Sida 1

2017 nr 3

Redaktionen: Omar Magnergård o Per Liljeqvist

Huvudperson i dag i vår oändliga serie - Vad har

du gjort i livet förutom att orientera? - är Björn

Stolt, 78 år. Han är ingenjör, har till långt över

pensionsåldern besiktigat hus och har själv ritat och

byggt det egna huset i Saltsjö-Boo. Björn har varit

Gammelluffare i ett och ett halvt år och säger att

han stortrivs med oss. Men har fortsätter dock att

tävla för Ravinen.

Oavgjort för Björn i längdenLänge var Tommy Ljusenius längst bland ossGammelluffare. Men nu är han inte ensam ­ BjörnStolt är även han 194 svajiga centimeter hög.Oavgjort i den grenen, alltså.Björn kom med i Gammelluffarna förra våren.­Hade länge beundrat er sociala gemenskap, sägerhan. Ni verkade vara ett mycket trivsamt gäng medöppna sinnen. Så är det ­ det kan jag intyga efter ettoch ett halvt år som medlem.Ungefär samtidigt som Björn Stolt blevGammelluffare vann han en D­bana på Luffarligan.Sådant väcker beundran och respekt.­Nja. Jag hade tur. Fast vinsten kom ju rätt lägligt.Men låt oss ta det från början. Efter folkskolan iBjörknäs blev det Nacka realskola och 4­årigteknisk utbildning för Björn. Fortsättning följde påTekniska gymnasiet vid Thorildsplan, där Björnutexaminerades som ingenjör.­På den tiden var jag skinnknutte, skrattar han. Åktebl a till Hedemora och andra motortävlingar.Det var först under militärtjänsten på Ka 1 iVaxholm som han började träna. I dag är han flitigmed det. Har under sommaren sprungit flera lopp imotionsserienHan växte upp med mamma Annie, pappa Sven ochtre yngre systrar i ett gammalt trähus med storsnickarglädjei.­Primitivt med dagens mått mätt, kommenterar han.Vedspis, kallvatten etc, etc. Men det låg i Björknäsoch där var fint.

Måste träna armarnaI Swimrun ­ Skogsluffarnas årliga arrangemangfrån Brotorp sedan 2013 ­ var Lars Mongårdmed. På löpsträckorna gick det bra, men isimningen tappade han tid och placeringar.­För svag i armarna, förklarar han. Nu väntar tiomånaders armträning.Sid 18

Flyttlassen har gåttSid. 5

Många orienterare tog farväl av EvertSid 13

Luffare hejade på VM­medaljörerna1 3 Skogsluffare var på VM i Estland, sprang självaoch hejade på Tove Alexandersson och de andramedaljörerna.Sid 9

Tilde Carlinger med Thierry Gueorgiou efter hans guldpå medeldistansen.

Foto: Erika Carlinger

Sida 2

Vi lite till åren komna instämmer. Ofta drog vi på1950­ och 60­talen iväg till Björknäs för att dansa.Dansbanan där var en raggarbana. Där fannssötaste tjejerna och snyggaste killarna,Björn hade ju nära till. En kväll 1 963 bjöd han uppInger. Året efter gifte de sig. 1 965 föddes Lena och1970 Håkan. De har gett dem tre barnbarn. Lena,som bor i Björknäs, har Edvin, 20 år, och Ofelia,1 8. Håkan bor i Sundsvall och är pappa till Agnes,8.Första bostaden var en hyreslägenhet i Jordbro. Deflyttade in, men packade aldrig upp. Snart fick detag i en villa i Tungelsta. Där fick Björn skid­ ochorienteringskompisar. Där trivdes de även om ettvisst sug efter Björknäs fanns där.

En dag1973 fick familjen tips om en tomt till salu iKrokhöjden, Orminge. Tomten köptes. Björn satteivrigt igång att rita huset de ville ha. Han byggdedet också med viss hjälp och där bor defortfarande.Han hade ju kunskap om hus. Arbetade sombesiktningsman åt en konsultfirma och visste detmesta om rörinstallationer, VVS o.s.v.­Viktigt i yrket är att vara opartisk mot byggare ochköpare. Detta var ett mantra för mig.1 987 startade han egen firma som besiktningsman.Den drev han till 2015, alltså en bra bit överpensionsåldern.

Naturpassare: Bengt Åhlander. Först betadehan av alla 50 kontrollerna i Nackareservatet. Nuägnar han sig åt Naturpassen på Kärsön och iGrimsta.­Denna form av orientering passar mig utmärkt,betonar Bengt. Jag är gärna ute två timmar ellermer. Uppförsbackarna ställer stora krav på lårenså blir det rätt vanligt med stopp.Bengt har alltid med sig en liten flaska vatten ochen banan.

.Du har ett soldatnamn?­Jajamensan, det kommer från min farfars far. Ettnamn att vara stolt över.­Och du har idrottsligt påbrå?­Det har jag. Pappa Sven var med i Hellas ochvann bl a en SM­budkavle i skidorientering.När Björn börjat motionera på allvar eftermilitärtjänsten tyckte hans morbror LasseLindgren att han skulle prova på orientering. Såskedde. Försöket gav mersmak. Björn började iSkuru IK,. Men dess orienteringssektionen vartråkigt nog var på fallrepet.­Efter en träningskväll var vi 12 stycken sombeslöt att vi kollektivt skulle söka medlemskap iRavinen. Skuru hade efter oss just ingaorienterare kvar. Jo, entusiasten James Engman.Han var fly förbaskad över vår flykt.I Ravinen fick Björn tre gånger springa 10Mila iförstalaget.­1 968 vid Riksten sprang jag femte sträckan.Laget kom femma.Främsta orienteringsminnet har han dock från ett3­dagars på Gotland för sådär 20 år sedan.­I jaktstarten sista dagen gick jag ut som sjua. Motsista såg jag dem som låg före mig. Jag spikadekontrollen och rusade mot mål som tvåa. Killenföre mig snubblade och föll. Jag hoppade överhonom och vann.Orientering och längdskidor är och har varit hanssporter genom åren . Och han fortsätter att tävlaför Ravinen.­Vill inte byta klubb även om jag som sagtstortrivs i Gammelluffarna, är hans slutord.

Omar MagnergårdBjörn Stolt:

Foto: Reine Borgström

Sida 3

Gustafs sommarkrönika: Brunnen tom,växtligheten konstig

Jag är en gråsparv. Det är bara 16 grader i vattnet ochverkar inte bli mer i år! Jag står till knäna i strandkanten,böjer mig fram och viftar häftigt med armarna så det stänkeroch skvätter på kroppens alla ädla och oädla delar. Tvålar inmig och skvätter igen, jag sköter min morgonhygien på detviset. Till barnbarnens diskreta förtjusning.Ungefär så stod vi i de sunkiga dikena och försökte tvättaoss efter orienteringstävlingarna runt om i Uppland på 50­talet. Det var ju inte särskilt trivsamt och vi spred ocksåinfektioner och gulsot till varann.Så blev det krav på duschar, endast fräscht vatten fickanvändas. Det var ju bra men inte så minnesvärt. Jag minns ialla fall att nordiske mästaren Marthe Andersson alltidanvände en liten nagelborste att skrubba sig med!Vi har alla våra minnen av tillfällen då vi på mer charmfulltsätt badat och tvagat oss efter en orienteringsrunda. Oftablev det fina bad vid de små sommartävlingar som avhöllspå tisdag eftermiddagar. Härliga orienteringsbad har jagavnjutit då och då i mer än 50 år vid Strålsjön med egna ochandras banor att springa! En annan juvel är Snuggan, enliten sjö i Törnskogen i Sollentuna. Det krävs ett stycke attgå, men man får lön för mödan. Klippor och vatten mitt innei skogenMen visst har jag badat på andra håll En mörk natt under enmilitärmanöver utsattes vi för en ”taktisk atombomb”.Staben ansågs temporärt utslagen och skickades påavkontaminering hos en saneringspluton. Just det! Den hadesatt upp en bastu i ett jättetält på en liten inäga vidIndalsälven där vi, ett femtiotal repgubbar, tumlade runt idet svarta vattnet i väntan på nya kläder. Nästan lika härligtsom varmduschen med schampo därhemma! Och klartminnesvärt!Sommaren har hittills varit opålitlig. Det regn som skullekomma har bara grannen fått, om det nu kom alls. Brunnenär tom! Växtligheten är konstig: frodig i omgivningen mengrågul i gräsmattan. Vi har haft härlig rödklöver ochgulmåra men ingen stor blåklocka har synts till och mincikoria lyser med sin frånvaro. Däremot finns hur mycketmanshöga brännässlor som helst. Och massor av mört iaborrnäten; det har vi aldrig fått förut. Förre finansministernkan inte hålla sig i skinnet….Var skall detta sluta?Om en månad har vi Luffarliga igen; tänk om jag kan sättaut skärmarna torrskodd. Och så nalkas ångesten igen: tänkom inte en kotte väljer att väja för blötkärret. Skall jag ändrapå sträckningarna för vägvalens skull? Nej ; jag litar på attdet skall regna ordentligt innan dess!

GustafRichert

SpråkproblemJag träffade Ingalill i början av 1960­talet. Första gången vi åkte ner tillJönköping och träffade hennes föräldrartyckte hennesmor att jag verkade vara trevlig, menhon hade svårt för mitt språk. Jag hadesagt att ”kistan hade pajat. “Ingalills kusin Wåge stod på en stegeoch skulle sätta upptavlor. Han ropadetill sin hustru som var från Stockholm,kan du ge mig pluggen ? Hon gick in iköket och kom tillbaka med en påsepotatis!En riktig Söderkis är född på Söder,liksom sina bägge föräldrar. Vi åker inteskidor­ vi hasar plank på nederbörden.

Bengt­Åke Spetz (äkta Söderkis )

Café Brotorp öppnar påTrettondagen, onsdagen den 6januari. Sedan är det öppet varjelördag­söndag t om den 26 mars.Dessutom under sportlovet, vecka 9nästa år.

Sida 4

” Inget stärker kropp och själ som orientering”År 1932 ­ två år innan Skogsluffarnas OK bildades ­ propagerade Ernst Kilandes för orientering. Inget stärkerkropp och själ som orienteringslöpning, skrev han i ett häfte (pris 1 5 öre). En avlagd promenadkostym ansågssom lämplig klädsel.LeifMagnusson fick häftet för någon tid sedan av en bekant.För dem som inte vet eller minns var Ernst ”Kille” Killander (1 882­1958) en stor entusiast, involverad i detmesta från Barnens dag till Nationalföreningen för trafikens främjande till Mors blomma. Han var förtjust i friidrott och tog bl a initiativet till Skolungdomens på Stadion. Men orientering rankade han högst bland idrotter.”Kille” stod bakom första orienteringstävlingen över 12 km i Nacka. Tävlingen ägde rum 1919 och lockade220 deltagare.1 927 var han med och bildade Skogskarlarnas klubb, vars hövitsman han var. Ernst Kilandes var även ständigstyrelseledamot i Svenska orienteringsförbundet.

Sida 5

Flyttat 1: Efter 58 år har Sven och IngridGärderud lämnat trerummaren på Sagaväge 6.Nya adressen är Baggeby gårdsväg 7. Där harde en tvåa, tillgång till läkare, sköterskor, matsaloch en stor och härlig balkong. Sonen Andershar ställt dit en hammock att vila i.Anders och sonsonen Johan har hjälpt till medflytten som tagit sin tid.­Vi behöll Sagavägen till sista september. Så vihar betalat två lägenhetshyror i några månader,berättar Sven.

Flyttat 3: Carl Björeman bor numera påBirgittasystrarnas gästhem, Burevägen 12 iDjursholm. Flytten från Rigagatan fick han hjälpmed.­Det blev för jobbigt där, orkade inte samordnaallt, förklarar han. Hit tog jag bara med mig detnödvändigaste.På gästhemmet har Carl helpension och tillgångtill det mesta i serviceväg.

Så förlängs minnetDan Andersson har enligt mitt minne skrivitföljande:Ryktet om fattig mans död når inte långt.I vår moderna medievärld gäller enligt min meningdenna tes även högre upp i lönelistan.Nedanstående exempel visar att de efterlevandemed list och handlingskraft kan förlänga ryktetsvaraktighet.Min brorson Hans Björeman dog och begravdesvintern 2017. Han hade haft ett märkligt livsöde,väl värt att minnas och begrunda.Hans föddes för 50 år sedan som blue baby. Undersina levnadsår genomgick han ett otalhjärtoperationer. Samtidigt ledde han med framgångett medelstort åkeriföretag.Det finns nu förutsättningar för att minnet av Hansskall leva länge. Orsaken till detta är att hanssyskon tog fasta på några ord i dödsannonsen. Däruppmanades läsarna att stödja Kimstad gymnastik­och idrottsförening. Gironummer för inbetalningangavs.I samband med begravningen meddelades muntligtatt en fond skulle bildas. Varje midsommar skall tvåpriser à 500 kr utdelas.Fonden kommer alltså att minska med 1 000 krårligen ­ men minnet av Hans förlängs.

Carl Björeman

Gammelfarmor: Ulla­Britta Hall. Den 14 augustiföddes en pojke som ska heta Oskar. MammanAnna, 29 år, är äldst av Ulla­Brittas 5 barnbarn.Anna är gift med Håkon, bor i Drammen och blev idecember färdig barnmorska där. Men när det vardags åkte hon till BB i Oslo…

Flyttat 2: Sverker Tirén bor nu i en bostadsrättpå 62 kvm på Skarpnäcksfältet. Pålamalm medden stora tomten är sålt.­Två hantverkare köpte det. En ska ha ett hussom sommarnöje. Den andre tänker bo där förgott.Han är redan igång och bygger om sitt hus.Flytten inleddes före midsommar och har varitjobbig.­Jag hade ju så mycket prylar. Kartongvis medböcker och borrmaskiner och andra verktyg.Något har jag sålt, mycket har jag slängt, en delhar jag gett bort.Sverker tror inte att han är färdigflyttad än pålänge.­Men hunden Rasmus trivs och själv hittar jagtill både sängen och kylskåpet.

Morfar igen: Den 8 augusti blev RogerMagnergård morfar för tredje gången. DotternErica och hennes Christer fick efter Wilma, 5 år,och Gustav, 3, ännu en så länge odöpt dotter.Glädjen står förstås högt i tak. Inte minst hos Omarsom nu har tre barnbarnsbarn att skämma bort. Solens mat: Så heter en resa som Lilian Ireby

ger sig iväg på i september. Den går tillTerrencina, söder om Rom. Lilian åkertillsammans med sina gamla arbetskamrater iHandelsbanken.

Sida 6

Sprang sista tre: Tomas Bruce sprang de sista tredagarna av Femdagars. Han anmälde sig på enbana med beteckningen ”3,5 km, svår”.Hiskeliga berg att bestiga, tycker han. De tvåförsta dagarna gjorde jag dock inga störremisstag.Tredje dagen var både kroppen ochhjärnan trött. Det tog alltså tid att hitta runt.Tomas berömmer kartorna och arrangemangen.Allt var bra ­ utom resultatservicen

”Han kan i alla fall springa”År 1971 kom jag till Skogsluffarna efter att haförslösat mitt liv på handboll och fotboll. Jag skulletrappa ned med lite motion efter att ha blivitvederbörligen söndersparkad på fotbollsplanen.Den tänkta nedtrappningen gick om intet, eftersomjag blev häftigt förälskad i orienteringen istället. Isjälva verket blev jag med tiden mera vältränad änjag varit tidigare. Tyvärr hade jag redan som 17­åring brutit foten under en match på Bagarmossensbollplan. Detta får jag plikta för nu på gamla dagar.Jag har nämligen fått artros i den skadade vristenoch kan inte få ut något löpsteg längre. Foten är förstel och den gör för ont.När jag kom till klubben för 46 år sedan hette det”han kan i alla fall springa” (underförstått att detvar si och så med kompetensen som orienterare).Snart ett halvt sekel senare är förhållandet detmotsatta. Jag har lärt mig att orientera rätt bra menkan inte längre springa. Resultaten blir därefter.Nåja, jag var i alla fall den äldste Skogsluffarensom tog mig igenom Femdagars och jag bommadefaktiskt bara cirka 9 minuter sammanlagt på de femetapperna. De tre sista dagarna gick jag helt spik.Det hindrade förstås inte att jag hade cirka hundraman framför mig i resultatlistan och bara 25 bakommig när veckan var till ända. Så blir det när man ibästa fall kan åstadkomma ett ”orent trav” menmest tvingas att gå. Då räcker det inte att ”barakunna orientera”.Annars var det en trevlig vecka i Arvikatrakten.Vädret var lagom för orientering. Det regnade baraett par nätter och det var kring 20 grader meduppehåll och alltså inte direkt pressande. Olle ochjag bodde inte på campingen utan i hyrd lägenhetinne i stan med närhet till affärer och restauranger.På Olles 75­årdag var vi dock ute hos Luffarna ochåt födelsedagstårta och sjöng och hurrade för Olle.Denne fullföljde inte hela veckan, utan avbröt ochfor upp till sin barndoms trakter i Håknäs förfortsatt 75­årsfirande.Även i år var det Elias Tidevall som var klubbensstora stjärna. Det blev ingen etappseger i år, mendet var mycket nära ett par dagar. Totalt blev han2:a efter Viktor Svensk i Stora Tuna, som lär varaSveriges bäste H 16­löpare. Totalt var vi 27 Luffaresom deltog. Bland dessa var ett par barnfamiljersom gjorde 5­dagarsdebut. Dessutom hade PerWesterlund värvat en mycket trevlig man, DavidEidebrant, som dessutom visade sig vara

jägmästare. Detta lär vi kunna ha nytta av vidvåra kontakter med jägare och markägare vidframtida arrangemang. Familjen Lindqvist deltogde sista tre dagarna och då hann sonen Sixten visaframfötterna. Han är en lovande gosse!

Tommy Ljusenius

Lasse Mongård bidar sin tid i Luffartälteti väntan på start.

Foto: Olle Öberg

Sida 7

Petter Lind skär upp Olle Öbergs födelsedagstårtor för Britt­Marie Skog, ErikaCarlinger m fl. Till höger Tommy Ljusenius med nye Skogsluffaren David Eidebrant.

Foto: Olle Öberg

Vätskepåfyllning för Elias Tidevall efter ännu en framgångsrik etapp. Bredvidhonom mamma Karin, Hans­Christian Hölje och längst t h Kalle Lindqvist.

Foto: Olle Öberg

Fest efter Femdagars slut hos hos familjen Lindqvist i Magnskog.Värdinnan Karin Führ­Lindqvist vid bordsändan.

Foto: Kalle Lindqvist

Sida 8

Småprat, bad, linneväveri,konstmuseum

O­ringen är så mycket mer än bara orientering…Det var ett litet gäng på tio luffare­ som möttesunder lördagen 22 juli på campingen näraOringen­torget på Arvika flygfält.Klubben hade fått en fin tältplats på gräs i slutet aven ”tältgata”Sex tält i olika storlekar. Lasse Mongård hade sittoranga tält som verkar vara från 70­talet, och somvanligt med ett ordentligt bord framför. Bredvidståtade Carlingers tält. (Denna gång Erika medungdomarna Melker och Tilde). Deras är nog detstörsta med 3 rum, och det verkade vara väldigtvälorganiserat därinne. Sen har vi dom tre småfjälltälten som beboddes av de nyaOringendeltagarna Hans­Christian Höie, DavidEidebrandt och veteranen Per Westerlund.Familjen Skog­Lind (undertecknad, Linnéa, Karinoch Petter) delade som vanligt ett större tält medtvå sovrum.Veckan före hotade väderleksrapporten medmycket regn, så det var vi förberedda på. Men tillvår stora lättnad så blev det bara ett hot. Regnetkom först på hemresedagen så vi fick en härligvecka med växlande väder.Förutom trevligt småprat vid tälten om dagensupplevelser i skogen bland annat, hann vi med ett

och annat bad, strosa på O­ringentorget,restaurangbesök med närproducerad mat inne iArvika. På vilodagen, som i år kallades föraktivitetsdagen, åkte ett gäng till Klässbolslinneväveri, där vi fick en intressant visning ochfynd gjordes i 2:a sorteringen. Efter ett bad for vitillbaka till Arvika för lunch. Några stannade kvaroch tittade på sprinten.Vi hann också med ett besök på Rackstakonstmuséum, som också verkligen kanrekommenderas.Olle Öberg fyller alltid år på O­ringen. Det ger enanledning till att samlas och fira med prinsesstårta.Den här gången blev det ett 75­årskalas, med ett1 5­tal luffare som hurrade och Olle fick en finhandduk med djurmotiv från Klässbolslinneväveri.Veckan avslutades med besök i Magnskog, därPeter Claesson växt upp och nu har ett fritidshus.Där hade familjen Lindqvist hyrt ett hus. På denstora verandan vänd mot sjön Mangen och bergeni bakgrunden njöt vi i kvällssolen. Det blev enminnesvärd kväll med grillning, prat om veckansom gått mm. Och Kalle passade också på att fyllaår, så det blev till att hurra igen.Medan barnen tog ett sista kvällsdopp isolnedgången…

Britt­Marie Skog

Luffarungdomar på flotte sent på kvällen i Magnskog.Foto: Linnéa Skog

Sida 9

Redan under 10MILA i Falun 2016 började jag lekamed tanken att åka till VM i Estland 2017 och detkändes riktigt kul att drömmen fick bli sann! Totaltvar vi 1 3 Skogsluffare som korsade Östersjön för attspringa publiktävlingarna och för att se eliten håvain medaljerna, familjen Falkenström, Magnus,Victoria, Åke, Henning, Märta och Maj, ochfamiljen Tirén­Synnermark, Johan, Katarina, Olleoch Janne, samt jag själv med två av barnen, Tildeoch Melker.Till Estland tog vi färjan, familjen Tirén­Synnermark i egen bil medan vi andra hyrde enminibuss i Estland. Första bussen vi fick framkördvar vi tvungna att åka ut till flygplatsen och byta.Den hade bara åtta säten och vi var nio sombehövde få plats – tur att bokning tydligt visade attdet skulle vara nio platser. Vägarna i Estland varfina och det var inte speciellt mycket trafik. Dock ärdet övervägande tvåfiliga vägar och estländarna varinte rädda för att köra om, så mer än en gång satthjärtat i halsgropen, men hela resan gick utanmissöden.

Obefintlig siktMagnus hade fixat flera olika boenden föratt minska avstånden till de olikatävlingarna. Alla hade sin charm, menfavoriten var nog det med en lite insjödirekt vid farstukvisten där barnen fiskadeså fort de fick chans. Jag imponerades avdet fiffiga i att ha eldningen till bastun iköket så att elden kunde avnjutas på flerställen. I Tartu bodde vi en nyrenoveradlägenhet med tvättmaskin, torktumlare,diskmaskin, bubbelbadkar och ett hettefterlängtat wifi.Att orientera i Estland var riktigtspännande. Den inledande sprinten i Tartuvar väl lätt och invaggade oss nog i enfalsk säkerhet att detta skulle bli enkelt –men den tanken kom verkligen på skam!Andra dagens sprint runt fornborgen iViljandi var något svårare men framför alltvar det väldigt kuperat så det tog påkrafterna.Men det var efter de inledande

sprintbanorna som den riktiga utmaningen tog vid!Thierry lär ha sagt att orientera i Estland är somatt springa nattorientering och det stämmer riktigtbra ­ den väldigt täta skogen gjorde sikten nästintill obefintlig. Kartorna var bruna och gröna,trots att det som normalt hade uppfattats somgrönt inte var utmärkt på kartan och de av mig sånödvändiga svarta detaljerna lyste med sinfrånvaro. Inne i skogen var det svårlöpt medomkullfallna träd och grenar på backen. De öppnafälten hade manshöga växter som gjorde att detvar som att springa i en labyrint bland alla destigar som uppstod. Själv sprang jag rejält snett endag och kom vilse i ett kärr – höll på att bli avmed både pinne och karta. Till slut kom jag i allafall ut på ett hygge, där två äldresmultronplockande estniskor betraktade mig någotförvånat.Ungdomarnas banor var riktigt svåra. Att H12­grabbarna klarade det så bra som de gjorde ärimponerande! Magnus Falkenström avslutade somtotal segrare i H40 efter samtliga sex etapper.

13 Skogsluffare på VM sprang och hejade

Delar av gänget vid Sprinten i Viljandi.Foto: Erika Carlinger.

Sida 10

De yngsta klasserna hade en intressant lösning dådet inte var tillåtet att ha skugga; utefter hela bananlåg ett brett vitt band på backen, som man kundefölja till kontrollerna, det gick dock inte dennärmaste vägen så om man kände sig modig gickdet att avvika från bandet och gena till kontrollen.

Fiskade och bastadeElitens tävlingar var riktigt roliga att följa med enbra TV­produktion och varvningskontroller påsamtliga banor. Att Sverige sen tog totalt sjumedaljer, varav fyra guld, och blev bästa landslaggjorde inte saken sämre.Fritiden tillbringade vi bland annat på ettexperimentmuseum i Tartu, EstlandsNationalmuseum även det i Tartu, klängandes ihöghöjdsbanor, fiskandes och njutningsfullt

bastande. Jag, Tilde och Johan tillbringade den enalediga dagen på elitens medeldistans där vi i brist påsvenska herrframgångar den dagen fick glädjas medThierry Gueorgiou när han vann guld i hans karriärssista VM samt se Tove ta ännu ett guld.Estland var en väldigt positiv upplevelse för migsom aldrig varit där tidigare. Livet kändes väldigtenkelt på något sätt och jag vill absolut åka tillbakaoch semestra där igen, men kanske utan orienteringnästa gång.VM 2018 går i Lettland och vi är sugna på att åkadit, men tyvärr ligger det senare på sommaren så detkan sluta i ett kvalfyllt val mellan VM och O­Ringen på Höga kusten – båda mycket lockande!

Erika Carlinger

Fiskestopp under kvällspromenaden.Foto: Erika Carlinger

Sida 11

”Vi åt spagetti ur bäcken”Bosse Åhgren var en av våra bästa orienterare på1950 – 1970 – talen. Juniorlandslagsman och stark10Milalöpare. Han lämnade vår klubb för andrauppgifter – klubbansvarig i Tullinge ochSödertälje, där han gjorde fantastiska bra resultat.Men efter en framgångsrik ledarkarriär börjadeolyckorna – en hund som drog ner Bosse ochorsakade skador. Andra delar kroppen har hellerinte hängt med.Vi har haft en del tillfälliga kontakter under årenmen så jag ringer upp – vill tala med honom efter80­årsdagen men också om andra minnen.­Hej Bosse. Kommer Du ihåg vår resa till Dalarna1956 – eller var det 1957? undrar jag.­Visst. den var ett minne för livet – den resan kanman inte glömma.Det började med att vår gamle kämpe ”Kurre”Andersson skulle springa ”Fjällorientringen”. Vibåda ville vara med och se hur det hela gick till. Vitog tåget till Sälen – banan lades ner 1970 – medcyklar, tält och gott humör. Det senare fick senareen viss törn.”Kurre” sprang som vi förväntat oss – bra. Men föross gick det ”sådär”. Efter ”Kurres” första etappskulle vi tälta. Vi valde en plats i skogen vid enbäck. Jag kokade spagetti. Men av någon anledningblev det bara en gröt som såg osmaklig ut. Vibeslöt att slänga allt i bäcken ­ och plötsligt löstesgröten upp i härlig spagetti! Det måste ha sett kulut när två hungriga juniorer ligger i bäckfåran ochäter bäckspagetti med händerna.Efter Sälen började vi cykla hemåt. I Mora påkvällen satt vi på en bar och åt. Då kom ett parflickor in och satte sig hos oss. ”Intressant”, tycktevi. Vi frågade:­Vet Ni om det finns dans någonstans?­I Orsa. Vill Ni åka med?Visst. Dom beställde en taxi och när vi kom framtog en av flickorna fram en börs fylld med barasedlar. Hon betalade. Bosse minns hur han baragapade av förvåning. Vad hände sen? Inget. Vitältade vid Orsasjöns strand. Cyklarna stod väl kvari Mora vad vi minns. På den tiden stod cyklar kvardär man lämnade dom.Vi cyklade vidare. I Rump­Dalarna kom vi ikontakt med ytterligare två flickor. Tältning ochsnack. Men dom var inte orienterare så vi drogvidare – till Sala, till min mormor i Sör Kärrbäck.Vi den tidpunkten hade våra matlagningsvanor

320 barn i BagisloppetBagisloppet den 8 juni blev åter en folk­ ochlöpfest. Detta var ju tredje året somSkogsluffarna arrangerade tävlingentillsammans med Skarpnäcks församling,skolorna i Bagarmossen och Brotorp samtBagishuset.Start och mål på skolplan till Bagarmossensskola. 320 barn, nästan hundra fler än i fjol,sprang 1 eller 2 km på närliggande gång­ ochcykelstråk. Föräldrar och kompisar kantadebanan och hejade på. Alla fick medalj i målsamt dricka och russin. Nytt för i år var enklasskamp. Klass 2 D i Bagarmossens skolafick 1 000 kr till klasskassan eftersom denklassen hade flest deltagare.I klassen 5 och 10 km ställde 166 löpare upp.5 km­varvet gick ned mot Pungpinan ochlöptes två varv av millöparna. David Nilssonsprang milen på 30,34 (rekord) och JoakimPihlstrand 5 km på 16,21 (även det rekord).Loppen krävde ett stort antal frivilligafunktionärer.

frestat på humöret och hennes stormiddag sattverkligen fint. Sömn och sista etappen tillStockholm.På Sala­rakorna hade vi stormvindar emot oss. Viblev allt tröttare och snacket dog ut. Jag drog itäten och undrade varför Bosse inte svarade. Påhela rakan såg jag inte en skymt av honom. Detvar bara att vända om och glida med i vinden. I enbacke låg han och vilade – dödstrött.Beslutet blev enkelt. Vi samlade ihop våra sistasekiner, köpte tågbiljett från Enköping och sovsom utslagna på tåget. Inte mycket till Vikingardär!Tack Bosse för många trevliga stunder ochminnen.

Björn Ekblom

Sida 12

JubileumsparadenYtterligare fyra kamrater (av 17 i år) har fyllt jämna år. Så här hade de detLasse Andersson blev 80 år den 25 juni. Han är ju bleking (fast född i Småland). Så införhögtidsdagen tog Lasse och Inga­Lill in på Ronneby brunn och blev kvar där i sex dygn.Midsommarafton satt de inomhus hos äldre brodern Stig ty det blåste rejält, var bara 15 grader iluften och disigt.­Buffén på födelsedagen var sagolikt god. Då fick jag också fem sms och fyra telefonsamtalmed sång och gratulationsrop.På hemvägen stannade de till i Karlskrona, där Lasse jobbat. Där blev det nya uppvaktningar avgamla kamrater.

Hans Lindskog tog emot drygt 40gratulanter i sin välansade, blomrikaträdgård på 90­årsdagen den 21 juli. Runt demånga borden satt släktingar och vänner,bland dem Dave från Westchester utanförPhiladelphia. Han kom enkom för attgratulera Hans. Det bjöds på dryck och mat­ lax, köttbullar, kycklingklubborr, ädelostoch jordgubbstårta till kaffet. Någothalvdussin Gammelluffare trivdes underträden.Flera tal hölls, det roligaste avvapenbrodern Bengt Åhlander.­Den 16 juni 1948 ryckte Hans och jag in påI 1 3 i Falun, erinrade Bengt. En stor dag förSverige.Nåja. Men där på I 1 3 danades de två till devänliga, kamratliga dalkarlar de blev.Festen började kl.1 5. Först ´23,30 gav sig desista av med ett minne för livet.

Olle Öberg fyllde 75 år onsdagen den 26 juli (inte29 juli som det står i matrikeln). Som vanligtvar han på Femdagars. På kvällen hyllades han vidlångbord i Luffarlägret. Britt­Marie Skog gavhonom en handduk med djurmotiv från Klässbol.Tommy Ljusenius prisade Olles ledarförmåga.­Du är på väg att bli en legendar som FolkeFranzon, Bertil Törnqvist, Tony Millbrant ochnågra till i Luffarkretsar. I yngre dagar var du enurstark löpare. Sprang flera startsträckor i 10Mila.­Det var då det, replikerade Olle. Numera orkar jaginte springa. Kom långt ned i resultatlistan pådagens etapp. Men jag var inte sist!

Lennart Spetz planerade för en 80­årsdag den 20augusti med bara de närmaste. Bröderna Bengt­Åke och Roger med fruar kom liksom brorsonenChrister från Malmö. Men det anlände en delandra också, sammanlagt ett 30­tal personer sombjöds på catering i trädgården.­Brita, Eva och Peter hade fullt upp med attservera. Det blev fem trevliga timmar och alltförmånga berömmande ord, så det gällde att slådövörat till, skrattar Lelle.Jodå, han fick en mängd presenter, bland annatmånga flaskor.­Energidryck, säger han.

Jubilaren i sin trädgård, fylld med gratulanter.Foto: Omar Magnergård

Sida 13

Drygt 50 tog farväl av EvertSommarsolens strålar sökte sig den 3 augusti in genomde pampiga fönstren i Kungsholms kyrka. Där i en ljuskista, prydd med gula rosor och den stora medalj frånkungen han 1963 fick för sina insatser somungdomsledare, vilade Evert Gillberg. Runt kistan enmängd blomsteruppsatser. Framför denGammelluffarnas granrisklädda ställning med kompassoch emblem.Gammal fäbodpsalm inledde akten. Sedan föj jde Idenna ljuva sommartid och Härlig är jorden.­Jordfästningen blev just så ljus, varm och lite högtidligsom vi önskat, sade brorsdottern Karin Gillberg. Evertskulle ha tyckt om den.Vi var drygt 50 personer som tog farväl av Evert. Därvar yngre brodern Nils, andra släktingar, vänner ochmånga orienterare från olika klubbar. En skaraGammelluffare fanns i bänkraderna ­ Ulla­Britta Hall,Britt­Marie Skog, Lasse Andersson, Reine Borgström,Janne Högerskog, Hans Lindskog, Tommy Ljusenius,Omar Magnergård och Bengt Åhlander.Officianten Sara Garpe talade om hur social, glad ochrolig Evert oftast var. Och hon, liksom flera talare vidminnesstunden efteråt, betonade vad han betytt förhundratals barn som nu är mogna kvinnor och män påolika läger han lett, främst vid Domarudden.Skogskarlarnas hövitsman Christer Grunder berättadeatt Evert blev skogskarl redan 1952 och guldkarl 1 972samt läste Ernst Kilandes Vid en skogskarls bår.Närvarande skogskarlar lade därpå var sin kvist granrispå kistan.Efteråt påpekade flera vilken duktig sångare Evert var,att han var förtjust i att ge sig ut i skärgården med båt,körde bil sent på äldre dar samt att han gärna gjordesmå hyss för ungdomar i hans närhet.Nu vilar Evert, som han önskat, bredvid sin älskadehustru Ulla på Kungsholms kyrkogård.

Omar Magnergård

Här en artikel om Evert Gillbergs liv, sompublicerades för några år sedan i StOF­nytt.Gammelluffaren återger den här i beskuretskick.

Banläggare, Bankontrollant,Banbrytare

Evert Gillberg var ledare för ett fyrtiotalungdomar vid Påtalägret 1960. En kvällsamlade han oss nere vid stranden avDrängsjön. Skymningen hade övergått imörker. Vad väntade? En spänning låg i luften.Evert fick oss att tystna och lystra. Han spändeögonen i oss, vände sig sedan om, och pekadeut över det dunkla vattnet: Ser ni den rödalyktan på andra sidan?En liten lysande punkt kunde urskiljas, övervattnet och inne i den svarta skogen. Dit skaEvert skapade en säregen stämning, eneggande mystik: Nattorientering! Jag for ivägmed en stor klunga i vänstervägval, någonenstaka oförvägen försvann åt höger.Något planterades i den där övningen – en lustatt ge sig ut och betvinga eventuellmörkerrädsla och uppleva något av denatmosfär som, inte minst med dåtida klenalysen, hör nattorientering till. Evert säger attlägren var viktiga eftersom ungdomarna intebara fick orienteringsträning – mångavänskapsband knöts över klubbgränserna. Såvar det – något hade förändrats vid kommandetävlingar direkt efter Påtalägren: Plötsligt varen blyghetsbarriär bruten, man kunde morsa påalla möjliga kompisar i klassen Äldre Pojkar,ja rentav på somliga i Äldre Flickor.Evert skötte dessa läger mer eller mindreensam under femton år. Han fick hjälp medmatlagningen av exempelvis IF Goternas EvaHedlund eller Mary Wallsten, mödrar tillbröderna Rolf, Clas och Björn Hedlund,respektive Anne­Marie Wallsten.Lägerdeltagarna fick också själva hjälpa till,grabbarna högg ved och hämtade vatten ochflickorna torkade disk, påpekar Evert – och

Drygt 50 år efter lägren vid Påtamalm ordnade LailaStark, Christer Grunder och Dagny Tirén en nostalgiträff.Evert, i sin ”lappmössa”, hade vid bordet sällskap av fr vHasse Carlsson, Österåker, Eva Halvarson, Falun, ochConny Nordberg, Stockholm.

Foto: Torbjörn Tirén

Sida 14

tillägger att distriktet nog fick ett uppsving tackvare denna lägerverksamhet, som ocksåinnefattade läger vid Tyresta, Gålö med mångaövernattningar.På en bokhylla hemma hos står ett bröllopsfotofrån 1960, och Evert berättar att Ulla bara någraenstaka år senare drabbades av cancer – dekämpade tillsammans i hela fyrtio år motsjukdomen.– Vi kunde inte bli föräldrar men Ulla sa att detväl egentligen inte var så avgörande, i varje fallinte för min del – så många barn och ungdomarjag har fått möta och se växa upp! Evertsummerar något av sitt långa liv inom orienteringoch även skidåkning och skidorientering. Han vari hög grad aktiv själv som tävlande men komtidigt att axla en lång rad ledaruppdrag – anlitadav främst StOF från 1954, där han varstyrelsemedlem i 17 år. Alla sina yrkesverksammaår var han anställd vid postverket, och vann Post­SM i orientering första gången 1947. Det blevytterligare fyra segrar.– Som orienterare blev jag ibland lite nervig närdet kom medtävlare inpå mig, jag trivdes bäst närjag fick orientera i fred, och jag sicksackade miggärna fram mellan olika säkra delmål.Evert har prydligt dukat upp med en mängdutmärkelser som han fått efter sina insatser, inteminst som bankontrollant i första hand men ocksåsom banläggare vid individuella mästerskap ochbudkavlar, på distrikts­ och nationell nivå – ochäven i samband med landskamper.

Everts båda föräldrar var döva, vilket naturligtviskom att prägla också hans egen barndom.Att intekunna kommunicera på annat vis än medteckenspråk är ett handikapp som anses svårare änatt vara blind. Och den som inte hör kan bliöverdrivet vaksam och undrande, ibland onödigtmisstänksam. Everts uppväxtår tycks ha gjorthonom extra lyhörd och tränad i att avläsamänniskor. Everts pappa var under 39 årordförande i IK Hepala, de dövas idrottsklubb,”jag är mycket stolt över honom!” Och det är välsannolikt att sonen fick med sig en drift att bådesjälv idrotta men inte minst ta ansvar som ledare:som bankontrollant vid SM, DM och DM i skid­OL – sju gånger i varje disciplin. Ochbankontrollant också vad gäller orientering vidJSM, Nordiska Juniormästerskapen, två senior­SM, två lång­SM, två budkavle­SM och tvålandskamper, den sista 1974.Dagarna kan bli långa när man är gammal. Menibland tar Evert sig ut till exempelvis Luffarligan.­Jag kan ju inte springa, men snacka går ju bra…Och det är ju där jag har alla bekanta och vänner!När vi bryter upp noterar jag i ett rum enmotionscykel, han trampar på den varje dag,hundra varv, och han gör många tåhävningar. Ihallen finns ett par hantlar, han visar mig derörelser han utför, svänger med armarna som iskidåkning, man kan ana att han har stakatkraftfullt i sina dagar.

Sverker Tirén

Evert tillsammans med Britt­Marie Skog vid en jullunch för några år sedan.Foto: Omar Magnergård

Sida 15

Vecka 34 i den här Gammelluffarens liv(söndag – fredag för leveranstidens skull)

Söndagen började med finkultur. Färd till Stockholm föratt se operaföreställningen Orfeus & Eurydike påConfidencen vid Ulriksdals slott. Med levande ljus ochmed tidstrogen mask, kostym och instrument ärConfidencen unik i världen med att erbjuda hur operakunde upplevas under 1700­talet.Enligt myten är Orfeus en tragisk hjälte, gift med nymfenEurydike. Han spelade så vackert att till och med naturenoch de vilda djuren stannade upp för att lyssna. NärEurydike dog av ett ormbett spelade han ut sin sorg.Orfeus lyckades med sin sorgsna och sköna musikbeveka underjordens härskare Karon och Hades att göraEurydike till den enda människa som någonsin tillåtitsåtervända från dödsriket. Det enda villkoret var attOrfeus skulle leda henne upp till de levandes värld utanatt se sig om efter henne. Han vände sig förstås om ochförlorade därmed sin älskade hustru för alltid.Efter föreställningen middag på Ulriksdals Värdshus.Måndagen huvudsakligen gräsklippning. Ca. 3 000 kvm.Tisdagen. Dala veteran Ol (Dalarnas Luffarliga) för attförsöka sälja fler av överupplagan av boken 10MILA­minnen. Toppendag vädermässigt och socialt. Träffadeoch talade med många orienteringskompisar från förr.Dock klent försäljningsresultat. Denna målgrupp kännsredan genombearbetad.Cykeltur till frissan på eftermiddagen för att få frisyrenfixad.Onsdag/torsdag några av årets höjdpunkter. En årlig träffsedan många år tillbaka med åtta kompisar från åren påHandelshögskolan i Göteborg på 60­talet. Läsarna kännertill Lennart Spetz och vissa av er även Göran Larssonbland deltagarna. Numera ägnar vi oss åt enupptaktslunch följd av 18 håls golftävling som i sin turföljs av nachspiel avslutad med kaffe och konjak ungefärsamtidigt som första dagens ljugande ochhistorieberättande upphör frampå natten. Nästa dag somavrundning 18 hål igen på annan golfbana innan vitröttnat på varandra för denna gång och var och enåtervänder hem. Detta år tilldrog sig aktiviteterna runtEnköping.Glädjande besked på datorn när jag kom hem.Bokklubben Sporthistoriska klubben, en underklubb tillSvenskt Militärhistoriskt Biblioteks förlag har nappat ochlagt en beställning på 100 böcker till sin julutgåva.Fredagen vaknade jag sent, stel i kroppen efter de 36golfhålen. Inte så mycket mer hände än en utflykt tillNorberg och i samband med den ett besök på nyuppförda

Elsa Anderssons konditori, som mantrevligt nog kunnat bygga upp efterbranden till förvillelse likt det gamla.Besök rekommenderas.Även på fredagen ett glädjandebokbesked. Uppföljningssamtal medtävlingsledaren vid kommande VeteranSM i orientering där han berättade att hanvar positiv till att köpa 40­50 böcker sompriser. Slutligt besked kommer efter deraskommande möte i tävlingsledningen påmåndag.Pensionärslivet går vidare i Rumpdalarna.

Göran Hyttfors

USA­besök: Magnergårds hade undertio dagar i augusti fint Amerikabesök:Vivian Morrison, en avlägsen släktingfrån trakten av Chicago.Vivian var hemma hos allaMagnergårdare (utom Erica, som låg påBB). Hon besökte det mesta som är attse i huvudstaden, var tre gånger påSvenskt Tenn, i alla Stockholmshemslöjdsbutiker och imponerades överStockholms utveckling. Om USA:spresident ville hon inte tala.­Han är inte värd att ödsla ord på, sadeVivian bestämt.

Sida 16

Sjutton sekunder från SM­guld1964 åkte Gunnar Blomberg, jag Ante och BjörnEkblom till Skellefteå för att springa SM i budkavle.Med som lagledare var Pale Lindström.Första sträckan gick på lördagen med individuell start.Gunnar sprang första. Vi fick inte se loppet. Han sprangfint och kom 12:a, c:a 6 minuter efter IFK Hedemoramed Kalle Johansson.Omstart på söndag morgon. Jag gick ut i en klunga på14 löpare, bara någon minut efter tvåan. Pale kom medstränga order att jag skulle dra streck mellankontrollringarna. Och släpp inte klungan!Kom i väg i slutet av klungan och drog streck mellankontrollerna. När jag var klar var jag ensam kvar.Snopet! Till första fanns två vägval: vänster på stigareller rakt på. Jag tog rakt på. Före första kontrollen komjag ut på ett gammalt hygge. Då såg jag HedemorasBertil Norman på väg mot andra kontrollen. Jag siktadein mig mot hans riktning och tog första kontrollen bra.Såg inte klungan så jag tänkte att de måste vara efter.Även andra kontrollen tog jag bra. På väg mot tredjehörde jag ett brakande. Där kom klungan. Den släpptejag inte utan följde till mål. Växlade som 11 :e lag, c:a 9minuter efter Hedemora.Björne sprang sen ett fint lopp. Efter halva sträckanledde han, ramlade sen och slog i axeln. Vid sistakontrollen var han en minut efter täten, men sprangsmart ner mot mål. Björne tog in tid och placeringar ochSkogsluffarna kom in som 8:e lag ­ 17 sekunder eftersegrande Mullsjö.Gunnar var 12:a på sin sträcka, jag åtta och Björn vannslutsträckan.

Ante Strömberg

Änkeman: Den 17 juli somnadeGammelluffaren Sven­OlofNilssons hustruUlla in. Hon hade varit sjuk en tid i leukemi.­Vi hann i alla fall med att fira 60­årigbröllopsdag, konstaterar Sven­Olof.Döttrarna Anna, som bor i Stockholm, ochKarin, som befann sig i Afrika, hann medsina familjer hem till Västervik innan Ullagick bort.

Hurtigruttat: I 25 år har Elsie och JanBjörkman drömt om att få åka medHurtigrutten. I augusti förverkligadesdrömmen.­Sex soliga dagar från Kirkenes till Bergen.Vilka vyer! Ofta stod vi helt mållösa, utbristerJan.De körde bil till Kirkenes långt uppe i norrnära gränsen till Finland­Ryssland, tog bilenmed på fartyget och körde hem igen frånBergen. Över bl a Hardangervidda.

Sjunger Taube: Att Tommy Ljusenius kan sjunga harvi hört. Och spela gitarr. Detta gör han i Seniorkören iEdsberg, Tisdagar och torsdagar är det övning. Körenhar 34 damer och sju herrar. ­ ­Jag och Naudor Dominébrukar framträda ihop. Han är ungrare från början.Liksom jag är Naudor förtjust i många Taubevisor.De framträderr på äldreboenden och i Edsbergsseniorlokal. För Tommy är det tredje året i kören.

Dramatik: Ina Widegrens dotter Ylva komupp från badet på fritidsstället i Roslagen.Tänkte ge sin katt Reggie lite mat. Men hurhon ropade kom han inte. Till slut hittade honReggie liggande. Han var apatisk och hadeen rejält svullen högertass.­Ormbett, var hennes första tanke.Veterinären i Norrtälje bad henne kommaomgående.Jo, det var huggormsbett. Reggie fickvätskedropp och morfin. Och fick följa medhem igen. Nu mår han prima.­Dramatiken kring Reggie var sommarensstora händelse för oss, säger Ina Widegren. Iövrigt har jag badat mycket, paddlat kajakoch provat på ett sprintlopp på parkstigarnavid Marholmen.

Albino på tomten: Plötsligt fick Ulla­Britta Hall ute påMuskö besök av en vit, orädd fågel. En burfågel pårymmen, trodde hon. Sonen tog en bild och frågadeexperter.­En rödhake som råkat födas albino, blev detöverraskande svaret.Nu har Ulla­Britta inte sett till den på några veckor. Jagtittar och tittar, den syntes ju så väl, men tyvärr, sägerUlla­Britta med sorgsen röst.

Skärgårdsresa: I somras åkte Ulla­BrittaHall med väninnan Eivor och 46 andrapensionärerpå en heldagsutflykt till S:t Annas skärgård.Avfärd kl.8 med buss. Stopp för kaffe iKolmården. Sedan vidare och båt ut blandöarna.­Så vackert, så fint! Vi mötte ögongodisöverallt.Efter kyrkbesök på en av öarna och middagvar de hemma igen vid 20­tiden. Trötta menmycket belåtna över dagsutflykten.

Sida 17

Fin Brostugedag i solenBrostugedagen söndagen den 10 juni blev enmycket fin dag. På många sätt var den ettexempel på den goda anda som råder iSkogsluffarna. Och så hade vi tur med vädret!Kl. 9,30 samlades vi för att indelas istafettgrupper – 12 eller var det 1 3 ? –grupper om sex Luffare i varje. Första fick gåen frågesportsbara i tio steg, där man fick taett steg framåt för varje fråga som KalleLindqvist ropade ut. Ett felaktigt svarrenderade i ett steg tillbaka.Med tillräckligt antal rätta svar växlandes dettill bana två, som var ”Busluffarnas” – enkryp­ och hinderbana. Därefter följde vit, guloch orange orientering med mestadelsungluffare. Sista sträckan var tänkt som vårklassiska handikapbana. Hur det slutade vetjag faktiskt inte.Efter tävlingarna trädde Brittis gäng in ihandlingarna. Hon hade inte bara klipptklippt gräsmattan fin. Med hjälp av någraföräldrar och döttrar hade gruppen lagat ochsammanställt mat, bestående av sill ochpotatis, ägghalvor, korv, sallad, bröd medsmör och ost. Kanske jag glömt något. Mengott var det i solen.

Björn Ekblom

Josefina Hård och Katarina Synnermark stekte lammkorv,hamburgare och grillkorv. Efteråt blev det kaffe ochskogsbärstårta.

Foto: Olle Öberg

Brostugedagen lockade drygt 100 Skogsluffare.Foto: Olle Öberg

Sida 18

”Armträning i vått och torrt väntar”Det hade blivit en hel del löpning undervåren och försommaren. En anledningvar att jag skulle delta i löptävlingenBlodomloppet den 5:e juni, en annanvar Brotorp swimrun senare i månaden.Jag kände att kroppen svarade bra påträningen och Blodomloppet avverkadesmed leende läppar. Det kändes lätt attspringa, så swimruns löpsträckor skullenog inte orsaka så stora problem. Värre dåmed simningen. Eftersom mina slemhinnorär känsliga för klor undviker jag helstsimhallar, och när sjöarnas majtemperaturerhöll sig låga blev det inte mycket simmat.

Nå. Starten gick, och efter första löpsträckan motKolarängen och Ältasjön låg jag nånstans i mitten avstartfältet på ca. 60 personer. Vattnet hade nu blivit såljumt att några simmade utan våtdräkt. Själv hade jagmin på. Det var härligt att simma, men det gick intesärskilt fort. Armarnas muskler var inte tillräckligtstarka för att hålla farten uppe, och när jag vadadeiland vid Klisätra ängar hade de flesta simmat om mig.Det kan vara lite varmt att springa med våtdräkt,speciellt en sån här fin sommardag i juni, men destoskönare är det då att kasta sig i vattnet efter en stundslöpning.

Fortsättningen av banan förflöt i ett slagsdragspelstakt; när det blev dags attspringa passerade jag några, och vid nästasimsträcka blev jag omsummen igen.Summa summarum så höll jag sammalöptempo som i fjol men tappade 10minuter på simningen. Roligt med allaglada funktionärer som hejade fram enutefter banan. Vid målgången värmde enstor applåd från publik och medtävlare.Efter en skön bastu och Brittis lunchbuffèmådde man gott och sken ikapp medsolen.Så nu väntar armträning i vått och torrtunder 10 månader. Nästa år i mitten avjuni är det dags igen, för det har JanneStridh lovat. Häng på!

Lars Mongård

Swimrun 2017

Initiativtagare, entusiast,organisatör,tävlingsledare ochtävlande: Janne Stridh

Till att börja med gick alltlätt och enkelt

Skönt med ett bad ,men ack såjobbigt och skönt att få börjaspringa igen

Foto: Per Liljeqvist

Starten i ett perfekt väder

Swimrun gick nu för 5:e året i rad. Janneoch klubben får en massa uppskattning förorganisation, plats, terräng och allafantastiska funktionärer. Inte att förglömmaallt gott som serveras efter målgång.

Sida 19

Sommarserien 11/7­10/8 2017SO 1/ 11 juli

TC: Granby, Hellas klubbstuga i f.d Huddinge s:n.Banläggare: Leonas Mockunas, Hellas.Karta: Granby­Tornberget, 1 :1 0 000 på längre banorna, 1 :7 500 på de kortare.Vädret: vanlig sommardag med moln och sol.Startande: 380 varav 7 Gammelluffare och 5 från huvudklubben.Bana 3, 2,530 km, 41 start: 1 ) Stina Bygdén, Sdt­Nykv (15,49) 40,07, 9) Björn St** (23,21 ) 59,05 28)Emelie Heintz, K­lös (46,35) 117,53. Bengt Åhl*ej gk. Kerstin M* utgått.Bana 5, 3,090 km, 102 start: 1 ) Roland Jansson, OK Linné, (11 .34) 35,€/; 1 8) Börje L* (15,47) 48,48. 76)Reine B* (23,26) 72,25, 86) Tomas Eklund, Luffarna (29,1 4) 90,22, 90) Ina W* (37,1 8) 11 5,1&, 91 )Christina Swahn, OK Ä­Ö, (40,31 125,1 4.Bana 6, 4,430 km, 54 start: 1 ) Ingemar Gard, Sö­Tyr (11 ,44) 52,01 , 27) LeifM* (16,03) 71 ,08, 36)Elisabeth Tollemark, Luffarna, (1 8,34( 82,1 6, 52) Gunnar Hellström, Haninge (39,1 5) 1 56,1 3.Bana B, 7,090 km, 53 start: 1 ) Elias Tidevall, Luffarna, (7,53) 55,24, 39) Peter Sundström, Luffarna, (1 5,27)109,34, 43) Per Westerlund, Luffarna (23,1 0) 164,20.

SO 2/ 13 juliTC: Vårbyparkens ip, Vårby i f d Botkyrka s:n.Banläggare: Mattias Ågren, Centrum OK.Karta: Korpberget.Vädret: Skön sommardag.Startande; 97 varav 3 Skogsluffare.Bana A: 6,7 km, 12 start; 1 ) Leonas Mockunas, Hellas (8,07) 54,33, 8) Hans­Christian Höie, Luffarna(12,35) 84,37. 11 ) Eric Huijsers, Hammarby (14,1 4) 95,53.Bana C, 3,5 km, 31 start; 1 ) Ingemar Gard, Sö­Tyr (11 ,30) 40,26, 4) Elisabeth Tollemark, Luffarna, (1 5,00)52,43, 23) Tomas Eklund, Luffarna, (22, 40) 79,39, 27) Ingvar Oscarsson, K­lös (42,37) 149,1 3.

SO 3/ 18 juliTC: Ängen vid Södersjöns västra spets i f d Nacka s:n.Banläggare: Lars Segerman, Skarpnäcks OL.Karta: Avsnitt ur Nackareservatet­Erstavik, Bana A­B skala 1 :1 0 000, bana C­E skala 1 :7 500.Vädret: Skön sommarkväll.Startande: 265 varav 1 Gammelluffare och 12 yngre.Bana A, 7,450 km, 44 start; 1 )Love Berzell, Ravinen (5,58) 44,31 , 11 ) Magnus Falkenström, född ­73 (7,30)55,57, 28) Peter Sundström, Luffarna (9,42) 72,20, 31 ) Hans­Christian Höie , f ­65(10,26) 77,47, 36) JanStridh, f ­66 (10,49) 80,39, 43) J. Rosenkvist, K­lös, (1 5,35) 116,08.Bana B, 5,275 km, 65 start: 1 )Casper Giding, IF KIF (6,21 ) 33,35, 28) Johan Tirén, Luffarna (9,45) 51 ,31 ,51 ) Kjell Hellström, f­66 (1 3,06) 69,07, 60) My Olsson, Järla (25,1 4) 1 33,09.Bana C, 3850 km, 77 start: 1 ) Karl Enckell, Sdt­Nyk (7,45) 29,52, 25) Elisabth Tollemark f­64 (10,50)41 ,44, 51 ) Reine B* (!5,24) 58,1 8, 56) Tomas Eklund, Luffarna (16,1 2) 62,26, 74) I. Oskarsson, K­lös(25,54) 89.44.Bana D, 3,025 km, 54 start: 1 ) Ebba Kolmodin, Tu­Mä (9,34) 28,59, 1 4) Olle Synnermark, Luffarna (11 ,58)36,1 3, 33) Victoria Falkenström f­76 (1 5,42) 47,32, 36) Henning Falkenström F­07 (16,35) 53,11 , 52) AilaSadurskis, OK Centrum (35,54) 108,37.Bana E, 2,425 km, 25 start;1 ) Simon Stridh f­05 (10,21 ) 25,06, 1 6) Eeva Europe, OK Ä­Ö (39,41 )96,1 4.

Sida 20

SO 4/ 20 juliTC: Vid Ågesta kraftverk i f d Huddinge s:n.Banläggare: Ulf Persson, IFK Enskede.Karta: Ågesta 1 :1 0 000, reviderad 2017.Vädret: Skön sommarkväll.Startande: 222 varav 2 Gammelluffare och 7 yngre.Bana A, 7,970 km, 34 start: 1 )Harri Karlsson, Järla (6,59) 55,40, 6) Magnus Falkenström f­73 (8,09)65,05, 24) Torbjörn Thorsén, Luffarna (10,50) 86,27, 31 ) Johan Lidman, Snättringe (12,50) 102,1 8, JanStridh ej g.Bana C 3,850 km, 75 start; 1 ) Pär Westblad, Ravinen (8,06) 31 ,20, 33) Elisabeth Tollemark (14,05) 54,1 4,43) Reine B* (15,20) 59,04, 69) Kristina Andersson, OK Sö (28,04) 108,05.Bana E 1 ,930 km, 18 start: 1 ) Simon Stridh f­05 (6,50) 1 3,1 3, 2) Åke Falkenström f­05 (7,46) 1 5,01 , 3)Henning Falkenström f­07 (8,30) 16,25, 1 5) Sten B* (19,40) 37,59, 1 8) Ingvar Jansson, Snätringe, (21 ,35)41 ,47.

SO 5/25 juliTC: Södra Flaten, Örnboet i f d Bännkyrka s:n.Tävlingsledare: Jan Stridh, Skogsluffarnas OK. Banläggare Douglas Lundin, kontroller ReineBorgström*, sekretariat Per Sundberg.Karta: Flaten 1 :1 0 000, bana D 1 : 7 500.Vädret: Skön sommarkväll.Startande: 1 67, varav 2 Gammelluffare och 12 yngre.Bana A, 6,7 km, 24 start: 1 ) Love Berzell, Ravinen (6,57) 46,38, 4) Magnus Falkenström född 73(8,32)57,1 2, 1 9) Peter Sundström (13,30) 90.28, 20) Nicklas Doyle, Skarpnäck (14,07) 94,36.Bana B, 5 km, 34 start: 1 )Emil Lauri, KIF (6,53) 34,28. 1 7) Kjell Hellström, f 66 (11 ,20) 56,44, 32)Mattias Rosenkvist, klubblös (22,44) 11 3,43.Bana C, 3,5 km,48 start; 1 )Peter Karlberg ,SSK (10,22) 39,25, 4) UlfMalmborg, f 55 (11 ,46) 44,44, 20)Elisabeth Tollemark,f 64 (14,59) 56,53, 43) Harriet Säfwenberg, Tu­Mä, (22,43) 86,20.Bana D 2,5 km, 36 start:1 ) Tommy Holmér,VOK (8,36) 21 30, 29) Sten Bergstrand* (26,38) 66,36, 35)Jiohan Sundwall, Skarpnäck , Björn Stolt** ej . g.Bana E, 2,7 km, 8 start: 1 ) Johan Anemyrk, k­lös (14,06) 38, 05, 2) Simon Stridh f.05 (14,08) 38,1 0, 3)Victoria Falkenström f 76 (18,26) 49,47, 6) Åke Falkenström f 05 (17,59) 56,04, 8) Erland Ljungström,Spårvägen (27,39) 74,40.Bana F, 1 ,9 km, 17 start: 1 ) Henning Falkenström f.07 (14,22) 27,1 9, 2) Tilda Lindholm f. 04 (14,28) 27,30, 6) Blenda Lenas (25,22) 48,1 3, 1 3) Mats Jonsson, Br­Vy, (50,53) 96,42. Kristina Lindholm f.66utgått.

SO 6/27 juliTC: Flottsbro skidanläggning i f d Huddinge s:n.Banläggare: Tumba­Mälarhöjdens OK.Karta: Flottsbro, 1 :1 0 000 för de längre banorna, 1 : 7 500 för de kortare.Vädret: Skön sommarkväll.Startande: 1 64, varav 2 Gammelluffare och 4 yngre.Bana B, 4,9 km, 35 start: 1 )Torkel Skogman, Skogsluffarna, 2) Casper Giding, KIF, (6,24) 31 ,26., 32)Kurt Maxé, SIK, ( 17,1 4) 84,31 .Anm: Under sträcktider står Torkel Skogman som etta utan tid och under resultatlistan fullfölj t.Bana C, 3,9 km, 47 start: 1 )Per Ljung, Stockholms OK, (9,05) 35,29, 1 4) UlfMalmborg f. 55 (11 ,48)46,02, 1 8) Börje Lenas* (12,1 0) 47,30, 33) Reine Borgström* (15,40) 61 ,06, 46) Ingrid Granell,Haninge SOK, (20,23) 79,31 .Bana G, 2,2 km, 15 start: 1 ) Elisabeth Tollemark f.64 (10,56) 24,04, 2) Karin Nilsson, k­lös (17,45)39,04, 3) Blenda Lenas (19,52) 43,43, 1 5) Ulla.Britt Åleberg, Attunda OK (31 ,1 0) 68,35.

Sida 21

SO 7/ 1 augustiTC: Granby, Hellas klubbstuga i f d Huddinge S:n. Tävlingsområde norrut Från Lissma.Arrangör: Lasse Lindgren med medhjälpare.Karta: Ågestakartan A,B = 1 :10 000, C, G = 1 : 7 500.Vädret: Skön sommarkväll.Startande: 294, varav 3 Gammelluffare och 8 yngre.Bana D, 5,1 km, 51 start: 1 )Hans Sundqvist, TSK (9,28) 48,29, 5) Johan Tirén f.73 (10,53) 55,54,22( UlfMalmborg f.55 (1 3,20) 68,04, 41 ) Ilena vo Melenn, IFK E­e, (1 8,1 9) 93,41 . Elias Tidevall ej g.Bana E, 3,8 km, 78 start: 1 ) Kennet Nilsson. OK Ä­Ö (11 ,20) 43,11 , 1 7) Börje Lenas* (1 5,04) 57,25. 29) Karin Tidevall f.68 (16,40) 63,34, 66) Ingvar Oskarsson, K­lös, (37,23) 142,05, Elisabeth Tollemarkf.64 ej g.Bana F, 2,8 km, 43 start: 1 ) Rune Rådeström, SSk (14,48) 41 30, 24) Björn Stolt** (24,28) 68,51 ,39) Göran Gimvall, Täby OK (39,08) 109,55.Bana G, 1 ,5 km, 31 start: 1 )Oscar Gezelius, Ravinen (1 3,25) 20,1 2, 1 3) Sten Bergstrand* (32,44) 49,11 ,1 7) Olle Synnermark (38,22) 57,55, 1 8) Janne Synnermark (38,41 ) 58,22, 1 9) Blenda Lenas (38,50) 58,25,28) Gabriel Carlqvist, SSK (68,35) 92,39.

SO 8/ 3 augustiTC: Alby friluftsgård i f d Tyresö s:n.Banläggare: Staffan Elmhagen, Söders Tyresö.Arrangör: H 65 plus­gänget i Söders orient. Tyresö.Kartskalor: A,B = 1 : 1 0 000, CD = 1 : 7 500, E = ! : 1 0 000 gul.Startande: 236, varav 2 Gammelluffare och 7 yngre.Bana A 7,9 km, 24 start: 1 ) Gustav Bergman, Ravinen (5,53) 46,50, 22) Hans­Christian Höie f 65 (11 ,26)90,38, 23) Martin Bogensberger, Austria (12,57) 102,33.Bana B 4,8 km, 67 start; 1 )Jörgen Ohlin, TSK (7,44) 37.08. 21 ) Jan Stridh f.66 (9,37) 46,1 6, 65) KennetNilsson OK Ä­Ö 627,55! ! !Bana C 3,6 km, 82 start; 1 )Tommy Holmér; VOK, (9,11 ) 33,1 0, 1 7) Börje Lenas* (12,1 5) 44,1 0, 40)Elisabeth Tollemark (14,00) 50,41 , 80) Ingvar Oscarsson, K­lös (30,26) 109,55.Bana D 2,3 km 53 start:1 )Niklas Erlandsson, OK Sö (9,23) 21 ,57, 23) Björn Stolt* (17,07) 39,38.Bana E 2,0 km,10 start: 1 ) Simon Stridh f.05 (7,41 ) 1 5,38, 2)Tilda Lindholm f.04 (8,42) 17,39, 4) AnnaWinblad f.94 (11 ,08) 22,27, 6) Kristina Lindholm f.66 (1 3,05) 26,1 8, 1 0) Tian Glu, K­lös (34,31 ) 69.27.

SO 9/ 10 augustiTC: Björnö,Sandarna i f d Ingarö s:n.Banläggare: Magnus Haraldsson, Gustavsbergs OK.Karta: Södra Långviksskogen, ABC = 1 : 10 000,DE = 1 : 7 500.Startande 260, varav 3 Gammelluffare och 5 yngre.Bana A 8 140 m, 23 start: 1 ) Gustav Bergman, Ravinen (6,06) 49,45, 6) Elias Tidevall f.01 (8,04) 65,42,22) Björn Lundquist, Ravinen (1 3,35) 110,41 .Bana C 4 990 m, 67 start: 1 ) Peter Hemmyr, Järla (8,1 8), 53) Per Westerlund (23,23) 116,44, 54) TomasEklund (23,51 ) 119,03.’Bana D 3710 m, 80 start: 1 ) Tommy Holmér, VOK (9,32) 35,24, 23) Börje Lenas (14,58) 55,35, 34) DavidEiderbrant (16,46) 62,1 4, 68) Brad Os, Enebyberg, (24,1 3) 127,30. Karin Tidevall ej g.Bana E 2 460 m, 51 start: 1 ) Rune Rådeström, SSK, (1 3,51 ) 34,06, 1 4) Tommy Ljusenius* (25,49) 63,31 ,20) Björn Stolt** (27,24) 67,25.

Sven Gärderud*

Sida 22

Luffarligan från 16 augustiLL 19/ 16 augusti 2017

TC: Ravinenstugan vid Hellasgården.Banläggare: Nick Barrable med hjälp av OL­ungdomar från Storbritannien.Karta: A,B = 1 :1 0 000, C,D = 1 : 7 500.Startande: 1 83.Bana B, 4,5 km, 23 start: 1 ) Christian OLsson, Frösö IF 46,45, 1 4) Börje Lenas* 65,1 4, 23) LennartHåvren, Tullinge, 395,54.Bana C, 3,5 km , 71 start: 1 )Tommy Holmér, Väsby, 25,41 , 39) Reine Borgström*, 47,55. 70) OlleJacobson, Rotebro, 1 01 ,1 0.Bana D, 2,5 km, 66 start: 1 ) Per Ljung, Stockholms OK. 23,20, 39) Sten Bergstrand* 51 ,20, 47) InaWidegren 57,1 6, 58) Britt­Marie Skog* 79,50, 60) Lasse Andersson* 84,21 . Jan Hägerskog ej g.

LL20/ 23 augustiTC: Linneaberg, Lissma. Ormputtsloppet.Banläggare: Lennart Stenberg.Startande:203.Bana B, 3,6 km, 84 start: 1 ) Tommy Holmér, Väsby, 33,01 , 23) Börje Lenas* 50,06, 81 ) Tommy Eriksson,Tullinge, 365,21 . Elisabeth Tollemark ej .g.Bana C, 2,1 km, 81 start: 1 ) Sam Crawshow, Yorkshire, 26,41 , 25) Tommy Ljusenius* 42,41 ,51 ) Ulla­Britta Hall** 57,33, 52) Björn Stolt** 57,55, 59) Olle Öberg* 65,49. 67) Sten Bergstrand* 76,30,72) Hans Svensson* 84,43. 75) Kerstin Loenberg, Skarpnäck, 423,02.

LL 21/ 30 aug.TC: Lugnets motorstadion, Åkersberga.Banläggare: Per­Johan Wikfors,OK Österåker.Antal startande: 1 25.Bana B, 4,4 km, 21 start: 1 )Ulrik Englund, Tumba­Mälarhöjden, 38,1 5, 1 6) LeifMagnusson* 81 ,1 6, 20)Pauline Tryner, Yorkshire, 1 01 ,24.Bana C, 3,4 km, 37 start: 1 )Bror Fureskog, Alfta­Ösa, 46,04, 2) Börje Lenas* 50,42, 28) Tomas Bruce*87,14, 32) Gunnar Hellström, Haninge, 1 38,09.Bana D, 2,4 km, 50 start: 1 ) Karl­Gunnar Karnebäck, klubblös, 38,09, 1 9) Hans Svensson* 60,1 7, 33) InaWidegren* 81 ,1 2, 38) Sten Bergstrand* 96,27, 40) Britt Englund, Sundbyberg, 1 05,25.

Förtjusta i IslandOlle Öberg och Monica Wachtmeister har varit envecka på Island.­Vi gjorde en rundtur över hela ön. Den kvinnligaguiden var entusiastisk och sade att hon verkligenälskar Island. Det gör vi också.Olle talar om flera mäktiga vattenfall, om hetakällor och gejsrar som sprutade upp hett vatten,om landets historia och ensamheten där ute iAtlanten.På bilden är de ute bland isbergen. Påsen Monicahåller i innehåller tusenårig is, som en franskforskare hackade loss och lät gå runt till allmänbeskådan.­Vi imponerades av det mesta på Island. Dessutomåt vi rasande gott, mest fisk förstås, hälsar Olle.

Sida 23

Festligt i öst: May­Britt och Peter Ahlstedtfirade midsommar som de brukar vid May­Brittsföräldragård i Korkis, Estland. Denkonfiskerades av ryssarna, men har köptstillbaka.­May­Britts fyra syskon med familjer var där.De har egna hus. Vi hade mycket trevlig, sägerPeter.Jodå, en midsommarstång restes.

Fjällvandrare: Den 3 september drar Berit ochReine Borgström till Ramundberget.­Sex dagars vandring väntar. Vi har varit därflera gånger tidigare och ser fram emot att fånjuta av höstfärgerna, säger Reine.

Gillar skaldjur: I somras paddlade EvaOrmberger med en kompis från Grebbestad tillSmögen. Fyra paddlingsdagar, tre nätter i tält.­Varenda dag satte vi i oss räkor ochhavskräftor, som vi köpte på de öar vipasserade. En underbar tur i alla avseenden.

Med hund: Det är numera Inga Karlsson.­En kolsvart dvärgschnauser, som heter Maja, är16 veckor och helt förtjusande. Hon sitter just nui mitt knä och mumsar på en glass. Sedan ska jagklia henne på magen. Det gillar hon.Vad Inga däremot inte gillar är att Maja vaknarredan 5 på morgonen. Då vill hon ut. Och det ärju hon som bestämmer på Skogsvägen i Enskede,

Minusgrader: ­Bedrövlig sommar, tyckerHasse Svensson. Uppe i Härjedalen, dit vistack efter midsommar, hade vi minusgrader4­5 dygn. Däremellan regnade det. Vi fickinga hjortron, inte heller några kantareller.

Perfekta OperaplatserFredagen den 1 september var det nypremiär påKungliga Operan av Mats Eks berömda balett, Juliaoch Romeo. Då jag tilldelats Gamla SkogsluffaresOperapris vid 70­iaden den första juni med tvåbiljetter fick Berit och jag uppleva föreställningen.Handlingen bygger på Shakespeares drama från1500­talet. Musiken har Mats Ek hämtat från PjotrTjajkovskij . Utsnitt ur Femte symfonin,Manfredsymfonin, Capriccio Italien, m.m.Fantastiska dansare som agerade i den stil som är såtypisk för Mats Eks koreografi. Helt annorlundaden klassiska dans man ofta får se i Svansjön ochGiselle. I en av rollerna dansade Mats Eks hustru,Ana Laguna. Våra platser på första radens fond varperfekta.Stort tack för Operapriset och ett speciellt tack tillHans Lindskog som ordnar biljetter till oss i GamlaSkogsluffare.

Berit o Reine Borgström

Prisstol på rätt plats: 1957 komSkogsluffarna tvåa i Siljanskavlen. I pris fickvar och en av de sex en dalastol medkurbitsmålningar på ryggstödet.­Vi blev både överraskande och undrande,säger Gammelluffaren Bo Hedström Hurskulle vi få plats med stolarna i bilarna hem?Det gick. Folke Franzon, Torsten Jansson 1 ochde andra trängde ihop sig. I 60 år har stolenhaft en framträdande plats hos Bo och BirgittaHedström. Men nu värker knäna på Bo, hanorkar inte med något trädgårdsarbete påradhustomten. De ser sig om efter någotbekvämare. Måste rensa bland möblemanget.­Stolen har vår dotter Maria bett att få. Hon harvarit orienterare och bl a sprungit någraFemdagars. Stolen får alltså fortsattorienteringssällskap.

Tji napp: Till Åland bar det iväg för Lasse ochIngalill Andersson en vecka i augusti.­Vi hade hyrt en stuga tillsammans medIngalills bror Sven och hans hustru Karin. Enstuga som ligger intill havet. Den var trivsamoch hade allt i utrustning man kan begära.Lasse hade med sig fiskedon för att ta gäddor.Men fick inte ett enda napp.­Det blåste och var kallt. Jag var inte ute merän några timmar med spöet.

I Almedalen: ­ 1 5 seminarier hann vi med. Ochnaturligtvis också de politiska talen.Britt­Maris Skog var i somras i Almedalen. För9:e gången. Med henne var bland andra HarrietHolmgren och Ann Liljeqvist. De hyrde ett husutanför ringmuren.­En intressant och trevlig vecka, sammanfattarBrittis.

Talbok: Carl Björemans omfattande memoarer”Soldat och general under kalla kriget” från 2 005har nu blivit talbok. Detta på initiativ av Svenskaförfattarförbundet.

Sida 24

Våra ”klubbrekord” i LuffarliganFör första gången har vi nu ””klubbrekord för oss äldre. Det har veterligt ingen annan klubb. Bakomuträkningen står förstås vår hängivne statistiker Sven Gärderud. Ett försök att popularisera orienteringenför äldre, säger han själv.Luffarligans ordförande Martin Eriksson har fått uppställningen nedan. Vid säsongens avslutning i vårasföreslog Sven andra klubbar att göra liknande sammanställningar för att på så sätt få till en tävling mellanklubbarna..Problemet är nog att få klubbar har liknande kontroll på våra förehavanden som Sven.”Klubbrekord” noterade vid Luffarligan 1984­10/5 2017. Snittet av 2­4 resultat:Herrar:60­64 år :/1 984 Sven Gärderud* 7,02 + 7,22 + 7,55 = 7,2665­69 år / 1 986 Sven Gärderud * 7,49+8,1 5+ 10, 36 = 8,5870­74 år /2014 LeifMagnusson* 8,36+9,04+ 9,37 = 9.0675­79 år /2009 Sten Bergstrand* 9,44+10,1 6+10,40 = 10,1 380­84 år /2005 Sven Gärderud* 10,53+10,52+11 ,35 = 11 ,0685­89 år/ 2008 Sven Gärderud* 11 ,55+11 ,58´12,00 = 11 ,5890­94 år/ 2012 Sven Gärderud* 14,27+15,59+16,55 = 15,47Damer:65­69 år /2002 Marianne Bergstrand* 13,50+14,21+14.43 = 14,1 870­74 år /2007 Marianne Bergstrand* 14,05+15,31+16,51 = 15,3175­79 år/2010 Marianne Bergstrand* 16,34+21 ,58+22,56 = 20,2980­84 år/2017 Marianne Bergstrand’ 20,53+36,01+46,45 = 35,4285­89 år/2014 Ulla­Britta Hall** 17,25+17,38+19,47= 18.1 8Bästa kilometertid:60­64 är/ 1 984 Sven Gärderud* 6,51 / 1 988 Ulla Jansson* 13,4465­69 år/ 2007 Olle Öberg* 6,38 /2002 Marianne Bergstrand* 11 ,4970­74 år /2007 Sten Bergstrand* 7,44 /2017 ¨ 1 3,3675­79 år/2011 ” / 2010 ” 15,2980­84 år/2005 Sven Gärdeud* 9,23 /2017 ” 20,4485­89 år/2008 ” 11 ,47 /2014 Ulla­Britta Hall’’ 1 7,0890­94 år/2012 ” 14,1 2

Opera på Läckö slottI slutet av augusti blev jag och Ann inbjudna på operaföreställningpå borggården på Läckö Slott. Slottet ligger underbart vid Vänern inärheten av Lidköping. Det blev en fantastiskt fin utflykt medsigthseeing i slottet och en härlig föreställning, som trotsprognoserna klarade sig utan regn.

De har föreställningarvarje sommar. Planerain ett besök. Det var detvärt.Anledningen till att vivar inbjudna var att denästa år funderar på atttexta föreställningen.Då är förstås DogoodAB (Martin och jag)aktuell som leverantör.

Läckö slott och applådtack från den fantastiska scenen på borggården.Foto: Per Liljeqvist

Avsändare:

GAMLA SKOGSLUFFARE

c/o Lars Andersson

Rådmansbacken 15

145 56 Norsborg