Weber, Durkheim och Simmel

Magnus Nilsson

Max Weber

• Levde 1864 till 1920.

• Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria,

organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi och filosofi

Weber och sociologi

• sociologin bör vara en vetenskap som ”försöker förstå meningen i ett

socialt handlande” (Weber 1922/1983: 3)

• Weber utvecklade vad han kallade ”Verstehen-metoden” som går ut

på att försöka förstå människors egna drivkrafter och med hjälp av

dem förstå samhället som en helhet.

• Metoden ska leda till förklarande förståelse

Idealtyper

• Samhället och de fenomen som ingår i det är för komplexa för att

ska kunna hantera och förstå allt.

• Begreppet idealtyp pekar ut ett analytiskt redskap som handlar om

att renodla drag hos fenomen. Dessa kan vi sedan använda för att

jämföra våra observationer.

Sätt att handla som idealtyper

• För att underlätta analysen av handlingar i samhället föreslog Weber

att handlingar kan uppfattas som tillhörande en eller flera av fyra

handlingstyper:

– Traditionellt

– Affektuellt

– Värderationellt

– Målrationellt

Byråkrati och rationalisering

• Tre idealtyper som beskrev organisationsformer

– Traditionella organisationsformer

– Karismatiska rörelser

– Byråkratiska organisationer

Weber tyckte sig se att byråkratiska organisationsformer var på

frammarsch i samhället och att den tryckte undan de andra

organisationsformerna

Byråkrati

• Byråkrati kännetecknas av sex idealtypiska egenskaper.

– Specialisering

– Hierarki

– Regler

– Avpersonifiering

– Positioner

– Uppdelning mellan privat och offentligt.

Diskutera!

• Vad finns för exempel på traditionella organisationer, karismatiska

rörelser respektive byråkratiska organisationer i dagens samhälle?

• Vilka tendenser finns det i samhället som pekar mot en tilltagande

målrationalitet ? Finns det tendenser som talar emot tesen om en

tilltagande målrationalitet och byråkratisering?

Emile Durkheim

• Levde 1858-1917

• ”Samhället är mer än summan av

sina delar”

Arbetsdelning, solidaritet och social sammanhållning

• Förmoderna samhällen präglades av likhet mellan individer och de

hade därför ett starkt kollektivt medvetande

• Moderna samhällen präglas av olikhet och det kollektiva

medvetandet försvagas

• Durkheim menade att förmoderna samhällen hölls samman genom

en stor likhet och ett starkt normtryck bland individer, medan

moderna samhällen hålls samman av det ömsesidiga beroende –

den olikhet – som arbetsdelningen skapar.

• Sammanhållning genom likhet kallade Durkheim för mekanisk

solidaritet och sammanhållning genom olikhet kallade han för

organisk solidaritet.

Heligt och profant

• Utgångspunkten var att det sätt varpå vi kategoriserar och

begreppsliggör vår omvärld har ett socialt och kulturellt ursprung

snarare än biologiskt.

• Distinktionen mellan heligt och profant ansåg han var universellt

giltig.

• Heliga saker är de som i någon mening är alldeles särskilda,

märkvärdiga.

• Profana saker är i relation till detta det som framstår som vanligt,

normalt och som inte är något särskilt för oss.

Heligt och profant

• Durkheim förutspådde att religionen skulle få mindre och mindre

betydelse i människors liv och att det heliga skulle ge vika för det

profana

• Nutida forskare har använt begreppsparet heligt/profant för att

studera hur människor organiserar sina liv kring sakraliserade

evenemang som idrottstävlingar eller att få ”unna sig” vissa saker

vid vissa speciella tilflällen

Diskutera!

• Vad håller ihop samhället? Är det som Durkheim såg det vårt

ömsesidiga beroende som uppkommit genom arbetsdelningen eller

något annat?

• Kan du identifiera inslag i ditt liv som du skulle klassificera som

heligt eller profant? I vilken mån hänger dessa företeelsers

”helighet” ihop med känsloupplevelser?

Georg Simmel

• Levde 1858- 1918.

Samhället som händelse

• Samhället skapas och omskapas i stunden genom våra handlingar,

och våra handlingar baseras på våra individuella motiv och

drivkrafter.

• Sociologin bör inte studera individens drivkrafter utan istället rikta

fokus mot de organisationsformer som uppstår genom de enskilda

händelserna.

• Man bör abstrahera och se hur olika fenomen relaterar till varandra

för att förstå grundläggande mönster

Diskutera!

• vilka behov eller drifter på individnivån är det som upprätthåller det

som vi uppfattar som samhälleliga strukturer eller det kapitalistiska

samhället?

• Hitta exempel på sociala mönster, till exempel sätt att umgås,

konsumera eller något annat, som på ytan kan tyckas vara väldigt

olika men när man tittar närmare kan sägas uttrycka likartade behov

och motiv.

Den blaserade attityden

• Individen har stor potential till utveckling och kultivering.

• Det är genom interaktionen med den objektiva kulturen, alltså

kulturprodukter som böcker, konst musik och andra

människoskapade ting, som vi kultiveras.

• Det moderna kapitalistiska samhället erbjuder ett överflöd av

kulturprodukter, men överflödet gör att vi måste avskärma oss från

alla intryck.

• Detta leder till en blaserad attityd och människor blir likilgitiga och

uttråkade inför sin omvärld.

Diskutera!

• Vad får det kulturella överflödet för konsekvenser för människans

inställning och attityd?

• Betyder det att vi interagerar mindre med kulturprodukterna idag än

tidigare?

• Finns det argument mot att samhället blir mer själlöst och att vi som

individer blir blaserade och likgiltiga?