U T D R A G U R L Y C K O S L A N T E N N R 1 / 2 0 0 9

SLANTENLYCK

Tema:Familjens ekonomi

Utgivare: Swedbank och SparbankernaProduktion och redaktion: Bee Production

Form: Edita Communication

Som barn har du inte ansvar för familjens ekonomi. Men du påver-kas av hur mycket pengar din familj har.

Därför är det bra för alla barn att veta mer om vad saker kostar för familjen och vad som gör hur mycket pengar en familj har att röra sig med.

Lyckoslantens lät tre junior-reportrar från Västerås intervjua Ylva Yngveson, som är expert på privatekonomi.

Emmie Andersson, Tanja Omari och Marcus Gustafsson går alla tre i sexan på Håkantorpsskolan i Västerås. De har pratat mycket om ekonomi i sina klasser. Inte minst de senaste månaderna då många nyheter har handlat om finanskris, lågkonjunktur och arbetslöshet.

Nu har Emmie,Tanja och Marcus samlat på sig frågor om ekonomi som de vill ha svar på. Ylva Yngveson åkte till Håkanstorpsskolan för att svara på frågorna. Hon kan mycket om familjeekonomi och arbetar som chef för Institutet för Privat-ekonomi.

Frågorna från reportrarna var både många, kloka och ibland svåra. Här kan du se några av dem. Och vad Ylva svarade.

Hur startade finanskrisen?– Finanskrisen handlar om en hel kedja av händelser. Den startade i USA. Där ville man hjälpa folk att köpa hus, även dem som egentligen inte riktigt hade råd. När räntorna blev höga fick de som hade lånat pengar för att köpa hus svårt att betala av sina lån till bankerna. De ville då sälja sina hus. Men då fanns det inte längre tillräck-ligt många som ville köpa.

– Det gjorde att priserna på bostäder sjönk. En del kunde inte sälja huset alls. Bankerna lånar själva upp pengar för att sedan låna ut pengarna till privatpersoner. Nu blev de som lånat ut pengar till bankerna oroliga för att de inte skulle kunna få pengarna tillbaka. Därför ville inte lika många låna ut pengar till ban-kerna. Det startade finanskrisen.

– Finanskrisen spred sig sedan över världen, bland annat hit till Sverige. När folk i ett så stort land som USA får mindre pengar och köper färre saker, då påverkas hela världen. När folk handlar mindre, behöver färre saker tillverkas och då finns det färre jobb i till exempel en fabrik. Därför blir så många arbetslösa.

Påverkar lågkonjunkturen och finans-krisen alla länder eller bara några?– Hm. Alla, tror jag, eftersom vi har en så global ekonomi. Det betyder att länder i

hela världen handlar med varandra och företag har anställda i många länder, inte bara i sitt eget land. I början kanske länder i exempelvis Afrika påverkades lite mindre. Nu när priserna på metaller och andra råvaror påverkats kommer även de länderna att känna av sämre tider. För många länder i världen är råvarorna det viktigaste man har att sälja till andra länder.

Om föräldrarna har skulder och de dör, måste barnen betala skulderna då?– Barn behöver inte betala skulder för någon annan. De vanligaste skulderna i en familj är lån i bostad. Det finns försäkringar man kan ta så att den vuxna som kanske blir ensam kvar slipper betala hela huslånet om någon vuxen skulle dö. Då har familjen större chans att ha råd att bo kvar.

Om båda föräldrarna blir arbetslösa, hur får man pengar då?– De flesta som arbetar betalar varje månad till det som heter a-kassan. Det är en försäkring som betyder att man får en ersättning varje månad om man blir arbetslös. Man kan ha en extra försäkring för att få högre belopp varje månad om man blir arbetslös.

– Ett sätt att klara av att bli arbetslös är också att när man har lön, spara en del av pengarna varje månad. De flesta får mycket mindre pengar att leva på när de blir arbetslösa. Då kan man behöva byta sin bostad till en som är mindre och billigare. Man kan också behöva flytta till en annan ort där det finns jobb. Familjen kan behöva titta över alla sina kostnader, börja köpa begagnat, dra in på semesterresor och fritidssysslor som kostar för mycket. Det är jobbigt men det måste gå. Har man en del pengar sparade kan det underlätta.

Räcker barmbidraget för att betala vad ett barn kostar?– Nej, ett barn kostar mycket mer än vad barnbidraget ger varje månad. (Barnbidra-get är på 1 050 kronor per barn och månad). Vi har räknat ut att ett barn kostar ungefär en miljon kronor under sin uppväxt.

Text & foto: Eva Brandsma

Vet du hur mycket pengar

en familj lägger på mat och boende

i månaden?

TEMA: FAMILJENS EKONOMI

Som barn har du inte ansvar för Hur startade finanskrisen?

hföbi Nrlämv

Om–nfambofa

Juniorreportrar på ekonomiskt uppdragEmmie Andersson, Tanja Omari och Marcus Gustafsson fick en dag

pröva på att vara Lyckoslantens juniorreportrar. De ställde många bra

och svåra frågor till Ylva Yngveson, som är expert på familjens ekonomi.

16

Kan man låna hur mycket pengar som helst av banken?– Nej. Banken tittar på hur ekonomin ser ut för den som vill låna pengar. Sedan räknar banken ut hur mycket han eller hon klarar av att betala tillbaka varje månad. Lånar man till ett hus eller lägenhet är själva bostaden en säkerhet för banken.

– Ofta, i alla fall efter ett tag, är bostaden värd mer pengar än vad man har lån på. Klarar man inte av lånen, säljer man sin bostad och betalar av till banken.

– Sms-lån är ett stort problem för många i dag. Det är alldeles för lätt att ta ett sms-lån och det behövs ingen säkerhet för att få lån. Många får stora skulder som de inte kan betala tillbaka för att de tagit många sms-lån.

Vad är en ”aktie”?– En aktie är en del i ett företag. Äger man en aktie äger man en del av företaget.

– Säg att ni kom på en smart idé att ni skulle tillverka solfångare för att få energi

att värma hus. Men själva har ni inte tillräckligt med pengar för att köpa in maskiner och material i början. Då kan ni erbjuda andra personer att gå in med sina pengar i ert bolag. Folk kan få köpa aktier, det vill säga andelar i bolaget. Ni kan då tillverka och sälja solfångarna och om företaget växer och går bra, då får aktie-ägarna del av den vinsten. På Stockholms fondbörs kan man köpa och sälja aktier i stora företag.

Hur ska en budget se ut?– Först och främst tittar man på alla inkomster som finns i familjen. Det är till exempel lön och barnbidrag. Sedan räknar man bort skatten. Det man då har kvar är de pengar som en familj har att röra sig med.

– Sedan tittar man på alla utgiftsposter. Först tittar man på alla fasta utgifter som man alltid måste ha pengar till. Det är till exempel pengar till bostaden, el, vatten, telefon och försäkringar. När man dragit av

de fasta utgifterna kan man räkna ut hur mycket pengar det finns kvar till mat, kläder och några nöjen.

– Om man inte bara tittar på barnfamil-jer utan på alla hushåll så är boendet den största utgiften. Maten kommer på andra plats. Vet ni hur mycket en barnfamilj lägger på mat varje månad?

Tanja, Emmie och Marcus tar en paus i sin utfrågning och funderar istället.

– 4 000 kronor, säger Tanja. – Mellan 5 000 och 6 000 kronor, säger

Marcus. – Ja, ni gissar bra, säger Ylva. En familj

med två vuxna och barn lägger ungefär 4-5 000 kronor på mat varje månad. Och i genomsnitt ungefär 7 500 kronor för sitt boende.

17

Gör en budgetYlva tycker att det är bra att träna sig på att göra en budget redan som barn när man har egen månadspeng. Vad vill du att pengarna ska räcka till och hur får du dem att räcka? Du kan till exempel inte göra av med allting varje månad om du ska köpa en större sak längre fram.

Tanja , Emmie och Marcus får olika mycket pengar.

Tanja får ingen fast summa. Hon får pengar när hon behöver. Hon tjänar också pengar hemma när hon pas-sar småsyskon eller dammsuger.

Emmie får 200 kronor i månadspeng som ska räcka till godis, bio och om hon fikar med kom-pisar.

Marcus får 250 kronor i månads-peng. Förutom att de ska räcka till det som Marcus vill ha, ska pengarna också räcka att köpa pre-senter för.

Min budget

Nöjen (bio, dvd, cd)

Mat (hamburgare, pizza, fika)

Spel och leksaker

Godis

Resor (buss, tåg)

Mobiltelefon

Böcker och tidningar

Sport och hobby

Hygien och smink

Kläder och skor

Presenter

Sparande

Övrigt

Summa utgifterSumma inkomster

Vecko-/månadspeng

Extrainkomster(exempelvis om du hjälper till extra hemma)

Övriga inkomster

Swedbank gör undersökningar som visar hur mycket barn i olika åldrar får i genomsnitt i månadspeng. Här är re-sultatet från senaste undersökningen:

Ålder Månadspeng7 100 kronor8 110 kronor9 120 kronor10 140 kronor11 170 kronor12 210 kronor

Hur mycket månadspeng?

ill: A

man

da H

ellb

erg

På www.lyckoslanten.se kan du skriva ut budgeten. Här finns också Lektionstips till din lärare.17

TEMA: FAMILJENS EKONOMI

Planera och få koll på pengarna

Vissa familjer har jättemycket pengar och andra har mindre. Men en sak har de gemensamt. Alla måste planera vad de lägger sina pengarna på.

En familj som tjänar mycket och bor dyrt kan faktiskt ha bara lite pengar kvar till annat.

En familj som tjänar mindre men planerat annorlunda kan ha mycket pengar kvar.

Här får du veta mer om familjens ekonomi.

En familj som bor i ett stort hus med flera bilar och en pool kan faktiskt ha mindre pengar att handla för än en familj i en liten lägenhet utan vare sig bil eller pool.

– När det handlar om pengar är planering det allra viktigaste, säger Ylva Yngveson. Ylva är chef för Institutet för Privatekonomi och är expert på familjens ekonomi.

En svensk familj med två vuxna och barn har i genomsnitt 40 500 kronor

att handla för varje månad. I alla fall om båda föräldrarna har lön.

Det kan låta som väldigt mycket pengar.Men familjen har ganska mycket att

betala också. I genomsnitt har de 32 700 kronor i utgifter.

De som planerar noga vad de köper, har chans att få mer pengar över.

Ylva Yngvesons råd till familjer med för lite pengar över varje månad, är att skriva ned vad de köper på ett papper. Använd en rad för varje typ av utgift. Gör det under minst en hel månad. Även minsta tug-gummi ska med.

När de räknat ihop siffrorna och ser hur mycket det blir kan de fundera på om de köpt de bästa grejerna. Handlar de av gam-mal vana eller bara för att de plötsligt fick lust? Saker som inte är jätteviktiga?

Nästa steg är att tänka igenom vad de verkligen vill använda pengarna till. Det kan ju finnas andra och bättre saker att lägga pengarna på. Det betyder att de gör en budget, en plan framåt. I en budget skriver man upp hur mycket pengar man får in och vad man sedan ska betala för de

olika sakerna.Om familjen har höga kostnader för till

exempel mobiltelefonen kanske man kan se om några samtal är onödiga och om man kan vänta med att säga det man vill tills man träffas. De pengar som familjen sparar in kanske räcker till bio?

Att bo kostar mestAlla familjer har förstås en massa saker som de måste köpa. Det allra dyraste är oftast bostaden.

Den familj som köper ett hus eller en lägenhet kan få betala flera hundra tusen kronor och ofta flera miljoner kronor. Så mycket pengar har inte många. Inte ens den familj som är superexpert på att planera.

Då kan de vuxna gå till banken och fråga om de kan få låna pengar. När de lånat pengar måste de sedan betala av lånet, en summa varje månad. De måste också betala ränta för lånet.

Vi låtsas att det finns en familj som heter Husman och de har köpt ett jättestort hus. Då måste de kanske betala

Även om man tjänar mycket pengar behöver det inte betyda att man har en massa pengar över. En familj som till exempel har ett stort hus, en bil och en båt, kanske har mindre pengar över än en familj som tjänar mindre men bor i ett mindre hus och inte har bil. Mycket handlar det om planering och vad man väljer att lägga pengarna på.

Text: Carina ChristiansenIllustration: Liv -Jenny

a

18

ganska mycket för lånet varje månad.Om de också köpt en bil är det samma

sak. Förmodligen har de lånat pengar för att köpa bilen. Då måste de betala för det lånet också.

Svenska familjer med två vuxna och barn betalar i genomsnitt 7 500 kronor varje månad för sin bostad. I genomsnitt betalar de dessutom 5 700 kronor varje månad för bil och busskort.

Maten kostar också. År 2007 köpte en familj mat i mataffären för 4 300 kronor i månaden. Då räknas inte den mat de köpte

på restauranger och korvkiosker och sådant.

Tänk om familjen Husman också har två stora hungriga hundar, en katt, fyra hamstrar, en båt och ytterligare en bil? Då har de väldigt stora utgifter varje månad.

Om familjen Husman tycker att de skulle vilja ha mer pengar för exempelvis kläder och semestrar skulle de alltså kunna köpa billigare mat, ringa mindre eller sälja en av bilarna. Det kan de räkna ut genom att göra en budget. I budgeten får de se vart pengarna tar vägen och det är först då

de har chans att gör ändringar.När de vet hur deras budget ser ut kan

de göra upp en plan och en ny budget som de tycker passar familjen bättre. Då har de större chans att få mer pengar över till annat de vill göra. Det gäller sedan att hålla budgeten också.

Familjens utgifterVilla, radhus eller lägenhet

Sporter, leksaker, resor, hotell, hobbyer, böcker, mobiler, telefon, bio, tidningar, TV-avgift

Bil, bensin, busskort

Mat och dryck

Kläder och skor

Möbler, mattor, köksgrejer

Övriga kostnader till exempel sjukvård, barnvakt, restaurangbesök

Totalt per månad

7 500 kronor

6 200 kronor

5 700 kronor

4 300 kronor

2 000 kronor

1 900 kronor

5 100 kronor

32 700 kronor

5 900 kronor

3 600 kronor

2 500 kronor

2 550 kronor

950 kronor

800 kronor

2 600 kronor

18 900 kronor

Familjens utgifter Två föräldrar med barn En förälder med barn

källa: SCB

foto

: Sca

npix

or

foto

: ist

ockp

hoto

s

I Sverige är skolmaten gratis.

Det står till och med skrivet

i skollagen att den ska vara

gratis.Sverige är ganska ensamt

om att ha gratis skollunch.

Ett annat land som också har

gratis skollunch är Finland.

Skolmat finns i flera länder,

som Storbritannien, Italien,

Tyskland, Malaysia, Nya Zee-

land, Mexiko och USA. Men

där måste föräldrarna betala

om deras barn ska få äta på

skolan.I många andra länder, där

det inte serveras någon skolmat

alls, får eleverna själva ta med

sig mat till skolan om de ska få

något i magen. Det kan vara en

smörgås och mjölk och kanske

lite frukt.År 2006 kostade skolmaten

i Sverige i genomsnitt 4 610

kronor per elev och år. Då har

man räknat in både råvaror,

personal och transporter.

I genomsnitt kostar en skol-

lunch ungefär 8-9 kronor, men

skillnaderna är stora mellan

olika kommuner. Skollunchen

kan kosta alltifrån 4 till 13

kronor per lunch. För även om det är lag på

att skollunchen ska vara gratis

så är det kommunerna runtom

i landet som själva bestämmer

hur mycket den får kosta.

Gratis skolmat inte självklart

Skolmaten i Sverige är gratis. Den betalas med skattepengar. I många andra

länder får barnen ta med mat själva. I en del länder får föräldrarna själva

betala för skolmaten.

Källa: www.braskolmat.se och www.skolmatensvanner.se

Bästa sättet att får mer pengar över när allt är betalt är att planera. Det gör man bäst genom att göra en budget. Man skriver upp vad man har för inkomster och drar sedan av utgifterna. Då kan man se vad man kanske kan ändra på och på det sättet få mer pengar över. Sedan gäller det förstås att följa sin

nya budget också. Annars blir det ju ingen ändring.

de har chans att g

dya

ill: A

man

da H

ellb

erg

19

TEMA: FAMILJENS EKONOMI

Alla familjer har rätt till barnbidrag som betalas ut till en av föräldrarna. Det är 1 050 kronor i månaden per barn. Har familjen flera barn är barnbidraget större. Då får man flerbarns-tillägg.

För att familjer som inte har så höga inkomster ska ha råd med tillräckligt stor bostad finns det bidrag. Det heter bostads-bidrag. Det är svårt för framförallt barn-familjer med bara en vuxen att ha rådmed en tillräckligt stor bostad.

Olika bidrag hjälper till

Ibland är tiderna svårare och då kan många företag vara tvungna att säga upp anställ-da. De blir då arbetslösa och får inte längre ut någon lön.

Under tiden man söker nytt jobb kan man få ersätt-ning från arbetslöshetsför-säkringen. Den ger mindre pengar än man hade i lön. Men den hjälper i alla fall till att man klarar ekonomin någorlunda.

Största delen av svenska familjers pengar kommer från föräldrarnas lön som de får när de jobbar. De kan vara anställda på ett företag och få lön eller ha egna företag.

Föräldrar kan få föräldrapen-ning när barnen är små. Det betyder att de får betalt av staten varje månad när de är hemma och tar hand om barnen. Man kan få föräldrapenning under samman-lagt 480 dagar. Det är sammanlagt lite mer än ett år.

När ett barn är sjukt kan en förälder eller en annan vuxen

också få ersättning för att vara hemma och ta hand om barnet.

Om en vuxen går i skolan för att utbilda sig vidare kan han eller hon få studiemedel. Det består av både bidrag och lån. Själva lånet ska sedan betalas tillbaka.

Ibland händer det att vuxna blir sjuka och inte kan jobba. Under den första tiden som man är sjuk får man behålla det mesta av lönen från jobbet. Är man sjuk under längre tid får man sjukpen-ning.

Om jobbet tar slut

Låna eller spara?

ill: L

ena

Fors

man

De flesta bidrag och bistånd och sjukpenning kommer från staten. Dessa pengar kommer från de skatter som alla som arbetar i Sverige måste be-tala. De betalar genom skat-ten pengar som kan hjälpa till om något händer, att man till exempel blir sjuk.

Skatterna betalar

Olika sätt att få pengar

Även om man gör en budget och planerar för sina utgifter väldigt noga kan det hända att man i alla fall behöver köpa mer än vad man tänkt sig.

Det kan till exempel vara en ny ryggsäck eftersom den gamla gått sönder, eller att det gått hål i regnstövlarna.

Därför behöver man planera också för sådana saker. Ibland kan något som är stort och dyrt gå sönder, till exempel ett kylskåp eller en tv.

Det är bra att ha sparat en mindre summa pengar varje månad. Pengar som man sedan kan ta av när det behövs. Då blir det inte så jobbigt om det händer något oplanerat.

När man ska köpa en riktigt stor sak, en bil eller ett hus, är det svårt att spara ihop alla pengar i förväg. Det kan ta för lång tid. Till

sådana inköp kan det vara bra att låna. Man kan inte låna till hela priset, men en stor del.

Det kostar olika mycket att låna pengar beroende på var man lånar pengarna. Man kan jämföra räntan och avgifterna på olika lån så att lånet inte blir onödigt dyrt.

Om man ska köpa en bil för 150 000 kronor kan man få låna som mest 120 000 kronor. När lånet är betalt kan bilen ha kostat 165 000 kronor.

Ibland kan det löna sig att låna även till andra saker. Om till exempel tv:n där hemma är gammal och snart kommer att gå sönder kan man passa på att titta efter en tv på rea. Betalar man tillbaka lånet snabbt kan kostna-den för lånet tillsammans med kostnaden för rea-tv:n bli lägre än om man hade köpt tv:n till fullt pris.

ill: L

ena

Fors

man

När jag blir större kanske jag får ett syskon.

Då får min familj flerbarnstillägg.

När vi jobbar får vi pengar i form av lön. Om vi inte kan jobba utan är sjuka kan vi få sjukpenning.

en

20

Lösningar

Vissa vuxna tjänar jättemycket och andra tjänar mindre.

Om man lägger ihop alla löner i Sverige och se-dan delar alla pengarna lika mellan dem som får lön, får man fram en medellön.

År 2007 var medellönen i Sverige 25 800 kronor per månad.

Den som jobbar heltid jobbar ofta 40 timmar varje vecka. På en månad blir det cirka 160 timmar (40 timmar x 4 veckor = 160 timmar).

Man kan dela månadslönen 25 800 kronor med alla timmar som den vuxna måste jobba för de peng-arna. Då blir det 161 kronor per timme.

När man betalat skatt blir det ungefär 120 kronor kvar.

Lyckoslanten har räknat ut hur många timmar en vuxen måste jobba för att kunna köpa olika saker. Vihar tagit fram ungefärliga priser på sakerna i listan.Vissa grejer kan säkert vara billigare eller dyrare.

Hur många timmar kostar en fotboll?

foto

: iso

ckph

oto

En chipspåse

En biobiljett

En ridlektion

En fotboll

Ett par jeans

Ett par gympadojor

En cykel

I-pod

En tv

En bil (begagnad)

25 kronor

65 kronor

100 kronor

179 kronor

250 kronor

349 kronor

1 000 kronor

2 300 kronor

7 000 kronor

100 000 kronor

13 minuter

33 minuter

50 minuter

1 timme och 29 minuter

2 timmar och 5 minuter

2 timmar och 55 minuter

8 timmar och 20 minuter

19 timmar och 10 minuter

58 timmar och 20 minuter

833 timmar och 20 minuter

Priset i kronor (på ett ungefär)

Priset i timmar på jobbet

Lyckokryss: 01/09Tema: Familjens ekonomiLösenord: Budgetmöte

Bildidé: Föräldrarna som sitter och kämpar med budgeten:“Amortering,bil-lån, mat, kläder..” Barnen som står bredvid: “Dataspel, godis, leksaker..”

DENSLANTEN

BÖRRÄCKA

TILLHELA SJUDAGARS

UTGIFTER

SMIDIGAOCH MJUKAI KROPPEN

BEREDDMAMMA

MURIKTIGOSIS

RODD-BÅT

TA UTANLOV

DET ÄRHEMMET

FÖR BILEN

TASKIGOCH

OSCHYSST

ÄRMAN I

DUSCHENÄPPEL-DRICKA

KNÄPP-SKALLE

PUNG-BJÖRN

JOBBA MEDKVASTEN

SMAKARMUMS

OBAMA-LAND

UTANKURVA

INTEINÅTHÄLSAT

KOMMERFÖRST

FINSKVALUTAÄKTA

MAN KÄRLEKS-FULL

BLIR KRYDDA OCH TEDRAS AV OXE IBLANDFATTIG-

DOMTRASSEL & OREDAÅKTE

BORT

ETT ANNAT ORD FÖR LÖN OCH SOM ÄR MOTSAT-SEN TILL UTGIFT.

MITT PÅBENETPIGG &

FRISKINTE SÅSTORA

SVERIGEMÄ-STERSKAP

PADDELNYBADADDE KAN

LÅSAS TONÅRING MÖBLERASVÄRD

I DETFRIA

HJÄLP PÅ TRAVEN

EUROPAMÄ-STERSKAP

STOPPATUNDAN

EN FRÅGAOM TID

SMÅ-FLODERSUGS VID

STÄDNINGÄR JUKOLOR

AVLIDAOSCHYSST

OCHTASKIG

GULLIGFÄRG

RADIE

SNURRIGBARA ENBIT AV

DET HELAKLOCKA VILL ALLA

HA ETT LÅNGT

FINNS IVÄGG-UTTAG

ÄR ORÖRDTÅRTABERÄT-

TADETITTA!TELEFON

GER KALLDRYCK

GULLIGALIEN

TRAKTOR-BRÄNSLE

POTATIS-RÖRA

GRISIGTSTÄLLE

CIRKEL-TECKEN

KON-TRAKT

GAV BEBISBRÖSTETPUMPS

RSVECKOPENGENIDIOTKOALAGODUSARAKAEUROMAKEÖRTPLOGN

KSSMÅRARENINKOMSTUTESTÖDNÄRÅARNSEGADÖRYRBUDGETMÖTERELODELADEMLURDIESELMOSSTIAAAVTALAMMADESKOR

KorsordetSudoku

Dolda orden: ”Good” och ”Evil”

Bildgåtor

1. Curling2. Isfiske3. Slalom

6. Skridskor 5. Snowboard4. Hundspann4-bitars pussel

TDU

DL

NAA

N

ÖÖRRRRAAR

71

236

84

6

9

7

938

1

68

2 4

4

695

41

257

78

12

9

3

17

126

593 4

1

49

58

3

257

1

52

64

5

4862

87

563

4 936

89

72

831

395

7

Huvudstäder:Sverige: Stockholm, Danmark: Köpenhamn, Norge: Oslo, Indien: New Delhi, Irland: Dublin, Kanada: Ottawa, Kina: Peking, Ryssland: Moskva, Vietnam: Hanoi, Österike: Wien

(på ett ungefär) på jobbet

HdtädSiStkhlDkKö

Tycker du att det är roligt och villpröva på att räkna inkomster ochutgifter kan du gå in på webbsidanwww.ekonomikompassen.se.

Där finns bland annat ett budget-verktyg där du kan räkna ut din egenfamiljs budget.

Du kan också få hjälp med atträkna ut hur mycket och hur längedu behöver spara för att komma uppi olika summor.

Och köper du till exempel enchokladkaka i veckan kan du på Eko-nomikompassen räkna ut hur mycketchoklad du köper för på ett år.

Kompassen hjälper tillKompassen hjäl till

Käl

la: L

ycko

slan

ten,

SC

B

Lösning

rdi

cnc

Kanske brukar din pappa säga ”För 30 år sedan kostade minsann glassen Top Hat bara två kronor – det var billigt

det!” Frågan är om han har rätt.

Det kan du själv kolla. Gå in på www.scb.se. På prisomräknaren kan du jämföra priser från förr med vad de

motsvarar idag. Kronans värde förändras för varje år och för det mesta minskar kronans värde.

Det gör att en Top Hat som kostade två kronor år 1978 borde kosta lite mer än sju kronor idag ifall man bara

räknar på kronans förändrade värde. Men i affären idag kostar en Top Hat 13 kronor. Alltså har en Top Hat blivit

dyrare att köpa idag än den var för 30 år sedan.

Var det billigare förr?

1978

Källa: SCB, Institutet för Privatekonomi och Lyckoslanten

Kronans värde 1978 jämfört med 2008

Januari 2009 Slutsats

En liter bensin

Ett barnbidrag per månad

En villa

En vanlig lön

En BigMac-hamburgare

En semesterresa till Kreta

för en person i två veckor

En diskmaskin

1,85 kr

185 kr

530 000 kr

5 000 kr

9,75 kr

2 250 kr

2 400 kr

2 kr = 7,50 kr

185 kr = 677 kr

530 000 kr = 1 938 917 kr

5 000 kr = 18 292 kr

10 kr = 36,50 kr

2 250 kr = 8 231 kr

2 400 kr = 8 780 kr

10,24 kr

1 050 kr

2 000 000 kr

25 800 kr

38 kr

6 450 kr

3 790 kr

dyrare idag

mer värt

ungefär samma

mer lön

ungefär samma

billigare

mycket billigare

21