hypotesen. Med ett ickeparametriskt test förkastas hypotesen.!4 Medelvärdet 2,89 markerar i hur hög grad respondenterna tycker att BSP känns som ett aktiebolag. Medelvärdet 6,48 markerar i hur hög grad respondenterna tycker att BSP känns som en förening.

vinstdrivande verksamhet vinstdrivande approach

5.2.2 Medlemmen likställer BSP:s produkt med välgörenhet

förkasta (skiljd från 5) 3.08 .

5.2.3 BSP:s transparens med kostnader ger BSP en ideell approach

förkasta (enl korrelation) . .

5.2.4 Medlemmen uppskattar att BSP är transparenta med sina kostnader

bekräfta (skiljd från 5)

7.52 .

5.3 Medlemmen tycker att BSP:s journalistik är ideal, men att liknande affärsmodeller inte kan utgöra hela medielandskapet

5.3.1 Medlemmen tycker att BSP:s journalistik är en förebild för etablerad media bekräfta

7.92 5.86

5.3.2 Medlemmen upplever att BSP:s journalistik befinner sig nära eller är jämställd med idealet för journalistik bekräfta

7.11 4.99

5.3.3 Medlemmar är positiva till att BSP samarbetar med större mediehus för att nå fler läsare

bekräfta (skiljd från 5)

5.7 .

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hypotes bekräftad

Hypotes förkastad

Medelvärde BSP

Medelvärde DN

6. Medlemmen tror att en kombination av finansieringsmetoder leder till en hållbar ekonomisk situation för BSP

6.1 Medlemmens upplevelse av finansieringsmetodens roll för BSP:s framgång varierar

6.1.1 Medlemmen upplever i varierande grad att crowdfunding som finansieringsmetod påverkar viljan att ta del av produkten

bekräfta (skiljd från 5)

7.37 .

6.1.2 För medlemmar med ett högt engagemang påverkas den fortsatta betalningsviljan positivt av att BSP initialt crowdfundades

bekräfta (skiljd från 5)

7.42 .

6.1.3 För medlemmar med ett lågt engagemang påverkas den fortsatta betalningsviljan negativt av att BSP initialt crowdfundades

bekräfta (enl korrelation)

. .

6.1.4 Vilken vikt som läggs vid BSP:s finansieringsmetod varierar mellan medlemmar bekräfta

7.02 6.12

6.1.5 Medlemmen upplever inte att

förkasta (enl . .

crowdfunding är en långsiktigt hållbar finansiering för BSP men vill ändå fortsatt vara medlem

korrelation)

6.2 Medlemmen är öppen för fler sätt att finansiera BSP

6.2.1 Medlemmens tro på att annonsintäkter minskar BSP:s trovärdighet varierar

förkasta 4.09 4.38

6.2.2 Medlemmen upplever inte att mecenaters bidrag minskar BSP:s trovärdighet bekräfta

5.05 4.13

6.2.3 Medlemmen upplever att mecenaters bidrag i kombination med journalistisk integritet är positivt

förkasta (enl korrelation) . .

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hypotes bekräftad

Hypotes förkastad

Medelvärde BSP

Medelvärde DN

7. Medlemmen upplever att BSP levererar en kvalitativ produkt som passar dem bra (med hög fit)

7.1 BSP:s produkt passar medlemmens medievanor

7.1.1 Medlemmen uppskattar läsning och att BSP:s reportage består av långa texter

förkasta5 7.74 6.91

7.1.2 Medlemmen tycker att BSP:s utgivningtakt är lagom

bekräfta (skiljd från 5)

4.28 .

7.1.3 Medlemmens preferens för att ta del av BSP:s material i ljudform varierar bekräfta

6.75 3.43

7.1.4 Medlemmen är likgiltig inför vilken plattform som används för BSP:s reportage

förkasta (skiljd från 0) 7.31 .

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hypotes bekräftad

Hypotes förkastad

Medelvärde BSP

Medelvärde DN

8. Medlemmen har en negativt präglad relation till etablerad media, men en positivt präglad relation till enskilda journalister och journalistkåren i helhet

8.1 Medlemmen har en positiv syn på journalister och journalistik

8.1.1 Medlemmen har generellt högt förtroende för enskilda journalister bekräfta

8.23 7.23

8.1.2 Medlemmen är journalist förkasta 1.716 1.796

8.1.3 Medlemmen har vid något tillfälle drömt om att bli journalist förkasta 1.626 1.66

8.1.4 Medlemmen har en nära relation till en journalist förkasta 1.526 1.576

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!5 Resultatet bör tolkas med försiktighet. Med ett parametriskt test bekräftas hypotesen. Med ett ickeparametriskt test förkastas hypotesen.!6 Medelvärdet 1 motsvarar positivt förhållningssätt till hypotesen medan medelvärdet 2 motsvarar ett negativt förhållningssätt till hypotesen.

8.1.5 Medlemmen tycker att det är viktigt att journalister har bra arbetsvillkor

förkasta 8.65 8.31

8.2 Medlemmen upplever att etablerad media är trängda ekonomiskt, men också att de är för giriga

8.2.1 Medlemmen upplever att etablerad media i för hög grad fokuserar på vinst/avkastning bekräfta

7.42 6.65

8.2.2 Medlemmen upplever att etablerad media skär ner på utrikesbevakningen (av kostnadsskäl) bekräfta

7.37 6.49

8.2.3 Medlemmen uppskattar att BSP har lägre overheadkostnader än etablerade medier bekräfta 4.197 5.537

8.3 Medlemmens förtroende för etablerade medier är lägre än tidigare

8.3.1 Medlemmens förtroende för etablerade medier varierar kraftigt

förkasta 6.6 6.68

8.3.2 Medlemmen upplever att etablerade medier befinner sig i en negativ utveckling vad gäller förtroende

förkasta 3.63 3.5

8.3.3 Medlemmens uppfattning om etablerade mediehus kompetens varierar

förkasta 6.23 6.52

8.4 Medlemmen upplever att etablerad media ej är intresserade av interaktion

8.4.1 Medlemmen upplever att interaktionen med etablerad media är mycket liten eller obefintlig bekräfta

3.26 4.35

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hypotes bekräftad

Hypotes förkastad

Medelvärde BSP

Medelvärde DN

9. Genom ett medlemskap i BSP önskar medlemmen påverka andras och sin egen syn på sig själv

9.1 Medlemmen ser på sig själv som en vetgirig, stabil samhälls- och världsmedborgare

9.1.1 Medlemmen är samhällsintresserad/omvärldsintresserad bekräfta

9.25 8.78

9.1.2 Medlemmar återfinns i alla ålderskategorier bekräfta 45.78 37.148

9.1.3 Medlemmen har en stabil ekonomisk situation

förkasta 7.45 7.45

9.1.4 Medlemmen upplever att följandet i facebookgrupper ger ny kunskap

bekräfta (skiljd från 5)

6.03 .

9.1.5 Medlemmen uppskattar berättelser om livsöden från olika platser

förkasta 8.11 7.59

9.2 Medlemmen ser på sig själv som en person som vill ta del av det nyaste

9.2.1 Medlemmen upplever att ett medlemskap i BSP ger hen en positiv stämpel som early adopter

bekräfta (skiljd från 5)

7.31 .

9.2.2 Medlemmen tycker att BSP är spännande bekräfta

8.49 5.92

9.2.3 Medlemmen uppskattar att BSP bekräfta

8.61 3.8

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!7 Värdet 5 utgör neutrum. Om värdet är lägre än 5 innebär det att respondenterna uppfattar overheadkostnaderna som lägre än etablerad media, och om medelvärdet är högre än 5 innebär det att respondenterna uppfattar overheadkostnaderna som högre än etablerad media. 8 Här redovisas medelvärdet, men crosstabs chi2-test visar det väsentliga, dvs. att medlemmar återfinns i alla ålderskategorier.

experimenterar med en ny affärsmodell

9.2.4 Medlemmen är nyhetsintresserad bekräfta

9.02 8.31

9.2.5 Medlemmen pratar med människor i sin närhet om sådant som den läst av BSP bekräfta

5.92 7.18

Huvudkategori Beskrivning av huvudkategori Antal under-kategorier

Variabelnamn Citat

1. Medlemmen har en särskild relation till BSP som värdesätts högt

Medlemmen upplever att hen är viktig för BSP och att det finns en möjlighet till interaktion. Medlemmen uppskattar även de premiumtjänster som BSP erbjuder. Medlemmen har högt förtroende för BSP och stor tilltro till deras förmåga. Medlemmen har en särskild relation till Martin Schibbye.

13 ”Relationen värdesätts”

”Jag litar helt och fullt på att det går till det det är avsett. Faktiskt. Och det säger väl också något om relationen. Att jag litar på. Apropå föregående fråga så har jag stor tillit.”

2. Medlemmarna upplever att BSP levererar en kvalitativ produkt

Medlemmen upplever att BSP:s reportage innehåller analys, ger fördjupad och ny kunskap samt bidrar med viktiga perspektiv.

3 ”Kvalitet i produkten är viktigt”

”Nyskapande, djupgående utrikesjournalistik skulle jag nog beskriva den [produkten]. Ett… Ett djupgående, det är djupgående reportage om en enskild händelse eller en enskild sak […].”

3. Medlemmen upplever BSP:s produkt som en produkt som konsumeras individuellt och som de gärna tar del av när de väl blir påminda

Medlemmen rekommenderar eller rekryterar inte vänner/bekanta att ansluta sig till BSP. Hen upplever inte att samhörighet med andra medlemmar är viktig. Medlemmen upplever att BSP i digitala termer befinner sig långt bort.

6 ”Produkten konsumeras individuellt”

”Det är svårt att övertyga andra och när det kostar pengar.”

4. Medlemmen upplever att etablerad media brister i kvalitet

Medlemmen upplever att etablerad media brister i kvalitet och att detta beror på svårigheter att hantera digitaliseringen. Hen upplever att etablerad medias innehåll blir mer lika varandra och att det finns många oseriösa aktörer på marknaden. Hen upplever också att journalister ges dåliga förutsättningar att göra ett bra jobb.

10 ”Etablerad media brister i kvalitet”

”Nåt form av tryck neråt på kvaliteten. Det blir mer liksom pressmeddelandejournalistik och liksom.”

5. Medlemmen vill på ett altruistiskt sätt och genom journalistik bidra till en bättre värld

Medlemmen upplever att journalistik är viktigt för samhället och att ett medlemskap i BSP ökar kvaliteten i journalistiken och stärker journalistikens roll i samhället. Medlemmen uppfattar BSP som en välgörenhetsverksamhet och en förening. BSP:s journalistik anses ligga nära idealet för journalistik.

11 ”Viktigare än att reportagen finns än att delta”

”Nu är det lite lustigt för jag har faktiskt inte konsumerat så mycket artiklar av deras produkt, men det jag betalar för är tycker jag just… Journalistik, alltså…”

6. Medlemmen tror att en kombination av finansieringsmetoder leder till en hållbar ekonomisk situation för BSP

Mellan medlemmar varierar det hur stor vikt som läggs vid finansieringsmetoden crowdfunding och hur det påverkar den fortsatta betalningsviljan. Medlemmen är öppen för andra finansieringsmetoder såsom annonsintäkter och bidrag från mecenater.

8 ”Uppfattning mecenater påverkar trovärdighet BSP”

”[…] jag undrar om jag inte läste att att någon från de här med pojkarna med mycket pengar stödjer de också eh det var Sven Hagströmer eller någon sån här det är ju jävligt lovande att liksom finansfurstar eh tycker att det är viktigt med det här den här delen i själva media så att man man slänger in ett antal miljoner […].”

7. Medlemmarna upplever att BSP levererar en kvalitativ produkt som passar dem bra (med hög fit)

Medlemmen uppskattar läsning av långa texter och tycker att BSP ger ut sina reportage i en lagom takt. Medlemmens preferens för att ta del av BSP:s material i ljudform varierar och det spelar ingen roll vilken plattform som används för BSP:s reportage.

4 ”Utgivningstakt BSP”

”Den [utgivningstakten] har jag inte brytt mig så mycket om faktiskt. Huvudsaken är att det som levereras ut är … intressant. Och de har väl gjort de reportage som de har tänkt till och med nåt mer tror jag. Så att utgivningstakten tycker jag är fullt tillräcklig.”

8. Medlemmen har en negativt präglad relation till etablerad media, men en positivt präglad relation till enskilda journalister och journalistkåren i helhet

Medlemmen har högt förtroende för och en positiv syn på journalister. Medlemmen upplever att etablerad media fokuserar för mycket på vinst, att de skär ned på utrikesbevakningen pga. de höga kostnaderna och att BSP har lägre overheadkostnader än etablerade medier. Medlemmens förtroende för etablerade medier är lägre än vad det tidigare har varit.

12 ”Förtroende enskilda journalister”

”Så mitt förtroende för journalistik är egentligen är det nog hyfsat högt. Det finns mycket kunskap. Mycket bra journalister ute. Men jag tror inte att de får skriva om riktigt det de vill skriva om.”

9. Genom ett medlemskap i BSP önskar medlemmen påverka andras och sin egen syn på sig själv

Medlemmen är både samhälls- och nyhetsintresserad och har en stabil ekonomi. Medlemmen vill gärna se på sig själv som en ”early adopter” som först i sin bekantskapskrets tar del av nya och spännande saker, t.ex. BSP.

10 ”Projekt i framkant”

”Jag tror att en del är ju som jag, och betalar för experimentet. Faktiskt.”

Bilaga 3: Intervjuguide till intervju med medlem (Särskilt viktiga frågor markerade med *) Vi berättar vilka vi är. Vi berättar om uppsatsprojektet. Introduktion Berätta lite om vem du är. Vad jobbar du med? *Berätta om hur du tar del av journalistik. Den journalistiska rollen *Hur ser ditt förtroende för journalistkåren och mediehusen ut? (Exempel: Litar du generellt på det journalister skriver eller litar du generellt inte på det journalister skriver?) *Hur - tycker du - att journalistens roll har förändrats i och med digitaliseringen? (Förklaring: Digitalisering innebär “ökad användning av datorer och internet”) Kampanj/spridning Hur uppmärksammade du Blank Spot Project? OM MEDLEMMEN DELTAGIT I INITIAL CROWDFUNDINGKAMPANJ: Vilka skulle du säga att Blankspot riktade sig till i sin lanseringskampanj? Vilka - tror du - riktar de sig till idag? *Vad tror du låg bakom att crowdfundingen lyckades? *Hur tror du kampanjen påverkades av Martin Schibbyes medverkan? *Hur tror du att kampanjen påverkades av Brit Stakstons medverkan? Produkten/tjänsten *Hur skulle du beskriva Blank Spot Projects produkt? (Exempel: Vad upplever du att de säljer? Vad är själva erbjudandet?) *Hur mycket betalar du i månaden? Varför har du valt det beloppet? Vad upplever du att du betalar för? *Berätta om de produkter och förmåner du har tagit del av. *Hur skulle din konsumtion av Blank Spot Projects produkt förändras om innehållet presenterades i ett annat format? (Exempel: Video? Ljud? Papper?) Hur skulle din konsumtion av Blank Spot Projects produkt förändras om innehållet presenterades på en annan digital plattform? (Exempel: Facebook, andra tidningar online, bloggar, appar) Hur ser du på Blank Spot Projects utgivningstakt? (Exempel: Hur ofta reportagen släpps.) (Eventuell följdfråga: Önskar du någon förändring?) *Är det möjligt att ha något inflytande över vilka reportage som ska skrivas? Hur viktigt är det för dig? *Berätta om vad du känner innan, under tiden och efter att du har tagit del av Blank Spot Projects reportage. *Hur skiljer sig Blank Spot Projects reportage från andra journalistiska texter? *Har du någon gång rekommenderat någon du känner att bli medlem i Blank Spot Project? Hur kommer det sig att du gjorde det? Hur kommer det sig att du inte har gjort det? Om du tänker dig in i Blank Spot Projects vision, hur skulle du då beskriva den? (Exempel: målsättning, ambition)

Relation till Blank Spot Project *Hur skulle du beskriva relationen mellan Blank Spot Project och dig själv? (Exempel: Kund, medlem, supporter, fan?) Hur kommer det sig att du ser på relationen mellan er på det sättet? Känner du några andra personer som har bidragit till Blank Spot Project? Berätta om dem. *Vad vet du om hur intäkterna de får in från sina [medlemmar / svar från tidigare fråga] spenderas? Berätta. *Hur påverkas din relation med Blank Spot Project av att de redovisar sina kostnader på hemsidan? Intäkter OM MEDLEMMEN DELTAGIT I INITIAL CROWDFUNDINGKAMPANJ: *Berätta om vilka crowdfundingprojekt du har finansierat. (Exempel: Crowdfunding är när människor frivilligt går ihop för att finansiera ett gemensamt projekt.) *Hur kommer det sig att du deltar i crowdfundingprojekt? *Hur påverkas din uppfattning av Blank Spot Project av att de finansieras av crowdfunding? (Exempel: Crowdfunding är när människor frivilligt går ihop för att finansiera ett gemensamt projekt.) *Hur påverkar olika finansieringskällor din uppfattning av Blank Spot Project? (Om de ej förstår: “föreställ dig det själv” - annars går vi vidare.) Avslutning (kunden/medlemmen) Har du en yrkesutbildning/högskoleutbildning? Om ja, vad har du utbildat dig till? Vad ägnar du dig åt på din fritid? Vilket år är du född? Finns det någonting annat som du skulle vilja lägga till?

Bilaga 4: Intervjuguide till intervju med icke-medlem (Särskilt viktiga frågor markerade med *) Vi berättar vilka vi är. Vi berättar om uppsatsprojektet. Introduktion Berätta lite om vem du är. Vad jobbar du med? *Berätta om hur du tar del av journalistik. Den journalistiska rollen *Hur ser ditt förtroende för journalistkåren och mediehusen ut? (Exempel: Litar du generellt på det journalister skriver eller litar du generellt inte på det journalister skriver?) *Hur - tycker du - att journalistens roll har förändrats i och med digitaliseringen? (Förklaring: Digitalisering innebär “ökad användning av datorer och internet”) Kampanj/spridning *Hur uppmärksammade du Blank Spot Project? *Vad vet du om Blank Spot Projects lanseringskampanj? Var du med och finansierade den? Produkten/tjänsten *Berätta om de produkter du har tagit del av. *Berätta om vad du känner innan, under tiden och efter att du har tagit del av Blank Spot Projects reportage. *Hur skiljer sig Blank Spot Projects reportage från andra journalistiska texter? Hur skulle din konsumtion av Blank Spot Projects produkt förändras om innehållet presenterades i ett annat format? (Exempel: Video? Ljud? Papper?) Hur skulle din konsumtion av Blank Spot Projects produkt förändras om innehållet presenterades på en annan digital plattform? (Exempel: Facebook, andra tidningar online, bloggar, appar) Hur ser du på Blank Spot Projects utgivningstakt? (Exempel: Hur ofta reportagen släpps.) (Eventuell följdfråga: Önskar du någon förändring?) *Har du någon gång rekommenderat någon du känner att ta del av materialet från Blank Spot Project? Hur kommer det sig att du gjorde det? Hur kommer det sig att du inte har gjort det? *Om du tänker dig in i vad som är Blank Spot Projects vision, hur skulle du då beskriva den? (Exempel: målsättning, ambition) Relation till Blank Spot Project *Hur skulle du beskriva relationen mellan Blank Spot Project och dig själv? (Exempel: Kund, supporter, fan?) Hur kommer det sig att du ser på relationen mellan er på det sättet? *Vad vet du om hur intäkterna de får in från sina medlemmar spenderas? Berätta. *Hur påverkas din relation med Blank Spot Project av att de redovisar sina kostnader på hemsidan? *Hur mycket vet du om personerna som ligger bakom Blank Spot Project? Hur påverkar det din konsumtion av Blank Spot Projects produkt? Intäkter

*Vad vet du om möjligheten att bli medlem i Blank Spot Project? Hur ser du på möjligheten att bidra ekonomiskt till verksamheten? Hur påverkas din uppfattning av Blank Spot Project av att de finansieras av crowdfunding? (Förklaring: Crowdfunding är när människor frivilligt går ihop för att finansiera ett gemensamt projekt.) *Hur påverkar olika finansieringskällor din uppfattning av Blank Spot Project? (Om de ej förstår: “föreställ dig det själv” - annars går vi vidare.) *Hur kommer det sig att du inte deltar i crowdfundingen av Blank Spot Project? Avslutning (kunden/medlemmen) Har du en yrkesutbildning/högskoleutbildning? Om ja, vad har du utbildat dig till? Vad ägnar du dig åt på din fritid? Vilket år är du född? Finns det någonting annat som du skulle vilja lägga till?

Bilaga 5: Intervjuguide till intervju med journalist (Särskilt viktiga frågor markerade med *) Vi introducerar oss och förklarar kort vad uppsatsen handlar om. Introduktion Vem är du? Berätta lite om dig själv. Berätta om din bakgrund som journalist. *Vad driver dig som journalist? Vad med Blank Spot Project fångade ditt intresse? Vision och syfte Hur har ni inspirerats av andra när ni startade Blank Spot Project? Produkten *Vad upplever du är Blank Spot Projects produkt? (Exempel: Vad upplever du att ni säljer? Vad är själva erbjudandet?) Hur genererar produkten värde till de som betalar in pengar till er? (Exempel: Vad bidrar produkten med som man kan ta betalt för?) Vad vill du att en person ska tänka och känna när den tar del av Blank Spot Projects text- och bildmaterial? *Blank Spot Project finns just nu i text och bild. Hur möjligt är det att tänka sig att Blank Spot Project skulle kunna uppträda i andra former (Exempel: ljud, rörlig bild)? Relation till medlemmar/kunder/användare *Hur benämner du de som betalar in pengar till er? *Hur skulle du beskriva relationen mellan Blank Spot Project och [medlem / svar från tidigare fråga]? (Exempel: Distans, interaktion) Hur tror du att er transparens med kostnader påverkar relationen: Blank Spot Project ← → [medlem / svar från tidigare fråga]? Hur tror du att era månatliga medlemsträffar påverkar relationen: Blank Spot Project ← → [medlem / svar från tidigare fråga]? Distribution Idag finns det mängder av digitala plattformar, hur ser du på att Blank Spot Project har valt att ha en egen plattform? Hur viktigt är det för er? (Exempel: Andra tidningar, Facebooks instant articles) Intäkter *Hur tror du att finansieringsmetoden crowdfunding påverkar Blank Spot Project? *Varför valde ni crowdfunding? Kan du berätta om dina tidigare erfarenheter kring crowdfunding-projekt? (Påminn om de glömmer svara på ena frågan) *Hur tror du att bidragsgivare i form av förmögna privatpersoner och/eller företag kan påverka Blank Spot Project? Hur tror du att den icke vinstdrivande approachen påverkar Blank Spot Project? Den journalistiska rollen *Hur har din roll som journalist förändrats i och med digitaliseringen? *Hur skiljer sig sättet att vara journalist på Blank Spot Project från sättet att vara journalist på andra tidningar och magasin?

*Hur - tror du - att en journalists personliga varumärke påverkar Blank Spot Project? Marknad *Berätta om hur du ser på relationen mellan att bedriva kvalitetsjournalistik och att bedriva en affärsmässig verksamhet. (Exempel: Går de hand i hand? Eller finns det motsättningar dem emellan?) Trender Vad tror du hade hänt om Blank Spot Project hade lanserats 5 år tidigare? *Vad tror du hade hänt om Blank Spot Project hade lanserats 5 år senare? Avslutning *Vad är styrkorna med er affärsmodell? Vill du lägga till något?

Bilaga 6: Intervjuguide till intervju med marknadsförare (Särskilt viktiga frågor markerade med *) Introduktion Vem är du? Berätta lite om dig själv. Berätta kort om din bakgrund som marknadsförare. *Vad driver dig som marknadsförare? (Exempel: I din roll och som person) *Vad med Blank Spot Project fångade ditt intresse? Produkten *Vad upplever du är Blank Spot Projects produkt? (Exempel: Vad upplever du att ni säljer? Vad är själva erbjudandet?) Hur genererar produkten värde till de som betalar in pengar till er? (Exempel: Vad bidrar produkten med som man kan ta betalt för?) Vad vill du att en person ska tänka och känna när den tar del av Blank Spot Projects text- och bildmaterial? *Blank Spot Project finns just nu i text och bild. Är det möjligt att tänka sig andra former (ljud, rörlig bild)? Relation till medlemmar/kunder/användare *Hur benämner du de som betalar in pengar till er? *Hur skulle du beskriva relationen mellan Blank Spot Project och [medlem / svar från tidigare fråga]? Hur tror du att er transparens med kostnader påverkar relationen: Blank Spot Project ← → [medlem / svar från tidigare fråga]? Hur tror du att era månatliga medlemsträffar påverkar relationen: Blank Spot Project ← → [medlem / svar från tidigare fråga]? Distribution *Idag finns det mängder av digitala plattformar, hur ser du på att Blank Spot Project har valt att ha en egen plattform? (Exempel: Hur viktigt är det för er?) Intäkter *Hur tror du att finansieringsmetoden crowdfunding påverkar Blank Spot Project? *Hur har ni resonerat när ni har bestämt priset för ett medlemskap till 599 kr/år? *Hur tror du att bidragsgivare i form av förmögna privatpersoner och/eller företag kan påverka Blank Spot Project? Hur tror du att den icke vinstdrivande approachen påverkar Blank Spot Project? *Hur - tror du - att en journalists personliga varumärke påverkar Blank Spot Project? *Hur - tror du - att en marknadsförares personliga varumärke påverkar Blank Spot Project? Kostnader *På vilket sätt tror du att Blank Spot Projects kostnader skiljer sig från andra tidningar och magasin? (Exempel: Overheadkostnader, löner) Marknad *Berätta om hur du ser på relationen mellan att bedriva kvalitetsjournalistik och att bedriva en affärsmässig verksamhet. (Exempel: Går de hand i hand? Eller finns det motsättningar dem emellan?)

Strategi Vilka utmaningar har ni stött på i lanseringen och i det fortsatta projektet? *Hur har ni anpassat er affärsmodell för det digitala landskapet? Hur har ni inspirerats av andra när ni startade Blank Spot Project? Trender Vad tror du hade hänt om Blank Spot Project hade lanserats 5 år tidigare? *Vad tror du hade hänt om Blank Spot Project hade lanserats 5 år senare? Avslutning *Varför fungerar er affärsmodell? Vill du lägga till något?

Bilaga 7: Transkriberade intervjuer Bilaga 7 finns pga dess tilltagna längd endast i elektronisk form på länken: http://korta.nu/bilaga7_transkriberade_intervjuer

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 1 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Inledning

Under våren skriver vi vår C-uppsats om digitalisering, medier och journalistik. Vivill gärna veta hur du ser på detta och har därför satt samman denna enkät.Enkäten tar ca 10 min att genomföra. Ditt svar är till stor hjälp för oss! Enkäten är anonym och datan kommer endast att användas för denna uppsats.Stort tack för att du tar dig tid att svara! Vänligen,Carolina Gatsios och Silvia Kakembo

Är du betalande medlem i Blank Spot Project?

Hur ofta tar du del av Blank Spot Projects reportage?

Hur ofta läser du Dagens Nyheter (i papper eller på nätet)?

Ja

Nej

Aldrig Varje dag

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Aldrig Varje dag

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 2 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Med etablerad media avses traditionell journalistik i form av dagstidningar, tv ochradio från såväl kommersiella aktörer som public service.

Hur ser ditt förtroende för etablerade medier ut, generellt sett?

Vad är din generella uppfattning om etablerade medier?

Vad är din generella uppfattning om etablerade medier?

Vad är din generella uppfattning om etablerade medier?

Vad är din generella uppfattning om etablerade medier?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Väldigt lågt Väldigt högt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Låg andel kvalitetsjournalistik Hög andel kvalitetsjournalistik

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Fördummande Lärorika

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Innehållsmässigt likriktade Innehållsmässigt varierade

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inkompetenta Kompetenta

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 3 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Inom journalistiken, hur prioriterat är följande för dig?

Vad är din uppfattning om utveckling av kvaliteten i etablerad media?

Vad är din uppfattning om allmänhetens förtroende för etablerad media?

Hur mycket interagerar du med etablerad media?

Jag upplever att viljan hos etablerad media att snabbt producera artiklar påverkarkvaliteten…

Inte alls prioriterat Mycket prioriterat

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Seriositet

Lyhördhetgentemot läsare

Kvaliteten sjunker Kvaliteten ökar

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Förtroendet sjunker Förtroendet ökar

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte alls Väldigt mycket

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Väldigt negativt Väldigt positivt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 4 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Jag upplever att etablerad medias mätning av antal klick på en artikel påverkarkvaliteten…

Jag upplever att etablerad media blandar redaktionellt innehåll och reklam påett…

Jag upplever att graden av seriositet hos aktörer på mediemarknaden är...

I vilken utsträckning stämmer följande påståenden in på dig?

Väldigt negativt Väldigt positivt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Väldigt negativt vis Väldigt positivt vis

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Väldigt låg Väldigt hög

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag ärsamhällsintresserad

Jag ärnyhetsintresserad

Jag uppskattarberättelser omlivsöden från olikaplatser

Jag upplever att deti hög grad finns

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 5 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

I vilken utsträckning stämmer följande påståenden in på dig?

Till icke-medlemmar

platser på jordensom det interapporteras från

Jag uppskattar attläsa långa texter

Jag upplever attmin ekonomiskasituation är stabil

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag har högtförtroende förenskilda journalister

Jag tycker attetablerad media gerjournalister godaförutsättningar attgöra ett bra jobb

Det är viktigt förmig att journalisterhar bra arbetsvillkor

Jag upplever attetablerad mediaminskar påutrikesjournalistiken

Jag tycker attetablerad media iför hög gradfokuserar påekonomisk vinst

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 6 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

I vilken utsträckning stämmer dessa påståenden in på dig?

Jag tycker att Dagens Nyheter är…

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag pratar medmänniskor i minnärhet om sådantsom jag har läst iDagens Nyheter

Jag upplever attDagens Nyhetersreportage bidrarmed viktigaperspektiv

Jag upplever attDagens Nyhetersreportage bidrarmed fördjupandeanalys

Jag upplever attDagens Nyhetersreportage ger nykunskap

Inte alls Helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

... spännande

... kompetenta

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 7 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Jag upplever att Dagens Nyheters verksamhetsidé är…

Jag upplever att graden av seriositet hos Dagens Nyheter är...

I vilken utsträckning stämmer följande påståenden in på dig?

Jag upplever att...

Hur Dagens Nyheter finansierar sin verksamhet är viktigt för mig

Min uppfattning om Dagens Nyheters övergripande kostnader

Traditionell Nyskapande

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Väldigt låg Väldigt hög

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

… Dagens Nyhetersjournalistik är enförebild företablerad media

… Dagens Nyhetersjournalistik befinnersig nära idealet förjournalistik

Inte alls viktigt Mycket viktigt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 8 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

(overheadkostnader) i förhållande till andra etablerade mediers kostnader är attde är...

Hur viktigt är det för dig att Dagens Nyheter är mer kostnadsmedvetna än andraetablerade medier?

I vilken riktning upplever du att annonsintäkter (från reklam) påverkar DagensNyheters trovärdighet?

I vilken riktning upplever du att mecenaters (förmögna privatpersoners)ekonomiska bidrag påverkar Dagens Nyheters trovärdighet?

Hur mycket engagemang känner du för Dagens Nyheter?

Hur skulle du beskriva ditt förtroende för Dagens Nyheter?

Mycket lägre Mycket högre

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte alls viktigt Mycket viktigt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Mycket negativ Mycket positiv

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Mycket negativ Mycket positiv

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Väldigt lågt engagemang Väldigt högt engagemang

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 9 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Hur skulle du beskriva din relation till Dagens Nyheter?

Hur skulle du beskriva din relation till Dagens Nyheter?

Hur viktig upplever du att du är för Dagens Nyheter?

Jag uppskattar möjligheten till interaktion med Dagens Nyheter

I vilken utsträckning stämmer följande påståenden in på dig?

Väldigt lågt förtroende Väldigt högt förtroende

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Betraktare Deltagare

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Ojämlik Jämlik

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte alls viktig Väldigt viktig

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag tycker att det ärlätt att hitta DagensNyheters reportage

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 10 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Till medlemmar

I vilken utsträckning stämmer dessa påståenden in på dig?

Att läsa DagensNyheter passar brain i minavardagsrutiner

Jag skulle gärna tadel av DagensNyheters materialäven i audio/ljud-format

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag pratar medmänniskor i minnärhet om sådantsom jag har läst avBlank Spot Project

Jag upplever attBlank Spot Projectsreportage bidrarmed viktigaperspektiv

Jag upplever attBlank Spot Projectsreportage bidrarmed fördjupandeanalys

Jag upplever attBlank Spot Projectsreportage ger nykunskap

Jag tycker att det är

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 11 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Jag tycker att Blank Spot Projects reportage kommer ut...

I vilken utsträckning stämmer följande påståenden in på dig?

Crowdfunding kan också kallas folkfinansiering eller gräsrotsfinansiering ochbygger på att människor går samman för att finansiera ett projekt. Ofta kan manbidra med valfri summa.

Blank Spot Projects verksamhet är crowdfundad. På vilket sätt påverkar det dinvilja att ta del av deras reportage?

viktigare attreportagen finns änatt jag tar del avvarje reportage

För sällan För ofta

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Genom mittmedlemskap bidrarjag till attjournalistikens roll isamhället stärks

Ett medlemskap iBlank Spot Projectger mig möjlighetatt delta i ettjournalistiskt projekti framkant

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 12 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

I vilken riktning påverkades din vilja att bli medlem i Blank Spot Project av att deninitiala lanseringskampanjen crowdfundades?

Jag tycker att Blank Spot Project är…

Jag upplever att Blank Spot Projects verksamhetsidé är…

Jag upplever att graden av seriositet hos Blank Spot Project är...

I vilken utsträckning stämmer följande påståenden in på dig?

Väldigt negativt Väldigt positivt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

I väldigt negativ riktning I väldigt positiv riktning

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte alls Helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

... spännande

... kompetenta

Traditionell Nyskapande

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Väldigt låg Väldigt hög

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 13 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Jag upplever att...

Om Blank Spot Project skulle samarbeta med större mediehus för att nå flerläsare skulle det påverka min uppfattning om dem...

I vilken utsträckning tycker du att Blank Spot Project känns som...

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

… jag genom attstötta Blank SpotProject generelltsett bidrar till ökadkvalitet ijournalistiken

… Blank SpotProjects journalistikär en förebild företablerad media

… Blank SpotProjects journalistikbefinner sig näraidealet förjournalistik

I väldigt negativ riktning I väldigt positiv riktning

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte alls Helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

… ett aktiebolag?

… en förening?

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 14 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

I vilken utsträckning kan Blank Spot project likställas med envälgörenhetsorganisation?

I vilken riktning har Martin Schibbyes öde i Etiopien påverkat din inställning tillBlank Spot Project?

Hur många av Blank Spot Projects fysiska träffar (meet-ups) har du deltagit i?Ange siffra.

Hur många av Blank Spot Projects reportage har du följt via en facebookgrupp?Ange siffra.

I hur hög utsträckning läser du Blank Spot Projects nyhetsbrev?

I vilken utsträckning stämmer följande påståenden in på dig?

Inte alls Helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

I väldigt negativ riktning I väldigt positiv riktning

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte alls I mycket hög utsträckning

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 15 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Till medlemmar 2

Hur Blank Spot Project finansierar sin verksamhet är viktigt för mig

Jag upplever att jag har inblick i hur de crowdfundade medlen spenderas

Mitt förtroende för att Blank Spot Project använder de crowdfundade medlen på

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag uppskattar defysiska träffarna(meet-ups)

Jag uppskattar attfölja detjournalistiskaarbetet ireportagensfacebookgrupper

Jag upplever attdeltagandet ireportagensfacebookgrupperger mig ny kunskap

Jag uppskattarnyhetsbreven

Inte alls viktigt Mycket viktigt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Väldigt liten inblick Väldigt stor inblick

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 16 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

ett ändamålsenligt sätt är…

Min uppfattning om Blank Spot Projects övergripande kostnader(overheadkostnader) i förhållande till etablerade mediers kostnader är att de är...

Hur viktigt är det för dig att Blank Spot Project är mer kostnadsmedvetna änetablerade medier?

I vilken riktning upplever du att annonsintäkter (från reklam) påverkar Blank SpotProjects trovärdighet?

I vilken riktning upplever du att mecenaters (förmögna privatpersoners)ekonomiska bidrag påverkar Blank Spot Projects trovärdighet?

Hur mycket engagemang känner du för Blank Spot Project?

Väldigt lågt Väldigt högt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Mycket lägre Mycket högre

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte alls viktigt Mycket viktigt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

I väldigt negativ riktning I väldigt positiv riktning

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

I väldigt negativ riktning I väldigt positiv riktning

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 17 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Hur skulle du beskriva ditt förtroende för Blank Spot Project?

Hur skulle du beskriva din relation till Blank Spot Project?

Hur skulle du beskriva din relation till Blank Spot Project?

Hur viktig upplever du att du är för Blank Spot Project?

Jag uppskattar möjligheten till interaktion med Blank Spot Project

Hur troligt är det att du kommer att fortsätta stödja Blank Spot Project ytterligareett år?

Väldigt lågt engagemang Väldigt högt engagemang

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Väldigt lågt förtroende Väldigt högt förtroende

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Betraktare Deltagare

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Ojämlik Jämlik

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte alls viktig Väldigt viktig

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 18 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

I vilken utsträckning stämmer följande påståenden in på dig?

I relation till Blank Spot Project, hur viktigt är följande för dig?

Inte alls troligt Väldigt troligt

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Jag tycker att det ärlätt att hitta BlankSpot Projectsreportage

När Blank SpotProject har släpptett nytt reportagefår jag oftast redapå det

Att läsa Blank SpotProjects reportagepassar bra in i minavardagsrutiner

Jag skulle gärna tadel av Blank SpotProjects materialäven i audio/ljud-format

Jag harrekommenderatvänner och bekantaatt bli medlemmar iBlank Spot Project

Inte alls viktigt Mycket viktigt

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 19 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Ange antal vänner och bekanta som du vet har blivit medlemmar i Blank SpotProject efter rekommendation från dig.

Avslutning

Om din närhet till journalistik.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Samhörighet medandra medlemmar

Transparens medverksamhetenskostnader

Att reportagen finnsatt läsa på en egenhemsida (snarareän i andra tidningareller direkt i socialamedier)

Ja Nej

Jag är journalist

Jag har någon gångdrömt om/drömmeri nuläget om att blijournalist

Jag har en närarelation till enjournalist

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 20 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Jag tycker att crowdfunding är en hållbar metod för att finansiera journalistik

Jag är..

Vilket år är du född? Ange ditt svar med fyra siffror.

Min inkomst per månad före skatt är...

Jag bor...

Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Kvinna

Man

Annat

Mindre än 15 000 kr/månad

15 001 - 25 000 kr/månad

25 001 - 35 000 kr/månad

35 001 - 45 000 kr/månad

45 001 - 55 000 kr/månad

Mer än 55 000 kr/månad

I en storstad

I en mellanstor stad

I en tätort

2016-05-11 16:44Qualtrics Survey Software

Sida 21 av 21https://login.qualtrics.com/ControlPanel/Ajax.php?action=GetSurveyPrintPreview

Powered by Qualtrics

På landsbygden