lindesberg.se - lindesberg.se - kallelse bun 2016-01-18...minnesanteckningar kvalitetsdagar 5-6/11...

Barn- och utbildningsnämnden

KALLELSE

till barn- och utbildningsnämndens beslutande sammanträde

Tid: Måndagen den 15 februari 2016 kl. 15.00 Plats: Nya Näset, kommunhuset, Lindesberg.

Kallade ledamöter Ersättare Linda Svahn (S) ordförande -Linda Andersson (S) Moa Fohlin (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Thomas Klockars (M) Zaki Habib (S) Margareta Skalin (S) Pamela Hopkins (SD) Mats Seijboldt (SD) Kent Wanberg (S) Mona Westerlund (S) Bengt Evertsson (MP) Sven Öberg (KD) Anders Persson (C) vice ordförande Liesel Ivarsson (C) Jenny Larsson (C) Robert Robsson (C) Birgitta Duell (SD) Andreas Funk (SD) Agneta Lindkvist (V) Dan Waltersson (S)

PersonalföreträdareLisbeth Fasth, SACO Fredrik Lindmark, ers Klas Friman, TCO Linda Persson, ers

TjänstemänHenrik Arenvang, förvaltningschef Jessica Andersson, ekonomJessica Brogren, nämndsekreterare Britt-Marie Lindberg LO Wilma Luth, ers

Ledamot som är förhindrad att delta, kallar själv sin ersättare enligt turordningslista. Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll,anmäl detta i växel/reception.

OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte doftande sprayer, parfymer eller rakvatten!

Varje sammanträde inleds med en halvtimmes frågestund för allmänheten.

Ärenden Sid

Val av justerare

Tid och plats för justering Förslag: Måndagen 22 februari år 2016, Lindesbergs kommunhus

1. Information om flyktingkrisen och skolgång Tilläggshandl

2. Uppföljning kvalitetsdagar år 2015

3. Planering kvalitetsdagar år 2016

2

4. Verksamhetsbesök för nämnden år 2016

5. Information förstelärare

6. Inbjudan Skugga en lärare

7. Kunskapslyft barn och unga, samverkansdokument

8. Allergipolicy

9. Uppföljning kontaktpolitikerbesök år 2015(sänd in rapporter gällande genomförda besök till kansliet)

10. Synpunktshantering juli-dec 2015

11. Olycksfall vt 2015

12. Avtal skolskjutsar

13. Rutin vid frånvaro

14. Skolinspektionens beslut gällande Judogymnasiet, Lindeskolan

15. Lokaler Lindeskolan, fordonsprogrammet Arbetsmat

16. Ansökan om etablering av förskola, Solberga Förskolor AB

17. Uppföljning pedagogiska måltider

18. Grundskolans organisation

19. Tillägg delegationsordning Beslut jan BUN § 1

20. Utvecklingsstrategi Vision 2025 Tilläggshandl

21. Pågående uppdrag

22. Information goda exempel

23. Delegationsbeslut

24. Meddelanden

25. Meddelanden om kränkande behandling

26. Övriga frågor

27. Resursfördelning av budget 2016 i förskola

Övriga handlingar är utsända som kallelse till beredande nämnd inför beslutande nämnd.

Välkomna! Linda Svahn Ordförande_____________

Ärenden Sid

.

3Från 1 oktober behövs parkeringstillstånd när du parkerar vid kommunhuset. Parkeringstillstånd gäller för alla bilar.

Från 1 januari 2016 finns "P-tillstånd årskort" för besöksparkering vid kommunhuset. Årskortet finns tillgängligt för - politiker - fackliga företrädare - chefer som inte har sitt kontor på kommunhuset men som besöker kommunhuset regelbundet.

Parkeringstillstånden finns att hämta i receptionen på kommunhuset. Observera att parkeringstillståndet kan hämtas ut först i mitten/slutet på december.

3

Asylsökande i förskola • Förskola 57 barn

– Gläntan, Fellingsbro, 33– Bergknallen, Vedevåg 9– Skogsdungen, Frövi 4

– Grönsiskan Lindesberg, 1

– Hagabacken, Guldsmedshyttan, 5– Lysmasken, Storå, 5

1

5

Asylsökande i grundskolan • Grundskolan 127 elever

• Ekbacken Fellingsbro 36

• Fröviskolan 32 (F-6 = 5, 7-9=27)

• Hagabackens skola i Guldsmedshyttan 18

• Storåskolan 14

• Vedevåg 11

• Stadsskogsskolan 11

• Kristinaskolan 3

• Brotorp 2

1

6

Gymnasieskolan • Gymnasieskolan (språkintroduktion)

– 211 elever (85 asyl och 126 nyanlända) – 90 i väntelista (85 asyl och 5 nyanlända) / 40 börjar januari och 20 i februari

• Inskrivna språkintroduktion

– Ljusnarsberg = 44 st – Nora = 19 st – Lindesberg = 148 st

• Väntelista

– Ljusnarsberg = 18 st – Nora = 7 st – Lindesberg = 59 st

• Hur många från andra kommuner, typ Resiliens.

– Har ingen tydlig information men ca 6 st

7

Nyöppnade Asyl-boenden • Uskavigård

– Förskolan, 6-7 barn – F-3, 9 elever – 4-9, 10 elever – Gymnasiet 5 elever(väntelista)

• Båtshagen Frövi Allmänningbo – Förskola ca 10 barn 3 barn, 2, 6, 8 år – F-6, 12 barn – 7-9, 2 barn Åkerby, familjehem – Gymnasiet 10 elever (väntlista) 10-15 olika åldrar

Åkerby, gymnasiet

4

Gusselby 1 elev på Kristinaskolan + 1, 7-9 + 1, åk 1 + 1, åk 5

8

Sammanfattning (ca-siffror) – Förskola 100 barn ( 1.000 )

• Asyl 57 barn • Nyanlända 46 barn

– Grundskola 280 elever (2.500)

• Asyl 127 elever • Nyanlända 124 elever • Tillfälliga lokaler för asylsökande 30 elever

– Gymnasium för Lindesberg, Nora, Ljusnarsberg, 212 elever (1.000)

• Asyl 85 elever • Nyanlända 127 elever

Saknar skolplats (ej förskola)

• Kö till gymnasieskolan • Ytterligare ensamkommande barn till kommunen / privata HVB • Ytterligare asylboenden

5

9

Framtidsfrågor

• Lokaler, tillfälliga / permanenta

• Personal, lärare, elevhälsa

• Studiehandledning, modersmålsundervisning

• Prioriteringar i väntelistan gymnasiet

10

Minnesanteckningar kvalitetsdagar 5-6/11 2015

Grundskola

Rekrytering − Distansutbildning via Masugnen. − Strukturell förändring krävs, se över enheterna och se till att dessa är attraktiva över tid. − Göra reklam för kommunen.

− Skolorna måste visas upp. − Kommunikatörstjänst ska tillsättas samt jobba mer med sociala medier.

Fortbildningsmöjligheterna är viktiga. − Introduktionen av nyanställda är viktig. − Karriärvägar inom skolan är viktiga för att kunna behålla personal. Detta gäller både

lärare och skolledare.

− Staffan om hur positivt han blev bemött. Där finns lärdomar att göra vid all nyanställning.

Lokaler − Hur organiserar vi våra enheter? Det behövs en långsiktig, tydlig plan för vilka skolor vi

ska ha. Men vi ska komma ihåg att förutsättningarna kan förändras.

− Dåligt underhåll av våra lokaler är tyvärr vanligt.

− Peter om England, Irland: Vi ska inte stirra oss blinda på kvadratmetrar i lokalerna.

Kvalitet i klassrummen. − Pedagogisk ledning och kollegialt lärande. − IT-utvecklingen måste fortsätta med lär-plattformar etc. − Introduktion är mer än att bara sätta en dator i händerna på en nyanställd.

− Personalen måste vara bekväm i de lokaler och med den teknik vi har.

− Fortbildning. Hur kan vi stötta och bredda den kompetens vi har genom fortbildning? Fortbildning är inte bara att betala för kurslitteratur. Politiken måste vara beredd på att tillskjuta medel.

− Hur kan vi stötta skolledarna? Utvecklingsledare?

Särskola

Skollokaler, vidareutbildning, riktade åtgärder för att bibehålla utbildad personal. − Rätt riktning på utbildningsinsatserna. Det har hänt mycket vad gäller kommunikationen

inom särskolan, tidigare var det isolerade öar.

− En ny högstadieskola skulle ytterligare förbättra kommunikationen samt kunna integrera

2

11

eleverna i högre årskurser med jämnåriga elever i grundskolan. Skapa en åldersjämlik omgivning.

− Lokalmässigt är det ansträngt inom särskolan. − Det finns även inom särskolan ett behov av tydlig struktur på enheterna. − Programsamordnarna har inneburit positiva effekter. − Kommande pensionsavgångar ställer krav på nyrekrytering och möjligheten till

utbildning. Förskola Rekrytering − Fasta vikarier är bra ur flera perspektiv, bl.a. att dessa kanske går att påverka till

utbildning. − Policyn att anställa förskollärare är bra, men ska man frångå detta i tider då det är svårt

att rekrytera? − Pensionsavgångarna påverkar också rekryteringssituationen. En pensionerad

förskollärare vill man inte ersätta med en barnskötare. Samarbete med föräldrar − Föräldrarollen är utsatt idag och stödet till föräldrar blir allt viktigare. Familjecentralen

en viktig funktion.

− Utnyttja de ”fönster” som finns: först i kontakter med BVC och senare i samband med starten i förskolan. Då är det lättare att stötta, ge råd och på riktigt nå ut till föräldrarna.

− I samband med avslutningar kan man även nå ut till den förlängda familjen, farmor, mormor, som kanske i framför allt invandrarfamiljer har en viktig funktion i barnens uppfostran.

Modersmål − Handlingsplan för att stötta elever med annat modersmål är viktigt. Önskvärt med mer

samarbete med SFI. Det behövs en långsiktighet för att trygga kompetensen inom modersmål.

− Viktigt med en tillåtande attityd (till andra språk/kulturer) som funkar i vardagen. Det finns gott om bra exempel på enskilda förskolor och pedagoger som hittat bra lösningar, dessa går att dra lärdom av.

− Goda exempel från Ljusnarsberg där de använt befintlig kompetens i närsamhället.

− SFI för akademiker, med skräddarsydd undervisning där vägarna ut i arbete blir kortare är en väg att gå.

12

− Samarbete med arbestsförmedling. Henrik om kontakterna som tagits om detta.

− Tema om olika språk som ett förslag till aktivitet. Barns inflytande och entreprenörskap

− ICDP blir ju i förlängningen ett entreprenöriellt lärande i praktiken. Elevhälsa − Diverse frågor om vaccinering av nyanlända barn och vuxna. − Bristfällig inomhusmiljö. I de fall där barn eller elev blivit påverkad av miljön och det

finns ett behov av det blir elevhälsan inblandad. Även utformningen av den fysiska miljön, trånga utrymmen etc. är en viktig aspekt för barns och elevers välbefinnande.

13

Barn och utbildningsnämnden

Kvalitetsdagar 5-6 feb 2015

Kvalitetsdagar 5-6 nov 2015

14

Förskola 5-6 feb • Förslag till beslut

– Integration / Kösystem–

• Diskussion och utveckling– ICDP koppling till Grundskola?

• Reflektioner– Föräldrakontakter– Asyl / Lokaler– Lokaler Fellingsbro, flytt av T-huset till Wedevåg– Rekrytering förskollärare / Män till yrket / Distansutbildning– Språkutveckling– Pedagoger (teknik, datorer, lärplattor, mm)– Systematiskt kvalitetsarbetet håller hög nivå

15

Grundskola 5-6 feb • Förslag till beslut

– Pedagogiska måltider – Hålla nere antal mål – Budgetprocessen ”rekrytering” bristyrken på längre tid – Utvärdera ”Förstelärare” – Högstadieskola – Fritidsgårdsverksamhet – Skoldatek i budgetprocessen – Skolskjutsar särskola +C13 A28 +Tuvan / Reglemente – Utvärdera ”elev-peng” – Följa upp arbetsmiljön skolledare

• Framgångsfaktorer

– Personal – Systematiskt kvalitetsarbete – Elevhälsa (samsyn på strategi) – Kunskapsfokus – Goda exempel mellan skolorna – MA-lyftet och Läs-lyftet

• Utmaningar

– Fritids, pedagogiskt fokus – Skolskjutsar – Närvaro / föräldrastöd / ”hemmahosare” – Rekrytering av speciallärare / specialpedagoger – Modersmål och studiehandledning – Fler vuxna i skolan – Vite för frånvaro? / rutiner – Förebyggande arbete med elevhälsa

16

Gymnasium 5-6 feb • Språkintroduktion lokalbrist • Kontakt med företag och arbetsliv • Elevboende för externa elever inför 2016 • På väg åt rätt håll, systematiska kvalitetsarbetet • Marknadsföring viktigt arbete • Händer mycket, positivt med utveckling • Uppdatera visionsdokumentet • Positiv bild av skolan • Arbeta för jämnare könsfördelning mellan

programmen • Arbetsmiljöförbättringar positivt

17

Kvalitetsdagar 5-6 nov

• Föräldrastöd • Röda tråda förskola vidare… • Fasta vikarie • Lönesatsningar? • Personalvård, attraktiv arbetsgivare • Marknadsföring • Universitetets kontakter vfu • Lokalunderhåll viktigt, gränsdragning,

tidsplaner, kommunikation

18


• MA självförtroende ämne

• Rekrytering av personal – Uppsökande verksamhet

• Stöd för skolledare, pedagogisk ledare

• Skolstruktur, attraktiva skolor för elever/personal

• Strategi för pedagogisk arbete (röd tråd) för nyanlända

19


• IT-plattformar

• Sommarskola fokus på språk. / lärarstudenter

• Studieteknik

• Praktiskt lärande

• Internutbildning / fortbildning / förutsättningar

• Hemsida / information / sociala media / varumärkesplattformen även skola

20


• Vikariepoolen ?

• Tänk utanför ramarna när det gäller rekrytering (modersmål – studiehandledning)

• Administrativa system

• Tänk nytt!

21

Skugga en lärare februari 2016Hej! Projektet "Skugga en lärare" genomförs för att ni som tar beslut om skolan ska få en ökad inblick i skolans vardag. Tanken är att ni politiker i kommunstyrelsen och i barn- och utbildningsnämnden ska få följa med en lärare under dess arbetsdag.

I år tänkte vi att ni ska försöka fokusera på en fråga, arbetsbelastning. Hur tolkar du verksamheten du ser? Hur verkar personalen må? Vad består deras arbetsutövande av? Är allt de gör en lärarsyssla? Hur ser deras arbetsbelastning ut?

Vårt önskemål är att ni viker så pass mycket tid att ni hinner vara med minst en halvdag. Alla har erfarenhet från skolan, men vi tror att det finns en vinst i att uppdatera sin kunskap. Skolan är en föränderlig plats där det sker nya saker hela tiden. Verkligheten stämmer inte alltid överens med de diagram och rapporter som presenteras.

Ni kommer att få glimtar av vardagen som är nog så viktiga inför kommande politiska beslut. Vi är övertygade om att satsningar på skolan och lärarna är det som långsiktigt kommer att bygga vår kommuns välstånd i framtiden.

Efter att ni har varit ute på besök under februari så bjuder vi in till ett frukostmöte där vi samlas alla lärare och politiker som varit inblandade och representanter från styrelsen och delar med oss av våra tankar och förslag.

Vi hoppas att många tar chansen och anmäler

Datum: intresseanmälan senast 20 januari frukostmöte vecka 9 eller 10

Med vänliga hälsningar, Lärarförbundet Lindesberg

Tel: 811 98, [email protected]

6

23

Samverkansdokument

Kunskapslyft barn och unga 2016-2022 Version: 1.3.3

Samverkansdokument Datum: 2015-10-29 7

25

Samverkansdokument Kunskapslyft barn och unga 2016-2022 2015-11-10

26

Inledning ...................................................................................4

Bakgrund .........................................................................5

Ansvar ...........................................................................5 Samverkan........................................................................6 Aktörer ...........................................................................6

Nuläget i Örebroregionen ...........................................................6 Resultat i årskurs 9 ...........................................................6

Könsskillnader i skolprestationer ......................................7

Nyanlända ........................................................................8 Skolavhopp och studiemisslyckanden ...............................9

Målområden ............................................................................ 10

1. Samtliga elever ska nå konskapskraven i alla ämnen ... 10 2. Samtliga elever i örebro regionen får det stöd de behöver 11 3. Elever i Örebroregionen får tidiga insatser i sin kunskapsutveckling ........................................................ 11 4. Undervisningen i Örebro regionen bedrivs med hög kvalitet 12 5. Flickor och pojkar i Örebroregionen ges samma förutsättnignar att nå goda studieresultat ....................... 12 6. Örebroregionens skolor har tillgång till behörig personal ......................................................................... 12 7. Örebroregionens skolor har tillgång till relevant statistik samt ges analysstöd ....................................................... 13

Exempel på aktiviteter för att uppnå syftet med detta samverkansdokument ............................................................. 13

27

Inledning Sedan 2010 har Utvecklingsstrategi för Örebroregionen varit ett styrande och vägledande dokument för samtliga kommuner och Region Örebro län. Strategin fokuserar på fyra fokusområden. Ett av dessa är ”Kunskap och kompetens”. I strategin framhålls att skolan är grunden för framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individer att ha ett bra liv. Särskilda mål finns för målområdet Kunskapslyft för barn och unga. Att i en regional utvecklingsstrategi formulera mål inom skolområdet var ett unikt grepp. Anledningen till att skolområdet lyftes in i utvecklingsstrategin var att Örebroregionen hade behov av att höja skolresultaten. Sedan strategin antogs har årliga uppföljningar av de mål som sattes 2010 gjorts. Uppföljningarna har visat brister i måluppfyllelsen. Mot denna bakgrund vill länets kommuner tillsammans med Region Örebro län och Örebro Universitet fortsätta utvecklingsarbetet. Detta synliggörs i detta samverkansdokument. Det avser perioden 2016 – 2022. Region Örebro län har det samordnade ansvaret för att årligen följa upp och i nödvändiga fall initiera en revidering av samverkansdokumentet. Länets kommuner åtar sig att arbeta med skolutveckling utifrån Skollagen, förordningar och Skolverkets allmänna råd i respektive kommun och i samverkan med andra kommuner som är ett direkt uppdrag från staten. En fördjupad samverkan med Örebro universitet är viktig för att på ett framgångsrikt sätt genomföra många av de aktiviteter som formuleras i samverkansdokumentet. Ett nyckelområde är samverkan kring och utvecklingen av lärarutbildningen. Det är viktigt att skolans utvecklingsarbete bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. I samverkansdokumentet specificeras även det stöd som kommunerna efterfrågar från den regionala nivån. Syftet med samverkansdokumentet är att staka ut riktningen för ett långsiktigt förbättringsarbete som ska bidra till ett ökat kunskapslyft för barn och unga i Örebroregionen. Ambitionen är att alla elever ska nå skolans mål.

28

Bakgrund I januari 2015 påbörjades arbetet att ta fram ”Regional handlingsplan för kunskapslyft för barn och unga”. En viktig utgångspunkt i arbetet med att arbeta fram handlingsplanen har varit att identifiera och enas om utvecklingsområden där regionens aktörer i samverkan kan åstadkomma mer för barn och unga i skolorna än vad var och en klarar av. Kommunernas skolchefer har varit nyckelpersoner i arbetet. Dessa har inledningsvis intervjuats för att få in tankar kring tematiska frågeområden. Baserat på resultatet av intervjuerna genomfördes en workshop där skolchefer, representanter för Region Örebro län samt Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Örebro universitet deltog. I samband med denna workshop gjordes också ett första urval av vilka utvecklingsområden som borde prioriteras. Underlag och utgångspunkter för skolutvecklingen i Örebroregionen diskuterades vid en konferens med kommunala och regionala politiker den 6 maj 2015. Här gavs också information om vilka åtgärder som genomförs eller nyligen har genomförts för att förbättra skolresultaten. Under hösten 2015 har frågan bearbetats i skolchefsgruppen vilket resulterat i detta samverkansdokument.

Ansvar Varje nivå i styrkedjan har sin roll för att samverkansdokumentets syften ska kunna förverkligas. Det är ett ansvar för huvudmannen, rektor och lärare att relevanta åtgärder vidtas. Det gemensamma, övergripande ansvaret för genomförande finns i gruppen av skolchefer eller motsvarande. Det är denna grupp som gemensamt svarar för prioriteringar, förankring i respektive kommun, återkoppling och uppföljning. Det är också skolchefsgruppen som ansvarar för fortsatt dialog med Örebro universitet, andra lärosäten och övriga berörda parter. Region Örebro län ansvarar även för att ge det stöd som länets kommuner efterfrågar i samverkansdokumentet.

29

Samverkan Samverkan sker mellan kommunerna och mellan kommunerna och Region Örebro län i olika samverkansstrukturer för att förbättra skolresultat. Ett viktigt samverkansorgan är det specifika samverkansrådet för skola, utbildning och kompetensförsörjning och dess underliggande tjänstemannagrupperingar.

Aktörer I samverkansdokumentet nämns de olika aktörer som är intressenter för olika delar av utvecklingsarbetet Nedan omnämns olika aktiviteter där Region Örebro län kan bidra till stöd för kommunernas utvecklingsarbete.

Nuläget i Örebroregionen

Inom ramen för de pågående diskussionerna om resultat i skolan finns en rad olika faktabaserad information att tillgå. Här nedan finns exempel på statistik som underbygger behovet av utvecklingsåtgärder.

Resultat i årskurs 9 Av SKL:s Öppna jämförelser Grundskola 20151 framgår att Örebroregionen uppvisar låga elevresultat i förhållande till riket. Det nationella genomsnittliga meritvärdet läsåret 2013/2014 för elever i årskurs 9 är 214,8 poäng2. I Örebroregionen var det genomsnittliga värdet 205,4 poäng. Andelen elever nationellt som läsåret 2013/2014 i årskurs 9 var behöriga till yrkesprogram var 86,9 procent. I Örebroregionen var andelen 83,4 procent. Nationellt uppnådde 77,4 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen. I Örebroregionen var motsvarande andel 72,9 procent.

1 http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-240-9.pdf?issuusl=ignore 2 Sveriges Kommuner och Landsting (2015) ”Öppna jämförelser – Grundskola 2015”.

30

I tabell 1 redovisas resultatet för elever i årskurs 9 i kommuner i Örebroregionen. Tabell 1. resultatet för elever i årskurs 9 i kommuner i Örebroregionen3 2014

Kommun

Genomsnittligt meritvärde

Andel (%) behöriga till yrkesprogram

Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen

Askersund 205,0 85,3 70,7 Degerfors 200,6 78,5 62,4 Hallsberg 202,3 83,3 71,4 Hällefors 192,4 78,9 61,8 Karlskoga 199,8 81,3 69,8 Kumla 207,6 84,6 76,8 Laxå 206,4 84,0 74,0 Lekeberg 201,8 92,0 74,7 Lindesberg 191,5 75,9 61,7 Ljusnarsberg 174,4 76,5 47,1 Nora 199,6 87,9 78,0 Örebro 212,1 84,7 77,1 Örebro län totalt 205,4 83,4 72,9 Riket 214,8 86,9 77,4 Regionens svaga resultat i grundskolan leder till att regionen får en större andel elever på gymnasiets introduktionsprogram än riket i genomsnitt. Detta beror på att elevernas betyg inte räckt till för att komma in på något av gymnasieskolans nationella program. År 2015 går 26 procent av regionens gymnasieungdomar i introduktionsprogram.

Könsskillnader i skolprestationer En aspekt av bristande likvärdighet är könsskillnader i skolprestationer. Gapet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort. Av pojkarna i vår region når endast 80 procent gymnasiebehörighet. Motsvarande för flickorna är 87 procent. Detta och tidigare skillnader framgår av diagram 1.

3 Sveriges Kommuner och Landsting (2015) ”Öppna jämförelser – Grundskola 2015”.

31

Diagram 1. andel elever i årskurs 9 behörighet till yrkesprogram4

Andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen i årskurs 9 sjönk relativt kraftigt i Örebro län från år 2012 till 2013. Jämförs pojkar och flickor ser man att nedgången har varit större hos pojkar. År 2014 skilde det 10 procentenheter mellan pojkar och flickor i Örebro län. Det finns uppenbart stora könsskillnader i skolresultat och om det finns någon trend så visar den snarare en ökad skillnad i skolresultat än ett minskat gap mellan pojkar och flickor. Sett över de senaste fem åren är trenden att pojkars skolresultat försämrats. En annan effekt av könsskillnaderna är att flickor pressar sig hårt i skolan för att prestera mera, vilket på sikt riskerar leda till en ökad psykisk ohälsa bland flickor.

Nyanlända En utmaning för skolorna är att ge nyanlända elever likvärdiga möjligheter att nå skolans mål, känna sig delaktiga och ges förutsättningar att delta i och bidra till samhällets utveckling. Mellan åren 2011till 2014 tog Örebroregionen emot 2273 barn och ungdomar i åldern 7-18 år. Flera av de mindre kommunerna har procentuellt tagit emot en mycket stor andel nyanlända asylsökande, som söker sig till Sverige. De prognoser som tagits fram visar inte på någon minskning av antalet nyanlända barn och ungdomar de närmsta åren.

4 Sammanställning gjord av Region Örebro län baserat på data från http://siris.skolverket.se/siris/ris.betyg_gr.rapport

32

http://siris.skolverket.se/siris/ris.betyg_gr.rapport

Detta medför att skolorna numera måste se de insatser, som behövs som en del i det ordinarie arbetet. Tabell 2. Antal nyanlända

Under hösten 2015 har Europa, Sverige och kommunerna i Region Örebro län upplevt flyktingströmmar som saknar motstycke i modern tid. Antalet asylsökande har ökat mycket kraftigt. Detta kommer att ställa mycket stora krav på kommunerna och dess organisation av förskola och skola.

Skolavhopp och studiemisslyckanden Under 2014 genomfördes förstudier som särskilt granskade skolavhopp och studiemisslyckande. Där framkom att elever som riskerar att inte fullfölja sin utbildning ofta har fått stödinsatser först när de nått årskurs 6 eller 75. Vidare visade det sig att rutiner och kunskaper om forskningsbaserade tidiga insatser, som är en avgörande framgångsfaktor, saknades. Dessutom fanns en överrepresentation av elever med funktionshinder bland dem som hamnade i studiesvårigheter. Detta visar på nödvändigheten av väl avvägda extra anpassningar och ett väl avvägt särskilt stöd. Mot bakgrund av förstudierna har Region Örebro tillsammans med fyra andra regioners kommuner i Östra Mellansverige sökt och fått

5 Förstudie Spårarbete

Män Kvinnor TotaltAskersund 31 23 54Degerfors 48 31 79Hallsberg 51 32 83Hällefors 44 25 69Karlskoga 176 136 312Kumla 75 66 141Laxå 55 45 100Lekeberg 12 4 16Lindesberg 139 129 268Ljusnarsberg 49 34 83Nora 37 27 64Örebro 536 468 1 004Örebro län 1 253 1 020 2 273

Antal invandrade i åldern 7-18 år under 2011-2014

33

socialfondsmedel för projektet #jagmed som syftar till att minska skolavhopp och studiemisslyckanden.

Målområden

1. Samtliga elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen

Skolans uppdrag kan sägas vila på två grundpelare: Ett kunskapsuppdrag och ett uppdrag att genom utbildningen vidmakthålla och stärka demokratiska värden. ”Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.”6 I uppdraget ligger också ett krav på att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta är huvudmannens ansvar. Rektorns pedagogiska ledning av skolan och lärarnas professionella ansvar är att ge förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Skolan ska göra uppföljningar av resultat med efterföljande konsekvensanalys som en grund för det systematiska kvalitetsarbetet. Genom resultatsammanställningar får den enskilda skolan en bild av sina styrkor och utvecklingsområden. Utifrån likvärdighetsaspekter är det viktigt att jämföra mätbara resultat mellan skolor och kommuner. En annan viktigt utgångspunkt är att jämförelser ska kunna utgöra underlag för resursprioriteringar. Det finns dock allvarliga risker med att i alltför stor utsträckning rangordna skolor, utan hänsyn till de lokala förutsättningarna. Den

6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

34

centrala frågan är snarare om fler elever får förutsättningar att lyckas. Det innebär att skolan i sin uppföljning måste kunna följa individers och elevgruppers kunskapsutveckling under skoltiden, genom skolsystemet, för att på det sättet beskriva skolans förmåga att skapa utvecklande lärprocesser. Syftet med samverkansdokumentet för kunskapslyft för barn och unga är att den ska bidra till omfattande resultatförbättringar i regionens skolor. Det är viktigt att följa resultatutvecklingen i länets kommuner över tid. Däremot kan generella mål i regionen för perioden riskera att skapa fel fokus och verka stagnerande för skolförbättringsprocesser. Någon enskild mätmetod som beskriver en skolan kvalité och förmåga att genomföra uppdraget finns inte. Det råder också en konflikt mellan skolans mål som är mätbara och de som inte kan beskrivas i statistiskt mätbara termer. Relevanta resultat att följa upp är:

• Meritvärde efter avslutad grundskola • Andel godkända i alla ämnen efter avslutad grundskola/andel

elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen • Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram • Andel behöriga till gymnasieskolans studieförberedande program • Andel elever som efter fyra år har tagit gymnasieexamen

I avsnittet Nuläget i Örebro regionen (tabell 1) beskrivs skolornas resultat på kommunnivå. Skolornas enskilda resultat återfinns i Skolverkets databas (Siris). Värdena utgör utgångspunkt för utvecklingsarbetet.

2. Samtliga elever i Örebroregionen får det stöd de behöver

Elever i behov av särskilt stöd Skolans uppdrag är att ge alla elever stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Samverkan kring barn och unga i behov av stöd behöver utvecklas i den nya samverkansstrukturen mellan Region Örebro län och kommunerna.

35

Undervisning för nyanlända Det ökade antalet nyanlända ställer särskilda krav på skolorna i vår region.

3. Elever i Örebroregionen får tidiga insatser i sin kunskapsutveckling

Skolans uppdrag är att säkerställa att elevens behov av särskilt stöd utreds tidigt. Då kan skolan snabbt sätta in det särskilda stöd som eleven behöver för att nå målen. För att kunna erbjuda tidiga insatser krävs ett system för uppföljning på individnivå. Det innebär att skolan måste få en tydlig bild av de enskilda elevernas kunskapsutveckling. Det kan ses som en nyckelfaktor i skolans systematiska kvalitetsarbete.

4. Undervisningen i Örebroregionen bedrivs med hög kvalitet

Skolans uppdrag är att utbildningen bedrivs med hög kvalitet. Kollegialt lärande har goda effekter i utvecklingen av lärares undervisning. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper, ur ett brett kunskapsbegrepp som också innehåller förmågor och färdigheter, i den dagliga praktiken.

Rektorerna ges möjlighet att utvecklas i rollen som pedagogiska ledare. Rektorerna stärks i sin förmåga att stödja och leda lärarna.

5. Flickor och pojkar i Örebroregionen ges samma förutsättningar att nå goda skolresultat

Skolans uppdrag är att säkerställa att flickor och pojkar ges samma förutsättningar att nå goda studieresultat. Gapet i flickors och pojkars skolresultat är stort. En likvärdig skola förutsätter att flickor och pojkar får samma förutsättningar att nå goda skolresultat. För att skolhuvudmännen ska kunna genomföra relevanta åtgärder för likvärdighet är det nödvändigt att det finns tillgång till statistikuppgifter.

6. Örebroregionens skolor har tillgång till behörig personal

36

Skolans uppdrag är att säkerställa att det finns tillgång till behörig personal. En av regionens stora utmaningar inom skolområdet är att kunna rekrytera behöriga lärare som vill stanna i yrket och bidra till skolans utveckling. Det finns redan nu, särskilt i vissa ämnen, stor brist på behöriga lärare. Dessutom kommer inom några år stora pensionsavgångar. Det är därför angeläget att det finns ett nära och väl utvecklat samarbete mellan universitetets lärarutbildning och regionens skolhuvudmän. Vid Örebro universitet finns ett Regionalt utvecklingscentrum, RUC, som fungerar som en länk mellan regionens skolor och lärarutbildningen. RUC är ett samverkansstöd för regionala nätverk och genomförande av kompetensutveckling. RUC leds av en styrgrupp med företrädare för skolhuvudmännen i regionen och universitetsrepresentanter.

7. Örebroregionen skolor har tillgång till relevant statistik samt ges analysstöd

Skolans uppdrag är att säkerställa att det finns tillgång till relevant statistik. En förutsättning för skolförbättringar är att skolverksamhetens resultatutveckling kan följas upp på individ-, skol- och kommunnivå.

Stödjande aktiviteter Nedan exempel på aktiviteter för att uppnå syftet med detta samverkansdokument. Region Örebro län ansvarar för genomförandet av aktiviteterna. Aktiviteter Ta fram en strategi för långsiktig kompetensförsörjning Skapa mötesplatser för politiker och tjänstemän vilka ansvarar för skolfrågor i regionen. Redovisa och analysera könsskillnader i all redovisad utdata i skolan på lokal och regional nivå Initiera och utveckla processer som leder till kollegialt lärande bland verksamma i skolor i regionen. Erbjuda stöd till regionens rektorer att skapa förutsättningar för lärares lärande Erbjuda stöd till regionens rektorer i förmågan att analysera skolans behov och möjlighet att strategiskt leda skolutveckling Samordna och stödja kommunerna för att arbeta med modeller

37

för progressionsbedömning av enskilda elevers skolutveckling Stödja kollegialt lärande mellan pedagoger som arbetar med nyanlända Skapa ett aktivt nätverk i regionen för kunskapsdelning baserat på kunskap och beprövad erfarenhet för kompetenshöjande insatser riktade mot nyanlända Erbjuder stöd till kommunerna att analysera statistik Presentera en årlig rapport om status och utveckling inom skolans område Ge skolor i regionen tillgång till statistik som beskriver barn och ungdomars levnadsvillkor och skolresultat på lokal och regional nivå samt analysstöd så att statistiken kan bilda underlag i skolförbättringsarbete Tillhandahålla kompetens att söka utvecklingsmedel Genomföra en årlig skolkonferens med uppföljning och analys av skolornas resultat och erfarenhetsutbyte kring skolornas utvecklingsarbete Stötta kommunerna i den gemensamma strävan att, tillsammans med universitetet, stärka RUC.

38

Olycksfall VT-2015

Sammanställning 2016-01-11

11

39

Förskola Ssk Sjukvård Tandvård Hagabacken 19 1 Lysmasken 12 Ramshyttan 5 Grönsiskan 7 1 Haga 3 1 Tallbacken 1 Kristallen 1 Kungsfågeln 1 Stadsskogen 6 1 Stöttestenen 12 1 1 Björken 4 2 Kyrkberget 10 4 Ågården 2 Bergknallen 2 6 Gläntan 13 Lönngården Mariedal 2 1 1 Skogsdungen 3 1 2 Åsen/Viken 1

Grundskola Ssk Sjukvård Tandvård Hagabackens skola 14 1 2 Ramsbergs skola 2 1 Storåskolan 6 3 1 Brotorpsskolan 6 5 1 Stadsskogsskolan 2 1 Björkhagaskolan 20 2 1 Kristinaskolan 9 1 1 Ekbackens skola 3 1 2 Fröviskolan F-6 2 Fröviskolan 7-9 Rockhammars skola 2 Vedevågs skola 8 Lindeskolan 3

40

TJÄNSTESKRIVELSE

2016-01-11 Dnr

Barn- och utbildningsförvaltningen Björn Österby 0581-811 89 [email protected] Barn- och utbildningsnämnden

Fråga om avtal med Länstrafiken

Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger ärendet till handlingarna.

Ärendebeskrivning I samband med redovisning av situationen på vissa skolskjutsar önskade barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott en redogörelse för vilka skrivningar som finns i aktuella avtal med Länstrafiken, avseende ansvarsfördelningen vad gäller säkerheten ombord på skolskjutsar i Lindesbergs kommun.

– I Lindesbergs kommuns skolskjutsreglemente specificeras inget vadgäller ansvaret för säkerhet ombord på skolbussarna.

– I de gällande avtalen mellan Lindesbergs kommun och Länstrafikensamt mellan Länstrafiken och operatörerna finns inget som särskilt avhandlar ansvaret för säkerheten ombord på de fordon som används i samband med skolskjutsar.

– I en bilaga till Länstrafikens trafikavtal med Buss i Väst AB nämns ensärskild rätt som barn har vad gäller god service och säkerhet.

Generellt kan man säga att rektors ansvar för elevernas trygghet är långtgående under skoldagen. Praxis hos kommuner är ofta att formulera ansvarsfördelningen som att skolans ansvar för eleven gäller från det att denne stiger på bussen vid hemmet/hållplatsen på morgonen, under skoldagen och under hela hemresan efter skoldagens slut.

Björn Österby Utvecklingsstrateg

12

41

2016-01-11

Barn- och utbildningsförvaltningen Björn Österby 0581-811 89 [email protected]

Handläggning av vitesfrågor - checklista

Tillämpliga lagrum 7 kap. 20-23 §§ skollagen (2010:800) 2 § lagen om viten (1985:206) Delgivningslagen (2010:1932)

Innan man öppnar ett ärende om vitesföreläggande: 1. Betydande frånvaro? Dokumentation.

2. Har skolan uttömt alla möjligheter att på frivillig väg åstadkomma en lösning?Dokumentation.

3. På vilket sätt tar vårdnadshavaren inte sitt lagstadgade ansvar? Dokumentation.

Att sätta upp ett förslag till beslut 4. Redogörelse för omständigheterna (1, 2 och 3). Analys och bedömning.

5. Formuleringen av föreläggandet- namngivna, klart identifierbara adressater - exakta tidpunkter och tidsfrister - tydlig beskrivning av vad den enskilde ska göra - kontrollera om vårdnadshavaren har faktisk och rättslig möjlighet att efterkomma föreläggandet - bestäm omsorgsfullt ett exakt belopp att utgå i förhållande till icke uppfyllandet av de uppställda kraven/engångsbelopp eller löpande vite

6. Beslut tas.

Efter beslutet om vitesföreläggande 7. Delgivning

8. Laga kraft (tre veckor efter dagen för delgivning om beslutet inte har överklagats,annars när lagakraftvunnet domstolsbeslut föreligger).

9. När lagakraftvunnet beslut föreligger och vårdnadshavaren inte har följtföreläggandet kan beslutas att hos förvaltningsdomstol ansöka om utdömandet av vitet.

13

43

14

45

Hyror Lindeskolan2016 2017 2018

UtökningarK-huset (aula+matsal) 800 1 624 1 624

H-huset (IM-program) 876 876 876

R-huset ombyggnad 0 0H-huset Adminstration 0 0Fordonsprogrammet 0 0 0Summa hyresökning 1 676 2 500 2 500

MinskningarD-huset -541

E-huset -383

G-huset -580

T-huset -195 -195 -195

J-huset -418 -418

Bilprovningen (fordon-transport) -175 -350 -350

Gula Villan -100 -200Summa hyresminskning -370 -1 063 -2 667

Budget tillkommande hyror 3 500 3 500 3 500

Effekt / Lindeskolan 2 194 2 063 3 667

15

57

16

63

TJÄNSTESKRIVELSE

2016-01-11 Dnr

Barn- och utbildningsförvaltningen Björn Österby 0581-811 89 [email protected] Barn- och utbildningsnämnden

Tillägg delegationsordning – godkännande samt tillsyn av fristående fritidsverksamhet

Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningschefen att genomföra följande tillägg i delegationsordningen:

Verksamhetsbeslut – fritidshem – Godkännande av enskild huvudman för fritidshem som ej anordnas viden skolenhet. Delegation till förvaltningschef.

– Tillsyn av fristående fritidshem som ej anordnas vid en skolenhet.Delegation till verksamhetschef för grundskola.

Ärendebeskrivning Enligt Skollagen (2010:800) 2 kap 7 § har kommunen ansvaret för handläggning av godkännanden av fristående förskolor och fritidshem (som ej anordnas vid en skolenhet).

I 26 kap 4 § samma lag förtydligas att kommunen även har tillsynsansvaret över dessa verksamheter.

I barn- och utbildningsförvaltningens delegationsordning saknas punkter om delegation av beslut kring godkännande av fristående fritidsverksamhet (som ej anordnas vid en skolenhet) samt tillsyn över denna verksamhetsform.

Björn Österby Utvecklingsstrateg

89

19

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl [email protected] Bankgiro 821-3134 212000-2015

711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

REMISS

2015-11-23 Dnr. 2015/280

Samtliga nämnder

Linde Stadshus AB

Remiss: Revidering av utvecklingsstrategin

Beslut av styrgrupp för revidering av utvecklingsstrategin

23 november 2015

Förslaget till ny utvecklingsstrategi remitteras av styrgruppen till samtliga

nämnder och Linde Stadshus AB för synpunkter senast till den 18 februari

2016.

Sammanfattning

Kommunfullmäktige antog år 2013 utvecklingsstrategi för åren 2014-2016.

Strategin är indelad i sex målområden med sammanlagt 15 inriktningsmål.

Med anledning av att utvecklingsstrategin upphör att gälla efter år 2016

behöver en revidering göras.

Kommunstyrelsen antog i juni 2015 ett projektdirektiv för hur revideringen

ska genomföras. Syftet med projektet är att se över nu gällande

inriktningsmål och indikatorer. Inriktningsmålen ska utvärderas genom

mätbara indikatorer. Projektet ska leverera ett förslag till utvecklingsstrategi

med högst 15 inriktningsmål. En utgångspunkt är att antalet mål inte ska

öka, eftersom en effektiv resultatstyrning förutsätter få mål.

Kommunstyrelsens utskott för stöd och strategi är styrgrupp i arbetet och

den kommunövergripande analysgruppen med tjänstemän från olika

förvaltningar är arbetsgrupp. Kommunens ledningsgrupp är referensgrupp.

Förslag till ny utvecklingsstrategi ska lämnas till kommunstyrelsen för

antagande senast i mars 2016 och kommunfullmäktige i april 2016.

Den nu gällande utvecklingsstrategin remitterades till samtliga politiska

partier för synpunkter till den 15 september 2015. Efter att arbetsgruppen

sammanställt ett förslag med utgångspunkt från remissvaren hölls ett

dialogcafé med styrgruppen, samt samtliga nämndordförande och

gruppledare i kommunfullmäktige. Utifrån synpunkterna på dialogcaféet

tog arbetsgruppen fram ett nytt förslag som styrgruppen antog den 23

november 2015 och som samtidigt remitterades till samtliga nämnder och

Linde Stadshus AB för synpunkter.

Bakgrund

Att ha en utvecklingsstrategi med väl formulerade inriktningsmål som har

mätbara och påverkbara indikatorer gör att det blir bättre kvalitet i

kommunens arbete med ledning och styrning. Väl formulerade och tydliga

inriktningsmål ökar också förutsättningarna för att nämndernas mål blir

Kommunledningskontoret Malin Sjöberg Tfn: 0581-811 15 [email protected]

20

91

2

tydliga och distinkta. Eftersom en strävan finns att målen ska vara

medborgarfokuserade och indikatorerna ska vara resultatindikatorer som

visar på vilken kvalitet medborgarna får, kommer även resultatet

medborgarna till gagn.

Processen

Arbetet med att ta fram ett förslag till ny utvecklingsstrategi har haft tre

utgångspunkter:

Begränsning av antal mål

Mål- och resultatstyrningens idé är att den begränsar. Genom att

prioritera och begränsa antalet mål och indikatorer gör att fokus och

kraft läggs på att genomföra aktiviteter som syftar till att förbättra

verksamheten och uppnå målen.

Kommunens styrsystem som helhet har till uppgift att lösa

kommunens prioriterade problemområden. Det innebär att målen

inte kan täcka in all verksamhet, utan en politisk prioritering

behöver göras så att verksamheten kan fokusera på de viktigaste

förbättringarna eller de som är strategiskt viktiga. Målen på

kommunfullmäktigenivå bör innefatta de största verksamheterna,

samt det som är viktigt för kommunens framtid. Målen för

kommunstyrelsen och nämnderna fokuserar därefter på

verksamhetens egna förutsättningar och problemområden.

Fokus på resultat

Målen och indikatorerna bör vara resultatfokuserade, alltså

formuleras utifrån vad som ska levereras i form av tjänster till

medborgaren/den enskilde. Vad kan medborgaren/den enskilde

förvänta sig av den service och de tjänster som kommunen

levererar? Vilka resultat ska vi uppnå? Alltså mål som ska leda till

en förbättring för de vi är till för.

Det finns ingen direkt koppling mellan insatta resurser och högre

kvalitet i verksamheten. Därför bör man undvika att sätta mål och

indikatorer som fokuserar på resurser och produktion, vilket är

sådant vi kan köpa, och som inte per automatik ger en bättre tjänst

till medborgarna/den enskilde.

Påverkbara mål och indikatorer

Målen och indikatorerna som används i styrningen bör vara sådana

att kommunen i stor utsträckning kan påverka resultatet. Annars blir

de inte styrande och verksamheterna kan jobba hårt för att försöka

uppfylla mål som kommunen inte har någon större påverkan att

ändra. Det är kanske andra aktörer i regionen, på nationell eller

internationell nivå som äger frågan och påverkar resultatet.

De indikatorer som målen utvärderas genom bör vara stabila så att

de går att jämföra med andra kommuner och över tid.

Som ett resultat av en utvärdering av den befintliga utvecklingsstrategin

utifrån dessa utgångspunkter och genomförd remissomgång och

dialogcafé har antalet mål minskat från 15 till 10. De mål som tagits bort

har antingen varit svåra att mäta, eller inte fokuserat på resultat, utan på

aktiviteter eller varit svåra för kommunen att påverka. Samma gäller för

92

3

de borttagna indikatorerna. Vissa indikatorer som varit kopplade till

mål som tagits bort har flyttats till andra mål.

Under processen har styrgruppen också kommit fram till att

målområdena ska tas bort. Främst med anledning av att behovet av

kategorisering har minskat då det nu endast är 10 mål. Men även för att

det är svårt att kategorisera flera av målen, eftersom de kan syfta till

flera olika målområden.

Det har under arbetets gång framkommit att två aspekter är svåra att

isolerat målsättas, utan de fungerar mer som tvärgående perspektiv som

återkommer i flera mål. Dessa aspekter är hållbarhet och folkhälsa.

Hållbarhet

Hållbar utveckling består av samverkan mellan tre delar:

Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara

vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att

minska påverkan på naturen och människans hälsa.

Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt

och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov

uppfylls.

Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga

och materiella resurser på lång sikt.

Folkhälsa

Folkhälsa handlar om hälsan i befolkningen både när det gäller nivå och

fördelning. Viktiga bestämningsfaktorer för en god och jämlik hälsa är

livsvillkor som uppväxtvillkor, delaktighet och inflytande, utbildning,

sysselsättning, sociala nätverk miljö samt levnadsvanor som matvanor,

fysisk aktivitet, sömn, tobaks- och alkoholvanor.

Avsnittet Gemensam värdegrund föreslås tas bort helt. Det finns flera

anledningar till det. En är att en värdegrund inte har en naturlig koppling

till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Som det ser ut idag är det en

blandning av värdegrund, mål och definitioner. Framtagandet av

värdegrunden har skett utan en naturlig förankring hos de som ska bära

värdegrunden, det vill säga all personal. Om kommunen ska göra ett

seriöst arbete kring en övergripande värdegrund som ska bäras av all

personal bör därför detta göras i en egen process och genom ett arbete

som inkluderar all personal.

Nuvarande remissomgång

Syftet med remissen till nämnderna och Linde Stadshus AB är att

nämnderna och bolagskoncernen får lämna synpunkter på förslaget till

reviderad utvecklingsstrategi med inriktningsmål och indikatorer. Det

som inte är med i remissomgången är målvärden för indikatorerna,

eftersom resultatet för flera av indikatorerna kan fås först efter årsskiftet

och det bör vara dessa värden som utgör utgångsvärden. Målvärdena

kommer att vara med i det slutliga förslaget som behandlas av

styrgruppen och kommunstyrelsen innan det antas i kommunfullmäktige.

93

4

Bengt Storbacka (S) Malin Sjöberg

Ordförande i styrgruppen Kommunstrateg

94

Utvecklingsstrategi

Vision 2025

År 2017-2019

Remissversion 2015-11-23

›› Strategi

Plan/program

Riktlinje

Regler och instruktioner

95

2

Fastställt av: Kommunfullmäktige

Datum: 2016-

För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige

För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen

Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolagskoncernen.

Dokumentet gäller till och med: 2019.

Uppföljning av strategin: Genomförs årligen vid delårs- och årsbokslut.

96

3

INLEDNING

I Lindesbergs kommun är det gott att leva och tryggt att bo. Med den vackra

Bergslagsnaturen som närmaste granne är det lätt att hitta ett hem att trivas i, från

Kloten i norr till Fellingsbro i söder.

I Lindesberg har vardagen sin naturliga gång. Här finns de livliga centralorterna

och landsbygdens lugn. Att bo handlar inte bara om själva bostaden, det är också

allt runt omkring. Här finns något för alla i familjen – hur den än ser ut. Goda

utbildningsmöjligheter, en varierad arbetsmarknad med stora och små arbetsgivare

både inom den privata och den offentliga sektorn och ett mycket aktivt förenings-

och kulturliv. För sportutövaren finns unika förutsättningar med flera stora

anläggningar och klubbar som erbjuder bredd- och elitverksamhet.

Här finns sjukvård på nära håll var du än befinner dig och akutsjukhus på

huvudorten. Lägg till det centrala läget i landet och de goda kommunikationerna

som gör det enkelt att pendla med tåg och buss så har du kanske hittat ditt

drömboende. Gemenskapen och alla trevliga grannar får du på köpet.

Lindesbergs kommun ligger i hjärtat av Bergslagen och har drygt 23 200 invånare

som bor i flera olika tätorter och på landsbygden. Näringslivet präglas av

tillverkningsindustri med flera stora företag i kommunen.

Utvecklingsstrategin sätter de nuvarande invånarna i fokus. Vad vill de? Vad

tycker de är viktigt? Det som är avgörande för en positiv utveckling i Lindesbergs

kommun är inställningen, kulturen och attityden i och till den kommunala

verksamheten både och hos våra medborgarna och de kommunanställda. Det är

betydelsefullt att vi inser våra styrkor och svagheter och på det sättet arbetar för

att förändra våra svagheter på ett bra sätt bygger på våra styrkor och förbättrar

våra svagheter. Vad som är viktigt att tala om är att Utvecklingsstrategin är ett

långsiktigt styrdokument som måste få tid att genomföras.

VISION ÅR 2025

Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och

världen möts!

Lindesberg – Bergslagens själ

Lindesbergs kommun ska genom nydanande

insatser, byggda på tradition och erfarenhet, vara det

naturliga valet för näringsliv och boende i

Bergslagen och angränsande delar av Mälardalen.

97

4

VIKTIGA BEGREPP

Vision: En kortfattad framtidsbild hur vi vill att kommunen ska uppfattas år 2025.

Gemensam värdegrund: Grundläggande och gemensamma värderingar och som

beskriver den grund vi vill skapa.

Inriktningsmål: Inriktningsmålen säger något om vad som är viktigt att uppnå

utifrån ett kommunfullmäktigeperspektiv. De är dock angeläget att notera att säger

dock inget om inriktningsmålen inte berättar hur resultaten ska uppnås.

Indikator: Indikatorer mäter hur väl ett mål är uppfyllt och syftar till att visa på

verksamhetens utveckling.

Medborgare: I detta dokument utvidgas begreppet medborgare till att både

innefatta kommuninvånarna och andra som tar del av den kommunala servicen.

Barn och unga: Barn avser åldrarna 0-17 år och unga åldrarna 13-25 år

(begreppet unga enligt definition från Myndigheten för ungdoms- och

civilsamhällefrågor).

Det finns två olika tvärperspektiv som genomsyrar flera av inriktningsmålen och

indikatorerna – hållbar utveckling och folkhälsa:

Hållbar utveckling består av samverkan mellan tre delar: 1. Ekologisk

hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och

ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och

människans hälsa. 2. Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett

långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga

behov uppfylls. 3. Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med

mänskliga och materiella resurser på lång sikt.

Folkhälsa handlar om hälsan i befolkningen både när det gäller nivå och

fördelning. Viktiga bestämningsfaktorer för en god och jämlik hälsa är

livsvillkor som uppväxtvillkor, delaktighet och inflytande, utbildning,

sysselsättning, sociala nätverk miljö samt levnadsvanor som matvanor, fysisk

aktivitet, sömn, tobaks- och alkoholvanor.

98

5

INRIKTNINGSMÅL

Hög kvalitet ska vara ledord i den kommunala verksamheten. Det innefattar att

verksamheten ska bedrivas effektivt så att medborgarna får bästa möjliga kvalitet

till lägsta möjliga kostnad.

Mål 1 Indikatorer

Medborgarna upplever bra kommunal service

med kvalitet.

Ska arbeta med målet: Samtliga nämnder

och Linde Stadshus AB

Andel av de som skickar in en enkel fråga

via e-post som får svar inom två arbetsdagar.

Andel av de som tar kontakt med kommunen

via telefon som får ett direkt svar på en enkel

fråga.

Andel av de som via telefon ställt en enkel

fråga som uppfattar att de får ett gott

bemötande.

Kommunens webbinformation till

medborgarna (informationsindex).

NKL (Nöjd-Kund Lindesberg), sammanvägt

resultat från ”kundundersökningar” från de

största verksamheterna (grundskola,

hemtjänst, särskilt boende).

Lindesbergs kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många

arbetstillfällen både för boende i kommunen och inpendlare från andra kommuner.

Genom att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens har vi personal

som mår bra och gör att vi når en högre måluppfyllelse och därmed levererar

service med god kvalitet till medborgarna.

Mål 2 Indikatorer

Lindesbergs kommun är en attraktiv

arbetsgivare.

Ska arbeta med målet: Samtliga nämnder

och Linde Stadshus AB

Andel medarbetare med heltidsanställning.

Andel medarbetare med en

tillsvidareanställning.

Sjukfrånvaro hos medarbetare.

Resultat i medarbetarenkätens fråga om

uppföljning och utvärdering av enhetens mål.

Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se

fram emot att gå till arbetet.

Lindesbergs kommuns traditioner, historia och kulturutbud gör kommunen unik.

Det breda utbudet av kultur- och föreningsverksamhet ökar attraktiviteten och

bidrar till en levande kommun och en god och jämlik hälsa.

Mål 3 Indikatorer

I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och

föreningsliv för alla.

Ska arbeta med målet: KS

Antal besökare i kommunens bibliotek.

Antal barn och unga som deltar i

aktiviteter/program som arrangeras av

kulturenheten i egen regi eller som uppdrag

av andra aktörer.

99

6

Fördelning av andelen deltagartillfällen för

pojkar och flickor (föreningsbidrag).

Genom ett levande näringsliv skapas långsiktig hållbar tillväxt som är avgörande

för kommunens utveckling. Ett prestigelöst förtroende mellan företagare,

tjänstemän och politiker är betydelsefullt. God tillgänglighet och service från

kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling.

Mål 4 Indikatorer

Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och

befintliga företag.

Ska arbeta med målet: KS, BMB

Nöjd-Kund-Index i SKL-undersökningen

Insikt.

Svenskt Näringslivs enkätundersökning.

Antal nystartade företag.

Lindesbergs kommun tar fasta på sin strategiska placering i regionen för att vara

en attraktiv kommun att bo och leva i. Tillgång till bostäder, grönområden och

kommunikationer är viktig. Besöksnäringen är betydelsefull för kommunens

attraktivitet och den lokala ekonomin.

Mål 5 Indikatorer

Lindesbergs kommun är attraktiv för

invånare, turister och andra besökare.

Ska arbeta med målet: KS, Linde Stadshus

AB

Antal invånare.

Antal gästnätter.

Antal besökare på utvalda turistmål i

kommunen.

Delaktighet och inflytande är grundläggande för en god och jämlik hälsa. Att

Lindesbergs kommun möjliggör för medborgarna att påverka sin livssituation är

viktigt.

Mål 6 Indikatorer

Medborgarna upplever att de är delaktiga i

kommunens verksamheter.

Ska arbeta med målet: Samtliga nämnder,

Linde Stadshus AB

Nöjd-Inflytande-Index från SCB:s

medborgarundersökning.

Antal medborgardialoger.

NIL (Nöjd-Inflytande-Lindesberg),

sammanvägt resultat från

”kundundersökningar” från de största

verksamheterna (grundskola, hemtjänst,

särskilt boende).

Lindesbergs kommun ska vara en förebild i arbetet med att ha en hållbar

ekologisk utveckling genom att minska sin klimatpåverkan så långt som möjligt.

Mål 7 Indikatorer

Lindesbergs kommun har en hållbar

ekologisk utveckling.

Ska arbeta med målet: Samtliga nämnder,

Linde Stadshus AB

Andel ekologiska livsmedel.

Koldioxidutsläpp för kommunens

tjänsteresor.

Minskad energianvändning i kommunens

lokaler.

100

7

Resor med kollektivtrafik (kommunen

geografiskt).

Livsvillkor och levnadsvanor under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för

hälsan under hela livet. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

och barnkonventionen ska genomsyra kommunens alla verksamheter.

Mål 8 Indikatorer

Barn och unga ges en bra och trygg start i

livet.

Ska arbeta med målet: SN, BUN

Barnfattigdom.

Upplevd trivsel och trygghet i

skolan/förskolan.

En genomförd utbildning är en grundläggande förutsättning för att vara en aktiv

samhällsmedborgare med egen försörjning och även en avgörande faktor för en

god och jämlik hälsa. Det livslånga lärandet sträcker sig i Lindesbergs kommun

från förskolorna till vuxenutbildningen och syftar till att rusta alla elever för

fortsatta studier, arbete eller entreprenörskap.

Mål 9 Indikatorer

Medborgarna har tillgång till utbildning som

ger goda möjligheter till egen försörjning.

Ska arbeta med målet: BUN, KS

Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett

yrkesprogram.

Andel gymnasieelever med grundläggande

behörighet till universitet och högskola.

Andel ungdomar som är etablerade på

arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter

fullföljd gymnasieutbildning.

Andel individer som fått arbete efter sex

månader efter avslutad yrkesutbildning inom

vuxenutbildning.

Trygg social utveckling för alla åldrar är en förutsättning för ett väl fungerande

och utvecklande samhälle. Det stärker den sociala hållbarheten i samhället och är

en viktig faktor för god och jämlik hälsa. I takt med att befolkningen blir äldre är

det allt viktigare att främja en positiv hälsoutveckling för att möjliggöra ett

självständigt liv högt upp i åldrarna.

Mål 10 Indikatorer

Medborgarna ges förutsättningar för ett

hälsosamt liv och tryggt åldrande.

Ska arbeta med målet: BMB, SN

Andel med eftergymnasial utbildning.

Upplevd tillgång till GC-vägar, idrotts- och

motionsanläggningar, fritidsmöjligheter,

trygghet (medborgarundersökning).

Trygghet i äldreomsorgen.

Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum

till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt

boende.

101

Uppdrag från Barn- och utbildningsnämnd till förvaltningen 2015 (Avslutade, pågående och ej påbörjade)

Samverkansavtal med gymnasiekommunerna (Nora – Ljusnarsberg) BUN §18, 2015-02-16

Pedagogiska luncher BUN au §23, 2015-03-09

Allaktivitetshus BUN au §26, 2015-03-09

Ny blankett Kränkande behandling BUN §37, 2015-03-16

Öppna nätverk BUN §41, 2015-03-16

Kommunövergripande barnomsorg BUN §48, 2015-03-16

Barn omsorgsprognos BUN AU§ 45, 2015-04-14

Retroaktiv avgiftskontroll BUN AU §46 2015-04-14

Lokaler, en långsiktigt plan BUN au §68, 2015 – 04-13

Organisation, framtida rekryteringar BUN-au §90, 2015-05-11

Val av förskola BUN au-§91, 2015-05-11

Systematiskt kollegialt lärande BUN au 92, 2015-05-11

Tidigare resurser för stöd BUN au 93, 2015-05-11

Språkintroduktion, asylsökande 18 – 20 år BUN au §99, 2015-05-11

Förstelärare, utvärdering BUN §97, 2015-05-18

En yrkesinriktning inom teknikprogrammet BUN au §115 2015-06-01

21

103

Lindeskolan 50år, uppföljning BUN § 109, 2015-06-08

Skola utan gränser BUN §110, 2015-06-08

KKIK, kommunens kvalitets i korthet BUN § 116, 2015-06-08

Handlingsplan när elever byter skola/enhet pga Nämndbeslut BUN §126, 2015-06-17

Granskning och ledning av verksamheten (revisionsrapport) (elevpeng, systematiskt kvalitetsarbete, gy-utb) BUN au §138, 2015-08-10

Skolinspektionen, studiehandledning modersmål BUN au § 143, 2015-08-10

Lokalförändringar vid Lindeskolan (fordonsprogram och administration) BUN au §149, 2015-08-10

Uppföljning Internkontrol l 2015 BUN §129 2015-08-17

Utreda och komma med förslag på strukturella förändringar (lokaler och organisation) BUN §131,2015-08-17

Nya förskoleavdelningar BUN §135, 2015-08-17

Pedagogiska priset 2015-2016 BUN au §159, 2015-09-01

Skolskjutsar (ansvar) BUN §160, 2015-09-14

Uppföljning elevpeng BUN au § 179, 2015-09-28

Besparing 2017-2018 BUN au§182, 2015-09-28

KOMTEK BUN au §187, 2015-09-28

104

Lindesbergs kommun

DELEGATIONSBESLUT (händelser)Barn- och utbildningsnämnden 2016-01-18Henrik Arenvang

Barn o utbildningsförv.

Info Notering Hid Besl.inst Datum

Ärendemening Diarienr Diplankod Sammtr.dat Handl

Ansökan om val av Björkhagaskolan Beviljad 2015.2028 BUN 2015-11-18

2016-01-18 HKA

Margarita Fernandez utses till

tillförordnad förvaltningschef 2015-12-

28 - 2015-12-30, Barn- och

utbildningsförvaltningen

Margarita

Fernandez utses

till tf

förvaltningschef

2015-12-28 -

2015-12-30

2015.2306 BUN 2015-12-21

2016-01-18 HKA

Delegationsbeslut av Marta Eriksson,

dagliga resor, december, Gymnasiet

Delegationsbeslut

av Marta

Eriksson, dagliga

resor, december

2015.2308 BUN 2015-12-21

Delegtionsbeslut, Lindeskolan 2015 2015/33 601 2016-01-18 HKA

Ansökan om val av Kristinaskolan Beviljad 2015.2322 BUN 2015-12-21

2016-01-18 HKA

*** Sekretess *** Beviljad 2015.2323 BUN 2015-12-21

2016-01-18 HKA

Delegationsbeslut av rektor Fredrik

Aronsson, 151028 - 160131, plats på

fritids uifrån familjesociala skäl,

Fröviskolan

Delegationsbeslut

av rektor Fredrik

Aronsson, 2015-

10-28 - 2016-01-

31, plats på fritids

uifrån

familjesociala skäl

2015.2344 BUN 2016-01-04

Delegationsbeslut i

grundskoleverksamheten, 2015

2015/23 601 2016-01-18 HKA

Winess 4.02-482© Bardeli Datasystem 1986-2012

2016-01-11 13:51Antal:6 HADEL

23

107

Lindesbergs kommun

DELEGATIONSBESLUT (händelser)Barn- och utbildningsnämnden 2016-01-18Björn Österby

Barn o utbildningsförv.

Info Notering Hid Besl.inst Datum

Ärendemening Diarienr Diplankod Sammtr.dat Handl

Beviljad 2015.2195 BUN 2015-12-14Beslut om skolskjuts

2015/4 623 2016-01-18 BNÖ

Beviljad 2015.2196 BUN 2015-12-14Beslut om skolskjuts

2015/4 623 2016-01-18 BNÖ

Winess 4.02-482© Bardeli Datasystem 1986-2012

2016-01-11 13:25Antal:2 HADEL108

Meddelanden Barn- och utbildningsnämnden 2016-01-18

Meddelanden om kränkande behandling 2 st

Anställningsavtal: Tillsvidare 10 Vikariat 36 Tjänstledigheter 1

Samverkansprotokoll: Förhandlingsprotokoll MBL § 11 – Förskolechef för förskolorna Bergknallen, Mosebacke, Lönngården, Gläntan och Fjärilen

2015-11-30

Förhandlingsprotokoll MBL § 11 – Förskolechef för förskolorna Bergknallen, Mosebacke, Lönngården, Gläntan och Fjärilen

2015-12-03

Samverkansprotokoll Björkhagaskolan 2015-12-01 Samverkansprotokoll Fröviskolan 2015-12-01 Samverkansprotokoll Förskolorna Bergknallen, Mosebacke, Lönngården, Gläntan och Fjärilen

2015-11-23

Samverkansprotokoll Norra Skolområdet – Storåskolan, Hagabackens skola och Ramshyttans skola och förskola

2015-12-07

Samverkansprotokoll Storåskolan 2015-09-23

Meddelanden: Skolverket Maxtaxa fastställda bidragsramar för 2016 p.2015.2353Kf dnr 2015/512

Kf § 233/2015 – Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente

p.2015.2354

Stadsbidragsenheten Fastställda bidragsramar för 2016 Statsbidrag för maxtaxa

p.2015.2352

Skrivelse från förälder med barn vid förskolan Stadsskogen

p.2015.2351

Sveriges kommuner och landsting

SKL Fastigheter och service – cirkulärförteckning 15


Cirkulär 15:40 – Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

p.2015.2349


Cirkulär 15.36 – Värdesäkring av ersättning som betalas till lärare, skolledare och syofunktionärer som inte fått försäkringsskydd enligt AGS-KL

p.2015.2348


Cirkulär 15:35 – Pensionsbestämmelser för teater- och musikverksamhet i kommunal regi

p.2015.2347

Skolinspektionen Ansökan om godkännande som huvudman för gymnasieskola vid Yrkesgymnasiet Örebro i Örebro kommun

p.2015.2204

Kf dnr 2014/198 Kf § 238/2015 – Svar på motion från Christina Pettersson (C), Jonas Kleberg (C) och Tuula Marjeta (C) om körkortsutbildning för studerande på vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan

p.2015.2328

Kf dnr 2015/234 Kf § 301/2015 – Internkontrollplaner för alla nämnder År 2016

p.2015.2327

Ks dnr 2015/236 Ks § 296/2015 – Ny grundskola i Lindesberg p.2015.2326Ks dnr 2015/70 Ks § 299/2015 – Ekonomisk månadsuppföljning

november 2015 p.2015.2325

24 & 25

109

lindesberg.se - lindesberg.se - kallelse bun 2016-01-18...minnesanteckningar kvalitetsdagar 5-6/11...

Documents