2007 vol. 13 nr 1

TIDNINGENOfficiellt Organ för

Svensk Förening förAnestesi och Intensivvård

Volym 13 • nr 1 • Mars 2007

SFAI-tidningenOfficiellt organ för Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård Volym 13, nummer 1 2007.

Adress: SFAI-tidningen, Bror Gårdelöf, ANOP, Op K, Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping. [email protected]

Telefon: 013-22 12 71 och 0705-23 73 73Grundare: Rolf Sandin [email protected] Tidningen grundades 1995.Ansvarig utgivare: Sigga Kalman [email protected]

Redaktör: Bror Gårdelöf [email protected] mobil: 0705-23 73 73 Prenumeration: Genom medlemsskap i SFAIUtebliven tidning anmäles till Birgitta Nehlin med e-post till [email protected].

Annonsering bokas genom redaktören Bror Gårdelöf [email protected]

Annonsmaterial inskickas till tryckeriet, Gunlög Andersson [email protected]

Box 844, 391 28 Kalmar, tel. 0480-45 87 73Grafisk form: Christina Olsén [email protected] tel. 0480-45 87 75Repro/Tryck: KST KalmarSund Tryck, tel. 0480-45 87 87

PrenumerationPrenumererar gör man genom att bli fullvärdig medlem, natio-nell medlem eller associerad medlem i SFAI. Fyll i och skickain medlemsansökan som du finner i denna tidning till fackligasekreteraren, överläkare och sektionschef Berit Flink vid opera-tionsenheten, Sunderby sjukhus, Luleå. [email protected] nationellt medlemskap 500:-/år, associerat medlemsskap500:-/år, fullvärdigt medlemsskap 1.150:-/år för specialister.Vid utebliven tidning kontakta Birgitta Nehlin på [email protected] eller telefon 044-12 39 48.

Material till tidningenAllt material avsett att publiceras i SFAI-tidningen skall skickastill redaktören, Bror Gårdelöf. Materialet skall följa nedanståendeinstruktioner. Inlämnat material skall vara i slutgiltig version.Materialet skall skickas i elektroniskt format på CD, USB-minneeller via e-post.Texten skall vara skriven i ordbehandlingsprogrammet Microsoft Word oberoende av plattform (PC/Mac). Avstava INTE manus-texter, varken manuellt eller automatiskt, då detta kan ge problemvid överföring till tryckeriets datorer. Power Point eller Excelfileraccepteras ej. Handskrivet material eller från fax accepteras ej.Allt material skall vara skrivet i teckensnittet Times New Roman,storlek 12, och abstract får innehålla maximalt 300 ord. Tabellerkan infogas i texten, men bilder och figurer måste biläggas sepa-rat.Huvudrubrik samt författare och adress skrivs med rak vänster-marginal i typstorlek 12, 14 eller 16. På raden under angessamtliga författares för- och efternamn, samt kliniktillhörig-het och sjukhus. All brödtext skrivs med rak vänstermarginal.Abstracts skall struktureras enligt mallen Introduktion, Materialoch Metoder, Resultat och Konklusion. Som språk kan användassvenska, danska, norska eller engelska.

BilderBilder får ej infogas i texten i elektroniskt insänt material utanmåste skickas som separata filer. Elektroniska bilder skall ha enlägsta upplösning på 300 dpi och lagras i TIFF-format eller annat okomprimerat format. Lågupplösta bilder eller i JPEG-format gårej. Inskickade pappersfotografier skall numreras och förses medartikelförfattarens namn på baksidan. Bildtexter infogas i bröd-texten. Insända bilder returneras efter publicering.

AnsvarFörfattarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar.Debattartiklar skall hållas sakliga. Potentiella bindningar ellerjävsförhållanden till företag skall redovisas. Tidningen äger copy-right för utgivet material, såvida detta inte tidigare publicerats iandra tidskrifter, vilket i så fall anges.Material från SFAI-tidningen får ej återutges eller säljas utan sty-relsens godkännande.Särtryck kan beställas från redaktören. Särtryck från SFAI-tid-ningen får ej återutges utan godkännande från SFAI:s styrelse.SFAI:s logotyp får ej återutges eller tryckas utan styrelsens god-kännande. Återutgivning av särtryck debiteras efter godkännandeenligt särskild taxa.

Annonspolicy: Annonser avseende kurser etc, som arrangeras av SFAI:s medlemmar, är kostnadsfria. Samma sak gäller kurser, sombedöms gagna SFAI:s medlemmar, även om de arrangeras av elleri samarbete med annan part. Annan part får då ha sin logotyp medi annonsen, men inte göra reklam för någon produkt.Annonser med reklam för produkter betalas enligt gängse taxa.Redaktören ensam svarar utifrån denna policy för bedömningenav insända annonser.

OmslagsbildI Jeopardy, hösten 2004, kom dubbelchansen ”Dominerandearkitekturstil i centrala Bryssel, även kallad ’art nouveau’”. Just där i pulten blev det hjärnsläpp, så jag blev aldrig stormästare.(Rätt fråga var: ”Vad är jugend?”) Andra pris var en liten etappav Hurtigruten, som hustrun och jag förlängde med ett par dagar.Reklamfrasen ”Världens vackraste sjöresa” kan försvaras. Bilden,som togs från förliga panoramasalongen på ”M/S Midnatsol” 15april 2005, visar ”De sju systrarna” norr om Brönnöysund.Foto: Bror Gårdelöf

Nästa utgåva i maj 2007. – Bidrag och annonser Bror Gårdelöf tillhanda senast 1 april. Fyra nummer utkommer 2007; mars, maj, oktober och december.Materialet skall vara oss tillhanda senast 1 april.

SFAI postgiro: 42 82 38-0, SFAI Verksamheter AB,pg: 944086-8; bg: 5618-5325Annonspriser: Kontakta redaktörenTryck: KST KalmarSund Tryck AB, Gunlög Andersson tel: 0480-45 87 73, Box 844, 391 28 Kalmar,E-post [email protected]

SFAI:s hemsida finns på www.sfai.se

Narop®, är ett långverkande

lokalanestetikum som i lägre

koncentrationer (2 mg/ml) ger en

god postoperativ smärtlindring med

en minimal motorisk blockad.

I högre koncentrationer (7,5 mg/ml och10 mg/ml) kan doser ges som erbjuder en meruttalad motorisk blockad och bättre kirurgiskanestesi jämfört med Marcain® (bupivakain).1

Narop®(ropivakain)

styrbar blockad –tidig mobilisering

AstraZeneca Sverige AB, 151 85 Södertälje

Beredningsform: InjektionsvätskaReferens: 1. Wolff et al BJA 1995;74:458-60

� SFAI-Tidningen Nr 1 �007

Styrelsen för Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård

OrdFörAndeSigga KalmanKarolinska Universitetssjukhuset, HuddingeAnestesi- och Intensivvårdskliniken K32141 86 [email protected]: 08 58 58 17 87, fax 08 779 54 24Läst medicin i Umeå. Specialist i anestesi och inten-sivvård 1986. Disputerade i Linköping 1994 och

docent vid samma universitet 2002. Jag är en allmänintresserad anes-tesiolog som jobbat både med smärta och dess behandling, intensiv-vård och organisation av operationsarbete.Yrkesföreningen har en stor och viktig uppgift i att främja anestesins utveckling, patienternas säker-het och genom att hjälpa till att skapa arbetsförhållanden som är rimli-ga för medlemmarna.

VIce OrdFörAndeÖverläkare, Docent Mikael BodelssonVerksamhetsområde anestesi och intensivvård, Universitetssjukhuset i Lund, 221 85 Lundmikael.bodelsson@ med.lu.seTel: 046-17 19 49, Fax: 046-17 60 50Disputerade vid preklinisk institution 1990. Specialist 1995 och har under senare år delat sin tid lika mel-lan forskning och kliniskt arbete, framförallt inom

neuroanestesi och neurointensivvård. Leder en forskargrupp som bland annat sysslar med att ta fram nya behandlingsprinciper vid sepsis baserade på våra nyvunna kunskaper om det medfödda immunsyste-met. Pådrivande inom arbetet med att bygga upp och förbättra SFAI:s kursverksamhet för ST-läkare.

VetenSkAplIg SekreterAreÖverläkare, Docent Pia EssénVerksamhetschef Anestesi- och intensivvårdsklinikenDanderyds sjukhus, 182 88 Stockholm [email protected]: 08-655 5280, Fax: 08-622 5926Läst på KI och arbetat på Huddinge sjukhus, där jag disputerade 1991 och blev docent 1996. Arbetade som lektor på Danderyds sjukhus 1997-1999 och

var därefter verksamhetschef på Södertälje sjukhus och har sedan 2002 samma befattning på Danderyds sjukhus. Specialsakkunnig för vår specialitet inom Stockholms läns Landsting. Mycket intresserad av utvecklingsarbete inom utbildnings-, forsknings- och arbetsmiljöfrågor.

redAktörÖverläkare Bror GårdelöfANOP, Op K, Universitetssjukhuset,581 85 Linkö[email protected]: 013-22 12 71, Fax: 013-22 28 36,Mobil 0705-23 73 73Studier i Uppsala – Linköping, legitimerad 1981, sedan dess anestesiolog. 1987–2001 ambulans-

överläkare i Östergötland – ett halvtidsuppdrag varvat med klinik. Under denna tid styrelseledamot i FLISA, Föreningen för Ledningsan-svariga Inom Svensk Ambulanssjukvård, 1989–2002, varav ordförande 1992–98. Numera medicinskt ledningsansvarig läkare för KK-opera-tion, Universitetssjukhuset i Linköping. SFAI-tidningens redaktör sedan juni 2005.

FAcklIg SekreterAreÖverläkare och sektionschef Berit Flinkvid operationsenheten, Sunderby sjukhus, Luleå[email protected]: 0920-28 23 49 alt vx 28 20 00,Fax: 0920-28 23 51Är särskilt intresserad av arbetsmiljöfrågor och har erfarenhet av arbetsmiljöarbete från min tid som ledamot i Norrbottens läkarförenings styrelse.

Tycker att utvecklingsarbete och kvalitetsfrågor inom anestesin är mycket viktiga.

SkAttmäStArePer Nellgård, Med.dr. överläkare, verksamhetschef Thoraxoperation och Thorax-IVA, Område Hjärta Kärl, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/S,413 45 Gö[email protected] arbetet 031-3428146, Mobil 0705-171922.Läste medicin i Göteborg och har sedan fullgjord AT i Mölndal arbetat på Sahlgrenska. Specialist i anes-

tesiologi 1988 och disputerade 1995. 1988–2006 anestesi till öron, plastik, thorax/TIVA, neurokirurgisk anestesi/NIVA, levertransplantatatio-ner och stor ortopedisk kirurgi. Sedan juni 2006 tillbaka på thorax, nu som verksamhetschef på TOP/TIVA. Jag har också arbetat fackligt, nationellt bl.a. som förbundsordförande i MSF samt i läkarförbundets centralstyrelse och förhandlingsdelega-tion samt lokalt i Göteborgs läkarförening och sjukhusläkarförening. Har varit ledamot av Göteborgs Universitets styrelse. Har också läst ekonomi, administration, juridik, statistik och litet annat vid handels-högskolan i Göteborg. Inom SFAI har jag under 6 år varit ordförande i SFAI-ÖP, är en av förfat-tarna bakom 3 av SFAIs riktlinjer, har organiserat ST- och PG kurser och föreläst flitigt fr.a. om svåra luftvägar.

övriga styrelsemedlemmar

Göran Karlström Verksamhetschef AnestesiklinikenCentralsjukhuset Kristianstad, 291 85 Kristianstad044-309 11 42 arbete, 044-309 117 6 fax070-655 12 55, 070-274 75 29, 0740-35 99 90 [email protected] [email protected](vittjas på resor etc) Med.Dr, Verksamhetschef Anes-tesikliniken Krisitanstad sedan 2001 och tidigare

Verksamhetschef i Sollefteå 1996-2001. Exekutivt ansvarig för Svenska Intensivvårdsregistret (SIR). IT-intresserad och webbansvarig för SIR, SCCTG och SFAI.

Överläkare, Med. Dr. André Dellermalm,Op-IVA kliniken, Uddevalla sjukhus,451 80 Uddevalla,[email protected]. arb. 0522-929 78, Fax arb. 0522-933 72 Född och utbildad i Polen, disputerad och specia-listkompetent sedan 1976. Svensk legitimation och specialistbehörighet 1982. 1981-1982 arbetat på

KS, sedan 1983 i Uddevalla. Intresserad av IT och har haft denna som ansvarsområde mellan 1989 och 1998. Engagerad i European Society for Computing och Technology in Anaesthesia and Intensive Care - ESCTAIC - sedan dess bildande 1989 som medlem i Steering Com-mittee och redaktör för ESCTAIC Newsletter fram till 1997; för tillfället föreningens revisor. 1998-2000 varit i Saudiarabien. Efter hemkomsten fokuserat på dagkirurgi, sedan 2003 som medicinsk ledningsansvarig för Op-IVA klinikens dagkirurgiska enhet.

Gunnar Enlund, VerksamhetschefCentraloperation, Akademiska sjukhuset,751 85 Uppsalaarb: 018-611 48 26, mob: 070-66 44 311epost:[email protected]ästare i SFAI 1999–2006. Verksamhetschef vid Centraloperation, Akademiska sjukhuset,Uppsala.

Specialist i anestesi 1984. Haft ledningsfunktioner i mer än 15 år på operationsavdelningar i Norrköping, Uppsala och Linköping. Opera-tionsplanering, IT-stöd, personalutbildning samt kvalitetssäkring av arbetet på operation är av speciellt intresse.

fortsättning på sidan 4

Dig

ital C

ente

rAB

Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620Epost [email protected]

• Integrerade citrat- och kalciumpumpar• Antikoagulation som kan kontrolleras på ett säkert sätt, även för patienter med hög blödningsrisk• Maskinstyrd kalciumadministration• Aktiv påverkan på syrabasstatusen• Användargränssnitt som är självförklarande

Dig

ital C

ente

rAB

Akutdialys

Ci-CaSäker citratantikoagulation

SFAI:s verksamhet är mångfacet-terad, och den medlem, som vill fördjupa sig i något delområde, kanske inte alltid har så lätt att hitta rätt person(er) att fråga. Nedan finns en lista över för redaktionen hittills kända delför-eningar etc.

kVASt (kVAlitetssäkring av St)Anne Gro Egeberg, ordförande ANIVA-kliniken Universitetssjukhuset 701 85 Örebro

Tfn 019-602 51 51Fax 019-12 74 [email protected]

neuroanestesi- ochneuro-iva-sektionen Bengt Nellgård, ordförandeNIVA, Avd 35,SU /SahlgrenskaBlå Stråket 3413 45 Göteborg

Tfn 031-342 10 35Fax [email protected]

pHtlS(preHospital trauma life Support)Bengt Eriksson, nationellt ansvarigAnestesikliniken Mora lasarett792 85 Mora

Tfn: 0250-493000GSM: [email protected]

SFAI:s delförening för intensivvårdSten Rubertsson, ordförandeAnestesi- & Intensivvårdskliniken Akademiska sjukhuset751 85 Uppsala

Tfn: 018-611 39 81,alt. 018-611 00 00Fax: 018-55 93 [email protected]

SFAI:s referensgrupp för obstetrisk anestesi Susanne Ledin-Eriksson,ordförandeAnestesiklinikenLänssjukhuset801 87 Gävle


SFAI:s referensgrupp försmärtbehandling Märta Segerdahl, ordförandeAnestesi- och Intensivvårdskli-nikenKarolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 86 Stockholm


SFAI:s styrgrupp för St-läkarnas kurserKarin Thorlacius, sammankal-landeVerksamhetsområde anestesi och intensivvårdUniversitetssjukhuset i Lund221 85 Lund

Tfn 046-171949 Fax [email protected]

SFAöp (Svensk Förening för Anes-tesi vid önH- och plastikkirurgi)Per Nellgård, ordförande Verksamhetsområdet för An/Op/IVASahlgrenska Universitets-sjukhuset/S413 45 Göteborg

Tfn: 031-342 81 46 (direkt),alt. 031-342 10 00 (vx) Fax: 031-41 38 62GSM: 0703-28 65 [email protected]

SFBABI(Svensk Förening för Barnanestesioch Barnintensivvård)Per-Arne Lönnqvist, ordförandeAnestesi & IntensivvårdAstrid Lindgrens BarnsjukhusKarolinska Universitetssjukhuset – Solna171 76 Stockholm

Tfn 08-51 77 72 73Fax 08-51 77 72 [email protected]

Svensk Förening för thoraxanes-tesi och -Intensivvård (SFtAI) Anne Westerlind ordförande Avd för thoraxanestesi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 Göteborg

Tfn 031-342 74 36 GSM 0702-93 30 11 [email protected]

Ung i SFAINina Kjellqvist, ordförandeAnestesiklinikenSödersjukhuset AB118 83 Stockholm

Tfn: 08-616 10 00, p-sök 2412Fax: 08-616 22 [email protected]

övrigtSvenska Rådet för Hjärt-Lung-Räddning (tvärprofessionellt)Hans Friberg, vice ordförande, repr. SFAIAnestesi och IntensivvårdUniversitetssjukhuset i Lund

Tfn: 046-171163Mobil: [email protected]

SFAI:s delföreningar, referensgrupper, styrgrupper etc

Forts övriga styrelsemedlemmar

Jan Wernerman, Professor överläkare anestesi- och intensivvårdskliniken Karolinska Universitetssjukhu-set, Huddinge, 141 86 Stockholm. Tel: 08-58586395Fax: [email protected] Läst på KI, utbildad på S:t Eriks sjukhus i Stock-holm. Disputerad som kliniker 1985. IVA-chef på

Huddinge, därefter klinikchef på S:t Göran och Huddinge. Numera professor på Huddinge, med tonvikt på klinisk forskning. Var med och startade SFAI:s IVA-grupp och tillika olika IVA-initiativ på skandinavisk bas, ledande fram till intensivistutbildning och forskningsnätverk. Har internationellt varit aktiv inom ESPEN och sedan ESICM, just nu kassör där. Medlem av ACTA:s redaktionskommitté.

Yngre representantNina KjellqvistAnestesikliniken, Södersjukhuset AB,118 83 [email protected]:08-616 10 00 Sök 2412. Fax: 08-616 22 02Läst på KI, gjort ST på Södersjukhuset, där jag fortfarande arbetar. Nyfärdig specialist inom anes-tesi och intensivvård sedan hösten 2004. Just nu

huvudintressen inom Gyn/Obstetrik och IVA. Intresserad av utbildning och lärande, delaktig i bildandet av Ung i SFAI, där jag nu är ordfö-rande. Arbetsmiljö är också något, som engagerar mig mycket.


De största uppfinningarna är ofta de enklaste

Effektiv smärtlindringGer en signifikant bättre analgetisk effekt än oralt paracetamol.1

MorfinsparandeReducerar behovet av morfin med 46 %.2

Tel 08 – 704 71 00 www.bms.se

Perfalgan: 12x100 ml flaskor, 10 mg/ml = 1 g paracetamol (För vuxna och tonåringar >33 kg)Perfalgan: 12x50 ml flaskor, 10 mg/ml = 0.5 g paracetamol (För barn mellan 10-33 kg)

Perfalgan (paracetamol) infusionsvätska, lösning 10 mg/ml, 12x50 ml och 12x100 ml. Indikationsområde: analgetika och antipyretika. För fullständig indikationstext och övrig produkt- och förskrivningsinfo, se www.fass.se.

Perfalgan – första intravenösa lösningen av paracetamol

1) O. Jarde and E.Boccard, Clin. Invest, 1997 dec. 2) Peduto VA, et al. Acta Anaesthesiol Scand 1998;42.

PERF

.060

1


InnehållsförteckningSFAI-Styrelsens sammansättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2SFAI:s delföreningar, referensgrupper, styrgrupper etc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Innehållsförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6Bli medlem i SFAI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Ordföranden har ordet Sigga Kalman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Prenumerera på SFAI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Redaktören har ordet Bror Gårdelöf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Välkommen till Hven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Ansökningsformulär för medlemskap i SFAI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Nya SFAI-medlemmar Bror Gårdelöf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16Att ge vätska under kirurgi är svårare än man kan tro Robert Hahn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Originalartikel: Profylax och behandling av PONV vid dagkirurgi Johan Fischer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22Pedagogiska pristagare MSR 2006 Jörgen Strömberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24Årets viktigaste möte går i Göteborg 5-8 september Kai Knudsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Ännu oklart om nyttan med perioperativ betablockad Per Gannedahl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28Välkommen till Ung i SFAI:s Årsmöte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33NATA April 20-21, 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Praktisk Vätsketerapi 17-19 oktober 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Det finns färskare fynd Sture Blomberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Populär övning ger bättre samarbete och ökad säkerhet vid ambulanstransportSuzanne Axelsson, Johan Berkius, Nicklas Johansson och Stefan Gelebo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Inbjudan till SFAI:s Delförening för Obstetrisk Anestesi och Intensivvårds årliga vårmöte 23-24 maj 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Call for appllications for det 5ht SSAI Inter-Nordic Training Program in Peadiatric Anaesthesia and Intensive Care 2007-2008 . . . . . 42Teknologi och datavetenskap inom anestesiologi och intensivvård André Dellermalm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43Belönade anestesiologer Robert Hahn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44Hur det verkligen fungerar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Rekommendationer för registrering av anestesiarbete Lena Nilsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Sepsis 2007 Universitetssjukhuset Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Perioperative Fluid Therapy Joachim Zdolsek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48Nytt från styrelsen Mikael Bodelsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50The Acta Anniversary prize Sven-Erik Gisvold . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51SFBABI Postgraduate-kurs Pediatrisk Anestesi och Intensivvård 10-12 oktober 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5229th Congress Scandinavian Society of Anaesthesiology and Intensive Care Medicine . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Sjukvård i litteraturen – Frans G Bengtsson Bror Gårdelöf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54Verksamhetschefmöte på Arlanda 2007-01-27 Mikael Bodelsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56KN-kursen Kurs i Klinisk Nutrition 24-27 april 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57Det asfyktiska barnet 7-9 maj 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 583rd International Baltic Congress of Anaesthesiology and Intensive Care 18-20 oktober 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59Rapport från ASA i ”The Windy City” 2006 Anna Hårdemark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60Lokalanestesi, blokadteknik och smärtbehandling 12-16 november 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62Sök SFAI:s stipendier 2007! Pia Essen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63Transesofagal dopplerteknik 2-3 okotber 2007, Södersjukhuset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64Crashkurs för European diploma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65ESA Munich Euroanaesthesia Germany 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66SFAI:s riktlinjer för kompetensutveckling Del 1: Metoder för lärande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70SFAI:s riktlinjer för kompetensutveckling Del 2: Kärnkompetens inom anestesi och intensivvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71SFAI:s forskningsforum – klar succé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74SFAI:s kurser för ST-läkare 2007 Karin Thorlacius . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76Ansökningsblankett till ”fria” kurser för ST-läkare och specialister anordnade på uppdrag av SFAI 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79”Fria” kurser för ST-läkare anordnade på uppdrag av SFAI 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80SFAI på rätt plats på nätet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83Ung i SFAI – Vårmöte / Årsmöte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84Anmälningsblankett Ung i SFAI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85British-Swedish Anasthetists 11-12 may 2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86SFAI-Kansliet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88Kongresser & Symposier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89Svensk barnsmärtförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

MAQUET is proud to announce a revolutionary

ventilation application: NAVA (Neurally Adjusted

Ventilatory Assist) – a new option for SERVO-i.

This breakthrough technology employs Neurally

Controlled Ventilation that allows the patient to

control breathing patterns and tidal volumes.

By using the same input signal as the diaphragm,

SERVO-i provides respiratory unloading in

synchrony with the patient’s respiratory efforts.

Experience the predictive power of neural

monitoring. Obtain enhanced knowledge for

informed clinical decisions to achieve optimal

conditions for the patient.

SERVO-i with NAVA – Empowering human effort

MAQUET – The Gold Standard.

IMPROVED SYNCHRONYINTRODUCING SERVO-i WITH NAVA

Maquet Nordic AB

Sweden: +46 8 730 72 72

Finland: +358 9 68 24 12 50

Denmark: +45 45 93 27 27

Norway: (PULS AS) +47 2 33 23 000

www.maquet.com

MEMBER OF THE GETINGE GROUP

The product may be pending regulatory approvals tobe marketed in your country. Contact your MAQUETrepresentative for more information about SERVO-iwith NAVA, or go to: www.maquet.com/nava

Som medlem kan du få:en bra möjlighet att påver-ka ditt yrke och din utbild-ning

SFAI-tidningen

ACTA Anaesthesiologica Scandinavica

PG-kurser för specialist-läkare

SK-kurser för underläkare

medlemsskap i SSAI (Scandinavian Society of Anaesthesiology and Inten-sive Care Medicine)

reducerade priser till SFAI-kurser

ß

ß

ß

ß

ß

ß

ß

Bli medlemi Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård

För medlemsskap kontakta din lokala representant ellerSFAI:s fackliga sekreterare Berit Flink, [email protected]: 0920-28 23 49, alt vx 28 20 00 Fax: 0920-28 23 51*associerat medlemsskap kostar 550:-/år** fullvärdigt medlemsskap kostar 870:-/år för underläkare och 1150:-/år för specialister


�SFAI-Tidningen Nr 1 �007

SFAI:s mötesintensitet har varit högunder de senaste två månaderna. Sigtu-nahöjden i december lockade som vanligt många deltagare till ett givande IVA-mötemed närhet mellan deltagarna och mångainformella möten och diskussioner. Därbjöds föreläsningar, forskningspresenta-tioner och diskussioner över riktlinjer föratt avstå/avbryta behandling. Dessa harnu legat ute på remiss på hemsidan, ochvi räknar med att snart ha riktlinjerna islutgiltig version.

I januari varje år möts SSAI Board iKöpenhamn. Två representanter varderafrån de nordiska länderna, ordförandena iEducational, Research och Clinical Practi-ce Committée, Editor-in-Chief för ACTAoch VD i Acta Foundation närvarar till-sammans med SSAI:s styrelse, beståendeav ordförande, sekreterare och kassör.

På mötet beslöts att lägga fram ett stad-geändringsförslag till General Assembly iGöteborg. Förslaget innebär bl. a, att möjligheten till proxyröstning tas bort,och att förändring av stadgarna kräverbeslut vid två på varandra följande Gene-ral Assemblies. Idag kan en förändringgenomföras, om ¾ av alla medlemmarröstar för förändring vid ett möte. Fortsatt diskussion om detta fås i Göteborg pådet kombinerade SSAI- och SFAI-mötet v 37, 8-12 september! Stadgeförslaget kommer att läggas ut på SSAI:s hemsida– som byggs ut och om under våren ochbl. a. kommer att innehålla länkar tillalla de nordiska ländernas hemsidor ochannat intressant.

Verksamhetschefsmötet på Arlanda islutet på januari var välbesökt, och dis-kussionens vågor gick höga. Livslångt lärande, bedömning av utländska kolle-gors kompetens och hur en verksamhets-chef kan hjälpa en missbrukande kollegastod på agendan. En utförligare rapport finns längre in i tidningen.

När februari gjorde sitt intåg, stodSFAI:s Forskningsforum, ägnat åt att stimulera svensk anestesiforskning, fördörren. Akademiska företrädare från allalärosäten i Sverige, inklusive Editor-in-Chief för Acta Anaesthesiologica Scandi-navica fanns på plats. Presenterad forsk-ning var påtänkt, startad eller fullbordad,och spännande var det! I litet format stimulerades prestigelös kreativitet, därordentligt med tid var avsatt till diskus-sion och samtal. En återkommande höjd-punkt på samma plats och vid sammatid hoppas vi på! Även här hittas merdetaljerad rapport på annan plats i dennatidning.

SFAI-mötet i Örebro fick utställarnasförstapris, det bästa mötet i Sverige 2006!Grattis Örebro!

2008 håller Uppsala SFAI-mötet.En traditionsrik stad bjuder till möte inybyggda lokaler med bra utställnings-ytor. Vilken stad, som kommer härnäst, ärinte klart än. Klart är, att SFAI kommer att ta större ansvar för programmet i framti-den och för den långsiktiga planeringenav innehållet i mötena. Det är viktigt, att mötet både ger nyheter och bidrar till det livslånga lärandet inom specialiteten.

Uppdragsgruppen för det livslångalärandet har lagt fram ett förslag tillkärnkompetens inom anestesi- och inten-sivvård. Den beskrivna kärnkompetenseninnefattar inte den medicinska kompe-tens, som delas med andra specialiteter,och inte heller de allmänna kompetenser,som hör till specialistrollen och definie-ras av Sveriges Läkarförbund; social,etisk, organisatorisk och pedagogiskkompetens, vilka också krävs för att utöva god anestesiologisk, intensiv- ochsmärtvård.

Det beskrivna uppfattas specifikt fören anestesiolog och är en viktig förutsätt-ning för såväl bibehållen patientsäker-het som rörlighet på arbetsmarknaden.SFAI vill bidra till detta genom nämndabeskrivning, som i första hand skall stöd-ja specialistens utformning av löpandefortbildning, dvs vad varje anestesiologbör hålla levande under sitt yrkesverk-samma liv. Beskrivningen är tänkt att vara styrande för utbudet av post-gra-duate kurser. I förslaget finns också ett självskattningsformulär, tänkt att vara ett instrument för bedömning av egna styr-kor och svagheter, och ett dokument ommetoder för lärande och ansvarstagande.Gå in på hemsidan, pröva materialet ochkom med synpunkter! Uppdragsgruppen,bestående av Eva Nordenskjöld, sam-mankallande, Christian Rylander, GöranKarlström, Karin Erikson och Berit

OrdförandenSigga Kalman

Ärade SFAI:medlemmar!

forsättning på nästa sida

Flink, har levererat ett mycket spännandeförslag att ta ställning till.

KVÅ har blivit ett sorgebarn. Ett för-slag presenterades för mer än ett år sedan.Ett flertal svagheter hittades, och ett nytt förslag togs fram till september 2006.Detta presenterades för Socialstyrelsen,som dock pga hög arbetsbelastning intetog itu med att granska det förrän decem-ber. Då klartecken ej kunde fås från SoSför det förslag på koder, som vi ansågacceptabelt, fick vi SoS att lyfta ut anes-tesin från tvånget att använda de nyaKVÅ-koderna från 1/1 2007. SoS hargivit preliminärt positivt besked underjanuari, även om en del arbete återstår.

Förhoppningsvis finns ett godkänt kod-system för anestesi sommaren 2007.

I utbildningsboken nämns ”sit-in” somen del av den formativa bedömningenunder ST-utbildningen. Begreppet syftarpå en situation, där ST-läkaren utför enanestesi eller annat med en äldre kollegasom observatör. Nu finns ett förslag tillen svensk benämning – medsittning! Vadtror ni om det?

Slutligen sedering! Allt fler och allt mer avancerade undersökningar ochbehandlingar görs, utan att anestesierbjuds patienten. Många av dessa under-sökningar är smärtsamma. Hur ska sede-ring och smärtlindring kunna ges, utan att

människor utsätts för fara? Sedering är ensvår balansgång – i dagsläget ofta utan att det säkerhetstänkande, som omger anes-tesi, tillämpas. En uppdragsgrupp har nu bildats med mål att ge råd för sedering.Förhoppningen är, att vi ska kunna jobbafort och kunna presentera förslag till rådtill sommaren.

Med hopp om en lång vår

Sigga

SFAI-tidningen har genom en modern layout och ett attraktivt format ökat i upplaga och blivit mycket populär bland svenska anestesiologer.

Genom en prenumeration på SFAI-tidningen kan du på ett enkelt och smidigt sätt hålla dig uppdaterad med den senaste utvecklingen inom ditt eget verksamhetsområde.

Du får aktuella artiklar och senaste information om utbildning för läkare såväl under som efter specialistutbildningen, bland mycket annat.

Prenumerera genom att bli associerad*, nationell eller fullvärdigmedlem** i SFAI. Skicka in din anmälan till Överläkare och sektions-chef Berit Flink vid operationsenheten, Sunderby sjukhus, Luleå[email protected] Telefon: 0920-28 23 49 alt vx 28 20 00Fax: 0920-28 23 51Du kan också kontakta redaktören Bror Gårdelöf, Universitetssjuk-huset, 581 85 Linköping [email protected] 013-22 12 71, Fax 013-22 28 36 Mobil 0705-23 73 73.

* nationellt medlemskap 500:-/år * associerat medlemsskap kostar 500:-/år,** fullvärdigt medlemsskap kostar 1.150:-/år för specialister

Prenumerera påSFAI-tidningen

10 SFAI-Tidningen Nr 1 �007

11SFAI-Tidningen Nr 1 �007

Redaktören har ordet Bror Gårdelöf

�elektivt minne, �ek och kon�erenser” Själv har jag aldrig varit sömnlös utom av tandvärk, men under unga akade-miska år, då en tendens till ofrivillig sömnlöshet stundom kunde yppa sig … bru-kade snabb lisa alltid skänkas av ett för min del osvikligt medel: en pilsner och en doktorsavhandling.” (Frans G Bengtsson, ”God sömn: Dess nytta och behag” ur essäsamlingen ”För nöjes skull”.)

Så fel det kan bli! Decembernumretsskämtsamma jämförelse mellan Pentothaloch propofol råkade hamna på sammauppslag som en annons från det företag,som levererar ett av preparaten – och somgrädde på moset hade jämförelsens text fått nästan exakt samma bakgrundsfärgsom en av nyanserna i annonsen! Sam-mantaget har detta förorsakat påpekan-den, att SFAI-tidningen kan misstänkasför att gå nämnda företags ärenden – jat.o.m. att vi kan ha fått betalt för att skapahela uppslaget.

Detta är naturligtvis grundlöst. Jämfö-relsen är ett skämt, inget annat. Att somtidning ta emot ersättning från ett före-tag för att svärta ned dess konkurrentermåste vara en av de sämsta affärsidéer,som kan tänkas (och ingen annonsörhar ens skämtat med mig om ett sådant förfarande). Förutom det etiskt helt oacceptabla, skulle vetskapen om dettasnart sprida sig, varpå annonsörernas ledsnabbt skulle glesna – en form av publi-cistiskt självmord.

Således är det inträffade ett resultat av min bristande eftertanke vid korrektur-läsningen. Jag beklagar uppriktigt – ochskall försöka lära av misstaget.

”Vilket minne Du har”, är en inte helt ovanlig kommentar från kollegor ochbekanta, som utsatts för min stora fai-

blesse för vis- och verstexter, aforismeroch historier – speglingar av tillvaronsinte sällan absurda blandning av visdom,dårskap, tragik, komik och groteskeri.(SFAI-tidningens stående inslag ”Sjuk-vård i litteraturen” speglar detta.)

Egenskapen kan delvis vara ett kul-turarv. I likhet med Piratens Österlenvar mina anors Dalsland länge lite avsi-des beläget, vilket i båda fallen bör hautgjort god mylla för original – i sin turgod grogrund för fantastiska berättelser.Farfar var en underbar sagoberättare – vibarnbarn fick aldrig nog! – och när det var kalas i gårdarna, satt de äldre männennaturligtvis och drog skrönor – rimligenen kvarleva från en tid utan radio ochdagstidningar, när goda berättelser varett uppskattat sätt att fördriva långa kväl-lar. (Tänk, om jag haft dessa historier påband idag!)

Annars brukar jag kommentera mitt påstått goda minne med, att det är selek-tivt: ”Jag kommer ihåg allt oväsentligt.Armens och benets innervation och kärl-försörjning var det däremot närmast lögnatt slå in i skallen under studietiden.”

Nyligen har jag kommit underfund med,att det inte är minnet, som är selektivt,utan sinnet. Sålunda har min hjärna sedanlänge kopplat ifrån, ungefär när dentredje bilden med stapeldiagram/box plot etc. dyker upp på projektorduken – ett

besvärligt handikapp, så snart man satt sig tillrätta i konferenslokalen, eftersomdet krävs möda att åter hitta presentatio-nens röda tråd. Undantag finns naturligt-vis, men rent generellt är min erfarenhet,att bestående intryck stått i omvänd pro-portion till antalet presenterade diagramper föreläsning och tidsenhet.

Efter trettio års brottande med detta han-dikapp har det plötsligt slagit mig: Behö-ver föredragen under våra konferenserverkligen utformas så, eller finns utrym-me för ett paradigmskifte mot störreåhörarvänlighet?

Missförstå mig rätt. Naturligtvis skallläkaryrket i möjligaste mån utövas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet –även om kritisk evidensgranskning häp-nadsväckande ofta visar brister! – ochett vetenskapligt arbete måste uppfyllanoggrant formulerade krav för att ansesvälgjort och pålitligt. Detta kräver entämligen standardiserad presentations-form, där läsartillgängligheten inte harhögsta prioritet.

Dessa funderingar handlar dock inte ompek, posters och avhandlingar utan i stäl-let om, hur föredrag utformas på läkar-konferenser. Rimligen ställer sig aktuellarrangör/moderator som ett slags garant

forsättning på nästa sida

för inbjudna föredragshållares kvalite-ter. Då borde väl föredragshållarna intebehöva ägna tid åt att – än en gång – visasin höga vetenskapliga kompetens? I stäl-let skulle de kunna fokusera på gjordafynd och (tänkbara) konsekvenser, vilket borde resultera i mer kärnfulla presenta-tioner, där tråden är lättare att följa – ochdärmed borde väsentligheterna vara lätt-tare att ta till sig.

Ett klassiskt råd till föreläsare är: ”Börjamed att sammanfatta budskapet, ägnadärefter bakgrund och detaljer den tid,som eventuellt finns, och avsluta med att upprepa sammanfattningen.”

Följer vårt skrå detta råd? Mitt intryckär, att den inledande sammanfattningenofta utelämnas, medan bakgrund ochdetaljer i stället ägnas stor omsorg, innankärna, slutsats och sammanfattning tillslut nås. Med lite tur finns därefter t.o.m.tid för frågor och diskussion. Haken är,att den lyssnare, som inte delar förelä-sarens djupa sakkunskap och -intresse,

ofta hängts av någonstans på vägen – ochdärmed får svårt att ta till sig även det väsentliga, som (förhoppningsvis) avslu-tar hela presentationen.

En NLV-kurs i medicinsk fysik undertidigt 80-tal innehöll ett extremfall, nären föreläsande ingenjör började fyllatavlan med formler för att härleda denslutsats han så småningom skulle kommafram till. En av kursdeltagarna avbröt snabbt och förklarade, att detta var onö-digt, eftersom auditoriet i alla fall intebegrep det, som skrevs på tavlan. Hansfråga ”Men hur skall Ni då kunna veta,att mina påståenden är korrekta?” ficksvaret ”Vi litar på Dig.” Djupt skakadöver denna otillständiga genväg gick handirekt till det, som var väsentligt för oss– med gott resultat.

För att ta en annan vinkel; ytterst få av oss ägnar tid åt att på djupet tränga in i,hur de tekniska konstruktioner, som vidagligen använder, verkligen fungerar.

Kan vi till exempel vara riktigt säkrapå, att datorns statistikprogram verkligenger korrekt resultat, utan att ha kollat?(Att rättstavningsprogram har uppenbarabrister står ju klar för var och en, som kanläsa svenska.) Få av oss skulle kommapå tanken att detaljstudera, hur bilensbränsleinsprutningssystem är konstruerat – osv. Här har duktigt folk tänkt före oss,och vi nöjer oss i allmänhet med det,så länge apparaterna inte mankerar såmycket, att felet blir helt uppenbart.

Eller är jag ensam om detta problem– måhända en yttring av någon mildoch sällsynt mental defekt? I så fall harjag haft turen att klara mig under 35 årsstudier och yrkesarbete. Med lite tur fixardet sig i ytterligare 11 år – varefter pen-sionsåldern vidtar.

Bror Gårdelöf

1� SFAI-Tidningen Nr 1 �007

Att i tidigt skede identifiera en patient med akut hjärtsvikt äravgörande för behandlingsutgången och kan bromsa sjukdoms-utvecklingen. Aurora är en ny, patientfallsbaserad utbildningmed syfte att öka kunskapen om hjärtsvikt, diagnostisering ochbehandlingsalternativ.

Under utbildningen kommer stor vikt att läggas vid diskussioneroch interaktiva övningar. Tanken är att främja utbytet av kunskapoch erfarenheter mellan specialister som möter hjärtsvikts-patienter under olika förhållanden.

Aurora vänder sig i första hand till dig som är specialist ellerST-läkare inom kardiologi, akut/internmedicin, anestesi,intensivvård eller thoraxanestesi.

Under hösten ´06 och våren ´07 kommer utbildningenatt hållas på preliminärt 10 orter. Detaljerad kurs-information hittar du på www.ipuls.se (IPULS-nr: 2006-0147).

Aurora – en utbildning för digsom möter människor med akut hjärtsvikt.

Orion Pharma AB | Box 334 | 192 30 Sollentuna | Telefon 08-623 64 40 | Telefax 08-623 64 80 | www.orionpharma.se

EN INTERAKTIV UTBILDNING MED DEN AKUTA HJÄRTSVIKTSPATIENTEN I FOKUS


ANSÖKNINGSFORMULÄR

FÖR MEDLEMSKAP I SFAI

Tjänsteställning:

Arbetsplats:

Namn:

Personnummer:

Adress:

E-postadress:

Läkarexamen, år: Leg läkare, år:

Specialistkompetens, år: DEEA, år:

Annan akademisk examen:

Medlem i annan specialitetsförening: Ej läkare = Associerad medlem

Medlem i Läkarförbundet Ja Nej

Ort, Datum, Underskrift:

Vidimeras (CHÖL alternativt SFAl:s kontaktperson)

Ansökan inskickas ifylld och vidimerad till Överläkare och sektionschef Berit Flink vidoperationsenheten, Sunderby sjukhus, Luleå. [email protected] Telefon: 0920-28 23 49alt vx 28 20 00 Fax: 0920-28 23 51

Svensk Föreningför

Anestesi och Intensivvård



Hur du än vrider ochvänder på det...

med SEVOrane har du kontroll.


Martin Ahlström Kalmar [email protected]

Malin Andersson Sahlgrenska [email protected]

Sofia K Andersson Malmö [email protected]

Cecilia Assarsson Visby [email protected]

Daniel Bender Värnamo [email protected]

Christian Bergek Norrköping [email protected]

Monika Bielecka Borås [email protected]

Sandra Björkstrand Växjö [email protected]

Emmanuel Bäckryd Linköping [email protected]

Elizabeth Casinge Trollhättan [email protected]

Bevan Clement Borås [email protected]

Tina Crafoord Karlstad [email protected]

Doris Cunha Goncalves Lund [email protected]

Vadim Dontsov Sahlgrenska [email protected]

Fredrik Eidhagen Karolinska/Solna [email protected]

Olof Ekre Sahlgrenska/Östra [email protected]

Tomas Elvstad Ystad [email protected]

Per Eriksson Sahlgrenska [email protected]

Markus Falk Östersund [email protected]

Hans Martin Flade Sollefteå [email protected]

Martin Fredholm Sahlgrenska [email protected]

Isabelle Fritzson Karolinska/Huddinge [email protected]

Andreas Gidlöf Karolinska [email protected]

Tibor Huzevka Uppsala? [email protected]

Anita Jacobson Sahlgrenska/Mölndal [email protected]

Bernt-Göran Johansson Capio Lundby sjh, Gbg [email protected]

Joakim Johansson Linköping [email protected]

Jesper Johnsson Helsingborg [email protected]

Henrik Jörnwall Karolinska/Huddinge [email protected]

Rafael Kawati Uppsala [email protected]

Jakob Kivimäe Skövde [email protected]

Monika Krynell Helsingborg [email protected]

Jessica Kåhlin Karolinska/Solna [email protected]

Mattias Larsson Örebro [email protected]

Nya SFAI-medlemmarSedan gammalt brukar jag skryta med, att åtminstone 95 % av mina goda idéer är stulna – och jag blir stolt, när någon tar minaidéer. Det visar ju, att de är bra.

Sålunda plankas här rakt av en god idé från tidningen ”Svensk Kirurgi”, som hälsar alla nya medlemmar i Svensk Kirurgisk För-ening välkomna. För att ge en mer imposant start, välkomnas alla nya medlemmar under 2006 i detta nummer av SFAI-tidningen.De ombeds vänligen kontrollera, att nedanstående uppgifter om namn, arbetsplats och e-postadress stämmer.

Bror Gårdelöf


Pär Lindblom Östersund [email protected]

Henric Lund Sunderby [email protected]

Patric Lundberg Sahlgrenska [email protected]

Kalle Löfström Danderyd [email protected]

Daniel Löfving Uppsala [email protected]

Per Möller Varberg [email protected]

Ole Naesh Hendriksen Helsingborg [email protected]

Tobias Nilsson Sunderby [email protected]

Eva Ohlsson Falun [email protected]

Niranjali Perera Eksjö [email protected]

Daniel Peters Sahlgrenska [email protected]

Daniel Rodriguez Santos Skövde [email protected]

Suzana Saletic Södersjukhuset [email protected]

Marco Schuster Jönköping [email protected]

Jerker Segelman Södersjukhuset [email protected]

Dace Sevele Malmö [email protected]

Niclas Skyttberg Capio S:t Göran [email protected]

Jenny Skytte Sahlgrenska/Östra [email protected]

Magnus Snäckestrand Sahlgrenska [email protected]

Urszula Stempel Skövde [email protected]

Lars Sundholm Capio S:t Göran [email protected]

Michel Tagliati Borås [email protected]

Mascha Turm Umeå [email protected]

Mark Tuinhout Danderyd [email protected]

Dean Turina Linköping [email protected]

Markus Weis Malmö [email protected]

Carl Widmark Varberg [email protected]

Per Wihlborg Lund [email protected]

Liselotte Winqvist Trollhättan [email protected]

Frank Zoerner Uppsala [email protected]

Katrin Ögren Västerås [email protected]

Associerade medlemmar Katarina Lindström Glaxo Smith Kline AB [email protected]

Thord Wintersén B Braun Medical AB [email protected]


Artikeln har tidigare varit införd i Läkartidningen 40/06.

SammanfattningNya möjligheter att utvärdera vätskegiv-ning under kirurgi har framkommit.

Prospektiv registrering visar, att 50% av kardiovaskulärt sjuka patienter och 25% av de friska får minst en kompli-kation efter kirurgi. Dessa höga siffror medför, att flera forskare med relativt små patientserier kunnat påvisa, att restriktiv vätskegivning minskar antalet komplika-tioner efter tarmkirurgi.

Målstyrd vätsketerapi innebär, att vätsketerapin individualiseras, vilket för-kortar vårdtiden.

Kristalloida vätskors kinetik är kraftigt störd under operationer, vilket gynnar uppkomst av ödem. Anestesin förmår att ensam reducera elimineringen av infun-derad vätska.

Meta-analyser är en hjälp i valet mel-lan kristalloida och kolloida vätskor, men dessa studier möts idag av misstro.

Inledning Intravenös adminstrering av vätska underanestesi och kirurgi styrs av grova tum-regler. Brist på effektmått och bra meto-der har länge hämmat forskningen inomområdet, men spännande kunskap till-kommer nu genom komplikationsstudier,målstyrd vätsketerapi, farmakokinetikoch meta-analyser.

Den volym vätska, som ges under

kirurgi, är avsedd att kompensera förflera olika typer av förluster. Mängdenvätska, som avdunstar från operationssåroch luftvägar, är en del. Patienten kanskeinte har druckit någon vätska på mångatimmar. Många anestesimedel skapar envasodilatation, som ökar kravet på cirku-lerande blodvolym. Exsudation av protei-ner till operationsområdet kompenserasockså med vätska. Förlorat blod ersättsmed 3-5 gånger så mycket kristalloidvätska. Det finns också dimmiga tankarom, att stora volymer vätska förloras tillett ”tredje rum”, vilket tros öka patien-tens behov ytterligare.

Tyvärr är den sammantagna vätskegiv-ningen klent utvärderad. Det beror delvispå, att end-points varit tydliga endast förhypovolem chock. Blodtryck och urin-volym används som guide för vätskegiv-ningen under anestesi och kirurgi, mende signalerar till nöds, om vätskegivning-en varit alldeles för snål i förhållande tillden kirurgiska blödningen. Hypotensivaeffekter av anestesimedel lockar gärnaanestesiläkaren till en mer liberal tillför-sel av vätska “för säkerhets skull”.

Komplikationer är vanligaMöjligheterna att utvärdera riktlinjer förvätskebehandling har dock ökat drama-tiskt på senare tid. Att antalet komplika-tioner efter kirurgi tycks vara fler, än mantidigare trott, har banat vägen för detta,men då måste ordet ”komplikationer”ges en bred definition och innefatta allaoönskade händelser, såsom milda infek-

tioner och hjärtarrytmier. Värderingen av,vilka komplikationer som uppkommit,bör göras prospektivt och av en särskilt avdelad person. Känsliga skalor, somökar objektiviteten i sådant arbete, harpublicerats (Tabell 1).

Med skalor som stöd för registre-ringen påvisas komplikationer hos 50%av de kardiovaskulärt sjuka eller rökandepatienter, som genomgår medelstor ellerstor kirurgi. Hos friska personer är inci-densen cirka 25%. Liknande siffror åter-kommer i flera studier (1-6).

En bra bild av panoramat ges av Ben-net-Guerrero et al, som använde en egenchecklista dag 5, 8 och 15 efter måttligt stor kirurgi på oselekterade patienter (2).Komplikationer inträffade hos 27% av totalt 438 patienter (2). På femte dagenstod gastrointestinala biverkningar för55%, smärta för 23%, lungproblem för17%, njurproblem för 26% och neuro-logiska biverkningar för 14% av dessakomplikationer. Fördelningen var likar-tad vid de två efterföljande kontrollerna,även om antalet patienter, som då fannskvar på sjukhuset, givetvis minskat.

Restriktiva vätskeprogram Den höga incidensen av komplikationermedför, att värdefulla slutsatser kan drasgenom att randomisera även relativt småpatientgrupper till olika vätskeprogram.Bara 20 patienter behövdes för att påvisa,att en mindre mängd vätska och mindrenatrium reducerar morbiditet och vårdtidefter kolonkirurgi (4). En dansk och en

Att ge vätska under kirurgi är svårare än man kan tro

av Robert Hahn, Professor i anestesi- och intensivvård, Södersjukhuset. [email protected]

1�SFAI-Tidningen Nr 1 �007

israelisk studie har oberoende av varandraoch på ungefär 150 patienter bekräftat,att restriktiv vätskegivning under kolon-kirurgi minskar antalet komplikationer(5,6). I den israeliska studien jämfördes4 ml/kg kristalloid vätska per timme meden 3 gånger så hög tillförsel.

Att jämföra antalet kirurgiska kom-plikationer beroende på vilket vätske-program, som använts, har potential att kunna förbättra rekommendationernaför vätskegivning under många formerav kirurgi. Sådan forskning är knappast komplicerad att genomföra men kräveren hygglig genomströmning av patienter.Multicenterstudier behövs knappast.

Individuell styrningMålstyrd vätsketerapi är en metod att kor-rigera vätskestatus före och under kirurgihos en enskild patient. Den påminner omoptimeringen av syretransporten vid storkirurgi och sepsis (7,8). Principen är att utnyttja Frank-Starling-mekanismen ochplacera patienten på randen till hjärtsvikt.Hjärtminutvolymen mäts med transeso-fagealt ultraljud, och effekten av en 200 ml kolloid vätskebolus värderas. Omhjärtminutvolymen ökar, ges en ny bolus,fram till dess ingen ytterligare ökningerhålls. Då anses patientens cirkulationvara välfylld.

Flera studier visar, att målstyrd väts-

keterapi gynnar patienten. Man ser van-ligen en fördel av ökad vätsketillförsel,och även om det gäller kolloid vätska,står trenden delvis i motsatsförhållandetill resultaten för tarmkirurgi. TarmenspH bevaras bättre vid hjärtkirurgi (9),och vårdtiden minskar efter höftkirurgi(10,11) samt oselekterad allmänkirugi(12). Tyvärr är vårdtid endast ett surro-gatmått för komplikationer (2). Utvärde-ringarna hade blivit intressantare om manregistrerat dem också.

Även om kateterisering av arteria pul-monalis inte behövs för att mäta hjärt-minutvolymen, är målstyrd vätsketerapiändå en komplex metod, som tar mycket resurser i anspråk. Den är viktig förforskningen men kan knappast kommatill nytta i rutinsjukvården annat än förselekterade högriskpatienter.

Farmakokinetik för vätskor Distribution och eliminering av infu-sionsvätskor kan analyseras med volym-kinetik, vilket ger mekanistiska förkla-ringar till, varför människan ibland ärkänslig för stora vätskevolymer. Blandflera intressanta fynd märks, att sprid-ningen av infunderad kristalloid vätskafrån plasmarummet till extracellulärrum-met inte sker momentant utan tar enhalvtimme i anspråk. Om klearance förvätskan är normal, spänner dess volymdessutom bara ut två tredjedelar av extra-cellulärrummet.

Anestesi och kirurgi är dock associe-rade med ett kraftigt minskat klearanceför kristalloid vätska (Tabell 2, Figur 1).Diuresen blir bara 15-20% av den, somerhålls, när samma vätskevolym ges tillförsökspersoner. Då spänns det extracel-lulära rummet ut rejält, varvid vätskanhar svårare att komma tillbaka till cirku-lationen igen. Ett exempel är, att infusionav 1,7 liter Ringer-acetat under thyroidea-kirurgi medförde, att vätska ansamlades ikroppens periferi med en hastighet av 2-3 milliliter per minut, så länge operationenpågick (13). Det är alltså fråga om ett gradvis ökande dysekvilibrium, som manvet gynnar uppkomsten av ödem i främst underhud, lucker bindväv och tarmkanal.

Försök på får antyder, att själva aneste-sin bär huvudansvaret för den förändradefördelningen av vätska (14). En annanstudie på får visar, att infusion av en beta-adrenerg stimulerare, isoprenalin, skaparen vätskesituation, som mycket liknarden, som uppstår spontant under kirurgi.En omvänd situation, med snabb elimine-ring och rekrytering av vätska från peri-

TABELL 1. Frågeformulär för registrering av postoperativa komplikationer. Modifierad, från Referens 2.

Komplikation Kriterion

Lung Behov av syrgas eller respiratoriskt understöd

Infektiös Temperatur > 38° C eller behandling med antibiotika

Njure Oliguri, ökning av serumkreatinin > 30%, ellerurinkateterisering

Gastrointestinal Oförmåga att tåla enteral diet

Kardiovaskulär Diagnostiska test eller terapi för akut myokardischemi/infarkt, arteriell hypotension, som kräver volymladdningeller farmaka, arrytmier, eller kardiellt lungödem.

Neurologisk Ny fokal neurologi, konfusion, eller koma

Sårkomplikation Behov av kirurgisk explorering eller dränering av pusfrån operationssåret.

Hematologisk Behov av transfusion av blodprodukt(er)

Sårsmärta Behov av parenteral opioid eller regionalanestesi

TABELL 2. Klearance for Ringer-acetat. Under kirurgi sker elimineringen likalångsamt som för albumin 4% (sista raden).

Studerad grupp Klearance (ml/min) Publikation

Friska volontärer, normovolemi 70-120 20-22Efter 500 ml blödning 44 22Efter 900 ml blödning 34 22

Gravida Frisk 36 23Pre-eklampsi 125 23

Kirurgi Laparoskopi 7 24Öppen buk 21 25Thyroidea 10 13

Friska volontärer; albumin 4% 20 26

Elimineringen är produkten av klearance och den dilution av plasma som vätskan orsakar.

�0 SFAI-Tidningen Nr 1 �007

fera vävnader, erhålls av alfa-adrenergstimulering med fenylefrin (15). En spän-nande fråga är därför, om det är möjligt att normalisera vätskesituationen underkirurgi med hjälp av selektiva adrenergadroger eller receptor-blockerare.

Ännu opublicerade studier av expe-rimentell spinal och generell anestesiantyder, att blodtrycksfall och frisättningav renin och aldosteron spelar en viktigroll för den långsamma eliminering av kristalloid vätska från kroppen, som idag,kanske felaktigt, främst tillskrivs stress-reaktionen på själva kirurgin.

Meta-analyserFlera forskare har försökt avgöra det optimala valet av infusionsvätska medhjälp av meta-analyser. Utfallsvariabelhar varit mortalitet, vilket är en viktigmen grov måttstock. Efter en Cochrane-studie om albumin från 1998 har fokusdock varit på intensivvården snarare änpå kirurgiska ingrepp (16). Tyvärr harmeta-analysernas status också sjunkit,sedan den prospektiva SAFE-studienvisat, att infusion av albumin inte ärförknippat med någon ökad mortalitet inom intensivvården, vilket var Cochrane-studiens budskap (17).

Hengo Haljamäe refererade nyligenflera av dessa studier för Läkartidning-

ens läsare (18). Han framhöll särskilt en meta-analys från 1989, som visar, att kolloid vätska är förknippad med 8%lägre mortalitet än kristalloid vätska vid”vanlig” kirurgi (19).

SlutsatserDet är otillfredsställande, att en så omfat-tande verksamhet som vätskegivningunder kirurgi är så klent utvärderad.

En riklig mängd ökar antalet postope-rativa komplikationer vid tarmoperatio-ner, men för annan kirurgi är kunskapernabristfälliga. Vi behöver därför fler studierav sambandet mellan kirurgiska kompli-kationer och olika vätskeprogram.

Målstyrd vätsketerapi har prövats vidflera typer av operationer. Den innebär,att vätskegivningen optimeras för varjeenskild patient med hjälp av hjärtfy-siologiska mätningar. Metoden minskarvårdtiden på sjukhus.

Volymkinetik visar, att kristalloidavätskors omsättning förändras kraftigt av anestesi och kirurgi enligt ett möns-ter, som låter sig beskrivas matema-tiskt. Denna metod kan användas föratt skräddarsy vätskeprogram, men först behöver vi få veta fler detaljer om vilkavätskesituationer, som ger upphov tillkomplikationer.

Mer nyanserad ledning av meta-ana-

lyser skulle erhållas, om nya studierfokuserar på morbiditet. Detta blir möj-ligt, om fler forskare använder känsligastandardiserade skalor för att prospektivt utvärdera kirurgiska komplikationer.

Fem utvalda referenser

2. Bennett-Guerrero E, Welsby I, Dunn TJ,Young LR, Wahl TA, Diers TL, et al. Theuse of a postoperative morbidity survey toevaluate patients with prolonged hospitali-zation after routine, moderate-risk, electivesurgery. Anesth Analg 1999; 89:514-519.

6. Nisanevich V, Felsenstein I, Almogy G,Weissman C, Einav S, Matot I. Effect ofintraoperative fluid management on out-come after intraabdominal surgery. Anesthe-siology 2005; 103: 25-32.

12. Gan TJ, Soppitt A, Maroof M, El-MoalemH, Roberston KM, Moretti E, et al. Goal-directed intraoperative fluid administrationreduces length of hospital stay after majorsurgery. Anesthesiology 2002: 97:820-826.

13. Ewaldsson C-A, Hahn RG. Kinetics andextravascular retention of acetated Ringer´ssolution during isoflurane and propofolanesthesia for thyroid surgery. Anesthesio-logy 2005: 103: 460-469.

18. Haljamäe H. Svensk praxis för vätsketerapii skede av stark förändring. Läkartidningen2005; 102: 2659-2665.

Komplett referensförteckning kan erhål-las från författaren.

Generell anestesi är förknippad med excessiv expansion av plasmavolymen efter infusion av standardiserad volym Ringer-lösning. Datorsimulering baserad på stu-dierna 13, 20 och 23. Som jämförelse visas pre-eklampsi, som förändrar kroppens hantering av en vätskeinfusion på samma sätt som samtidig infusion av alfa-adrenerg stimulerare (fenylefrin)

Styr smärtblockaden efter patientens behov underhela kirurgin - utan förlängd återhämtning

Fotoavdelningen US, Linköping

Ultiva är en högpotent opioid för induktion och underhåll av generell anestesi underassisterad andning. Halveringstiden för Ultiva är mycket kort och distributions-volymen liten vilket ger hög styrbarhet. Med Ultiva kan patienten få effektivsmärtblockad under hela kirurgin utan förlängd återhämtning.

Indikationer: Analgetikum vid induktion och/eller underhåll av generell anestesi under assisterad andning vid kirurgiska ingreppför vuxna och barn från 1 år, induktion och/eller underhåll av generell anestesi under assisterad andning vid hjärtkirurgi hosvuxna samt för smärtlindring och sedering vid intensivvård av mekaniskt ventilerade patienter.

Ultiva ges som intravenös lösning via sprutpump. Det kan administreras under förutsättning att fullständig utrustning förövervakning och assistans av hjärt-lungfunktion finns tillgänglig. Personalen skall vara väl förtrogen med potenta opioider ochvara tränad i hjärt-lungräddning, upprätthållande av fria luftvägar och assisterad andning. Då remifentanil har en snabbtavklingande effekt med utebliven smärtlindrande effekt cirka 5-10 minuter efter avslutad tillförsel, är bedömning och planering avpatientens omedelbart post-operativa behov av smärtstillande medel viktig. Förpackningar: pulver till injektions-/infusionsvätska1, 2 och 5 mg. För ytterligare information se www.fass.se.

GlaxoSmithKlineBox 516, 169 29 Solna, telefon 08-638 93 00, fax 08-638 94 60, www.glaxosmithkline.se, [email protected]

• snabbt anslag• hög styrbarhet• kort återhämtning

�� SFAI-Tidningen Nr 1 �007

InledningVanligt och uppmärksammat är postope-rativ illamående och kräkning (PONV)efter generell anestesi. Det förekom-mer i 5–80% av en patientpopulation. 1, 2

Besvären uppträder inte alltid direkt efterett ingrepp utan kan vara fördröjda fleratimmar.

PONV är självklart minst sagt obe-hagligt och kan vid dagkirurgi orsaka,att vårdtiden blir längre än planerat, ochpatienten kan till och med behöva bliinlagd. Enkäter har visat, att PONV ärden enskilda faktor vid operation, sompatienterna fruktar mest. 1, 3

Det kan vara svårt att identifiera depatienter, som riskerar att få PONV, menfaktorer hos patienten i sig – som kön(kvinnor), rökfrihet, benägenhet till rörel-sesjuka och tidigare PONV – är välkändaorsaker. Anestesitider över en timme,inhalationsanestesi och opiatmedicine-ring är sjukvårdsberoende faktorer, somökar risken.1, 2, 3, 4

Profylax och behandlingAtropin har sedan 1860-talet använtssom premedicinering vid anestesi, mentycks inte ha använts som profylax motPONV 4. Scopolaminplåster är effektivt,men måste appliceras i god tid föreingreppet och ger dessutom ordentligabiverkningar. Därför används det knap-past.1, 2, 3

I början av 1940-talet fann man, att atropin kunde vara effektivt vid behand-

ling av PONV 4, men detta nämns endast sällan 5, trots att man använder det vidvagala reaktioner, där illamående ärett huvudsymtom, och att skopolaminanvänds vid rörelsesjuka.

Postoperativ förekomst av vagalt illa-mående är underskattad, eftersom sym-tomen inte behöver vara fullt utvecklade.Måttlig pulsfrekvensminskning med sam-tidig obehagskänsla kan räcka. Vagalareaktioner uppträder ofta, när patientensätter sig upp, börjar äta och/eller klärpå sig. I sådana fall ger atropin bot (ochkonfirmerar möjligen).

Antiemetika – neuroleptika, antihis-tamin – har efter den första upptäcktenomkring 1950 helt dominerat profylax mot och behandling av PONV.3, 4

Serotoninantagonister är effektiva menbör på grund av relativt kort verkanstidges som profylax i slutet av ett ingrepp.2,

3 De är dyrare än neuroleptika och anti-histaminer.

Sedan några år har en profylax bestå-ende av en kombination av en liten dosneuroleptika (droperidol) och en måttligdos steroid (betametason) visat sig vararelativt framgångsrik.1

PraxisNär Capio Citykliniken i Lund startadesin anestesiverksamhet i februari 2003,premedicinerade vi alla med 1 g para-cetamol och 0,4 g ibumetin (om ingakontraindikationer förelåg). Härutöverfick bl. a. de patienter, som bråckopere-rades, oxikodon i depåform. Atropin gavs

vid behov under anestesin. Vid anam-nes på tidigare PONV gavs ondansetron,företrädesvis intravenöst, och det gavsäven som behandling. Med denna regimhade vi stora problem med PONV. Fleragånger i veckan kunde vi inte sända hempatienter förrän sent på kvällen, och det gav övertid.

Under mars 2004 infördes nya PONV-rutiner. Dessa innebar, att ingen patient rutinmässigt sederas preoperativt (ensta-ka patienter, som uttryckligen begär det,kan få diazepam 5–10 mg per os, om det beräknas dröja mer än 30 minuter tillanestesistart). Alla får 1 g paracetamoloch 0,4 g ibumetin (oförändrat). Ingen fåriv vätska, och alla får lov att dricka klaradrycker, gärna sötade, intill några timmarföre ingreppet.

Vid nedsövningen får alla 1 mg atropiniv*, och alla har svarat på, om de tidigarehaft PONV, eller om de blir rörelsesju-ka**. Vid jakande svar ges betametason8 mg och droperidol 0,75 mg iv vidanestesistart. Någon gång har droperidoluteslutits på grund av EKG-fynd ochParkinson. Kön och rökvanor har intemedvetet påverkat beslutet om profylax.En bedside-analys härvidlag med åtföl-

Originalartikel:Profylax och behandling av PONV vid dagkirurgi

av Johan Fischer, Operationsavdelningen, Capio Citykliniken, Lund. [email protected]

* Under anestesin har vi inte kunnat se några kar-diovaskulära biverkningar, förutom att en del får enganska snabbt övergående pulsfrekvensökning. Någrahade snabb ”stress”-puls initialt, och så gott som alltidsjönk den efter atropin och anestesiinduktion. Psykiskabiverkningar har vi inte sett, och de uppträder inte, omatropindosen är måttlig. Standardlitteratur anger dosenför detta så hög som 10 mg. 6

** Vi frågar bl a ”kan du läsa, om du är bilpassage-rare?”, får ofta napp just här, och det leder till profylax.

�3SFAI-Tidningen Nr 1 �007

jande beslut ter sig knepig.Anestesin genomförs i nästan samtliga

fall med alfentanil (0,5 mg) initialt, följt av propofol, sevofluran och N

2O. Patien-

terna får spontanandas via larynxmask.Krävs bukläge intuberas patienten i suxa-metonapné. I början av ingreppet ges 5mg ketobemidon sc. Patienterna över-vakas med Marquettes system för EKG(inkluderande ST-analys av extremitets-avledningarna och V

5), NIBP, SpO

2 och

gasanalys (O2, CO

2, N

2O och sevofluran).

Anestesitiden är oftast dryga timmen.Postoperativt får alla mat, innan de gårhem. På grund av risken för illamåendeavlägsnar vi aldrig den intravenösa infar-ten, förrän patienten klätt på sig.

Med denna regim går så gott som allahem inom 2½ timme efter operations-slut, och övertid förekommer inte längre.Ingen har blivit sänd till sjukhus på grundav anestesin.

Metoder1. Det är välkänt, att om man jämför för-brukning eller köp av antiemetika mellanolika vårdenheter och ser skillnader, kanman få en bild av lokal läkemedelsöver-dosering. Analogt borde man kunna se,hur olika bruk mot PONV jämför sig.

Vi har registrerat köp av ondansetron,för profylax och behandling, sedan star-ten 2003 och korrelerat detta till totalaantalet patienter, som sövts (den allt överskuggande mängden, >90%); somfått extra kraftig sedering; som fått spinaleller axillärblockad.

2. För att få reda på, hur våra dagki-rurgipatienter har det efter hemgången,har vi har frågat 100 konsekutivt sövdavaricerpatienter. I denna patientgrupp ärpostoperativ smärta inte särskilt domine-rande, och den kan i allmänhet hanterasmed paracetamol och/eller NSAID. Där-för kan det vara lämpligt att undersökaPONV-frekvensen på dessa patienter.

Undersökning och resultat

1. Köp av ondansetron

2. Enkät till variceropererade patien-terEnkäterna gavs i maj och juni 2006 (till-sammans med frankerat svarskuvert) till74 kvinnor och 26 män i åldrarna 22–72 år med medianålder 49 år. Alla var iASA-klasserna 1 eller 2.

PONV-profylax och atropin gavs till47 patienter, 41 kvinnor och 6 män, ochingen profylax men väl atropin gavs till53 patienter, 33 kvinnor och 20 män.

Nio patienter har inte svarat – 4 kvinnor,varav två fick profylax, och 5 män, varav en fick profylax. De nio var mellan 22 och56 år gamla med en median på 36 år.

Ingen i ”profylaxgruppen” behövdeextra behandling hos oss. En kvinna angav ”betydande eller intensiv” grad av illa-mående efter hemkomsten och kräktes engång. Tre kvinnor angav ”obetydligt” illa-mående. Här kräktes en efter hemkomsten.

I ”atropingruppen” fick fyra behand-ling under vistelsen hos oss. Två kvinnoroch en man fick extra atropin, 0,5 mg,eftersom de blev vagala, i samband medatt de åt eller klädde på sig. Den fjärdefick först ondansetron och sedan atropin,när hon klädde sig, men kräktes ändå vidhemkomsten.

Ytterligare fyra kvinnor och en man i”atropingruppen” angav en ”betydandeeller intensiv” grad av illamående, efteratt de kommit hem. Två av kvinnornaprickade emellertid för, att de också mått ”intensivt” illa hela post-operativa förlop-pet, men deras journaler anger inte, att defått någon behandling. Tvärtom, båda tvåhade ätit och gått hem utan anmärkningoch kräktes inte. Språkproblem kan liggabakom deras svar. ”Obetydligt” illamå-ende angav sex personer – fem kvinnoroch en man.

I vår preoperativa hälsodeklarationskrev tolv – sju kvinnor och fem män– att de rökte. Två kryssade inte alls förfrågan, och övriga 84 förnekade bruket.En rökande man (utan profylax) svaradeinte. Tre svarande rökare fick profylax – två kvinnor och en man. En kvinnaav de tre angav ”obetydligt” illamående

efter hemkomsten. Övriga åtta, som barafått atropin, mådde bra.

KonklusionEnkäten visar att fem, eventuellt sju,patienter angav ”betydande eller inten-sivt” illamående, eller att de kräkts, efterdet att de lämnat oss, och åtta, att de hadehaft ett ”obetydligt” illamående. Endast en av dem hade fått både atropin ochprofylax.

Som väntat, är tidigare PONV ochrörelsesjuka, kön och rökvanor faktorer,som man måste ta med i beräkningen,även om det endast är de två förstnämndafaktorerna, som vi aktivt tar hänsyn till.Något annat är kanske inte rimligt.

Dagens regim, att ge alla sövda patien-ter atropin, eftersom vagala reaktioner ärmycket vanligare, än man kan tro, ochatt vara konsekvent med PONV-profy-lax, har gjort, att vi inte längre uppleverPONV som ett stort problem. Det kanvisas, genom att vi inte längre har någonövertid på grund av PONV. Det betyder,att vi dagligen kan operera sex varicerpa-tienter per sal och planerat stänga avdel-ningen kl 17.

Läkemedelskostnaderna per patient förbetametason och droperidol är 34:- ochatropin (20 ml flaska) 13:-. Ondansetronkostar 119:- per dos. Den faktiska ”PONV-kostnaden” för våra hundra patienter blev 3 017:-, med moms 3 771:-.

För att gå vidare i strävandena att bemästra PONV bör förekomst, profylax och behandling av vagala fenomen vidkirurgi ytterligare undersökas.

Jag tackar Ulf Schött och Magnus Watt-wil för all hjälp.

Litteratur

1 Wattwil M. Postoperativt illamående – fort-farande ett problem. Läkartidningen 2001; 40: 4347-4352

2 Ræder J. Postoperativ kvalme og oppkast.Tidskrift for Norsk legeforening 2005; 13-14: 1831-

3 Miller R D (Ed.). Miller’s Anaesthesia, 6th

Ed, 2005: 2597-2599, 2720.

4 Atkinson R S, Rushman G B & Lee J A. ASynopsis of Anaesthesia, 8th Ed., 1977: 107,133-4, 823.

5 Yuill G & Gwinnutt C. World Anaestesia2003; 17, Article 2:1-11

6 Hardeman J G & Linbrid L E (ed). Good-man and Gilman’s the PharmacologicalBasis of Therapeutics, 10th Ed., 2001: 522

Inköp och antal patienter visas i nedanstående tabell

Köp av antiemetikaPeriod Antal pat Ondansetron Ondansetron Frekvens

4 mg in ampuller 4 mg tabl PONV

2003-05 – -04-02 339 70 20 20,6%

2004-03 – -04-12 772 40 5,2 %

2005-01 – -05-12 1416 25 1,8 %

2006-01 – -06-06 889 10 1,1 %


Pedagogiska pristagare MSR 2006

Jörgen StrömbergOrdförande för Medicinska studierådet i Uppsala

Medicinska Studierådet i UppsalaAkademiska sjukhuset

Emma Pontén

Medicinska studierådet i Uppsala delar varje år ut de pedagogiska priserna Lyk-tan, Inspiriet och Munken till förtjänta lärare och handledare.

Munken utdelas till en lärare/handledare och legitimerad läkare som har varit en bra pedagog. Priset instiftades av profes-sor emeritus Björn Erik Roos för att stimu-lera legitimerade läkare till insatser inom läkarutbildningen. 2006 års Munken går till Emma Pontén som är anestesiläkare på neurooperation, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Motive-ringen löd:

”Emma Pontén engagerar som handle-dare på Neuro-ops anestesi sina studen-ter, och som medarbetare sin omgivning, i att ta ansvar för läkarstudenternas inlärning och trivsel. Emma låter oss ta ansvar och förväntar sig att vi lever upp till det. Vi studenter växer och trivs på Neuro-op och mycket är det Emmas för-tjänst! Emma försitter inte en chans att utbilda eller bombardera oss med frågor utan pausar bara för att fråga oss hur vi vill se vår anestesiutbildning ytterligare förbättras.”


Nu är lustgas ett registrerat

läkemedel och byter namn

till NIONTIXTM

I och med att lustgas nu registrerats som läkemedel blir

hanteringen och användandet ännu tryggare och säkrare för dig.

Nu kan du enkelt läsa om hur du ska använda och administrera

NIONTIXTM (medicinsk lustgas) på www.fass.se.

Vill du veta mer om NIONTIXTM, om läkemedelsregistreringen

eller om våra övriga medicinska gaser? Besök oss gärna på

www.linde-gastherapeutics.se eller ring 08-731 10 00.

AGA Gas AB, Linde Gas Therapeutics 181 81 Lidingö, Telefon 08-731 10 00 www.linde-gastherapeutics.se


Kära kollegor. Årets möte i skan-dinavisk anestesi och intensiv-vård går till hösten i Göteborg.Det är med glädje, som vi önskar hälsa alla varmt välkomna till Göteborg 5-8 september 2007. Vi har fått glädjen att arrangera årets viktigaste sammankomst i anestesi och intensivvård, den29:e kongressen för Scandina-

vian Society of Anaesthesiology and Intensive Care (SSAI). Mötet är gemensamt för vår nordis-ka (SSAI) och svenska förening (SFAI). Vi hoppas, att vårt kom-mande möte skall vara till glädje för alla engagerade medarbeta-re, som vill fördjupa sig i några av våra viktigaste områden som anestesi, intensivvård, akutmedi-

cin, smärtbehandling och profes-sionell utveckling.

Mötet har framgångsrikt arrangerats,senast av våra vänner på Island 2005och våra vänner i Tromsö 2003. Arrang-örskapet för årets kongress har tilldelatsanestesikliniken i Göteborg. Det är medglädje och stolthet, som vi engagerat ossi uppgiften att försöka skapa ett möte,som kan stimulera såväl gammal som

Årets viktigaste möte går i Göteborg 5-� septemberav Kai Knudsen, Anestesiavdelningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. [email protected]


ung, såväl svenskar som andra gäster ochverka för ett möte, som bjuder på bådekunskap och social samvaro. Vi vill medvårt möte bygga broar mellan våra skan-dinaviska länder och verka för en gemen-sam förkovran, som vi alla kan ha glädjeav, och som i slutändan kan komma vårapatienter till gagn.

Standarden inom anestesi och inten-sivvård har i Skandinavien under senareår höjts väsentligt, inte minst genom enupprustning av teknisk utrustning medbättre övervakning och monitorering.Dessutom har den kliniska standardenhöjts väsentligt, bl.a. genom att riktlinjerför många kliniska problemställningarhar tagits fram av våra olika länders spe-cialitetsföreningar. Några sådana exem-pel är riktlinjer för anestesiarbete, förpostoperativ smärtbehandling samt förantikoagulantiabehandling och ryggbe-dövning. Spridandet av dessa riktlinjerär mycket effektivt tack vare Internet och arbetet i datamiljö. En stor del av vårt arbete har som inom många andraområden flyttat in i den digitala miljön,och vi sitter alla vid datorer och arbe-tar. En del kliniker har helt digitaliserat patientjournalen. Även anestesijournalenhar på vissa ställen blivit digitaliserad.Norge och Danmark har i detta avseendekommit mycket långt och ligger helt ifrontlinjen.

Mötet i Göteborg kommer att belysaaktuella problemställningar inom anes-tesi, intensivvård, smärtbehandling, akut-medicin och utbildning.

I området anestesi kommer ett flertalföreläsningar att presenteras med interna-tionellt välmeriterade föreläsare. Språket

vid föreläsningarna kommer genomgå-ende att vara engelska för att underlättaspråkförståelsen. Vi kommer att kunnahöra om ovanliga patienter, ultraljuds-ledda blockader och vaskulär tillgångmed ultraljud, effekter av anestesimedelpå den unga och den gamla hjärnan, all-varliga anestesiincidenter, rapid sequenceinduction (crash/crush induction), obstet-risk anestesi, intravenös anestesi, hante-ring av den svåra luftvägen och pediatriskanestesi. Bland föreläsarna finns kändanamn som Ronald Miller, Andrew Smith,Jerry Lerman, Per Arne Lönnqvist, LarsEriksson, Paolo Pelosi, Jesus Villar ochMichael Quintel.

Inom området intensivvård kommerämnen som monitorering av ventilatio-nen, lungrekrytering, kontinuerlig dialys,etiska spörsmål, intoxikationer, sedationoch hemodynamisk kontroll. Bland före-läsarna återfinns namn som Anders Lars-son, Luciano Gattinoni, Göran Heden-stierna, Ola Stenqvist, Deborah Cook,Claudio Ronco, Claudia Robertsson ochLars Schmidt.

Inom området akutmedicin kommerbl.a. akut omhändertagande av traumaoch mobila intensivvårdsteam. Blandföreläsarna återfinns Eldar Söreide, Gut-torm Brattebö, Tom Silfvast och Jon-Henrik Laake.

Inom området smärta och smärtbehand-ling kommer föreläsningar om periferasmärtmekanismer och nya behandlings-metoder, överföring från akut smärta tillkronisk smärta och behandling med spi-nala läkemedel. Bland föreläsarna finnsMads Werner, Michael Cousins, HenrikKehlet, Tony Yaksh och Eija Kalso.

Inom området utbildning och profes-sionell förkovran kommer föreläsningarom utbildning och kompetens, kliniskariktlinjer och SSAI:s utbildningsprogram.Bland föreläsarna återfinns Andrew Smith, Christer Carlson, Tom G Hansenoch Doris Østergaard.

Bland hedersföreläsarna finner vi väl-kända personligheter som Ronald Millermed The Opening Lecture: ”The Futureof Anesthesia” , Maret Castren med TheAsmund Laerdal Lecture; “Mobile tech-nology to improve teaching and clinicaloutcome in the hospital” och Andrew Smith med The Martin H:son Holmdallecture: ”Patient safety: people, systemand techniques”.

Mötet äger rum i Göteborg, Skandina-viens mittpunkt, som ligger i den del av landet, som vi brukar kalla för Sverigesframsida. Staden Göteborg är känd försin hamn och sin närhet till havet. Undersista året har Ostindiefararen Göteborgseglat till Kina och förhoppningsvis gjort staden mer känd på andra sidan jorden.Vi är också kända för att tillverka en brasvensk bil, och flera stora läkemedel harsitt ursprung i denna stad. Vårt fotbolls-lag IFK Göteborg var bäst i Norden, ändatills Rosenborg klev in på Ullevi 1996 och vann stort. Numer är danska FCKöpenhamn bäst i Norden. Flera svenskaläkemedelsföretag har sitt säte i Göte-borg och vår grannstad Mölndal. Det goda samarbetet med industrin kommerockså att visa sig under vårt möte, därflera av våra samarbetspartners har fått möjlighet att arrangera egna symposiermed särskilt inbjudna föreläsare. Var ochen företräder spetskompetens inom sitt område. Göteborgs Universitet har underdet senaste året varit det universitet, somflest studenter i Sverige sökt utbildnings-plats vid.

Sammantaget tror jag, att vi kan bjudapå ett brett program med slagkraftigainternationella föreläsare. Vi har ocksålyckats visa, att kompetensen i Skandi-navien håller hög internationell standard,och jag vill med detta önska er alla, kärakollegor, varmt välkomna till Göteborg5-8 september 2007. Mer information ommötet och möjlighet till anmälan finnerni på vår hemsida http://www.ssai2007.comVi ses!

På organisationskommitténs vägnar

Kai Knudsen


Ännu oklart omnyttan med periopera-tiv betablockadAvgörande studier saknas för patienter med kardiovaskulära riskfaktorer

av Per Gannedahl, med dr, överläkare, anestesi- och intensivvårdskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset [email protected]

Denna artikel har tidigare publicerats i Läkartidningen 37/06

Perioperativa kardiella komplikationer(PCM – perioperative cardiac morbi-dity) är en av de viktigaste orsakerna tillkirurgisk morbiditet och mortalitet [1-3].Under senare år har farmakologisk profy-lax till riskpatienter diskuterats allt mer.Det finns ett flertal studier av periopera-tiv profylax med betaadrenerga blockera-re [4], calciumantagonister [5] och alfa-2-adrenerga agonister [6]. Dessa studierhar dock olika metodologiska problem iform av otillräcklig studiepopulation, fåkardiella komplikationer, avsaknad av blindning eller randomisering med mera,och det är mycket omdiskuterat om någrasäkra slutsatser kan dras [7, 8]. Dennaartikel riktar in sig på användningen av betablockerare (BB) och kommer enbart att behandla kirurgi som ej är hjärtki-rurgi (i engelsk litteratur »noncardiacsurgery«).

Det finns en stark koppling mellanförekomsten av myokardischemi ochperioperativa kardiella komplikationer.Postoperativ myokardischemi inom 48timmar ökar risken 9–21 gånger förPCM, framför allt i form av instabilangina, hjärtinfarkt och kardiell död [9,10]. Ett flertal studier har identifierat riskfaktorer för PCM såsom akut ellernyligen genomgången hjärtinfarkt, hjärt-svikt, angina pectoris, signifikant arytmi,hög ålder, akut kirurgi och stor kärlkirur-gi [7, 11, 12]. Genom poängsystem kan

patienter med hög risk identifieras redanpreoperativt [11-13]. Det är dock oklart hur dessa patienter sedan ska hanteras föratt minska risken för kardiella komplika-tioner. Preoperativ koronar revaskularise-ring på liberalare indikationer än de somgäller i vanliga fall har diskuterats utifrånretrospektiva analyser men det finns ingaprospektiva studier som stöder detta. Ennyligen publicerad randomiserad multi-centerstudie av koronar revaskulariseringeller ej inför stor kärlkirurgi kunde intevisa någon skillnad i kardiella kompli-kationer, varken på kort eller på lång sikt [14]. Det finns inga randomiserade kon-trollerade studier av eventuella effekterpå PCM av perkutan koronar intervention(PCI). Därför rekommenderas PCI, påsamma sätt som koronar revaskularise-ring, bara till patienter med sedvanligaindikationer för ingreppet oberoende av den planerade kirurgin.

Perioperativa kardiella komplika-tioner – patofysiologiMajoriteten av större perioperativa kardi-ella komplikationer innefattar hjärtmus-

kelskada eller hjärtinfarkt. Etiologin tilldessa infarkter är fortfarande oklar mendata talar för att den perioperativa infark-ten i viss mån skiljer sig från »vanliga«infarkter. Hjärtinfarkt utan koppling tillkirurgi orsakas till största delen av plack-ruptur och en akut luminal tromboti-sering. Patologiska studier efter dödligperioperativ infarkt visade dock ingenplackruptur hos majoriteten av individer[15, 16]. Trombotisering i ett koronarkärlsågs bara hos en tredjedel. Man fanndock en hög frekvens av signifikant koronarstenos i främre nedåtstigandegrenen av vänster koronarkärl (LAD)eller trekärlssjuka. Detta skulle kunnatala för att perioperativa infarkter sker pågrund av ett ökat syrgasbehov, där fixakoronarstenoser hindrar en ökad syre-tillförsel. I motsats till detta fann man ien studie av kärlkirurgiska patienter somgenomgått preoperativ koronarangiografiatt perioperativa hjärtinfarkter skeddei koronarkärl utan höggradiga stenoser[17]. Detta tolkades som att majoritetenav perioperativa infarkter ändå skeddegenom plackruptur och trombotisering.

SammanfattatPerioperativa kardiella komplikationer (PCM) är en av de viktigaste orsakerna till kirurgisk morbiditet och mortalitet. Riskpatienter kan identifieras men det är oklart hur dessa individer ska behandlas för att minska de kardiella riskerna.Det finns teoretiska skäl för profylaktisk betaadrenerg blockad vid kirurgi på risk-patienter.

Ett flertal mindre studier av profylaktisk betablockad har genomförts, men med metodologiska brister. Resultaten av hittills genomförda studier motiverar ej profylaktisk betablockad till breda grupper av riskpatienter. För bättre kunskap om profylaktisk beta-blockad krävs stora randomiserade och kontrollerade studier. En sådan studie (POISE) pågår för närvarande.

��SFAI-Tidningen Nr 1 �007

Genesen till perioperativ infarkt innefat-tar troligen mekanismer som kan likna devid »vanliga« hjärtinfarkter men balan-sen mellan syrgasbehov och -tillförselverkar dock ha en större betydelse vidperioperativa infarkter.

Perioperativa hjärtinfarkter skiljer sigäven kliniskt på flera sätt från »van-liga« infarkter. EKG-bilden vid periope-rativ infarkt saknar i de allra flesta fallQ-vågsutveckling och den stora majorite-ten föregås av episoder av ST-depression.ST-höjningar är sällsynta. De är oftast asymtomatiska, det vill säga de sak-nar kardinalsymtomet bröstsmärta ellerandra kliniska tecken på myokardskada[18]. De förblir därför ofta odiagnosti-serade. Överlevnaden efter en periope-rativ infarkt är betydligt sämre jämfört med »vanliga« infarkter. Patienter medperioperativa infarkter har en sjukhus-mortalitet på 15–25 procent [19, 20].Även långtidsöverlevnaden är dålig. I enstudie från Linköping kunde man visaatt tyst myokardischemi är frekvent i enkirurgisk population >70 år [21]. Hos tioprocent såg man förhöjda postoperativanivåer av troponin-T och inom ett år hade32 procent av dessa avlidit, det vill sägaen 15-faldig riskökning. Skillnaderna iklinik och patofysiologi mellan »van-liga« och perioperativa hjärtinfarkter hartolkats som att uttalad stressinduceradmyokardischemi är den troliga primäraorsaken till de senare [22].

Det kirurgiska stressvaretDet neurohumorala stressvaret vid kirurgipågår under mer än en vecka efter ingrep-pet och innefattar hyperkatabolism ochhypersekretion av neuroendokrina sub-stanser. Inflammationsfaktorer frisättsi relation till traumats storlek liksomämnen som befrämjar koagulationen. Viaafferent stimulering av hypotalamus skerfrisättning av kortikotropin med påföljan-de stegring av kortisol. Genom sympatiskstimulering av binjuremärgen sker ocksåen ökning av cirkulerande katekolaminer.Dessa kommer via adrenerga receptoreri hjärta och kärl kunna påverka myo-kardiets arbetsbelastning genom ökningav hjärtfrekvens, preload, afterload ochkontraktilitet. Detta leder till ökad syr-gaskonsumtion i myokardiet som måstekompenseras med ökad syrgastillför-sel. Individer med koronarsjukdom kansakna förmåga att öka syrgastillförselni tillräcklig omfattning och utvecklardå myokardischemi med möjlig risk förinfarktutveckling.

Andra mekanismer är också möjligasom förklaring till PCM. Stegringen av katekolaminer kan lokalt skada koronar-kärlen via bland annat endotelial dysfunk-tion och ökad plackinstabilitet med ökadrisk för plackruptur och trombotisering.Nivån av fria fettsyror stegras vilka kange ökad arytmibenägenhet. Ökningen av inflammationsfaktorer som interleukin-1och -6, C-reaktivt protein och tumör-nekrosfaktor (TNF) – kan höja riskenför akut trombotisering i koronarkärl[23, 24]. Förändringar i nivåer av plas-minogenaktivatorinhibitor-1, antitrombinIII, faktor VIII, liksom en ökning av trombocytreaktivitet medför ett hyper-koaguabelt tillstånd vilket kan öka riskenför koronarkärlstrombotisering [25, 26].Ytterligare riskfaktorer för kardiell mor-biditet efter kirurgi och anestesi, vilkakan påverka balansen mellan syretillför-sel och -förbrukning, innefattar anemi,hypotermi (shivering), hypoxi, smärtaoch andningsdepression. Idag saknas det till stora delar kunskap om vilka av dessa,eller andra ej kända stressreaktioner, somär oberoende riskfaktorer för PCM. Dess-utom saknas i huvudsak studier av vilkenpåverkan olika interventioner kan ha pådessa faktorer och på PCM.

Betablockerare och kirurgiBetablockerare har studerats i sam-band med kirurgi under flera decennier.Initialt fanns en oro för de negativainotropa effekterna av betablockerare ochman ville sätta ut dessa inför operativaingrepp. Dock svängde det omkring 1980 till en rekommendation att behålla redaninsatta betablockerare då man kunde visaen ökning av frekvensen myokardischemihos patienter där dessa hade satts ut införoperation [27]. Det är således regel att redan insatta betablockerare behålls införett kirurgiskt ingrepp för att undvikaen ökad frekvens av takykardi och där-med risk för myokardischemi. Under desenaste åren har frågan snarare gällt ombetablockerare ska sättas in profylaktiskt inför kirurgiska ingrepp på patienter medriskfaktorer för PCM.

Grundläggande för detta har varit degoda resultat man sett av betablockerareefter »vanliga« infarkter [28, 29] samt vidhjärtsvikt [30]. I den kirurgiska situatio-nen kan betablockerare reducera de nega-tiva kardiella effekterna av stegringenav katekolaminer. Genom betaadrenergblockad kan syrgasbehovet i myokardiet minska genom en reduktion av kontrakti-litet, hjärtfrekvens och blodtryck. Andra

gynnsamma effekter av betablockerare pårisken för PCM kan vara antiarytmiskaegenskaper med minskad risk för ventri-kulära arytmier i samband med myokard-ischemi. Katekolaminers induktion av hyperkoagulabilitet vid kirurgi kan ocksåpåverkas gynnsamt av betablockerare.Även antiinflammatoriska egenskaperav betablockerare har beskrivits, liksomapoptosinhibering [22, 31].

Profylaktisk betablockad vid kirurgiEn av de första studierna med periope-rativa betablockerare som indikerade engynnsam effekt kom 1988 [32]. Till engrupp obehandlade hypertoniker gavs ien oblindad men randomiserad studie enav tre olika betablockerare eller ingenbehandling preoperativt. I samband medintubation kunde man visa en signifi-kant reduktion av takykardiassocieradmyokardischemi i behandlingsgruppen.Studien åtföljdes av en ledare med titeln»Should we all be sympathectomizedat birth? Or at least preoperatively?«[33] och fick stor uppmärksamhet. Efterdetta har det kommit ett flertal studierav skiftande kvalitet med perioperativt given betablockerare. Det är framför allt två studier som fått mycket stort genom-slag [34, 35]. Många har ansett att destudierna ger tillräckliga bevis för att peri-operativ betablockad minskar risken förpostoperativa kardiella komplikationeroch att betablockerare därför kan använ-das regelmässigt i kliniken [31, 36-38].Detta kan dock ifrågasättas vid en kritiskgranskning.

Atenolol preoperativtI en randomiserad, dubbelblindad ochplacebokontrollerad studie av 200 kirur-giska patienter med känd eller hög riskför koronarsjukdom gavs atenolol ome-delbart preoperativt och upp till sju dagarpostoperativt [34]. I behandlingsgruppenfann man en signifikant reduktion av incidensen av myokardischemi, vilket kunde kopplas till en lägre genomsnittlighjärtfrekvens. Man såg dock ingen skill-nad mellan grupperna avseende kardiellakomplikationer under sjukhusvistelsen.I en separat artikel redovisades 2-årsö-verlevnaden i grupperna [39]. Man fannatt mortaliteten var signifikant lägre iatenololgruppen redan efter sex månaderoch att denna bestod under de två åren.

Den minskade mortaliteten i atenolol-gruppen kunde i huvudsak hänföras tillen reduktion av kardiella komplikationer.


Man hade dock exkluderat de patientersom avled under behandlingsperioden ianalysen. Inkluderas alla 200 patienternaenligt en mer korrekt intention-to-treat-analys bortfaller skillnaden i långtids-överlevnad mellan grupperna. Studienblev också kritiserad av andra skäl. Iplacebogruppen fanns patienter som hadestått på betablockerare och genom bytet till placebo utsattes för en känd ischemi-risk. Det fanns också signifikanta skill-nader i medicinering mellan gruppernabåde pre- och postoperativt. Dessutomkritiserades studien för att vara underdi-mensionerad i storlek med få kardiellakomplikationer och en osannolikt högriskreduktion (55 procent) [40]. Trotsdetta fick den ett stort genomslag, fram-för allt i USA. American College of Phy-sicians arbetade fram riktlinjer för dennapatientkategori [41]. I artikeln där dessaredovisades lade författarna själva till enskarp rekommendation om betablockadtill riskgrupper baserad på studien av Wallace och Mangano.

Poldermans’ studieDen andra studien genomfördes av Pol-dermans och inkluderade patienter somskulle genomgå stor kärlkirurgi och meden hög risk för kardiella komplikationer[35]. Ur en population på 1 351 patien-ter identifierades 112 svårt hjärtsjukaindivider med hjälp av kardiellt dobuta-min-stresstest. Dessa randomiserades tillbisoprolol eller placebo men studien vardock inte blindad. Studien avbröts i förtiddå en interimsanalys visade mycket storabehandlingseffekter. Antalet patientermed akut infarkt i bisoprolol- och place-bogrupperna var 0 respektive 9 (P<0,001)och frekvensen av kardiell död var 2 respektive 9 (P=0,02). Detta ger relativariskreduktioner (RR) på 100 respektive80 procent. Dessa mycket goda effekterborde kanske ha mötts med en störreskepticism. Resultaten är flerfaldigt bätt-re än den effekt (reduktion av RR 15–35procent) man funnit i de mycket storastudierna av betablockerare efter akut hjärtinfarkt [28, 29]. Av erfarenhet fråntidigare studier finns det anledning att vara skeptisk till mycket tydliga resultat ialltför små studier [42]. Studien är under-dimensionerad i storlek och avsaknadenav blindning är en stark begränsning.

Kontrollgruppen hade en ovanligt hög komplikationsfrekvens (34 procent)och gruppens standardbehandling var ejdefinierad. Studiepopulationen var hårt selekterad till svårt hjärtsjuka. Det kan

ifrågasättas om resultaten kan överföraspå patienter med mindre uttalad hjärt-sjukdom eller med enbart riskfaktorerför PCM. En hundraprocentig relativ riskreduktion av perioperativ hjärtinfarkt är osannolik då patofysiologin bakomdessa infarkter troligen är multifakto-riell och betablockerare endast bör kunnapåverka en del av dessa mekanismer.Många har tolkat resultaten som att pro-fylaktisk betablockad bör ges till mycket svårt hjärtsjuka patienter vid kirurgiskaingrepp. En mer försiktig tolkning äratt Poldermans’ studie utgör ett positivt incitament för genomförandet av en storstudie av betablockerare perioperativt,med en adekvat studiepopulation.

Inget slutgiltigt svarRedan 1996 publicerade American Col-lege of Cardiology och American Heart Association rekommendationer för peri-operativ kardiovaskulär handläggninginför »noncardiac surgery«. Dessa upp-daterades 2002 och innebar en rekom-mendation av betablockerare till patientermed hög kardiell risk grundat på fyndav myokardischemi vid kardiell testningoch som ska genomgå kärlkirurgi, det vill säga den grupp som Poldermansstuderade [7]. Samtidigt underströk manbristen på studier rörande profylax av perioperativa kardiella komplikationer.Trots detta har många tolkat det som att betablockerare rekommenderats till bre-dare grupper av patienter med kardiellariskfaktorer [43-45].

Två större randomiserade studier av betablockerare har nyligen presenterats. Iden dubbelblindade MaVS-studien rando-miserades 497 patienter som genomgickstörre kärlkirurgiska ingrepp till meto-prolol eller placebo preoperativt och upptill fem dagar postoperativt [46]. Pri-mär utfallsvariabel var akut hjärtinfarkt,instabil angina, hjärtsvikt, nytillkommenbehandlingskrävande arytmi eller kardielldöd inom 30 dagar. Man fann dock ingensignifikant skillnad mellan grupperna.Inte heller i de enskilda variablerna fannsdet någon signifikant behandlingseffekt av metoprolol. Även denna studie är dockunderdimensionerad i storlek i relation tillincidensen av funna komplikationer. Ett intressant, men inte förvånande fynd vardock att signifikant fler patienter i meto-prololgruppen utvecklade behandlings-krävande bradykardi och hypotension.

I en dansk studie av långtidseffekten av perioperativ BB inkluderades 921 patien-ter med typ 2-diabetes som genomgick

större kirurgiska ingrepp [47]. Patien-terna randomiserades till metoprolol ellerplacebo preoperativt och upp till 8 dagarpostoperativt. Uppföljningen efter 18månader visade ingen signifikant skill-nad mellan grupperna i den primäraeffektvariabeln mortalitet eller kardiellmorbiditet. Man såg inte heller någoneffekt av metoprolol på mortalitet ellerkardiell morbiditet efter de första posto-perativa 30 dagarna. Med reservation föratt MaVS-studien ännu enbart är presen-terad som abstract understryker dessatvå studier att frågan om perioperativ betablockerare till kardiella riskpatienterej har fått sitt slutgiltiga svar och att ytter-ligare, adekvat dimensionerade, studierbehövs.

MetaanalyserI brist på stora randomiserade och kon-trollerade studier av perioperativa beta-blockerare har flera metaanalyser utförts[4, 48, 49]. Stevens fann 11 studier av betablockerare med totalt 866 patienter[49]. Medianstorleken var 59 patien-ter och ingen studie hade mer än 200 patienter. Antalet händelser såsom hjärt-infarkt eller kardiell död var totalt sett litet (20 respektive 15) varav en endastudie [35] stod för 9 infarkter respek-tive 11 kardiella dödsfall. Två studier[35, 50] hade ovanligt höga siffror förhjärtinfarkt (17 respektive 16 procent)i kontrollgruppen. I metaanalysen fannman att betablockerare reducerade ris-ken för akut hjärtinfarkt (oddskvot, OR,0,19; konfidensintervall, CI, 0,08–0,48).Denna effekt bortföll om de två studiernamed de mycket höga infarktfrekvensernai kontrollgrupperna exkluderades. Förkardiell död fann man en signifikant effekt av betablockerare (OR 0,25; CI0,09–0,73). Poldermans’ [35] studie hadeen osedvanligt hög frekvens av kardielldöd i kontrollgruppen (17 procent) vilkenstod för 60 procent av den totala kardiellamortaliteten hos kontrollgruppen i meta-analysen. Togs denna studie bort i analy-sen bortfaller effekten av betablockerarepå kardiell mortalitet.

Den mest omfattande metaanalysenav perioperativa betablockerare är gjordav Devereaux och medarbetare [4]. Manidentifierade 22 inkluderbara studier medtotalt 2 437 patienter. Man fann totalt 18 kardiovaskulära dödsfall, 58 akutahjärtinfarkter och 7 icke fatala hjärtstopp.Perioperativ betablockerare visade ingensignifikant effekt på kardiovaskulär död,icke fatal hjärtinfarkt eller hjärtstopp.


För den sammanlagda variabeln kardio-vaskulär död, hjärtinfarkt och hjärtstopp(8 studier, n=1 152) fann man en signi-fikant effekt av betablockerare med 95procents CI (OR 0,44; CI 0,20–0,97).Tre av de åtta studierna med de störstametodologiska svagheterna stod för denstörsta behandlingseffekten i metaanaly-sen. Man analyserade även rapporteradebiverkningar. För betablockerare såg manen signifikant ökad risk för behandlings-krävande bradykardi.

Antalet händelser för litetÄven i denna metaanalys är antalet hän-delser litet (83). För att visa på exem-pelvis 25 procent relativ riskreduktionbör antalet händelser vara minst 350 ochhelst 650 [40]. Den funna effekten i meta-analysen för den sammanlagda utfallsva-riabeln kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och hjärtstopp med 95 procents CI visarpå en relativ riskreduktion på 56 procent.Denna effekt ansågs av författarna varaosannolikt hög med tanke på erfarenhe-terna från studierna på »vanlig« hjärtin-farkt och den multifaktoriella genesentill PCM. Man analyserade också hete-rogeniteten i studierna och fann dennavara måttligt stor (I2=42 procent). Dettaförsvagar tillförlitligheten av det funnapositiva resultatet i metaanalysen. I enmedföljande ledare i BMJ dras ocksåslutsatsen »anaesthetists should wait forconclusive evidence from the POISE trialof benefit in defined groups of patientsbefore recommending beta-blockade at the time of non-cardiac surgery« [51].

Bristen på adekvat genomförda studiergör att man måste vara försiktig medatt utfärda några rekommendationer omperioperativ betablockad. Det finns dess-utom ett antal detaljfrågor om periopera-tiv betablockad som bör besvaras innanrekommendationer kan utfärdas. Hurlångt innan det kirurgiska ingreppet skabehandling med betablockerare påbör-jas? Hur lång tid ska medicineringenfortsätta postoperativt? Finns det någonrisk för reboundfenomen vid utsättandet?Finns det någon skillnad mellan olikabetablockerare? Ska dosen anpassas indi-viduellt efter ett visst mål, exempelvishjärtfrekvens? Vilka biverkningar ses ochhar de någon betydelse för morbiditeten?Givetvis kan det vara svårt att få kunskapi alla dessa frågor. Om det hade funnitsen adekvat dimensionerad studie med ett positivt resultat kanske en del av dessafrågor kunnat besvaras. Alternativt hadebehandlingsrekommendationer kunnat

utfärdas i väntan på svaren från mer spe-cifika studier. Men med dagens bristfäl-liga kunskapsläge framstår avsaknadenav svar på dessa frågor som ytterligareskäl för att avvakta med en liberal rekom-mendation om perioperativ betablockadtill breda grupper av riskpatienter.

SammanfattningBetablockerare har visats ha god effekt efter »vanlig« hjärtinfarkt och vid hjärt-svikt. Utifrån kända mekanismer fördet kirurgiska stressvaret finns det godateoretiska skäl att använda betabloc-kerare profylaktiskt till riskpatienter somgenomgår kirurgiska ingrepp. De studiersom hittills genomförts har dock varit försmå för att visa om betablockerare verk-ligen har dessa positiva effekter. Före-språkare för profylaktisk perioperativ betablockad har till stor del förlitat sig påde två studierna av Wallace och Manganooch Poldermans [34, 35, 39]. Dessa stu-dier har metodologiska brister i form av för små studiepopulationer, avsaknad av blindning, för få händelser eller en under-målig statistisk bearbetning. Dessutom ärde funna riskreduktionerna mycket högamed tanke på den effekt man funnit av betablockerare i samband med »vanlig«hjärtinfarkt. Studierna borde istället hagivit incitament till en ny randomise-rad och kontrollerad studie med adekvat storlek.

En beräkning av nödvändig studie-storlek utifrån frekvensen av kardiovas-kulära händelser i kontrollgrupperna imetaanalysen av Devereaux visar på ett behov av minst 6 124 individer (medförutsättningarna 25 procents riskreduk-tion, 80 procents styrka, 0,01 a) [4]. Demetaanalyser som genomförts talar föratt betablockerare kan ha effekt på frek-vensen av perioperativ myokardischemi.Fynden rörande kardiell morbiditet res-pektive mortalitet från metaanalysernabör däremot tolkas med stor försiktighet.Det finns tidigare exempel på metaanaly-ser som visat på behandlingseffekter [52]men där en adekvat dimensionerad studievisat avsaknad av effekt [53]. Vid ensystematisk genomgång har också meta-analyser endast visat en måttlig överens-stämmelse med stora randomiserade ochkontrollerade studier [54]. Behovet av enskilda studier med adekvat storlek ärsåledes mycket stort innan rekommenda-tioner kan utfärdas.

POISE-studien kan förhoppningsvis ge svarPOISE (PeriOperative Ischemia Study

Evaluation) är en pågående internatio-nell multicenterstudie av betablockeraremot placebo med adekvat studiestor-lek. Metoprolol eller placebo ges strax före operationsstart och 30 dagar post-operativt. Beräknad studiepopulation är10 000 individer och hittills har över6 000 patienter inkluderats. Studien ärklokt upplagd och kan förhoppningsvishjälpa till att besvara frågan om peri-operativ administration av betablockeraretill riskpatienter har gynnsamma effekterpå PCM.

*Potentiella bindningar eller jävsförhål-landen: Författaren är nationell koordi-nator för POISE-studien.

REFERENSER

1. Mangano DT. Perioperative cardiac morbi-dity. Anesthesiology 1990;72:153-184.

2. Mangano DT. Adverse outcome after surge-ry in the year 2001 - a continuing odyssey.Anesthesiology 1998;88:561-4.

3. Devereaux PJ, Goldman L, Cook DJ, Gilbert K, Leslie K, Guyatt GH. Perioperative car-diac events in patients undergoing noncardi-ac surgery: a review of the magnitude of theproblem, the pathophysiology of the eventsand methods to estimate and communicaterisk. CMAJ 2005;173:627-34.

4. Devereaux PJ, Beattie WS, Choi PT, BadnerNH, Guyatt GH, Villar JC, et al. How strongis the evidence for the use of perioperative ≤blockers in non-cardiac surgery? Systematicreview and meta-analysis of randomisedcontrolled trials. BMJ 2005;331:313-321.

5. Wijeysundera DN, Beattie WS. Calciumchannel blockers for reducing cardiac mor-bidity after noncardiac surgery: a meta-ana-lysis [review]. Anesth Analg 2003;97:634-41.

6. Wijeysundera DN, Naik JS, Beattie WS.Alpha-2 adrenergic agonists to prevent perioperative cardiovascular complica-tions: a meta-analysis [review]. Am J Med2003;97:634-41.

7. Eagle KA, Berger PB, Calkins H, ChaitmanBR, Ewy GA, Fleischmann KE, et al. ACC/AHA guideline update for perioperativecardiovascular evaluation for noncardiacsurgery - executive summary: a report of theAmerican College of Cardiology/AmericanHeart Association Task Force on PracticeGuidelines. Circulation 2002;105:1257-67

8. Devereaux PJ, Leslie K, Yang H. The effect of perioperative beta-blockers on patientsundergoing noncardiac surgery - is theanswer in? Can J Anesth 2004;51:749-55

9. Mangano DT, Browner WS, Hollenberg M,London M, Tubau JF, Tateo IM. Associationof perioperative myocardial ischemia withcardiac morbidity and mortality in menundergoing noncardiac surgery. N Engl JMed 1990;323:1781-88.

10. Landesberg G, Luria MH, Cotev S Eidelmann


LA, Anner H, Mosseri M, et al. Importanceof long-duration postoperative ST-segment depression in cardiac morbidity after vascularsurgery. Lancet 1993;341:715-9.

11. Goldman L, Caldera DL, Nussbaum SR,Southwick FS, Krogstad D, Murray B, et al.Multifactorial index of cardiac risk in non-cardiac surgical procedures. N Engl J Med1977;297:845-50.

12. Detsky AS, Abrams HB McLaughlin JR,Drucker DJ, Sasson Z, Johnston N, et al.Predicting cardiac complications in patientsundergoing non-cardiac surgery. J GenIntern Med 1986;1:211-9.

13. Lee TH, Marcantonio ER, Mangione CM,Thomas EJ, Polanczyk CA, Cook EF, et al.Derivation and prospective validation of asimple index for prediction of cardiac riskof major noncardiac surgery. Circulation1999;100:1043-9.

14. Mcfalls EO, Ward HB, Moritz TE, GoldmanS, Krupski WC, Littooy F, et al. Coronary-artery revascularization before electivemajor vascular surgery. N Engl J Med2004;351:2795-804.

15. Dawood MM, Gupta DK, Southern J, WaliaA, Atkinson JB, Eagle KA. Pathology offatal perioperative myocardial infarction:implications regarding pathophysiology andprevention. Int J Cardiol 1996;57:37-44.

16. Cohen MC, Aretz TH. Histological analysisof coronary artery lesions in fatal posto-perative myocardial infarction. CardiovascPathol 1999;8:133-9.

17. Ellis SG, Hertzer NR, Young JR, Brener S.Angiographic correlates of cardiac deathand myocardial infarction complicatingmajor nonthoracic vascular surgery. Am JCardiol 1996;77:1126-8.

18. Devereaux PJ, Goldman L, Yusuf S, Gil-bert K, Leslie K, Guyatt GH. Surveillanceand prevention of major perioperativeischemic cardiac events in patients under-going noncardiac surgery: a review. CMAJ2005;173:779-88.

19. Badner NH, Knill RL, Brown JE, NowickTV, Gelb AW. Myocardial infarctionafter noncardiac surgery. Anesthesiology 1998;88:572-8.

20. Ashton CM, Peterson NJ, Wray NP, KiefeCI, Dunn JK, Wu L, et al. The incidence ofperioperative myocardial infarction in menundergoing noncardiac surgery. Ann InternMed 1993;118:504-10.

21. Oscarsson A, Eintrei C, Anskär S, EngdahlO, Fagerström L,Blomqvist P, et al. Tropo-nin T-values provide long-term prognosis inelderly patients undergoing non-cardiac sur-gery. Acta Anaesth Scand 2004;48:1071-79.

22. Priebe HJ. Perioperative myocardial infarc-tion - aetiology and prevention. Br J Anesth2005;95:3-19.

23. Cruickshank AM, Fraser WD, Burns HJ,Van Damme J, Shenkin A. Response ofserum interleukin-6 in patients undergoingelective surgery of varying severity. Clin Sci1990;79:161-5.

24. Blake GJ, Ridker PM. Inflammatory bio-markers and cardiovascular risk prediction. JIntern Med 2002;252:283-94.

25. Rosenfeld BA, Beattie C, Christopherson R,Norris EJ, Frank SM, Breslow MJ, et al. Theeffects of different anesthetic regimens onfibrinolysis and the development of posto-perative arterial thrombosis. Anesthesiology 1993;79:435-43.

26. McDaniel MD, Pearce WH, Yao JS, RossiEC, Fahey VA, Green D. Sequential changesin coagulation and platelet function fol-lowing femorotibial bypass. J Vasc Surg1984;1:888-95.

27. Slogoff S, Keats AS, Ott E. Preoperativepropanolol therapy and aortocoronary ope-ration. JAMA 1978;240:1487-90

28. Yusuf S, Peto R, Lewis J, Collins R, Sleight P. Beta blockade during and after myocardi-al infarction: an overview of the randomizedtrials. Prog Cardiovasc Dis 1985;27:335-71.

29. Freemantle N, Cleland J, Young P, MasonJ, Harrison J. ≤-Blockade after myocardialinfarction: systematic review and meta reg-ression analysis. Br Med J 1999;318:1730-7.

30. The CIBIS-II Investigators. The cardiacinsufficiency bisoprolol study II (CIBIS-II):a randomized trial. Lancet 1999;353:9-13.

31. London MJ, Zaugg M, Schaub MC, SpahnDR. Perioperative ≤-adrenergic receptorblockade. Physiologic foundations andclinical controversies. Anesthesiology 2004;100:170-5.

32. Stone JG, Foex P, Sear JW, JohnsonLL,Khambatta HJ, Triner L. Myocardialischemia in untreated hypertensive atients:Effect of a single oral dose of a beta-adrenergic blocking agent. Anesthesiology 1988;68:495-500.

33. Roizen MF. Should we all have sympathec-tomized at birth? Or at least preoperatively?Anesthesiology 1988;68:482-4.

34. Wallace A, Layug B, Tateo I, Li J, Hol-lenberg M, Browner W, et al. Prophylacticatenolol reduces postoperative myocardialischemia. Anesthesiology 1998;88:7-17.

35. Poldermans D, Boersma E, Bax JJ, ThomsonIR, van de Ven LLM, Blankensteun JD, et al. The effect of bisoprolol on perioperativemortality and myocardial infarction in high-risk patients undergoing vascular surgery. NEngl J Med 1999;341:1789-94.

36. SelzmanCH, Miller SA, Zimmerman MAHarken AH. The case for ≤-adrenergicblockade as prophylaxis against periopera-tive cardiovascular morbidity and mortality.Arch Surg 2001;136:286-190.

37. Kertai MD, Bax JJ, Klein J et al. Is thereany reason to withhold ≤ blockers fromhigh-risk patients with coronary artery disease during surgery? Anesthesiology 2004;100:4-7.

38. Schmidt M, Lindenauer PK, Fitzgerald JL,Benjamin EM. Forecasting the impact ofa clinical practice guideline for periope-rative ≤-blockers to reduce cardiovascularmorbidity and mortality. Arch Intern Med2002;162:63-9.

39. Mangano DT, Layug EL, Wallace A, TateoI. Effect of atenolol on mortality and cardio-vascular morbidity after noncardiac surgery.N Engl J Med 1996;335:1713-20.

40. Yusuf S, Collins R, Peno R. Why do we

need some large, simple randomized trials?Stat Med 1984;3:409-22.

41. Palda VA, Detsky AS. Perioperativeassessment and management of risk fromcoronary artery disease. Ann Intern Med1997;127:313-28.

42. Wheatley K, Clayton D. Be skeptical about unexpected large apparent treatment effects:the case of an MRC AML12 randomization.Control Clin Trials 2003;24:66-70.

43. VanDerKerkhof EG, Milne B, Parlow JL.Knowledge and practice regarding prophy-lactic perioperative beta blockade in patientsundergoing noncardiac surgery. A survey ofCanadian anesthesiologists. Anesth Analg2003;96:1558-65.

44. Lindenauer PK, Fitzgerald J, Hoople N,Benjamin EM. The potential preventability of postoperative myocardial infarction. ArchIntern Med 2004;164:762-66.

45. Butterworth J, Furberg CD. Improvingcardiac outcomes after noncardiac surgery.Anesth Analg 2003;97:613-5.

46. Yang H, Raymer K, Butler R, Parlow J,Roberts R, Tech M. Metoprolol after vascu-lar surgery (MaVS) [abstract]. Can J Anesth2004;51:A7.

47. Juul AB, Wetterslev J, Gluud C, Kofoed-Enevoldsen A, Jensen G, Callesen T, et al.Effect of perioperative blockade in patientswith diabetes undergoing major non-cardiacsurgery: randomised, placebo controlled,blinded multicentre trial. BMJ Online First.bmj.com 2006;332:1482.

48. Auerbach AD, Goldman L. Beta-blockersand reduction of cardiac events in non-cardiac surgery: scientific review. JAMA2002;287:1435-44.

49. Stevens RD, Burri H, Tramèr MR. Pharma-cologic myocardial protection in patientsundergoing noncardiac surgery: A quanti-tative systematic review. Anesth Analg2003;97:623-33.

50. Zaugg M, Tagliente T, Lucchinetti E, JacobsE, Krol M, Bodian C, et al. Beneficial effec-ts from beta-adrenergic blockade in elderly patients undergoing noncardiac surgery.Anesthesiology 1999;91:1674-86.

51. Bolsin S, Colson M. ≤ blockers for patientsat risk of cardiac events during non-cardiacsurgery.BMJ 2005; 331: 919-20.

52. Teo KK, Yusuf S, Collins R, Held PH,Peto R. Effects of intravenous magnesiumin suspected acute myocardial infarc-tion: overview of randomised trials. BMJ1991;303:1499-503.

53. ISIS-4 Collaborative group. ISIS-4: a ran-domised factorial trial assessing early oralcaptopril, oral mononitrate, and intravenousmagnesium sulphate in 58050 patients withsuspected acute myocardial infarction. Lan-cet 1995;345:669-85.

54. LeLorier J, Grégoire G, Benhaddad A,Lapierre J, Derderian F. Discrepancies bet-ween meta-analyses and subsequent largerandomized, controlled trials. N Engl J Med1997;337:536-42.


Välkommen till Ung i SFAI:sÅrsmöte 2007!

Var? Rastaborgs Pensionat på Ljusterö under UNG I SFAI:s årliga Vårmöte 14-16 Maj 2007.

När? 16 maj 2007 Kl: 8.15-9.15

1. Mötet öppnas

2. Val av mötesordförande

3. Val av justerare

4. Kallelsens godkännande

5. Fastställande av dagordning

6. Styrelsens verksamhetsberättelse för föregående år

7. Ekonomisk rapport

8. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen

9. Frågan om stadgeändring för Ung i SFAI.

10. Val av ny styrelseledamot

11. Val av valberedning

12. Övriga frågor

13. Årsmötets avslutande


Det finns idag ett stort behov av vidareutbildning inom en rad olika områden för densvenska läkarkåren. Utbildning inom syra-basbalans och vätsketerapi är något somofta efterfrågas och utbudet inom detta område har länge varit otillräckligt.

Fresenius Kabi erbjuder, i samarbete med några av landets mest framstående föreläsare inomdessa områden, en kurs i praktisk vätsketerapi. Syftet är att ge en vidareutbildning inom syra-basbalans och vätsketerapi. Utbildningen håller en hög nivå för att stimulera deltagarnasintresse att utveckla sig och tillsammans driva detta område framåt.

Kursen är utformad som en efterutbildning med inriktning mot specialistläkare med några års erfarenhet samt läkare som vill komplettera sina kunskaper i ämnet.

Kursledare är Docent Hans Hjelmqvist, verksam vid Anestesi- och Intensivvårdskliniken,Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Datum 17-19 oktober 2007Plats: Bergendal Kurs och Konferens i SollentunaAnmälan: via www.fresenius-kabi.seKostnad: 5 000 kronor exkl moms. Inkluderar kost och logi samt kursmaterial.

Sista anmälningsdag11 maj 2007!

Frågor besvaras av Tord Karlsson, [email protected], tel 018–64 44 07.

17–19 oktober 2007

PraktiskVätsketerapi

IPULS har granskat och godkänt denna utbildning.

Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls.se

(IPULS-nr: 2006-0432)

Välkommen till kursen

Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.www.fresenius-kabi.se kundservice 020–116 68 44 [email protected]


(Visserligen skrev jag i förra numret, att debatten skulle avslutas där, men Sture Blomberg hann inte få sin replik till Gunnar Adler-Karlsson klar i tid, varför den publiceras här i stället. Efter

detta är dock debatten avslutad. Red:s anm.)

I Gunnar Adler-Karlssons debattinläggom darwinismen hävdas, att jag gör ’ett grovt försök till sövning’ av mina kol-legor. Metoden är enligt Adler-Karlsson’gamla’ referenser. Nu är det inte så inommedicinen, att man kan bestämma enartikels aktualitet utifrån ett medeltal av referensernas publikationsår. Vi angerofta tidigare pionjärers arbete, t.ex. Hip-pokritos, Galenos, Virchov m.fl. – av artighet, för att ge en historisk bakgrund,eller för att de kanske råkar vara de mest relevanta just då. I mitt fall användespionjären Margaret Dayhoffs sekvenssiff-ror angående cytokrom C från 1979 (hondog 1984). Det finns ingen anledning att betvivla dessa resultat, baserade på 1 089jämförelser, men jag skall ändå göraAdler-Karlsson till viljes och citera ett dussintal artiklar, publicerade under densenaste 10-årsperioden i de stora tidskrif-terna Science, Nature m. fl.

Stor förvirring råderUnder 1980-talet kunde inte bara pro-teiners aminosyresekvenser utan ocksågener kartläggas. Pionjär i försöken att konstruera ett heltäckande ’molekylärt fylogenetiskt livsträd’ med hjälp av gen-analys (1) var biologen Carl Woese vidUniversity of Illinois. Han använde denribosomala genen 18s RNA (1). I prin-cip skulle det vara enkelt att lägga upp18s rRNA-molekyler från olika orga-nismer och sedan kalkylera graden av likhet. I praktiken var det inte lika enkelt,och man fick ingen klarhet. I slutet av 1990-talet hade man stött på allvarliga

problem. Förväntningarna, att mera dataskulle hjälpa upp situationen,. ... ”börjadefalla sönder för ett decennium sedan, närvetenskapsmän började att analysera enmängd olika gener från olika organismeroch fann att deras samband med varandramotsade det ’evolutionära livsträd’ manfått fram genom enbart rRNA-analyser”,skrev molekylärbiologerna James Lake,Ravi Jain och Maria Rivera vid Univer-sity of California 1999 (1).

Biologerna Hervé Philippe och PatrickForterre (2) respektive Michael Lynch(3) rapporterade samtidigt: ”Med fler ochfler tillgängliga sekvenser, blev det istäl-let så att de flesta fylogenetiska sambandbaserade på proteinanalyser motsägervarandra liksom rRNA-trädet” (2) och att ... ”analyser som baserats på olika generoch även olika analyser baserade påsamma gener frambringande en uppsjöav olika fylogenetiska träd” (3).

Som kuriosum kan nämnas, att enstudie inordnat kaniner bland primateristället för gnagare (baserat på 88 prote-insekvenser) (4), andra studier sjöborrenbland ryggradsdjuren (13 gener hos 19djurarter) (5), kor närmare valar än häs-tar (12 proteiner) (6); insekter (7) resp.flugor (8) närmare människor än maskar(100 resp. 500 proteiner) men följande årledfotingar närmare maskar än ryggrads-djur (146 gener från 35 arter) (9). Storförvirring råder således.

Det verkar inte finnas något ’fylo-genetiskt livsträd’ Pionjären Carl Woese sammanfattade:”Ingen konsistent organism-fylogeni harframsprungit från de många individu-ella protein-fylogenier som man hittillsproducerat. Fylogenetiska inkongruenserkan ses överallt i det universella trädet,

från dess rot till de större förgrening-arna inom och mellan de olika gruppernaoch (även inom) det som utgör självade primära grupperingarna.” (10), varförhan inte längre trodde på ett gemensamt ursprung med en gemensam stamfader.(10).

Biologen W. Ford Doolittle och kolle-gor spekulerade, huruvida ...’livets histo-ria verkligen kan beskrivas som ett träd’och föreslog 2004 att ersätta ’livets träd’med ett ’spindelnätsliknande livssyntes-mönster’ (11, 12), medan Rivers ochLake menade att...’på ett djupare plan...ärlivsträdet faktiskt en livsring’. (13).

En sak är klar: Trots 40 års forskninghar den molekylära fylogenin ännu intelyckats visa, att det finns en universell,gemensam anfader. Det verkar tvärtom,som om den molekylära fylogenin harförstärkt darwinismens evidensproblem.

Referenser:

1. Science 283 (1999): 2027-28.

2. Journal of Molecular Evolution 49 (1999):509-523.

3. Evolution 53 (1999): 319-25.

4. Nature 379 (1996): 333-335.

5. Systematic Biology 47 (1998): 61-76.

6. Journal of Molecular Evolution 47 (1998):307-322.

7. Biomed Central Evolutionary Biology 2 (2002): 7.

8. Genome Research 14 (2004): 29-36.

9. Molecular Biology and Evolution 22 (2005):1246-53

10. Proceedings of the National Academy ofSciences USA 95 (1998): 6854-6859.

11. Science 284 (1999): 2124-28.

12. Scientific American 282 (February, 2000):90-95.

13. Nature 431 (2004): 152-55.

Det finnsfärskare fyndSvar till Gunnar Adler-Karlsson, SFAI-tidningen 4/06

av Sture Blomberg, [email protected]

Väl beprövat, till mer än 125miljoner patienter.

ESMERON® är ett komplement till generell anestesi för att underlätta trakealintubation under rutin- och snabbinduktion,samt för att ge skelettmuskelavslappning under kirurgi. Som med andra substanser med neuromuskulär blockeringseffekt,skall doseringen av Esmeron anpassas individuellt. För mer information, se www.fass.seOrganon AB, Fiskhamnsgatan 6 C, 414 58 Göteborg. T 031-720 65 00, F 031-720 65 01. www.organon.seOrganonService T 020-68 69 00. [email protected]


Det finns inget, som är så bra, att det inte kan göras bättre, lyder ett gammalt talesätt. Eller…. ingen patient är så sjuk,att den inte kan bli sämre av en ambu-lanstransport.

I Västervik skulle vi kunna förbättravåra rutiner för att få säkrare och snab-bare överflyttningar till andra sjukvårds-inrättningar. Detta var startskottet för ett projekt kallat ”Packa ambulans”.

En praktisk övning utformades föratt förbättra och öka förståelsen hos depersonalkategorier, som är inblandade idenna procedur. Många arbetsuppgifterkan göras lika bra fast på olika sätt. Det gäller bara att våga släppa fram den krea-

tivitet, som finns hos alla människor.Under resans gång har vi fått lära, hur

man kan se på en uppgift med olika ögonoch dessutom lösa uppgiften på olika sätt – som regel med samma goda resultat.

Dessutom gav övningen en chans att

träna de olika handgreppen under lugnaoch kontrollerade former.

BakgrundVästervik har ett länsdelssjukhus medallmän intensivvårdsavdelning. Som

Populär övning ger bättresamarbete och ökad säkerhet vid ambulanstransport Projekt genomfört vid An/Op kliniken, Västerviks sjukhus, och Ambulansverksamheten i Västervik �005 – �00�.

av Suzanne Axelsson, Johan Berkius, Nicklas Johansson och Stefan Gelebo. [email protected] Foto Stefan Gelebo


brukligt är på mindre sjukhus, remitterassvårt sjuka patienter till specialklinikersom neurointensivvård, thoraxintensiv-vård och neonatal intensivvård.

Från Västervik transporteras dessapatienter vanligtvis med ambulans tillUniversitetssjukhuset i Linköping, och iklinikens uppdrag ingår att ha en organi-sation för att säkert transportera kritiskt sjuka patienter.

Vid såväl akuta som planerade trans-porter till och från annat sjukhus, medföl-jer en specialutbildad sjuksköterska frånIVA eller Anestesi. Uppdragen kräver ett väl fungerande samarbete mellan samtli-ga inblandade personalkategorier både på

sjukhuset och inom ambulanssjukvården.Patienterna är ofta respiratorkrävandesamt kräver kontinuerlig medicineringoch övervakning, varför det är viktigt att spara tid genom en snabb och säkertransport.

Mål/SyfteAtt snabbt, säkert och smidigt trans-portera patienter med ambulans tillannat sjukhus.Att minimera tiden och maximerasäkerheten vid beställning, överflytt-ning och transport.Att uppnå maximalt samarbete ochflexibilitet mellan de inblandade aktö-rerna, och att väl fungerande kom-munikation upprätthålls i transportensalla led.

ProcessEn tvärprofessionell grupp bildades föratt tillsammans se över rutiner vid trans-porter av patienter till annat sjukhus. Igruppen ingår läkare och sjuksköterskorfrån intensivvårdsavdelningen och anes-tesiavdelningen i Västervik samt ambu-lansläkare och ambulanssjuksköterskorfrån Västervik.

Under det gångna halvåret har allade rutiner, som finns dokumenteradei en specifik pärm märkt ”ambulans-transport”, setts över. Ambulanspärmeninnehåller:

En tydlig innehållsförteckning för att underlätta läsningen av pärmen.Checklistor för beställning av ambu-lans och iordningställande av denpatient, som skall transporteras.

•

•

•

•

•

Bruksanvisningar samt lathundar förteknisk apparatur, som används undertransportÅtgärdskort för varje personalkate-gori. I åtgärdskorten framgår klart ochtydligt, vad varje kategori har för upp-gift vid en akut ambulanstransport.

Ambulanspärmen kan med fördelockså följa med under transporten.

All teknisk utrustning, som användsvid transport, finns samlad på en specifikplats på intensivvårdsavdelningen.

UtbildningUnder hösten 2005 genomfördes teore-tisk undervisning för all berörd personal,följd av praktiska övningar i gruppermed all personal vid sammanlagt trettontillfällen.

En övningsdocka fick en realistisksjukhistoria och blev försedd med denutrustning, som används i vården av ensvårt sjuk intensivvårdspatient.

Övningarna inleddes med en teore-tisk genomgång av beställningsrutineroch flödesscheman. Därefter gavs enpresentation av transportpärmen ochåtgärdskorten.

Den praktiska delen utfördes som ett rollspel, där gruppen formerade sig isina ordinarie rollfunktioner med hjälpav åtgärdskorten. All kommunikationoch förflyttning av patient/docka medutrustning genomfördes under så realis-tiska former som möjligt med hjälp av övningsledare.

Efter avslutad övning samlades helaarbetslaget för genomgång och utvärde-ring. I samband härmed framkom mångabra idéer, synpunkter och tips på, hurrutinerna vid transporterna kan förbätt-ras. Exempel på värdefulla tips är:

Tydliggörande av ansvar för olikauppgifter.Förbättrad checklista inför avfärd.Säkring och fixering av utrustning iambulansen.Minimera tidsförlusten genom bättrekommunikation och logistik.

UtvärderingÖvningarna utvärderades med en enkät till de personalgrupper, som deltog i pro-jektet. 60 enkäter besvarades.

Konceptet fick ett mycket positivt mottagande. 68% ansåg, att övningen varmycket meningsfull. En person ansåg, att övningen var helt ointressant.

På frågan, om övningen kan leda till

•

•

•

••

•


bättre och säkrare ambulanstransporter,var svaret odelat positivt.

Även samarbetet och förståelsen mel-lan de inblandade aktörerna har förbätt-rats. Detta ansåg både sjukhuspersonaloch ambulanspersonal.

Som följfråga till fråga 5 enkäten frå-gade vi, ”på vilket sätt skall det vara enfortsättning på ”Packa ambulans-övning-en”? Ca 51 kommentarer inkom. Det stora flertalet anser, att det vore bra medregelbundna övningar och återkommandeteoretiska genomgångar.

Patientfallet kan även variera. Fleraförslag var, att det vore bra med enövning, som inbegrep en neonatal patient,med vad det innebär, kuvös etc.

Det finns många utvecklingsmöjlighe-ter för detta koncept.

SammanfattningI syfte att förbättra ambulanstransporterav svårt sjuka intensivvårdspatienter harvi i Västervik genomfört en teoretiskoch praktisk utbildning av alla berördapersonalgrupper. Utbildningen har varit mycket populär, och utvärderingen visar,att den sannolikt leder till säkrare trans-porter och bättre samarbete.

Efter att Johan Berkius & C:o skickat in artikeln, har deras projekt som ett av två belönats med Landstingets i Kalmar Län FoU-pris 2007.Motiveringen lyder:”Detta är ett projekt där engagemang och samar-bete i ett arbetslag med stor sannolikhet gett förbättrade förutsättningar för svårt sjuka människor som behöver akut ambulanstransport. Själva förbättringsarbetet är väl genomfört och har en peda-gogisk struktur. Det är också ett utpräglat teamarbete med praktikergrund för ökad pa-tientsäkerhet.”

SFAI-tidningen gratulerar.


Onsdag 23 maj10.00 Enköpings parker - guidad visning

Människor kommer från när och fjärran för att upplevade fantastiska parker som gjort staden Enköping känd.Den mest kända är Drömparken, gestaltad av hollän-daren Piet Oudolf. Parken anlades 1996 och byggdesut med en ny del 2002. Vi får en timmes guidning påförmiddagen. Upplevelsen är kostnadsfri, men föranmä-lan nödvändig.

12.00 - 13.00 Lunch

13.00 Välkomstord (Susanne Ledin Eriksson)

Mini-symposium”Oxytocin inom obstetriken - implikationer för anestesi”Moderator: Vibeke Moen

13.05 - 13.30 Oxytocin och EKG-förändringar vidsectio (Eva Bålfors, Stockholm )

13.30 - 13.55 Oxytocin och EKG-förändringar vidsectio (Maria Jonsson, Uppsala)

13.55 - 14.20 Oxytocin - farligt för barnet?(Sofie Berglund, Stockholm)

14.20 - 15.05 Oxytocin - livräddande drog!(Lennart Nordström, Stockholm)

15.05 - 15.25 Kaffe

15.25 - 16.00 Gemensam diskussion

16.10 - 17.40 Fallbeskrivningar (Michael Rådström)

17.40 - 18.00 Årsmötesförhandlingar

ca 19.30 Middag

Torsdag 24 maj 8.30 - 10.00 Maternal Diseases in Pregnancy

(Catherine Nelson - Piercy, Storbritannien)

10.00 - 10.30 Kaffe

10.30 - 11.30 MS och obstetrik(Jan Hillert, Stockholm)

11.30 - 12.15 The elderly mother (Catherine Nelson- Piercy, Storbritannien)

12.15 - 13.30 Lunch

13.30 - 14.30 Remifentanil in Obstetrics(Petri Volmanen, Finland)

14.30 - 15.00 Kaffe

15.00 - 16.30 Presentation och diskussion kring trereviderade riktlinjer samt en nyskriven (Vibeke Moen,Michael Rådström, Susanne Ledin Eriksson, BirgittaBirgisdottir)

16.30 - 17.00 Presentation av ”Nationellförlossnings-EDA-journal”(Anette Hein, Anne Kierkegaard)

17.00 Mötet avslutas

Kostnad 4500 exkl.moms

Bindande anmälan mailas tillMichael Rådström Trollhättan NÄL

e-mail: [email protected]

kom ihåg att uppge om du vill delta i visningen avDrömparken

VÄLKOMNA

Fotograf: Parkkontorets bildarkiv. Enköping

Inbjudan till SFAI:s Delförening förObstetrisk Anestesi och Intensivvård’s Årliga vårmöte

Haga Slott, Enköping (www.hagaslott.se)

Onsdag 23 maj - torsdag 24 maj 2007

Program

Call for applications for the

5th SSAI Inter-Nordic Training Program inPaediatric Anaesthesia and Intensive Care

2007-2008

The Scandinavian Society of Anaesthesio-logy and Intensive Care Medicine (SSAI)co-ordinates an advanced Inter-Nordic edu-cation program in Paediatric Anaesthesiaand Intensive Care. This education programaims at physicians who recently have recei-ved their specialist degree in Anaesthe-siology and Intensive Care. The trainingprogram is limited to 12 trainees from theNordic countries. The training period is 12 months, starting from September 1, 2007.During the training period, the steeringcommittee for this program organises threecourses. These courses will circulate bet-ween the Nordic countries and the langu-age will be English. The training periodincludes a one-month exchange program at a University Hospital department in anothercountry. Trainees completing the one-yearInter-Nordic training program will receive acertification in Paediatric Anaesthesia andIntensive Care from the SSAI.

The trainee must arrange an appointment at a department of paediatric anaesthesiaand intensive care at a university hospital

in Copenhagen, Odense, Århus, Oslo (Riks-hospitalet and Ullevål), Trondheim, Goth-enburg, Lund, Stockholm, Helsinki, Oulu and Turku. When the department acceptsthe trainee, the host clinic will employ thetrainee in an appropriate position duringthe training program. All expenses for thisprogram (including travelling, accommoda-tion and a fee for each of the three coursesas well as support for expenses during theexchange program) will be covered for by the host clinic.

Further information about this programincluding a contract and registration formcan be downloaded from www.ssai-nordic.org or from the chairman of this program,Dr. Tom G Hansen, e-mail: [email protected], phone: +45 6541 38 12,Department of Anaesthesia and IntensiveCare (Dept. V), Odense University Hospital,DK-5000, Odense C, Denmark.Registration form and a short CV should besent to Tom Hansen before May 1, 2007.

SFAI-Tidningen Nr 1 �007��


Jämte radiologi och klinisk fysiologi äranestesiologi den specialitet, som är mest teknikmättad och teknikberoende.

I slutet av 80-talet insågs behovet av engemensam plattform för läkare, sjukskö-terskor, ingenjörer och datavetenskaps-män för att utbyta erfarenheter, lära omtekniska nyheter samt diskutera framtidamöjligheter och behov av tekniskt stödinom specialiteten.

Internationella möten och symposierbörjade anordnas redan i slutet av 80-talet, då Society for Technology in Anes-thesia, STA, bildades i USA.

I Europa bör en eldsjäl nämnas. OmarPrakash vid Rotterdams Universitetssjuk-hus organiserade en rad fristående sym-posier, dit ledande forskare inom området brukade komma från hela värden. OmarPrakash var också en av grundarna av the European Journal of Clinical Moni-toring and Computing, som till en stordel ägnas forskningsresultat relevanta förvår specialitet. Tyvärr gick han plötsligt bort 1993 och lämnade en stor del av sitt arbete oavslutat.

Först ute med att organisera dengemensamma plattformen för alla invol-verade i utvecklingen av teknologi ochdatorisering inom europeisk anestesiologivar engelsmännen, som 1988 bildade theSociety for Computing and Technology in Anaesthesia, SCATA, (www.scata.org.uk). SCATA:s främsta mål definieradessom ”stöd för vetenskap och forskninginom datorisering och teknologi inomanestesiologi och stöd för spridning av

användbara resultat av denna forskning”.Inspirerad av SCATA bildades en euro-

peisk förening. The European Society forComputing and Technology in Anaesthe-sia and Intensive Care. ESCTAIC (www.esctaic.org) höll sitt första årsmöte 1990 i Goldegg, Österrike.

ESCTAIC:s förste ordförande blev doc. Börje Hallén, som under sin tidlämnade ett starkt intryck på föreningensverksamhet och sammanhållning.

De fransktalande i Europa och Kanadabildade en egen förening 1995, då Socié-té Francophone pour l’Informatique et leMonitorage en Anesthésie et Réanima-tion, SFIMAR, (www.sitanest.net/sfimar.htm) uppstod.

ESCTAIC fungerade under en tid somen stödförening till ESA och anordnadebl.a. den teknologi- och dataorienteradedelen av ESA:s årsmöte 1996.

Väsentliga utvecklingar inom anes-tesiologisk teknologi, som Target Con-trolled Infusions, TCI, och Patient DataManagement Systems (bl.a. ”Clinisoft”,sedermera GE Centricity), presenteradesoch diskuterades tidigt på ESCTAIC:sårsmöten.

Till ESCTAIC:s kärnämnen hör ävensimuleringssystem och ergonomi inomoperationsmiljö.

ESCTAIC:s internationella, tvärpro-fessionella och tvärdisciplinära karaktärgjorde det inte lätt att finansiera dessverksamhet, vilket kan anses vara en av de väsentliga orsakerna till, att den för-blivit en liten, om än sammansvetsad för-

ening. Årsmöten hålls varje år och samlardeltagare från båda sidor av Atlanten.Föreningens officiella tidskrift är ”TheEuropean Journal of Clinical Monitoringand Computing”.

Samarbete mellan de tre europeiskaföreningarna blev allt bättre med tiden,och gemensamma årsmöten börjadeanordnas. 2004 höll ESCTAIC och SFI-MAR ett gemensamt årsmöte i Toulouse.

ESCTAIC:s 18:e årsmöte sammanfal-ler med SCATA:s 20:e jubileumsmöteoch kommer att hållas i London 21-23 november 2007 i the Royal College ofAnaesthetists’ lokaler (http://www.scata.org.uk/).

Teknologi och data-vetenskap inom aneste-siologi och intensivvård

av André Dellermalm, Uddevalla. [email protected]


Svenska Läkaresällskapet utdelade Alva-rengas Pris för värdefulla medicinskaskrifter till Fredrik Sjöstrand och Robert Hahn vid en ceremoni vid årshögtiden iStockholm 31 oktober 2006. Prissummanvar 45 000 kronor.

Det har länge varit känt, att hypoglyk-emi åtföljs av hypovolemi, men orsakenhar varit oklar. Det aktuella arbetet visar,att förklaringen är osmolär. Slutsatsengrundas på erfarenheter från 10 publice-rade och opublicerade studier, där glu-kos- och vattenomsättning studerats medhjälp av volymkinetik.

Intag av enbart glukos eller kraftigt hyperton glukoslösning åtföljs av en ini-tial förskjutning av vätska från intracel-lulärrummet (ICV) till extracellulärrum-met (ECV). När given glukos tas uppi cellerna, återställs den ursprungligabalansen.

Vid infusion av isoton glukoshal-tig vätska blir dock situationen en helt annan. Då uteblir den initiala osmoläradragningen från ICV till ECV, medan tvåmekanismer konkurrerar om den infun-derade vätskan – njurarna vill utsöndraden, men glukosen vill genom sin osmo-lära kraft dra in samma vätska till ICV.

Konkurrensen leder till hypovolemi,och effekten blir särskilt tydlig hos friskavältränade personer, som har en tendenstill ”rebound hypoglykemi” efter intag av mycket socker. Risken för hypoglykemioch hypovolemi av denna orsak är relativt sett mindre hos kirurgiska patienter ochdiabetiker.

Den fysiska stress, som uppstår hosunga vältränade personer, kan ha bety-delse för den ökade risk för diabetes typ2 som kopplats till att unga människorofta dricker läsk. Problematiken kan teo-retiskt sett förhindras, genom att vätskaintas cirka 30 min efter glukosintaget.Värdet av sådan prevention har dock intestuderats ännu.

Foto: Hans-Åke Runell

Belönade anestesiologerav Robert Hahn, professor, Söderssjukhuset, Stockholm. [email protected]


HUR DET VERKLIGEN FUNGERAR

En kurs i anestesiologisk farmakologi1 - 3 oktober, 2007Ersta Konferenscenter, Fjällgatan, Stockholm

En farmakologikurs skräddarsydd för anestesiologer, både ST och erfarna specialister.

Hur fungerar egentligen receptorer, jonkanaler, second messengers, inward rectifying potassium channels… Behöver jag kunna så mycket cellbiologi för att få mitt induktionsmedel att bita? Vad säger det oss att fentanyl har en terminal halveringstid på åtskilliga timmar? Vilka är de nyare farmakokinetiska begreppen som beskriver egenskaperna hos läkemedel i anestesiologisk verksamhet? Är de rent av enklare än de traditionella?

Upprinnelsen till denna kurs var att initiativtagarna länge önskatatt själva få gå en sådan. Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och SFAI riktar sig till dig som är nyfiken på vad man idag vet om "HUR DET VERKLIGEN FUNGERAR". Ambitionen är att ge en djup insikt utan att det krävs omfattande förkunskaper och utan att det blir så torrt och tråkigt som klassisk farmakologi ibland framställs.

Dag 1: Basala farmakologiska principer för hur droger verkarDag 2: Anestesiologisk farmakologi i perifera nervsystemetDag 3: Anestesiologisk farmakologi i centrala nervsystemet

Anmälan före 1 juni 2007på www.hurdetverkligenfungerar.se.

Vid frågor kontakta Kristina Claesson, ANOPIVA-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, 08-517 750 96 eller [email protected] information fås via [email protected], [email protected], [email protected] eller [email protected] inkl moms: 8750 kr SFAI-medlem, 9400 kr icke medlem. Logi ingår inte, utan bokas av varje kursdeltagare. Ett begränsat antal rum finns på konferenscentret, 08-714 63 41 (kod 10520). Kursen arrangeras utan kommersiell sponsring.

Lars I Eriksson, Rolf Sandin, Malin Jonsson och Eva Sundman

-

www.hurdetverkligenfungerar.se


En översyn av 1991 års rekommenda-tioner för registrering av anestesiarbetehar gjorts på uppdrag av SFAI:s styrelse.Uppdraget har i tiden kommit att sam-manfalla med Socialstyrelsens nationellaöversyn av åtärder inom vården – Klas-sifikation av vårdåtgärder (KVÅ). Det reviderade förslaget för registrering av anestesiologiska åtgärder har anpassatstill KVÅ-standard.

Vad är Klassifikation av vårdåt-gärder (KVÅ)?KVÅ är en gemensam klassifikation förolika verksamhetsområden och yrkeska-tegorier inom hälso- och sjukvården. Enåtgärd klassificeras med en och sammakod, oavsett var inom vården, och av vemden utförts. För flertalet av de nya åtgär-derna finns beskrivningstexter.

KVÅ innehåller åtgärder både frånKlassifikation av kirurgiska åtgärder1997 (KKÅ97) och ett antal nytillkom-na åtgärder, vilka ersätter den så kall-lade temporära åtgärdslistan (TÅL). Förinrapportering till Socialstyrelsens häl-sodataregister gäller under år 2007, att koder ur KVÅ är obligatoriska.

KVÅ består av två kodstrukturer:koder hämtade från KKÅ97 (tre bokstä-ver och två efterföljande siffror) och nyakoder med KVÅ-struktur (två bokstäveroch tre efterföljande siffror). Det innebär,att det är problematiskt att logiskt sorteradatabasen. Ett långsiktigt nordiskt samar-bete pågår dock, som går ut på att försökahitta en gemensam nordisk kodstrukturför åtgärder.

Separata åtgärdsförteckningar av åtgärder ur KVÅ för olika medicinska

verksamhetsområden (motsvarande)finns på SoS hemsida (SoS/EpC/Klas-sifikationer/KVÅ).

Anestesiåtgärder och KVÅAnestesin har tilldelats en egen bok-stavsserie inom KVÅ – bokstaven S.Detta innebär, att åtgärder, som ansesvara primärt anestesiologiska, börjar medbokstaven S, t. ex. koder för generellanestesi, regional anestesi och åtgärderför att skapa tillgång till blodbanan. Dettainnebär dock inte, att alla åtgärder, somutförs på en anestesiklinik, registrerasmed bokstaven S i första position.

KVÅ-koderna skall uppdateras årli-gen. Basen i detta arbete förväntas speci-aliteterna själva ansvara för. Vi kan alltsåpåverka S-serien men även föreslå andraförändringar. Dock måste alla förslag tillårliga revideringar vara SoS tillhandasenast 31 januari, året innan de ska börjagälla. Sedan vidtar en s. k. Uppdaterings-process, som pågår t. o. m. maj.

Nuvarande förslag till rekom-mendationer för registrering av anestesiarbeteFörslaget till registrering av anestesiar-bete innehåller rubrikerna allmänna data,vårdform, medicinsk angelägenhetsgrad,ASA-klassificering, anestesikod, klas-sifikation av anestesiologiska åtgärder,klassifikation av kirurgiska åtgärder,blödning, strykningar, tidsregistrering,komplikationer och avvikelser samt post-operativ vård. KVÅ och därmed SoS ärinblandat i delarna anestesikod, klassifi-kation av anestesiologiska åtgärder samt

klassifikation av kirurgiska åtgärder ochmåste godkänna dessa koder.

Vad gäller för 2007?Tyvärr har på Socialstyrelsens hemsidamed KVÅ-koder publicerats en arbetsver-sion av anestesikoder, och därmed är dei princip officiella för 2007. Några andraverksamhetsgrenar använder koderna,och de är DRG-beräknade. SFAI harprotesterat, och i förhandlingar har SoSaccepterat, att de ursprungliga koderna(1991 års version) får användas av ossinom specialiteten under 2007. Den revi-derade version, som är accepterad av SFAI:s styrelse, är i princip accepterad av SoS (och kommer att bli officiell version2008), men ännu kan smärre justeringarkomma att göras. Så snart versionenför 2008 är helt klar, kommer den att läggas ut på SFAI:s hemsida och enligtSoS:s svar till SFAI, är det OK för ossinom specialiteten att börja använda 2008års version redan under 2007, om såönskas. Vi har dock små förhoppningarom, att ett slutligt OK kommer förrän tillhalvårsskiftet.

Vi beklagar verkligen, att 2007 blirett klämt år mellan två system, men denslutliga versionen till 2008 uppfattas såmycket bättre än den, som nu finns somKVÅ-kod, att SFAI inte vill nöja sig medett halvbra resultat. Intensiva påtryck-ningar har skett under hösten mot SoSför att få ”rätt” version officiell för 2007,men med en arbetsgång, där SoS önskar11 månaders framförhållning för föränd-ringar, har vi inte lyckats.

Rekommendationerför registrering avanestesiarbeteav Lena Nilsson, sammankallande i arbetsgruppen, [email protected] och Sigga Kalman, [email protected]


Tidig, målinriktad behandling av patient med svår sepsis och septisk chock10 00 – 10 30 - Sten Walther, IVA, Ullevåls sjukhus Oslo

Diagnostic value of procalcitonin in the emergency depart-ment in the diagnosis of severe sepsis and septic shock. 10 30 – 11 00 - Frank Martin Brunkhorst, Jena, Ger-many

Procalcitonin for prognosis in the early treatment of severe sepsis and septic shock in the ICU. 11 00 – 11 30 - Herwig Gerlach, Berlin, Germany

Steroider vid behandling av svår sepsis och septisk chock?11 30 – 12 00 - Jan Sjölin, Infektionskliniken, Aka-demiska sjukhuset, Uppsala

Antibiotikabehandling vid svår sepsis och septisk chock - när och vad? 12 00 – 12 20 - Tomas Vikerfors, Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro

12 20 – 13 15 Lunch

Behandling med aktiverat protein C i Sverige? För lite eller för mycket? ”Con and pro”13 15 – 14 00 - Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska sjukhuset, Huddinge och Lars Berggren, ANIVA-kliniken, Örebro

Initial vätsketerapi, kolloida eller kristalloida lösningar? 14 00 – 14 30 - Hans Hjelmqvist, Anestesikliniken, Karolinska sjukhuset, Huddinge.

Värdet av ett nationellt register för IVA-vårdad patient med allvarlig infektionssjukdom. Erfarenheter från intensiv-vårdsavdelning i Umeå.14 30 – 1500 - Ola Winsö, Anestesikliniken, UmeåUniversitetssjukhus

15 00 – 1600 Kaffe - paneldiskussion - samman-fattning

Anmälan och informationhttp://www.orebroll.se/uso/utbildning/sepsis

Sepsis 2007Primärt omhändertagande av patient med

svår infektionssjukdom/septisk chock2007-04-26 kl 10 – 16 Universitetssjukhuset Örebro, Wilandersalen

Arrangeras av ANIVA- och Infektionskliniken vid Universitetssjukhuset Örebrohttp://www.orebroll.se/uso/utbildning/sepsis


PerioperativeFluid TherapyRobert G Hahn, Donald S Prough och Christer H Svensen, red.Informa, ISBN 0-��7-��-3

Perioperativ vätsketerapi är högaktuell.De senaste 10 åren har sett en mycket intensiv debatt angående albuminanvänd-ning på operations- och intensivvårdsav-delningar. För att kunna förstå debattenhar det varit viktigt att sätta sig in i defysiologiska processerna i samband medvätske- eller volymsterapin.

Albumindebatten är fortfarande inteavslutad. Samtidigt dyker nya intravenö-sa vätskor och aspekter på vätsketerapinideligen upp. Förutom förändringarna ianvändningen av albumin har syntetiskavätskor – som de stärkelsebaserade lös-ningarna – börjat användas ökad omfatt-ning.

Vid byte från en vätska till en annan– även vid påstådd likvärdig volymsex-panderande effekt – är det viktigt att också beakta andra aspekter; effektdu-ration, eliminering, blödningspåverkansamt övriga långsiktiga biverkningar. Fördessa ställningstaganden och för att för-stå den dokumentation, som redovisas isamband med detta, krävs god kompe-tens inom vätsketerapi/fysiologi.

”Perioperative Fluid Therapy” är enmycket omfattande och noggrann genom-gång av samtliga aspekter inom vätskete-rapiområdet. Allt från baskunskaper omvätskerum och vätskeflöden till specifikarekommendationer angående vätsketera-pi till barn och gravida tas upp. Dessutominnehåller den de senaste och viktigasteforskningsrönen.

Eftersom flera av medförfattarna ärskandinaver/européer, är boken utifrån

ett skandinaviskt perspek-tiv mer intressant än andraengelskspråkiga verk inomområdet, då även europe-iska forskningsresultat fårplats i boken.

Robert Hahns volyms-kinetiska tänkande harknappast gått någon obe-märkt förbi. Däremot hartyvärr endast ett fåtal kun-nat sätta sig in i teoriernamera utförligt. Därförrekommenderas kapitlet om volymskinetik somett absolut måste till allamed forskningsintresseinom området.

Även Birgitte Brand-strup har ett kapitel iboken, där ett mycket diskuterat ämne från desenaste konferensernadyker upp: restriktiv vätsketerapi till patien-ter, som ska opereraselektivt.

Ett kapitel, som kan förväntas få storuppskattning hos ST-kollegor, är kapitlet om intravenös access hos barn.

Boken rekommenderas varmt till samt-liga kollegor, som ansvarar för riktlinjerinom vätsketerapi, liksom kollegor, somsitter i läkemedelskommittéer och fattarbeslut om vilka vätskor, som skall köpas/placeras på landstingens rekommenda-tionslistor.

Den fungerar också utmärkt som upp-slagsverk för studenter och läkare underutbildning.

Recensent: Joachim Zdolsek, Linköping. [email protected]


Hur du än vrider ochvänder på det...

med SEVOrane har du kontroll.


SFAI:s styrelse har sedan några år ett arbetssätt, som innebär, att större ärendenbehandlas i arbetsgrupper, nära knutna tillstyrelsen. Dessa ärenden kallas fokusfrå-gor och kan initieras såväl från medlem-mar, styrelsen, som utifrån. Fokusfrågor,som de senaste åren löpt i hamn, är ”Den

goda kliniken” och ”SFAI:s inre arbete”,det senare en struktur för SFAI:s olikadelföreningar och referensgrupper.

Fokusfrågan ”Det livslånga lärandet”initierades av styrelsen 2005, bl.a. somsvar på omvärldens ökade krav på för-nyelse av specialistkompetensen under

karriärens gång, s.k. recertifiering. Dettakan göras på många olika sätt, t.ex. i formav att samla CME-poäng, vilket införts iflera europeiska länder. Styrelsen föreslåren annan väg, och nu finns ett färdigt förslag, publicerat på annan plats i dettanummer, med en detaljerad lista över, vadalla specialister inom anestesi, intensiv-vård och smärtbehandling bör behärska.Till detta fogas ett självskattningsinstru-ment för att identifiera vilka ev. luckor,som behöver fyllas. Förslaget har varit ute på remiss internt bland SFAI:s delför-eningar och går nu till verksamhetsche-ferna för synpunkter. Verksamhetsche-ferna är nyckelpersoner i sammanhanget,eftersom det lagda förslaget kommer att påverka, hur medarbetarnas fortbildningutformas.

”Medicinsk kvalitetsrevision” är enfokusfråga, som har sin grund bl.a. iSocialstyrelsens önskemål att kunnamäta den rent medicinska kvaliteten.En arbetsgrupp har tagit fram ett antalkvalitetsindikatorer för anestesi, IVAoch smärtbehandling. Dessa kan t. ex.vara frekvensen av oplanerad intensiv-vård efter anestesi, antal CVK-infektio-ner respektive förändring av VAS efteravslutad smärtbehandling. En revisioninnebär även, att revisorerna besökeraktuella kliniker och bl. a. intervjuaranställda. Under hösten gjorde gruppentvå pilotrevisioner – i Falun respektiveUppsala. Efter att ha försökt analyseradet enorma materialet arbetar man nu med att fokusera ytterligare, bl. a. genom

Nytt från styrelsenav Mikael Bodelsson. [email protected].


att minska antalet kvalitetsindikatorer.Nya pilotrevisioner planeras till hösten,och förhoppningsvis kan intresserade kli-niker beställa ”skarpa” revisioner våren2008.

”Uppnådd specialistkompetens” är enfokusfråga styrelsen driver i nära samar-bete med referensgruppen för kvalitets-säkring av ST, KVAST. Det handlar helt enkelt om att få en struktur för, hur denblivande specialisten ska bedömas införansökan om specialistbeviset. Utbild-ningsboken beskriver vilka delar, somska ligga till grund för bedömningen,den s.k. utbildningsportföljen. Denna skat. ex. innehålla utbildningsplanen, logg-böcker, resultat från ITA samt intyg frånhandledare, studierektor och verksam-hetschef. Enligt de diskussioner, som försinom KVAST, kommer kanske utbild-ningsportföljen att granskas när cirka 6 månader återstår av ST. Granskningenutförs av representanter för KVAST.

Fokusfrågan ”Mötesverksamheteninom SFAI” är nu inne i en fas, där vibehöver input från medlemmarna. Deårliga SFAI-mötena i september hållerhög kvalitet och förefaller tilltala med-lemmarna. Dessutom kan nämnas, att senaste mötet i Örebro i höstas av indu-strin förklarades vara det bästa i landet

under 2006. Inom SFAI finns dock enmycket mer utbredd mötesverksamhet än så här, bl. a. delföreningarnas mötensamt forskningsforum, som avhållits förförsta gången i år i början av februari.Styrelsen kommer nu att genomföra enwebb-baserad enkät bland alla medlem-mar för att vägleda, hur föreningensmötesverksamhet ska styras till medlem-marnas belåtenhet i framtiden.

Som förra året kommer SFAI inte att ha något eget program under Riksstäm-man 2007, men kan tänka sig att bidratill symposier i för oss närliggande ellerangelägna ämnen.

SFAI har, liksom Svensk Förening förObstetrik och Gynekologi samt SvenskFörening för Allmänmedicin, valt att stå utanför IPULS, Institutet för Profes-sionell Utveckling av Läkare i Sverige,vilket ägs av Sveriges Kommuner ochLandsting, Läkarförbundet och SvenskaLäkaresällskapet gemensamt. Gemen-samt för SFAI, SFOG och SFAM är, att man redan före IPULS bildande hade enstrukturerad utbildningsverksamhet, ochatt IPULS därmed inte tillförde något mervärde vare sig för kursgivarna ellerpresumtiva kursdeltagare – bara utgif-ter. Samtal mellan SFAI:s styrelse ochIPULS via dess nya VD Kristian Borg

har återupptagits, men SFAI:s styrelseshållning är fortfarande reserverad.

AMLS, Advanced Medical Life Sup-port, är ett utbildningskoncept i stil medPHTLS och ATLS. Det kompletterardessa två och riktar sig mot prehospitalpersonal, akutmottagningssjuksköterskor,AT-läkare samt ST-läkare i början av sinutbildning. Styrelsen har beslutat att taAMLS under sina vingar, där det kom-mer att ingå i samma organisation somPHTLS. Avtal med huvudorganisationeni USA kommer att slutas.

Det börjar bli dags att moderniseraSFAI:s stadgar, bl.a. att få in att Ung iSFAI nominerar styrelsens yngreleda-mot. Ett förslag håller på att utarbetasav Jan Wernerman och Bror Gårdelöfoch kommer att presenteras för medlem-marna under våren.

SFAI:s riktlinjer är en stor del av för-eningens ansikte utåt, och det är nu dagsatt revidera dessa igen. Styrelsen disku-terar att tillsätta en redaktörsgrupp, somska få uppdraget att återkommande upp-datera riktlinjerna. Göran Karlström harför styrelsen arbetat fram ett välstruktu-rerat förslag för redaktörsgruppens sam-mansättning och arbetssätt, och vi tordekunna gå till beslut under våren.

the Acta Anniversary prizeThe SSAI journal Acta Anaesthesiologica Scandinavica celebrates its 50 year anniversary this year.Everyone (from any country) who submits an abstract to the congress is invited to take part in the Acta Anniversary Prize contest.

there will be four prizes:

1) One First prize DKK 50.000 (approx. 6 500 EURO)2) Two Second prizes DKK 20.000 (each) (approx. 2 600 EURO)3) One Public prize DKK 10.000 (approx. 1 300 EURO)

competition rules:The jury will nominate 8 finalists among the submitted abstracts. These finalists will present their work at a special session at the congress. The jury will then select the three main prize winners, while the audience attending the session will be invited to give a written vote to select the Public Prize winner. To be eligible for the contest, participants have to agree on one condition –a winner has to submit a full manuscript of the presented study to Acta Anaesthesiologica Scandinavica for publication. The price money will be paid as soon as the manuscript has been submitted. Acta Anaesthesiologica Scandinavica will guarantee rapid publication and editorial comments.

Sven Erik GisvoldEditor-in-Chief


Kursen innehåller bland annatIsofluransedering, ECMO, transport av sjukabarn, regionalanestesi, ventilation, anestesitill tidigare hjärtopererade barn, informationoch förberedelser inför anestesi, centralhemodynamik och smärtbehandling. Merdetaljerat schema publiceras senare.

MålgruppSpecialister i anestesi.

AnmälanAnmälan senast 25/5 2007 till Ulf Lindsten, vargod se e-postadress nedan.

KurskostnadKostnaden för kursen är 4 000 kr exklusivemoms. I kursavgiften ingår inte hotell. När

kursplatsen bekräftats av kursledningen, bliranmälan bindande. Definitiv kursplats garanteras,genom att kursavgiften betalats i tid.

KursledningDr Ulf Lindsten, [email protected],tel: 08-51777056.Dr Stefan Lundeberg,[email protected] Yvonne Nyman,[email protected] Suzanne Odeberg-Wernerman,[email protected] för Barnanestesi och intensivvård,Astrid Lindgrens Barnsjukhus,Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

SFBABI Postgraduate-kursPediatrisk Anestesi och Intensivvård

10 - 12 okt, 2007Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska

Universitetssjukhuset, Solna

Kursen börjar preliminärtkl 12 onsdag 10 okt och slutarkl 12 fredag 12 okt 2007.

29th CongressScandinavian Society

of Anaesthesiology andIntensive Care Medicine

September 5-8 2007Göteborg Sweden

www.ssai2007.com

Pro-con debatesWorkshopsIndustry symposia & ExhibitionSociety meetingsCME Accreditation

Scientific presentationsActa Award Competition Educational sessionsLecturesSymposiaInteractive case-based mentometer sessions

And the Annual Meeting of theSwedish Society of Anaesthesiology and Intensive Care Medicine

Deadline for abstracts April 25

Anesthesia1. The uncommon patient2. Ultrasound guided vascular

access and regional blockade3. Effects of anesthesia on the

developing and ageing brain4. Worst case scenarios in the OR5. Rapid sequence induction 6. Obstetric anesthesia7. Airway management8. Pediatric anesthesia

Intensive Care1. Monitoring ventilation2. To recruit and protect the lung3. Management of renal replacement

therapy4. Ethical conflicts 5. Sedation6. Hemodynamic management

Pain1. Peripheral pain mechanisms and new

treatments2. Transition from acute to chronic pain3. Spinal drug delivery

Emergency medicine1. Trauma management2. Mobile intensive care teams

Professional development1. Education and competency 2. Interactive Live patient simulator

session3. SSAI educational programmes4. Clinical guidelines


Under inhalationsanestesikursen, som jagsistlidna januari gick för tredje gången(en per decennium, men nästa gång fårdet nog vara, då är jag 64) höll KristerNilsson, Göteborg, föredraget om inha-lationsanestesi till barn. I denna utmärktapresentation hade han lagt in en referenstill Frans G Bengtssons (1894 – 1954)essä ”Min debut hos fotografen”. Dennavisar på ett lysande sätt barnets asso-ciationsvärld, där för vuxna helt harm-lösa saker kan betyda något helt annat för barn – som därmed kan reagera påett för oss fullständigt obegripligt sätt.Alla, som söver barn, borde läsa dennaberättelse, varför den återges här. Tack,Norstedts Förlag.

”Sannolikt finns fotografiet alltjämt kvar i något gömsle; för få år sedan harjag haft det i handen och minns gott hurdet ser ut. Det är ingenting märkvärdigt man ser där. En pojke, mellan fyra ochfem år gammal skulle jag tro, iförd sinabästa kläder, står på golvet och håller påett ej alldeles otvunget sätt armen omhalsen på en yngre syster, som placeratspå en för denna hans attityd något välhög pall. Den lilla flickan, påfallandenykammad, sitter i tanklös lycka, vältillfreds med sin nätta klänning, ochleker med sina fingrar. I pojkens ansikte,där ingen tanklös lycka fanns att spegla,har fotografen inte lyckats framlockanågot leende; men uttrycket är, för deninvigde, förvånansvärt lugnt; ögonen tesig en smula vittuppspärrade, det är allt.Spår av själsliga komplikationer, i form

av svullna ögonlock eller glåmighet, serman ingenting av; sådant kan kanske habortskrapats under fotograferingskonst-närligt försköningsarbete.

Hur som helst därmed: jag kan nogsäga, att det ögonblick, då detta fotografiåstadkoms, är det av fasa mest fylldaögonblick jag någonsin varit med om.Naturligtvis skulle jag ingenting kommit ihåg av det hela, om det inte varit fördenna skräck utan like.

Vi voro på besök hos mormor i Kristi-anstad, föräldrarna, systern och jag, i ett hus med sladderspegel. Denna spegel varen otrolig sak; jag satt vid den så ofta jagfick vara ifred och såg Östra Storgatansprocession av aldrig sinande märkvärdig-heter nalkas och passera förbi. Att kommaut på gatan och se pojkar jag inte kändevar hemskt och förödmjukande, men att sitta vid sladderspegeln var bra. Fridenbröts när det en vacker dag kungjordesatt jag och systern skulle klädas fina ochfotograferas. Detta kändes oroande frånbörjan, och värre sedan jag fått veta att föräldrarna inte skulle fotograferas utanendast vi barn. Obehagliga ting voro all-tid reserverade för barn – att ta ricinolja,att förtära ölost, att skickas tidigt i säng– , aldrig för föräldrar. Vad fotograferinginnebar visste jag inte närmare; man blev en bild på ett papper, och mycket tyddepå att detta skedde under ohyggliga for-mer. Gamla gubbar, som inte längre vorotill någon nytta, brukade man fotogra-fera och hänga på en vägg: vi hade någrasådana därhemma.

Jag kände att jag hade det illa ställt; särskilt som jag här var som en ört ryckt ur sin groningsgrund och varken hadeköksa eller stalldräng att lita till. Av demkunde man alltid få veta sanningen, underdet att föräldrarnas förklaringar ofta vorootillfredsställande och stundom direkt fel-aktiga, när de skulle trösta en inför något farligt eller varna en för något roligt ellerförbjuda en något gott. Med min far varjag förhindrad att tala på allvar, han varalltid mycket skräckomvärvd; men i brist på bättre frågade jag min mor, medan honputsade och klädde mig, om det gjordemycket ont att fotograferas.

- Prat, göra ont! Sade hon på sitt glättiga sätt: det är inte alls något som gör ont. Fotografen har en stor apparat som han fotograferar med. Man ställer sig framför den, och så står han bakom apparaten med huvu-det i ett skynke; och så ett, tu tre är det färdigt.

Så sade hon i sin oskuld; och därmedblommade den stora fasan upp i mig i sinvildaste glans. Jag gav hals genast av allakrafter, och klamrade mig fast vid henneoch tiggde och bad att få slippa. Jag skul-le vara snäll och lydig alltid, om jag baraslapp detta. Jag visste att jag ofta varit stygg, men det var väl ändå för mycket att jag skulle fotograferas: det kunde välräcka med stryk.

Om jag verkligen sade, eller tjöt, detta,vet jag inte; i varje fall var det min tanke-gång. Min mor var förvånad och förstod

Sjukvårdi litteraturen– Frans G BengtssonInledande kommentar av Bror Gårdelöf

SFAI-Tidningen Nr 1 �007

ingenting och upprepade bara att gick påett ögonblick och inte gjorde ont; menjag vrålade vidare, tills min far stack inhuvudet och med åsklik röst befallde migatt hålla mun.

Numera begriper jag att föräldrar intealltid ha det så lätt med sina barn. Minmor hade ju inte sagt något som kundegöra mig hysterisk, skulle man tycka.Dessutom borde jag ha varit i ståndatt närmare utfråga henne om det somskrämde mig. Men fast jag inte var räddför henne, kunde jag inte detta. Varför?Förmodligen därför att en av de starkasteinstinkterna hos barn tycks vara rädslanför att göra sig löjlig. Skratta gärna åt mig, när jag säger något roligt: sådant skratt är rätt och bör uppmuntras; menför allt i världen, skratta inte åt mig närjag säger något på allvar som är dumt, ty sådant känns helt och hållet olidligt. Såkänner barnet, eller åtminstone somligabarn; och det är tur att denna känslighet för egna skrattretande fånerier efter handavtrubbas hos den vuxne, varigenomdenne mer än en gång lyckas avhålla sigfrån ett eljest tämligen upplagt själv-mord.

Jag undvek alltså inte bara att kommamed vidare frågor utan också att ge någonförklaring till mitt tjutande; detta visar att en gnista av tvivel rörande min teori omfotografering måste ha funnits hos mig.Men denna gnista var förvisso inte stori jämförelse med den skräck jag kände; ty efter min mors hemska upplysningarförelåg nämnda teori i klart, logiskt ochur rent abstrakt synpunkt oklanderligt tillfredsställande skick. Hennes ord suttoingrävda i mitt medvetande. H a n h a re n s t o r a p p a r a t s o m h a n f o t o -g r a f e r a r m e d … Detta var före minbekantskap med telefonapparater ochåtskilligt annat i apparatväg; men i ett lek- och skräprum hemma stod vid enaväggen en hög gammal mangel, en säll-sam tingest som jag sedan aldrig sett maken till, med två eller tre par rullaröver varandra. Denna mangel, som kan-ske var från 1700-talet och som stundominte ville fungera på tillfredsställandesätt, hade jag nyligen hört min far medeftertryck kalla ”en välsignad apparat som bara duger till ved”. Det var lätt att begripa, när man tänkte efter, att foto-grafering bland annat måste innebära att man drogs genom någon sorts mangel.H a n s t ä l l e r s i g b a k o m a p p a r a -t e n m e d e t t s ky n k e ö ve r h u v u -d e t … Det är klart varför han gör så: det är för att inte stänkas av blodet.

Tanken på salig morfar, som i fotogra-ferat tillstånd hängde på väggen därhem-ma, gav mig all nödig bekräftelse på att det verkligen måste vara fråga om mang-ling. Jag kom ihåg honom sådan han varit innan han fotograferats: en övermåttanstor och tjock och röd herre. Han hadevarit styckjunkare i denna stad och fört ett avundsvärt liv: kört omkring medkanon och skjutit; men nu var han alltsåfotograferad och satt bakom en glas-skiva, alldeles utplattad. Likväl kundeman mycket väl se att det verkligen varhan, fast allt blod klämts ur honom ochhan därefter krympts på något sätt somjag inte närmare kunde bli klok på. Hanhade ”fått slaget”, hade jag hört; och det var lätt att förstå att sådant hade behövtsinnan han drogs genom apparaten, såstark och väldig som han varit.

I detta min fantasis martyrium terdet sig förskräckligt att jag kunde tilltromina föräldrar att vilja ha mig mangladoch uppklistrad på papper. Ty visserligenhyste jag en naturlig skräck för min fader,såsom väl var det vanliga på den tiden; men han var alls inte något odjur, endast en smula hårdhänt då och då. I självaverket torde denna min hemska tanke-gång ha fötts ur ett väl utvecklat etiskt medvetande: jag insåg att jag var så elakoch besvärlig att ett sådant straff i och försig kunde vara rimligt nog. Det är möjligt (fast jag är osäker i kronologien) att det var en tid före denna fotografering somjag krossat ett finger på min syster meden stor sten, under en tävlan i envishet mellan oss båda; varpå hon vid förstatillfälle haft sin replik genom att med ett trasigt dörrvred av mässing träffa mig inackgropen och sträcka mig blödandeoch sanslös till golvet. Det kan, enligt min dåvarande uppfattning, ha varit där-för som också hon ansågs lämplig att fotograferas; men hon hade det lättare änjag, emedan hon ännu var för liten ochdum för att kunna bilda sig en uppfatt-ning om vad som förestod.

Om vandringen till fotografen, i bådaföräldrarnas sällskap, minns jag ingen-ting; i det längsta hyste jag kanske ett hopp att alltsammans endast var ett hot och att vi skulle få vända vid dörren.Fotografen bodde två trappor upp, mangick in i en portgång och därefter upptill vänster. I portgången hängde på bådasidor skåp fulla med fotograferade män-niskor. Vid denna syn brast allt för mig.På en person med långa mustascher, somstod bredvid ett vitklätt fruntimmer, sågdet ut som om tänderna tryckts fram ur

munnen vid fotograferandet. Jag sattemig till förtvivlat motvärn när jag skulleupp i trappan, säkert under gälla tjut; hurjag transporterades upp, om i nackskin-net eller på annat sätt vet jag inte, ty mitt minne är tomt tills jag står framför appa-raten. Fotografen var en tunn och blekman, som hade mycket att peta med ochsom bar sig åt på olika sätt för att få migglad. Vad sådant skulle tjäna till kundejag inte förstå; – alla fotografers trägnabemödanden i den vägen är för övrigt ett av de många ting i denna tillvaro som jagaldrig lyckats begripa ett smack av.

Han stack huvudet i skynket, och jagvisste att stunden var inne. Men huvudet kom, ytterst oväntat, åter fram. ”Stillanu!”, sade han, och jag tar för givet att tilloch med mitt hjärta lydde och stod stilla.Han tog av ett litet lock på apparaten ochsatte strax dit det igen. ”Så där ja, nu ärdet färdigt”, sade han.

Jag kände mig tillintetgjord av skam.Jag skämdes så outhärdligt, även efteråterkomsten till mormors, att inte ensden underbara sladderspegeln den dagenkunde skänka mig något verkligt nöje.Och fast min mor ofta försökte få reda påanledningen till mitt märkvärdiga bete-ende inför denna fotografering, fick honingenting veta om den saken förrän vidpass tjugo år senare.

Så förlöpte min första fotografering,ett av mina tidigaste någorlunda klaraminnen. Kanske detta rentav är en lärorikhistoria på sitt sätt: ej olämplig för stack-ars föräldrar vilkas barn kunna ställa tillgåtfulla uppträden av våldsam trilska,endast emedan de äro utrustade med enostyrig fantasi och ha snärjt sig i någonskräckvision som inte går att förklara förde vuxna.”


Enligt gammal tradition träffas verksam-hetscheferna på Arlanda sista fredageni januari, och de senaste åren har det fallit på undertecknads lott att sätta ihopprogrammet.

Efter att ha sköljt ner resdammet meden fika, samlades ett 40-tal av landetsverksamhetschefer och akademiska före-trädare för förmiddagens förhandlingar.

Företagsläkare Peter Fonyad, erkänt duktig föreläsare med kanske landetsstörsta erfarenhet av behandling av miss-brukande läkare, öppnade med en exposéöver, hur man som chef och läkare skaförfara när missbruk hos en medarbetaremisstänks. Budskapet kan sammanfattas iföljande punkter:

Behandlingen kräver, att man kanställa krav på den missbrukande per-sonen. Idag är i princip det enda sam-manhang, där krav kan ställas, arbets-platsen. Man har alltså som chef enunik möjlighet att initiera behandling.Vid hanteringen av missbrukandemedarbetare: Glöm att du är läkare.Var endast chef! Behandlingen av missbruket, däremot, skall skötas av inom området kunnig kollega – INTEchefen!Vid första samtalet, fråga inte medar-betaren, hur han/hon mår. En missbru-kare svarar alltid, att allt är bra. Berättaistället, vad som lett till misstankarna,och låt vederbörande förklara.

I samband med föreläsningen deladeFonyad ut stencilerat material, vilket jag

•

•

•

gärna skickar till de verksamhetschefer,som inte var med på mötet, efter rekvisi-tion via e-mail.

Efter lunch presenterade SFAI:s styrel-ses arbetsgrupp ”Det livslånga lärandet”sitt förslag till grundläggande pensumoch självskattningsinstrument för att identifiera områden för fortbildningsåt-gärder hos den enskilde doktorn (se sepa-rat artikel i detta nummer). Ärendet gårnu på remiss till verksamhetscheferna försynpunkter. Material till de verksamhets-chefer, som inte var närvarande, kommeratt skickas ut.

Johan Pontén, Sahlgrenska, deladedärefter med sig av sina synpunkter påvidareutbildning och examination av kol-legor, som fått sin utbildning i utlandet.Att döma av den efterföljande diskussio-nen var detta ett engagerande ämne, ochmånga närvarande verksamhetscheferhade rikhaltiga egna erfarenheter. Vi fåranledning att återuppta denna diskussionvid nästa verksamhetschefmöte i sam-band med SFAI-/SSAI-mötet i Göteborgi september.

Per Nellgård presenterade ett förslagtill ett anestesiproblemkort att fylla i ochbe patienten visa inför ev. nästkomman-de anestesi. Problem, som kan tas upp,är t.ex. luftvägsproblem och avvikandereaktioner på läkemedel. En kopia av kortet kan skickas till en central databasi Göteborg, så att informationen även skakunna fås fram vid akut kirurgi, eller dåkortet av annan anledning saknas.

Sist på mötet presenterade ordföranden

Sigga Kalman nyheter från SFAI, bl.a. att lanseringen av medicinsk kvalitetsrevi-sion blivit försenad. P.g.a. problem att få SFAI:s förslag till KVÅ ratificerat av Socialstyrelsen, får vi lov att använda degamla koderna t.o.m. 071231. (Se även”Ordföranden har ordet” i detta num-mer.)

Styrelsen har fått ett förslag att samlaPM från olika kliniker i en PM-bank,där framtida PM-författare kan hämtainspiration. Många kliniker har redansina PM samlade i elektronisk form,och det enklaste vore, om dessa gjor-des tillgängliga via en länksamling påSFAI:s hemsida. Detta skulle innebära,att den senaste versionen av ett PM alltidskulle finnas tillgänglig. Intresset fördetta var stort på mötet, och underteck-nad åtog sig uppdraget att undersökasaken vidare, bl.a. vad gäller juridiken.

Nästa verksamhetschefmöte blir iGöteborg i anslutning till SFAI-/SSAI-mötet. Vi planerar att starta med lunchtisdagen 4 september och hålla på tilllunch dagen efter.

Verksamhetschef-möte på Arlanda �007-01-��av Mikael Bodelsson. [email protected]


Sambandet mellan näringsstatus och hälsa har varit uppenbart för människan sedan urminnestider. Studier har visat att undernäring på sjukhus förekommer i en frekvens på 25–30%. Hur hittar vi då dessa patienter, vad ska vi göra och vem har ansvaret? För att göra en riktigbedömning över vilka åtgärder som behövs är kompetens och erfarenhet viktigt.

Fresenius Kabi erbjuder, i samverkan med Svensk Förening för Anestesi- ochIntensivvård sedan 1983, KN-kursen – internatkurs i Klinisk Nutrition.Kursen är syftar till att ge fördjupade kunskaper i metabolism och klinisk nutrition och ökadförståelse för betydelsen av adekvat nutritionsstöd.

KursledareDr Hans Barle, Anestesi- och Intensivvårdskliniken, Danderyds sjukhusDocent Folke Hammarqvist, Gastrocentrum, KS, Huddinge

När? 24–27 april 2007 (OBS! 4 dagar)

Var? Lejondals slott, Bro

Hur anmäler man sig? Se www.fresenius-kabi.se

Hur mycket kostar det? 5500 kronor ex moms. Inkluderar kost, logi, transport från/till Arlanda samt kursmaterial.

Frågor besvaras av Anki Book, [email protected] alt. 070–557 06 17

24–27 april 2007

KN-kursenKurs i Klinisk Nutrition

IPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls.se (IPULS-nr: 2005-0388).

SEDAN

1983

Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.www.fresenius-kabi.se kundservice 020–116 68 44 [email protected]


Det asfyktiska barnetTeamarbete pre- och postnatalt

7 - 9 maj 2007

CEPSCenter for Education in Pediatric Simulator

Södersjukhuset, StockholmKursen belyser de vanligaste riskgraviditeterna, hurgraviditetsövervakning sker, olika behandlingsalter-nativ med avseende på kvinnans och fostrets hälsaoch optimal tidpunkt för förlossning. Obstetriker,barnläkare och anestesiolog får även träna samarbe-tet kring mor och barn inför riskförlossningen ochrunt det nyfödda, ibland asfyktiska/sjuka barnet.Under kursens tre dagar är hälften teori och hälftenpraktik. Det ingår gruppövningar med barnläkare,anestesiolog och obstetriker i team kring patientfalloch med praktiska övningar i omhändertagandetav asfyktiskt nyfött barn vid Södersjukhusets pedia-triska och obstetriska simulatorcenter (CEPS).

IPULS har granskat och godkänt denna utbildning.Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls.se (IPULS-nr:20060342).

Målgrupp: ST-läkare i slutet av sin specialistutbild-ning och specialistläkare.

Kursledare: Anders Dahlström, Sophie Berglundoch Anne Kierkegaard.

Anmälan via E-mail till Kurssekreterare MonicaHusen senast [email protected]

Avgift 8 000 kronor

Information:Anders Dahlström, Tel: 08-616 4004,Epost: [email protected]

Informationsfilm om CEPS 6 min på Södersjukhu-sets hemsidawww.sodersjukhuset.se/Web/NormalPage____6595.aspx


Det är en ära att få ta med sina forsk-ningsresultat till det stora landet i västeroch presentera dem för en internationellforskarpublik. Detta var möjligt tack varestöd från min egen klinik, mina handle-dare och medarbetare, men även för att jag på SFAI-mötet i Örebro fick mottagaSFAI:s resestipendium.

Första gången jag åkte på det årligamötet för American Society for Anesthe-siology, i Atlanta 2005, fick jag rådet att gå på föreläsningar, vars ämne jag intekunde något om. Det rådet tog jag inteutan gick på föreläsningar och diskus-sioner om mina specialintressen.

Det var kanske inte den bästa metoden.Styrkan, som jag ser det, med ASA-mötet och det breda utbudet av ”RefresherCourses”, är just, att de inte alltid inne-håller det allra senaste, men föreläsarnaär ofta mycket professionella, och inne-hållet är brett och ofta orienterande förnågon, som inte är specialist på området.

2006 hölls mötet i Chicago, ”TheWindy City”. Jag var laddad för att presentera min forskning och hade enmycket lång poster under armen. Nu sågjag en helt annan del av ASA-mötet, enspecialiserad del med bl.a. ”Oral PosterPresentations”. Här är det nästan omöj-ligt att få en bred helhetsbild. Man dykerdirekt djupt ned i det allra senaste.

Det, som är uppenbart för den erfarnekongressresenären, började klarna förmig: För att uppnå olika mål bör mandelta i olika delar av konferensen. Det räcker inte med att välja ämne, utan man

bör fundera på, vilken nivå man själv håller inom detta ämne, och vad manvill veta.

Vid anmälan till ASA ska man helst vara ute i god tid. De flesta aktivite-ter – som ”Refresher Courses”, ”Pro-blem Based Learning Discussions” och”Workshops” – blir fullbokade. ASA gårårligen av stapeln i oktober, så man böranmäla sig i början av sommaren för att kunna välja helt fritt.

En annan viktig sak är, att de flestaaktiviteter kostar pengar utöver anmäl-ningsavgiften. Det är helt klart enklast att titta igenom alla de parallella sessionernai lugn och ro hemma i junisolen, boka insig och betala för allt på en gång. Då fårman alla biljetter vid registreringen ochmissar ingen värdefull aktivitet genomatt på plats stå och förvirrat bläddra iprogrammet (tro mig). Väl på plats fårman så klart tips från kollegor och kandå köpa till enstaka biljetter för dessaevenemang.

Till sist kan det vara värt att titta på,var de olika aktiviteterna kommer att ske. Det kan vara amerikansk långt mel-lan olika platser, och vi, som gillar att gåistället för att åka buss, kan få pinna påordentligt för att hinna.

Personligen upplevde jag ett tude-lat möte, före och efter presentationen.Missförstå mig inte. Jag hade sett framemot denna stund, från att den förstaförsökspersonen inkluderades, så det varfokus på presentationen som gällde.

Första kvällen fick man som ST-läkare

möjlighet att presentera sin poster i ett mer informellt forum – ”Resident Ses-sion”. Det var en kick att få möjlighet att diskutera sina resultats styrkor och svag-heter med en anestesikändis som RonaldMiller. Han var vänligt uppmuntrande,kom med synpunkter och undrade, närhan kunde få se artikeln publicerad.

Dagen efter var det dags för ”OralPoster Presentation”. Jag hade själv valt forskningsområdet NeuromuskulärTransmission, när abstract skickades in,så jag visste, att publiken skulle vara spe-ciellt intresserad av dessa aspekter.

Huvudbudskapet var i korthet, att friska äldre individer får mer påverkadsvalgfunktion och sämre luftvägsskyddav restcurarisering än yngre vid motsva-rande nivå av neuromuskulär blockad.Medelåldern bland mina 17 friska pen-sionärer var 73 år. De fick bara rocuro-nium i låg dos och inga andra droger.Många anestesidroger – som propofol,isofluran och sevofluran – ger försämradsvalgfunktion. Vi måste alltså titta ännu noggrannare på äldre och verkligen setill, att de har över 90% i TOF (train offour) i tummen före väckning. De är ju både gamla, nyopererade, kanske sjukaoch har kanske fått vår vanliga cocktailav flera olika droger.

Presentationen gick bra, och som alltidär det diskussionerna runt postern, mel-lansnacket, som ger mest. Jag hade ett block och skrev direkt efteråt ned allatankar och infall, som interaktionen medandra forskare gav. Trots att det är en del

Rapport frånASA i ”The Windy City” �00�Anna Hårdemark, ST-läkare och doktorand, anestesi-, operations- och intensivvårdskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, mottagare av Abbot Scandinavias resestipendium vid SFAI-konferensen 2006. [email protected]

jobb att få iväg ett abstract, och att nyt-tan av arbetet känns långt bort i slutet av mars, då abstract ska skickas in, är det värt besväret.

En annan mycket intressant aspekt av ASA och andra internationella möten är,att man lär känna andra, som är aktivainom svensk anestesi och intensivvård.På andra sidan Atlanten samlas manfrån nord, syd, öst och väst och pratarsvenska sjukhus, svensk ST-utbildning,svensk forskning och svenska patienter.Dessa kontakter, som knyts i lugn och rojämfört med den kliniska vardagen, gerväldigt mycket.

Slutligen; tag chansen och åk till ASAi år 2007. Åk tillsammans med några av dina kollegor – ju fler, desto roligare.ASA är dessutom i San Fransisco, ”TheShaky Town”, nästa gång…

Fresenius Kabi och Jamnicki et al1 vet att majs och potatis inte är samma sak,

men vet alla det?

• Testad och godkänd för 50 ml/kgkv/dygn• Testad och godkänd för barn• Säkrare än tidigare generationer av HAES (majs)2Säkerhet, dokumentation, erfarenhet

Referenser:1)”Vi konkluderar att potatisstärkelse påverkar in

vitro blodkoagulation mer än majs-stärkelse”. The effect of potato starch derived and corn starch derived hydroxyethyl starch on in vitro blood coagulation. M.Jamnicki et al, anaesthesia 1998, 53, 638-6442) Hydroxyethyl starch 130/0.4 (Voluven) reduces blood loss in major surgery. Kozek-Langenecker, Intensive care medicine, 2006; 32 (suppl 1)

Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.www.fresenius-kabi.se kundservice 020-116 68 44 [email protected]

Se FASS.se för produktinformation


Kurs innehåll: Nociceptiv smärta; dess uppkomst och kontrollmekanismer. Lokalanestetika; dess fysikokemiska egenskaper, farmakologi och humantoxikologi. Spinala opioider. Epiduralanestesi. Spinalanestesi. Kombinerad spinal-epiduralanestesi. Perifera blockader; inklusive patientdemonstration och simulator övning. Regional anestesi inom obstetriken. Komplikationer vid regional anestesi. Spinal smärtmodulering. Postoperativ smärta och dess behandling. Problemet kvarstående smärta efter kirurgi. Kursen består av föreläsningar, grupparbeten med falldiskussioner, demonstrationer och simulatorövningar.Ansökan skickas på ”Anmälningsblankett till fria kurser för ST-läkare anordnade på uppdrag av SFAI”.Anmälningsblanketten finns i SFAI-tidningen samt på SFAI’s hemsida under ”Utbildning”. Ansökan skickas till Ing-Marie Dimgren ([email protected]) med e-post eller brev senast den 1 maj 2007. Antalet kursdeltagare är begränsat. Antagningsbesked ges. Om det finns platser kvar kan de ansökas om, dock senast 7

oktober 2007. Dessa ev kvarvarande platser fördelas i den ordning anmälningarna inkommer. Kursen vänder sig i första hand till ST-läkare i anestesiologi. Ange hur många tjänstgöringsmånader inom anestesi- och intensivvård som Du gjort vid kursens start på ansökningsblanketten. OBS!Anmälan är bindande, d v s även vid återbud äger kurs-givaren rätt att debitera kursavgift. Förfrågningar på telefon 019-602 11 21.Kursavgift: 6500 kr + moms för SFAI-medlem, ej SFAI-medlem 7500 kr + moms.

Kursledare: Titti Thorén Tel: 019-602 10 00 (vxl)Kurssekreterare: Ragnar Bäckström Tel: 019-602 10 00 (vxl)Kontaktperson: Ing-Marie Dimgren Tel: 019-602 11 21ANIVA Kliniken Universitetssjukhuset, 701 85 Örebro

Lokalanestesi, blockadteknik och smärtbehandling

Fri kurs för ST-läkare anordnad på uppdrag av SFAIVälkomna till Örebro 12-16 november

Sök SFAI:sstipendier 2007!

Samtliga fullvärdiga medlemmar i föreningen har möjlighet att

söka SFAI:s stipendier för nästkommande år.

I nummer 2 av SFAI-tidningen kommer en fullständig annons med

ansökningsformulär, och sista ansökningsdag är 29 maj 2007.

Samma information kommer du även hitta på SFAI:s hemsida.

En förutsättning, för att din ansökan ska beaktas, är, att du är närva-

rande vid stipendieutdelningen under SFAI/SSAI-mötet vecka 36.

Välkommen med din ansökanPia Essén, vetenskaplig sekreterare, SFAI. [email protected]

SFAI-Tidningen Nr 1 �007 �3


Transesofagal dopplerteknik2-3 oktober 2007, Södersjukhuset

Flera studier har visat betydelsen av att ge rätt mängd vätska, vid rätt tidpunkt, till rätt patient. Transesofagal dopplerteknik och mätning av flödet i aorta descendens är ett minimalinvasivt sätt att bedöma den hemodynamiska situationen. Metoden är lätt att använda och har få biverkning-ar. På två minuter får man information om vänster kammares fyllnad och slagvolym. CardioQ kan användas peroperativt men även i intensivvårdssituationen för att styra tillförsel av vätska och vasoaktiva läkemedel.

Kursinnehåll:Under1½ dag varvas teori med praktisk hands-on-träning. Större delen av tiden arbetar vi i små grupper på operation eller IVA för att öva sondplacering och kurvtolkning. Få kursdeltagare och hög lärartäthet borgar för, att kursdeltagaren efter genomgången kurs själständigt kan börja an-vända tekniken. Kursavgiften inkluderar utbildningsmaterial, lunch och kaffe.

Målgrupp: ST-läkare i slutet av sin specialistutbildning och specialistläkare

Kursledare: Mikael Lindkvist, överläkare, Brian Cleaver, specialistläkare

Båda vid VO Anestesi och Intensivvård, Södersjukhuset, Stockholm

Information: Mikael Lindkvist , tel 08 - 616 22 [email protected]

Kursavgift: 5 500 kronor exklusive moms.

Anmälan: till Marianne Couet senast 2007-09-30, [email protected]


Kkk

CRASHKURSFÖR EUROPEAN DIPLOMA

17 – 21 SEPTEMBER 2007

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET I SOLNA

För tredje året i rad erbjuder vi en efter-frågad intensivkurs för dig som vill bli ordentligt förberedd till specialistexamen,European Diploma part I. Kursen pas-sar även dig som söker en komprimerad utbildning med ambitionen att täcka in de viktigaste kunskaperna inom vår spe-cialitet. Sammantaget innehåller kursen 36 föreläsningar i både ”clinical” och ”ba-sic” sience. Vi tittar närmare på MCQ-metoden och redovisar erfarenheter och statistik från tidigare skrivningstillfällen.Skrivningsstrategier diskuteras och övn-ingstentor praktiseras. Alla kursdeltagare får en egen MCQ-bok före kursstart.To-talt medverkar 19 stycken föreläsare.

Kursavgiften är 6900 SEK exklusive moms för medlemmar i SFAI och inkluderar MCQ-bok, luncher, kaffe eller te i pauser samt en kursmiddag.

Kursen arrangeras i samarbete med SFAI Verksamheter AB.

Sista anmälningsdag är 25 maj. Du kan skicka in din anmälan om kursplats på vår hemsida eller via e-post:

www.karolinska.se

Klicka på ”Utbildning” och vidare på ”Utbildning inom enskild verksamhet”.Kursnamnet är länkat till en egen infor-mationssida. Du kan även skicka SFAI´s ansökningsblankett till Jan Hellström,Anestesikliniken, Karolinska Universitet-ssjukhuset i Solna, 179 49 Stockholm.Frågor kan ställas till [email protected] med e-post

Varmt välkommen på kurs!

Eko-kursen 15-18 oktober är fullsatt men dialyskursen 4-5 december har fortfarande platser kvar.


Symposia

Refresher Courses

Workshops

Industrial Symposia

& Exhibition

Abstract Presentations

CME Accreditation

EACCME - UEMS

Welcome toBavar ia

Deadline

abstracts:

December 15th 2006

Onl ine submission

www.euroanesthesia .org

ESA Secretariat

Phone +32 (0) 2 743 32 90

Fax +32 (0) 2 743 32 98

E-mai l : reg is t rat ion@euroanesthes ia .org

Venue:

EuroanaesthesiaMunich

20079-12 June

Germany Annual Meeting of the European Society of Anaesthesiology

Announcement


W W W . E U R O A N E S T H E S I A . O R G

Euroanaesthesia 2007 • Munich • 9-12 June 3Euroanaesthesia 2007 • Munich • 9-12 June 3

President

Peter Simpson (UK)

Past - Presidents until 31/12/2006

Hans-Joachim Priebe (DE)Thomas Pasch (CH)Philippe Scherpereel (FR)

President elect as of 01/01/2007

Hans Knape (NL)

Secretary

Eberhard Kochs (DE)

Treasurer

Martin Tramèr (CH)

Interim NASC Chairman until 31/12/2006

Philippe Scherpereel (FR)

NASC Chairman as of 01/01/2007

Olaf Sellevold (NO)

Non-Offi cers until 31/12/2007

Gordon Drummond (UK)Paolo Pelosi (IT)Klaus Olkkola (FI)

ESA EXECUTIVE ESA Board of Directors ESA Council 2006-2007

Country Candidate

Austria Christian Spiss

Belgium François Singelyn

Bulgaria Snezhana Slavcheva

Croatia Zdenko Novotny

Czech Republic Michal Horacek

Denmark Hans Kirkegaard

Finland Pertti Pere

France Dominique Chassard

Germany Andreas Hoeft

Greece Argyro Fassoulaki

Hungary Akos Csomos

Ireland Anthony Cunningham

Israel Josef Isaac Wichelewski

Italy Maurizio Solca

Latvia Antonina Sondore

Lithuania Kestutis Rimaitis

Norway Jannicke Mellin Olsen

Poland Piotr Knapik

Portugal Paulo Lemos

Romania Serban Bubenek

Russia Edward Nicolayenko

Serbia Predrag Stevanovic

Slovenia Neli Vintar

Spain Cesar Aldecoa Alvares-Santullano

Sweden Mikael Bodelsson

Switzerland Christoph Kindler

The Netherlands Johannes Th. A. Knape

Turkey Neslihan Alkis

United Kingdom Robert Sneyd

Annual Meeting Committee

Permanent members

Chairman: Michel De Bisschop - ESA Executive Director

Jennifer Hunter - Chairman of the Scientific Programme Committee

Alan Aitkenhead - Industrial Liaison Officer

National Organising Committee (NOC) Euroanaesthesia 2007 - Munich

Chairman NOC: Hugo Van Aken

Eberhard Kochs

Andreas Hoeft

Klaus Peter

Klaus van Ackern

www.euroanesthesia.org

To obtain all information and consult the detailed scientific programme of Euroanaesthesia 2007, please visit our website: www.euroanesthesia.org



Euroanaesthesia 2007 • Munich • 9-12 June6 Euroanaesthesia 2007 • Munich • 9-12 June6

Subcommittee 1 Chairman: Andrew Fairley Smith

1RC1 Pitfalls in evidence-based medicine

1RC2 Shared decision-making

1S1 The role of the law in maintaining quality

1S2 Myths and evidence in anaesthesia and intensive care

1S3 Patient involvement and satisfaction

1W1 Evidence into practice in critical care:the Cochrane Anaesthesia Review Group

1W2 Training to improve quality in anaesthesia

Subcommittee 2 Chairman: Jan Jakobsson

2RC1 Airway management and ventilation in day surgery

2RC2 Risk stratification:PONV and rational use of anti-emetics in day surgery

2S1 Assessment of preoperative risks and optimisation

2S2 Intraoperative analgesia in day surgery: the basics and the new

2S3 Coagulation and other complications in day surgery

2W1 How can we optimise the use of well-known drugs in day surgery?

2W2 Anaesthetic technique for open hernia repair: is there a “bestpractice”?

Subcommittee 3 Chairman: Andreas Hoeft

3RC1 Emerging Technologies for anaesthesiologists

3RC2 Perioperative Laboratory Monitoring

3S1 Standards of monitoring in the perioperative setting

3S2 Electronic Anaesthesia Records in the OR: Can we justify the expense?

3S3 Goals and Monitoring End Points in Anaesthesia & Intensive Care

3W1 Monitoring of Anaesthetics

3W2 OR - Management: Why, How & Who

Subcommittee 4 Chairman: Wolfgang Schlack

4Expert1 Pharmacological Reduction in Perioperative Myocardial Infarction

4RC1 Prevention and treatment of embolic complications in theperioperative setting

4RC2 Rational perioperative use of inotropes and vasodilators

4S1 Important cardiovascular risk factors in anaesthesia

4S2 The cardiac risk patient - what is new?

4W1 Do we have an impact on outcome after heart surgery?

4W2 Brain monitoring for carotid surgery

Subcommittee 5 Chairman: Jaume Canet

5RC1 Assessment of respiratory function

5RC2 Anaesthesia in smokers

5S1 Risk associated with mechanical ventilation and trachealintubation

5S2 Management of perioperative hypoxaemia

5W1 The respiratory disabled patient: case discussion

5W2 How to manage obstructive sleep apnoea

Subcommittee 6 Chairman: Donat R. Spahn

6RC1 European recommendations on the use of recombinant factorVIIa as an adjunctive treatment for massive bleeding

6RC2 Transfusion-related acute lung injury: incidence/prevalenceand treatment

6S1 Perioperative management of patients with coronary stents

6S2 Tolerance of Anaemia

6W1 Management of the severely injured

6W2 Cost of blood transfusions

Subcommittee 7 Chairman: Basil F. Matta

7RC1 Paediatric Head Trauma

7RC2 Intracerebral Haemorrhage:Pathophysiology and Treatment

7S1 Drugs and Techniques in Neuroanaesthesia andNeuro-Intensive Care

7W1 Burr hole and intraparenchymal catheter placement for ICP monitoring by intensive care physicians: a debate

7W2 DVT prophylaxis, anticoagulants and neurosurgery

Subcommittee 8 Chairman: Bernadette Th. Veering

8RC1 Central neural blockade in elderly patients with cardiovascularand pulmonary diseases

8RC2 Education in regional anaesthesia: new tools

8S1 Ultrasound in regional anaesthesia

8S2 Peripheral nerve block catheter technique

8S3 Bupivacaine, ropivacaine, levobupivacaine - are they different?

8W1 Regional techniques in trauma and emergencies

8W2 Spinal anaesthesia

Subcommittee 9 Chairman: Claude Meistelman

9RC1 Cellular signalling mediating anaesthetic actions on the brain

9RC2 Clinically relevant drug interactions in anaesthesia andintensive care medicine

9RC3 From acute to chronic postoperative pain: the pharmacologicalrationale and therapeutic perspectives

9S1 Allergy in anaesthesia

9S2 New drugs in the perioperative period

9S3 Residual Paralysis

9W1 Dexmedetomidine

9W2 TCI for ICU sedation

Subcommittee 10 Chairman: George Meakin

10RC1 Morbidity in Paediatric Anaesthesia: a long way to go?

10RC2 Sevoflurane in paediatrics: is it all gold?

10S1 Ventilation strategies

10S2 Paediatric respiratory problems

10S3 Postoperative pain management

10W1 Ultrasound guided blocks

10W2 Caudal vs nerve blocks for lower limb surgery

Programme by field of interest



Euroanaesthesia 2007 • Munich • 9-12 June 7Euroanaesthesia 2007 • Munich • 9-12 June 7

Subcommittee 11 Chairman: Giorgio Capogna

11RC1 Effects on the baby of maternal analgesia and anaesthesia

11RC2 Transplacental transfer of anaesthetic drugs

11S1 Pharmacogenetics (Joint session with ESA subcommittee 3)

11S2 The pregnant patient in the ICU

11S3 Pharmacodynamics of regional analgesia in labour

11W1 Thromboembolism in pregnancy

11W2 Recombinant Factor VII in obstetric anaesthesia

Subcommittee 12 Chairman: Gernot Marx

12RC1 The kidney in sepsis

12RC2 How to titrate fluid loading and vasopressor in septic shock

12RC3 Selective Digestive Decontamination

12RC4 Postoperative pneumonia

12S1 The microcirculation

12S2 Therapy of sepsis: the basics

12S3 Traumatic Brain Injury (TBI) (Joint symposium ofSubcommittees 7 & 12)

12S4 Organ dysfunction in sepsis

12S5 Therapy of sepsis

12S6 Mechanical ventilation: an update

12W1 Filling the tank with resuscitation fluids

12W2 Recent advances in haemodynamic monitoring

Subcommittee 13 Chairman: Bernd Böttiger

13RC1 Cardiopulmonary resuscitation – From science to survival

13RC2 Factors influencing outcome after prehospital emergencies –A European perspective

13S1 Trauma resuscitation

13S2 Recent advantages and “hot topics” in emergency medicine – a review of 2006 and 2007

13S3 Important but forgotten conditions in emergency medicine

13W1 Prehospital thrombolysis in acute myocardial infarction. Aninteractive session with a voting system

13W2 Do we need Medical Emergency Teams (MET) in our hospitals?An interactive session with a voting system

Subcommittee 14 Chairman: Mervyn Maze

14RC1 Pre-Emptive Analgesia

14RC2 Postoperative Analgesia and Patient Outcome

14S1 Plasticity and Surgical Pain

14S2 Customising Pain Relief in the Post-genomic era

14S3 Non-Pharmacological Interventional Techniques for Pain

14W1 Use of Alpha-2 agonists for Pain Control

14W2 Post-Viral Neuropathic Pain

Subcommittee 15 Chairman: Hugo Van Aken

15RC1 Electronic resources to support learning

15RC2 The anaesthesiologist as reflected in the media

15S1 Genomics and Anaesthesia

15S2 Education and Training in Anaesthesiology

15S3 How to teach TEE in anaesthesiology

15W1 The European Diploma of Anaesthesiology and Intensive Care Medicine

Subcommittee 16 Chairman: Sadek Beloucif

16Expert1 How I manage an impaired physician

16RC1 Ethics and Pain: Beyond its control

16RC2 Medical Professionalism in Anesthesia and Critical Care

16S1 Communication and Consent in Anaesthesiology and Critical Care

16S2 Ethical implications of major catastrophes

16S3 New Ethical developments for the Anaesthesiologist inTransplantation medicine

Subcommittee 17 Chairman: Marcus Rall

17RC1 Incident Reporting Systems to enhance Patient Safety

17RC2 Achieving Ultrasafe Health Care - what barriers have to beaddressed?

17S1 Improving patient safety - a systematic approach

17S2 What do you need to know about patient safety? How can itbe learned ? The new European Patient Safety Course (EPSC) ?

17S3 Simulation to improve patient safety

17W1 Management of critical events: “Live” simulated criticalincidents with interactive audience participation (anonymousvoting system). The audience decides what is done next in thelive enacted cases!

17W2 Management of critical events: “Live” simulated criticalincidents with interactive audience participation (anonymousvoting system). The audience decides what is done next in thelive enacted cases!

17W3 Lessons learned from Incident Reporting Systems - from singlecases to continuous improvement

EAMS

EAMSRC1 Laryngoscopy: past, present and future

EAMSRC2 The role of jet ventilation in airway management

EAMSS1 Paediatric Airway Management

EAMSS2 Morbidity and Death in Anaesthesia and Emergency Medicine with Reference to Airway Management

EAMSS3 Visualising techniques

EAMSS4 Training in Airway Management

Others

NYSSAS1 Quality of Care and Efficiency in the Perioperative arena

ESAW1 How to get an ESA research grant (workshop organized by the ESA Research Subcommittee)

GuestS1 German contributions to anaesthesia

IARSS1 Clinical Trials - are they leading us forward?

ISMGS1 The news in Medical Gas Therapy

NASCS1 Non-physician anaesthesia: a case of needs must - or arational use of doctors?

RC REFRESHER COURSE S SYMPOSIUM W WORKSHOP


AnsvarVarje specialistläkare har ett egenansvarför sitt fortsatta lärande och sin kompe-tensutveckling efter erhållande av spe-cialistbevis. Ny och omvärderad kunskapbildas ständigt, och det vi en gång tilläg-nat oss blir snart historia. Verksamhets-chefen har ett författningsreglerat ansvar,för att tillräcklig kompetens finns föruppdraget. Detta uppnås bäst genom att låta specialisterna utvecklas i sina roller,både medicinskt och funktionellt. Att befrämja professionell utveckling underpågående verksamhet kräver tid. Om intetid och resurser avsätts, finns en risk, att man fortsätter ett gammalt ”bekvämt”arbetssätt, trots att detta kan vara felaktigt ur ett nyare kunskapsperspektiv.

Balansen mellan vad som är egen-ansvar och arbetsgivarens ansvar måsteutformas på ett rimligt sätt på alla arbets-platser. SFAI vill med detta dokument stödja både individ och huvudman i delokala diskussionerna. I samtalet mellanden enskilde läkaren och chefen måsteutformning av vidareutbildning ske påolika sätt, där läkarens självkännedom ärledande för, vilken metod som fungerarbäst. För verksamhetens samlade kom-petens och därmed patienternas säkerhet torde ett systematiskt tillvaratagande av olika möjligheter till lärande vara prio-riterat.

MetoderLitteraturStrukturerade läsaktiviteter med åskåd-liggörande av resultat på kliniken (Jour-nal Club, Evidenssökning mm) stärkerindividens egen kunskap och kommerkliniken tillgodo.

Kurser/kongresserKunskap via föreläsningar, konferenseroch kurser har sin givna plats inom fak-tainhämtning, och de spelar också storroll för nätverksbyggande och kliniskdialog.

FalldiskussionerDen kliniska vardagen bjuder på mångafall/handläggningar med ett kunskaps-värde, om de kan återföras till kollegiet på ett systematiskt sätt.

Kollegiala dialogenLärandemiljön som en levande kultur ien verksamhet främjas av öppen kollegialdialog, både i grupp och mellan mindre/mer erfarna personer.

Risk/händelseanalysDetta är ett potent verktyg för lärande av gemensamt intresse för både den enskil-da specialistläkaren och huvudmannen.Strukturerad analys med hjälp av stan-dardiserade verktyg (SoS) ger mycket substans till förbättringar av kunskaperoch verksamhet.

SimulatorträningPatientsäkerheten kräver, att kunskap ochrimlig träning föregår kliniskt arbete.Simulatorträning kommer att få allt stör-re plats i utbildningen, och detta måstegöras ekonomiskt realiserbart. Uppbygg-nad av simulatorer pågår vid flera centra,och alla verksamheter bör säkra tillgångtill träningstid vid dessa.

Klinisk träningBehöver utvecklas till mer struktureradeformer i det dagliga patientarbetet. Work-shops och undervisning/träning i smågrupper på arbetsplatsen med expertstöd,kollegialt erfarenhetsutbyte och arbetsro-tation kan ge fördjupade kunskaper blandspecialister.

ResultatuppföljningDirekt kunskap om egna patientnäraresultat förutsätts som en del av patient-säkerhetsarbetet. Det är också en under-skattad del av lärande med stor potentialatt påverka både specialistläkarens ochverksamhetens rutiner.

Vetenskapliga aktiviteterDen akademiska nivån på specialistlä-karens kunskaper bör förvaltas aktivt genom det kliniska yrkeslivet. Träning iett vetenskapligt förhållningssätt bör varaen självklar del av specialistens lärande.

SFAI:s riktlinje för kompetensutvecklingDel 1: Metoder för lärande


Definition”Kärnkompetens” är det minsta omfångav färdigheter och kunskaper inom spe-cialiteten, som varje anestesiolog, oavsett med vilket verksamhetsinnehåll han/honarbetar, bör behärska för att leva upp tillsin specialiststatus.

AvgränsningKärnkompetensen innefattar inte denmedicinska kompetens, som delas medandra specialiteter, och som också behövsför att utöva god anestesiologi och inten-sivvård.

Kärnkompetensen innefattar hellerinte de allmänna kompetenser, som hörtill specialistrollen och definieras av Sve-riges Läkarförbund (”Bättre Fortbildningi Fyra Steg” ett handlingsprogram), näm-ligen social, etisk, organisatorisk ochpedagogisk kompetens.

SyfteEn bibehållen gemensam kärnkompetensför specialister, som arbetar i allt mersektionerade verksamheter, är en viktigförutsättning för bibehållen patientsä-kerhet och rörlighet på arbetsmarknaden.SFAI vill bidra till detta genom nedanstå-ende beskrivning, som i första hand skallstödja specialistens utformning av löpan-de fortbildning. För närvarande saknasformella möjligheter till recertifiering av specialister.

PrinciperKärnkompetensen skall bibehållas aktivt ur två perspektiv:

Täckning på bredden för att undvikakunskapsluckor, även för situationerspecialisten inte vanligen ansvararför.Löpande uppdatering för att undvikagammal kunskap, även för situatio-ner specialisten vanligen ansvararför.

Upprätthållande av kompetens förutsät-ter eget initiativ, vilket också framgår ureuropeiskt perspektiv (UEMS Specialist Section och European Board of Anaes-thesiology, Reanimation and IntensiveCare) där specialisten förväntas:

Bibehålla adekvat kvalitet i arbe-tet och följa med i specialitetensutveckling.Utveckla egna intressen och färdig-heter som förbättrar patientvårdenoch ökar den professionella tillfreds-ställelsen.

Överordnade riktlinjerUtöver det, som beskrivs nedan, förvän-tas specialisten behärska det, som angesi SFAI:s uppdaterade riktlinjer och i till-lämpliga förordningar från myndigheter.

1.

2.

•

•

TillämpningInnehållet i dessa riktlinjer, liksom annat som krävs med hänsyn till det lokalaverksamhetsinnehållet, bör användas somriktmärke för den enskilda specialistensrepetitions- och fortbildningplan i dialogmed verksamhetschefen.

Som grund för denna plan kan själv-skattningsverktyget*, som finns i Appen-dix, användas.

(* Självskattningsverktyget finns på SFAI:s hemsida.Red:s anm.)

InnehållNedanstående krav är avsedda att täckaklinisk vård och behandling, som ärgemensam för många sjukhus och intepga sjukdom, ingrepp eller patientkate-gori är centrerad till regionnivå. Dettainnefattar såväl vuxna som barn, elektivaoch akuta patienter. Kraven tillämpaspå alla specialister, oavsett vilken nivåeller sektor han/hon arbetar i. Den kli-niska färdigheten bygger på adekvatakunskaper i anatomi, fysiologi, farma-kologi med flera ämnesgrenar, som intekan detaljbeskrivas här. Likaså byggerintensivvårdskompetens på omfattandekliniska kunskaper, som delas med andraspecialiteter, varför listan begränsas tillbehandlingstekniker, som måste behärs-kas på IVA.

SFAI:s riktlinje för kompetensutvecklingDel 2: Kärnkompetens inomanestesi och intensivvård.


Perioperativ handläggningBehärska perioperativ riskvärdering,detta innebär att bedöma

ASA-klassLuftvägarKardiopulmonell risk samt utred-ning av dennaRenal belastning och riskFynd vid genomförd utredningRisker och komplikationer till anes-tesiLäkemedelsinteraktioner

Behärska praktisk planering och infor-mation till patient och personal om tänkt förfaringssätt vid preoperativ bedömningoch anestesi

Behärska medicinsk arbetsledning idet dagliga arbetet

Behärska val och genomförande av adekvat anestesimetod och postoperativ behandling utifrån preoperativ bedöm-ning/utredning.

LuftvägarBehärska de tekniker, som finns beskriv-na i SFAI:s riktlinjer för

den förutsedda svåra luftvägenden oväntade svåra luftvägen”rapid sequence induction”

Behärska lokala rutiner och arbetsled-ning kring ”den svåra luftvägen” påaktuell arbetsplats.

Ha en klar handlingsplan för luftvägshan-tering hos enskild patient vid

oväntade svårigheter att fullfölja ini-tial plan för fri luftväg/ventilationfrämmande kropp i luftvägenövre luftvägshinder/luftvägstraumadelad luftväg med operatöraccidentell extubationluftvägsobstruktion och andra kom-plikationer postextubationtrakeostomi, akut och elektivkomplikationer till trakeostomiolika aktuella ventilationstekniker

•••

•••

•

•••

•

•••••

•••

Behärska värdering av patient med kändsvår luftväg inför eventuell extubation

Kirurgi vid akuta tillståndBehärska perioperativ handläggning vidrubbad homeostas till exempel vid

akut exploration av buk och/ellerthorax vid traumastor kärlkirurgiakut bukingrepp på kritiskt sjuka (IVA-)patienteringrepp på patienter med nedsatt systemreservstora frakturer

VätskebehandlingBehärska homeostatiska frågeställningarhos akut och elektiv patient – vuxen ochbarn och med komplicerande sjukdoms-tillstånd – kring kirurgi, som inte är cen-trerad till regionnivå, vilket innefattar

preoperativ optimereringproblem under långdragen kirurgitransfusionsstrategierdiagnos och hantering av koagulo-patier.

MonitoreringBehärska etablering, avläsning och tolk-ning av

EKGkapnografihemoglobinets arteriella syrgassa-turationartärkateter och systemarteriellt tryckcentral venkateter och centralt ven-tryckblodgaser/syra-basbalans.

Postoperativ vårdBehärska postoperativ vård inklusivehantering av komplikationer som

blödningrespiratorisk insufficiens

•

•••

•

•

••••

•••

•

•

•

••

njurinsufficienslungembolisepsissmärtgenombrottillamående och kräkningar.

TraumaBehärska initial undersökning, bedöm-ning och vidare handläggning av mul-titraumapatient enligt ATLS och lokalariktlinjer.

Behärska specifikt initialt omhänder-tagande av patient med

skallskadabrännskada.

Akutmedicinska tillståndBehärska diagnostik och behandling av malign hypertermi.

Behärska behandling av allergiska ochanafylaktiska reaktioner samt initierautredning av dessa tillstånd.

Behärska behandling av kardiovasku-lär kollaps

HLR och A-HLR enligt gällanderiktlinjerarytmibehandlinginotropt och vasoaktivt stöd.

Behärska bedömning och handläggningav akut och kronisk respiratorisk insuf-ficiens.

Behärska initialt omhändertagande ochresuscitering av patient med

intoxikationmedvetandesänkningdrunkningstillbudhypotermi.

Pediatriska tillståndBehärska anestesiologisk assistans vidneonatal asfyxibehandling inklusive

etablering av fri luftvägetablering av venväg.

•••••

••

•

••

••••

••


Behärska initialt omhändertagande av sviktande vitalfunktioner hos det sjukabarnet inklusive neonatal resuscitering.

Behärska anestesi/intensivvård/smärt-lindring av barn vid sjukdom/tillstånd,som ej kräver högspecialiserad vård .

ObstetrikBehärska anestesi/intensivvård/smärt-lindring av den gravida patienten, därhögspecialiserad vård ej krävs i sambandmed

kirurgi på icke obstetrisk grundakut och elektivt sectio med generelloch regional anestesismärtlindring vid förlossningsarbetegraviditetskomplikationer som blöd-ningar och koagulopatier samt pre-eklampsi.

IntensivvårdBehärska diagnostik och handläggningvid svikt av vitala organfunktioner.

Detta innebär också att kunna patofy-siologin bakom typiska fynd vid under-sökning och monitorering av cirkulation,respiration, njur- och leverfunktion.

Behärska indikationer och strategierför understödjande behandling av organs-vikt:

ventilationsunderstöd, non-invasivt och invasivtvätskebehandlinginotrop och vasoaktiv behandlingdialysteknikerinvasiv monitoreringmetabol kontroll.

Behärska initial handläggning av septiskpatient inklusive adekvat antibiotikaval.

Behärska värdering av nutritionsstatusoch näringsbehov samt adekvat terapi vidolika sjukdomstillstånd.

Behärska vårdhygienska principer förintensivvård.

Behärska lagstiftning och praktiskt handhavande vid organdonation.

••

••

•

•••••

SmärtlindringBehärska fysiologi, farmakologiska prin-ciper och kliniska metoder för behand-ling av

pre- och postoperativ smärta rela-terad till det kirurgiska tillståndet/ingreppetakut smärta av icke kirurgiskaorsaker, t. ex. inflammatoriska ochmaligna tillstånd.

RegionalanestesiBehärska anatomi, neurofysiologi, tekni-ker och biverkningar vid regional nerv-blockad:

SpinalanestesiEpiduralanestesi, thorakal och lum-balLedningsanestesi, övre och nedreextremitet.

Behärska identifiering och behandling av toxiska effekter av lokalanestestika.

Behärska identifiering och behandlingav post-spinal huvudvärk.

Behärska initial utredning av miss-tänkta akuta och kroniska neurologiskakomplikationer till regionala blockader.

Prehospital verksamhetBehärska tillämpning av anestesiologiskametoder utanför sjukhus, till exempel påolycksplats och i ambulans.

Behärska stabilisering och övervakningav kritiskt sjuka patienter, oavsett ålder, isamband med sekundär transport.

Behärska organisation för och genom-förande av interna och externa transporterav kritiskt sjuka patienter, oavsett ålder.

Behärska katastroforganisatoriskaprinciper.

Ledningsansvar, kommunikation och etikBehärska planering och kommunikationtill andra medarbetare för tänkt förfa-

•

•

••

•

ringssätt kring enskild patient under ope-ration eller intensivvård.

Behärska teamarbetsledning förbehandling av patient, inklusive ständighandlingsberedskap för akuta och kri-tiska situationer.

Behärska programplaneringsprinciperför aktuell operationsavdelning.

Behärska förmedling av adekvat patientinformation till både vuxna, barnoch närstående.

Behärska det svåra samtalets etik ochproblem.

Behärska och kunna leda flerparts-kommunikation kring avstående ochavbrytande av intensivvårdsbehandlingsamt leda densamma.

Behärska kunskapsförmedling ochinstruktion i dagligt arbete.

Kunna genomföra klinisk uppföljningoch utvärdering.

Kunna metodik för att hitta evidensba-serad information, samt översätta dennakunskap i klinisk praxis.

Känna till kvalitetssystem, patientsä-kerhetsfrågor, risk och händelseanalyser.

Medicinsk teknikBehärska mätprinciper, praktiskt hand-havande samt bedömning av funktion/mätresultat inklusive felkällor för denapparatur som används vid den aktuellaverksamheten inklusive transporter

2006-12-04

Uppdragsgruppen ”Livslångt lärande”

Eva Nordenskjöld, [email protected] EriksonBerit FlinkGöran KarlströmChristian Rylander


1 – 2 februari 2007 samlades 30 forsk-ningsintresserade SFAI-medlemmar påSigtunahöjden Konferenshotell. På pro-grammet stod 17 fria presentationer samt ett föredrag över ”How to get your manu-scripts published in ACTA” av chefre-daktören Sven-Erik Gisvold. Bland dediskussionssugna närvarande kunde räk-nas inalles åtta ämnesföreträdare, vil-ket är fler, än det varit i mannaminnepå någon session av fria presentationervid SFAI-mötet. Deltagare fanns frånsamtliga universitetsorter i landet. Blandde presenterade ämnena märktes störstaantalet inriktat mot intensivvård, menanestesi och akut smärta fanns ocksårepresenterade.

Samtliga deltagare uttryckte stor till-fredsställelse med arrangemanget, ochman upplevde sina intellektuella batterierväl laddade. Formatet för presentatio-nerna var totalt 25 minuter, varav 10 försjälva föredraget och 15 för diskussion.Trots denna väl tilltagna tid fick diskus-sionsledaren bryta efter varje föredrag föratt ge utrymme för nästa.

Mötets format, 30 personer, är säker-ligen det alldeles riktiga. Ett mindre,eller större, deltagande skulle möjligenha varit hämmande. Här kunde samtligadeltagare aktivt bidra i den oftast mycket livliga diskussionen.

I programmet fanns även sociala akti-viteter med en trevlig middag på kvällen.Mötets logistik, nära flygplats och över-

nattning för samkväm och nätverksbyg-gande, fungerade också väl. Det finnsdefinitivt anledning att göra om dettaarrangemang flera gånger! Håll utkik iSFAI-tidningen och på SFAI:s hemsidaefter information inför nästa års forsk-ningsforum!!

Vi femSofie Paues, doktorand,Danderyd: ”Fantastiskt att få så mycket frågor ochsynpunkter vid ett endatillfälle.”

Ingrid Berkestedt, dok-torand, Lund: ”Lärorikt och mycket trevligt.”

Tore Persson, doktorand,Huddinge: ”Ett stort pri-vilegium att få komma.”

Eddie Weitzberg, professor, Solna: ”Det roligaste som hänt på flera år.”

Lars Wiklund, profes-sor, Uppsala: ”Nästa gångkommer Uppsala med enmanstark delegation.”

Ett 30-tal diskussionssugna på SFAI:sForskningsforum, Sigtunahöjden 1 – 2 februari 2007.

ACTA:s chefredaktörSven-Erik Gisvold varen uppskattad gäst, somgav goda råd om, hurman blir publicerad i vårinternationella tidskrift.

SFAI:sforskningsforum – klar succé av Jan Wernerman. [email protected]


Johanna Albert Danderyd Erfarenhet från ett svensk-polskt forskningssamarbete

Sofie Paues Danderyd Kan iNO o lågdoscortison minska omfattningen av multiorgansvikt vid sepsis?

Agneta Berg Huddinge Glutamin till skallskadepatienter

Tore Persson Huddinge On-line glukosmonitorering

Lars Engborg Linköping Finns neurogent lungödem?

Tomas Goscinski Linköping Pulsoximetern - mycket mer än en syresättningsmonitor?

Lotti Orwelius Linköping Longitudinell uppföljn av hälsorelaterad livskvalitet (Hrqol) efter iva-vård

Anders Samuelsson Linköping Metabol monitorering av brännskadad hud m mikrodialys.

Ingrid Berkestedt Lund Den antimikrobiella peptiden LL-37 dilaterar kärl

Mikael Bodelsson Lund Glykosaminoglykaner vid sepsis

Marcus Broman Lund Mutationer som kan göra en narkos livsfarlig finns i svenska släkter

Hans Friberg Lund Prognostisering efter hjärtstopp och kylbehandling

Thorgerdur Sigurdardottir Lund Datorstödd design av antimikrobiella peptider för sepsisbehandling

Lars Wiklund Uppsala Betydelsen av NO vid hjärtstillestånd och hjärtlungräddning

Jonas Claesson Umeå Intestinal ischemic preconditioning and long recruitment maneuvers

Per Strandén Umeå Ischemisk prekonditionering (hjärta)

Föredragshållare under SFAI:s första forskningsforum

• Systemlösning med totalansvar – använd alltid samma fabrikat till värmareoch täcke (MDD-Juni 1998).

• Stort sortiment av olika täckestyper.• Unik möjlighet till integrerad vätskevärmning (241-spiralen).• Engångstäcken har hygieniska och hanterbarhetsfördelar jämfört med

flergångstyper.• Övergång till helautomatisk produktion av de vanligaste täckena (över,

under och helkropp) sänker prisbilden påtagligt.

För mer information om Bair Hugger®-systemet ochdess priser kontakta:

Medicvent AB Tel: 090-12 75 00

ORIGINALET FORTFARANDE BÄST– OCH NU ÄVEN BILLIGARE!!


Crashkurs förEuropean DiplomaDatum: 17-21 september 2007Plats: Karolinska Universitetssjukhuset,SolnaKursledare: Jan HellströmKontaktperson: [email protected]: Anestesi- och intensivvårdskli-niken, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna, 171 76 StockholmTel: 08-51770000 (Jan Hellström sökar-nummer 98057)e-post: [email protected]åll: Crashkursen är en intensiv kurs för att förbereda deltagarna till denskriftliga delen av specialist examen,European Diploma part I. EuropeanDiploma arrangeras av European Aca-demy of Anaesthesiology. Kursen gestvå veckor före skrivningstillfället ibörjan av oktober. Vi har som ambitionatt försöka täcka in hela specialiteten.Prekliniska ämnen har inkluderats för att ge deltagarna en större chans att klaraskrivningen i ”basic science”.Allt ifrån basal fysiologi och farmakolo-gi till förgasare, lokalanestesi, medicinskstatistik, monitorering, thoraxanestesimed mera tas upp i 36 stycken föreläs-ningar. Övningsskrivningar tillämpas.MCQ-examinationsmetoden studeras.Tentamensstrategier och statistik övertidigare resultat diskuteras. Kursen ärlämplig för alla som önskar sig en bred

intensivkurs med ambitionen att täcka inhela vår specialitet. Lunch, fika, kurs-pärm samt Aitkenheads MCQ-bok ingåri avgiften.Undervisningsform: Föreläsningar ochövningsskrivningar.Målgrupp: Anestesiologer. Läs gärnamer om kursen på vår hemsida www.karolinska.se. Klicka på ”utbildning”och därefter på rubriken ”utbildninginom enskilda verksamheter”.Kursavgift: 6500:- exklusive moms förSFAI medlem. 7150:- för övriga.Anmälan: Genom e-post till [email protected]. Ange befattning,tjänsteställe och ev. medlemskap i SFAI.Ordinarie postgång kan också användas.

Allmän intensivvårdDatum: 8-11 oktober 2007Plats: Universitetssjukhuset, LundKursledare: Hans Friberg, Malin Rund-grenAdress: Anestesi- och intensivvårdskli-niken, Universitetssjukhuset i Lund, 22185 LundTel: 046-171949, Fax: 046-176050e-post: [email protected]åll: Kursen behandlar basal fysio-logi vid kritisk sjukdom och intensiv-vård av patienter med (1) hjärtsvikt ochcirkulationskollaps; (2) hjärnskada av olika genes (trauma, hypoxi, infektion); (3) sepsis och septisk chock; (4) akut lungskada och ARDS; (5) akut njursvikt.(6) Etiska problem och frågeställningar

inom intensivvården diskuteras grupp-vis och i seminarieform. Övrigt sombehandlas under kursdagarna är Inten-sivvårdsorganisation, MIG och aftercare.Kursen ges huvudsakligen som katedralaföreläsningar med inslag av casemetodikoch grupparbeten.Målgrupp: Kursen vänder sig främst till ST-läkare i slutet av sin specialist-utbildning. Andra specialiteter är ocksåvälkomna att söka.Kursens helhetsbetyg 2006: 8.5 av 10.

Neuroanestesi och neurointensivvårdDatum: 8-11 oktober, 2007Plats: Karolinska Sjukhuset, StockholmKursledare: Eva Selldén, MichaelWanecekAdress: Anestesi- och intensivvårdskli-niken, Karolinska Universitetssjukhuset-Solna, 171 76 StockholmTel: 08- 51772066, Fax: 08-307795e-post: [email protected],[email protected]åll: Kursen behandlar grundläg-gande cerebral fysiologi och patofysio-logi främst vid traumatisk hjärnskadaoch neurokirurgiska vaskulära sjukdo-mar. Teoretiska och praktiska problemvid anestesi i samband med neurokirurgioch neuroradiologi. Behandlingsstrate-gier inkluderande neurokirurgisk ochneurologisk intensivvård, med tonvikt påtraumatisk hjärnskada. Kursen är fram-

SFAI:s kurser för ST-läkare �007Vi kan nu presentera beskrivningarav SFAI:s kurser för ST-läkare.Som framgår av bifogade kurslista,anordnas som tidigare andra kurserför ST-läkare, bland annat reguljäraSK-kurser i IPULS regi.

För SFAI:s kurser gäller följande:a) anmälan görs direkt till

kursgivaren på särskildblankett.

b) en kursavgift om 1 000 – 2 000 kr per kursdag debiteras ST-läkarens klinik. Kursdeltagare,

som inte är medlemmar i SFAI,kan debiteras en högre avgift.

c) vissa kurser vänder sig tillST-läkare i början och andratill ST-läkare i slutet av sinspecialistutbildning.

d) kurserna kan även sökas av nyblivna specialister, som villförkovra sig ytterligare.

Karin ThorlaciusKurskoordinator ochsammankallande iSFAI:s styrgrupp för ST-läkarnaskurserVerksamhetsområde anestesi ochintensivvårdUniversitetssjukhuset i Lund221 85 LundTel 046-17 19 49 Fax 046-17 60 [email protected]


förallt uppbyggd kring föreläsningar ochseminarier kring fallbeskrivningar samt demonstrationer.

Grundläggande trans-thoracal ekokardiografi för anestesiologerDatum: 22-25 oktober 2007Plats: Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.Kursledare: Jan Hellström, MariaEriksson, Sten Samuelson, Jan Hultman,Michael Broomé, Linda Lestar, & AnnEkman.Kontaktperson: [email protected]: Anestesi- och intensivvårdskli-niken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, 171 76 StockholmTel: 08-51770000 (Jan Hellström sökar-nummer 98057)Innehåll: Kursen tar upp grundernainom ekokardiografi och doppler.Övningsmomenten är praktiskt inriktadei transthoracal ekokardiografi (TTE).Transesofagal ekokardiografi (TEE)demonstreras genom ett samarbetemed thoraxanestesin. Föreläsningarnabehandlar både TTE och TEE. Sett till den stora omfattningen av praktiskträning är kursen unik i landet. Kursenerbjuder individuell praktisk träning medegen instruktör, ekomaskin och friskförsöksperson. Patienter demonstrerasför mindre grupper. Inspelade patient-

undersökningar diskuteras under olikaseminarier som varvas med praktisk trä-ning. Interaktiva datorprogram användsi utbildningen. Vi håller till i rymligalokaler på Kliniskt Träningscentrum därvi disponerar 10 stycken ekomaskiner.Kursens lärarlag består av anestesiolo-ger, thoraxfysiologer, thoraxanestesiolo-ger verksamma vid Karolinska Univer-sitetssjukhuset och S:t Görans sjukhusAB. Erfarna biomedicinska analytikermedverkar som instruktörer. Lunch,fika, kurspärm och Arne Olssons bok”Ekokardiografi och doppler” ingår iavgiften. Sedan 2004 ges en kursomgångom året för 20 stycken deltagare. Mot extra avgift finns det även möjlighet tillen dags förlängning för träning av TEE.Undervisningsform: Föreläsningar,seminarier och praktiska övningar.Målgrupp: Intensivister och anes-tesiologer. I mån av plats kan ävenläkare inom kardiologi, akutmedicinoch thoraxkirurgi beredas kursplats.Anestesiologer prioriteras. Läs mer påvår hemsida www.karolinska.se. Klickapå ”utbildning” och därefter på underrubriken ”utbildning inom enskild verk-samhet”.Kursavgift: 9000:- exklusive moms förSFAI medlem. 9900:- för övriga.Anmälan: Genom e-post till [email protected]. Ange befattning,tjänsteställe och ev. medlemskap i SFAI.Även ordinarie postgång kan användas.Anmälan är bindande. Kursens hel-hetsbetyg 2006: 9.8 av 10.

GrundläggandeintensivvårdDatum: 6-9 november 2007Plats: Karolinska universitetssjukhuset,HuddingeKursledare: Hans Hjelmqvist ochHåkan KalzénAdress: Anestesi- och intensivvårdskli-niken, Karolinska universitetssjukhuset,Huddinge, 141 86 Stockholm.Tel: 08-58586336, Fax: 08-7795424e-post: [email protected]åll: Genom föreläsningar, grupp-arbeten, IVA-ronder, fokuseras på akut omhändertagande, cirkulation, vätskeba-lans, nutrition, respiration, njurfunktionsamt neurologi.Målgrupp: ST-läkare i början av ellersom ännu inte har påbörjat sin specia-listutbildning.

GrundläggandeanestesiDatum: 12-16 november 2007Plats. Universitetssjukhuset, LundKursledare: Louise Walther, MikaelBodelsson och Nils Dahlgren.Kontaktperson: Susann OsvathAdress: Anestesi- och intensivvårdskli-niken, Universitetssjukhuset i Lund, 22185 LundTel: 046-171949, Fax: 046-176050e-post: [email protected]åll: Kursen omfattar föreläsningar


och gruppövningar i preoperativ bedöm-ning, den svåra luftvägen, postoperativ vård, andningssystem, farmakologi,centrala och perifera blockader samt vätskebehandling.Målgrupp: ST-läkare i början av ellersom ännu inte har påbörjat sin specia-listutbildning. Vi kommer att användaomvända antagningskriterier, dvs sökan-de med kort tid inom specialiteten ochsom inte gått liknande kurs tidigare harföreträde till kursplatserna.Sista anmälningsdag: 070915Kursens helhetsbetyg 2006: 8.9 av 10.

Lokalanestesi, blockad-teknik och smärtbe-handlingDatum: 12-16 november 2007Plats: Universitetssjukhuset, ÖrebroKursledare: Titti ThorénKurssekreterare: Ragnar BäckströmKontaktperson: Ing-Marie DimgrenAdress: Anestesi- och intensivvårdskli-niken, Universitetssjukhuset, 701 85ÖrebroTel: 019-6021000, Fax:019-127479e-post: [email protected]åll: Nociceptiv smärta; dessuppkomst och kontrollmekanismer.Lokalanestetika; dess fysikokemiskaegenskaper, farmakologi och human-toxikologi. Spinala opioider. Epidural-anestesi. Spinalanestesi. Kombineradspinal-epiduralanestesi. Perifera blocka-der; inklusive patientdemonstration ochsimulatorövning. Regional anestesi inomobstetriken. Komplikationer vid regionalanestesi. Spinal smärtmodulering. Posto-perativ smärta och dess behandling. Pro-blemet kvarstående smärta efter kirurgi.

Undervisningsform: Kursen består av föreläsningar, grupparbeten med falldis-kussioner, demonstrationer och simula-torövningarMålgrupp: Kursen vänder sig i förstahand till ST-läkare i anestesiologiSista anmälningsdag: Den första maj2007. Antagningsbesked ges. Om det finns platser kvar kan de ansökas om,dock senast 7 oktober 2007. Dessa ev kvarvarande platser fördelas i den ord-ning anmälningarna inkommer.

Hemodynamik och monitoreringDatum: 19-23 november 2007Plats: Thoraxkärlkliniken, Hjärtcentrum,Universitetssjukhuset, Linköping.Kursledare: Överläkare Ingemar Ceder-holmKontaktperson: Överläkare Ewa Ahl-grenAdress: Thoraxkärlkliniken, Hjärtcen-trum, Universitetssjukhuset, 581 85LinköpingTel: 046-171949, Fax: 046-176050e-post: [email protected]åll: Central hemodynamik,noninvasiv och invasiv monitorering,preoperativ utredning, perioperativt omhändertagande samt farmakologiskt och mekaniskt understöd av cirkula-tionssviktsituationer.Målgrupp: ST-läkare Anestesi ochintensivvård.

Thoraxanestesi och –intensivvårdDatum: 3-5 december 2007Plats: Karolinska universitetssjukhuset,SolnaKursledare: Sten SamuelssonAdministrativ kurssekreterare: LindaWillenfeldtAdress: Thoraxkliniken N3:03, Karo-linska universitetssjukhuset, 171 76 StockholmTel: 08-51773434, Fax: 08-323482e-post: [email protected],[email protected]åll: Kursen löper över 3 dagar därförmiddagarna ägnas åt problembase-rade falldiskussioner, övningar i centralhemodynamik och besök på operations-avdelningen. Undervisningen vid dessamoment sker i mindre grupper. Fallbe-skrivningar skickas ut till kursdeltagareinnan kursstart. Under eftermiddagarna

katedrala föreläsningar som belyserolika aspekter på anestesi till den hjärt-och lungsjuke patienten. Även thorax-intensivvård, riskbedömning och PCIberörs i föreläsningsform.Målgrupp: Blivande specialister i anes-tesi och intensivvård. Företrädesvis desom ännu inte haft thoraxplacering ellersom inte har sådan placering planerad.

Akut dialyssjukvård inom intensivvården Datum: 3-5 december 2007Plats: Karolinska Universitetssjukhuset,SolnaKursledare: Claes-Roland MartlingKontaktperson: [email protected]: Anestesi- och intensivvårdskli-niken, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna,171 76 StockholmTel: 08-51770000 (Jan Hellström sökar-nummer 98057)Innehåll: Kursen tar upp akut nefrologioch dialyssjukvård inom intensivvården.Första kursomgången gavs 2006. Flerainternationella föreläsare medverkar.Undervisningsform: Föreläsningar,seminarier och praktiska övningar.Målgrupp: Intensivister och anestesio-loger. Även läkare inom njurmedicinkan beredas kursplats. Läs gärna merom utbildningen på vår hemsida www.karolinska.se. Klicka på ”utbildning”och därefter på under rubriken ”utbild-ning inom enskild verksamhet”.Kursavgift: bestäms senare.Anmälan: Genom e-post till [email protected]. Ange befattning,tjänsteställe och ev. medlemskap iSFAI. Ordinarie postgång kan användas.Anmälan är bindande.


Ansökningsblankett till ”fria” kurser för ST-läkareoch specialister anordnade på uppdrag av SFAI 2007TEXTA TYDLIGT

Kursavgift 1.000 – 2.000 kr per kursdag +moms, faktureras efter antagning.Kursdeltagare som inte är medlem i SFAIdebiteras en högre kursavgift. Anmälan ärbindande, det vill säga även vid återbudäger kursgivaren rätt att debitera kursavgift!

Ansökan skickas till respektive kursansvarig senast 1 maj2007 för höstens kurser samt senast 1 oktober 2007 förvårens kurser . Antagningsbesked skickas ut senast 1 månadefter detta datum.

Godkännes Verksamhetschef eller motsvarande Namnförtydligande Viktigt!

Fakturaadress: ______________________________________________________________________________________________________________________________________

Blanketten får kopieras SFAI:s styrgrupp för ST-läkarnas kursermaj 2006

Kurs Kursbeteckning

Kursansvarig Kursdatum

Person-uppgifter

Personnummer

Efternamn och tilltalsnamn

Utdelningsadress (arbetsplats)Postnummer Postort E-mail

Telefonnr till bostaden (även riktnr) Telefonnr till arbetet (även riktnummer)

ST-läkare/Vik underläkare

Specialitet

Antal aktiva tjänstgöringsmånader efter legitimationsdatum Varav inom anestesi- och intensivvård

Övrigaupplysningar

Sökanden är medlem i SFAI Sökanden är inte medlem i SFAI Är specialistkompetent sedan……………Underskrift Datum Ort

Sökandes namnteckning

månader månader


”Fria” kurser för ST-läkare anord-nade på uppdrag av SFAI: 2007Kurslistan uppdateras löpande och finns även på www.sfai.se.Ansökan på särskild blankett skickas till respektive kursansvarig senast den 1:a maj 2007 för höstens kurser (undantag är de grundläggande kurserna). Anmälan är bindande, dvs vid återbud äger kursgivare rätt att debitera kursavgift!

Titel Plats Kursdatum Anmälansenast

Kursledare och kontaktpersoner

Crashkurs för European Diploma Stockholm 17-21 september 070501 Janne Hellström,Karolinska Universitetssjukhuset, [email protected]

Allmän Intensivvård Lund 8-11 oktober 070501 Hans Friberg, Malin RundgrenUniversitetssjukhuset, [email protected]

Neuroanestesi och neurointensivvård

Stockholm 8-11 oktober 070501 Eva Selldén, Michael WanecekKarolinska Universitetssjukhuset, [email protected]

Grundläggande ekokardiografi för anestesiologer

Stockholm 22-25 oktober 070501 Janne Hellström,Karolinska Universitetssjukhuset, Solna [email protected]

Grundläggande intensivvård (För ST-läkare i början av eller som ännu inte har påbörjat sin specialistutbildning)

Stockholm 6-9 november 070915 Hans Hjelmqvist, Håkan KalzénKarolinska Universitetssjukhuset, [email protected]

Grundläggande anestesi (För ST-läkare i början av eller som ännu inte har påbörjat sin specialistutbildning)

Lund 12-16 november 070915 Louise Walther, Mikael Bodelsson, Nils DahlgrenUniversitetssjukhuset, [email protected]

Lokalanestesi, blockadteknik och smärtbehandling

Örebro 12-16 november 070501 Titti ThorénUniversitetssjukhuset, Ö[email protected]

Hemodynamik och monitorering Linköping 19-23 november 070501 Ingemar Cederholm [email protected]

Thoraxanestesi och – intensiv-vård

Stockholm 3-5 december 070501 Sten SamuelssonKarolinska sjukhuset, [email protected]

Akut dialyssjukvård inom inten-sivvården

Stockholm 3-5 december 070501 Claes-Roland Martling m.fl.,Karolinska Universitetssjukhuset, Solna [email protected]


IPULS’ SK-kurser 2007Ansökan skickas till IPULS enligt anvisningar på www.ipuls.se.

Titel Plats Kursdatum Anmälan senast


Akut endokrinologi Stockholm 10-12 september 070501 Anna-Lena HultingKarolinska Universitetssjukhuset, [email protected]

Den svåra luftvägen – ett problem för anestesiologer och ÖNH-läkare

Stockholm 1-4 oktober 070501 Johan Ullman Karolinska Universitetssjukhuset, [email protected]

Multidisciplinär handläggning av långvarig smärta

Stockholm 13-16 november 070501 Karl-Fredrik SjölundKarolinska Universitetssjukhuset, [email protected]

Övrig kurser för ST-läkare 2007Hypotermi (4 dagar) Umeå mars 2007 [email protected]

Grundkurs flygmedicin, SNAM (5 dagar)

Umeå maj 2007 [email protected]

Traumatologi : för blivande specialister inom opererande specialiteter samt anestesiologi.

Linköping 26-30 november Egenfinansierad SK-kurs.Sista anmälning 071015 tillwww.lio.se/kmc

Avancerad hjärt-lungräddning, A-HLR.Instruktörsutbildning i internatform.

Marstrand Flera www.hlr.nu

Advanced Trauma Life Support Flera Flera www.atls.nu

Pre-Hospital Trauma life Support Flera Flera www.phtls.nu

Advanced Pediatric Life Support GöteborgStockholmLund

Flera [email protected]

Primary FRCA: Basic Sciences Course - Phase A, B, C

London våren 2007 Royal college of Anaesthetistswww.rcoa.ac.uk

Final FRCA Course London våren 2007 Royal college of Anaesthetistswww.rcoa.ac.uk

Klinisk nutrition (KN-kursen)IPULS-granskad

- Våren 2007 Fresenius [email protected]

Kurs i praktisk vätsketerapiIPULS-granskad

- Hösten 2007 Fresenius [email protected]

Three Day Course on Obstetric Anaesthesia and Analgesia

London hösten 2007 www.oaa-anaes.ac.uk


Postgraduate-kurserFlera av dessa kurser är SK-kurser, där även specialister är varmt välkomna.Anmälan är bindande, dvs vid återbud äger kursgivare rätt att debitera kursavgift!

Titel Plats Kursdatum Anmälansenast


Hypotermi (4 dagar) Umeå mars 2007 - [email protected]

Den Svåra Luftvägen-alternativa stategier

Hven 9-11 maj - Jonas Å[email protected]

Grundkurs flygmedicin,SNAM (5 dagar)

Umeå maj 2007 - [email protected]

Crashkurs för EuropeanDiploma

Stockholm 17-21 september 070501 Janne Hellström,Karolinska [email protected]

Hur det verkligen fungerar. Anestesiologisk farmakologi från molekyl till klinik.

Ersta september 070501 Lars I Eriksson, Eva Sundman, Rolf San-din Ersta konferenscenter, Stockholm [email protected]

Allmän Intensivvård Lund 8-11 oktober 070501 Hans Friberg, Malin RundgrenUniversitetssjukhuset, [email protected]

Grundläggande ekokardiografi för anestesiologer

Stockholm 22-25 oktober 070501 Janne Hellström,Karolinska Universitetssjukhuset [email protected]

Akut dialyssjukvård inom inten-sivvården

Stockholm 3-5 december 070501 Claes-Roland Martling m.fl.,Karolinska Universitetssjukhuset [email protected]

Avancerad hjärt-lungräddning, A-HLR. Instruktörsutbildning i internatform.

Marstrand Flera - www.hlr.nu

Advanced Trauma LifeSupport

Flera Flera - www.atls.nu

Pre-Hospital Trauma lifeSupport

Flera Flera - www.phtls.nu

Advanced Pediatric LifeSupport

GöteborgStockholmLund

Flera - [email protected]

Primary FRCA: Basic Sciences Course - Phase A, B, C

London våren 2007 - Royal college of Anaesthetistswww.rcoa.ac.uk

Final FRCA Course London våren 2007 - Royal college of Anaesthetistswww.rcoa.ac.uk

Klinisk nutrition (KN-kursen)IPULS-granskad

- Våren 2007 - Fresenius [email protected]

Kurs i praktisk vätsketerapiIPULS-granskad

- Hösten 2007 - Fresenius [email protected]

Three Day Course on Obstetric Anaesthesia and Analgesia

London hösten 2007 - www.oaa-anaes.ac.uk


SFAI på rätt plats på nätet...www.sfai.se

I egen regi och med ny teknik finns SFAI på webben på en minnesvänlig adress. Förhoppningsvis medattraktivt innehåll för alla SFAI:s medlemmar och

andra anestesiintresserade..!

Alltså...Kolla in SFAI:s hemsida

Vill du vara med och jobba med SFAI-webben?Har du material till webben? Undrar du något?

Kontakta webmaster Göran Karlströ[email protected] eller via hänvisningar på webben.


Ung i SFAI – Vårmöte / Årsmöte

Varför gör en del anestesiologer ett bättrejobb än andra? Varför glider en del ST-läkarelättare in i yrkesrollen? Hur hanterar jag minvardag, som ST, eller som ung/van specialist?Hur ska jag prioritera, organisera jourarbetetpå op? På IVA? Teamarbete - vad är det ochvarför? Hur blir jag en bättre team medlem?Hur tränar man i simulator? Hur blir det närjag är klar med min ST? Min fortsatta karriär?

Under 3 dagar träffas vi i internatform ochförsöker räta ut några av dessa frågetecken.Vi arbetar med föreläsningar, grupparbetenoch mycket diskussioner!

Plats: Rastaborg, Ljusterö (Stockholmsskärgård)Tid: 14-16 Maj 2007Kostnad: 5500 kr (6500 för icke-SFAImedlem)Inkl. del i dubbelrum, helpension samtaktiviter.Mer info: www.sfai.se eller [email protected]

Anmälan snarast på blanketten på sidan 83.

FÅTAL PLATSER KVAR

Narkosläkarens vardag– trygghet i yrkesrollen

”Staying alive”


Ung i SFAI Vårmöte 14-16 maj 2007Anmälningsblankett

Namn:SFAI-medlem: Ja ❏ Nej ❏Arbetsplats:

Tel: ST-läkare sedan: Specialist sedan:

E-post:

Faktureringsadress :

Önskar dela rum med:

Övriga önskemål (mat, allergier etc):

Kostnad 5500 kr (6500kr icke-SFAI medlem) inkl. boende, helpension samt aktiviteter godkänns härmed av verksamhetschef eller motsvarande:

Skickas snarast till

Markus Falk IVA Östersunds sjukhus831 83 ÖstersundFax: 063-15 48 41


British-SwedishAnaesthetists

Oxford 11th & 12th May 2007

Manor Nuffield Hospital

Beech Road, Headington, Oxford

The next meeting of the British SwedishAnaesthetists will be held in Oxford, Englandin May 2007. This will be the third meetingof this group designed to further improverelationships between our two groups ofanaesthetists in a friendly and pleasant envi-ronment.So please think hard about your Swedish/Eng-lish verbs and book the time to join us for apleasant weekend in the English Countrysidein the newest hospital in the oldest university – Oxford.

Sessions will include: Fast Track Surgery,Recent Advances in Trauma Care, New Pro-blems in Anaesthesia and Intensive Care,Latest Developments with Anaesthetic Assis-tance and Anaesthetic Equipment

A supporting Social Programme with a Din-ner on Friday evening is planned, so make aweekend of it with your families.

Registration: £225 per delegate includingDinner on FridayAdditional Dinner places can be reserved for£55 per head

To register please return the attached registra-tion form [email protected] forward your registration fee with a copy of the form to:Dr Michael Ward, NDA, Oxford RadcliffeHospital, Oxford OX3 9DU, England

Cheques should be made payable to ‘BritishSwedish Anaesthetists’

Information about hotels and B&B accommo-dation will be sent on request. Alternatively you can callMarguerite Scott on 0044 (0)1865 221591.


Friday 11th May 1130 Registration

1230 – 1330 Lunch

1330 – 1340 Introduction & WelcomeDr Michael Ward, Oxford

1340 – 1500 Session 1 Fast Track Surgery

Patient Selection and Organisation UKDr Neil Schofield, Oxford

Patient Selection and Organisation SwedenDr Mats Enlund

1500 Tea

1530 – 1700 Session 2 Trauma Care

Primary Trauma CareDr Doug Wilkinson, Oxford

Helicopter Emergency ServicesDr John Black, Oxford

Swedish ViewDr Rolf Gedeborg

1900 Dinner

Saturday 12th May0930 – 1100 Session 3 New Problems in Anaesthesia

and Intensive Care

Incidence & Avoidance of AwarenessDr Rolf Sandin, Kalmar

Intensive Care SyndromeProf Torbjorn Karlsson, Uppsala

1100 Coffee

1130 – 1230 Session 4 Anaesthetic Assistance

UK Anaesthetic NursesJanet Roper, OxfordUK Developments since 2005

Dr Bhaskar Tandon, South ShieldsSwedish Current Situation

Dr Lars Wiklund, Uppsala

1230 Lunch

1330 – 1500 Session 5 Anaesthetic Equipment

Airway DevicesDr Saun Scott, Oxford

The AnaConDa Device:Dr Mats Enlund

Anaesthetic Delivery SystemsDr Alex Marfin, Oxford

1500 – 1530 Close and Discuss Future Arrangements

1530 Tea and Disperse

Friday & Saturday, 11th & 12th May 2007Programme

Friday & Saturday, 11th & 12th May 2007Name:

Accompanying Person(s):

Email:

Correspondence Address:

Hospital Affiliation:

Any Dietary Requests:

Attending Dinner on Friday 11th May Yes/ No

How many? 1 / 2 / 3 / ?

Address in Oxford:

Would you like a receipt sent for the Registration?

Delegate (inc Dinner) £225Accompanying Person Dinner £55 per person Yes/ No


Till kansliet ska man vända sig för att få hjälp med olika ärenden som: • ändrade e-postadresser

• medlemsavgifter

• adressändringar

• registerärenden

• autogiro

• rekvisition av ansökningsblanketter för medlemskap

• rekvisition av abstrakt till riksstämmor

• rekvisition av SFAI:s Samlade Riktlinjer

Hälsningar från SFAI:s kansliBirgitta NehlinMyrvägen 27SE-291 43 KRISTIANSTAD

Använd gärna e-post för att nå SFAI-kansliet.Annars går det bra att ringa hem till Birgitta Nehlin på kvällstid.

Telefon 044-12 39 48 (kväll) • E-postadress: [email protected]

��

KSinom Anestesi och Intensivvård(ytterligare information på www.sfai.se, Utbildning i SFAI, kurser, kongresser och annan utbildning)

�007 2007-04-20 - 21: NATA - Transfusion Medicine and Alternatives, Budapest. [email protected] även separat annons i detta nummer.

2007-04-26: Sepsis 2007 - Primärt omhändertagande av patient med svår infektionssjukdom/septisk chock, Örebro.www.orebroll.se/uso/utbildning/sepsis.Se även separat annons i detta nummer.

2007-05-07 - 09: Det asfyktiska barnet, CEPS-kurs,Stockholm. [email protected] även separat annons i detta nummer.

2007-05-09 - 11: ”Den svåra luftvägen” Hven. Se även separat annons i detta nummer av SFAI-tidningen.

2007-05-11 - 12: British-Swedish Anaesthetists, [email protected] även annons i detta nummer.

2007-05-14 - 16: Ung i SFAI:s årliga möte, Ljusterö[email protected] även separata annonser i detta nummer.

2007-05-23 - 24: SFAI:s referensgrupps för obstetrisk anestesi årliga möte, Enköping. [email protected]. Se även separat annons i detta nummer.

2007-06-09 - 12: ESA, Euroanaesthesia, Mü[email protected] även annons i detta nummer.

2007-06-14 - 16: 6th Summer Conference. Nutritional Therapy in Critical Care, Toronto. www.sccm.org.

2007-07-24 - 28: 5th World Congress on Pediatric Critical Care, Geneve. www.pcc2007.com.

2007-08-26 - 30: First International Congress of the Society of Anaesthesiology and Reanimatology of the Republic of Moldova, Chisinau.Sergiu Sandru. [email protected] även separat annons i oktobernumret.

2007-09-05 - 08: SFAI-veckan och SSAI-mötet, Göte-borg. www.ssai2007.com.Se även separat annons i detta nummer.

2007-09-25 - 30: 4th World Congress of theWorld Institute of Pain (WIP). Budapest.Sarah Krein [email protected]

2007-10-02 - 03: Transoesofageal dopplerteknik, Stock-holm. [email protected] även separat annons i detta nummer.

2007-10-07 - 10: 20th ESICM Annual Congress, Berlin.www.esicm.org.

2007-10-10 - 12: SFBABI postgraduate-kurs i pediatrisk anestesi och intensivvård, Solna. [email protected] även separat annons i detta nummer.

2007-10-13 - 17: ASA, San Francisco. www.asahq.org.

2007-10-17 - 19: Praktisk vätsketerapi. IPULS-granskad kurs. www.fresenius-kabi.com.

2007-11-12 - 16: Lokalanestesi, blockadteknik och smärt-behandling, Örebro. [email protected] även separat annons i detta nummer.

2007-11-14 - 16: Referensgruppens för intensivvård årliga möte, Sigtuna. (Web-/e-postreferens saknas.)

2007-12-07 - 11: 61st PGA, New York.https://nyssa-pga.net.

�00�2008-03-02 - 07: 14th World Congress of Anaesthetists.Kapstaden. www.wca2008.com.Se även annons i detta nummer.2008-05-31 - 06-03: ESA, Köpenhamn. www.euroanes-thesia.org.

2008-09-08 - 12: SFAI-veckan, Uppsala. Mer information kommer senare.

2008-09-21 - 24: 21st ESICM Annual Congress, Lissa-bon. www.esicm.org.

2008-10-18 - 22: ASA, Orlando. www.asahq.org.

SFAI-Tidningen Nr 1 �007 ��


har glädjen att inbjuda till endagskurs i

Procedursmärta hos barn och ungdomarDen 31 maj 2007, Läkarsällskapets lokal, Stockholm

Programmet vänder sig till alla yrkeskategorier som arbetar med barn ochungdomar.

Anmäl dig med hjälp av nedanstående talong senast 07 - 05 – 07 eller via mail

[email protected]

Kursavgift 800 kr. lunch och kaffe ingår. Inbetalningskort kommer tillsammansmed anmälningsbekräftelse.

Om du har frågor tag kontakt med SBSF ordförande Karin Berg 013 - 22 31 85.Vi hoppas att denna dag ska bli givande och hälsar dig varmt välkommen.

Styrelsen i Svensk barnsmärtförening

-----------------------------------------------------------------------------------------Anmälan till endagskurs i Procedur smärta 31 maj 2007Klipp och skicka anmälan som är bindande till Karin Berg, ANOP - centrum, Plan14, Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping.

Namn:______________________Tel hem____________Tel arbete_______

Adress______________________________________________________

____________________________________________________________

Arbetsgivare__________________________________________________

Jag vill ha specialkost____________________________________________

Datum_________________ Underskrift_____________________________


PROGRAM

09.00 – 09.30 Registrering och kaffe

09.30 – 09.35 Inledning Karin Berg,SBSF, moderator

09.35 – 10.35 Följder av att inte behandla Mats Karlingprocedursmärta Umeå

10.35 – 11.15 Åldersanpassad förberedelse Lena Högberg, Saravid procedurer och under- Karlsson, Uppsalasökningar

11.15 – 12.00 Psykologiska behandlingsmetoder Britt – Marie KäckVad händer i framtiden? Stefan Nilsson

Göteborg

12.00 – 13.00 LUNCH

13.00 – 13.45 Icke Opioider Stefan LundebergStockholm

13.45 – 14.30 Lustgas Ingemar BrunssonGöteborg

14.30 - 15.00 KAFFE

15.00 – 15.45 Opioider Stefan LundebergStockholm

15.45 – 16.30 Kliniska erfarenheter, Anders Lindberg Hur går man tillväga? Stockholm

Karin BergLinköping

16.30 - 17.00 Avslutning.


Nästa nummer utkommer i maj 2007

Vid utebliven tidning –

maila Birgitta Nehlin, [email protected]

Förenklar handhavandet av polymikrobiella infektioner

• Ingen dosjustering vid nedsatt njurfunktion• Liten risk för interaktioner

Tygacil är indicerat för behandling av:

• Komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner• Komplicerade intraabdominella infektioner

För övrig information, se FASS

– EN KRAFTFULL NY PARTNER!

Introducerar världens första glycylcyklin

Wyeth ABDalvägen 12, Box 1822, 171 24 SolnaTel 08 470 32 00 Fax 08 730 06 66

Indikationer: Vuxna: Akut bakteriell meningit. Allvarlig pneumoni. Intraabdominella infektioner samt postpartum infektioner. Allvarliga infektioner som utgår från lungorna, urinvägar eller tarm. Initial behandling av infektioner hos neutropena patienter. Luftvägsinfektioner hos patienter med cystisk fibros. Barn: Akut bakteriell meningit, allvarlig bakteriell pneumoni och intraabdominella infektioner. Initial behandling av infektioner hos neutropena patienter. Infektioner hos patienter med cystisk fibros. Förpackningar: Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning (vit) 10 x 500 mg och 10 x 1 g injektionsflaska, glas. Referenser: 1. McKinnon, PS et al. Clin Infect Dis, 1997. 24(1): 57– 63. 2. Paladino, JA et al. Ann Pharmacother, 1994. 28(3): 384–9. 3. Verwaest, C. Belgian Multicenter Study Group. Clin Microbiol Infect, 2000. 6(6): 294–302.

AstraZeneca Sverige AB, telefon 08-553 260 00.

hear

t.se

Ibland har man inte råd att misslyckasEtt effektivt antibiotikum ger ett snabbare tillfrisknande vid svår infektion,kortare tid på sjukhus och därmed också en kostnadsbesparing. Studiervisar att antal dagar på sjukhus utgör en övervägande andel av behand-lingskostnaden för inlagda infekterade patienter.1,2 Meronem har med sittultrabreda spektrum god effekt mot såväl grampositiva, gramnegativa,aeroba som anaeroba bakterier. Många av de mest förekommandebakterierna hos sjukhusvårdade patienter är känsliga för Meronem.3

NÄR BARA SEGER RÄKNAS

2007 vol. 13 nr 1

Documents