Allt du vill veta om Fastighetskartan

”Varför man inte kan lita på

fastighetsgränserna i Fastighetskartan”

Håkan Oscarsson Regional Geodatasamordnare

Samla in Samverka Lagra Tillhandahålla

Informationsförsörjningsprocessen

GGD-produktion GGD (Grundläggande geografisk data)

Påbörjades 1995 Klart 2004

Fr.o.m. 1996 utförs en gemen-sam datainsamling med fältarbete för produktion av dåvarande Ekonomiska och Topografiska kartan. Insatserna koncentreras därigenom till att bygga upp och ajourhålla GGD. Utgående från GGD skapas därefter de produktspecifika kartografiska databaserna.

Ajourhållning GGD 2005---

Kommuner Trafikverket Kraftbolag

Länsstyrelse Försvaret

Sjöfartsverket Jordbruksverket

Topografisk ajourhållning

ESPA/ArcCadastre

Samverkan +

1 2

Topografisk ajourhållning och nymätning i

ESPA /ArcCadastre

Flygbildstolkning T.ex. vägar, hus, strandlinje, Flyghinder.

Lantmäteriet ajourhåller via flygbild

Lantmäteriets ajourhållning av GGD följer bildförsörjnings-programmet

Bildförsörjningsprogrammet… Grunden för ajourhållning from 2005

• 1/3 av landets yta årligen

• Södra Sverige och Norrlandskusten

fotograferas med högre upplösning (25 cm) • 40 procent av flygfotograferingen kommer

att upphandlas från externa leverantörer

Kommuner

Kraftbolag

Tillsammans skapar vi aktualitet

• Kommunerna är Lantmäteriets största samverkanspart.

• Lantmäteriet har avtal med samtliga Sveriges kommuner för bland annat uppdatering av adresser, byggnader och topografi (ABT).

Produkter från Kartdatas produktion – Tryckta kartan

• Fastighetskartan

• Terrängkartan

• Fjällkartan 50

• Fjällkartan 100

• Vägkartan

• Översiktskartan

• Sverigekartan 1:1milj

Fastighetskartan

• GSD-Fastighetskartan, vektor

• GSD-Fastighetskartan, raster

• GSD-Fastighetskartan, skiktad raster

Information i Fastighetsregistret

Byggnadsdelen

Byggnadsnummer

Adress

Koordinater

Inskrivningsdelen Lagfart

Tomträtt Inteckningar Rättigheter Anteckningar

Allmänna delen

Register och

Digital Registerkarta

Fastigheter

Fastighetsbeteckning

Administrativ indelning

Areal

Andel i samfällighet

M.m.

Planer, Bestämmelser

Rättigheter (servitut)

Taxeringsuppgiftsdelen

Totalt taxeringsvärde

Markvärde

Byggnadsvärde

Värdefaktorer

Taxerad ägare

Adressdelen Adress

Fastighetsbeteckning

Kartdelen

• Kartan är uppbyggd utifrån äldre

handlingar om fastigheter, rättigheter, planer och bestämmelser.

• Kartdelen (och texdelen) ajourhålls av Lantmäterimyndigheter.

• Den digital registerkartan (DRK) började byggas upp i slutet av 1980-talet.

Kan jag lita på registerkartan?

Bygglov ?

Ett exempel till

På vems mark har man avverkat?

Varför kan vi inte lita på gränsernas geometri i den digitala

registerkartan ??

En tillbakablick över tid kanske ger svaret

Allmän kartläggning i Sverige (med successivt förbättrad fastighetsredovisning)

1628- Anders Bure fick år 1628 uppdraget att bygga upp det svenska lantmäteriet och uppdraget att mäta in och upprätta kartor över Sveriges alla gårdar och byar, städer, bruk, hamnar och gruvor, liksom översiktskartor över socknar, härader och landskap.

Det var så det började

Hur gick det sen ?

Sockenkartverk 1827-1859 Avsikten med karverket var främst att insamla och sammanställa statistiska data på sockennivå men även kartor togs fram. Kartorna från skiftena sammanställdes till sockenkartor i skala 1:20 000. Innehållet i kartan togs fram med de metoder som utnyttjats för den kartframställning som lantmäteriet bedrivit sedan 1600-talet.

Häradsekonomiska kartan 1859-1934

Genom sammanställning av sockenkartor och laga skifteskartor producerades Häradsekonomisk karta i skala 1:20 000. Kartan trycktes inledningsvis i färg i skalan 1:50 000 men från 1911 i skala 1:20 000. Innehåll, kvalité och manér skiftar, men är en sammanhållen serie.

”Kartverkets hufvudsakliga ändamål är att åstadkomma säker kännedom om rikets areal samt dennes olika beskaffenhet och fördelning i ekonomiskt avseende.”

Ekonomiska kartan 1935-1978

I och med att flygfototekniken gör sitt intåg och RAK (Rikets allmänna kartverk) blir en civil myndighet började produktionen av den ekonomiska kartan cirka 1935. (Försök i Göteborg- och Bohuslän 1929-1936).

Det rikstäckande geodetiska systemet RT38 infördes och kartläggningsplan för Sverige i skala 1:10 000 fastställdes. Med hjälp fotomosaikteknik infördes bilden som ett komplement i den ritade kartan.

Äldre kartmaterial inklusive fastighetsbild förs över till den anpassade fotomosaikbilden.

Forcerad databasuppbyggnad

Under 1990-talet påbörjades digitaliseringen genom den s.k. ”forcerade databasuppbyggnaden”. Gränserna blev då huvudsakligen bordsdigitaliserade från den analoga registerkartan. I vissa fall anpassades dessa digitala gränser i sin tur till nya ortofoton. Digitaliseringen blev ett tillägg till alla äldre brister genom att:

• noggrannheten i själva digitaliseringen från ett underlag i skala 1:10 000 ger lägesfel.

• ordet ”forcerad” inte skall underskattas då många brytningar missades som gör att den geometriska formen inte alltid stämmer med verkligheten.

Fastighetskartan 2000-

Fastighetskartan är den senaste i raden av alla de kartserier som på 1930 talet började framställas ur den fotomosaikbaserade Ekonomiska kartan. Kartan bygger på samma principer som de tidigare kartserierna, nämligen att topografisk information och fastighetsinformation presenteras tillsammans med ett ortofoto. Objekt som t.ex. hus och vägar som är stereokarterade från flygbilder är redovisade med en mycket hög lägesnoggrannhet. Fastighetsgränserna är marginellt förbättrade genom ny teknik. • Detta ger fel i den relativa redovisningen mellan fastighetsindelningen

och övriga objekt.

Landsbygd

• Landsbygdens gränser bygger i stor utsträckning på skifteskartornas redovisning utifrån dåtida mätteknik.

• De fristående skifteskartorna har tvingats ihop till en helhet.

• Överföring av gränser från ett kartverk till ett nytt har gett kvalitetsförluster. Detta har skett i flera steg.

• Inpassning av fastighetsgränser på ett sämre underlag har förts över till ett bättre och gett motsägelser.

• Digitaliseringen har gett nya fel.

Tätort

• Nuvarande tätorter var i huvudsak landsbygd under skiftesepoken.

• Ambitionen vid fastighetsutredningar har varierat vid primärkarteläggningar. Kompletteras senare.

• Även i tätort finns kvalitetsförluster vid överföring från analogt till digitalt.

• Transformationer har gett kvalitetsförsämringar.

• Alla gränser går inte att redovisa ”exakt” utan att göra fastighetsbestämning.

Varför behöver du kunskap om

registerkartans kvalitet?

Några ord som ger en del av svaret

• Grundkarta

• Detaljplan

• Nybyggnadskarta

• Exploatering

• Rättssäkerhet

• Köp/Försäljning

• Värdering

• Ersättningar

• Ansvar

Hur gör vi när bra grundkartor och fastighetsförteckningar skall tas fram?

Samordna grundkarta och fastighetsförteckning !!!!

Grundkarta Fastighetsförteckning

Fastighetsutredning Fastighetsutredning

Primärkarta/Fastighetskartan Fastighetsregistret

Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön

• Fastighetsgräns i DRK tillika traktgräns och kommungräns (rak).

2:8

2:102:5

2:9

1

40 m

Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön

• Planförfattaren har tagit DRKs fastighetsindelning som underlag för planen (grundkartan) och lagt kvartersgräns och tomt-gränser i kommungränsen.

• Ingen kvalitetsmärkning angiven.

• Traktgränsen och kvartersgränsen på detaljplanen och grundkartan avvek 15 meter från verkligt läge på marken i planens nordvästra hörn.

• Vad hade hänt om lantmätaren trott på planens koordinater (angivna i mm)?

• Vad hade hänt om anläggningsentreprenören i motsats till lantmätaren trott på planens koordinater?

• Är det någon som tror att trakt-gränsen numera är krokig på marken?

2 :3 8

2 :3 4

2 :3 6

2 :3 5

2 :3 7

806

810

813

858862

801

767

781802

803

805

807

808

809

814

815

816

855

859860

863

861

1103

804

857

806 rm

810 rm

858 rm862 rm

801 rm

767 rm

781 rm802 rm

803 rm

805 rm

807 rm

809 rm

814 rm

815 rm

855 rm

859 rm

863 rm

861 rm

804 rm

857 rm

860 sa

816 rb

813 rs808 rs

8641104

864 rm

18 m

Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön

Bpl

1415-P88/3Bråland

1

s:3

s:1

BRÅLAND

BRÅLAND

2:6

2:2

1:42:6

10:1

1:5 3:2

2:22:9

2:15

1:4

3:21:5

2:22:9 3

1 23 3

3

21

12

25 m

• Slutar den samfällda vägen i tomma intet?

Registerkartans kvalitet

Vad gäller 1. Gränsmarkeringar i terrängen

2. Förrättningskarta med handlingar

Registerkartans har ingen rättsverkan

Fastighetsindelning Visning

• Visningstjänst

• 10 separata skikt

• 4 av skikten berör bedömd lägesnoggrannhet på Fastighetsgränser och Gränspunkter

• Redovisas tematiskt med färger i fyra steg (grön – gul – orange – röd) och/eller med medelfel.

Sammanfattning

Registerkartan är en bra översikt över fastighetsindelningen och täcker hela Sverige - Använd den!

Lita inte på registerkartans geometri och dess fullständighet!

Glöm inte att vara kritisk även mot redovisningen av planer, bestämmelser och rättigheter.

När du använder fastighetsinformationen i registerkartan – bedöm konsekvenserna/riskerna om redovisningen är felaktig.

Utifrån bedömningen – Kontrollera och kvalitetsförbättra.

Använd den fackkunskap som finns!

Håkan Oscarsson Regional Geodatasamordnare

Lantmäteriet, Informationsförsörjning

E-post: hakan.oscarsson@lm.se Tel: 026-63 35 42