abc-kurs i obstetrik och gynekologi b cdev.sfog.se/medlemsblad/mb4...

ABC

Referat från SFOG-veckan

Graviditetsregistretäntligen igång!

Kikhosta ökar

Kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och

Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid

Uppsala universitet arrangerar:

ABC-kursi Obstetrik och Gynekologi

Kursledning: Ove AxelssonKristiina KaskPär Persson

Målgrupp: 28 ST-/underläkare på kvinnoklinik med begränsad, helst mindre än ett år, erfarenhet inom specialiteten.

Tidpunkt: 13-15 april 2016 (vecka 15).

Kursplats: Internat på Sunnersta Herrgård i Uppsala.

Kursinnehåll: Akut obstetrikAkut gynekologiInformation om SFOG och andra läkarorganisationer.Undervisningen sker till stor del som falldiskussioner i smågrupper under handledning av specialister i Obstetrik och Gynekologi och erfarna barnmorskor.

Kursavgift: 10.000 kr exkl moms. I avgiften ingår helpension i enkelrum (två nätter) på Sunnersta Herrgård.

Anmälan: Senast 10/1-2016.Sekreterare Susanne Lö[email protected])Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset751 85 Uppsala,telefon 018-6112683.

MB 4-15 omslag 56-08-28 02.02 Sidan 1

MEDLEMSBLADET 4/ 15 1

Hujedamej vilken SFOG-vecka! Heltfantastisk. Jönköping och Linköpinghade gjort ett strålande program, såvälvetenskapligt som socialt. Läget vid Mull-sjön var så fint att vi trots det lite kyligavädret då och då kunde sitta ute. Denomfattande utställningen var belägen såatt alla lätt kunde komma fram och pratamed representanterna. Lokalerna för detdigra, breda och informativa program-met var idealiska. Det sociala program-met var storslaget och alldeles lagom, inteför mycket, så att vi hann med att träffavarandra, prata och dansa så mycket viville. Tack Birgitta Borg Gustafsson meddin fina stab, Mats Hammar och helaLinköping! Och tack för alla fina bidragmed posters och föredrag! I år delade viockså för första gången ut ACTA prize,denna gång till bästa ST-projekt (se ävenvetenskapliga sekreterarens krönika).Nästa års möte i Örebro har utlovats attbli ännu bättre!

Mötet liksom styrelsearbetet har fort-farande utbildningsfrågorna överst påagendan, hur ST-utbildningen skallsäkras. AR-grupperna har engagerats ochvi har mött entusiasm och kreativitet när

vi bett om hjälp med utformandet av kurser. Hoppas nu bara att klinikerna kan frigöra folket så att processen går så snabbt som möjligt. Verksamhets-cheferna har lovat!

Vi försöker också att hålla reda på våramedlemmar, och särskilt de som gårunder utbildning. Hjälp gärna till på kli-niken och besvara vår förfrågan om ST-läkarnas utbildningsbehov och med aktu-ella adressuppgifter till våra register!

Snart är det riksstämma och nytt för iår är att medlemmar i Svenska Läkare-sällskapet går in gratis igen efter några årmed avgift även för medlemmar. Skyndaatt boka, det är ett fint och brett program,och vi behöver alla lära av varandra.www.sls.se/Riksstamman

Kom också ihåg att det nästa sommarär dags att bege sig Helsingfors i för-sommarvädret för att avnjuta NFOGkongressen 13-15 juni. www.nfog.org

Nästa gång vi ses blir dock i Uppsalapå vintermötet den 29.e januari 2016,Uppsala konsert och kongress i konsert-huset mitt i staden. Väl mött där!

Lotti Helström

I D E T TA N U M M E R

MEDLEMSBLADETAnsvarig utgivare: Anna Ackefors Tel: 0155-24 50 00Layout: Moniqa FrisellAll korrespondens ställs till föreningen:SFOG-Kansliet, Drottninggatan 55, 2 tr 111 21 StockholmTel: 08-440 01 75Susanne LundinE-post: [email protected] Internet: www.sfog.seAnnonser: Anna AckeforsE-post: [email protected] hemsidan: [email protected]

SFOGs styrelse 2014:Ordförande: Lotti HelströmKK, SödersjukhusetTel: 08-616 10 00E-post: [email protected] ordförande: Andreas HerbstVO Kvinnosjukvård, Skånes UnversitetssjukhusTel: 040-33 20 86E-post: [email protected] sekreterare:Helena Kopp KallnerTel: 070-440 20 70E-post: [email protected]ästare: Bengt KarlssonKK, Sjukhuset VarbergTel: 0340-48 12 56E-post: [email protected] sekreterare: Annika StrandellKK, SU/SahlgrenskaTel: 0700-90 44 54E-post: [email protected]: Matts OlovssonKK, Akademiska sjukhuset, Uppsala111 21 Stockholm • Tel: 018-611 57 51E-post: [email protected]: Jan Brynhildsen Kvinnokliniken, Linköpings UniversitetssjukhusTel: 013-22 20 00E-post: [email protected]ör för Medlemsbladet:Anna Ackefors KK, Nyköpings lasarett Tel: 0155-24 50 00E-post: [email protected]/Webbansvarig: Lars LadforsKvinnokliniken, SU/Sahlgrenska ÖstraTel: 031-343 57 34E-post [email protected]: Anna Pohjanen Kvinnosjukvården NorrbottenSunderby sjukhusTel: 0920-28 20 00. Fax: 092-28 32 90 E-post: [email protected] Ledamot/Yngre representant: Mahsa NordqvistKK, SU/Sahlgrenska ÖstraTel: 031-343 40 00E-post: [email protected]

Tryck: Elanders ISSN 0284-8031

Ordförande har ordet

Kära medlemmar!

Protokoll fört vid årsmöte för SFOG 5Protokoll RIKS-ARG 7Redogörelser från Arbets- och Referensgrupperna 9Pristagare under SFOG-veckan i Jönköping 17SFOG-veckan i Jönköping 2015 18OGUs ordförande informerar 23Nordic OBGYN training – are we good enough? 24Specialisttentan i Göteborg 26ENTOG utbytet i Nederländerna, juni 2015 28Patientinformation om APC-resistens 30Graviditetsregistret är nu äntligen igång! 31Kikhosta ökar och spädbarn är den mest utsatta gruppen 33Postoperativ antibiotikaanvändning efter gynoperationer 36ST-arbeten 38

MB 4-15 56-08-27 23.25 Sidan 1

Vad är nytt på den vetenskapliga fronteninom SFOG? Den största händelsen ärbildandet av SNAKS; Svenskt nätverk förNationella Kliniska Studier inomOb/Gyn. Sedan 2014 finns det en styr-grupp och ett nätverk av kontaktperso-ner. Nu är det 35 kliniker som har gåttmed i nätverket och vill vara med ochbidra till att göra bra studier och få enmer evidensbaserad vård. Fantastiskt!Vilket brett gensvar! En eller två kontakt-personer på varje klinik kommer konti-nuerligt att informeras om vilka studiersom är på gång, de sprider informatio-nen vidare på sin klinik. Vissa studierkommer att lämpa sig för ett fåtal klini-ker att medverka i medan andra passarför samtliga kliniker.

Först ut att starta är en studie iGynOp-registret. Den handlar om rök-stopp inför operation och kommer attengagera merparten av opererande klini-ker. Den är helt integrerad i GynOp-registret och testar funktionen att rando-misera direkt i registret innan operation.Detta är en ny studiedesign som kallasR-RCT (register-randomised controlledtrial). Det svenska kvalitetsregistret förkardiovaskulär sjukdom, SWEDEHE-ART, har varit banbrytande i introduk-tionen av R-RCT, som kombinerar detbästa av observationsstudier och rando-miserade prövningar.

Inom obstetriken startar Överburen-hetsstudien. Det är en RCT som jämförinduktion vid 41 respektive 42 fulla veck-or. Det primära kombinerade utfalletinkluderar neonatal död och svår neona-tal morbiditet. Det krävs förstås en stormulticenterstudie för att kunna studerafrågan om den optimala tidpunkten förinduktion vid överburenhet. Alla uni-versitetsklinikerna jämte ytterligare någrakliniker medverkar. Vi hoppas att fler kliniker kommer att ansluta när rekryte-

ringen är igång. Även i denna studie kom-mer register att spela en stor roll. BådeGraviditetsregistret och Svenskt Neona-talt Kvalitetsregister (SNQ) kommer attanvändas för datainsamlingen.

Detta är bara början. Vilka studier skaSNAKS engagera sig i? Framför allt destudier som kräver stora material frånflera kliniker. Har du en klinisk fråga somsöker ett svar? Hör av dig till SNAKS styrgrupp och bolla idén. Är du kliniskforskare och behöver stora material?SNAKS hjälper dig med kontakter i detnationella nätverket. På www.sfog.sefinns SNAKS under både flikarnaForskning respektive ARG & IG (Arbets-och intressegrupper). Där hittar du kon-taktinformation. Eller prata med kon-taktpersonen på din klinik. Om du intevet vem det är borde chefen informerabättre.

SFOG-veckan gick av stapeln iJönköping, där vi hade nöjet att husera iett nybyggt kulturhus med utsikt överMunksjön. Linköpings universitet ansva-rade för det vetenskapliga programmet,som hade många höjdpunkter. Vi fick tadel av det systematiska kvalitets- ochpatientsäkerhetsarbete som drivits i regio-nen med stor framgång, vilket blandannat avspeglar sig i en förlossningsvårdmed hög kvalitet och låg sectiofrekvens.

En numera återkommande punkt ärpresentation och diskussion av nyaSFOG-riktlinjer. Ultra-ARG har arbetatmed ”Fosterdiagnostik med NIPT”(non-invasive prenatal testing), baseratpå en Alert-rapport från SBU. Förslagetkommer att innebära stora förändringarför många landsting och det blir intres-sant att följa hur det kommer att imple-menteras över landet. Perinatal-ARGpresenterade ”Induktion av förlossning”.Den innehöll terapirekommendationersom orsakade en hel del debatt. Båda rikt-

linjerna finns som preliminära versioneratt läsa på hemsidan under fliken Råd &riktlinjer/SFOG riktlinjer. Färdiga ver-sioner publiceras under hösten. Andrariktlinjearbeten som pågår är Behandlingvid upprepade missfall och Rh-immuni-sering.

Som traditionen bjuder delade SFOGdelade ut priser för bästa fria föredrag ochposter. Läs mer om pristagarna på annanplats i denna tidning. Nytt för i år varACTA prize. Det är instiftat av NFOGoch ACTA, delas ut i varje nordiskt landvid respektive förenings årliga möte ochavser att stimulera till att publicera sig.Gärna i ACTA! SFOG valde att premie-ra ST-läkarna och två nyblivna specialis-ter fick dela på det första ACTA prize.Vilka som fick priset kan du läsa på sidan17.

Det vetenskapliga året avslutas medRiksstämman. Numera alltid i Stock-holm, kan en göteborgare sucka. Menläget på Waterfront är optimalt och pro-grammet bjuder på många höjdpunkter.Framför allt är det en arena för tvär-disciplinärt utbyte och utbildning däräven SFOG bidrar. Marie Bixo ansvararför symposiet Ny behandlingsstrategi vidPMDS (premenstruellt dysforiskt syn-drom). Helena Kopp Kallner håller i kur-sen Preventivmedlens betydelse för hälsa- viktig kunskap inte bara för gynekolo-gen, som riktar sig till ST-läkare i bådegynekologi och allmän medicin. En gladnyhet är att Svenska Läkaresällskapetåterinfört fritt inträde för medlemmar.Det gäller vid anmälan fram till och medden 15/11 2015. Datum för Rikstämmanär 3 - 4 december.

Fram till dess önskar jag er alla en här-lig höst!

Annika Strandell

Hej alla SFOG-medlemmar!


Brev från den vetenskaplige sekreteraren

MB 4-15 56-08-27 23.25 Sidan 3

MEDLEMSBLADET 4/ 154

Nya medlemmarDalia Abdul-Kareem, Helsingborg

Agnes Edling, Uppsala

Linnéa Ekström, Skövde

Andreas Falaris, Växjö

Filip Herbst, Halmstad

Anna Igerud, Linköping

Oscar Lührs, Lund

Simona Negri, Umeå

Oskar Nydahl, Västervik

Fanny Palmgren, Luleå

Ivika Palu, Stockholm

Anders Royton, Göteborg

Marcus Sjöholm, Blentarp

Ylva Torborg, Malmö

Caisa Viberg, Sundsvall

Lisa Vinnerljund, Hudiksvall

Hej alla ST-studierektorer!Under SFOG-veckan träffades studierektorersnätverket SNÄV undernågra intensiva timmar. Vi fick diskutera och ta del av mycket bra information bland annat från SPUR samordnare Verena Sengpiel ochutbildningssekreterare Jan Brynhildsen som berättade om SFOGs satsning på kurser för ST-läkare.

Om du inte finns med på listan över studierektorer eller någon annanpå kliniken tagit över maila [email protected]. Nästa möte är iStockholm kl 10-15 14/1 2016. Mer information hittar du på:sfog.se/start/arg-ig/intressegrupper-ig/st-studierektorer/start/

Hälsar Anna AckeforsStudierektor och Er redaktör

Följande tider gäller för medlemsbladet 2015:Nr Deadline Utkommer5 2 november vecka 49

Manus skickas via mail till: Redaktör Anna Ackefors

E-post: [email protected] Nyköping • 611 85 Nyköping

Telefon: 0155-24 50 00 sök via vx alt direkt 0155-24 50 80

Adressändring skall göras till:SFOG-Kansliet • Drottninggatan 55 • 111 21 Stockholm

eller [email protected]

REDAKTÖRENS RUTA

MB 4-15 56-08-27 23.25 Sidan 4


1. Mötet öppnades

2. Val av ordförande och justeringspersonBirgitta Gustavsson Borg valdes till ordförande och till jus-teringspersoner valdes Johan Skoglund och Ulrika Laurelii.

3. Styrelsens verksamhetsberättelseNuvarande ordförande Lotti Helström föredrog styrelsensverksamhetsberättelse för 2014 vilken publicerats iMedlemsbladet och på hemsidan.

4. Skattmästarens ekonomiska redogörelseNuvarande Skattmästare 2015 Bengt Karlsson föredrog denekonomiska redogörelsen för 2014 vilken publicerats iMedlemsbladet och på hemsidan. Budgeten för2015 före-drogs.

5. Årsavgift för det kommande året och avgiftför ARG-abonnemang/MedlemsstatistikBeslutades att fastställa årsavgift och ARG-abonnemangenligt förslag i budgeten.

6. Revisorernas berättelseRevisorernas berättelse förevisades och revisorernas rekom-mendation lästes upp av mötesordförande i revisorernaChrister Eriksons (auktoriserad revisor) och GeraldWallstersons (lekmannarevisor) frånvaro. Revisorerna till-styrkte ansvarsfrihet för skattmästare och styrelse.

7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelse ochskattmästareBeslutades att styrelsen för 2014 och skattmästaren för 2014beviljas ansvarsfrihet.

8. Val av styrelseledamöter för 2015Valberedningens förslag till styrelse för 2015 föredrogs avvalberedningens ordförande Pia Teleman. Årsmötet valde Ellika Andolf till utbildningssekreterare (2 år)Liselott Andersson till redaktör för medlemsbladet (2 år)Kristina Nordqvist till övrig ledamot (2 år)Paulina Arntyr Hellgren till OGU-representant (2 år)Matts Olovsson till ARGUS för ytterligare 1 år.

9 Val av två revisorer jämte revisorssuppleantValberedningens ordförande Pia Teleman föredrog valbe-redningens förslag till revisorer och revisorssuppleanter.Årsmötet valde Christer Eriksson till auktoriserad revisoroch Gerald Wallstersson till lekmannarevisor samt AnneEkeryd-Andalen till revisorssuppleant.

10.Val av valberedningÅrsmötet valde Pia Teleman (sammankallande), BirgittaEssén och Anna Bäckström

11.Avtackning av styrelseledamöterAnna Ackefors, Jan Brynhildsen, Anna Pohjanen och MahsaNordqvist avtackades.

12.Ändring av stadgarSFOGs ordförande Lotti Helström föredrog bakgrundentill föreslagna stadgeändringar att beslutas om i förstaomgången för att stå för fastställande på nästa årsmöte.Stadgeändringsförlag lästes upp vid sittande möte av mötetsordförande Birgitta Gustavsson Borg innan beslut.Årsmötet Godkände föreslagna stadgeändringar i en förstaomgång för slutlig fastställande på nästa årsmöte.

13. Information om utbildning, specialistexamenoch subspecialistexamenUtbildningssekreterare Jan Brynhildsen föredrog specialist-och subspecialist examen. De nyblivna specialisterna ochsubspecialisterna steg upp på scenen för att mottaga för-samlingens beundran, applåder och jubel.Därefter fördrog Jan Brynhildsen utbildningsnämndensverksamhetsberättelse för 2014 vilken publicerats iMedlemsbladet och på hemsidan.

14.OGU-InformationMahsa Nordqvist föredrog OGUs verksamhetsberättelsevilken publicerats i Medlemsbladet och på hemsidan.

15. Information om ARG-verksamhetenARGUS Matts Olovsson föredrog ARG-verksamheten vilken publicerats i Medlemsbladet och på hemsidan.

16.Berndt Kjessler-pristagare 2015Lotti Helström presenterade årets Berndt Kjessler-pristagareMarie Blomberg.

Protokoll fört vid årsmöte för Svensk förening för Obsterik och

Gynekologi (SFOG)Onsdag den 26:e augusti 2015 i Jönköping

MB 4-15 56-08-27 23.25 Sidan 5

17. Information om kanslifunktionenSFOGs nya kanslist Diana Mickels presenterades av LottiHelström.

18. Information från NFOG, EBCOG och FIGOLotti Helström föredrog samarbetet med ovanstående orga-nisationer. Professor Oskari Heikinheimo presenteradeNFOG-kongressen 2016 i Helsingfors.

19.SFOG-veckor 2017 och 2018Lotti Helström föredrog att SFOG-veckan 2017 kommeratt anordnas av Karolinska Institutet av Stockholm/Gotlandoch kommer att äga rum i Stockholm.SFOG-veckan 2018 kommer att anordnas av UppsalaAkademiska Sjukhus/Uppsala Universitet och kommer attäga rum i UppsalaSFOG-veckan 2016 anordnas av Örebro och presentera-des av arrangörerna vid sittande möte.

20.Tid och plats för nästa möte under SFOG-veckan 2016Datum för nästa möte är under SFOG-veckan v 35 2016.

20. Mötet avslutasMötet förklarades avslutat av mötets ordförande BirgittaGustavsson Borg.

Birgitta Gustavsson Borg Lotti HelströmOrdförande vid mötet Ordförande SFOG

Vid pennanHelena Kopp Kallner

Facklig sekreterare, SFOG

Justeras Justeras Johan Skoglund Ulrika Laurelii

MB 4-15 56-08-27 23.25 Sidan 6


Närvarande: Matts Olovsson (ARGUS),Jan Brynhildsen (utbildningssekreterareSFOG), Lotti Helström (ordf SFOG),Andreas Herbst (vice ordf SFOG) HelenaKopp Kallner (FARG, facklig sekrSFOG), Annika Strandell (vetenskapligsekr SFOG), Mahsa Nordqvist (OGU-ordf), Lina Bergman (OGU), (Pos-Arg),Alkistis Skalkidou (Endokrin-ARG),Karin Pettersson (Perinatal-ARG), NinaBohm-Starke (Vulv-ARG), ChristinaRydberg (Vulv-ARG), Greta Edelstam(Endometrios-ARG), Lars Ladfors (Rob-son-ARG), Birgitta Essén (MM-ARGoch Global-ARG), Kristina Elfgren (C-ARG), Claudia Bruss (Etik-ARG),Marie Söderberg (UR-ARG), PG Larsson(MIG-ARG), Emelie Ottosson (Ultra-ARG), Åsa Magnusson (Fert-ARG), KjellWånggren (Fert-ARG), Ragnhild Hjert-berg (Hem-ARG), Gisela Wegnelius(Hem-ARG), Anke Zbikowski (Pos-ARG)

Godkännande av föregåendeprotokollDet godkändes och de frågor som bör dis-kuteras igen tas upp under pågåendemöte.

Verksamhetberättelse ARGUSTvå ARG-rapporter på gång att publice-ras; Endometrios (Endometrios-ARG)och Erytrocytimmunisering under gravi-ditet (Perinatal-ARG).

Kommande ARG-rapporterUR-ARG kommer att publiceras 2015möjligen 2016, Pos-ARG hoppas blir klar2016, Ultra-ARG ev 2016, Induceradabort (bör bli klar 2016), Mhöl-gruppenoklar tidsplan, Tumör-ARG oklar tids-plan

Lagerläge ARG-rapporterDet finns gott om de senaste rapporterna.

Arbete med ARG-rapporterARGUS går igenom hur en ARG-rapport

framställs då det varit mycket jobb då för-fattare ej följt instruktionerna.

SFOG-riktlinjer• De äldsta riktlinjen är Hem-ARGs

riktlinje om trombosprofylax vid IVF.Den uppdateras nu.

• Tyroideasjukdom i samband med graviditet är ej aktuell för revision.

• Gränsvärden för gravdiabetes.Perinatal-ARG har ej varit med vidskrivandet av rapporten och man harvarit mycket kritiska, men den kom-mer att publiceras som en riktlinje.

• Ultraljudsmarkörer i andra trimesternför trisomi 21 och 18 skall revideras.

• Fosterdiagnostik med NIPT (arbetepågår).

• Induktion av förlossning (skall disku-teras denna vecka).

• Behandling vid upprepade missfall(arbete pågår).

• Progesteronbehandling vid hotandeprematuritet (Perinatal-ARG skallarbeta med nordiska riktlinjer ochman återkommer kring detta).

• Graviditetsimmunisering (oklar tids-plan).

• Det diskuterades om C-ARG skallskriva nya riktlinjer då man jobbarmed nationellt vårdprogram för HPV-screening. Togs emot positivt.

Kortfattade presentationer avhöjdpunkterna i varje AR-grupps årsrapport, se nedan.

SK-kurser• Jan Brynhildsen föredrog nya kurspla-

nen för ST inom Ob/Gyn. Det är 11specialitetsspecifika kursämnen inomOb/Gyn. Socialstyrelsen har fastställtdessa men tar inget ansvar för att beho-vet tillgodoses. SFOG har därförbeslutat ta över ansvaret för att kurs-behovet tillgodoses enligt modell frånSvensk Kirurgisk Förening. JanBrynhildsen föredrog att det blir AR-

gruppernas ansvar att ordna kurser förde kursämnen som ligger inom derasrespektive ansvarsområde.

• Det är omkring 80 ST-läkare i varje”årskull” varför man behöver ha ca 2-3 kurser per år inom ämnet. Varje ST-läkare får en personlig kursplan ochgår 1-2 kurser per år vilket gör att allakommer att ha gått sina kurser närderas ST är klar. På så vis blir syste-met förutsägbart för individen, klini-ken och kursgivarna.

• Vissa farhågor togs upp såsom att maninte kommer att mäkta med att orga-nisera kurser för både ST-läkare ochspecialister. Vissa lokala utbildningarkanske kan göras nationella ochannonseras som SFOG-kurs. Ävenmöjligheten till e-learning togs ocksåupp med interaktiva moment, tillexempel webbaserat material som ska läsas in innan kursen och sedandiagnostiskt test i början av kursen vil-ket man har på en del av kirurgernaskurser.

• Det påtalades vikten av att verksam-hetschefen måste bevilja tid för att planera kurser.

• Diana Mickels som skall administreraSFOG-kurserna framgent presentera-des på mötet.

• Om man har kursgivare som inte äranställda kan de fakturera SFOG fördeltagande i kursadministrationen.

Etik-ARGNuvarande ordförande Claudia Bruss villkliva av. Det är få aktiva och frågan är omAR-gruppen skall läggas på is. Det finnsaktuella frågor såsom NIPT och surro-gatmödraskap. De bestämdes att lägga utpå hemsidan att man söker intresseradesom kan ingå och engageras sig. Etik-ARG läggs i vila till dess frågor dyker upp.Sekreteraren i gruppen finns kvar. Allavar överens om att gruppen måste finnaskvar.

Protokoll RIKS-ARGJönköping 2015

MB 4-15 56-08-27 23.25 Sidan 7

MIG-ARGSkall man lägga ner MIG-ARG. Man harinte haft någon aktiv grupp på flera årDe beslöts att lägga ner MIG-ARG.

Subvention av antikonceptionTLVs ändrade inställning till preventiv-medel som ingår i subventionen där mannumera tar hänsyn till positiva hälsoef-fekter och till typisk användning.

ARGUS ekonomiDet finns pengar att söka för att anord-na internat för att skriva ARG-rapporteroch utarbeta kursplan. Inom Stiftelsenför utbildning och forskning inomämnesområdet de kvinnliga och manligaövergångsåren finns avsatt 200 000 krför arbete med SFOG-riktlinjer ochARG-rapporter samt 200 000 kr förarbete med de nya ST-kurserna. ARGUShar också 100 000 kr avsatt i SFOGsbudget för att stötta AR-gruppernas verk-

samhet. För att nyttja dessa medel krävsansökan till ARGUS i god tid före akti-viteten där det i budget eller liknandeklart ska framgå vad medlen ska använ-das till. Det avsätts som vanligt 5000 krper AR-grupp för ”kaffepengar”.Föredrogs hur man söker pengar.

Nästa RIKS-ARG30/8 under SFOG-veckan i Örebro.

NFOG-fondenGlöm inte möjligheten att söka!

RemissvarOm remisser går direkt till AR-grupper-na så är det viktigt att svaren ska godkän-nas av SFOGs styrelse.

Påminnelse om att alla aktiva i en AR-grupp ska lämnajävsdeklaration Med aktiv menas de som är med påmöten, deltar i mailkonversation samt är

med i arbete med till exempel ARG-rap-porter eller SFOG-riktlinjer. Jävsdeklara-tionerna skickas till ARGUS som gran-skar och skickar vidare till kansliet förarkivering. Ändras förhållandena ska nydeklaration skickas in.

Övriga frågorHem-ARG undrar om sponsrat sympo-sium. SFOGs styrelse är inte tillfrågadtrots att loggan står med på annonsbladet.

OrdförandeARGUS Matts Olovsson

Sekreterare vid mötetHelena Kopp Kallner

SFOGs fackliga sekreterare, sekr FARG

MB 4-15 56-08-27 23.25 Sidan 8


C-ARG(Cervixcancerprevention)Ordförande: Kristina ElfgrenSekreterare: Pia CollbergArbetsgruppen har under året utökatsmed ett flertal nya medlemmar och vibehöver numera alltid de större lokaler-na på Läkarsällskapet - roligt. C-ARGsmedlemmar fortsätter arbetet med orga-nisation och genomförande av cervixcan-cerprevention både vad gäller screeningoch vaccination.

Den inför framtiden viktigaste fråganunder året har varit att på SoS initiativatt utreda HPV-testning som metod förprimärscreening i programmet för cer-vixcancerprevention. Björn Strander varordförande i SoS expertgrupp och fleraav C-ARGs medlemmar har deltagit iarbetet som utförts enligt SoS generiskamodell för utvärdering av nationellascreeningprogram. Remissvar på SoS för-slag har formulerats av C-ARG och vida-rebefordrats efter beslut i SFOGs styrel-se. Ett vårdprogramsarbete har påbörjatsinför övergången till primärscreeningbaserad på analys av högrisk-HPV. Fleraav C-ARGs medlemmar har vara aktivai detta arbete.

Kliniska handläggningsfrågor disku-teras kontinuerligt vid våra möten ochvissa av frågorna kan besvaras med godevidens, baserad på svenska data utifrånNationella Kvalitetsregistrets, NKCxs,auditarbete. I år har frågorna om utvidg-ning av screeningen till 64 år samt nyrekommendation för handläggning avASCUS/CIN 1 hos kvinnor 23-27 år diskuterats på C-ARGs möten. Hand-läggning av dysplasier under graviditethar diskuterats efter presentation av

Cecilia Kjärrberg som nyligen försvaradesin doktorsavhandling i ämnet.

C-ARG får regelbundet rapporter frånden nationella gruppen för cervixcancer-prevention, NACx www.cancercentrum.se/nacx där Björn Strander är ordföran-de och Bengt Andrae och Pia Collberg ärutsedda som representanter för sinarespektive regioner. Nya frågor väcks avC-ARGs medlemmar och tas tillbaka tillNACx som arbetar med att klarläggalokala strukturer och skapa en nationelllikriktning av insatser inom hela vård-kedjan. Flera medlemmar har bidragit iSKLs arbete med att ta fram mallar förnationell GCK-kallelse och svar, som nuär under implementering. NACx har bil-dat en styrgrupp för det Nationella kva-litetsregistret för cervixcancerprevention,NKCx, www.NKCx.se som också harrepresentanter i SFOGs kvalitetsnämnd.

Till stöd för det nationella arbetetfinns även Equalis Expertgrupp för cer-vixcancerprevention, som arbetar medkvalitetssäkring och kvalitetsmått, därflera av C-ARGs medlemmar deltar.Under året har processregistret i NKCx,den så kallade Cytburken, introduceratsi Jönköping, Kalmar och Östergötlandoch ytterligare ett tiotal landsting står påtur. Sedan tidigare används cytburken itre landsting/ regioner. Förhoppningenär att alla landsting skall vara anslutnaföre slutet av 2016. Diskussionerna i C-ARG utgör en viktig bas för registretsanvändning som beslutsstöd.

Samarbetet med HPV-nätverket harfortsatt och i maj 2015 arrangerades ettmöte på Karolinska/Huddinge i Stock-holm där många av C-ARGs medlemmardeltog både som föredragshållare och

aktiv publik. Mötet var mycket intressantoch välbesökt med deltagarrekord frånhela landet.

C-ARG tar på sig funktionen att ut-göra basen för Svensk kolposkopisk för-ening och C-ARGs medlemmar blir medautomatik medlemmar när man betalatmedlemsavgift som avser kolposkopi-föreningen.

Många medlemmar har deltagit aktivtpå den internationella HPV konferensenIPV i Seattle aug 2014 samt Eurogin iSevilla februari 2015.

På mötet i januari avtackades BengtAndrae efter nästan 15 år som ordföran-de. Ann Edblad Svensson kommer attefterträda Bengt som webbansvarig underkommande år.

ENDOKRIN-ARG(Endokrinologi)Ordförande: Alkistis SkalkidouSekreterare: Angelica Linden-HirschbergUnder det gångna verksamhetsåret harEndokrin-ARG haft två möten (17november 2014 samt 5 februari 2015).Riktlinjedokumentet angående "Diagnosoch handläggning av tyreoideasjukdomarunder graviditet och postpartum" disku-terades vid och efter SFOG-veckan iVarberg. Vid ett särskilt möte med repre-sentanter från Mhöl-gruppen, nåddeskonsensus och dokumentet publiceradespå SFOGs hemsida i december 2014.Det planeras också ett inlägg iLäkartidningen om de i Sverige och inter-nationellt pågående funderingarna.

En annan fråga som diskuteras aktivtinom gruppen är den ökande förfråganefter preparat med mikroniserat proges-teron. Diskussioner pågår inom gruppen

Redogörelser från Arbets-och Referensgrupperna(ARG) 2014-2015

MB 4-15 56-08-27 23.26 Sidan 9

om fördelar och risker med naturligtprogesteron/dydrogesteron i jämförelsemed gestagen som tillägg till östrogenbe-handling i klimakteriet. Marie Bixo ochAngelica Lindén Hirschberg har skrivitett inlägg till Läkartidningen om att inuläget är bedömningen att det saknasevidens för att rekommendera mikroni-serat progesteron framför traditionellapreparat. Professor Torbjörn Bäckströmbjöds in till diskussionerna. En potenti-ell nationell studie med syfte att jämföranaturligt progesteron i kombination medöstrogen med gestagen plus östrogen vadgäller endometriesäkerhet diskuteras.

Endokrin-ARG fortsätter anordnaSFOG-kursen ”Gynekologisk Endo-krinologi för ST-läkare” årligen.

Eva Innala avtackades som sekretera-re. Till ny sekreterare i Endokrin-ARGvaldes Angelica Lindén Hirschberg ochsom webbansvarig valdes Natalia Cruz.

Alkistis Skalkidou fortsätter som ord-förande.

ENDOMETRIOS-ARG(Endometrios)Ordförande: Greta EdelstamSekreterare: Lollo MakdessiUnder 2014 hade arbetsgruppen fyramöten varvid patientföreningen varrepresenterad vid samtliga möten.Endometrios blev uppmärksammat imedia vid upprepade tillfällen under åretsgång. Flera av gruppens deltagare varaktuella med intervjuer och uttalanden imedia. Det blev tydligt att både allmän-het och politiker fått upp ögonen för sjuk-domen. Vår skrivelse till socialstyrelsensgeneraldirektör med inbjudan till grup-pen har resulterade i ett möte under 2015.Under 2014 ägde världskongressen omendometrios rum i Sao Paolo. Deltagarefrån arbetsgruppen återrapporterade från

kongressen, ett uppskattat inslag för alla.Som tidigare höll flera i arbetsgruppenföreläsningar, både för patienter/anhöri-ga och vårdpersonal.

Endo-tåget med syfte att sprida merinformation om endometrios var väldigtefterfrågat.

Slutversionen av den uppdaterade ver-sionen av Endometrios ARG-rapportenskickades till gruppens medlemmar för kommentarer och godkännande.Rapporten har kompletterats med ett nyttkapitel om endometrios och fertilitet somär väldigt angeläget. Rapporten förvän-tas komma i tryck under 2015.

SFOG-kursen om endometrios i sep-tember 2014 var fulltecknad och mycketuppskattad. En del ändringar hade gjortsi programmet. En kompletterandeSFOG-kurs om smärta och fertilitet pla-nerades till 2015.

MB 4-15 56-08-27 23.26 Sidan 10


ETIK-ARGOrdförande: Claudia BrussSekreterare: Ingrid BergelinEtik-ARG har under året varit med i rikt-linjearbetet kring NIPT.

För övrigt har verksamhetsåret tillstörsta delen upptagits av arbete med attförbereda SFOG-kursen om att informe-ra om fosterdiagnostik som vi höll i mit-ten på april 2015. Kursen fick överlaggoda omdömen och behovet av ny kursansågs stort men några planer för en nykurs finns för närvarande inte. Etik-ARGanser inte att det primärt är vårt ansvaratt driva frågor om information kring fos-terdiagnostik. Etik är dock en viktig deli frågan om och hur samhället erbjuderfosterdiagnostik och vi ser oss som en avaktörerna i arbetet med att ta fram ennationell information kring dessa frågor.Etik-ARG har skrivit till Mhöl-gruppenmed förslag att bilda en arbetsgrupp.

I maj 2015 hade Etik-ARG ett möte,initierat av en SFOG-medlem, där vi dis-kuterade det etiska dilemma som kanuppstå kring aborter efter vecka 18, i ochmed allt bättre överlevnad för extremtprematura barn. Till mötet var neonato-log, obstetriker och representant förSocialstyrelsens rättsliga råd inbjudna föratt belysa problemet. Mötet utmynnadei ett förslag att Rättslig rådets nuvarandepraxis bör omvärderas. Skrivelse tillSFOG styrelse i frågan är under utarbe-tande.

Arbetet med att utforma en bättrehemsida är fortfarande i sin linda, sekre-teraren har varit på ett utbildningsmöteanordnat av SFOGs sekretariat.

Några förändringar i styrelsen har ejskett under året men ordförande har avi-serat sin avgång.

EVIDENS-ARG(Evidensbaserad medicin)Ordförande: Annika Strandell Sekreterare: Sissel SaltvedtEvidens-ARG har som syfte att främjaevidensbaserad medicin inom SFOG iallmänhet och att utgöra ett stöd för övri-ga AR-grupper i synnerhet. Verksam-heten har varit fokuserad på kursverk-

samhet och under senare år på SFOG-riktlinjer. Arbetet drivs av få aktiva med-lemmar.Antalmedlemmar totalt är ca 15.

SFOG-riktlinjerNya på hemsidan:• Gränsvärden för graviditetsdiabetes –

Stöd för beslut och behandling(Socialstyrelsen med medverkan avrepresentanter från SFOG)

Två nya SFOG riktlinjer presenteradesoch diskuterades under SFOG-veckan iJönköping:• Induktion av förlossning (Perinatal-

ARG)• Fosterdiagnostik med NIPT (Non-

Invasive Prenatal Test), (Ultra-ARG)Under SFOG-veckan i Varberg presen-terades och diskuterades två nya SFOGriktlinjer:• Tyreoideasjukdom i samband med

graviditet (Endokrin-ARG) publice-rades under hösten 2014 på hemsidan.

• Ultraljudsmarkörer i andra trimeternför trisomi 21 och 18 (Ultra-ARG)finns på hemsidan, fortfarande i enpreliminär version

Pågående riktlinjearbeten:• Behandling vid upprepade missfall

(Fert-ARG m.fl.)• Graviditetsimmunisering (Perinatal-

ARG) planeras starta till hösten 2015. Den första SFOG riktlinjen ”Trombos-profylax vid IVF” är dags att uppdatera.EBM-kursFortbildningskurser i evidensbaseradobstetrik och gynekologi har arrangerats2001-2014. Arrangörer har växlat mel-lan kvinnoklinikerna på Sahlgrenska och Karolinska sjukhuset. F.n. ser vi över behovet av andra typer av kurser,såsom forskningsmetodik samt att skriva evidensbaserade guidelines. Stöd till AR-grupper Evidens-ARG utgör en resurs för övrigaAR-grupper och kan erbjuda visst stödtill grupper som arbetar med rapporteroch SFOG riktlinjer. Under året harEvidens-ARG medverkat i flera av ovan-stående riktlinjer.Evidens-ARGs framtidEvidens-ARG har från början tillskapats

som en stödresurs för övriga AR-grupperoch SFOG i stort. Hur länge det finnsbehov av att ha en särskild AR-grupp förevidensbaserad obstetrik och gynekologibör fortlöpande diskuteras. Under desenaste åren har arbetet framför allt dri-vits i samband med projekt som arbetetmed SFOG-riktlinjer och kursverksam-het. Frågan om evidensarbetet ska bedri-vas i form av en AR-grupp har diskute-rats av SFOGs styrelse, som 2013 före-slog oförändrat status tills vidare.Diskussionen bör återkomma.

FARG (Familjeplanering)Ordförande: Kristina Gemzell DanielssonSekreterare: Helena Kopp-KallnerUnder det gångna året har FARG haft tvåmöten med dryga 40-50 deltagare vidvarje möte vilket innebär att antalet fort-sätter att stiga. På mötena kommer enblandning av gynekologer, barnmorskoroch även kuratorer. Under året har fyraSFOG-kurser avhållits i FARGs regi, tvåantikonceptionskurser och en abortkurssamt en kurs i ultraljudsdiagnostik inomabortvården för framförallt barnmorskorsom arbetar i abortvård. Här är FARGdelarrangör med Ultra-ARG. I sambandmed Riksstämman arrangerade FARG enSK-kurs om hälsoeffekter av antikoncep-tion som riktar sig till både allmänmedi-cinare och gynekologer. Denna kurskommer att ges igen i samband medRiksstämman. Inför Riksstämman 2015kommer vi att göra betydligt mera reklamoch påtala de områden som berörs(anemi, dysmenorré, PMS och cancer).FARG stod som medarrangör när SFOGoch Barnmorskeförbundet hade singemensamma abortdag i Stockholm.Mötet var mycket välbesökt och kommeratt anordnas igen under 2015.

Flera medlemmar i FARG arbetar fort-satt med att sprida kunskap om Läke-medelsverkets nya riktlinjer för anti-konception. Riktlinjerna har nu börjatimplementeras och vi ser förskrivning avkombinerade p-piller när 8 veckor efterförlossning har passerat även vid amning. Frågan om ungdomssubventionens form,storlek och berättigande har liksom andra

MB 4-15 56-08-27 23.26 Sidan 11


år varit aktuell. Företrädare för FARGhar tillsammans med företrädare förSFOG och andra AR-grupper flitigt del-tagit i debatten om TLVs kriterier försubvention. En hearing hölls också angå-ende detta och under våren 2015 fattadeslutligen TLV beslut om att hormonspi-ralen Jaydess skulle ingå i subventionen.Även generika med Etinylestradiol ochDrospirenon ingår i subventionen sedanmaj 2015. På initiativ av MariannHansson från Göteborg finns nu en upp-daterad lista över samtliga tillgängligahormonella preventivmedel på FARGshemsida och här ser man även vilka somingår i subventionen. Listan skickas ävenut till FARGs medlemmar då den upp-dateras.

Det har även fortsatt att vara en livligdiskussion kring ett eventuellt abortre-gister där representanter från FARG varitaktiva i möten med politiker. Frågankommer säkerligen att diskuteras vidareunder 2015 och särskilt med anledningav att vår abortlagstiftning firar 40 år.

Under 2014 sänktes gränsen för abortmed Rättliga rådets tillstånd till 21 veck-or och 6 dagar.

Arbete har även fortgått med att utfor-ma en gemensam preventivmedelsjour-nal och abortjournal. Här har vi haft hjälpav Carina Zetterberg från Socialstyrelsensom arbetat med att utforma landsöver-gripande journaler tidigare. Frågan hardiskuterats och förslag på journalen hartagits upp på FARG-möte. Vi arbetarvidare med denna fråga.Under 2015 kommer arbetet att påbör-jas med att skriva en ny ARG-rapport omInducerad abort då den gamla är inaktu-ell i flera kapitel.

FERT-ARG (Ofrivillig barnlöshet)Ordförande: Britt Friberg t o m 2015-03-27. Därefter Kjell Wånggren.Sekreterare: Åsa Magnusson.Ordinarie möten: 2014-10-08 på Läkare-sällskapet i Stockholm, 2015-03-27 påSFOGs kansli, Drottninggatan, Stock-holm.

Fert-ARG har besvarat en remiss frånJustitiedepartementet gällande assisterad

befruktning till ensamstående kvinnor.Vi har även besvarat en remiss från SKLför harmonisering av reglerna för assiste-rad befruktning vid de olika landstingeni Sverige samt en remiss från Social-styrelsen angående översyn av kursutbu-det för ST-läkare. Fert-ARG har vidarebistått Endokrin-ARG med att utarbetanationella riktlinjer för utredning ochbehandling av tyreoideasjukdom i sam-band med graviditet. Ett arbete har sedanstartats inom Fert-ARG med att ta framriktlinjer för handläggning av tyreoidea-sjukdom i samband med infertilitet. Viarbetar även med att ta fram ett kunskapsunderlag gällande assisteradbefruktning och risk för vertikal smit-ta av hepatit. Fert-ARG har tagit framett förslag till nationella riktlinjer för frys-förvaring av obefruktade ägg på icke-medicinsk indikation, s.k. social freezing,och i samarbete med Perinatal-ARGutformat ett förslag till underlag för råd-givning till äldre kvinnor. Fert-ARG harrepresenterat SFOG vid ett IFFS möte iMünchen samt ett EATB (EuropeanAssociation of Tissue Boards) möte iLund där frågan om ersättning till dona-torer diskuterades. Fert-ARG har under2014 tillsammans med SFOGs utbild-ningssekreterare examinerat 3 nya sub-specialister i Reproduktionsmedicin.Britt Friberg avgick som ordförande isamband med Fert-ARG mötet 2015-03-27 där Kjell Wånggren sedan valdes tillny ordförande.

GLOBAL-ARGOrdförande: Birgitta EssénSekreterare: Kenneth ChallisGlobal-ARG inledde verksamhetsåret2014-2015 med ett givande möte i sam-band med SFOG-veckan i Varberg. Vibestämde att ansöka om symposium isamband med SFOG-veckan i Jönköpingmen fick tyvärr nej. Detta föranledde attvi i år motionerar till SFOGs styrelse omatt Global-ARG ska erbjudas att organi-sera ett symposium med internationellprofil varje år. Hemsidan har också upp-daterats regelbundet.

Global-ARG arrangerade ett sympo-sium på NFOG-konferensen i Stock-

holm juni 2014 som handlade om repro-duktiva rättigheter där abortfrågan, sexselection och surrogatmödraskap disku-terades med deltagare från alla nordiskaländer.

Global-ARG har samarbete medLäkare Utan Gränser och intressegrup-pen mot mödradöd WRA där blandannat kontakter etablerats med kollegori Rumänien. Vi har ett projekt som hand-lar om intervention mot kvinnlig omskä-relse bland afrikanska invandrare. Vi haräven arbetat med Socialstyrelsens upp-drag att se över diagnossättning och vår-den av omskurna kvinnor. I expertgrup-pen ingår ordförande Essén från Global-ARG som representerar SFOG. En för-sta del rapport om prevalens kom i janu-ari och slutrapporten väntas koma som-maren 2015.

En gemensam debattartikel om abort-vården i Sverige skrevs tillsammans medbland annat SFOGs styrelse och FARG.Den publicerades i Svenska Dagbladet.

I frågan om underläkartjänstgöring ilåginkomstland har CeFAMs utbyte fort-satt och flera ST-kollegor från kvinno-sjukvården tagit möjligheten att på dettasätt få delta i kvinnosjukvård i lågin-komstmiljö. Det nuvarande kontraktetmed SIDA gick ut under 2014. Global-ARG stödjer CeFAM i deras strävandenatt förlänga kontraktet och slutrapportenskickades in under 2015. CeFAM har isin slutrapport yrkat om förlängning meninget svar föreligger ännu från SIDA.Arbetsgruppens medlemmar KennethChallis och Sigmar Norvad har haft ettmöte med MKAIC (MuhimbiliKarolinska Anestesia and Intensive Care)för att diskutera framtida samverkan.MKAIC driver program med fokus påutbildning och livräddande insatser i Dares Salaam, Tanzania. MKAICs represen-tant för kvinnosjukvården, BerithTingåker är nu också medlem i Global-ARG och kan leda samarbetet mellan organisationerna. Det tilltänkta utbild-ningsprojektet i Aira i Etiopien fick läggas ned då man endast vill ta emot specialister om man var utländsk läkare.Det är också en komplicerad process att

MB 4-15 56-08-27 23.26 Sidan 12


få arbetstillstånd. När man väl fått det ärdet dock giltigt i fem år. Kontakt kan tasmed Margareta Sidenvall för intressera-de specialister.

I maj hölls ett nordiskt nätverksmöteom forskningsfrågor som berör religionoch reproduktiv hälsa och rättigheter.Cirka 30 kollegor från Norden samladesoch diskuterade frågan. Bland föreläsarevar socialantropolog Aje Carlbom,Fatima El-Haijj samt doktorand JonnaArousell som pratade om islam ochfamiljerådgivning. Doktorand JosephineSundquist från Uppsala pratade om reli-gionens roll och preventivmedelsrådgiv-ning i Tanzania. Anne Stensvold (profes-sor i religionsveten), gav en introduktionom de olika världsreligionernas hållningi abortfrågan.

Vi har fått två internationella sym-posier accepterade för kommande FIGO-kongress 2015 i Vancouver: Reproduc-tive Health and Trafficking in SouthAsia, samt Migration and ReproductiveHealth.

Ett flertal medlemmar har bedrivitsåväl klinisk verksamhet som forskning ilåginkomstmiljö, vilket borgar för ettintressant arbete i gruppen framöver.

HEM-ARG(Hemostasrubbningar)Ordförande: Gisela WegneliusSekreterare: Ragnhild HjertbergHem-ARG har cirka 20 aktiva medlem-mar med representanter från olika klini-ker i olika delar av landet. Glädjande noghar gruppen fortsatt att utökas med flerayngre specialister. Vi har haft 3 medlems-möten under hösten-vintern 2014-15och i maj månad 2015 hade vi ett arbets-internat i Skanör.

I mars 2015 inbjöd Hem-ARG åter-igen representanter från Koagulations-centra och Koagualationsmottagningartill ett möte på Läkaresällskapet. Syftetvar att diskutera gemensam handläggningav gynekologiska/obstetriska patientermed trombos eller blödningsproblema-tik. Det blev ett uppskattat möte och entrevlig diskussion utifrån våra förbered-da fallbeskrivningar. Tolv koagulationis-ter och 13 medlemmar från Hem-ARG

deltog i mötet och ett nytt möte med fall-diskussioner föreslogs till 2016.

Internatet i Skanör ägnades huvudsak-ligen åt att uppdatera vår riktlinje omtrombosprofylax vid IVF samt översätt-ning av denna till engelska för NFOGoch uppdateringen av Hem-ARG rap-porten påbörjades, som vi hoppas varaklara med i början av 2016.

Hem-ARG ska anordna en kurs iHemostasrubbningar inom obstetrik ochgynekologi i Marstrand i september2015.

MIG-ARG (Minimalinvasiv Gynekologi)Ordförande; P-G LarssonIngen aktivitet det senast året. Upplöst isamband med Riks-ARG 2015.

MM-ARG (Mödra-Mortalitet)Ordförande: Sissel SaltvedtSekreterare: Annika EsscherMM-ARG har funnits sedan 2008 ocharbetar med analys av fall av mödradöd-lighet i Sverige, cirka 5-8/år. I gruppeningår seniora och yngre obstetriker, barn-morskor, anestesiolog och epidemiolog,ungefär 16 aktiva medlemmar. SyfteDen övergripande målsättningen är attidentifiera kunskapsluckor och systemfelsom kan återföras till professionen ochdärmed leda till förändringar/förbättring-ar i omhändertagandet av gravida kvin-nor. Varje fall granskas systematiskt ochklassificeras enligt internationella guide-lines. I auditprocessen bedöms också om det funnits suboptimala faktorer i hand-läggningen. Återkoppling till professio-nen sker i olika forum såsom SFOG -veckan, Medlemsbladet, Jordemodernoch SFAI-bladet.

Aortadissektion eller annan hjärtkom-plikation, venös tromboembolism ochkomplikationer till preeklampsi har varitde vanligaste dödsorsakerna i de 70-talfall som gruppen hittills analyserat.

I april 2015 hade MM-ARG ett två-dagars internatmöte på Björkdala Gårdnära Uppsala. Under mötet granskadessju fall av mödradöd från 2013-14.Förutom genomgång av fallen arbetade

vi med färdigställa ett gemensamt nor-diskt protokoll för maternella dödsfall.Nordiskt samarbeteÅr 2011 bildades en gemensam nordiskgrupp för samarbete kring mödradödlig-het för att med ett större material frånlikartade förhållanden kunna se mönsteroch lära av varandra. Gruppen hademöten i dec 2014 och juni 2015 därrepresentanter från Sverige deltog, dess-utom ett par telefonmöten. Vi har underåret arbetat med att färdigställa detgemensamma nordiska protokollet somnu kommer att börja användas. I sam-band med NFOG 2016 kommer dennordiska gruppen att ha en gemensampresentation av mödradödsfall.

MÖDRAHÄLSOVÅRDS-ÖVERLÄKARGRUPPEN(Mhöl-gruppen)Fram till 19 mars 2014 var Joy Ellis, VästraGötaland/Södra Bohuslän, ordförande ochElisabeth Lindholm, Stockholm/Danderyd,var sekreterare. Efter 19 mars är ElisabethStorck Lindholm ordförande och CarolineLilliecreutz, Linköping sekreterare.

Mhöl-gruppen har deltagit i två natio-nella möten under året, varav en tradi-tionsenligt tillsammans med samord-ningsbarnmorskorna. På de nationellamötena är uppslutningen av mödrahäl-sovårdsöverläkare och samordningsbarn-morskor mycket hög.

Uppdateringen av ARG-rapport 59,som betraktas som ett nationellt styr-dokument bland annat i samband medbeställning av mödrahälsovård, har fort-satt och kommer att avslutas under våren2015. ARG-rapporten är ett teamarbetemed ett flertal mödrahälsovårdsöverläka-re, representanter för samordningsbarn-morskorna och mödra-barnhälsovårds-psykologerna. Uppdateringen synkroni-seras med Mhöl-gruppens uppdrag att, tillsammans med projektet Rökfri Operation, representera SFOG i projek-tet Läkares Samtal om Levnadsvanor, som drivs i SLS regi. ARG rapportenskrivs om bl a för att underlätta imple-mentering av de Nationella Riktlinjernaför Sjukdomsförebyggande Metoder.

Bland frågor som varit i fokus under

MB 4-15 56-08-27 23.26 Sidan 13


2014; den nya ungdomssubventionen avpreventivmedel, nya riktlinjer frånLäkemedelsverket om preventivmedel,framtidens fosterdiagnostik, NIPT, gra-viditet och fetma, Graviditetsregistret.Diskussion om vad som händer medkvinnorna mellan mödrahälsovård ochbarnhälsovård, tyroideasjukdomar ochgraviditet, ätstörning och graviditet,hepatit C och TBC under graviditet, pro-gesteronbehandling vid tidigare prema-turbörd, SoS fokusrapport om mötet medkönsstympade kvinnor i vården.

PERINATAL-ARG (Perinatalogi)Ordförande: Karin PetterssonSekreterare: Marie Blombergwebbansvarig: Jesper ClausenPerinatal-ARG har senaste året haft tvåmöten med 16 respektive 14 deltagare.Gruppen har besvarat en remiss frånSocialstyrelsen angående nya gränsvär-den för graviditetsdiabetes. Vi har arbe-tat fram en överenskommelse medSvenska barnmorskeförbundet om endefinition av spontan förlossningsstart.Vidare har vi deltagit i arbetet med enrevision av dokument framtagna inomProjekt Säker förlossningsvård. En gruppfrån perinatal-ARG har utarbetat förslagtill SFOG-riktlinje för induktion av för-lossning.

Referensgruppen för fosterövervak-ning har utarbetat ett auditverktyg attanvända vid svår perinatal asfyxi.

Perinatal-ARG har utsett representan-ter till en expertgrupp med fokus min-skade fosterrörelser där Socialstyrelsen är initiativtagare. Två ARG-rapporter(Intrauterin fosterdöd samt Förlossnings-rädsla) genomgår för närvarande en revision.

Höstmötet i perinatologi samlade somvanligt många deltagare. Ett axplock urprogrammet; Infektioner, Navelsträngs-blodgas på alla- pro/con, Obstetriskthandläggande vid extrem prematuritet.Professor Bo Jacobsson presenterade sinforskning och professor Vineta Fellmanhöll högtidsföreläsningen över ämnet”Rare neonatal disorders - from bed tobench and back”

Vårmötet i perinatologi 2015 hölls i

Uppsala. Temat var neurofokuserad peri-natalvård och kollegorna på Akademiskasjukhuset hade fått ihop ett spännandeprogram inom detta ämne.

POS-ARG (Psykosocial obstetrik och gynekologi samtsexologi)Ordförande: Katri NieminenSekreterare: Lena MoegelinArbetsgruppen för psykosocial obstetrikoch gynekologi samt sexologi (POS-ARG) har haft och ett vår- och ett höst-möte under 2014. Gruppen har efteromläggningen av SFOGs hemsida 39medlemmar där 10-12 deltagit i sambandmed möten.

Speciella delområden som arbetsgrup-pen bevakar är frågor kring bemötande,kommunikation, sexologi, våldtäkt, för-lossningsrädsla, multikulturella aspekterav kvinnosjukvård, psykisk ohälsa ochkvinnosjukvård samt HBT- frågor inomkvinnosjukvården.

Vid vårmötet 2014-03-27 förelästeBarbro Wijma, professor emerita omSexualitet på ålderns höst. Den 12-14 majanordnades SFOG-kursen ”Sexologi förgynekologer” som har gått årligen sedan90-talet. Det var 24 deltagare, ST-läkareoch specialister. Den 6-7 oktober anord-nades SFOG-kursen ”Förlossnings-rädsla” för läkare och barnmorskor. Detvar en mycket bra och berikande kursmed blandade yrkeskategorier.

Vid höstmötet 2014-11-14 förelästeKarl Norwald, auktoriserad sexolog ochkurator på Enheten för Sexuell hälsa,Hudkliniken, Södersjukhuset. Hanberättade om sin Mastersuppsats iSexologi som handlar om kvinnors erfa-renheter av sexuella relationer efter att hadiagnosticerats med HIV.

Gruppen har besvarat två remisser frånSFOGs styrelse. Funktionella cystor påäggstockarna - behandling med p-piller,används metoden idag? och Nationelltkunskapsstöd för vård och behandling avbarn och ungdomar med könsdysfori.

Under det gångna året har arbete medatt revidera ARG-rapporten om Sexologipågått och den beräknas vara klar under2015.

Gruppen har under det gångna åretplanerat att anordna vidareutbildnings-kurser i ”Mindfull communication”(v17), ”Sexologi för gynekologer” (v.22)och ”Hjärna hjärta kön” (v38). )

ROBSON-ARGOrdförande: Lars LadforsSekreterare: Eva NordbergRobson-ARG har 103 medlemmar, år-liga heldagsmöten fredag kalendervecka11.

Årets möte var i Göteborg den 13/3,67 deltagare från hela Sverige, nationellaresultat år 2014 (som ligger på hemsidan:https://www.sfog.se/start/arg-ig/argus-arg/robson-arg/rapporter/ar-2014/)presenterades och diskuterades.

Nästa Robson-ARG-möte äger rum iGöteborg fredagen den 18:e Mars 2016.

TON-ARG (Tonårsgynekologi)Ordförande: Lena MarionsSekreterare: Anna PalmTON-ARG har c:a 50 medlemmar medolika yrkesinriktningar såsom gynekolo-ger, dermatovenereologer, barnläkare,barnmorskor, kuratorer och psykologer.Gruppen har haft två möten i Stockholmunder perioden, ett möte i oktober 2014samt ett i mars 2015.

Höstens möte handlade till stor delom ungdomssubventionen av preventiv-medel och Ton-ARG har fortsatta attaktivt verka för ett mer rättvist systemöver landet. Prissättningen varierar ocksåmellan olika apotekskedjor och det billi-gaste alternativet som är ett internet-baserat apotek kräver e-legitimation vilket det är få av de yngsta användarnasom har.

Ton-ARG har i media under åretockså uppmärksammat att personal på flera apotek i landet försvårat för unga kvinnor att få ut sina förskrivnapreventivmedel. Skälet uppgavs vara att preventivmedelsstudier ofta inte harutförts på personer under 18 år och enförskrivning till unga skulle därmed utgö-ra ett undantag som skulle kräva special-märkning av recept. Efter kontakter med Läkemedelsverket har man dock medde-lat att detta inte ska vara nödvändigt när

MB 4-15 56-08-27 23.26 Sidan 14


det gäller preventivmedel till unga. Ton-ARG fortsätter bevaka detta.

Ton-ARG arbetar aktivt med förbere-delserna för en kurs i tonårsgynekologitill våren 2016. Målgruppen är läkare somarbetar med reproduktiv hälsa hos ung-domar.

TUMÖR-ARG (Gynekologisktumörkirurgi med cancervård) Ordförande: Gunnel LindellSekreterare: René BangshöjVi har under året haft ett möte. Gruppenhar tyvärr fått ställa in ett planerat mötepå grund av för dåligt deltagande.

Prioriterat är arbetet med att reviderautbildningsplanen för subspecialisering-en i gynekologisk tumörkirurgi medcancervård.

Vi arbetar för att göra en nystart medfokus på aktuella frågeställningar såsomnivåstrukturering och kompetensfrågor.Många medlemmar arbetar aktivt ochlägger ned mycket möda på de nationel-la vårdprogrammen.

ULTRA-ARG(Ultraljudsdiagnostik)Ordförande: Peter LindgrenSekreterare: Emelie OttossonUnder det gångna året har vi haft treordinarie möten, bevistade av 20 – 30deltagare. Representanter för RUD(ultraljudsbarnmorskornas organisation)är också inbjudna till våra möten efter-som vi uppmuntrar till samarbete, sär-skilt i utbildningsfrågorna. Mötena utgöräven en möjlighet att diskutera forsk-ningssamarbete samt delge varandraintressanta fall inkluderande ultraljuds-bilder, rapporter från kongresser, mini-föreläsningar om aktuella ämnen, medmera.

Det arbetas för att göra hemsidananvändarvänlig och hålla den uppdate-rad. Hemsidan är tänkt att fungera somett översiktligt ansikte utåt, men gräns-snittet lämnar därvidlag en hel del attönska.

Inom Ultra-ARG har arbetsutskottetför så kallade mjuka ultraljudsmarkörer(soft markers) under året haft möten isyfte att slutligen ge vetenskapligt stödtill praxis i Sverige (som hittills varit

mycket varierande) med etisk belysningi samarbete med Etik-ARG. Riktlinjernaligger på SFOGs hemsida som ett preli-minärt dokument.

Arbetsutskottet för ultraljudsutbild-ning inom Ultra-ARG består av repre-sentanter från de universitetskliniker somerbjuder ultraljudskurser. Det finns ettväl utarbetat utbildningskoncept inomsåväl gynekologiskt som obstetriskt ultra-ljud, vilket tidigare har beskrivits i med-lemsbladet. Ultra-ARG strävar mot är attalla ST-läkare ska genomgå basal kurs iultraljudsdiagnostik. Vidare arbetar vimed att verksamhetscheferna i landet skaskicka ett erforderligt antal läkare tillhandledarkursen inom ultraljud. En vik-tig del av utbildningarna är examinatio-nen, vilket är en i högsta grad levandefråga inom Ultra-ARG. Under året hardet diskuterats hur utbildningen inomavancerat gynekologiskt ultraljud bör läg-gas upp med examinationskrav. En listapå hittills examinerade personer på olikakurser finns på Ultra-ARGs hemsida, därdet också finns information om kurser-na och utbildningskonceptet.

Revision pågår av ARG-rapporteninom gynekologiskt ultraljud. Den rap-porten är till stora delar klar. Under årethar det arbetats med att ta fram rekom-mendationer för diagnostik av missfall.Ett kapitel angående missfallsdiagnostikenligt de nya rekommendationerna kom-mer att ingå i ARG-rapporten.

Utvecklingen går mycket snabbtbeträffande pris och teknik avseende ana-lys av fritt fetalt DNA i maternellt blod(Non Invasive Prenatal Test, NIPT).Under året har ett förslag till SFOG-rikt-linjer arbetats fram. Förslaget ”SFOGriktlinjer för fosterdiagnostik med NIPT,Non Invasive Prenatal Test” finns påSFOGs hemsida och det diskuteradesunder SFOG-veckan i Jönköping.

När det gäller tillgång till tidig foster-diagnostik är det fortfarande väldigt olikai landet. Ultra-ARG befarar att skillna-derna till och med kan öka när nu NIPTkommer att bli tillgängligt. Det är en vik-tig uppgift för Ultra-ARG att arbeta föratt minska skillnaderna i landet när det

gäller den tidiga fosterdiagnostiken.Under medicinska riksstämman 2014arrangerade Ultra-ARG ett symposiumangående fosterdiagnostik med NIPT.Ultra-ARG har diskuterat det faktum attbarnmorskor sköter allt större del avabortverksamheten, alltså även ultraljudoch rådgivning. Ultra-ARG har varittveksam till denna utveckling framför alltbaserat på utbildningsproblematiken föryngre doktorer om abort och preventiv-medel sköts mer eller mindre helt av barn-morskekåren.

Screeningverksamhet av cervixlängdmed ultraljud för att minska förekomstav prematuritet sker idag runt om i värl-den. Dock är prevalensen av kort cervixi den svenska gravida populationenmycket låg och en studie pågår därförmed Göteborg som bas för att kartläggadetta och sannolikheten för prematur-börd vid olika längder på cervix. Närdenna studie är klar får man se om det ärmöjligt att designa en större RCT inter-ventionsstudie med progesteron. Detkommer att krävas ett stort ekonomisktstöd för att kunna genomföra detta.

Ett eftersatt område som diskuteratsvid flera möten under året är hygien vidultraljud. Rekommendationer kring ren-göring av ultraljudsapparaten och vilkaprobeskydd som bör användas håller påatt skrivas.

Nästa verksamhetsår förväntar vi osssåledes bland annat en ny ARG-rapportpublicerad, nationella riktlinjer viaSFOG för soft markers och fosterdiag-nostik med NIPT, sammanställa rekom-mendationer kring missfallsdiagnostikoch ultraljudshygien, studier kring cer-vixscreening för att minska prematuritetsamt fortsatt aktiv utbildning inom gyne-kologisk och obstetrisk ultraljudsverk-samhet.

UR-ARG (Urogynekologi ochvaginal kirurgi)Ordförande: Marie Westergren SöderbergSekreterare: Riffat CheemaWebbansvarig: Mats StenbergEfter lång och trogen tjänst har JohanSkoglund avslutat sitt aktiva arbete i UR-ARG. Han började som webmaster, blev

MB 4-15 56-08-27 23.26 Sidan 15

sedan sekreterare och därefter webmasterigen. Tack Johan för alla dina insatser!

Vi välkomnar nu Mats Stenberg tilluppgiften som webbansvarig. Mats harde sista åren deltagit i UR-ARGs arbeteoch är bl.a. delförfattare i den komman-de ARG-rapporten om inkontinens.Mats arbetar vid Centrallasarettet iVästerås.

Under året har UR-ARG haft 2 mötenoch ett 2-dagars internat. På internatetfortsatte arbetet med den nya ARG-rap-porten om urininkontinens hos kvinnor.Vi har skapat en redaktionsgrupp bestå-ende av Marie Söderberg, Riffat Cheemaoch Ann Miedel som påbörjade en grovredigering. Vi arbetade också vidare medkapitlen om de dominerande inkonti-nensformerna ansträngningsinkontinensoch ÖAB. Gruppen bedömde att mer tidtill gemensamt arbete behövs och ett nytt

internat är önskvärt 2015-2016. Vi sak-nar dessutom författare till ett kapitel omuroterapi trots flera förfrågningar.

Vid övriga möten återuppväcktes bl.a.frågan om subspecialisering i uro-gyne-kologi. Efter diskussion om vad dettaskulle innebära i en svensk kontext ena-des mötet om att ett arbete med att tafram en checklista ska påbörjas. En upp-fylld checklista ska sedan medföra ett kör-kort som självständig uro-gynekolog.

VULV-ARG (Vulvovaginala sjukdomar)Ordförande: Nina Bohm-StarkeSekreterare: Christina RydbergVULV-ARG har fortsatt ökande antalmedlemmar, nu ungefär 110 personer,där det utöver gynekologer ingår derma-tologer, barnmorskor, kuratorer, sexolo-ger och sjukgymnaster. Välbesökta höst-och vårmöten har arrangerats.

Fulltecknad SFOG-kurs om vulva-sjuk-domar har arrangerats liksom tidigare år.

Våren 2014 genomfördes en invente-ring av vården vid vulvovaginala sjukdo-mar inom olika områden i Sverige, medredovisning i form av poster och diskus-sion på verksamhetschefsmötet underSFOG-veckan i Varberg. Svar inkom från19 av 21 landsting/regioner. Vulvamot-tagning för tvärprofessionellt omhänder-tagande vid långvariga besvär inklusivevulvasmärta fanns i 14 landsting/regio-ner dvs. 74% av dem som svarat och 67%av alla 21. Flera vulvamottagningar är pågång runtom i landet.

Under 2015 har vi börjat utarbetadokument för patientinformation somska ligga på Vulv-ARGs hemsida och såle-des vara tillgängliga för intresserade.

MB 4-15 56-08-27 23.26 Sidan 16

--

information se fass.se. Datum för översyn av produktresumén: 2014-09-25.


Fritt föredrag Gynekologi/ReproduktionsmedicinSofia Widetun, Umeå UniversitetTitel: Kartläggning av patientinformation med fokusgrupperoch nationell sammanställningMotivering: Studentarbete i GynOp-registret gjort av Sofia underledning av Mats Löfgren. Den kliniska frågeställningen är vik-tig, resultaten har omedelbar betydelse för patienter som skaopereras inom gynekologi. Studien använder registerinforma-tion på ett föredömligt sätt och utvecklar GynOp-registret. Klaroch tydlig presentation.

Fritt föredrag ObstetrikVerena Sengpiel, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs UniversitetTitel: Caffeine intake during pregnancy and early growth andobesity in childhood. Motivering: Frågeställningen är relevant för många kvinnor; omkaffedrickande påverkar graviteten och barnet. Verena gjordeen utomordentlig presentation med en väl beskriven metod ochreflekterade balanserat över styrkor och svagheter.

Poster Obstetrik & GynekologiKristina Dahlqvist, Örnsköldsvik, Uppsala UniversitetTitel: Neonatalt utfall vid vidöppen hjässbjudningMotivering: Kristina har gjort en väldesignad retrospektivkohortstudie och med adekvata multivariabla analysmetoderpåvisat hur vidöppen hjässbjudning jämfört med framstupakronbjudning kan påverka korttidsmorbiditet hos det nyföddabarnet. Allt presenterat på en informativ poster.

I år delades det även ut ett nyinstiftat pris; ACTA prize. NFOGoch ACTA editorial board har tidigare i år fattat ett beslut attbidra med ett årligt pris till de enskilda nationella föreningar-na, att delas ut vid respektive förenings årliga möte. Priset avseratt uppmuntra till publicering av nordiska arbeten, gärna iACTA. SFOG valde att premiera ST-arbeten. Utbildnings-nämnden och vetenskapliga nämnden utsåg två nu färdiga spe-cialister till pristagare. Markus och Jennifer fick diplom och2500 danska kronor vardera.

ACTA prizeMarkus Jansson, ÖrebroTitel: Kostnadsminimeringsanalys av antibiotikaprofylax videlektiva sectio

Jennifer Campbell, GöteborgTitel: Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation medsutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseenderecidiv och allvarliga komplikationer?

Pristagare under SFOG-veckan i JönköpingSFOG brukar dela ut pris för bästa föredrag och poster under SFOG-veckan. Den vetenskapliga nämnden bedömer alla arbeten och utser pristagare. I år fick tre pristagare diplom och 5000 kronor vardera

MB 4-15 56-08-27 23.26 Sidan 17


Kulturhuset Spira var platsen för åretsSFOG-vecka i slutet av augusti, vackertplacerat vid en för dagen spegelblankMunksjö i Jönköping och med få prome-nadmeter till centrum. Ett gott samarbe-te mellan Kvinnoklinikerna i Jönköpingoch Linköping resulterade i en intressant,lärorik och rolig vecka där Linköping stodför det vetenskapliga programmet ochJönköping såg till att fritiden spendera-des på bästa möjliga sätt. Det bjöds på ettspännande program med dagliga plenar-föreläsningar, symposier, presentationerav ST-arbeten, OGU-kurs, fria föredrag,diskussioner och posterutställningar.God mat, mestadels fint väder och trev-liga sociala aktiviteter förgyllde veckan.

John Bauer Brass blåsorkester öppna-de veckan, följt av invigningstal avBirgitta Gustavsson Borg och NinnieBorendal Wodlin, verksamhetschef iJönköping respektive Linköping.Välkomnade gjorde även regionsdirektörAgneta Jansmyr. Härefter gick ordet tillMats Hammar, professor i obstetrik ochgynekologi från Linköpings universitetsom ytterst ansvarat för det vetenskapli-ga programmet. Veckans första symposi-um modererades av Eva Uustal och JohanSkoglund. Elisabeth Farrelly, MaudAnkardal samt Pia Teleman förelästa ommodern inkontinensbehandling. Paral-lellt med symposiet hölls OGU-kurs förvåra ST-läkare med tema ”reproduk-tionsendokrinologi - från bas till behand-ling”. Mats Hammar inledde och gav del-tagarna en uppenbarelse av menscykeln.I anslutning till det tog Jan Holte överoch pratade om PCOS, där han poäng-terade både de genetiska aspekterna ochlivsstilens betydelse för tillståndet.Kursen fortsatte under eftermiddagenmed Elizabeth Nedstrand som talade omkvinnlig infertilitet ur ett medicinskt ochetiskt perspektiv.

Eftermiddagen bjöd på intressant före-läsning av professor Charlotta Dabrosinfrån Linköping om hormoner och bröst-cancer. I hennes föredrag togs inte baravikten av östrogenpåverkan upp, utanäven gestagenets roll ur ett behandlings-perspektiv. Angelica Lindén Hirschberg,Tord Naessén och Mats Hammar höll isymposium kring klimakteriet.

Aktuella och väl genomförda ST-arbe-ten fick avsluta en fullspäckad måndag.Bland annat presenterade KristinaDahlkvist från Örnsköldsvik sitt arbete”Neonatalt utfall vid vidöppen hjässbjud-ning”, där hon tog upp värdet av det pas-siva nedträngande av fostrets huvud förbästa resultat. Arbetet gav henne pris förbästa poster. Att bemötandet av kvinnormed sexuell dysfunktion har stor förbätt-ringspotential inom öppenvården, fast-ställde Maria Sundberg, allmänläkarefrån Dalarna, genom sin enkätsstudiesom presenterades.

Mäktigt var det när gästerna, som njötav maten under kvällens ”get together”på Spira, överraskades av en flashmob.JKPG Kammarkör, Södra VätterbygdensFolkhögskola och John Bauer Brass fram-förde ”O Fortuna” ur Carmina Burana.Sensommarvärmen höll i sig vilket gjor-de det upplagt för mingel även ute i fris-ka luften med skön musik från KarinSeiborg på flygel. Stämningen var på toppnär kvällen avslutades med dans till SoulSisters och det var svårt att stå still.

Tisdagen inleddes med att ChristianMunthe, professor i praktisk filosofi, tala-de om assisterad befruktning ur nya syn-vinklar och ur ett filosofiskt perspektiv.Åhörarna fick tankeställare omkringdagens, och morgondagens, familjekon-stellationer. Han talade om hur denreproduktiva kulturen vidgas och ändrasoch ställde bland annat den öppna

SFOG-veckan i Jönköping2015

Spira

Christian Munthe

Utställningsmingel

MB 4-15 56-08-27 23.27 Sidan 18


frågan vad ett ”biologiskt eget barn” idaginnefattar. Vidare föredrog GöranWestlander från fertilitetscentrum iGöteborg om nya möjligheter till assis-terad befruktning hos män. Micro-TESE,som är den första icke-blinda, minimal-invasiva tekniken jämfört med de kon-ventionella för att hjälpa män med azoo-spermi, presenterades. Katrina Link,androlog på reproduktionsmedicinsktcentrum i Malmö höll ett uppskattat före-drag om transsexualism, vilka möjlighe-ter och begränsningar som dessa perso-ner står inför. Hon belyste detta medi-cinskt-kirurgiskt men inte minst ur ettsocialt perspektiv.

Fria föredrag inom gynekologi ochreproduktionsendokrinologi visar vilkenbredd som finns inom vår specialitet.Kjell Wånggren diskuterade attityder tillembryodonation i Sverige. Sofia Widetunhade genom fokusgrupper gjort en kart-läggning av hur kvinnor ser på den infor-mation de får i förbindelse med opera-tion genom GynOps nationella informa-tionsbrev samt Kvinnoklinikernas lokalainformationsbrev. Slutsatsen var att detfinns en del kvar att önska då dessa brevidag inte lever upp till kvinnornas för-väntningar.

Professor Peter Cherouny frånVermont, USA, höll i dagens plenarföre-läsning som handlade om hur vi ska byg-gaett tillförlitligt hälso- och sjukvårdssys-tem. Han menade att ”every system isperfectly designed to get the results itgets” och att om vi vill förbättra resultatmåste systemet ändras. Värdet av kom-munikation, bra teamarbete, väldefinie-rade roller och övning underströks.

Under eftermiddagen fortsatte tematpå kvalitet och patientsäkerhet där detgavs exempel på arbete från regionala

medicinska programgrupper. MarieNelson och Marie Blomberg talade inspi-rerande om hur de i Linköping har job-bat för att erbjuda en säkrare och merattraktiv förlossning. Att det finns storaskillnader i vårdtid över riket gällandevårdtid för prolapsoperationer visade EvaUustal och Johan Skoglund, där GynOpär en guldgruva för data och kvalitets

kontroll. I februari 2014 startades en pro-lapsgrupp som utmynnade i ett PM föranvändning av implantat vid prolapski-rurgi, som nu används i RegionsJönköpings län. Inte minst har gruppenen viktig roll som diskussionsforum därman lär av varandra. Avslutningsvis före-drog Eric Hildebrand och KatarinaBlomstrand om breddinförande av KUB,idag ser det väldigt olika ut beroende påvar i landet man bor. Vid symposiet omSvenska kvalitetsregistret för gynekolo-gisk cancer fick vi bland annat höra omhur man i Västra sjukvårdregionenanvänder registerdata för verksamhets-styrning genom årliga dialogmöten medklinikerna i regionen.

Tisdagen bjöd på OGU-kväll sominleddes med Frisbee-golf i Knekta-parken, grön och skön park vid en avJönköpings många vackra sjöar. Trevligtoch välkommet aktivt inslag där tävlings-instinkten var hög. Vinnarna belönadesmed en äkta ”disc”. Efter det blev dettrerätters middag med grillade läckerhe-ter på Hasse på Sjökanten, ett populärthäng i Jönköping. I bakgrunden speladeoch sjöng duktiga Mia Isaksson skönalåtar. Stämningen var på topp! Samtidigtsatt övriga deltagare sugna på att sociali-sera på buss mot Huskvarna, där snittaroch bubbel var uppdukat vid vattenfalletutanför Husqvarna fabriksmuseum. Ensnabbvisit i museet där de flesta säkertkunde referera till någon pryl tillverkadav Husqvarna som står hemma. Kvällenavslutades med god middag på restaurangStockmakaren.

Onsdagen inleddes med symposiumom psykosociala riskgraviditeter parallelltmed presentation av ST-arbeten.Caroline Lilliecreutz talade om den ökaderisk mödrar med tidigare depression harför depression under eller efter aktuellgraviditet och vikten av att erbjuda dessaextra stöd. Utsättning av antidepressivaunder graviditeten ökar risken för åter-fall påtagligt, och är därmed något manbör vara försiktig med.

Årsmöte för SFOG hölls i Konsert-salen där bland annat årets BerndtKjessler-pris presenterades som gick till

Caroline Lilliecreutz m fl

Husqvarna fabriksmuseum

Gunnar Kratz och Mats Hammar

OGU-kväll

MB 4-15 56-08-27 23.28 Sidan 19

docent Marie Blomberg på Kvinno-kliniken Linköpings Universitetssjukhusför hennes framgångsrika arbete medbland annat teamträning, struktureradutvärdering och diskussion i arbetsgrup-pen som resulterat i sänkt kejsarsnittsfre-kvensen utan att barnutfallet försämrats.Information gavs att den nya målbeskriv-ningen för ST gäller från och med maj2015 och de som redan börjat ST enligt2008 års målbeskrivning kan fortsättaenligt den. Ett arbete har startat inomSFOG för att skapa en struktur för attkunna tillgodose ST-läkarnas behov avkurser. På barnmorskesymposiet togsmånga intressanta frågor upp om sexuellhälsa i olika kontexter. Hanna Grund-ström, legitimerad barnmorska och dok-torand, belyste genom sin avhandlingupplevelsen av hälso- och sjukvården hoskvinnor med endometrios.

Under eftermiddagen talade professorGunnar Kratz om att vara född i fel kropp– könsdysfori. Ett aktuellt ämne där mankan se att ansökningar om tillstånd föratt byta kön ökat från 46 under år 2007till 183 stycken under 2014.

Symposiet om förlossningsinduktioninleddes av Lars Ladfors, med efterföl-jande talare Marie Blomberg och MariaJonsson, där sistnämnda genomgicknationella riktlinjer för induktion medfokus på induktion efter tidigare sectio.Genomgång av sectio och induktionsfre-kvens hos förstföderskor i Sverige mellan1973-2013 visar att sectiofrekvensen stigit från 7% till 20%. Induktions-frekvensen har ökat från 7% 1991 till15% 2013. Konklusionen löd att endastinducera på medicinsk indikation där detfinns övertygande bevis för mer nytta änskada för mor och barn. Under OGUsymposium som hölls i slutet av dagenfick deltagarna en lärorik föreläsning omperinealskador av Eva Uustal.

Den glittriga banketten hölls i annor-lunda lokaler i form av Munksjö pappers-bruks gamla fabriker. Högt i tak, i flerabemärkelser! Röda mattan var utrulladoch skapade glamourfaktor, generöst till-taget med levande ljus levererade mysfak-tor. Innanför de brunröda tegelväggarna


Berndt Kjessler-pristagare 2015 Marie Blomberg .

Birgitta Gustavsson Borg och Lotti Helström

Urval av de nybliva specialisterna

Preben Kjölhede och Mr Edmonds

Goda exempel i sydöstra regionen

MB 4-15 56-08-27 23.29 Sidan 20

bjöds på välkomstdrink, välkomponeradtrerätters middag och underhållning av toastmaster Mats Karlsson frånJönköping. Mycket uppskattat då hantrollade sig igenom kvällen och knöt ihop”papperstrolleri” med den lokala anknyt-ningen, och prolapsringar - modell stör-re - med vår specialitet. Berndt Kjessler-priset delades ut till Marie Blomberg ochMaria Rökaeus fick årets OGU-pris förmycket god handledning av ST-läkare.Stort grattis! Dansen fortsatte in på små-timmarna till 10-mannabandet ”Cover-lands”.

Torsdag morgon inleddes med ettsymposium kring sällsynta diagnoser.Ämnet belystes från patientperspektivetgenom förbundsordförande för riksför-bundet för sällsynta diagnoser ElisabethWallenius och grundaren av Ågrenska,Anders Wallenius. Det som betonadesvar vikten kring att förbereda sig och varaintresserad vid möte kring dessa patien-ter samt att förbättra samordningen mel-lan vården och övriga hjälpinsatser i sam-hället. Det kliniska perspektivet komockså fram genom överläkare på kliniskgenetik på Karolinska institutet ErikIwarsson, som talade om de metoder somfinns tillgängliga för fosterdiagnostik.Slutligen presenterades ovanliga fall avAnnika Jeppson, överläkare Östra sjuk-huset, och Karin Pettersson, överläkareKarolinska Huddinge universitetssjuk-hus. De betonade bland annat vikten avtvärprofessionellt teamarbete. Samtidigtsom symposiet pågick även fria föredraginom obstetrik.

Professor Phil Hannaford frånAberdeen i Skottland, höll en plenarfö-reläsning om hormonella preventivme-del och cancerrisk med fokus framföralltpå kombinerade p-piller och cancerrisk.Sammanfattningsvis sågs en viss riskök-ning för bröst- och cervixcancer hos desom tog kombinerade p-piller framför-allt under tiden de behandlades och ettpar år efter, risken minskade dock medtiden. Man kunde se en minskning avovarial- och endometriecancer där risk-minskningen verkade kvarstå upp till 30

år efter avslutad behandling.Efter lunch lades det fram två nya för-

slag till SFOG-riktlinjer, dels angåendefosterdiagnostik med NIPT (NonInvasive Prenatal Test) och dels angående induktionsmetoder. NIPT harmycket få falskt negativa resultat och jäm-fört med KUB är även det positiva pre-diktiva värdet bättre. Förhoppningenmed att införa NIPT är att minska deinvasiva proverna amniocentes och cho-rionvillibiopsi. Vikten betonades av attkunna erbjuda en jämlik vård över helalandet. När det gäller förlossningsinduk-tioner kommer man inte att rekommen-dera prostaglandin vid tidigare sectio pågrund av risken för uterusruptur. Härblev det diskussioner kring hur man skaförhålla sig till kvinnor med omogetcevixstatus där man ej lyckas applicera enballongkateter. Från auditoriet påtalademan trots allt vikten av att formulera rikt-linjerna på ett sådant sätt att det i utval-da fall ska finnas möjlighet att användaprostaglandin hos kvinnor med tidigaresectio i anamnesen.

Efter posterpresentationer i obstetrikoch genomgång av mödramortaliteten2014 avslutades kongressen med att tackaarrangörer och medverkande för en fan-tastisk vecka. Och återigen: tack! vill vifrån Kvinnokliniken i Jönköping ochLinköping säga till alla som har engage-rat sig och deltagit i årets SFOG-vecka.Facklan lämnas nu vidare till Örebro ochvi ser fram emot ett lika fint arrangemangdär år 2016.


Banketten

MB 4-15 56-08-27 23.30 Sidan 21


Först och främst ett stort tack till veten-skapliga- och organisationskommitténför en fantastiskt fint planerad SFOG-vecka. Särskilt varmt tack till ST-läkarnai Linköping som ordnade OGU-kursenmed bravur och ST-läkarna i Jönköpingsom anordnade den trevliga OGU-kväl-len. SFOG-veckan är det enda nationel-la tillfälle då vi unga har möjlighet att nät-verka med våra äldre kollegor. Ett värde-fullt tillfälle vi inte får missa. OGU harårligen äran att i samband med SFOG-veckan utse en handledare som höjt kva-litén på vår ST-utbildning och i år gickpriset till Maria Rokaeus. Motiveringenkan du läsa i detta nummer av medlems-bladet.

Vi inom OGU styrelsen har precis hafttvå dagars strategimöte där vi diskuteratkommande arbetsår. Våra två fokusom-råden är:

1) Kirurgisk träning för ST-läkare. Vi har precis utfört en enkätundersök-ning och jämfört Falun som har en struk-

turerad kirurgisk träning med NU-sjuk-vården som är en lika stor klinik men somvid undersökningen saknade en struktu-rerad kirurgisk träning. Vårt syfte var attundersöka om det fanns skillnader i nöjd-het mellan ST-läkare och specialister pårespektive klinik, om till exempel specia-listerna i Falun var mer missnöjda medsin op-tid och kirurgiska kompetens, menvi fann inga skillnader. I den stora OGUenkäten som kommer ut våren 2016kommer vi att göra en nationell jämfö-relse mellan alla kliniker i landet för attundersöka samma frågeställning.

2) Hur vi skapar strukturer föratt få fler läkare att forska. Vi försökt belysa och skapa debatt genomatt ta upp ämnet på verksamhetsmöten,skriva i medlemsbladet och i år var dettatemat på OGU/SFOGs fackliga sympo-sium. Vi kommer att fortsätta användaoss dessa forum för att belysa denna vik-tiga fråga. I den stora OGU-enkäten2016 kommer vi att kartlägga hur det serut med forskande ST-läkare inom vår spe-

cialitet.Det största som händer inom ST-

utbildning just nu är ST-kurserna därSFOG involverat AR-grupperna för attfå hjälp att skapa struktur för hur kurserunder ST kan anpassas efter de nya ST-delmålen. Målet är att SFOG ska kunnaerbjuda alla nya ST en tydlig ST-plan därde kurser som man behöver gå ska varainplanerade från början och komma i ennaturlig ordning.

Slutligen vill jag be alla er som ärintresserade av att gå med i OGU styrel-sen att besöka vår hemsida ogu.se ochkontakta vår valberedning. Vi har ettstörre antal poster som blir vakanta under2016!

Er OrdförandeMahsa Nordqvist

OGUs ordförande informerar

Kära OGU-medelmmar!

Stiftelsen hanterar ansökningar fortlöpande

under året med besked inom en månad

(utom sommartid).

www.stiftelsen.org/KK_Stiftelsen/Valkommen.html

MB 4-15 56-08-27 23.31 Sidan 23


Den 7 maj ringde min väckarklocka04.30. Jag vaknade med ett ryck, packa-de ner tio blöjor i skötväskan, hängde min4 månaders bebis i Babybjörnen påmagen och åkte iväg till Köpenhamn. Detvar dags för att under två dagar få höraom nyaste nytt inom ramen för utbild-ning och evaluering, Fogs EducationalCourse. Programmet var fullspäckat medinspirerande och intressanta föreläsning-ar, debatter och paneldiskussioner.

Leila Niemi-Murola från Finlandinledde med att prata om hur man bliren bra handledare inom vuxenutbild-ningen. Hon menade att en viktig del avhandledarrollen är att observera ”eleven”när denna utför en uppgift och hjälpadenna att själv inse vilka kunskapsluckorom bör fyllas. ”A good trainer is a coachwho helps the trainee to see her own blindspots”. Vuxna elever letar därefter oftasjälvständigt efter svaren, vilket är etteffektivt sätt att öka sina kunskaper ochfärdigheter. Hon poängterade även nyt-tan av att vara handledare, man ”tving-as” vara uppdaterad och svara på knivigafrågor. Som handledare får man dessut-om chansen att utveckla sin förmåga tillkommunikation och att ge konstruktivfeedback. De två stora praktiska utma-ningarna är bristen på tid och resursersamt att det är levande människor, pati-enter, som eleven skall ”öva på”.

Ziva Novac Antolic från Slovenien gaven imponerande presentation som hand-lade om ja, inget mindre än livet. Honpåminde oss om hur viktigt det är att viläkare värnar om oss själva, om varandraoch om vår arbetsmiljö. Visste ni att själv-mordsstatistiken är högst för yrkesgrup-pen läkare? Vi ska inte låta oss gå i fällansom skapats av politiker, där vår entusi-asm och energi äts upp av orimliga krav

och en vardag som bara handlar om pro-duktion och kvantitet utan tid för skratt,reflektion och utbildning. ”The mostimportant things cannot be measured butleaders must take them into account”.

Peter Lindgren, ULTRA-ARGs ord-förande, presenterade den svenska model-len för strukturerad ultraljudsutbildningsom ett gott exempel på hur man kanskapa struktur inom utbildning och fort-bildning. Modellen består av en fyradagars basutbildning som skall genom-föras av alla gynekologer och obstetriker,där teoretisk kunskap kompletteras avhandledd träning ute på klinikerna,insamlande av bilder i loggbok och god-känd sit-in. För de med särskilt intresseerbjuds sedan påbyggnadskurser försecond opinion nivå och för att bli certi-fierad RUL-undersökare. Slutligen, top-pen av isberget, våra experter som lär sigav varandra och av radiologer och gör väl-digt avancerade bedömningar somtumörstadium, fostermedicinska under-sökningar osv. Martin Tolsgaard, endansk kollega som disputerat på utvärde-ring av ultraljudsfärdigheter, förespråka-de det validerade utvärderingsinstrumen-tet OSAUS som kan användas av vemsom helst i den kliniska vardagen för attutvärdera och ge feedback kring en kol-legas färdigheter inom ultraljud (ett tipstill er på klinikerna som ansvarar för ultra-ljudsutbildning, gå in på osaus.org).

Det diskuterades även (som vanligt)om ST-läkarnas kirurgiska träning, ellerrättare sagt, bristen på denna. Man kon-staterade att antalet hysterektomier min-skat med åren med följden av att det heltenkelt inte räcker till ST-läkarna. Attutföra en hysterektomi kanske inte läng-re hör till basal kunskap inom gyneko-logi? I Norge och Finland har man logg-

böcker för att följa upp kravet på blandannat 20 hysterektomier och 40 laparo-skopiska operationer på ovarier ellertubor. Den danska föreläsaren JeanetteStrandbygaard ansåg att man absolutborde kräva införandet av laparoskopi-körkort i simulator eftersom studier visaratt det ger enorma fördelar innan manger sig på att laparoskopera en riktig pati-ent. Hennes landsman JM Goderstadberättade om OSATS (objective structu-ral assessment of technical skills). Det ärett enkelt och värdefullt instrument föratt utvärdera kirurgisk färdighet och germycket bra underlag för diskussion kringvad som bör förbättras. Det är också ettutmärkt sätt att utvärdera den enskildaläkarens utveckling inom laparoskopisktteknik.

Vad gäller skriftliga prov som redskapför evaluering gick åsikterna verkligenisär. Finländarna är starka förespråkare,svenskarna lagom intresserade medandanskarna förkastar metoden. Fördelarnaär att ett prov ”piskar” till teoretiska stu-dier och är en typ av kvalitetskontrollinnan man får specialistlegitimation. JanBrynhildsen påpekade att ett skriftligtprov också är ett verktyg för att upptäckaeventuella brister på de kliniker som integer den utbildning de är skyldiga att ståför. Motståndarna menade att det inteöverhuvudtaget mäter om man är en braläkare eller inte och att man bör lita påsina kollegor att det inhämtar nödvändigkunskap.

De gavs många praktiska tips på vadman borde tänka på då man ger en kol-lega feedback. Man borde tydligt fram-hålla att ”nu skall jag ge dig feedback”.Annars finns det risk för att mottagandeperson inte uppfattar att den får feedback.Använd inte ord som ”men” utan istället

Nordic OBGYN training– are we good enough?

MB 4-15 56-08-27 23.31 Sidan 24


”och”. Kom ihåg regeln ”8+1=0”; om dusäger åtta bra saker och en negativ saksuddas alla positiva kommentarer ur minnet. Det räcker inte med en klapp påaxeln och ”bra jobbat”. Det är naturligt-vis viktigt med uppmuntrande, lättsam-ma kommentarer men för att adeptenskall utvecklas och dra nytta av feedbackmåste den ges strukturerat, mer mångfa-cetterat och i en dialog. Som handledaremåste man också få verktyg för att kunnatackla sin egen konflikträdsla och ta detsvåra samtalet när det inte fungerar. Deträcker inte med endast ett slutbetyg i form

av en siffra i slutet av en 5-6 årig utbild-ning. Utvärdering, evaluering och feed-back skall ges kontinuerligt, följas upp,syfta till att stimulera lärande och vara ennaturlig del av ST-läkarens vardag. Dettavar viktiga budskap som levererades avföreläsare som Marjan Govaerts frånNederländerna och SandraHalldorsdottir från Island.

Åsa Kadowaki höll en oerhört inspi-rerande föreläsning om kommunikation.Om ni någonsin får chansen att hörahenne föreläsa, TA DEN! Jag kan inte idenna resumé komma ens i närheten av

att återge hennes budskap men om ni villfå inblick i hennes viktigaste ”take homemessage”, gå in på youtube och titta påklippet mr Ramesh. Jag garanterar er livs-visdom och ett gott skratt.

Ida BergmanST-läkare på Södersjukhuset i StockholmInternationell representant i OGU-styrelsenNFYOG-styrelsemedlem

OGUs handledarpris gick i år tillMaria Rökaeus, överläkare Gyn-mottagningen AlingsåsLasarettet, med motiveringen:För att hon i förväg tänker igenom vilken kunskap hon vill förmedlaunder placeringen på den gynekologiska mottagningen i Alingsås.Dessutom har hon en plan på hur detta skall gå till på bästa sätt. Innanvi ens påbörjar vår placering samlar hon typfall för både en operations-dag och en mottagningsdag där hon avsätter tid för att kunna vara medsom handledare. Det finns varje vecka luft i schemat för att få kliniskhandläggning avseende knepiga fall. Hon stämmer regelbundet av hurman trivs som öppenvårdsgynekolog. Maria har koll på vad vi gör ochbidrar med en utvecklande feedback både när hon håller med om vårhandläggning och när hon anser att vi kunde gjort på ett annat sätt.Hon är anledningen till att vi utvecklas mycket under vår 3-4 måna-ders placering och att vi verkligen känner oss trygga med kolposkopier,koniseringar, inkontinens- och infertilitetsutredningar med mycketmera!

Det är många av oss som kan säga ”Hon är den jag lärt mig mest avunder hela min ST”!!

Elisabeth Ödesjö, Emilia Alfonzo, Linda Englund-Ögge, Maria Forslund,Maria Revelj, Mira Ehrig, Verena SengpielST-läkare & nyblivna specialister vid Sahlgrenska Universitetssjukhusetsom har gått sin öppenvårdsplacering i Alingsås

MB 4-15 56-08-27 23.31 Sidan 25


Redan när jag steg på tåget vid T-Centralen i Stockholm förstod jag att jaghade hamnat på rätt tåg. Utskrivna ver-sioner av det senaste decenniets SFOG-tentor virvlade runt i vagnen; tre timmarsresa till Göteborg, det gällde att maxi-mera och mata in så mycket fakta sommöjligt i den redan fullproppade hjärnan.

Anspänningen och oron över att SJskroniska krångel skulle försena ankom-sten blandades snabbt med glädjen överatt se kollegorna från land och rike runt,som man de senaste 5 åren träffat på kur-ser och konferenser. Mellan varven pas-sade vi på att förhöra varandra på algo-ritmer, som vi likt böner i kyrkan rabbla-de upp och ner. HELLPER, postpartum-blödning, riskfaktorer, vi drillade vårahjärnor in i det sista.

”Repetition är kunskapens moder”,men vem är dess fader? Utbildnings-nämnden?

Så småningom kom vi dock alla framtill Göteborg, checkade snabbt in på vårtboende för att hinna med en sista repeti-tion av ARG-rapporternas faktarutor.

Dag 1 SkrivningSom ett lämmeltåg följdes vi åt på spår-vagnen till Östra sjukhuset, vi var fler än50 anmälda, vilket slog alla tidigare årsrekord. Aulan blev snabbt så knökfull attman nästan satt i knä på bordsgrannenoch kunde känna en lätt bris av hyper-ventilering i nacken av personen bakom.Utbildningsnämnden hade nog inte räk-nat med sådan entusiasm. Tänk att såmånga frivilligt skulle utsätta sig försömnbristens svarta ringar runt ögonenoch ”kronisk kurs-mage” på grund avextrem kaffeöverkonsumtion under inläs-ningstiden, för att äntligen efter 5 års ST-utbildning ta tjuren vid hornen och bese-gra tentaångesten. Ett gäng matadorerhelt enkelt!

Tentan delades ut och Jan Brynhildsenönskade oss lycka till och påminde sam-tidigt med en manande röst om att vi ”vidfusk bara lurar oss själva”. Rekordsnabbtsjönk syrehalten i aulan och ersattes näst-an av ett vakuum. Liknande vakuum upp-stod i mitt huvud när jag redan vid fråga1b insåg att jag under mitt 5-åriga klinis-ka arbete lärt mig så mycket, men aldrigens gett mig på ett försök att rita en högrakställning. Nöjde mig efter mycket sud-dande och kluddrande med en Picasso-liknande skiss av ett barnahuvud i ettkvinnligt bäcken och gick raskt vidare tillnästa fråga. En lätt svettdoft fyllde snartut salen, blyertspennorna rispade nästanhål på pappren och en vänlig själ deladegivmilt ut hela sitt paket öronproppar.Därefter skrev pennan nästan av sig självnär det gällde uro-gyn-frågorna, p-pill-rens skyddande effekt mot alla möjligaolika cancerformer och så vidare…

Efter fem timmars skrivning och enhjärna med samma konsistens som endisktrasa kände alla trots allt en lättnadoch såg fram emot den mera fysiskamorgondagen; stationsprov, praktiskaövningar, hinderbana, ”Bootcamp-OSCE”.

Dag 2 OSCEStationsproverna fick min puls att stigahögre än under ett ”bodycombat-pass”.Min stora farhåga var att springa vilsemellan stationerna utplacerade i olikabyggnader på Östra sjukhuset. Väl på rättstation blev man mentalt uppslukad avfallen som dock ofta utmynnade i en trev-lig diskussion och ytterligare ett inlär-ningstillfälle. Man fick möjligheten attfråga examinatorn (en mycket erfaren kli-niker eller professor) om praktiska råd.När har man annars detta enastående till-fälle?

Nästa station: Salpingektomi av tubar-

graviditet på Lap-simulator. Önskade iden stunden att Lap-simulatorn hade haftett filter för ”reverbation” som våra ultra-ljudsapparater, för att osynliggöra minadarrande händer, som skvallrade om minnervositet.Detkändes somen Championsleague match med prövning av simultan-förmågan att samtidigt rabbla upp risk-faktorerna för utomkvedshavandeskap,dribbla runt det blödande X:et med ettavslutande självmål när ”tuban” hamna-de i sin Endocatch-påse! Strike! "Det ärinte antal mål som är viktigast, utan hurjag gjort dem" som Zlatan profeterar.

Dag 3 Presentationen av detvetenskapliga arbetetVi delades in i grupper om 6-7 deltagareoch två examinatorer. PI-värden, Gaussnormalfördelningar och konfidensinter-valls-frågor var mina farhågor inför oppo-neringen, men vilken tur att min rädslavisade sig vara ”falskt negativ”.

Kollegornas lärorika föredrag blev merav en komprimerad kursdag än en skall-gång. För varje bild i powerpointpresen-tationerna som klickades vidare kändeman hur ytterligare en synaps i hjärnanbildades. Jag blev lite snopen över att alladessa timmars, veckors och månadersnedlagda arbete gick att avhandla på barapå 10 minuter per person. Säkerligen hardock det vetenskapliga arbetet hos mångaav oss sått ett frö för fortsatt forskning.

Feedbackrundan Största pirret i magen var nog att stå fram-för utbildningsnämndens feedback-runda som avslutning på specialistexa-men. En och en ropades vi in till utbild-ningsnämnden för att få våra prestatio-ner betygsatta.

Kändes nästan som programmet ”Let’sdance” att efter en utmattande PasoDoble träda till korset och bli ”sågad” av juryn. Men till skillnad från

Specialisttentan i GöteborgEn pessimist ser svårigheter i varje möjlighet, en optimist ser möjligheter i varje svårighet.Winston Churchill

MB 4-15 56-08-27 23.31 Sidan 26


Tony Irwings ofta så opassande ordvaloch låga poängtavlor, delade utbildnings-nämnden ut välvillig feedback på even-tuella ”feltramp och taktfel”, samt myck-et värmande beröm. Paso Doblen var änt-ligen över, tjuren utmattad som lilleFerdinand och matadorens röda dukersattes av en vit fredsflagga.

”Detta gick ju som en dans!” menadeJan Brynhild sen.

Snurrig som efter en trippel-spin läm-nade jag rummet med en klackvändningoch valsade ut. Livet kändes helt plöts-ligt som en dans på rosor igen.

På tåget hem till Stockholm ersattesadrenalinhalten i kroppen och svettdof-ten av ett härligt lyckorus endorfiner ochen ljuvlig doft av mousserande i bistro-vagnen med ”debriefing” som vid en”Balintrunda”.

Det vi alla var slående överens om varatt specialistexamen var en berikandeerfarenhet. Tack till hemmakliniken förinläsningstiden och möjligheten att fågrotta ner sig i materian, som gör att jagäntligen knutit ihop säcken av kunskapoch färdighet.

Slutligen vill jag framföra ett stort tacktill hela SFOGs utbildningsnämnd, YlvaCarlsson som stått för det organisatoris-ka och medverkande från Östra sjukhu-set för ett gediget arrangemang och enga-gemang.

Nu är jag redo att kavla upp armarnainför nästa jour och ett livslångt lärande!

Jag kan inte göra allt, men jag kan göranågot.Om vi alla gjorde något, skulle vi tillsam-mans klara allt.Robert L Schimmel

Elisabeth Vock

MB 4-15 56-08-27 23.33 Sidan 27


Vi, Katarina Edblad, Helsingborgs lasa-rett, Anna Drca och Elisabeth Vock,Södersjukhuset i Stockholm har tackvare ENTOG (Europeiska motsvarighe-ten till OGU) och anslag från NFOGfått möjligheten att spendera en vecka iNederländerna.

Veckan inleddes med tre intensivadagars klinisk placering vid olika sjukhusi Nederländerna. Vi var utlokaliserade till Gronigen, Eindhoven respektiveAmsterdam.

Vi välkomnades direkt vid ankomst avvåra holländska värdar som arbetadesamtliga som ST-läkare vid sjukhusen vibesökte. Med stor gästfrihet bjöd de inoss till sina hem.

I Nederländerna finns åtta akademis-ka centra och som ST-läkare ansöker mantill något av dessa för att sedan arbeta utei regionen under två år och under fyra årpå universitetssjukhus.

Våra värdar introducerade oss på sinarespektive kliniker. Vi fick följa det dag-liga arbetet samt lyssna till flera intres-santa föredrag.

Det finns många likheter mellan densvenska och holländska vården men ocksåskillnader, kanske framför allt på denobstetriska sidan. Den stora skillnaden äratt en frisk kvinna utan graviditetskom-plikationer förväntas föda i hemmet i när-varo av någon av de barnmorskor somföljt hennes graviditet. De barnmorskorsom arbetar med hemförlossningar ochmödrahälsovården tillhör första linjensbarnmorskor och saknar den extra utbild-ningen i bland annat CTG-tolkning somandra och tredje linjens barnmorskor har.Barnmorskor som förlöser i hemmiljöövervakar fosterljuden via doppler underförlossningsförloppet.

Kvinnor med komplicerad graviditet,interkurrent sjukdom eller kompliceraddebut av förlossningen som till exempel

mekoniumfärgat fostervatten förlösesnaturligtvis alltid på sjukhus. I händelseav en akut komplikation under för-lossningen transporteras kvinnan tillsjukhus. Inte sällan då med hjälp avbrandkåren som kan få rycka in och hjälpa till då de holländska trapporna ärmycket branta och långa och det inte ärovanligt att man väljer fönstervägen.Dock rekommenderas alltid att kvinnorordnar lämplig förlossningsbädd pånedervåningen i bostaden och kravet ären bädd på 80-90 cm höjd. Klossar förförhöjning av säng finns att hyra hosbarnmorska.

Kvinnor som enligt holländska nor-mer saknar indikation för att föda på sjuk-hus men önskar detta får själva bekostaden del som inte hennes försäkring täck-er, vanligtvis kring 400 euro.

Vi fick förmånen att under en avdagarna följa med en barnmorska i för-sta linjen på hembesök vilket var mycketspännande. Ingen av oss lyckades prickain en hemförlossning men vi besökte bådeoförlösta kvinnor samt kvinnor första

dygnen efter förlossningen. Barnmorskanhar ansvaret för patienten i hemmet framtill tio dagar postpartum och besökerhenne ungefär varannan dag. Till sinhjälp i hemmet under denna tid har kvin-nan en undersköterska som både kon-trollerar barn och mor. Hon ombesörjeräven praktiska saker i hemmet som mat-lagning, te och kaffekokning till gäster,inklusive barnmorskor. Traditionsenligtbjöds det vid besöken på små toasts medanisflingor i blått respektive rosa. Dettaär även det första den förlösta kvinnanbjuds att äta efter förlossningen och tan-ken är att optimera amningsstarten.Partner har i samband med förlossning-en endast två dagar ledigt från arbetet ochföräldraledigheten för kvinnan är 16veckor. Därefter hänvisas man till barn-omsorgen.

Kvällstid under vår vistelse bjöds detpå diverse sociala aktiviteter organisera-de av de lokala läkarna. Vi upplevde enstor glädje och öppenhet såväl i arbets-miljön som vid spännande diskussionerkvällstid.

ENTOG utbytet iNederländerna, juni 2015

MB 4-15 56-08-27 23.34 Sidan 28


Totalt var vi 48 ST-läkare från 22 län-der i Holland denna vecka. Det var fan-tastiskt spännande att diskutera våraolika förutsättningar samt vår kliniskavardag under de första tre dagarna underutbytet och fortsatt under senare delenav veckan som innebar workshops ochsimuleringar.

Sista dagen samlades alla ST-läkare iUtrecht på Scientific Session sombehandlade temat ”Simulerad praktiskträning” med berikande träning iLapSim, hysteroskopisk endometrieabla-tion, morcellering av myom, MOET(Managing Obstetric Emergencies andTrauma) som liknade vår ”CEPS ellerALSO träning” och mycket mer. För denmer lekfulle fanns även ett ”Wii”-TV-spel med lap-simulator program där manfick träna sin laparoskopiska precision.Ett hett tips är att även ladda ner appli-kationen ”ID-Sim” på sin smartphone(gratis). Eftermiddagen tillägnades trä-ning i ”Communication skills in difficultsituations” fullspäckat med goda råd vifick av de schweiziska och nederländskaprofessorerna.

Sista dagen hölls ENTOGs årsmötedär bland andra turkiska, italienska och

ryska ST-läkare presenterade hur de upp-levde skillnaderna i kvinnosjukvården närde jämförde nederländsk vård med sinahemländer. Mycket imponerande hurolika vi alla arbetar bara i Europa.

Avslutningsvis bör även rapporterasatt ENTOG från och med nästa år erbju-der en internationella Ob&Gyn-tenta(likt den som redan finns i andra specia-liteter som t ex anestesi eller kardiologi).Denna tenta har länge varit eftertraktad,inte minst av våra kollegor inomOb&Gyn från utomeuropeiska länder.Förmodligen kommer den erbjudas 2gånger årligen i Bryssel och bestå av enskriftlig och en muntlig del (OSCE sta-tioner) på engelska och rätta sig eftereuropeiska riktlinjer. Den generella upp-fattningen är att detta ytterligare kom-mer harmonisera ST-läkarnas utbildningoch sudda ut gränserna mellan medlems-länderna, vilket vore en positiv utveck-ling.

Hoppas det är många av er som sökerutbytet nästa år som går av stapeln iIstanbul. Håll utkik efter reklam iMedlemsbladet.

MB 4-15 56-08-27 23.36 Sidan 29


Patientinformation om APC-resistensUppdaterad patientinformation avseende APC-resistens ligger nu på SFOGs hemsida underRiktlinjer/Råd under rubriken Patientinformationer. Den finns också på Hem-ARGs hemsida. Vi föreslår att den lämnas till patienter som har denna mutation.

Gisela Wegnelius, ordf Hem-ARGRagnhild Hjertberg, sekr Hem-ARG

Patient: ……………………………………………........…………

Faktor V Leiden mutation har påvisats i prov datum …..…….Anlaget är i enkel (heterozygot) form

dubbel (homozygot) form

Ansvarig läkare ………………………………………...........……

Patientinformation om ärftlig APC– resistens(Faktor V Leiden mutation)

Vad är ärftlig APC-resistens?Ärftlig APC (aktiverat protein C)-resistens, upptäckt 1994, är ett tillstånd som medför att blodet lättare levrar sig och därigenomökas risken för att bilda venösa blodproppar (ventrombos). Propparna är oftast lokaliserade till blodkärl i benen, men kan ävenuppträda på andra ställen. Ärftlig APC-resistens ger ingen ökad risk för arteriella blodproppar såsom hjärtinfarkt eller ”propp tillhjärnan” (stroke).

Tillståndet kan förekomma med enkelt eller dubbelt anlag, d.v.s. ärvd från en eller båda föräldrarna. Den enkla formen före-kommer hos 10% av Sveriges befolkning medan den dubbla formen finns hos 0,5%. Vid enkelt anlag ökar risken att bilda blod-propp 5 gånger. Vid dubbelt anlag ökar risken 50 gånger.

Hur kan man undvika att få blodpropp?Blodproppar bildas oftast i närvaro av ytterligare någon riskfaktor förutom APC-resistens . Exempel på sådana är: egen tidigaregenomgången blodpropp, blodpropp hos nära släkting, preventivmedel innehållande östrogen, graviditet, östrogen som klimakte-riebehandling, övervikt, svår sjukdom, operationer, immobilisering t.ex. gipsning samt långvarigt stillasittande t.ex. vid resor.

Kvinnor med enkelt anlag kan använda kombinerade p-piller om de ej har någon ytterligare riskfaktor. En individuell bedöm-ning måste göras. Kvinnor med dubbelt anlag samt kvinnor med tidigare blodpropp skall helt undvika östrogenpreparat.Hormonspiral, samt depåpreparat och tabletter utan östrogen kan användas.

Vid graviditet skall du tidigt kontakta din mödravårdcentral och informera om din APC-resistens då det kan innebära att duskall ha blodproppsförebyggande medicinering.

Vid operationer, gipsning av ben eller om du blir långvarigt sängliggande skall du informera om din APC-resistens. Vid långa resor bör du röra på benen så att benmusklerna, särskilt i vaderna, får arbeta. Knähöga stödstrumpor utgör ett gott

skydd mot blodpropp och kan köpas på apotek eller i sjukvårdsaffär. Ditt barn ärver ett anlag avseende faktor V från dig och ett från din man. Det finns inga generella riktlinjer för huruvida barn

till föräldrar med ärftlig APC-resistens skall testas.

Symptom på blodproppVanliga symptom är smärtor i ben eller svullnad, ibland rodnad eller värmeökning. Bröstsmärtor eller plötslig andnöd utan någonpåtaglig orsak. Sök genast sjukvård om du misstänker blodpropp.

Spara detta meddelande för eventuella framtida kontakter med sjukvården.

Arbetsgruppen för Hemostasrubbningar, Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi 2015

MB 4-15 56-08-27 23.36 Sidan 30


Registrets funktioner idag• Manuell inmatning av barnmorskor

inom Mödrahälsovård där vi nu redu-cerat antalet variabler med två tredje-delar. Inmatning sker vid inskrivningoch vid efterkontroll. De variabler sommatas in är de som inte kan fås struk-turerat ur journalsystemen, t.ex.födelseland, behandling för psykiskohälsa, graviditetsdiabetes, självskat-tad hälsa och amning.

• Överföring från journalsystemetObstetrix där vi har en fungerande

dataöverföring för Stockholm, Got-land och nu även Örebro! Övriga länmed Obstetrix kommer få igång sinaöverföringar till registret under höstoch vår.

• Till KUB-modulen (tidigare PNQf)tillkommer hela tiden nya verksamhe-ter. Via KUB-modulen får man uti-från labvärden, ultraljudsmätning avnackuppklarning och moderns karak-täristiska en riskbedömning för kro-mosomavvikelse.

Registrets arbetsgrupperAnna-Karin Wikström vid AkademiskaSjukhuset i Uppsala har tagit över somordförande i arbetsgruppen för För-lossning/BB. Vi vill passa på att ge ettstort tack till professor Ulf Högberg, somnu avgått efter att ha varit en av de mestdrivande för Graviditetsregistrets start.Kerstin Petersson fortsätter som ordfö-rande i arbetsgruppen för Mödrahälso-vård och Peter Conner som ordförande iarbetsgruppen för Fosterdiagnostik.

I skrivande stund arbetar alla arbets-

Graviditetsregistret är nu äntligen igång!Graviditetsregistret har tagit ett stort kliv framåt. Vi har bytt leverantör till MedSciNetoch den nya IT-plattformen är igång. Nya funktioner tillkommer fortlöpande.

MB 4-15 56-08-27 23.37 Sidan 31

grupper med årsrapporten för 2014 ochden kommer publiceras på SFOGs hem-sida i början av oktober.

Vi har även startat ett kansli vid vårtregistercentrum QRC Stockholm, somnu bemannas av vår administratör ElseFriis.

Överföring från övriga journalsystem• För Uppsala, Kronoberg och

Värmlands län som har Cosmic Birthstartar vi nu ett projekt för att finan-siera och utveckla en direktöverföringav data.

• Norrbotten är idag det enda landstingsom har journalsystemet Partus och

även här arbetar vi på en lämplig lös-ning som är möjlig att finansiera.

I väntan på att din klinik får igång över-föring av data via det elektroniska jour-nalsystemet måste vi be om att du hartålamod med att få tillgång till rapporteroch utdata. Jag vet att många önskar dettaoch just därför arbetar vi nu hårt på attordna detta tekniskt och finansiellt.Graviditetsregistret får sina medel frånNationella Kansliet för Kvalitetsregisteroch ansökan för 2016 kommer snartskickas in.

Vi kontaktar klinikerna så fort data-överföring är igång för att ge mer infor-mation och återkoppling på Graviditets-registrets möjligheter och funktioner.

Rapportfunktion och förbättringar av inmatning Webbinmatningen för barnmorskorinom Mödrahälsovård har haft en delbrister som vi arbetar på att förbättra, lik-som vår webbsidas funktionalitet ochform. www.graviditetsregistret.se

Samtidigt arbetar vi på att designa vårrapportfunktion som kommer att ge kli-nikerna en snabb och säker återrapporte-ring av verksamhetens resultat.

Vänliga hälsningarOlof StephanssonRegisterhållare

MB 4-15 56-08-27 23.37 Sidan 32


Trots god vaccinationstäckning ökadeförekomsten av kikhosta, Bordetella per-tussis, kraftigt under 2014 och var denhögsta sedan 2007. Antalet fall blandspädbarn trefaldigades jämfört med2013. De som drabbas allvarligast av kik-hosta är framförallt barn under 6 måna-der som inte hunnit få de två första vac-cindoserna. Under 2014 sjukhusvårda-des flera spädbarn, två spädbarn avled ochytterligare ett spädbarn har avlidit 2015.Spädbarnen som avled var tidigare fris-ka, födda i normal tid, knappt en månadgamla, ovaccinerade, och kikhosta före-kom i familjen. Förekomst av kikhosta i SverigeUnder perioden 2009–2012, rapporterades årligen 200–300 fall av kik-hosta i Sverige, varav 40–50 spädbarn.Under 2014 ökade antalet rapporteradefall till 703 varav 121 spädbarn, och avdessa var 116 yngre än 6 månader.

Fram till den 13 september 2015, har427 fall rapporterats varav 62 spädbarnoch av dessa var 31 yngre än 3 månaderoch 6 barn yngre än en månad. Antaletfall av kikhosta har minskat något jäm-fört med förra året men är fortfarandemycket högre än motsvarande perioderunder åren 2009—2013. Under augustimånad i år sågs ytterligare en ökning(figur 1, figur 2).

Kikhosta har varit en anmälningspliktigsjukdom enligt Smittskyddslagen sedan1997. Både laboratorier och behandlan-de läkare anmäler sjukdomsfall via sammarapporteringssystem (SmiNet). Från ochmed oktober 1997 samlas dessutom vidtelefonintervju kliniska data angåendekikhostefall. Alla familjer med barn somfått kikhosta kontaktas av en sjuksköter-ska som ställer frågor om svårighetsgrad,duration, vaccinationsstatus, sjukhus-vård, behandling med antibiotika etc.Sedan 1 januari 2009 har också smittvä-gar kartlagts för insjuknade spädbarn.Årliga rapporter från Folkhälsomyndig-hetens fördjupade kikhosteuppföljningliksom vetenskapliga artiklar har pub-licerats (Folkhälsomyndighetens fördju-pade kikhosteuppföljning).

Sjukdomen Inkubationstiden för kikhosta är vanli-gen en till två veckor. Symtombilden

innefattar andningsuppehåll, svår hostamed mycket slem och komplikationersåsom lunginflammation och hjärtpåver-kan i form av högersvikt. Drygt 70 pro-cent av de barn som drabbas av kikhostaföre 3 månaders ålder behöver sjukhus-vård. Dödsfall sker nästan uteslutandeunder de första levnadsmånaderna hosovaccinerade barn (Nilsson 2012,Tejpratap 2015). Det nyfödda barnet kansmittas omedelbart efter förlossningenoch insjukna redan vid 1–2 veckors ålder.I neonatalperioden kan sjukdomsbildenvara diffus och svårtolkad men snabbt blimycket allvarlig. Tidiga symtom kan varamatningssvårigheter, tachypné och hosta.Hosta och kikningar kan ibland saknas isymtombilden och debutsymtom kanvara apné, cyanos, bradykardi med riskför blodtrycksfall och hjärtstillestånd.

SmittvägKikhosta förekommer endemiskt ocksåhos vuxna och den trefaldiga ökningenav kikhosta under 2014 sågs i alla ålders-grupper. Hos äldre barn och vuxna ärsjukdomsförloppet oftast lindrigt, menman kan få typisk kikhosta med kikning-ar och kräkningar, men det är vanligaremed en envis och långdragen hosta, somkan tolkas som viros, astmatisk/allergisk

Bernice Aronsson, Barn- ochUngdomsläkare, Sakkunnig, Enhetenför Vaccinationsprogram,Folkhälsomyndigheten, [email protected]

Kikhosta ökar och spädbarnär den mest utsatta gruppen

Figur 2. Totalt antal rapporterade fall av kikhosta per månad 2008—augusti 2015(SmiNet, och Folkhälsomyndighetens fördjupade kikhosteuppföljning).

Figur 1. Antal rapporterade fall av kik-hosta hos barn yngre än ett år gamla ochhos övriga under 2014 och augusti 2015(SmiNet och Folkhälsomyndighetens för-djupade kikhosteuppföljning).

MB 4-15 56-08-27 23.37 Sidan 33


hosta eller mykoplasmainfektion. Kik-hosta yttrar sig inte annorlunda hos engravid kvinna än hos andra vuxna, ävenom det kan vara mer påfrestande att fåkikhosta i slutet av graviditeten.

Småbarn smittas för det mesta av per-soner i den närmaste omgivningen. I ettflertal studier och även i den svenska upp-följningen av kikhosta har det framkom-mit att spädbarn ofta har smittats av för-äldrar och/eller syskon (Jardine 2009,Nilsson 2013, Skoff 2015). Om mam-man är den troliga smittkällan insjuknarspädbarnet tidigare i jämförelse med omnågon annan i omgivningen hostar vil-ket troligtvis speglar den tidiga och närakontakt som av naturliga skäl finns(Folkhälsomyndighetens fördjupade kik-hosteuppföljning).

BehandlingTidig antibiotikabehandling har effektoch förkortar sjukdomsförloppet. Anti-biotikabehandling som ges till spädbarnmed kikhosta inom den första sjukdoms-veckan ger en kortare period med hostat-tacker jämfört med om behandlingenpåbörjas senare än två veckor efter symt-omdebut (Carlsson 2014).

För att skydda spädbarn behövs en höguppmärksamhet för misstänkt kikhosta iomgivningen under tiden strax innanbarnet föds och de första 6 månaderna.Detta för att misstänkta fall ska kunnaprovtas. För att skydda de minsta barnenfrån allvarlig sjukdom ska behandlingpåbörjas direkt vid misstanke om expo-sition för kikhosta. Om den gravida kvin-nan tillfrisknar från sin kikhosta föreberäknad förlossning, så kan hon ändå ha

smittat någon annan i familjen, som i sintur smittar det nyfödda barnet. Om detfinns misstanke eller bekräftad kikhostai det nyfödda barnets omgivning ska bar-net behandlas med antibiotika direkt efterpartus (tabell 1). Rådgör med infektions-konsult om tidpunkt för behandlingen,val av antibiotika och dosering till såvälkvinnan som andra familjemedlemmarsom barnet kommer att ha nära kontaktmed.

Enligt information på Infpreg avseen-de behandling under graviditet; Smitt-reducerande behandling ges inte i tidiggraviditet men däremot bör erytromycinövervägas inför förlossning (i samråd medinfektionskonsult såväl om indikationsom dosering). Rådgör även om ställ-ningstagande till om förlossningen samteftervård bör ske på isolerings enhet påBB eller på infektionsklinik. www.medscinet.se/infpreg/specinfo/specinfo.asp

VaccinetAllmän vaccination med helcells kikhos-tevaccin infördes 1953 men upphörde1979 delvis på grund av dålig effekt samtmisstänkta allvarliga neurologiska biverk-ningar av vaccinet. Efter ett uppehåll på17 år infördes acellulärt kikhostevaccin1996 i det allmänna barnvaccinations-programmet. Idag erbjuds alla barn kik-hostevaccin vid 3, 5 och 12 månadersålder, och vid 5—6 samt vid 15—16 årsålder (vaccination för 15—16 åringarinförs 2016).

Initialt vid introduktionen av acellu-lärt kikhostevaccin sågs en tydlig reduk-tion av sjukdomsförekomsten, och man

antog att varaktigheten av skyddet var iparitet med helcells vaccin, det vill sägacirka 10 år efter primärvaccination i späd-barnsåret (Guiso 2014, Wendelboe2005). Övervakning i flera länder hardock visat kikhostefall så tidigt som efter1—3 år efter vaccination med acellulärtkikhostevaccin. Parallellt förefaller bak-terien ha ändrat några av sina genetiskaegenskaper, så att det blir tilltagandeinkompatibilitet mellan de antigenadeterminanterna i det acellulära vaccinetjämfört med de stammar av Bordetellapertussis som cirkulerar i samhället (vander Ark 2012, Otsuka 2012, Caro 2008,WHO 2014).

Nya strategier för att skyddaspädbarn från kikhosta Flera länder har under de senaste årenrapporterat epidemiska utbrott med enökning av kikhostefall och dödsfall hosspädbarn. I dessa länder har rekommen-dationer om profylaktiska åtgärder för attminska sjukdomsbördan hos spädbarneninnefattat vaccination av hälso- och sjuk-vårdspersonal, vaccination av vuxna runtdet nyfödda barnet (kokongvaccination)och vaccination av gravida under tredjetrimestern.

Hur skydda spädbarn från kikhosta i Sverige? Folkhälsomyndigheten startade 2013 ettprojekt för att ta fram ett evidensbaseratkunskapsunderlag för optimering avskyddet mot kikhosta för spädbarn. Syftetmed projektet var att genom en struk-turerad litteraturgenomgång utvärderaalternativa strategier för att förebygga

Barn 0–6 månader behandla vid misstänkt smitta.Ta prov men avvakta inte provsvar, behandla direkt!

• Erytromycin 40–50 mg/kg/dag fördelat på två tillfällen i 7–10 dagar.Dosen till spädbarn är samma som profylax som vid terapi.(OBS! Ökad risk för pylorusstensos under de första två levnadsveckorna.)

• Alternativt: Azitromycin 10 mg/kg i 5 dagar.

• Vid intolerans mot makrolider: trimetoprim–sulfametoxazol till barn över 6 veckors ålder.

Tabell 1. Behandling för spädbarn vid misstanke om kikhosta. För fullständig behandlingstabell vg se: http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/RI/%5bCFRI%5d/CFRI.pdf

MB 4-15 56-08-27 23.37 Sidan 34


kikhosta hos barn under 6 månadersålder. Kunskapsunderlaget och den häl-soekonomiska analysen kommer attpubliceras på Folkhalsomyndighetenhemsida i oktober 2015. Utifrån dettakunskapsunderlag, hälsoekonomisk ana-lys och andra viktiga aspekter kommerFolkhälsomyndigheten göra en utvärde-ring som kan utmynna i ytterligarerekommendationer, men redan nu är detangeläget att informera om vikten av attskydda spädbarn från kikhosta.

InformeraUppmärksamma vårdgivare och föräldrarpå att hosta kan vara kikhosta. Det är vik-tigt att informera föräldrar om att kik-hosta har ökat och att spädbarn yngre än6 månader har en större risk att få allvar-lig sjukdom, varför de bör skyddas genomatt undvika nära kontakt med personersom har besvärlig hosta.

Erbjud provtagningVar frikostiga med att ta prov på späd-barn och på personer som vistas nära bar-net som har symtom på långvarig hostaäven om kikningar inte förekommer.Diagnostik görs med fördel med PCR-teknik (påvisning av bakterien i nasop-harynx) och svar fås inom ett dygn.Patienten är PCR-positiv minst tre veck-or efter insjuknandet. Vid mer än treveckors hosta kan serologi användas fördiagnostik. Uppmärksamma och provtapersonal med långvarig hosta som arbe-tar på BB, förlossningsavdelningar ochpå mödrahälsovården.

Behandla med antibiotika Behandling med antibiotika kan bli aktu-ell, och utgör en väsentlig del av den före-byggande behandlingen, för att undvikaallvarlig sjukdom hos spädbarn. Barnunder 6 månader bör få förebyggande

behandling redan vid misstanke om attde kan ha utsatts för smitta. För barn somär mellan 6 och 12 månader gamla inledsantibiotikabehandling när första symtomuppkommit hos barnet. Om kikhostakonstateras hos en gravid kvinna eller ien familj där ett barn snart ska födas skadet nyfödda barnet få behandling medantibiotika direkt efter födseln.

Erbjud vaccination i tidSpädbarnen får ett visst skydd och har enlägre risk för allvarlig kikhosta redan efterförsta vaccindosen. Därmed är det vik-tigt att inte fördröja administrationen avden första dosen vaccin. Den bör ges närbarnet är 2,5 till 3 månader gammalt.

ReferenserR M Carlsson, K von Segebaden, J Bergström, A M Kling, LNilsson. Eurosurveillance, Volume 20, Issue 6, 12 Feb 2015Surveillance of infant pertussis in Sweden 1998-2012; Severityof disease in relation to the national vaccination programme.http://www.eurosurveillance.org/ViewArticle.aspx?ArticleId=21032Caro V et al. Is the sequenced Bordetella pertussis strain TomahaI representative of the species? J Clin Microbiol 2008; 2125-8Guiso N. Bordetella pertussis: Why is it still circulating? J Infect2014;68:S119-S124 Jardine, A. et al. Who gives pertussis to infants? Source of infec-tion for laboratory confirmed cases less than 12 mo of age duringan epidemic, Sydney, 2009. Commun Dis Intell. 2010; 34: 2:116-21van der Ark AAJ, Hozbor DF, Boog CJP et al. Resurgence ofpertussis calls for re-evaluation of pertussis animal models.Expert Rev Vaccines 2012;11:1121-37WHO SAGE pertussis working group, Background paper,SAGE April 2014Nilsson L, Lepp T, von Segebaden K, Hallander H, GustafssonL. Pertussis vaccination in infancy lowers the incidence of per-tussis disease and the rate of hospitalisation after one and twodoses: Analyzes of 10 years of pertussis surveillance. Vaccine2012; 30: 3239-47Nilsson L, von Segebaden K, Blennow M, Linde A, Uhnoo I.Kikhosta en risk för spädbarn. Sjukdomen cirkulerar bland ung-domar och vuxna, som därmed smittar vidare. Läkartidningen2013; 110.

Läkartidningen 2013.www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-over-sikt/2013/09/Kikhosta-en-risk-for-spadbarn/Otsuka N, Han H-J, Toyoizumi-Ajisaka H et al. Prevalenceand genetic characterization of pertactin-deficient Bordetellapertussis in Japan. PLoS One 2012;7:e31985Skoff T H, Kenyon C, Cocoros N, Liko J, Miller L, Kudish K,Baumbach J, Zansky S, Faulkner A, Martin S W. Sources ofInfant Pertussis Infection in the United States. PediatricsSeptember 2015Tejpratap SP, Baughman AL, Clarc TA. First Pertussis VaccineDose and Prevention of Infant Mortality, Pediatrics PediatricsVol. 135 No. 6 June 1, 2015, pp. 990 -999 2015Wendelboe AM, Van Rie A, Salmaso S, Englund JA. Durationof immunity against pertussis after natural infection or vacci-nation. Pediatr Infect Dis J 2005;24:S58-S61Folkhälsomyndighetens fördjupade kikhosteuppföljning.Pertussis Surveillance in Sweden, Sixteen Year report, 2013.Infpreghttp: www.medscinet.se/infpreg/specinfo/specinfo.aspRikshandbokenRikshandboken. www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Nar-hur-och-varfor/Vaccinationsschema/Nyhetsmeddelande Folkhälsomyndigheten, december 2014 www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2014/december/kraftig-okning-av-rapporterade-fall-av-kikhosta-2014/Nyhetsmeddelande Folkhälsomyndigheten, mars 2015www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2015/mars/spadbarn-den-mest-utsatta-gruppen-vid-kikhosta/

MB 4-15 56-08-27 23.37 Sidan 35


BakgrundAvsikten var att kontrollera validiteten iGynop-registrets 8-veckorsenkät avseen-de uppgiven infektion med eller utanantibiotikabehandling. Postoperativ in-fektionsfrekvens undersöktes även.

MetodData från Gynop-registret analyserades.De patienter som efter operation uppgi-vit infektion samt antibiotikabehandling(grupp IwA) kontrollerades om de fåttantibiotika utskrivet av läkare eller ej.Kontrollen skedde mot patientdatajour-naler i utvalda län. Även de patienter somefter operation uppgivit infektion utanantibiotikabehandling kontrollerades i enegen grupp (grupp InA). Vid diskrepansmellan enkätsvar och datajournal utför-des en semistrukturerad telefonintervjuför att klargöra hurvida antibiotika in-tagits eller ej.

ResultatAv 216 patienter i grupp IwA hade 192fått antibiotika utskrivet enligt journal-uppgifter. Efter telefonintervjuer be-dömdes det att ytterligare 16 patienter hade erhållit antibiotika. För 3 patientergenomförde ej telefonintervju. Av totalt213 (100%) kontrollerade patienter iIwA hade 208 (98%) blivit antibiotika-behandlade vilket validerar uppgiveninfektion med antibiotikabehandling ≥ 90%.

Grupp InA utgjordes av 151 patien-ter varav 118 överenstämde i journal och enkätsvaren. Efter telefonintervjuer

bedömdes det att ytterligare 1 patient ejbehandlats med antibiotika. För 11 pati-enter genomförde ej telefonintervjun. Avtotalt 140 (100%) kontrollerade patien-ter bedömdes det att 119 (85%) ej erhål-lit antibiotika. Patientmaterialet i gruppInA var för litet för att kunna valideraenkäten avseende infektion utan antibi-otikabehandling.

Postoperativ antibiotika-användning efter gynekologiska operationer - en valideringsstudie inom Gynop-registretEn validering av Gynop-registrets patientenkäter avseende postoperativ antibiotikaanvändning.

Magnus Wieslander, med stud T10,HT 2014Institution: Kliniksk vetenskap, enheten för obstetrik och gynekologiHandledare: Mats LöfgrenRegisterhållare, Gynop-registret

MB 4-15 56-08-27 23.37 Sidan 36


Konklusion Data har indikerat att det förekommeren viss underrapportering av antibioti-kaanvändning efter operation varförinfektionsfrekvensen i absoluta tal kanblir något missvisande låg. Ingen störreskillnad har kunnat påvisats vid jämfö-relse mellan sjukhusen, vilket skulle

kunna indikera att infektionsfrekvensenvid gynekologiska operationer är jämför-bar i landet.

Denna studie validerar tillförlitlighe-ten i patientenkäten för uppgiven infek-tion med antibiotikabehandling. Patient-materialet var för litet för att kunna vali-dera tillförlitligheten för uppgiven infek-

tion utan antibiotikabehandling. Enkätdesignen för 8-veckorsenkäten

har som en direkt konsekvens av dennastudie ändrats till att kräva ett aktivt beja-kande eller aktivt negerande för antibio-tikabehandling vid uppgiven infektion.•

MB 4-15 56-08-27 23.38 Sidan 37


ST-arbete

Medicinsk behandling av placentaretention med nitroglycerin – systematisktreviewIntroduktionKvarhållen placenta efter förlossning(placentaretention) har en incidens på0,1- 3,3% (1- 3). Det finns hög risk förpostpartumblödning om den lämnas obe-handlad (1-6). Placentaretention kanorsakas av placenta adherence (81%),trapped placenta (13%) eller partiellaccreta 6% (2, 3, 7). Med hjälp av buk-palpation och ultraljud kan man dela inplacentaretention i "detachet" placentadär placentan har lossnat men sitter kvarbakom en stram cervix eller "undetachet",icke lossnat, placenta vilket dock sällangörs i praktiken. Standard behandling avplacentaretention är manuell lösning inarkos inom 30-60 minuter post partum,vilket är förknippat med hemodynamis-ka risker för patienten så som aspirations-pneumoni och kardiovaskulära kompli-kationer (2,3,4,6,7,11). För att minime-ra behovet av narkos har man studeratalternativa behandlingen med Nitro-glycerin (NTG), intravenöst eller sublin-gualt, (2,3,7). Nitroglycerin relaxerarglatt muskulatur inom 45 – 60 sekunderoch har en halveringstid på 2 minuter.Andra farmakologiska behandlingar avkvarhållen placenta är utan kliniskt signi-fikant effekt (3,20-22). Syftet med dennastudie är att granska den medicinska lit-teraturen för att identifiera och utvärde-ra fördelar, risker och biverkningar avintravenöst eller sublingualt administre-rat NTG för medicinskt behandling avplacentaretention samt att fastställa ompublicerade studier är av tillräcklig kvali-tet och bidrar med tillräcklig kunskap föratt kunna ge evidensbaserade rekommen-dationer för klinisk användning.

MetodCochrane Library och PubMed veten-skapliga databasen genomsöktes för eng-elskspråkig litteratur om användning avNTG för behandling av kvarhållen pla-centa, senast den 31 maj 2014. SomMeSH-termer, ensam och i kombination,användes: "retained placenta", "retainedplacenta management" och "nitroglyce-rine". Alla kliniska studier, oavsett design,som hade framgångsrik placentalösningefter vaginal förlossning som primärtutfallsmått inkluderades. Systematiskaoch narrativa reviews granskades för attidentifiera ytterligare orginalstudier.Djurstudier, in vitro studier, fallbeskriv-ningar och studier om användning avNTG vid andra indikationer t.ex. tvil-lingförlossning exkluderades. Primärtutfallsmått var framgångsrik placentalös-ning med hjälp av NTG och sekundärautfallsmått var hemodynamiska effekterav NTG, blodförlust och biverkningarvid användning av NTG.

Kvalitetsbedömningen utfördes av tvåoberoende granskare som jämförde sinautvärderingar med varandra. Bedöm-ningskriterier inkluderade studietyp,populationsstorlek, randomiseringspro-cess, blindning och beskrivning av drop

outs. Dubbel blindade randomiseradekontrollerade studier (RCTs) med ade-kvat storlek, adekvata metoder för analysav utfallsmåtten, väl beskriven randomi-serings- och blindningsprocess, välbeskrivna drop outs klassificerades som"hög" kvalitet. Dubbel blindade RCTsdär en eller två kriterier för "hög" kvali-tet inte uppnåddes eller studier med mat-chade kontroller och prospektivt designklassificerades som "medel" kvalitet. Allaandra artiklar klassificerades som "låg"kvalitet.

Resultat och diskussionDen systematiska litteratursökningenmed de beskrivna MeSH-termer resulte-rade i 19 publikationer, se figur 1. TreRCTs (3,7,11), tre deskriptiva studier(4,16,17) och tre reviewartiklar (2,6,13)uppfyllde inklusionskriterierna i dennastudie. Tio publikationer exkluderadesenligt exklusionskriterier: en experimen-tell djurstudie (23); ett in vitro experi-ment (15); fem fallrapporter (5,12,24-26); och en artikel som analyserade NTGanvändning vid förlossning av tvilling två(14). Två artiklar, presenterat som brevtill redaktionen exkluderades på grundav otillräcklig beskrivning av studier(18,19).

Uppgifter om RCTs inklusive kvali-tetsbedömning sammanfattas i tabell 1och uppgifter om de deskriptiva studier-na inklusive kvalitetsbedömning framgåri tabell 2. Effekten av NTG för behand-ling av placentaretention var mycket vari-erande bland de granskade studierna.Studier med hög kvalitet visade ingen signifikant skillnad mellan NTG ochplacebo. Resultat av de sekundära utfalls-

Shilan Kadir, MD1,Kvinnokliniken,Universitetssjukhuset ÖrebroJuliane Baumgart, MD, PhD,Kvinnokliniken,Universitetssjukhuset Örebro.Medicinisk fakultet, ÖrebroUniversitet

MB 4-15 56-08-27 23.38 Sidan 38

måtten varierade mellan studierna. Deflesta studier visade lägre blodtryck ochökad puls utan att detta hade klinisk rele-vans (3,4,7,16,17). NTG var i studiernaapplicerad endast till hemodynamisk sta-bila patienter. Huvudvärk, hjärtklapp-ning och vallningar var rapporteradebiverkningar vid NTG användning.

En stor generell begränsning i de ana-lyserade studier var deras storlek medmindre än 40 deltagare i 5 av 6 studieroch endast 105 deltagare i största RCTvilket innebär en stor risk för bias.Författarna av de analyserade artiklar dis-kuterade olika orsaker till dessa skillna-der så som samtidig användning av anal-getika (27-32), skillnader i bakomliggan-de orsak vid placentaretion och varieran-de erfarenhet på olika sjukhus.

SlutsatserDet finns endast få studier som under-söker frågeställningen som har en begrän-sad storlek och visar motstridiga resultat.Studier med hög kvalitet visade ingen signifikant skillnad mellan NTG och placebo i framgångsrik behandling av

placentaretention. Användning av NTGvisade inga signifikanta hemodynamiskaförändringar.

Utifrån litteraturgenomgången kanman inte ge evidens-baserade råd om attanvända NTG som medicinsk behand-ling vid placentaretention.


ST-arbete

Tabell 1

Tabell 2

Figur 1

MB 4-15 56-08-27 23.38 Sidan 39


Referenser1. National Collaborating Centre for Women's and Children's

Health, NCCWCH 2007.2. Weeks, A.D., The retained placenta. Best Pract Res Clin

Obstet Gynaecol, 2008. 22(6): p. 1103-17.3. Visalyaputra, S., et al., Intravenous nitroglycerin for con-

trolled cord traction in the management of retained placen-ta. Int J Gynaecol Obstet, 2011. 112(2): p. 103-6.

4. Chedraui, P.A. and D.F. Insuasti, Intravenous nitroglyce-rin in the management of retained placenta. Gynecol ObstetInvest, 2003. 56(2): p. 61-4.

5. Jha, S., J.W. Chiu, and I.S. Yeo, Intravenous nitro-glyceri-ne versus general anaesthesia for placental extraction--a sequ-ential comparison. Med Sci Monit, 2003. 9(7): p. CS63-6.

6. Abdel-Aleem, H., M.A. Abdel-Aleem, and O.M. Shaaban,Tocolysis for management of retained placenta. CochraneDatabase Syst Rev, (1): p. CD007708.

7. Bullarbo, M., J. Tjugum, and E. Ekerhovd, Sublingual nitro-glycerin for management of retained placenta. Int J GynaecolObstet, 2005. 91(3): p. 228-32.

8. Herman, A., et al., Dynamic ultrasonographic imaging ofthe third stage of labor: new perspectives into third-stagemechanisms. Am J Obstet Gynecol, 1993. 168(5): p. 1496-9.

9. Farley, A.E., C.H. Graham, and G.N. Smith, Contractileproperties of human placental anchoring villi. Am J PhysiolRegul Integr Comp Physiol, 2004. 287(3): p. R680-5.

10. Ticconi, C., et al., Oxytocin modulates nitric oxide genera-tion by human fetal membranes at term pregnancy. Am JReprod Immunol, 2004. 52(3): p. 185-91.

11. Bullarbo, M., et al., Nitroglycerin for management of retai-ned placenta: a multicenter study. Obstet Gynecol Int, 2012.2012: p. 321207.

12. Chan, A.S., C. Ananthanarayan, and S.H. Rolbin,Alternating nitroglycerin and syntocinon to facilitate uteri-ne exploration and removal of an adherent placenta. Can JAnaesth, 1995. 42(4): p. 335-7.

13. Dufour, P., D. Vinatier, and F. Puech, The use of intra-venous nitroglycerin for cervico-uterine relaxation: a reviewof the literature. Arch Gynecol Obstet, 1997. 261(1): p. 1-7.

14. Vinatier, D., P. Dufour, and J. Berard, Utilization of intra-venous nitroglycerin for obstetrical emergencies. Int JGynaecol Obstet, 1996. 55(2): p. 129-34.

15. Axemo, P., et al., Intravenous nitroglycerin for rapid uteri-ne relaxation. Acta Obstet Gynecol Scand, 1998. 77(1): p.50-3.

16. Lowenwirt, I.P., R.M. Zauk, and S.M. Handwerker, Safetyof intravenous glyceryl trinitrate in management of retai-ned placenta. Aust N Z J Obstet Gynaecol, 1997. 37(1): p.20-4.

17. Ekerhovd, E. and M. Bullarbo, Sublingual nitroglycerinseems to be effective in the management of retained placen-ta. Acta Obstet Gynecol Scand, 2008. 87(2): p. 222-5.

18. DeSimone, C.A., M.C. Norris, and B.L. Leighton,Intravenous nitroglycerin aids manual extraction of a retai-ned placenta. Anesthesiology, 1990. 73(4): p. 787.

19. Peng, A.T., et al., Intravenous nitroglycerin for uterine relax-ation in the postpartum patient with retained placenta.Anesthesiology, 1989. 71(1): p. 172-3.

20. WHO guidelines for the management of postpartum hae-morrhage and retained placenta. Geneva: WHO; 2009.

21. Gulmezoglu, A.M. and J.P. Souza, The evolving manage-ment of the third stage of labour. BJOG, 2009. 116 Suppl1: p. 26-8.

22. Weeks, A.D., et al., Umbilical vein oxytocin for the treat-ment of retained placenta (Release Study): a double-blind,randomised controlled trial. Lancet, 2010. 375(9709): p.141-7.

23. Segal, S., A.N. Csavoy, and S. Datta, Placental tissue enhan-ces uterine relaxation by nitroglycerin. Anesth Analg, 1998.86(2): p. 304-9.

24. Harnett, M.J. and S. Segal, Presence of placental tissue isnecessary for TNG to provide uterine relaxation. AnesthAnalg, 2000. 91(4): p. 1043-4.

25. Rodgers, B.C., A. Pasternak, and R. Gray, A novel treat-ment for management of a trapped placenta using intracer-vical nitroglycerin tablets. BMJ Case Rep, 2013. 2013.

26. Saroa, R., et al., Obstetric use of nitroglycerin: Anestheticimplications. Saudi J Anaesth, 2013. 7(3): p. 350-2.

27. Yoo, K.Y., et al., The effects of opioids on isolated humanpregnant uterine muscles. Anesth Analg, 2001. 92(4): p.1006-9.

28. Nacitarhan, C., et al., The effects of opioids, local anesthe-tics and adjuvants on isolated pregnant rat uterine muscles.Methods Find Exp Clin Pharmacol, 2007. 29(4): p. 273-6.

29. Kayacan, N., et al., In vitro effects of opioids on pregnantuterine muscle. Adv Ther, 2007. 24(2): p. 368-75.

30. Rayburn, W.F., et al., Randomized comparison of meperi-dine and fentanyl during labor. Obstet Gynecol, 1989.74(4): p. 604-6.

31. Oats, J.N., D.P. Vasey, and B.A. Waldron, Effects of keta-mine on the pregnant uterus. Br J Anaesth, 1979. 51(12):p. 1163-6.

32. Marx, G.F., H.S. Hwang, and P. Chandra, Postpartum ute-rine pressures with different doses of ketamine.Anesthesiology, 1979. 50(2): p. 163-6.

ST-arbete

MB 4-15 56-08-27 23.38 Sidan 40


BakgrundDe senaste årtiondena har det skett enförändring i val av kirurgisk metod vidoperation av prolaps och numera opere-rar man huvudsakligen den del av vagi-na som prolaberar och ger symtom (1).Tidigare opererade man fram- och bak-väggen av vagina oavsett prolapsens läge.Man vet att globuskänsla är det symtomsom bäst elimineras vid operation (2, 3)och det är även det symtom som visat sigha högst korrelation till förekomsten avprolaps (4). Efter operation av fram-väggsprolaps (cystocele) är det dockmånga(11-58%) som drabbas av recidiv(2, 5-7). I studier har man sett låg korre-lation mellan anatomiska recidiv och sub-jektiva besvär, där många av de med ana-tomiska recidiv inte har några subjektivabesvär (2, 3, 5, 6). Ändå är det anatomis-ka recidiv som oftast anges i studier ochsymtom-relaterade operationsresultat ärsparsamt studerat (8).

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att undersöka om primäroperation med enbart främrekolporafi jämfört med operation i bådefrämre och bakre ”compartment” vidcystocele var förenat med en högre frekvens subjektiva besvär vid ett års upp-följning.

Den primära frågeställningen var omdet vid operation av cystocele, var högrerisk att erfara globuskänsla vid ett års upp-

följning, om endast främre kolporafi jäm-fört med om operation i både främre ochbakre ”compartment” utförts.

De sekundära frågeställningarna varom det vid operation av cystocele, varhögre risk för reoperation, samt om detvar en större andel nöjda med opera-tionsresultatet vid ett års uppföljning, omendast främre kolporafi jämfört med omoperation i både främre och bakre ”com-partment” utförts.

MetodStudien är en retrospektiv observations-studie baserat på data ur det nationellakvalitetsregistret för Gynekologisk kirur-gi, Gynop. Samtliga som primäropere-rats med främre kolporafi med eller utanoperation i bakre ”compartment” pågrund av framväggsprolaps under 2006-2011 och som svarat på ettårs-enkäteningick i studien.

Inklusionskriterier var genomgångenoperation med främre kolporafi med ellerutan samtidig bakre kolporafi eller per-inealplastik, samt cystocele som endaoperationsindikation.

Exklusionskriterier var förekomst av ute-rus- eller vaginaltoppsprolaps eller rekto-cele, samt tidigare genomgången prolap-soperation eller cervix amputation.

Ur ettårs-enkäten registrerades utfall-svariablerna globuskänsla och nöjdhet ien femgradig skala, samt reoperation.Svaret bedömdes lyckat om man svarat”aldrig” eller ”nästan aldrig” på fråganom globuskänsla samt ”mycket nöjd”eller ”nöjd” på frågan ”vad tycker du om resultatet?”. Studien har godkänts av Regionala etikprövningsnämnden iGöteborg.

Data för de två grupperna analysera-des med deskriptiv statistik. För jämfö-relse mellan grupperna användes Fisher´sexacta test för dikotoma variabler,Mantel-Haenszel Chi Square test för ord-nade kategoriska variabler och Mann-Whitney U-test för kontinuerliga varia-bler. Varje variabels inflytande på denberoende utfallsvariabeln (globuskänsla,re-operation, nöjdhet efter operation)skattades med en univariabel logistiskregressionsanalys. En multivariabel logis-tisk regressionsanalys gjordes med ope-rationsmetod som den viktigaste obero-ende variabeln och bakgrundsvariablersom antigen var skevt fördelade mellangrupperna eller påverkade den beroendeufallsvariabeln inkluderades i modellen.Resultaten redovisas som oddskvot (OR)med 95% konfidensintervall (KI). Alla

Linn Ekhed Handledare: Corinne Pedroletti, Med dr, Sektionschef gynekologi och Annika Strandell, Docent, Överläkare samtliga KvinnosjukvårdSahlgrenska Universitetssjukhuset

Hur påverkar operations-metoden patientens nöjdhetsgrad och symtom på recidiv efter operation av framväggsprolaps?

ST-arbete

MB 4-15 56-08-27 23.38 Sidan 41


signifikanstest är två-sidiga med signifi-kansnivån 0,05.

ResultatEnbart främre plastik hade utförts hos3996 patienter (96%) och 185 hade dess-utom genomgått någon tilläggsoperation;bakre kolporafi (n=43), perinealplastik(n=117) eller både bakre kolporafi ochperinealplastik (n=25). Grupperna skil-de sig åt avseende ålder (medelålder 65(SD 10,2)vs. 62 år (SD 12,6), p=0,0009)samt användande av lokalanestesi (54%vs 25%, p<0,001), då operation medenbart främre kolporafi jämfördes medkombinerad metod.

Vid ettårs-uppföljningen rapportera-des globuskänsla av 26% respektive 37%av de som opererats med främre kolporafirespektive kombinerad metod. I en uni-variabel regressionsanalys var operations-metod, ålder, anestesiform samt tidigaregenomgången gynekologisk operationassocierade (p<0,1) med globuskänsla(Figur 1). Dessa fyra variabler inkludera-des i en multivariabel logistisk regres-sionsanalys. Operationsmetod (kombi-nerad vs främre kolporafi) var en obero-ende prediktor för att erfara globuskäns-la vid ettårs-uppföljningen; OR 1,76(95% KI 1,17 - 2,64). Även ålder under40, operation i lokalanestesi samt tidiga-

re genomgången gynekologisk operationökade risken för ett erfara globuskänsla(Tabell 1).

Vid ettårs-uppföljningen rapportera-de 78% respektive 73% nöjdhet, av desom opererats med främre kolporafirespektive kombinerad metod. I en uni-variabel regressionsanalys var ålder ochBMI-klass associerade med nöjdhet(p<0,1). Dessa två variabler inkluderadesi en multivariabel logistisk regressionsa-nalys, där ålder och BMI var oberoendeprediktorer även för nöjdhet vid ett årsuppföljning (Tabell 2).

Risken för reoperation inom ett år var13% respektive 10% hos de som genom

ST-arbete

MB 4-15 56-08-27 23.38 Sidan 42


gått främre kolporafi respektive kombi-nerad metod (n=319). En univariabelregressionsanalys kunde inte påvisa någraassociationer mellan bakgrundsvariableroch reoperation, varför ingen multivari-abel regressionsanalys utfördes.

DiskussionDenna studie visar att risken att erfaraglobuskänsla vid ett års uppföljning efteroperation av cystocele är högre för kvin-nor som är opererade i båda "compart-ments" jämfört med de som genomgåttenbart främre kolporafi (37% vs 26%).Detta resultat kvarstår efter justering förstörfaktorer (justerad OR 1,76, 95% KI1,17 – 2,64). Däremot var det ingen skill-nad i patienternas nöjdhet mätt ett årefter operation efter justering för stör-faktorer.

Precis som tidigare studier (2, 7, 9)visar denna att yngre ålder eller högt BMIvid operation ökar risken för sämre post-operativt utfall. En större andel av deyngre kvinnorna erfar globuskänsla vidett års uppföljning samt en mindre andelär nöjda ett år efter operation i förelig-

gande studie. I studien var högt BMI(>25) signifikant associerat med mindreandel nöjda vid ettårs-uppföljningen.Operation i lokal anestesi ökade riskenatt erfara globuskänsla vid ett-års upp-följning, vilket även Pong et al (10) tidi-gare har visat. En begränsning med stu-dien är dess design såsom retrospektivobservationsstudie och därmed finns enrisk för störande bakgrundsfaktorer somkan påverka resultatet. I studien har vitagit hänsyn till det genom att korrigeraför tänkbara störande bakgrundsvaria-bler. Ytterligare en begränsning är attgrupperna är olika stora. Dock var denlilla gruppen tillräckligt stor för att kunnautföra planerade statistiska analyser. Vissakliniskt viktiga variabler fick exkluderasfrån analysen på grund av stort bortfall iregistreringen. Den optimala tidpunktenför uppföljning kan diskuteras. Flera stu-dier har visat att recidiv inträffar tidigtefter operation (9, 11). Styrkan med stu-dien är att det är ett stort material och attdet subjektiva resultatet är dokumente-rat, vilket utmärker vår studie. Flera stu-dier har tidigare visat att det föreligger

dålig korrelation mellan anatomiskt ochsubjektivt resultat. Då operation av pro-laps i första hand utförs på grund av pati-entens besvär är det subjektiva resultatetviktigt. Globus är den variabel som i tidi-gare studier visat sig vara signifikant kor-relerat till patientens upplevelse av för-bättring. Ingen sådan korrelation är påvi-sad med enbart anatomiskt resultat (2,3).

Slutsatsen är att operation av bådefrämre och bakre "compartment" inte gerbättre resultat eller fler nöjda patienterjämfört med operation med enbart främ-re kolporafi vid cystocele. Således finnsingen indikation att operera även bakre"compartment" vid cystocele.

Stort tack till Emil Nüssler för datauttagfrån Gynop-registret samt värdefulla råd.Mattias Molin från Statistiska konsult-gruppen tackas för ovärderlig hjälp med statistiska analyser.

Artikeln är ett sammandrag av ST-arbetet, vid intresse att läsa studien i sinhelhet kontakta [email protected]

ST-arbete

MB 4-15 56-08-27 23.38 Sidan 43


Referenser:1. Crafoord K, Sydsjö A, Nilsson K, Kjølhede P. Primary sur-

gery of genital prolapse: a shift in treatment tradition. ActaObstet Gynecol Scand. 2006;85(9):1104-8.

2. Tegerstedt G, Hammarström M. Operation for pelvic organprolapse: a follow up study. Acta Obstet Gynecol Scand.2004 Aug;83(8):758-63.

3. Barber MD, Brubaker L, Nygaard I, Wheeler TL 2nd,Schaffer J, Chen Z, Spino C. Defining success after surgeryfor pelvic organ prolapse. Obstet Gynecol. 2009Sep;114(3):600-9.

4. Tegerstedt G, Miedel A, Maehle-Schmidt M, Nyren O,Hammarström M. A short-form questionnaire identifiedgenital organ prolapse. J Clin Epidemiol. 2005 Jan;58(1):41-6.

5. Weemhoff M, Vergeldt TF, Notten K, Serroyen J,Kampschoer PH, Roumen FJ. Avulsion of puborectalis mus-cle and other risk factors for cystocele recurrence: a 2-yearfollow-up study. Int Urogynecol J. 2012 Jan;23(1):65-71

6. Chmielewski L, Walters MD, Weber AM, Barber MD.Reanalysis of a randomized trial of a 3 techniques of ante-rior colporrhaphy using clinically relevant definitions of suc-cess. Am J Obstet Gynecol. 2011 Jul;205(1):69.e1-8.

7. Diez-Itza I, Aizpitarte I, Becerro A. Risk factors for the recur-rence of pelvic organ prolapse after vaginal surgery: a review at 5 years after surgery. Int Urogynecol J Pelvic FloorDysfunct. 2007 Nov;18(11):1317-24.

8. Maher CM, Feiner B, Baessler K, Glazener CM. Surgicalmanagement of pelvic organ prolapse in women: the up-dated summary version Cochrane review. Int Urogynecol J.2011 Nov;22(11):1445-57.

9. Miedel A, Tegerstedt G, Mörlin B, Hammarström M. A 5-year prospective follow-up study of vaginal surgery for pel-vic organ prolapse. Int Urogyencol J Pelvic FloorDysfunction 2008 Dec;19(12):1593-601

10. Pong J, Bohlin K, Pedroletti C, Strandell A. Does anesthe-tic method influence vaginal bulge symptoms and patientsatisfaction after vaginal wall repair surgery? SahlgrenskaUniversitetssjukhuset, Sweden

11. Dietz HP, Hankins KJ, Wong V. The natural history of cystocele recurrence. Int Urogynecol J. 2014 Feb 21.

ST-arbete

Manus skickas via e-post till redaktören:[email protected]. För att säkerställa att ditt bidragkommer med i önskat nr - skicka in det i god tid innanmanusstopp. Om tveksamheter kontakta redaktören via maileller SFOGs kansli.Följande regler underlättar processen.1. Vi kan ta emot de flesta filer från ordbehandlingsprogramför Mac och PC. Alla tabeller och diagram skickas somseparata filer i formatet jpg, tif, eps (Power Point är ett bild-visningsprogram och Excel ett kalkylprogram.) Skicka intePDFfiler om de inte är färdiglayoutade och högupplösta.2. Gör inga egna avstavningar utan låt texten flöda överautomatiskt till nästa rad (detta gäller vare sig om det finnsavstavningsprogram eller inte).3. Gör en blankrad mellan varje nytt stycke.

4. Använd programmets tabuleringsfunktion vid inskrivningav tabeller, inte mellanslagstangenten.5. Använd inte egen design i texten i form av ovanliga typsnitt, understrykningar, fetstil eller dylikt. Det medför ettavsevärt arbete att leta efter dolda koder i texten. Ange hellre i ett medföljande dokument hur typografin önskasutformad.6. Kom ihåg att skicka med logotyper och bilder som egnabildfiler. Bilder monterade i World är bara skärmbilder sominte lämpar sig för tryck. Bildfiler bör ha en upplösning på300 dpi för att göra sig bra i tryck. De flesta typer av bild-format kan tas emot. De vanligaste bildformaten somanvänds i tidningen är jpg, tif eller eps.7. Om du tar bilder med digitalkamera,använd kameranshögsta upplösning.

Författarsinstruktioner

MB 4-15 56-08-28 01.27 Sidan 44


Mödrahälsovårdsöverläkargruppen

Ordförande Elisabeth Storck LindholmDanderyds sjukhusStockholmTel: 070-721 173 94E-post: [email protected]

Sekreterare Caroline LilliecreutzLinköpings universitetssjukhusE-post: [email protected]

Intressegrupper inom SFOG

Obstetriker och gynekologer under utbildning (OGU)

OrdförandeMahsa NordqvistKvinnokliniken, SU/Sahlgrenska Östra416 85 GöteborgTel: 031-343 40 00E-post: [email protected]

SekreterareJosefin KataokaKvinnokliniken NÄLLärketorpsvägenTollhättanTel: 10-43 50 00E-post: [email protected]

Privatgynekologerna

OrdförandeIlona BarnardSlottstadens LäkarhusFågelbacksgatan 11217 44 MalmöTel: 040-985322E-post: [email protected]

KassörKatarina JohanssonMedicinskt CentrumSt Larsgatan 42582 24 LinköpingTel: 013-460 10 00E-post: [email protected]

Johanna AnderssonAleris Specialistvård SabbatsbergOlivecronas väg 1113 61 StockholmE-post: [email protected]

Agneta MöllerLäkarhuset HermelinenSandviksgatan 60972 33 LuleåTel: 0920-40 22 00E-post: [email protected]

MB 4-15 56-08-27 23.38 Sidan 45


Cervixcancerprevention C-ARGOrdförande: Kristina ElfgrenKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 875 [email protected]: Pia CollbergMÖL JämtlandÖstersundTel: 063-15 37 [email protected]

Endokrinologi ENDOKRIN-ARG Ordförande: Alkistis SkalkidouKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 076-206 85 [email protected]: Angelica Lindén-HirschbergKarolinska [email protected]

Endometrios ENDOMETRIOS-ARGOrdförande: Greta EdelstamKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 [email protected]: Lollo MakdessiVrinnevisjukhusetNorrkö[email protected] ETIK-ARGOrdförande: Claudia BrussKK, Länssjukhuset Halmstad302 33 HalmstadTel: 035-13 10 [email protected]: Ingrid [email protected]

Evidensbaserad medicinEVIDENS-ARGOrdförande: Annika StrandellSU/Sahlgrenska413 45 GöteborgTel: 0700-90 44 [email protected]: Sissel SaltvedtKarolinska Universitetssjukhuset, Solna171 73 StockholmTel: 08-517 700 [email protected]

Familjeplanering FARGOrdförande: Kristina Gemzell-DanielssonKarolinska Universitetssjukhuset, Solna171 76 StockholmTel: 08-524 800 [email protected]: Helena Kopp-KallnerDanderyds sjukhusStockholmTel: 070-440 20 [email protected]

Ofrivillig Barnlöshet FERT-ARGOrdförande: Kjell WånggrenReprod.medicin Novumhuset, Karolinska HuddingeTel: 08-585 80 [email protected]: Åsa MagnussonKK, SahlgrenskaVerksamhetsområde Gynekologi och ReproduktionsmedicinSahlgrenska Universitetssjukhuset413 45 GöteborgTel: 031-342 00 [email protected]

GLOBAL-ARGOrdförande: Birgitta EssénInst för kvinnors och barns hälsa IMCHAkademiska sjukhuset751 85 [email protected]: Kenneth [email protected]

Hemostasrubbningar HEM-ARGOrdförande: Anna HagmanNorra Älvsborgs Länssjukhus NÄL461 73 TrollhättanTel: 010-435 00 [email protected]: Ragnhild HjertbergUltragyn, Odengatan 69113 22 StockholmTel: 0708-23 10 [email protected]

Mödra-Mortalitet MM-ARGOrdförande: Sissel SaltvedtKarolinska Universitetssjukhuset, Solna171 76 StockholmTel: 0727-11 51 [email protected]: Annika EsscherAkademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 [email protected]

Arbets- och Referens-grupperna inom SFOG

MB 4-15 56-08-27 22.45 Sidan 46


Perinatologi PERINATAL-ARGOrdförande: Karin PetterssonKK, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 875 [email protected]: Marie BlombergKK, Universitetssjukhuset Linköping581 85 LinköpingTel: 013-22 20 [email protected]

Perinatologi PERINATAL-ARG– fosterövervakningundergrupp till PERINATAL-ARGOrdförande: Isis Amer-Wå[email protected]: Karin [email protected]

Psykosocial Obstetrik och Gynekologisamt Sexologi POS-ARGOrdförande: Katri NieminenKK, Linköpings UniversitetssjukhusTel: 010-103 00 [email protected]: Lena MoegelinKK, SödersjukhusetTel: 08-616 10 [email protected]

Robson-ARGOrdförande: Lars LadforsGö[email protected]: Eva [email protected]

Tonårsgynekologi TON-ARGOrdförande: Lena MarionsKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna171 76 StockholmTel: 08-517 766 55. Fax: 08-31 81 [email protected]: Anna PalmSundsvalls sjukhus851 86 SundsvallTel: 060-18 10 [email protected]

Gynekologisk Tumörkirurgi medCancervårdTUMÖR-ARGOrdförande: Gunnel LindellLänssjukhuset i [email protected]: René BangshöjKK, Universitetssjukhuset Örebro701 85 ÖrebroTel: 019-602 12 [email protected]

Ultraljudsdiagnostik ULTRA-ARGOrdförande: Peter LindgrenKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 [email protected]: Emelie [email protected]

Urogynekologi och vaginal kirurgi UR-ARGOrdförande: Marie WestergrenSöderbergKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 [email protected]: Riffat [email protected]

Vulva VULV-ARGOrdförande: Nina [email protected]: Christina RydbergKK, Varbergs sjukhus 432 81 VarbergTel: 0340-48 10 [email protected]

Arbets- och Referens-Grupp-Utvecklings-Samordnare ARGUS

Matts OlovssonSFOG-Kansliet

Drottninggatan 55, 2 tr111 21 Stockholm • Tel: 08-440 01 75

E-post: [email protected]

SFOG-KanslietSusanne Lundin och Henrietta Solander

Drottninggatan 55, 2 tr111 21 Stockholm

Tel: 08-440 01 75 • Fax: 08-22 23 [email protected] • www.sfog.se

MB 4-15 56-08-27 23.38 Sidan 47


Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi är en förening för alla läkare som ärverksamma inom specialiteten, specialister såväl som icke-specialister. SFOG är en specialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sektionen inom SvenskaLäkaresällskapet.

Alla medlemmar i SFOG är anslutna till Nordisk Förening för Obstetrik och Gynekologi(NFOG) och Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), UnionEuropéenne des Médecins Spécialistes (UEMS) samt European Board and College of Obstetricians and Gynecologists (EBCOG). Som SFOG medlem bör man vara medlem i Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkarsällskapet.

I Medlemsbladet, som publiceras fem nummer per år, dryftas angelägenheter som berörspecialiteten. Där annonseras också fortbildningskurser, möten och symposier. Man får också ACTA Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, som utkommer med 9-12 nummer per år.

Föreningen har ett antal arbets- och referensgrupper (AR-Grupper) som är öppna för alla. Dessa grupper bevakar olika delar av specialiteten, ger ut ARG-rapporter ochmedverkar till vidareutbildning. Som medlem i SFOG är man abonnent på ARG-rapporterna till en reducerad kostnad (400:-/år).

Årsavgiften till föreningen är 800 kronor. Prenumeration på ARG-rapporter äravdragsgill i deklarationen. I och med Din anmälan registreras Du i SFOGs medlems-register. (Avgiften gäller endast medlemskap i SFOG)

För medlemmar i SFOG anordnas fortbildningskurser. SFOG ansvarar för det veten-skapliga programmet inom obstetrik och gynekologi vid den medicinska riksstämman.

De flesta som söker nytt medlemskap är fortfarande under utbildning.Obstetriker/Gynekologer under Utbildning – (OGU) är en av flera intressegrupperinom SFOG. OGU vänder sig till alla under specialistutbildning men även till vikarie-rande yngre kolleger med intresse för specialiteten och yngre specialister. Aktiviteternagår bl a ut på att bevaka specialistutbildningens utformning och innehåll, att försökaunderlätta för internationellt utbyte som del av utbildningen och att arrangera en årligkonferens för utbildning och debatt om utbildningsfrågor inom specialiteten.

Bli medlem i SFOG, så kan Du hålla Dig välinformerad om vad som händer inom Din specialitet.

Anmäl dig via SFOGs hemsida, www.sfog.se, Medlemsansökan

SFOG MEDLEMSANSÖKAN

www.sfog.se

MB 4-15 56-08-27 23.38 Sidan 48

abc-kurs i obstetrik och gynekologi b cdev.sfog.se/medlemsblad/mb4...

Documents