nordKAlKsmiljörApport 2010

2

3. Ansvarsfullt agerande

4. Kalksten är en del av vårt dagliga liv

6. Hälsa och säkerhet står högst på agendan

8. Från råmaterial till produkt

10. Användningen av alternativa bränslen ökar

12. Miljöarbetets mål och åtgärder år 2010

13. Nordkalkkoncernens verksamhetspolicy

14. Varje gruva får en plan för efterbehandling

16. Gruvornas verksamhetsförutsättningar skall tryggas

18. Koncernstruktur

19. Nordkalk på kartan

I denna miljörapport berättar vi om vilken inverkan vår verksamhet har

på miljön, samt om de åtgärder som vidtagits och som planeras för att minska

miljöbelastningen i alla våra verksamhetsländer. Nordkalk har publicerat

miljörapporter sedan år 1996.

Pärmbilden visar Nordkalks kalkugn och malningsan-läggning i Pargas. Bilden är tagen från gästhamnen.

I Pargas gruva i Väståboland (Finland) har man brutit kalksten industriellt sedan år 1898. Gruvan ligger mitt inne i staden.

3

AnsvArsfullt AgerAndeVi bär vårt ansvar i miljöfrågor och arbetar aktivt för att minska verksamhetens inverkan på miljön.

Många av Nordkalks produkter är nödvändiga för att upprätthålla och förbättra den nuvarande levnads-standarden. Våra produkter behövs vid framställ-ningen av ett stort antal av de produkter vi dagligen använder och de är viktiga inom miljövården, t.ex. för vattenrening, pH-reglering och rening av rökgaser.

Nordkalks verksamhet har många olika miljökon-sekvenser. Vi utnyttjar ett icke förnybart råmaterial, och vi förorsakar en förändring av miljön vid våra gruvor och dagbrott som inte helt går att återställa. Vi släpper också ut s.k. växthusgaser, eftersom för-ädlingen av vårt råmaterial ofta innebär en frigöring av koldioxid (en kemisk-termisk process från kal-ciumkarbonat till kalciumoxid + koldioxid).

Nordkalks verksamhet genomsyras av tanken att vår verksamhet skall representera ansvarsfullt age-rande. Vi bär vårt ansvar när det gäller miljöfrågor, vi klargör vår roll för oss själva och omgivningen och vi arbetar aktivt för att minimera verksamhetens inverkan på den omgivande miljön. I vår verksam-het är vi måna om trivsel, säkerhet och hälsa på våra anläggningar och i deras omgivning.

Ansvarsfullt agerande är idag ett krav från såväl allmänheten som från myndigheter och tillståndsgi-vande instanser. Lokal lagstiftning, liksom direktiv och krav från den Europeiska Unionen, kräver allt mera kunskap, intressebevakning och rapportering av centrala miljöfrågeställningar.

Nordkalk säkerställer sin förmåga att på ett proaktivt sätt sköta dessa utmaningar genom att förnya och förbättra den interna kunskapsbasen via utbildning och rekrytering. Vi är även synligt närvarande och deltar aktivt i centrala forum samt bransch- och cen-tralorganisationer, såväl lokalt som i Europa.

Nordkalk uppfyller kraven i ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001, samt följer EU:s direktiv för bl.a. han-teringen av kemikalier. Vi deltar också aktivt i olika utvecklingsprogram för en miljövänligare industri, t.ex. via det finska energieffektivitetsavtalet Motiva.

Ansvarsfullt agerande innebär för oss i Nordkalk att vi tar ansvar för oss själva och för varandra, för vår

arbetsmiljö och för omgivningen runt våra produk-tionsanläggningar. Vår verksamhet är en del av sam-hället och vi är övertygade om att man kan bedriva en långsiktigt hållbar kalkstensindustri och samti-digt värna om naturvärden, i enlighet med gällande miljölagstiftning.

Bertel KarlstedtKonsernchef

4

KAlKsten är en del Av vårt dAgligA liv

Nordkalks produkter behövs för att framställa en stor del av de dagliga förnödenheter som dagens välfärd bygger på.

Nordkalk bryter och förädlar kalksten för industri, lantbruk och miljövård. Var och en av oss använder dagligen kalkstensbaserade produkter: t.ex. på ett vanligt frukostbord hittar du en mängd produkter där man i något skede av framställningen använt kalksten. Den används då man tillverkar papper, stål, socker och glas samt för vattenrening. Bröd-säden växer i kalkad jord och hönan behöver kalk för att ägget skall få skal.

Kort sagt: kalken fyller, renar och stabiliserar. Dess kemiska egenskaper behövs i en mängd olika pro-cesser och i många fall kan man rent konkret kon-statera att vårt samhälle är byggt på kalksten.

Nordkalk är norra Europas ledande och hela Euro-pas tredje största tillverkare av kalkstensbaserade produkter.

Den ekonomiska utvecklingen var synnerligen positiv under år 2010 och efterfrågan på kalkstensbaserade produkter ökade kraftigt. De flesta kundsegmen-ten verkar ha återhämtat sig från den ekonomiska depressionen under det gångna året. Fortfarande råder det dock osäkerhet om den kommande mark-nadsutvecklingen.

Hälsa och säkerhet står högst på agendanNordkalk fortsatte sitt systematiska arbete för att förbättra hälsan och säkerheten inom företaget. Nu är verksamheten i Finland, Sverige, Polen och Est-land certifierad enligt OHSAS 18001 och i Ryssland väntas certifieringen bli slutförd år 2011.

Nordkalk blev helägt RettigbolagDen 19 maj 2010 köpte Rettig hela aktiestocken i Nordkalk och den12 augusti godkändes affären av EU:s konkurrensmyndigheter. I detta sammanhang upphörde Nordkalk att vara ett publikt aktiebolag

och namnet ändrades till Nordkalk Oy Ab (tidigare Oyj Abp).

Nytt kalkbrott på GotlandNordkalks planer på att öppna ett nytt kalkbrott i Bunge på norra Gotland bekräftades slutgiltigt, då Sveriges Högsta Domstol i oktober 2010 meddelade att den inte tar ärendet till prövning. Nordkalk kom-mer att investera ca 500 miljoner kronor i det nya kalkbrottet och verksamheten kan fortsätta i 25–40 år. Den gotländska kalkstenen är en oersättlig råvara för den nordiska stålindustrin.

Miljötillstånd för kalkstensgruvan i KolariFör att kunna tillgodose gruvindustrins ökade behov av kalksten, kommer Nordkalk att återuppta verk-samheten i Kolari kalkbrott i norra Finland. I slutet av december 2010 fick Nordkalk miljötillstånd för brytningen och den kommer som mest att vara ca 400 000 ton i året.

Nytt dolomitbrott i EstlandNordkalks enda dolomitfyndighet ligger i Kurevere i sydvästra Estland. Dagbrottet är nu så gott som utbrutet och under fjolåret inleddes brytning i den närliggande fyndigheten Esivere.

Stöd till miljöprojekt och forskningI Finland understöder Nordkalk föreningen Håll Skärgården Ren som ansvarar för avfallshanteringen i skärgården och aktivt informerar om miljöfrågor. I Nokia följer Nordkalk med vattenkvalitetens utveck-ling i sjösystemet Alinenjärvi och en eventuell för-surning förhindras vid behov med tilläggskalkning. Med anledning av att fabrikerna i Villmanstrand fyllde 100 år den 15 november 2010, donerade Nordkalk 100 000 euro till den lokala tekniska högskolan för att stöda forskning och undervisning.

I Sverige deltar Nordkalk aktivt i föreningen MinFo, som i sin verksamhet satsar på miljö och hållbar

55

utveckling. Nordkalk har bl.a. deltagit i en undersök-ning om användningen av alkaliska sidoprodukter för att lösa miljöproblem på gruvområden. Under-sökningsresultaten publicerades år 2010.

Systematiskt miljöarbete i hela NordkalkMiljöarbetets målsättning är att systematiskt lyfta fram väsentliga mål för förbättring samt att upprätt-hålla ett miljöledningssystem i samarbete med linje-organisationerna. Nordkalks verksamhet i Finland, Sverige och Polen har redan tidigare varit certifie-rade enligt ISO 14001 och under 2010 utvidgades detta att gälla även Estland. Målet är att certifiera verksamheten i Ryssland under 2011.

Nordkalks interna hedersomnämnande, Årets miljö-insats 2010, gick i år till koncernens miljöchef Tua Welin för att hon lett och skött registreringen av kalk-produkter enligt EU:s kemikalieförordning REACH.

FÖRSÄLJNING PER PRODUKTGRUPP 2010(i % av omsättningen)

Bränd ochsläckt kalk 36 %

Kalksten 19 %

Kalkstens-mjöl 19 %

Pappers-pigment18 %

Övriga 8 %

Papper 23 %

Cellulosa 7 %

Metaller ochgruvor 18 %

Byggmaterial 26 %

Övrigindustri 13 %

Lantbruk 6 %

Miljövård 7 %

FÖRSÄLJNING PER KUNDSEGMENT 2010(i % av omsättningen)

Anrikningsverket i Villmanstrand, Finland

OMSÄTTNING(meur)

-05 -06 -07 -08 -09 -10

0

50

100

150

200

250

300

350

5

6

HälsA ocH säKerHet står Högst på AgendAnDet allra viktigaste när det gäller att förhindra olycksfall, är personalens inställning till säkerhetsfrågor och viljan att följa gemensamma regler.

På fabriken i Vimpeli (Finland) hade man i slutet av år 2010 arbetat mer än 3100 dagar utan olycks-fall. På bilden från vänster Jaakko Mässbacka, Sari Tuohimaa, Petri Saarela, Asmo Lehtorinne, Mika Metsälä och Tero Mikola.

Antalet rapporterade olycksfall i hela koncernen ökade något under 2010 jämfört med året innan. Detta beror delvis på att verksamheten vuxit samt också på att rapporteringen förenhetligats i kon-cernen. De vanligaste olyckorna är att man halkar eller snubblar. År 2010 inträffade inga olyckor med dödlig utgång.

Rapporteringen av tillbud och andra farosituatio-ner fick stor uppmärksamhet. Produktionsenhe-terna uppmuntrades att aktivera rapporteringen med hjälp av olika sorters pris och kampanjer. Detta ledde också till resultat: antalet rapporte-ringar fördubblades jämfört med år 2009 och sam-manlagt anmäldes ca 1000 olika tillbud. Genom att korrigera faromoment som finns i arbetsmiljön, kan man förhindra att olyckor sker. Då personalen rapporterar om faror, blir de samtidigt mera med-vetna om olika säkerhetsfrågor.

Säkerhetsrevisionerna ger möjlighet att påverkaÅr 2010 arbetade man mycket med att förbättra sådant som omfattas av säkerhetsledningssystemet, eftersom målet är att få certificatet OHSAS 18001 för alla produktionsorter. Många från personalen deltog i arbetet och vid riskbedömningen av de olika arbetsuppgifterna hade många arbetstagare möjlighet att påverka sitt eget arbete och sin arbets-miljö. I slutet av år 2010 erhöll vi certifikat för de enheter i Finland, Sverige, Polen och Estland som inte var certifierade sedan tidigare. Organisationen i Ryssland kommer att revideras under våren 2011.

Säkerhetsrevisionen av tunga maskiner och gruvar-bete fortsatte. De största gruvorna i alla verksam-hetsländer är nu reviderade. Revisionerna har visat sig erbjuda utmärkta tillfällen att förbättra säker-hetsrutinerna i hela koncernen.

Säkerhet är en fråga om attityderDen nolltoleranspolitik gällande rusmedel som inled-des år 2009 fortsatte. De olika verksamhetsländerna tog i bruk den koncernomfattande policyn på ett sätt som stöds av såväl den lokala lagstiftningen som kulturen. Förmännen fick konkreta metoder för att ta itu med upptäckta missförhållanden. Nolltole-ranspolitikens viktigaste budskap är att alla skall ha rätt inställning till frågor som gäller säkerhet och välbefinnande. För att stöda detta har de anställda fått information om rusmedlens hälsorelaterade och sociala effekter.

För första gången ordnades en Health & Safety Day på koncernnivå, som samlade deltagare från alla verksamhetsländer. H&S-dagens målsättning är att förmedla såväl kunskap som redskap för arbetshälsofrågor samt att erbjuda möjlighet att utbyta erfarenheter.

Personalen trivs och är motiveradPå hösten 2010 gjordes en personalundersökning som visar att Nordkalk har en nöjd personal. De utvecklingsområden som identifierades i den tidi-gare undersökningen från år 2007 har åtgärdats och i synnerhet i Polen har personalen blivit märk-bart nöjdare. De högsta betygen hänför sig till det egna arbetet och motivationen, ansvarsområden och organisation av arbetet, en lämplig arbetsbörda samt klara målsättningar. I hela företaget kommer man under de kommande åren att koncentrera sig på att utveckla en uppskattande, förtroendefull och rättvis arbetsmiljö.

Kunnandet utvecklas kontinuerligtUtvecklingssamtalen är en väsentlig del av ledar-skapet och utvecklingen av kunnandet i Nordkalk. Målsättningen är att varje år föra utvecklingssamtal med hela personalen och de utvecklingsåtgärder man

7

15-1920-24

25-29 35-39 45-49 55-5930-34 40-44 50-54 60-65

66-6970-

0

50

100

150

200

< 11-5

6-10 16-20 26-30 36-4011-15 21-25 31-35 41-45

46 -

250

300

200

150

100

50

0

50

40

30

20

10

0

60

50

40

30

20

10

0

60

kommer överens om följs upp. Utbildningsbehoven utreds noggrant under samtalen.

Samarbete över gränsernaNordkalks internationella samarbetsorgan EWC (European Works Council) höll sitt första möte i juni 2010 i Helsingfors med representanter för personal och ledning från Finland, Sverige, Polen, Estland och Ryssland. I fortsättningen kommer formen för det internationella samarbetet att ändras, eftersom Nordkalk kommer att ansluta sig till Rettigkoncer-nens internationella samarbetsorgan Euroforum.

Samarbetsnätverket HR Network, som består av HR-specialister från Nordkalks olika verksamhets-länder fortsätter sitt arbete. Under år 2010 inleddes ett systemutvecklingsarbete som skall förena verk-samhetsländernas strategiska personaladministration i ett system. På detta sätt kan man i fortsättningen

effektivisera speciellt kunskapsutvecklingen och försäkra sig om en enhetlig verksamhet.

H&S Network arbetar med att förenhetliga rutinerna runt arbetssäkerhet och rapportering i hela koncernen.

Också miljöexperterna i Nordkalk har ett interna-tionellt nätverk, Environmental Network, och ener-gifrågorna koordineras av Energy Team.

PERSONALEN PER LAND(Totalt 1144)

Finland 47 %

Estland 9 %

Polen 25 %

Ryssland 5 %

Sverige 14 %

Kvinnor 21 %

KÖNSFÖRDELNING

Män 79 %

PERSONALGRUPPER

Tjänstemän 39 % Kollektivanställda 61 %

OLYCKSFALLSFREKVENSENÅLDERSFÖRDELNING

Anta

let

anstä

llda

Åldersklass

Finland

Sverige

PolenRyssland

Estland

TJÄNSTEÅR

Anta

let

anstä

llda

Tjänsteår

Finland

Sverige

PolenRyssland

Estland

Finland Sverige Polen Estland Ryssland

Anta

let

arb

ets

oly

cko

r p

er

miljo

ner

arb

ets

tim

mar

8

från råmAteriAl till produKtNordkalk tar miljön i beaktande redan då produktionen planeras. Det pågår ett ständigt arbete för att minska buller, damm och vibrationer.

Nordkalk arbetar aktivt för att minimera verksamhe-tens inverkan på den omgivande miljön liksom också på personalens arbetsmiljö. Kalksten bryts ur berg-grunden, antingen i dagbrott eller i underjordiska gruvor. Stenen transporteras sedan till grovkross-ning och sortering, varefter den går vidare till föräd-ling. Verksamheten förorsakar vibrationer, buller och damm och dagbrotten förändrar landskapet. Andra olägenheter är sten som inte lämpar sig för traditio-nella förädlingsmetoder och sekundärprodukter från produktionsprocesserna. Vatten rinner ner i gruvorna, vilket kan påverka grundvattennivån i omgivningen.

Kalkstensprodukterna är krossad, mald eller siktad kalksten dvs. kalciumkarbonat (CaCO

3). Malningen av

kalksten är oftast en torrprocess och dammbildningen vid malningsanläggningarna är den största olägenhe-ten för miljön. Dammet kan dock effektivt kontrolle-ras genom att den utgående luften renas med hjälp av filter. Genom att bevattna vägar och lagrat stenmate-rial minskar man också på damningen runt gruvorna.

Nordkalk anrikar kalcit och wollastonit i Villman-strand, där dotterbolaget Suomen Karbonaatti vida-reförädlar den anrikade kalciten till papperspigment. Anrikningsprocessen är huvudsakligen sluten.

Kontinuerligt miljöarbete på produktionsanläggningarnaUnder år 2010 gjordes flera investeringar för att minska buller och damm på produktionsorterna. I Polen har man förbättrat ljudisoleringen på sorteringsanlägg-ningarna i Miedzianka och mätningarna visar att ljudnivån klart har minskat. I Miedzianka tog man också i bruk en mobil biltvätt för lastbilarnas hjul, för att förhindra att kalkdammet sprids på vägarna.

I Storugns på Gotland gav den ovanligt torra somma-ren och hösten upphov till problem med damning från upplagshögarna samt från tippningen då man depo-nerade filterstoft från kalkugnen. Detta förorsakade klagomål från grannarna och tillsynsmyndigheten har också påtalat olägenheten. Problemet kommer

att åtgärdas inom detta år, i första hand genom att öka nyttoanvändningen av filterstoftet. I takt med att anläggningen moderniseras, kommer den diffusa damningen också att minska.

I Luleå arbetade man under 2010 aktivt med att hitta nya användningsområden för det filterstoft som upp-står i alla kalkugnar.

I Brahestad har man haft problem med dammutsläpp. Ugnarnas filter kommer att förnyas eller repareras under 2011.

Fyndigheterna utnyttjas effektivtUtöver den egentliga nyttostenen bryter man också sidosten, som kan tas tillvara som makadam. Den årliga mängden sidosten beror på bl.a. geologiska faktorer och på brytningsplanerna. Målet är att ytterli-gare öka nyttoanvändningen av sidosten och att bryta miljövänligt. År 2010 användes 88 procent av all sten som bröts. För alla gruvor i Finland görs en plan för

hantering och lagring av sidosten enligt utvinnings-avfallsförordningen.

I Pargas har man tillsammans med kunderna framgångs-rikt tagit fram nya metoder, som möjliggör att man också kan använda grå kalksten i de produkter där man tidi-gare använt endast den allra vitaste stenen. Tillgången till vitsten är begränsad och de nya metoder innebär att man bättre kan utnyttja de olika typerna av kalksten i gruvan. En utvidgning av lagringsområdena gör det lättare att sortera stenen i olika fraktioner.

MiljöprodukterNordkalks produkter används för miljövård. Med olika kalkstensbaserade applikationer kan man både före-bygga och åtgärda miljöproblem. Vid jordförbättring kalkar man åkrarna för att minska surheten i jorden, vilket också minskar behovet av gödsel.

Kalkprodukterna har en viktig roll i vattenreningspro-cesserna. Vid beredning av dricksvatten och rening av

99

NoRDKAlKS PRoDUKTIoNSPRocESS

avloppsvatten används såväl kalkstensprodukter som bränd och släckt kalk. Med hjälp av kalkningsåtgärder kan vattenkvaliteten i försurade vattendrag återställas till nivån före försurningen. Nordkalk satsar kraftigt på att utveckla produkter och metoder som minskar den diffusa belastningen på vattendrag. I Sverige har man infört ett statligt stöd för att minska fosforutsläppen från åkrar till vattendrag, vilket öppnar nya möjlighe-ter för Nordkalks kalkstensbaserade Fostopkoncept.

Kraftverkens rökgaser renas effektivt med hjälp av bränd och släckt kalk eller kalkstensmjöl. Även utsläpp som uppstår vid avfallsförbränning reduceras med olika kalkprodukter.

Nordkalk bryter kalksten i sina fyndigheter på 21 olika orter och förädlar den till kalk-stensmjöl och -kross, anrikad kalcit samt bränd och släckt kalk. Dessutom ingår dolo-mit och wollastonit i produktsortimentet.

Kalksten bryts ur berggrunden, antingen i dagbrott eller i underjordiska gruvor. Ste-nen transporteras sedan till grovkrossning och sortering, varefter den går vidare till förädling. Karbonatprodukter är krossad, mald eller siktad kalksten dvs. kalciumkar-bonat (CaCO

3).

Då man bränner kalk, hettar man upp krossad och sorterad kalksten till ca 1100 oC i en roterugn eller schaktugn. Bränd kalk eller kalciumoxid (CaO) är korn- eller pulver-formig och den siktas, krossas eller mals till olika produkter. Kalken släcks genom att vatten tillsätts i bränd kalk. Kalciumoxiden reagerar med vattnet och förvandlas till kal-ciumhydroxid (Ca(OH)

2), dvs. släckt kalk, som är ett torrt och puderliknande ljust mjöl.

KA

lKU

GN

S

IKTN

ING

MAlNING

SlÄcKNING

ST

EN

bR

yTN

ING

K

Ro

SSNIN

G

SIKTNING MEllANlAGER MAlNING

SIKTNING

SoRTERING/

SlÄcKT KAlK

bRÄNDKAlK

KAlKSTENS- MJÖl

STycKE-KAlK

10

Nordkalk använder många olika typer av energi för att framställa sina produkter och det pågår ett konti-nuerligt arbete för att förbättra energieffektiviteten. Detta är också en viktig aspekt vid nyinvesteringar och befintliga produktionsprocesser optimeras för att minska den specifika energiförbrukningen.

Vid kalkbränning har man traditionellt använt sten-kol, olja och naturgas, men nu pågår ett intensivt forskningsarbete för att hitta alternativa bränslefor-mer. Vid krossning och malning används elektricitet och för torkningsprocessen behöver man brännolja eller flytgas. Nordkalk satsar också på forskning och utveckling av ny och miljövänlig teknologi.

Under hela år 2010 fortsatte arbetet med öka process-effektiviteten och minska verksamhetens inverkan på miljön. I Finland har Nordkalk redan i flera års tid varit anslutet till det finska näringslivets energieffektivitets-avtal som syfter till att införa ny energieffektiv tekno-logi och öka användningen av förnybara energikällor.

Flera nya projekt under 2010I Finland pågår ett utvecklingsprojekt för att ta i bruk biobränslen vid Pargas kalkugn, vilket också innebär utveckling av ugnens förbränningsprocess. Projektet har beviljats finansiering av Tekes – utvecklingscen-tralen för teknologi och innovationer.

Malningsanläggningen i Vampula har fått en ny brännare som gör det möjligt att också använda biogas. Testperioden inleddes i december 2010 och brännaren togs fullskaligt i användning i bör-jan av 2011. Gasen levereras via en 1,5 km lång rörledning från den närliggande biogasproducenten Vambio, där den framställs av restprodukter från livsmedelsindustrin, slakterier och boskapsskötsel samt av avloppsslam.

I kalkugnen i Köping, Sverige, har man redan i flera år använt alternativa bränslen vid sidan av de traditionella. Under 2010 har man förbättrat lag-ringsutrymmen och -utrustning för att ytterligare

kunna öka användningen av denna typ av bränsle. På hösten ingick Nordkalk ett intensionsavtal om leveranser av biogas med det svenska företaget Cor-tus, som planerar att bygga en förgasningsanlägg-ning i pilotskala i Köping. Förgasningsprocessen möjliggör en förädling av problematiska, lågvär-diga biobränslen till högklassig, koldioxidneutral bränslegas som lämpar sig för kalkbränning. Under de kommande tre åren kommer processen att fin-slipas, olika bränslekombinationer skall testas och lönsamheten utvärderas.

Hela Nordkalk sparar energiEn stor del av energibesparingen i Nordkalk sker via förbättrad utrustning, förbättrad styrteknologi och förnyade rutiner på anläggningarna. Personalen får lära sig att ta energieffektiviteten i beaktande i sitt dagliga jobb, och vid sidan av de stora investeringarna gör man hela tiden små förbättringar på fabrikerna.

I Köping har man tagit i bruk ett nytt styrsystem för

kalkugnen som har lett till avsevärda energibesparingar.I Tytyri har man under året fortsatt provkörningarna med konverterad eldningsolja i kalkugnarna. Kom-pressorstationen förnyades i slutet av år 2009, vil-ket medförde avsevärda energiinbesparingar under år 2010.

På Parfillfabriken i Pargas har man, för att bättre kunna optimera energiåtgången, gjort förbättringar på den tryckluftslinje som transporterar produkter direkt till kunden.

Under flera års tid har man systematiskt utbildat personalen i gruvorna att köra gruvmaskinerna så ekonomiskt som möjligt, vilket minskar belast-ningen på miljön.

Utsläpp och återanvändningNordkalk deltar aktivt i forskningen om hur man kan minska koldioxidutsläppen samt om avskiljning och slutförvaring av koldioxid.

Användningen Av AlternAtivA bränslen öKArNordkalk satsar på forskning och utveckling av ny och miljövänlig teknologi.

11

2008 2009 2010

0,02

0,04

0,06

0,10

0,12

0,14

0,00

0,08

2008 2009 2010

0,01

0,02

0,03

0,05

0,00

0,04

2008 2009 2010

0,02

0,03

0,04

0,06

0,01

0,05

0,002008 2009 2010

0,02

0,04

0,06

0,10

0,12

0,00

0,08

Vid kalkbränning uppstår ca två tredjedelar av utsläppen då råmaterialet, dvs. kalkstenen, förädlas till bränd kalk. Resten av utsläppen uppkommer vid användning av fossila bränslen.

Med koldioxidavskiljning avses att koldioxid sepa-reras t.ex. från en fabriks rökgaser. Den avskiljda koldioxiden lagras sedan så att den inte kommer ut i atmosfären. Detta kan göras t.ex. i porös berggrund.Man kan också använda koldioxid i olika produkter; t.ex. vid tillverkningen av papperspigmentet PCC återför man den koldioxid som frigjorts vid brän-ningen till slutprodukten.

Spillvärmen från kalkugnarna används i städernas fjärrvärmenät i Villmanstrand, Lojo och Pargas. År 2010 levererade Nordkalk så mycket värme för upp-värmning och varmvatten att det skulle räcka för ca 2300 privata hushåll.

NoRDKAlKKoNcERNEN, UTSlÄPP I lUFT

(t CO2 / t bruten kalksten)

co2 SToFT(kg stoft / t bruten kalksten)

So2 (kg SO2 / t bruten kalksten) (kg NOx / t bruten kalksten)

Nox

ÅTERANVÄND SPILLVÄRME(MWh)

5000

0

10000

15000

20000

25000

30000

2002 2010

Tytyri

VillmanstrandPargas

Louhi

Den nyinstallerade brännaren på fabriken i Vampula, Finland möjliggör användning av alternativt bränsle.

I Nordkalks produktionsprocesser uppstår stoft (par-tikelutsläpp eller damm) och rökgaserna innehåller kväveoxider (NO

x),koldioxid (CO

2) och varierande

mängder svaveldioxid (SO2).

Diagrammen visar de väsentligaste utsläppen i för-hållande till mängden bruten kalksten. De baserar sig på mätningar och kalkyleringar och gäller hela Nordkalkkoncernen. De ökade partikelutsläppen år 2010 berodde på filterstörningar på en av kalk-fabrikerna i Finland. Vissa filter kommer att repa-reras och bytas ut.

12

miljöArbetets mål ocH åtgärder år 2010

RåMATERIAl ENERGI VIbRATIoNER, bUllER ocH DAMM

• Öka användningen av den brutna stenen till 90 % t.o.m. år 2013 och till 95 % t.o.m. år 2016.

• Hitta nya användningsområden för sidoprodukter.

• Minska elförbrukningen: 5 % under åren 2008-2016.

• Minska användningen av fossila bränslen vid kalkproduktion: 2-5 % under åren 2009-2013.

• Minska vibrationer, buller och damm som förorsakas av produktionen.

• I Luleå (Sverige) och Brahestad (Finland) har man arbetat aktivt för att hitta nyttoanvändning för filterstoft

• I Pargas (Finland) togs nya metoder i bruk för att kunna använda grå kalksten i stället för vit sten. Utvidgade lagerområden gör det lättare att homogenisera råmaterialet.

• I Tytyri (Finland) har man under året fortsatt provkörningarna med konverterad eldningsolja i kalkugnarna. Kompressorstationen för-nyades i slutet av år 2009, vilket medförde avsevärda energiinbe-sparingar under år 2010.

• Malningsanläggningen i Vampula (Finland) har fått en ny brännare för biogas.

• I Köping (Sverige) har man förbättrat lagringsutrymmen och -utrust-ning för att kunna öka användningen av alternativa bränslen. Där planeras att bygga en förgasningsanläggning för biogas. Ett nytt styrsystem för kalkugnen togs i bruk för att hålla roterugnens bräns-leförbrukning nere.

• Personalen i gruvorna utbildas i att köra gruvmaskinerna så ekonomiskt som möjligt, vilket sparar bränsle och minskar belastningen på miljön.

• I Finland fortsätter utvecklingsprojektet för att ta i bruk biobränslen i Pargas kalkugn.

• På Parfillfabriken i Pargas har man förbättrat den tryckluftslinje som transporterar produkter direkt till kunden. Energiåtgången kan opti-meras och biltransporterna faller bort.

• Ny energibesparande teknik har installerats i kalkugnen i Luleå.

• Förbättrad ljudisolering på anläggningarna i Miedzianka (Polen), Landskrona (Sverige) och Sibbo (Finland)

• I Pargas inleddes ett 3-årigt projekt tillsammans med den övriga industrin och Väståbolands stad för uppföljning av diffus dam-ning.

• Bevattning av bassänger i Villmanstrand (Finland).

• Nya dammfilter i Tytyri (Finland) och Rakke (Estland).

• Asfaltering av vägar och lastningsplatser i Tytyri (Finland) och Karinu (Estland).

• Nya lossningsrutiner minskar damningen i hamnen i Landskrona (Sverige).

Mål: Mål:Mål:

åTGÄRDER 2010: åTGÄRDER 2010:åTGÄRDER 2010:

1313

miljöArbetets mål ocH åtgärder år 2010

EFTERbEHANDlING AV GRUVoR

• Alla Nordkalks gruvor har en efterbehandlingsplan.

• Nedlagda gruvor får nya användningsområden.

• Verksamheten integreras i samhället.

• Efterbehandlingen av ett deponiområde i Pargas (Finland) har slutförts.

• De slutliga planerna för efterbehandling av den gamla Ignabergatäkten (Sverige) har förankrats hos myndigheterna. Slutmålet är fågeldammar med omgivande naturligt uppvuxen natur.

• Ett område med orkidéer vid gruvan i Esivere (Estland) har beaktats vid planeringen av verksamheten.

Nordkalk bryter, förädlar och levererar kalksten samt producerar tjänster som hänför sig till verksamheten.

Riktlinjer för verksamhetenArbetsmiljön skall vara god och trygg för alla.Vi följer gällande lagar, förordningar och överenskommelser. Vi strävar till att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Vi verkar i enlighet med våra värden förtroende, kompetens och kvalitet.Vi levererar rätt produkt, kvalitet och tjänst vid överenskommen tidpunkt.

Kontinuerlig förbättringVår målsättning är att kontinuerligt förbättra våra produkter, tjänster och processer med beaktande av ekonomi, miljöpåverkan och energiförbrukning.

Vi har en fungerande kommunikation med kunden och förbättrar vår pre-station även via avvikelseuppföljning.

Som en del av den strategiska och årliga planeringen utarbetar vi förbätt-ringsplaner som omfattar arbetsmiljö-, kvalitets-, miljöaspekter och ener-girelaterade kostnader samt dess mål och åtgärder med tillhörande investe-ringar. Vid bedömning av investeringar inom Nordkalk skall en utvärdering av investeringarnas arbetsmiljö- och miljöpåverkan göras.

Vi följer kontinuerligt upp våra mål i arbetsmiljö-, kvalitets- och miljöarbetet.

AnsvarSamtliga i ansvarig ställning skall säkerställa att personalen förstår sin roll samt har nödvändiga befogenheter och tillräcklig kompetens i sitt arbete. Vi har alla ett ansvar att påtala brister och felaktigheter. Nordkalks verk-ställande direktör har övergripande ansvar för uppföljning av att verksam-hetsprinciperna efterlevs.

KommunikationDessa principer granskas regelbundet och uppdateras vid behov. De delas ut till personalen och är allmänt tillgängliga för alla Nordkalks intressegrupper.

Bertel Karlstedt Koncernchef

nordKAlKKoncernensverKsAmHetspolicY

MATERIALEFFEKTIVITET(2010)

Förädladoch såldkalksten77 %

Nyttoanvänt sekundärmaterial11 %

Deponerat 12 %

ENERGIKÄLLOR(2010)

Alternativabränslen 18 %

Kol 38 %

Koksgas18 %

Övriga 2 %

El 9 %

Brännoljor 9 %

Natur-gas 6 %

åTGÄRDER 2010:

Mål:

14

vArje gruvA får en plAn för efterbeHAndlingI en gruva bryts det viktiga råmaterial under flera tiotals år. Då brytningen upphör börjar efterbehandlingen, som planeras redan då gruvdriften inleds.

Forskaren Juha Pykälä från Finlands Miljöcentral har kartlagt biodiversiteten runt Nordkalks gruvor.

Nordkalk har en policy för stängning av gruvor, som definierar hur efterbehandlingen skall ske. För varje gruva görs en egen plan som tar hänsyn till gruvans och områdets särdrag. Med dessa planer strävar vi till att allt bättre kunna ta samhällets behov i beak-tande. En gruva har en livslängd på tiotals år och planen uppdateras enligt hur brytningen framskri-der och området förändras. Utgångsläget för efter-behandlingen är att garantera säkerheten på gruv-området med bl.a. stängsel. Ofta jämnar man ut en del av de brantaste väggarna och brottet görs till en del av det omgivande landskapet.

Gruvan är en del av samhälletDe särdrag en gruva erbjuder kan utnyttjas även på många andra sätt. I den underjordiska gruvan i Tytyri finns det museum, utställningshall och festsal i de delar som inte längre är i bruk. En del av de tomma gruvschakten i Tytyri används för slutförvaring av kraftverksaska. En hisstillverkare använder ett övergi-vet schakt för att testa sina hissar. I Storugns på Got-land har man byggt en motorsportbana i ett nedlagt

dagbrott och i närheten har man upplåtit mark för ett vindkraftverk. På gruvområdena har man ord-nat konserter och det spektakulära landskapet i den fungerande gruvan i Pargas har förevigats på bilder, reklamfilmer och t.o.m. i en långfilm. Ett exempel på hur man ekonomiskt kan utnyttja en kalkhaltig jordmån är den tryffelodling som finns på Gotland.

landskapet formas samtidigt som brytningen fortsätterVid dagbrottet i Ignaberga i södra Sverige har ett åter-ställningsarbete gjorts för de delar som inte längre används, medan brytning pågår i den nyare delen av täkten. I återställningsarbetet har ingått att jämna ut en del branter, flytta bort upplagshögar samt att sätta upp skyddsstängsel för ett parti med stora branter. Arbetet utförs i samråd med den ansvariga tillsyns-myndigheten. Området har mycket fina grönområden som har uppstått helt naturligt under årens lopp och som har tagits till vara under efterbehandlingsarbetet. I planen ingår att stegvis minska bortpumpningen av vatten ur dammarna och därmed skapa fågeldammar

för det rika fågelliv som finns i anslutning till dag-brottet. Täkten i Ignaberga ligger i anslutning till ett vattenskyddsområde där kommunen tar sitt dricks-vatten och de efterbehandlade områdena kan bli ett framtida natur- och strövområde.

För dagbrottet Kamariku i närheten av Rakke i Est-land, har man gjort upp planer för efterbehandling i samarbete med universitetet i Tartu. Samarbetet har pågått i många år, och tidigare har liknande planer gjorts för dagbrotten i Kurevere och Vasalemma. Nordkalk strävar till att öka utnyttjandegraden av de jordmassor som lösgjorts vid brytningen. Målet är att sortera ut jordmaterial som kan användas t.ex. vid återställning (bl.a. humus och lera) och deponera dessa separat för kommande behov. Också vid Kari-nubrottet i Estland pågår ett återställningsprojekt, där man efterbehandlar utbrutna områden samtidigt som brytningen fortsätter i andra delar av brottet.

Efterbehandlingen av Pargas gruvas gamla deponi-område i Skräbböle slutfördes under 2010. Planen

var uppgjord redan 2005 på basen av myndigheternas krav. I planen samt i de utförda arbetena ingick även utnyttjande av rent material från stadens markarbeten och avbaningen av morän och mylla/svartjord i gru-van, för att forma deponiområdet. Ytan täcktes med ofarligt kompostmaterial från närliggande industri, för att göra det lättare för växtligheten att rota sig. Avsikten är att i framtiden skapa ett lockande och trivsamt grönområde.

2010 var temaår för biodiversitetÅr 2010 hade FN utlyst till temaår för bevarande av arternas mångfald. Temat är fortfarande aktuellt för EU uppnådde inte den planerade målsättningen att stoppa utarmningen av mångfalden. Nu vill man för-bättra förståelsen för de grundläggande socio-ekono-miska aspekterna för att nå målsättningen till år 2020.

I kalkstensrika gruvmiljöer kan man hitta många sällsynta växter och levande organismer och ett ned-lagt kalkstensbrott erbjuder en utmärkt växtmiljö för kalkgynnade växter. Biodiversiteten är stor just på

1515

kalkrika områden och alltid klart större än i närbe-lägna kalkfattiga livsmiljöer. På de kalkhaltiga områ-dena i Väståboland har man i många av de undersökta grupperna hittat det största antalet arter i Finland. Esivere i Estland är ett annat exempel på att kalk-gynnade växter trivs vid dagbrott. För att trygga de orkidéer som växer i området har Nordkalk fredat vissa markområden i närheten av gruvan.

Miljöcentralen i Finland undersökte 2009 förekomsten av mossor och lavar i dagbrotten i Tytyri och Svartå i Lojo samt på gruvområdet i Pargas i Väståboland. Vid kartläggningen fann man ett flertal sällsynta och delvis utrotningshotade arter. Projektet fortsatte under 2010 och de inventerade områdena utökades med Vimpeli, Vampula och Sibbo. Miljöcentralen planerar en kartläggning av arterna också i Nordkalks gru-vor i Villmanstrand och Kolari. Kalkstensgruvorna har en viktig roll när det gäller att bevara biodiver-siteten, och de kan erbjuda guidade naturupplevel-ser för turister när gruvverksamheten har upphört.

I Ignaberga i södra Sverige har man efterbehandlat de utbrutna delarna i dagbrottet, samtidigt som bryt-ningen fortsatt i andra delar av brottet. På botten av dagbrottet har det bildats fågelsjöar.

16

Tillgången till mark måste garanterasNordkalk har aktivt deltagit i diskussionen om den europeiska unionens råvaruinitiativ från 2008. Det baserar sig på den ökande medvetenheten om beho-vet av att i den växande globala konkurrensen säkra tillgången till mineralbaserade råmaterial. Initiativet fokuserar framför allt på frågan om tillgång till mark, vilket betyder att identifierade råvarukällor måste vara möjliga att utvinna inom ramen för rådande gruv-lagar och en markplanering som tillgodoser olika intressenters behov.

EU strävar inte efter att skapa ett gruvdirektiv eller någon annan form av gemensam lagstiftning för hela unionen. Det är varje medlemslands egen sak att skapa sina egna lagar så att de motsvarar de regionala och nationella kraven.

I linje med EU:s råmaterialinitiativ har Finland gjort upp en egen mineralstrategi. Den redogör för de regler som gäller för mineralresurser och tillgång

gruvornAs verKsAm-HetsförutsättningAr sKAll trYggAs

till råmaterial liksom också för utvinningens mil-jöaspekter. I Finland godkände riksdagen en gruv-lag på våren 2011. Den nya lagen innehåller vissa nya avgifter och skyldigheter för gruvbolagen, men den förväntas inte ha någon betydande inverkan på Nordkalk. Många element i den nya lagen, som t.ex. efterbehandling av gruvor, är redan beaktade i den nuvarande verksamheten. En nationell mineralstra-tegi är under planering också i Sverige.

Industri och naturvård går att förenaI juni 2010 publicerade EU en vägledning som för-tydligar reglerna för mineralutvinning inom och i närheten av de Natura 2000-områden där det finns brytvärda mineraler. T.ex. på norra Gotland finns ett flertal områden som gränsar till Nordkalks gruvor. De nya riktlinjerna slår fast att det är möjligt att bryta på dessa områden, förutsatt att verksamheten bedrivs på ett hållbart sätt. Det har också konstaterats att bio-diversiteten kan dra nytta av kalkbrytning, eftersom det finns både flora och fauna som trivs i kalkrika

jordar. Det finns ett uppenbart behov av att hitta en balans mellan naturvårdsintressen och utvinningen av de naturresurser som behövs för att vi skall kunna upprätthålla vår levnadsstandard.

Råmaterialinitiativet har resulterat i att EU-länderna under 2010 satsade på att dela med sig av sina erfa-renheter gällande tillgång till mark samt också på att identifiera kritiska och viktiga mineralbaserade råmaterial. De viktiga råmaterialen omfattar också kalkstenen, där man särskilt fäst uppmärksamhet vid den vita kalcit som används i papperspigment. Tillgången till råmaterial kan också vara regionalt betonad, vilket är fallet med den gotländska kalkste-nen, som är ett oersättligt råmaterial för den nord-iska stålindustrin.

Kalkbranschen är beroende av fria utsläppsrätterKalkindustrin har medverkat i planeringen av den nya lagen om utsläppshandel för perioden 2013-2020.

Under 2011 kommer EU-parlamentet att ta ställ-ning till det nya lagförslaget. Enligt detta skulle kalkindustrin tilldelas utsläppsrätter i enlighet med ett fastslaget riktmärke (benchmark), som i försla-get är 0,954 utsläppsrätter per ton producerad kalk. Detta är av avgörande betydelse för kalkproducen-terna och branschen har kraftigt fört fram denna fråga i olika forum.

För bränningen erhålls endast ett riktmärke, vilket betyder att det blir olika betingelser om man brän-ner kalk i schaktugn eller i roterugn. Detta medför ett ökat behov av att ytterligare reducera roterug-narnas utsläpp och öka användningen av koldiox-idneutrala bränslen.

Under rubriken ”Användningen av alternativa bräns-len ökar”, finns närmare beskrivet Nordkalks arbete för att ersätta fossila bränslen med andra alternativ som minskar koldioxidutsläppen.

Det finns ett uppenbart behov av att hitta en balans mellan naturvårdsintressen och utvinningen av de naturresurser som behövs för att vi skall kunna upprätthålla vår levnadsstandard.

1717

gruvornAs verKsAm-HetsförutsättningAr sKAll trYggAs

Nordkalks REAcH-registrering är nu slutfördDen europeiska unionens kemikalieförordning REACH för registrering, utvärdering, tillståndsförfarande och begränsningar av kemikalier trädde i kraft 1.6.2007. Nordkalks produkter bränd kalk (CaO), dolomit (CaMgO

2) och släckt kalk (Ca(OH)

2) har registre-

rats enligt förordningen.

REACH-registreringen gäller inte mineraler som före-kommer i naturen, och följaktligen behöver Nordkalks kalksten, stenmaterial, kalciumkarbonat och woll-astonit inte registreras. EU:s bestämmelser gällande kemiska ämnen skall förbättra säkerheten vid han-tering av kemikalier och på så sätt skydda hälsa och miljö. Samtidigt upprätthåller de konkurrenskraften hos den kemiska industrin i Europa.

Miedzianka, Polen

18

98 %

100 %

10 %

51 % 50 %100 % 100 %100 %100 %

67 % 100 %51 %

51 %

NK-East OyFinlandPargas

Nordkalk AS Estland

Vasalemma

SuomenKarbonaatti Oy

FinlandVillmanstrand

Nordkalk Sp. z o.oPolen

Krakov

Nordkalk GmbHTysklandLübeck

Nordkalk ABSverigeLärbro

KalkproduktionStorugns AB

(KPAB)SverigeLärbro

Verdalskalk ASNorgeVerdal

NorFraKalk ASNorgeVerdal

Koncernstruktur

Nordkalk Oy AbFinlandPargas

OOO Nordkalk Alekseevka,

RysslandAlekseevka

OOO Nordkalk Ryssland,Moskva

Nordkalk Ukraine TOV

Ukraina, Pidgaytsi

OOO Techno-Invest Russia,

Sverdlovskaya oblast

Rakke

Ivano-Frankivsk

19

Malning

Försäljning/kontor

Gruva

Kalkugn

Egen hamn/depåLuleå

Brahestad

Karleby

Vimpeli

Seinäjoki

SiikaisLouhi

VillmanstrandTammerfors

Verdal

Örnsköldsvik

Köping

Stockholm

OrsaVampula

Tytyri SibboSt. PetersburgPargas

Vasalemma

Kurevere

Helsingfors

Alekseevka

Moskva

Siauliai

Uddagården

Storugns

IgnabergaLandskrona

LübeckSzczecin

Krakov

Wolica

Sławno

Finland

Ryssland

Estland

Polen

Tyskland

Sverige

Norge

Litauen

Ukraina

Miedzianka

Kolari

- member of the Rettig Group -www.nordkalk.com

FinlandNordkalk Oy AbSkräbbölevägen 18FI-21600 PargasTfn +358 (0)20 753 7000Fax +358 (0)20 753 7001

SverigeNordkalk ABNya Hamnvägen / Box 901SE-731 29 KöpingTfn +46 (0)221 292 00Fax +46 (0)221 128 71

EstlandNordkalk ASVasalemmaEE-76101 Harju maakondTfn +372-6713 266Fax +372-6713 148

PolenNordkalk Sp. z o.o.Pl. Na Groblach 21PL-31-101 KrakówTfn +48 12 428 65 80Fax +48 12 429 50 05

TysklandNordkalk GmbHKonrad-Adenauer-Strasse 6DE-23558 LübeckTfn +49 (0)451 30 09 38 0Fax +49 (0)451 30 09 38 44

RysslandNordkalk Alekseevka LtdBusiness Centre BazenPr. Shaumiana, 4-1, liter A, Office 204RU-195027 Saint-PetersburgTfn +7 812 448 9454Fax +7 812 449 9453