yrkeslyftet, fördjupad rapport fördjupad 2011... · att projektets modell och resultat skall...

Yrkeslyftet, fördjupad rapport En kompetensutvecklingsmodell för små och medelstora företag

Fördjupad rapport genomförande, Monica Johansson - Eccola 29/09/2014

Yrkeslyftet, fördjupad rapport

2

Sammanfattning

Projekt Yrkeslyftet har pågått sedan januari 2012 och avslutades i juni 2014. Projektet har drivits av Gislaved

Näringslivs AB i samverkan med Högskolan på hemmaplan och Gislaveds gymnasium (Vuxenutbildningen).

Projektet finansieras av Europeiska socialfonden, inom programområde 1: Kompetensförsörjning.

Programområdets övergripande syfte är att underlätta för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med

arbetslivets krav. Projektet utgår från två av Socialfondens programkriterier; Främja samverkan och Strategiskt

påverkansarbete.

Den primära projektidén är att utveckla en hållbar kompetensutvecklingsmodell för små och medelstora företag.

Modellen ska utgå från det regionala perspektivet och tillgodose de lokala företagens behov och förutsättningar.

Ytterligare ett övergripande mål med projektet är att på sikt förändra företagens attityd och inställning till

kompetensutveckling, och öka medvetenhet om deras egna kompetensutvecklingsbehov.1

Resultat

En utvärdering har genomförts av m-dok/Marie Håkansson under perioden januari 2012- juni 2014. sedan våren

2013. Slutlig utvärderingsrapport levererades i juni 2014. Utvärderaren visar på bl.a. följande resultat:

• En modell för kompetensutveckling för små och medelstora företag har utvecklats och prövats.

Företrädare för de deltagande företagen bekräftar att modellen är väl anpassad till deras krav och

förutsättningar.

• Projektet har bidragit till att fler företag ökar sitt intresse för kompetensutveckling, och börjar se

potentialen hos den egna personalen.

• Kompetensutvecklingsinsatserna har gett goda resultat både på individnivån och på företagsnivå.

• Fyra utbildningspaket har tagits fram i samråd med företag, bransch och fackliga organisationer och har

kontinuerligt utvecklats och förfinats.

• Sex pilotutbildningar med cirka 85 deltagare har genomförts.

• Ett aktivt påverkansarbete har bedrivits mot myndigheten för yrkeshögskolan, två YH-ansökningar har

lämnats in och båda utbildningarna har godkänts. Ett viktigt steg har därmed tagits för att göra modellen

långsiktigt hållbar.

• Individuella kompetensmappar har tagits fram i 13 företag.

• En klar majoritet av de anställda som deltagit i utbildning anser att deras kunskap och kompetens har ökat

och att deras nya kompetens har tagits tillvara.2

Föreliggande rapport avser att skildra projektets genomförandefas. Den är skriven av Monica Johansson, Eccola

på uppdrag av projektägaren i syfte att dokumentera och sprida lärdomar, erfarenheter och resultat av projektet.

Förhoppningen är att rapporten skall tjäna som underlag för dialog och framtida långsiktigt hållbara lösningar som

gynnar Yrkeslyftets målgrupper; små och medelstora företag och deras anställda.

Resultaten förväntas bidra med inspiration, intresse och leda till ökad medvetenhet om kompetensutveckling bland

målgruppen såväl som bland andra kommuner och övriga aktörer som hanterar kompetensuvecklingsfrågor. För

att projektets modell och resultat skall kunna förvaltas och bli långsiktigt hållbara krävs lokalt och regionalt

samarbete mellan kommunernas näringslivsavdelningar och vuxenutbildning, näringsliv, fackförbund,

branschorganisationer och högskola.3

1 Utvärdering av projekt Yrkeslyftet slutrapport, Marie Håkansson, juni 2014, s. 1 2 Utvärdering av projekt Yrkeslyftet slutrapport, Marie Håkansson, juni 2014, s. 6 3 Utvärdering av projekt Yrkeslyftet slutrapport, Marie Håkansson, juni 2014, s. 15


3

Innehåll

Sammanfattning ................................................................................................................................................ 2

Resultat .............................................................................................................................................................. 6

Arbetssätt ........................................................................................................................................................ 11

Deltagande aktörer i projektet ........................................................................................................................ 11

Lärande i projektet .......................................................................................................................................... 12

Regionalt mervärde ......................................................................................................................................... 12

Jämställdhetsintegrering ................................................................................................................................. 12

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ................................................................................... 13

Spridning och påverkansarbete ....................................................................................................................... 14

Extern utvärdering ........................................................................................................................................... 14

Egenutvärdering .............................................................................................................................................. 15

Kommentarer och tips ..................................................................................................................................... 16

Källor ................................................................................................................................................................ 17


4

Projektets bakgrund och resultat

De omfattande strukturförändringar som samhället och näringslivet genomgått under de senaste decennierna

ställer höga krav på företagare och anställdas förmåga att tänka i nya banor och att anpassa sig till marknaden. I en

värld som präglas av ökad konkurrens, ett allt snabbare tempo och eskalerande flexibilitetskrav, samt ett ökat

ömsesidigt beroende av omvärlden och regionala/nationella/globala marknader känner företagarna en ökad

osäkerhet, som påverkar deras strategiska kapacitet. Intervjuer med (små) företagare inför bildandet av det nya

näringslivsrådet i GGVV-regionen 4 visar bl.a. att företagarna upplever att det idag krävs en betydligt mer

specialiserad kompetens än tidigare, och att den förändringen blivit tydlig skönjbar under den senaste

tioårsperioden. Företagsledare som intervjuats i Yrkeslyftet och i andra regionala utvecklingsprojekt förstår

förvisso betydelsen av kompetensutvecklingsinsatser, och att kompetens är en avgörande nyckel till

konkurrenskraft och kompetensfrågorna blir en av flera viktiga aspekter i företagets tillvaro.

Kortsiktigt perspektiv på kompetensbehov hos företagen.

Företagsledare uppger, i samtal med Yrkeslyftets utvärderare att de inte finns några uttalade verksamhetsmål utom att sälja till kund. Fokus ligger på att anpassa produktionen till kundens krav och behov och att sälja. Företagen genomför utvecklingssamtal och känner individernas erfarenhet, kunskaper och färdigheter men det finns ingen långsiktig strategi för kompetensarbetet i företaget. Utbildning genomförs ofta på arbetsplatsen med hjälp av äldre personal eller genom kortare konsultinsatser. Egen, företagsintern utbildning blir dock begränsad, och den anställde och företaget förlorar helheten i utbildningen. Yrkeslyftet inriktade sig på framtagning av kortare YH-utbildningar, och syftar därmed till att förändra företagarnas uppfattning om YH som kompetenshöjande insats, samt att ge den anställde en helhetsbild av den nya yrkesrollen. Detta ger i sin tur den anställde förutsättningar för att ta större ansvar och få mer varierade arbetsuppgifter. En annan utmaning som hör samman med kompetensfrågan, och svårigheten att koppla företagens behov till framtida utbildningar är att tekniken överordnas det långsiktiga strategiska arbetet. Företagen får hjälp av bemanningsföretag för att se vilken kompetens de behöver under den/de närmaste veckorna, dvs. i ett ytterst kortsiktigt tidsperspektiv. Studier som bygger på intervjuer 5 med småföretag under de senaste 5-10 åren visar på liknande tendenser: Företagen organiserar sig i första hand själva för att lösa sina kompetensbehov – antingen genom kortare utbildningar ledda av äldre, erfarna medarbetare eller av maskinleverantörer. Samtidigt vet inte företagen tillräckligt om det lokala/regionala utbudet av utbildningar. YH-utbildningarna uppfattas av företagen generellt som alltför långa och kostsamma. Projektledaren uppmärksammar dessutom att det industritekniska programmet innehåller de utbildningsmoment som företagen framfört att de behöver, samtidigt har det programmet succesivt avvecklats i de flesta kommuner i Sverige under de senaste åren, pga. det ständigt vikande antalet sökande. Enligt information från Skolverket fanns år 2012 totalt i hela landet endast 2000 elever inskrivna på industritekniska programmets Åk 1, vilket visar på att regionala och lokala aktörer tillsammans med näringslivet måste kraftsamla och koppla ett samlat grepp om kompetensfrågorna för att möta behovet i framtiden på bred front, och med flera olika insatser.6 Kraftsamling för ökad konkurrenskraft

I arbetet med det nya Näringslivsrådet i Gnosjöregionen framträdde kompetensutveckling som den allt överskuggande utmaningen inför framtiden. Det var också det område som företagen krävde att det nya näringslivsrådet skulle prioritera i sitt framtida arbete. ”Kompetensfrågan måste lösas en gång för alla!” utropade näringslivets företrädare vid ett av mötena i ”Framtid Gnosjöregionen”. Kommunens och regionens aktörer hörsammar dessa krav, och även om Yrkeslyftet inte varit ett resultat av GNRs arbete, kan vi se att insatserna och målsättningarna med arbetet är nära relaterade.

4 Kommunerna Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd. 5 Intervjuer genomfördes med 15 tillverkande och 15 serviceföretag inom ramen för behovsinventeringen inför bildandet av det nya Näringslivsrådet 2012. Intervjuer med företag i två Europeiska län (2008) ger liknande resultat. 6 Projektledaren har samtalat med företrädare för Skolverket om bristen på ungdomar i industriutbildningar, och fått till svar att att regeringen har fått i uppdrag att utveckla utbildningar och att utredning pågår.


5

På den lokala, regionala och nationella nivån finns många aktörer som skall verka för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. I Yrkeslyftet och dess aktörer har, under projekttiden, inte enbart genererat och spridit kunskap om de verkliga långsiktiga kompetensbehoven och arbetat med att få till stånd utbildningar för att tillmötesgå företagens behov. En annan viktig uppgift har varit att vidareförmedla kunskap om näringslivets behov till andra lokala och regionala aktörer, och att upprätta dialog med bl.a YH myndigheten och Skolverket om näringslivets behov och betydelsen av anpassning av utbildningssystemen. Nu upphör Yrkeslyftet, och för att projektet skall bli långsiktigt hållbart, måste kunskapen och erfarenheterna förvaltas och utvecklas vidare av lokala och regionala aktörer tillsammans med näringslivet. En grundsten i det arbetet är de två utbildningar som beviljats av YH-myndigheten, och som utvecklats och drivs enligt Yrkeslyftets modell. ESFs programkriterier samverkan och strategisk påverkan

Näringslivets (i synnerhet småföretagens) behov behöver analyseras och kartläggas. Behovsanalysen måste dock

genomföras kontinuerligt. Småföretagen har inte resurser och kapacitet att överblicka och förutse kompetensbehov

på längre sikt på egen hand.

Många företag uttrycker i utvärderingen att det är en fördel att kunna kompetensutveckla på ’hemmaplan’.

Samtidigt har företagen generellt otillräcklig kunskap om det utbud av kompetenssatsningar som finns i kommunen

såsom KY och Yrkeshögskolan. Maskinleverantörer och privata utbildningssamordnare anlitas för att tillgodose

utbildningsbehoven.

En av de intervjuade företagsrepresentanterna påpekar att samarbete krävs för att företagen ska kunna agera

gemensamt tillsammans med de kommunala utbildningsanordnarna. GNAB7 ses som en självklar aktör för att

axla en sådan roll.8

Vi kan konstatera att aktörer och organisationer behöver kraftsamla tillsammans med det lokala och regionala

näringslivet för att uppnå ett hållbart, långsiktigt och strategiskt arbete i ett dynamiskt och föränderligt samhälle.

Under projekttiden 2012-01---2014-06 har behovsanalysen och genomförandet skötts med gott resultat genom

Yrkeslyftet. Projektaktörerna Gislaved Näringslivs AB i samverkan med Högskolan på hemmaplan, Gislaveds

gymnasium och småföretagen har samarbetat och spridit arbetssätt, erfarenheter och idéer till andra kommuners

näringslivsavdelningar och vuxenutbildning, övrigt näringsliv, fackförbund, branschorganisationer och högskola.

Samverkan för kompetensutveckling och kompetensförsörjning är ingen nyhet för GGVV. Gnosjöregionens

kommuner har kraftsamlat sedan 2012 för att etablera ett gemensamt näringslivsråd. Kompetensfrågan prioriteras

i det framtida samarbetet. I verksamhetsplanen för Gnosjöregionens Näringslivsråd (GNR) 2014-02-18 beskrivs

strategin 2014-2017 enligt följande: ”Vi vill tillmötesgå näringslivets behov och anta det tydliga uppdraget från näringslivet.

Näringslivet kräver att kompetensproblematiken löses en gång för alla. För att klara detta behövs en översyn av innehåll och resurser

i samtliga studieformer, från grundskola till högskola. I behovsinventeringen som vi genomfört under 2012 med företagen, uppger många

av dem att de själva blivit tvungna att utveckla egna utbildningar i företaget som är anpassade till branschens eller företagets specifika

behov. Vi vill fånga upp de behoven, och underlätta för företagen i deras kompetensutveckling och kompetensförsörjning genom att

koordinera liknande insatser i gemensamma projekt.”9GNR kommer årligen att kartlägga näringslivets behov, och

genomföra konkreta aktiviteter (projekt). En gemensam web-baserad konjunkturbarometer för regionen kommer

också att tas fram med syftet att kunna mäta trendförändringar bland företagen inom försäljning, inköp, personal,

investeringar och framtidstro. Fördjupade konjunkturanalyser kommer att ske i samarbete med t.ex. SIND.10

I början av september 2014 kommer det nya näringslivsrådet att sammanträda för första gången. GNR blir därmed

en av de aktörer som kopplar ett samlat grepp om kompetensfrågan.

7 Gislaved Näringsliv AB 8 Utvärdering av projekt Yrkeslyftet slutrapport, Marie Håkansson, juni 2014, s. 13 9 Verksamhetsplan GNR 2014-02-18 s.12-13 10 Statens Industriverk


6

Arbetet omfattar både kompetensförsörjning (dvs. utbildningssystemets förmåga att förse näringslivet och

branscherna med adekvata yrkesprofiler) och kompetensutveckling (fortbildning och utveckling av den arbetskraft

som redan befinner sig i arbete, eller som har en kompetens som behöver profileras och specialiseras ytterligare).11

En reflektion som framförts i arbetet med ”Framtid Gnosjöregionen” av de fyra näringslivsansvariga i

Gnosjöregionens kommuner, är att forskning och utveckling måste få en framskjuten roll i det framtida arbetet för

kompetensutveckling och kompetensförsörjning, eftersom företagens kompetensbehov är starkt präglade av ett

växande teknikgap.

Frågor som gäller kompetensbehov blir komplexa, då de flesta företagsledare och anställda inte besitter tillräckliga

tekniska kunskaper för att hålla jämna steg med den ständiga och snabba utveckling som sker inom teknikområdet.

En annan reflektion som delvis är kopplad till samverkan och strategisk påverkan är Gnosjöregionens

förutsättningar att sprida kunskap och utbyta erfarenheter med andra lokala och regionala aktörer, samt föra dialog

med nationella företrädare. Anders Ahlström, VD för Gislaveds Näringsliv AB berättar i september, efter möte

med Skolminister Jan Björklund att regeringen vill satsa stort på lärlingsutbildningar, och att åtgärden beskrivits

som ett kompetensstöd för företagen. ”Lärlingsutbildningar är bra för näringslivet och ungdomarna, men om vi ser lärlingarna

som en verksamhet för att öka företagens kompetens blir det fel” säger Ahlström, och fortsätter: ”Vårt sätt att arbeta med

kompetensutveckling och kompetensförsörjning måste uppgraderas, och innehålla mer forskning och utveckling och samarbetet med våra

högskolor och universitet måste öka inom det tekniska området. Frågan kan alltså inte lösas av enbart skolan, utan kräver samverkan

och samsyn av aktörer från olika politikområden och aktörer nationellt, regionalt och lokalt. Att näringslivet är med i dialogen från

början är en grundförutsättning.”

Resultat

Utvärderaren har genomfört ett hundratal intervjuer, och samlat in 32 enkäter som besvarats av deltagare i

utbildningarna. Resultaten beskrivs ingående i utvärderarens slutrapport. Nedan följer en sammanfattande

beskrivning av resultat och förslag till goda lösningar, som är baserad på utvärderarens redogörelse.12

Individnivå

• En majoritet av deltagarna i utbildning berättar att de utvecklats, och fått ökad förståelse för arbetet genom Yrkeslyftet. De har fått en ökad förståelse för termer och upplever att de kan medverka på ett annat sätt än tidigare vid problemlösning.

• Flera nämner att de nu är uppmärksamma på effektivitets- och förbättringsarbete. • Många deltagare hade nyligen påbörjat nya arbetsuppgifter inom företaget och för dem har utbildningen

främst tjänat till att förbereda och stödja dem i deras nya roller. Några har fått en helt ny tjänst som en följd av utbildningen.

Företagsnivå

• Företagsnivå 33 företag har fått tillgång till ny kompetens genom projektet. • Företag som skickat deltagare till Ställar- eller Robotteknikerutbildningen kan idag utnyttja

maskinkapaciteten bättre. En förstärkt spetskompetens minskar sårbarheten, och ökar affärsmöjligheterna. Tjänster som företaget annars måste köpa in utifrån (ex. ställare) finns nu ”i huset”.

• De företag som har haft deltagare i Produktionsplanerare och teamledare och Kvalitets- och miljötekniker upplever effekter framför allt när det gäller effektivitets- och förbättringsarbetet. Anställda driver frågor som handlar om ledarskap, effektivitet och förbättringar

• Kompetensen sprids i företaget, och fler anställda kan ta större ansvar. Flera av deltagarna har tidigare arbetat i produktionen. Genom utbildningen har de fått möjlighet att ta nya roller inom företaget, och därmed bereds plats ”underifrån”. På så sätt skapas ett företag där utveckling och lärande är en naturlig del av arbetet.

11 Verksamhetsplan GNR 2014-02-18 s.12 12 Utvärdering av projekt Yrkeslyftet slutrapport, Marie Håkansson, juni 2014, s. 8-12


7

Effekter på längre sikt

De långsiktiga effekter som projektet förväntas leda till är att:

• Kompetensutveckling finns tillhands och erbjuds företag och dess anställda • Industrin uppfattas som en mer attraktiv arbetsplats • Industriarbetares kompetens förbättras på lång sikt • Regionen ökar sin konkurrenskraft

Utvärderaren resonerar kring frågan om huruvida de långsiktiga effekterna kan utvärderas, och konstaterar att det inte är möjligt. En diskussion förs emellertid med läsaren av rapporten om huruvida Yrkeslyftet har ökat förutsättningarna att nå dem. Utvärderaren redogör för logiken bakom de förväntade effekterna:

• En förutsättning för strategiskt långsiktigt kompetensarbete är att företagsledare ser kopplingen mellan kompetensutvecklingsarbetet och företagets verksamhetsplan och mål. Det handlar således om att lyfta och utveckla personalen och samtidigt se satsningen som en ”investering som ska gagna hela företaget.”13

• Industrin förväntas uppfattas som en mer attraktiv arbetsplats, genom att potentiella arbetstagare ser möjligheter till personlig utveckling och avancemang.

• Industriarbetares kompetens förbättras på lång sikt genom att adekvata utbildningsmöjligheter finns till hands, och genom att de anställda känner ökat engagemang och möjlighet till utveckling i sitt arbete.

• Detta leder i sin tur till ökad konkurrenskraft i företagen, liksom i regionen som helhet. Om vi ser ovanstående punkter som en stegvis process, kan vi konstatera att arbetssättet passar väl in bland grundstenarna i en mer långsiktigt hållbar modell som måste förvaltas och drivas vidare av offentliga och privata aktörer tillsammans för att kunna uppnå de förväntade effekterna på lång sikt. Vi vill föreslå denna modell och dess logik som ett ”förslag till god lösning”.

Påverkan och genomslag på individ, organisation, system- och strukturnivå

Verksamheternas påverkan och genomslag på individ, organisation, system och strukturnivå har redovisats ovan. Frågan som rör huruvida projektet förmår påverka systemen/strukturerna; dvs. övergripande institutioner, organisationer, arbetssätt, samarbeten mellan aktörer etc. vill vi hänvisa till det samarbete och arbetssätt som etablerats under projekttiden, och som nu går vidare in i Gnosjöregionens övergripande verksamhet för kompetensutveckling i det nya gemensamma näringslivsrådet. Projektets målsättning att försöka förändra attityderna till kompetensutveckling bland företagen innebär en ambition att söka förändra strukturerna, eftersom det förutsätter att den privata och den offentliga sektorns aktörer utökar sin kommunikation och fördjupar samverkan. Projektledaren sammanfattar mervärdet som genom Yrkeslyftet skapas för individen, företaget och regionen på följande sätt: 14

För individen kommer projektet att innebära en starkare ställning på arbetsmarknaden, då en utbildning medför att de: ... sticker ut i mängden; ... har kunskaper och färdigheter som efterfrågas; ... utvecklat sitt kreativa tänkande i ett förbättringsarbete, som synliggörs i deras intyg; ... får möjlighet till löneutveckling. Yrkeslyftet har dessutom ... bidragit till att öka utbildningsnivån i en grupp som generellt har låg utbildning och omfattande praktisk erfarenhet;

13 Utvärdering av projekt Yrkeslyftet slutrapport, Marie Håkansson, juni 2014, s. 11 14 Projektledarens utkast till slutrapport, juni 2014, s. 7-8.


8

... underlättat för språksvaga att tillgodogöra sig utbildningen;

... gjort individerna mer flexibla på arbetsmarknaden. Under de senaste decennierna har antalet ”enkla” arbeten i industrin minskat drastiskt. Yrkeslyftet fokuserar på att ge företagen möjlighet att öka kompetensen hos den befintliga personalen, så att företaget på ett bättre sätt kan motsvara de kompetenskrav som ställs på personalen nu och i framtiden. Detta leder till ökad konkurrenskraft, och ökat maskinutnyttjande. Företagen har, i samverkan med andra lokala och regionala aktörer utvecklat och prövat en modell för samverkan kring kompetensutveckling. Modellen och dess arbetssätt kommer att kunna nyttjas även efter projektets slut, med hjälp av exempelvis Högskolan på hemmaplan. Projektet förväntas även åstadkomma långsiktiga effekter på den lokala och regionala arbetsmarknaden, genom att arbetstillfällen frigörs, då personal utbildas och avancerar till nya tjänster. Under projektets mobiliseringsfas tog projektledaren tillsammans med bl.a. Högskolan på Hemmaplan och utvärderaren M-dok fram kriterier för självutvärdering som sedan följdes upp. Projektledaren redogör för några av de resultat som uppmätts i företagen och hos deltagarna: ”I ställarutbildningen kunde vi se resultat som att en individ hade fått helt andra arbetsuppgifter med högre lön och kunde hjälpa till på ett annat sätt när saker blev problematiska, och flera kollegor frågade individen om information. En av studenterna arbetar inte fullt ut som ställare, men blev uttagen till utbildningen vid en nyanställning, medan övriga deltagare på ställarutbildningen var ”utsedda” av företagsledning till att vara problemlösarna och därmed goda ställare. Flera företag har frågat om utbildningen kommer att hållas igen, den var mycket uppskattad.”

Projektledaren fortsätter: ”Vid studenternas förbättringsarbete såg vi resultat som sänkt låskraft (vilket ökar maskiners hållbarhet), minskad produktframtagningstid från 53 till 39 sekunder, undersökning av produktegenskaper på en ändrad materialspecifikation, mm. För teamledarna och kvalitetsteknikerna kunde vi se besparingar på 750 000 kr/år, en förbättrad produktionsstyrning genom en visuell tavla som möjliggjorde besparingar som motsvarade nästan en hel tjänst, ökat maskinutnyttjande på 10-15 %, minskad stopptid från 111 min till 20 min, ökad produktion med 20 %, m.fl.” Syfte och mål med projektet

Utvärderaren redogör i slutrapporten15 för måluppfyllelsen av de två projektmålen och de sex delmålen.

De två projektmålen är att:

• Utveckla en hållbar modell för kompetensutveckling anpassad till små och medelstora företags krav och

behov.

Kommentar: En modell för kompetensutveckling för små och medelstora företag har utvecklats, prövats

och förbättrats kontinuerligt. Modellen är ett resultat av flera arbetsmöten och tät samverkan mellan

företrädare för företagen, de fackliga organisationerna och Högskolan på hemmaplan i Gislaved.

Företrädare för de deltagande företagen bekräftar att modellen är väl anpassad till deras krav och

förutsättningar.

Flera av de intervjuade representanterna för företag uppger att de skulle vilja ha tillgång till den här typen

av utbildning i framtiden och beklagar att kurserna upphör när Yrkeslyftet slutar. En av de två YH-

utbildningarna som godkänts av myndigheten för yrkeshögskolan, Kvalitets- och miljöansvarig, startar i

september 2014. Den andra godkända utbildningen, Formsprutningstekniker, beviljades inte statsbidrag,

utan kräver annan finansiering. Ytterligare en möjlighet att tillgodose behovet av kompetensutveckling

enligt projektets modell är att starta utbildning inom den kommunala vuxenutbildningens Yrkesvux. Ett

tredje alternativ är att anordna kursen som uppdragsutbildning med den kommunala vuxenutbildningen

eller annan utbildningsaktör som huvudman.

Projektorganisationen upplöses förvisso när Yrkeslyftet upphör, men det finns alla möjligheter att förvalta

och vidareutveckla modellen för att göra den långsiktigt hållbar. Det arbete som det nybildade

näringslivsrådet i Gnosjöregionen har att utföra under de närmaste åren har starkt fokus på

15 Utvärdering av projekt Yrkeslyftet slutrapport, Marie Håkansson, juni 2014, s. 6-7


9

kompetensutveckling och kompetensförsörjning i små och medelstora företag.16 Modellen kan med fördel

användas i rådets arbete.

• Förändra företagens attityd till kompetensutveckling och öka medvetenheten om de egna

kompetensbehoven.

Kommentar: Företagarna är generellt sett positivt inställda till kompetensutveckling, som för dem oftast

innebär kortare 2-5 dagars utbildningar. Yrkeslyftet har syftat till att förändra företagarnas attityd till längre

utbildningar. Detta förändringsarbete förväntades bidrar med ett helhetsperspektiv för individerna, öka

den anställdes möjligheter att påverka beslut och sprida ansvaret i företagets verksamheter från

VD/produktionschef och nedåt i organisationen.

Vad beträffar längre utbildningar ser företagarna några begränsningar: kostnaderna, svårigheten att avvara

personal, osäkerheten kring utbildningens kvalitet samt att det ofta är svårt att hitta motiverad och lämplig

personal att utbilda.

En attityd kan definieras som ”en negativ eller positiv värdering av företeelser, människor, objekt eller

åsikter” och, vidare: ”en kombination av tanke, handling och känsla.” Måluppfyllelsen av

attitydförändringar är svåra att mäta, inte minst eftersom de är högst trögrörliga processer.

Utvärderaren noterar att förändringen förvisso kommer att ta tid, men att det inte är ”... omöjligt att en

attitydförändring kommer att ske på sikt, i takt med att erfarenheter och resultat från projektet sprids i regionen.”

Projektledaren ser mycket positivt på de förändringar i företagens inställning som framträtt under

projektperioden. Ett mål i den interna utvärderingen var att 60 % av företagen skulle se en längre

utbildning som är riktad mot en ny yrkesroll som positiv. Projektledaren uppger att det målet är uppnått

och hänvisar till resultatet av en enkätundersökning som genomförts med företagen, och många samtal

med representanter för de företag som medverkat i Yrkeslyftet.

Vid projektstart tillfrågades företagarna om huruvida de skulle kunna tänka sig att låta sin personal delta i

en utbildning 1 dag per vecka under 30 veckor, med 30 veckors arbetsplatsförlagd praktik. Hälften av

företagarna svarade då nej. Två år efter projektstart ställdes samma fråga. Då hade andelen företagare som

ställde sig positiva till utbildningen ökat till 64,4% (3,4 svarade nej, 1,7 vet ej och 30,5% uppger att deras

ställningstagande är beroende av konjunkturen).

I slutrapporten konstaterar utvärderaren att erfarenheter och resultat från en så framgångsrik satsning som

Yrkeslyftet med säkerhet kommer att spridas. Några av de medverkande företagen har berättat om

satsningen och dess positiva effekter i lokala medier. Håkansson påpekar vidare att det finns ”... anledning

att utgå från att projektet har bidragit till att fler företag ökar sitt intresse för kompetensutveckling, och börjar se potentialen

hos den egna personalen.”

16 98,9 av Jönköpings läns företag är just ”små” (1-49 anställda) och sysselsätter 69 % av länets totala antal av sysselsatta inom den privata sektorn. Se t.ex. Företagarna och Swedbanks småföretagsbarometer 2013 (www.foretagarna.se). Senast besökt: 2014-04-28.

http://www.foretagarna.se/


10

Uppfyllelse av de sex delmålen

Nedan ges en sammanställning av måluppfyllelsen av de sex delmålen.17

Delmål Måluppfyllelse • Utveckla 4 utbildningspaket baserade på

aktuella kompetensbehov och utifrån företagens förutsättningar

4 utbildningspaket: robottekniker, ställare inom formsprutning, teamledare och kvalitetstekniker har tagits fram i samråd med företag, bransch och fackliga organisationer och har kontinuerligt utvecklats och förfinats.

• Genomföra 4 pilotutbildningar för totalt 75 industriarbetare

6 pilotutbildningar med cirka 85 deltagare har genomförts. Utbildningsprofilerna är: Kvalitetstekniker, Teamledare, Ställare inom formsprutning och Robottekniker

• Påverka YH-myndigheten Aktivt påverkansarbete har bedrivits. Två YH-ansökningar: kvalitets- och miljöansvarig samt formsprutningstekniker har lämnats in och båda utbildningarna har godkänts. En utbildning (kvalitets- och miljöansvarig) genomförs med, och en (formsprutningstekniker) utan statlig finansiering. Studenter som deltar i den senare har dock möjlighet till bidrag (stöd och lån) genom Centrala Studiestödsnämnden (CSN).

• Ta fram individuella kompetensmappar för 20-30 företag

Individuella kompetensmappar har tagits fram i 13 företag.

• Förändra inställningen till kompetensutveckling bland de anställda

Utvärderingen ger inget entydigt svar på frågan.

• Öka kunskap och kompetens bland industriarbetare

En klar majoritet av de anställda som deltagit i utbildning anser att deras kunskap och kompetens har ökat och att deras nya kompetens har tagits tillvara

Måluppfyllelsen gällande delmål 4 ovan, kräver särskilda kommentarer här.

Delmål 4 har, som vi sett, inte tillfullo uppnått det önskade utfallet. Under mobiliseringsfasen konstaterades att

individuella utvecklingsplaner (kompetensmappar) inte fanns för personalen i många mindre företag. I

undersökningar som genomförts under projektets gång, samt vid projektets avslut svarade cirka 50 % av

företagsledarna antingen att det inte finns någon individuell kompetensplan alls, eller att sådana finns enbart delvis.

Företagen har visat sig mindre benägna än förväntat att anamma tanken på kompetensmappar. 18

Kompetensmapparna förväntas underlätta i företagens kompetensutvecklingsverksamheter, då de minskar risken

för att den anställde tackar nej till utbildning, samtidigt som det blir lättare för företagsledningen att identifiera

motiverade elever till utbildningsaktiviteter.

Avsaknaden av identifierade kompetensbehov leder dessutom till svårigheter att förse företagen med rätt

utbildningsutbud lokalt och regionalt, eftersom en regional behovsinventering krävs för framtagande och

godkännande av YH-utbildningar. 19

17 Utvärdering av projekt Yrkeslyftet slutrapport, Marie Håkansson, juni 2014, s. 15 18 Kompetensmappar är individuella utvecklingsplaner för personalen som tas fram genom att företagets och individens behov diskuteras i ett samtal. 19 Projektledarens arbetsdokument ”Kompetensmappar”


11

Arbetssätt

Ovan, under rubriken ”Effekter på längre sikt” redogörs för projektets ”modell”. Det önskade resultatet har

uppnåtts genom att arbetet drivits med kontinuitet, och följsamt till ”modellen” och de mål och delmål som

definierats vid projektets början. En nära samverkan mellan företagen och andra lokala och regionala aktörer är

också faktorer som förklarar de goda resultaten.

Deltagande aktörer i projektet

• Näringslivsföreningarna i Gnosjö, Gislaved och Vaggeryd besöktes under våren år 2012. Projektledaren lämnade först en kort information om det industritekniska programmet och dess innehåll. Syftet med informationen var att upplysa näringslivet om att de elever som för närvarande är inskrivna vid programmet (drygt 2000 elever i åk 1) kommer att ha den kompetens som många företag har behov av men antalet utexaminerade elever är alldeles för lågt för att företagens behov skall kunna mötas i framtiden. Dessutom gavs tillfälle för företagarna att samtala med projektledaren om vad de själva och de anställda kan göra för att förbättra situationen beträffande kompetensfrågan. Projektledaren uppmärksammade dessutom företagen på möjligheten att samverka vid framtagning av fyra utbildningar för att kunna erbjuda den egna, fast anställda personalen kompetensutveckling i något längre kurser. Sammantaget genomfördes sju workshops under första halvåret år 2012.

• Företagen i näringslivsföreningarna har fått besvara tre enkäter omkring sina kompetensbehov och

utifrån dessa svar sammanställdes de fyra utbildningsvägarna som senare genomfördes. Kursplanerna togs fram genom ett samarbete med HPH Gislaved, och fyra företag som fick en förhandskiss på utbildningsformerna. Därefter genomfördes en analys av hur skissen skulle kunna fungera i respektive organisation. Därefter gjordes skissen om efter företagens samlade behov. Företagen representerades av små- och medelstora företag och olika branscher. Vi återkom till dessa kärnföretag tills företagen var nöjda med det slutgiltiga resultatet, och därmed visste vi också att vi hade en första mindre studentgrupp.

• Projektet har också varit i kontakt med Skolverket, bl.a. för att föra dialog om företagens behov, och

utbildningsutbudet samt påverka så att utformningen av kompetensutbudet blir mer ändamålsenligt och inriktat på näringslivets behov. Projektledaren förmedlade bl.a. information till Skolverket om att det industritekniska programmet förvisso innehåller de utbildningsmoment som företagen framfört att de behöver, samtidigt är det just det industritekniska programmet som succesivt avvecklats i de flesta kommuner i Sverige under de senaste åren, pga. det ständigt vikande antalet sökande. Skolverket meddelade att de yrkesinriktade programmen var under utredning, och regeringen hade fått i uppdrag att utveckla dem.

• YH myndigheten har kontinuerligt uppdaterats om dialogen med Skolverket, och gjorts uppmärksamma

på behovet av förändring beträffande inriktningen av styrning och planering inom utbildningsområdet.

• Styrgruppens ledamöter hade selekterats med utgångspunkt från deras goda kontaktnät gentemot företag och näringslivsföreningar. Gruppen bestod av näringslivsrepresentanter från Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd, företagsrepresentanter från olika näringslivsföreningar, facklig ombudsman och representanter från Högskolan på Hemmaplan (HPH). Styrgruppens ledamöter fungerade som kontaktkanaler mot företagen, och fattade strategiska beslut om projektets styrning och projektledarens åtaganden. Projektledaren beskriver det stöd som hon fått från styrgruppens ledamöter som mycket gott.

• Samverkansavtal hade tecknats mellan Högskolan på Hemmaplan (HPH) och Gislaveds Näringslivs

AB redan ett halvår före uppstart av ESF projektet, och en första ansökan om Ställarutbildning sändes till YH-myndigheten före ESF-projektets start. Syftet med samarbetet var att testa den kortaste YH-utbildningen, för att utveckla en hållbar form av kompetensutveckling, även för fast anställd personal. HPH blev har fungerat som utbildningssamordnare för de sex utbildningarna som bedrivits under projekttiden.

• Utbildningskonsulter (maskinleverantörer) har upphandlats i samtliga utbildningar.

Maskinleverantörerna har erfarenhet både av att lära ut och av förbättringsarbete i näringslivet. Dessutom kan de ”språket”. Samarbetet med utbildningskonsulterna har möjliggjort en intern effektivisering, och ett


12

stort kompetenslyft för individerna. Teori kopplad till praktik för en individ som har stor praktisk erfarenhet ger betydande effekt för företagen.

• En arbetsgrupp bildades, i vilken HPH i Gislaved, HPH i Gnosjö och projektledaren ingick. Syftet var att samverka kring YH-ansökningar. Två ansökningar - en i Gnosjö och en i Gislaved - samordnades av gruppledaren tillsammans med HPH. Projektledaren samlade fakta från Jönköpingsregionens Regionala Utvecklings Strategi (RUS), liksom från andra projekt som genomförts i GGVV-regionen. Syftet var att använda den information, kunskap och statistik som redan finns i regionen som bakgrund till YH-ansökningarna. Samtidigt fungerar dessa samlade fakta som en koppling till regionala förhållanden och dess helhetskontext vad beträffar kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Kunskaper och information används dessutom i analysen av Yrkeslyftets resultat och när planeringen av framtida kompetenssatsningar sker i kommunerna.

Lärande i projektet

Lärandet består framförallt i en ökad kunskap hos projektets aktörer om tillståndet vad beträffar kompetens och

utbildningsbehov bland (små) företag i GGVV-regionen. Detta har i sin tur lett till att projektets aktörer med större

säkerhet kunnat uttala sig om och bedriva påverkansarbete för mer långsiktigt hållbara och kompetenshöjande

aktiviteter för och med näringslivet.

Den främsta avvikelsen i förhållande till planerad verksamhet är att intresset för kompetensmappar varit svagare

än förväntat bland företagarna. I avsnittet som handlar om måluppfyllelsen av de sex delmålen ovan förs en

diskussion om de slutsatser som projektledaren drar angående betydelsen av kompetensmappar.

Projektledaren reflekterar kring vad hon själv och de övriga projektaktörerna lärt sig om företagens bristande

medvetenhet om och strategiska arbete med kompetensfrågor: ”Vi började nedifrån och upp i vårt projekt, och samtalade

med företagen om vad de ansåg sig behöva. Andra liknande projekt har börjat direkt med kompetensinventeringen. Om Yrkeslyftet

hade startat på nytt, tror jag visserligen inte att vi skulle gjort det på ett annorlunda sätt – men önskar ändå att jag och vi tidigare

hade insett att frågan ’Vilka förändringar genomgår ert företag under de närmaste åren, och vilka är planerna för att genomföra dem?’

var felställd. Vi vet nu att en klar majoritet av småföretagen inte har en helhetsbild av sina kompetensbehov. Än mindre har de

strategiska planer för företaget och dess anställda. Det var först när utvärderaren levererade svaren till oss som vi förstod att vi var

tvungna att ta ett steg tillbaka, och möta företagen på deras nivå för att kunna gå vidare. Detta – det uteblivna resultatet och kunskaper

om hur vi kan tackla utmaningarna som är kopplade till bristen på kompetensplaner och strategiskt tänk - ser jag som en av

Yrkeslyftets viktigaste lärdomar inför fortsatt utvecklingsarbete i regionen. Det är här som modellen och samverkan mellan småföretagen

och andra privata och offentliga aktörer kan verka för ett långsiktigt hållbart kompetensutvecklingsarbete i framtiden.” 20

Regionalt mervärde

Projektets styrgrupp och projektledningen har eftersträvat en klar koppling mellan Yrkeslyftet och dess övergripande regionala sammanhang. Den Regionala Utvecklings Strategin (RUS) har konsulterats både vad beträffar bakgrundsinformation och resultat. Projektet är av regional betydelse. Dess innehåll och resultat korresponderar tydligt med de utmaningar som identifierats i RUS/RUP. Modellen skall även spridas till andra delar av Småland och Öarna. Jönköpings län och Småland karaktäriseras generellt av just små- och medelstora industriföretag och modellen kan därför ha stor strategisk påverkan även utanför de kommuner som berörs av projektet på kort sikt. En av målsättningarna för projektet sammanfaller med den som definierats för regionen Småland och Öarna - att förändra attityden till utbildning inom tillverkningsindustrin. 21

Jämställdhetsintegrering

Utvärderaren sammanfattar: ”Projekt Yrkeslyftets primära syfte har inte varit att öka jämställdheten inom industriföretagen i regionen. Branschen är av tradition manligt dominerad. Könsfördelning bland anställda hos de företag som deltagit i

utbildningssatsningen är ⅓ kvinnor och ⅔ män.

20 Intervju med projektledaren 2014-06-17. 21 Projektledarens utkast till slutrapport, juni 2014 s. 7-8.


13

De företag som medverkar i projektet har inte heller haft som uttalat mål att öka jämställdheten. Medarbetarna som kommit i fråga är de som bedömts vara lämpliga och som visat intresse, oavsett kön, uppger de kontaktpersoner på företagen som intervjuats.” 22 I projektledarens arbetsmaterial fördjupas resonemanget kring jämställdhetsaspekterna. Projektledaren sammanfattar: 23 I projektets mobiliseringsfas genomfördes i styrgruppen med hjälp av processtöd en SWOT analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) relaterad till jämställdhet. En styrka, enligt analysen är att styrgruppen hade en jämn könsfördelning, och att utbildningarna är öppna för alla. En av företagarna har varit föregångare, och föreslagit att en utbildning av fyra bör vara mer riktad till kvinnor. Bland annat finns många kvinnor bland operatörerna som kan förväntas behöva och vilja delta i kompetensutvecklingsaktiviteter. En kvalitetsutbildning har tagits fram, som har anpassats för att appellera till kvinnor, vilket i sin tur kommer att möjliggöra för fler kvinnor att vidareutveckla sig i arbetet. Projektets aktörer har kontinuerligt uppmanat kvinnor att ansöka till utbildningarna. En svaghet som är relaterad till jämställdhetsfrågan är eventuella fördomar. Ett könsstereotypt mönster kan leva kvar om män inte väljer kvalitetsutbildningen, eller kvinnor inte väljer de mer tekniska utbildningarna. En möjlighet är att Yrkeslyftet när både kvinnor som män. På så vis kan tidigare strukturer brytas. Dessutom kan projektets utbildningar och modell komma att stärka kvinnors roll i mellanpositioner. Ett hot är att en övervägande del av de personer som söker till utbildningarna är män. Hotet kan delvis undanröjas genom att projektet bemöter fördomar och stimulerar kvinnors vilja att söka till utbildningarna. Planen för jämställdhet sammanfattas av projektledaren: Projektorganisationens aktörer är väl medvetna om att det är angeläget att bryta det könsstereotypa mönstret. Kvinnor uppmuntras därför ständigt att söka till utbildningarna. Kvalitetsutbildningen kommer att bidra till att kvoten av kvinnliga deltagare på de fyra utbildningarna ökar som helhet. Programansvarig och projektledare har under projekttiden ansvarat för att se till att kursledare tar hänsyn till jämställdhet i studentgruppen. Kursledare/lärare får inte låta män/kvinnor ta för stor plats på den andres bekostnad. Undervisningsmaterialet skall vara könsneutralt och krav har ställts på utbildningssamordnare om jämställdhet i undervisningen. Lika möjlighet skall ges för alla deltagare att öva färdigheter som de inhämtat under utbildningen. Utbildningssamordnaren var ansvarig för att följa upp studentgruppen varje vecka, att kontrollera deltagarnas tillfredsställelse samt ge stöd när frågor uppstod. Samordnaren var också ansvarig för att hålla kontakten med handledarna på företagen, och stötta företagsledningen/handledarna/ deltagarna i genomförandet av verksamheterna. Andelen kvinnor och män som deltog i utbildningarna: Robotteknikerutbildningen 16 % kvinnor och 84 % män; Ställarutbildningen 15,4 % kvinnor och 84,4 % män; Kvalitetsutbildningen 59,5 % kvinnor och 40,5 % män; Teamledarutbildningen 22 % kvinnor och 78 % män. Totalt sett har 28,9 % kvinnor gått de fyra olika utbildningarna (detta uppfyller med råge målsättningen om 20 % kvinnor i utbildning).

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Utvärderaren kommenterar kort tillgänglighetskriteriet, och beskriver att krav ställts på tillgänglighet vid upphandling av utbildningar. Det är programansvarig som varit ansvarig för att följa upp även detta kriterium.

22 Utvärdering av projekt Yrkeslyftet slutrapport, Marie Håkansson, juni 2014, s. 13 23 Projektledarens arbetsmaterial “jämställdhetsintegrering”


14

Det har funnits beredskap för att tillgodose särskilda behov som t.ex. läs- och skrivstöd samt hjälp med yrkessvenska och hörselslinga. Vidare har projektet använt sig av ESF:s processtöd inom området tillgänglighet och tillämpat Handisams24 checklista. Fem representanter från styrgruppen har gått en endagsutbildning i tillgänglighet anordnad av ESF under en dag i Jönköping. Ytterligare tre personer hade gått tillgänglighetsutbildningen vid tidigare tillfälle. Kunskaperna som dessa styrgruppsledamöter hade med sig underlättade dialog och beslut kring dessa frågor i styrgruppen. Eventuella behov av extra stöd bland deltagarna utreddes vid kursstart av utbildningssamordnarna. Konsulterna uppmärksammades på betydelsen att tillmötesgå deltagarnas behov, också ur tillgänglighetsperspektivet. De behov som framkom bland målgruppens individer var framförallt språksvårigheter. HPH har ansvarat för att en lärare i yrkessvenska har funnits till hands i projektet, både under de mer praktiska momenten och då deltagarna skrev examinationsrapporter. Lokalernas tillgänglighet undersöktes noggrant före projektstart. HPH i Gislaved och HPH i Gnosjö bedriver sin verksamhet på gymnasieskolor, som är utrustade med goda digitala hjälpmedel och hörselslingor. Lokalerna har också gjorts tillgängliga för bl.a. rullstolsburna personer. Mosescanners har köpts in, för att möjliggöra för scanning av text för förstoring på datorskärmen. Vidare finns s.k. smartboards i så gott som alla utbildningssalar i Gislaved.

Spridning och påverkansarbete

Spridningsarbete25 har bedrivits i många forum före, under och efter projektperioden. Projektledaren har bl.a.

spridit information i möten med Komvuxrektorerna i Jönköpings län, på frukostmöte med näringslivsföreningen

i Gnosjö, utbildningssamordnarna i Vetlanda och Ljungby kommuner. Projektet fanns dessutom representerat på

Affärsracet 2013 (den regionala B2B mässa och tillväxtkonferens som anordnas vartannat år på Anderstorp

Raceway). Dialog har också förts med projektledning och medverkande företag i det pågående

automationsprojektet ”ARK” som bedrivs i de fyra GGVV-kommunerna. En del av de företag som medverkat i

Yrkeslyftet har varit i kontakt med lokala massmedier för att berätta om sina erfarenheter.

En handfull utbildningssamordnare från olika kommuner har tagit del av information om projektet och

utbildningsmodellen.

En filmproducent26 har färdigställt en film som skall användas i spridningsarbetet efter det att projektet avslutas.

Den kommer att spridas på USB-minne tillsammans med bl.a. utvärderingsrapporten.

Extern utvärdering

Den externa utvärderaren har kontinuerligt utvärderat projektet genom enkäter och intervjuer. Utvärderaren har

bidragit med informationsinsamling och återkoppling till projektledaren och styrgruppen. Projektledaren och

utvärderaren har tillsammans analyserat insamlad information, och justeringar och förbättringar har genomförts

löpande utifrån dessa analyser. Utvärderaren har besökt GGVV-regionen vid flera tillfällen för att möta

projektledaren och andra projektaktören, och hållit tät kontakt med projektledaren via telefon. 27

24 Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, har regeringens uppdrag att samordna och driva på i svensk funktionshinderspolitik. Handisam ska påskynda utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Samarbetet med funktionshindersrörelsen är en uttalad uppgift för myndigheten. http://www.hso.se/intressepolitik/Utvecklat-diskrimineringsskydd/Full-delaktighet/Nationella-handlingsplanen/Handisam/ Senast besökt 2014-08-13. 25 Intervju med projektledaren 2014-06-17 26 T-rulle, www.t-rulle.se Senast besökt 2014-08-13. 27 Projektledarens utkast till slutrapport, juni 2014

http://www.hso.se/intressepolitik/Utvecklat-diskrimineringsskydd/Full-delaktighet/Nationella-handlingsplanen/Handisam/


http://www.t-rulle.se/


15

Egenutvärdering

Det är framförallt projektledaren som samordnat självutvärderingen. Självutvärderingen syftade till att komplettera

det arbete som redan utfördes av den externa utvärderaren, och att följa upp de mål som definierats i

mobiliseringsfasen, och som omnämnts under rubriken ”Resultat”. Andra resultat som sammanställts av

projektledaren är:

• Utfallet av utvärderingen som gjorts med studenterna efter utbildningarnas genomförande. Här var målet att

värdet skulle uppgå till minst 4,2 på en skala från 1-6. Frågorna till deltagarna var: Hur upplever du lärarnas

kunskaper i ämnet? Hur upplever du lärarnas förmåga att lära ut? Vilken kunskapsnivå upplevde du att du

hade i kursernas innehåll före, respektive efter utbildningen?

Utbildning/fråga Hur upplever du

lärarnas kunskaper i

ämnet?

Hur upplever du

lärarnas förmåga att

lära ut?

Vilken kunskapsnivå

upplevde du att du

hade i kursernas

innehåll före, resp. efter

kurserna

Ställare 5,9 5,1 2,6 - 5,4

Teamledare Gvd 4,7 4,7 2,3 - 4,3

Kvalitetstekniker Gvd 3,8 3,3 2,9 - 3,6

Robottekniker 4,8 4,7 2,2 - 3,8

Teamledare Gnosjö 4,6 4,3 2,6 - 4,7

Kvalitetstekniker Gnosjö 4,7 4,3 4 - 5,3

Av tabellen ovan framgår att alla utbildningar utom kvalitetsteknikerutbildningen i Gislaved tilldelats ett högre

värde än målvärdet. De studenter som anser att de har genomgått en omfattande läroprocess är

ställarstudenterna som uppger att de höjt nivån med 2,8.

Studenterna på utbildning Teamledare i Gislaved och Gnosjö rapporterar en kunskapshöjning motsvarande 2,0

och 2,1, medan Kvalitetsteknikerna i Gislaved anser sig ha ökat sin kunskap med 0,7. Här skall nämnas att i den

sistnämnda gruppen fanns många studenter som hade lång erfarenhet av kvalitetsarbete. Deras utvärdering ger

således ett lägre resultat än de studenter som hade mindre arbetserfarenhet inom kvalitet.

• En enkätundersökning genomfördes under sista utbildningsinsatsen med företagen som avsåg att mäta

företagens upplevelse av huruvida utbildningsinsatsen gett ett konkret resultat visar att 14 av de 17 företag

som svarade på enkäten, såg ett konkret resultat av utbildningsinsatsen. Frågan ställdes under sista

pågående utbildningsinsatsen.

• Ett annat utvärderingsmål var att minst 20 % av studenterna skall vara kvinnor. Som framgår under

rubriken ”jämställdhetsintegrering” ovan har totalt 28,9 % kvinnor gått de fyra olika utbildningarna, vilket

med råge uppfyller målsättningen.


16

Kommentarer och tips

Projektledaren delar med sig av några av de faktorer som hon betraktar som ”nycklar”: ”Jag valde personerna som

skulle ingå i styrgruppen, som hade de naturliga vägarna till näringslivsföreningarna och företagarna. Vi startade från företagens behov,

genom att etablera ett nära samarbete med näringslivsorganisationerna och fackliga representanter. Vi har också varit noga med att

samarbeta med konsulter och maskinleverantörer som talar företagens språk.” Hon fortsätter: ”Jag och arbetsgruppen vid Högskolan

på Hemmaplan upprättade ett samverkansavtal. På det sättet klargjorde vi våra roller och respektive ansvar.” 28

Andra tips som projektledaren vill dela med sig av är att det är viktigt att förstå att det tar tid att etablera en

arbetsmodell. Täta styrgruppsmöten rekommenderas, särskilt i början av projektperioden.

Att bygga förtroende och nätverk med företagens ledning är viktigt. Information sprids snabbt, om positiva såväl

som negativa erfarenheter från projektverksamheten.

Företagets ledningsgrupp måste involveras i förbättringsverksamheterna från början och fram till examination.

Ovanstående rekommendationer utgör, enligt projektledaren, förutsättningarna för att det långsiktiga arbetet med

attitydförändringar och spridningsarbetet skall fungera.

Det bästa med projektet är det framgångsrika arbetet som ledde farm till konkreta resultat och förbättringsarbeten

under projekttiden, samt personalens utveckling som gynnar både företaget som helhet och individerna. Företagens

reaktioner har varit mycket positiva.

Den negativa utvecklingen går att vända med långsiktiga kompetenssatsningar liknande Yrkeslyftet. Om anställdas

kompetens lyfts, bidrar detta till ökad flexibilitet, och det blir lättare att frigöra tid till strategisk framförhållning i

form av verksamhetsplaner. Dessa bryts sedan ned till kompetensplaner, och kan komma utbildningssamordnare

och skola till del. Detta är förutsättningarna för att de utbildningar som företagen behöver skall kunna skapas.

En framkomlig väg för att börja arbeta i denna riktning vore att småföretagen/underleverantörerna såg över

pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste 1-3 åren, och att verksamhetsplaner och

kompetensplaner utformades utifrån den bilden.

Kontaktpersoner

Anders Ahlström VD, Gislaved Näringsliv AB Anderstorpsvägen 24 33236 Gislaved Tfn. 0371-80600 [email protected]

28 Intervju med projektledaren 2014-06-17

mailto:[email protected]


17

Källor

Texter:

Håkansson, M. (2014) Utvärdering av projekt Yrkeslyftet slutrapport, M-dok.

Johansson, M (2008) Organizing Policy A Policy Analysis starting from SMEs in Tuscany and the County of Jönköping

Avhandling inom Statsvetenskap, JIBS Dissertation Series.

Karlsson, AB., ConTrust Johansson, M., Eccola (2012-09-05) Framtid Gnosjöregionen! Behovsinventering Rapport

2012-09-06

Projektledarens arbetsmaterial “Jämställdhetsintegrering”

Projektledarens arbetsmaterial ”Kompetensmappar”

Projektledarens utkast till slutrapport, juni 2014. Internt arbetsmaterial.

Verksamhetsplan Gnosjöregionens Näringslivsråd, 2014-02-18

Intervjuer:

Intervju med projektledaren 2014-06-17

Intervju med projektägare Anders Ahlström, VD för Gislaved Näringsliv AB

Webbplatser:

www.t-rulle.se Senast besökt 2014-08-13.

http://www.hso.se/intressepolitik/Utvecklat-diskrimineringsskydd/Full-delaktighet/Nationella-

handlingsplanen/Handisam/ Senast besökt 2014-08-13.

www.foretagarna.se Senast besökt: 2014-04-28.

http://www.t-rulle.se/



http://www.foretagarna.se/

yrkeslyftet, fördjupad rapport fördjupad 2011... · att projektets modell och resultat skall...

Documents