verksamhetsberÄttelse fÖr elevhÄlsans medicinska … · 2017. 11. 16. · på elevhälsans...

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ELEVHÄLSANS

MEDICINSKA DEL

Läsåret 2016-2017

Innehållsförteckning

INLEDNING…………………………………………………………………………………1

MÅLSÄTTNING…………………………………………………………………………….1

FÖRUTSÄTTNINGAR……………………………………………………………………...1

ORGANISATION OCH LEDNINGSORGANISATION ……………………………………………..1

RESURSER…………………………………………………………………………………...2

VERKSAMHETENS INNEHÅLL……………………………………………………….....2

HÄLSOBESÖK OCH VACCINATION …………………………………………………………….2

BMI-STATISTIK ……………………………………………………………………………….4

HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE ………………………………………………………………….4

ARBETSMILJÖ………………………………………………………………………………...5

SÄRSKILT STÖD………………………………………………………………………………5

SJUKVÅRD……………………………………………………………………………………6

SAMVERKAN………………………………………………………………………………….6

DOKUMENTATION OCH KVALITETSUTVECKLING………………………………..6

ELEVHÄLSANS MEDICINSKA ENHET…………………………………………………7

UTVECKLINGSOMRÅDEN SOM MÅL FÖR LÄSÅRET…………………………………………….7

UTBILDNINGAR……………………………………………………………………………….9

NÄTVERKSMÖTEN…………………………………………………………………………...10

METODBOK………………………………………………………………………………….10

UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER KOMMANDE LÄSÅR…………………………10

BILAGA 1, SAMMANSTÄLLNING AV KVALITETSMÅTT

BILAGA 2, SKOLSKÖTERSKERESURSER

BILAGA 3, ELSA-RESULTAT

BILAGA 4, ELSA ISO-BMI

BILAGA 5, PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

1

Inledning Alla 46 skolsköterskor har lämnat verksamhetsberättelse för det gångna läsåret. Denna

verksamhetsberättelse bygger på skolsköterskornas verksamhetsberättelser samt på det arbete

som Elevhälsans medicinska enhet har utfört under läsåret. Liksom föregående år har de

kvalitetsmått som finns framtagna för elevhälsans medicinska del använts som underlag för

skolsköterskornas verksamhetsberättelser. Verksamhetsplanen för elevhälsans medicinska del

ligger som grund. Under läsåret har fokus legat på införande av hörselmätningar av barn i

förskoleklass och införande av vaccination i årskurs 8 med påfyllnadsvaccin mot difteri,

stelkramp och kikhosta. Fokus har också legat på arbete med insamling av hälsodata från

hälsobesöken samt bearbetning och analys av data. Ytterligare ett fokus har varit införande av

ett nytt datajournalsystem.

I bilaga 1 finns en sammanställning av skolsköterskornas redovisningar av de olika

kvalitetsmåtten för verksamheten.

Målsättning Målsättning för verksamheten är att främja elevernas lärande, utveckling och hälsa.

Skolläkare och skolsköterskor ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet.

Verksamheten ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv i kontakter med

eleverna och i arbetet med att skapa stödjande miljöer och relationer inom skolan. Elevernas

utveckling mot skolans mål ska stödjas.

Förutsättningar

Organisation och ledningsorganisation

Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa med uppdrag att stödja elevernas utveckling mot

målen. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska

insatser. Skolsköterskor och skolläkare utgör den medicinska delen av elevhälsan. Huvudman

är Örebro kommun. Till elevhälsans medicinska del räknas skolsköterskor och skolläkare i

verksamheten samt Elevhälsans medicinska enhet. Skolsköterskorna är anställda av respektive

förvaltning på skolorna. Skolläkarna är anställda på Barn- och ungdomskliniken inom Region

Örebro län. Genom ett avtal mellan kommunen och Barn- och ungdomskliniken köper

kommunen skolläkarinsatser liksom insatser i form av skolöverläkare och assistent till

Elevhälsans medicinska enhet. Verksamhetschefen är anställd på Myndighetsavdelningen i

Örebro kommun. På Elevhälsans medicinska enhet arbetar skolöverläkare, verksamhetschef

samt assistent.

I ledningsorganisationen finns för skolsköterskorna skolans rektor, verksamhetschefen samt

skolöverläkaren. Det finns också fyra skolsköterskor med uppdrag som utvecklingsledare. De

har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att samordna och leda nätverksträffar på

grundskolan och gymnasiet. Uppdraget innebär också bland annat att delta i

fortbildningsfrågor samt kvalitets- och metodutveckling. Utvecklingsledarna tillsammans med

verksamhetschefen och skolöverläkaren utgör en lednings- och utvecklingsgrupp.

2

Under hösten skrevs avtal mellan Örebro universitet och länets kommuner om adjungerade

kliniska adjunkter för handledning av VFU-studenter. Uppdraget innehas av två

skolsköterskor på vardera 10 %.

Resurser

På Elevhälsans medicinska enhet finns skolöverläkare 20 timmar/vecka, verksamhetschef 40

timmar/vecka och assistent 20 timmar/vecka.

Den totala skolläkarresursen (inklusive 0,5 skolöverläkartjänst) är 3,15 tjänster. Det finns fyra

fast anställda skolläkare i verksamheten. Vissa timmar har utförts av inköpta läkare och av

läkare från Barn- och ungdomskliniken. I grunden finns en planering med en relativt jämn

fördelning av skolläkarresursen utifrån elevantal på de olika skolorna inom grundskolan i

Örebro kommun, men viss hänsyn har även tagits till områdesstruktur. Skolläkarresursen

inom grundskolan motsvarar 6 147 elever/ heltid skolläkare under hösten 2016. Inom

gymnasieskolan är motsvarande siffror 11 890 för hösten 2016. Med grundskola och

gymnasieskola hopslaget blir resursen 7 122 elever/ heltid skolläkare. Det är en medveten

planering att lägga mer resurser inom grundskolan än gymnasieskolan.

Den totala skolsköterskeresursen för hösten 2016 är för grundskolan 28,20 tjänster och för

gymnasieskolan 11,45 tjänster inkluderat 2,50 tjänster för RGD/RGH. Även de fyra

utvecklingsledarna är inkluderade i den totala resursen. Dessutom finns en tjänst som

systemadministratör som stöd för verksamheten. Utöver ovanstående resurser finns också 2,0

resurstjänst. En del av resurstjänsten är framför allt tänkt för vaccinationsstöd, i första hand

för HPV-vaccination, men har också använts för annat vaccinationsstöd och för hjälp med

hälsobesök. Den andra delen är framförallt tänkt för arbete kring nyanlända elever. Resursen

har fördelats på flera personer under läsåret med uppdrag i hela Örebro kommun.

Skolsköterskeresursen inom grundskolan varierar mellan 313 och 661elever per heltid

skolsköterska vilket ger ett snitt på 479 elever/skolsköterska. Inom gymnasieskolan varierar

elevantalet mellan 165 (skolsköterskan på språkintroduktion) och 832 elever per heltid

skolsköterska vilket ger ett snitt på 598 elever/skolsköterska. RGD/RGH och resurstjänsten är

inte medräknade i den statistiken. Det är en viss ojämnhet i fördelning av

skolsköterskeresursen framför allt inom gymnasieskolan. Se bilaga 2 för statistik över

skolsköterskeresurserna.

Verksamhetens innehåll

Hälsobesök och vaccination

Hälsobesöket innehåller ett hälsosamtal och olika undersökningsmoment beroende på ålder,

där metodboken för elevhälsans medicinska del följs. Nedan följer statistik över antalet

hälsobesök och vaccinationer som genomförts under läsåret.

Enligt statistikuttag ur datajournalen har skolsköterskorna utfört sammanlagt cirka 7 400

hälsobesök. De har gett cirka 4 700 vaccinationer varav ungefär en tredjedel är

kompletteringsvaccinationer. Statistiken är tyvärr inte helt tillförlitlig och när det gäller

vaccinationer inte möjlig att differentiera mellan vaccinationer givna inom allmänna

vaccinationsprogrammet och kompletteringsvaccinationer i år. Detta beror på att vi bytt

datajournalsystem i december. Det fanns brister i det gamla systemets möjligheter till korrekt

3

statistik och i det nya systemet behöver rutiner och möjligheter för statistikuttag ses över och

förbättras. De flesta elever nås av hälsobesöken i grundskolan men på gymnasiet nås färre

elever. Ungefär 1150 besök till skolläkarna har gjorts, tyvärr finns inte möjlighet att ur

statistiken se vilken sorts besök det gäller. Skolläkarna träffar en del av barnen i förskoleklass,

de väljs ut av skolsköterskan utifrån framtagna kriterier. Resten av barnen i förskoleklass

besöker enbart skolsköterskan för hälsobesök. I övrigt träffar skolläkarna elever i andra

årskurser utifrån olika behov. Ofta handlar det om skolrelaterad problematik, utredningar vid

inlärningssvårigheter, bedömningar av tillväxt med mera.

Under läsåret har hälsodata från hälsoenkäterna sammanställts och analyserats i det som

kallas för ELSA, vilket står för elevhälsosamtal sammanställt och analyserat. ELSA är ett

samarbete mellan länets kommuner och Region Örebro län. De hälsofrågor som eleverna

fyller i inför hälsosamtalet hos skolsköterskan matas in i ett webverktyg, sammanställs och

kan därefter analyseras på länsnivå, kommunnivå och skolnivå. Data fylls i ifrån hälsoenkäter

i förskoleklass, skolår 4 och 7 samt gymnasiets år 1. I bilaga 3 ses exempel på sammanställda

hälsodata från ELSA. Tillgång till det komplett sammanställda materialet kan fås via Region

Örebro län och på skolnivå via skolsköterskan. Tillämpning och analys av resultatet från

läsåret 2015-2016 genomfördes under läsåret, se under Hälsofrämjande arbete. Tillämpning

och analys av data från läsåret 2016-2017 kommer att genomföras under kommande läsår.

Som grund till arbetet med ELSA finns ett avtal mellan Region Örebro län och länets alla

kommuner samt några friskolor. Arbetsmodellen och hälsoenkäterna är hämtade från

Värmlands län och ett samarbete sker med Värmlands län och Malmö.

Under läsåret har skolsköterskor fortsatt utbildats för att genomföra hörselscreening.

Hörselscreening har införts och erbjudits alla barn i förskoleklass under läsåret. Dessutom

görs hörselscreening på nyanlända elever och vid behov på elever med till exempel

inlärningssvårigheter.

I årskurs 2 ges vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. I årskurs 6 ges vaccination

mot HPV (livmoderhalscancer) till flickorna. I årskurs 8 ges påfyllnadsvaccin mot difteri,

stelkramp och kikhosta, denna vaccination gavs för första gången detta läsår. En del elever

följer egna vaccinationsprogram och kan då få vaccinationerna vid andra tidpunkter.

HPV-vaccinationen i det allmänna vaccinationsprogrammet med vaccination av flickor i

årskurs 6 påbörjades i februari 2012. Två doser ges till varje flicka med ett halvårs

mellanrum. Vi har tagit in separat statistik för läsårets HPV-vaccination. Denna visar att vi

kommer upp i en relativt hög täckningsgrad, 90 procent av flickorna har fått den första dosen

och 88 procent har fått två doser. Förra läsåret vaccinerades 85 procent av flickorna med två

doser. Enligt nationell statistik ligger Örebro län ungefär som genomsnittet för riket. Vår egen

statistik ger högre siffror. Skillnaden i vaccinationstäckning mellan skolorna är något mindre i

år jämfört med tidigare år. De flesta skolor har en täckningsgrad som varierar mellan 70 och

100 procent, men en skola ligger lägre. Denna skillnad mellan skolor ser vi inte för andra

vaccinationer i programmet och vi har medvetet försökt minska skillnaden genom

informationsinsatser. Det beskrivna mönstret för HPV-vaccination ses också i andra

kommuner i landet.

Vaccinationstäckningen för HPV skiljer sig från övriga vaccinationer i

barnvaccinationsprogrammet som exempelvis vaccination mot mässling, påssjuka och röda

hund, där täckningsgraden ligger upp mot 97 – 98 procent. Det är oklart hur hög

täckningsgrad vi nått för den nya påfyllnadsvaccineringen mot difteri, stelkramp och kikhosta

4

i årskurs 8 på grund av brister i möjligheten att ta ut korrekt statistik. Många elever följer egna

vaccinationsprogram vilket försvårar möjligheten att räkna ut en korrekt täckningsgrad för

vaccinationen. Vi har i kontakter med skolsköterskorna fått information om att de flesta elever

som följer det allmänna vaccinationsprogrammet är vaccinerade och sannolikt ligger

täckningsgraden för den gruppen runt 97 – 98 procent.

BMI-statistik

BMI-statistik kan tas ut för elever i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och gymnasieskolans

årskurs 1. Det sker genom att längd- och viktuppgifter registreras vid varje hälsobesök och

matas in i ELSA tillsammans med andra hälsodata. BMI är ett sätt att mäta övervikt och

fetma. Hos barn som växer förändras BMI med åldern, därför används begreppet iso-BMI

som är en form av jämförande BMI. I bilaga 4 presenteras BMI-statistik för Örebro kommun.

Där kan ses hur vanlig övervikt och fetma är i olika åldrar samt skillnad mellan könen. Vid

jämförelse med föregående läsår ses fler flickor men färre pojkar med normalvikt i

förskoleklass och årskurs 4. Vi ser också att andelen flickor och pojkar med normalvikt

minskar från förskoleklass till årskurs 4. I årskurs 7 ses både färre flickor och pojkar med

normalvikt, medan i gymnasiet är det färre flickor men fler pojkar med normalvikt jämfört

med föregående läsår. Andelen flickor och pojkar med normalvikt i årskurs 7 och gymnasiets

årskurs 1 ligger ungefär som i årskurs 4.

Hälsofrämjande arbete

Vid hälsobesöket i förskoleklassen träffar skolsköterskan barnet och vårdnadshavaren, en

samverkan sker också med personalen i förskoleklassen. Skolsköterskan väljer ut vilka barn

som också ska träffa skolläkaren. Detta första möte är viktigt då vi efter barnhälsovården

fortsätter att följa barnens hälsa och utveckling upp genom åren.

Vid hälsosamtalet, som ingår i hälsobesöken i de olika åldrarna, används MI, motiverande

samtal, som metod. Två skolsköterskor i verksamheten har under läsåret fortsatt att utbilda

övriga skolsköterskor i tekniken MI. Vid läsårets slut hade så gott som alla skolsköterskor fått

utbildningen.

Resultatet från ELSA (se ovan) för läsåret 2015-2016 analyserades och återfördes under

läsåret på individ-, grupp – och organisationsnivå med syftet att ligga till grund för ett

hälsofrämjande arbete. Resultatet har på skolnivå presenterats för rektorer och övrig

elevhälsa, på organisationsnivå till rektorer och skolchefer samt politiker. Inom regionen har

data presenterats för tjänstemän, politiker och olika samverkanspartners.

Region Örebro län har tagit fram en rapport baserat på resultat från hälsosamtal i skolan för

läsåret 2015-2016 med titeln Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets- och

jämställdhetsperspektiv. Se också bilaga 3 för exempel på sammanställda hälsodata från

ELSA.

Skolsköterskorna följer upp elever vid behov efter samtalet. Skolläkaren anlitas vid behov för

att träffa elever och vårdnadshavare. Samverkan sker ofta med övriga kompetenser i

elevhälsan och med ungdomsmottagningen samt andra verksamheter inom Region Örebro

län.

https://www.regionorebrolan.se/Files-sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/V%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa/Folkh%C3%A4lsa/ELSA/H%C3%A4lsa,%20levnadsvanor%20och%20livsvillkor%20ur%20ett%20j%C3%A4mlikhets-%20och%20j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsperspektiv%20-%20ELSA%20i%20%C3%96rebro%20l%C3%A4n%20l%C3%A4s%C3%A5ret%2015-16.pdf?epslanguage=sv


5

Hälsoundervisning i grupp utförs i olika åldrar tillsammans med exempelvis specialpedagog,

kurator och idrottslärare. Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa, främjande av närvaro i

skolan, stresshantering, livskunskap, tonårsutveckling, relationer, sex och samlevnad, kost

och fysisk aktivitet och ANDT-frågor är exempel på ämnen som ingår i det hälsofrämjande

och förebyggande arbetet på grupp- eller organisationsnivå. Många sköterskor deltar i

skolornas trygghetsteam. Skolläkarna deltar i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet

som sker i elevhälsoteamen.

En av skolsköterskorna är utbildad som handledare i DISA-metoden och har i sin tur utbildat

andra skolsköterskor. DISA användas på gruppnivå för att främja psykisk hälsa och förebygga

ohälsa. Grupper har hållits på vissa skolor under året, ofta samarbetar skolsköterska och

kurator i arbetet.

Några skolsköterskor och kuratorer deltar i en grupp för att stödja verksamheten ”Bara

dansa”, som riktar sig till flickor med psykisk ohälsa. Skolsköterskor och kuratorer på

högstadiet och gymnasiet informerar och erbjuder flickor att delta i ”Bara dansa”.

Hälsosamtalets kvalitet har förbättrats genom användandet av MI och genom

sammanställning av hälsodata i ELSA. Elevhälsans gemensamma hälsofrämjande och

förebyggande arbete har utvecklats och mycket bra arbete pågår.

Arbetsmiljö

Skolsköterskorna och skolläkarna arbetar med såväl den psykosociala arbetsmiljön som

inlärningsmiljön. Arbetet sker tillsammans med övrig elevhälsa för att bygga stödjande

miljöer och relationer i skolan. Skolsköterskorna deltar ofta i trygghetsarbetet på skolorna och

ibland ingår de lokalt i ett trygghetsteam. Många skolsköterskor är aktiva för att förbättra den

fysiska arbetsmiljön.

Som ett led i det olycksfallsförebyggande arbetet registreras olycksfall. Under läsåret har vi

registrerat drygt 1 000 olycksfall. Statistiken kring inträffade olycksfall följs upp tillsammans

med rektor.

Särskilt stöd

En del av arbetet med särskilt stöd sker i samverkan med övrig elevhälsa. Utredningar av

inlärningssvårigheter och långvarig skolfrånvaro görs vid behov. Både skolsköterskor och

skolläkare deltar regelbundet i elevhälsoteamen. Arbetet med inlärningssvårigheter hos elever

utgör en viktig del av vårt uppdrag och arbetet utvecklas och förbättras över tid.

Mycket stöd ges också individuellt då många elever spontant söker oss eller i planerade

kontakter samt vid hälsobesöken. Tid måste finnas för dessa kontakter som är viktiga för

eleverna. Vi samverkar också ofta med övrig elevhälsa och med sjukvården kring elevers

behov. Så kallade SIP-möten (samordnad individuell plan) är en samverkansform där

skolsköterskor och skolläkare kan delta för att samverka med andra huvudmän.

6

Sjukvård

Trycket är stort på verksamheten att ta emot, bedöma och utföra såväl enklare som mer

komplicerad sjukvård. Verksamheten måste hela tiden försöka hitta rätt balansgång i vad vi

ska ta emot och vad som ska utföras på annat ställe. Skolsköterskorna har tagit emot cirka

13 000 besök utöver de rutinmässiga hälsobesöken. Skolläkarna har enligt statistikuttag ur

datajournalen tagit emot planerade 1 150 besök, men statistiken har brister. Närmare 900

tillfällen för frågor, konsultation, administration finns också bokförda på skolläkarna för

höstterminen, motsvarande siffra för vårterminen finns inte att tillgå. I siffrorna för besök till

skolläkarna ingår också besök för problematik där särskilt stöd behövs samt annan

skolrelaterad problematik, se under den rubriken.

Samverkan

Skolsköterskan och skolläkaren ingår i elevhälsan och samverkar med övriga kompetenser

inom denna. Vi samverkar med barnhälsovården i övergången från barnhälsovård till

elevhälsa. Samverkan sker med ungdomsmottagningarna och vid behov med socialtjänsten,

primärvården, Barn- och ungdomskliniken, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken samt

övriga verksamheter inom Region Örebro län. Samverkan finns även med folkhälsoaktörer

inom kommunen och regionen samt med universitetet. Det finns en bra samverkan mellan

länets kommuner och Region Örebro län kring sammanställning av data från hälsosamtalen,

ELSA. I elevhälsans samordnings- och utvecklingsgrupp för grundskolan pågår ett centralt

utvecklingsarbete av kommunens elevhälsa. Mycket av denna samverkan är befäst och

fungerar bra.

Dokumentation och kvalitetsutveckling

Dokumentation sker i datajournaler. Nyanställd personal ska genomgå utbildning gällande

datajournalsystemet innan dokumentation påbörjas. Patientdatalagen och gällande

författningar ska följas. Under läsåret har vi bytt datajournalsystem från CGMJ4 till

ProReNata. Med anledning av bytet har utbildningar hållits för all personal i verksamheten

och nya rutiner har utarbetats för att säkra kvaliteten vid dokumentation. Övergången har i

stort sett varit smidig.

Skolsköterskor och skolläkare ska medverka i kvalitetsarbete genom att delta i fortlöpande

arbete för att utveckla och säkra kvalitet. Utvecklingsledarna har ett särskilt ansvar i dessa

frågor. Avvikelserapportering ska göras då en avvikelse upptäcks enligt de instruktioner som

finns. Verksamhetschefen är ansvarig för avvikelserapportering och anmälan enligt lex Maria.

Under läsåret har 6 stycken avvikelser rapporterats. Några avvikelser handlar om uteblivna

hälsobesök för nyanlända elever. Ingen lex Maria-anmälan har gjorts detta läsår.

Varje skolsköterska upprättar årligen en verksamhetsberättelse som föreläggs Elevhälsans

medicinska enhet och respektive rektor. Underlag för sammanställning, analys och

redovisning lämnas av Elevhälsans medicinska enhet. Under detta läsår har underlaget

utgjorts av de nationella kvalitetsmåtten framtagna för Elevhälsans medicinska insats.

Förhållanden som medför att vissa kvalitetsmål inte kan uppnås framkommer i

7

verksamhetsberättelsen. Skolsköterskan har möjlighet att identifiera orsaker samt ge förslag

till förbättringar om målen inte nåtts. Verksamhetschefen och skolöverläkaren skriver årligen

verksamhetsberättelse som baseras på skolsköterskornas verksamhetsberättelser och enhetens

arbete. Verksamhetsberättelsen lämnas sedan till ansvarig politisk nämnd. Varje år skrivs

dessutom en patientsäkerhetsberättelse som är en del av verksamhetsberättelsen. Se bilaga 5.

Elevhälsans medicinska enhet

Utvecklingsområden som mål för läsåret

Här redovisas enhetens arbete för verksamheten genom att ange de utvecklingsområden som

framkom i förra läsårets verksamhetsberättelse och som därmed funnits med i

verksamhetsplanen för läsåret. Utvecklingsområdena anges här som mål för verksamheten

följt av resultat och bedömning.

Mål gällande hörselmätning

Hörselmätning av barn i förskoleklass ska påbörjas.

Resultat och bedömning

De skolsköterskor som inte tidigare genomgått utbildning i hörselscreening har gjort det under

innevarande läsår. Under läsåret infördes hörselscreening av alla barn i förskoleklass. Under

läsåret har dessutom hörseln screenats hos nyanlända elever och elever där behov av

hörselscreening funnits utifrån utredningar av inlärningssvårigheter och liknande.

Mål gällande dTp-vaccination i årskurs 8

Vaccination i årskurs 8 med påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (dTp)

kommer att ges för första gången under läsåret 2016/17.


Alla elever i årskurs 8 har erbjudits påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta.

Vaccinationen innebär en femte dos mot dessa sjukdomar och ges i enlighet med

vaccinationsprogrammet för barn födda 2002 och senare. Vaccinationen är nytillkommen och

innebär i och med det en ny arbetsuppgift. Många elever följer egna vaccinationsprogram

vilket tillsammans med brister gällande statistikuttaget försvårar möjligheten att räkna ut en

korrekt täckningsgrad för vaccinationen. Vi har i kontakter med skolsköterskorna fått

information om att de flesta elever som följer det allmänna vaccinationsprogrammet är

vaccinerade och sannolikt ligger täckningsgraden för den gruppen runt 97 – 98 procent.

Mål gällande nyanlända elever

Under Arbetet med nyanlända elever ska utvecklas och förbättras.


Under läsåret har en halvtidstjänst skolsköterska tillsatts på Perrongen för att vara en första

länk i arbetet med nyanlända elever. Skolsköterskan utgör också en länk till skolsköterskan på

mottagande skola. Dessutom har resurstillskott i form av skolsköterska tillkommit för arbete

med nyanlända elever ute på de olika skolorna. Resurstillskottet har dels inneburit fördelar i

arbetet med hälsobesök och vaccinationer. Dessutom har kunskap och arbetssätt byggts upp

gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever.

8

Mål gällande kvalitetsarbete

Kvalitetsarbetet ska fortsätta. De framtagna kvalitetsmåtten för elevhälsans medicinska del

ska fortsatt användas som underlag för kvalitetsarbete både ute i verksamheten och av

Elevhälsans medicinska enhet.


Kvalitetsmåtten för Elevhälsans medicinska del har använts som underlag för läsårets

verksamhetsberättelser. Kvalitetsmåtten resulterar i en kvalitetssäkring av verksamheten

utifrån den lagstiftning som finns för Elevhälsans medicinska insats. Måtten synliggör också

vilka krav som finns på verksamheten. Verksamheten svarar upp mot de flesta av

kvalitetsmåtten på ett bra sätt. Nedan nämns några saker som kan analyseras och förbättras.

Sedan föregående verksamhetsberättelse skrevs har standarden för lokaler och utrustning

förbättrats på flera skolor. Vad gäller personalresurser finns fortfarande skillnader för

skolsköterskorna mellan olika skolor, men förbättringar har skett på flera skolor. För

skolläkarna har inget resurstillskott tillkommit på många år.

Kvalitetsmåtten visar att både skolläkare och skolsköterskor deltar i elevhälsoteam med

regelbundenhet. Vi ser också att många skolsköterskor och skolläkare arbetar aktivt med

hälsofrämjande arbete, arbetsmiljöfrågor, arbete mot kränkande behandling, arbete för en god

lärandemiljö och med stöd till elever utifrån behov samt förebyggande insatser och åtgärder

kring skolfrånvaro. Se bilaga 1.

Mål gällande insamling och bearbetning av hälsodata Hälsodata som samlats in från hälsobesöken i förskoleklass, årskurs 4, 7 och år 1 på gymnasiet

ska bearbetas och analyseras och återföras till verksamheten, skolorna, kommunen och länet. Ett

främjande och förebyggande arbete på skolorna ska initieras utifrån analys av hälsodata i

elevhälsoteamen med rektorerna.


Under läsåret har hälsodata samlats in från årskurserna angivna under målet. Färdiga

hälsodata från läsåret 2015/16 presenterades i början av höstterminen. Under läsåret har

skolsköterskor och skolläkare kunnat presentera hälsodata för sin egen skola, vilket ofta har

skett på möten för elevhälsoteamen med rektor närvarande. Hälsodata har också presenterats

på föräldramöten. Hälsodata har dessutom presenterats för rektorer, skolchefer och nämnd.

Inom Region Örebro län har intressenter som tandvården, ÖLIF och Överviktsenheten liksom

regionens folkhälsoaktörer tagit del av hälsodata. Färdigbearbetade data för 2016/17 kommer

att bli tillgängliga i början av kommande läsår. I bilaga 3 ses ett urval av hälsodata för de

olika årskurserna i Örebro kommun, se också under rubrik Hälsofrämjande arbete. I bilaga 4

ses en sammanställning av BMI-data för Örebro kommun, se också under rubrik BMI-

statistik.

I slutet på vårterminen kunde regionen presentera rapporten ”Hälsa, levnadsvanor och

livsvillkor ur ett jämlikhets – och jämställdhetsperspektiv”. ”Resultaten visar att såväl den

allmänna som den psykiska hälsan överlag är god, men att hälsan inte är jämlikt eller jämställt

fördelad i alla grupper. Det finns även en tydlig könsskillnad för många studerade hälsofrågor

i hur fördelningen förändras från förskoleklass till gymnasiet. Rapporten lyfter även fram

starka skydds – och riskfaktorer för den goda hälsan, där en av de starkaste skyddsfaktorerna

är att trivas hemma och i skolan, känna sig lugn och trygg inför skoldagen, att sova gott samt

att ha vänner i skolan.” (Citerat från sammanfattning av rapporten).



9

Mål gällande elevhälsans gemensamma arbete När det gäller elevhälsans gemensamma arbete ser vi att det gemensamma främjande och

förebyggande arbetet för att stödja elevens utveckling mot målen behöver utvecklas. Vi ser också

att elevhälsans gemensamma uppdrag behöver tydliggöras.


Mycket bra arbete pågår inom elevhälsan och arbetssättet har utvecklats. Under läsåret har

Örebro kommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa uppdaterats. Dessa riktlinjer och

samordnings – och utvecklingsgruppen för elevhälsan kan stödja fortsatt arbete med

elevhälsans gemensamma uppdrag och bidra till en större likvärdighet i elevhälsans arbete.

Mål gällande MI De skolsköterskor som utbildats till handledare i tekniken MI ska fortsätta utbilda andra

skolsköterskor i MI.


Utbildning i MI har fortsatt under läsåret enligt planering. De flesta skolsköterskor och

skolläkare har utbildning i MI.

Mål gällande nytt datajournalsystem Ett nytt upphandlat datajournalsystem, ProReNata, ska införas och ersätta CGMJ4.


I december infördes det nyupphandlade journalsystemet ProReNata som då ersatte det

tidigare systemet CGMJ4. All personal har genomgått utbildning. Bytet av journalsystem har

fungerat bra. Rutiner har uppdaterats för att anpassas till nya journalsystemet.

Utbildningar

Under läsåret har följande utbildningar i olika verksamhetsfrågor anordnats:

Genomgång av resultat och sammanställning av ELSA, elevhälsosamtal sammanställt

och analyserat.

”Att samtala om övervikt och fetma”, utbildningen hölls med hjälp av psykolog och

nutritionist från Överviktsenheten.

Utbildning i MI.

Vaccinationsutbildning i samarbete med Barnhälsovårdsenheten för hela länets

verksamhet.

Introduktionsutbildning för nyanställd personal med uppföljningsdag.

Utbildning om våld i nära relationer tillsammans med Barnhälsovårdsenheten och

Mödrahälsovårdsenheten för all personal i verksamheterna i länet.

Grundutbildning i nya journalsystemet ProReNata.

En utbildningseftermiddag om intellektuell funktionsnedsättning för hela länet med

hjälp av skolpsykolog och barnneurolog.

Utbildningsdag om ätstörningar för hela länet med hjälp av Ätstörningsenheten.

Tillsammans med Örebro universitet hölls en halvdag med introduktion för

skolsköterskor som handleder studenter.

10

Fyra av skolläkarna deltog i de nationella skolläkardagarna. Ett antal av skolsköterskorna

deltog i den nationella skolsköterskekongressen.

Skolöverläkaren har föreläst för blivande distriktssköterskor och barnsjuksköterskor på

Örebro universitet och även för studenter som läser sin sjätte termin på Örebro universitets

Läkarprogram.

Nätverksmöten

Som tidigare år har verksamheten också haft nätverksmöten för skolsköterskor och för

skolläkare. Skolläkarnas möten har handlat mycket om bedömningar och utredningar vid

olika former av inlärningssvårigheter samt om vaccinationsfrågor. Utvecklingsledarna och

skolläkare har också haft gemensamma möten. Skolläkarna och kommunens psykologer har

som tidigare haft gemensamma möten av utbildande karaktär.

Skolsköterskornas möten leds av verksamhetschefen och en utvecklingsledare i respektive

nätverk. Utvecklingsledarna i sin tur har regelbundna träffar med verksamhetschefen,

skolöverläkaren och systemadministratören i ledningsgruppen. Skolsköterskorna träffas

regelbundet i nätverk och ett processinriktat utvecklingsarbete bedrivs i aktuella frågor.

Aktuella frågor under läsåret har bland annat handlat om arbete för att sammanställa hälsodata

från hälsoenkäterna och andra verksamhetsnära frågor.

Den samverkan vi har med länets övriga kommuner fortgår, där Elevhälsans medicinska enhet

erbjuder kompetens- och fortbildningsstöd. Som tidigare hålls en referensgrupp för länets

skolsköterskor med ledningsansvar och ett nätverk för verksamhetschefer för elevhälsans

medicinska del i länet.

Metodbok

Metodboken har fortlöpande kompletterats och daterats upp under läsåret.

Utvecklingsområden under kommande läsår

Kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete ingår i uppdraget och ska ständigt vara aktuellt. Under kommande läsår ska

kollegialt lärande gällande rutiner och årsplanering av verksamheten genomföras.

ELSA

Många skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande. En bra utgångspunkt

för ett sådant arbete är att utgå från sammanställning och analys av hälsodata från

hälsoenkäterna, ELSA. Arbetat kan utvecklas tillsammans med hela elevhälsan och rektor.

Skolsköterskorna och skolläkarna ska stödjas i ett sådant arbete.

11

HPV

Täckningsgraden för HPV-vaccination ska fortsatt bevakas och insatser för en jämnare och

högre täckningsgrad ska göras vid behov.

Elevhälsa

Elevhälsans gemensamma arbete kan utvecklas ytterligare och den processen ska stimuleras.

Det kan ske både på central nivå genom Samordnings- och utvecklingsgruppen och lokalt på

skolnivå.

ProReNata

Förutsättningarna för statistikuttag ur ProReNata måste förbättras så att det blir möjligt att ta

fram korrekt statistik för de enskilda vaccinationer som ingår i allmänna

vaccinationsprogrammet samt för kompletteringsvaccinationer. Uppföljning ska göras för att

korrekt kunna bedöma täckningsgraden av den under året införda vaccinationen i årskurs 8.

Förbättringar behöver också göras för att kunna ta fram lämplig statistik för besök hos både

skolläkarna och skolsköterskorna. Fortsatt utbildning i systemet behöver ges till

verksamheten. Förberedelser för uppkoppling mot NPÖ och EMQ ska göras.

Nyanlända

Samarbetet mellan Perrongen och mottagande skola ska stärkas för att höja kvaliteten på

mottagandet av nyanlända elever.

Tack till alla inom elevhälsans medicinska del i Örebro och våra

övriga samarbetspartners!

Elevhälsans medicinska enhet

Ingemor Skoglund, skolöverläkare Ingrid Gustafsson, verksamhetschef

Bilaga 1

Kvalitetsmått

Bilaga 2 Skolsköterskeresurer

Elevantal per heltidstjänst skolsköterska höstterminen 2016, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun

Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid

Karolinska gymnasiet 1 80 132 165



Rudbecksgymnasiet 1 100 792 792


Rudbecksgymnasiet RGD/RGH 50 60 120

Tullängsgymnasiet 1 80 461 576


Tullängsgymnasiet RGD/RGH 100 189 189

Virginska gymnasiet 1 75 459 612



Virginska gymnasiet RGD/RGH, RGS 100 127 127

Kvinnerstagymnasiet 60 251 418

1145 5351 6588

Skolsköterskeresurs per skola höstterminen 2016, grundskolan och särskolan, Örebro kommun


Adolfsberg 7-9, 100 416 416

Adolfsberg F-6 80 442 553

Brunnsskolan 80 413 516

Mariebergsskolan 50 255 510

Mosjö skola 20 130 650

Navet 80 458 573

Sörbyängsskolan 60 243 405

Kryddgårdsskolan 20 102 510

Eklunda 50 181 362

Sveaskolan 40 219 548

Almby F-3 80 349 436

Almby 4-6 50 212 424

Almby 7-9 100 340 340

Sörbyskolan 40 147 368

Brickebacken 75 287 383

Almbro 20 130 650

Odenskolan 85 353 415

Stora Mellösa 40 158 395

Asker 10 43 430

Hampetorp 10 48 480

Kilsmo 5 10 200

Gumaelius 90 567 630

Hagaskolan 70 316 451

Björkhaga 30 154 513

Rosta 100 465 465

Bruket 30 120 400

Tegnérskolan 40 198 495

Vintrosa 43 224 521

Latorp 8 56 700

Garphyttan 34 187 550

Mellringeskolan F-4 60 212 353

Mellringeskolan 5-9 100 373 373

Wallerska 60 315 525

Närkes Kil 20 99 495

Vivalla F-4 100 412 412

Vivalla 5-9 100 353 353

Lundby 60 297 495

Ervalla 15 92 613

Ölmbrotorp 15 81 540

Lillåns skola 7-9 80 336 420

Lillåns skola F-6 50 285 570

Lillåns södra skola 40 181 453

Hovsta 70 472 674

Engelbrektsskolan 1 75 496 661

Engelbrektsskolan 2 70 333 476

Västra Engelbrekt 100 391 391

Stureskolan 30 255 850

Olaus Petriskolan 100 533 533

Norrbyskolan 75 439 585

Glanshammar 60 345 575

2820 13523 24636

Skolsköterskeresurs per skola höstterminen 2016, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun







Rudbecksgymnasiet RGD/RGH 50 60 120









1145 5351 6588

grundskolan och särskolan, Örebro kommun


Adolfsberg F-9, specialenhet 180 858 477

Brunnsskolan 80 413 516

Mariebergsskolan 50 255 510

Mosjö skola 20 130 650

Sveaskolan 40 219 548

Sörbyängsskolan 60 243 405

Kryddgårdsskolan 20 102 510

Navet 80 458 573

Eklunda 50 181 362

Sörbyskolan 40 147 368

Brickebacken 75 287 383

Almbro 20 130 650

Almby 230 901 392

St Mellösa 40 158 395

Asker 10 43 430

Odenskolan 85 353 415

Kilsmo 5 10 200

Hampetorp 10 48 480

Gumaelius 90 567 630

Hagaskolan 70 316 451

Björkhaga 30 154 513

Bruket 30 120 400

Tegnérskolan 40 198 495

Rosta 100 465 465

Vintrosa 43 224 521

Latorp 8 56 700

Garphyttan 34 187 550

Engelbrektsskolan 145 829 572

Stureskolan 30 255 850

Olaus Petriskolan 100 533 533

Norrbyskolan 75 439 585

Glanshammar 60 345 575

Västra Engelbrektsskolan 100 391 391

Lillåns skola 7-9 80 336 420

Lillåns skola F-6 50 285 570

Lillåns södra skola 40 181 453

Hovsta 70 472 674

Ervalla 15 92 613

Ölmbrotorp 15 81 540

Mellringeskolan F-9 160 585 366

Närkes Kil 20 99 495

Wallerska 60 315 525

Vivalla F-9 200 765 383

Lundby 60 297 495

2820 13523 22027

Skolsköterskeresurs per sammanslagen skola höstterminen 2016,

Skolsköterskeresurs per sammanslagen skola höstterminen 2016, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun


Karolinska gymnasiet 280 1239 443

Rudbecksgymnasiet 200 1166 583

Tullängsgymnasiet 170 1102 648


Virginska gymnasiet 175 1358 776



1085 5351 3103

ELSA-resultatLäsåret 2016-2017

Bilaga 3

De flesta mår bra!

Andel som svarat

att de mår bra varje

dag eller ofta

Symptom och besvär

710

18

28

710 8

13

0

20

40

60

80

100

Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1

Tjejer Killar

Pro

cen

tKänner sig orolig varje dag/ofta

6 814 16

9 9 10 9

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Känner sig arg varje dag/ofta

5

1925

33

5

1813 14

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Har huvudvärk varje dag/ofta

1418 18

23

1013

8 8

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Har ont i magen varje dag/ofta

1

11

24

36

2

14 13

22

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Har ont i rygg, nacke eller axlar varje dag/ofta

Rökning och alkohol…

95

76

97

75

0

20

40

60

80

100

Åk 7 gy 1 Åk 7 gy 1

Tjejer Killar

Pro

cen

t

Har aldrig rökt 94

59

91

60

0

20

40

60

80

100

Åk 7 gy 1 Åk 7 gy 1

Tjejer Killar

Pro

cen

t

Dricker aldrig alkohol

• 4 procent av tjejerna och 3

procent av killarna i sjuan har

provat att röka

• 3 procent av tjejerna och killarna

på gymnasiet röker dagligen


procent av killarna i sjuan

har provat alkohol


procent av killarna dricker

minst en gång i månaden

Maten…

95 95

81

73

95 9589

81

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Jag äter frukost varje morgon 99

9488 89

9692

8689

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Jag äter skollunch varje skoldag

95

79

61

71

93

73

56

64

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Jag tycker skolmaten är bra

Andel som tycker att

påståendena stämmer

mycket eller ganska bra

Möjliga svarsalternativ:

• Stämmer mycket bra

• Stämmer ganska bra

• Stämmer dåligt

• Stämmer inte alls

Träningen…

9793

75

62

9589

8074

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Jag idrottar/tränar och rör mig mycket på fritiden

Andel som tycker att det stämmer mycket eller ganska bra.

I förskoleklass lyder påståendet: ”Jag leker och rör mig mycket på fritiden”

Skolan…

96 97 94 96 96 97 97 98

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Känner sig lugn och trygg inför skoldagen

99 97 94 96 99 96 97 98

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Trivs bra i skolan

98 9893 94 96 96 94 96

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Får den hjälp de behöver i skolan

99 97 96 98 97 95 94 97

0

20

40

60

80

100


Tjejer Killar

Pro

cen

t

Tycker all skolpersonal är vänliga mot dem

Positiv framtidstro 97 95 93 98 97 96

0

20

40

60

80

100

Åk 4 Åk 7 gy 1 Åk 4 Åk 7 gy 1

Tjejer Killar

Pro

cen

t

Andel som tycker att påståendet ”Jag ser positivt på

framtiden” stämmer mycket bra eller ganska bra

Bilaga 4

iso-BMI

iso-BMI förskoleklass Örebro kommun läsåret 2016-2017

Flicka Pojke

Namn Antal % Antal %

Undervikt (motsvarande BMI < 17,0)

9 1 4 1

Normalvikt (motsvarande BMI 17–24,99)

565 84 580 85

Övervikt (motsvarande BMI 25–29,99)

71 11 79 12

Fetma (motsvarande BMI >= 30)

24 4 22 3

Total 669 100 685 100

iso-BMI årskurs 4 Örebro kommun läsåret 2016-2017

Flicka Pojke



5 1 8 1


452 80 481 78


87 15 94 15


19 3 31 5

Total 563 100 614 100

iso-BMI årskurs 7 Örebro kommun läsåret 2016-2017

Flicka Pojke



8 2 9 2


393 74 417 77


111 21 88 16


19 4 31 6

Total 531 100 545 100

iso-BMI gymnasiet år 1 Örebro kommun läsåret 2016-2017

Flicka Pojke



10 2 6 1


407 76 364 76


85 16 79 16


31 6 32 7

Total 533 100 481 100

Bilaga 5

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL

ÖREBRO KOMMUN

Läsåret 2016-2017

Sammanfattning

Elevhälsans datajournalsystem har utvecklats under åren och i december infördes det nyupphandlade journalsystemet ProReNata som då ersatte det tidigare systemet CGMJ4. All personal har genomgått utbildning. Bytet av journalsystem har fungerat bra. Rutiner har uppdaterats för att anpassas till nya journalsystemet. Under läsåret har sammanställning gjorts av hälsoenkäter för berörda årskurser. Därmed finns ett resultat på såväl läns-, kommun-, som skolnivå att använda i det främjande och förebyggande arbetet. Enligt resultatrapporten Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv, är såväl den allmänna som den psykiska hälsan överlag god, men hälsan är inte jämlikt eller jämställt fördelad i alla grupper. Det finns även en tydlig könsskillnad för många studerade hälsofrågor i hur fördelningen förändras från förskoleklass till gymnasiet. Rapporten lyfter även fram starka skydds – och riskfaktorer för den goda hälsan, där några av de starkaste skyddsfaktorerna är att trivas hemma och i skolan, att känna sig lugn och trygg inför skoldagen, att sova gott samt att ha vänner i skolan.

Resurstillskott i form av skolsköterska har tillkommit för arbete med nyanlända elever ute på de olika skolorna. Resurstillskottet har dels inneburit fördelar i arbetet med hälsobesök och vaccinationer. Dessutom har kunskap och arbetssätt byggts upp gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever. Hörselscreening av förskoleklass har genomförts. Under läsåret har dessutom hörseln screenats hos nyanlända elever och elever där behov av hörselscreening funnits utifrån utredningar av inlärningssvårigheter och liknande.

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap 1 §, och SOSFS 2011:9, 3 kap 1 § Målsättningen för elevhälsan är att främja elevernas hälsa och utveckling. Verksamheten ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet. Elevhälsan ska ha hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Elevernas utveckling mot skolans mål ska stödjas och stärkas.

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap 9 §, och SOSFS 2011:9, 7 kap 2 § p 1 Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa med målsättning att stödja elevernas utveckling mot målen. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska insatser. Skolsköterskor och skolläkare utgör den medicinska delen av elevhälsan. Huvudman är Örebro kommun. Till elevhälsans medicinska del räknas skolsköterskor och skolläkare i verksamheten samt Elevhälsans medicinska enhet. Skolsköterskorna är anställda av respektive förvaltning på skolorna. Skolläkarna är anställda på Barn- och ungdomskliniken inom Region Örebro län. Genom ett avtal mellan kommunen och Region Örebro län köper kommunen skolläkarinsatser liksom insatser i form av skolöverläkare och administratör från Barn- och ungdomskliniken. Verksamhetschefen är anställd av Örebro kommun. Inom verksamhetschefens ansvarsområde ingår att tillgodose hög patientsäkerhet och därmed elevsäkerhet och god kvalitet. På Elevhälsans medicinska enhet arbetar skolöverläkare, verksamhetschef samt administratör. I ledningsorganisationen finns för skolsköterskorna skolans rektor, verksamhetschefen samt skolöverläkaren. Det finns också fyra skolsköterskor med uppdrag som utvecklingsledare. De har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att samordna och leda nätverksträffar på grundskolan och gymnasiet. Uppdraget innebär också bland annat att delta i fortbildningsfrågor samt kvalitets- och metodutveckling. Utvecklingsledarna tillsammans med verksamhetschefen och skolöverläkaren utgör en lednings- och utvecklingsgrupp. Under hösten skrevs avtal mellan Örebro universitet och länets kommuner om adjungerade kliniska adjunkter för handledning av VFU-studenter. Uppdraget innehas av två skolsköterskor på vardera 10 procent.

Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9, 3 kap 2 § Verksamhetschefen följer verksamhetens patientsäkerhetsarbete genom årlig inventering av personaltillgång och kvalitet. För förskoleklasser, årskurs 2, 4, 7 och år 1 på gymnasiet genomförs årliga hälsobesök. Hälsoenkäter utgör grund för hälsosamtalen. Skolsköterskorna följer upp elever vid behov efter samtalet. Skolläkaren kopplas in då det behövs och träffar eleven och vårdnadshavare. Avidentifierad

sammanställning återkopplas där behov finns till rektor, elevhälsa och klasslärare. Tillsammans med berörd elevhälsa diskuteras och planeras för förbättringar. Hälsoenkät genomfördes under 2015-2016 och tillämpades under läsåret, se hälsofrämjande arbete. En sammanställning har gjorts av hälsoenkäter 2016-2017 för berörda årskurser. Tillämpning och analys av data kommer att genomföras under kommande läsår.

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap 2§, 7 kap 2§ p2 Metodboken för elevhälsans medicinska insats uppdateras och kompletteras fortlöpande. Information om förändringar i PM i metodboken skickas till verksamheten. Viktiga förändringar presenteras i nätverken med hjälp av utvecklingsledarna. Varje skolsköterska ska årligen kontrollera medicinteknisk utrustning. Brister rapporteras till berörd rektor och verksamhetschef för eventuell åtgärd. Av metodboken framgår vilka åtgärder som ska vidtas vid eventuella avvikelser. Skolsköterskan kan i vissa fall hantera avvikelsen själv, men är alltid skyldig att rapporterar skriftligen till verksamhetschefen. Frågan hanteras därefter i lednings- och utvecklingsgruppen. Loggningskontroller av användare utförs enligt framtagen rutin. Kontrollen garanterar att patientregistret inte missbrukas.

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap 10 § p 1-2

Metodbok Metodboken har fortlöpande kompletterats och daterats upp under läsåret.

Vaccination I årskurs 2 ges vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. I årskurs 6 ges vaccination mot HPV (livmoderhalscancer) till flickorna. I årskurs 8 ges påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta, denna vaccination gavs för första gången detta läsår. En del elever följer egna vaccinationsprogram och kan då få vaccinationerna vid andra tidpunkter. Enligt nationell statistik ligger Örebro län ungefär som genomsnittet för riket vad gäller HPV-vaccinering. Vår egen statistik ger högre siffror. Skillnaden i vaccinationsanslutning mellan skolorna är något mindre i år jämfört med tidigare år. De flesta skolor har en täckningsgrad som varierar mellan 70 och 100 procent, men en skola ligger lägre. Denna skillnad mellan skolor ser vi inte för andra vaccinationer i programmet och vi har medvetet försökt minska skillnaden genom informationsinsatser. Det beskrivna mönstret för HPV-vaccination ses också i andra kommuner i landet.

Vaccinationstäckningen för HPV skiljer sig från övriga vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet där täckningsgraden ligger upp mot 97–98 procent. Även täckningsgraden för påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta i årskurs 8 bedöms ligga runt 97-98 procent.

Journaldokumentation Under läsåret har vi bytt datajournalsystem från CGMJ4 till ProReNata. Med anledning av bytet har utbildningar hållits för all personal i verksamheten och nya rutiner har utarbetats för att säkra kvaliteten vid dokumentation. Övergången har i stort sett varit smidig.

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9, 4 kap 6 §, 7 kap 3 § p 3 I länet finns sedan flera år en överenskommelse om samverkan för länets kommuner och regionen. En samverkansstruktur för folkhälsa, social välfärd, vård och skola finns framtagen. Elevhälsans medicinska insats (EMI) ingår där i utvecklingsgruppen för Barn och unga. Utöver verksamhetschef för EMI ingår skolchefer, socialchefer, barnhälsovårdsöverläkare, chef för habilitering och barnpsykiatrin samt utvecklingsledare barn och unga, Region Örebro län.

Riskanalys SOSFS 2011:9, 5 kap 1 § Riskhantering är en del av elevhälsans kvalitetsarbete. I de avvikelserapporter som skrivs av skolläkare och skolsköterskor kan verksamhetschefen tillsammans med lednings- och utvecklingsgruppen bedöma eventuella kommande svagheter och risker. En analys ger därmed möjlighet att åtgärda brister och förhindra att risker.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap 4 § och SOSFS 2011:9, 7 kap 2 § p 5 Ledningsgruppen för EMI går igenom avvikelserapporterna och bedömer vilka åtgärder och förbättringar som behöver göras. Redovisning görs sedan i de olika nätverken för skolsköterskor och skolläkare.

Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap 3 §, 7 kap 2 § p 6 Via Örebro kommuns hemsida och under rubriken Klagomål på hälso- och sjukvården, får man vägledning och hänvisning till ansvarig för berört verksamhetsområde. Vårdnadshavare hör av sig lokalt till skolsköterska och skolläkare. Man kan också kontakta Elevhälsans medicinska enhet, verksamhetschef och skolöverläkare. Elevhälsans medicinska insats lyder under Patientnämnden i Region Örebro län. Dit kan vårdnadshavare vända sig. Det går också att vända sig med klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Sammanställning och analys Den samlade bilden av klagomålen är att det sker via direktkontakt mellan vårdnadshavare och skolsköterska, skolläkare, verksamhetschef eller skolöverläkare. Kontakten sker vanligtvis via telefon eller besök. Verksamhetens stora tillgänglighet kan ha bidragit till att eventuellt missnöje har fångats upp. Under läsåret har sex (föregående år tjugo) avvikelserapporter inkommit och hanterats enligt rutiner om avvikelsehantering. Avvikelserna handlar huvudsakligen om att hälsobesök för nyanlända inte getts vid rätt tid. Ingen Lex Maria-anmälan har gjorts.

Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659, 3 kap 4 § Vid avvikelse kontaktar skolsköterska berörd elev alternativt vårdnadshavare beroende på ålder. Skolsköterskan informerar om händelsen och ser till att avvikelserapport skrivs.

Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10§ p 3

Kvalitetsarbete Översyn av elevantalet per heltid skolsköterska och skolläkare görs årligen, oktober månad.

Antal elever per heltid




Årtal 2017 2016 2015 2014 Skolsköterska grundskola 479 (313-661) 470 (302-672) 494 (358-620) 483 (333-681) Skolsköterska gymnasieskola 598 (165-832) 572 (92*-813) 670 (372-823) 684 (340-916)

* Skolsköterska på språkintroduktion förklarar det låga antalet, så även för 2017. RGD/RGH och resurstjänster är inte inräknat i statistiken. Statistiken visar en ojämn fördelning av skolsköterskeresurs mellan skolorna och speciellt inom gymnasieskolan.





Årtal 2017 2016 2015 2014 Skolläkare grundskola 6147 6366 6183 5962 Skolläkare gymnasieskola 11890 10584 10250 10412

Det är en medveten planering att lägga mer resurser inom grundskolan. Under läsåret har vi bytt datajournalsystem från CGMJ4 till ProReNata. Med anledning av bytet har utbildningar hållits för all personal i verksamheten och nya rutiner har utarbetats för att säkra kvaliteten vid dokumentation. Kvalitetsmåtten för Elevhälsans medicinska del har använts som underlag för läsårets verksamhetsberättelser. Kvalitetsmåtten resulterar i en kvalitetssäkring av verksamheten utifrån den lagstiftning som finns för Elevhälsans medicinska insats. Måtten synliggör också vilka krav som finns på verksamheten. Verksamheten svarar upp mot de flesta av kvalitetsmåtten på ett bra sätt.

Verksamhetschefen har bevakat tjänstetillsättningar för att säkra rätt behörighet till tjänster. Nyanställda skolsköterskor får en mentor för kontinuerligt stöd i arbetet. Det pågår implementering av Socialstyrelsens vägledande dokument för elevhälsan. Enligt statistikuttag ur datajournalen har skolsköterskorna utfört sammanlagt 7 400 (7 729) hälsobesök och gett cirka 4 700 vaccinationer varav ungefär en tredjedel är kompletteringsvaccinationer. De flesta elever nås av hälsobesöken i grundskolan, något färre i gymnasieskolan. 1 150 elever har besökt skolläkaren. Ofta handlar det om skolrelaterad problematik, utredningar vid inlärningssvårigheter, bedömningar av tillväxt med mera. Nytt datajournalsystem I december infördes det nyupphandlade journalsystemet ProReNata som då ersatte det tidigare systemet CGMJ4. All personal har genomgått utbildning. Bytet av journalsystem har fungerat bra. Rutiner har uppdaterats för att anpassas till nya journalsystemet. Elevhälsans gemensamma arbete Mycket bra arbete pågår inom elevhälsan och arbetssättet har utvecklats. Under läsåret har Örebro kommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa uppdaterats. Dessa riktlinjer och samordnings – och utvecklingsgruppen för elevhälsan kan stödja fortsatt arbete med elevhälsans gemensamma uppdrag och bidra till en större likvärdighet för elevhälsa. Insamling och bearbetning av hälsodata Under läsåret har hälsodata samlats in från årskurserna angivna under målet. Färdiga hälsodata från läsåret 2015/16 presenterades i början av höstterminen. Under läsåret har skolsköterskor och skolläkare kunnat presentera hälsodata för sin egen skola, vilket ofta har skett på möten för elevhälsoteamen med rektor närvarande. Hälsodata har också presenterats på föräldramöten. Hälsodata har dessutom presenterats för rektorer, skolchefer och nämnd. Inom Region Örebro län har intressenter som tandvården, ÖLIF och Överviktsenheten liksom regionens folkhälsoaktörer tagit del av hälsodata. Färdigbearbetade data för 2016/17 kommer att bli tillgängliga i början av kommande läsår. I bilaga 3 ses ett urval av hälsodata för de olika årskurserna i Örebro kommun. I bilaga 4 ses en sammanställning av BMI-data för Örebro kommun, se också under rubrik BMI-statistik. I slutet på vårterminen kunde regionen presentera rapporten ”Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets – och jämställdhetsperspektiv”. Resultat hälsodata ”Resultaten visar att såväl den allmänna som den psykiska hälsan överlag är god, men att hälsan inte är jämlikt eller jämställt fördelad i alla grupper. Det finns även en tydlig könsskillnad för många studerade hälsofrågor i hur fördelningen förändras från förskoleklass till gymnasiet. Rapporten lyfter även fram starka skydds – och riskfaktorer för den goda hälsan, där en av de starkaste skyddsfaktorerna är att trivas hemma och i skolan, känna sig lugn och trygg inför skoldagen, att sova gott samt att ha vänner i skolan.” (Citerat från sammanfattning av rapporten). Arbete för nyanlända elever Resurstillskott i form av skolsköterska har tillkommit för arbete med nyanlända elever ute på de olika

skolorna. Resurstillskottet har dels inneburit fördelar i arbetet med hälsobesök och vaccinationer.



Dessutom har kunskap och arbetssätt byggts upp gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever. Hörselscreening Skolsköterskor som arbetar med förskoleklass har genomgått utbildning i hörselscreening. Hörselscreening av förskoleklass har genomförts. Under läsåret har dessutom hörseln screenats hos nyanlända elever och elever där behov av hörselscreening funnits utifrån utredningar av inlärningssvårigheter och liknande. Vaccination i årskurs 8 Alla elever i årskurs 8 har erbjudits påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Motiverande samtal Utbildning i Motiverande samtal (MI) är genomförd.

Övergripande mål och strategier för kommande år Kvalitetsarbete ingår i uppdraget och ska ständigt vara aktuellt. Under kommande läsår ska kollegialt lärande gällande rutiner och årsplanering av verksamheten genomföras. Arbetet kring nyanlända elever ska utvecklas och förbättras. Samarbetet mellan Perrongen, kommunens plats för mottagande av nyanlända, och mottagande skola ska stärkas för att höja kvaliteten på mottagandet av nyanlända elever. Många skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande. En bra utgångspunkt för ett sådant arbete är att utgå från sammanställning och analys av hälsodata från hälsoenkäterna, ELSA. Arbetat kan utvecklas tillsammans med hela elevhälsan och rektor. Skolsköterskorna och skolläkarna ska stödjas i ett sådant arbete. Förutsättningarna för statistikuttag ur ProReNata måste förbättras så att det blir möjligt att ta fram korrekt statistik för de enskilda vaccinationer som ingår i allmänna vaccinationsprogrammet samt för kompletteringsvaccinationer. Förbättringar behöver också göras för att kunna ta fram lämplig statistik för besök hos både skolläkarna och skolsköterskorna. Fortsatt utbildning i systemet behöver ges till verksamheten. Förberedelser för uppkoppling mot NPÖ och EMQ ska göras. Ingrid Gustafsson, verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet Örebro 2017-11-13

verksamhetsberÄttelse fÖr elevhÄlsans medicinska … · 2017. 11. 16. · på elevhälsans...

Documents