vpn is the new black

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

VPN is the new black

- En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

VPN is the new black – A study about young swedes

attitudes about illegal forms of legal streaming

Paulina Madonna Nordling

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Fredrik Rutz Huvudområde: Medieteknik Handledare: Bahtijar Vogel Datum för slutseminarium: 2016-05-18

Sammanfattning

Studien har undersökt vilka attityder unga svenskar i åldern 16-29 har kring olika former av

streaming. Studien har också undersökt vilka attityder de unga svenskarna har kring illegala

former av legal streaming samt om dessa attityder överensstämmer eller inte med attityder kring

övriga streamingformer. Studien ämnar komplettera tidigare studier som inte tidigare undersökt

unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming.

Studien genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod. För att samla in det empiriska

materialet genomfördes en webbenkät med 82 respondenter och en intervju med en fokusgrupp

bestående av fyra personer. Utöver detta har det också genomförts en innehållsanalys av två

internetforum.

Det resultat som de empiriska undersökningarna resulterade i överensstämde till stor del med

tidigare studier. Attityderna som fanns kring de olika formerna av streaming överensstämde till

stor del även de. Signifikanta faktorer som påverkade dessa attityder var bland annat viljan att

se en stor mängd film samt ny film. Den ekonomiska aspekten var inte alltid den mest drivande

faktorn. Vidare ansåg respondenter att streamingtjänsters utbud inte bör begränsas geografiskt.

Slutsatsen var att attityderna kring de olika formerna av streaming till stor del stämde överens

med attityder som påvisats i tidigare studier. Attityderna som påträffades i studiens empiri

överensstämmer oavsett hur användaren streamar. Vidare vittnade respondenterna om att

avstängande från legala streamingtjänster om de geografiska begränsningarna kringgicks kunde

leda till ett ökat användande av illegala streamingtjänster.

Nyckelord

Legal streaming, illegal streaming, fildelning, illegala former av legal streaming, attityder, VPN

Abstract

VPN is the new black - A study about young swedes attitudes about illegal forms of legal streaming.

The study has examined the attitudes of young Swedes in the ages 16-29 have on various forms

of streaming. The study has also examined the young Swedes attitudes towards illegal forms of

legal streaming and circumventing geographic limits. The goal was to see if these attitudes were

consistent or not with the attitudes about other forms of streaming. The study had the purpose to

complement previous studies with the attitudes about illegal forms of legal streaming since this

have not been examined before.

The study was conducted by using both quantitative and qualitative methods. In order to collect

the empirical result the study used a web survey respond2ent by 82 respondents and an

interview with a focus group concluding four respondents. In addition to this, a content analysis

of two Internet forums has been done.

The empirical inquest resulted in similar results as previous studies. The attitudes that were

found in this empirical study were also consistent within the different forms of streaming. The

respondents testified that a factor they had that affected the attitudes was a will to see a large

amount of movies. The economical aspect was not one of the biggest factors that affected the

attitudes. The respondents did not though that the amount of movies they offered to the users

should be limited geographically.

The conclusion was that the attitudes of the various forms of streaming were largely consistent

with the attitudes demonstrated in previous studies. Attitudes found in the study's empirical

evidence were consistent regardless whichever way as the user streams. Furthermore,

respondents testified that seclusion from the legal streaming services if the users were

circumventing the geographic limits might lead towards an increased use of illegal streaming

services.

Keywords

Legal streaming, illegal streaming, file sharing, illegal forms of legal streaming, attitudes, VPN

Begreppslista Nedan följer en förklaring av författaren kring de begrepp som används genomgående i studien

och som anses kräva viss förkunskap inom området.

VPN (Virtual Private Network): VPN är en teknik som används för att skapa en säker

förbindelse eller tunnel mellan två punkter på internet. VPN är utvecklat för legala ändamål och

möjliggör exempelvis för användarna åtkomst till arbetsplatsens interna nätverk från

användarens hem. VPN kan användas för att lura webbläsare att användaren befinner sig på en

annan plats än användarens fysiska lokalisation. VPN används idag för att kunna ta del av

material på internet som användaren annars inte har tillgång till på grund av geografiska

restriktioner. Att använda sig av VPN är ett aktivt beslut som kräver speciella program.

(Burroughts & Rugg, 2014, s.375)

Illegala former av streaming: Streamingtjänster som inte innehar tillstånd från

upphovsrättsinnehavaren att visa sitt innehåll. Exempel på dessa är bland annat Dreamfilm och

Swefilmer. Inom detta begrepp klassar författaren också streaming av torrenter där det inte

behövs laddas ner en fil, bland annat genom tjänsten Popcorntime.

Legala former av streaming: Abonnemangsbaserade streamingtjänster där du som användare

betalar en avgift, till exempel en månadsavgift, för att ta del av innehållet. Exempel på dessa är

Netflix, HBO, Hulu och Cmore. Utöver detta klassar författaren även tvplay-tjänster så som

SVT-Play, TV4-Play och Kanal 5 play inom denna kategori.

Illegal fildelning: Nedladdning, tillgängliggörande och kopiering av upphovsrättsskyddat

material utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. I denna studie kommer författaren använda

ordet fildelning för både upp- och nedladdning av material på internet. Illegal fildelning kallas

ibland piratkopiering.

Illegala former av legal streaming: Innehåll som distribueras legalt men som streamas på ett

illegalt vis. Exempel på detta är kringgående av geografiska restriktioner som finns på tjänster

så som Netflix, SVT-Play, TV4, Hulu och TV-kanaler från utlandet. Med detta begrepp menas

bland annat användandet av VPN för att kunna ta del av SVT-Play när du befinner dig

utomlands, åtkomsten av amerikanska Netflix då du befinner dig i Sverige, streaming från

tjänsten Hulu trots att du inte befinner dig i USA samt streaming från utländska tv-kanaler trots

att du inte befinner dig i det land där tv-kanalen är baserad när streamingen sker. Illegala former

av legal streaming kallas ibland för piratströmmning eller piratdistribution. Netflix

användarvillkor påvisar att du inte med hjälp av tekniska verktyg får förändra deras tjänst

(Netflix, 2016b). Genom att ta del av Netflix innehåll via VPN använder användaren tekniska

verktyg för att förändra tjänsten. Du som konsument ingår ett avtal med Netflix när du

godkänner deras användarvillkor. Att bryta mot ett avtal är illegalt enligt den svenska

avtalslagen (SFS 1915:218).

IPRED-lagen: Röstades den 25 februari 2009 igenom av Sveriges dåvarande riksdag och

trädde i kraft den 1 april 2009. Lagen ger upphovsrättsinnehavare rätten att via domstol begära

ut IP-adresser och vilket internetabonnemang som IP-adressen tillhör. Detta möjliggörs för

upphovsrättshavaren att genomföra om det finns sannolika skäl till att ägaren till denna IP-

adress gjort intrång på upphovsrättsinnehavarens skyddade material. Detta kan bland anant ske

genom uppladdning eller fildelande på internet av ett verk. Detsamma gäller vis mer omfattande

nedladdning. På så vis kan personen bakom omfattande fildelningar avslöjas. Personen som

fildelade det skyddade materialet kan bli polisanmäld och straffad. (Nationalencyklopedin,

2016)

Geoblocking: Tillämpningen av ett restriktivt internet baserat på användarens fysiskt

geografiska lokalisation. Beroende på var i den fysiska världen användaren befinner sig

förändras innehållet på internet. Geoblocking används främst för att begränsa tillgången till

multimedia på internet beroende på vilka licenser och rättigheter som finns och följs.

Geoblocking kan också användas av exempelvis politiska skäl för att begränsa befolkningars

tillgång till internet. (Lobato & Meese, 2016, s.12)

Innehållsförteckning

1 Inledning.............................................................................................................................................1

1.1 Problembakgrund...................................................................................................................1

1.2 Syfteochfrågeställningar....................................................................................................3

1.3 Avgränsningar..........................................................................................................................3

1.4 Disposition.................................................................................................................................4

2 Metod....................................................................................................................................................5

2.1 Valavmetoder.........................................................................................................................5

2.2 Datainsamling...........................................................................................................................6

2.2.1 Webbenkät........................................................................................................................7

2.2.2 Fokusgrupp.......................................................................................................................8

2.2.3 Innehållsanalys................................................................................................................9

2.3 Urvalavrespondenter.......................................................................................................10

2.4 Analysavdata........................................................................................................................12

2.5 Etiskaöverväganden..........................................................................................................13

2.6 Validitetochreliabilitet.....................................................................................................14

2.7 Källkritik..................................................................................................................................15

2.8 Metoddiskussion..................................................................................................................15

3 Tidigareforskning........................................................................................................................17

3.1 Streaming................................................................................................................................17

3.2 GeografiskarestriktionerochVPN...............................................................................17

3.3 StreamingkultureniSverige...........................................................................................19

3.4 Attityderkringolikaformeravstreaming................................................................22

4 Resultat.............................................................................................................................................25

4.1 Webbenkät..............................................................................................................................25

4.1.1 Legalaformeravstreaming....................................................................................25

4.1.2 Illegalaformeravstreaming..................................................................................26

4.1.3 Fildelningavfilmochserier...................................................................................28

4.1.4 Illegalaformeravlegalstreaming.......................................................................29

4.2 Intervjumedfokusgrupp..................................................................................................31

4.2.1 Legalaformeravstreaming....................................................................................32

4.2.2 Illegalaformeravstreaming..................................................................................33

4.2.3 Fildelningavfilmochserier...................................................................................34

4.2.4 Illegalaformeravlegalstreaming.......................................................................35

4.3 Innehållsanalysavtvåinternetforum.........................................................................37

5 Diskussion.......................................................................................................................................39

5.1 Användningav-ochattityderkringolikaformeravstreamingochfildelning.............................................................................................................................................39

5.2 Användningav-ochattityderkringillegalaformeravlegalstreaming......42

6 Slutsatser..........................................................................................................................................47

6.1 Förslagtillvidareutveckling...........................................................................................48

Referenser

Bilagor

VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

1

1 Inledning

I detta kapitel presenteras studiens problembakgrund samt viss tidigare forskning som

genomförts inom området. Utöver detta berör detta kapitel denna studies syfte, frågeställningar,

avgränsningar samt disposition.

1.1 Problembakgrund

I december 2014 läckte hackare information från det föregående året som avslöjade att

produktionsbolaget Sony Pictures anklagade Netflix för att ha brutit sitt licensavtal med Sony.

Detta genom att låta kunder på utländska marknader använda sig av tekniska verktyg så som

VPN (virtual private networks) med hjälp av dessa verktyg kunde användarna streama material

som de, genom Netflix geografiska begränsningar, egentligen inte skulle kunna ta del av. Sony

Pictures kallar detta för en semi-sanktionerad piratkopiering från Netflix sida då Netflix tar

betalt av sina kunder från regioner där Netflix inte har rätt att visa visst innehåll. Sony menar på

att Netflix inte har kontroll över varifrån i världen som deras medlemmar registrerar sig och

således inte vet vilket innehåll som deras användare rent rättsligt ska kunna ha tillgång till.

(ArsTechnica, 2016)

Den 14 januari 2016 gick streamingtjänsten Netflix (2016a) ut med ett pressmeddelande där de

beskrev hur en del av deras användare idag använder tekniska hjälpmedel för att kringgå de

geografiska begränsningarna av innehållet på Netflix. I sitt pressmeddelande beskriver Netflix

anledningen till varför deras innehåll till stor del är geografiskt begränsat och förklarar att det

beror på att de licenser de innehar från film- och tv-bolagen i vissa fall endast gäller inom vissa

specifika geografiskt fysiska gränser. Netflix fortsätter pressmeddelandet med att förklara att de

i framtiden hoppades på att genom deras tjänst kunna erbjuda samma utbud till sina användare

oavsett var i världen de streamar ifrån men förklarar att de i dagsläget måste respektera de

innehållslicenser de innehar. De beskriver teknikerna som deras användare använder för att

kringgå innehållets geografiska begränsningar som ”ständigt utvecklande”. De påpekar

samtidigt att Netflix själva kommer att utvecklas i takt med detta för att stoppa användare som

använder sig av tekniska hjälpmedel för att få åtkomst till det begränsade innehållet. (ibid)

I Sverige finns en stor tillgång av streamingkanaler, bland annat public service, gratis TV on-

demand och betalkanaler som även erbjuder möjlighet att streama innehållet. Detta utbud har

bidragit till att företag bakom stora streamingtjänster så som Netflix och HBO har sett Sverige


2

som en potentiell marknad och etablerat sig här. (Bauman, 2016, s.141) Unga svenskar vänder

sig idag allt mer till legala streamingtjänster och den illegala streamingen samt fildelningen

minskar (Findahl & Davidsson, 2015; FTVS, 2015). Trots detta används fortfarande illegala

tjänster för att få tillgång till film och serier via internet. Studier kring attityderna till

användandet av de illegala tjänsterna indikerar på att svenskarna till stor del fortsatt använder

sig av de illegala tjänsterna trots att anser det vara fel (FTVS, 2015). Det är dock en större andel

svenskar som fildelar än de som inte fildelar som dessutom betalar för att kunna ta del av film

och tv på internet (Findahl & Davidsson, 2015). Vad som dock ännu inte har studerats är om de

unga svenskarna använder sig av speciella tekniska verktyg, till exempel VPN, för att kunna

använda legala streamingtjänster på illegala vis. Detta genom att kringgå geografiska

begränsningar som dessa streamingtjänster innehar för att kontrollera vilka användare som kan

ta del av vilket innehåll beroende på användarens fysisk geografiska lokalisering. På detta vis

kan användarna ta del av ett större utbud film och serier. Det har inte heller tidigare undersökts

vilka attityder de unga svenskarna har kring dessa illegala former av den legala streamingen.

Denna aspekt blir således osynlig och undersökningarna lämnas med luckor i sin information.

Netflix användare reagerade starkt på pressmeddelandet om att de ska börja stänga av användare

som använder sig av VPN för att kringgå de geografiska restriktionerna. Runt om på

internetforum började användare att samlas för att diskutera Netflix krafttag mot användarna av

VPN. På det svenska tekniska internetforumet Sweclockers kommenterar forumets användare

bland annat att detta beslut från Netflix sida bara gör att Netflix kommer att tappa användare då

det finns alternativa streamingtjänster (Sweclockers, 2016). Vidare menar de att

piratkopieringen kommer öka igen om streamingindustrin fortsätter agera på detta vis samt att

personer som varit villiga att betala för sig nu kommer gå tillbaka till att gratis ladda ner

piratkopierat innehåll. Ett flertal av Sweclockers medlemmar skriver att de inte bryr sig och att

de kommer fortsätta använda sig av VPN tills de stängs av från Netflix och att de därefter byter

tjänst eller hittar nya vägar med nya former av VPN som Netflix inte kan spåra (ibid). På det

svenska internetforumet Flashback finns det idag strax över 600 trådar där användandet av VPN

diskuteras och där användarna ger varandra tips om hur och varför de ska använda sig av detta

verktyg (Flashback, 2016).

Det är inte bara Netflix som upplever problem kring sina användares användning av VPN. Hula,

den största streamingtjänsten för film- och tv i USA, har sedan början av 2014 blockerat

användare som med hjälp av VPN tagit del av deras innehåll utanför USAs gränser

(Torrentfreak, 2014; Ashraf & Alvarez León, 2016, s.46).


3

Användandet av VPN för att kringgå streamingtjänsters geografiska begränsningar är idag ett

utbrett problem för företagen bakom tjänsterna och företagens ökande krafttag mot detta

resulterar i att streamingföretagen svartlistar specifika IP-adresser för att förhindra att dessa kan

användas av användare för att komma åt begränsat innehåll. I takt med detta utvecklas VPN-

tekniken och det blir allt svårare att spåra vilka IP-adresser som är användarnas verkliga IP-

adresser och vilka som är ett resultat av VPN. Användarnas attityder kring användandet av

VPN, utifrån olika internetforum att döma, är dock fortsatt positiva trots de ökade krafttagen

mot detta från företagens sida (Flasback, 2016; Reddit, 2016). Det verkar inte som om

användarnas är villiga att sluta använda sig av VPN. Detta trots att de riskerar att bli avstängda

från tjänsterna samt att VPN i detta sammanhang innebär att användarna illegalt tar del av tv

och film. Tidigare studier inom området berör till en stor del attityder kring illegal fildelning

samt illegal streaming men inte berör problematiken kring de illegala formerna av den legala

streamingen eller vilka attityder som finns kring detta fenomen.

1.2 Syfte och frågeställningar

Uppsatsen har grundsyftet att undersöka de attityder unga svenskar har kring illegal streaming i

legala kanaler. Studien ska utöver detta verka som ett komplement till tidigare undersökningar

kring unga svenskars streamingvanor och därigenom fylla den kunskapslucka som finns kring

det illegala användandet av legala streamingtjänster. Studien ska undersöka om de unga

svenskarnas attityder kring illegala former av legal streaming överensstämmer eller skiljer sig

från de attityder som tidigare undersökts kring illegala former av streaming och fildelning. Detta

angreppssätt har valt för att se huruvida tidigare forskning kring attityder till legala former av

streaming, illegal streaming och fildelning går att applicera på den illegala formen av den legala

streamingen. Med grund i detta mynnar denna studie ut i följande frågeställningar:

– Vilka attityder påvisar tidigare forskning kring olika former av streaming samt fildelning?

– Hur ser de unga svenskarnas attityder idag ut kring olika former av streaming samt fildelning?

– Hur förhåller sig de unga svenskarnas attityder kring illegala former av legal streaming till

attityder kring legal streaming samt illegal streaming och fildelning?

1.3 Avgränsningar

Svenskar i åldrarna 16-29 är den grupp som i tidigare undersökningar visat sig vara gruppen

som till högst grad använder legala och illegala streamingtjänster. Utöver detta är denna


4

åldersgrupp den som till högsta grad även fildelar (FTVS, 2015). Det är dessutom denna grupp

vars attityder kring legala och illegala streamingtjänster har undersökts innan. Det är därför en

naturlig koppling till de tidigare studierna genom att fortsätta fokusera på just denna grupp.

Denna studie kommer således att fokusera på unga svenskar i åldrarna 16-29 år. Studien

kommer att begränsas till att beröra attityder kring fildelning samt olika former av streaming.

Utöver detta ska studien undersöka attityderna kring kringgående av de geografiska

begränsningarna med hjälp av VPN. Studien kommer inte avgränsas till endast ett fåtal tjänster

dessa utan berör svenskars attityder kring illegala former av legal streaming oavsett genom

vilken kanal som detta sker.

1.4 Disposition

Nedan följer en närmre presentation av varje kapitel med start från kapitel 2.

Kap 2, metod: I det andra kapitlet presenteras, diskuteras och motiveras studiens metodval.

Kap 3, teori: I det tredje kapitlet presenteras och redogörs de teorier som anses vara relevanta

för studien och teorier som besvarar frågeställning ett.

Kap 4, resultat: I kapitel fyra presenteras det resultat som studiens kvalitativa undersökningar

har genererat. Resultatet presenteras efter olika teman och ligger till grund för studiens

diskussionskapitel. Detta kapitel besvarar frågeställning två.

Kap 5, diskussion: Kapitel fem är studiens diskussionskapitel där en reflektion kring resultatet

från kapitel fyra i relation med de teorier som presenterats i kapitel tre sker. Diskussionen är

disponerad efter de teman som resultatkapitlet är uppdelat i och utgår från studiens

frågeställningar. I detta kapitel kommer frågeställning tre att besvaras.

Kap 6, slutsats: I kapitel sex redovisas de slutsatser som studien mynnar ut i med utgångspunkt i

studiens syfte och frågeställning. Kapitel sex avslutas med förslag på vidare forskning som kan

vara intressant för att utveckla studien ytterligare.


5

2 Metod

I detta kapitel beskrivs, diskuteras och analyseras kritiskt de metoder som använts för att

genomföra studien. Utöver detta lyfter detta kapitel studiens validitet och reliabilitet samt

diskuterar de etiska aspekter som uppkommit under studiens process. En viss metoddiskussion

förs löpande. Kapitlet avslutas även med en kortare metoddiskussion där alternativa

tillvägagångssätt diskuteras.

2.1 Val av metoder

Studiens primära syfte var att undersöka attityder kring de illegala formerna av legal streaming

hos unga svenskar. Utöver detta skulle dessa attityder jämföras med attityder kring andra former

av streaming, både legala och illegala, samt fildelning. För att besvara studiens frågeställningar

på ett korrekt vis som passade studiens syfte har både kvalitativa- och kvantitativa metoder

används. Eliasson (2006, s.31) talar om att det många gånger kan vara fördelaktigt att

kombinera både kvalitativa och kvantitativa metoder. Genom att kombinera dessa metoder kan

en studie följa upp intressanta faktorer som påvisat sig i användningen av kvantitativa metoder

för att sedan komplettera dessa med exempelvis kvalitativa intervjuer (ibid).

Kvalitativa metoder kan beskrivas som författarens uppfattning och tolkning av information

som står i centrum (Holm & Krohn Solvang, 1997, s.76). Ett syfte med studien var att bredda

tidigare forskning kring olika former av streaming. Detta är i enighet med Alvehus (2013, s.22)

som menar att kvalitativ forskning är en form av tolkande forskning med meningen att bidra till

en mer generell förståelse av ett fenomen och en utökning av den kunskap och tolkning som

sedan tidigare finns inom detta tema i vetenskapen. Genom en kvalitativ ansats i denna

undersökning var förhoppningen således att utöka den befintliga kunskapen inom området. Den

tidigare forskningen som presenteras i undersökningen är till störst del genomförd med hjälp av

en kvalitativ ansats. Då ett av studiens syften har varit att verka som komplement till tidigare

forskning motiveras en kvalitativ ansats i denna undersökning ytterligare.

Då det område som studien ska undersöka kring de illegala formerna av legal streaming i

dagsläget är relativt outforskad kan det vara svårt förutspå vilka resultat som kommer att uppnås

innan studien är genomförd samt hur dessa ska placeras in i forskningsområdet. Detta går i

enighet med hur Creswell (2009, s18) talar om lämpligheten av kvalitativ metod när ett koncept

eller fenomen behöver studeras på grund av brist på tidigare forskning. Detta kan bero på att


6

ämnet är nytt, att ämnet inte undersökts utifrån en specifik synvinkel eller utifrån en specifik

grupp eller om existerande teorier inte kan appliceras på en specifik grupp under en specifik

studie. (ibid) Kvalitativa metoder intresserar sig snarare för meningar och innebörder inom ett

fenomen än statistiskt verifierbara samband (Alvehus, 2013, s.20). Ett angreppssätt med

kvalitativ metod har således varit motiverat av studiens frågeställningar som skulle undersöka

och tolka attityder. Metodvalet gav författaren möjlighet att samla in empirisk data, tolka den

data som samlats in för att sedan slutligen placera in empirisk data i ett större sammanhang och

i ett redan existerande forskningsfält med syfte att bredda detta.

Författaren har också använt sig av kvantitativa metoder. Kvantitativa metoder behandlar

områden som går att beskriva i siffror och lämpar sig bland annat för att göra generaliseringar

med utgångspunkt från en mindre grupp (Eliasson, 2006, s.21). Kvalitativa metoder kan

frambringa uppgifter som går att analysera med kvantitativa metoder. Detta möjliggör en

användning av enklare kvantitativa metoder även om en studies tonvikt ligger på de kvalitativa

metoderna. (ibid) I denna studie har forskaren främst använt sig av kvalitativa metoder. Trots

detta har kvantitativa metoder delvis använts, bland annat för att beskriva empiri i

procentenheter. Genom den kvantitativa metoden har författaren till denna studie kunnat påvisa

hur ofta eller sällan ett beteende eller en attityd sker eller påvisas i de grupper som författaren

har valt att undersöka. De kvantitativa metoderna har genom studien bland annat använts för att

summera empirin i överskådliga siffror. Den kvantitativa metoden har också använts för att

genomföra en innehållsanalys.

2.2 Datainsamling

Den empiriska delen av studien har baserats på en primärt kvalitativ webbenkät som besvarades

av totalt 82 respondenter i åldrarna 16-29 år samt en fokusgrupp bestående av 4 personer i

åldrarna 19-27 år. Creswell (2009, s.4) beskriver enkäter och intervjuer som lämpliga

datainsamlingsmetoder för kvalitativa studier. Trots att författaren har valt att utgå från

kvalitativa datainsamlingsmetoder där analyser av beteenden och attityder har stått i fokus är

datainsamlingsmetoderna delvis kvantitativa. Detta grundar sig i att vissa frågor som besvarats

av respondenterna resulterat i empiri i form av statistik och procentenheter. Utöver detta har

författaren också genomfört en kvantitativ innehållsanalys på de två internetforumen Flashback

och Reddit. Innehållsanalyser kan bland annat ge information om grupper som är svåra att få

direkt kontakt med (Bryman, 2008, s.296).


7

2.2.1 Webbenkät

Enkätundersökningar kan bland annat användas till att studera en mediepublik och är en bra

metod för att studera bland annat attityder hos en grupp människor som inte går att observera

direkt. Utöver detta kombinerar en enkät dessutom tekniken att samla information genom att

fråga ut människor samt tillåter en mindre grupp människor att representera en större

population. (Ekström & Larsson, 2010, s.87) Då den tid som studien genomfördes under var

begränsad har det inte varit varken tidsmässigt eller effektivitetsmässigt motiverat att i denna

studie genomföra en större mängd intervjuer för att uppnå samma antal respondenter som en

webbenkät lett till under samma tidsfrist. Dessutom befann sig den grupp som i denna studie

skulle undersökas på internet. En webbenkät har på så vis varit ytterligare motiverat.

Enkäten utformades för att vara så neutral som möjligt och inte ha ledande frågor. Detta för att

möjliggöra för respondenterna att ge subjektiva och ärliga svar utan påtryck från externa

faktorer. Detta har bland annat gjorts genom att frågorna bearbetats innan de besvarats så att

felaktiga tolkningar inte ska ha kunna skett. Bearbetningen har gått till på sådant vis att tre

utomstående personer som sedan inte besvarade enkäten fick läsa igenom frågorna och

kommentera eventuella möjliga tolkningar. På detta sätt kunde författaren validera enkäten

innan enkäten delades till respondenterna. De tre personer som har validerat enkäten har varit

studenter på Malmö Högskola utan- eller med få tidigare erfarenheter kring streaming. Det har

alltid funnits lika många negativa som positiva svarsalternativ att välja mellan vid

alternativfrågor. Ejlersson (2014, s.51 & 56) talar om just vikten kring att vara medveten om hur

frågor kan tolkas för att minimera riskerna kring att detta sker samt vikten om att formulera

neutrala frågor som inte är ledande. Enkäten har bestått av både slutna frågor med förbestämda

svarsalternativ samt öppna frågor där respondenterna med egna ord har fått besvara frågor kring

hur de resonerar och tar ställning till olika aspekter. Detta för att låta respondenterna komma till

tals med sina egna åsikter. Enkäten har utöver detta även innehållit frågor där respondenterna

har fått placera huruvida ett påstående överensstämmer eller inte med deras egna attityder och

beteenden. Frågorna med svarsalternativ samt där respondenterna fick svara på en skala 1-5 har

analyserats ur ett kvantitativt perspektiv och har summerats i procentenheter. De frågor som

respondenterna fick besvara med egna ord har analyserats ur ett kvalitativt perspektiv och har

summerats i kommentarer från respondenterna. Dessa procentenheter och kommentarer

presenteras i studiens fjärde kapitel, empiri. Webbenkäten har tagit uppskattningsvis max 10

minuter att besvara och har inte innehållit fler frågor än vad som ansetts ytterst nödvändigt för

att kunna besvara studiens frågeställningar. Enkäten fanns tillgänglig att besvara under 8 dagar

och bestod av totalt 43 frågor, se bilaga 1.


8

Enkäten har disponerats på sådant vis att respondenterna först har fått besvara mer allmänna

frågor kring sitt användande av streamingtjänster, både legala och illegala, samt deras

fildelande. Därefter har besvarat mer precist och inriktat kring användandet av VPN och den

illegala formen av legal streaming. Silverman (2010, s.197) talar om vikten av att inte ställa de

primära frågorna i en undersökning först då detta kan leda till att respondenten inte tänker efter

innan denne svarar samt att respondenten till hög grad tänker på studiens syfte och anpassar sitt

svar efter det. Då de olika formerna av streaming kräver viss förkunskap och definition har det

getts en kortare förklaring kring vad dessa innebär innan frågorna tagit vid. För att ta del av den

information som gavs innan enkäten tog vid samt de frågor som respondenterna besvarade i

enkäten, se bilaga 2.

Vid en webbenkät minimeras intervjuareffekten och respondenter kan således inte ställa frågor

vid eventuella oklarheter kring frågorna. Dessutom kan respondenternas identiteter inte styrkas

med fullständig säkerhet. (Eijlertsson, 2014, s.12) På grund av detta och i kombination med att

undersökningen berört bland annat ett illegal användande av olika streamingtjänster har

webbenkäten kompletterats med en fokusgrupp. Syftet med fokusgruppen var således att där ge

respondenterna möjligheten att ställa frågor kring oklarheter samt diskutera faktorer och

beteenden med varandra för att där bidra till en ökad intervjuareffekt.

2.2.2 Fokusgrupp

Under studien har det dessutom genomförts en gruppintervju med hjälp av en fokusgrupp. Detta

intervjutillfälle skedde efter att enkätundersökningen var avslutad för att kunna bygga på de

svar som respondenterna gett vid enkäten och på så vis komplettera det empiriska materialet

ytterligare. Detta ledde bland annat till att frågor som diskuterades vid fokusgruppen inte

tidigare besvarats vid webbenkäten. Intervjun med fokusgruppen har skett genom en kvalitativ

metod där attityder och beteenden har stått i fokus. Trots detta har intervjun med fokusgruppen

delvis presenterats med hjälp av kvantitativa metoder. Detta har skett för att på ett överskådligt

vis summera andelen av respondenter som innehar ett visst beteende eller attityd. Resultatet från

intervjun med fokusgruppen presenteras i kapitel 4, empiri.

Den intervju som genomfördes med fokusgruppen var semistrukturerad för att respondenterna

skulle ha en större möjlighet att påverka intervjuns innehåll och förgreningar. Vid intervjun

användes en intervjuguide för att de primära frågorna som studien skulle undersöka inte skulle

falla bort, se bilaga 3. Även intervjufrågorna hade innan intervjun bearbetas med hjälp från

samma tre studenter vid Malmö Högskola som vid utformningen av frågorna till enkäten. Detta


9

för att validera att den intervjuguide som skulle användas berörde likvärdiga områden som

webbenkäten samt de områden som studien ämnade undersöka. Intervjuer är ofta bra verktyg

inom de kvalitativa metoderna då en intervju ger författaren möjlighet att interagera med sina

respondenter och på så vis kan direkt kan få besvarat hur respondenterna ser på ett specifikt

fenomen samt beröra deras åsikter, känslor, erfarenheter och tankar (Alvehus, 2013. s.81). En

intervju bör ses som en process i ett specifikt sammanhang mellan specifika personer med

lokala företeelser (ibid, s.82). Det som sägs vid intervjun behöver nödvändigtvis inte ha samma

betydelse utanför den specifika intervjusituationen (ibid, s.80). Det kan hända att både

intervjuaren och respondenten framställer bilder av sig själva som i detta sammanhang verkar

lämpliga (ibid, s.82).

Intervjun med fokusgruppen skedde i hemmet hos en av respondenterna i fokusgruppen och var

avslappnad och delvis informell. Syfte med detta var att fokusgruppen skulle känna sig

avslappnad och att samtalet skulle kännas mindre formellt så att intervjun skulle upplevas som

ett vardagligt samtal. Intervjun med fokusgruppen spelades in. Utöver detta togs anteckningar

löpande under intervjun. Anteckningarna användes främst som hjälpmedel för att

uppmärksamma och minnas faktorer så som kroppsspråk, gester och tonfall. Wibeck (2010,

s.107) menar på att det vid en analys av de empiriska data som samlats in är viktigt att beakta

faktorer som dessa.

Respondenterna i fokusgruppen var bekanta med varandra sedan tidigare och intervjun startade

med att de först fick berätta om sig själva, vad de gjort under dagen samt vad de skulle göra den

kommande veckan, återigen för att bidra till en avslappnad miljö. Wibeck (2010, s.73) menar på

att allmänna öppningsfrågor som samtliga respondenter får besvara i turordning leder till att

gruppen känner en större samhörighet, blir mer bekanta med varandra och får respondenterna att

känna sig mer avslappnade. Därefter styrde författaren som intervjuare in respondenterna på de

områden författaren ville att de skulle diskutera utifrån intervjuguiden och lät dem själva styra

samtalet genom att inte avbryta samtal som var igång och istället endast flika in om det var

specifika ämnen eller fenomen som författaren önskade att de skulle utveckla ytterligare.

Intervjun tog totalt en timme att genomföra. Tiden var inte avgränsad sedan tidigare och

intervjun avslutades när samtliga frågor i intervjuguiden hade blivit berörda.

2.2.3 Innehållsanalys

Bryman (2008, s.283) beskriver en innehållsanalys som ett angreppssätt för analys av dokument

och texter för att kvantifiera innehållet efter bestämda kategorier. I denna studie har författaren


10

genomfört en innehållsanalys för att undersöka hur diskussionen kring VPN ter sig på två olika

internetforum. Dessa två har varit Flashback och Reddit. Valet av just dessa internetforum

grundar sig i att Flashback är ett forum där användarna skriver på svenska och Reddit är ett

forum där användarna skriver på engelska. Genom att genomföra en innehållsanalys på dessa

forum hade författaren syftet att undersöka diskussionerna som förs kring VPN, både nationellt

men också mer internationellt. Genom en innehållsanalys ansåg författaren att hon skulle kunna

skapa sig en bredare överblick kring hur attityderna kring användningen av VPN ser ut. Syftet

med detta var således att öka den empiriska undersökningen med ytterligare ett

undersökningsområde, huvudsakligen inriktad kring användningen av VPN.

Innehållsanalysen genomfördes den 31 maj 2016 genom en sökning på vartdera internetforum

med nyckelordet ”VPN”. På Flashback resulterade denna sökning i 619 trådträffar (Flashback,

2016). På Reddit fanns inte möjligheten att se hur många träffar sökningen resulterade i (Reddit,

2016). Författaren tog därför beslutet att endast analysera de 10 träffar på Reddit som har flest

poäng, så kallade ”up-votes”. Dessa poäng baseras på hur många användare som läst tråden och

aktivt klickat i en ruta som gör att den placeras högre upp bland sökresultat. På detta sätt kunde

författaren sortera ut de 10 trådar om VPN som användarna på Reddit ansett skulle hamna

längre upp i sökningar. Sökningen på Flashbacks forum avgränsades inte till en specifik

tidsperiod utan trådarna hade publicerats från 2009 till 2016. På Reddit var de äldsta trådarna 1

år gamla. Efter att sökningarna hade genomförts analyserade författaren innehållsanalysen.

Denna analys presenteras i avsnitt 2.4.

2.3 Urval av respondenter

Då författaren sedan tidigare har både intresse för- och kunskap inom området som studeras har

hon med hjälp av sina egna erfarenheter kunnat avgöra vilka aspekter som ansetts vara viktiga

för att studien ska kunnat genomföras på ett så objektivt vis som möjligt samt kunnat identifiera

vilka aspekter i urvalsprocessen som ansetts vara extra viktiga att beakta. Trots detta kan

författarens förkunskap ha lett till att intressanta aspekter som författaren inte varit medveten

om sedan innan har missats. Genom att författaren själv har förförståelse inom det område som

ska studeras kan författaren redan på förhand anta vilka aspekter och delar inom området som är

intressanta att studera (Alvehus, 2013, s.67). Utöver detta har författaren delvis utgått från det

urval respondenter som deltagit i tidigare studier. Författarens ambition har dessutom varit att

efterlikna de urval av respondenter som i dessa undersökningar för att rättvist kunna applicera

tidigare forskning på sin egen empiri.


11

Då studiens område är avgränsat på ett sådant vis att en specifik grupps attityder ska undersökas

har urvalet av respondenter till fokusgruppen skett genom ett strategiskt urval. Respondenterna

har valts utifrån kriteriet att de kan kategoriseras in i den målgrupp som studien ämnat

undersöka. Respondenterna var svenska medborgare i åldrarna 16-29. Utöver detta har ett

ytterligare kriterium vid val av respondenterna tillkommit, att respondenterna använder sig alla

av någon form av streamingtjänst. Kriterierna tillkom för att kunna validera att respondenterna

har ett intresse samt en förförståelse för streaming. Urvalet av respondenter, med tanke på deras

förkunskap kring streamingtjänster, innebar att respondenterna till viss del bildade ett homogent

urval. Ett homogent urval ger möjligheten att göra direkta jämförelser mellan respondenternas

svar (Alvehus, 2013, s.69).

Intervjun med fokusgruppen genomfördes den 24 mars 2016. Fokusgruppen bestod av totalt 4

respondenter. Respondenterna till fokusgruppen valdes ut av författaren utifrån hennes

kontaktlista på Facebook. Utöver de kriterier som redan nämnts ansågs en viktig aspekt vara att

respondenterna inom denna fokusgrupp till viss del kände varandra sedan tidigare. Totalt

tillfrågades sex stycken personer som alla tackade ja till att medverka vid ett intervjutillfälle.

Två av dessa personer fick dock hastiga förhinder samma dag som intervjun skulle genomföras

och då det inte gick att byta intervjutillfälle för resterande personer i fokusgruppen genomfördes

intervjun med endast dessa fyra personer närvarande.

Enkäten fanns tillgänglig att besvara mellan den 20-28 mars och besvarades av totalt 82

respondenter. Enkäten delades på författarens egen Facebooksida samt andra sociala kanaler

som författaren är aktiv på, till exempel Instagram. Enkäten delades endast på författarens

privata Facebookprofil där hon har strax över 600 vänner. På Instagram delades enkäten till ca

800 följare. Vem som helst av de som såg delandet av enkäten kunde själva välja att besvara

den eller inte. Detta kan ha lett till att respondenterna av enkäten till viss del ingick i en

homogen grupp. Då den åldersgrupp som studien undersökt är den åldersgrupp som författaren

själv befinner sig i samt den åldersgrupp som majoriteten av författarens kontakter på de sociala

medierna också tillhör ansåg författaren dock att detta inte var ett problem för studiens

kommande resultat. Det fanns en tanke att undvika detta till viss del genom att dela enkäten

även på internetforum men författaren upptäckte i användarvillkoren för dessa forum att de inte

tillät enkätundersökningar och denna möjlighet föll således bort.

Utöver utskicket av enkäten i dessa sociala medier delades enkäten vidare av sex stycken av

författarens bekanta och besvarades troligtvis även av respondenter som författaren inte själv

känner.


12

2.4 Analys av data

Analysen av de empiriska data som samlats in via webbenkäten och fokusgruppen skedde

genom en innehållsanalys. En innehållsanalys är när data delas upp i teman och kategorier där

samband kan hittas (Jacobsen, 2007, s.135; Wibeck, 2010, s.100). I en sådan analys genomgås

vissa bestämda faser i form av kategorisering: att fylla kategorierna med innehåll, räkna hur

frekvent ett tema framkommer, jämföra resultat och söka skillnader och olikheter samt söka

förklaringar till dessa skillnader och olikheter. (Jacobsen, 2007, s.135) Vid analysen av den

empiriska datainsamlingen vid webbenkäten och intervjun med fokusgruppen har författaren

även utgått från Alvehus (2013, s.110) förklaring av analysprocessen i termer av tre

grundläggande arbetsmoment; att sortera, att reducera och att argumentera.

Sorteringen av empirin från enkäten skedde på sådant vis att den delades upp i teman

kategoriserade efter fyra rubriker. Dessa var: legala former av streaming, illegala former av

streaming, fildelning av film och serier samt illegala former av legal streaming.

Då intervjun som genomförts med fokusgruppen spelades in påbörjades analys av data först

med transkribering av denna. När transkriberingen var färdigställd sorterades det transkriberade

materialet upp i fråga om de teman och kategorier som kommit till diskussion under

intervjuerna. Kategorierna delades därefter upp utifrån hur de ansågs stå i relation till varandra

samt om en kategori ansågs vara underkategori till en annan. Det empiriska materialet från

fokusgruppen delades slutligen upp i samma fyra rubriker som vid sorteringen av det empiriska

materialet från enkäten.

I det nästkommande steget reducerades empirin. Denna reducering skedde i två åtskilda etapper,

en för reducering av empirin från enkäten och en för reduceringen av empirin från intervjun

med fokusgruppen. Reduceringen har i de båda etapperna skett på ett sådant vis att de centrala

delar som ansetts vara mest relevanta för att besvara studiens frågeställning bevarats. Detta

kompletterades sedan med andra delar för att bredda materialet och kunna öka förståelsen

ytterligare. Vid vissa områden har delar av empirin komprimerats, detta har skett om ett flertal

respondenter har besvarat centrala områden på samma vis och om vissa områden har kunnat

beskrivas mer övergripande än andra. Detta har dock skett med noga övervägning kring

huruvida en komprimering sker på sådant vis att olika svar fortfarande representerats. Urvalet

och reduceringen av empirin har varit genomgående grundat i de frågeställningar som studien

ska besvara.


13

I det sista steget analyserades empirin. Wibeck (2010, s.109) menar på att det centrala i

analysprocessen är att hitta samband, mönster och jämföra olika data mot varandra. Analysen av

data skedde i förhållande till tidigare studier och teorier samt mellan de två former genom vilka

författaren samlat in sitt empiriska material.

Även sökningarna på de två internetforumen analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

Efter sökningen på Flashback kategoriserade författaren rubrikerna efter 5 rubriker. Dessa var

Diskussioner om olika VPN-tjänster, hjälp vid användning av olika VPN-tjänster, skydda sin

identitet online, ta del av film och tv med hjälp av VPN samt övrigt. Dessa kategorier valdes ut

av författaren då hon ansåg att dessa var de mest frekventa. Utifrån detta sammanställde

författaren ett kodningsschema. Författaren tog inte del av innehållet i trådarna utan

kategoriserade dem endast efter deras rubriker. Bryman (2008, s.291) beskriver

kodningsscheman som ett viktigt steg i en innehållsanalys. Ett kodningsschema består av två

delar: utformningen av kodningsschemat samt kodningsmanualen (ibid). Kodningsschemat samt

kodningsmanualen efter denna sökning återfinns i kapitel 4, resultat.

Sökningen på Reddit resulterade i en annan innehållsanalys då det var en mindre mängd

innehåll som undersöktes och kodades. Vid denna sökning använde sig författaren endast av de

10 trådar med flest poäng. Dessa kodades sedan även antal kommentarer och efter när tråden

postades på forumet. Kodningsschemat och kodningsmanualen för denna sökning återfinns i

kapitel 4, empiri, samt i bilaga 4.

2.5 Etiska överväganden

Om respondenterna har en förstådd mening med studien som inte överensstämmer med

författarens mening kan det uppstå problem. Det är således viktigt att den som genomför en

studie behöver informera sina respondenter kring studiens syfte. (Creswell, 2009, s.89) Då

respondenterna besvarade frågor om bland annat illegala aktiviteter har de etiska aspekterna

noga tänkts igenom och diskuteras under studiens gång. De genomförda enkäterna har varit

anonyma och det har funnits möjlighet för respondenterna att inte besvara vissa frågor om de

inte känt sig bekväma kring dessa. Svaren som gavs av respondenterna som deltog i intervjun

med fokusgruppen har anonymiserats i efterhand för att skydda respondenternas identiteter. Det

har tydligt framgått innan både enkäterna och intervjuerna att inga svar i undersökningen

kommer att presenteras på sådant vis att respondenten inte skulle kunna identifieras och att

respondenterna när som helst kan avbryta sin medverkan i studien, se bilaga 2.


14

Utöver fokusgruppens homogenitet finns det ytterligare faktorer som kan ha påverkat det

resultat som intervjun med fokusgruppen resulterade i. Författaren är medveten om att

diskussionen som fördes i fokusgruppen kan ha påverkats av att de ämnen som diskuterats

delvis har berört illegala aktiviteter. Detta kan ha lett till att de personer som ingick i

fokusgruppen har svarat på frågor på vis som inte är helt sanningsenliga då deras beteende

kanske inte anses vara etiskt och moraliskt acceptabelt. Diskussionen hade möjligen kunnat ha

sett annorlunda ut om de ämnen som diskuterades inte var delvis eller helt illegala.

2.6 Validitet och reliabilitet

Ambitionen med studien var att kunna generalisera unga svenskars attityder kring illegala

former av legal streaming med hjälp av tekniska verktyg så som VPN. Alvehus (2013, s.127)

talar dock om vikten kring att kunna skilja på en teoretisk och en empirisk generalisering. En

empirisk generalisering handlar om att utifrån ett begränsat forskningsområde och ett begränsat

antal respondenter kunna generalisera kring just detta område utifrån just dessa respondenter

(ibid).

Då den tid som denna studie har genomförts under har varit begränsad har det varit både svårt

och ohållbart att genomföra en så pass stor studie att den skulle kunna ge en generaliserad bild

kring hela Sveriges unga befolkning och deras attityder kring olika former av fildelning och

streaming. Då de som besvarat webbenkäten har gjort detta frivilligt och det inte är möjligt att

kontrollera deras svar då de ska vara anonyma har svaren inte kunnat generaliseras som en

statistisk sanning kring den målgrupp studien undersöker. Studien fungerar därför mer som en

fingervisning kring hur attityderna kan se ut bland unga svenskar. Den visar på vilka attityder

kring illegala former av legal streaming med genom användandet av VPN som de specifika

respondenter som deltagit i studien har. Ahrne & Svensson (2011, s.29) menar på att det går att

generalisera inom kvalitativa metoder men att forskningsresultatens överförbarhet till andra

områden och situationer då måste genomföras med en större försiktighet. Resultatet och

slutsatserna i denna studie går således möjligen inte att appliceras på hela Sveriges befolkning i

alla åldersgrupper men kan eventuellt ge en empirisk generaliserad bild kring attityder bland

svenskarna i åldrarna 16-29.

Både webbenkäten och intervjuguiden till intervjun med fokusgruppen validerades med hjälp av

tre studenter vid Malmö Högskola. Denna validering har bidragit till att författaren kunnat vara

mer säker på att det som ämnats undersökas är det som blivit undersökt i studiens empiriska del.

Trots detta är författaren medveten om att detta inte behöver innebära en fullständig validering.


15

Detta baseras på att författaren inte kan vara säker på om dessa tre studenter uppfattar frågorna

på samma vis som respondenterna. Trots detta har hjälpen från de tre studenterna varit en metod

för att uppnå en högre grad av validering än innan.

Författaren har haft ambitionen att genomföra innehållsanalyserna av internetforumen så

objektivt som möjligt. Trots detta är författaren medveten om att hennes egna tolkningar kan ha

påverkat detta resultat. Bryman (2008, s.297) talar om att det är svårt att genomföra en

innehållsanalys utan författarens egna tolkningar. Hade denna innehållsanalys genomförts av en

annan författare hade resultatet möjligen kunnat se annorlunda ut. Författaren är också

medveten om att valet av kanaler där forumen finns kan ha påverkat resultatet.

2.7 Källkritik

Huvuddelen av de referenser som används genom uppsatsen är vetenskapliga granskade artiklar.

I det inledande kapitlet har det använts ett fåtal referenser som inte är vetenskapligt granskade.

Dessa källor hänvisar bland annat till internetforum och nyhetsartiklar publicerade online.

Författaren är medveten om att dessa referenser inte är vetenskapliga men har trots detta valt att

behålla dessa referenser. Detta för att få en bredare bild kring hur diskussionerna kring de

faktorer som undersökts diskuteras på internet under informella former.

2.8 Metoddiskussion

Denna studie har genomförts med genom ett kvalitativt och kvantitativt angreppssätt. Dessa

metoder har valts av författaren för att undersöka vilka attityder som den undersökta

målgruppen har kring olika former av streaming samt till vilken grad beteenden och attityder

har visat sig. Studien har trots användandet av båda dessa metoder ämnat undersöka de berörda

områdena med fokus på den kvalitativa metoden där den kvalitativa metoden har fungerar som

ett sammanfattande stöd. Hade denna studies frågeställningar sett annorlunda ut hade alternativa

metoder kunnat användas. Studien hade kunnat ha huvudfokus på de kvantitativa metoderna och

istället låtit de kvalitativa metoderna verka kompletterande.

Respondenterna i denna undersökning har tillhört en homogen grupp. Författaren är medveten

om att detta kan ha påverkat studiens resultat. Jacobsen (2007, s.125) och Wibeck (2010, s.31)

menar på att en homogen grupp kan leda till att samtal sker smidigt men att det kan leda till att

intressanta motsättningar kan missas. Författaren är medveten om att detta urval av respondenter


16

kan ha påverkat studien och att resultatet hade kunnat bli annorlunda om urvalet var mindre

homogent. Studiens homogena urval kan ha varit en bidragande faktor till att många av

respondenternas svar liknar varandra. Vidare påpekar Wibeck (2010, s.31) att en hög

samhörighetskänsla kan leda till att respondenterna upplever att det endast är rätt att tycka och

tänka på ett visst vis. Detta kan också ha påverkat respondenterna vid intervjun med

fokusgruppen, vars svar till stor del överensstämde med varandra. Författaren har dock valt att

ha ett homogent urval för att kunna göra direkta jämförelser mellan respondenternas svar.

Utöver detta har det homogena urvalet av respondenter kunnat påverka generaliserbarheten.

Silverman (2010, s. 279) menar att vår vilja att hitta samband mellan faktorer och fenomen

alltid måste betraktas kritiskt och ifrågasättas. Larsen (2009, s.21) talar om att samband inom

forskning handlar om tendenser och att resultat i en specifik studie inte automatiskt innebär en

absolut sanning. Vidare talar Larsen (2009, s.21) om att forskning ofta handlar om att upptäcka

tendenser och att hitta nyanser inom problemområden som undersöks. Författaren har under

studiens gång varit medveten om att eventuella samband och relationer mellan de fenomen och

faktorer som har undersökts inte nödvändigtvis innebär att detta är exakta sanningar och att

studien inte är helt objektiv då det endast är författaren själv som samlar in och tolkar data.

Enkäten delades på författarens privata sociala medier och nådde där ut till cirka 1400 personer.

Av dessa var det 82 stycken som besvarade enkäten. Detta innebär ett bortfall på drygt 1300

respondenter som skulle kunna förändrat enkätens resultat. Utöver detta delades enkäten endast

på författarens egna privata sociala medier. Detta är ytterligare en faktor som kan ha inneburit

att det skett ett bortfall av respondenter som hade kunnat bidra med intressanta infallsvinklar

och åsikter. Författaren är medveten om att ett annat urval av respondenter hade kunnat leda till

ett annat resultat.

För att höja tillförlitligheten kring denna studie skulle samma undersökning kunna göras igen på

samma åldersgrupp men andra respondenter för att se om resultaten samt de samband som hittas

är likvärdiga eller inte även i denna studie.


17

3 Tidigare forskning

Nedan följer den tidigare forskning som tillsammans med resultatkapitlet ligger till grund för

diskussionskapitlet och slutsatsen. Inledningsvis ges en kortare introduktion till vad streaming

är och den teknik som används för att kringgå geografiska restriktioner. Därefter följer avsnitt

om streamingkulturen i Sverige samt attityder kring olika former av streaming. Detta kapitel

ligger till grund för att besvara den första frågeställningen.

3.1 Streaming

Burroghts & Rugg (2014, s.370) beskriver streaming som en form av multimedia som

kontinuerligt levereras till användaren. Streaming är inte ett medium utan istället en form av

leverans av medieinnehåll som låter användaren ta del av- och uppleva medieinnehåll utan att

först behöva ladda ner en fil. Vidare talar Burroghts & Rugg (2014, s.367 & s.371) om

streaming i fyra kategoriseringar: sanktionerad förstahandsstreaming, osanktionerad

förstahandsstreaming, sanktionerad tredjehandsstreaming och osanktionerad

tredjehandsstreaming. Sanktionerad förstahandsstreaming innebär att rättighetsinnehavaren

streamar sitt innehåll direkt till mediepubliken utan mellanhand. Sanktionerad

tredjehandsstreaming innebär att innehållsleverantörer kontrollerar och distribuerar sitt innehåll

utifrån de licenser de innehar. Osanktionerad tredjehandsstreaming är när webbplatser

kontrollerar och distribuerar innehåll, men utan licenser och rättigheter. (ibid) Osanktionerad

förstahandsstreaming däremot innebär att mediepubliken tar del av legala streamingtjänster men

på ett illegalt vis genom att med hjälp av tekniska verktyg kringgå de geografiska restriktioner

som medieinnehållet innehar (ibid, s.373). Osanktionerad förstahandsstreaming kan också kallas

för piratströmmning eller streamingstöld (ibid, s.367).

3.2 Geografiska restriktioner och VPN

Lobato & Meese (2016, s.10) menar på att användandet av geografiska restriktioner på innehåll

är en filtrerande teknologi med en rumslig medvetenhet. Med hjälp av användares individuella

IP-adress kan dessa teknologier identifiera en användares fysiska geografiska plats. Denna

teknik används idag bland annat för att hantera nationell och internationell videostreaming och

för att separera de nationella mediemarknaderna. Processen innebär att användarens IP-adress

körs genom en databas där den fysiska geografiska platsen fastställs. Befinner sig användaren


18

inom den geografiska gräns där medieinnehållet har rättigheter att visas kan videon spelas upp.

Befinner sig användaren utanför denna geografiska plats kommer videon inte att spelas upp. De

flesta stora videoplattformarna använder sig idag av denna metod för att sortera sina användare

utifrån fysisk geografisk plats. De kan på detta vis identifiera om användaren har rättslig

tillåtelse att ta del av videon beroende på vilka villkor som rättighetsinnehavaren till videon har

kommit överens kring med videoplattformen. (ibid) Teknologin bakom denna metod går att

kringgå, bland annat med hjälp av VPN (ibid, s.11).

Lobato & Meese (2016, s.16) menar att VPN till stor del används av internetanvändare som vill

vara anonyma på internet som ett verktyg för att skydda sin integritet inom öppna nätverk. VPN

kan också användas som ett verktyg för företagsrelaterade nätverk där det fungerar som en

portal till fjärrnätverk. Denna användning av VPN möjliggör för anställda att komma åt företags

nätverk från platser utanför arbetsplatsen, till exempel från hemmet. Dessa

användningsområden av VPN är legala. Det är när VPN används för att förvirra

internetuppkopplingar och geografiska restriktioner som det innebär komplexa utmaningar för

bland annat mediebolag. (ibid) Enligt Turner (2015, s.3) använder uppskattningsvis 375

miljoner människor över hela jorden sig av VPN-tjänster av olika anledningar. Den största delen

av dessa använder det troligtvis för att kunna kringgå medieföretagens geografiska restriktioner

och på så vis få tillgång till en bredare och bättre underhållning på internet. Burroughts & Rugg

(2014, s.367) menar dock att fenomenet inte bör delas upp i binära termer om legalt eller

illegalt. De menar på att användandet av VPN för att kringgå geografiska restriktioner istället

bör ses som en utveckling av den moderna världens mediesändningar. (ibid)

Lobato & Meese (2016, s.16) menar att kringgåendet av de geografiska restriktionerna är ett

komplext ämne på grund av att de flesta teknologier som används för att undvika restriktionerna

inte är utformade för detta användningsområde utan har utvecklats för legala

användningsområden. I Sverige används kringgåendet av restriktionerna bland annat för att

användare ska kunna få tillgång till nya filmer och tv-serier i streamingkataloger som egentligen

inte är tillgängliga inom landets gränser. (ibid) Synen på geoblocking i Europa skiljer sig från

resten av världen då europierna på ett annat vis är vana vid att kunna resa fritt inom kontinenten,

handla fritt mellan länderna samt kunna ta del av grannländernas tv-sändningar (ibid, s.19). De

geografiska restriktionerna har börjat ses som en anti-europeisk faktor inom Europa då det anses

innebära tekniska resektioner på frihandeln och sedan 2014 har ”Tackling Geoblocking” varit

en officiell policy-prioritet i EU-kommissionen (ibid, s.20).


19

3.3 Streamingkulturen i Sverige

Bauman (2016, s.141) menar på att det i Sverige finns en stor tillgång till streamingkanaler.

Trots mängden streamingkanaler i Sverige, inte minst de nationella alternativen, står de

internationella kanalerna YouTube och Netflix för mer än hälften av all legal streaming i

Sverige. 1.3 miljoner Svenskar använder YouTube dagligen och 465 000 svenskar använder

Netflix dagligen. (ibid) Utöver de legala streamingtjänsterna som Svenskarna har att tillgå växer

antalet illegala alternativ. En av de troligtvis mest använda tjänsterna för illegal streaming bland

svenskarna är Swefilmer, en hemsida som illegalt låter svenskarna streama de senaste filmerna

och serierna med svenska undertexter helt gratis. Swefilmers framgång har lett till att ytterligare

ett flertal liknande alternativ för illegal och gratis streaming för svenskarna har dykt upp, bland

annat Dreamfilm, swesub.tv och Sweflix. (ibid, s.142)

Bauman (2016, s.143) menar på att en av anledningarna till att streaming är en utbredd aktivitet

bland svenskarna beror på Sveriges unika infrastruktur kring internet och svenskarnas höga

uppkopplingshastigheter. Larsson et. al (2012, s.270) menar på att VPN är mest vanligt i norra

Europa. Vidare menar Bauman (2016, s.145) och Larsson et. al (2012, s.271) att det utbredda

användandet av VPN hos svenskarna skulle kunna kopplas till att svenskarna efter införandet av

IPRED-lagen i Sverige den 1 april 2009 nu känner sig övervakade på internet och vill förbli

anonyma. I en studie från 2012 undersöktes svenskar i åldern 15-25 och deras användning av

VPN innan och efter implementeringen av IPRED i Sverige. Studien påvisar ett samband

mellan en ökad användning av VPN efter implementeringen av IPRED i Sverige och menar på

att användningen av VPN ofta är kopplad till sökandet efter en mer anonymiserad

internetupplevelse kopplat till illegala beteenden så som otillåten fildelning och delande av

upphovsrättsligt skyddat material. (Larsson & Svensson, 2010, s.99) Mängden medieinnehåll

som publiceras på internet ökar ständig, så också möjligheten att ta del av ett bredare

medieutbud genom att använda VPN (Burroughs & Rugg, 2014, s.375).

En av streamingtjänsterna som idag erbjuder olika utbud beroende på vart i värden deras

användare befinner sig är Netflix. (Netflix, 2016a; 2016b) På den svenska versionen av deras

användarvillkor kan användarna ta del av följande information:

”Du kan i första hand titta på en film eller tv-serie via Netflix-tjänsten

i landet där du registrerade ditt konto och endast på geografiska

platser där vi erbjuder vår tjänst och har licensierat filmen eller tv-


20

serien. Tillgängligt innehåll varierar beroende på geografisk plats

och kommer ibland att förändras.” (Netflix, 2016b)

Netflix meddelade i ett pressmeddelande att de nu ska börja stänga av användare

som med hjälp av VPN kringgår deras geografiska restriktioner i utbudet. (Netflix,

2016a) VPN nämns inte specifikt i deras användarvillkor som ett av de hjälpmedel

som finns för att kringgå de geografiska restriktionerna. (Netflix, 2016b) På deras

svenska version av användarvillkoren finns dock följande paragraf:

”Du samtycker också till att inte: kringgå, ta bort, förändra, försämra

eller motverka något av innehållsskydden på Netflix-tjänsten;

använda någon robot, spindel, scraper eller andra automatiska sätt

att få tillgång till Netflix-tjänsten;” (Netflix, 2016b)

Då användaren av Netflix måste godkänna Netflix användarvillkor innan användaren kan börja

sig av Netflix tjänster ses användarvillkoren som ett avtal. Detta baseras på den Svenska lagen

om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (SFS 1915:218). Enligt

denna lag är det illegalt att bryta ett avtal (ibid). Att använda sig av tekniska verktyg så som

VPN för att förändra Netflix utbud strider mot Netflix avtal med användaren och är enligt

svensk lag illegalt.

Det är inte bara de internationella streamingtjänsterna som upprätthåller geografiska

restriktioner kring sitt utbud. På SVT-Plays supportsida finns följande information:

”På grund av upphovsrättsliga skäl varierar utbudet i våra digitala

tjänster SVT Play, Öppet arkiv och Barnplay beroende på om du är i

Sverige eller utomlands. [...] På Öppet arkiv går inget program att se

utomlands.” (SVT, 2016)

Även TV4-Play har liknande restriktioner, på deras tittarservice finns följande information:

”De flesta program på TV4 Play är av rättighetsskäl geografiskt

blockerade till att endast vara tillgängliga för visning i Sverige. Detta

gäller oavsett om man har Premium eller inte.” (TV4, 2016)


21

Under 2015 genomfördes undersökningen ”Lägesrapport – digital marknad för film och TV” av

Film och Tv-branschens Samarbetskommitté. Studien undersökte unga svenskar i åldern 16-29

år och deras användning samt attityder kring olika former av streaming. (FTVS, 2015) Studiens

resultat går att utläsa i tabell 1.

Tabell 1. Användning och attityd kring streaming bland unga svenskar i åldern 16-29 år (FTVS,

2015).

Användning och attityd Instämmer Instämmer inte

Använder lagliga digitala tjänster för streaming

80 % 20 %

Använder illegala digitala tjänster för streaming

43 % 57 %

Fel att använda illegala tjänster 60 % 40 %

Använder illegala tjänster trots att de tycker att det är fel

40 % 60 %

Under 2015 genomfördes även undersökningen ”Svenskarna och Internet, 2015 års

undersökning av svenska folkets internetvanor” av Findahl & Davidsson (2015). Resultatet från

denna undersökning kring frekvens av fildelning går att utläsa i tabell 2.

Tabell 2. Frekvens av fildelning i åldersgruppen 16-25 år (ibid).

Kanal Dagligen Varje vecka Någon gång

Laddar ner film/video 4 % 16 % 30 %

Vidare visar undersökningen på att fildelningen i Sverige i åldersgruppen 16-25 minskar. Den

del av den svenska befolkningen som idag betalar för att abonnera på video är högre bland de

som fildelar än de som inte gör det, se tabell 3. Fildelningen och abonnemangen konkurrerar

inte med varandra utan kompletterar snarare varandra. (ibid) I samma åldersgrupp använder de

svenskar som fildelar sig i större utsträckning av VPN än de som inte fildelar (Larsson,

Svensson & De Kaminski, 2013, s.106).

Tabell 3. Andel som betalar för film, jämförelse mellan fildelare och inte fildelare (Findahl &

Davidsson, 2015).

Fildelare eller inte Betalar för film Betalar inte för film

Fildelare 46 % 54 %


22

Inte fildelare 24 % 76 %

3.4 Attityder kring olika former av streaming

2012 genomförde Andersson (2012, s.107-109) en undersökning kring fildelandet och

attityderna kring detta bland svenskar i åldrarna 15-42 år. Studiens resultat visade på att de som

fildelade till en stor del ansåg fildelandet vara positivt för samhället och att den negativa

påverkan av detta beteende endast påverkade specifika, mindre branscher. Studien visar på att

de som aktivt fildelade också köpte vissa fysiska kopior av det som de laddat ner för att

uppmuntra specifika producenter och bidra ekonomiskt till deras arbete. De som aktivt fildelade

menade på att deras illegala fildelningar ledde till att de fått tillgång till ett större spektrum

media. På så vis hade de blivit intresserade av genrer som de annars inte hade tagit del av. (ibid)

Vidare upplevde studiens respondenter internet som en gränsbrytande värld som kringgår de

lokala barriärerna och som uppmuntrar till en global integration. Ett flertal ansåg detta vara ett

ideal som de uppfattade som sin medborgerliga rättighet. Vidare menade de också att det bidrog

till tillgången av kultur och möjligheten att personligen kunna styra över sitt informationsflöde.

(ibid, s.109) Genom en kombination kring utvecklingen av den teknik som finns att tillgå samt

en ökad global tillgänglighet av digitala kanaler för mediedistribution ökar det illegala beteendet

kring de digitala varorna (Vida et al, 2012, s.299).

Freestone & Cass (2004, s.122) har undersökt attityder kring etik på internet bland personer

födda efter 1985 och menar på att om det saknas en rädsla för straff så beter sig dessa

människor olämpligt. Internet har banat en väg för detta olämpliga beteende. Internet går att

betrakta som en egen värld frånskild från den verkliga och fysiska världen där användare kan

befinna sig anonymt. (ibid) Vidare menade Freestone & Cass (2004, s.126) att synen på internet

som en egen fristående värld ger användarna en falsk känsla av sanning och sänkte deras rädsla

för att bli upptäckta om de betedde sig illegalt. Detta ingav en känsla av låga straff om de blev

påkomna med ett olämpligt beteende. (ibid) Freestone & Cass (2004, s.127) menade också på

att deras studie kunde generaliseras på internetkulturen i stort med tanke på att denna kultur är

global och gränsöverskridande. I en studie genomförd av Al-Rafee & Cronan (2006, s.247) var

respondenterna inte rädda för att bli påkomna och åka fast för illegal fildelning. Al-Rafee &

Cronan (2006, s.246) studerade vilka faktorer som påverkar vilka attityder individer har kring

illegal fildelning. Det visade sig att individens kön inte har en signifikant påverkan på attityd.

Ålder däremot visade vara en viktig faktor och studien kunde påvisa ett samband mellan en mer

positiv inställning till illegal fildelning bland de yngre medan de äldre hade en mer negativ


23

inställning. Vidare menade Al-Rafee & Cronan (2006, s.247) att de individer som inte ansåg

illegal fildelning vara ett etiskt problem hade en mer positiv inställning till fenomenet.

Subjektiva normer var också en viktig faktor som spelade in, hos de individer som ansåg den

illegala fildelningen vara en norm i sitt sociala närverk fanns en generellt positiv inställning.

Den starkaste faktorn var huruvida individens närstående laddade ner eller inte och hur dessa

närstående var inställda till fildelning (ibid, s.248). Även Jacobs et al (2012, s.966) påvisade i

sin studie att umgänge och umgängets generella attityder kring illegal fildelning spelade en stor

roll kring individens inställning kring fildelning. De tillfrågade menade på att om deras

umgänge också fildelade ner motiverade det individens beteende och fick det att verka mindre

allvarligt då andra runt om laddade ner till en högre utsträckning. En lag legitimeras endast om

lagen följer den sociala norm och de strukturer som lagen berör (Larsson et al, 2012, s.272).

Jacobs et al (2012, s.960) fastställde i sin studie personliga faktorer som kan påverka fildelare i

deras beteende. Några av dessa faktorer var viljan att genomföra ett beteende, hur individen tror

att dennes sociala grupp känner kring ett beteende, till vilken grad som individen tidigare

genomfört ett beteende sam till vilken grad som individen kände skuld över sitt beteende. (ibid)

Al-Rafee & Cronan (2006, s. 247) påvisade i sin studie att den ekonomiska faktorn hade en

inverkan på attityder. De som fildelade ansåg att de legala tjänsterna för tillgång till digital

media kostade för mycket, något som de som inte fildelade inte till samma utsträckning

instämde i. (ibid) Detta motsades dock till viss del av Andersson (2012, s.111) som i sin studie

påvisade att illegal fildelning inte ersätter köpandet utan istället kompletterar det och att

fildelningen i sig leder till att fildelarna hittar saker de gillar och sedan betalar för. Även Jacobs

et al (2012, s.965) påvisade i sin studie att den ekonomiska faktorn inte var drivande vid

fildelning utan att det istället handlade om att de som fildelade var mycket intresserade av film

och ville ta del av ny film samt en stor mängd film som var svår att ta del av legalt. Vidare

påvisade studien gjord av Jacobs et al (2012, s.966) att det fanns en vilja hos de som fildelade

att betala för sig och att viljan att se ny film var viktigare än att spara pengar. Ashraf & Alvarez

León (2016, s.46) påpekade i sin studie att efterfrågan efter piratkopierat och piratdistribuerat

mediematerial härstammade från bristen på laglig distribution och priser på lagligt material som

konsumenterna inte var villiga att betala. Vida et al (2012, s.308) menade på att en individs vilja

till att illegalt ta del av digitala varor via internet had att göra med denne individs uppfattning

kring hur detta beteende gynnar individen.

Larsson (2012, s.108) visade i sin studie att respondenterna menade att fildelande kan vara

kopplat till tekniskt kunnande. De som hade ett större tekniskt kunnande kunde använda sig av


24

internet på ett annat vis än de som hade ett mindre tekniskt kunnande. Att använda VPN har

tidigare krävt ett stort tekniskt kunnande men i dagsläget finns det ett flertal enkla och

användarvänliga versioner för privatpersoner att tillgå (Burroughs & Rugg, 2014, s.375).

Verktyg för att använda sig av VPN finns idag i former av plug-in till webbläsare, ofta

kostnadsfria och utan att användaren behöver skapa ett konto på en tjänst (Lobato & Meese,

2016, s.17). Larsson, Svensson & De Kaminski (2013, s.110) menar att det allmänna och

generella användandet av VPN ökar.


25

4 Resultat

Nedan presenteras resultatet från webbenkäten, den fysiska gruppintervjun samt

innehållsanalysen av två internetforum. Detta empiriska material kommer sedan tillsammans

med det teoretiska materialet att analyseras i diskussionskapitlet. Kapitlet ligger till grund för

att besvara den andra frågeställningen.

4.1 Webbenkät

Webbenkäten besvarades av totalt 82 respondenter. Fördelningen av könstillhörighet och ålder

bland respondenterna går att utläsa i tabell 4 och tabell 5. Procentenheterna har avrundats till

närmaste heltal.

Tabell 4. Könstillhörighet av respondenter vid webbenkät

Könstillhörighet Antal respondenter Procent

Kvinna 67 81.7 %

Man 13 15.9 %

Annan 2 2.4 %

Tabell 5. Åldersfördelning av respondenter vid webbenkät

Ålder Antal respondenter Procent

16-19 år 8 9.8 %

20-23 år 27 32.9 %

23-26 år 38 46.3 %

26-29 år 9 11 %

Av de som besvarade enkäten var 69.5 % studenter, 28 % arbetade och 2.5% var arbetslösa.

56.8 % av respondenterna streamade i någon form dagligen, 35.8% streamade varje vecka och

7.4% streamade varje månad. Ingen av respondenterna streamade mer sällan än varje månad.

4.1.1 Legala former av streaming


26

Respondenternas användning av legala streamingtjänster samt huruvida de betalar för ett

abonnemang går att utläsa i tabell 6.

Tabell 6. Respondenters åtkomst till legala streamingtjänster samt abonnemang de betalar för.

Har tillgång till ett konto på en legal streamingtjänst ≈ 93 %

Betalar för abonnemang för åtkomst av legal streaming ≈ 78 %

Betalar inte för abonnemang för åtkomst av legal streaming ≈ 22 %

Den legala streamingtjänst som respondenterna mest frekvent betalar för är Netflix, följt av

ViaPlay, HBO och C-More. Vid frågan om varför respondenterna har valt att betala för just

dessa tjänster är det vanligaste svaret att tjänsterna, främst Netflix, har ett bra utbud. Utöver

detta finns en genomgående trend bland respondenternas svar att de legala streamingtjänsterna

är smidiga och enkla att använda sig av, att de legala tjänsterna erbjuder streaming i bra kvalitet

och att de sällan krånglar. Några av respondenterna uppger att de använder de legala

streamingtjänsterna men att de delar konto med familj eller vänner och inte själva betalar för

tjänsten. Respondenternas inställning till abonnemangens prissättning i förhållande till vilket

utbud de erbjuder går att utläsa i tabell 7.

Tabell 7. Respondenternas inställning till abonnemangens prissättning i förhållande till utbud.

Lågt Lagom Högt

≈ 10 % ≈ 80 % ≈ 11 %

4.1.2 Illegala former av streaming

Respondenternas användning av en illegal streamingtjänst går att utläsa i tabell 8. Frekvensen

av detta användande går att utläsa i tabell 9.

Tabell 8. Respondenters användning av en illegal streamingtjänst.

Använder en illegal streamingtjänst Använder inte en illegal streamingtjänst

≈ 76 % ≈ 23 %

Tabell 9. Respondenters frekvens av användningen av en illegal streamingtjänst.


27

Använder dagligen Använder varje vecka

Använder varje månad

Använder mer sällan

≈ 13 % ≈ 38 % ≈ 25 % ≈ 24 %

Några av de mest frekvent använda illegala tjänsterna bland respondenterna är Dreamfilm,

Swefilmer och Popcorntime. En stor del av respondenterna menar på att de väljer mellan de

olika illegala streamingtjänsterna beroende på vad de vill streama. De söker på en specifik film

eller serie och väljer tjänst utifrån vilka sidor som sökningen resulterar i. Anledningen till att

respondenterna använder sig av de illegala tjänsterna är i princip genomgående. Respondenterna

menar att de använder dessa tjänster om de filmer och serier som de vill se inte finns på de

legala streamingtjänsterna. Respondenterna vänder sig då till de illegala tjänsterna grundat på

tjänsternas tillgänglighet, dess stora utbud samt på grund av att de illegala tjänsterna i de allra

flesta fall är gratis. Några av respondenterna talar också om att nya avsnitt i serier som de följer

släpps tidigare i länder utanför Sverige, främst i USA, och att det kan ta flera år innan dessa

avsnitt kommer till Sverige.

I frågan kring huruvida respondenterna anser att det är rätt eller fel att använda sig av en illegal

streamingtjänst är respondenterna av resultatet att döma kluvna, se tabell 10.

Tabell 10. Andel respondenter som tycker det är rätt eller fel att använda en illegal

streamingtjänst.

Anser det vara rätt att använda en illegal streamingtjänst

Anser det vara fel att använda en illegal streamingtjänst

≈ 49 % ≈ 51 %

De respondenter som menar på att det är fel grundar detta till stor del på att det är illegalt av en

anledning och att det inte ger filmskaparna någon inkomst. En av respondenterna som streamar

illegalt men som menar på att det är fel skriver följande:

”Jag vill betala för något som någon jobbat för. Film/serier är också

kultur. En teaterföreställning skulle aldrig spelas gratis. En musiker

skulle eller borde aldrig spela gratis. Ändå gör jag det (streamar

illegalt), för jag kan inte betala flera hundra till olika

streamingtjänster. Det ger mig lite bättre samvete.”

Av de respondenter som anser det är rätt att använda sig av illegala streamingtjänster anser detta

på grund av de inte ser skadan av den illegala streamingen. Vidare menar dessa respondenter att


28

de som inte har råd med de legala tjänsterna också ska få ta del av film, att de som producerar

filmerna ändå får in stora summor pengar och att det ger filmer bra publicitet. De menar på att

legala streamingtjänster ofta inte har nya filmer i sitt utbud och att de streamar illegalt som ett

komplement till de legala streamingtjänsterna. Vidare skriver ett flertal respondenter att de inte

anser att det är fel att illegalt streama film och serier från de stora filmproducenterna men att de

inte beter sig likadant vid indiefilmer. De känner ett större behov av att bidra ekonomiskt till

mindre filmskapare då de generellt sett inte har en lika stor inkomst från sina filmer. Andra

respondenter menar att frågan inte är svart eller vit och att det beror på mängden film och serier

som streamas illegalt. Andel respondenter som är rädda att åka fast eller inte vid illegal

streaming samt inställningen till illegal streaming i respondenternas umgängeskrets går att

utläsa i tabell 11.

Tabell 11. Respondenters rädsla för att åka fast vid illegal streaming samt inställningen till

streaming i deras umgängeskretsar.

Påstående Instämmer Instämmer inte

Jag är rädd att åka fast om jag streamar illegalt

≈ 15 % ≈ 85 %

Det finns en positiv inställning till illegal streaming i min umgängeskrets

≈ 95 % ≈ 5 %

4.1.3 Fildelning av film och serier

Respondenternas användande av fildelning går att utläsa i tabell 12. Vidare går respondenternas

inställning till fildelande att utläsa i tabell 13.

Tabell 12. Respondenters användande av fildelning.

Fildelar film och serier Fildelar inte film och serier

≈ 52 % ≈ 48 %

Tabell 13. Respondenternas inställning till fildelande.

Det är rätt att fildela film och serier Det är fel att fildela film och serier

≈ 52 % ≈ 48 %


29

De respondenter som anser att det är fel att fildela menar att det är illegalt, att det är likställt

med att stjäla i en fysisk butik, att det inte genererar någon inkomst till filmskaparna och att det

är fel att inte betala för den kultur som en tar del av. De som anser att det är rätt baserar detta

bland annat på den ekonomiska aspekten. De anser att det är för dyrt att betala för att ta del av

materialet på lagligt vis. Vidare menar de på att kultur borde vara till för alla på lika villkor och

därför borde vara gratis samt att fildelning är en enkel och bekväm funktion. Ett flertal av

respondenterna menar på att de anser det vara rätt att fildela film och serier där stora filmbolag

är producenter men inte om det är indiebolag som är filmskaparna. En av respondenterna som

anser att det är rätt skriver följande:

”Det är så framtiden ser ut. Tycker att de stora bolagen bör anpassa

sig efter användarens krav på lättillgänglighet och privatpersoners

ekonomi kanske inte tillåter folk att köpa filmer lagligt.”

4.1.4 Illegala former av legal streaming

Att ett flertal streamingtjänsters utbud förändras beroende på vart i den fysiska världen som

användaren befinner sig är något som respondenterna genomgående anser vara konstigt, dåligt

och tråkigt. Ett par respondenter var inte medvetna om detta sedan innan. Några av

respondenterna nämner att de förstår anledningen till det men att de anser att det borde vara

annorlunda. Ett flertal av respondenterna menar på att de betalar för en tjänst och då menar på

att de borde ha tillgång till tjänstens fulla utbud, oberoende på fysiskt geografisk plats. En

respondent menar på att det är just detta faktum som är anledningen till att denne inte har ett

konto på en legal streamingtjänst som kräver ett betalabonnemang. Några respondenter menar

på att detta är ohållbart med grund i den globaliserade värld som vi idag lever i. De menar på att

vi idag är vana vid att kunna ta del av samma innehåll som resten av världen och att geografiska

restriktioner är bakåtsträvande. En respondent tror att detta kan vara en av anledningarna till att

personer vänder sig till de illegala streamingtjänsterna istället för de legala.

Respondenterna anser till stor del att användarens fysiskt geografiska plats inte ska begränsa

innehållet som användaren kan ta del av. Ett flertal av respondenterna nämner här Public

Service och anser att det är en självklarhet att alltid kunna ta del av alla program som finns på

SVT-Play då de betalar för sin TV-licens och likställer det med att betala för en streamingtjänst.

Respondenterna poängterar också att det finns en vilja att som svensk ta den av svensk tv även

utomlands. De menar på att svenska medborgare ska ha rätt att ta del av svensk tv oavsett var i

världen en befinner sig. En respondent skriver följande:


30

”Jag tycker allmänt att det inte ska finnas en gräns för sånt här.

Exempelvis om jag befinner mig utomlands under en längre tid,

studerar eller liknande hade det varit väldigt tacksamt om jag kunde

ta del av svenska kanaler om man saknar hemmet. Jag ser ingen

skada som kan orsakas om man streamar svensk tv utomlands.”

Vissa av respondenterna använder sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska

begränsningar på streamingtjänster, se tabell 14.

Tabell 14. Respondenternas användande av tekniska verktyg för att kringgå geografiska

restriktioner.

Använder tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar

Använder inte tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar

Vet inte om de använder tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar

≈ 37 % ≈ 57 % ≈ 6 %

De respondenter som använder sig av tekniska verktyg gör detta för att de inte vill ha ett

begränsat utbud film och serier på internet. Respondenterna vittnar också om att det är enkelt att

använda sig av dessa verktyg och att de ger dem mer för pengarna och en bättre

streamingupplevelse. De respondenter som angav att de inte använder sig av dessa verktyg vet

inte hur de gör, har inget behov av det eller har tänkt på att skaffa det men ännu inte gjort detta.

Några av respondenterna menar på att det har provat att använda sig av dessa verktyg men att de

inte ansåg att det gav dem ett bättre utbud eller att det inte fungerade för dem. Respondenternas

åsikter kring om det är rätt eller fel att legala streamingtjänster stänger av användare som

använder sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar går att utläsa i tabell

15.

Tabell 15. Respondenternas åsikter kring att legala streamingtjänster stänger av användare som

använder sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar.

Det är bra att legala streamingtjänster stänger av användare som använder sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar

Det är dåligt att legala streamingtjänster stänger av användare som använder sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar

≈ 20 % ≈ 80 %

Respondenterna som anser att detta är dåligt menar på att de inte ser skadan av användande av

de tekniska verktygen. De anser att då de betalat för tjänsten och då borde ta del av dess fulla


31

utbud. Några av respondenterna menar på att detta är fel väg för streamingtjänsterna att gå och

tror att streamingtjänsterna istället borde inse att efterfrågan av bredare utbud finns och erbjuda

samma utbud till alla betalande kunder, oavsett geografiskt läge. Ett flertal respondenter menar

på att detta handlande inte kommer att stoppa personer från att vilja ta del av ett större utbud.

Dessa personer kommer istället förflytta sig från de legala tjänsterna där de betalar till de

illegala gratistjänsterna. Respondenterna menar på att detta kommer att drabba de legala

streamingtjänsterna och filmskapare ekonomiskt negativt.

De respondenter som anser att det är bra att streamingtjänster stänger av användare som

använder sig av verktyg för att kringgå geografiska restriktioner menar på att

streamingtjänsterna inte gör något fel utan bara följer regler och licenseringar. Respondenterna

menar också att de som tillhandahåller tjänsterna har rätt att göra som de vill men att fler

kommer använda sig av de tekniska verktygen om inte åtgärder tas. En respondent skriver

följande:

”Jag vill säga varken eller egentligen. Ingår man ett avtal och sedan

bryter mot det avtalet så finns det ju inget som hindrar dem från att

kasta ut en. Däremot får det till följd att de tappar kunder som mig

som återgår till andra, gratis, alternativ. Jag betalar hellre för min

VPN-tjänst än Netflix.”

Flera av respondenterna menar på att krafttagen från streamingtjänsterna mot de användare som

använder sig av tekniska verktyg för att kringgå de geografiska restriktionerna kommer att

påverka deras streamande. En del menar på att det nu kommer att sluta använda dessa verktyg

för att undvika att bli avstängda, andra menar på att de kommer fortsätta använda verktygen

som innan men att de ändå är rädda för att bli avstängda och att de kommer vara mer försiktiga i

framtiden. Andra respondenter menar på att det inte kommer påverka dem alls och en

respondent menar på att denne bara gör ett nytt konto om det befintliga kontot stängs ner.

Flertalet respondenter menar på att de kommer sluta använda sig av tekniska verktyg för att

kringgå de geografiska begränsningarna i utbudet men att de istället kommer att öka sitt illegala

streamande samt det illegala fildelandet.

4.2 Intervju med fokusgrupp

Under intervjun med fokusgruppen deltog 4 respondenter. Fördelningen av könstillhörighet och

ålder bland respondenterna i fokusgruppen går att utläsa i tabell 16.


32

Tabell 16. Könstillhörighet och åldersfördelning av respondenter vid intervju med fokusgrupp.

Respondent Könstillhörighet Ålder

R1 Man 21 år

R2 Kvinna 26 år

R3 Man 19 år

R4 Kvinna 22 år

Samtliga respondenter hävdade att de var mycket intresserade av film (R1, R2, R3, R4). Tre av

de fyra respondenterna ansåg sig själva vara teknikkunniga (R2, R3, R4). En respondent ansåg

sig inte vara teknikkunnig (R1). Samtliga avsnitt avslutas med en summerande tabell, se tabell

17, 18, 19 och 20.

4.2.1 Legala former av streaming

Samtliga respondenter har idag tillgång till ett konto på en laglig streamingtjänst (R1, R2, R3,

R4). Av de fyra respondenterna är det endast en som själv betalar för sitt konto (R2). Den

person som själv betalar för sitt konto är den äldsta respondenten och dessutom den enda

respondent som har eget boende samt fast arbete (R2). De resterande tre respondenterna lånar

andra personers inloggningar till streamingtjänster, oavsett om dessa personer är medvetna om

detta eller inte. Anledningen till detta menar dessa tre respondenter är på grund av ekonomiska

skäl. Respondenterna menar dock inte att de inte har råd utan att de snarare vill lägga dessa

pengar på annat då det går att låna andra personers konton helt gratis. (R1, R3, R4)

”Den andra personen betalar, så jag slipper. Jag kom på nu att jag

har inloggningen till min kompis pappas ViaPlay också, den använder

jag ibland. Jag tror inte att han (kompisens pappa) är medveten om

detta men jag bryr mig inte så länge jag kan använda den gratis och

så länge han inte vet att det är jag som använder hans inloggning.” (R3)

Respondenterna använder sig av olika legala streamingtjänster, samtliga respondenter använder

sig av Netflix. De är genomgående kluvna till Netflix utbud av film och serier. (R1, R2, R3, R4)

På frågan kring varför de använder sig av just Netflix menar en respondent på att det ”är den

bästa streamingtjänsten men samtidigt en av de sämsta” (R3). Anledningen till detta är att

Netflix har ett stort utbud men att utbudet inte innehar ett brett utbud av de filmer och serier


33

som respondenterna är intresserade av att se (R3, R2). Respondenten som själv betalar för sina

abonnemang på legala streamingtjänster anser att priset på dessa tjänster är lagom i förhållande

till utbud och menar på att hon hade kunnat betala mer för dem utan att hon hade reflekterat

kring dem som högt. Denna respondent menar på att hon förstår att andra personer anser att film

är en konstform och att konst ska vara fri för alla att ta del av. Hon poängterar också att det för

henne är viktigt att konstnärerna bakom filmerna ska kunna leva på sitt skapande. Vidare menar

denne respondent att hon generellt sett anser att det är de stora bolagen som redan har mycket

pengar att röra sig med som tar mest betalt för sina produktioner och att det är de mindre

filmbolagen, till exempel indiebolagen, som kanske behöver pengarna på ett annat vis då de

annars inte kan leva på sitt skapande. (R2)

Tabell 17. Summering av respondenternas svar vid lagliga former av streaming.


Jag har tillgång till ett konto på en legal streamingtjänst

4 av 4 (R1, R2, R3, R4) -

Jag betalar för mitt konto på den legala streamingtjänsten

1 av 4 (R2) 3 av 4 (R1, R2, R3, R4)

Priset för legala streamingtjänster är lagom.

1 av 4 (R2) -

4.2.2 Illegala former av streaming

Samtliga respondenter streamar illegalt. (R1, R2. R3, R4) Anledningarna till detta är till viss del

varierande mellan respondenterna. De menar på att den illegala streamingen kompletterar den

legala streamingen och att de använder de illegala streamingtjänsterna för att se filmer och

serier som inte finns på de legala streamingtjänsterna. (R2, R3, R4)

”Jag streamar illegalt för jag hatar när jag följer en serie som har sex

säsonger men så finns endast två av dessa säsonger att streama

lagligt. Jag orkar inte vänta och se ett avsnitt i veckan från Sverige

när samtliga säsonger redan kommit ut i USA. Sen tar det alltid så

lång tid innan serier kommer till Sverige, ofta ett år senare än från det

datum de kommer ut i USA. Om man har tur, för det mesta kommer de

inte alls till Sverige. Man måste typ ha tur för att kunna se de serier

man vill här i Sverige.” (R4)


34

Samtliga respondenter anser att det är fel att streama illegalt trots att de själva gör det. De

vittnar om att det finns en genomgående norm i deras umgängen där den illegala formen av

streaming är accepterad och att majoriteten i deras umgängen också streamar illegalt. (R1, R2,

R3, R4) Respondenterna vittnar också om att de bortser från de lagar som finns kring illegal

streaming och att bekvämligheten i att streama illegalt överväger dessa lagar (R3, R4).

Tabell 18. Summering av respondenternas svar vid illegala former av streaming.


Jag streamar illegalt 4 av 4 (R1, R2, R3, R4) -

Det är fel att streama illegalt 4 av 4 (R1, R2, R3, R4) -

Det finns en positiv inställning kring illegal streaming i min umgängeskrets

4 av 4 (R1, R2, R3, R4) -

Jag bryr mig inte om de lagar som finns kring illegal streaming

2 av 4 (R3, R4) -

4.2.3 Fildelning av film och serier

Tre av de fyra respondenterna fildelar film och serier. (R2, R3, R4) De respondenter som

fildelar är inte rädda för att åka fast och menar på att det snarare är de som laddar upp filmer än

de som laddar ner filmer som riskerar att åka fast. Vidare vittnar de om att det även här finns en

genomgående positiv attityd till fildelning i deras umgängen (R2, R3, R4). En av

respondenterna talar om bekvämligheten i att ha film nedladdad då hon, när filmen är

nedladdad, inte är beroende av en internetuppkoppling. Denna respondent laddar ner film för att

vara säker på att filmen är i en bra kvalitet och att den går att se när hon inte har tillgång till

internet, bland annat när hon reser. Denne respondent menar dock på att hon aldrig skulle ladda

om hon befann sig i ett land utanför Sverige. Hon tror att det är större risk att åka fast för

fildelning i till exempel USA än i Sverige för att reglerna kring fildelning verkar hårdare och

mer klara utomlands än i Sverige. (R2)

En av respondenterna säger att han aldrig fildelar. Han menar på att han är extremt rädd för att

åka fast och att han därför hellre streamar illegalt, han tror att han har en minimal risk att åka

fast vid illegalt streamande. Vidare hävdar denne respondent att han är oteknisk och faktiskt inte

vet hur han laddar ner. Om det är något han verkligen vill ha nedladdat ber han en

familjemedlem eller en kompis att ladda ner på deras datorer och sedan ge till honom via ett


35

USB-minne. De personer som laddar ner åt honom har aldrig invändningar mot det och anser att

det är acceptabelt att ladda ner åt honom från sina egna datorer. (R1)

Tabell 19. Summering av respondenternas svar vid fildelning av film och serier.


Jag fildelar film och serier 3 av 4 (R2, R3, R4) 1 av 4 (R1)

Jag är rädd för att åka fast när jag fildelar.

1 av 4 (R1) 3 av 4 (R2, R3, R4)

Det finns en positiv inställning kring fildelning i min umgängeskrets

3 av 4 (R1, R2, R3, R4) -

4.2.4 Illegala former av legal streaming

Tre av de fyra respondenterna använder sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska

begränsningar på legala streamingtjänster. (R2, R3, R4) Den respondent som inte använder sig

av ett sådant verktyg är den respondent som inte fildelar. Denne respondent använder sig inte av

dessa verktyg för att han inte vet hur han gör, anser sig vara för lat för att lära sig och tror inte

att det hade varit någonting som han skulle använda sig av. Han använder sig av illegala

streamingtjänster i en högre utsträckning än de legala streamingtjänsterna och anser att han där

kan ta del av det material som han vill se. (R1)

De resterande tre respondenterna använder sig av illegala former av legal streaming och

reagerar starkt när det kommer på tal att streamingtjänster nu ska börja stänga av användare som

använder sig av tekniska verktyg så som VPN för att kringgå de geografiska restriktionerna.

(R2, R3, R4) De tre respondenterna som streamar genom illegala former av legal streaming

anser att detta beteende är acceptabelt och berättigar sitt beteende med att om de betalar för att

ta del av en tjänst så vill de kunna ta del av en tjänst fullt ut. (R2, R3, R4) Vidare anser de att de

legala streamingtjänsternas beslut kring att stänga av användare som kringgår de geografiska

begränsningarna kommer att påverka dessa tjänster negativt.

”Det känns som om jag då kanske börjar använda en annan tjänst.

Till exempel Netflix är inte så bra om man bara har tillgång till den

svenska versionen och inte den amerikanska. Det finns nästan inga

bra filmer på den Svenska versionen. Jag kommer fortfarande vilja se

de filmerna och istället välja illegala streamingtjänster eller att ladda


36

ner dem för att kunna se dem. Det innebär ju att de som skapar

filmerna tappar intäkter. För folk betalar för att ha ett konto på

Netflix, oavsett vilket innehåll de tar del av på Netflix. Streamar folk

endast illegalt istället förlorar de ju all sin inkomst.” (R4)

Vidare menar en respondent att användandet av VPN är ett utbrett fenomen i hans umgänge och

att samtliga personer i hans umgänge använder sig av VPN för att kringgå geografiska

restriktioner. De som inte vet hur en gör blir upplärda av andra inom umgänget. (R3) Samtliga

respondenter anser att det är acceptabelt att använda sig av VPN för att ta del av ett bredare

utbud film och serier på internet (R1, R2, R3, R4). En respondent menar att hon förstår

anledningen till att utbudet på internet är uppdelat efter fysiska regioner och att det handlar om

vilka avtal streamingtjänsterna ingår med producenterna. Hon tror dock att samtliga inblandade

parter hade tjänat på att göra utbudet mer globalt. Hon menar på att det hade kunnat leda till en

minskning kring användningen av olika former av illegala tillvägagångssätt för att se film och

serier. Hon tror inte att streamingtjänsterna vill ha sitt innehåll uppdelat efter fysiska regioner

men att det är producenterna bakom filmerna vill tjäna så mycket som möjligt och därför

begränsar sitt innehåll. Hon menar att de kan ta betalt genom flera olika licenser istället för en

övergripande. Vidare menar denne respondent också att folk är fort anklagar

streamingtjänsterna för att vara boven i dramat när de egentligen borde ifrågasätta

producenterna. (R2)

De tre respondenter som använder sig av VPN för att kringgå geografiska restriktioner hos

streamingtjänster hade kunnat tänka sig att betala ett högre pris för dessa tjänster om de hade

fått tillgång till tjänsternas fulla utbud. Respondenterna har denna åsikt oavsett om de idag

betalar för ett abonnemang på en streamingtjänst eller inte. (R2, R3, R4) En respondent hade

inte kunnat tänka sig att betala mer för en tjänst för att få tillgång till dess fulla utbud och menar

på att det han vill se ändå inte finns att tillgå på de legala streamingtjänsterna (R1).

Tabell 20. Summering av respondenternas svar vid fildelning av film och serier.


Jag använder mig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar

3 av 4 (R2, R3, R4) 1 av 4 (R1)

Det är fel att streamingtjänster stänger av användare som kringgår geografiska

3 av 4 (R2, R3, R4) -


37

begränsningar.

Det är rätt att kringgå geografiska restriktioner

3 av 4 (R1, R2, R3, R4) -

Användandet av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar är utbrett i mitt umgänge.

1 av 4 (R3) -

Jag kan tänka mig att betala ett högre pris för att få tillgång till allt material på en streamingtjänst

3 av 4 (R2, R3, R4) 1 av 4 (R1)

4.3 Innehållsanalys av två internetforum

Innehållsanalysen genomfördes på de två internetforumen Flashback och Reddit. I analysen av

Flashbacks forum har författaren endast tagit hänsyn till rubrikerna och kategoriserat forumets

trådar efter dessa, se tabell 21. Detta har även skett i analysen av Reddits forum där författaren

endast tagit hänsyn till rubrikerna och kategoriserat forumets trådar efter dessa, se tabell 22.

Tabell 21. Resultatet av innehållsanalysen på Flashback.

Kategori Antaltrådar

Diskussioner om olika VPN-tjänster 218

Hjälp vid användning av olika VPN-tjänster 217

Skydda sin identitet online, anonymisering 102

Ta del av film och TV med hjälp av VPN 45

Övrigt 37

Innehållsanalysen av Flashback visar att det fanns 218 trådar där användarna diskuterade olika

former av VPN-tjänster samt fördelar och nackdelar med dessa. 217 trådar bestod av användares

frågor kring problem med VPN och VPN-tjänster samt hur de skulle lösa dessa. 102 trådar

berörde användarnas vilja kring att vara anonyma på internet, huruvida VPN är säkert eller inte

samt vilka VPN-tjänster som är möjliga att spåra. 45 av trådarna berörde tillgång till film och tv

med hjälp av VPN. 37 trådar berörde övriga ämnen som inte kategoriseras under de tidigare fyra

kategorierna. I dessa trådar återfinns bland annat frågor om spel, e-handel och övriga tekniska

frågor.


38

Tabell 22. Resultatet av innehållsanalysen på Reddit.

Kategori Antaltrådar

Netflix 6

Säkerhet online och anonymisering via VPN 4

I innehållsanalysen av Reddits forum, se bilaga 4, var samtliga trådar postade under det senaste

året. Av dessa 10 trådar nämner 6 trådar streamingtjänsten Netflix sin rubrik. Utöver detta

nämner de resterande 4 rubrikerna ämnen som berör säkerhet online och anonymisering i

samband med användningen av VPN. Den tråden med flest kommentarer handlar om att Netflix

har blockerat användandet av VPN i vissa Europeiska länder, se bilaga 4. Den tråden som var

publicerad mest nyligen publicerades för 16 dagar sedan och handlar om att nästan 45 000

personer nu stödjer att Netflix borde bryta sin blockering av VPN, se bilaga 4.


39

5 Diskussion

Nedan följer en diskussion kring det empiriska materialet i denna studie samt eventuella

likheter och skillnader mellan dessa. Diskussionen återkopplar löpande till den tidigare

forskning som presenterades i kapitel tre. Diskussionen är utformad för att diskutera kring de

frågeställningar som denna studie ämnar undersöka och mynnar ut i slutsatserna i det

nästföljande kapitlet.

5.1 Användning av- och attityder kring olika former av streaming och fildelning

Det empiriska material som webbenkäten samt intervjun med fokusgruppen resulterade i stämde

till stor del överens. De attityder och de beteenden som återfanns i de båda empiriska

undersökningarna liknade varandra och respondenterna vittnade om liknande faktorer som

påverkat deras beteenden. Dessa resultat överensstämde dessutom till stor del med resultat från

tidigare forskning.

Det påvisades i denna studies båda empiriska undersökningar att en stor del av respondenterna

hade ett konto på en legal streamingtjänst (Tabell 6; Tabell 17). Även tidigare studier visade på

en hög grad användning av lagliga streamingtjänster (Tabell 1). Trots denna höga siffra var det

inte samtliga av dessa respondenter som själva betalade för sin streamingtjänst (Tabell 6; Tabell

17). Vissa respondenter använde sig av andra personers konton på legala streamingtjänster.

Majoriteten av respondenterna som betalade för sitt abonnemang ansåg priset på

streamingtjänsterna vara lagom i förhållande till det utbud som streamingtjänsterna erbjöd (R2;

Tabell 7). Respondenterna i fokusgruppen som inte betalade för det konto det använde menade

på att det var av ekonomiska skäl men att det inte berodde på att de inte hade råd (R1, R3, R4).

De ville istället lägga dessa pengar på annat då det gick att låna andras konton gratis (R1, R3,

R4).

Al-rafee & Cronan (2006, s.247) menade i sin studie att den ekonomiska faktorn hade en

inverkan på personers attityder kring fildelning. De menade på att de som fildelade till högre

grad ansåg att de legala tjänsterna hade ett för högt pris. Något som de som inte fildelade inte

till samma grad instämde i (ibid, s.247). I de empiriska undersökningarna som genomfördes i

denna studie jämfördes inte fildelares inställning till kostnad på samma vis som i den tidigare

forskningen. Resultatet från denna studie indikerar dock på att de som abonnerade på legala


40

streamingtjänster till en hög grad ansåg att prissättningen på dessa tjänster var lagom i

förhållande till det utbud de hade tillgång till. Trots detta visade det sig även i denna studie att

ett stort antal av respondenterna vid både webbenkäten och i fokusgruppen använde sig av

illegala streamingtjänster som var kostnadsfria (Tabell 8; Tabell 18). Dessa siffror var dock

högre än siffrorna i tidigare studier (Tabell 1). Detta kan bero på ett flertal faktorer. I denna

studies webbenkät ansåg sig majoriteten respondenter tillhöra könsidentiteten kvinna. Resultatet

hade eventuellt kunnat se annorlunda ut om könstillhörigheten bland respondenterna varit mer

jämn. Al-Rafee & Cronan (2006, s.247) menade i sin studie dock på att kön inte var en

signifikant faktor som påverkade attityder. Denna aspekt behövde således inte vara en

påverkande faktor. Å andra sidan var urvalet av respondenter relativt homogent då webbenkäten

delades på författarens privata sociala medier. Al-Rafee & Cronan (2006, s.248) menade vidare

på att subjektiva normer är den starkaste faktorn som påverkar individers attityder. Att

urvalsgruppen var homogen kan trots detta därför möjligen lett till detta resultat.

Anledningen till varför respondenterna använde sig av de illegala streamingtjänsterna var

genomgående i både webbenkäten och i fokusgruppen. Respondenterna menade på att de vände

sig till illegala streamingtjänster när de ville se film och serier de inte kunde ta del av på de

legala streamingtjänsterna. Detta stöds av det resultat som Jacobs et al (2012, s. 965-966) fann i

sin studie. De menar på att personer som fildelade inte gjorde detta på grund av en ekonomisk

aspekt. Det berodde snarare på att de som fildelade vill ta del av specifik media som inte finns

tillgänglig på legala tjänster. (ibid) Även Ashraf & Alvares León (2016, s.46) menade på att en

efterfrågan av kopierat och illegalt distribuerat mediematerial bland annat härstammade från

bristen på laglig distribution. Dessa studier undersökte attityder kring illegal fildelning men de

attityder som studierna påvisat skulle kunna impliceras även på aspekten kring illegal

streaming. Detta då de attityder som funnits inom vissa streamingformer överensstämt med fynd

kring fildelning. Vidare vittnade respondenterna i denna studie att illegala streamingtjänster

används då vissa serier släpps tidigare i länder utanför Sverige. De ville inte vänta på att

serierna skulle bli tillgängliga genom laglig distribution i Sverige utan ville se dem direkt.

Findahl & Davidsson (2015) menade i sin studie att fildelning och abonnemang på legala

streamingtjänster inte konkurrerade med varandra utan att de användes för att komplettera

varandra. Respondenterna som streamade illegalt menade på att detta var ett komplement till

den legala streamingen (R2, R3, R4). Denna studies resultat i förhållande till tidigare forskning

kunde vara en indikation på att personer som använder sig av illegala streamingtjänster gjorde

detta på grund av att de ville se ny film samt stora mängder film. Den ekonomiska aspekten var

utifrån det empiriska resultatet inte den största faktorn som påverkade respondenternas attityder


41

eller beteende. Av resultatet att döma var viljan att se ny film samt en stor del film den faktor

som till störst del påverkade attityderna.

Vid frågan kring huruvida det är rätt eller fel att använda sig av en illegal streamingtjänst skiljde

sig resultatet åt mellan respondenterna vid webbenkäten och i fokusgruppen. Samtliga

respondenter vid fokusgruppen ansåg detta vara fel medan ungefär hälften av respondenterna

vid webbenkäten ansåg detta vara fel (Tabell 10; Tabell 18). I en tidigare studie var denna siffra

60 % (FTVS, 2015). Samtliga respondenter i fokusgruppen använde sig av illegala tjänster trots

att de ansåg att detta var fel (Tabell 18). En intressant jämförelse är att 40 % i en tidigare studie

använde sig av en illegal streamingtjänst trots att de ansåg att detta var fel (FTVS, 2015). Detta

kan återigen indikera att viljan att se ny film samt en stor mängd film överväger viljan att se

film lagligt. Detta kan också ha berott på respondenterna tillhörde en homogen grupp.

De respondenter vid webbenkäten som ansåg att det var rätt att använda sig av illegala

streamingtjänster menade på att de inte såg skadan av den illegala streamingen. Vidare menade

de på att producenterna ändå erhöll en stor vinst från sina filmer. De respondenter som ansåg det

vara fel att streama illegalt menade bland annat på att det var illegalt av en anledning och att

filmskapande bör generera en inkomst. Vidare menade vissa respondenter på att de kände ett

större behov av att betala för den media de tog del av om denna media producerades av mindre

producenter. Respondenterna menade på att de ville gynna de mindre producenterna på ett annat

vis än de större och mer etablerade. Denna attityd återfanns också i frågan kring fildelning. Hur

beteendet och attityderna hos respondenterna skiljde sig åt beroende på vilken producent de

gynnade överensstämde med tidigare forskning. Andersson (2012, s.107-109) menade i sin

studie att fildelare även betalde för material som de tagit del av illegalt för att bidra ekonomiskt

till specifika producenter. Detta vittnar återigen om att den starkaste faktorn som påverkade

respondenternas beteende och attityder härstammade från viljan att se ny film och en stor

mängd film. Respondenterna vittnar dock om att de vill betala för den film de tar del av.

I Jacobs et al (2012, s.960) studie fastställs ett antal personliga faktorer som kan påverka ett

illegalt beteende vid mediekonsumtion. Dessa var bland annat hur en individs sociala grupp

ställer sig till beteende samt till vilken grad en individ känner skuld över sitt beteende. (ibid) I

den empiriska undersökningen i denna studie vittnade nästan samtliga av respondenterna i

webbenkäten om att det fanns en positiv inställning till illegal streaming i deras umgängeskrets

(Tabell 7). Vidare menade samtliga respondenter i fokusgruppen om en positiv inställning till

illegal streaming i samt fildelade deras umgängeskrets (Tabell 18; Tabell 19).


42

Hälften av respondenterna i fokusgruppen bortsåg från de lagar som finns kring illegal

streaming och menade på att bekvämligheten i att streama illegalt övervägde dessa lagar (R3,

R4). Majoriteten av respondenterna vid webbenkäten menade att de inte var rädda för att åka

fast när de streamade illegalt (Tabell 8). Den låga rädslan för att åka fast återfanns också vid

fildelning. Bland respondenterna i fokusgruppen oroade sig majoriteten inte för att åka fast när

de fildelade (Tabell 19; R2, R3, R4). Inte heller respondenterna i Al-Rafee & Cronans (2006,

s.247) studie var rädda för att åka fast när de fildelade. Freestone & Cass (2004, s.122) menar

att avsaknaden av rädslan av straff vid olämpligt beteende leder till ett fortsatt olämpligt

beteende. En intressant aspekt är att Bauman (2016, s.145) i sin studie menade på att Svenskar

efter införandet av IPRED-lagen kände sig mer övervakade på internet. En respondent i

fokusgruppen vittnade dock om det motsatta. Hon menade på att hon aldrig skulle fildela om

hon befann sig utomlands då hon ansåg att de lagar som fanns utomlands var strängare än de i

Sverige (R2). Den respondent i fokusgruppen som inte själv fildelade gjorde inte detta på grund

av att han var rädd för att åka fast. Han tog dock del av fildelat material då han istället bad

vänner att ladda ner film och serier till honom via deras datorer (R1).

Findahl & Davidsson (2015) visade i sin undersökning på att fildelningen i Sverige i

åldersgruppen 16-25 minskar. I deras undersökning fildelade hälften av de unga svenskarna

någon gång (Tabell 2). Denna siffra överensstämde delvis med resultatet av empirin i denna

studie. Hälften av respondenterna vid webbenkäten fildelade film och serier (Tabell 12). I

fokusgruppen fildelade majoriteten av respondenterna (Tabell 19). Den höga siffran bland

respondenterna i fokusgruppen kan även den bero på att fokusgruppen var en homogen grupp.

Respondenterna vid webbenkäten var delade kring huruvida de ansåg det vara rätt eller fel att

fildela (Tabell 13). De respondenter som ansåg det vara fel likställde det med att stjäla i en

fysisk butik. De menade på att det var fel att inte betala för den kultur som de tog del av. De

respondenter som ansåg det vara rätt menade på att det var för dyrt att betala för att ta del av

materialet lagligt samt att kultur borde vara fritt för alla. Detta indikerar på att den ekonomiska

faktorn, trots de tidigare resultaten som presenterats, delvis kan påverka de attityder som finns.

5.2 Användning av- och attityder kring illegala former av legal streaming

Lite mer än en tredjedel av respondenterna i webbenkäten använde sig av tekniska verktyg för

att kringgå de geografiska begränsningarna som finns på vissa legala streamingtjänster (Tabell

14). Majoriteten av respondenterna i fokusgruppen använde sig av tekniska hjälpmedel för att


43

kringgå de geografiska begränsningarna (R2, R3, R4; Tabell 20). Det har inte tidigare forskats

kring hur utbrett användandet av tekniska hjälpmedel för att kringgå geografiska begränsningar

är bland unga svenskar. Turner (2015, s.3) påstod dock i sin studie att uppskattningsvis 375

miljoner människor världen över använde sig av VPN-tjänster av olika anledningar. Enligt

Turner (2015, s.3) använde sig den största delen av dessa personer sig troligtvis av VPN för att

ta del av ett större medieutbud. Vidare menade Larsson et al (2012, s.270) att VPN är mest

vanligt i norra Europa. Lobato & Meese (2016, s.16) påstod att VPN till en hög grad används i

Sverige för att ta del av film och serier som egentligen inte är tillgängliga inom landets gränser.

Detta överensstämmer med det resultat som påvisas i denna studie vid webbenkäten och i

fokusgruppen. De respondenter vid webbenkäten som använde sig av dessa verktyg gjorde det

för att de inte ville ha ett begränsat utbud av film och serier. Dessa respondenter menade att

verktygen var enkla att använda och att det gav dem mer för pengarna och bidrog till en bättre

streamingupplevelse. Detta stöds av Vida et al (2012, s.308) som i sin studie menar på att

individens handlande påverkas av individens uppfattning kring huruvida ett beteende gynnar

individen.

Resultatet från de empiriska undersökningarna i denna studie påvisade återigen att den faktor

som påverkade deras beteende och attityder var viljan att ta del av ny film samt en stor mängd

film. I innehållsanalysen av Flashbacks forum återfanns 218 trådar där användarna diskuterade

olika VPN-tjänster (tabell 21). Av de totalt 619 trådar som fanns kring ämnet VPN var det dock

endast 45 stycken av dessa som, från rubriken att döma, berörde hur användarna med hjälp av

VPN kan ta del av film och tv. Då denna kategorisering endast skett efter rubrikerna på trådarna

går det dock inte att i denna studie fastslå att de övriga trådarna, med andra rubriker, inte berört

detta ämne alls. Innehållsanalysen kan dock indikera att viljan att se mer film och tv med hjälp

av VPN kan finnas, vilket även kan indikeras av den mängd trådar som diskuterar olika VPN-

tjänster. Som tidigare nämn påstår Turner (2015, s.3) att den största delen av de som använder

sig av VPN gör detta för att ta del av ett större medieutbud. Det visade sig dessutom

innehållsanalysen av Reddits forum att 6 av 10 trådar handlade om VPN och Netflix (tabell 22).

De resterande 4 trådarna handlade om VPN i samband med säkerhet på internet (ibid). Detta

kan indikera på att VPN också används för att bidra till anonymisering och en ökad säkerhet

online och inte endast för att ta del av ett större utbud film och serier. Trots detta har denna

kategorisering endast skett efter trådarnas rubriker och innehållet i trådarna skulle därför kunna

vara annorlunda.

Enligt Lobato & Meese (2016, s.19) skiljde sig synen på geoblocking i Europa mot resten av

världen. I Europa var invånarna vana att fritt kunna ta del av kultur från grannländerna. De


44

geografiska begränsningarna har inom Europa börjat ses som en anti-europeisk faktor. (ibid,

s.19-20) Denna attityd återfanns till viss del i de empiriska undersökningar som genomförts i

denna studie. Respondenter vid webbenkäten ansåg att geografiska begränsningar går emot den

globaliserade värld vi idag lever i. De ansåg till stor del att användarens fysiskt geografiska

plats inte skulle begränsa det innehåll som användaren kunde ta del av. De ansåg detta fenomen

vara konstigt, tråkigt och dåligt. Vissa respondenter var inte medvetna om detta sedan innan.

Även respondenterna i fokusgruppen hade liknande åsikter och ansåg detta vara fel (R2, R3,

R4). Det empiriska resultatet från respondenterna vid webbenkäten och respondenterna i

fokusgruppen kan vara en indikation på att respondenterna såg internet som en global värld där

gränser inte existerade på samma villkor som i den fysiska världen. I innehållsanalysen av

Reddits forum visade det sig att den tråd med flest kommentarer av de 10 trådarna var den som

handlade om att Netflix har blockerat användandet av VPN i vissa Europeiska länder, se bilaga

4. Trots att denna tråd publicerades för endast tre månader sedan har denna tråd redan hunnit få

nästan 3000 kommentarer. Detta indikerar på att möjligheten att kunna- eller inte kunna

använda VPN för att ta del av ett större utbud film och serier i Europa är ett ämne som väcker

känslor och skapar debatt.

I Larssons (2012, s.108) studie visades det att fildelande kan vara kopplat till tekniskt kunnande.

Även VPN kräver ett tekniskt kunnande (Burroughs & Rugg, 2014, s.375). Detta

överensstämmer med det resultat som denna studies empiriska undersökningar har resulterat i.

Den respondent i fokusgruppen som inte använde sig av dessa verktyg gjorde inte detta för att

han inte visste hur han skulle göra. Han ansåg sig inte heller ha användning av detta (R1).

Denna respondent var den respondent som inte heller fildelade (R1). Larsson, Svensson & De

Kaminski (2013, s.110) menar dock på att det generella användandet av VPN ökar. En

respondent i fokusgruppen menade på att hans umgängeskrets till stor del använde sig av dessa

tekniska verktyg. De som inte visste hur det skulle göra blev upplärda av andra inom kretsen.

(R3) Larsson, Svensson & De Kaminski (2013, s.106) menade i sin studie att svenskar i

åldersgruppen 16-25 som fildelade i högre grad även använde sig av VPN. Respondenten i

fokusgruppen som varken fildelade eller använde sig av VPN kan vara indikation på att detta

påstående stämmer. De respondenter vid webbenkäten som inte använde sig av dessa tekniska

verktyg menade även de på att de inte visste hur de skulle göra eller inte såg något behov av

detta. Detta indikerade på att denna studies resultat överensstämde med tidigare studier och att

användandet av VPN kan vara direkt kopplat till användarnas tekniska kunnande. Detta visade

sig även i innehållsanalysen av Flashback där 217 trådar bestod av användare som upplevde

problem med sitt användande av VPN och behövde hjälp med detta (tabell 21). Detta antal


45

trådar är nästan exakt samma antal som diskuterade olika VPN-tjänster (ibid). Även detta

indikerar på att användandet av VPN kräver ett tekniskt kunnande.

Majoriteten av respondenterna i fokusgruppen samt vid webbenkäten menade att det var fel att

streamingtjänster börjat stänga av användare som använder sig av tekniska verktyg för att

kringgå geografiska begränsningar (R2, R3, R4; Tabell 20; Tabell 15). En attityd som återfanns

bland respondenterna var att de ansåg att om de betalat för ett abonnemang på en

streamingtjänst så ville de kunna ta del av tjänstens fulla utbud, utan begränsningar.

Respondenterna vid webbenkäten menade på att de inte såg någon skada vid användandet av de

tekniska verktygen för att kringgå de geografiska begränsningarna. Ytterligare en åsikt som

återfanns bland respondenterna var att de ansåg att detta inte var rätt väg för streamingtjänsterna

att gå för att stoppa användare från att kringgå de geografiska begränsningarna. De menade på

att det inte kommer få användarna att inte vilja ta del av ett större utbud film och serier. De

menade istället att detta kommer leda till att användarna vänder sig till helt illegala metoder för

att ta del av ett större utbud av film och serier. Respondenterna menade dessutom att detta

kommer att påverka streamingtjänsterna negativt rent ekonomiskt då användarna i allt större

grad kommer att förflytta sig till gratistjänsterna som inte genererar någon inkomst för

filmproducenterna. De menade på att streamingtjänsterna åtminstone innehade en inkomst från

sina användare som betalade för sitt abonnemang, oavsett vilket utbud de tog del av. Några av

respondenterna vid webbenkäten menade på att streamingtjänsterna istället borde ha insett att

deras användare efterfrågat ett bredare utbud och erbjudit dem samma utbud världen över.

Liknande resultat återfanns i innehållsanalysen av Reddits forum. En tråd där beskriver att

45 000 personer nu uppmuntrar Netflix att avbryta blockeringen av användandet av VPN, se

bilaga 4. Denna tråd publicerades för endast 16 dagar sedan men har redan placerat sig bland de

10 mest poängsatta trådarna som berör VPN.

En femtedel av respondenterna vid webbenkäten ansåg att det var rätt att streamingtjänster

stängde av användare som använde sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska

begränsningar (Tabell 15). De menade att streamingtjänsterna bara följde sina licenser och

lagar. De menade på att fler användare kommer att använda sig av de tekniska verktygen om

inga åtgärder tas. En respondent i fokusgruppen som ansåg att det var fel menar dock på att hon

förstod varför streamingtjänsterna agerade såhär (R2). Hon menade dock på att anledningen till

att innehåll är begränsat berodde på filmbolagen som vill tjäna så mycket pengar som möjligt,

oberoende av vad streamingtjänsterna anser kring detta (R2).


46

Ett flertal respondenter vid webbenkäten menade på att risken för att stängas av från sina konton

på de legala streamingtjänsterna skulle leda till att de slutade använda sig av dessa verktyg.

Andra menade på att de skulle fortsätta som innan men att de i framtiden kommer vara mer

försiktiga i sitt användande. Vidare påstod andra respondenter att deras streamingvanor inte

skulle påverkas alls av detta och att de skulle fortsätta använda dessa verktyg som innan. En

respondent svarade att denne skapar ett nytt konto om det befintliga stängs ner. Majoriteten av

respondenterna i fokusgruppen menade dock på att de skulle kunna tänka sig att betala ett högre

pris för de legala streamingtjänsterna för att få tillgång till deras fulla utbud utan begränsningar

(R2, R3, R4; Tabell 20).


47

6 Slutsatser

Huvudsyftet med denna undersökning var att undersöka de unga svenskarnas attityder kring

illegala former av legal streaming. Genom detta ämnade denna studie fylla den kunskapslucka

som fanns inom detta område. Studien skulle utöver detta undersöka vilka attityder de unga

svenskarna hade kring andra olika former av streaming samt vilka attityder som tidigare

forskning har påvisat. Genom den första frågeställningen var syftet att undersöka vad tidigare

forskning inom området har resulterat i för att ge denna studie en grund att utgå ifrån. Den andra

frågeställningens syfte var att genom empiriska undersökningar undersöka vilka attityder som

fanns bland de unga svenskarna kring de olika formerna av streaming. Den tredje och

avslutande frågeställningen ämnade undersöka vilka attityder de unga svenskarna hade kring

den illegala formen av legal streaming. Även denna frågeställning besvarades med hjälp av de

empiriska undersökningarna.

Den första frågeställningen var följande: ” Vilka attityder påvisar tidigare forskning kring olika

former av streaming samt fildelning?”

För att besvara denna frågeställning har författaren utgått från kapitel 3 samt kapitel 5. I den

tidigare forskningen visade det sig att den ekonomiska faktorn kan påverka användarnas

attityder och beteenden men att denna faktor inte är den mest signifikanta. Det visade sig

genomgående i tidigare forskning att viljan att se ny film och mycket film överväger användares

vilja att spara pengar. Det visade sig att personer som streamar illegalt samt fildelar vill betala

för sig men att kan vara svårt då de filmer och serier de vil se inte finns att tillgå legalt. En

annan faktor som till hög grad visade sig påverka användares attityder och beteenden är hur

användarens umgängeskrets ställer sig till ett visst beteende. Vidare visade det sig att grad av

tekniskt påverkar beteenden och attityder. Slutligen innebär illegala vägar för tillgång till media

illegalt inte nödvändigtvis en uteslutning från att användarna tar del av media även legalt. De

två olika formerna kompletterar varandra snarare än utesluter varandra.

Den andra frågeställningen var följande: ”Hur ser de unga svenskarnas attityder idag ut kring

olika former av streaming samt fildelning?”

För att besvara denna frågeställning har författaren utgått från kapitel 4 i förhållande till kapitel

3. Det empiriska resultat som denna studie har resulterat i går möjligtvis inte att generalisera på

hela Sveriges befolkning. Det kan trots detta ge en indikation på vilka attityder de unga

svenskarna innehar kring olika former av streaming. Resultatet i denna studie överensstämmer


48

till stor del med resultat från tidigare studier där majoriteten av de attityder som påvisats i denna

studies resultat återfinns i tidigare forskning. Det har i denna studie visat sig att respondenternas

attityder kring de olika formerna av streaming samt fildelning överensstämmer med varandra.

Det handlar främst om att respondenterna vill se ny film och mycket film. Denna aspekt

överväger till stor del samtliga andra aspekter. Det är på grund av att respondenterna anser att de

legala streamingtjänsternas utbud saknar de serier och filmer som de vill se som respondenterna

vänder sig till de illegala alternativen. De anser till stor del att deras beteende inte skadar

filmbranschen, med undantag för de mindre producenterna. Viljan att betala för det material

som respondenterna tar del av är dock förhållandevis stark.

Den tredje frågeställningen var följande: ”Hur förhåller sig de unga svenskarnas attityder kring

illegala former av legal streaming till attityder kring legal streaming samt illegal streaming och

fildelning?”

För att besvara denna frågeställning har författaren utgått från kapitel 4 och 5 i förhållande till

kapitel tre. Användandet av VPN visade sig vara relativt utbrett bland respondenterna.

Attityderna som respondenterna hade kring VPN och den illegala formen av legal streaming

stämde till hög grad in med de attityder respondenterna hade kring de andra formerna av

streaming, såväl illegala som legala. Även här handlar det om att respondenterna ville ta del av

en stor mängd serier och film och att de serier och den film de vill se inte finns att tillgå på den

geografiskt begränsade tjänst som de använder. Respondenterna ansåg sig ha rätten att ta del av

en tjänst fulla utbud, oavsett geografisk lokalisation, när de betalar för en tjänst. Respondenterna

vittnade om att tjänsternas uttalande om att användare som kringgår begränsningar kommer

stängas av inte kommer att vara någon lösning på problemet. De menar på att detta kommer leda

till att de illegala tjänsterna kommer att användas till en allt högre grad.

6.1 Förslag till vidareutveckling

För att utveckla denna studie ytterligare hade det varit intressant att följa upp denna studie i

framtiden, förslagsvis om ett till två år. Har användare blivit avstängda och hur har de i så fall

reagerat på detta? Har deras attityder förändrats och hur ser deras streamingvanor då ut?

En annan intressant infallsvinkel för att komplettera detta material ytterligare hade varit att

genomföra en likadan studie på en annan åldersgrupp eller i ett annat land. Detta för att

undersöka om attityderna överensstämmer i andra åldersgrupper och i andra delar av världen.

Referenser Ahrne, G., & Svensson, P. (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Al-Rafee, S., & Cronan, T. P. (2006). Digital piracy: Factors that influence attitude toward

behavior. Journal of Business Ethics, 63(3), 237-259. doi:10.1007/s10551-005-1902-9

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Solna: Liber.

Andersson, J. (2012). Learning from the file-sharers. Arts Marketing, 2(2), 104-117.

doi:10.1108/20442081211273995

Arstechnica. (2016). Sony Pictures mad at Netflix’s failure to block overseas VPN users.

Hämtad 11-03-16, från: http://arstechnica.com/tech-policy/2014/12/sony-pictures-mad-at-

netflixs-failure-to-block-overseas-vpn-users/

Bauman, C. (2016). Sweden: circumvention and the quest for privacy. R Lobato & J Meese.

(red), Geoblocking and global video culture (140-149). Amsterdam: Institute of Network

Cultures.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Burroughs, B., & Rugg, A. (2014). Extending the broadcast: Streaming culture and the

problems of digital geographies. Journal of Broadcasting & Electronic Media,58(3), 365-380.

doi:10.1080/08838151.2014.935854

Creswell, J.C. (2009). Research Design, qualitative, quantitative and mixed methods

approaches. Kalifornien: SAGE Publications Inc.

Eijlertsson, G. (2014). En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Ekström, M., & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Film- och TV-branschens samarbetskommitté. (2015). Lägesrapport – Digital marknad för film

och TV. Stockholm: Film- och TV-branschens samarbetskommitté.

Findahl, O., & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet – 2015 års undersökning av

svenska folkets internetvanor. Stockholm: IIS.

Flashback. (2016). Sökning bland samtliga trådar på ordet ”VPN”. Hämtad 31-05-16, från:

https://www.flashback.org/sok/vpn

Freestone, O., & Mitchell, V. -. (2004). Generation Y attitudes towards E-ethics and internet-

related misbehaviours. Journal of Business Ethics, 54(2), 121-128. doi:10.1007/s10551-004-

1571-0

Holm, I. M., & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur.

Jacobs, R. S., Heuvelman, A., Tan, M., & Peters, O. (2012). Digital movie piracy: A perspective

on downloading behavior through social cognitive theory. Computers in Human

Behavior, 28(3), 958-967. doi:10.1016/j.chb.2011.12.017

Jacobsen, D. I. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till

samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod.

Malmö: Gleerups

Larsson, S., & Svensson, M. (2010). Compliance or obscurity? online anonymity as a

consequence of fighting unauthorised file-sharing.Policy & Internet, 2(4), 75-103.

doi:10.2202/1944-2866.1044

Larsson, S., Svensson, M., & Kaminski, M. d. (2013). Online piracy, anonymity and social

change: Innovation through deviance. Convergence, 19(1), 95-114.

doi:10.1177/1354856512456789

Larsson, S., Svensson, M., de Kaminski, M., Rönkkö, K., Alkan Olsson, J., School of

Computing. . Sektionen för datavetenskap och kommunikation. (2012). Law, norms, piracy and

online anonymity: Practices of de-identification in the global file sharing community.Journal of

Research in Interactive Marketing, 6(4), 260-280. doi:10.1108/17505931211282391

Lobato, R., & Meese, J. (2016). Geoblocking and global video culture. Amsterdam: Institute of

Network Cultures.

Nationalencyklopedin. (2016). IPRED-lagen. Hämtad 7-05-16, från:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ipred-lagen

Netflix. (2016a). Evolving Proxy Detection as a Global Service. Hämtad 11-03-16, från:

https://media.netflix.com/en/company-blog/evolving-proxy-detection-as-a-global-service

Netflix. (2016b). Netflix Användarvillkor. Hämtad 11-03-19, från:

https://help.netflix.com/legal/termsofuse?locale=sv&docType=termsofuse

Reddit. (29016). Sökning bland samtliga trådar på ordet ”VPN”, sorterat efter ”top”. Hämtad

31-05-16, från: https://www.reddit.com/search?q=vpn&sort=top

SFS 1915:218. Om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Stockholm: Justitiedepartementet L2.

Silverman, D. (2010). Doing qualitative research. London: Sage Publications.

SVT. (2016). Använda SVT:s digitala tjänster utomlands. Hämtad 24-03-2016, från:

http://www.svt.se/tittarservice/hitta-svar/support/utomlands-och-titta-pa-svt-play-2

Sweclockers. (2016). Dagen är kommen - Netflix har börjat stänga av användare som använder

VPN/proxy/etc för att komma åt Netflix US. Hämtad 11-03-16, från:

http://www.sweclockers.com/forum/trad/1345299-dagen-ar-kommen-netflix-har-borjat-stanga-

av-anvandare-som-anvander-vpn-proxy-etc-for-att-komma-at-netflix-us

TorrenFreak. (2014). Hulu blocks vpn users over piracy concerns. Hämtad 11-03-16, från:

https://torrentfreak.com/hulu-blocks-vpn-users-over-piracy-concerns-140425/

Turner, T. (2015, ). Video streaming geo-blocking gets workaround; services find a niche by

making it simple to watch shows from abroad. Wall Street Journal (Online)

TV4. (2016). Vilka program går att se på TV4 Play när man är utomlands?. Hämtad 24-03-16,

från: http://kontakt.tv4.se/org/tv4/d/vilka-program-gar-att-se-pa-tv4-play-nar-man-befin/

UnblockUs, (2015). How many titles are available in each Netflix region. Hämtad 2016-01-26,

från https://blog.unblock-us.com/how-many-titles-are-available-in-each-netflix-region/

Vida, I., Kos Koklič, M., Kukar-Kinney, M., & Penz, E. (2012). Predicting consumer digital

piracy behavior: The role of rationalization and perceived consequences.Journal of Research in

Interactive Marketing, 6(4), 298-313. doi:10.1108/17505931211282418

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.

Lund: Studentlitteratur.

Bilagor Bilaga 1. Webbenkätens 43 frågor

Bilaga 2. Informationen som gavs innan webbenkäten besvarades

Bilaga 3. Intervjuguide vid fokusgruppen

Bilaga 4. Kodningsschema och kodningsmanual vid sökningen på Reddits forum.

Bilaga 1. Webbenkätens 43 frågor

Bilaga 2. Informationen som gavs ut innan respondenter besvarade undersökningarna

Tack för att du vill delta i denna undersökning! Frågorna tar uppskattningsvis 5-10 minuter att

besvara. Var god läs följande information innan du fortsätter:

Du som besvarar denna enkät ska vara svensk medborgare inom åldersspannet 16-29 år. Syftet

med denna studie är att undersöka unga svenskars attityder kring, legala-, illegala- samt illegala

former av legal streaming av video. Svaren kommer att användas i en kandidatuppsats på

Malmö Högskola inom Medieteknik. Uppsatsen kommer att publiceras så att du kan ta del av

den när undersökningen är avslutad.

Definitioner:

Legal streaming: Abonnemangsbaserade streamingtjänster där du betalar en avgift (tex

månadsavgift) för att ta del av innehållet. Exempel på detta är Netflix, HBO, Hulu, C-more etc.

Utöver detta klassas även tjänster så som SVT-Play, TV4-Play och Kanal 5 play etc. inom

denna kategori.

Illegal streaming: Streamingtjänster som inte har tillstånd att visa det innehåll som det innehar.

Exempel på detta är bland annat Dreamfilm, Swefilmer och tjänster så som popcorntime. Här

räknas alla former av streaming av torrenter där du inte behöver ladda ner en fil även in.

Illegala former av legal streaming: Inom denna kategori räknas innehåll som egentligen är legalt

men som streamas på ett illegalt vis in. Exempel på detta är kringgående av geografiska

restriktioner som finns på tjänster så som Netflix, SVT-Play, TV4, Hulu, TV-kanaler från

utlandet etc. Med detta begrepp menas bland annat användandet av VPN för att kunna ta del av

SVT-Play/TV4-Play när du befinner dig utomlands, användandet av tex amerikanska Netflix då

du befinner dig i Sverige, streamig från tjänsten Hulu trots att du inte befinner dig i USA samt

streaming från utländska tv-kanaler trots att du inte befinner dig i detta land när streamingen

sker.

Eventuella fördelar och risker kring ditt deltagande: Ditt deltagande i denna studie kommer vara

till hjälp för att kartlägga unga svenskars attityder kring olika former av streaming. Det finns

inga risker kring ditt deltagande i denna studie då inga svar delas till andrahandsparter och

kommer att behandlas anonymt.

Frivillighet: Du kan när som helst avbryta din medverkan i undersökningen

Anonymitet: Dina svar kommer att behandlas anonymt och eventuella svar som skulle kunna

kopplas till en specifik person kommer att behandlas på sånt vis att ingen individ ska kunna

identifieras utifrån de svar som ges.

Bilaga 3. Intervjuguide vid fokusgruppen

Namn, ålder, boende och sysselsättning.

Hur intresserad av film är du? (skala 1-10)

Anser du dig vara teknikkunnig?

Använder du dig av internet för att se film/video?

Hur bestämmer du dig för vilken film du ska se?

Har du ett betal-abonnemang för en streamingtjänst? Vilken/vilka? Varför/varför inte? Varför

just dessa? Hur ofta använder du dig av denna tjänst?

Använder du dig av tv-play? Hur ofta?

Vad tycker du generellt om streamingtjänster i hur de fungerar?

Streamar du illegalt? Varför/varför inte? Tycker du är rätt eller fel? Varför/varför inte? Vilka

kanaler använder du och varför just dessa? Hur ofta? Är du rädd för att åka fast när du streamar

illegalt? Varför/varför inte?

Laddar du ner film? Varför/varför inte? Rätt/fel?

Har du bott eller befunnit dig utomlands när du streamat? Har du då streamat svensk tv? Har du

streamat tv från utlandet när du befunnit dig i Sverige? Rätt eller fel?

Har du använt dig av verktyg för att kringgå geografiska restriktioner? Hur? Varför? Tycker du

att det är rätt eller fel? Varför? Skiljer sig din syn på denna metod från din syn på illegal/legal

streaming?

Börjar stänga av användare, hur påverkar detta dig tror du? Hur påverkar det filmbranschen?

Världen? Streamingtjänsterna? Kan du tänka dig betala mer för ett abonnemang som gör att du

får tillgång till hela utbudet?

Hur tror du streamingtjänster kan förändra attityden till VPN? Kan de det överhuvudtaget?

Bilaga 4. Kodningsschema och kodningsmanual vid sökningen på Reddits forum.

Siffran inom parantes visar vilken placering tråden har efter sortering bland dessa 10 trådar efter

antal poäng, antal kommentarer samt när tråden är publicerad.

Rubrik på tråd Antal poäng Antal kommentarer Postad

Now that CISA has passed, here are some tips to protect your Privacy, Anonymity, and Security

8208 (1) 1943 (3) 1 år sedan (5)

Stop using the Hola VPN right now. The company behind Hola is turning your computer into a node on a botnet, and selling your network to anyone who is willing to pay.

7913 (2) 1849 (5) 1 år sedan (5)

Enraged Verizon FiOS customer posts video seemingly proving ISP throttles Netflix; video streams 10x faster through a VPN than directly.

5598 (3) 1902 (4) 1 år sedan (5)

Tor and VPN users will be target of government hacks under new spying rule

5475 (4) 715 (10) 29 dagar sedan (2)

Netflix has blocked the use of VPNs in Spain and other European countries

5430 (5) 2921 (1) 3 månader sedan (3)

Sony execs lobbied Netflix to stop VPN users | In emails leaked from Sony Pictures, executives have expressed their frustration at Netflix for not stopping users in Australia and elsewhere from bypassing geoblocks to access the streaming video service.

5359 (6) 1542 (7) 1 år sedan

The FBI wants to legally hack you if you're connected to TOR or a VPN

5324 (7) 1128 (9) 1 år sedan (5)

Nearly 45,000 sign up to support call for Netflix to stop VPN blocking

5092 (8) 1794 (6) 16 dagar sedan (1)

Netflix's VPN Ban Isn't Good for Anyone—Especially Netflix

5037 (9) 1359 (8) 4 månader sedan (4)

Netflix Cracks Down on VPN and Proxy "Pirates", blocks subscribers who access its service by bypassing geolocation restrictions. The changes, which may also affect legitimate users, have been requested by the movie studios who want full control over what people can see in their respective countries

4745 (10) 2302 (2) 1 år sedan (5)

vpn is the new black

Documents