2

1 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ............................. 3

Sammanfattning .......................................................................... 3

Bakgrund .................................................................................... 3

Inledning .................................................................................... 4

2 Bestämmelserna .................................................................................... 5

Underrättelse till den som delges skälig misstanke om brott ......... 5

Skriftlig information till den som anhålls eller häktas och till utlänning som frihetsberövas ....................................................... 5

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande ............................ 7

3 Erfarenheter ........................................................................................ 10

4 Råd om den praktiska hanteringen ...................................................... 11

4.1.1 När ............................................................................... 11

4.1.2 Vilket anhållningsbeslut har den misstänkte partsinsyn i?... ..................................................................................... 11

4.1.3 Gäller en begäran om insyn även för framtiden? ............ 11

4.1.4 Vad gäller när en begäran framställs efter att frihetsberövandet upphört? ........................................... 12

4.1.5 Måste prövning ske omedelbart?.................................... 12

4.1.6 Vad och hur .................................................................. 13

4.1.7 Hur konkreta uppgifter om omständigheterna måste lämnas? ......................................................................... 13

4.1.8 Vem ............................................................................. 15

Föreläggande i domstol.............................................................. 15

5 Förteckning över bilagor och bilagor .................................................... 16

3

Reglerna innebär sammanfattningsvis följande.

• Vid delgivning av misstanke om brott ska den misstänkte informeras om

vissa processuella rättigheter. Informationen kan lämnas muntligt och av

den som håller förhöret.

• Den som anhålls eller häktas ska utan dröjsmål få skriftlig information om

vissa processuella rättigheter. Polismyndigheten har utformat blanketter

som ska överlämnas till den anhållne/häktade.

• En utlänning som frihetsberövas med anledning av misstanke om brott ska

få skriftlig information om sin rätt att kontakta sitt hemlands konsulat.

Informationen finns med i de blanketter som Polismyndigheten tagit fram.

• Den som anhålls eller häktas har en ovillkorlig rätt att på egen begäran ta

del av de omständigheter som ligger till grund för beslutet.

• Om den anhållne begär att få ta del av dessa omständigheter ska åklagaren

i första hand instruera polisen om vilken information den anhållne ska få

muntligen. Om åklagaren grundar sitt anhållningsbeslut på förhörs-

uppgifter och det aktuella förhöret finns utskrivet ska den anhållne få läsa

förhöret eller i vart fall få del av de uppgifter i förhöret som legat till grund

för anhållandet. Någon rätt till kopior föreligger inte.

• Åklagaren ska anteckna att begäran har gjorts och i huvuddrag vilken

information som lämnats.

• Den som häktas får genom åklagarens redogörelse vid häktnings-

förhandlingen för vad som framkommit i utredningen och genom

domstolens beslut reda på vilka omständigheter som ligger till grund för

häktningen.

Den 1 juni 2014 trädde ny lagstiftning i kraft som rör misstänktas rätt till insyn

vid frihetsberövande m.m. Förändringarna syftade till att öka rättssäkerheten

och förutsebarheten för den som misstänks för brott. Ändringarna var

föranledda av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU om rätten

4

till information vid straffrättsliga förfaranden. Direktivet är bindande för

medlemsstaterna.

EU-direktivet genomfördes i svensk lagstiftning genom förändringar i bland

annat rättegångsbalken (RB), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

(OSL) och förundersökningskungörelsen (1947:948) (FUK).

Bestämmelserna reglerar vilken rätt till information och insyn den misstänkte

har i vissa situationer under en förundersökning. Den utvidgade rätten till

information och insyn gäller även vid handläggningen av ärenden om över-

lämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder och nordisk

arresteringsorder samt utlämning.

Ändringarna genomfördes genom SFS 2014:257–264. Utgångspunkterna för

lagändringarna framgår av regeringens proposition Misstänktas rätt till insyn

vid frihetsberövanden (prop. 2013/14:157). I propositionen behandlas lag-

förslag som lämnats i departementspromemorian Genomförande av Europa-

parlamentets och rådets direktiv om rätten till information vid straffrättsliga

förfaranden (Ds 2013:18).

Enligt 24 kap. 9 a § RB har den som anhålls eller häktas en ovillkorlig rätt att

på egen begäran ta del av de omständigheter som ligger till grund för beslutet.

Krav från misstänkta och försvarare med åberopande av den nya bestämmelsen

ställs allt oftare.

UC Malmö har under 2015 och 2016 följt upp erfarenheterna från

tillämpningen av reglerna och uppdaterat denna rättspromemoria. Syftet med

promemorian är att upprätthålla en rättsenlig och enhetlig tillämpning. Under

arbetet med uppdateringen har samtliga åklagarkamrar tillfrågats om hur

reglerna har tillämpats, vilka frågor som har uppkommit och hur man löst

dessa. Synpunkterna har sedan sammanställts och lett till följande ändringar i

promemorian.

Sammanfattningen har förtydligats i punkten 5, för att bättre stämma överens

med vad som anges senare i promemorian i enlighet med vad som anges i

förarbetena till 24 kap. 9 a § RB. Nya avsnitt med erfarenheter och råd om

den praktiska hanteringen har tillkommit liksom nya bilagor med beslut i

överprövningsärenden vid UC Malmö.

Ytterligare tillägg har föranletts av en lagändring den 1 juli 2016 av 24 kap.

3 § RB angående objektivitet.

Rättspromemorian har därefter uppdaterats i november 2019 avseende

ändringar i 12–12 a §§ förundersökningskungörelsen (1947:948) som gjorts

med anledning av genomförandet av EU:s barnrättsdirektiv (2016/800/EU).

Förarbetena bakom ändringarna återfinns i SOU 2017:68.

5

Enligt 12 § FUK ska den som delges skälig misstanke om brott i samband med

förhöret informeras om ett antal processuella rättigheter som gäller under en

förundersökning

• att anlita försvarare

• att få information om misstanken

• att ta del av utredningsmaterialet i enlighet med 23 kap. 18 § RB

• att vid behov biträdas av tolk

• till översättning av handlingar som är väsentliga för att kunna ta tillvara sin

rätt

• att inte behöva yttra sig över misstanken

Det finns enligt bestämmelsen inget krav på att informationen ska lämnas

skriftligen utan det är tillräckligt med en muntlig information.

För den misstänkt som är under 18 år ska därutöver så långt det är möjligt

informeras om den fortsatta handläggningen, vilka myndigheter som är

delaktiga i förfarandet och deras roller. Samtidigt ska den misstänkte då också

särskilt underrättas om

• sin rätt enligt 5 och 26 §§ lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser

om unga lagöverträdare att få en vårdnadshavare eller någon annan nära

person underrättad samt kallad till förhör och domstolsförhandling,

• sin rätt att närvara personligen vid en domstolsförhandling,

• att handläggningen ska präglas av respekt för hans eller hennes rätt till

skydd av privatlivet, och

• vart han eller hon kan vända sig med klagomål som gäller handläggningen.

Den som anhålls eller häktas ska enligt 12 a § FUK utan dröjsmål få skriftlig

information om de processuella rättigheter som han eller hon har under en

förundersökning och vid handläggning av brottmål i domstol. Härmed avses

6

• rättigheterna enligt 12 § FUK

• rätten att ta del av de omständigheter som ligger till grund för beslutet om

anhållande eller häktning (se nedan)

• rätten att få en anhörig eller annan nära person underrättad om

frihetsberövandet

• rätten att få hälso- och sjukvård

• rätten att få ett anhållande prövat vid häktningsförhandling inom

lagstadgad tid

För de anhållna eller häktade som är under 18 år ska den skriftliga

informationen även omfatta förutsättningarna för frihetsberövande enligt 24

kap. RB och 23 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga

lagöverträdare eller, när det är fråga om internationella förfaranden, de

bestämmelser som ligger till grund för frihetsberövandet.

En utlänning som frihetsberövas med anledning av misstanke om brott ska få

skriftlig information om sin rätt att kontakta sitt hemlands konsulat, 1 § lagen

(1989:152) om underrättelseskyldighet m.m. när utlänningar är berövade

friheten.

Den skriftliga informationen ska i båda fallen överlämnas vid anhållandet

(prop. 2013/14:157 s. 20). Den skriftliga informationen ska ges på ett språk

som den misstänkte förstår och han eller hon har rätt att få behålla den

skriftliga informationen så länge som frihetsberövandet pågår. När det gäller

vem som ska ombesörja att den skriftliga informationen lämnas framhåller

man i propositionen att det alltid är de brottsutredande myndigheterna som

ansvarar för att den som frihetsberövas underrättas om sina processuella

rättigheter, inte domstolen eller Kriminalvården. Vidare anges att den som

verkställer ett frihetsberövande har ett särskilt ansvar för att ombesörja att den

misstänkte informeras om sina rättigheter. Samtidigt erinras om bestämmelsen

i 1 a § andra stycket FUK och förundersökningsledarens övergripande ansvar

för att den misstänktes rättigheter tillvaratas (prop. 2013/14:157 s. 20). Detta

innebär att i normalfallet sker överlämnande av den skriftliga informationen

av polisen omedelbart efter åklagarens anhållningsbeslut.

Rikspolisstyrelsen har i samarbete med Utvecklingscentrumen Malmö och

Stockholm samt Internationella enheten vid Åklagarmyndigheten, tagit fram

tre blanketter innehållande den skriftliga information som den misstänkte har

rätt att få, dels en blankett avseende 12 a § FUK och 1 § lagen (1989:152) om

underrättelseskyldighet m.m. när utlänningar är berövade friheten, dels två

blanketter avseende den informationen som ska lämnas till den som är

eftersökt enligt en europeisk eller en nordisk arresteringsorder respektive den

som begärs utlämnad. Blanketterna, som ska användas, (se bilagorna 1–3) finns

också översatta till ett femtiotal olika språk.

7

Den som anhålls eller häktas har en ovillkorlig rätt att på egen begäran ta del

av de omständigheter som ligger till grund för beslutet, 24 kap. 9 a § RB.

Denna rätt kan inte begränsas vare sig med hänsyn till utredning av brottet

eller på grund av sekretess.

Enligt EU-direktivets artikel 7.1 ska den som anhålls eller häktas, eller dennes

försvarare, få tillgång till sådana handlingar som rör det specifika målet, som

är i behöriga myndigheters besittning och som är väsentliga för att i enlighet

med nationell rätt effektivt kunna angripa ett beslut om anhållande eller

häktning.

Vid genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning har man valt att använda

sig av uttrycket omständigheter i stället för uttrycket handlingar. I

propositionen anförs att uttrycket omständigheter mer lämpligt anger vad som

avses. Vidare överensstämmer uttrycket med bestämmelsen i 10 kap. 3 § OSL

där det bl.a. framgår att en part har rätt att få del av de omständigheter som

läggs till grund för ett avgörande av mål eller ärende. Enligt propositionen

avses med användandet av uttrycket omständigheter att det handlar om

process- eller utredningsmaterial (prop. 2013/14:157 s. 23). När det gäller

vilket utredningsmaterial som omfattas hänvisar man till bestämmelsen i 24

kap. 14 § andra stycket RB, där åklagaren vid häktningsförhandlingen ska ange

de omständigheter som häktningsyrkandet grundar sig på. Det är dessa

omständigheter som den misstänkte i möjligaste mån ska har rätt att ta del av

redan vid anhållningsbeslutet.

Genom reglerna om rätt till insyn vid frihetsberövande ställs krav på åklagaren

att precisera vilka omständigheter som hon eller han grundat sitt

anhållningsbeslut på. Åklagaren ska, på begäran av den misstänkte, redovisa

sådant utredningsmaterial eller delar av utredningsmaterial som haft en direkt

betydelse för beslutet om anhållande. Detta innebär, enligt propositionen, inte

att åklagaren behöver redovisa allt utredningsmaterial som vid tidpunkten för

anhållningsbeslutet talar mot den anhållne. Vad som menas härmed förklaras

på följande sätt.

”Det kan emellertid finnas utredningsmaterial som förstärker misstankarna

men där åklagaren bedömer att utredningen behöver kompletteras

ytterligare innan materialet presenteras för den misstänkte. I den situationen

och under förutsättning att åtal inte har väckts kan åklagaren - om det är till

men för utredningen att materialet görs tillgängligt för den misstänkte - neka

den misstänkte att ta del av detta utredningsmaterial såvida det inte har legat

till grund för beslutet att anhålla den misstänkte. Det ska med andra ord

finnas annat utredningsmaterial som är tillräckligt för ett anhållningsbeslut.”

(Prop. 2013/14:157 s. 24)

Härefter erinras i propositionen om åklagarens objektivitetsplikt enligt 23 kap.

4 § RB, som ju innebär att åklagaren i detta skede inte kan neka den misstänkte

att ta del av sådant utredningsmaterial som talar till den misstänktes förmån

8

(prop. 2013/14:157 s. 24). I första stycket, första meningen, nyss nämnda

paragraf anges, sedan den 1 juli 2016 nu uttryckligen att förundersökningen

ska bedrivas objektivt. Bestämmelsen riktar sig till samtliga befattningshavare

som ska utföra uppgifter under en förundersökning, såsom åklagare, polismän

och tjänstemän vid andra brottsbekämpande myndigheter. Genom att det i

andra meningen läggs till att de ska söka efter omständigheter och bevis som

talar såväl till den misstänktes fördel som till hans eller hennes nackdel,

tydliggörs att de självständigt och aktivt ska berika brottsutredningen i dessa

avseenden. I det tredje stycket, som också är nytt från den 1 juli 2016, anges att

objektivitetsprincipen även ska iakttas i den brottsbekämpande verksamhet

som sker innan en förundersökning har inletts. Alla förstadier till en

förundersökning omfattas av bestämmelsen. Det innebär att såväl

underrättelseverksamhet och allmän brottsspaning som förutredning och

primärutredning omfattas (prop. 2015/16:68 sid 84).

Vid tidpunkten för anhållandet är det inte ovanligt att det inte har hunnit

skrivas ut några förhörsutsagor. Åklagaren har då möjlighet att muntligen,

genom polisens försorg, underrätta den misstänkte om de uppgifter i

handlingarna som ligger till grund för beslutet.

I propositionen framhålls särskilt att bestämmelsen inte ger den misstänkte rätt

till kopior av utredningsmaterialet. Utredningsmaterialet ska tillhandahållas på

det sätt som bedöms mest lämpligt i det enskilda fallet. I sammanhanget

hänvisas till NJA 2008 s. 883. I rättsfallet behandlas frågan om sekretess för

bilder i ljud- och bildupptagningar av vittnesförhör som hållits i domstol.

Högsta domstolen konstaterade att partsinsynen i processmaterial aldrig kan

hindras av att sekretess skulle anses vara av synnerlig vikt med hänsyn till något

allmänt eller enskilt intresse. Detta förhållande betyder dock inte att en part

alltid har rätt att få ett eget exemplar av en handling eller annat som utgör

processmaterial. Beträffande formen för partsinsynen och hur den ska

förverkligas i det enskilda fallet finns det ett visst utrymme för allmänna

lämplighetsöverväganden.

Misstänkts rätt till insyn efter anhållandet regleras även efter ändringarna av

reglerna i 23 kap. 18 § RB. Den misstänktes insynsrätt vad gäller de omstän-

digheter som legat till grund för ett anhållande regleras dock genom bestäm-

melserna om rätt till insyn vid frihetsberövande oavsett om den misstänkte

begär ut uppgifterna direkt i samband med beslutet eller senare. Men en

begäran efter en häktningsförhandling om att få del av de omständigheter som

legat till grund för anhållningsbeslutet behöver inte tillmötesgås eftersom

rätten till insyn syftar till att ge den misstänkte möjlighet att ifrågasätta

frihetsberövandet, vilket även häktningsförhandlingen ger.

Vid den praktiska handläggningen är det viktigt att framhålla att syftet med

direktivet är att den misstänkte effektivt ska kunna angripa ett beslut om

anhållande eller häktning. Om den misstänkte begär att få ta del av omstän-

digheterna ska åklagaren lämna dessa. Det bör ske genom att åklagaren ger

9

polisen i uppdrag att lämna informationen. Vid behov får polisen med hjälp

av tolk översätta informationen så att den anhållne förstår.

Åklagaren bör dokumentera att den anhållne begärt att få del av omständig-

heterna som ligger till grund för beslutet och vilka omständigheter som den

anhållne fått del av. Det är viktigt inte minst under jouren då utrednings-

handlingarna i regel inte är färdigställda och där flera åklagare kan vara

inblandade under anhållningstiden. Dokumentationen kan lämpligen ske

genom att åklagaren under ”Anteckningar” i den aktuella tvångsmedels-

blanketten i Cåbra gör en notering om vilka omständigheter som legat till

grund för beslutet.

Vid en häktningsförhandling får den misstänkte del av omständigheterna

genom åklagarens redogörelse inför rätten och genom rättens beslut.

10

Erfarenheter vid tillämpningen av de nya reglerna har och kommer även

fortsättningsvis att följas upp av UC Malmö. Detta för att vid behov åter kunna

uppdatera denna promemoria. Såväl synpunkter på innehållet i promemorian

som information om åklagarnas praxis tas därför gärna emot.

UC Malmö har vid några tillfällen vid överprövning prövat begäran enligt 24

kap. 9 a § RB.

I ett ärende framställdes begäran i samband med en häktningsförhandling och

avsåg bl. a analysprotokoll och förhörsprotokoll.1 UC Malmö ändrade inte

åklagarens avslagsbeslut och anförde bl. a att den häktade och dennes

försvarare senast vid häktningsförhandling fått del av alla omständigheter som

legat till grund för häktningsbeslutet. Vidare fastslogs att den fortlöpande

insynsrätten enligt 23 kap. 18 § RB kan begränsas om det skulle vara till men

för utredningen i visst skede att lämna ut begärt utredningsmaterial.

I ett annat ärende framställdes begäran om att få ut samtliga handlingar från

förundersökningen på vilka åklagaren grundat sitt anhållningsbeslut.

UC Malmö ändrade inte åklagarens avslagsbeslut och anförde bl. a att den

misstänktes rätt inte innebär att han eller hon alltid har rätt till egna exemplar

av en handling eller något annat utredningsmaterial.2

Av inhämtade synpunkter har framkommit att de två överprövningsärenden

som publicerats på UC Malmös hemsida används som mallar i den operativa

verksamheten.

1 UC Malmös beslut den 7 november 2014, se bilaga 4. 2 UC Malmös beslut den 23 februari 2015, se bilaga 5.

11

4.1.1 När

Som framgått ovan gäller den misstänktes rätt till insyn i omständigheterna

som legat till grund för ett anhållningsbeslut oavsett om den misstänkte begär

ut uppgifterna direkt i samband med beslutet eller senare. Begäran måste inte

ske i anslutning till ett frihetsberövande.

Vid anhållningsbeslut i frånvaro uppkommer inte rätten att ta del av

omständigheterna som ligger till grund för beslutet om anhållande förrän

frihetsberövandet verkställts. Det torde framgå av ordalydelsen i 24 kap. 9 a §

RB ”den som anhålls eller häktas” jämfört med 24 kap. 9 § RB, som

uttryckligen anger att den frihetsberövade i samband med att anhållnings-

beslut i frånvaro verkställs ska få besked om det brott som han eller hon är

misstänkt för samt grunden för frihetsberövandet.

4.1.2 Vilket anhållningsbeslut har den misstänkte partsinsyn i?

Avseende vilket anhållningsbeslut har den misstänkte rätt att ta del av

omständigheterna som legat till grund för beslutet? Den misstänkte kan

exempelvis ha anhållits i sin frånvaro på grund av uppgifter från hemligt

tvångsmedel, men under tiden som gått tills den misstänkte gripits och hörts

har det tillkommit nya omständigheter som tillsammans, utan de tidigare

uppgifterna från det hemliga tvångsmedlet utgör sannolika skäl. Är det

omständigheterna vid det första anhållningsbeslutet som avses eller är det

omständigheterna vid det nya beslutet som den misstänkte har rätt att få del

av? En rimlig tolkning är att det är omständigheterna som gäller vid tiden för

när frihetsberövandet verkställs som den misstänkte har rätt att få del av.

Denna slutsats vinner stöd dels av lagtextens ordalydelse, dels av syftet med

bestämmelsen, nämligen att kunna angripa ett beslut om anhållande.

Häktningsbeslut i frånvaro skiljer sig på det sättet från anhållande i frånvaro

att åklagaren vid häktningsförhandlingen redogör för omständigheterna som

ligger till grund för häktningsyrkandet. Försvararen får då del av omständig-

heterna och kan aldrig ha någon tystnadsplikt i förhållande till sin klient.

4.1.3 Gäller en begäran om insyn även för framtiden?

Ska en begäran om insyn i omständigheterna som legat till grund för ett

anhållnings- eller häktningsbeslut gälla även för framtiden? Om exempelvis en

handling inte är färdigställd i samband med frihetsberövandet, men innehåller

en omständighet som legat till grund för anhållningsbeslutet och hade behövts

tillgängliggöras för den misstänkte i samband med begäran om den hade

12

funnits tillgänglig och varit färdigställd. Måste den misstänkte få information

om denna när handlingen sedan är upprättad? Här gäller, enligt UC Malmös

uppfattning, insynsrätten just vid tidpunkten för anhållningsbeslutet. Syftet

med bestämmelsen är, som tidigare framhållits, att kunna angripa beslutet om

frihetsberövande.

En begäran efter en häktningsförhandling om att få del av de omständigheter

som legat till grund för anhållningsbeslutet behöver inte tillmötesgås eftersom

rätten till insyn syftar till att ge den misstänkte möjlighet att ifrågasätta

frihetsberövandet, vilket även häktningsförhandlingen ger.

4.1.4 Vad gäller när en begäran framställs efter att frihetsberövandet

upphört?

Vad gäller när en begäran framställs efter att frihetsberövandet upphört? Med

hänsyn till att syftet med 24:9 a §, som nyss framhållits är att kunna angripa

ett beslut om frihetsberövande, bör inte en framställan till åklagaren om insyn

vid frihetsberövande som framställs efter att frihetsberövandet upphört

behandlas som en begäran enligt 24 kap. 9 a § RB. En sådan begäran efter

frisläppandet bör istället bedömas som en begäran om partsinsyn enligt 23 kap.

18 § RB.

4.1.5 Måste prövning ske omedelbart?

Gäller rätten för misstänkt att ta del av de omständigheter som legat till grund

för frihetsberövandet omedelbart? Är det t.ex. tillräckligt att en åklagare som

kl. 17.00 får en begäran från misstänkt att få ta del av omständigheterna för

anhållandet, svarar att ”Du kommer att få ta del av dessa omständigheter

inför/vid det inbokade förhöret med dig imorgon kl. 09.00”? Går det alltså att

skjuta upp ”delfåendet” till en viss specificerad tid i närtid?

Det finns ingen tidsfrist angiven i 24 kap. 9 a § RB, men det följer av

bestämmelsens karaktär att skyndsamhet är påkallad.

Enligt EU-direktivets artikel 6 ska medlemsstaterna se till att misstänkta och

tilltalade erhåller information om den brottsliga gärning som de är misstänkta

eller anklagade för. Informationen, som ska tillhandahållas utan dröjsmål, ska

vara så utförlig som krävs för att säkerställa ett rättvist förfarande och ett

effektivt utövande av rätten till försvar. Vidare anges att den som anhållits eller

häktats ska informeras om skälen till frihetsberövandet, inbegripet vilken

brottslig gärning som han eller hon misstänks ha begått.

Utförlig information om anklagelsen ska tillhandahållas senast när de

sakförhållanden som ligger till grund för anklagelsen lämnas in till en domstol.

Informationen ska innehålla uppgift om brottets art, brottsrubriceringen

liksom det sätt på vilket den tilltalade varit delaktig i brottet. Om det krävs för

att ett rättvist förfarande ska kunna säkerställas, ska den misstänkte eller

tilltalade dessutom utan dröjsmål informeras om alla ändringar i den

information som har tillhandahållits (prop. 2013/14:157 s. 10).

13

Med hänsyn härtill är det tveksamt om ”delfåendet” kan skjutas upp till en

senare tid. Under alla omständigheter bör man kunna slå fast att det gått för

lång tid om den misstänkte inte får del av begärda omständigheter förrän vid

häktningsförhandlingen.

4.1.6 Vad och hur

Rätten till insyn vid frihetsberövandet gäller endast sådana omständigheter

som haft betydelse för frihetsberövandet. För andra uppgifter gäller rätten till

partsinsyn enligt RB 23 kap. 18 §. Enligt den bestämmelsen kan rätten till

insyn begränsas med hänsyn till utredningen.

Åklagaren kan vid kontakt med polisen muntligen ange vilka omständigheter

som legat till grund för åklagarens beslut och åklagaren kan ge direktiv om hur

dessa omständigheter ska presenteras för den misstänkte, vilka handlingar som

avses (om sådana är färdigställda) och på vilket sätt dessa ska göras tillgängliga.

Åklagaren ska inte behöva göra en skriftlig redogörelse till polisen, utan det

ska räcka att denna information lämnas muntligen. Att utredningsmaterialet

ska göras tillgängligt innebär ingen rätt till kopior. Utredningsmaterialet ska

tillhandahållas på det sätt som bedöms mest lämpligt. Se närmre vad som

anförts ovan, sidan 8.

4.1.7 Hur konkreta uppgifter om omständigheterna måste lämnas?

Hur konkreta uppgifter om omständigheterna måste lämnas? I ett ärende som

UC Malmö överprövat, men inte ändrat hade åklagaren som grund för

anhållande på skälig misstanke angivit att den misstänkte varit på platsen och

var nära vän med huvudmisstänkte. Därutöver hade den misstänkte delgivits

brottsmisstanke, tid och plats för brottet samt att han var misstänkt för brottet

gemensamt och i samförstånd med andra personer.3

Det har framhållits från åklagare att försvarare ofta begär att få ut t.ex.

målsägandeförhör som ligger till grund för anhållandet. Enligt UC Malmös

uppfattning, som också framgår av nämnda överprövningsärende, har inte den

misstänkte eller försvararen rätt till kopior av förhör. Däremot föreligger rätt

att få veta innebörden av förhöret, vad som utgör exempelvis sannolika skäl.

Ofta, framförallt i större mål består en häktningspromemoria normalt av en

sammanfattande PM som åklagaren skrivit. Detta är då tillsammans med de

muntliga uppgifter som presenteras vid häktningsförhandlingen den enda

information den misstänkte får. Informationen är densamma som tingsrätten

får. I förarbetena anförs när det gäller beslut om häktning att det är fråga om

en kodifiering av gällande rätt (prop. 2013/14:157 s. 28). Insynsrätten vid ett

beslut om anhållande är inte mer långtgående än vid häktning. En samman-

3 UC Malmös beslut den 18 maj 2016, se bilaga 6.

14

fattande promemoria innehållande anhållningsskälen eller en muntlig redo-

görelse med motsvarande innehåll bör alltså vara tillräcklig även vid ett

anhållningsbeslut.

Hur bör informationen vid anhållningsbeslutet rent konkret se ut om

− Det inte finns några tillgängliga handlingar och anhållningsbeslutet

enbart grundar sig på muntliga uppgifter från en föredragning under

jourtid?

Det är de omständigheter som legat till grund för åklagarens beslut

som den anhållne ska informeras om. Det är givetvis svårt för en

åklagare att informera om vad som legat till grund för ett anhållnings-

beslut som fattats av en annan åklagare. Förfarandet underlättas

avsevärt om beslutande åklagare antecknar omständigheterna i

anteckningsfältet i Cåbra.

− Det finns utskrivna förhör, men anhållningsbeslutet ändå enbart grundar

sig på muntliga uppgifter?

Det är fortfarande de omständigheter som legat till grund för

åklagarens beslut som åklagaren ska informera om. Det vill säga att

informationen bör lämnas på samma sätt som i föregående situation.

Den anhållne har inte rätt att få mer information än vad beslutande

åklagare hade som grund för sitt anhållningsbeslut.

− Förhör finns utskrivet och åklagaren grundar sitt anhållningsbeslut på

uppgifter i det/de utskrivna förhöret/förhören?

Den anhållne ska få läsa hela förhöret/förhören eller de delar av

förhöret/förhören som ligger till grund för anhållningsbeslutet. Den

anhållne ska i vart fall på något sätt få del av de uppgifter i

förhöret/förhören som ligger till grund för beslutet om anhållande.

Åklagaren ska instruera polisen om på vilket sätt som den anhållne

ska få information. Någon rätt till kopior föreligger inte.

− Det handlar om stora mål, där det kanske finns handlingar från hemliga

tvångsmedel, mängder med spanings-PM, JIT-material och liknande?

Inför en häktningsförhandling upprättas en promemoria innehållande

häktningsskälen. Oftast finns skäl att upprätta motsvarande PM inför

anhållningsbeslut i större ärenden. Innehållet i den kan då enkelt på

begäran delges den misstänkte.

Åklagare som fattar beslut om anhållande i frånvaro bör på mot-

svarande sätt alltid dokumentera de omständigheter som anhållnings-

beslutet grundas på.

15

4.1.8 Vem

Lagtexten anger att det är den som anhålls eller häktas som har rätt till insynen.

Detta gäller också den offentlige försvararen.

Det är den åklagare som fattat beslutet om anhållande som vet vilka omstän-

digheter beslutet grundar sig på och som bäst kan redogöra för dessa. Av

naturliga skäl kanske inte vederbörande är i tjänst när begäran om partsinsyn

görs. Det blir då den åklagare som för tillfället handlägger ärendet som får

lämna svar. För att underlätta förfarandet bör beslutande åklagare anteckna

omständigheterna i anteckningsfältet i Cåbra.

När det gäller rätten till partsinsyn enligt 23 kap. 18 § RB kan domstolen efter

anmälan pröva begäran från den misstänkte enligt 23 kap. 19 § om under-

sökningen slutförts. Någon sådan möjlighet finns inte vad gäller partsinsynen

enligt 24 kap. 9 a §. Om part är missnöjd med ett beslut av åklagaren, får han

eller hon istället begära överprövning av åklagarens beslut.

Det har från åklagare framförts att det inte sällan från försvararhåll begärs ut

handlingar och uppgifter och att mycket tid läggs ned på detta i samband med

häktningsförhandlingar. I de sammanhangen förekommer också att försvarare

yrkar att rätten ska förelägga åklagaren att lämna ut handlingar. Åklagaren kan

vid ett sådant yrkande hävda att lagstöd saknas för yrkandet.

16

Bilaga 1 Polisens information till misstänkta och frihetsberövade

Bilaga 2 Polisens information till den som begärs överlämnad enligt en europeisk eller nordisk arresteringsorder

Bilaga 3 Polisens information till den som begärs utlämnad

Bilaga 4 Beslut i överprövningsärende 7 november 2014

Bilaga 5 Beslut i överprövningsärende 23 februari 2015

Bilaga 6 Beslut i överprövningsärende 18 maj 2016

INFORMATION TILL MISSTÄNKTAOCH FRIHETSBERÖVADE

Sida 1

Polisen

a

a

a

a

a

a

Information till dig som är misstänkt ftir brott

Du har rätt att bli underrättad om misstanken och fiirändringar av denna. Du har även rättatt fortlöpande ta del av utredningen om det kan ske utan att det skadar utredningen.

Du har rätt att inte behöva yttra dig över misstanken och inte heller i övrigt behöva medverka tillutredningen av din egen skuld.

Du har rätt att på egen hand anlita en {tirsvarare. Du har i vissa fall även rätt att få en offentligfiirsvarare om du själv begär det eller bedöms vara i behov av en.

Du kan ha räff att utse en fiirsvarare eller ett biträde i den stat som har utftirdat arresteringsordern.

Du har rätt att vid behov få hjälp av tolk och fä viktiga handlingar översatta.

Du är skyldig att stanna kvar fiir forhör i högst sex timmar. I undantagsfall kan du vara skyldigatt stanna kvar i ytterligare högst sex timmar. Snarast efter örhöret ska du friges om inte åklagarenbeslutar att du ska anhållas.

Ytterligare information till dig som anhållits eller häktats

Du har räIt att ta del av de omständigheter som ligger till grund fiir beslutet om anhållandeeller häktning.

Du har rätt att få någon av dina närmaste anhöriga eller någon annan person som står digsärskilt nära underrättad om frihetsberövandet så snart det kan ske utan att det skadar utredningen

Du som inte är svensk medborgare har rätt att begära att ditt hemlands konsulat så snartsom möjligt underrättas om frihetsberövandet och att meddelanden från dig vidarebefordrasdit.

a Du har rätt att vid behov få mat och vila.

Du har rätt till minst en timmes daglig utomhusvistelse på rastgård om du har varitfrihetsberövad under minst ett dygn.

Du har rätt att vid behov få hälso- och sjukvård. Du har också rätt att på egen begäran bliundersökt av läkare, om det inte är uppenbart afi en läkarundersökning är onödig. Du hardärefter rätt atl bli vårdad på det sätt läkaren sagt.

Efter att åklagare beslutat att du ska vara anhållen, ska han eller hon så snart som möjligtoch senast klockan tolv tredje dagen efter anhållningsbeslutet begära att en domstol prövarom du ska häktas. Domstolen ska då så snart som möjligt hålla florhandling. Sådan ftirhandlingfår aldrig hållas senare än fyra dygn efter att du greps eller annars blev frihetsberövad.Om domstolen beslutar att du ska vara häktad bestäms även när åtal ska väckas. Om åtalinte väcks inom två veckor, ska domstolen som huvudregel hålla ny ftirhandling varannanvecka fram till dess att åtal väcks.

a

a

a

Bilaga 1

INFORMATION TILL MISSTÄNKTAOCH FRIHETSBERöVADE

Sida 2

Polisen

a

a

Efter att åklagaren anhållit dig är han eller hon skyldig att hela tiden kontrollera omdet finns skäl att hålla dig fortsatt frihetsberövad

Särskild information till dig som är under 18 år

Du har rätt att fa informationen muntligen och skriftligen på ett språk du fiirstår.

Du har rätt till offentlig fiirsvarare om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Även om åklagaren beslutar att inte anhålla dig får polisen hålla dig kvar i upp till tre timmar ftir att så snartsom möjligt överlämna dig till dina foräldrar, annan vårdnadshavare, tjänsteman vid socialtjänsten ellerannan lämplig person.

Under tiden som du är frihetsberövad kan dina kontakter med omvärlden inskränkas.

Du har rätt att vid behov få hjälp av tolk och få viktiga handlingar översatt

Du behöver inte yttra dig över vad du misstänks ftir och inte heller medverka i utredningen av din skuldDu behöver inte heller i övrigt hjälpa till i utredningen.

Du har rätl att få information om hur ditt ärende kommer att handläggas, vilka myndigheter som ärinblandade och vad myndighetema har fiir uppgifter.

Dina ftjräldrar (vårdnadshavare) eller annan nära person kommer att informeras om att du är misstänkt ftirbrott och kommer även att kallas till polisftirhör som ska hållas med dig. Om du gripits, anhållits ellerhäktats (frihetsberövats ftir brott) kommer de att informeras om det och skälen ftjr det. Om du blir åtalad ftirbrott kommer de att informeras om det och om tidpunkten ftir huvudfiirhandlingen i domstol. Det finnsundantag då ftjräldrar (vårdnadshavare) eller annan nära person inte ska informeras om dessa saker.

Du har rätt att närvara personligen vid domstolsftirhandling.

Handläggningen av ditt ärende ska präglas av respekt for din rätt till skydd av ditt privatliv.

Om du har klagomål på hur ditt ärende handlagts, kan du göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO)eller Justitiekanslern (JK).

Om du anhålls eller häktas ska du informeras om ftirutsättningarna ör frihetsberövandet enligt24 kap.Rättegångsbalken och 23 $ lagen om särskilda bestämmelser ftir unga lagöverträdare. Eller om det är frägaom ett intemationellt ftirfarande, de bestämmelser som ligger till grund fiir frihetsberövandet.

Om du har frågor i anledning av denna information kan du vända dig till Polisen ellerdin ftirsvarare.

a

a

a

a

a

a

a

a

a

INFORMATION TILL DIG SOM BEGÄRSÖvenIÄUINAD ENLIGT EN EURoPEISKELLER NORDISK ARRESTERINGSORDER

Sida 1

Polisen

a

a

a

Information till dig som begärs överlämnad

Du har rätt att bli underrättad om innehållet i arresteringsordem, bl a vilka brott du misstänks ftir.

Du har rätt att inte behöva yttra dig över misstanken i ftjrhör hos Polisen eller andra myndigheter.

Du har rätt att få en offentlig fiirsvarare om du begär det eller bedöms vara i behov av en.

Du kan ha rätt att utse en fiirsvarare eller ett biträde i den stat som har utftirdat arresteringsordern.

Du har rätt att vid behov få hjälp av tolk och fä viktiga handlingar översatta.

Du ska tillfrågas om du samtycker till att bli överlämnad till det land som begär dig överlämnad.Ditt samtycke skulle påskynda fiirfarandet. Om du samtycker till att bli överlämnad ska du även

tillfrågas om du medger att åtalas eller straffas fiir andra brott än de som arresteringsordem gäller

Du är skyldig att stanna kvar fiir fijrhör i högst sex timmar. I undantagsfall kan du vara skyldig attstanna kvar i ytterligare högst sex timmar. Snarast efter fiirhöret ska du friges om inte åklagarenbeslutar att du ska anhållas.

Ytterligare information till dig som anhållits eller häktats

Du har rätt att få någon av dina närmaste anhöriga eller någon annan person som står dig särskilt nära

underräftad om frihetsberövandet så snaft det kan ske utan att det skadar utredningen.

Du som inte är svensk medborgare har rätt att begära att ditt hemlands konsulat så snart som möjligtunderrättas om frihetsberövandet och att meddelanden från dig vidarebefordras dit.

Du har r'ätlatt vid behov få mat och vila.

Du har rätt till minst en timmes daglig utomhusvistelse på rastgård om du har varitfrihetsberövad under minst ett dygn.

Du har rätt att vid behov få hälso- och sjukvård. Du har också rätt att på egen begäran bli undersöktav läkare, om det inte är uppenbart att en läkarundersökning är onödig. Du har därefter rätt att blivårdad på det sätt som läkaren sagt.

Efter att åklagare beslutat att du ska vara anhållen, ska han eller hon så snart som möjligt och senast

klockan tolv tredje dagen efter anhållningsbeslutet begära att en domstol prövar om du ska häktas.

Domstolen ska då så snart som möjligt hålla ftjrhandling. Sådan fiirhandling ffir aldrig hållas senare än

S,ra dygn efter att du greps eller annars blev frihetsberövad. Ny ftrhandling ska som huvudregel hållasvarannan vecka fram till dess att beslut i frågan om överlämnande meddelas. Om du är frihetsberövadäven efter att beslut om överlämnande till det andra landet meddelats, kan du begära ny ftirhandlingom frihetsberövandet inom tre veckor från det senaste beslutet.

a

a

a

a

a

a

a

a

Bilaga 2

&ffi Polisen

tNFoRMATtoN TILL Dtc soM eeeÄnsövenlÄmNAD ENLtcr EN EURopEtsKELLER NORDISK ARRESTERINGSORDER

Sida 2

a

Under tiden som du är frihetsberövad kan dina kontakter med omvärlden inskränkas

Efter att åklagaren anhållit dig är han eller hon skyldig att hela tiden kontrollera omdet finns skäl att hålla dig fortsatt frihetsberövad

Särskild information till dig som är under 18 år

Du ska få en offentlig forsvarare om du är under l8 år

Aven om åklagaren beslutar att inte anhålla dig får Polisen hålla kvar dig i upp till tre timmarftir att så snart som möjligt överlämna dig till dina fiiräldrar, annan vårdnadshavare, tjänstemanvid socialtjänsten eller annan lämplig vuxen person.

Om du har frågor i anledning av denna information kan du vända dig till Polisen ellerdin fiirsvarare.

a

a

INFORMATION TILL DIG SOM BEGÄRSUTLÄMNAD ENLtcT LAGEN (1957:668)OM UTLÄMNING FÖR BROTT

Sida 1

Polisen

a

a

a

a

a

a

a

a

Information till dig som begärs utlämnad

Du har rätt att bli underrättad om innehållet i den internationella efterlysningen eller framställningen ornutlämning, bl a vilket land som begär dig utlämnad och vilka brott du misstänks ftir.

Du har rätt att inte behöva yttra dig över misstanken i ftirhör hos Polisen eller andra myndigheter

Du har rätt att på egen hand anlita en försvarare. Du har normalt även rätt att få en offentlig ftirsvarareom du själv begär det eller om du bedöms vara i behov av en.

Du har r'att atI vid behov få hjälp av tolk och ffi viktiga handlingar översatta.

Du ska tillfrågas om du samtycker till att bli utlämnad till det land som begär dig utlämnad.Ditt samtycke kan påskynda ftirfarandet. I vissa fall ska du även tillfrågas om du samtycker till att åtalaseller straffas fiir annat brott som du har begått ftre utlämningen.

Du är skyldig att stanna kvar fiir ftjrhör i högst sex timmar. I undantagsfall kan du vara skyldig att stannakvar i ytterligare högst sex timmar. Snarast efter ftirhöret ska du friges om inte åklagaren beslutar att duska anhållas.

Ytterligare information till dig som anhållits eller häktats

Du har rätt att få någon av dina närmaste anhöriga eller någon annan person som står dig särskilt näraunderrättad om frihetsberövandet så snaft det kan ske utan att det skadar utredningen.

Du som inte är svensk medborgare har rätt attbegära att ditt hemlands konsulat så snart som möjligtunderrättas om frihetsberövandet och att meddelanden från dig vidarebefordras dit.

Du har rätt att vid behov få mat och vila.

Du har rätt till minst en timmes daglig utomhusvistelse på rastgård om du har varitfrihetsberövad under minst ett dygn.

Du har rätt att vid behov få hälso- och sjukvård. Du har också rätt att på egen begäran bli undersökt avläkare, om det inte är uppenbart att en läkarundersökning är onödig. Du har därefter r'att all bli vårdad pådet sätt som läkaren sagt.Anledningen till att du anhållits är antingen en internationell efterlysning eller en framställning omutlämning från ett annat land.

Om åklagare anhållit dig på grund av en intemationell efterlysning ska han eller hon genast anmäla sittbeslut till domstolen. Domstolen ska då så snart som möjligt hålla örhandling och besluta om du ska varafortsatt frihetsberövad. Om det andra landet därefter inom viss tid begär dig utlämnad, ska åklagarenbegära att en domstol prövar om du ska häktas. Domstolen ska då så snart som möjligt hålla ftrhandling.Om domstolen beslutar att du ska vara häktad gäller beslutet tills vidare till dess att utlämning skett ellerärendet på annat sätt avgiorts. Under tiden du är häktad kan du alltid begära att en ny örhandling hållsinom tre veckor från det senaste beslutet.

a

a

Bilaga 3

INFORMATION TILL DIG SOM BEGÄRSUTLÄMNAD ENLtcT LAGEN (1957:668)OM UTLÄMNING FöR BROTT

Sida 2

Polisen

a

Om åklagare anhållit dig på grund av en framställning om utlämning, ska han eller hon så snart sommöjligt och senast klockan tolv tredje dagen efter anhållningsbeslutet begära att en domstol prövar omdu ska häktas. Domstolen ska då så snart som möjligt hålla ftjrhandling. Sådan ftrhandling fär aldrighållas senare än fyra dygn efter att du greps eller annars blev frihetsberövad. Om domstolen beslutar attdu ska vara häktad gäller beslutet tills vidare till dess att utlämning skett eller ärendet på annat sättavgiorts. Under tiden du är häktad kan du alltid begära att en ny ftirhandling hålls inom tre veckor fråndet senaste beslutet.

Under tiden som du är frihetsberövad kan dina kontakter med omvärlden inskränkas.

a

a

r När åklagaren anhållit dig är han eller hon skyldig att hela tiden kontrollera om det finns skäl att hålladig fortsatt frihetsberövad.

Särskild information till dig som är under 18 år

Du har rätt atl få en offentlig försvarare om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Även om åklagaren beslutar att inte anhålla dig får Polisen hålla kvar dig i upp till tre timmarflor att så snart som möjligt överlämna dig till dina ftiräldrar, annan vårdnadshavare, tjänstemanvid socialtjänsten eller annan lämplig vuxen person.

Om du har frågor i anledning av denna information kan du vända dig till Polisen ellerdin fiirsvarare.

lJilaca 4.;t ..{#Åe*t\rrtg*l,i E{1"

ÅrncRRruvruDicHETEtlUtvecklingscentrum lr4almö

Kammaråklagare Anne Påhqvist

Oahrn

2A,!4-11'47Eft daaum

Slda l (2)OrrIE baLck{n0

BESL UT T ÖVNNPRÖU\{INGSÄRENDE

ff;eborSs &klagarkammares beslut den 24 okober ZAI4,-f I

BeslutÅklagarens beslut ändras inte.

Skål ftir beslutetÅklagare har tidigare beslutat att inte låirnna ut flirundersökningsmaterial. Sebilaga.

Åklagaren har inte funnit skäl att ompröva sitt beslut. se bilaga

Du har nu begärt överprövning av åklagarens beslut.

Europaparlamentets och rådets direktiv orn rätten till information vidstraffrättsliga fbrfaranden har i $verige genonförts g€nom lagltndringar i blandanmt rättegångsbalken som hån i kraft den I juni 2014. Det iir nu de svenskareglerna som ska tilliimpas. Av 24kap 9 a g rättegångsbalken framgfu att denfrihetsberövadc ska få del av alla omståndigheter som ligger till gnind förbeslutet om anhållande eller häktning.

N:ir det giiller vad som legat till grund ftir domstolcns beslut om häktning kan ioch för sig endast domstolen uttala sig om det. Domsrolen har i vart fail inteh*ft kännedorn onr fler omstiindigheter än vad åklagaren lagt fran ellerredogiort för vid häktningsförhandlingen. Alla dessä omstanaigheter har scksåden häktade och dennes försvarare fått del av senast viclhäktningstörhandlingen.

e05 g0Maln'?öcatucdron

040€rr 12 4s

P6låd{ott Talclm01 0'å6 e6 043

l4st r

e?orit€gi$trator. uc.rnalrno@aklagare. se

Uf$to*asslvL,rir.akhgstg.3e

Utvecklingscentrum Malmösida 2 (2)Dl'O.tum

2Q1+11-Q7

Insyn i annat material än det som legat till grund ftSr hiiktningsbeslutet kanendast grunda sig på reglerna i 23 kap 18 $ rättegångsbalken. Enligt dessaregler kan den fortlöpande insynsråtten begränsas om det skulle vara till menför utredningen.

Jag delar åklagarens bedömning av vilket utredningsmaterial som denmisstånkte ska fil del av i nuvarande skede av utredningen. Åklagarens beslutska således inte åindras.

Din begäran om överprövning ger inte anledning till någon ytterligare åtgerd.

i:?kz-Anna PalmqvistFöredragande

Undenätlelse till frklaprkammarcn

ÅrlncnnuvNDlcHEtENAklagarområde VåstGöteborgs åklagarkammareIT

BESLUT

2CI't4-rc.24

SidaHandlingArendeI -r

1 (5)'117

Ufueckli ngscenlrum Slockholm

rnk 2011*-11- 01'

DIGHETEN

Angående den oflentlige fbrsvararens begäran att få ut förundersökningsrnaterial

Den 23 oktober 2014 häktad"tf I så som på sannolika skäl misstänktför rån tillsammans och i samförstånd med andra gämingsmiin den I I september 2014i butiken Smycka

Åklagaren fick tillstånd att meddela beslut om restriktioner

De särskilda häktningsskälen var att det finns risk för att den misstänkte genom attundanröja bevis eller på annat sått försvårar sakens uredning och att det finns risk löraft den misstiinkte fortsåtter sin brottsliga verksamhet.

Cöteborgs tingsrätt gjorde bedömningen att skälen ftir häktning uppvågde det intrångeller men i övrigt som åtgärden innebär ftir den misstånkte eller ftir något annatnrotståonde intresse.

Ådrokot har den 2i aloober 2014 inlammit medfiljande begtiron;

" Sorn offentlig ftirsvarare ötlåterkommer jag med begäran att få del av de

handlingar och fotogrefier som redovisas nedan.

- Vid dagens häktningsförhandling framfiirdes som väsentliga omständigheter förhåktningsyrkande fö lj ande :

a) DNA-analys utvisande DNA som knyts titlI, Analysprotokeillet begärs.

b) Medmisstänkts uppgifter vid förhör, Förhörsprotokollet i fullstiindigt skick begärs,

c) Uppgifter från vittne om en påstådd trcdje gärningsrnan, Förhörsprotokollet ifullständigt skick begärs.

Försvaret har tidigare frarnställt begåran om att fä del av handlingar som berörpunkterna a) och b) ovan. Med anledning av vad som framfördes vid dagenshäktningsfiirhandling utökas begäran till att även omfatta protokoll över flirhör meddet uppgivna - rnen icke namngivna - vittnet under punkten o).

De begiirda handlingarna är av dirckt relevans ftr häktningen av min klient ochsålunda av väsentlig befydelse lör min klients möjligheter att fr tillstånd en rättvisprövning av häktningens lagenlighet med beaktande av principen om equality of arms.Min klient har ett absolut behov av handlingama för att kunna pröva och bemöta

PostadressBox 129

4AI 22 GÖTEBORG

GatuadressEmst Fontells Plats

Telefon010-562 70 00

E-postregistrator.ak- goteborg@ak lagare.se

Äklagarområde VäslGöteborgs åklagarkammare

IT 2414-14-24

SidaHandlingÄrendeHandlä9gare IT

2 (5)

11V

åklagarens uppgifter samt ftir att kunna pröva och eventuellt anftira invändningar motuppgifter som påstås ha lämnats av medmisstänkt och ett påstått vittne. Utan tillgångtill dessa handlingar blir rätten till en rättslig prövning illusorisk och principen omequality of arms sätts ur spel.

Det rättsliga stödet flör begäran * 24 kap 9a)$ RB sarnt Europaparlamentet och nådets

direktiv 20l2l l3lEU av den 22 ma1 20 12 som jag tidigare har hänvisat till. Avdirektivel - sorn har direkt effekt ldr den enskilde - följer att den som ärfrihetsberövad har rätt att ta del av handlingar, fotografier, ljudinspelningar ochvideoinspelningar som är vösentliga för en prövning av om - i detta fallet -häktningsbeslutet år lagligt.

Av direktivet följer också i vilka fall otl tillgängliggörande kan vägras (p.32). Varjesådan vågrad tillgång ska vägas mot den misstänktos rätt till fbrsvar. Av direktivetfiiljer åven att begränsningar i tillgängliggörande ska tolkas strikt och i enligheten rned

principen om rätten till en räWis råttegång enligt Europakonventionen och så somdenna tolkas i Europadornstolens praxis.

4fg!ryryqlll4ffqpado msto lens avgöranden i må len'f f ' o.h'fi'. I båda dessa avgöranden var det liilga om komplexauM'ingar mffia tilltalade. Aklagarmyndighetema avslog försvarets begäran om

att få del av information av väsentlig betydelse ftir att kunna pröva håktningsbeslutsom meddelats mot deras respektive huwdmän. I fatlet'-'hade ett begärt fdrhörsprotokoll utlämnats men delar av texten hade maskerats.

Europadomstolen fann - med tillämpning av Artikel 5 EKMR - att ett häktningsbeslulmåste prövas vid en domstsl och att principen om Equality of arms därvid måstebeaktas. Domstolen framhöll vidars att även om åklagarens intresse att skyddautredningen måste beaktas fick detta intresse vika fbr den misstänktes rätt att kunnaförsvara sig mot ett frihetsberövande, En kränkning konstaterades därvid föreligga,även i det fall ett förhörsprotokoll hade utlämnats med maskering av viss text.

Varje svensk myndighet är skyldig att tilliimpa vad som brukar kallas en EU-konformrättstillämpning, Viclare är EKMR sedan 1995 svensk lag och HD har i tlera falltillåmpat såvål EKMR som Europadomstolens praxis som en direkt del av svensk rätt.

Rådets nu aktuell direktiv har direkt effekt och kan dårför läggas dirckt till grund fiiren rnisstiinkts rättigheter. Direktivet utgör dessutom en del av primårrätten som ävenÅklagarmyndigheten har att beakta vid sin myndighetsutövning. Av Direktivet foljervidare att begränsningar i tillgängliggörandet ska tolkas strikt och i enligheten medprincipen om rätten till en rätwis rättegång enligt Europakonventionen och så somdenna tolkas i Europadomstolons praxis. Dessa råttskällor är därmed avgörande för omÅklagarmyndigheten kan vägra ett tillgängliggörande.

Samtliga fldrutsättningar för att bifallaJbegäran är uppfyllda och ska dcnna

begäran därldr bifal las.

Vid avslag emotses åklagarmyndighetens skriftliga beslut med redovisning avbeslutsskälen."

Äklagarområde VästGöteborEs åklagarkammare

2414-lO-24

SidaHandlingÄrendeHandlåggare

3 (5)

117

BESLUT

a) Analysprotokollet kan inte att lämnas ut i nuläget"

SKöINågot analysprotokoll avseende DNA från SKL har ännu inte redovisatsskrift ligt till Åklagarmyndigheten.

b) Fullständigt förhörsprotokoll avseende medmisstänkts uppgifter vid ldrhörkommer inte att lämnas ut.

skölMedmisstänkts uppgifter har vid ftrhör inte åberopats som grund förhäktningen ur-. Medmisstänkts uppgifter vid förhör har vidhäktesförhandlingen endast berörts på så sätt aft åklagaren uppgett attmedmisstänkt erkänt gärningen.

När det gäller partsinsynen har den misstänkte och hans försvarare enligt 23

kap t8 $ RB rätt att fortlöpande, i den mån det kan sle utan menrtirutre&ringen, ta del av vad som förekommit under fiirundersökningen.

Enligt min bedömning är det till men för utredningen att låimna ut de uppgifterdu begärt.

c) Fullständigl örhörsprotokoll avseende vittnes uppgifter vid förhör om tredjegärningsman kommer inte att lämnas ut.

skölNär det gäller partsinsynen har den misståinkte och hans försvarare enligt 23

kap l8 $ RB riitt att fortlöpande, i den rnån det kan ske utan men/örutredningen, ta del av vad som förskommit under förundersökningen.

Enligt min bedömning är det till men för utredningen att låmna ut de uppgifterdu begtirt.

Vad gäller den nya lagstiftningen om Misstänktas rätt till insyn vidfrihetsberövande m.m. som träde i kaft den l juni 2014 så har denfriheaberövade rått att ta del av de amständigherer som ligger till gsund förbeslutet om anhållande och häktning.

Av Åklagarmyndighetens RiittsPM 2A&i utvecklat av UC Malmö framgårftljande

Åklagarområde VastGöteborgs åklagarkammare

2414-1Q-24

SidaHandlingÄrendeHandtåggare

-

4 (5)117

"Vid genomftirandet av direktivet i svensk lagstiftning har man valt att

använda sig av uttrycket omständigheter i stället {ör uttrycket handlingar. Ipropositionen anförs att uttrycket omständigheter mer lämpligt anger vad sorn

avses. Vidare överensstämmer uttrycket med bestämmelsen i 10 kap 3 $ OSL

där det bl.a. fi'amgår att en part har rätt att 6 del av de omståndigheter som

låggs till grund lör ett avgörandeav mål eller ilrende. Enligt propositionen avses med användandet av uttrycketomständigheter att det handlar om process- eller utredningsmaterial (prop'ZAl3Il4:I57 s.23).

När det gäller vilket utredningsmaterial som omfattas hänvisar man tillbestämmelsen i 24 kap, l4 $ andra srycket rättegångsbalken där åklagaren vidhäktningsftirhandlingen ska ange de ornständigheter som häktningsyrkandetgrundar sig på. "

Av samma RättsPM framgår vidare

"l propositionen framhålls särskilt att bestämmelsen inte ger den misstänkte

rätt till kopior av utredningsmaterialet. Utrcdningsmaterialet ska

tillhandahållas på det siitt som bedöms mest lämpligt i det enskilda fallet. Isarnmanhanget hänvisas till NJA 2008 s. E83. I råftsfallet behandlas frågan om

sekretess fdr bilder i ljud- och bildupptagningarav vittnestb'rhör som hållits i domstol. Högsta domstolen konstateradeaft partsinsynen i processmaterial aldrig kan hindras av att seketess skulleansss vara av synnerlig vikt med hänsyn till något allmänt eller enskiltintresse. Detta förhållande betyder dock inte att en part alltid har rätt att få eft

eget exemplar av en handling eller annat som utgör processrnaterial.BeträffandE formen för partsinsynen och hur den ska lörverkligas i detenskilda fallet finns dst ett visst utrymme för allmåinnalämp li ghetsöverväganden. "

Den misstänkte och hans örsvarare har inlbrmerats om Riljande.

Övervakningsfilm från butiken finns och har visats för den misstänkte ochhans försvarare. Av filmen framgår att två gärningsmån kommer in i butiken.De är maskerade genom l$älmar. En av gärningsmånnen skär sig då han slårsönder glasmontrar. Denne gärningsmannens DNA har säkrats genom blod ibl.a. i butiken. Denne gtirningsman har erkänt gärningen.

Den andre gärningsmannen hotar personalen rned pistol

Vid rånet tillgrips dyra märkesklockor.

Gåirningsmännen lämnar platsen på en röd motorcross. Motorcrossen medblodspår har påtraffats. På samma plats påträffades de båda hjälmarna somgärningsmännen bar och en kolsyrepistol. I nårheten påträffades en avgärningsmännens j acka och handskar.

Aktagarområde VäetGöteborgs åklagarkammare

r 2014Jt$-24

SidaHandlingÄrondeHandlåggare

-.

5 (5)

117

IDNA har påuåffats påett av föremålen.

Tvä vittnen har vid förhör lämnat uppgifter om en Gventuell tredjegärningsman som ska ha befunnit sig på utsidan butiken.

Gsnom att informera den misstånkte och hans örsvarare om ovanståendeomståndigheter anserjag att jag frrllgiort min undenättelseskyldighet enligträttegångsbalken och den nya lagstiftningen.

Är du som offentlig försvarare inte nöjd med mitt beslut kan du begära

överprövning av beslutet i sedvanlig ordning hos ÄklagarmyndighetensUWecklingscentrum.

ÄnncnnuvNDrcHErENAklagarområde Väst

2014-10-31

SidaHandlingArendeHandläggare

1(2)132

UC StockholrnBox 1004l0l 38 Stockholm

Överprövningsärende - åklagarbeslutÅkl cgarka mmaren t Cur, t o,J

Den23 oktober 201 skäl misstänktftir rån tillsamrnans I september 2014i butiken Smycka

Åklagaren fick tillstånd att meddela beslut om restriktioner,

De särskilda häktningsskälen var att det finns risk ör att den misstänkte genom attundanöja bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning och att det finns risk fbratt den misstänkte lortsätter sin brottsliga verksamhet.

Göteborgs tingsrätt gjorde bedömningen att skälen för häktning uppvågde det intrångeller men i övrigt som åtgärden innebär ftr den misståinkte eller för något annatmotstående intressc.

Jag har tagit del av den offentliga försvararens skift till UC Göteborg och finner inteskäl att ändra mitt beslut.

Utöver vad jag anfdrt i mitt beslut som bifogats den oflentliga törwararens skriftmotiverar jag mitt beslut enligt ftiljande.

lfi [ä-l1:'*,'-""".t*':f :1iä:,[:#;;-t"1irffi ff 'DNA-spåret har-lägat illl_grund för anhållandet och foJ5esl[tet a* begäraJhäktad.Vid häktesförhandlingen redogjordes for attf DNA påträffåts på förernålsom varit i kontakt med en av gärningsmännen. Det angavs vilka ldremål (iacka,handskar, rnotorcrosso hjälmar, pistol) som var ahtuella men det motiverades ocksåvarftir jag i dagsläget inte vill lämna närmare uppgift om exakt var DNA-spåretpåträffats. Nämtigen att fler ftirhör behövs hållas dåJ inte velat svara påfrågor king föremålen. Att dessförinnan lämna ut uppgiften skulle, enligt minbedömning, vara till men för utredningen.

Tingsrätlen har godtagit mina skäl ftir att i dagsläget inte liimna ut närmareinformation om DNA-spåret, DåJ fåff precis *lmma information somtingsrätten, har han enligt min bedörnning, fått full insyn i vad som legat till grund ftirtingsrättens beslut att häkta honom.

Idet skulle

har i dagsläget ingen rätt att kräva ut begärd handling eller upplysning dåvara till men ftir utredningen.

lAU -u- a Llnk

YNDIGH ETENscentrvmUtueckling Stock holm

Po!lad$tBox 129401 22 GÖTEBORG

Gaturdr3ssErnst Fontells Plats

Tslolon

010-562 70 00F-port169 istrator. ak€otoborg@aklagare.s€

Webbåfios$ldefax031-701 73 15 www.aklagare.se

Aklagarområde VästGöteborgs åklagarkammare

I 2014-10-30

SidaHandlingÄrendeHandlåggare

?(2)132

T

-

ii) Vid häktesfiirhandlingen upp lystesDenna omständighet har inte legat till

om att medmisstiinkt har erkånt brott.eller i tingsrätten åberopats som grund

Igrund ftir

ftir I frihetsberövande.Vad msdmisstänkt iövrigt uppgett i sina ftjrhör har inte heller berörts vidhäktesförhandlingen.Insynsrätten enligt den nya lagstiftningen omfattar således inte medmisstänktsörhörsuppgifter i detta ärende.

I har i dagsläget ingen rätt att kräva ut samtliga protokoll över f6rhör med

-medmisstankr.

Att under pågående ftirundersökning lämna uppgifter tillJ om

vad medrnisstänkl har uppgivit i sina ftirhör är till men för utredningen.

iii) Vid häktesförhandlingen upplystesJom att två vittnen giort iakttagelserutanför butiken som tyder på att det finns yuerligare en gärningsman. Iakttagelsernagjordes i samband med att gämingsmännen lämnade Snycka.

Tingsrätten har inte begärt närmare upplysningar om vilka iakttagelser vittnena giort.DåI fån precis såmma information som tingsrätten, har han enligt minbedömning, tätt full insyn i vad som legat till grund lör tingsrättens beslut att häktahonom.

Att tilll under pågående förundersökning lämna ut samtliga förhör med ovanangivna vittnen är till men för utredningen.

Det är min uppfattning aft jag har fullgiort min upplysningsplikt enligt gällandelagstiftning.Iu'fÅtttadelavdeomständighetersomlegattillgrundförbeslut om anhållande och håktning.

Det kan inte vara lagstiftarens avsikt att den frihetsberövade ska ha rätt till alltförundersökningsmaterial innan slutdelgivning. Ett tillstånd att kunna ålägga denfrihetsberövade restriktioner skulle då vara verkningslöst liksom att som häktningsskälanföra kollusionsfara.

Då jag inte finner skäl till ändring av mitt beslut överlåimnar jag tirendet till UCStockholm ftir vidare handläggning.

Bifogat översänds min beslut aft inte lämna ut handlingar samt den offentligaforsvararcns begäran om överprövning.

'1n@,y

)rev rcrrtti $4r{

,Lj -'-d

ÅrlacnR,vrvNDtcHE rrNUtvecklingscentrum Malmö

Chefsåklagare lngela Sörgård

Dglum

201$02-23Ert d6tm

Sida 1 (2) liilaga 5

gr båtqclrirB

Sökanden

BESLUT I ÖVERPRÖVIVTIVCSÄNNXNN(Västerorts åklagarkammare i Stockholm, I IIIBeslutJag ändrar inte aklagarens beslut.

BakgrundÅklagare har tidigare beslutat att inte lämna ut handlingar frånflirundersökningen i arendetJse bilaga l).

Advokat har i egenskap av offentlig försvarare för L. T.begärt överprövning av beslutet.

Skä fiir beslutetAduoku[har anflirt att han begärt att få ta del av samtligahandlingar från utredningen som legat till grund ftir beslutet om att anhålla L.T.

Europaparlarnentets och rådets direktiv om rätten till information vidstraflrättsliga förfaranden har i Sverige genomförts genom lagiindringar i blandannat rättegångsbalken som trätt i kraft den I juni 2014. Det åir nu de svenskareglerna som ska tillämpas. Av 24 kap" 9 a $ rättegångsbalken framgår atl denfrihetsberövade ska få del av alla omständigheter som ligger till grund förbeslutet om anhållande och håiktning.

Den rnisståinktes rätt innebär inte att han eller hon alltid har rätt till egnaexemplar av en handling eller något annat utredningsmaterial. Hur denmisstänkte ska fil del av utredningsmaterialet ffir avgöras efter vad som är mestlämpligt i det enskilda fallet (imf. Ds. 2013:18 s. 79).

Jag anser att åklagaren haft fog fiir sin bedömning av hur de omstltndighetersom legat till grund lör anhållningsbeslutet ska redovisas för den misstänkteoch hans ftirsvarare.

Poålsd66Utvscklingscsntrum Malmö205 90 Malmö

6eluadiesi Tcl.16010-56 26043

fe!6lax

Efortr€glstrator. uc{natn0@sklagers.s€

w'bbadros

Porslinggetan 4, Malmö

010-562 60 14 riullrw.aklagare.se

241&W26 Slde 2 (2)DnrOaun

201542-23l,rtvccklingpoen$um Malmö II

avslutas.

Hellshmd

Crft/&'Wr")Ingela SörgårdFöredragande

Underrättolse till Västerorts åklagrkarnmare i Stockholm (por c-post)

:t

1". --ä:l't'\w *,;/-

ÅrLxcna'vyNotcHErENi( Akbgarområde Stockhqlm

Västerorls iStockholmBESLUT

201 5-02-16

SidaHandlingÄrendeHandlåggare T

1(2,227

[l.Y1y

Beslut *tt inte liimna ut handlingar från förundersökning

Aduokutf har idag vid omhäktningsftirhandling vid Solnatingsrätt, till mig muntligen giort en framstiillan om att få ut samtliga dehandlingar frän fBrundersökningen på vilka jag grundat mitt beslut att anhållahans klient

Jag har då muntligen upplyst honom om att underlaget fö'r mitt beslut attanhålla är detsarnma som den häktningsPM som inlämnats i samband medhåktningsförhandlingm den 2 februari 2015.

ROuot urlhar då anfört att han menar att detta inte ärtillfyllest och hänfört sig till Europaparlamentets och rådets direktiv70l2ll3nu. t deltå direktiv, artikel 7.1 står att den sorn anhålls eller håktas skalå tillgang till sådana handlingar som rdr det specifika målet och som iirväsentliga för att den misstänkte i enlighet med nationell rätt effektivt skakunna angripe ett beslut om anhållande eller häktning.

EU-direktivet har infdrlivats med svensk rått genom 24kap 9 a $ irättegångsbalken. Av denna bestämmelse framgår att den som anhålls ellerhäktas har rätt att ta del av de omständigheter som ligger till grund lör beslutetom anhållande eller häktning.

Dessa omstiindigheter har den misstänkte och hans fbrsvarare fätt del av isamband med häktningsförhandling den 2 februari 2015.

lnsyn i annat material åin det som legat till grund ftir anhållnings- ochhäktningsbeslutet kan endast grunda sig på reglerna i 23 kap l8 $rättegångsbalken. Enligt dessa regler kan den fortlöpande insynsrättenbegråinsas orn det skulle vara till men ftir utredningen.

Det är min bedörnning som ftirundersökningsledare uttl ftitnärvaronde inte kan fll del av ytterligare rnaterial från förundersökningen.

Framställan avslås säedes.

IIPo6ladosaBox 1250171 24 SOLNA

Gatu€d.€ss ld€{on010-58 25? 50

Idstax

E-porttogistrstor.akvastaro.t-stockholm@ak lagare.Be

W€bbad.ass

Sundbybergsvågen 9

010-56 257 59www.aklagsre.sc

Åfbgarområdo StocltholmVåcterortc åklaga*ammar€ i Stod6olm

20r602-16

SldaHandlingÄrendeHandlåggare F

2(21227

Den som Sr missnöjd msd detta beslut kan begära överprövning av beslutet hosÖveråklagaren vid Uwecklingscentrum Malmö

...7n iR$

\E*qlwi

13ilaga 6Ärl,qcawrvNDrcHE rENU&ecklingscentrum Melmö

lkmmaråklagare Anna Palmqvist

Sida 1 (2)&lrDdua

2016-05-18Erl ddum

rIEa b6tod(nng

Sökandcn

Din begäran om överprövningGöt e b or gs å kl agar kammar e,

BeslutÅklagarens beslut ändras inte.

BakgrundEn misstiinkt har varit anhållen i sin franvaro såsorn skäligen misstänkt lörfiirsök till mord enligt beslut den I februari 2016 kl 13.42. Den misstänktegreps den 9 februari 2016 kl 07"10. Beslut om att anhållandet kvarstod fattadesden 9 tbbruan20l6 kl 10.50. Anhållandet hävdes den l2lebruari 2016 klI 1.07.

Äklagare har på begäran låirnnat information till den anhållne och dennesförsvarare enligt24:9 a $ rättegångsbalken om de omståndigheter som legattill grund för beslutet om frihetsberövande.

Du har begärt överprövning och vill att åklagarens boslut ändras och att merinfilrmation lämnas.

Skäl frir beslutetOm en misståinkt begär att få ta del av omständigheterna som ligger till grund örett anhållningsbeslut ska åklagaren lämna dessa. Det bör normalt ske genom attåklagaren ger Polisen i uppdrag att låmna informationen. Det kan även ske somi det här fallet genom att informationen låimnas direkt av åklagaren.

Åklagaren har på sätt som bör ske dokumenterat att den anhållne begärt att tädel av omståindigheterna som ligger till grund frr beslutet samt vilkaomständigheter som den anhållne fått del av. DokumentationEn har skett genomatt åklagaren under "Anteckningar" i den aktuella tvångsmedelsblanketten iCåbra gjort notering om begäran samt vilka omståindigheter som legat till grundför beslutet. Dessa omständigheter har å*lagaren rnuntligen upplyst denoffentlige ft rsvararen om.

Jag konstaterar att den anhållne via sin offentlige fiirsvarare muntligen avåklagaren ftitt del av de omständigheter som ligger till grund fbr

Po!iadms $slusd€3s Teldon01 0-56 26 043

lelsfa040-611 1249

E-p€6t

ragistrator. uc{nalmo@eklagare.se

W0bb€df'ss

205 90 Malmö Porsllnsgalan 4 Mslmö

www.aklagare.ae

Utvccklingscentrum Malmöside 2 (2)DnrDstrrn

201&0$18 II

anhållningsbeslutet. Vilka omståindigheter detta åir framgår av åklagarensantecluringar i tvångsmedelsblankeuen.

Jag anser därftir att åklagaren haft fog för sin bedörnning. Din begåiran omöverprövning ger inte anledning till någon ytterligare åtgärd. Detta innebår att

avslutas.

föredragande

Kopia till åklagarkammaren

Om du Xr mi*rnöjd med detta beslut krn du begära överprövning. En begnrrn omöverprövnlng bör vara rkriftlig ocb rklcks hiLVill du veta mer om överpr0vning? Gå in på www.aklatare.se