mittarbete.docx · web viewformationen på borden är ovala och vid varje bord satt fem stycken...

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur – språk -medier

Examensarbete15 högskolepoäng på grundnivå

”Luriga grejer i boken”Årskurs 3 elevers tankar om boksamtal

Tricky stuff in the book Year 3 pupils' thoughts on conversations about books

Jenny Malmqvist

Lärarexamen 210 hp

Svenska i ett mångkulturellt samhälle

2013-11-11

Examinator: Magnus Persson

Handledare: Anna-Clara Törnqvist datum för slutseminarium ex. 2011-01-18

1

Förord

Jag vill passa på att tacka alla de elever jag har intervjuat och observerat, ni gjorde min

undersökning möjlig och utförbar. Jag vill också tacka de personer i min omgivning som har

stöttat mig under tiden jag skrivit denna undersökning. Och ett sista tack vill jag utföra till

min handledare och min arbetsgrupp som har motiverat och väglätt mig under tidens gång-

Tack!

3

Sammanfattning/Abstrakt

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring användandet av

boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna själva tycker om

boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för

mig i denna undersökning, då jag känt att elevers tankar kring användandet av vissa

undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som

blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit

analyserat med hjälp av tidigare forskning och facklitteratur.

Jag har lagt stor fokus på både begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp

i boken Böcker inom oss(1994) då jag granskat att han behandlat begreppet boksamtal på ett

djupgående sätt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken

frågeställningar som handlar om vad eleverna tycker om boksamtal och vad de själva tycker

att de lär sig ut av boksamtal i klassrummet.

I min undersökning fann jag att eleverna jag valde att intervjua var positiva till användandet

av boksamtal. Jag insåg också under undersökningens gång att eleverna var väl medvetna om

vad ett boksamtal var och vad det gick ut på. Elevernas svar på de intervjufrågor jag ställt

behandlas sedan i analysen. Där kom jag bl.a. fram till att eleverna tycker det är viktigt att

kunna kommunicera med varandra i klassrummet.

Nyckelord: boksamtal, Chambers, elevers tankar, flerstämmighet, intervjuer, kommunikation,

observation

5

Innehållsförteckning

Förord…………………………………………………………………………………………3

Sammanfattning/abstract……………………………………………………………...............5

1. Inledning……………………………………………………………………………………8

2. Syfte och problemställning………………………………………………………………….8

3. Litteraturgenomgång………………………………………………………………………..9

3.1 Varför läser vi böcker?...................................................................................................9

3.2 Chambers tankar om boksamtal.………………………………………………………9

3.2.1 De tre ingredienserna………………………………………………………10

3.2.2 Pedagogens roll i samtalen………………………………………………..10

3.3 Flerstämmighet……………………………………………………………………….11

3.4 Den tankemässiga bearbetningen…………………………………………………….12

3.5 Vad skall eleverna kunna?...........................................................................................12

4. Metod och genomförande…………………………………………………………………12

4.1 Presentation av klassen…………………………………………………………….13

4.2 Metod……………………………………………………………………………..13

4.2.1 Kvalitativa intervjuer…………………………………………………….13

4.2.2 Forskningsprinciper………………………………………………………14

4.3. Genomförande……………………………..………………………………………15

5. Resultat, analys och tolkning.…………………………………………………………....15

5.1 Intervjutillfälle 1……………………………………………………………………155.2 Observationen……………………………………………………………………...16

5.2.1 I klassrummet……………………………………………………………..165.2.2 Boksamtalet……………………………………………………………....16

5.3 Intervjutillfälle 2…………………………………………………………………....185.4 Analys av de olika

resultaten…………………………………………………………………………...18 5.4.1Hur pratar ni om böckerna?..........................................................................18 5.4.2 Utbytandet av varandras tankar…………………………………………...185.5 Analys av det första intervjutillfället………………………………………………..18

6

5.6 Analys av boksamtalet i klassrummet……………………………………………...21 5.6.1 Alla 20 delaktiga…….…………………………………………………… 21 5.7 Analys av det sista intervjutillfället…………………………………………………22 5.7.1 Vi slutar prata om böcker…………...……………………………………..22 5.7.2 Kommunikation på ett eller annat sätt ……………………………………23

6. Slutsats och diskussion…………………………………………………………………….24

6.1 Eleverna tycker…………………………………………………………………… 24

6.2 Är boksamtal en hållbar metod?...............................................................................24

6.3 Mitt eget reflekterande…………………………………………………………….25

Referenser……………………………………………………………………………………27

Bilagor… ……………… ……………………………………………………………………28

7

1. Inledning

” Books are essential to me. I cannot live without them, because I cannot live without

reading.”-Aidan Chamber (2006) hämtat den 9/11-13

http://www.goodreads.com/work/quotes/467879-this-is-all-the-pillow-book-of-cordelia-kenn

Så skriver den brittiske författaren Aidan Chambers. Han vill uppmärksamma sina läsare på

varför det kan vara givande att samtala kring lästa böcker för sina elever och barn. Efter att ha

läst Chambers Böcker inom oss där han tar upp begreppet boksamtal och dess betydande roll

för läsningen, fick jag en inblick i hur viktigt det är för mig i min blivande yrkesroll som

lärare att kunna ge tillfällen och möjligheter för elevernas förståelse av vad de faktiskt läst,

samt om de verkligen förstår innehållet i olika böcker. Det är med detta i åtanke som jag valt

boksamtal som centralt begrepp i den här undersökningen. Med detta arbete vill jag göra

undersökningar utifrån elever i de tidigare skolårens tankar kring boksamtal.

Ett av kunskapskraven för godtagbara kunskaper för svenskämnet i årskurs 3 är att eleverna

skall kunna föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texter de läser och

relatera detta till egna erfarenheter.(Skolverket, Lgr11) Men hur vet man att eleven verkligen

förstått det hen läst? Under min verksamhetsförlagda tid ute på en grundskola i Skåne, såg jag

väldigt mycket högläsning och användandet av så kallade bänkböcker . Dock saknades en

metod som jag blivit bekant med under min utbildning, nämligen boksamtalen. Därför har jag

valt att göra en undersökning om elevernas inställningar till detta.

2. Syfte och problemställning

Syftet med den här undersökningen är att studera hur elever uppfattar boksamtal som en form

av metod i deras undervisning. Jag vill synliggöra elevernas tankar om boksamtalen, hur de

upplever tillfällena då de samtalar kring böckerna, och vad eleverna själva tycker att de lär sig

av boksamtalen. Jag har ställt följande forskningsfrågor för att kunna besvara mitt syfte:

● Vad tycker eleverna om boksamtal?

● Vad tycker eleverna att de lär sig av boksamtal?

● Varför tror eleverna att de har boksamtal i klassrummet?

8

3. Litteraturgenomgång

I detta avsnitt har jag valt att ta upp forskning, teori och begrepp som kan hjälpa mig att

analysera de intervjuer jag utfört med eleverna.

3.1Varför läser vi böcker?

Varför bör barn läsa böcker överhuvudtaget? Detta frågar sig författarna Helene Amborn och

Jan Hansson i boken Läsglädje i skolan (1998) . Författarna har intervjuat en rad pedagoger

och elever i skolverksamheten om just den frågan. Svaren är många och som författarna väljer

att uttrycka sig ”lika komplicerade som självklara ”(Amborn & Hansson 1998). De menar att

man bland annat bör läsa för att öka sin språkliga kompetens, bli en fantasifull människa, få

ökad kreativitet, större empatisk förmåga och få ett tillfälle till avkoppling och förströelse.

Även Magnus Persson ställer frågan ”Varför skall vi läsa litteratur” i sin bok med den

passande titel Varför läsa litteratur(2007). Hans försök till att hitta svar på frågan är lika

många och lika olika som Amborns och Hanssons. Dock menar Persson (2007) att litteraturen

finns bl.a. till för att roa och oroa oss som läsare samt att litteratur i sig har en speciell

förmåga att kunna tillfredsställa olika människors behov av den. Persson menar även att läsa

litteratur i allmänhet kan ge elever en viss kunskap om litteratur som t.ex. dess disposition,

historia och litterär terminologi som i sin tur gör eleverna mer kunniga och medvetna om

litteratur. Däremot menar Persson inte att detta gör elever till fullfjädrade läsare, han hävdar

att det finns vissa föreställningar gällande att det är bra att läsa enbart för läsandets skull,

alltså att läsning av litteratur enbart skulle främja själva läsutvecklingen. Detta ställer sig

Persson kristik emot, då han menar att det finns fler anledningar till att läsa litteratur.

3.2 Chambers tankar om boksamtal

Chambers skriver i sin bok Böcker inom oss (1994 s. 18):” När några vänner börjar prata om

en bok är det oftast för att en av dem är så entusiastisk att hon vill dela med sig av sin

läsupplevelse.” Vidare skriver han om hur eleverna fortsätter sitt samtal om böckerna på olika

sätt. Han menar att det finns en mängd anledningar till varför elever har behov av att prata

9

kring böckers innehåll, händelseförlopp och dolda budskap. I boken tar han upp något som

han kallar för ” ett enda stort frågetecken”(Chambers, 1994 s.19). Han menar att man som

läsare ofta upplever en viss förvirring och frustration över att man kanske inte alltid förstår

t.ex. ett visst händelseförlopp. En naturlig reaktion blir då oftast att man försöker komma med

någon form av förklaring till varför man inte förstår, eller att man avvisar boken med att ” jag

tyckte inte om den ” eller att ” den var för svårläst” Men behöver man tycka, tänka och

resonera likadant kring en och samma bok?

3.2.1 De tre ingredienserna

Chambers redovisar tre så kallade ingredienser i ett samtal kring böcker. Den första

ingrediensen att utbyta entusiasm handlar till största del om gillanden och ogillanden. Han

menar att det är viktigt att man är väl medveten om att eleverna berörs lika starkt av sådant

som de gillar och av sådant som de faktiskt ogillar, och detta är en stor faktor till varför elever

behöver få ut sina tankar i form av samtal med andra. Den andra ingrediensen kallar

Chambers(1994, s.19) för att utbyta ”frågetecken”( dvs. svårigheter) där han betonar vikten

av hur nyttigt det är att hitta dessa så kallade svårigheter i böcker. Detta gör att ett samtal lätt

kan påbörjas då elever ofta vill ha klarhet i vad saker och ting står för och betyder. Eleverna

försöker då som han uttrycker det ” räta ut frågetecknet” och komma med någon form av

förklaring till det de inte förstår. Detta kopplar Chambers vidare till sin sista ingrediens, att

utbyta kopplingar(dvs. upptäcka mönster), där han menar att eleverna reder ut svårigheterna i

boken genom att hitta samband som är betydelsefulla. Det kan gälla t.ex. motiv, händelser,

språk, symboler eller annat som eleverna kan tänkas hitta. Han menar även att det är i denna

ingrediens som upptäckten av bokens mönster sker. ” /…/ att lära sig att läsa en berättelse

handlar inte bara om att lära sig känna igen språkliga mönster , vi måste också lära oss att

känna igen textens egna mönster vad gäller stil, form och berättarteknik.” ( Chambers 1994, s.

21) Dessa tre ingredienser går i och ur varandra under boksamtalets gång.

3.2.2 Pedagogens roll i samtalen

Chambers skriver också att boksamtalet måste struktureras för att det ska vara så givande som

möjligt för de som är deltagande i samtalet. För att detta ska kunna ske hos yngre elever

menar han att det ligger en stor vikt i att man som pedagog har både ett inledande samtal och

ett samtal efter man har läst en bok tillsammans med sina elever. Samtalen skall då vara

strukturerade och genomtänka så eleverna får en god behållning av samtalet. Chambers har

10

utformat fyra punkter som han tycker att man bör ha i åtanke när man ska strukturera frågor

till boksamtalet (Chambers 1994, s. 106). Nedan följer kortfattat de punkter som Chambers

använder sig av. Följande punkter är mina egna formuleringar och tolkningar utifrån

Chambers.

1. Att ställa frågor som leder tillbaka läsarna till texten med hjälp av frågor som t.ex.

”Hur vet du det?”

2. Att kunna ställa allmänna frågor som i sin tur kan få samtalet att utvecklas vidare.

”Hur tänkte du då? ”Varför tror du det”?

3. Att ställa frågor som har med just den aktuella boken att göra. Dessa frågor behövs för

att visa läsarna en väg in i boken som de inte lyckats hitta på egen hand.

4. Att sammanfatta vad som sagts under samtalets gång för att kunna hitta röda trådar.

Han menar även att pedagogen i samtalet inte ska ha den ledande rollen och vara den som styr

samtalet, utan istället ”orkestrera” eleverna så att de kan ta del av varandras tankar.

3.3 Flerstämmighet

Chambers menar att pedagogens roll i samtalen kring böckerna inte ska vara ledande, detta är

ett synsätt som även Olga Dysthe(1996) delar. Hon tar upp begreppet det dialogiska

klassrummet där alla stämmor och röster blir hörda i klassummet. Hon lägger också vikt vid

hur samtal sker i klassrummet. Likt Chambers menar Dystre att pedagogens roll i

klassrummet ska vara en stödjande roll istället för en ledande roll. Pedagogen ska inte äga

fokuset i samtalen mellan eleverna. Dysthe menar också att pedagogen i klassrummet bör

ställa autentiska frågor, där pedagogen själv i fråga kanske inte vet svaren, detta i sin tur

menar hon kan leda till autentiska samtal.

En annan författare som delar synsättet om att elevrösterna bör vara fokus likt Chambers samt

inspireras av Dysthe är Karin Jönsson. Hon skriver i avhandlingen Litteraturarbetets

möjligheter (2007 s. 134) att ”Eftersom lärande är kommunikation måste man kommunicera

för att lära”. Jönsson menar att det är genom kommunikation och samspel med andra elever

som förståelse kan skapas. Hon menar även att samtal om böcker som eleverna har läst blir ett

sätt att skapa en djupare mening kring just böckerna och dess innehåll. Genom samtalet menar

Jönsson att eleverna bygger upp en gemensam referensram. Hon menar då att den litterära

11

texten kan expandera och ges fler röster under de samtal där elevers olika tankar kan mötas.

Det är också ett bra tillfälle för att eleverna ska känna att deras synpunkter tas på allvar.

3.4 Den tankemässiga bearbetningen

Birgita Allard, Margret Rudqvist och Bo Sundblad skriver i boken Nya Lusboken En bok om

läsutveckling (2001) om den så kallade tankemässiga bearbetningen som sker hos elever

under tiden de läser en text eller bok. De menar att vi plockar fram våra kunskaper och

erfarenheter för att förstå en text. Detta ska underlätta för diskussion då det kommer upp

frågor under tiden man läser.

3.5 Vad skall eleverna kunna?

Kursplanen för svenska syftar till att skapa goda förhållanden för elever gällande deras

utveckling inom svenskämnet. I läroplanen för grundskolan (Lgr 11, s 1) står det bland annat:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.

I kursplanen presenteras också det centrala innehållet där det framgår vilka mål eleverna skall

uppnå för att visa godtagbara kunskaper i svenska . Eleverna i årskurs 3 skall bland annat

kunna lyssna på varandra och återberätta i olika samtalssituationer. Emellertid står det inte

någonstans i kursplanen vad man bör använda för undervisningsmetoder för att få eleverna till

godtagbara kunskaper. Genom att titta på kursplanens kriterier om vad eleverna bör ha för

kunskaper i svenskämnet ser jag personligen en koppling till det Chambers menar att man som

elev och läsare kan få ut av användandet av boksamtal. Han menar att genom samtal kring

böcker tränar elever på deras kommunikativa förmågor med andra samt deras egna språkbruk.

4. Metod och genomförande

I följande avsnitt kommer jag att presentera mitt val av metoder för utförandet av min

undersökning samt de forskningsetiska principer som jag tagit hänsyn till. Jag kommer även

12

peka på de svårigheter som finns krig de metoder jag valt. Jag har också valt att presentera

den klass jag har valt att intervjua och observera i detta avsnitt.

4.1 Presentation av klassen

Eleverna går i årskurs 3 och är 20 stycken i klassen. Skolan de går på ligger i en förort i

Skåne. Klassen har en klasslärare som själv är ansvarig för alla ickepraktiska lektioner, d.v.s.

deras klasslärare undervisar inte dem i idrott, musik och hemkunskap.

4.2 Metod

För att undersöka elevernas upplevelser kring användandet av boksamtal planerade jag under

ett lektionstillfälle intervjua några av eleverna i klassen innan boksamtalet ägt rum för att på

så sätt kunna undersöka vad deras inställning till samtalet var innan de faktiskt haft det. Jag

planerade även intervjua dem efter boksamtalet var gjort. Anledningen till att där blev två

intervjuer är för att kunna samla in material och stoff att jämföra med de intervjuer som först

ägt rum. Jag planerade också att göra en observation av själva boksamtalet som ägt rum i

klassrummet. Detta gjordes för att skapa en inblick i hur boksamtalet gått till och vilka frågor

som eleverna samtalade om.

4.2.1Kvalitativa intervjuer

Efter att ha läst boken Närhet och Distans (2007) av Pål Repstad bestämde jag mig för att

göra kvalitativa intervjuer som han beskiver i sin bok. Användandet av denna metod kan

möjliggöra öppna svar från eleverna. Anledningen till att jag valde kvalitativa intervjuer är att

jag vill synliggöra elevernas tankar. Det som kan bli ett problem med denna metod är att

eleverna känner att det finns så kallade ”rätt” och” fel” svar när de blir intervjuade. Detta är

därför något jag tänkt på när jag utformat mina intervjufrågor. Jag har också beaktat Repstad

gällande korta intervjuer där jag försökt att memorera mina få intervjufrågor för att på så sätt

få en mer lättsam intervju, därför skiljer sig ordningen och fåtal ord i intervjun tillsammans

med eleverna.

Att intervjua så här unga elever är naturligtvis en svårighet. Jag har inte heller gjort det lätt för

mig när jag vill veta vad eleverna själva tänker och tycker om vad de lär sig utav boksamtal

som metod. Att få eleverna till att öppna sig och dela med sig av sina inre tankar är en

svårighet i denna undersökning.

13

4.2.2 Klassrumsobservation

Jag utförde även en klassrumsobservation av boksamtalet för att samla ytterligare material till

min undersökning. Jag valde att göra en så kallad öppen observation där eleverna var

medvetna om att jag observerade i klassrummet under tiden de var där, men inte riktigt vad

jag observerade. Jag valde att göra en informell datainsamling där jag använde mig av

anteckningar och minnet. Till mitt förfogande hade jag anteckningsblock och penna. Jag hade

inte en deltagande roll i elevernas aktivitet, utan var passiv.

4.2.3Forskningsprinciper

Jag har tagit del av de forskningsetniska principerna som Pål Repstad (2007) lägger fram

angående konfidentialitet, samtycken och information i min undersökning. Jag har informerat

alla elevers vårdnadshavare, och har skriftligt intyg på att alla elever fick lov att intervjuas.

Jag har även fått godkänt av både rektor, lärare, vårdnadshavare samt eleverna att göra en

ljudupptagning med diktafon under tiden jag utförde intervjun. Jag har också fått tillstånd att

göra en klassrumsobservation, men jag fick inte lov att använda mig av inspelning vid detta

tillfälle och har endast samlat material via anteckningar. Jag kommer inte heller att använda

mig av några namn i denna undersökning, utan benämner följande intervjuade som pojke

1,flicka 1 o.s.v. Jag kommer enbart att använda det material som jag samlat in från

intervjuerna och observationen i ett utbildnings- och forskningssyfte.

Jag kommer inte att behandla elevernas svar utifrån genus, klass eller etnicitet då det inte är

deras bakgrund jag är intresserad av. Jag är istället intresserad av elevernas tankar om

boksamtalet. Jag väljer att se bort från dessa perspektiv då jag inte tycker att de är relevanta i

just min undersökning. Naturligtvis hade det varit intressant att ta undersökningen till en

annan nivå och analysera elevernas svar utifrån de perspektiven, men jag känner att med tanke

på den tidsbegränsning vi fått finns det inte tid till den typen av analyser. Anledningen till att

jag ändå valt att benämna eleverna med pojke 1 osv. är för min egen skull när jag skall

transkribera intervjuerna. För att kunna särskilja elevernas svar har jag därför använt mig av

en transkriberingsmall (se bilagor).

14

4.3 Genomförande

När jag hade bestämt mig för vad det var jag ville undersöka och vilka frågor jag ville ställa till

eleverna, tog jag kontakt med klassens lärare. Vi bestämde då datum och tidpunkt för när jag kunde

intervjua eleverna.

Jag valde att intervjua eleverna en och en eftersom jag ville underlätta för min insamling av det

material som eleverna gav mig under intervjun. Att transkribera intervjuer med många deltagande är

något som kräver stor fokus samt tar lång tid. En annan fördel med att intervjua dem en och en är att

svaren de ger inte är påverkade av någon annans svar.

Efter de fyra första intervjuerna, gick det en dag och sedan skulle eleverna ha boksamtal i

klassrummet. Jag satt på en stol längst ner i klassrummet och försökte göra mig så avlägsen från

eleverna som möjligt men ändå med möjlighet för mig själv att höra vad som sades. Efter boksamtalet

utfördes de andra fyra intervjuerna med samma elever som tidigare. Dessa intervjuer skedde på samma

sätt som tidigare.

5. Resultat, analys och tolkning

I detta avsnitt kommer jag att behandla det material jag samlat in under mina intervjuer och

min observation. Jag kommer även att analysera det stoff jag väljer att presentera med hjälp

av den forskning jag tidigare presenterat.

5.1Intervjutillfälle 1

Jag valde ut fyra elever för intervju angående boksamtal innan samtalet ägt rum. Jag gjorde

inte något medvetet val av de fyra eleverna grundat på deras kompetenser angående ämnet,

utan lottade ut två pojkar och två flickor. Intervjuerna ägde rum i ett avskilt grupprum på

skolan och eleverna blev intervjuade en och en. Alla fyra elever blev intervjuade samma dag

och med relativt intensivt tidsspann. Frågorna jag använde mig av under intervjun var

följande:

1. Varför tror du att man talar om böckerna man läst i skolan?

2. Vad tror du man lär sig av att prata om böcker?

3. Vad händer om man inte pratar om böckerna man läst?

15

4. Hur pratar ni om böckerna? Ställer er lärare frågor, pratar ni i grupp osv.?

5. Tycker du om att ha boksamtal i klassrummet?

Jag har valt att inte presentera elevernas svar i detta avsnitt då jag lyfter fram exempel från

intervjuerna i min analys. Jag anser att det enbart blir en upprepning av elevernas svar som de

presenters här också. Jag har därför valt att transkribera alla intervjuer och lagt som bilagor

till undersökningen.

5.2 Observationen

Eleverna på den skola jag valt att utföra min undersökning på har under en längre period läst

boken När jag blev stulen andra veckan i juni av författaren Siri Kolu. Boken är den första i

serien av Jag och Rövargänget och innehåller 281 sidor. Genren är äventyr och spänning,

något som klassläraren berättade att hon medvetet valt till eleverna. Hon menar att samtliga

elever faktiskt intresserar sig för denna typ av böcker. Alla elever har vars ett exemplar av

boken som de får ha i skolan.

Jag har sedan tidigare haft kontakt med läraren och vet att hon arbetar med boksamtal som en

metod i undervisningen och lägger stor vikt vid skönlitterära böcker i klassrummet. Jag tycker

därför att det blev ett naturligt val av undersökningsplats då det förhoppningsvis finns

möjlighet att få syn på det jag vill undersöka i just denna klass.

5.2.1 I klassrummetEleverna satt på sina vanliga platser i klassrummet. Formationen på borden är ovala och vid

varje bord satt fem stycken elever. Där är fyra stycken ovala bord och de står i linje med

varandra. Det första bordet börjar vid klassrummets högra sida och det sista bordet slutar vid

den vänstra sidan. Längst fram i klassrummet är tavlan och klasslärarens kateder. Inga elever

satt med ryggen mot läraren utan eleverna sitter på den kortsida av bordet som är riktad ifrån

tavlan samt med bordets långsidor.

Klassrummets ena sida består av stora fönster. Det elever som sitter vid det bord som står

närmst fönstret är vända med ansiktet och stolarna åt sidleds mot tavlan och lärarens kateder.

5.2.2 Boksamtalet

Klassläraren bad eleverna att ta upp sina böcker som de ska samtala kring. Under tiden

eleverna gjorde detta skrev läraren upp följande på whiteboardtavlan:

16

● Har boken en passande titel?

● Vad händer i boken?

● Hur slutar den?

● Vad betyder stjärnan i boken?

● Vems stjärna är det?

● Övrigt

Eleverna fick därefter ett vitt linjerat papper de kunde skriva på. Läraren sa högt och tydligt

flera gånger under tiden hon delade ut papperna till eleverna att det var ett kladdpapper för

dem som behövde. Eleverna satt tysta på sina platser i ungefär tre minuter, några av dem

öppnade sina böcker, några av dem skrev några ord och meningar på det linjerade pappret och

några satt och stirrade på tavlan. När dessa tre minuter hade gått frågade deras lärare om alla

kände sig redo, men hon fick inget svar. Hon läste upp första frågan högt i klassrummet och

eleverna satt tysta. Hon uppmanade eleverna att inte bry sig om mig som satt längt bak i

klassrummet . En elev börjar förklara varför hen tycker att bokens titel var passande. Hen sa

att ” den passar för att det är det som händer i boken”. De andra eleverna började nu invända

och någon tycker att den kunde hetat något annat som inte avslöjade så mycket. Enligt mina

anteckningar så observerade jag att 14 av 20 elever var aktiva och diskuterade under denna

frågeställning . De övriga sex eleverna som inte deltog i samtalet satt tysta vid sina platser.

Om läraren var medveten om att dessa sex elever inte deltog i samtalet vid denna tidpunkt vet

jag inte.

Läraren gick vidare med nästa fråga och nu var alla 20 elever delaktiga och alla sa något

under diskussionen. Läraren gav eleverna en följdfråga ” Har någon av er hört talas om ett

öppet slut?” . Eleverna började diskutera igen och ljudnivån i klassrummet blev väldigt hög då

eleverna inte räckte upp handen. Dock kan jag av mina anteckningar utläsa att ett samtal

pågick fastän att ljudnivån blev hög. Eleverna väntade på varandras svar och frågor och någon

form av turtagning utformades i klassrummet. Läraren som satt längst fram i klassrummet

hade också ett anteckningspapper som hon satt och skrev på under tiden eleverna diskuterade.

Jag observerade att läraren inte var särskilt aktiv i ledandet av eleverna, utan istället satt och

lyssnade på vad eleverna sa. Eleverna gick in och ur samtliga frågor som stod på tavlan när de

samtalade kring boken.

Klassens lärare gick senare vidare med punkten Övrigt, och eleverna lyfte fram saker de

undrade över, saker de tyckte var roliga/tråkiga i boken, samt varför de tyckte som de gjorde.

Under detta tillfälle noterade jag att när eleverna kom fram till ett frågetecken i boken frågade

17

de inte läraren om svar i sig utan ställde följdfrågan till klassen ” Vad tror ni andra”? Läraren

satt helt tyst under detta tillfälle och tittade på sina elever och emellan åt nicka hon åt dem. Då

och då skrev hon ner något i ett anteckningsblock. Även här var alla elever delaktiga i den

mån att alla elever i klassrummet samtalade med varandra. Boksamtalet pågick i ungefär 50

minuter, sen fick eleverna rast.

5.3 Intervjutillfälle 2

Efter rasten tog jag enskilt ut de elever som blivit intervjuade tidigare i samma grupprum som

första intervjun ägde rum. Eftersom jag ville se om elevernas tankar om boksamtal ändrats

efter det faktiska boksamtalet de nyligen haft ändrade jag inte intervjufrågorna utan behöll de

som jag använde mig av i första intervjun. Intervjun gick till på samma sätt som den tidigare

och jag kommer inte heller här presentera elevernas svar då det finns risk för upprepning

därför hänvisar jag åter igen till bilagorna i slutet av undersökningen.

5.4 Analys av de olika resultaten

Det jag ville se närmre på under min undersökning var elevernas tankar kring användandet av

boksamtal i skolan samt hur de upplever tillfällena då de samtalar kring böckerna, och vad

eleverna själva tycker att de lär sig av boksamtalen. I följande avsnitt kommer jag först att

analysera elevernas svar från första intervjutillfället. Sedan kommer en analys av boksamtalet

från observationen och slutligen analyseras svaren från det andra intervjutillfället. Syftet med

att utföra två olika intervjutillfällen var som tidigare nämnts att jämföra svaren från det första

tillfället. När jag analyserat svaren har jag märkt att de inte skiljer sig åt på det sätt jag trott att

de skulle, utan svaren har ungefär samma innebörd men är däremot lite mer utförligare.

5.5 Analys av det första intervjutillfället

För att kunna besvara mina forskningsfrågor gjorde jag intervjufrågor som eleverna fick svara

på . En av frågorna var ”Hur pratar ni om böckerna?” De flesta svar jag fick på denna fråga

liknade varandra. De skiljer sig däremot från varandra gällande ordval och utförlighet. Jag har

valt att lyfta fram ett exempel:

3 JM: På vilket sätt brukar ni prata om böcker i skolan?

4 F1: Vad böckerna kanske har handlat om, om vi förstått allt som stått i boken och om där kanske va några konstiga eller luriga grejer i boken som man sett

5 JM: Vad menar du med konstiga och luriga grejer?

18

6 F1: Ja sånna här[KORTARE PAUS]

7 F1: Dolda budskap och symboler som betyder något annat

8 JM: Jaha , finns det de då?

9 F1: Ja i alla böcker vi läser nästan.

10 F1: Ibland hittar jag dom och ibland inte men då hjälper fröken oss och sen får man ju faktiskt tolka de som man vill[KORTARE PAUS]

11 F1: Asså budskapen kan man ju tolka som man vill eller vad jag själv vill för de kan betyda en sak för mig och en annan sak för *****[NÄMNER ETT NAMN] tillexempel

Här visar eleven en form av förståelse av användandet av själva boksamtalet när hon nämner

ordet tolkning. Eleven berättar att det är fritt att tolka hur man själv vill. Eleven nämner även

begreppen dolda budskap och symboler som ”konstiga och luriga grejer”. Redan här kan man

se till en av Chambers huvudingredienser, att utbyta frågetecken .

Dessa elever har sedan en tid tillbaka haft boksamtal och är inte främmande för det. Detta

visar att de intervjuade eleverna är medveta om hur de brukar samtala kring de lästa böckerna,

men också om mönstret i dessa samtal. Eleven i exemplet visar också i förhållande till

Chambers begrepp att utbyta frågetecken att detta är något som eleven i fråga är medveten

om. Att utbytandet av så kallade frågetecken görs med andra, både elever emellan men också

mellan elever och pedagoger.

Chambers skriver i Böcker inom oss (1994, s 20)” Tillsammans diskuterar man frågetecken

och eventuella lösningar, och ur detta uppstår en förståelse av vad texten ”handlar om”, vad

den betyder för den gruppen läsare vid den tidpunkten (eller också enas man om att man är

oense).” Eleven berättar i intervjun att budskapen som hittas i boken är tolkningsbara för den

individuella läsaren och att det inte alltid behöver stämma överens med den bild en annan

läsare kan skapa. Detta tyder på att eleven i fråga är medveten om vilka centrala delar deras

pedagog har försökt lyfta fram under tidigare boksamtal. Som tidigare nämnts går Chambers

begrepp om de tre ingredienserna ständigt i och ur varandra. Det kan man se i det exempel jag

valt att lyfta fram ovan. Dels ser vi perspektivet att utbyta frågetecken, men även att utbyta

kopplingar (dvs. upptäcka mönster) blir synligt här. Chambers(1994, s 21) skriver ” Vi söker

alltid sammanhang, letar efter mönster som visar hur saker hänger ihop på ett begripligt sätt.”

Eleven visar även en viss förståelse av detta perspektiv när hon nämner att hon ibland inte

alltid ser de t.ex. dolda budskapen i böckerna och att deras lärare då hjälper dem . Läraren

hjälper dem då att försöka se ett sammanhang och mönster precis som Chambers nämner.

19

Dysthes (1996) begrepp som det flerstämmiga klassrummet uppenbarar sig även i detta

exempel. Eleven menar att man ska ta del av andras åsikter och tolkningar även om man inte

delar dem. På så sätt blir alla röster hörda.

5.5.1 Utbytandet av varandras tankar

För att konkretisera min analys i förhållande till det flerstämmiga klassrummet ur elevernas

egna perspektiv väljer jag att presentera ytterligare ett exempel från intervjun.

20 P1: För ibland kan jag ha missat något ord eller grej i boken som inte någon annan i klassen gjort och[PAUSAR]

21 P1:och då pratar vi om de och då fattar jag också de .

Här visar en annan elev på att för att kunna komma dit Chambers vill med samtalen mellan

elever och utbytandet av deras tankar behövs ett flerstämmigt klassrum. I det flerstämmiga

klassrummet menar Dysthe att allas röster skall bli hörda och beaktade, samt att det ska finnas

en behaglig och säker sfär för eleverna. Med detta menas att eleverna måste känna sig säkra

att kunna samtala med varandra om t.ex. gillanden och ogillanden som Chambers tar upp i

begreppet att utbyta entusiasm. Når man inte denna sfär blir förhållandet för samtal mellan

eleverna inte autentiskt menar Dysthe. Från exemplet ovan visar eleven att han inte är

främmande för att lyssna på sina klasskamrater och ta del av deras tankar. Det pekar på att

eleven i fråga känner sig säker på att samtala och uttrycka sig själv tillsammans med sina

kramrater i klassrummet. Detta kan bero på att just den sfär som Dysthe nämner finns i

klassrummet.

Så här svarade den första eleven jag intervjuade när jag ställde frågan som framgår i exemplet.

5 JM: Varför tror du att man pratar om böcker i skolan då?

6 P1: Ja men de är ju för de jag sa att man ska prata och tolka och se sånt man kanske inte såg innan i boken man liksom hjälper varandra när de kommer till de

7 JM: Vad lär man sig av att prata om böcker?

8 P1: Typ att läsa lite bättre lite djupare och att prata om de man läst med andra och lyssna på andra när dom berättar och att lyssna på fröken när hon berättar

Med detta vill jag visa att eleven visar på en förståelse av att eleverna hjälper varandra när de

samtalar kring böcker. Med att hjälpa varandra menar eleven (här) att eleverna utbyter tankar

kring deras personliga tolkning om saker som hänt i boken . Jönsson (2007) menar att

20

kommunikation är lärande och att det bör spela en stor roll i samtal mellan elever. Eleven från

detta exempel visar att han är medveten om att eleverna som samtalar med varandra lär sig

också av varandra. Här kan vi återigen anta att den sfär som Dysthe tar upp finns i

klassrummet eftersom även denna elev verkar bekväm i att uttrycka sig och att han är

medveten om att alla röster bör bli hörda.

Vi kan också här se den tankemässiga bearbetningen som Allard, Rudqvist och Sundblad

(2001) diskuterar. Eleven är välmedveten om att det kan dyka upp frågor och saker man inte

själv förstår i boken som i sin tur kan leda till en diskussion tillsammans med andra elever.

5.6 Analys av boksamtalet i klassrummet

Boksamtalets huvudsakliga frågor utgick ifrån följande punkter:

● Har boken en passande titel?

● Vad händer i boken?

● Hur slutar den?

● Vad betyder stjärnan i boken?

● Vems stjärna är det?

● Övrigt

Klassens lärare var inte vidare aktiv i själva samtalet mer än att hon skrev upp de givna

frågorna på tavlan och ställde några av dem högt i klassen för att inleda dem till att samtala

med varandra. Här kan man se de som Chambers och Dyshte behandlar i sina böcker. Att

pedagogens roll inte ska vara ledande utan snarare inledande. Att lärarens roll ska vara en

hjälp till att börja samtalet snarare än att utföra samtalet med eleverna. Klassens lärare

orkestrerade sina elever i början av boksamtalet och lät sedan dem själv samtala om det som

eleverna själva ville lyfta fram från boken. Inte heller avbröt hon eleverna, eller poängtera att

något av det som sagts var fel eller rätt.

Chambers (1994) menar att man som pedagog ska utforma strukturerade frågor till eleverna

kring boksamtalen. Chambers menar bland annat att det är viktigt som pedagog att ställa

frågor som uppmanar elever att prata och som håller diskussionen i liv. Dessa strukturerade

frågorna gjorde sig synliga i punkform på tavlan samt att läraren ställde följdfrågor till

eleverna som t.ex. ”Har någon av er hört talas om ett öppet slut?”.

21

5.6.1 Alla 20 delaktiga

I mina observationsanteckningar och från det jag minns av själva observationen kan jag notera

att alla 20 elever blev aktiva i boksamtalet. Med aktiva menar jag att alla elever sade något

under samtalets gång. Vissa elever valde att berätta om bokens innehåll, andra elever

berättade om de så kallade frågetecken de hade kring boken och några elever ställde frågor till

de andra eleverna som de ville ha besvarade. Vad kan ha fått alla elever motiverade till att

vara deltagande i samtalet?

Dysthe (1996) menar att i det flerstämmiga klassrummet är lärarens röst bara en av många

som hörs. Hon menar också att det flerstämmiga klassrummet är en plats där eleverna lär av

varandra och där muntligt språkande intar en central plats. Dysthe menar även att när elever

känner sig trygga med omgivningen dvs. klassrummet, lärarens position och med de övriga

klasskamraterna uppstår en form av trygghet. Detta är ett av målen med det flerstämmiga

klassrummet. Att eleverna ska känna sig trygga så att de kan samtala med varandra och med

läraren.

Chambers är också medveten om vad tryggheten gör för elevers samtal med varandra. Han

menar ”Vare sig vi pratar för att klargöra våra tankegångar för vår egen skull eller för att

förmedla dem till en annan människa /…/ så innebär uttalandet av en tanke att den som

lyssnar måste tolka det som sagts”( Chambers 1994, s.26) Man kan då tycka att det pekar på

att eleverna har eller känner en viss trygghet inför varandra att kunna samtala med varandra.

Man kan också se att det tog en stund för eleverna att infinna sig till den nivå av trygghet där

alla vågar samtala med varandra. Detta kan man se eftersom alla elever inte var delaktiga i

samtalet från början.

5.7 Analys av det sista intervjutillfället

I följande avsnitt kommer jag analysera svaren från analystillfället nummer två. Jag har valt

att analysera de olika intervjutillfällena för sig för att få en tydlig disposition i texten.

5.7.1 Vi slutar att prata om böcker

Jag ställde en för mig i efterhand väldigt svår och komplicerad fråga till eleverna. Jag frågade

dem vad de tror kommer hända om de slutar prata om böckerna de läser i skolan. Svaren från

eleverna skiljer sig brett åt precis som de svar som Persson(2007), Amborn och

22

Hansson(1998) fick på sina frågor ” Varför läsa litteratur” och ”Varför bör barn läsa över

huvudtaget?” . Det jag vill visa här är att jag under min undersökning kommit fram till hur

komplexa vissa frågor kan vara . Vissa frågor kan vara komplexa att ens utforma, och att då

besvara dessa frågor blir en svårighet i sig. Jag menar emellertid inte att min fråga om

distansen till boksamtal är lika svår att besvara som Perssons(2007) fråga är. Däremot

synliggjordes ett perspektiv jag inte tidigare tagit hänsyn till. Om jag ställt frågan ” Varför

läser ni böcker” och fått svar på det hade det kanske varit enklare för eleverna att svara på

frågan ” Varför pratar man om böcker” och tillsist hade man kanske kunnat ställa frågan” Vad

händer om man slutar att prata om böckerna?” Detta hade kanske varit ett mer naturligt

skeende att diskutera dessa så komplicerade frågor på än på de sätt jag gjorde, nämligen

hoppade rätt in i en fråga som var svår för dem att besvara. Om eleverna inte riktigt vet

varför de ska läsa eller samtala om böcker kommer de heller inte veta vad som händer om

man slutar samtala om dem. Detta var inget jag tänkt särskilt ingående på förrän efter

intervjuerna och analysen av elevernas svar på frågan. Jag kom på att jag nästintill tog för

givet att eleverna vet varför de ska läsa och prata om böcker.

5.7.2 Kommunikation på ett eller annat sätt

6 JM: Varför tror du man pratar om böckerna då?

7 P2: Ett, för att vi ska träna på att prata med varandra, två är för att vi ska lära oss att lyssna på andra vad dom har att säga för kan man inte de då blir det inte ett samtal med varandra sånt som fröken kallar för envägskommunikation och de är verkligen inte bra och sen tre är för att de är rätt kul och veta vad dom andra också tycker om boken för pratar man inte om den får man ju inte reda på de eller hur .

Den här eleven berättar att om man inte kan konsten att lyssna på varandra och enbart vill

berätta vad man själv har att säga så blir det något som läraren lanserat att kalla

”envägskommunikation” . Chambers(1994, s.56) menar” Ska man kunna hjälpa barn att

samtala bra om böcker de läst, är det absolut nödvändigt att alla /…/ är överens om att allt är

värt att berättas” Chambers menar precis som Jönsson(2007) att kommunikation elever

emellan är en viktig nyckel till samspel som leder till samtal. Han menar att det är viktigt

poängtera att där inte finns några ”fel” eller ”rätt” när de gäller elevernas sätt att samtala kring

böckerna på. Han menar också att samtalet i sig inte går ut på att eleverna bara pratar och

samtalar utan att någon tar emot det som sägs (mottagare) . Detta visar eleven i exemplet med

det han kallar envägskommunikation, han menar att det inte enbart är viktigt att få sin röst

hörd och säga något utan att även ha någon att säga det till.

23

Chambers, Dysthe och Jönsson förespråkar kommunikation mellan elever i klassrummet. Det

denna elev visar är att han är medveten om att kommunikation inte enbart betyder att göra sig

hörd i klassrummet. Alla tre författarna menar att det är viktigt för elever att få öva på att

samtala med varandra, och samtidigt lyssna på varandra. Även ett av kunskapskraven i

svenska för elever i årskurs 3 beskriver att de ska kunna lyssna på varandra och återberätta det

som sägs i olika samtalssituationer.

6. Slutsats och diskussion

I detta avsnitt kommer jag att knyta ihop mina analyser och visa vad för slutsatser jag har

kommit fram till. Jag kommer även att diskutera vad jag har lärt mig under undersökningens

arbetsprocess.

6.1 Eleverna tycker

Vad tyckte eleverna som blev intervjuade om boksamtal egentligen? Av det jag kan urskilja

utifrån intervjuerna och observationsanteckningarna från boksamtalet, tycks det peka på att

eleverna är väl medvetna om att boksamtalet används i deras klass som en metod i

svenskundervisningen. Eleverna berättar att de är medveta om vad deras lärare vill att de ska

uppnå med själva boksamtalen. Eleverna berättar också att de själva tycker det är bra och

lärorikt för dem att behandla boksamtal i skolan för att få en inblick i varandras tankar och på

så sätt lära sig av varandra.

Vidare om vad eleverna tyckte om att ha boksamtal i klassrummet verkar det som att de

intervjuade eleverna var väldigt positivt inställda till det. Om resterande elever tycker det

samma om boksamtal vet jag inte, men utifrån observationsanteckningarna var alla elever

delaktiga någon gång under samtalet. Detta kan jag som blivande lärare se som en form av

engagemang från elevernas sida. Det hör inte till vanligheten att alla elever i ett klassrum är

delaktiga om eleverna inte finner ämnet eller övningen roligt och givande.

6.2 Är boksamtal en hållbar metod?

I läroplanen för grundskolan lgr11 står det att eleverna skall ges goda förhållanden i skolan

för att kunna utveckla sin språkliga kompetens. Där står även att eleverna skall kunna bl.a.

variera sitt egna språkbruk beroende på mottagare samt att utveckla den kommunikativa

24

förmågan under utvecklingens gång. Med det Chambers (1994), Dysthe (1996) och Jönsson

(2007) menar att samtal kring läst text kan hjälpa elever med kommunikation elever emellan

samt att de alla tre poängterar att med samtal tränas även den språkliga förmågan. Då kan man

kanske anse att boksamtal som metod i klassrummet kan vara gynnsam för elever under deras

utveckling inom svenskämnet. Jag menar naturligtvis inte att enbart boksamtal är en bra

metod i klassrummet. Det beror helt på vilken elevgrupp man har, hur man själv är som

pedagog och vad elevernas behov av undervisning är. Men jag tror att boksamtal kan

användas i alla olika situationer och åldrar.

6.3 Mitt eget reflekterande

Jag har även under tidens gång med denna undersökning tänkt en del på en av de frågor jag

ställde till eleverna” Vad händer om man inte pratar om böckerna i skolan?” Den frågan i sig

hade kanske behövt att en annan fråga ställdes innan, detta för att kunna bli lättare att besvara.

Kanske hade en fråga i stil Persson (2007) fråga ” Varför skall vi läsa litteratur”? behövts.

Jag har förstått efter att tittat noggrant på de intervjuer jag gjorde med eleverna att den frågan

jag ställde är nästintill lika svår för eleverna att besvara som Perssons fråga. Svaren från

eleverna skiljer sig kraftigt åt. En elev menar att det roliga med att läsa böcker försvinner,

någon menar att man inte kommer att förstå händelserna (de dolda budskapen) i böckerna

man läser och en elev menar att det inte händer något.

Persson (2007,s6) skriver om sin frågeställning ” Frågan har något barnsligt provocerande

över sig”. Den är på en och samma gång oerhört enkel och ofantligt komplicerad.” Chamber

(1994,s34)i sin tur frågar sig” Är barn kritiker?” Han menar att elever kommer att ifrågasätta,

berätta, jämföra och bedöma det jobb som pedagoger utför, framför allt med boksamtal. Detta

tillsammans med Perssons resonemang att en så vanlig fråga kan ha ofantligt många sidor och

svar gör min frågeställning ännu svårare att bearbeta. Det är också att beakta att eleverna som

blev intervjuade vid detta tillfälle nyligen haft ett uppehåll från boksamtal.

Under framställandet av intervjufrågorna jag utformade har jag förmodligen tagit förgivet att

eleverna vet varför man läser böcker. Men hur kan man ta något så komplext förgivet? Och

om jag inte ställer frågan till eleverna kan jag heller inte avgöra om de vet varför man skall

läsa litteratur. Och om de inte vet de, hur ska de då veta vad som händer om man slutar prata

om litteraturen?

25

Något som också kom till min insikt under studiens gång, var att jag från alldra första början

bestämt mig för att jag ville jämför elevernas svar från det första intervjutillfället med det

andra tillfället. Jag tog återigen förgivet att elevernas svar skulle skilja sig markant åt. Men de

gjorde de ej. Därför fick min undersökning ändra form lite och istället tog jag tillfället i akt att

analysera och presentera elevernas svar från båda tillfällena.

Slutligen med den här undersökningen vill jag lyfta fram att elevers tankar är viktiga för oss

som pedagoger . Att kunna synliggöra elevers tankar är inte lätt, men däremot väldigt nyttigt.

Jag har genom detta arbete fått en insyn i vad eleverna tycker om det metodval jag valt att

undersöka. Jag har också fått en förståelse för vad just dessa elever tycker är roligt och

motiverande med denna form av metod. Det är för mig viktigt att kunna ta tillvara på

elevinitiativet som finns och på så sätt kanske få ett mer flerstämmigt klassrum. Jag tycker

även att våra egna tankar spelar en stor roll i vår egen vidareutveckling. Att inse såväl brister

som ljuspunkter med ens arbete är lärorikt för både ens eget identitetskapande gällande den

yrkesroll man antagit men också för det arbete som sker tillsammans med eleverna. Att veta

vad eleverna tycker och tänker ser jag som något som bör bejakas i alla klassrum.

26

Referenser

Allard, Birgita ,Margret Rudqvist & Bo Sundblad( 2001) Nya Lusboken En bok om

läsutveckling. Stockholm: Bonnier Utbildning

Amborn, Helen & Hansson, Jan (1998). Läsglädje i skolan: en bok om litteraturundervisning tillsammans med slukarålderns barn. Stockholm: En bok för alla

Bedömning och betyg: Lgr 11. (2012). Solna: Fortbildning AB/Grundskoletidningen

Chambers, Aidan (1994). Böcker inom oss: om boksamtal. Stockholm: Norstedt

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur

Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007

Kolu, Siri (2013). När jag blev stulen andra veckan i juni. Stockholm: Bonnier Carlsen

Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Elektronisk källa

http://www.goodreads.com/work/quotes/467879-this-is-all-the-pillow-book-of-cordelia-kenn

2013-09-12

27

Bilagor

Transkribering av intervju med P1 den 24/9 2013

P1= Pojke nr 1

JM= Intervjuare Jenny Malmqvist

1 JM: Är du redo?

2 P1: Jadå, ska du fråga nu? Hm riktiga frågor då alltså?

3 JM: Ja precis , helt rätt .


5 P1: Vi brukar prata om böcker efter vi har läst färdigt dom och så. Och vi brukar få vänta på varandra för vi alla läser samma bok men , men inte alla läser inte lika snabbt så man får vänta tills alla läst ut boken. Och sen pratar vi om dom och ibland målar vi också

6 JM : Målar ? Vad målar ni då?

7 P1: Ja alltså vi målar samtidigt som vi och fröken pratar om boken . för att de ska bli lite roligare så klart.

8 JM: Jaha okej

9 P1 :mm har du fler frågor?

10 JM: Varför tror du att man pratar om böckerna man läst i skolan då?

11 P1 :Varför ?

12 JM: Mm

13 P1: Jo för att fröken ska se först så att alla har läst och så att man inte har fuskat för de gör vissa ibland

14 JM: Hur då?

15 P1: Jo för så läser som ju inte hela boken och kan inte allt i den och de märker fröken så klart.

16 P1: Vi pratar om böcker också för att alla ska kunna hänga med och förstå samma i boken. För vissa böcker kan vara lite svåra att förstå vad dom menar med konstiga ord och sånt.

17 JM: Jättebra , men tror du att man lär sig mer eller mindre om boken genom att prata om den?

28

18 P1:Mer

19 JM: Varför ?

20 P1: För ibland kan jag ha missat något ord eller grej i boken som inte någon annan i klassen gjort och[PAUSAR]

21 P1:och då pratar vi om de och då fattar jag också de .

22 JM: Då förstår jag

23 JM: Vad händer om man inte pratar om böckerna då?

24 P1: Nä inte så mycket bara de att alla inte förstår samma kanske eller [KORTARE PAUS]

25 P1:kanske kanske att man får prata själv om boken med en kompis om man inte förstått eller vill visa något spännande

26 JM: När ni pratar om böckerna , hur gör ni då?

27 JM: Ställer fröken frågor eller diskuterar ni i grupp?

28 JM : Eller hur gör ni ?

29 P1: Fröken brukar ha vissa frågor som vi ska ta upp

30 P1 : men ibland får vi komma på egna när vi gjort hennes

31 P1: Och ibland pratar vi hela klassen tillsammans och se får skriva ner på papper men ibland får vi sitta i grupper eller sånna par och jobba tillsammans och prata om frågorna på lappen man får.

32 JM: Okej okej sista frågan här nu då

33 JM[KORTARE PAUS]

34 JM: Tycker du om att prata om böckerna tillsammans med dom andra i klassummet?

35 P1:Ja ibland är de kul när boken varit kul och bra

36 P1: Då pratar man mycket

37 P1: men ibland är de drygt och lamt

38 JM: Tack så jättemycket för att jag fick prata med dig och ställa frågor

39 P1:Lugnt

Transkribering av intervju med F1 den 24/9 2013

F1= Flicka nr 1

29


1 JM: Då börjar vi

2 F1: Mmm

3 JM: På vilket sätt brukar ni prata om böcker i skolan ?

4 F1: Vad böckerna kanske har handlat om , om vi förstått allt som stått i boken och om där kanske va några konstiga eller luriga grejer i boken som man sett

5 JM: Vad menar du med konstiga och luriga grejer?

6 F1: Ja sånna här[KORTARE PAUS]

7 F1: Dolda budskap och symboler som betyder något annat

8 JM: Jaha , finns det de då?

9 F1: Ja i alla böcker vi läser nästan.

10 F1: Ibland hittar jag dom och ibland inte men då hjälper fröken oss och sen får man ju faktiskt tolka de som man vill[KORTARE PAUS]

11 F2: Asså budskapen kan man ju tolka som man vill eller vad jag själv vill för de kan betyda en sak för mig och en annan sak för *****[NÄMNER ETT NAMN] tillexempel

12 JM: Aa då förstår jag

13 JM: Vad tror du man lär sig av att prata om böckerna då?

14 F1: Men det är ju de att man kanske ser sånna dolda budskap som man inte gjorde innan och då förstår man boken på ett litet annat sätt

15 JM: Mmm men

16 F1: Också lär man sig att lyssna på vad dom andra i klassen tror har hänt eller hur dom tror att symbolen ser ut för det är inte alltid att man tycker samma liksom

17 JM : Ja okej , vad tror du händer om ni slutar prata om böckerna då?

18 F1 : De blir inte lika kul att läsa dom

19 JM: Varför inte det?

20 F1: Jo för efter vi har läst så antingen jobbar vi i grupp eller diskuterar hela klassen om boken och det är det som är de roliga

30

21 F1 Och sen får jag ju inte veta om jag har tänkt rätt om boken eller inte och jag vet heller inte hur typ ***[NÄMNER ETT NAMN] har tänkt heller och de är också de roliga ju

20 JM: Jättebra , Jättebra

21 JM: Du sa innan att ni arbetade i grupp och så?

21 F1: Mm

22 JM: Hur pratar ni mer om böckerna då?

23 F1: I grupp då får vi ett papper med frågor , bilder eller symboler som vi ska hitta i boken och sen diskuterar vi vad vi hittat tillsammans med fröken och klassen och ibland sitter vi kvar i rummet med alla och fröken frågar oss [SUCKAR HÖGT]

24 F1: Frågor som vi då diskuterar tillsammans alla och då behöver man inte räcka upp handen. Ibland får man jobba i par också och de är samma man ska prata om då

25 JM: Aaa

26 JM: Tycker du om att ha boksamtal i klassrummet då?

27 F1: Asså de är roligare att göra de i grupp först för då får vi prata mycket och de är vi bra på säger fröken[SKRATTAR]

28 F1 men de är kul att ha de i klassrummet också

29 JM: Tack så jättemycket för att du svarat på mina frågor


P2=Pojke nr 2


1 JM: Så då börjar vi

2 JM:På vilket sätt brukar ni prata om böcker i skolan ?

3 P2: Ehm [KORTARE PAUS] vi brukar väl prata om dom, gå igenom vad dom handlar om och sånt typ

4 JM: Okej, pratar ni om något mer?

5 P2: Nää

6 JM: Nä okej, men vad tror du man lär sig av att prata om böckerna då?

31

7 P2: Ja men typ om vad den handla om ifall man inte fatta de innan när man läste den

8 JM: Vad händer om man slutar prata om böckerna i skolan då?

9 P2: Vet ja inte, inget

10 JM: Okej

11 JM: Hur pratarna ni om böckerna? Ställer er lärare frågor, pratar ni i grupp?

12 P2: Ja vi gör lite blandat, ibland får vi frågor, ibland ska vi komma på egna

13 JM: Jasså okej

14 JM: Tycker du om att ha boksamtal i klassrummet då?

15 P2: Ja de funkar

16 JM: Tack så mycket


F2=Flicka nr 2


1 F2: Ja fråga nu då


3 F2: Vi pratar om de böcker som vi alla läser tillsammans i klassen samtidigt om vad som händer och sammanfattar så att alla hänger med lika vi brukar prata om samma saker i böckerna för de är nästan lite så att man ser samma saker i olika böcker typ de är samma vi prata om och så alltså va som händer i boken

4 JM: MM


6 F2: Så att man vet vad som händer i boken så att man har koll på alla grejer typ

7 JM: Vad tror du händer om man slutar att prata om böcker i skolan?

8 F2: Man kanske inte fattar allt som står i boken och då vill man inte läsa mer de är ju knappt lönt då

9 JM: Jaha okej , du tänker så

10 F2: Japp

32

11 JM: Hur pratarna ni om böckerna då? Ställer er lärare frågor, pratar ni i grupp?

12 F2: Ja vi gör båda dom men inte alltid ibland blandar vi och ibland gör vi annat på andra sätt

13 JM: Vad för sätt?

14 F2: Ja men andra jag kommer inte på dom nu men vi gör inte alltid bara de fråga dom andra i klassen

15 JM: Nä de är okej , du behöver inte komma ihåg

16 JM: Tycker du om att prata om böcker i klassrummet då ?

17 F2: Ja de är rätt roligt faktiskt för man lär sig ju alltid något fast kanske inte lika mycket varje gång men så något litet

18 JM: Tack så jättemycket

19 F2: Varsågod


P1= Pojke nr 1


1 JM: PÅ viket sätt brukar ni prata om böcker i skolan ?

2 P1: Om innehållet , vad vi har förstått och inte förstått.

3 P1: Och om vi har egna tolkningar om saker som hänt i boken och sånt ja

4 JM: Ja okej

5 JM: Varför tror du att man pratar om böcker i skolan då ?

6 P1: Ja men de är ju för de jag sa att man ska prata och tolka och se sånt man kanske inte såg innan i boken man liksom hjälper varandra när de kommer till de

7 JM: Vad lär man sig av att prata om böcker?

8 P1: Typ att läsa lite bättre lite djupare och att prata om de man läst med andra och lyssna på andra när dom berättar och att lyssna på fröken när hon berättar

9 JM: okej okej

10 JM: Vad händer om ni slutar prata om böcker då?

33

11 P1: Ja asså man läser och intresserar sig kanske inte på samma sätt i den för jag tycker de roliga är när man själv tolkat att jag kanske tror att den personen är tjuven så tror min bästa polare att de är någon annan så får man ju prata om andra saker som hänt i boken och försöka ja typ övertala varandra

12 P1: de missar man ju om man inte snackar om de man läst. Men visst man kan väl göra de själv hemma sen men de tror jag inte man gör

13 JM : Tycker du om att ha boksamtal i klassrummet då?

14 P1: Ja de är både roligt och man lär sig något istället för en bänkbok som man tröttnar på


F1= Flicka nr 1


1 JM: Så På vilket sätt pratar ni om böcker i skolan?

2 F1: Jo vi kanske pratar om vad dom har handlat om , betytt för oss så pratar vi med varandra om de för att vi ska kunna hjälpa varandra. För att jämföra om man har tänkt samma eller inte. Och så diskuterar vi vi vi de med varandraaa

3 JM: Jaaa, Vad tror du man lär sig av de då ? Att prata om böckerna?

4 F1: Att dela de man vi tycker med vi [KORTARE PAUS] varandra. Vi lär oss prata med varandra om de vi läst i boken och tar hjälp av varandra de är bra. Och att man inte alltid tycker samma när man läser heller för jag tycker kanske att boken sluta så för mig men så tycker min kompis som satt bredvid att den sluta på ett annat sätt , de är okej

5 JM:Varför tror du att man pratar om böcker i skolan då?

6 F1: Jo för [PAUS]

7 F1: att vi ska få chansen till det att lyssna på vad andra tycker om de och lära oss av varandra så klart

8 JM: Tycker du om att ha boksamtal i klassrummet?

9 F1: Ja de är kul och man lär sig faktiskt mycke av de .

10 F1: de gör man faktiskt

12 JM: Okej du tack så mycket

34


P2= Pojke nr 2


1 JM: Så då börjar vi

2 P2: Ja

3 JM: Ja [KORTARE PAUS]


5 P2: Vi pratar med varandra i klassen alltså om vad vi tycker om boken. Vad vi tyckte va bra, dåligt, vad vi inte förstod vad vi vill berätta om boken som kanske alla inte sett eller märkt.

6 JM: Varför tror du man pratar om böckerna då?

7 P2:Ett, för att vi ska träna på att prata med varandra,två är för att vi ska lära oss att lyssna på andra vad dom har att säga för kan man inte de då blir det inte ett samtal med varandra sånt som fröken kallar för envägskommunikation och de är verkligen inte bra och sen tre är för att de är rätt kul och veta vad dom andra också tycker om boken för pratar man inte om den får man ju inte reda på de eller hur .

8 JM: Ahh där ser man

9 P2 :Mm så där är rätt bra att man kan prata om de man läst då

10 JM: Vad tror du man lär sig av att prata om böckerna man läst då?

11 P2 :Ja men där ju de jag sa precis att man lär sig prata med varandra , att lyssna på varandra och att inte prata när någon annan pratar att liksom vänta på sin tur och att verkligen lyssna på den som pratar så man kan ställa frågor tillbaka

12 JM: Mmhmm okej , vad händer om man inte pratar om böckerna man läser då?

13 P2: Ja då får man ju reda på vad andra tycker om boken och då tappar man kanske de att man vill läsa boken för det är de som är de roliga att prata och ibland kommer man inte överrens men de är också roligt då säger fröken att man får komma överens att inte komma överrens

14 JM: haha , jasså? Va roligt. Tycker du om att ha boksamtal i klassrummet då?

35

15 P2:Ja de gör jag man får visa vad man kan vad man tyckte och man får diskutera med dom andra och de är skoj.

16 JM: Jättebra


F2= Flicka nr 2


1 JM: Så [KORTARE PAUS]


3 F2: Ähm vi pratar om de vi läst vad vi tycker om den va svår eller om vad som händer så jämför vi eller lyssnar på varandra när vi prata om de

4 JM: OK


6 F2: Att prata med dom andra i klassen utan fröken lugnt och fint så kanske jag inte har märkt något i boken som nån annan i klassen har och då lär jag mig de också som fröken brukar säga vi lär av varandra och de gör vi när vi pratar märker jag

7 JM: Jättebra, men vad tror du händer om man slutar att prata om böcker i skolan?

8 F2: Asså jag tror inte de händer så mycket för vi i vår klass gillar att prata om böcker så är man då några stycken som läst samma bok hade vi nog pratat om den i alla fall tror jag

9 JM: Aha

10 F2: mmm

11 JM: Tycker du om att ha boksamtal i klassrummet då ?

12 F2: Ja de är nått som är de roligaste av de vi gör

13 JM: Varför?

14 F2: Jo för vi får prata med varandra så naturligt de är liksom ingen redovisnings längst fram som är pinig utan de är vi som pratar om de vi tycker är viktigt i boken de är skönt

15 JM: Tack så mycket

36

16 F2: Varsågod så mycket

37

mittarbete.docx · web viewformationen på borden är ovala och vid varje bord satt fem stycken...

Documents