Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan?

Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan

Av Ursula Aglassinger, Sofia Strindholm, Eva-Mari Kallin och Christina Rudnik Norling

AbstractSyftet med denna artikel är att visa hur vi på vår enhet har arbetat med så kallade surfplattor, här av märket iPad, för att stödja lärandet i förskolan, i linje med den reviderade läroplanen Lpfö98. Arbetet har bedrivits i projektform under en termin, och dokumenterats med hjälp av film, foton och observationer.

Projektet visar att den viktigaste framgångsfaktorn är en medveten och närvarande pedagog, som kan problematisera och ställa frågor, men när barnen arbetar tillsammans på iPaden har vi sett stora vinster i det sociala samspelet och i kommunikationen barnen emellan.

Eva-Mari Kallin är lärare mot de yngre åldrarna, och arbetar som förskollärare i Nacka kommun.E-post: eva-mari.kallin@nacka.se

Sofia Strindholm är lärare mot de yngre åldrarna och arbetar som utvecklingsledare i förskolan, i Nacka kommun.E-post: sofia.strindholm@nacka.se

Ursula Aglassinger är förskollärare och arbetar som utvecklingsledare i förskolan, i Nacka kommun.E-post: ursula.aglassinger@nacka.se

Christina Rudnik Norling är förskollärare och arbetar i Nacka kommun.E-post: christina.norling-rudnik@nacka.se

Innehållsförteckning

1. Inledning, syfte och avsikt........................................................................................................... 41.1 Inledning.................................................................................................................................................. 41.2 Syfte och avsikt...................................................................................................................................... 4

2. Metod, strategi och tillvägagångssätt....................................................................................... 42.1 Analys och dokumentation.................................................................................................................. 52.2 Delprojekten........................................................................................................................................... 5

2.2.1 Delprojekt – Hur kan ipaden användas som hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd?. . .52.2.2 Delprojekt Kan ipaden stödja barnen i deras språkutveckling?........................................................62.2.3 Hur kan iPaden användas med små barn?................................................................................................62.2.4 Delprojekt Hur kan iPaden stödja lärandet i matematik?...................................................................7

3. Resultat........................................................................................................................................... 7

4. Diskussion....................................................................................................................................... 8

5. Referenser.................................................................................................................................... 10

1. Inledning, syfte och avsikt

1.1 Inledning

Under vårterminen 2011 har vi, i projektet Från Plutt till Apple-skrutt undersökt hur lärandet i förskolan kan stödjas med hjälp av modern teknik, här i form av så kallade surfplattor – iPads. Arbetet har ägt rum på två förskolor i Nacka, med pedagoger och barn som inte tidigare provat denna teknik. Vid projektets start var iPads alldeles nya i Sverige.

Att vi i skolans och förskolans värld behöver införliva modern teknik i vår verksamhet, på våra villkor, tycker vi inte att det råder någon tveksamhet kring. ”Vi behöver /…/ nyfiket närma oss det som vår samtids barn ägnar tid åt och göra det med en stor lyhördhet”, säger till exempel Hernwall (2003), och som bakgrund till den förnyade läroplanen anger Utbildningsdepartementet bland annat att ”Idag lever barn i en värld där symboler, tecken, text och bilder ingår i deras vardag. De inlemmas tidigt i en tecken- och bildkultur och förskolan ar stor betydelse för barns möjligheter att förstå och kunna använda denna kultur. Språk, informations- och kommunikationsteknik, gester, symboler, bilder och musik räknas numera in i ett bredare perspektiv på vad läsa och skriva kan innebära” (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 6f). I samma skrift påpekas också, under just avsnittet för språk och kommunikation, att ”kommunikation kan ske via tal, skrift, bild, IKT, musik, sång, poesi, drama, film, dans och rörelse” (a.a, s.7) och att ”utöver böcker har film, spel och användande av digitala medier kommit att bli viktiga inslag i förskolans text- och bildvärldar, vilket kan bidra till att barn utvecklar digital kompetens” (a.a, s. 9).

Även i förskolans reviderade läroplan från 2010 finns innehåll som handlar om modern teknik: det sägs både att ”Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt” och att ”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning” (Utbildningsdepartementet, 2011). Det är just detta som utgör grunden för projektet.

Med utgångspunkt från Lpfö 98/10, har projektet tittat på lärprocesser som använder modern teknik, analyserat, förbättrat och dokumenterat dem. I denna artikel beskriver vi delar av detta arbete.

1.2 Syfte och avsikt

Syftet med artikeln är att visa hur vi med iPads har arbetat med målen i förskolans förtydligade läroplan. Vi kommer att berätta om de lärdomar vi har gjort och hur vi har gått till väga.

Vår fråga är:Möjliggör surfplattor, iPads, arbetet med målen i förskolans läroplan?

2. Metod, strategi och tillvägagångssätt

2.1 Analys och dokumentation

För att utvärdera hur arbetet sker i linje med läroplanens mål och intentioner, har vi använt oss av verktyget ”lotusdiagram” (se bilaga 1), där förskolans mål har kategoriserats och organiserats i en form som möjliggör att enkelt analysera lärandesituationer i förskolan. Efter att ha arbetat med iPaden tillsammans med barnen har vi analyserat vad som hänt och det lärande som har möjliggjorts genom att bocka av mål i lotusdiagrammet (se exempel i bilaga 2). Mål som inte har uppnåtts analyseras också, -hur kan arbetet förändras, för att med ännu högre kvalitet arbeta med de mål som redan uppnåtts, och hur kan vi på ett bra sätt integrera ännu fler?

Projektet har bedrivits i form av flera delprojekt, där vi alla arbetat var för sig under tre veckor, för att återsamlas och utbyta erfarenheter, dryfta svårigheter och komma överens om hur vi ska fortsätta, vid ett projektmöte var tredje vecka.

Vid arbetet i delprojekten har vi alla letat program för iPaden, ”appar”, som fungerar för målen i just våra projekt, planerat och genomfört aktiviteter tillsammans med barnen och sedan dokumenterat arbetet.

Dokumentationen har skett både genom foto, film och observationer i skrift. Vi har analyserat ifyllda Lotusdiagram på våra projektmöten och diskuterat hur man kan utveckla aktiviteten och vilket lärande som sker. Filmer, korta reflektioner och dokumentationer av annat slag har publicerats på vår blogg (http://blogg.nacka.se/skolor/ipadsiforskolan ), delats på diverse webbaserade mötesplatser för pedagoger, och genom föreläsningar och nätverksträffar med andra intresserade. Filmerna finns också publicerade på Youtube.com.

Facebookgruppen ”Ipads i skola och förskola” (http://www.facebook.com/groups/paddagogik/ ), som startades tidigt under projektets gång, har numera närmare 700 medlemmar (682 medlemmar den 3 september 2011), och används flitigt för att utbyta erfarenheter, diskutera pedagogisk användning och olika appar med pedagoger från alla delar av utbildningsväsendet och från hela landet. Även på twitter är aktiviteten stor under taggen #paddagogik.

Det handlar alltså till stora delar också om en yrkesmässig utveckling och lärande för pedagogerna, inte bara lärande för barnen.

2.2 DelprojektenProjeketet har, som angetts ovan, bestått av olika delprojekt. Dessa beskrivs i rubrikerna nedan.

2.2.1 Delprojekt – Hur kan surfplattan, iPaden, användas som hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd?Jag har arbetat i en språkverkstad, dit barn i behov av särskilt stöd, språkstörning eller sen språkutveckling har kommit för att träna språket på olika sätt.Jag ville ta reda på hur barn i behov av särskilt stöd kunde vara hjälpta av modern teknik för att utveckla språket.

Frågeställningarna jag hade inför projektet var:*Hur ska tekniken användas för att ge bäst resultat?*Vilka funktioner finns det för att öva fonologisk medvetenhet?*Kan tekniken användas för att öva fonologisk medvetenhet enligt Bornholmsmodellen?*Vilka ”appar” till iPaden kan användas för att öva språklig medvetenhet, ordmobilisering, minnesträning, återberättande, samt omvärldsorientering?

Eftersom jag kände till förkunskaperna hos de barn som jag arbetade med, genom att jag arbetat med dem en tid innan, samt att en screening gjorts på deras fonologiska medvetenhet, så valde jag att prova den nya tekniken i smågrupper, men även enskilt med dessa barn.Jag har även testat olika appar för minnesträning och metoder att arbeta med exempelvis fotografier för återberättande och omvärldsorientering.Barnen har deltagit aktivt i utvärdering, samt fått möjlighet att reflektera över sitt eget lärande.

Dokumentationen har skett, framförallt genom att jag fotograferat, men även med hjälp av kontinuerliga anteckningar och givetvis har jag också använt Lotusdiagrammet för att förtydliga vilka mål i den reviderade läroplanen för förskolan vi har arbetat med.

Christina Norling

2.2.2 Delprojekt Kan surfplattan, iPaden, stödja barnen i deras språkutveckling?

Jag har arbetat med barn som har behov av stöd i sin språkutveckling.*Vissa barn har svårigheter med uttalet och vi behöver arbeta mycket med munmotorik och ljudlekar.* Andra barn har svårt med ordförrådet och vi behöver leka mycket med bilder med vardagliga saker och göromål ex, gaffel, strumpor, äta, sova o.s.v. * Kanske har barnet kommit lite längre och behöver öva på samlingsord och sortera utefter dessa.* En del barn behöver hjälp med språkförståelsen. Bra övningar för det är bl.a. att beskriva eller få beskrivet vad saker används till istället för att säga vad det heter. Övningar med prepositioner är också nyttiga för dessa barn.

Detta är lite av det vi gjort:Jag hittade en hel del appar som tränar ordförståelse och ordförråd på ett eller annat sätt, t.ex. vilka hör ihop, vilken ska bort, motsatsord eller också eller också appar med bilder vi kunnat prata kring. Vi har använt kameran och fotat bilder på det språkljud barnet behövt öva extra på. Ex stol, sko, strumpa. (en eller fler konsonanter)Jag har också använt iPaden som en del av arbetet, exempelvis har vi gjort sagor där iPaden legat som bakgrund och barnen gjort sagor med fingerdockor.

Jag har dokumenterat med anteckningar, sparade barnbilder, fotografier och genom vår blogg. Lotusdiagrammet har använts för att se vilka mål i läroplanen vi har arbetat med.

Ursula Aglassinger

2.2.3 Hur kan surfplattan, iPaden, användas med små barn?

Jag ville undersöka om den moderna tekniken kunde stödja lärandet även hos de små barnen (1-3 år).Vad som direkt märktes var att barnen direkt kunde hantera iPaden utan problem, tack vare pekskärmen, till skillnad från en vanlig dator som kräver en viss skicklighet i att hantera mus och tangentbord, som blir en ”omväg” för de mindre barnen och lätt gör att de tröttnar.Med iPaden går man (som pedagog och barn) direkt på pedagogiken och kan strunta i tekniken, den blir inget hinder.

Vi insåg att den snabbt blev en tillgång i den dagliga verksamheten, inte som ersättning för något annat, utan som komplement.Även de minsta ettåringarna har glädje och nytta av iPaden, inte minst när det kommer till de interaktiva pekböckerna och rit-apparna.De tränar automatiskt turtagande, socialt samspel och dialog kring vad som händer på skärmen, finmotorik – att avväga hur hårt man ska trycka, öga – handkoordination.

Sofia Strindholm

2.2.4 Delprojekt Hur kan iPaden stödja lärandet i matematik?

Jag har arbetat med att undersöka hur iPaden kan stödja lärandet i matematik, särskilt utvecklingen av antalsuppfattning, genom att arbeta med appar, men också genom att undersöka hur arbetet med iPaden kan stimulera, stödja och utveckla kommunikationen kring matematiska begrepp.

Jag har arbetat genom att koppla arbetet på iPaden till konkreta upplevelser, exempelvis med kastanjer att hålla i handen och plocka med, balansvåg att väga med osv. Jag har också varit uppmärksam på att uppmuntra kommunikationen kring vad som händer och görs – detta för att skapa sociala sammanhang kring det digitala mediet som iPaden utgör. Dokumentationen har skett dels i form av lotusdiagram, dels med hjälp av film, och dels via foton och text publicerat på bloggen.

Eva-Mari Kallin

3. ResultatTrots att vi arbetat i olika delprojekt, delvis på olika sätt och med olika programvaror, appar, ser vi ändå, när vi analyserar och diskuterar arbetet, precis samma mönster i barnens agerande och i de lärandesituationer som uppstår.

Vi ser, när vi analyserat lärandetillfällena med hjälp av lotusdiagrammet, att vi arbetar med många av målen i läroplanen, ofta många fler än vi hade föreställt oss från början. En planerad matematikaktivitet får exempelvis många fler dimensioner tillsammans med iPaden då arbetet med värdegrund och sociala färdigheter kommer fram på ett helt annat sätt än vi upplevt med andra aktiviteter och material. Vi har stött på begreppet ”lägereldseffekten”, och tycker att det beskriver det vi upplevt sker kring iPaden på ett bra sätt. Barnen samlas runt

den, pratar, lyssnar, diskuterar, skapar ett socialt sammanhang där de utbyter tankar och erfarenheter, hjälps åt och samarbetar, kompromissar så konflikter löses innan de uppstår och vänskapsrelationer stärks. Det uppstår potenta lärandesituationer, eftersom barnen är aktiva och starkt motiverade att kommunicera med varandra för att lösa gemensamma uppgifter och problem. ”Lev Vygotskij betonar att det mest betydelsefulla momentet i den intellektuella utvecklingen inträffar när praktisk aktivitet och problemlösning konvergerar med talet” (Bråten, s. 34f). Det är precis detta sociokulturella lärande som sker, när barnen gemensamt möter problem, diskuterar sig fram till olika lösningar, för att till sist testa dem tillsammans med hjälp av iPaden.

En kritisk faktor i barnens lärande, har vi upptäckt, är den närvarande pedagogen. Barnen lär sig inte automatiskt det vi vill att de ska lära sig, och vad läroplanen säger, för att de använder sig av aldrig så pedagogiskt upplagda appar, utan det är pedagogen som måste plocka upp barnens tankar, leda diskussionen framåt om det behövs, ställa frågor och utmana tänkandet. Ibland behöver pedagogen bara finnas med i bakgrunden, ibland måste han eller hon ta mer plats i samspelet, men beredskapen behöver finnas där, för att de riktigt lärande situationerna ska kunna uppstå och blomstra. I samverkan med en god pedagog och en aktiv barngrupp kan också till synes ganska dåliga appar bli en del av lysande lärandesituationer.

En annan framgångsfaktor är att kunna hjälpa barnen att koppla det de gör på eller med iPaden till verkliga, konkreta, händelser, upplevelser eller företeelser. På det sättet har vi exempelvis tagit med iPaden ut, för att ta reda på växters namn med Flora-appen, vi har byggt problemlösarbanor, där barnen utrustats med saxar för att undersöka gravitation, och efterlikna appen Cut the rope, kopplat promenaden i skogen till såväl det barnen ser och känner, som till vanliga papperskartor och iPadens gps-funktion, konstruerat system med kugghjul, för att se om det fungerar som i Geard2 och använt oss av konkret matematikmaterial för att göra samma matematik i verkligheten som i diverse matematikappar. Det är viktigt, anser vi, att de kunskaper som barnen skaffar sig via iPaden inte blir specifika iPad-kunskaper, utan att vi hjälper barnen att generalisera sina erfarenheter till kunskap även inom andra områden.

En fördel som vi alla ser med denna teknik, är dess mångsidighet. I samma lilla verktyg, som går att ta med i ryggsäcken på utflykt, eller att lägga fram på golvet på förskolan, har vi hela internet, med dess källor till information, vi har möjligheter att kommunicera med andra, både med röst och bild, direkt eller via inspelad film. Vi kan också slå upp fakta om sådant vi stöter på, och som vi inte känner till, eller se en film relaterat till annat som händer. Vi kan spela sällskapsspel av alla möjliga slag och vi kan dokumentera det vi gör med den inbyggda kameran. Vi kan koppla upp plattan till en projektor, och på så sätt läsa eller skriva tillsammans, så alla kan se bra. Vi kan spela och komponera musik, eller skapa bilder, med tekniker som annars hade varit långt mer resurskrävande, och antagligen för tekniskt svåra för förskolebarn. Vi kan säkert göra otroligt mycket mer, som vi ännu inte tänkt på, eller som kommer att möjliggöras i framtiden.

4. DiskussionVi anser att det finns två absolut kritiska faktorer för arbetet med iPads i förskolan. Den första är den medvetna och närvarande pedagogen, och den andra är kopplingen till läroplanen. Dessa hör, naturligtvis, också ihop. Den medvetna pedagogen kan koppla barnens lek och

tankar till styrdokumenten och utveckla arbetet i linje med läroplanens mål. Utan stöd i läroplanen är inte detta något vi ska göra i vår verksamhet. I och med vårt arbetssätt, där vi hela tiden har dokumenterat och reflekterat, har vi kunnat stämma av arbetet mot läroplanen med hjälp av lotusdiagrammet (se bilagorna 1 och 2).

Den medvetna och nyfikna pedagogen är alltså den som gör hela skillnaden, och förvandlar det som hade kunnat vara ännu en spelmaskin i mängden, till ett lärverktyg. Den goda pedagogen kan organisera fantastiska lärandesituationer utifrån även till synes dåliga appar, eftersom allt beror på vad som händer utanför iPaden, inte så mycket om vad som händer på den. Den goda pedagogen med det öppna sinnet, är den som möjliggör lärandet.

Hur fortsätter vi då? Det vi alla är överens om, är att vi i framtiden vill inrikta arbetet mer mot att producera, skapa, vara aktiva i förhållande till iPadens innehåll, mer än att bara konsumera. Ska vi uttrycka det drastiskt kan vi säga att vi vill konsumera mindre av andras innehåll och skapa mer själva. Vi vill tillvarata och utveckla barnens kreativitet, och själva, tillsammans med barnen förstås, styra över innehållet i högre grad. Det är också en trend vi ser bland de nya appar som kommer i AppStore. Numera kan vi med några knapptryck publicera barnens egna e-böcker, vi kan använda iPaden som förstoringsglas och vi kan skapa film och musik som snabbt och enkelt redigeras direkt och sedan publiceras. Barns skapande tas på allvar, och får en mottagare. Däri, tror vi, ligger en stor del av framtiden för informations- och kommunikationsteknik i alla dess former, i förskolepedagogiken. Det ska vara lättanvänt, lättillgängligt och med möjlighet för barnen att själva vara med i processen– då kan vi effektivt använda modern teknik för lärande i förskolan.

5. ReferenserBråten, I (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Hernwall, P (2003). Barn@com – att växa upp i det nya mediesamhället. Stockholm: HLS Förlag.

Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Solna: Utbildningsdepartementet och Åtta45.

Utbildningsdepartementet (2011). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket och CEFritzes AB

Bilaga 1Lotusdiagram

Bilaga 2Exempel på ifyllt lotusdiagram. Rosa indikerar mål som berörts i arbetet med appen Monkey Preschool Lunchbox.

Bilaga 3

Länkar till vår dokumentation på nätet:YouTube:http://www.youtube.com/user/Njutbildninghttp://www.youtube.com/watch?v=qKLOyH5dTfI

Vår blogg:http://blogg.nacka.se/skolor/ipadsiforskolan/

Facebookgruppen:http://www.facebook.com/groups/paddagogik/

Paddagogik på Twitter:http://twitter.com/#!/search/%23paddagogik