2016 • pris: 66 kr den oberoende skogstidningen kustgran · ja. vi löser det har en grannes tomt...

TEMA /VIRKES AFFÄREN

2016 • Pris: 66 krDen oberoendeskogstidningen

#10

Gallringsdagartar grepp på hetskötselfråga . . . s 34

De svenska sågverkens leveran-ser till hemmamarknaden harökat med 20% de senaste treåren. I år nås 5,4 miljoner kubik.

Bättre beg små-maskiner säljersom smör. . . . . . . . . . s 37

Så stamlunnarKarolina med lilltraktorn. . . . . . s 50

Påslag,premier, tillägg,

bonusar – så funkar det!

Kustgranger klirr i kassan

SKOGEN10-omslag.qxp_Layout 1 2016-10-13 16:02 Sida 2

THE MOVING FORWARD

TOUR 2016

V39 | HässleholmV40 | KisaV42 | BollebygdV43 | StorforsV44 | FalunV45 | LjusdalV46 | HammerdalV47 | VilhelminaV48 | ÖverkalixV49 | Fällfors

V39 | HässleholmNu kommer Komatsus nyheter till dig. Under tio veckor i höst åker vi land och rike runt och visar upp alla nya fördelar med Komatsus nya skotar-generation och smarta tjänster som optimerar din maskin. Du får också se årets största skördar nyhet – Komatsu 931XC – 8 hjul på rätt sätt!

Läs mer på webben om vår demotour och hur du kan provköra en av de nya maskinerna.

www.komatsuforest.se/tour


http://www.komatsuforest.se/tour

DESSUTOM Månadens fråga 4, Aktuellt 6-8, Trä & teknik 12-13, Höstexkursionen 2016 46-48, Föreningen Skogen 42, På väg 44, Ny på jobbet 46, Ny avdelning: På stickvägar 48, Sista ordet: Karolina lunnar med traktor 48

LEDARE

MAN LÄR SIG MYCKET PÅ skogsmässor. Inte bara av förståsig-påare i montrar, utan även av de tusentals skogsbrukarnaute på slingan. På MellanskogsElmia lärde jag mig femsätt att minska den biologiska mångfalden.

En allvarlig besökare berättade hur man undviker attden egna artrika skogen blir reservat:

– Om man sätter sig i samtal med länsstyrelsen är manredan fast. Jag har vägrat att tala med dem. Till slut konstaterade de att de inte hann söka mer kontakt medmig. De drog en krok i reservatets gräns så att mitt skiftehamnade utanför.

En annan förklarade hur man slipper att en övernitisktjänsteman från Skogsstyrelsen bums hittar en nyckel-biotop där man anmält en avverkning:

– Alla skogsägare i distriktet lämnar numera inavverkningsanmälan samma dag som den tjänsteman-nen går på semester. När han kommer tillbaka efter fyraveckor hinner han bara kontrollera ett fåtal. Om man fyller i anmälan noga blir man nästan säkert godkändutan fältkontroll. Han hinner ju bara med de sämst ifyllda anmälningarna!

DET GAMLA VANLIGA KNEPET dök förstås också upp: Att gallraresolut i skogar med höga naturvärden så att värdenaförsvinner. Reservatrisken undanröjd.

En besökare drog handen över sin slätrakade haka ochkonstaterade att så ska även ett hygge se ut. ”Kvarglöm-da” högstubbar och evighetsträd brann bra i kaminen.

Nyttan med denna utslätade skog var lite oklar, för -utom brasvärmen då. Kanske var han trött på allt tjat ombiologisk mångfald, men jag fick intrycket att han heltenkelt älskade att se ung skog växa hellre än att se gamlaträd bli mulm.

Åter en annan besökare varnade för att anlägga löv -skogar. De blir bara nyckelbiotoper när de växer upp.

NU VAR DET HÄR INGEN STOR del av de skogsägare jag pratademed, men denna rikedom av tips är ändå ett misslyckan-de för alla i skogen. Inte minst för markägarna själva,förstås. De flesta var själva mycket missnöjda med helasituationen, men den har många drivkrafter: En stat varsmiljöpolitik är underfinansierad. Bristen på ett samhällskontrakt mellan stat och enskildaskogs ägare på landskapsnivå. Myndighets -personer som inte når fram till individer. Enmiljörörelse som stundtals demoniserarskogsbrukare i stället för att vinna deras hjärtan. De företrädare för privatskogs -bruket som muntert kallar fenomenetför ”skogsägandets rika mångfald”.

Och vi i montrarna, när vi hummarmed när vi får dessa fiffiga tips.

Fem sätt att fimpamångfald

TEMA: VIRKESAFFÄREN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14-26KUSTGRAN Snabbväxare hittar marknad i öster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14PÅSLAG Listpriset är bara början – så här funkar det . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20

VIRKESMARKNADEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28-30KOMMENTAREN Pundfall hotar export, men andra områden ger hopp . . . . . . . . . . . . . . . . . .28HÅLLBART Cirkulär ekonomi går runt, runt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30

SKÖTSEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33-35NATURVÅRD Man måste prioritera – allt kan inte värnas samtidigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33GALLRINGSDAGARNA Praktik, teori och diskussioner på ny högtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34

TEKNIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37-41KÖPSUG Stabilt andrahandsvärde på begagnade småmaskiner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37PRODUKTNYTT Terri presenterar ny gallringsskördare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38BRETT GREPP Komatsu satsar på flerträdshantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39SKOGEN TESTAR Stihls uppdaterade motorsåg är som en ny modell . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40

SKOGEN – En oberoende tidning utgiven av Föreningen

Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Vi vill väcka läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nytta.Målet är nöjda och aktiva läsare!

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

OMSLAGSFOTOKarin Bernle. Mannen på bilden är Björn Hedegaard, skog vaktare i Skåneskogens utvecklingsbolag.

INNEHÅLL

”En sakvet vi: Vikommeratt få göraklimat -anpass -ningar”Lena Gustafsson, SLU

33

20

34

SKOGEN10-s3-5.qxp_Layout 1 2016-10-14 10:36 Sida 3

LÄSARNAS SIDA

JA. Åttioårigfrid.

NN

JA. Vi löser detHar en grannes tomtoch hus på min fastig-het, får se hur vi kanlösa det bäst.

PER ANDERSSON

JA. DialogFör en dialog medgrannen så pass oftaatt det inte hinner skenågot skifte mellansamtalen.

P-O PETTERSSON

NEJ. Får skuldenMassor av sommarstugeägarebygger på min fastighet. Kom-munen anmäler mig för svart-byggen.

SKOGSÄGARE

NEJ. För dyrt lantmäteriLantmäteriets höga avgifterorsakar gränstvister.

OLOV HASSELBERG

JA. Alla nöjdaHar lagt hundra timmar på attarbeta fram gränsen för 20 gran-nar. Alla positiva!

NN

NEJ. Ställ uppstolpen, tackOm man kör nergränsstolpar kan manväl resa upp dem?

NN

NEJ. OkunskapVissa markägare vetinte längre vad somgäller för servitut ochannat.

CHRISTER NILSSON

JA. Olika ambitionerÖverens om var gränsen går,men olika ambitionsnivå kringmarkering.

SKOGSÖGA

NEJ. Förtvivlad!Har 32 fritidshustomterpå mina marker. Detgrävs, avverkas och an -läggs trekammar brun -nar på min näringsfas-tighet. Man är rättslösoch förtvivlad.

GÖRAN

NEJ. InstängdEn stor ovilja att diskutera möj-ligheten att köra ut virke övergrannens mark.

JONAS MARTÉN

NEJ. Grannarnabeter sig som små-påvar i byn.

NN

JA. Ingen granneverkar bry sig omsina rågångar.

STIG-ARNE JÖNSSON

NEJ. Kommunen gör ingentingLänsstyrelsen ger migrätt om grannens olov-liga bygge på min mark,men kommunen gör inget.

JO

JA. Jobbar på detLite trögt med en enstaka gran-ne, men jobbar på det.

GUNNAR SKOG

NEJ. Gps räcker inteNy generation tror på gps. Menskördarförarens avstånd på tio-femton meter från rågången gördet inte lätt.

MATS LUNDBERG

JA. Tack pappa föratt du städade upprågångar införgenerationsskiftet!

NN

NEJ. Grann-jaktlaget trorde kan ändragränsen.

NN

4 SKOGEN

NEJ. Träden lockade visstHade tydligen någrafina träd som skullemed i grannens leve-rans!

NN

NEJ. Ibland blirdet fel, men mellanskogs ägare finnsofta förståelse.

NN

JA. Var ödmjukRing grannen och ta engemensam tur efterrågången!

EMIL FHÄRM

Tidningen SKOGEN ges ut avFöreningen Skogen som verkarför god skogs- och naturvård.

Växel: 08-412 15 00 Adress: Box 1159, 111 81 SthlmBesöksadress: Vasagatan 50 E-post: [email protected]: skogen.seFacebook: facebook.com/ForeningenSkogenTwitter: @SkogsForeningen

Chefredaktör/ansv utgivareBengt Ek 08-412 15 [email protected]

RedaktionAnders Danielsson 08-412 15 [email protected] Lepikko 08-412 15 [email protected] Zetterberg, grafisk form

WebbansvarigAnnika Perslid 08-412 15 [email protected]

AnnonserThomas Bogár 08-412 15 [email protected]

EkonomiRose-Marie Högberg 08-412 15 95 [email protected]

PrenumerationerAnna Stålhand 08-412 15 [email protected]

Pris helår (11 nr): 589 krMedlem i föreningen: 529 kr Se även skogen.se/skogenpreneller sidan 50.

Adressändring: Mejla [email protected] eller gå till skogen.se/adressandring

Upplaga15 400 ex (enligt TS 2015)91 000 läsare (enligt Orvesto Konsument 2015)

Tryck: Sörmlands Printing SolutionsISSN: 0037-640X

BLI MEDLEMBara 300 kr – gå till skogen.se/foreningen/bli-medlem

Den oberoende skogstidningen

NEJ53%

JA47%

Hardualltid fridvid gränsen?

MITT OCH DITT ÄR INTE ALLTID SÅ ENKELT. HAR DU

KROCKAT MED RÅGRANNENNÅGON GÅNG? DISPYT OM

VAR GRÄNSEN GÅR? 86 PERSO-NER SVARADE.

NEJ44 röster JA

42 röster

Läs nyhetsbrevet eSKOGEN så missar du inte nästa månads fråga. Prenumerera gratis på skogen.se.


http://www.skogen.se/adressandring

http://www.skogen.se/skogenpren

http://www.skogen.se/foreningen/bli-medlem

http://www.skogen.se


http://www.husqvarna.se

Brukad skog bäst f

6 SKOGEN

AKTUELLT

FORSKNING Bäst klimatnyttauppnås genom ökad produktion i skogen. På sikt ger det högreavkastning i form av biomassasom kan ersätta fossil, enligtsvenska forskare.

Forskarna jämförde klimat -effekten hos två skötsel -alternativ. Det ena gick ut på attöka kollagringen genom attskydda större arealer från skogs-bruk. Det andra var att ökaskogsproduktionen och sam -tidigt öka möjligheten att ersät-

ta fossila material och bränslen.Beräkningarna gjordes i förhål-lande till ett referensfall mednuvarande skogsskötsel.

– RESULTATEN PEKAR på att ettaktivt skogsbruk med höga menhållbara avverkningsnivåer ochett effektivt utnyttjande av produkter från skogen ger störreklimatnytta jämfört med att bygga upp större lager av kol iskogen, säger Mattias Lundblad,projektledare för studien somgenomfördes av forskare på dels

Cirka två månader gammal tall.Foto: Stefan Örtenblad/SKOGENbild

LASTA MER PÅBILEN! Efter flera

års debatt kommerregeringen att före-slå att den högsta

tillåtna bruttoviktenför lastbilar i Sverigehöjs från 64 till 74 ton i mars nästa år. (Se ävenSKOGEN 8/2016.)

30… mindre negativ miljöpåver-

kan. Det ger träfasader som ärindustri ellt målade jämfört

med målade putsade fasader,visar forsk ning från SLU.

POLITIK I september lämnade defyra arbetsgrupperna inom detnationella skogsprogrammet insina rapporter och rekommen-dationer till regeringen. Nu gårderas förslag ut på remiss somska vara klar i november. Sedanär det upp till regeringen att välja vilka åtgärder och föränd-ringar man vill genomföra. Härföljer några av arbetsgruppernasförslag.

FÖRENKLA FÖR MARKÄGARNA Grund -principerna i dagens skogs -politik bör ligga fast. Men ökaförutsättningarna för att nåskogens kvalitetsmål samtidigtsom det behöver bli enklare förmarkägare att bedriva ett aktivtskogsbruk. Det rekommenderaren av arbetsgrupperna i sitt förslag.

KONTRAKT FÖR BIOEKONOMI Upprättaett samhällskontrakt för bio -ekonomi och berätta om konse-kvenser för stad och landsbygd,säger en av arbetsgrupperna i ett förslag till nationella skogs-programmet.

DELAD HÖGSKOLA Skogliga högsko-leutbildningar bör ändras till engrundnivå (skoglig kandidat)och en avancerad nivå (skogligmaster). Avklarad examen skage rätt att titulera sig skogsmäs-tare respektive jägmästare.

Utbildningar bör finnas påminst tre studieorter i Sverige.Allt enligt ett förslag från en avfyra arbetsgrupper som jobbatmed underlag till nationellaskogsprogrammet.

VÄRDERA TJÄNSTER Vad är en eko-systemtjänst? En arbetsgruppsom förbereder förslag tillnationella skogsprogrammet vill se åtgärder för att definierabegreppet – och sätta ett värdepå tjänsterna.

KARIN LEPIKKO

Skogsprogramgår på remiss

Arbetsgruppernas ordförande lämnaröver sin rapporter till landsbygdsminis-ter Sven-Erik Bucht (S). Foto: Maria Nils-son/Regeringskansliet.

Var finns bästalöparskogen?MOTION Philip Persson och Oskar Jensen har under fyra månaders tidrest runt för att kora Sveriges bästamotionsspår. Tre till fem kommunerom dagen har de besökt och sam-manlagt sprungit en bra bit över2 200 kilometer. Vinnaren är ännuinte korad, men att vackra skogarkantar spåret nämns ofta som enfördel.

Natur väckerstarka känslorPSYKOLOGI När någon angriperoch förstör naturen kan det väckaväldigt starka reaktioner, sägerPatrik Grahn, professor vid SLU, tillSkogsvärden. Han menar att natu-ren i vår kultur är en motsvarighettill många andra länders religion,vilket kan förklara att skogsavverk-ning och hyggen väcker känslor.

NYLANSERING Nu görs fakta sajtenKunskap direkt om och byter namn tillSkogskunskap.se. Den 28 november ärdet premiär.

Sajten är, precis som tidigare, ettsamarbete mellan LRF Skogsägarna,Skogsstyrelsen och Skogforsk. De kallar den ”en heltäckande guide omskogsskötsel med fakta, filmer ochverktyg för att räkna på skogen” ochden vänder sig i första hand till skogs -ägare och deras rådgivare. Tyngd -punkten ligger på skötselfrågor ochinnehållet är framtaget av forskare och specialister.

Kunskap direkt startade 1999 somen kunskapsbank om lövskogsskötsel,men breddades med tiden och kom attomfatta i stort sett alla åtgärder förskötsel och hänsyn. Sedan dess hardet hänt en hel del, inte minst harinternet och tekniken utvecklats ochden nya sajten är utformad för att fungera i såväl mobil som på surfplattaoch dator.

– Det är klart att det är en utmaningatt göra över tusen webbsidor lätt -navigerade i en mobil. Men vi har arbe-tat mycket med design och strukturoch är nöjda med resultatet, säger ErikViklund som är kommunikationschefpå Skogforsk i ett pressmeddelande.

Förra året hade Kunskap direktungefär 250 000 besök.

Kunskap direktfår ny kostym

PROCENT


för klimatetinstitutionerna för mark ochmiljö respektive skoglig resurs-hållning vid SLU, dels Linné -universitetet.

Beräkningarna baseras påinlagring av kol i biomassa ochmark samt effekten av att ersättafossil energi med biomassa ochbetongbaserade husstommarmed träbaserade stommar.

EN BRIST I MÅNGA andra studier ärenligt forskarna att skogens kol-balans bestäms på beståndsnivå.Dessutom redovisas sällan den

totala effekten av skog som kol-sänka tillsammans med effektenav att biomassa, hävdar de.

– Den svenska skogen är enresurs som kan användas för attmotverka klimatförändringen.Dels genom att lagra in kol, delsgenom att ersätta fossila bräns-len och fossila material. Att fåklarhet i vilken klimatnytta vårsvenska skogsresurs kan ge ärviktigt för strategiska beslut omhur skogen ska brukas i fram -tiden, kommenterar SLU.

KARIN LEPIKKO

SKYLDIGHET Förre stats ministern och Sveaskogsordföranden Göran Perssonser en lysande framtid för skogsbruket.

– Vi har en moralisk skyldighet gentemot våra barnbarn att avverka ochanvända vår skog för klimatets skull. Men det är oerhört viktigt att vi bedriverskogsbruk på ett sätt så vi kan klara den offentliga debatten. Det är där detkommer att avgöras om vi får avverka eller ej, sade han.

SKOGEN 7

AKTUELLT

Onödig oro?AVVERKNINGSÅLDER Skogs - styrelsens skogliga konsekvens -analyser (SKA) är bra och viktigaunderlag för skoglig planering ochnågot för svenskt skogsbruk att vara stolt över, sade Södras GöranÖrlander. Men de visar återkomman-de en överdriven oro för sjunkandeavverkningsålder, trots att historienvisar att trädens ålder varit tämligenkonstant.

– Vi bör också utveckla våra tankarom vad en hållbar avverknings nivå är.Är det hållbart att inte skörda detsom produktionsskogen ger oss?

SCA köpermer i norrFRAMTID SCA:s stora industri -investeringar kommer på lång sikt att sätta värde på Norrlands skogar.Det sade bolagets virkeschef JörgenBendz. Om bara några år behöver SCAköpa minst lika mycket virke externtsom de tar från sin egen skog.

Utrymme för ökade uttag finns,men utmaningen är förutsättningar-na för att driva skogsbruk i norraSverige: Vägslitageavgifter, bris tandejärnvägssystem samt politiskosäker het är orosmoln.

Uppåt i österKONJUNKTUR Krisåret 2008 leddetill en lamslående pessimism i denfinska skogsbranschen. Då spåddesskogsanvändningen minska medmiljontals kubikmeter under de närmast följande åren, men efter ettstålbad sprudlar branschen av hand-lingskraft.

Mellan 2014 och 2015 ökadevirkes uttaget med tio miljoner kubik,berättar Sixten Sunabacka, koncern-chef i Tornator (bilden).

Texter: KARIN LEPIKKO

Finland skaavverka merEFTERFRÅGAN Tiimo Jaatinen, vdför finska Skogsindustrierna, är nöjdmed landets satsningar på skogen.

– Vi har en målmedveten regeringsom stöttar branschen med ettstrategiskt program där bioekonomiprioriteras.

Han berättade om de enormainvesteringar som är på gång. Under2015 och 2016 satsas cirka en mil-jard euro per år och utöver det finnsstorslagna planer på fem nya bioraf-finaderier. Utrymme för ökat håll-bart virkes uttag finns, men landets700 000 privata skogsägarna måsteavverka mer. På den punkten efterly-ser Skogsindustrierna stimulansgenom ändrade skatteregler ochinfrastruktursatsningar.

HÖRT PÅ VIRKESFORUM Skogsindustriernas årliga konferens om skogsindustri och virkesmarknad.

Foto: Anders RothFoto: Anders Roth

LÄSARTIPS Apropåartikeln i förra numretom nedskräpning efterbland annat bär -plockarläger ringdeÖrjan Isgren ochberättade att SCA har drivit dennafråga inför domstol och att detfinns en prejudicerande dom i Mark-och miljööverdomstolen (Möd2006:63). Enligt den kan inte mark -ägaren hållas ansvarig för att röjabort avfall som denne inte självhade dumpat. Därmed föll i ställetansvaret på kommunen.

”Föreläggande att omhänderta

avfall på en fastighet kun-de ej riktas mot markäga-ren, ett bolag, då denneej kunde anses somverksamhetsutövare”,skriver domstolen.

Även om kommunerna knappastjublade åt utslaget har de förståsresurser som små företag och privata markägare saknar, blandannat genom sitt ansvar för avfalls-hantering. Vidare kan ansvaret fungera som ett incitament förkommunerna att arbeta förebyg-gande med hjälp av till exempel till-stånd, viten och förelägganden. AD

PRODUKTNYTT Ta en klängd tallkotte, behandla stearin, förpacka snyggt ochvips kan du ta mer betalt än du trodde för en snygg braständare med tradition.Ingen dum idé. Säljs just nu i utvalda designbutiker (se braskotten.se). USB

SKOGEN nummer 9/2016

Skräp i skog kommunal sak


i stället för att sänka hastig -heter och införa kilometerskattvill Pär Lärkeryd, Norra Skogs -ägarna, öka koldioxid be -skatt ningen på tunga fordonoch koppla ett investerings-stöd till skatten. (Debattartikeli Norran, 27 september.)

BROBYGGE En av fördelarna medbroar av trä är att de går snabbtatt montera.

Är det en bra idé att bygga broarav trä när det finns stål ochbetong? Roberto Crocetti somhar arbetat med såväl stål ochbetong som trä ser osentimen-talt på byggmaterialet. Det gäller att hantera fakta ochanvända rätt material på rättplats, anser han.

– En nackdel är förstås att träruttnar. Enligt Trafikverketsklassning ska träbroar normalthålla fyrtio till åttio år, men detfinns gott om exempel som äräldre än så, säger Roberto Crocetti som är professor i konstruktionsteknik vidLunds universitet ochbland annat har varitforsknings- ochutvecklingschef påMoelven Töreboda.

OM DE BÄRANDE delarnaskyddas av plank ochfuktigheten hålls nerehåller bron förmodli-gen länge. Jämförmed gamla trämöbler som beva-ras i flera hundra år om miljönär gynnsam och de underhålls.En träbro bör man klä in och skydda, men låta luften cirku -lera i konstruktionen.

Ett vanligt argument mot attbygga broar i trä är det krävandeunderhållet, men det gäller alltså att täckpanela och målapanelen.

– Ett fuktigt klimat ställeräven krav på kopplingarna mellan trä och metall på exem-pelvis rost skydd. Träbroar i etttorrt klimat klarar sig bättre,säger Roberto Crocetti.

DET LEVANDE MATERIALET trä rör sigpå grund av fuktvandring, menstål och betong påverkas givet-vis av temperaturväxlingar,något varje konstruktör tar medi beräkningen oavsett material.

– Trä har låg hållfasthet och

styvhet, men det är sambandetmellan egen vikt och hållfasthetsom är det viktiga. När det gäller

bärförmågan med hänsyntill knäckning – då

materialet påverkasav sin egen tyngd –är trä bättre än bådestål och betong.

ANDRA FÖRDELAR ärdet snabba mon -taget, vilket ger entydlig ekonomiskoch praktisk nytta.

Ett vägbrobygge kan medföraavstängning och omledning avtrafik under lång tid medan man

bygger. Träbron kan i hög gradtillverkas i förväg och snabbtmonteras på plats. Kortare tid ärlika med ekonomiska vinster.Till träets fördel talar även dessformbarhet som ger konstruk-tionsfördelar och ofta är este-tiskt tilltalande.

– Impregnerad gran enligträtt hållfasthetsklass användsvanligtvis, men det ideala vorekanske om sågverken kundegarantera att man får enbartfurusplint som då kan impreg-neras, säger Roberto Crocettisom även tror på acetylerat trämed lång hållbarhet.

ULLA SUNDIN BECK

8 SKOGEN

AKTUELLT

LÅNG HISTORIA• En träbro släpper ut ungefärhälften så mycket växthusgas frånvagga till grind – det vill säga då denstår klar – jämfört med en betong-bro. Material och underhåll står förden största delen av utsläppen,enligt en livscykelanalys av Tyrénsoch SP Trä på uppdrag av Träcent-rum Norr.• Gislavedsbron är Sveriges störstafrispända träbro för trafik, 47 meterlång och en del av riksväg 27 förbiGislaved.• I september invigdes Norges justnu längsta träbro i ett spann, drygt88 meter. Den spänner över Glåma i Alvdal kommun och är byggd i både

betong, lättbetong och stål, menfackverksbågarna är i limträ.• I Schweiz finns många överbyggdaträbroar bevarade sedan flera hundra år. Den äldsta är förmodligenKapell brücke i Lüzern (bilden ovan)som byggdes redan 1333.• Vaholms Brohus i Skövde överTidan är troligen Sveriges enda över-täckta bro, en spännverksbro i tvåspann. Den är privatägd.

Tiden talar för träbroFoto: Creative Com

mons

Foto: Martinsons

Träts lägre vikt kompenserardess lägre hållfasthet, sägerRoberto Crocetti.

Martinsons har byggt träbron över floden Rio Verde i Marbella i Spanien. Före -taget erbjuder färdiga träbroar, från mindre vägbroar till gång- och cykelbroar.

Fisk äter skogMILJÖ Forskare använder flis frånen massafabrik för att tillverka fisk-mat. Det både sparar på havsmiljönoch gynnar skogsindustrin, skriverNSD.

TRE SNABBAKARL HEDIN,träföretagare och berömd älgjägare

1Har du världsrekord i älg -skjutning?

– Nej, jag har nog inget världs -rekord i älgskjutning. Det finns nognågra som har skjutit fler, även omde inte lever nu. Fast egentligen harjag inte koll …

2Hur många älgar har du skjutitsammanlagt?

–1 098.

3Hur många tror du att det blir i år?

–Kanske tjugo, beror på hur hundarna funkar.

KARIN LEPIKKO

CITATET ”Hipsternoch statstjänste-mannen verkadetyvärr vara över-ens i tron om att vi kan avskaffaavstånd genom att sänka hastig-heten, öka for-donsskatten ochmåla om körbanortill cykelbanor.”


ARETSMARer ocFör alla motor

E BENSINen.h märk

en. emt rn hålls extroch att motorattaopa som uppskoffs över hela Eurav prmeas tanksom en, kmäralla av , err,motorfårechnology Aspen 2 Full Range TMed

estanda, optimal smörjning ar maximal pranvänds Det bensin. oljeblandad % 2 ed

änsle som passar alla luftkylda r du ett br

!menmokläVVä

.danllik sr göm soenniotavonn im o mer virattäberå ) see)s.nepså ag pia drän nr eattiu hde ((drajläsröfrets ålat-000a 1rål vlin tm ioK

. regöhn eethrekässftirh dcre oana renresagv, aatratt stre aalknen rotor milb

n isneg bilnar vöt felläts) irr)erotomstkat-r 4ön 4 fepsr Aellen 2 ((eepsr Aejläu vr däN

.entrak- goerllen edepo, mnretooc, snetår bö, fteggyå b, panreniksamsdrågdärl tli, tnegoki sn isnee bratramn sa el hlim voa sllr aö8 f89n 1adee sgirevs i Stalkcevtr uan hepsA

www.aspen.se


http://www.aspen.se

10 SKOGEN

AKTUELLT

OMBONAT En tältkåta eller lavvu(samiska) kan vara bra för över-nattningar på skogsfastighetennär exempelvis röjning och plan-tering ska utföras.

Sedan många år används demoderna tältkåtorna inom turis-men. Norrmän som jagar i vårtland bor ofta veckovis i dennamoderna version av ett urgam-malt samiskt boende, iblandäven vintertid.

EN TÄLTKÅTA AVSEDD för sex-åttapersoner är dessutom en ypper-lig plats med hög mysfaktor attsamlas runt en eld efter tillexempel ett arbetspass.

Vad som skiljer en tältkåtafrån ett traditionellt tält ärfrämst utrymmet, ventilationen

och möjligheten att elda för attfå värme och torka kläder. Denupplevs oftast som ett mindrehus i jämförelse med ett tält.Här kan flera personer både kläpå och av sig samtidigt. Detryms även extrasängar.

MAN KAN ELDA DIREKT på en häll,men det finns även kaminer medanpassade kaminrör som till -behör. Lövträ som björk sominte sotar så mycket torde varaden bästa veden.

Det finns många fabrikat i olika prisklasser att välja mellan.En variant för sex till åtta perso-ner kan kosta från cirka 5 000kronor och upp till 18 000 kro-nor beroende på utförande ochmärke. Tänk på att vikten avslö-jar materialets kvalitet. De lät-

taste och mest prisbilliga kåtor-na bör av den anledningen intedirekt jämföras med de tyngre.

Om man köper en storlekstörre än vad man tror sig be -höva ökar bekvämligheten ochanvändbarheten väsentligt tillen låg extrakostnad.

TÄLTKÅTAN PÅ BILDEN kommer frånsvenska Tentipi. Den är avseddför sju personer och även fyrapersoner med packning harrejäla utrymmen att disponera.Den känns välbyggd och stabiläven i stark vind och går snabbtatt ställa upp. Ventilationen ärföredömlig och lätt att justeraefter vindriktning. Det är en storfördel när man eldar eller närkläder ska torkas.

Text & foto: MATTS BILDSTRÖM

I stället för rastkoja?

.vimek.sewwww

CYTRRYVT AAVTE. LIKCYTRRYNT IRROTS

.KC

Tältkåtan på bilden kommer frånTentipi och kostar från drygt 16 000kronor och uppåt.

61PROCENT

Mer än hälften av kvistarnafinns på ena sidan av ett träd. I alla fall när det gäller tysk tall.

Ny mätning var värd miljonerVIRKESFÖRRÅD Nya mätningarfrån luften ändrade dramatiskt värdet på familjeföretaget PerssonInvests skogar i Jämtland. Virkes -förrådet skrevs upp med 20 procentoch värdet ökade med 300 miljonerkronor, skriver Dagens industri.

Kartor minskarkörskadorPLANERING Skogsstyrelsens nyamarkfuktighetskartor är bra hjälp-medel för att undvika körskador. Detvisar intervjuer gjorda av Skogforsk.Att planera avverkningarna i förvägär i princip avgörande för arbetetsresultat, konstaterar de intervjuadeentreprenörerna och maskinförarna.De menade att markfuktighets -kartan är till stor hjälp för attbeställarnas tjänstemän ska kunnaöverlämna ett bra kartunderlag tillmaskinlaget.


http://www.vimek.se

John Deeres kranspetsstyrning, IBC, var en stor sensation vid lanseringen under Elmia Wood 2013. Ett tekniskt genombrott för bekvämare och effektivare kranarbete i skotaren.

Med nya TimberMatic 1.24 uppdateras IBC till nästa nivå. Nu anpassas även

är också uppgraderade på lyft, vipp och utskjut.

IBC – genialt sedan tidigare. Ännu bättre nu!

Nu lyfter vi IBC till nästa nivå!

JohnDeere.se/forestry


http://www.JohnDeere.se/forestry

Efter Friggebod och Attefallshus önskar sig kanskebostadsminister Peter Eriksson (MP) ett eget hus.

CITATET ”För att gynna ett industriellt bygg andei trä vill jag se ett typ -godkännande av ett hussom kan placeras ut i hela Sverige.”

12 SKOGEN

TRÄ & TEKNIK 2016

TRÄBYGG Ett modulssystem förhus upp till tolv våningar ska sät-ta fart på byggandet i trä, hoppasStora Enso som visade systemetpå mässan Trä & teknik.

Att det ska bli lika lätt att bygga i trä som med Lego är kanske ennågot förenklad bild från StoraEnsos marknads förings avdel -ning, men före taget gör sitt bästa för att standardisera trä-byggnad. Systemet utgörs avkomponenter som stommar, balkar, väggelement med mera i olika utföranden, längder ochtjocklekar och det har redanlanserats internationellt.

YTTERLIGARE ETT LED är planernapå att starta produktion av kors-limmat massivträ (cross lamina-ted timber, clt) även i Sverige, ianslutning till sågverket på Gruvön i Grums. Beslut ska fattas innan året är slut, berättarJörgen Hermansson som är chefför byggkomponenter och bygg-system på Stora Enso.

– Vi har redan två anläggning-ar för clt – men inte i Sverige därdet finns en önskan att byggamer i trä. Men att få igång efter-frågan och hela ekosystemet, detär väl där skon klämmer. Vi trordock på Skandinavien sommarknad och levererar tillexempel till Norge som byggervärldens största clt-projekt hittills, säger han.

MED EKOSYSTEM menarhan det ekonomiskahjul som måste rullarunt för att investe-ringen på omkring300 miljoner kronorska löna sig. Båderåvaran till och av -sättningen för 75 000kubikmeter clt-pro-dukter måste finnas i hyfsad geo-grafisk närhet av Grums för attanläggningen ska löna sig.

Att tränationen Sverige interedan har någon produktion avkorslimmat trä beror enligt Jör-gen Hermansson på två saker.

– Dels har det inte varit till-låtet att bygga flervåningshus iträ, men nu är det en växandemarknad. Dels räcker det intemed leverantörer av råvara, detmåste även finnas en kunskaps-bas. Arkitekter och byggare kanstål och betong utantill, men nu

erbjuder vi en guide för trä -byggande, riktlinjer för dimen-sionering, spann, våningsplan,stöd för hela vägen från designtill underhåll.

Jörgen Hermansson villnaturligtvis se en ökad marknadför trä och säger sig inte kännanågon konkurrens från andraträfabrikanter.

– Det finns plats för allaträfabrikanter – konkur-

rensen utgörs av andramaterial.

NÄR MAN NU TALAR omökat trähusbyggande

är det inte direkt miljö-er som de gamlastadskärnorna i Eksjöeller Hjo man serframför sig. Inte hel-

ler är det småhusfabrikanternasom Stora Enso talar om. Derasproduktion är ju redan i höggrad trähus. Nej, det är stommarav trä i flervåningshus som ärmålet och för en sådan utveck-ling talar bland annat klimat -aspekterna och en god råvaru -tillgång. Bland globala trendersom stöder ett ökat träbyggandepekar Stora Enso också påväxande befolkning, digitali -sering och miljömedvetenhet.

Ett hinder kan alltså varabyggbranschens väl inarbetade

stål- och betongrutiner. Kors-limmat trä tillsammans medfanerlaminatträ (laminatedveneer lumber, lvl) och limträska ge kunderna möjlighet atttänka om, och Stora Ensos bygg-system vill ge de tekniska förut-sättningarna för industrielltbyggande i trä.

Moduler ska göra trähus byg g andetenklare, hoppas Stora Enso.

Stora Enso: Trähus blir lätt s

NY TEKNIK En modern träsnidare är förståshelt digital, som den lilla maskin för runt50 000 kronor som Simon Johansson frånIndukta visade på Trä & teknik-mässan.

– Man kan göra till exempel skyltar, köks -luckor, kajakpaddlar eller helt egenprofileradelistverk, säger Simon och berättar om en kundsom fräste legobitar av trä och kombinerademed träjärnvägen.

Just denna maskin arbetar med 120 milli-meters programmerbar höjd. Underlaget kanvara ett foto eller en avancerad ritning. Styr-program ingår men cad-/cam-programmettillkommer. USB

Även träsnidaren blir digital

Stora Enso tror på ökatträbyggande i Skandinavien,säger Jörgen Håkansson.

TRÄ & TEKNIKVad? Mässa för träindustrin – enligtarrangören en ”mötesplats för alla sompå något sätt arbetar med trä”.När? 6-9 september.Var? Svenska mässan i Göteborg.Nästa gång? 4-7 september 2018.


SKOGEN 13

TRÄ & TEKNIK 2016

AUKTION Claes-Göran Marinderoch hans dotter Moa står i trafik -bruset vid Korsvägen i Göteborg ochbjuder ut en ekskiva till försäljningpå en virkesauktion.

– Den kommer från en stormfälldek som började växa omkring 1790.Gudrun fick den på knä, men sedanlade den sig ner och gav upp understormen Per. Skivan är urfräst påbaksidan för att inte vara så tung.Man ska klara av att flytta den.

Varför auktion?– Det är vanligt på kontinenten

och USA, men i Sverige är det ganska ovanligt med virkesauktio-ner. Småsågarnas riksförbund harordnat den här i samband medmässan Trä & teknik och det är kulatt se att det ger uppmärksamhet.

Vad tror du slutbudet blir?– Det kan ligga på vad som helst

mellan 500 och 25 000 kronor …Men vi har fler skivor hemma avsamma ek.

Priset hamnar dock klart när -mare den lägre summan. En kundfrån Löten i Norge köpte den för2 000 kronor, visar det sig när SKOGEN söker upp Claes-Göranefter auktionen.

– Det är förstås för billigt! De ärförtjusta i trä i Norge, många harhytter (fritidsstugor) och där skadet gärna vara rustikt inrett i trä.Men en kille sa att han hade kundersom vill ha specialsortiment, så nu

ska jag in på mässan till hans monter och se vad det kan ge.

Text & foto: ULLA SUNDIN BECK

Ett annat problem är skogs -näringens transportkostnader.

– Som koncern behöver vi enfullt lastad lastbil varje minut,dygnet runt, för att förse våra oli-ka enheter med råvara. Vi försö-ker finna effektiva, hållbara lös-ningar, men skulle gärna se litesupport där, säger Jörgen Her-

mansson med adress till bostads -minister Peter Eriksson (MP).

– Nu ska vi göra vårt jobb såatt det blir enklare att välja trä. I början av november kommernästa nyhet från Stora Enso om byggsystem, lovar JörgenHermansson.

ULLA SUNDIN BECK

NY TEKNIK Alla sågverksägares drömhar blivit verklighet: CT Log är en dator-tomograf eller röntgenapparat somskannar stockat och fastställer såvälderas inre kvalitet som yttre mått. Där-med kan man utnyttja stocken mereffektivt, exempelvis genom att roterastocken innan den sågas. Enligt en av

upphovsmännen, Federico Guiciand-rea, får man ut åtta procent större vär-de av stocken efter genomlysning sombland annat visar kvistar, röta och den-sitet. Hittills finns fem CT Log i drift i

världen, varav två i Europa. FedericoGuiciandrea har fått Marcus Wallen-bergs-priset tillsammans med mate-matikern Alexander Katsevich förutvecklandet av tekniken. USB

Skivad ek under klubba

Claes-Göran och Moa Marindersäljer en rejäl ekskiva till högst -bjudande. Eken var redan runt två-hundra år när Moa föddes.

t som Lego

0,8PROCENT

Så liten är sannolikheten att jobbet som skogsmästare tas

över av en dator inom tjugo år.För skogsbrukare är siffran åttio

procen, enligt Stiftelsen för strategisk forskning.

Federicoröntgarstock


14 SKOGEN

TEMA / VIRKES -AFFÄREN

NÄTT NETTO FRÅN GRANDIOS

GRANDISAbies grandis växer fort och ger

bra betalt. Kustgranarna på Trolleholmsgods gav ett slutavverkningsnetto på

över en halv miljon kronor per hektar. Med höggallring blir det

ännu bättre, tror förvaltaren.Text & Foto: KARIN BERNLE


SKOGEN 15


16 SKOGEN


Entreprenören Br Nilsson Dagstorpavverkar det 56-åriga grandisbestån-det. Om träden fått bli större hademan tvingats avverka manuellt tillmycket högre kostnad.


SKOGEN 17

en skånska dim-man ligger tung och mörk.

Det hörs ett brak och marken skakar. Är det trollen påTrolleholm som rumlar runt i skogen? Nej, det är godsetsfyrtio meter höga kustgranar som slutavverkas.

Stammarna är så grova att det är i sista minuten förmaskinavverkning, många är över femtio centimeter i diameter.

Förvaltaren Esben Möller Madsen visar oss runt ochberättar.

– Beståndets löpande avkastning var 3,5 procent. Detär bättre än dagens finansmarknad. Men eftersom en delträd föll under hösten beslöt vi att avverka innan flerstormar kom, säger han.

DEN SNABBVÄXANDE KUSTGRANEN, Abies grandis, härstammarfrån Nordamerika. Den odlas en del i Danmark, men ärovanlig i Sverige. En av få lokaler är försöksytan på Trolleholm som är 56 år gammal och 1,4 hektar stor – och smått berömd. Den har visats upp på mångaexkursioner under årens lopp.

Vid avverkningen var tillväxten fortfarande hög, cirka 48 kubikmeter per hektar och år. Det avverkadebeståndets genomsnittliga tillväxt var 28,9 kubikmeterper hektar och år och slutavverkningsvolymen 1 394kubikmeter per hektar.

Esben Möller Madsen redovisar fler siffror som pekarpå en riktigt god affär. Avverkningskostnaden blev

61 548 kronor (51 kronor per kubik fub). Timmerutbytetblev 74 procent och täckningsbidraget på hela bestånd-ets volym var i genomsnitt 438 kronor per kubik fub.Tack vare låggallring som gav en stor volym blir nettothela 531 000 kronor per hektar.

Virket från avverkningen på Trolleholm går på export.– Kustgran säljs ännu bara som pallvirke eller massa

här. Årsringarna är för stora för att den ska duga till kon-struktionsvirke. Det kan vara besvärligt att hitta köparetill udda trädslag här, men på kontinenten finns sågverksom gärna köper grandis, säger Esben Möller Madsen.

EXPORTEN SKÖTS AV DSH Wood, Dansk skovforenings handelsbolag. Anton Hvolris är ansvarig inköpare i södra Sverige.

– Vi har två köpare på partiet. En del går till Indienför att bli plywood och resten till Kina som timmer. Allastockar har mittdiameter över 28 centimeter. De är ap -terade i samma längd som containrarna de lastas i direktvid bilväg i skogen, 11,8 respektive 5,6 meter. Contain -rarna går sedan från Helsingborgs hamn till Asien.

Det avverkade beståndet låggallrades för länge sedan,vilket ökade dimensionsutvecklingen men försämradevirkeskvaliteten. Brösthöjdsdiametern var 53 centimeterpå bark och årsringarna stora. Sedan trettio år tillbakaväljer man i stället att höggallra grandisbestånden systematiskt och Esben Möller Madsen hoppas på ännuhögre pris för kommande avverkningar.

D ”DET KANVARABESVÄRLIGTATT HITTAKÖPARE TILLUDDA TRÄD-SLAG HÄR.”


18 SKOGEN


– Vi tror att virkeskvaliteten på kommande slutav-verkningsvolymer ska bli bättre än på det vi avverkat nu.Höggallringen är genialisk. Snabbväxarna försvinneroch träden som sparas får smalare årsringar och leverupp till standard för vanligt gransågtimmer. Förhopp-ningsvis blir virket mer attraktivt för europeiska sågverkoch ger högre kubikmeterpris. Dessutom ökar gallrings-nettot avsevärt när drivningskostnaden blir lägre ochandelen pallvirke ökar. Vi ser det också som en fördel attkunna sälja timret på en marknaden närmare hemma,säger Esben.

ESBEN MÖLLER MADSEN anser att kustgranen är lika storm-känslig som vanlig gran. De träd på Trolleholm somblåste ner stod på fuktig mark och om det är luckor ibeståndet faller resten lätt, i synnerhet om marken ärdåligt dränerad.

ESBEN REKOMMENDERAR HÖGGALLRINGVid höggallring gallras de grövsta trä-den bort och ger de medelstora möjlig-het att utvecklas. De träd som blir kvarhar smalare årsringar och finare kvist.Trots att dimensionen blir mindre gerdet bättre betalt, tack vare den högavirkeskvaliteten.

Ett trädslag som kustgran, vars till-växt är mer än det dubbla av granens,

lämpar sig väl för höggallring.En viktig förutsättning för att höggallra är att träden har

bra reaktionsförmåga. Metoden bör bara tillämpas enligt följande kriterier:1. Bara i ungdomen.2. Bara på höga boniteter.3. Virkesuttagen i de enskilda ingreppen bör vara relativt små,inte större än 40 kubik fub per hektar.

Metoden är dessutom billigare. Kostnaden per kubikmeterblir mindre om man gallrar ut de grova träden i stället för deklena. Normalt ger gallringsvirket mer än bara massaved ochgallringnettot kan vid höggallring bli avsevärt högre än vidlåggallring.

BESTÅNDET: VOLYMENMätningar har gjorts löpande på en provyta sedan 1976.Höjd 36,7 mDiameter, brösthöjd 52,6 cm pbStamantal 403 träd/haVolym 1 453 m3sk/haLöpande tillväxt 47,5 m3sk/ha/årTillväxt, snitt 28,9 m3sk/ha/år

BESTÅNDET: EKONOMINLöpande intäkter och kostnader, uppräknade med kpi.Markvärde (2% kalkylvärde) 241 000 kr/haKassaöverskott, snitt 9 513 kr/ha/årAck gallringsnetto 31 214 kr/haSlutavverkningsnetto 531 507 kr/haSkogsvårdskostnader 1956-1971* 29 000 kr/ha*) Uppskattning AVVERKNINGEN: VOLYMENTimmer 901 Pallkubb 185 Massaved 101 Energived 26 totalt 1 213 (m3 fub)

AVVERKNINGEN: INTÄKTENIntäkt 593 020 Kostnader -61 513 netto 531 507 (kr/ha)

Det samnordiska forskningsprojektet om skog ochenergi, Enerwood, ser kustgranen som ett framtidsträd-slag. Det är snabbväxande och kan förutom timmer gestora mängder bioenergi.

Trolleholm har utökat sina arealer med trädslaget desenaste åren och tänker fortsätta med det. Det rimmarinte med certifieringarnas krav, men det spelar mindreroll, tycker Esben Möller Madsen.

– Vi har lämnat både PEFC och FSC. Certifieringensmiljönytta är obefintlig. De blickar båda bakåt och fång-ar inte alls den utveckling som är på gång. De är dess -utom väldigt byråkratiska. Certifiering är en innehålls-lös symbolhandling, säger han. n

”VI HAR LÄMNAT BÅDE PEFC OCH FSC. CERTIFIERINGENS MILJÖNYTTA ÄR OBEFINTLIG. DE BLICKAR BÅDA BAKÅT OCH FÅNGAR INTE ALLS DEN UTVECKLINGSOM ÄR PÅ GÅNG.”

En dansk timmerbil med kraftig kranlastar stockarna direkt i containrar somsedan skeppas vidare till Asien.


LOGGA IN

I DIN SKOG

Vill du ha mer kunskap om din skog och få en bättre planering av ditt skogsbruk?

Mina sidor är Skogsstyrelsens avgiftsfria e-tjänst för dig som är skogsägare

Du loggar in enkelt och säkert med mobilt bank-id eller annan e-legitimation.

www.skogsstyrelsen.se/minasidor

På Skogsstyrelsens Mina sidor kan du bland annat

• se kartor och fl ygbilder över din skog • rita in och planera åtgärder• skicka in avverkningsanmälan• se virkesvolym och markfuktighet


http://www.skogsstyrelsen.se/minasidor


20 SKOGEN


SKOGEN 21

Den slutliga intäkten från en avverkning är så gott som alltid något helt annat än pris-listan – och något som säljare och köpare sällan talar högt om. Olika påslag till-kommer och här tipsar vi om vad skogs-ägare kan göra för att få bra nettopriser.

SÅ KAN SLIPAD SÄLJARE MAXA PRISETTexter: STEFAN HÄLLBERG

Foto: Björn Svensson/SKOGENbild


22 SKOGEN

IRKESMARKNADEN ÄR komplexoch det är svårt att veta vilka

priser som gäller. Många faktorer påverkar den slutliga

nettointäkten vid en virkesförsälj-ning. Prisnivån spelar roll, men viktigt är också att rättbestånd avverkas i rätt tid.

För den enskilde skogsägaren kan det handla om storapengar. Timret är ofta ryggraden i hennes eller hansekonomi. Det kan därför vara värt att sätta sig in i hurmarknaden fungerar. Då ökar chansen att få bra priserför virket.

– Jag efterlyser mer affärsmannaskap hos skogsägar-na. Företagandet behöver bli mer proffsigt, säger BörjeGunnarsson som är skogsförvaltare på Hushållnings -

sällskapet Kalmar, Kronoberg och Blekinge. Om skogsägarna är för passiva är det köparna som blir

vinnarna i affärer, säger han.

– JAG HAR ALLTID FÖLJT DEVISEN att skogsbruk är nära knutettill pengar. Många skogsägare har bara möjlighet attskörda någon eller några gånger under sin tid som ägare.Därför behöver man bli bättre på att ta fram tillräckligtbra underlag på det som ska säljas. Det kan handla omaffärer på kanske 150 000 till 200 000 kronor per hektaroch då kan man inte komma till köparen med bristfälligtunderlag.

Enligt Börje Gunnarsson har säljaren mycket att vinnapå att visa köparen någon form av beskrivning av skogen– medeldiameter, trädslagsfördelning med mera. Det är

Börje Gunnarsson


V


SKOGEN 23

Relationen med virkesköparen är också viktig. Här är några sakeratt tänka på.KÄNN KÖPAREN Bygg förtroende och en bra relation, men kollaupp inköparen. Fråga dig vilka åtgärder motparten vinner på och vilka intressen hon eller han har. Kom ihåg att köparens uppgift äratt jaga mycket virke och köpa billigt.VAR TYDLIG Klargör dina förväntningar på köparen och dina önske-mål, till exempel när du behöver sälja virke och när du kan avvakta.BE OM RÅD Det kan löna sig att ta hjälp av bra rådgivare, gärnaoberoende. Goda råd kan visa sig vara guld värda i den snåriga virkesdjungeln.UPPHANDLA Konkurrensutsätt gärna försäljning av skog på rot för att se vad köparna är beredda att betala. Begär in offerter, jämför buden och begär hjälp om de är svåra att tolka.INFORMERA Ta fram underlag och utförlig beskrivning på det virkedu vill sälja. Bristfälliga underlag ger sämre priser.TÄNK PÅ NETTOT Låt dig inte imponeras av att någon erbjuderhöga bruttopriser. Det viktigaste är nettot, det vill säga hur mycketsom till slut hamnar i skogsägarens plånbok.

Här är tips på åtgärder som ger bra nettointäkter vid virkes -försäljning.TÄNK LÅNGSIKTIGT Sköt skogen aktivt i linje med den målsätt-ning du har med fastigheten. Skogens utseende och vitalitet avgörnär den ska avverkas. Om exempelvis några bestånd har storm -skador är de högprioriterade att avverka.PLANERA Var noga med framförhållning av de åtgärder som skagöras på fastigheten. Om gallring och röjning görs i rätt tid ger detgoda möjligheter att maximera intäkterna när skogen ska avverkas.SKÖT VÄGARNA Se till att du har ett bra skogsvägnät. Underhållvägar och vändplaner regelbundet. Bra körbarhet gör det lättareatt komma in på markerna och underlättar även vid pålastning.

Kostnader för skotning och transportblir lägre, vilket ger bättre nettopris.UNDERRÖJ KRAFTIGT Ta bort allt underåtta centimeters brösthöjdsdiameter.Det ser bra ut och ger bättre betalt närdet är dags för avverkning.HÅLL KOLL PÅ SKATT Se till att hakontroll på din skattesituation när dufunderar på att avverka och sälja virke.Intäkterna kan exempelvis behöva spridas ut över flera år. Samordna alltidskatteläget och virkesförsäljningen, dehänger ihop.

KÄNN DIN KÖPARE

också viktigt att kunna presentera vad som kan bli tim-mer och massaved.

– Om inte säljaren ger bra information om vad haneller hon har att erbjuda kan inköparen vilja göra uppaffären enligt prislistan och då blir det sällan någon bradeal för säljaren.

BÅDA PARTER HAR DESSUTOM ett gemensamt intresse av attnyttja trädet så optimalt som möjligt och tillfredsställaindustrins önskemål.

– Därför skulle markägare och virkesköpare behövasamarbeta bättre för att möta marknadens efterfråganvad gäller dimensioner och längder, säger Börje Gunnarsson.

Virkesmarknaden är en djungel att tränga in i med

SKÖT DIN FASTIGHET

”Se till attdu har ettbra skogs-vägnät.Underhållvägar ochvändplanerregelbun-det.”

Planera. God framförhållninghjälper till att maxi mera intäkter-na. Foto: Mattias Westerberg/SKOGENbild

Välskötta vägar påver-kar också priset. Foto:Tho-mas Adolfsén/SKOGENbild


24 SKOGEN

STRAX NORR OM SALA ligger Peter Karlins fas-tigheter på 375 hektar, varav 250 hektar

utgörs av produktionsskog,framför allt gran. Han köpteskogen för drygt tio årsedan i samband med atthan flyttade dit från Stockholm. Som pensionärjobbar han numera deltid

i skogsbruket och han har även ett stort jaktintresse.Hur ofta säljer du virke?

– Jag gör någon virkesaffär varje år, i sam-band med antingen gallringar eller avverk-ningar. Vanligtvis handlar det om leverans-rotposter, det vill säga köparen brukar avver-

ka och transportera ut allt från skogen. Efter-åt står jag för markberedning och plantering.Vad är det som avgör när du ska avverka?

– Jag följer den skogsbruksplan som harlagts upp tillsammans med skogsförvaltareLars Granberg på Skogssällskapet. Hur mycket som ska avverkas varierar år från åroch dessutom kan prisbilden påverka.

– Om priserna är låga kanske vi skjuterfram försäljningen tills priserna har blivitbättre. Jag är bara intresserad av nettot perkubikmeter, den som betalar det högsta nettot får köpa.Hur får man så bra priser som möjligt?

– Det finns givetvis många olika sätt, menen väg är att konkurrensutsätta köparna ochinte använda samma köpare år från år. Det ärdet många som gör i dag. För att maximeraintäkterna på lång sikt är det viktigt attregelbundet sköta gallringar och röjningar.Då får man vitala bestånd med ett högt tim-merutbyte och därmed även ett bra netto närdet är dags att avverka.

FÖR TVÅ ÅR SEDAN fick Björn Cedergrens familjpå Christinelunds gård söder om Kalmar

utmärkelsen Årets mjölk-bonde. I dag har familjensverksamhet 540 mjölkkor,680 hektar åker och 140hektar betesmark. Plus1 320 hektar skog som gerfinansiell stabilitet.

Vilken roll spelar skogen för er?– Det är roligt med ett så stort skogsinne-

hav och ett starkt ben att stå på. Jag och minförvaltare Börje Gunnarsson på Hushåll-ningssällskapet har samma syn på skogen. Vi är måna om att varje hektar ska skötasminutiöst. En välskött skog med utbyggd

Peter: Låt köparna konkurrera

Björn: För-troende germer betalt

varierande prislistor, tillägg och premier. Även sättet att värdera kvaliteter och dimensioner skiftar. Det kandärför löna sig att anlita en oberoende rådgivare somkan hjälpa till med analyser och erfarenhet.

Det säger Anders Josefsson som är skogsförvaltare vidSkogsegendomar i Väst.

– Skogsägaren är ibland lite småsnål när han inte tarhjälp i de här frågorna som kanvara ganska komplicerade. Om enskogsägare kan få bra assistansvid stora virkesförsäljningar ärkostnaden för en rådgivare kaffe-pengar i sammanhanget, sägerhan.

Anders Josefsson uppmanarockså virkessäljaren att vara vaksam och ställa kritiska frågor.

– Det gäller att inte vara blåögdoch bli för mycket kompis med virkesköparen, vars upp-gift är att köpa in billigt. Inköparen vill bygga upp ettförtroende så att han blir oumbärlig för skogsägaren ochkan övertyga om att han erbjuder det bästa priset. Deflesta inköpare är seriösa, men skogsägaren bör ändå alltid kolla upp motparten och konkurrensutsätta prisetgenom att jämföra med andra köpare, säger AndersJosefsson.

DEN SOM ANLITAR SKOGSRÅDGIVARE får ofta tipset att titta överskogsvägnätet. Det har större påverkan på virkesprisetän många tror. Det är viktigt med bra körbarhet så attdet är lätt att komma in på markerna och kunna lasta bil med släp i nära anslutning till avverkningen. Väg -förbättringen bör göras i god tid innan avverkningen så att skotaren slipper köra timmer och massaved långasträckor till upplag.


Anders Josefsson

Börje Gunnarsson på Hushållningssällskapet:– Många har gamla och dåliga vägar och det påverkar

priset negativt. Vägarna håller exempelvis inte alltidbreddmåttet i kurvorna och de behöver ofta förstärkasoch underhållsgrusas. Om vägstandarden inte är bra servirkesköparen svårigheter att få ut skogen och är då kanske inte intresserad av att köpa.

Anders Josefsson instämmer i att vägnätet kan ha storbetydelse för virkespriset.

– ATT INVESTERA I ETT rätt planerat skogsvägnät är ofta lönsamt. Försök hålla vägnätet i så bra skick som möjligt.Underhåll vägarna regelbundet och se till att vänd -

Att kunna tillhandahålla rätt timmersom möter köparens behov kan påverkapriset. Foto: Björn Svensson/SKOGENbild

”Det gälleratt inte varablåögd ochbli för myc-ket kompismed virkes-köparen.”


SKOGEN 25

HÅKAN HÄGGDINS FAMILJ driver ett gårdsmejeripå Häggby gård strax söder om Härnösand.Utöver ostar säljs kött, korv och annat när-producerat. Till gården hör även 236 hektar

produktiv skogsmark somfunnits i släktens ägo i 14generationer, sedan börjanav 1500-talet.Hur ofta avverkar ni?

– Som en del av försörj-ningen avverkar vi varje år.

Det handlar nästan uteslutande om granskog,vilket är en fördel vid en försäljning. Det ärenklare att sälja en enda produkt än flera olika trädsorter.

– Jag ser skogsbruket som en viktig bufferti företagandet och skogen har hjälpt till braekonomiskt genom åren.

Hur säljer du virket?– Vi gör det enkelt och håller inte på med

så mycket dribblande med premier ochbonusar. Jag säljer mitt leveransvirke tillSkogssällskapet som hjälper mig att sälja virket vidare. De betalar ett överenskommetpris per kubikmeter, minus avverknings-kostnader. Jag är nöjd med de priser jag fått,även om priserna har varit sämre här ett tagefter de stormar som varit. Har du funderat på att sköta virkesförsäljning-en själv?

– Det skulle vara krångligare och manskulle vara helt i händerna på köparna. Häruppe är de ju inte så många så det blir enslags kartellbildning, där de hjälps åt att hålla nere virkespriserna. Det är naturligtatt de agerar som de gör, men som skogs -ägare måste man vara medveten om attköparna sätter det egna intresset först. Enliten skogsägare kan inte veta allt och hängamed i svängarna, det är en klar fördel att tahjälp av någon när man ska sälja sitt virke.

infrastruktur är en bra investering och gergoda möjligheter att få bra betalt för virket.Ett utbyggt vägnät och ständigt underhållhjälper till att hålla kostnaderna nere.När brukar ni avverka?

– När skogen är mogen, rent praktiskt brukar det ske på vintern. Vi skotar och plan-terar på våren. När det är bra sug efter virkesäljer vi rotposter. Generellt sett tittar vi påvad vi kan sälja på bästa sätt, vilka köparesom passar för tillfället och tar det bud somger bäst nettointäkt. Om man är flexibel finnsgoda möjligheter att få upp priset. Jag haräven märkt att köpare är beredda att betalamer om de har förtroende för den de handlarmed. Har skatten någon betydelse för när ni avverkar?

– Nej, det påverkar inte. Jag ser inget pro-blem med att betala 26-27 procent i skattoch skatta fram ett eget kapital som kan varavärdefullt att ha. För det mesta går pengarnafrån virket till investeringar i gården, så attvår verksamhet kan fortsätta att expandera.

Håkan: Fördelatt ta hjälp

planerna går att använda. Kortare basvägar med brabärighet ökar tillgängligheten. Det ger lägre kostnaderför skotning och bättre betalt för virket.

När ska man då avverka för att få så bra pris som möjligt? Ja, den frågan finns många olika svar på. Varjeskogsägare måste titta på sina respektive bestånd ochäven sin skattesituation.

MAGNUS JUNTIKKA SOM ÄR virkeschef på Skogssällskapetsäger att det inte är självklart att det är rätt att skördabara för att virkespriserna är bra.

– Om en skogsägare ligger helt fel skattemässigt skahon eller han vänta, även om priserna är höga. Priset är

ofta underordnat. Det viktigaste är att rätt beståndavverkas och att skatten minimeras.

Att försöka pricka höga priser är inte bara svårt, det är inte särskilt fruktbart i ett långsiktigt skogsägande.

– Det gäller att ha en plan för sitt skogsägande ochveta vad man vill med skogen. Många gånger är detavgörande för hur fastigheten ska drivas och när manska avverka, säger Magnus Juntikka.

Generellt sett är ändå augusti till en bit in i oktober en bra period att sälja virke. Då brukar det finnas en osäkerhet i inköpsledet om hur mycket man behöverköpa inför säsongen, vilket driver upp priserna. Ofta ärdet lättare att få bonus då och premienivåerna kan varahögre under den här tiden.

EN SKOGSÄGARE FÅR I REGEL den största ekonomiska nyttanav sin skog om den avverkas på det sätt som skogen ikombination med det skogsekonomiska läget erbjuder.Det lönar sig att utföra gallrings- och slutavverkningarvid rätt tidpunkt, trots att man kanske inte har ett direkt

behov av pengar. Långsiktighet är därför rådet

även från Erik Petré som är vd påHäradsskog.

– Jag tycker att många skogs -ägare är för fixerade vid ersätt-ningen för en kubikmeter på enenskild avverkning. Målsättning-en är att skapa bra nettoresultatpå hela fastigheten. Om skogensköts bra och långsiktiga åtgärder

görs i tid ökar fastighetens värde och man får bättrebetalt för virket. Det gäller att jobba förebyggande medgod skötsel och att avverka rätt bestånd vid rätt tid-punkt, säger han. n

Erik Petré

– Om en skogsägare ligger helt fel skat-temässigt ska hon eller han vänta, även ompriserna är höga, säger Magnus Juntikka.

”Det vikti-gaste är atträtt beståndavverkas ochatt skattenminimeras.”


26 SKOGEN

Beståndets beskaffenhet, kvalitet och storlekpåverkar förstås slutpriset, men även yttreomständigheter som säsong och vägkvalitetspelar in, liksom mer svårgripbara faktorersom relationen mellan säljare och köpare.

Bonus, premier, tillägg och påslag ärolika namn på ungefär samma sak. Allaköpare, såväl skogsägarföreningar som pri-vata bolag och köpsågverk, praktiserar des-sa, men använder olika benämningar ochformerna för dem varierar.

Skogsägarföreningarna har fastställdaregler för vad som ska gälla. Principen likaför alla gäller. Ju större volym vid en ochsamma avverkning, desto bättre betalt.

Här går vi igenom de vanligaste begrep-pen och de faktorer som påverkar den extrabetalningen.

BONUS OCH PÅSLAG är begrepp som oftaanvänds i samband med förhandlingen mel-lan virkesköparen och skogsägaren. Dessaextra pengar utöver prislistan kan erbjudasav många skäl, till exempel för att bygga enbra relation, värva en kund långsiktigt ellerge bonus för en bra väg. Skälen kan varamånga för att betala en slant extra. Mångagånger handlar det om att visa god vilja frånköparens sida.

PREMIER är för det mesta ett annat ord församma sak som bonus och påslag. Alla köpa-re erbjuder tid till annan premier i olika for-mer. Storlekspremier finns för både timmeroch massa. Marknadspremier och säsongs-premier är de vanligaste.

Marknadspremier erbjuds antingen vidstort sug och högkonjunktur, men också dåköparen söker speciella sortiment.

Säsongspremier kan ta sig olika formeroch ha inslag av marknadsbehov, men ocksåför att få kontrakt skrivna med rätt att avver-ka då drivningsförhållandena är de bästa. Jubättre köparna blivit på att traktplanera,desto mer har behovet av säsongspremierminskat.

– Det spelar egentligen inte så stor roll närpå året vi skriver kontrakt, men självklartföredrar vi tidigt på säsongen för att få en godöverblick. Numera har vi bra information omavverkningstrakten, det vill säga på självaavdelningens naturförhållanden, vilket inne-bär att det går att avgöra när drivnings -förhållandena är sådana att avverkning passar. Detta väger vi samman med vårt be -hov, det vill säga marknadsläget, säger ConnyMossberg, fältköpschef på Moelven Skog.

Generellt har bolagens virkesköpare rela-tivt stor frihet att förhandla utifrån det upp-satta ramverket eller sin budget, men dis-kussioner mellan virkesköparen och hanseller hennes chef förekommer naturligtvisvid svåra gränsdragningar.

Vida Skog tillämpar regelmässigt premier.– Vi betalar för mervärden som volym,

tillgänglighet och kvalitet. Även tillfälligastimulanser finns, då vi har särskilda behov.Ofta annonserar vi om detta i media, sägerJörgen Henriksson som är vd på Vida Skog.

TILLÄGG är bestämda på förhand. Ett exempelär extra betalning för att kunna ändra apte-


PREMIER OCH PÅSLAG – SÅ FUNKAR DET

SKÖRDARMÄTNING I STÄLLETDet har blivit vanligare att basera betalningen påskördarmätning i stället för prislista plus bonu-sar och påslag. Då gäller det att förhandla framett volympris där allt ska vara inräknat. När skör-daren har mätt utgår betalning med allt inklude-rat och avdraget, alltså ett netto.

Bland andra Sveaskog använder skördarmättmot särskilda stamprislistor, men avverknings-kostnaden dras av som vanligt.

Det här är en smidig affärsform som sparadministration, men alla vill inte tillämpa den.Stora Enso säger nej och skogsägarföreningarnaär generellt inte särskilt pigga, även om SKOGENerfar att Södra arbetar med ett antal objekt därman prövar denna modell.

ringen efter kontraktsskrivningen (apte-ringstillägg). De flesta bolag har inkluderatdet i listpriset, medan Södra har gjort detsynligt. Åtta kronor utgår utöver listpriset.

Ett annat tillägg är för certifiering enligtPFC, PEFC eler FSC. Certifieringstilläggenkan variera en aning i kronor per fub mellanköparna.

EFTERLIKVID har tidigare praktiserats avskogs ägarföreningar. Det kan beskrivas somen årlig återbäring baserad på hela förening-ens resultat. Södra är nu den enda skogs -ägarförening som har kvar den, men nu kallas det vinstdelning.

Mellanskog hade något liknande som kal-lades avräkningspris som kunde falla ut omförhandlingarna med sågverken gick bra.Det föll dock inte väl ut hos skogsägarnasom inte litade på att det skulle bli någonefterlikvid.

Södras efterlikvid har under senare årlegat mellan tre och åtta procent, men 2015nådde den tio procent. Prislistans priser äralltså i realiteten högre, men ett riktigt dåligtår kan efterlikviden bli noll.

LARS ÅKERMAN

Prislistorna är bara början. Olika tillägg läggs så gottsom alltid ovanpå virkesköparnas grundpriser, men for-merna och namnen varierar.


GÖR BÄTTRE VIRKESAFFÄRER!Boken Sälja virke hjälper dig att lyckas bättre med dina virkes-affärer! Bli en bättre förhandlare, välj rätt affärsform, lär dig mer om hur virkesmarknaden funge-rar och inte minst vägen till bättre lönsamhet.

Virkesmarknaden har många ruti-nerade köpare - och många ovana säljare. Därför har vi skrivit den här boken. En fungerande marknad kräver affärer mellan jämbördiga parter. Det stimulerar också till ett mer aktivt skogsbruk.

Namn ................................................................................................................................ Företag .............................................................................................................................

Adress .............................................................................................................................. Postnr och ortnamn ....................................................................................................... Telefonnr .................................................. E-post ..........................................................

Sälja virke kan också beställas på www.skogen.se. Ange köpkod ”SV1609” i kassan. Ordinarie pris 290 kr inkl frakt. Erbjudandet gäller t.o.m 2016-12-01 och enbart inom Sverige.

Ja tack, jag beställer boken ”Sälja virke” till specialpriset 230 kr inkl. frakt.

Frankeras ej.

SKOGEN bjuder på

portot!

Svarspost190 164 400 110 01 Stockholm

Kam

panj

: SV

1609

Ditt specialpris: 230 kr inkl. frakt



• Denna jämförprislista återspeglar priset per kubikmeter när ett normal -bestånd avverkas. Timrets längd, kvalitet, diameter och andel massavedvägs ihop.• Priserna avser avverkningsuppdrag. Avverkningskostnader tillkommer. • Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat. • Underlaget till priserna är köparnas prislistor och VMF Qberas stambankför Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder, vilket innebär att visade priser är något för höga i norr och för låga i söder. • Massaved anges exklusive transport avdrag. Norr om E18 tillämpas trans-portavdrag om inte annat anges.• Läs mer om hur jämförpriserna fungerar på skogen.se/jamforpriser.

FOTNOTER1) Transportavdrag på timmer.2) VVDS = Västra Värmlands och Dals skogs ägare förening. Ej transportavdrag. 3) Ej transportavdrag.

Svenskar i 20- till 25-årsåldern kan intebeskriva vad en skog

är och vet lite om desskoppling till klimat och träbaseradeprodukter, enligt Svensk skogskom-munikation.

Barrvirkesprisernapekar uppåt runt omi världen under de

första sex månadernaav 2016 tack vare ökad efterfråganoch svagare dollar, enligt WoodResource Quarterly.

VIRKESMARKNADEN

LARS Å[email protected]

KRONFALL LYFT FÖR EXPORT. En vanlig rubrik på sistone, menendast delvis sann. Sedan maj har pundet försvagats med cirkatolv procent mot kronan och britterna har klart mindre pengaratt köpa reglar, bräder och plank av Sverige för. Storbritannienär Sveriges i särklass största exportland för sågade trävaror, såför skogssektorn är situationen alltså inte lika ljus som förövrig exportindustri när kronan faller gentemot euron.

Handelsavtal är i regel långsiktiga, vilket betyder att eneventuell nedgång inte syns ännu, men hoppet om stigandetimmerpriser försvagas.

FÖR PAPPERSINDUSTRIN ÄR situationen ljusare. Sjuttio procent avexporten går till EU-länder och kronan har även försvagatsmot dollarn. Dessutom slår inte en framgångsrik export ige-nom för skogsägaren tillnärmelsevis i samma höga grad somför sågade trävaror. Värdekedjan är lång mellan massaved ochblöjor och förpackningspapper.

Den här motsägelsefulla bilden av svensk export avspeglarsig också i SKOGENs jämförelsepriser. Köparna har inte pre-senterat en enda ny prislista sedan förra månaden.

Den enda ändringen i tabellerna till höger är att de fin -ländska priserna har stigit, men det beror på den försvagadesvenska kronan. De ska dessutom bara ses som en jämförelsemed vad finländska skogsägare får i betalt i förhållande till de svenska. Sveriges export av trärelaterade produkter till Finland är som bekant obefintlig.

LÅG MIG AVSLUTA MED två händelser från våren som trots allt föderlite optimism. Först värmeverket i Värtan: En miljon ton skogs-bränslen per år kommer det att behöva. Det är mycket merskogsråvara än de flesta svenska sågverk förbrukar och i sam-ma storlek som några av landets massa- och pappersbruk.

– Så vitt vi vet finns det ingen liknande anläggning mitt i en miljonstad. Vi hoppas och tror att Värtaverket bli en före-gångare för en ny typ av energi- och logistikkoncept, sa PerYtterberg på Fortum Värme vid invigningen.

Den andra är utbyggnaden av Södra Cells bruk i Värö sominnebär att det nu blir ett av världensstörsta barrmassabruk. Produktionenökar från dagens 425 000 ton massaper år till till 700 000 ton. Bruket bliräven ett av världens modernaste ochmest energieffektiva.

Värö och Värtan ljusen i mörkret

FÖRKLARINGAR TILL LISTAN

TIMMER, NORMALBESTÅND TALL GRAN

Billerud Korsnäs Norrbotten inland1 437 314Billerud Korsnäs Norrbotten kust1 440 350Norra skogsägarna Norrbotten kust 418 329SCA Norrbotten kust 442 315SCA Norrbotten inland 427 304Sveaskog Norrbotten 449 357Holmen Västerbotten, Västernorrland, N Jämtland 418 377Norra skogsägarna N Västerbotten 421 339SCA Västerbotten kust 444 343SCA Västerbotten inland 427 326Sveaskog Västerbotten kust 449 364Nätraälven Ångermanland 421 402Norra skogsägarna Ångermanland 397 351Norrskog S Lappland, Jämtland, Ångermanland, Medelpad 401 349SCA Västernorrland, Jämtland 422 351Rundvirke skog Jämtland, Medelpad, Ångermanland 422 361Stora Enso Jämtland, Härjedalen, Hälsingland 378 322Holmen Hälsingland, Härjedalen, Medelpad, S Jämtland 396 328Billerud Korsnäs Hälsingland 394 356Mellanskog Hälsingland, Härjedalen 411 339Sveaskog Hälsingland, Härjedalen 382 321

Rundvirke skog Hälsingland, Härjedalen, Gästrikland, Dalarna, Uppland, Västmanland 394 330

Holmen Dalarna, Gästrikland 402 329Mellanskog Dalarna 412 332Stora Enso Dalarna, Gästrikland 370 320Billerud Korsnäs Dalarna 373 337Billerud Korsnäs Gästrikland 384 347Sveaskog Dalarna, Gästrikland 395 330Mellanskog Gästrikland 409 334VVDS Värmland2 395 363Stora Enso N Värmland, N Örebro 351 337Mellanskog N Värmland 390 341Mellanskog Västmanland, Uppland, N Stockholm, N Örebro 387 344Sveaskog Västmanland, Uppland, N Värmland 356 337Stora Enso Uppsala, Stockholm, Västmanland 368 333Holmen Uppland 380 342

JÄMFÖRPRISER 11 oktober 2016

28 SKOGEN


92,4… miljoner skogskubik. Det ärSkogsstyrelsens prognos för

bruttoavverkningen i Sverige i år och det är i stort sett lika

mycket som i fjol.

POLITIK Ett lagförslag från EU-kom-missionen om utsläpp och lagring avkoldioxid kan i praktiken innebära attEU får rätt att besluta om medlems-ländernas avverkningsnivåer. Detbefarar Skogsindustrierna som är kri-tiska till förslaget i ett remissvar, skri-ver Dagens Industri.

Positivt i förslaget är ändå att deterkänner skogens klimatnytta somkollager, anser branschorganisationen.

EU kan styraavverkningen

TRANSPORTER När regeringen pre-senterade sin infrastrukturpropositionuttryckte både LRF och Naturskydds-föreningen kritik mot planerna på höghastighetståg. En sådan satsningriskerar att ta resurser från andra, merangelägna behov, anser båda orga -nisationerna. Båda nämner framförallt underhåll, men också utveckling av den befintliga infrastrukturen, inteminst järnvägen.

Underhåll ja,snabbtåg nej

Holmen N Örebro, Västmanland 380 347Billerud Korsnäs N Örebro, Västmanland 380 347Billerud Korsnäs Uppland, Stockholm 396 343Mellanskog S Örebro, Södermanland, S Stockholm 403 369Forimp S Värmland 436 381Stora Enso S Värmland 354 345Sveaskog Närke, S Värmland, Södermland 390 354Mellanskog S Värmland 397 361Stora Enso Södermland 395 374Holmen Södermland, S Örebro, S Stockholm 381 382Billerud Korsnäs S Örebro, Södermland 383 369VVDS Dalsland2 452 411Stora Enso Västra Götaland 389 421Sveaskog Skaraborg 419 414Holmen Östergötland 432 354Holmen Småland 431 452Södra Region öst 458 449Södra Region väst 399 447Mellanskog Gotland4 381 335Finland södra v 40 (1€=9,65 kr) 627 577

MASSAVED BARR GRAN BJÖRKBillerud Korsnäs Norrbotten 250 – 290Holmen Norrbotten/Västerbotten 280 – 290

Norra skogsägarna Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland 275 – 275

SCA Norrbotten, Västerbotten 250 – 275Sveaskog Norrbotten, Västerbotten 275 – 300Nätraälven Ångermanland 300 - 300Holmen Västernorrland, N Jämtland 280 280 290Norrskog Västernorrland 250 250 265SCA Västernorrland 250 262 275Rundvirke skog Jämtland, Medelpad, Ångermanland 250 262 275Holmen Härjedalen, S Jämtland 230 245 270

Holmen Dalarna, Gästrikland, Hälsingland 230 245 270Stora Enso Hälsingland, Härjedalen 230 245 265Sveaskog Hälsingland, Härjedalen 230 245 265Mellanskog Hälsingland 250 265 270Mellanskog Härjedalen 230 245 270

Rundvirke skog Hälsingland, Härjedalen, Gästrikland, Dalarna, Uppland, Västmanland 230 245 265

Mellanskog Dalarna, Gästrikland 230 245 270Stora Enso Dalarna, Gästrikland 230 245 265Sveaskog Dalarna, Gästrikland 230 245 265Billerud Korsnäs Dalarna, Gästrikland, Värmland 230 245 265Holmen Uppland 230 245 270

Holmen Södermland, Västmanland1, Örebro1, Stockholm S 230 245 270Mellanskog Mälardalen, Västmanland, Uppland 230 245 275

Stora Enso Mälardalen1 230 245 270Billerud Korsnäs Mälardalen, Örebro1 230 245 270Sveaskog Västmanland, Uppland, Södermland 230 245 270

VVDS Värmland2 230 245 270Mellanskog Värmland 230 245 270Stora Enso Värmland 230 245 265Sveaskog Örebro 230 245 270Sveaskog Värmland 230 245 265

Forimp Värmland3 230 245 270Stora Enso Värmland, Örebro 230 245 270Mellanskog Örebro 230 245 275Stora Enso Bohuslän, Dalsland 250 265 290VVDS Dalsland 280 295 295Holmen Östergötland/Småland 280 295 320Sveaskog Östergötland/norra Småland 280 295 320Södra Västra Götaland 280 280 320Södra Östra Götaland 280 295 320Mellanskog Gotland 250 250 290Sveaskog Skaraborg 280 280 295Finland södra, vecka 40 (1€=9,65 kr) 291 311 293Lettland nord, vecka 41 (1€=9,66 kr) 297 290 307Lettland syd, vecka 41 (1€=9,66 kr) 290 290 300

Pris i kr/m3 fub exkl moms. Grön = prishöjning Rött = prissänkning

MASSAVED (forts) BARR GRAN BJÖRKTIMMER (forts) TALL GRAN

SKOGEN 29

VIRKESMARKNADEN

CITATET ”För Sverigesdel är det viktigt attmarknaden fortsätterstyra utvecklingen förinnovativa produkteroch grön tillväxt .”

Därför är det viktigt att använd-ningen av biobaserade materialinte detaljregleras av EU, skriverJytte Guteland och Jens Nilsson(båda S) i en debattartikel i Land.


ÅTERBRUK Från vaggan till gra-ven blir vagga till vagga i en cirkulär ekonomi. Avfall är råva-ror och allt går runt, runt. Nu skaskogen hitta en roll i kretsloppet.

En värld där olja, fosfor och säll-synta jordartsmetaller löper riskatt ta slut samtidigt som avfalls-berget växer och klimatet blirvarmare – vad kan vi göra? Enmer cirkulär industri och eko-nomi kanske är ett svar.

En cirkulär ekonomi byggerpå att energi och material brukas effektivt i stället för attförbrukas och ge avfall i storamängder. Det innebär åter -användning, materialåtervin-ning och i sista hand energiåter-vinning. Pappersindustrin är ettexempel där återvinning harnått långt.

MEN DET KRÄVS ÄVEN nya affärs -modeller för att materialet skacirkulera så länge som möjligtoch samtidigt ge ekonomiskafördelar till alla parter. Blandannat kan det som är avfall förett företag bli en ny produkt hosett annat.

Miljövänner och affärsvännerkan bli varandras bästa vänner i den cirkulära ekonomin.

Robin Ljungar är miljö- ochhållbarhetschef för trä- och

möbelindustriernas bransch -organisation TMF.

– Det är säkert bra att gamlamöbler målas om på en hant-verksmässig nivå och användspå nytt, men de stora miljö -fördelarna kommer när vi skalarupp det till industriell nivå,säger han.

OCH KANSKE KAN MAN i stället för attsälja en stol sälja funktionen attsitta och då hyra ut stolen?Exempel finns redan på sådantresurssnålt nytänkande inomTMF.

– Möbeltillverkaren Kinnarpexperimenterar med att göranya möbler av kasserade, Offecct

vill för-längaproduk-ternas livs-cirkel ochger demskötsel, omklädsel och reno -vering för ett längre liv. Ny -tänkande krävs givetvis påmånga olika håll. Att få nerkemikalieanvändningen är ettmåste för cirkulär ekonomi, ochprodukterna ska redan på rit-bordet designas för cirkulation i flera led, säger Robin Ljungar.

SKOG SOM RÅVARA har guldläge i en mer cirkulär ekonomi. Attbygga flerbostadshus i trä gerklara energifördelar under byggtiden. Skogen är förnyelse-bar på riktigt.

Men kan exempelvis maskin-entreprenörens arbete bli cirkulärt?

– En förutsättning är ju att visköter skogarna på bra sätt. Vimåste ta hand om dem så attaktörerna längre fram i kedjanmed gott samvete kan säga attman använder förnyelsebarråvara. För övrigt finns det ingastandardsvar. Vi kanske måsteuppfinna häftiga, nya affärs -modeller som bidrar till cirkulärekonomi, säger Robin Ljungar.

ULLA SUNDIN BECK

16… kronor får Vinnova av regeringen

för att stärka förutsättningarna för cirkulär ekonomi och industri-

ell symbios, där restproduktenfrån en verksamhet blir en

resurs för någon annan.

BYGGMARKNAD När hela samhäl-len i Malmfälten ska flyttas på grundav gruvdriften kommer det att be -hövas många nybyggda småhus,utöver de befintliga hus som flyttas.Det rör sig om 360 nya hus till ettordervärde på cirka 650 miljoner kronor, enligt Älvsbyhus, ett av deföretag som har ramavtal med LKABom att leverera hus.

– Vi har fått vår första beställningnu och självklart hoppas vi få levereramånga av de hus som behövs, sägerOlov Granström på företaget i ettpressmeddelande.

Här byggs husför halv miljard

DUBBELT Skogsindustrierna rap-porterar om en investeringsboom för skogsindustrin. Massaindustrinnästan fördubblar sina investeringarunder 2016 och når 6,9 miljarder kronor.

Även pappersindustrin investera-rar stort: 4,5 miljarder. Det är dock en minskning jämfört med de mycketstora satsningarna under förra året.Sågverk och hyvlerier väntas minskainvesteringarna med ett par procenttill 1,4 miljarder.

En massa investeringar

EFTERFRÅGAN Den svenska massaindustrin har en oförändradproduktion. Globalt råder en starkefterfrågan på massa och leveran-serna stiger för de svenska massa -företagen. På papperssidan fort -sätter förpackningsmaterial sin starka utveckling medan tillverk-ningen av grafiskt papper minskar.Trenden är densamma globalt.

En massa leveranser

30 SKOGEN

VIRKESMARKNADEN

Den enes avfall, den andres råvara.En cirkulär ekonomi ska gå runt i dubbelbemärkelse. Foto: Ulla Sundin Beck

Robin Ljungar på TMF. Foto: Orlando G Boström

MILJONER

Här är ekonominsom går runtCITATET ”Fokus fram -

över är att öka pro-duktionstakten.”Gunilla Sahlin på Södra Cell närutbyggnaden av Värö massabrukinvigdes. Nu är bruket ett av destörsta i världen.


SKOGEN 31

® SKF är ett registrerat varumärke inom SKF-koncernen och ® Lincoln är ett registrerat varumärke av Lincoln Industrial Corp. Bild används under licens av Shutterstock. © SKF 2016.

Öka din produktivitet med SKFs och Lincolns central-

smörjsystem

PMC Lubrication AB är nu en del av SKF Lubrication Competence Centre.

Endast ett namnbyte! Försäljning och service av Lincoln

centralsmörjsystem sker som det tidigare har gjort. Så varmt välkomna att

kontakta oss som vanligt! Läs gärna mer på:

www.skf.se/smorjsystem

Tel: 08-50 93 93 00

Mona GeprägsAreal | HedemoraReg. fastighetsmäklare och skogsmästare.

Mona är en av våra kunnigafastighetsmäklare som vet det mesta om vad det innebär att köpa, äga och sälja en gård. Precis som alla våra fastig-hetsmäklare och ekonomiska rådgivare.

Vill du också köpa och äga en egen bit land?

Välkommen till Areal.

Mona vet att dinskog inte bara är siffror.

KOCHANDBFGUNNEBO

OGSK

FRÅN

C

KEDJORAMTARSVAÖRF

SBRUK

XLTCLARKF MAXIMALÖRF

Ä

NT

GÖRS

BRAK

NORD

TUDTISMULTMINSKARGREPP

SKADORNA

B

DCHAIN

ÄRIGHETBK BREDDNINADSSAANPUNDKT TNADOSKGLÅCKETMYTILL

G

, GunABtion acrTdic Nor

sedchain..norwwnebo | w


http://www.nordchain.se

http://www.skf.se/smorjsystem

http://www.areal.se

32 SKOGEN

LÄTT ATTLÄTT AT

KAN ANVÄNÄ

KAN ANVÄNTT HANTERA – LÄ

V ALLA!VTT SPRUTTT SPRUTAT

V ALLA!NDAS AA –AATT A

Å– ÅRET RUNT

dukt

info

rmat

ione

n fö

re a

nvän

dnin

g.dd

smed

el m

ed f

örsi

ktig

het.

Läs

allt

id

ostnadsek Stopp

odua prvektiivfefffpa viltskador m

Hög effekukt! knadmed mar

iskt – Lågt prens mest

etik

ette

n oc

h pr

odA

nvän

d vä

xtsk

yd

fektivaste i sitt slag. Cervaef

e en av våra viltskyYtterligar

Läs mer o

genom vit Arbinol B

.tkudorpsddykstlivopas mest använda col Extra är Eur

edvid Arbinol B anses vara marknadensodukter som bryddspr

.inteom hur du stoppar viltskador på www

infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eMekaniskt via tets alla delaktiga sinnen! stör djur

oskog.seeragr

. teriska oljorna, optiskt tänder

SVENSTILLVERKADE MATARHJUL AV HÖGSTA KVALITET TILL RÄTT PRIS!

Get a grip!

��

NÄR DETALJERNA AVGÖR VEM SOM VINNERVid första anblicken ser Finnskogsvalsen ut som vilket matarhjul som helst, men när du provat förstår du skillnaden.

Finnskogsvalsen är ett svensktillverkat matarhjul med optimalt grepp och låg vikt som varken sliter på trädstammen eller din ekonomi.

Med Finnskogsvalsens låga pris och långa hållbarhet blir våra kunder vinnarna i

skogen, där alla marginaler räknas.


http://www.ramlosaplant.se

http://www.finnskogsvalsen.se

http://www.interagroskog.se

SkötselRedaktör:Karin [email protected] gallringsdagar – en högtid för gallringsintresserade. Vi var

där(s 34). Vad vill du läsa om? Mejla oss på [email protected]!

70… av ängs- och hagmarkerna har

försvunnit de senaste hundra åren.På SLU diskuterar man nu om detär möjligt att återskapa uroxen

eller förvilda tamkor.

SKOGEN 33

Många skogsbrukare i Sverige ägnar sig åt natur-vård. Men tiden ändrar synen på hur den skabedrivas. Hur ska vi i dag förbereda oss införmorgondagens innovativa naturvård?

Lena Gustafsson, professor på SLU, tipsar.– En sak vet vi: Vi kommer att få göra klimat-

anpassningar. Med högre temperaturer vandrarmånga arter norrut, exempelvis sådana somlever i ädla lövträd. Det kan också komma nyaarter till landet. En del av dem skyddsvärda,eftersom de är sällsynta som helhet i Europa.

DÄRFÖR BLIR DET VIKTIGT att det finns lämpliga miljöer, inte bara i sydligaste Sverige utan ävenlängre norrut.

– I södra Norrland kan man hjälpa till genomatt skapa mottagarbiotoper. Det behöver intevara något stort område. På många håll finnsgoda förutsättningar att plantera exempelvis ek,lönn och lind. Man kan ju i första hand användavarma lägen i sydsluttningar.

– Tänk för en skogsägare att ha detta på sinmark, att jämföra vad som finns på träden i ochutanför mottagarbiotopen. De första som dykerupp kan kanske vara rödlistade arter som redanfinns i landet, till exempel skalbaggen lindfläck-bock och laven stiftklotterlav. Vilken fantastisk

sak att visa upp och vilket givet samtalsämne! Det som Lena Gustafsson vurmar för kanske

allra mest är regionalisering.– I rådgivningen om avverkningshänsyn till

skogsägare finns en tendens att allt ska värnasöverallt. Till exempel att spara aspar, kantzoner,gamla tallar, sumpskogar och så vidare – menhur ser det ut i regionen och på den aktuella fläcken? Kanske är det en ”hot spot” för artersom gillar tallar. Här gäller det att prioritera.

– I Sverige är det enormt stora skillnader mellan landsändarna. I syd har vi lövskogar sompåminner om dem i Mellaneuropa, i norr har vikarga barrskogar i höjdlägen. På SLU tar vi medstöd av WWF fram en karta över regioner därolika skogar och deras förutsättningar beskrivs.När den är klar behöver vi hjälp av praktiker föratt göra den användbar i naturvårdsarbetet. De har bättre koll på sin egen trakt och vet vargränserna för olika skogstyper går. Här behövervi samarbeta, säger hon.

EN ANNAN SAK ÄR ATT lyfta människans relation tillskogen.

– Glöm inte människan! Vi pratar mycket omatt allt färre rör sig på sig och vistas i skogarna.Jag tycker det vore jättebra att odla vildmarks -begreppet nära tätort. I det här sammanhangetbehöver inte vildmark betyda att det finns säll-synta arter där. Det kan vara skog som får varasig själv, men att den röjs för mänsklig framfart.Det blir en häftig kontrast mot stan. Myndig -heterna bör uppmärksamma och lyfta fram godaexempel!

Text & foto: KARIN LEPIKKO

Håll borr i styr

Så kan naturvårdenbli lokalt anpassad

FRÅGELÅDA Är det tillåtet att genomprovborrning åldersbestämma tall ochgran utan tillstånd av markägare? Den och många andra frågor besvaras i frågelådan hos Skogssverige.se.

Svaret då? Nej, det finns inget stöd iskogsvårdslagstiftningen för Skogssty-relsen, som är tillsynsmyndighet, attborra i träd utan markägarens tillstånd.

Skogsbruket får finsk kritikFÖRSENAT Det svenska skogsbruketkritiseras av utländska experter somhar besökt hotade naturskogar i Dalar-na, skriver Fria tidningar. En av dem ärskogsexperten Olli Turunen.

– De skogar vi undersökte skulle haskyddats redan för tjugo år sedan iFinland, säger han.

CITATET ”Ett stra-mare regelverk ochlik artad bedömningär därför nödvän-dig, och den får inteligga i miljörörel-sens händer utanhos Skogsstyrel-sen.”Tord Karlsson i en ledare i ATLomvikten av att lösa ”oredan kringnyckelbiotoperna”.

• Utbildad ekolog. Sedan 2001 professor inaturvårdsbiologi vid SLU i Uppsala. • Forskar på arters utbredning och hur depåverkas av skogsbruk och naturvård och harde senaste åren lett ett stort tvärvetenskap-ligt forskningsprojekt om naturhänsyn vidavverkning. • Var under unga år en utpräglad mossnörd.• Delar tillvaron mellan Uppsala och ett fiske-läge utanför Falkenberg.• Tycker hyggen är otroligt intressanta ochspännande. • Äter sedan 35 år minst sex stycken WasaSport om dagen – ”de blir godare för varje dag”.

LENA GUSTAFSSON

PROCENT

REGIONALISERA Allt kaninte värnas överallt och sam-tidigt. Hänsyn behöver priori-teras, säger Lena Gustafsson.


Skötsel

GALLRINGSDAGAR Det finns bredsamsyn om att bestånd över 20meter inte bör gallras på grund avstormrisken. Men rådet har svårtatt slå igenom ute i skogen.

Gallringar bör utföras tidigt. Detvar talarna på ett seminarium påGallringsdagarna i Tidaholmeniga om. Ulf Johansson som ärförsöksledare vid SLU:s försöks-park i Tönnersjöheden i Hallandrekommenderade att gran gall-ras vid 12 till 14 meter och tallvid 10 till 12 meter.

– TIDPUNKTEN FÖR förstagallringenhar ingen stor betydelse förvolymproduktionen, men äravgörande för att minska riskenför stormskador. En tidig gall-ring ger också större möjligheteratt välja stammar och få fart pådimensionsutvecklingen, sadeUlf Johansson.

Samtliga av de föredragshålla-re som deltog på seminariet var

eniga om att gallringar undersenare delen av omloppstidenbör undvikas. En tumregel är attinte gallra när beståndet nått enhöjd på 20 meter.

– VID 20 TILL 22 METERS höjd börjarman komma till en gräns. Omman inte har gallrat klart då ärdet bättre att lämna det, låta detstå till slutavverkning och ta enlite tidigare slutavverkning, sadeAnders Ehrenström som ärskogsbruksutvecklare på Syd-ved.

Även Magnus Lindén, skogs-skötselspecialist på Södra,instämde i att gallringar börundvikas över 20 meters höjd,men ansåg att det finns tillfällennär det kan vara svårt att tilläm-

pa i praktiken eller när det kanvara värt att ta en högre risk.

– På extremt bördiga gran -boniteter kan det vara väldigtsvårt att hålla sig inom 20 meter.Vi har en finjusterad rekommen-dation där vi säger 18 meter påmagra boniteter och 22 meter påde bästa. Vi tycker också att detfinns tallbestånd där det är motiverat att ta en lite högre riskför stormfällning, eftersom mankan få så mycket tillbaka i ökadvärdetillväxt.

TROTS ATT BRANSCHEN verkar hanått en enighet i frågan visarsiffror från Riksskogstaxeringenatt många bestånd gallras försent.

– Det här är siffror som vi tycker är ganska uppseende -väckande. Medelhöjderna efterförstagallring i Götaland ochSvealand ligger på 15 meter. Detär ganska höga höjder man gall-rar. Vid senare gallringar ligger

34 SKOGEN

Gallringsrådnår inte ut

Medlemmar från Skogsforum ageradepersonal under Gallringsdagarna.

FÅR DU INTE NOG?Får du inte nog av gallring? Häng medi den officiella tråden om Gallrings-dagarna 2016 på Skogsforum.se

Foto: Mattias W

esterberg/SKOG

ENbild

Vem betalar förhyggesfritt?EKONOMI Hyggesbruk är det mestlönsamma och effektiva skogsbru-ket. Det finns andra metoder, mende kostar mer. Så vem ska betala förskogens andra värden? Tomas Lund-mark, professor vid SLU, vill få igången dialog om vad hyggesfritt är värtoch vem som ska betala, skriverSkogsvärden.

”Vill företrädare för naturvård, fri-luftsliv, miljörörelsen och statsmak-ten att den areal som brukas hyg-gesfritt ska öka måste de bestämmasig för vad det är för faktiska värdensom man vill uppnå med hyggesfriametoder, och om de vill betala mer-kostnaden för ett mindre effektivtskogsbruk”, säger Tomas Lundmark.

Hans recept är morot, inte piska.

Ko i skog gynnar arterNATURVÅRD I Djurgårdsskogen iStrömsholms naturreservat har ettstort restaureringsarbete startat.Granar ska tas ner och lövskog gall-ras så att skogen blir öppen och ljus.Skogsbetande kor ska fortsättnings-vis hålla öppet. Målet är att gynnadjur- och växtarter som behöver ljus,skriver Magazin 24.

GALLRA HÅRDAREI KANTZONEN MOT

VATTEN! Jenny Eriks-son på Skogsmästar-skolan har i ett exa -

mensarbete hos Svea -skog noterat att det oftalämnas för mycket virke iandra gallringen. Vid slut-avverkningen kommerkantzonen då vara storm-känslig och ha för lite löv.


Skötsel

GALLRINGSFILOSOFI Fredrik Melakari från Vetlanda var med påGallringsdagarna och inventerade jäm-förelsecellerna där olika gallringskon-cept demonstrerades. Han är inte baraskogsägare och Skogsforum-medlem,till yrket är han skogsbruksplanläggareoch skogsinventerare och ”springeröver många tusen hektar per år”.

Hur gallrar du din egen skog?– Det finns faktiskt ett koncept här

som jag själv kör och det är Rottneskoncept, en beståndsgående skördaremed fulla stickvägsbredder. Den endaskillnaden är att jag har lite längremellan stickvägarna. Min filosofi är attjag gör första-gallringarnamed maskinoch efterkom-mande gallring-ar hugger jagmotormanuelltoch skotar påbefintliga vägar.

– Vid förstagallringen är det väldigtmånga stammar som ska ut, mycketpå grund av att vägar ska huggas uppoch det är jobbigt att få undan virkeutan att allt risas ner. Vid andragallringska färre stammar bort och du kanenkelt välja träd i mellanzonerna ochhugga ut dem manuellt i befintligavägar. Det är roligare att hugga medmotorsågen än att bära virke frånvägarna och plocka ris från virkes -högarna.

Vad har du lärt dig av arbetet medGallringsdagarna?

– Det går inte att se på skogen hurden är gallrad. Siffrorna sade en sakoch ögat en annan. Man kan tycka attdet ser ut som om de har gallrat för liteeller för hårt, men det var inte så enkeltoch självklart.

Vad förvånade dig mest?– Jag ser väldigt många skogar i och

med att jag gör skogsbruksplaner ochspringer över många tusen hektar varjeår, så det ska mycket till för att förvånamig i en skog. Men jag tror att en åter-koppling på de här bestånden om fyra-fem år skulle ge en väldigt värdefullsyn. Jag tror att aha-upplevelsen kom-mer bli rätt så stor då. TB

medelhöjden på 20 meter, vilketinnebär att det finns väldigtmånga bestånd som blivit gall -rade väsentligt högre än så, sade Bert-Åke Näslund som ärskötselspecialist på Skogs -styrelsen.

Ulf Johansson på SLU kom-menterade det faktum att det

inte går att se något genomslagav rekommendationerna i Riks-skogstaxeringen.

– DÄR TRODDE VI ATT man skulle seett genomslag sedan de storastormarna 2005 och 2007. Mentrenden syns inte i siffrorna änså länge, så verkligheten kanske

inte riktigt har hunnit ifattännu, sade han.

Gallringsdagarna i Tidaholmarrangerades av Skogsforumsom redan har börjat planera för en repris den 29 till 30 sep-tember nästa år, någonstans i Mellansverige.

Text & foto: TERESIA BORGMAN

SKOGEN 35

På Gallringsdagarna visades olika typer av gallringsmaskineroch -koncept i jämförelseceller. Data från gallringarna samman-ställdes för att användas som underlag för vidare diskussioner.

”Det går inte attse på skogen hurden är gallrad”


36 SKOGEN

Keine Kompromisse - därför kan du inte köpaSTIHL och VIKING var som helst. stihl.se

TA DIN SKOG PÅ ALLVAR. DET GÖR VI.

Erbjudandet gäller t.o.m 31 dec 2016. Med reservation för tryckfel.

STIHLMOTORSÅG MS 261 C-MRek. pris 8.290:-

KAMPANJPRIS

6.990:-

STIHLRÖJSÅG FS 460 C-EM KRek. pris 9.190:-

KAMPANJPRIS

7.990:-

STIHLSKOGSHJÄLM G2000Rek. pris 725:-

STIHLKÄNGA RANGERRek. pris 1.795:-

KAMPANJPRIS

550:-KAMPANJPRIS

1.300:-


http://www.stihl.se

http://www.expandersystem.com

TEKNIK Redaktör:Per Ericsson

[email protected] visar ny gallringsskotare (s 38). Husqvarna lanserar egen bensin tillmotorsågen (s 39). Vad vill du läsa om? Mejla oss på [email protected].

200… plantor i timmen kan maskin-

entreprenörer sätta om de fårrätt förutsättningar. Södra vill

öka maskinplanteringen från 5till 19 lag. Det kan de göra genomatt bli bättre på att hitta lämpli-

ga objekt åt entreprenörerna,skriver Andreas Johansson i ett

examensarbete på SLU.

Att det är skjuts i begagnatmarknaden kan PeterGustafsson hos Stigs Maskin iJämtland intyga. Företaget försersedan drygt 30 år entreprenöreroch skogsägare med maskiner ochannan utrustning och en verksam-hetsgren som har ökat de senareåren är försäljning av begagnadesmå skogsmaskiner.

– OM VI FÅR IN EN BEGAGNAD mindremaskin blir den aldrig kvar länge.Den här storleken är efterfrågad.Köparna är självverksamma skogs -ägare eller småskaliga skogsbruka-re som har skogen som fritids -sysselsättning. Begagnade maskiner med priser som ligger

runt 300 000 till 400 000 kronor försvinner nästan direkt. Hetast är maskiner med riktig hyttoch hydraulik, säger Peter Gustafsson.

ATT ANDRAHANDSVÄRDET ÄR HÖGT bekräftas av till -verkarna Malwa, Vimek, Terri, Kranman ochderas märkesrepresentanter när SKOGEN ringerrunt. Vid inbyte kan en välskött maskin säljas för60 till 80 procent av inköpsvärdet.

– En kund köpte en ny Vimek skördare för1 350 000 kronor. Vid inbytet tre år senare stod den i drygt en miljon kronor, berättar Pär Jakobsson

på Stigs Maskin.Han nämner ett exempel till,

Vimek 101 Minimaster som var till-verkarens första lilla modell medhydraulkran.

– Den kostade runt 150 000 kro-nor när den kom i början av nittio-talet. I dag kan man få 100 000 kronor i inbytespris för ett välsköttexemplar, säger Pär Jakobsson.

Några månaders bevakning avförsäljningssajter på Internetbekräftar bilden. SKOGEN noteraratt små skogsmaskiner snabbt för-svinner från sidorna, så den somvill göra ett klipp måste vara snabb.

Text & foto: PER ERICSSON

SKOGEN 37

IT-STÖD Forest Link är ett programsom gör att maskinägaren kan kom-municera med skogsbolag och sinamaskiner. Norrskog använder detoch ser en rad fördelar. Eftersomman ser var maskinen är kan tillexempel avverkningsfrågor lösasöver telefon.

Det syns när entreprenören snartär klar, uppdragsgivaren kan läggaut nästa objekt. Volymrapportering i realtid samt statistik över drifttidoch ekonomi ger en mer exakt bildav avverkningsuppdraget.

En stor fördel är också att bådeentreprenören och skogsägarför-eningen har tillgång till samma bild.

Forest Link fårtumme upp

SÄKERHET Alla som jobbar medmotorsåg borde ha körkort. Detansåg de flesta som tagit körkort förmotorsåg och svarat på en enkät avErik Fernlund på Skogsmästarpro-grammet. Deltagarna ansåg att deblivit mer medvetna om riskernaefter kursen. Många hade velat läramer om svåra träd och vad man skagöra när olyckan är framme.

”Gör körkort till ett krav”

SMÅSKALIGT Mindre skogs-maskiner med några år på nacken är hett eftertraktade.En välskött maskin kan värde-ras till 80 procent av sitt nyprisvid inbyte.

Begagnat smått jättehett

Peter Gustafsson visar en dieseldriven Terri1000 från 1983 till salu för 78 000 kronor plusmoms. Nypriset var inte mycket högre.

TÄNK PÅ DETTAFunderar du på att köpabegagnat? Här är några tips:• Prata med tidigare ägare.• ”Säljs i befintligt skick” sak-nar helt juridisk betydelse.• Ta reda på hur många tim-mar maskinen körts.• Kontrollera maskinens skick.Det har stor inverkan på priset.Kan du inte själv, anlita någonmed kunskaper.• Pruta!


PRODUKTNYHET Terri har lanse-rat en ny beståndsgående gall-ringsskördare. På gång är ocksåen ny skotare.

Bokstaven c i modellnamnetTerri 34 C indikerar att motornkommer från välkända CAT. Enannan nyhet är skördaraggre -gatet Logmax 928 som ska geförbättrad produktivitet.

Enligt Gunnar Lindblad somär säljare hos Terri har den nyaskördaren fått stor uppmärk-samhet.

– Intresset hos framför alltsjälvverksamma skogsägare gårinte att ta miste på. Order -böckerna börjar fyllas och nustartar vi serieproduktion.

NÄR SKOGEN TESTADE skotaren Terri3020 (nummer 4/2015) kunde vikonstatera att den var en smidignischmaskin. Konstruktionengav fördelar vid beståndsgåendegallring och i det miljömedvetna

skogsbruket, där drivband medstor anliggningsyta gav lågtmarktryck. Med trippelboggiframflyttad 20 centimeter på nyaTerri 34 C har den egenskapenförstärkts och viktfördelningenytterligare förbättrats.

ÄVEN DEN NYA MASKINEN har Terrisrymliga hytt. SkördarkranenMowi 400 är nivellerande medlåg kranpelare och ger en räck-vidd på 6,2 meter. Styrsystemetär Logmate 500.

– Jag tycker att vi är på rättväg med Terri 34 C. Styrkan hosmaskinen är att den passar brain i dagens miljömedvetnaskogsbruk. Våra kunder, somoftast är lokala skogbrukare,uppskattar konceptet med denskonsamma banddrivningen,säger Gunnar Lindblad.

Han avslöjar också att CAT-motorn även kommer i en nyskotare från Terri. Premiär förmaskinen blir under våren 2017.

Priset för en komplett Terri34 C skördare med aggregat landar på 2,3 miljoner kronor.

TERRIS TILLVERKARE Alfing i Älmhult bygger just nu upp ettlandsomfattande nät av åter -försäljare och serviceverkstäderför Terri.

PER ERICSSON

Ny Terri får ny motor

38 SKOGEN

TEKNIK

Mätning på bilblir billigareFORSKNING I ett projekt som ledsav företaget Cind arbetar man medatt automatisera virkesmätning.Det handlar om mätning av rund-ved på lastbil och under hösteninstallerade Cind sitt första systemför fjärrmätning av timmer på enbil som testkörs i Mora trakten.Vinnova har beviljat stödfinansie-ring till projektet.

Digitala mätningar kan ge avse-värda kostnadsbesparingar, enligtföretaget. I dag är virkesmätningett manuellt och kostsamt steg iförädlingen av skogsråvara.

TERRI 34CMotor: CAT C3, 4 B (55,4 kW el 75 hkvid 2 200 rpm) Kraftöverföring: Hydrostat, tre hastigheter Maxhastighet: 15 km/h Hydraul-/styrsystem:Hydraulpump, kapacitet:100 l vid1 000 rpm Mått: Bredd 190/220 cm (fram/bak),längd 550 cm, höjd med kran 290 cmMarkfrigång: 40 cmBandbredd: 490 cmVikt: 5 500 kg Kran: Mowi 400 (räckvidd 620 cm)Aggregat: Log Max 928

Terri 34 C är en beståndsgående gall-ringsskördare med motor från CAT.

PRODUKTNYTT Ironclad är enamerikansk tillverkare av arbets-handskar som nu lanseras i Sverige.Företaget marknadsför 132 olikamodeller, bland annat Vibram somenligt den svenska agenturen Red-dox ska ge ett ”extremt” grepp ävennär olja, fett, lera eller vatten ställertill det. SKOGEN planerar ett test avIronclads skogshandskar.

Handske medextra grepp

DOKUMENT Stihl samlar bruks -anvisningarna för sina produkteri en app för mobiltelefoner. Där kommer dessutom mycket annanin formation att finnas, uppger företaget, till exempel tips om rättbränsleblandning, kedjeslipning ochtillbehör med mera. Appen är gratisoch finns för både Iphone- ochAndroid-telefoner.

Handbok blir app


TEKNIK

Brett grepp tar fler trädPRODUKTNYHET Gallring kan blilönsammare om man kan greppaflera träd samtidigt. En ny modultill Komatsus skördaraggregatska öka effektiviteten.

För ett antal år sedan var fler-trädshantering riktigt hett. Närskördaren kunde avverka, acku-mulera och kvista flera tunnastammar i ett nafs blev virkesom vid en förstagallring betrak-tats som värdelöst nu ekono-miskt gångbart på marknaden.

Bland annat ansågs klentrundvirke ha förutsättningar attbli högintressant som råvara förpelletsproduktion.

NU SLÅR KOMATSU FOREST ett nyttslag för flerträdshanteringgenom att lansera nya tillbehörsom passar ett flertal av derasskördaraggregat i C-serien.

– Utrustningen är effektivare,tystare och mer tillförlitlig ochden gör skördarens aggregatanvändbart i ännu fler typer avavverkning, säger JörgenJohansson som är säljare hosKomatsu Forest.

Den nya flerträdshanterarenär också större. Kapacitetenmellan spetsarna är 25 procenthögre än tidigare. En ny, gjuten

konstruktion och en skyddadventil ska öka hållbarheten.

Utrustningen finns som tillvaltill aggregaten Komatsu C93,Komatsu C123 och KomatsuC144 och kostar 66 500 kronorplus moms.

ORSA BESPARINGSSKOG HÖR till deskogsbolag som redan 2010investerade i utrustning för flerträdshantering. Företageträknade med att få ut upp till 15procent mer volym ur sina gall-

ringar då man kunde ta tillvaraavsevärt klenare träd och toppar än vad som tidigare varit fallet. Skördarens pro -duktionsökning beräknades till minst tio procent.

MINSKAD EFTERFRÅGAN och prisbildpå bioenergi medförde attintresset för flerträdshanteringhar svalnat, men det är fort -farande ett krav från flera skogsbolag.

PER ERICSSON

SKOGEN 39

PRODUKTNYTT Husqvarna görentré på bränslemarknaden medXP Power 2, en färdigblandadalkylatbensin för tvåtaktsmoto-rer. Enligt Peter Bergholm somär produktchef för tillbehör hosHusqvarna ger alkylatbensinlägre utsläpp än vanlig bensin.

– DEN STORA MILJÖMÄSSIGA fördelenär att den inte innehåller mer änmikroskopiskt små mängder avolifiner och bensen, de mestcancerogena ämnena i vanlig

handelsbensin. Tvåtaktsoljansom ingår i XP Power 2 är våregen XP Synthetic, en biologisktnedbrytbar helsyntetolja, sägerPeter Bergholm.

ATT ALKYLATBENSIN innehåller färre miljöfarliga ämnen inne-bär även att motorns förbrän-ning blir mer effektiv. Detta

minskar användarens expo -nering för skadliga ämnen i inandnings luften.

Bränslets oktantal och ur -sprung är uppgifter som Hus -qvarna behåller för sig själv.

– Men naturligtvis följer vimed marginal SS 155461, densvenska standarden för alkylat-bensin, säger Peter Bergholmoch tillägger att bensinens förpackning består av återvin-ningsbar plast.

PER ERICSSON

Nytt grepp. Komatsu Forest lanserar en ny utrustning för flerträdshantering.

Husqvarna blandar egen bensin

Färdigblandad alkylatbensin medtvåtaktsolja kan användas direkt ur

dunken och man slipper blanda själv.

PRODUKTIVITET Den effektivadrifttiden hos skogsbruketsmaskiner har ökat. Men ändå hararbetsprestationen minskat. Detberor troligtvis på de senaste årenstidsödande uppstädning efterstormarna.

Det visar Skogforsks senasteuppföljning av skogsbranschensproduktivitet. Den visar också attprestationen i gallring i södra Sve-rige minskat något. Det beror för-modligen på att medelstammenminskat från 0,11 till 0,08 kubik-meter i de sydsvenska gallringarna.

Medelstammens storlek är enviktig faktor för skogsmaskinernasprestation. Större träd är billigareatt avverka och skota än små träd. Inorra Sveriges gallringsbestånd ärmedelstammen ungefär densam-ma som tidigare, och i landets slut-avverkningar har den ökat något.

Sammantaget konstaterar Skog-forsk i rapporten att årets resultatär en del i en trend: prestationen hargått ner de senaste två åren medanden tekniska utnyttjandegraden(TU) för maskinerna har utvecklats ipositiv riktning.

Forskningsinstitutet Skogforskhar följt skogsbrukets produktivi-tet varje år sedan 2008.

KARIN LEPIKKO

Stormstädningstjäl maskintid


40 SKOGEN

SKOGEN TESTAR

En av världens mest sålda motorsågar förproffsanvändare har fått omfattande upp-graderingar – så pass omfattande att NiclasZetterberg på Andreas Stihl Norden tyckeratt man kan prata om en helt ny såg.

Det tycker också vår proffstestare PeterLindroth. När han efter nära två månaders

test i krävande vårvintermiljö sammanfattarsina intryck anser han att Stihl MS 261C-MQär en utmärkt motorsåg för krävande proffs-användare, men att några funktioner går attvidareutveckla.

HAN VILL GÄRNA PLACERA MODELLEN högt blandde flexibla proffssågar som passar till detmesta som gallring, fällning, kvistning ochavverkning upp till medelgrova bestånd.Den har välbalanserad sågkropp med brariktmedel och en 50-kubiksmotor på 4,1hästkrafter som överraskade. Motorns smi-dighet, respons och varvvillighet är utmärkt.

– Särskilt uppskattar jag motorstyrningen,den mikroprocessorstyrda funktionen M-Tronic som löpande justerar in bränsle ochkraft efter de starkt varierande betingelsersom sågen utsätts för. Vid större belastning-ar ger motorn omedelbart full effekt. Det göratt MS 261 är mycket lättarbetad.

VARVVILLIG Stihl MS 261är en lättarbetad motorsågmed vass motor och effek-tiv säkerhetsbroms. Gas-reglaget borde dock varalängre, säger vår testaresom också har synpunkterpå ljudnivån.

För krävande proffs som behöver en flexibelmotorsåg för olika användningsområden.

LÄTT, SMIDIG – OCH LJUDLIG

MotorstyrningSpånutsläpp,kedjepåläggningHögerhands-bromsInstruktionsbok

GasreglageLjudnivåOriginalverktygBara original-svärd

Däremot har Peter synpunkter på gasregla-gets ergonomiska utformning och funktion.

– Det är för kort när man bär handskar.Reglaget har en brant vinkel, vars spetshamnar på fingrets yttersta del. Den kortalängden ger en utväxling som kräver ett högre fingertryck. Det blir obekvämt, för -klarar Peter.


SKOGEN 41

STIHL MS 261 C-MQMotor: 50,2 cm³, 3,0 kW/4,1 hk. Uppfyllerutsläppskraven enligt EU II.Delning sågkedjor: 0,325 tumLjudnivå: 116 dB (A)Bränsletank: 0,5 lOljetank: 0,27 lVikt: 5,8 kgCirkapris: 8 400 kr inkl moms

Ett längre gasreglage skulle ge bättreergonomi och kräva mindre tryck, anser han.

Han har också invändningar mot den lillaskyddssarg som sitter på ena sida av locketför kedjeoljan.

– Tanken är bra, men i realiteten blir deten ficka där det samlas skräp och smuts somlätt kan följa med ner i oljebehållaren närlocket öppnas.

PETER IFRÅGASÄTTER NYTTAN med skyddet, eftersom han under sin mer än 45 år långaerfarenhet av motorsågsarbete aldrig harvarit med om att ett oljepåfyllningslock harskadats.

Däremot får själva locken till tankarna förbränsle och kedjeolja Peters uppskattning.De har bajonettfattning och är enkla att öpp-na utan hjälp av några verktyg.

Högerhandsbromsens funktion kallar Stihlför Quick Stop Super och den gör också skäl

för namnet. Kedjan tvärstannar omedelbartnär gasreglaget släpps. Men när kedjan skaunderhållsfilas måste gasreglaget tryckas inupprepade gånger för att tänderna ska matasfram. Samma sak gäller när kedjans sträck-ning ska kollas. Det är osmidigt, tycker Peter.

– Quick Stop Super är en föredömligt brasäkerhetsutrustning när man jobbar medsågen, men den kanske går att utveckla påden här punkten.

En annan detalj som han gärna vill fram-hålla är kedjekåpan. Dess nya utformningger ett mycket bra spånutsläpp. Även kedje-påläggningen får ett extra plus. Helt enkelt”sällsynt bra” och lättarbetat, enligt Peter.

Ljudnivån, till sist. Sågen levereras medvad Stihl kallar en ”sportljuddämpare”.

– Fast den är nog mer sport än ljuddämpa-re, konstaterar Peter med ett skratt.


Test: PETER LINDROTH, JIPE SKOG & TRÄ

Påfyllningslocken hanteras enkelt med bajonett -fattning.

Antikt originalverktyg – hur öppnar man torxskruv meden mejsel för flatskruvar?

Kort gasreglage med spetsig utformning hamnar felmot fingret och kräver högre tryck.

Kedjekåpans utformning ger föredömligt bra spån -utsläpp. Även kedjepåläggningen är bra.

Mer än 300 grams sänkt vikt görStihl MS 261 till en flexibel proffs-såg, anser SKOGENs testare PeterLindroth.


42 SKOGEN

FÖRENINGEN SKOGEN

PRISAD Det började med en motorsågskursvid dryga 60 års ålder och fortsatte med såmycket driv inom kvinnonätverkande att Ani-ta Osterling nu får pris av Föreningen Skogen.

Anita Osterling hade inte haft något medskogsbrukande att göra förrän hon gick enmotorsågskurs 2005. Då kom hon i kontaktmed ett litet gäng som grundat Norrskogs -kvinnorna.

– 40 procent av skogen ägs av kvinnor,men det var väldigt ont om kvinnor i råden iNorrskogs 24 skogsbruksområden. Det tyck-te vi var galet. Vårt mål var att det åtminsto-ne skulle vara två i varje råd, säger hon.

Med tiden blev Anita Osterling allt merdrivande och den som stod stadigt kvarunder årens lopp.

TVÅ GÅNGER OM ÅRET träffades Norrskogskvin-norna och träffarna blev populära. Det somfrån början lockade en handfull drog alltfler. Ibland femtio deltagare, ibland hundra.I programmen varvades alltid en nytto-aspekt som skogsskötsel med något lättsam-mare, till exempel det lappländska natur-skafferiet

– Folk kom långväga och vi fick fixa matoch övernattning. Det blev stora evenemang,säger hon.

Norrskogskvinnorna fortsatte träffarnatill häromåret. Nu har de avstannat ochanledningen är att målet om fler kvinnor iråden har uppnåtts.

– Nu är tanken att arbetet med att lockafler kvinnor till de skogliga förtroen-

deuppdragen ska utföras av såväl mänsom kvinnor ute i råden.

ANITA OSTERLING TYCKER attmycket har blivit bättre,men att det framför allt hosvissa män alltjämt finns enovilja att se att skogsägandet förändrats.

– Det finns så många olika typer av skogs -ägare. Vid sidan av virkesproduktion finnsdet de som prioriterar att använda skogenför vandringar, ridturer eller till att plockasvamp och bär. När man ska planera aktivi-teter i skogsbruksområdena måste man tahänsyn till det. Annars missar man att re -krytera en viktig grupp som till stor delbestår av kvinnor, säger hon.

Anita Osterling mottog sin Silverkvistunder Föreningen Skogens höst -

exkursion.– Jag blev mycket förvånad och

visste faktiskt inte vad det var förnågot, men massor av människor –

många okända – kom fram och gratulerademig under exkursionen. Det gjorde mig såglad, berättar Anita Osterling.

VID SAMMA TILLFÄLLE DELADE föreningen även utSilverkvisten till Jonas Skyttmo, maskin -entreprenör och företagsledare. Han harutvecklat Forest Link, ett planeringssystemför avverkning och markberedning. Vi åter-kommer med intervju med honom.

Text & foto: KARIN LEPIKKO

Nätverkande gav Silverkvist

Anita Osterling – stolt pristagaremed ny Silverkvist på skjortkragen.

NOMINERA Greve Carl Bernadottesskogspris delas årligen ut till någonsom har gjort utomordentliga tjänsterför det svenska skogsbruket. Vem tyc-ker du förtjänar priset nästa gång?

Alla medlemmar i Föreningen

Skogen kan vara med och nominera.Inte bara till Bernadotte-priset, utanäven till föreningens övriga utmärkel-ser Guldkvisten och Silverkvisten.

På föreningens sajt (skogen.se/foreningen/utmarkelser) kan du läsa

allt om de olika priserna – riktlinjer,hur man nominerar, hur många somdelas ut per år med mera.

På webben kan du också nomineradirekt i ett elektroniskt formulär, mendet går också att skicka in nomine-

ringar till Föreningen Skogen, Box 1159,111 81 Stockholm ([email protected]).

Motiveringen bör omfatta 1 000 till4 000 tecken, innehålla adress till för-slagsställare och nominerad och varaundertecknad av minst två personer.

Leif Jougda 2015Birgit Östman 2016 Pär Lärkeryd 2014 Carl Henrik Palmér 2013 Urban Nilsson 2012

Var med och prisa skogens hjältar


http://www.skogen.se/foreningen/utmarkelser

CITATET ”I en skicklig kart -animering visades hur hyggentagits upp från 1950-talet tillidag. Dock visade inte anime-ringen den nya skogens fram-växt. En gång hygge alltid hygge verkade vara devisen.”Marianne Eriksson, styrelseledamot i Föreningen Skogen, reflekteraröver hur skogsbruk oftast framställs som negativt i SVT:s nyheter.(Debattartikel på skogen.se)

Frankeras ej.Mottagaren

betalar portot

KOMPLETT HUGGARBÄLTE. Medl.pris 1137 kr inkl moms.

Jag vill bli medlem i Föreningen Skogen och ta del av detta

erbjudande, medlemskap 300 kr/år.

Medlems-/kundnr .........................................................................................................................................................

Namn.................................................................................................................................................................

Adress ...................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................

Tel ......................................................................................................................................................................

E-post ...............................................................................................................................................................

TIDNINGEN SKOGENSvarspost 190 164 400

110 01 Stockholm

JA, JAG BESTÄLLER:

SKOGEN

Spara!

420:-

�FÖRENINGEN SKOGENSMEDLEMSFÖRMÅN

KOMPLETT HUGGARBÄLTEInnehåller: 1st läderbälte, 1 st verktygsväska, 2 st hölster för sax/krok, 1st lyftkrok, 1 st massavedsax samt 1 st måttband. Art.nr 184000. Ordinarie pris : 1557 kr inkl. moms. Medlemspris : 1137 kr inkl. moms

Fyll i och skicka in denna annons alternativt beställ påwww.skogen.se/medlemsforman där kan du läsa mer om produkten.

Erbjudandet gäller 1 st produkt per medlem och längst till och med2016-11-27. Frakt tillkommer. Priset är inkl. moms.

SKOGEN 43

NY PÅ JOBBETDAVID PERSSON, FÖRENINGEN SKOGEN

1Du arbetar sedan i somras som marknadsansvarig på Föreningen Skogen. Vad ser du mest fram emot?

– Att arbeta med nya trevliga kollegor och möta föreningens medlemmar!Tillsammans ska vi driva utvecklingen framåt. Vi ska bli fler i föreningen samtfå fler läsare av tidningen SKOGEN.

2Vilken ser du som den största utmaningen?– Det finns inga utmaningar, det finns bara möjligheter! (Skratt).

– Allvarligt talat, vi ska utveckla föreningsverksamheten. Och så ska viutveckla våra försäljningskanaler, det gäller framför allt digitalt. Vi har nyligen kommit igång med en app för våra tidningsprenumeranter. Och såska vi skapa samarbeten med andra företag och organisationer.

3Vad gjorde du innan du kom hit?– Jag jobbade med marknad och kommunikation på ett finansiellt insti-

tut som ägdes av den ideella föreningen Aktiespararna. Innan dess har jagarbetat med bland annat medlemsvärvning och föreningsfrågor.

4 Vad gör du på fritiden?– Jag gillar att baka, ta långa promenader och fiska. Och så gillar jag att

träffa vänner och nya människor. Jag älskar att resa, är en riktig globetrotter.Text & foto: KARIN LEPIKKO



http://www.skogen.se/medlemsforman

Mathias Johansson Peter Boman Anders Ångman Mattias Norrman Henrik Johansson Magnus Eriksson

Pär Strömberg Therese Ramström Håkan Persson Viktoria Brink John Lidman Malin Granzell Anna Trygg

Martina Dalbrink

44 SKOGEN

PÅ VÄG

■ Martina Dalbrink har tillträtt somverksamhetschef för Säker Skog. Honhar varit föräldraledig och tidigarearbetat som distriktschef på HolmenSkog. Innan dess var hon verksaminom Mellanskog. Tomas Gullberg,sakkunnig och verksamhetsledare, fårgenom denna förstärkning ägna sigmer åt bland annat forskning ochutveckling av arbetsmetoder.

■ Mathias Johansson har anställtssom säljare av Sit Right, ett företag iDalarna som erbjuder service och produkter till skogsmaskiner. Han har tidigare jobbat inom person-bilsbranschen.

■ Peter Boman är ny produktions -ledare vid Kilåmons plantskola Svenska Skogsplantor, Näsåker. Hankommer närmast från tjänsten sombiträdande produktionsledare.

■ Svante Scherman har beslutat sigför att lämna uppdragen som vd ochkoncernchef för Skogssällskapet efter

åtta år, men fortsätter tills en efter-trädare är utsedd.

Holmen skog■ Anders Ångman tillträder be -fattning som produktionsledare påavdelningen Producera och leverera i Hudiksvallsdistriktet. Han kommernärmast från en visstidsanställninginom Holmen Skog.

■ Mattias Norrman har börjat somkoordinator för affärsinformation påstaben verksamhetsstöd. Han byterfrån en annan tjänst inom HolmenSkog.

John Deere■ Henrik Johansson, tidigare efter-marknadschef, har utsett till ny Sverigechef för John Deere Forestry.Han har arbetat inom företaget underflera år. Henrik efterträder Jan Carls-son som lämnat företaget för ett jobb ien närliggande bransch.

■ Magnus Eriksson, tidigare tekniskchef på företaget, har utsetts tilleftermarknadschef efter HenrikJohansson. Han kommer från motor-cykelbranschen och har även ett förflutet inom eftermarknad på entreprenadsidan.

Mellanskog■ Jessica Selesi är ny skogsinspektorinom virkesområde Uppland med stationering i Uppsala. Hennes geo-grafiska ansvarsområde är Märsta/Åkersberga. Hon kommer närmast frånen tjänst som produktionschef påSvensk Markservice och har tidigarevarit produktionsledare på Holmen.

Norrskog■ Joakim Söderlund har börjat somskogsrådgivare i Kramfors/Härnösand.

■ Marcus Larsson är ny skogsråd -givare i Kramfors. Han är nyutexami-nerad jägmästare.

■ Fredrik Persson är ny produktions-tekniker vid NWP Östavall. Han kommer från SP Sveriges TekniskaForskningsinstitut i Skellefteå.

■ Per Sandelin är ny skogsrådgivare i Fränsta. Han har precis avslutat sinutbildning vid Linnéuniversitetet.

■ Anders Bergkvist är ny skogsråd-givare i Sundsvall. Han kommer från enbefattning hos Timmerkörarna.

■ Cathrine Jonsson blir skogsråd -givare i Åsele/Dorotea. Parallellt medarbetet ska hon slutföra sin utbildningvid Linnéuniversitetet.

■ Jim Salvin har utsetts till ny virkes-chef. Han har varit tf virkeschef sedandecember och har tidigare varit vd förCamforest och Norske Skog Jämtland.

■ Pär Strömberg har utöver befatt-ningen som sales support på NWPÖstavall nu även rollen som transport-ansvarig på NWP. Rollen innebär


Jessica Selesi

Mattias Sundberg Mats Arvidsson Fredrik Lundkvist Olof Gustafson Viktor Andersson Johan Bergman Andreas Appelbring

Joakim Söderlund Marcus Larsson Per Sandelin Anders Bergkvist Cathrine Jonsson Jim Salvin

SKOGEN 45

PÅ VÄG

Redaktör: Lars Åkerman [email protected]

övergripande transport- och koordi -neringsansvar samt upphandling avtransporter.

■ Mattias Ekerlid är sedan i vårasplaneringsspecialist i Gällö. Hanbedrev tidigare egen verksamhet inomfältplanering.

■ Therese Ramström anställdesnyligen som kvalitets- och miljö -samordnare. Hon vikarierade innandess i samma befattning.

SCA skog■ Henrik Wiklund är aspirant påNorrbottens skogsförvaltning, där handessförinnan var provanställd.

■ Håkan Persson är ny marknads -chef vid Ångermanlands skogsför -valtning. Han kommer närmast från Ikea.

■ Robin Melander har börjat somkock vid Ångermanlands skogsförvalt-

ning. Han kommer från Hotell Högakusten.

■ Viktoria Brink är ny controller på Virke, där hon tidigare var prov -anställd.

■ Malin Sörhammar är ny aspirantvid Västerbottens skogsförvaltning,där hon tidigare var provanställd.

■ John Lidman är ny marknadschefvid Norrbottens skogsförvaltning. Hankommer närmast från HelikopterBrand Design.

■ Malin Granzell är ny som hr-part-ner på personalavdelningen. Hon kom-mer närmast från Manpower.

■ Anna Trygg, tidigare säljassistentvid Rundviks sågverk, har utsetts tillekonomiassistent vid Västerbottensskogsförvaltning.

■ Mattias Sundberg, tidigare flödesplanerare på virke i Sundsvall,

har utsetts till produktionsledare i Jokkmokk.

■ Mats Arvidsson som tidigare var virkesköpare vid Ångermanlandsskogsförvaltning har utsetts till distriktsansvarig på samma förvaltning.

■ Fredrik Lundkvist, tidigare virkes-köpare i Skellefteå, har utsetts till produktionsledare i Skellefteå.

■ Tobias Andersson, tidigareutvecklingschef vid Västerbottensskogsförvaltning, har utsetts till skötselchef vid förvaltningen från och med hösten/vintern.

Sydved■ Olof Gustafson är ny virkes -inköpare i distrikt Hylte. Han jobbadetidigare som skogsinspektor på Södra.

■ Viktor Andersson är ny virkes -inköpare på distrikt Aspa. Tidigare

arbetade han med avverknings -planering på Sveaskog.

■ Ludwig Björkman har börjat somskogsaspirant på distrikt Kalmar ochÄlmhult. Han kommer närmast frånstudier vid Linneuniversitetet.

■ Johan Bergman är ny inköpare idistrikt Älmhult. Han har tidigare varitbland annat konsult i eget bolag ochombud åt Sundins skogsplantor.

■ Andreas Appelbring är ny inköparei Lekeberg och Örebro. Han är skogs-mästare och har tidigare arbetat sombland annat mäklare och skogsekonom.

HAR DU BYTT JOBB? Har du börjat på en ny arbets-plats? Eller rekryterat nytt folk?Fått en utmärkelse? Berätta förSKOGEN och hela världen!

Mejla [email protected]öminte skicka med foto (högupplöst).


46 SKOGEN

PÅ VÄG

NY PÅ JOBBET EIVOR METTÄVAINIO Vet ni vad randonée är? Sanno-likt är det inte så många som gördet. En som i alla fall vet är EivorMettävainio.

Eivor är sedan en tid biträdandeaffärschef på SkogssällskapetNord, distriktet som omfattarfrån Söderhamn till Umeå. Honberättar om randonée:

– Vi tar på oss skidorna medstighudar fastklistrade på sla lomskidorna och lämnar skogen, så småningom trädgrän-sen och sedan kalfjället. Meninnan vi tar bort hudarna för attkunna åka offpist utför har viskogen under oss och – njuter!

Skidbestigning och topptur ärandra namn på aktiviteten.

INNAN EIVOR BÖRJADE på Skogssäll-skapet var hon fastighetschef påSveaskog. Hon kunde bo kvarutanför Östersund, men det blevmycket resor runt hela Sverige.Hennes exman ställde upp underden här tiden med att rycka in och ta ansvar för sonen Alexander, i dag 17 år. Det funkade hyggligt, men det varinte enda orsaken till att hon bytte jobb.

– Jag ville komma skogen ochskogsägarna närmare.

Eivor har sina rötter i Torne-dalen, där hon är uppväxt medoch nära skogen i byn Jänkis -järvi. Hennes pappa hade åkerimed mycket timmertransporter.Familjen äger också 300 hektarproduktiv skogsmark med en

bonitet på cirka 3,5. Eivor varpappas flicka och fick vara medpå nästan hela värdekedjan, från plantering till avlastningenpå industrin. De fyra övriga syskonen gick andra vägar.

– Närheten till pappa har nogformat mig och därför ville jagnärmare skogen och skogsägan-det. Och nu är jag där!

EIVOR BERÄTTAR OM sin gedignabredd, från skogsmästarskolan,mäklarutbildning och ekonomi-studier.

– Nu på Skogssällskapet harjag förmånen att kombinera alltdetta. Och i modernt skogs -ägandet handlar det inte baraom att gå ut med motorsågen.En modern skogsägare måstekunna så mycket mer.

Just när jag ringer sitter honmitt uppe i en utredning om ettkomplext delägande mellan sexpersoner och tio olika skiften.Eivor ska försöka dela uppskogsinnehavet på ett rättvistoch rationellt sätt som ocksåmåste ta hänsyn till delägarnasrelationer till sin skog.

– Skog är mycket speciellt.Många har väldigt starka käns-lor till sin skog, medan andrahar ärvt och är utbor. En del villkanske sälja, andra vill behålla.Och vad säger fastighetsbild-ningslagen? Varje andel får intevara för liten. Här uppe tillexempel måste varje skogs -fastighet ha minst en tillväxt på 200 kubik per år.

Nu kommer vi osökt in på en av de mest brännande frågor-na för skogsägarna, just självaskogs ägandet.

– Äganderätten håller på atturholkas. Pålagorna blir allt fler.Det är mycket som en skogs -ägare ska förhålla sig till, allteftersom skogen blir allt merpolitik. Min uppfattning är attlönsamhet i skogsägandet ocksåleder till välskötta skogar somkombinerar de två målen pro-duktion och miljö. Det kan låtalite ”offerlikt” om allt skylls påpolitiska beslut och myndig-hetsutövning. Visst, i de delarnakan det vara svårt att påverkafullt ut, men det finns mycketsom skogsägaren kan göra själv.

Till exempel vad då?– Då tänker jag närmast på att

sköta och vårda sin skog, varapåläst och kunnig och att fattabeslut i sitt skogsbrukande. Ochgrunden, det vill säga de ekono-miska förutsättningarna sätts juvid ägostarten när ett genera-tionsskifte eller ägofördelninggörs. Då är det vid dessa till -fällen jätteviktigt att göra rätt.

EIVOR MENAR ATT MED dålig lönsam-het på grund av krav på ökadhänsyn, skatter och byråkratiförsvinner också resurserna föratt minimera körskador ochavsättningar och rent allmänt tahand om skogen på bästa sätt. Isynnerhet gäller det Norrlandsinland.

– Jag bilar ofta och på min väg

mot Tornedalen är det be -klämmande att se alla igenväxtaängar, övergivna gårdar och hus.Det är ödsligt!

EIVOR HOPPAS NU mycket på detNationella skogsprogrammetsom håller på att utarbetas. Attman där ska hitta gemensammamålbilder om vad skog ska varatill för och att man hittar de rätta vägarna för skogens betydelse. Nu har regeringenaviserat transportskatten somdelvis ska kompenseras av upprustning av järnvägarna.

– Kommer den aspekten medi det Nationella skogsprogram-met? Eller ska den ses enbartsom en skatteintäkt till staten?Skogsägarna och skogsägandethar försvunnit i debatten imånga frågor. Vi måste kommain i den. Det gäller nu att hittaden rätta symbiosen.

NÄR VI AVSLUTAR samtalet funderarEivor på vad hon ska göra tillhelgen. Kanske det blir den fantastiska ripjakten med hundarna Fly och Uno. Ellerhöstbruk i den lilla trädgården,innan tjälen slår till.

LARS ÅKERMAN

”Lönsamt skogsägande ger välskötta skogar”

Fly och Eivor, redo för ripjakt.


http://www.alfera.fi

http://www.skogenbild.com

ANSÖKNINGAR OM BIDRAG

Från Anna och Nils Håkanssons stiftelse tillforskning m.m. för främjande av skogsbruket

Stiftelsens ändamål är att främja vetenskaplig under-visning och forskning för att främja landets skogsbruk – i första hand i Norrlands inland.

Bidrag ges till sådan forskning och försöksverksamhetsom kan leda till ökad tillväxt och höjning av skogs-råvarans kvalitet.

Ansökningar prövas av styrelsen och skall för att kunnabeaktas ha inkommit senast den 15 februari 2017.

Ansökningen inges i 5 exemplar till stiftelsens adress:

Anna och Nils Håkanssons stiftelse,c/o Isaksson

Fagerbacken 1, 83145 Östersund.

Beslut om bidrag meddelas senast den 18 april 2017.För ytterligare upplysningar ring f länsjägmästarenHans Göran Isaksson, tel. 070-524 47 82 eller 063-13 34 46 (bost).

www.annaochnilshakanssonsstiftelse.se

Styrka, prestanda och ekonomi Ripper S är allt du behöver i ett sågblad

varje dag. Kontakta oss för mer information.

KAP i Östersund AB, Östersundsvägen 28, 83631 LitTel: 063-127090 • 070-3583534www.kapab.se • E-post: [email protected]

Nyhet!

Skogsbrukarens varuhus0644-72100 - skogma.se

Vår kunskap och bredd - Er fördel!

SäkerhetSlitstyrkaKvalitetsågskyddskläder

för hårt arbete Varje dag.

P R O F I

EN ISO 20471

Klass 120 m/s

EN 381-5

UNISEX

S0

SSS0000

skogma.seöppet dygnet

runt

nyhet!

DNONSSDSË

SFOGNINSKRFOOËRTHITDOR& SLNI

FTELSENSTI

SKOGEN 47


http://www.kapab.se

http://www.annaochnilshakanssonsstiftelse.se

http://www.troedssonfonden.se

http://www.skogma.se

48 SKOGEN

PÅ STICKVÄGAR

LEDIGT? Ett älgpass utrustat med vadman för inte så länge sedan kallademoderna bekvämligheter, det hittar man inärheten av byn Handog i centrala Jämt-land.

Utrustat med handfat och wc-stol ärdet tveklöst ett älgpass för långsittare,eftersom jägaren inte behöver lämna pas-set för att uträtta eventuella behov.


HANTVERK Såg och spik byggde dennavackra bil. Den klassiska brittiska sportbilenMorgan byggs fortfarande för hand och påen stomme av trä. Här är den nyaste model-len som heter Morgan Aero 8 2016 utanförfabriken i Malvern i västra England.

– Det luktar trä när man kommer in i fabriken, berättar Birger Lallo. Dagen efter var vi på besök i Jaguars fabrik, men där var det robotar som gjorde jobbet. Hur kan ni bygga bilar här, ni har ju varken hyvel eller såg, skojade jag! Foto: BIRGER LALLO

Älgpassmed högstandard

Skog i bilen …


SKOGEN 49

SLUKAD Skogen ger och skogen tar. Även gamla bilar kanmed tiden tas upp, omslutas och bli en del av skogen.Eftersom den gamla folkan har delad bakruta måste denvara från 1953 eller tidigare. Upphittat i Lofta i Tjust utan-för Gamleby. Foto: LARS ÅKERMAN

… och bil i skogen

Skogskul?Har du någon bild eller

något annat kul du vill dela med SKOGENs läsare?

Mejla [email protected]

FACEBOOK Här är några tips på Facebook-grupper för mer eller mindre skogstokiga. Vet du fler? Mejla oss! SKOGSBRUKARNA: Omskötsel, maskiner – allt som har med skogs-bruk att göra. Gruppen VI SOM ÄLSKAR

SKOGSMASKINER har massor av bilder ochfilmer på skogsmaskiner av alla de slag. HosSKOGMASKINSNOSTALGI hittar du inlägg omäldre skogsmaskiner. Det förekommer även

en del köp-och-sälj med gamla delar. Annarsfinns också gruppen SKOGSMASKINSDELAR

KÖPES/SÄLJES för sådant. Sveriges störstaFacebookgrupp för skogsmaskinsförareheter VI SOM ÄR SKOGSMASKINSFÖRARE.Gruppen NATURVÅRDSARTER i Sverige passardig som är intresserad av signalarter, indika-torarter, hotade eller fridlysta arter. Mycketlavar, växter och insekter. KARIN BERNLE

Här finns likasinnade


SISTA ORDET

LÅGPRISLÖSNING Att släpa framrejäla stamblock behöver intevara besvärligt. Häng med Karolina Åström när hon kör frammäktiga stammar med en vanligtraktor och lunningsbanke.

Det varken dånar eller brakar.Ett mjukt muller är det endasom bryter tystnaden Ljudetkommer från en liten röd traktorsom släpar stora trädstammar.

– Några kompisar ska byggaen timmerstuga, berättar Karo -lina som under ett besök hemmapå gården i Jämtland passar påatt köra fram timmerstockarnasom ska bli husets väggar.

STOCKEN KAROLINA PRECIS gör fastvid traktorn är mäktig: Tolvmeter lång och 25 centimeter i diameter – i toppändan!

Att lunna stamblock går

faktiskt riktigt bra att göra medsmå maskiner, men det kräveren viss teknik. Karolinas utrust-ning kan tyckas grundläggande,men är väldigt effektiv. Traktornär en Volvo T24, en än i dagmycket vanlig lantbrukstraktorfrån sent femtiotal. En så kalladlunningsbanke sitter på trak-torns hydrauliska trepunktslyftoch hela ekipaget kostar intemer än 10 000 kronor.

– DET HÄR ÄR EGENTLIGEN värsta”snikekipaget”. Vår gamla lill-traktor, en stålbalk som lyfterstockarna och en kätting att snara fast dom med, men detfungerar jättebra och är mycketsmidigare och säkrare jämförtmed om jag skulle använt fyr -hjuling. På den finns ingenstansatt förankra lunningsbalken ochstockarna måste lyftas manuellt.

Med traktorn kan man enkeltlyfta stockarna med hydraulikenoch sitter dessutom mer skyd-dad än på en fyrhjuling.

– Och så kan jag vara miljö -smart. Traktorn går på E85- etanol, konstaterar Karolina ochtillägger att det går att lastaytterligare stockar på lunnings-banken.

Fast det gäller att planera kör-ningen. De långa stamblockenvill gärna gena i kurvorna. Man

måste ligga ett steg före och tän-ka framåt hela tiden. Samtidigtgäller det att ha full koll bakåt.

– Stammar eller rotben påövriga träd får ju inte skadas av stamblock som skrapar i,påpekar hon.

Karolina avslöjar sedan attnågra av de stora trädstammar-na tidigare faktiskt har vinschats

fram till traktorvägen.– Men bara ett fåtal. Med en

sådan här liten smidig traktorkör jag praktiskt ända fram tillstubben och hämtar stocken,skrattar Karolina.

Hon visar att spåren i blåbärs-riset efter den lilla traktornknappt syns.


50 SKOGEN

Sniklunningmed Karolina

Lägg en kedja under stammen. Hakafast den i lunningsbanken. Lyft och köriväg, instruerar Karolina Åström.

HUSTIMMER

Som husbyggnadstimmer duger intevad som helst. Kvalitetskraven är höga.Därför fälldes de utvalda träden underfjolåret. De kvistades och randbarka-des för att torka långsammare och föratt minska risken för att virket sprickerkraftigt. När det knappt ett år senarevar dags att köra fram dem och manhade bestämt vilka mått som behöv-des apterades varje stock individuellt.


http://www.skogen.se/skogenpren

PADDAN I SKOGEN!Nu kan du ta med SKOGEN ut i skogen - i vår nya app! Med den kan du läsa tidningen i din smartphone eller på din läsplatta var du än är.

Du hittar SKOGENs app på Google Play (Android) eller i App Store (iOS).

Gör så här:

1 . Ladda ner SKOGENs app.2. Öppna appen i din telefon eller läsplatta. 3. Logga in med ditt kund- nummer och postnummer.

Trevlig läsning!

Inte prenumerant än? Bli det idag! www.skogen.se/sko1016 eller 08-412 15 00


http://www.skogen.se/sko1016

1 9 0 1 6 4 4 0 0

Posttidning BVid obeställbarhet retur till:SKOGEN, Box 1159, 111 81 Stockholm

FTG Cranes ABIndustrigatan 1, 668 40 Bäckefors

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: [email protected]

www.ftgforest.com

Mowikranen har egen skaper som ingen annan skogskran har - det

finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogs-

vagn får du ett lättkört och smidigt skogs ekipage som gör ditt arbete

i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.

Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

Din bäste väni skogen.


http://www.mowi.se

http://www.ftgforest.com

2016 • pris: 66 kr den oberoende skogstidningen kustgran · ja. vi löser det har en grannes tomt...

Documents