Vuxenutbildningens  mening  och  innehåll    -­‐    igår,  idag  och  i  framtiden    Andreas  Fejes  Professor  i  Vuxenpedagogik  Linköpings  universitet  

Föreläsningens  upplägg  •  Vuxenutbildningens  förändrade  landskap  •  Vuxenutbildningens  funk<on  •  Studiedeltagande    •  Deltagargrupper  •  Från  utbudsstyrd  <ll  eAerfrågestyrd  utbildning  •  Marknadisering  

•  Vad  har  hänt  med  vuxenutbildningens  demokra<ska  och  medborgerliga  uppdrag?    

Vuxenutbildningens  förändrade  landskap  

Vuxenutbildningens  funktion  enligt  skollagen  •  Målet  för  den  kommunala  vuxenutbildningen  är  aG  vuxna  ska  stödjas  och  s<muleras  i  siG  lärande.  De  ska  ges  möjlighet  a/  utveckla  sina  kunskaper  och  sin  kompetens  i  sy8e  a/  stärka  sin  ställning  i  arbets-­‐  och  samhällslivet  samt  a/  främja  sin  personliga  utveckling.  Utgångspunkten  för  utbildningen  ska  vara  den  enskildes  behov  och  förutsäGningar.  De  som  fåG  minst  utbildning  ska  prioriteras.  

•  Varit  stabil  sedan  komvux  <llkomst  1968  

Vuxenutbildningens  olika  funktioner  •  Kompensatorisk  

•  Demokra<sk/medborgerlig  

•  Arbetsmarknadsmässig  

•  Rela<onen  mellan  dessa  har  skiAat  över  <d  

Fyra  utvecklingstendenser  1.  Minskat  deltagande    

2.  Nya  deltagargrupper  

3.  Från  utbudsstyrd  <ll  eAerfrågestyrd  utbildning  

4.  Marknadisering  

Sammantaget  har  fokus  kommit  aG  hamna  på  vuxenutbildningens  arbetsmarknadsfunk<on  snarare  än  på  den  demokra<skt/medborgerliga  funk<onen    

1.  Minskat  deltagande  

Antal  kursdeltagare  Komvux  1993-­‐2014  

0  

50000  

100000  

150000  

200000  

250000  

300000  

350000  

400000  

1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22  

Serie1  

Antal  kursdeltagare  Komvux  omräknad  i  heltid  1997-­‐2014  

0  

50000  

100000  

150000  

200000  

250000  

1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18  

Serie1  

Andel  av  befolkningen  i  Komvux  (20-­‐64  år)  1993-­‐2014  

0  

1  

2  

3  

4  

5  

6  

7  

1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22  

Serie1  

Minskat  deltagande  •  KunskapslyAet  1997-­‐2002    •  100000  platser  per  år  från  staten  •  Halvera  den  öppna  arbetslösheten  •  Förnya  kommunal  vuxenutbildning  

•  Öronmärkt  statsbidrag  2002-­‐2006    •  47000  platser  per  år  •  Baserat  på  kommunerna  socioekonomiska  situa<on  •  Skulle  har  fortsaG  några  år  <ll  

•  BorGagande  av  öronmärkt  bidrag  •  1/3  togs  bort,  resterande  <ll  kommunernas  generella  bidrag  •  Ej  längre  baserat  på  socioekonomisk  struktur  

•  Satsning  på  Yrkvux  och  Lärvux  

2.  Ny  deltagargrupp  

Nya  deltagargrupper  •  Ökad  andel  deltagare  födda  utomlands  

•  Ej  längre  konkurrenskompleGerare    •  Kamrateffekten?    

•  Fråga  om  likvärdighet  

•  Ökat  antal  elever  med  diagnoser?  (Se  Nylander  m.fl.,  2015  vad  gäller  Folkhögskolan)  

Andel  deltagare  födda  utomlands  1993-­‐2014  

0,00%  

5,00%  

10,00%  

15,00%  

20,00%  

25,00%  

30,00%  

35,00%  

40,00%  

45,00%  

1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22  

Serie1  

Deltagande  i  SFI  1996-­‐2014  

0  

20  000  

40  000  

60  000  

80  000  

100  000  

120  000  

140  000  

1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18  

Serie1  

3.  Från  utbudsstyrd  <ll  eAerfrågestyrd  utbildning  

Efterfrågestyrd  utbildning  •  Ej  längre  ”automa<sk”  högskolebehörighet  på  gymnasieskolans  yrkesprogram  

•  Satsning  på  Yrkvux  och  lärvux  •  Här  får  arbetslösa  personer  med  kompleGa  betyg  delta  

•  Yrkeshögskolan  •  T.ex.  f.d.  KY-­‐utbildningar  

•  Anställningsbarhet  som  ideal  •  Den  enskilde  ansvariggöras  för  sin  egen  anställningsbarhet  (både  de  som  lyckas  och  misslyckas)  

4.  Marknadisering  

Marknadisering    •  Ökande  andel  deltagare  hos  icke  kommunala  anordnare  

•  Ini<erades  i  samband  med  KunskapslyAet    

•  Bryta  upp  den  ”tradi<onella”  formen  för  undervisning  

•  Individanpassning,  flexibilitet  och  effek<vitet    

Andel  kursdeltagare  som  går  hos  icke-­‐kommunal  anordnare  1997-­‐2014  

0  

5  

10  

15  

20  

25  

30  

35  

40  

45  

50  

1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18  

Serie1  

Fortsatt  marknadisering  •  Två  nya  utredningar  som  berör  kommunal  vuxenutbildning  

•  SOU  2013:20  –  Kommunal  vuxenutbildning  på  grundläggande  nivå:  en  översyn  för  ökad  individanpassning  och  effek<vitet  

•  SOU  2013:76  –  Svenska  för  invandrare:  valfrihet,  flexibilitet  och  individanpassning  

•  Centrala  ord  som  används,  oAa  <llsammans,  är:    

•  Effek<vitet  

•  Flexibilitet  

•  Individanpassning  

Personlig  utveckling?  •  EG  syAe  med  vuxenutbildningen  är  aG  bidra  <ll  den  enskildes  personliga  utveckling.  I  

•  Ingen  av  utredningarna  diskuterar  de/a  annat  än  då  de  refererar  vuxenutbildningens  styrdokument.    

Marknadisering:  Några  exempel  från  vuxenutbildningen  

Konkurrensutsättning  

•  KonkurrensutsäGning  bygger  på  föreställningen  aG  vuxenutbildningen,  genom  aG  ändra  sin  organisatoriska  form  också  förändrar  siG  inre  arbete  och  därmed  uppnår  bäGre  måluppfyllelse  

•  KonkurrensutsäGningen  introducerar  en  rad  nya  begrepp  och  tekniker  i  verksamheten:  

•  Anbudsförfarande  •  indikatorssystem  för  mätning  av  kvalitet  och  uppföljningssystem  •  introduk<on  av  nya  former  av  utbildningsdesign  •  presta<onsindikatorer  för  lärare    •  anställningsvillkor  anpassade  <ll  korta  avtalsperioder  

Marknadisering  •  Vuxenutbildningen  har  med  andra  ord,  under  de  senaste  två  decennierna  konkurrensutsaGs  varigenom  nya  tekniker  och  begrepp  introducerats,  och  nya  organisa<onsformer  uppståG.  Vi  kan  här  tala  om  aG  vuxenutbildningen  har  marknadiserats.  

   •  Extern  marknadisering  kan  innebära  aG  offentlig  verksamhet  öppnar  upp  för  konkurrens  om  uppdrag.      

•  Intern  marknadisering  handlar  också  om  aG  verksamheter  inför  företagsliknande  styrformer  

•  Dessa  två  former  av  marknadisering  får  konsekvenser  för  hur  verksamheter  organiseras,  och  för  dem  som  där  är  verksamma  

•  Då  vuxenutbildningen  står  under  statlig/kommunal  kontroll,  och  då  priset  inte  regleras  friG  på  en  marknad,  skapas  en  så  kallad  kvasi-­‐marknad  (snarare  än  en  marknad  i  dess  strikta  betydelse)  

Rektor  som  VD  •  Many  of  those  that  are  employed  as  principals  nowadays  have  a  certain  mission  from  the  board:  get  a  new  agreement  on  working  hours,  introduce  individual  salaries  and  reduce  the  influence  of  the  teachers’  board.    

•  …  if  you  generalise,  one  can  say  that  some  of  the  principals,  that  come  from  totally  different  sectors,  tend  to  behave  more  like  tradi<onal  business  execu<ves  and  are  inclined  to  point  with  the  whole  hand  in  a  way  that  teachers  at  folk  high  schools  are  not  comfortable  with.  Instead  they  are  used  to,  as  a  collec<ve,  having  a  considerable  influence  on  the  ac<vi<es  performed.  

•  (Från  studie  av  Caroline  RunesdoGer)  

Lärares  arbetsvillkor  •  The  greatest  expense  is  wages  and  that’s  why  you  need  to  have  staff  that  are  flexible  and  you  can  use,  and  that  are  not  stuck  in  permanent  employment.  Rather,  they  should  be  employed  for  a  limited  period,  in  order  to  avoid  the  school  having  to  pay  wages  for  half  a  year  for  a  project  that  wasn’t  extended.    

•  (Från  studie  av  Caroline  RunesdoGer)  

Lärares  arbetsvillkor/motstånd  •  Teacher  1:  We  can  put  it  like  this;  if  we  had  followed  this  [the  scheme]  to  the  leGer,  that  they  would  sit  in  a  study  hall  and  read  [by  themselves],  then  maybe  we  would  have  had  around  seven  or  eight  students  present.  Now  at  least  we  have  around  17,  18  students  that  are  here  every  day.  We  are  catching  them  now,  when  we  have  contact  with  them  all  the  <me.    

•  Teacher  2:  You  have  to  work  like  that.  You  must  have  contact  with  them  every  day,  so  that  you  talk  with  them.    

•  Teacher  1:  Yes,  and  I  think  that  they  can  finish  their  studies  faster,  because  we  are  pushing  them  all  the  <me.  

•  (Från  Studie  av  Gun-­‐BriG  Wärvik)  

Exempel  på  konsekvenser?  •  Osäkra  anställningsvillkor  för  lärare  •  Korta  kontrakt  

•  De-­‐professionalisering  av  läraryrket  •  Standardisering  av  undervisning  •  Ej  utrymme  för  kompetensutveckling?  

•  Betygsinfla<on  •  Fokus  på  mätbara  resultat  snarare  än  kvalitén  i  processen  (Rees  m.fl.,  1999)  

•  Fokus  på  vinstdrivande  kurser,  snarare  än  kurser  som  bidrar  <ll  emancipatoriskt  kri<skt  lärande  (Daley  m.fl.  2000;  Grummell,  2007;  Liu,  2007)    

Vad  har  hänt  med  vuxenutbildningens  demokratiska  och  medborgerliga  uppdrag?    

• Målet  för  den  kommunala  vuxenutbildningen  är  aG  vuxna  ska  stödjas  och  s<muleras  i  siG  lärande.  De  ska  ges  möjlighet  aG  utveckla  sina  kunskaper  och  sin  kompetens  i  syAe  aG  stärka  sin  ställning  i  arbets-­‐  och  samhällslivet  samt  aG  främja  sin  personliga  utveckling.  Utgångspunkten  för  utbildningen  ska  vara  den  enskildes  behov  och  förutsäGningar.  De  som  fåG  minst  utbildning  ska  prioriteras.  (Skollagen)    

Vuxenutbildningens  uppdrag  

•  Vuxenutbildningen  har  tre  funk<oner  

•  Kompensatorisk  

•  Demokra<sk  och  medborgerlig  

•  Arbetsmarknadsmässig  

   

Vuxenutbildningens  funktion  

•  Centrala  ord  i  nu<da  diskussion  på  policynivå  

•  Kostnadseffek<vitet  •  Flexibilitet  •  Individanpassning  •  Måluppfyllelse  •  Anställningsbarhet  

•  Om  flexibilitet  och  effek<vitet  kopplas  samman  med  måluppfyllelse,  blir  ju  frågan  om  mål  vik<gt,  inte  minst  vad  målet  är  och  vilka  delar  av  målet  som  först  fram  som  mer  eller  mindre  centrala.  

•  Jag  menar  aG  anställningsbarhet  fåG  en  så  central  posi<on  i  dagens  diskussioner  om  vuxenutbildning,  aG  utbildningens  bildande  funk<on,  där  frågor  om  personlig  utveckling,  utveckling  i  sina  ”roller”  som  medborgare,  och  möjligheter  aG  utveckla  förmågor  aG  kri<skt  ifrågasäGa  varandet,  riskerar  aG  marginaliseras.    

Nutida  policydiskussioner  

•  Studier  av  elevers  och  deltagares  medborgarskapande  inom  och  utanför  vuxenutbildning  och  Folkbildning.    

•  Professor  Andreas  Fejes  (LiU),  Professor  Magnus  Dahlstedt  (LiU),  Professor  Maria  Olson  (SU,  HD),  Universitetslektor  Fredrik  Sandberg  (LiU),  Doktorand  Lina  Rahm  (LiU).  

•  Intervjuer  med  elever  och  deltagare,  samt  lärare  inom  komvux  och  Folkhögskola.  

•  Dokumenta<on  och  intervjuer  

•  Totalt  80  intervjuer  –  1200  sidor  transkriberat  material  

Forskningsprojektet  

POLICYBERÄTTELSER  

•  Heterogent  

•  Olika  na<onaliteter  •  Olika  erfarenheter/nivåer  av  <digare  studier    

•  Homogent  

•  Många  ej  födda  I  Sverige  •  Många  med  begränsad  erfarenhet  av  utbildning  •  Många  med  försörjningsstöd  

•  Både  hög-­‐  och  lågutbildade  ses  som  eG  problem,  en  avvikelse  som  måste  korrigeras.    

Hur  talas  det  om  deltagarna  I  vuxenutbildning?  

•  Nio  av  <o  studerande  är  födda  utomlands.  En  tredjedel  har  <digare  studerat  på  eAergymnasial  nivå,  medan  andra  är  analfabeter  eller  har  en  mycket  kort  <digare  utbildning.  Majoriteten  av  de  studerande  är  kvinnor  och  hälAen  är  äldre  än  32  år….EG  problem  med  komvuxstudier  på  grundläggande  nivå  är  aG  24  procent  av  kursdeltagarna  avbryter  sin  kurs  och  aG  42  procent  av  de  studerande  under  eG  år  avbryter  någon  kurs.  SOU  2013:  20,  18)  

•  För  många,  framför  allt  på  den  grundläggande  nivån,  utgjorde  olika  former  av  bidrag  en  väsentlig  del  av  försörjningen  då  mer  än  hälAen  saknade  inkomst  från  arbete  under  året.  Studerande  på  grundläggande  nivå  lever  dessutom  oAa  I  familjer  med  svag  ekonomi,  vilket  gör  det  svårare  aG  få  ekonomiskt  stöd  från  familjen  under  studie<den.  (SOU  2013:20,  19)  

Elever  som  riskerar  exkludering  

•  En  övergripande  slutsats  är  aG  många  målgrupper  gynnas  av  en  ökad  individanpassning  inom  komvux  på  grundläggande  nivå.  Det  gäller  inte  minst  för  studerande  med  funk<onsnedsäGning  och  för  romer  sin  inte  har  fullföljt  grundskolan.  (SOU  2013:20,  20)  

Individualisering  av  utbildning  

ELEVER  OCH  LÄRARE  

•  Elever  posi<oneras  som  misslyckade,  omo<verade  och  icke  ansvarsfulla  av  elever  och  lärare.  Av  lärare  på  två  säG:    

•  Beskrivningar  av  nu<da  elevgrupper  •  Beskrivningar  av  och  jämförelse  med  <digare  elevgrupper  

•  Elever  posi<onerar  sig  själva  som  misslyckade,  främst  på  två  säG  

•  Ung  och  omo<verad  I  gymnasieskolan  •  Misslyckande  på  arbetsmarknaden  

Den  rotlösa,  omotiverade  och  icke  ansvarsfulla  eleven  

•  The  group  that  aGends  today  thus  has  a  tendency  to  be  younger  and  more  students  have  dropped  out  from  educa<on  instead  of  star<ng  to  work.  So  there  are  more  individuals  that  have  not  had  any  rela<on  to  the  Swedish  society,  for  real.  Instead  you  have  either  arrived  in  Sweden  or  you  have  dropped  out  of  some  kind  of  educa<on  and  then  fluGered  around  a  bit  and  then  you  end  up  in  adult  educa<on.  Very  few  today  [students]  has  anchorage  in  family,  work  .  .  .  own  apartment.  Earlier  it  was  people  [students]  that  were  a  part  of  society,  now  it  is  more  individuals  that  are  .  .  .  a  bit  more,  yes,  rootless.    

Lärare  

•  I  missed  these  400  points  to  be  able  to  apply  to  study  at  university  level,  so  that´s  why  [studying  adult  educa<on].  Hmm,  but  I  was  17,  so  young  when  I  graduated.  So  I  thought  [then],  but  fuck  school  .  .  .  (Marilyn)  

•  It  did  not  go  very  well  for  me  in  upper  secondary  school;  now  I  have  the  possibility  to  fix  that  (Thomas)  

•  My  family  bought  a  video  store  where  I  worked  for  almost  three  years  un<l  we  went  bankrupt,  so  that  did  not  work.  AAer  that  I  came  back  to  AE.  I  had  to  do  something  with  my  life,  because  my  life  also  went  bankrupt  so  to  speak.  (Joni)  

•  And  then  I  worked  for  one  year.  And  then  I  moved  away  from  home,  and  then  I  was  unemployed  for  a  year,  and  lived  on  money  I  saved.  Then  I  enrolled  in  adult  educa<on  [.  .  .]  that  is  like  2½  years  ago.  (Rodney)  

Elever  

•  Dualis<sk  bild  av  vem  eleven  är  målas  upp:    

•  Mo<verad  –  omo<verad  •  Ansvarsfull  –  ej  ansvarsfull  

•  Elever  skapar  sig  själva  mer  posi<vt  än  lärarna  gör  

•  Genom  at  välja  aG  delta  I  vuxenutbildning,  posi<onerar  eleverna  sig  själva  som  ansvarsfulla,  eAersom  sådant  val  “görs”  för  aG  bryta  med  <digare  misslyckanden.    

 Den  ansvarsfulla,  motiverade  och  målorienterade  eleven      

•  Here  it  is  everything  from  the  totally  unmo<vated  to  the  totally  mo<vated.  At  the  same  <me  the  difference  in  knowledge  is  tremendous.  You  can  have  one  student  that  used  to  be  a  shepherd  in  Somalia  that  has  been  in  Sweden  for  2  years,  to  individuals  from  some  sort  of  priest  family  that  fled  from  religious  persecu<on,  but  whom  has  previously  studied  theology  at  university  level.  These  individuals  then  have  to  find  a  common  level  [.  .  .]  It  is  very  evident  –  it  is  like  a  great  ravine  between  students.  One  group  is  here  because  of  societal  measures.  They  do  not  want  to  be  here,  but  they  have  to.  This  contrasts  the  group  that  that  enrol  because  they  actually  want  to  achieve  something.  These  two  groups  are  overwhelmingly  different.    

Lärare  

•  Adult  educa<on  does  not  have  anything  to  do  with  ci<zenship,  because  this  is  where  people  go  when  they  have  failed  in  upper-­‐secondary  school  .  .  .  if  you  interpret  it  that  way.  But  to  study  actually  have  something  to  do  with  being  a  ci<zen.  Because  you  have  to  be  educated  before  you  start  working  [.  .  .]  Here  we  find  those  that  failed  [in  upper-­‐secondary  school]  but  that  want  to  succeed.  .  .people  are  a  bit  more  serious  here.  .  .they  want  to  get  rid  of  their  problems.  .  .  

Elev  

•  It  is  not  that  great,  I  have  never  enjoyed  school,  but  it  is  something  that  has  to  be  done.  When  you  always  have  had  such  tough  <mes  with  work,  you  feel  that  if  you  are  supposed  to  work  full  <me,  which  hardly  exists  anymore,  but  at  least  get  a  beGer  job,  with  more  pay,  even  tough  I  always  been  paid  minimum  wage,  educa<on  is  needed  and  then  I  have  to  do  something  about  it.  Now  it  was  perfect  condi<ons  for  me  to  deal  with  that.  I  was  unemployed  for  6  months  before  I  started  here,  so  it  has  become  more  of  an  issue  with  money.  You  have  to  deal  with  this.    

Elev  

•  Vuxenutbildning  som  en  plats  för  den  undanträngda  medborgaren  

•  Elever  “tvingas”  aG  gå  in  I  vuxenutbildning,  men  de  gör  så  med  grund  i  sin  egen  “fria”  vilja.    

•  Elever  är  redan  vad  de  skall  “bli”,  dvs.  ansvarsfulla.  

•  Vuxenutbildning  som  en  Heterotopia  som  möjliggör  drömmar    

•  Vuxenutbildning  blir  en  stabil  temporär  plats  begränsad  i  <d  och  rum  som  möjliggör  för  elever  aG  skapa  sig  själva  som  åtråvärda  fram<da  medborgare  

•  Vuxenutbildning  gör  det  möjligt  för  elever  aG  lämna  “verkligheten”  I  termer  av  arbetslöshet  och  osäkra  anställningsvillkor/förhållanden.    

•  En  posi<v  dröm  om  fram<den    

Slutsatser/diskussion  

•  Utopia  är  inte  en  “verklig”  plats,  utan  snarare  något  aG  sträva  eAer.    

•  Fram<den  är  inte  bestämd,  utan  skapas  av  eleverna  själva.  •  På  så  säG  görs  eleverna  själva,  genom  individanpassning,  ansvariga  för  sina  egna  

framgångar  och  misslyckanden.  

•  Frågan  är  vad  deGa  Utopia  som  skapas  är  eller  bör  vara,  men  också  vad  det  gör.  

•  Jag  menar  aG  det  Utopia  som  skapas  idag  både  i  policy,  och  av  lärare  och  elever,  är  den  anställningsbare  medborgaren.    

•  DeGa  är  en  medborgare  som  främst  har  den  kunskap  som  krävs  för  aG  uzöra  vissa  ak<viteter,  snarare  än  kunskap  som  gör  det  möjligt  aG  ifrågasäGa  varandet.  

•  Snarare  än  aG  utgå  från  en  apriori  posi<on  om  anställningsbarhet,  torde  vi  inte  själva  fråga  eleverna  om  vad  de  menar  aG  görandet  av  medborgarskap  är  i  vidare  bemärkelse  än  just  anställningsbarhet?    

Utopia  

•  Vilka  är  målen  med  vuxenutbildningen  så  som  de  görs  i  prak<ken?  

•  Vilka  är  mest  framträdande  i  det  lokala  arbetet  inom  kommuner  och  hos  enskilda  utbildningsanordnare?    •  Förändringar  över  <d?    

•  Hur  arbetar  jag  som  skolledare/lärare/vi  i  lärarlaget  med  vuxenutbildningens  medborgerliga  och  demokra<ska  uppdrag?  Inte  minst  blir  denna  fråga  central  inom  ramen  för  undervisning  i  Svenska  som  andraspråk  och  SFI.    

Frågor  att  diskutera  

•  Fejes,  A:  (2015)  Vuxenutbildning  och  skolning  av  medborgare.  KOM:  Kommunika<on  mellan  vuxenutbildare,  43(1),  16-­‐17.  

•  Nordvall,  H.  &  Fejes,  A.  (2014)  Folkbildning  och  vuxenutbildning  i  skolkrisorkanens  öga.  KOM:  Kommunika<on  mellan  vuxenutbildare  42(3),  4-­‐8.  

•  Fejes,  A.  &  Nordvall,  H.  (2014)  Folkbildning  och  vuxenutbildning  i  skuggan  av  skolkrisen.  I  L.  Stenberg  (red)  Skolan  ut  ur  krisen:  En  forskningsantologi  om  fram<dens  utbildningspoli<k.  Stockholm:  Tankesmedjan  Tiden,  93-­‐105.    

•  Fejes,  A.  (2013)  Mot  eG  vidgat  medborgarskapsbegrepp  -­‐  en  forskningsansats.  I  Årsbok  om  folkbildningsforskning  2012,  108-­‐123.  

•  Fejes,  A.  (2013).  Vuxna  elevers  medborgarak<viteter  i  och  utanför  vuxenutbildning  och  folkbildning.  Venue,  Inblickar  i  folkbildning.  www.liu.se/venue        

Vidare  läsning  på  svenska  

•  Sandberg,  F.,  Fejes,  A.,  Dahlstedt,  M.,  &  Olson,  M.  (2015)  Adult  educa<on  as  a  heterotopia  od  devia<on:  A  dwelling  for  the  abnormal  ci<zen.  Paper  presented  at  the  43rd  annual  congress  of  the  Nordic  Educa<on  Research  Associa<on  (NERA),  University  of  Gothenburg,  4-­‐6  march.  

•  Rahm,  L.  &  Fejes,  A.  (2015)  Ubiquitous  compu<ng,  digital  failures  and  ci<zenship  learning  in  swedish  popular  educa<on.  Ci#zenship  Teaching  &  Learning.  

•  Olson,  M.,  Fejes,  A.,  Dahlstedt,  M.,  &  Nicoll,  K.  (2015).  Ci<zenship  discourses:  Produc<on  and  curriculum.  Bri#sh  Journal  of  Sociology  of  Educa#on,  36(7),  1036-­‐1053.    

•  Nicoll,  K.,  Fejes,  A.,  Olson,  M.,  Dahlstedt,  M.,  &  Biesta,  G.  (2013)  Opening  discourses  of  ci<zenship  educa<on:  A  theoriza<on  with  Foucault.  Journal  of  Educa#on  Policy,  28(6),  828-­‐846.  

Vidare  läsning  på  engelska  

52  

Fejes,  A.  (red.)  (2013)  Lärandets  mångfald:  Om  vuxenpedagogik  och  folkbildning.  Lund:  StudentliGeratur