2005:287 CIV

E X A M E N S A R B E T E

Office Smart Client för dokumentsökningi Platina

Joakim Brännström

Luleå tekniska universitet

Civilingenjörsprogrammet Datateknik

Institutionen för SystemteknikAvdelningen för Datorteknik

2005:287 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--05/287--SE

Office Smart Client för dokumentsökning i PlatinaTM

Författare: Joakim BrännströmKurskod: SMX020

Datum: 2005-09-20

1

Förord/PrefaceDetta examensarbete har utförts inom ”Akademiker i företag” – ett projekt vars syfte är att bidra till utvecklingen av små och medelstora företag i Västerbotten och Norrbotten. Projektet ”Akademiker i Företag” ger företagen i regionen möjlighet att få utvecklingsprojekt utförda av studenter, nyutexaminerade och forskare från universitet och högskolor i hela landet. Genom en omfattande besöksverksamhet identifieras företagens utvecklingsprojekt som sedan förmedlas via en databas på Internet; examensjobb.nu. Finansiärer är EU:s Strukturfonder, Länsstyrelsen i Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten samt deltagande kommuner och företag.

EBI har ett tätt samarbete med Microsoft och efter att Microsoft tagit fram Smart Client teknologin så blev EBI intresserade av att undersöka hur denna teknologi kunde användas i Platina. Platina är ett informations- och verksamhetssystemet som utvecklats av EBI. Platina är utvecklat för att passa in i en miljö som använder sig av Microsoft Windows tillsammans med Microsoft Office och Microsoft Internet Explorer.

Uppdraget att utforska och skapa en lösning som bygger på Smart Client teknologin resulterade i ett examensarbete som utförts av undertecknad våren 2005 hos EBI Systems AB i Skellefteå.

Jag vill tacka följande:Mikael Drugge, min examinator på Luleå tekniska universitet, för utbyte av idéer samt stort stöd vid skapandet av denna rapport.

EBI Systems AB med personal för en trevlig arbetsmiljö och ett betydande stöd under utvecklingsarbetet.

Microsoft Sweden för stöd och support under utvecklingsarbetet.

2

AbstractComputer users these days utilize the Internet in their daily work, web applications frequently exists in this work. Performance in web applications (thin clients) is however very limited compared to the performance in rich clients, for many reasons. This limitation together with other limitations in thin clients has implied that a type of client that brings the benefits of both technologies together would be very useful. The Smart Client technology is the outcome of a fusion between rich clients and thin clients. The Smart Client model is fairly new and has been developed by Microsoft with the intention that clients should be easy to manage and update. At the same time, it should be possible to make use of local resources (both hardware- and software resources) for efficient calculations, visualizations and storing used by the client. Finally a Smart Client should make use of server-side functionality to supply the user with the most recent information.

The PlatinaTM system, developed by EBI Systems AB, utilizes web applications for most of the user-interaction with the system, however, all of the user demands cannot be satisfied with this technology. For that reason a rich client has also been developed. When EBI Systems was informed of the Smart Client technology, they became very interested in finding out how they could make use of the technology in the PlatinaTM system.

This report contains a summary of the technology behind Smart Clients and adjacent technologies. In addition to the summary, an Office Smart Client was constructed to show EBI Systems what the technology have to offer, the report contains selected information from this development.

At first sight, it is easy to get the impression that the Smart Client technology contains flawless solutions to a several number of the problems developers encounter in their daily work. However, at a closer look, this shows to be a bit from the truth, the description of the technology is fuzzy enough for this statement to be true, but when theory meets reality, it shows fairly quick that some problems still remains. Even though the technology is not perfect, it contain great improvements for software developers, after examining the technology – depending of what type of application that will be constructed – it should be a reasonably simple thing to justify the choice of Smart Client technology for use in development. The technology could be described to be a union of many smart solutions to problems that software developers run into on a regular basis in their work.

3

SammanfattningDatoranvändare nyttjar idag Internet i sitt dagliga arbete, webbapplikationer är vanligt förekommande vid detta arbete. Prestanda hos webbapplikationer (thin clients) är dock av många orsaker väldigt begränsad jämfört med rich clients, detta tillsammans med övriga begränsningar hos thin clients har medfört att en klienttyp som sammanfogar fördelarna hos rich clients med fördelarna hos thin clients blivit allt mer efterfrågad. Smart Clients bygger på en fusion mellan rich clients och thin clients, Smart Clients är ett relativt nytt koncept som utvecklats av Microsoft med utgångspunkten att klienter ska vara lätta att administrera och uppdatera. Samtidigt ska möjligheten att använda lokala resurser både i form av mjukvara och hårdvara finnas, för att effektivt hantera den beräkning, visualisering och lagring som klienten nyttjar. Slutligen bör en Smart Client dra nytta av funktionalitet hos servers för att ge användaren tillgång till aktuell information.

PlatinaTM, som utvecklats av EBI Systems, använder till största delen webbapplikationer som gränssnitt mot användare, det är dock inte alla krav från användarna som kan uppfyllas med denna teknologi. Av denna anledning så har även en rich client skapats. När EBI Systems hörde talas om Smart Client teknologin så blev de väldigt intresserade av att ta reda på hur denna teknik kunde användas i PlatinaTM systemet.

Denna rapport innehåller en sammanfattning av teknologin bakom Smart Clients samt en kort beskrivning av de närmast omkringliggande teknologierna. Utöver denna sammanfattning så har en Office Smart Client skapats för att visa EBI Systems vad Smart Client-teknologin kan erbjuda, rapporten innehåller utvald information från utvecklingen av denna klient.

Det är lätt att få intrycket av att Smart Client teknologin innehåller perfekta lösningar till ett flertal av de problem som utvecklare stöter på i sitt arbete. Detta visar sig vid en närmare anblick vara en sanning med modifikation, beskrivningen av teknologin är tillräckligt svävande för att detta påstående skall vara sant, men då det är dags att omsätta teori till praktik så framträder det snabbt att vissa problem fortfarande kvarstår. Även om teknologin inte är perfekt så har stora steg tagits åt rätt håll, efter viss utforskning av teknologin så är det – beroende på vilken typ av applikation som skall utvecklas – förhållandevis enkelt att motivera valet att använda sig av Smart Client teknologin vid utveckling. Teknologin skulle kunna sägas vara en sammanställning av ett flertal smarta lösningar på problem som utvecklare ofta möter i sitt arbete.

4

Innehållsförteckning1 Inledning.................................................................................................................................. 72 Teori......................................................................................................................................... 8

2.1 Introduktion till Smart Clients.......................................................................................... 82.2 Prestanda hos Smart Clients..............................................................................................9

2.2.1 Garbage Collection.................................................................................................... 92.3 Kommunikation i .NET...................................................................................................10

2.3.1 Remoting i .NET 2.0................................................................................................ 102.3.2 Webservices............................................................................................................. 11

2.4 Säkerhet i .NET...............................................................................................................122.4.1 Role Based Security................................................................................................. 122.4.2 Code Access Security...............................................................................................14

2.5 Trådning i .NET.............................................................................................................. 172.5.1 ThreadPool............................................................................................................... 172.5.2 Thread class..............................................................................................................172.5.3 Delegates..................................................................................................................172.5.4 Webservice Proxy.................................................................................................... 182.5.5 Tasks........................................................................................................................ 18

2.6 Installation och uppdatering av Smart Clients................................................................ 192.6.1 No-Touch deployment............................................................................................. 192.6.2 No-Touch deployment med en uppdateringsmodul.................................................192.6.3 Kod som körs från ett gemensamt utrymme............................................................ 192.6.4 Xcopy....................................................................................................................... 192.6.5 Windows installationspaket..................................................................................... 192.6.6 ClickOnce i .NET 2.0...............................................................................................202.6.7 .application...............................................................................................................20

2.7 Distribution av Smart Client uppdateringar.................................................................... 212.7.1 Automatisk uppdatering...........................................................................................21

2.8 Visual Studio Tools for Office 2005...............................................................................213 Metoder.................................................................................................................................. 22

3.1 Kravspecifikation............................................................................................................ 223.2 Kort beskrivning av analys............................................................................................. 223.3 Design............................................................................................................................. 233.4 Alternativa metoder.........................................................................................................23

3.4.1 Platina Office Smart Client...................................................................................... 233.4.2 Platina Logout Module.............................................................................................24

4 Utvärdering, resultat...............................................................................................................254.1 Styrkor.............................................................................................................................254.2 Begränsningar/Svagheter................................................................................................ 25

5 Diskussion..............................................................................................................................265.1 Smart Clients...................................................................................................................265.2 Uppfyllande av kravspecifikationen............................................................................... 26

5.2.1 Platina Office Smart Client...................................................................................... 265.2.2 Platina Security Service........................................................................................... 27

5.3 Möjligheter till vidareutveckling.................................................................................... 275.3.1 Färdigställande av klienten...................................................................................... 275.3.2 Uppladdning av lokala filer......................................................................................275.3.3 Skanningsstöd.......................................................................................................... 275.3.4 Digital signering.......................................................................................................27

5

5.3.5 Utveckling av klienter för andra tjänster än dokumenthantering.............................276 Referenser.............................................................................................................................. 28

6

1 InledningI datorns begynnelse fanns endast rich clients, applikationer som kördes på den lokala datorn.Senare kom thin clients, applikationer som kördes på en central server via ett nätverk, ex. Internet. Idag används båda dessa typer, man har dock hittat både fördelar och nackdelar hos de två som motiverat en fusion för att undvika/minska nackdelarna samtidigt som fördelarna hos de båda kan nyttjas till fullo, Microsofts utformning av denna fusion kallas Smart Clients [19].

EBI Systems AB utvecklar och säljer ett informations- och verksamhetssystem vid namn Platina [22], detta system är under fortlöpande utveckling. EBI Systems har idag en rich client som skickas med produkten, den används i huvudsak för delar i dokumenthanteringen. Relativt många av de supportärenden som EBI Systems får rör just denna klient, nuvarande klient håller dessutom inte samma teknikhöjd som övriga Platina. Dessa problem var tillsammans två starka motiv till att undersöka ifall det fanns någon bättre teknik för att ta fram en ny klient. EBI Systems använder sig även av thin clients i sin produkt, men den tekniken räcker inte till för att lösa alla kundbehov. Då EBI fick höra talas om Smart Clients så blev de intresserade av att ta reda på hur denna teknik kunde nyttjas i Platina.

Eftersom Smart Client-tekniken är relativt ny och EBI inte tidigare använt sig av denna så krävdes en övergripande undersökning av tekniken och omkringliggande teknologier, för att undersökningen inte skulle bli för omfattande så begränsades den till att resultera i en introduktion till Smart Clients samt en sammanfattning av de närmast omkringliggande teknologierna. Utöver detta så begränsades arbetet till Windows-plattformen eftersom Smart Client-tekniken är framtagen av Microsoft samt att Platina endast använder sig av Windows som plattform. Då EBI även ville se resultatet av denna undersökning i en praktisk tillämpning så ingick det i uppgiften att skapa en Office Smart Client för sökning i Platinas dokumentarkiv.

7

2 Teori

2.1 Introduktion till Smart ClientsI datorns begynnelse fanns endast rich clients, applikationer som kördes lokalt. Senare kom thin clients, applikationer som kördes på en central server via ett nätverk, ex. Internet. Idag finns båda dessa typer, det finns både fördelar och nackdelar hos de två som har motiverat en fusion för att undvika/minska nackdelarna och samtidigt dra nytta av fördelarna hos de två teknologierna.

Rich clientsFördelar: Dessa klienter kan använda lokala resurser - både i form av hårdvara och

mjukvara - för beräkningar, lagring, visualisering osv.Nackdelar: Denna typ av klient medför dock ofta en omfattande administration.

Thin clientsFördelar: Dessa klienter har en enkel administration med hjälp av automatiska

uppdateringar från en central server, snabb spridning och enkel åtkomst.Nackdelar: Eftersom denna klienttyp körs från en central server så fungerar den endast om

nätverket finns tillgängligt.

Microsoft har utformat en teknisk specifikation som fått namnet Smart Clients, den specifikationen är resultatet av en fusion mellan de båda klienttyperna. Microsoft har givetvis försökt få med fördelarna från båda klienttyperna samtidigt som de gjort sitt bästa för att så få nackdelar som möjligt skulle följa med vid fusionen. Tekniken har delats in i tre typer:

- Windows Smart Client, detta är en vidareutveckling av den traditionella fristående applikationen.

- Office Smart Client, som använder Office plattformen och bygger in ny funktionalitet i denna.

- Mobile Smart Client, vilka är utvecklade för att användas i PocketPC:s, smarta telefoner, osv, främst för åtkomst av viktig data och tjänster.

Smarta klienter är gjorda för att vara ”online” till så stor del som möjligt, för att därigenom använda de resurser som finns tillgängligt över nätverket. Smarta klienter kan ändå vara väldigt användbart för en användare som är sporadiskt uppkopplad, applikationen kan vid en sådan situation buffra utgående kommunikation utan att användaren påverkas, då nätverket sedan blir tillgängligt så sänds den buffrade kommunikationen till mottagaren. Några av de största problemen med en rich client består av installation och uppdateringar, det kan bli väldigt avancerade installationer samt ett oändligt arbete med dll:er som inte alltför sällan delas av flera applikationer – vilket medför ytterligare komplexitet. En smart klient kan designas för att undvika dessa problem vilket i slutändan betyder högre produktivitet och lägre administrationskostnader.

I det fallet att den smarta klienten buffrar data så finns det dock många aspekter att tänka på, vad händer t.ex. om klienten mot förmodan skulle krascha innan kommunikation med mottagaren har skett? Eller hur ska det nya priset i prislistan visas lokalt efter att användaren uppdaterat det, men databasen har inte mottagit det? En annan sak att tänka på med klienter som arbetar ”offline” är hur de hanterar data som mottagits tidigare från nätverket, men som nu kanske är inaktuell. Hur man än löser detta så bör man designa applikationen så att den skiljer på information som överförts till mottagaren och information som ännu inte är

8

överfört. Microsofts förslag till en lösning på problemet med ”offline data” består av att associera metadata till datat som skickas mellan server/klient, metadatat kan då användas för att t.ex. kontrollera när datat hämtades, hur länge det är giltigt, men förutom denna typ av information kan även andra egenskaper sättas, t.ex. angående säkerhetsaspekter.

2.2 Prestanda hos Smart ClientsDet finns oändligt många punkter att begrunda när en applikation ska designas för att uppnå förbestämda prestandamål. Att redan vid designen tänka på prestanda möjliggör ofta att det i förväg kan urskiljas vilka delar av applikationen som kommer att kräva mycket tid/prestanda vid exekvering. Detta sätt kan vara avsevärt mycket mer kostnadseffektivt än att helt undvika prestandatänkandet vid designen för att sedan i efterhand upptäcka vilka delar av programmet som kräver optimering. Att då i efterhand försöka uppnå de prestandamål som satts kan medföra tidskrävande förändringar av designen.

Det finns några punkter som i synnerhet bör begrundas:• Uppstart av applikationen bör vara så snabb som möjligt för att användaren snabbt ska

kunna börja sitt nyttjande av applikationen.• Användargränssnitt bör inte låsa sig då långsamma operationer utförs eftersom detta

kan uppfattas som att applikationen har kraschat.• Kommunikation över nätverk och/eller mot andra applikationer bör vara genomtänkt

för att få optimal prestanda, kan t.ex. viss data cachas eller måste alltid det senaste datat hämtas?

• Effektiv resurshantering med hjälp av Common Langue Runtime (CLR) Garbage Collection (GC).

2.2.1 Garbage Collection.NET Framework innehåller en komponent som heter Common Language Runtime, en av uppgifterna som CLR har är att hantera Garbage Collection. När alla referenser till ett objekt är frigjorda så kommer det minne som använts av objektet automatiskt att frigöras av GC:n.Ett problem som kan uppstå vid denna automatiska hantering är att då man frigjort alla referenser till ett antal objekt som cirkulärt refererar till varandra så får GC problem att avgöra om objekten kan tas bort eller ej. Det är därför lämpligt att bryta objektens cirkulära referenser före den sista referensen till objekten släpps.En annan sak att tänka på när ett objekt skall tas bort är att ifall objektet har en Dispose-metod så ska denna metod anropas före objektet tas bort. Objekt kan även innehålla andra metoder som måste anropas före borttagning av objektet, för att ta reda på om ett specifikt objekt kräver speciell hantering innan borttagning så är manualen en bra referens. Om man vill att de objekt man själv skapat ska få en Dispose-metod så kan man lägga till IDisposable interfacet i dessa objekt. Klassen Object innehåller en Finalize-metod, eftersom alla klasser i C# har Object som basklass så finns denna metod i alla objekt, Finalize ska användas som backup ifall Dispose-metoden aldrig anropades före referensen till objektet frigjordes. Det går att explicit anropa GC:n för att den ska frigöra allt minne som inte längre används, detta är dock ej rekommenderat eftersom GC:n körs med mycket hög prioritet och kan medföra att t.ex. användargränssnitt låser sig under tiden som GC arbetar.

9

2.3 Kommunikation i .NETInte allt för sällan uppkommer behovet av att från en applikation kunna kommunicera med andra processer, ibland finns de andra processerna på samma dator och ibland sker kommunikationen över ett nätverk av något slag. .NET Framework innehåller flera bra kommunikationsalternativ att välja bland, t.ex. Webservices [4] och Remoting [20].

2.3.1 Remoting i .NET 2.0Prestandamässigt så är Remoting det bättre alternativet jämfört med Webservices, men tidigare versioner av Remoting (HTTP samt TCP) är dock inte alltid optimala. Kommunikationsprotokollet tillsammans med det faktum att informationen som överförs måste serialiseras/deserialiseras före/efter överföringen bidrar till en flaskhals som i vissa fall kan undvikas helt. Då processerna som kommunicerar befinner sig på samma fysiska maskin så blir serialiseringen ett onödigt steg. Ett alternativ till Remoting via HTTP/TCP är Remoting via IPC [18], IPC står för InterProcess Communication och är i grunden Named Pipes. Med IPC så kan serialisering helt undvikas, anledningen till att serialisering ofta inte behövs när IPC används är att Named Pipes bygger på att processerna delar minnesutrymme, detta minnesutrymme används sedan för överföring av information vid kommunikationen. Nackdelen med IPC är dock avsaknad av inbyggd säkerhet samt de korta avstånden som kan överbryggas. IPC kan endast användas vid kommunikation inom den lokala maskinen, av denna anledning så finns inget säkerhetslager inbyggt eftersom det förutsätts att existerande hårdvara/mjukvara tar hand om säkerheten. Avsaknad av inbyggd säkerhet innebär emellertid inte att säkerheten helt försummats, accesslistor (ACL) kan t.ex. användas för att bestämma vilka användare/grupper som skall få tillgång till en specifik IPC-kanal.

En annan nyhet i .NET Framework 2 är att säkerheten för remoting via TCP har förstärkts markant med hjälp av nya stream-klasser, dessa klasser ger större kontroll över kryptering, signering och användarhantering vid remotinganrop.

Serialisering i .NET har tidigare haft problemet att när en ny version av ett serialiserings-objekt skapats så kunde dessa objekt inte användas vid kommunikation med applikationer som använder sig av äldre versioner av denna objekttyp. En lösning på detta problem har införts i .NET Framework 2, de delar som uppdaterats i serialiserings-objektet kan märkas med en tagg, denna tagg medför att olika versioner kan användas vid kommunikationen.

10

2.3.2 WebservicesWebservices bryr sig inte om kommunikationsprotokoll, tekniken kan användas av alla typer av system så länge systemen kan använda XML för sin kommunikation. Eftersom det vanliga fallet är att kommunikationen går över HTTP/SOAP så blir Webservices med hög sannolikhet även användbart i miljöer där brandväggar används – omkonfiguration av säkerhetsregler kan behövas i extrema fall. Webservices har dock sina nackdelar, eftersom Webservices innehåller en relativt stor mängd ”payload” så kan andra alternativ vara att föredra i applikationer med hårda prestandakrav.

Simple Object Access Protocol (SOAP) [13] är ett XML-baserat protokoll som skapats för kommunikation över Internet. Vad som överförs till/från en Webservice med hjälp av SOAP är helt upp till utvecklaren/användaren av tjänsten, protokollet dras dock med vissa brister på prestandafronten, så vid utveckling av en applikation som snabbt ska kunna överföra stora datamängder bör antagligen något annat överföringssätt väljas. SOAP går använda helt oberoende av vilket operativsystem, programmeringsspråk och överföringsprotokoll som används. Efter att SOAP blivit populärt så växte behovet av en metod för att beskriva meddelanden och hur de utbyts.

Web Service Description Language (WSDL) är ett XML Schema som utvecklats av Microsoft och IBM, det är specifikt anpassat för att beskriva funktionaliteten hos Webservices som använder ett XML-baserat protokoll, t.ex. SOAP. WSDL tillåter att både meddelanden och operationer är abstrakt beskrivna, detta möjliggör att en Webservice som fysiskt finns på flera platser kan användas sig av samma wsdl-beskrivning. Efter att en metod för att beskriva Webservices tagits fram så kom idén om att kunna registrera och söka bland utexponerade Webservices.

Universal Description, Discovery and Integration (UDDI) [14] är ett protokoll som används för att på ett snabbt och enkelt sätt söka och dynamiskt få tillgång till Webservices. Med hjälp av UDDI går det även att registrera Webservices som skall exponeras för omvärlden, definitionen av ”omvärlden” bestäms av hur UDDI-servicen är konfigurerad, det kan vara allt ifrån det lokala nätverket till hela Internet.

Skapa en Webservice ”on the fly”I ett Visual Studio projekt är det möjligt att skapa referenser till Webservices, detta går snabbt och enkelt, nackdelen är dock att det blir svårt att ändra URL för denna Webservices vid exekvering av koden. Genom att istället skapa en proxy-klass för Webservicen så ges möjligheten att ändra URL till Webservicen under exekvering – URL sätts vid skapandet av Webservice-proxy-objektet. För att automatiskt generera proxy-klasser till Webservices kan wsdl.exe (Web Services Description Language tool) användas.En god idé är att skapa en klass som ärver från den genererade klassen, i denna subklass utförs sedan de modifikationer som önskas – anledningen till detta förfarande är att Webservice-proxys måste regenereras efter att Webservicen ändras på serversidan, ändringar och tillägg som gjorts i den tidigare genererade klassen måste då upprepas i den regenererade klassen.

11

2.4 Säkerhet i .NET.NET innehåller två huvudtyper för hantering av säkerheten, Role Based Security [21] samt Code Access Security (CAS) [7]. Role Based Security är baserat på användare och dess rättigheter, denna säkerhetstyp är nyttjad sedan länge. CAS är baserat på kod och dess rättigheter, att kunna identifiera och sätta rättigheter för kodavsnitt på liknande sätt som för användare är ett relativt nytt tankesätt och infördes samtidigt som första versionen av .NET.

2.4.1 Role Based SecurityIdag är det väldigt vanligt att applikationer kommunicerar med varandra på ett eller annat sätt, samtidigt så har det blivit allt vanligare med bredbandsuppkopplingar mot Internet. Detta sammantaget har medfört att attacker från virus, trojaner, crackers och andra hot är något som vi mer eller mindre dagligen utsätts för. De som någon gång har blivit drabbad av detta elände är smärtsamt medvetna om hur viktigt det är med säkerheten hos datorsystem. Datorsäkerhet handlar givetvis inte bara om att skydda sig mot externa hot, säkerheten måste även gälla interna hot. Ett exempel på detta är hantering av känslig information som endast skall vara tillgänglig för utvalda personer, detta innebär att användarens identitet och behörighet måste kontrolleras noggrant även efter att användaren loggat in i ett visst system.Det händer att applikationer kommunicerar med ett flertal system av varierande typ, att hantera säkerheten i sådana miljöer kan vara väldigt krävande. För att trygga säkerheten hos en Smart Client så rekommenderar Microsoft att man förlitar sig på .NET:s inbyggda funktionalitet för att kommunicera med operativsystemet och därigenom kontrollera identitet och behörighet hos användaren.Då man ser över säkerheten hos en applikation så är det viktigt med flera infallsvinklar, nedan följer en kort beskrivning av de vanligaste kategorierna.

AutentiseringIdentifiering av användaren så att endast användare med rätt behörighet får åtkomst till hela eller delar av applikationen. Det finns en uppsjö av metoder för att autentisera användare, den metod som är bäst lämpad beror på hur applikationen skall användas och hur stallet av datorer ser ut. Mer information om detta kan hittas i [1], kap. 5

AuthorizationBestämmelser för vilken åtkomst den identifierade användaren skall ha till applikationens olika funktioner. Efter att användaren än autentiserad så fastställs de rättigheter användaren har i systemet. Anonyma användare har ofta väldigt inskränkta rättigheter. Det finns två metoder som vanligtvis används i Windows operativsystem, resursbaserad authorization samt rollbaserad authorization. Den resursbaserade använder accesslistor för att reglera rättigheterna hos användarna. I den rollbaserade utnyttjas att användare ligger i olika grupper, grupper eller enstaka användare kan sedan tilldelas specifika rättigheter.

Validering av dataKontroll så endast rätt typ av data skickas in till applikationen. Data som läses in av applikationen måste valideras för att säkerställa att det är rätt format före ytterligare behandling sker. Skydda applikationen mot ”buffer overflows”. Tillåt aldrig användaren att mata in rena SQL-anrop, använd istället användardefinierade parametrar som efter inmatning kontrolleras noggrant. Kontrollera och filtrera inmatat data efter hur det ska se ut, filtrera inte efter hur det inte ska se ut – det finns ofta oändliga kombinationer på hur datat inte ska se ut, men antagligen endast ett fåtal kombinationer på hur det ska se ut – Regular Expressions [17] används med fördel vid denna operation.

12

Skydda känslig dataOm applikationen hanterar mer eller mindre känslig information så måste denna information skyddas, både vid lagring (lokalt och centralt) samt vid kommunikation. Det finns färdiga verktyg att använda vid dessa operationer, t.ex. SSL vid kommunikation. Om en fysisk dator har flera användare så bör data associerad med varje användare anses vara känslig data och hanteras därefter. Med känslig data avses all data som en cracker kan använda sig av och eventuellt modifiera för att komma åt hemlig information eller för att bryta sig in i systemet. Om man verkligen måste spara känslig data lokalt så kan man ibland använda sig av hashvärden istället för det ursprungliga värdet – användarnamn och tillhörande lösenord kan till exempel hashas före lagring, vid användarkontroll så hashas sedan inmatat data före det jämförs med de lagrade värdena. En bra hashfunktion ger ett unikt resultat för varje inmatat värde, samtidigt är det oerhört svårt att från resultatet kunna räkna fram det ursprungliga värdet – i fallet med användarnamn/lösenord så har det ingen betydelse att namn/lösenord inte sparas i klartext, det intressanta är att kunna ta reda på om användaren finns i systemet och i så fall vilken behörighet användaren har, om man vid denna process kontrollerar användarens identitet med hjälp av hashvärden istället för okrypterade värden har ingen betydelse för systemets övriga funktion.

Granskning och loggningSkapande av loggar över händelser i applikationen och över anrop från användare kan vara en god idé, detta kan underlätta för administratörer och utvecklare som efterhand vill ta reda på vad som lett fram till en viss händelse (t.ex. obehörig åtkomst av känslig data). Att spara loggar på annan plats än hos klienten bör övervägas, ett sådant förfarande kan undvika att loggarna blir ändrade/raderade av den som eventuellt brutit sig in i systemet.

Hantering av ExceptionsHantering bör finnas för Exceptions för att undvika onödiga krascher och istället visa användarvänliga meddelanden med information om vad som gick fel. Detaljer om vad som hänt kan med fördel läggas till i loggen.

Ändrings och konfigurations hanteringAnsvariga personer måste se till att ha fullständig kontroll över konfiguration och ändringar/uppdateringar inom IT-miljön, med bra kontroll så blir det lättare att upptäcka förändringar som gjorts av obehöriga, det blir samtidigt även enklare att i förväg avgöra eventuella säkerhetsrisker som behöriga förändringar kan föra med sig.

13

2.4.2 Code Access SecurityFöre CAS så fick användare ibland frågan ifall en applikation skulle tillåtas att exekvera, om användaren svarade ja så fick applikationen fullständiga rättigheter (samma rättigheter som användaren), ifall användaren istället svarade nej så kunde inte applikationen startas. Med CAS så har det tillkommit fler nivåer vid denna situation, en applikation kan få begränsade rättigheter. Kort sagt kan man säga att autentisering och ”authorization” sker för den exekverande programkoden istället för den användare som startade exekveringen, därmed kan begränsningar för åtkomst till utvalda resurser sättas för den exekverande programkoden.

Genom att använda CAS så går det att:• Sätta begränsningar på vad den exekverande programkoden har tillåtelse att göra.• Identifiera och sätta begränsningar för den programkod som anropar din programkod.

CAS kan med fördel användas i en dll för att begränsa tillgången till den funktionalitet som erbjuds. Programkod som t.ex. gör anrop över remoting kontrolleras för behörighet till denna resurs – CAS tar ingen hänsyn till användarens behörighet. Det är CLR som kontrollerar och ger koden tillåtelse att göra de operationer som den har behörighet till. Om behörighet skulle saknas så kastas ett SecurityException.

CAS består av följande delar:• Permissions• Permission sets• Code groups• Evidence• Policy

PermissionsRepresenterar access till skyddade resurser eller tillgången till att använda skyddade operationer. xxPermission är klasser som används för att representera de olika typer av ”permissions” som används (xx representerar namnet för ett permission). För att skapa egna Permissions och lägga till dessa i systemets .NET-inställningar så kan man följa guiden i [8].

Permission setsDet går att skapa grupperingar av permissions för att på ett mer överskådligt sätt administrera vilka rättigheter som de skyddade resurserna/operationerna skall kräva samt vilka rättigheter som den exekverande koden tilldelas. Det finns färdiga grupperingar, FullTrust, LocalIntranet, Internet, Execution samt Nothing – FullTrust har obegränsade rättigheter medan Nothing inte ens har tillåtelse att exekvera, de övriga ligger någonstans däremellan.

Code groupsLogisk gruppering av kod med specificerade krav för att tillhöra denna grupp, t.ex. kod från en given URL eller kod med ett unikt Strong Name. Även här finns det färdiga grupperingar, My_computer_zone, Local_intranet_zone, Internet_zone etc. Det går givetvis skapa sina egna grupperingar [9] som baseras på ”Evidence”.

14

EvidenceKod identifieras utifrån sitt bevis (Evidence), de olika beviskategorierna är:All Code, Application Directory, Custom Membership Condition, Hash, Software Publisher, Site, Strong Name [5], URL och Zone.

PolicySäkerhetspolicyn är en konfigurerbar samling av regler som CLR följer när den bestämmer vilka rättigheter som skall tilldelas den exekverande koden. Det finns fyra policynivåer, Enterprise, Machine, User samt Application Domain (se figur 1). Varje nivå är oberoende av de andra nivåerna, varje nivå har även sina egna ”Code Groups” och ”Permission Sets”.

Figur 1: Översikt av CAS olika säkerhetsnivåer.

15

ExekveringNär en skyddad resurs/operation anropas så kommer ”Runtime Security System” att vandra igenom stacken och kontrollera rättigheterna hos varje anrop som ledde fram till att denna säkerhetsförfrågan uppstod, se figur 2. Om det finns någon i stacken som saknar de rättigheter som krävs så kommer ett ”SecurityException” att kastas.

Figur 2: Hur en ”stack walk” genomförs.

Om man av någon anledning vill undvika proceduren med att kontrollera hela stacken så går det att förhindra genom att före anropet till den skyddade resursen/operationen anropa xxPermission.Assert() (där xx är en typ av permission) samt att direkt efter anropet använda System.Security.CodeAccessPermission.RevertAssert() för att återställa till normal säkerhetskontroll igen. En varning är på sin plats här eftersom då man använder ”Assert” öppnar för attackerare så de genom att anropa vår kod (efter Assert och före RevertAssert) skulle kunna komma åt skyddade resurser/operationer. Det finns även en metod för att explicit neka åtkomst till specifika resurser/operationer genom att använda xxPermission.Deny() samt System.Security.CodeAccessPermission.RevertDeny() för att återställa till normalt beteende. På samma sätt kan man tillåta viss åtkomst till en resurs, för att göra detta använder man xxPermission.PermitOnly() och senare System.Security.CodeAccessPermission.RevertPermitOnly() för att återställa säkerheten.

16

2.5 Trådning i .NETEftersom man ibland utför operationer som kan ta tid att slutföra så kan trådar vara väldigt användbara, i .NET finns det ett par olika vägar att välja bland vid trådning. Nedan följer en kort beskrivning av de olika metoder som finns samt när de bör användas.

2.5.1 ThreadPool.NET innehåller något som kallas för ThreadPool, det är en samling med trådar som hanteras av .NET Framework, varje process har sin egen ThreadPool.ThreadPool innehåller två typer av trådar:

• Worker threads, dessa trådar finns i ”the standard system pool”, en standard tråd som hanteras av ramverket, de flesta operationerna exekveras av dessa.

• Completion port threads, används för asynkrona I/O operationer, använder IOCompletionPorts API:et.

Fördelen med ThreadPool är att det är väldigt enkelt att använda och lämpar sig bra för mindre oberoende rutiner som skall köras i bakgrunden.

2.5.2 Thread classFör att få mer kontroll över de trådar som skapas så kan Thread-klassen vara ett bra alternativ, denna typ lämpar sig bra när:

• Tråden skall ha en specifik prioritet.• Det kan förmodas att rutinen som skall köras kommer att ta lång tid – annan typ av

trådning kan blockera efterkommande anrop.• Åtkomst till specifika resurser kontrolleras genom att använda en särskild tråd som

handtag till dessa resurser.• Tråden ska ha en speciell identitet.

Fördelen med Thread Class är således stor kontroll över tråden och dess egenskaper.

2.5.3 DelegatesEn delegate är en funktions/metod-pekare, då en delegate definieras så specifieras de in/ut-parametrar som rutinen (funktionen/metoden) måste ha för att passa in på denna typ av delegate. En delegate kan anropas både synkront och asynkront, den metod som antagligen är den vanligaste är dock asynkrona anrop – vid synkrona anrop så blockerar nämligen den anropande tråden fortsatt exekvering fram till att delegate-rutinen returnerar, vilket i praktiken medför samma beteende som om den anropande tråden själv hade exekverat delegate-rutinen.

Fördelen med delegates är att denna metod har in/ut-parametrar, nackdelen är dock att delegates endast kan användas vid trådning där ingen kommunikation med användaren sker – denna begränsning går emellertid att komma runt, om ett användargränssnitt skall uppdateras så kan delegate rutinen istället för att själv uppdatera gränssnittet anropa den tråd som innehåller användargränssnittet och i anropet skicka med den information som behövs för uppdateringen.

17

2.5.4 Webservice ProxyWebserviceanrop från användargränssnitt bör ej vara synkrona eftersom responstiden vid kommunikation över nätverk inte kan förväntas vara optimal.

Då en webbreferens skapas i Visual Studio så skapar VS en proxyklass för den Webservice som anges, i proxyklassen skapas både synkrona och asynkrona metoder för varje metod som Webservicen erbjuder. Om större kontroll över Webservice proxyklasser önskas så kan verktyget ”wsdl” användas, detta verktyg följer med i ramverkets SDK.

Om ändringar eller tillägg behövs i proxyklasser som genererats med wsdl så kan det vara en god idé att skapa nya klasser som ärver från de genererade klasserna, ändringar/tillägg görs sedan i dessa subklasserna. Webservices kan ändras på serversidan, en sådan uppdatering ger till följd att nya proxyklasser måste genereras. Vid denna generering används antagligen wsdl, detta medför att eventuella ändringar som gjorts i de klasserna som tidigare genererats även måste göras i de nya proxyklasserna. Om ändringar/tillägg istället utförs i subklasser så medför en uppdatering av proxyklasser inget ytterligare arbete.

Webservice proxys kan användas vid trådning där ingen kommunikation med användaren sker - detta går dock att komma runt, om ett användargränssnitt skall uppdateras när Webservicen är färdig så kan en ”callback-metod” anges vid anropet av Webservicen. Denna ”callback-meod” anropas sedan då Webservicen är färdig, i ”callback-metoden” (som i detta fall finns i en tråd som har ett användargränssnitt) kan sedan resultatet från Webservicen hämtas för att därefter användas när användargränssnitt uppdateras.

2.5.5 TasksGenom att dela in sin applikation i olika arbetsuppgifter (tasks) så kan komplexiteten vid trådning hållas på en rimlig nivå, se figur 3. Tråden med användargränssnittet startar och stoppar tasks genom att kommunicera med ”task-objekt”, ett ”task-objekt” är ett handtag till en arbetsgrupp. Varje arbetsgrupp innehåller en eller flera trådar som utför arbete, då t.ex. nya resultat finns att hämta så meddelar ”task-objektet” detta genom att skicka ett event till UI-tråden. Alla events som UI-tråden skall hantera bör finnas i UI-tråden av den enkla anledningen att UI-tråden inte ska behöva känna till uppbyggnaden av alla tasks.

Figur 3: En grafisk representation över ett Task-mönster.

18

2.6 Installation och uppdatering av Smart ClientsDet finns ett antal metoder att välja bland då man ska distribuera en Smart Client.

• No-Touch deployment• No-Touch deployment med en uppdateringsmodul• Kod som körs från ett gemensamt utrymme• Xcopy• Windows installationspaket• Automatisk uppdatering• ClickOnce i .NET 2.0

2.6.1 No-Touch deploymentKan användas för installation av mindre applikationer eller delar av större applikationer, det är dock inte speciellt lämpligt för full installation av avancerade Smart Clients. Alla filer som tillhör applikationen finns tillgängliga på en webbserver, när användaren klickar på en länk så laddar .NET Framework ner applikationen och de filer som applikationen är beroende av. Standardinställningar för säkerhets policys medför att denna teknik har stora begränsningar, det går t.ex. inte att skriva till hårddisken (förutom till isolerat utrymme), anropa en databas eller lägga till länkar på startmenyn.

2.6.2 No-Touch deployment med en uppdateringsmodulKan användas för installation av mindre applikationer eller delar av större applikationer, det är dock inte speciellt lämpligt för full installation av avancerade smarta klienter. Denna metod fungerar genom att en mindre applikation laddas hem och startas av .NET Framework då en användare klickar på en länk, denna applikation laddar i sin tur ner resterande delar av den fullständiga applikationen. Begränsningarna hos denna metod är färre än hos No-Touch utan uppdateringsmodul, för att denna metod skall fungera så måste den dock ha tillräckligt med rättigheter för att ladda hem och spara de resterande delarna av applikationen på den lokala hårddisken.

2.6.3 Kod som körs från ett gemensamt utrymmeDenna metod liknar No-Touch deployment, skillnaden - förutom var användaren går för att starta applikationen - är att det inte sker någon lokal cachning av programmet.

2.6.4 XcopyAlla filer som hör till applikationen kopieras till den dator som skall köra den smarta klienten, för att avinstallera den smarta klienten så är det bara att ta bort alla de filer som tidigare kopierats in. Xcopy-metoden innebär t.ex. att förändringar i registret eller registrering av COM-komponenter inte sker automatiskt. Det går dock att åstadkomma dessa förändringar/registreringar manuellt efter att filerna kopierats in. Denna metod kan vara användbar i vissa fall, det finns dock oftast andra metoder som är både lämpligare och mer användbara än denna.

2.6.5 Windows installationspaketDet går att bygga egna installationspaket för den smarta klienten, genom att göra detta så begränsas man endast av de restriktioner som användaren som kör installationen har. Denna metod möjliggör väldigt komplexa installationer, detta betyder inte att man bör använda någon annan metod för mindre komplexa installationer utan denna metod kan vara förstahandsvalet även för enkla installationer.

19

2.6.6 ClickOnce i .NET 2.0Detta är en vidareutveckling av No-Touch deployment, denna nya teknik undviker vissa krav på säkerhetsinställningar för start av applikationer över nätverk. Säkerhetsinställningar kan göras automatiskt samtidigt som applikationen installeras/körs från webbservern – rättigheter för att starta installationen från webbservern måste dock finnas. Den stora fördelen med ClickOnce är emellertid att en uppdatering av en applikation väldigt enkelt distribueras ut till användarna, om applikationen körs från webbservern så kommer den senaste versionen alltid att användas, om applikationen istället installeras lokalt så finns ett par olika förfaranden:

• Ingen automatisk kontroll av uppdateringar sker.• Automatisk kontroll sker före applikationen startar.• Automatisk kontroll sker efter att applikationen startat.• System.Deployment-API används i applikationen för att bestämma när applikationen

skall kontrollera ifall uppdateringar finns tillgängliga.

Om inställningarna är satta till att ingen automatisk kontroll skall ske så får administratören eller användaren själv se till att hålla sin applikation uppdaterad. Om ClickOnce är konfigurerad för att automatiskt söka efter uppdateringar och en uppdatering finns tillgänglig så kommer - beroende på konfiguration av ClickOnce - antingen uppdateringarna att laddas hem före applikationen startat eller så kommer uppdateringarna att laddas hem i bakgrunden efter att applikationen startat för att sedan vid nästa start av applikationen meddela användaren om att en uppdatering finns tillgänglig. Det finns inställningar för hur ofta applikationen automatiskt skall söka efter uppdateringar, t.ex. max en gång per vecka.Ifall System.Deployment-API används så är det upp till utvecklaren att bestämma och implementera uppdaterings-funktionaliteten.

Visual Studio har inbyggd funktionalitet för ClickOnce som gör att man på ett enkelt sätt kan publicera sitt projekt på den lokala hårddisken, på en nätverksplats, på en ftp-server eller på en webbserver. Visual Studio genererar vid publicering automatiskt de xml-dokument som används av ClickOnce för installation/uppdateringar. Det finns dock situationer där ClickOnce inte är att föredra, om t.ex. drivrutiner måste installeras samtidigt som applikationen så är msi-paket att föredra, generellt så går ClickOnce inte heller att använda till att distribuera addins till t.ex. MS Office eftersom sådana addins ofta kräver speciell registrering och aktivering i ”moder-applikationen”.

2.6.7 .applicationDå man använder det inbyggda verktyget i VS2005 för att skapa en ClickOnce-installation så kommer en installationsfil (applikationsnamn.application) att skapas på den plats man säger att installationen ska ligga. Denna fil är ett XML-dokument med information om applikationen och dess tillhörande delar samt hur den skall installeras/köras. XML-dokumentet är signerat med en RSA-nyckel, detta innebär att om någon inställning i filen ändras så kommer signeringen inte längre att vara giltig och en framtida installation kommer inte att fungera. För att ändra inställningar i installationsfilen eller skapa nya installationsfiler så kan de medföljande verktygen mage.exe eller mageui.exe användas, dessa följer med .NET Framework SDK.

20

2.7 Distribution av Smart Client uppdateringarBara för att en applikation är skapad och distribuerad så är inte arbetet slut, med stor sannolikhet så kommer uppdateringar av applikationen att ske. Hur dessa uppdateringar skall distribueras bör man tänka på före den första versionen av programmet finns ute hos användarna. Det finns samma typer av uppdateringsmetoder som installationsmetoder, med ett tillägg, automatisk uppdatering.

2.7.1 Automatisk uppdateringApplikationen kan skapas för att själv kontrollera om det finns nya uppdateringar att hämta, då uppdateringar finns så laddar applikationen automatiskt hem och installerar dessa. Detta förfarande är ofta det mest lämpade sättet att uppdatera en Smart Client, användaren av applikationen behöver inte involveras och så länge som klienten har tillgång till servern med uppdateringar så kommer applikationen alltid att använda de senaste uppdateringarna. En viktig sak att tänka på är att om man uppdaterar någon del av som innehåller Strong-Names så måste även de delar av applikationen som använder dessa Strong-Name-delar ingå i de uppdateringar man gör.

Microsoft tillhandahåller ett paket för automatisk uppdatering, Updater Application Block [6].Funktionalitet för automatisk uppdatering finns även inbyggd i den kommande versionen av Visual Studio (VS 2005), där kallas tekniken ClickOnce.

2.8 Visual Studio Tools for Office 2005Visual Studio Tools for Office (VSTO) [15] är en samling verktyg för att integrera applikationer med MS Office. Tidigare har man kunnat använda Visual Basic for Applications (VBA) för att skapa och integrera applikationer med Office, detta är fortfarande möjligt, men VSTO medför stora fördelar i form av frihet för vilket utvecklingsspråk som kan användas, förbättrad säkerhet, ökade möjligheter för att skapa distributionspaket samt integration med Visual Studio. VSTO är till för att skapa lösningar för dokumenten i Office [12], inte för applikationerna i Office. Det går dock att skapa anpassade menyer och verktygsfält för dokument men om t.ex. en Add-In till Office skall skapas så finns det verktyg som är bättre anpassade för detta än VSTO.

En av de stora fördelarna med VSTO är att det är integrerat med VS, detta innebär att det inte blir så stor skillnad för en utvecklare som är van vid VS då han/hon utvecklar lösningar för Office jämfört med då en ”vanlig” lösning skapas. Office-objekt visas som .NET-baserade kontroller i VS, data kan bindas till dokument, egenskaper hos Office-objekt visas under ”properties-fliken” i VS. Med den senaste utgåvan av VSTO så har det tillkommit funktionalitet för att komma åt Taskpane objektet (åtgärdsfönstret) i Office 2003, i detta fönster är det bl.a. möjligt att lägga in ett GUI för den lösning man skapar. Om en lösning som skapats med VSTO skall felsökas så är det ingen skillnad mot att felsöka en vanlig applikation, breakpoints sätts på vanligt vis och exekveringen startas från Visual Studio.

Säkerheten i VSTO [10] bygger på befintlig .NET teknologi i form av användarbaserad säkerhet tillsammans med CAS. Detta kan ställa till vissa problem eftersom Office kräver att VSTO-lösningar explicit tilldelas CAS rättigheter, oberoende av var filer för exekveringen hämtas ifrån. Detta skiljer sig från det vanliga fallet då applikationer som körs från den lokala datorn erhåller fullständiga rättigheter (om standard inställningarna inte ändrats).

21

3 MetoderFör att lösa uppgiften med utforskning av tekniken i och runt Smart Clients så användes i huvudsak elektroniska källor, en orsak till detta val är att tekniken är så pass ny att det var svårt att hitta bra källor som var utgivna i pappersformat. Två böcker införskaffades dock, se [20] och [21] för mer information om dessa.

Verktyg som använts vid utvecklingsarbetet är:• Rational Rose• MS Visual Studio 2005 Team System Beta 1 samt

MS Visual Studio 2005 Team System Beta 2• MS Windows 2000 samt MS Windows XP• MS Office 2003 Professional

3.1 KravspecifikationSe Appendix 1.

3.2 Kort beskrivning av analysDet resultat som EBI ville få ut av mitt arbete var

1. En Office Smart Client för sökning, nerladdning och uppladdning av dokument till/från Platinas databas

2. En Windows Service för hantering av klientapplikationers användaruppgifter.3. En utloggningsmodul för att kunna logga ut den/de användare man är inloggad som.

EBI hade en önskan om att i framtida klient-applikationer kunna använda hela och/eller delar av den funktionalitet som jag skulle realisera så det var ganska naturligt att försöka dela upp projektet i moduler. EBI hade vissa synpunkter på hur utformningen av dessa moduler skulle göras, EBI hade tänkt sig två övergripande moduler, en säkerhets-dll för att hantera inloggningsuppgifter och rättigheter samt en dokument-dll för att hantera sökning, nerladdning, visning, osv. av dokument. Då det även finns information i andra former än dokument i databasen så är tanken att bibliotek liknande dokument-dll:en skall kunna utvecklas i framtiden. Efter fortsatt analys och design så tillkom ytterligare två moduler, ett bibliotek för loggning samt ett service-bibliotek som innehåller ett par klasser för kommunikation mellan servicen och klienter. Förutom ovannämnda moduler så behövdes applikationspaket (för klient, service, utloggning) som använder sig av funktionaliteten i modulerna och sätter samman denna till att passa sitt specifika ändamål.

Då Platina servern i dagsläget redan innehåller en mängd av Webservices med all möjlig funktionalitet som kan tänkas behöva för dokument- och säkerhetshantering i klientapplikationen så fanns det ingen anledning att välja något annat protokoll för kommunikation mot servern.

I .NET ramverket finns det två inbyggda verktyg som i de flesta fall är lämpliga att använda för kommunikation, Webservices och Remoting. Mitt val för kommunikation mellan Office-klienten och säkerhets servicen blev Remoting, anledningen till detta val är att skillnaden i prestanda hos de två teknologierna kan bli stor (till Remotings fördel), speciellt om många mindre meddelanden skickas – detta är precis vad som kommer att ske vid kommunikationen mellan klienten och servicen.

22

En annan anledning till detta val är att med .NET Framework 2.0 så kom en utökning av Remoting, IPC (Inter Process Communication) vilket i grunden är ”named pipes”, då ”named pipes” bygger på delat minne så är tekniken endast till för kommunikation mellan applikationer som befinner sig på samma maskin – även detta är den miljö som klienten/servicen kommer att befinna sig i, om sedan dessa förhållanden mot förmodan skulle ändra sig så skulle det innebära väldigt små förändringar av applikationerna.

Tanken var att Office-klientens användargränssnitt skulle vara placerad i åtgärdsfönstret hos Word/Excel, så möjligheterna till att genomföra detta undersöktes, då man med Visual Studio Tools for Office får åtkomst till denna panel så föll valet på att använda detta verktyg.

3.3 DesignSe Appendix 2.

3.4 Alternativa metoder

3.4.1 Platina Office Smart ClientGanska sent in i projektet då klienten skulle överföras från att vara en Word-template till att vara en Word add-in så upptäcktes en allvarlig begränsning, möjligheten att lägga in egna gränssnitt i Office ”Åtgärdsfönster” fanns inte lägre. Orsaken till att förflyttningen inte skett tidigare var att template modellen fungerat bra och var enkel att använda både vid utveckling och vid felsökning - det hade helt enkelt inte funnits någon anledning att byta teknik tidigare.Att hitta en bra lösning på denna begränsning skulle visa sig vara en stor utmaning.

En lösning som diskuterades var att från Office Word/Excel öppna ett standard-windows-formulär som användaren skulle kunna använda för sin sökning, detta skulle emellertid minska poängen med att göra klienten som en integrerad del av Office.

Ett annat alternativ som diskuterades var att fortsätta med template-modellen och sedan byta ut normalmallen för Word/Excel hos användarna vid installationen, detta skulle dock innebära att alla dokument som därefter skapades med denna mall skulle ha referenser till Platina Office Smart Clients dll:er – så länge som dokumenten skulle befinna sig i en miljö där dessa dll:er fanns tillgängliga så vore det inga problem med denna lösning, men eftersom det inte kan förutsättas att så alltid är fallet blir denna lösning ett dåligt alternativ.

Ett tredje alternativ som togs fram var att gå den hårda vägen och ”bryta sig in” i Office för att lägga in POSC:s användargränssnitt ovanpå åtgärdsfönstret, eftersom det var denna typ av integrering och utseende som eftersträvats från början så var detta alternativ – trots all den testning som skulle krävas för att få lösningen stabil - väldigt aktuell fram till att en lösning med hjälp av ActiveX hittades.

Det fjärde alternativet och även den lösning som sedan realiserades var att bygga in användargränssnittet i en ActiveX. I Office add-in modulen skapades sedan en ”CommandBar” där gränssnittet placerades. Med denna metod uppfylldes alla krav på funktionalitet, utseende och integrering som efterfrågats. Samtidigt blev utvecklingstiden kortare och kompatibiliteten med framtida Office versioner troligen bättre jämfört med det tredje alternativet.

23

3.4.2 Platina Logout ModuleHur utloggningsförfarandet i Platina Logout Module (PLM) skulle ske var från början inte helt självklart. Då det fanns krav på att applikationerna skulle fungera under många olika miljöer så blev det ett flertal användningsfall som skulle hanteras. Behovet av att kunna logga ut från systemet är naturligtvis stort, användare måste kunna logga ut för att säkerställa att obehöriga ej får tillgång till känslig information som finns i systemet.

En idé var att klienterna skulle registrera sig hos både PLM och Platina Security Service (PSS). I en perfekt värld kraschar aldrig en applikation, men tyvärr så är vi inte där än, denna metod skulle fungera bra ända tills PLM kraschade – då hade antagligen all information om inloggade användare försvunnit.

Ett annat alternativ hade varit att kräva lösenord även vid utloggning, detta kändes dock inte speciellt aktuellt av ett flertal anledningar:

• En användare som kom till en arbetsstation där den föregående användaren glömt att logga ut skulle inte kunna logga ut den föregående användaren för att sedan själv logga in.

• Människan är av naturen lat, om lösenord krävdes så är det mycket troligt att användaren aldrig skulle logga ut.

Efter visst tankearbete så blev den slutliga lösningen att fråga PSS om vilka inloggningar som finns från den aktuella användaren. Om fler än en inloggning finns så visas en dialog för användaren, användaren väljer därefter vilken inloggning som skall avslutas. Om endast en inloggning finns så avslutas den inloggningen utan att någon dialog visas. Om ingen inloggning finns så visas ett meddelande om att utloggning inte kunde ske. Nu i efterhand känns denna lösning väldigt självklar.

24

4 Utvärdering, resultatI detta examensarbete ingick uppgiften att undersöka möjligheterna och tekniken runt Smart Clients, resultatet av denna undersökning finns att läsa under rubriken Teori. I examensarbetet ingick även uppgiften att tillämpa resultatet från undersökningen för att skapa en Office Smart Client, delar av resultatet från denna uppgift kan hittas under rubriken Metoder samt i Appendix 2 - Design.

4.1 StyrkorSmart Client projektet är indelat i ett antal mer eller mindre fristående moduler där varje modul erbjuder funktionalitet för sitt specifika område. Detta gör att de applikationer som byggts upp av dessa moduler lätt kan ändras eller byggas ut med ny funktionalitet. Vid en ändring/utbyggnad uppdateras en befintlig modul, alternativt skapas en ny modul. Befintliga installationer av klienten kan enkelt uppgraderas, de moduler som ändrats/lagts till byggs in i ett uppgraderingspaket och distribueras ut till användarna. Utveckling av nya applikationer som använder sig av en eller flera moduler kan snabbt realiseras, funktionalitet som finns i de befintliga modulerna sätts samman med nya delar för att slutligen frambringa det resultat som önskas.

Prestanda hos lösningar som skapats med C# i Visual Studio 2005 har visat sig vara betydligt högre än förväntat, Visual Studio 2005 tillsammans med .NET Framework 2 har verkligen visat att tillämpningar som skapats i högnivåspråk inte behöver dras med några betydande prestandaförluster.

4.2 Begränsningar/SvagheterDe metoder som finns i VS2005 för utveckling av ActiveX komponenter till MS Office är så gott som odokumenterade, detta har medfört att det är få som använt sig av tekniken. Eftersom tekniken inte är speciellt utbredd så är det en begränsad mängd information som finns tillgänglig på Internet. Denna begränsning har försvårat utvecklingen och möjligen även orsakat att kompabilitet med andra versioner av Office-paketet inte är vad den skulle kunna vara. Integreringen med Office via ActiveX hittades förhållandevis sent, detta har inneburit att denna lösning inte testats i den utsträckning som kan förväntas.

Installationspaketet till klienten är i dagsläget inte färdigutvecklat, installationen fungerar men är för närvarande en aning komplicerad. Förutom ett setup-program så måste ett par registerfiler manuellt installeras, konfigurationsfiler till Office måste manuellt editeras och kopieras till rätt katalog, slutligen så finns klientens säkerhetsinställningar till CAS för tillfället i ett batchscript.

25

5 Diskussion

5.1 Smart ClientsVisionen av att Microsoft med sin Smart Client teknologi har skapat fulländade riktlinjer för hur en klientapplikation skall implementeras är inte riktigt sann. Beskrivningen av teknologin är tillräckligt svävande för att undkomma tydliga nackdelar, men då det är dags att omsätta teori till praktik så inser man fort att vissa nackdelar som fanns i de tidigare klienttyperna kvarstår – antingen i sin ursprungliga form eller så har problemet bara förflyttats till en annan form. Som exempel kan nämnas buffring av data när kommunikationsförbindelsen inte är tillgänglig, buffring av data är inte alltid möjligt/lämpligt att använda. I de fall där det är möjligt/lämpligt så uppkommer nya problem med att säkerställa att den information som buffrats verkligen kommer fram till mottagaren efter att kommunikationsförbindelsen återgått till normal funktion.

Även om teknologin inte är perfekt så har stora steg tagits åt rätt håll, bara ClickOnce i sig kan underlätta ofantligt mycket för administratörer – det finns visserligen verktyg för att sköta uppdateringar av större maskinparker, men det är inte alltid dessa verktyg räcker till. I det fallet där många användare jobbar hemifrån eller fallet med många användare som är på resande fot - och därför använder bärbara datorer - så kan det vara svårt för en administratör att hålla klienterna uppdaterade med de senaste versionerna av applikationer.

5.2 Uppfyllande av kravspecifikationen

5.2.1 Platina Office Smart ClientSäkerhet: Hantering av säkerheten är lokaliserad i PlatinaSecurityLibrary och PlatinaServiceLibrary, i kravspecifikationen finns även ”Document.dll” med för hantering av säkerheten, detta har i efterhand tolkats som att Document ska använda sig av PSL:s tjänster för att få tillgång till säkerhetsinställningar för den aktuella användaren.Document.dll fick senare arbetsnamnet PlatinaDocumentLibrary, Security.dll hamnade under arbetsnamnet PlatinaSecurityLibrary.Trådning: Kraven är helt uppfyllda, Delegates används för att användargränssnittet inte ska låsa sig under tiden som en sökning genomförs. En ikon i form av en gif-bild finns placerad vid sökknappen, under tiden som en sökning pågår så är bilden animerad, övrig tid så är bilden statisk. Slutligen så blir sökknappen låst under tiden som en sökning pågår.Hur en sökning genomförs: Det går att söka på dokumentnummer, titel samt fritext, helt enligt de ursprungliga kraven, om det skulle tillkomma ytterligare behov så kan sökningen enkelt byggas ut med fler sökalternativ. Kraven på att visa max antal träffar är helt uppfyllda, det går att välja mellan max 100 träffar, max 1000 träffar eller alla träffar. Utifrån det val som gjorts så bestäms det antal träffar som visas för användaren.Typ av svar från Platina: Då det redan fanns en Webservice som uppfyllde alla krav för sökningen så reserverades ingen tid för utveckling av någon ytterligare Webservice.Visualisering av svar: En DataGridView användes för att visualisera sökresultatet, alla krav på vilka fält som skulle visas är uppfyllda.Möjlighet att använda delar av klienten i andra applikationer: Dessa krav är helt uppfyllda, de nuvarande modulerna är designade för att enkelt kunna användas i andra applikationer.

26

5.2.2 Platina Security ServiceSäkerhet vid lagring av användaruppgifter: Kraven på att kunna välja automatisk/manuell inloggning för klienterna är uppfyllda men har inte hunnit testas till fullo. Kraven på hantering för olika miljöer är uppfyllda, testning under alla miljöer har dock inte genomförts i den omfattning som sig bör.Trådning, typ av kommunikation med klienterna: PSS använder sig inte av trådning eftersom det inte fanns några krav på detta. Kommunikationen med klienterna är endast synkron – även detta helt enligt kraven.Kompabilitet med Citrix: Detta krav är uppfyllt men ej testat till fullo.

5.3 Möjligheter till vidareutveckling

5.3.1 Färdigställande av klientenPlatina Office Smart Client är tyvärr inte redo för distribution till användare vid tidpunkten då denna rapport författas, det som kvarstår är:

• Dokument som checkats ut för editering skall checkas in efter att dokumentet stängts av användaren, hantering av detta finns ej idag.

• En mer lätthanterad installation måste skapas.• Konfiguration av applikationer sker i dagsläget med hjälp av konfigurationsfiler, att

istället använda sig av registernycklar kan underlätta i vissa lägen – om denna övergång sker så bör även en applikation för att ändra inställningar skapas så användare/administratörer inte ska behöva använda sig av registereditorn för att ändra inställningar.

• I sökresultatet bör dokumentens filtyp representeras på något sätt, ev. med ikoner.

5.3.2 Uppladdning av lokala filerMetoder för att hantera detta finns implementerat i PlatinaDocumentLibrary, den Office Smart Client som skapats använder sig dock inte av denna funktionalitet. Att lägga till stöd för detta i klienten är ingen större procedur men har ej lagts till av utrymmesskäl i användargränssnittet.

5.3.3 SkanningsstödStöd för att sköta skanning och incheckning av dokument till Platina finns i en redan befintlig klient, detta tillägg skulle kunna vara en lämplig utbyggnad i framtiden. Metoder för uppladdning av det inskannade dokumentet finns redan färdigt, det som fattas för att realisera denna utbyggnad är rutiner för skanningen.

5.3.4 Digital signeringStöd för digital signering finns i den befintliga klienten, hur omfattande arbetet med att implementera detta i den nya klienten skulle vara har inte undersökts.

5.3.5 Utveckling av klienter för andra tjänster än dokumenthanteringDet sker i dagsläget utveckling av en registratorsklient, denna klient använder sig av delar från detta projekt.

Utveckling av ytterligare klienter är i högsta grad möjlig, vid ett sådant arbete bör bibliotek som grupperar likartad funktionalitet skapas och läggas till den bibliotekssamling som detta projekt resulterat i.

27

6 Referenser1. Smart Client Architecture and Design Guide, 2005-06-22 http://download.microsoft.com/download/9/a/1/9a1115fd-8ba8-4aa0-a82e-07044bd12ac0/SCAG.pdf

2. Sitaraman Lakshminarayanan, Code Access Security Using C#, 2005-06-22http://www.csharphelp.com/archives/archive203.html

3. UB, Understanding .NET Code Access Security, 2005-06-22http://www.codeproject.com/dotnet/UB_CAS_NET.asp

4. .NET XML Web Services Repertory, 2005-06-22 http://www.xmlwebservices.cc/index.htm

5. Jan Seda, Strong Names Explained, 2005-06-22 http://www.thecodeproject.com/dotnet/StrongNameExplained.asp

6. Microsoft Corporation, Updater Application Block–Version 2.0 (March 2005), 2005-06-22 http://msdn.microsoft.com/library/default.asp?url=/library/en-us/dnpag2/html/updaterv2.asp

7. Keith Brown, An Introduction to Code Access Security (February 2005), 2005-06-22http://msdn.microsoft.com/security/default.aspx?pull=/library/en-us/dnnetsec/html/casbasics.asp

8. .NET Framework Developer's Guide, Updating Security Policy, 2005-06-22http://msdn.microsoft.com/library/default.asp?url=/library/en-us/cpguide/html/cpconupdatingsecuritypolicy.asp

9. .NET Framework Developer's Guide, Adding Code Groups, 2005-06-22http://msdn.microsoft.com/library/default.asp?url=/library/en-us/cpguide/html/cpconaddingcodegrouptocodegrouphierarchy.asp

10. Brian A. Randell and Ken Getz, Secure and Deploy Business Solutions with Microsoft Visual Studio Tools for Office, From the March 2004 issue of MSDN Magazine, 2005-06-22 http://msdn.microsoft.com/msdnmag/issues/04/03/ToolsforOffice2003/default.aspx

11. Bob McMillan, C++ assemblies, Online posting 2004-01-08 , 2005-06-22 http://groups.google.se/groups?hl=sv&lr=&threadm=5cf49ce7.0402040932.2be369f5%40posting.google.com&rnum=1&prev=/groups%3Fq%3Dsn%2Bstrong%2Bname%2Bhex%2Bkey%2Bcaspol%26hl%3Dsv%26lr%3D%26selm%3D5cf49ce7.0402040932.2be369f5%2540posting.google.com%26rnum%3D1

12. Tony Whitter, Smart Documents, 2005-06-22 http://www.learn247.net/werock247/presentations/WeRock-SmartDocuments.ppt

28

http://download.microsoft.com/download/9/a/1/9a1115fd-8ba8-4aa0-a82e-07044bd12ac0/SCAG.pdfhttp://download.microsoft.com/download/9/a/1/9a1115fd-8ba8-4aa0-a82e-07044bd12ac0/SCAG.pdfhttp://www.learn247.net/werock247/presentations/WeRock-SmartDocuments.ppthttp://groups.google.se/groups?hl=sv&lr=&threadm=5cf49ce7.0402040932.2be369f5@posting.google.com&rnum=1&prev=/groups%3Fq%3Dsn%2Bstrong%2Bname%2Bhex%2Bkey%2Bcaspol%26hl%3Dsv%26lr%3D%26selm%3D5cf49ce7.0402040932.2be369f5%2540posting.google.com%26rnum%3D1http://groups.google.se/groups?hl=sv&lr=&threadm=5cf49ce7.0402040932.2be369f5@posting.google.com&rnum=1&prev=/groups%3Fq%3Dsn%2Bstrong%2Bname%2Bhex%2Bkey%2Bcaspol%26hl%3Dsv%26lr%3D%26selm%3D5cf49ce7.0402040932.2be369f5%2540posting.google.com%26rnum%3D1http://groups.google.se/groups?hl=sv&lr=&threadm=5cf49ce7.0402040932.2be369f5@posting.google.com&rnum=1&prev=/groups%3Fq%3Dsn%2Bstrong%2Bname%2Bhex%2Bkey%2Bcaspol%26hl%3Dsv%26lr%3D%26selm%3D5cf49ce7.0402040932.2be369f5%2540posting.google.com%26rnum%3D1http://msdn.microsoft.com/msdnmag/issues/04/03/ToolsforOffice2003/default.aspxhttp://msdn.microsoft.com/library/default.asp?url=/library/en-us/cpguide/html/cpconaddingcodegrouptocodegrouphierarchy.asphttp://msdn.microsoft.com/library/default.asp?url=/library/en-us/cpguide/html/cpconaddingcodegrouptocodegrouphierarchy.asphttp://msdn.microsoft.com/library/default.asp?url=/library/en-us/cpguide/html/cpconupdatingsecuritypolicy.asphttp://msdn.microsoft.com/library/default.asp?url=/library/en-us/cpguide/html/cpconupdatingsecuritypolicy.asphttp://msdn.microsoft.com/security/default.aspx?pull=/library/en-us/dnnetsec/html/casbasics.asphttp://msdn.microsoft.com/security/default.aspx?pull=/library/en-us/dnnetsec/html/casbasics.asphttp://msdn.microsoft.com/library/default.asp?url=/library/en-us/dnpag2/html/updaterv2.asphttp://msdn.microsoft.com/library/default.asp?url=/library/en-us/dnpag2/html/updaterv2.asphttp://www.thecodeproject.com/dotnet/StrongNameExplained.asphttp://www.xmlwebservices.cc/index_FAQ.htmhttp://www.codeproject.com/dotnet/UB_CAS_NET.asphttp://www.csharphelp.com/archives/archive203.htmlnews:microsoft.public.dotnet.securitynews:microsoft.public.dotnet.security

13. Sandeep Mogulla, How to generate a WebService proxy? What are SOAP, WSDL, and UDDI? 2005-06-22 http://www.programmersheaven.com/2/FAQ-ASPNET-Webservice-Proxy

14. About UDDI, 2005-06-22 http://www.uddi.org/about.html

15. Microsoft Corporation, Overview of Office 2003 Developer Tools and Programs, September 2004, 2005-06-22 http://msdn.microsoft.com/office/technologyinfo/developing/default.aspx?pull=/library/en-us/dno2k3ta/html/office2003overviewdevelopertoolsprograms.asp

16. Abbrevationz, The A to Z of Acronyms & Abbrevationz on the Net, 2005-06-22 http://www.abbreviationz.com

17. Regular-Expressions.info, The Premier Web Site about Regular Expressions (14 January 2005), 2005-06-22 http://www.regular-expressions.info/

18. MSDN, Transcript: What's New in .NET Remoting for .NET Framework 2.0, 2005-06-23 http://msdn.microsoft.com/msdntv/transcripts/20050120NETMTTranscript.aspx

19. MSDN, Smart Client Developer Center, 2005-06-23 http://msdn.microsoft.com/smartclient/

20. Ingo Rammer & Mario Szpuszta (2005), Advanced .NET Remoting, Second Edition. APRESS. ISBN: 1-59059-417-7

21. Brian A. LaMacchia, Sebastian Lange, mfl. (2002), .NET Framework Security. Addison-Wesley. ISBN: 0-672-32184-X

22. EBI Systems AB, PlatinaTM, 2005-09-19 http://www.ebi-systems.com/Products/

29

http://www.ebi-systems.com/Products/http://msdn.microsoft.com/smartclient/http://msdn.microsoft.com/msdntv/transcripts/20050120NETMTTranscript.aspxhttp://www.regular-expressions.info/http://www.abbreviationz.com/http://msdn.microsoft.com/office/technologyinfo/developing/default.aspx?pull=/library/en-us/dno2k3ta/html/office2003overviewdevelopertoolsprograms.asphttp://msdn.microsoft.com/office/technologyinfo/developing/default.aspx?pull=/library/en-us/dno2k3ta/html/office2003overviewdevelopertoolsprograms.asphttp://www.uddi.org/about.htmlhttp://www.programmersheaven.com/2/FAQ-ASPNET-Webservice-Proxyhttp://www.programmersheaven.com/2/FAQ-ASPNET-Webservice-Proxy

Appendix 1 - Kravspecifikation

1

Projekt: Smart Client för Office 2003 inkl. Webservice anrop till PLATINA.

Kravspecifikation:

Occasionally connected smart clients? isåfall, hur hantera “gamla sökningar”?Denna funktionalitet skall inte hanteras.

Säkerhet?Document.dll och Security.dll tillsammans med Platina Security Service tar hand om användaridentitet, inloggning.

Trådat?GUI ska inte låsa då sökningen körs, animering som visar att vi söker, lås sökknappen så användaren inte skickar fler sökningar.

Sökning, hur? Endast fritext + titel? Max antal träffar? Övrigt? Vilka webservices?Sökning på DokNr (Identifier), Titel samt Fritext.

Max antal träffar: 100(default), 1000, alla.

Webservice: WsDocument.ClientSearchDocumentByParams()

Typ av svar från PLATINA? (alltid ren xml?)Ev. göra en ny webservice som returnerar ett dataset.

Visualisering av svar, hur?Fält för DokNr, Titel, Checka ut/Öppna skall finnas.

Öppna/checka ut, något speciellt runt det? Hur gör man?Dokument.dll samt Security.dll skapas för att hantera webservice anrop, användaridentitet, osv.Dessa dll:er ska sedan kunna användas i andra klienter för att på ett snabbt och enkelt sätt kunna dra nytta av Platinas funktionalitet.

Namn på programmet?Platina Office Smart Client

Övrigt? Nej

2

Projekt: Service på klientsidan för inloggning och lagring av anv.uppg.

Kravspecifikation:

Säkerhet? Hur ska anv.uppg. hanteras/lagras? Säkerhet i kommunikationen?Automatisk inloggning/Manuell inloggning – Inställning som styrs vid installationen.Klienterna sköter inloggning med hjälp av Security.dll

1 En användare på en maskin2 Flera användare på samma maskin (sjuksköterskor)3 Flera anv. på samma maskin via terminaler (Citrix)

1 – Automatisk inloggning.2 – Ev. Timeout på credentials i ServiceUserList.2 – Klienter som använder Document.dll och Security.dll kommer att fråga efter credentials före varje anrop till Platina-servern.1,2,3 – Användar-identifiering via Security.dll, credentials tillsammans med användarinformation läggs in i ServiceUserList.

Trådat – asynkron/synkron kommunikation med klienter?Endast synkron kommunikation, detta snabbar upp utvecklingen både vid implementation och vid testning.

Hur får vi tag i användaruppgifter?1. Via Security.dll som använder WindowsIdentity.GetCurrent()2. Via Security.dll som använder manuell inloggning

Ska vara kompatibelt med Citrix? Hur?Ja, se säkerhet ovan.

Namn på programmet?Platina Security Service

Övrigt? Dll:er till klienterna, Document.dll och Security.dll

3

Appendix 2 – Design

1

Övergripande beskrivning av designen

Platina Log LibraryInnehåller i dagsläget endast en klass, PlatinaLogWriter, som namnet indikerar så används denna klass för att skriva loggar till fil.Klassen är av typen singleton av två anledningar,

• WriteLog-metoden skriver till en textfil och att öppna/stänga denna fil för varje anrop inte skulle vara speciellt effektivt – filen hålls alltså öppen ända tills Dispose-metoden anropas.

• Anrop till denna klass skall kunna ske från flera platser inom samma applikationsdomän, för att slippa hålla reda på referenser till klassen så används Singleton modellen.

2

Platina Service LibraryInnehåller fyra klasser

• PlatinaCredentials – en ”wrapper” för .NET klassen ”NetworkCredentials”.• User – innehåller användaruppgifter, klassen är serialiserbar för att kunna användas i

kommunikation mellan Platina klienter och Platina Security Service.• RemoteObject – används av Platina klienter som handtag för kommunikation mot

Platina Security Service.• ServiceClass – då OnStart anropas så skapas en instans av RemoteObject, detta objekt

initieras och registreras hos RemotingServices för att kunna användas vid kommunikation. ServiceClass innehåller en lista över de klienter som är inloggade för tillfället samt funktionalitet för att hämta/ändra dessa uppgifter.

3

Platina Security LibraryInnehåller fem klasser

• WsPerson – en wsdl-genererad klass för Platinas Person Webservice.• WebPerson – subklass till WsPerson, används för att dynamiskt kunna ändra adress

till aktuell Platina server.• PlatinaLogin – används för att hämta ny inloggningsinformation från användaren.• PlatinaLogout – används vid utloggning av användare.• Security – det är denna klass som anropas utifrån (ex. från Document klassen),

Klassen är av typen Singleton eftersom det kan tänkas att klassen kommer att anropas från ett flertal klasser/metoder i samma klientapplikation, då klassen innehåller information som måste vara entydig inom en applikationsdomän så är Singleton mönstret ett självklart val. Security klassen använder sig av klasserna ovan samt gör anrop till Platina Security Service (via RemoteObject) vid behov.

4

Platina Security ServiceDetta är en Windows Service som vid uppstart skapar en instans av ”PlatinaServiceLibrary.ServiceClass”.Eftersom all intelligens är stationerad i modulerna så skapar denna service endast upp en instans av ServiceClass samt anropar OnStart/OnStop hos denna vid uppstart/avslut.

5

Platina Logout ModuleSkapar vid uppstart en ikon som lägger sig nere vid klockan i aktivitetsfältet, om användaren högerklickar på denna ikon så visas en meny med tre alternativ: ”Om Platina Logout Module”, ”Logga ut användare” samt ”Avsluta”.”Om Platina Logout Module” öppnar en dialogruta med information om Platina Logout Module.”Logga ut användare” anropar klassen ”PlatinaSecurityLibrary.Security” för att hantera utloggning av användaren, ifall en användare är inloggad mot flera Platina servers så öppnas en dialogruta för att användaren skall kunna välja vilken uppkoppling som skall avslutas.”Avsluta” stänger ner den aktuella instansen av Platina Logout Module.

6

Platina Document LibraryInnehåller sju klasser

• WsDocument - en wsdl-genererad klass för Platinas Document Webservice.• WebDoc - subklass till WsDocument, används för att dynamiskt kunna ändra adress

till aktuell Platina server.• WsProperties - en wsdl-genererad klass för Platinas Properties Webservice.• WebProp - subklass till WsProperties, används för att dynamiskt kunna ändra adress

till aktuell Platina server.• XmlParser – innehåller funktionalitet för att konvertera sökresultat från en

dokumentsökning till XmlTag-objekt.• XmlTag – innehåller ett antal attribut för lagring av dokumentinformation samt

get/set-metoder till dessa attribut.• Document – Det är denna klass som anropas utifrån (ex. från Platina Office Smart

Client), Document klassen använder sig av klasserna ovan samt ”PlatinaSecurityLibrary.Security” vid behov.

7

Platina Office Smart ClientInnehåller ett användargränssnitt för sökning i Platinas databas, vid uppstart så skapas en instans av Document klassen, det är den instansen som används vid sökning, in/ut checkning, osv.Då en sökning genomförts så visas resultatet i en DataGridView, från denna kan sedan dokument laddas hem för visning eller checkas ut för editering.Eftersom intelligensen till största del är placerad i modulerna så består POSC egentligen bara av ett användargränssnitt och ett par anrop till Document klassen.

8

Appendix 3 – Förkortningar

1

ACL – Access Control ListAPI – Application Programming Interface

CAS – Code Access SecurityCLR – Common Langue Runtime

DLL – Dynamic Link Library

GC – Garbage Collection

HTTP – HyperText Transfer Protocol

IPC – InterProcess Communication

MS – Microsoft

PLM – Platina Logout ModulePSS – Platina Security Service

RSA – Rivest, Shamir, Adleman (efternamnet till de personer som tog fram kryptotekniken)

SDK – Software Development KitSOAP – Simple Object Access ProtocolSSL – Secure Sockets Layer

TCP – Transmission Control Protocol

UDDI – Universal Description, Discovery and IntegrationURL – Universal Resource Locator

VBA – Visual Basic for ApplicationsVS – Visual StudioVSTO – Visual Studio Tools for Office

WSDL – Web Service Description Language

XML – eXtensible Markup Language

2

1Inledning2Teori2.1Introduktion till Smart Clients2.2Prestanda hos Smart Clients2.2.1Garbage Collection

2.3Kommunikation i .NET2.3.1Remoting i .NET 2.02.3.2Webservices

2.4Säkerhet i .NET2.4.1Role Based Security2.4.2Code Access Security

2.5Trådning i .NET2.5.1ThreadPool2.5.2Thread class2.5.3Delegates2.5.4Webservice Proxy2.5.5Tasks

2.6Installation och uppdatering av Smart Clients2.6.1No-Touch deployment2.6.2No-Touch deployment med en uppdateringsmodul2.6.3Kod som körs från ett gemensamt utrymme2.6.4Xcopy2.6.5Windows installationspaket2.6.6ClickOnce i .NET 2.02.6.7.application

2.7Distribution av Smart Client uppdateringar2.7.1Automatisk uppdatering

2.8Visual Studio Tools for Office 2005

3Metoder3.1Kravspecifikation3.2Kort beskrivning av analys3.3Design3.4Alternativa metoder3.4.1Platina Office Smart Client3.4.2Platina Logout Module

4Utvärdering, resultat4.1Styrkor4.2Begränsningar/Svagheter

5Diskussion5.1Smart Clients5.2Uppfyllande av kravspecifikationen5.2.1Platina Office Smart Client5.2.2Platina Security Service

5.3Möjligheter till vidareutveckling5.3.1Färdigställande av klienten5.3.2Uppladdning av lokala filer5.3.3Skanningsstöd5.3.4Digital signering5.3.5Utveckling av klienter för andra tjänster än dokumenthantering

6Referenser