vår tid är nu! svante axelsson · 2017-06-21 · employment and resources, the ability to serve...
TRANSCRIPT
Vår tid är nu!
Svante Axelsson
Vart är vi på väg?
2Källa: IPCC 2014, WGII AR5 Summary for Policymakers
Utsläppsutrymme för max 2 grader
3
4
2007-03-
Kansliet 6
Två olika verklighetsuppfattningar
Klimatarbetet har gått bättre än vad många vågat tro
7
Miljömålen 1990-2010
• Kyotoavtalet 4 %
• Olof Johansson utredning - 2 %
• Svenska miljömålet - 4 %
• 2010 - 9 % (23% 2013)
2007-03-
Kansliet 8
Sources: Capitalism As If the
World Matters, 2005;
Life Satisfaction, 2002;
Happiness and Economics, 2002
Inkomst ochvälbefinnande
Snabb anpassning:Trängselskatt i Stockholm
En stor del av den svenska konsumtionen sker för nöjes skullI en studie som Kairos Future genomfört för Svenska Spel visar det sig att mycket av vår konsumtion sker helt för nöjes skull ,dvs. inte på grund av funktionella behov:
• 23% av hela den svenska konsumtionen sker enligt konsumenterna själva i nöjessyfte
• 41% av all konsumtion av kläder sker för nöjes skull
• Om man bortser från mer funktionella kostnader (bostad etc.) så står nöjeskonsumtionen för hela 44% av den totala konsumtionen
• Källa: Svenska Spel, Nöjesplånboken, 2011
Från offentlig konsumtion till privat konsumtion.
12
Källa: Per Borg, Den långsikt iga finansieringen: Välfärdspolitikens klimatfråga. ESO 2009:1
Prognos
0 50 100 150 200 250
Skattepliktiga förmåner
Övrig fritid
Böcker, tidningar, TV-licens etc.
Resor, hotell
Tele, Radio, TV
Fritidsbostad
Lokalresor, transporttjänster
Drift av fordon
Inköp av fordon
Hushållsutrustning
Möbler & inventarier
El & bränslen
Bostad
Kläder & skor
Hushållstjänster, sjukvård
Förbrukningsvaror
Alkohol & tobak
Utemåltider
Livsmedel
kr per 1000 kr totala utgifter
Medelkonsumtion
Hög marginalkonsumtion
Låg marginalkonsumtion
Hushållenskonsumtion
Källa: Nässén & Holmberg 2007
“Baumols sjuka”: Relativpriset på tjänster ökar
1970:
Idag:
Kronor
Kronor
Källa: SKL: Framtidens utmaning
15
Skattesystemet är inte neutralt
16
Skattesystemet är inte neutralt
Kommissionen föreslog ett mål men vi måste ha tre mål
Kommissionen:
- 40% CO2
(- 27 % förnybar energi)
Borde vara minst:
- 60% CO2
- 45% Förnybar energi
- 40% Energieffektivisering
17
Tre mål kan ge 500000 fler jobb än ett mål
18COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT IMPACT ASSESSMENT Accompanying the Communication A policy framework for climate and energy in the period from 2020 up to 2030 (2014)
Offentlig miljöbudget(Eurostat, 2012)
% av BNP
0
2
4
6
8
10
12
BE FR ES AT DE SE IT FI EU EL LU HU SK LT RO CZ UK PL PT CY EE IE LV SI MT DK NL BG
Pollution / resources
Transport
Energy
Miljöskatter av totala skatter(Eurostat, 2012)
Andel skyddad mark: N2000 och nationell kategori(EEA, 2012)
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
RO IE BG EE CY FI LV PL PT CZ SI LT SK AT DK HU SE EL EU BE ES DE FR IT UK LU NL MT
(GDP/DMC) (EUR/kg)
Resursproduktivitet(Eurostat, 2012)
‘As globalisation continues
and ever more techno-
logically advanced countries
compete over growth,
employment and resources,
the ability to serve green
markets will be a crucial
factor in maintaining
competitiveness.’
‘Tomorrow’s economic
competitiveness will to a
large extent be based on
energy and resource
efficiency.’
“…the EU could realistically reduce the total material requirements of its economy by 17% to 24%, boosting GDP and creating between 1.4 and 2.8 million jobs.”
“Every percentage point reduction in resource use could therefore lead to up to 100,000 to 200,000 new jobs.”
Hur få fart på de gröna investeringarna ?
• Starta en grön investeringsbank (England)
• Omstart och rockad av 522 miljarder i infrastrukturplanen
• Inför gröna obligationer ( Världsbanken/ Göteborg )
• Inför lånegaranti för halverad energianvändning (Tyskland)
• 100 procent gröna drivmedelscertifikat till 2030
• Stadsmiljöprogram a la Norge (30 miljarder av infrastruktur)
• Kvartilsupphandling av de 600 miljarderna
• Garantipriser för sol, vågkraft och biodisel
26
Sverige är sämst i klassen
Förnybart ger fler jobb än fossilt
Energislag eller effektivisering Antal årsjobb/TWh i USA
Solceller 870
Energieffektivisering 380
Geotermisk 250
Solvärme 230
Biomassa 210
Vind 170
Kärnkraft 140
Fossilgas 110
Kol 110
27Källa: Wei, Patadia and Kammen 2010, Putting renewables…, Energy Policy.
EU27 bygger mest sol 2012
28Net power generation capacities added in the EU 27 in 2012 (MW)
EPIA • GLOBAL MARKET OUTLOOK FOR PHOTOVOLTAICS 2013-2017
Peak kärnkraft är här !
Vinden växer snabbt
Yta för 100% solenergiförsörjning
Solen lyser, men inte här??
32PV contribution to the electricity demand in the EU 27 in 2012* (%)
EPIA • GLOBAL MARKET OUTLOOK FOR PHOTOVOLTAICS 2013-2017
Priset på solceller sjunker snabbt
33EU Joint Research Centre, PV Status Report 2013
Billigare med sol och vind än ny kärnkraft
Pris på vindkraft (Elforsk EFNA 2011):
• Landbaserad idag, 59-76 öre / kWh
• Havsbaserad idag, 87-126 öre / kWh
• Landbaserad 2020-2025, 50-68 öre / kWh
• Havsbaserad 2020-2025, 77-113 öre / kWh
Pris på solel (EU Joint Research Centre, PV Status Report 2013):
• Storskalig idag 88 öre / kWh
Pris på ny kärnkraft:
• Storbritannien – garantipris på 9 pence = 98 öre / kWh enligt avtal med EDF
34
Vi är redan i mål !
Elbilar?
Sverige
Källa: Invånarantal från Landsguiden Utrikespolitiska institutet 2012
Godsutvecklingen
Källa: Trafikverket, Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (Kapacitetsuppdraget slutrapport 2012)
37
Utvecklingen av anslagsposten till drift, underhåll och
trafikledning av järnvägen 2007–2014 (löpande priser Mkr)
(* Prognos ** Förslag enligt budgetpropositionen för 2014.)
Källa: Trafikutskottet betänkande 2013/14:TU1, (Uppgifter hämtade från dåvarande Banverkets och sedermera Trafikverkets regleringsbrev)
38
• Bonus/Malus – Frankrike • Lastbilsavgift – Tyskland• Vita certifikat – Danmark• Avståndsbaserat reseavdrag – Norge• Förmånsbilsbeskattning – England• Byggnormer – Norge• Järvägsinvesteringar - Schweitz• Nettomätning solel – Danmark•
Ingen brist på lösningar
• Utveckla skattereduktionen för effektiviserande industrier
• Inför ROT-avdrag för effektiviseringsåtgärder
• Inför vita certifikat
• Gör elpriset helt rörligt utan fasta kostnader
• Skärp energideklarationerna
• Offentlig upphandling, inklusive teknikupphandling ska ställa tydliga krav på låg förbrukning och hög energieffektivitet
• Avveckla subventionerna till kolkraft snabbt inom hela EU
• Ge Vattenfall nya direktiv för att avveckla både kol-och kärnkraft
• Fasa ut alla subventioner till fossila bränslen inom EU innan CCS kan accepteras på fossil kraft
• Forskning och utveckling ska utveckla teknik för energieffektivisering och förnybar energi inte CCS
• Belägg CCS med en avgift för att finansiera oberoende utvärdering och kontroll
• Kräv ett fullt ekonomiskt miljöansvar för de som utnyttjar CCS
• Tillåt inte uranbrytning i Sverige
• Skärp säkerhetskraven på kärnkraftverk
• Kräv obegränsat ekonomiska ansvar för kärnkraften i atomansvarighetslagen
• Energitorv ska varken tillåtas eller få elcertifikat
• Kommunerna ska ta ett aktivt ansvar vindkraften i sin planering
• Ställ strikta hållbarhetskriterier på biobränsle och biodrivmedel
• Tillåt inte effektiviseringar av vattenkraften som innebär ökad negativ påverkan
• Ge inte el från vattenkraft elcertifikat
• Satsa mer på forskning och utveckling på solenergi
• Satsa på solel och solvärme i den offentliga sektorn
• Inför garantipriser för solel
• Inför nettodebitering av el från småskalig produktion
• Inför timmätning av el
• Fördubbla koldioxidskatten på fordonsbränsle inom några år och höja därefter årligen
• Skärp miljöbilsgränsen till 95 g koldioxid/km
• Öka miljöbaserad differentiering av fordonsskatten krävs
• Begränsa den statliga miljöbilspremien till elbilar
• Styr väganslagen till kollektiva system och en storskalig satsning på ett nationellt cykelvägnät
• Hantera större anläggningar som får regionala effekter i ett regionalt perspektiv genom ökade befogenheter till regionala eller nationella organ
• Pröva externa köpcentrum som miljöstörande
verksamhet enligt miljöbalken
• Bygg inte på mark som är viktig för järnvägsutbyggnad
• Öka informationen om bilpooler, förnybara drivmedel och miljöbilar i kommunerna
• Avskaffa företagens subventioner för de anställdas bilanvändning, p-platser och milersättning
• Slopa avgifter som försämrar järnvägens konkurrenskraft
• Lägg inte ner järnvägslinjer och industrispår
• Satsa på höghastighetståg om det sker i linje med riksdagens fyrstegsprincip
• Auktionera utsläppsrätterna i ETS
• Inför ett koldioxidtak även vid Landvetter, Sturup och Bromma
• Sluta subventionera flygplatser och flyg
• Utveckla de differentierade farleds- och hamnavgifterna för att stimulera energieffektiva fartyg
• Inför hastighetsbegränsning för sjöfarten inom Sveriges gränser
• Intensifiera forskningen om hur växthusgasutsläpp från gödsel, mark och idisslare kan minska
• Informera konsumenter om matsvinnet
• Skogsbrukets effekter på klimatet behöver genomlysas grundlig
41
2007-03-
Kansliet 42
2007-03-
Kansliet 43
Lyckan tycks vara energismart Aktivitet Upplevd lycka
Sex 4,7
Umgås 4,0
Avkoppling 3,9
Bön/meditation 3,8
Äta 3,8
Motionera 3,8
Se på TV 3,6
Shoppa 3,2
Laga mat 3,2
Tala i telefon 3,1
Ta hand om sina barn 3,0
Dator/Internet/E-post 3,0
Hushållsarbete 3,0
Arbeta 2,7
Pendla 2,6
Energiintensitet (J/h)
Mycket låg (noll)
Bruk av apparater: medelhög
Pendling: mycket hög