utbildningshandbok för st i reumatologi · utbildningshandbok för st i reumatologi...

Utbildningshandbok för ST i

REUMATOLOGI

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2015:8 med SRF:s särskilda rekommendationer

2018-11-24

2

Innehåll Inledning ................................................................................................................... 4

Ordförklaringar ......................................................................................................... 5

Definition av kompetensområdet Reumatologi ....................................................... 6

Utbildningsstruktur................................................................................................... 7

Planeringsstöd angående ungefärliga tider för tjänstgöringar, kurser och

kunskapskontroll för ST i reumatologi - SRFs rekommendationer...........................8

Tidsfördelning ........................................................................................................... 8

Regionplacering ........................................................................................................ 9

Inledning och avslutning ........................................................................................... 9

Kurser - reumatologi ................................................................................................. 9

SRFs policy kring EULAR online course on Rheumatic diseases ............................... 9

Kurser - allmänna...................................................................................................... 9

Kunskapskontroll .................................................................................................... ..9

Kompetenskrav ....................................................................................................... 11

Icke-medicinska kompetenser (a- och b-delmål) ................................................... 11

*a1: Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik ................................................ 11

*a2: Etik, mångfald och jämlikhet ....................................................................... 12

a3: Vårdhygien och smittskydd ........................................................................... 13

a4: Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ..................................... 13

*a5: Medicinsk vetenskap ................................................................................... 14

SRFs särskilda rekommendationer angående delmål a5 ....................................... 14

*a6: Lagar och andra föreskrifter samt hälso- och sjukvårdens organisation.........................................................................................................16

*b1: Kommunikation med patienter och närstående ......................................... 17

*b2: Sjukdomsförebyggande arbete ................................................................... 18

*b3: Läkemedel ................................................................................................... 19

*b4: Försäkringsmedicin ..................................................................................... 20

*b5: Palliativ vård i livets slutskede..................................................................... 21

Medicinsk kompetens (c-delmål) ........................................................................... 22

3

Socialstyrelsens rekommendationer ...................................................................... 22

SRFs särskilda rekommendationer ......................................................................... 23

*c1: inflammatoriska led- och ryggsjukdomar .................................................... 24

*c2: inflammatoriska systemsjukdomar och vaskuliter ...................................... 25

*c3: ovanliga inflammatoriska systemsjukdomar och vaskuliter ....................... 26

c4: led- och ryggundersökning, injektionsteknik, ultraljud ................................. 27

c5: andra sjukdomar med symptom och fynd från rörelseapparaten ................ 28

*c6: reumatologisk farmakoterapi ...................................................................... 29

c7: helhetssyn på långvarigt sjuka patienter ....................................................... 30

*c8: immunologi vid reumatisk sjukdom ............................................................ 31

c9: Avbildande, fysiologisk och laborativ diagnostik ........................................... 32

c10: Reumatologisk rehabilitering och reumakirurgi .......................................... 33

*c11: Akut internmedicin .................................................................................... 34

c12: Vanliga tillstånd inom angränsande kunskapsområden.............................. 35

*c13: Lagar och föreskrifter för specialiteten ..................................................... 36

Appendix A: Mall för diagnosrelaterad checklista ................................................. 37

Appendix B: ”Körkort” i injektionsteknik................................................................ 38

Appendix C: ”Körkort” i ledstatus........................................................................... 39

Mall för utvärdering av med-sittning i reumatologi för ST-läkare ......................... 40

*Delmål med kurskrav

4

Inledning Den 17 februari 2015 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och

allmänna råd (SOSFS 2015:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring.

Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter och allmänna

råd om de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska gälla för

specialistkompetens (Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar

2015).

I målbeskrivningarna anges de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som

ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen, och hur de

förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning.

De delar av målbeskrivningarna som finns under rubriken

”Kompetenskrav” är föreskrifter. I målbeskrivningarna finns även

allmänna råd. Detta anges då med rubriken ”Allmänna råd”. Föreskrifter är

bindande regler. Allmänna råd är rekommendationer.

I målbeskrivningarna finns specialitetsövergripande delmål (a och b) och

specialitetsspecifika delmål (c).

Delmålen a gäller för alla specialiteter. Vilka av delmålen b som gäller för de

respektive specialiteterna framgår av specialiteternas målbeskrivningar.

Delmålen c är specifika för respektive specialitet.

Läkarnas specialiseringstjänstgöring är en målstyrd utbildning. Det anges inte

hur lång tid det tar att uppnå ett specifikt delmål. Vissa kompetenser förväntas

ST-läkaren utveckla genom hela specialiseringstjänstgöringen. Detta gäller till

exempel för kompetens inom etik, mångfald och jämlikhet.

5

Ordförklaringar

auskultation

-strukturerad utbildning där ST-läkaren studerar en eller flera medarbetares yrkesutövning och i viss mån utför uppgifter inom det aktuella området handledning stöd och vägledning i dialogform som ges kontinuerligt

handledare

-läkare med specialistkompetens som har genomgått handledarutbildning och som handleder ST-läkaren och bedömer hans eller hennes professionella utveckling handledaren kan vara ST-läkarens huvudansvariga handledare eller en annan läkare vars specialistkompetens motsvarar kompetensområdet för utbildningsperioden

klinisk tjänstgöring under handledning

-ST-läkarens yrkesutövning under eget ansvar och med stöd av handledare

kurs

strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål

kvalitets- och utvecklingsarbete

-arbete som ST-läkaren genomför och som är en del i hälso- och sjukvårdens systematiska kvalitetsarbete

självständigt skriftligt arbete under vetenskapliga principer

-arbete som genomförs i vilket ST-läkaren självständigt behandlar en medicinskt vetenskaplig frågeställning

skolhälsovård

-medicinska insatser i elevhälsan

behärska

-Används i c-delmål för att uttrycka det mest omfattande kopetenskravet. Med behärska avses här att läkaren uppvisar de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att fullständigt och självständigt kunna utföra de arbetsuppgifter som förekommer inom det område som avses. Det kan till exempel vara att läkaren fullständigt och självständigt kan

bedöma, utreda, diagnostisera, behandla och följa upp en patient och använda de tekniker eller metoder som är relevanta för området.

6

ha kunskap

-används i delmålen c för att uttrycka ett kompetenskrav som är mindre omfattande än behärska. Ofta handlar det då om teoretiska kunskaper.

ha kännedom

används i delmålen c för att uttrycka de minst omfattande kompetenskraven.

Definition av kompetensområdet Reumatologi Specialiteten reumatologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter

rörande rörelseorganens medicinska sjukdomar samt systemiska

inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar hos vuxna.

Kompetensområdet omfattar såväl inflammatoriska som

ickeinflammatoriska tillstånd i rörelseorganen, men specialiteten

behandlar i huvudsak de inflammatoriska sjukdomarna i och utanför

lederna.

Sjukdomarna kan vara av akut övergående karaktär eller återkommande, eller

utvecklas till kroniska tillstånd. Både sjukdomen och dess behandling medför

ibland behov av uppföljning under lång tid på grund av risken för recidiv och

komplikationer.

Diagnostiken sker framför allt med anamnes och status kombinerat med

användandet av immunologiska, avbildande och laborativa metoder.

Behandlingen innefattar ofta såväl immunmodulation som smärtlindring, inte

sällan kombinerad med fysikalisk träning. Reumatiska sjukdomar kan drabba

personer i alla åldrar och påverkar ofta livssituationen och livskvaliteten

avsevärt. Därför är det karaktäristiskt för specialiteten med en långsiktig

patientcentrerad samverkan tillsammans med andra specialiteter och

professionella kompetenser.

7

Utbildningsstruktur

Tjänstgöringen under utbildningen bör främst förläggas till

vårdavdelningar och mottagningar som bedriver reumatologisk vård.

Inledningsvis bör tjänstgöringen planeras så att ST-läkaren kan få kunskap

om de vanligaste sjukdomarna i specialiteten. Det är därför lämpligast att

den första placeringen sker inom reumatologi. Tidigt i utbildningen bör ST-

läkaren introduceras till arbete inom reumatologisk

öppenvårdsverksamhet och införskaffa färdigheter inom led- och

ryggundersökningsteknik samt injektionsteknik. Det är viktigt med en

längre sammanhållen tjänstgöring inom slutenvård på ett region- eller

universitetssjukhus så att ST-läkaren får erfarenhet av utredning och

behandling av ovanliga reumatologiska sjukdomar samt kvalificerade

behandlingsmetoder. Denna tjänstgöring kan med fördel förläggas till

slutet av utbildningen. Under utbildningen bör också ST-läkaren få

möjlighet att medverka i reumatologisk konsultverksamhet.

Sidoutbildningar och kurser bör väljas så att de är relevanta för det

reumatologiska sjukdomspanoramat. Sidoutbildningen bör innefatta

tjänstgöring på en internmedicinsk akutmottagning. Andra lämpliga

tjänstgöringsområden är:

• de invärtesmedicinska specialiteterna med gemensam kunskapsbas

• infektionssjukdomar

• neurologi

• hudsjukdomar

• klinisk immunologi

• medicinsk rehabilitering

• ortopedisk kirurgi

• handkirurgi.

Det är en fördel om utbildningen i medicinsk rehabilitering, ortopedisk kirurgi

och handkirurgi sker integrerat med placeringen i reumatologi om kliniken

har egna rehabiliteringsresurser och om ST-läkaren får göra gemensamma

bedömningar med ortoped respektive handkirurg.

Teoretiska kunskaper bör ST-läkaren tillägna sig bland annat genom relevanta

läroböcker och vetenskapliga tidskrifter. Kurserna bör planeras i samklang

med den kliniska tjänstgöringen. Ett vetenskapligt förhållningssätt med

litteraturstudier bör introduceras tidigt och genomsyra utbildningen.

8

Tidigt under utbildningen bör det komma kurser om

• inflammatoriska ledsjukdomar

• de vanligare inflammatoriska systemsjukdomarna och vaskuliterna

• basala inflammations- och immunreaktioner

Under utbildningstiden bör det beredas möjlighet till deltagande i en

internationell kongress.

Planeringsstöd angående ungefärliga tider för

tjänstgöringar, kurser och kunskapskontroll för ST i

reumatologi - SRFs rekommendationer ST är en målstyrd tjänstgöring. Trots det förekommer två viktiga tidsangivelser.

Tjänstgöringen är sammanlagt minst 5 år. Den som redan genomfört

forskarutbildning inom ämnet medicin kan, om man uppfyller

målbeskrivningen, genomföra ST under 4,5 år (SOSFS 2015:8, 6Kap, 2§). För den

som nyss påbörjat ST, eller ska handleda en ny ST-läkare är det emellertid inte

så lätt att veta exakt hur lång tid det tar att uppfylla målbeskrivningen för varje

enskilt delmoment. Dessa rekommendationer är därför till för att förenkla för

den som ämnar planera den ungefärliga tidsåtgången för de olika delarna under

ST. Tidsangivelserna baseras på tidigare erfarenheter och på genomsnittliga ST-

läkare. Det finns därför inga garantier för att detta räcker för alla eller att den

föreslagna fördelningen är den optimala för alla. Tjänstöringsplanen behöver

ibland justeras efterhand.

Tidsfördelning - En ST-utbildning i reumatologi bör innefatta minst 3 års reumatologisk

tjänstgöring, inklusive tid för uppfyllande av de allmänna kompetenserna

(delmål a1-a6, b1-b5) i målbeskrivningen, inkluderande bl.a.

handledning/ledarskap/sjukvårdsorganisation samt genomförande av

vetenskapligt och kvalitets- och utvecklingsarbete).

- Övrig tid fördelas mellan sidotjänstgöringar i relevanta specialiteter med

huvuddelen inom internmedicinska specialiteter.

- Om de allmänna kompetenserna (a- och b-delmål) uppfyllts inom ramen för

parallell eller tidigare ST-utbildning i annan specialitet ska detta i normalfallet

tillgodoräknas.

- Jourtjänstgöring, inklusive intjänad jourkomp, avräknas den specialitet där

9

den fullgörs. Deltagande i medicinjour avräknas således exempelvis

sidoutbildningen i internmedicin, medan medicinjour utanför ordinarie

arbetstid avräknas densamma motsvarande intjänad jourkomp.

Regionplacering Beroende på hur mycket högspecialiserad reumatologi man kommer i kontakt

med under huvudtjänstgöringen bör 0,5-1 års regionplacering ingå i de 3 åren

reumatologi enligt ovan.

Inledning och avslutning Tjänstgöringen bör inledas och avslutas med reumatologisk placering.

Kurser - reumatologi Kurser för att täcka de medicinska delmålen c1-c13 bör täckas av dagens

utbud av bl.a. SK-kurser. Vid platsbrist eller kursbrist tar SRF initiativ till SK-

liknande kurser alternativt kurs i samband med nationella ST- läkardagar.

SRFs policy kring EULAR online course on Rheumatic diseases

EULAR arrangerar en webb-baserad kurs, EULAR online course on rheumatic

diseases. Kursen pågår under två år och omfattar 42 olika tvåveckor långa

moduler ägnade åt olika ämnen. Kursen hålls av EULAR´s Scientific Course

Committee och de olika modulerna har tagits fram genom namnkunniga

fakultetsmedlemmar. En fullgjord kurs resulterar i ett EULAR Certificate och en

CME-ackreditering av kursen pågår.

Efter dialog med bl.a. Socialstyrelsen och SRF:s externa granskare har SRF:s

styrelse beslutat att jämställa on-linekursen med de högst prioriterade SK-

kurserna i reumatologi. EULAR:s kurs kan ersätta en av dessa vid ansökan om

specialistexamen.

Kursen är avgiftsbelagd, arbetsgivaren bör stå för den kostnaden.

Kurser - allmänna Kurser för att täcka de allmänna delmålen a1-a6, b1-b5 bör täckas av

lokalt eller regionalt utbud utan särskild reumatologisk profil.

Kunskapskontroll SRF rekommenderar starkt att ST-läkaren årligen skriver det diagnostiska provet

i reumatologi, minst fyra tentor under ST, för att tillsammans med handledaren

dels följa ST-läkarens personliga kunskapsutveckling genom utbildningen, dels få

en kontinuerlig uppdatering kring det aktuella teoretiska kunskapsläget inom

olika reumatologiska områden. Provet infaller vecka 12 varje år och tar cirka

fyra timmar att skriva. Tid bör vikas både för själva skrivningen och för den lika

https://esor.eular.org/https://esor.eular.org/

10

viktiga genomgången med handledaren.

SRF rekommenderar vidare starkt att ST-läkaren genomför ”medsittning” minst

en gång per år tillsammans med handledare eller annan specialist för att

fortlöpande utvärdera klinisk förmåga avseende anamnes, undersökningsteknik

samt diagnostisk förmåga, se SRFs mall för medsittning.

http://svenskreumatologi.se/wp-content/uploads/2016/08/mall_for_sit_in.pdf

11

Kompetenskrav För reumatologi gäller delmålen a1–a6, b1–b5 samt c1–c13.

Icke-medicinska kompetenser (a- och b-delmål) SRF har en egen särskild rekommendation för delmål a5. För

förtydliganden och allmänna råd kring övriga delmål hänvisas till

Läkarförbundets Rekommendationer för allmänna Kompetenser i ST.

*a1: Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik

Utbildnings- aktiviteter

Uppföljning

Den specialistkompetenta läkaren ska

– kunna ta ett ansvar för det kontinuerliga lärandet på arbetsplatsen

– kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam

– kunna ta ett ansvar för utvecklingen av det multiprofessionella samarbetet

– kunna ta ett ansvar för samarbetet med patienter och närstående

– kunna samarbeta i nätverk kring patienten

– kunna samverka med aktörer utanför hälso- och sjukvården, till exempel socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan

– kunna presentera och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt

– kunna planera och genomföra undervisning

– kunna handleda och instruera

medarbetare och studenter

Klinisk tjänstgöring

under handledning

Intyg om

genomförda

utbildningsaktiviteter

och uppfyllda

kompetenskrav

utfärdat av

handledare

Deltagande i en eller

flera kurser

Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat

av kursledare

eller

handledare

Allmänna råd

Deltagande i inom- eller mellan- professionell reflektion i grupp

Handleda under handledning

Undervisa under

handledning

12

*a2: Etik, mångfald och jämlikhet


Uppföljning


Klinisk tjänstgöring under handledning

Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare

– uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska problem och analysera dessa på ett strukturerat sätt

-kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet

– kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.


flera kurser

Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare

Allmänna råd

Deltagande i inom eller mellan-

professionell reflektion

i grupp

13

a3: Vårdhygien och smittskydd

Utbildnings- aktiviteter Uppföljning


– kunna ta ett ansvar för att

vårdrelaterade infektioner och

smittspridning förebyggs


under handledning

Intyg om genomförda


och uppfyllda

kompetenskrav utfärdat

av handledare

a4: Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete


Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring

under handledning


utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare

– kunna kritiskt granska den egna verksamheten och kunna genomföra en risk- och händelseanalys

– kunna ta ett ansvar för att förbättrande åtgärder, processer och rutiner för patientnytta genomförs systematiskt

– kunna ta ett ansvar för integreringen av nya tekniker och metoder i det dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet.

Kvalitets- och

utvecklingsarbete


Allmänna råd

Deltagande i seminarium

Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst

14

*a5: Medicinsk vetenskap Utbildnings- aktiviteter

Uppföljning

Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under handledning


– uppvisa fördjupade kunskaper om medicinskt vetenskapliga metoder och etiska principer

– kunna kritiskt granska och värdera medicinsk vetenskaplig information

Självständigt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer


– uppvisa ett medicinskt vetenskapligt

förhållningssätt till rutiner och

arbetssätt i det dagliga arbetet


flera kurser


Allmänna råd



15

SRFs särskilda rekommendationer angående delmål a5

Bakgrund:

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring ställs krav på att ST-läkaren ska ha förmåga till ett vetenskapligt syn- och förhållningssätt. Metoder för lärande inkluderar Klinisk tjänstgöring, Kurs, och Självständigt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer.

Minimikrav

Angående obligatorisk kurs

Eftersom detta delmål är gemensamt för alla specialister och både lokala och regionala riktlinjer finns ska ST-läkaren gå kurs som arrangeras lokalt, regionalt eller nationellt av sjukvårdshuvudman, universitet eller annan lämplig part. Helst bör den dessutom vara tillgodoräkningsbar inom forskarutbildning.

Angående klinisk tjänstgöring

Tjänstgöring sker under huvudplacering eller regionplacering.

Angående handledare

Handledaren för detta arbete bör inneha relevant vetenskaplig kompetens, i praktiken alltså ha genomgått forskarutbildning och vara disputerad. Handledaren kan tjänstgöra på samma klinik som ST-läkaren, komma från den lokala forsknings och utvecklingsenheten på sjukhuset eller tjänstgöra på regionkliniken eller annat som kan anses lämpligt för att passa den uppgiften ST-läkaren ska utföra. Handledaren ska handleda detta arbete och ansvarar för att intyga att ST-läkaren genomfört klinisk tjänstgöring och utfört skriftligt arbete.

Angående tid

I enlighet med rekommendationer från Svenska läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund ska alla ST-läkare använda motsvarande totalt minst 10 veckor heltid åt ett individuellt arbete. Dessa 10 veckor inkluderar alla 3 lärandemetoder, dvs klinisk tjänstgöring, kurs och skriftligt arbete. Många ST-läkare har, eller kommer att genomföra en forskarutbildning. Därför är det för alla inblandade fördelaktigt och eftersträvansvärt att uppnå en optimal synergieffekt mellan ST och forskarutbildning.

Om man redan genomfört forskarutbildning redovisas avhandlingen som Självständigt skriftligt arbete.

Om man kommit mer än halvvägs i forskarutbildningen redovisas ett delarbete som Självständigt skriftligt arbete.

Övriga doktorandanmälda kan välja mellan att redovisa ett delarbete som Självständigt skriftligt arbete eller använda 10

16

veckors arbetstid från ST för ett separat arbete.

Forskningshandledaren skriver i samtliga fall på avseende Klinisk tjänstgöring och Självständigt skriftligt arbete.

Angående presentation av Självständigt skriftligt arbete

Alla ST-läkare ska presentera sitt arbete som ett skriftligt manuskript. Det Självständiga skriftliga arbetet bör också redovisas muntligt i seminarieform internt för kollegor på kliniken eller regionalt vid ST-läkarträff i en sådan form att arbetet diskuteras och granskas kritiskt. ST-läkaren bör vidare uppmuntras att presentera sitt projekt i form av ett abstract/poster/föredrag i samband med en nationell sammankomst, tex under Reumaveckan.

*a6: Lagar och andra föreskrifter samt hälso- och sjukvårdens organisation


Uppföljning


– uppvisa kunskap om lagar och andra föreskrifter som gäller inom hälso- och sjukvården och för dess personal


flera kurser

Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller

– uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och

handledare

administration

– uppvisa kunskap om hälso- och

sjukvårdens olika ekonomiska

styrsystem och deras betydelse för

prioriteringar och avvägningar i det dagliga arbetet

17

*b1: Kommunikation med

patienter och närstående


Uppföljning


Klinisk tjänstgöring under


– kunna anpassa sättet att kommunicera utifrån patienters och närståendes individuella behov och kommunikativa förmåga

handledning utbildningsaktiviteter och uppfyllda

kompetenskrav

utfärdat av

handledare

– kunna ge patienter och närstående svåra besked med respekt, empati och lyhördhet


flera kurser


– kunna stärka patientens förmåga att hantera en förändrad livssituation till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning

av kursledare eller handledare

Allmänna råd

– kunna samråda med

patienter och närstående

om patientens egenvård

Deltagande i inom- eller mellan- professionell reflektion i grupp

Medsittning

18

*b2: Sjukdomsförebyggande arbete


Uppföljning


– kunna vägleda patienter i frågor om levnadsvanor i syfte att

– förebygga uppkomsten av sjukdomar som grundar sig i en eller flera levnadsvanor

– förbättra prognosen hos

patienter med sjukdom som

grundar sig i en eller flera

levnadsvanor



handledning utbildningsaktiviteter och

uppfyllda kompetenskrav

utfärdat av handledare


flera kurser


av kursledare eller

handledare

Allmänna råd

Deltagande i större

yrkesrelaterad

sammankomst

19

*b3: Läkemedel Utbildnings- aktiviteter

Uppföljning




– kunna anpassa läkemedels- behandlingen efter patientens ålder, kön, vikt, njur- och leverfunktion samt eventuell samsjuklighet och övrig medicinering

utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav


– kunna bedöma risker för interaktioner och biverkningar vid

läkemedelsbehandling

– kunna samarbeta med patienter och närstående för att uppnå följsamhet till

läkemedelsbehandlingen

– kunna samverka med andra aktörer i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling

Deltagande i en

eller flera kurser

Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare

– kunna kritiskt granska och värdera information om läkemedel

– uppvisa kunskap om läkemedelsinverkan på miljön

– uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekter av

läkemedelsbehandling

20

*b4: Försäkringsmedicin Utbildnings- aktiviteter

Uppföljning


– kunna tillämpa metoder inom försäkringsmedicin som en del av behandlingen av den enskilda patienten

– kunna samverka i

försäkringsmedicinska frågor

som rör den enskilda patienten

med aktörer inom och utanför

hälso- och sjukvården


under handledning



och uppfyllda

kompetenskrav

utfärdat av

handledare


flera kurser


av kursledare

eller handledare

Allmänna råd Deltagande i större

yrkesrelaterad

sammankomst

21

*b5: Palliativ vård i livets slutskede


Uppföljning


– kunna identifiera behov av och initiera palliativ vård i livets slutskede

– kunna genomföra brytpunktssamtal med patienter och närstående

– kunna tillämpa

grundläggande principer för

palliativ symtomlindring

med beaktande av fysiska,

psykiska, sociala och

existentiella behov


alternativt auskultation


utbildningsaktiviteter och



Deltagande i en

eller flera kurser


av kursledare eller

handledare

Allmänna råd Deltagande i seminarium


Medsittning

Träning i simulerad miljö

22

Medicinsk kompetens (c-delmål)

Socialstyrelsens rekommendationer Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskaper och färdigheter för att

kunna utföra ett självständigt arbete. Kravet omfattar kunskaper i

etiologi,

immunologi,

patologi, och

utredning, diagnostik, behandling, utvärdering och uppföljning av akuta och

kroniska inflammatoriska led- och ryggsjukdomar, inflammatoriska

systemsjukdomar och vaskuliter.

Vidare ska den specialistkompetenta läkaren kunna diagnostisera och initialt

behandla icke-inflammatoriska led- och mjukdelssjukdomar. Kunskapsdjupet

ska vara störst för de inflammatoriska reumatiska sjukdomarna och avspegla

förekomsten och svårighetsgraden beträffande morbiditet och mortalitet.

Den specialistkompetenta läkaren ska även

ha kunskap om de organsystem som kan påverkas vid reumatiska sjukdomar

och om undersökning av dem, särskilt rörelseorganens anatomi och patologi,

kunna utföra och tolka en detaljerad led- och ryggundersökning,

behärska ledinjektionsteknik, och

ha färdigheter inom muskuloskeletalt ultraljud.

Mot bakgrund av de reumatiska sjukdomarnas patofysiologi ska även den

specialistkompetenta läkaren ha kunskap om immunologiska och

inflammatoriska processer.

Vidare ska läkaren ha kunskap om vilka verkningsmekanismer,

indikationer, effekter och bieffekter som finns hos de läkemedel som

används inom reumatologin

23

För att kunna omhänderta följdsjukdomar till reumatiska sjukdomar och driva

differentialdiagnostik gentemot andra specialiteter ska den specialistkompetenta läkaren

kunna initialt handlägga vanliga tillstånd inom angränsande kunskapsområden. Det är av

särskild vikt att läkaren kan handlägga akuta invärtesmedicinska tillstånd.

Då majoriteten av de reumatiska sjukdomarna är kroniska ska den specialistkompetenta läkaren

också ha kompetens att handlägga långvarigt sjuka patienter, med en helhetssyn innefattande

såväl psykosociala som medicinska aspekter. Detta innebär att läkaren ska vara förtrogen med

reumateamets kompetensområden och med aktuella rehabiliteringsmetoder samt ha insikt i

reumakirurgiska behandlingsmöjligheter. Vidare ska den specialistkompetenta läkaren kunna

samverka med aktörer såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

SRFs särskilda rekommendationer SRFs checklista skall komplettera och klargöra de medicinska delmålen i Socialstyrelsens

dokument ”Målbeskrivning för specialisttjänstgöring i reumatologi” då dessa delmål med avsikt

är utformade så att målbeskrivningen skall kunna vara användbar under lång tid samt språkligt

korrelera med andra målbeskrivningar. Checklistan skall revideras av SRF vartannat år. I

utbildningshandboken finns under "Utbildningsstruktur" en rekommendation om hur ST-läkaren

lämpligast planerar sina tjänstgöringsplaceringar för att kunna uppnå målen och ytterligare

vägledning finns i stycket "Ungefärliga tider tjänstgöringar". SRF rekommenderar starkt att ST-

läkaren på hemmakliniken har en kontinuerlig patientkontakt i mottagnings- form med långvarig

uppföljning av egna patienter. Förutom nationella SK- och SK-liknande kurser i reumatologi och

angränsande områden kan kunskap inhämtas via EULARS online kurs i reumatologi och andra

internetbaserade källor utöver läroböcker och vetenskapliga tidskrifter.

Deltagande vid SRFs nationella ST-dagar i reumatologi rekommenderas, liksom ett fortlöpande

aktivt deltagande vid regionala ST- utbildningar och vid den egna klinikens seminarier,

röntgenronder, behandlingskonferenser och artikelgenomgångar.

Checklistan beskriver de viktigaste diagnoserna/aspekterna under varje del- mål och kan

användas att ”bocka av” områden/moment tillsammans med handledaren. För varje

diagnos/sjukdom kan separat ”diagnosrelaterad checklista” användas, se Appendix A. Denna

mall kan med fördel även användas till att utvärdera kunskap kring diagnoser som ligger nära

specialiteten men där vi ej har primärt behandlingsansvar (t.ex. artros). Delmål c3 beskriver

ovanliga sjukdomar där ST-läkaren ej kan förväntas komma i kontakt med alla uppräknade

sjukdomstillstånd, men ändå förväntas kunna misstänka och identifiera sjukdomen eller

sjukdomsmanifestationen, starta rätt utredning, behandling och vid behov remittera till rätt

vårdnivå. Delmål c4 markerar vikten av en god undersöknings- och ledinjektionsteknik, där

separata ”körkort” kan användas tillsammans med handledare eller annan specialistläkare för

att bekräfta korrekt teknik, se Appendix B och C. Under delmål c5 betonas

differentialdiagnostiska kunskaper och färdigheter gentemot de inflammatoriska reumatiska

sjukdomarna, där ST-läkaren med säkerhet skall kunna misstänka och diagnostisera andra

tillstånd med ledsymptom men även ha kunskap kring patogenes, naturalförlopp och

behandling gällande speciellt (led-) degenerativa sjukdomar, smärtsyndrom och infektiös artrit.

https://esor.eular.org/

24

*c1: inflammatoriska led- och ryggsjukdomar



under handledning

vid en eller flera

enheter som

bedriver sådan

verksamhet eller

handlägger sådana ärenden



och uppfyllda

kompetenskrav


– behärska utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av akuta och kroniska inflammatoriska led- och ryggsjukdomar hos vuxna

Deltagande i en eller flera kurser


av kursledare eller handledare

Allmänna råd


Medsittning

Teoretiska studier

Checklista delmål c1 □ Akut mono-/oligo-/polyartrit □ Akut sarkoidos (Löfgren syndrom) □ Kristallartrit □ Reumatoid artrit □ Spondylartriter: ankyloserande spondylit, enteropatisk artrit, psoriasisartrit och reaktiv artrit

25

*c2: inflammatoriska systemsjukdomar och vaskuliter


Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under

handledning vid en eller

flera enheter som

bedriver sådan

verksamhet eller




och uppfyllda


av handledare

– behärska utredning, diagnostik,

behandling och uppföljning av de

vanligast förekommande akuta och

kroniska inflammatoriska

systemsjukdomarna och

vaskuliterna hos vuxna

Deltagande i en eller flera Intyg om genomförda

kurser utbildningsaktiviteter och


utfärdat av kursledare

eller handledare

Allmänna råd


Medsittning

Teoretiska studier

Checklista delmål c2 Inflammatoriska systemsjukdomar □ Antifosfolipidsyndrom □ Antisyntetassyndrom □ Idiopatiska inflammatoriska myopatier: Polymyosit och Dermatomyosit □ MCTD/UCTD- Mixed connective tissue disease/undifferentiated connective tissue disease □ Sjögrens syndrom □ Systemisk Skleros □ SLE- systemisk lupus erythematosus Vaskuliter □ EGPA- Eosinofil granulomatos med polyangit- flyttad från C3 □ GPA- Granulomatös polyangiit □ GCA, PMR- Jättecellsarterit, polymyalgia reumatika □ MPA- Mikroskopisk polyangiit

26

*c3: ovanliga inflammatoriska systemsjukdomar och vaskuliter


Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under


flera enheter som

bedriver sådan

verksamhet eller




och uppfyllda


av handledare

– kunna initialt handlägga ovanliga

akuta och kroniska inflammatoriska

systemsjukdomar och vaskuliter hos vuxna, samt ha kunskap om

långsiktig handläggning av dessa


flera kurser


av kursledare eller

handledare

Allmänna råd

Teoretiska studier

Checklista delmål c3 □ Autoinflammatoriska sjukdomar (t.ex. Adult onset Still’s disease, Familjär medelhavsfeber och CAPS- Cryopyrin-Associated Periodic Syndromes) □ Stödjevävnadsinflammatoriska sjukdomar (t.ex. Eosinofil fasciit, Polykondrit) Vaskuliter □ Behçets sjukdom □ CNS-vaskuliter □ Cogans syndrom □ Henoch-Schönlein purpura □ Kryoglobulinemisk vaskulit □ Leukocytoklastiska vaskuliter □ Polyarteritis nodosa □ Takayasus arterit □ Urtikariell vaskulit inklusive Hypokomplementemiskt urtikariellt vaskulitiskt syndrom (HUVS)

Övrigt □ CRMO- Cronic recurrent multifocal Osteomyelit □ IgG4 relaterad sjukdom □ Immunmedierad nekrotiserande myopati- IMNM- (inklusive koppling till statinbehandling med eller utan antikroppar mot HMG-CoA-Reduktas) □ Inklusionskroppsmyosit □ Kronisk sarkoidos □ Pannikuliter □ Reumatologiska inflammatoriska tillstånd vid behandling av onkologiska sjukdomar med checkpoint-inhibitorer □ SAPHO- synovitis, acne, pustulosis, hyperostosis, osteitis

27

Checklista delmål c4 - se även appendix B och C □ Basal muskuloskeletal ultraljudsdiagnostik □ Injektionsteknik □ Ledstatus □ Ryggstatus

c4: led- och ryggundersökning, injektionsteknik, ultraljud


Uppföljning


under handledning

vid en eller flera

enheter som bedriver

sådan verksamhet

eller handlägger

sådana ärenden


– behärska detaljerad led- och ryggundersökning liksom injektionsteknik

– ha färdigheter i basal muskuloskeletal ultraljudsdiagnostik

Allmänna råd

Medsittning

Teoretiska studier

28

c5: andra sjukdomar med symptom och fynd från rörelseapparaten


Uppföljning


– behärska differentialdiagnostik

och initial handläggning av andra

sjukdomar med symtom och fynd

från rörelseapparaten


under handledning vid

en eller flera enheter

som bedriver sådan

verksamhet eller




och uppfyllda

kompetenskrav

utfärdat av

handledare

Allmänna råd


Teoretiska studier

Checklista delmål c5 □ Akuta och långvariga, regionala och generella smärttillstånd i rörelseapparaten (t.ex. epikondylit, fibromyalgi) □ Degenerativa led- och ryggsjukdomar (t.ex. artros, spondylos, diffus ideopatisk skeletal hyperostos [DISH]) □ Endokrina sjukdomar (t.ex. tyroideasjukdomar, paratyroideasjukdomar, diabetes mellitus, Pagets sjukdom) □ Genetiska sjukdomar (t.ex. Ehler-Danlos sjukdom, Marfans syndrom) □ Infektionssjukdomar (t.ex. septisk artrit, Borreliaartrit, endokardit, hiv) □ Inlagringssjukdomar (t.ex. hemokromatos, amyloidos, osteogenesis imperfekta) □ Led- och skelettskador (t.ex. stressfraktur, kotkompression) □ Muskelsjukdomar (t.ex. läkemedelsorsakade myopatier, mitokondriella sjukdomar) □ Tumörsjukdomar (t.ex. lymfoproliferativa sjukdomar, paramaligna fenomen)

29

Checklista delmål c6 Kunna redogöra för indikationer/kontraindikationer, monitorering inför och under behandling, samt risk/nytta-avvägning med följande typer av farmakologisk behandling:

□ Conventional synthetic DMARD [csDMARD], (t.ex. metotrexat, sulfasalazin, azatioprin, klorokin, kalcineurinhämmare, leflunomid, mykofenolat, kolkicin, guldpreparat) □ Biologiska DMARD [bDMARD] (t.ex. TNF-hämmare, interleukin-hämmare, B-cells och T-cells aktiveringshämmare) □ Targeted synthetic DMARD [tsDMARD] (t.ex. JAK-hämmare och fosfodiesteras-4-hämmare (PDE4)) □ Alkylerande cytostatika (t.ex. cyklofosfamid) □ Blodkärlsvidgande behandling (t.ex. endothelinreceptorantagonister, fosfodiesterashämmare, prostacyklinanaloger, kalciumflödeshämmare) □ Läkemedelsgrupper som är vanligt förekommande, men ej specifika för reumatologi (t.ex. glukokortikoider, COX- hämmare, uratsänkande läkemedel, smärtstillande och blodförtunnande behandling samt profylax mot gastrointestinal blödning, osteoporos och hjärt-kärlsjukdom) □ Kunskap om läkemedelsbehandling av reumatologiska sjukdomar under graviditet och amning

*c6: reumatologisk farmakoterapi



under handledning

vid en eller flera

enheter som bedriver

sådan verksamhet

eller handlägger

sådana ärenden


– behärska indikationer, effekter och bieffekter för läkemedel som används inom reumatologin



– ha kunskap om

verkningsmekanismer och

interaktioner för läkemedel som används inom reumatologin

Deltagande i en eller flera

kurser

Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat kursledare eller handledare

Allmänna råd

Deltagande i diagnostik- och behandlingskonferens


Medsittning

30

Checklista delmål c7 □ Bedöma behov av stödjande åtgärder (t.ex. arbets- och bostadsanpassning, bilstöd, kontakt med arbetsförmedling, socialtjänst och kurator) □ Handlägga patienter med komplikationer av långtidsbehandling med glukokortikoider (t.ex.diabetes, osteoporos) □ Intygsskrivning (t.ex. sjukintyg, LoH, handikappsersättning, färdtjänst, parkeringstillstånd, läkarintyg för tandvårdsstöd) □ Sidotjänstgöring/auskultation/deltagande vid specialronder (t.ex. handkir- reuma, ortopedreuma, hud-reuma) □ Ta ställning till prevention av komorbiditet vid kronisk reumatisk sjukdom och handlägga senkomplikationer (t.ex. hjärt-kärlsjukdom, osteoporos, amyloidos, tumörsjukdom)

c7: helhetssyn på långvarigt sjuka patienter



– kunna handlägga långvarigt sjuka

patienter med reumatisk sjukdom,

med en helhetssyn inbegripande

såväl psykosociala som medicinska

konsekvenser


under handledning vid

en eller flera enheter

som bedriver sådan

verksamhet eller




och uppfyllda

kompetenskrav


Allmänna råd

Teoretiska studier

Vårdteamarbete

31

Checklista delmål c8 Kunna redogöra för betydelsen för diagnos och prognos samt felkällor avseende: □ antikroppar mot cyklisk citrullinerad peptid □ antineutrofila cytoplasmaantikroppar □ antinukleära antikroppar □ fosfolipidantikroppar och lupusantikoagulans □ HLA-B27 □ komplementfaktorer □ kryoglobuliner □ reumatoid faktor □ Ha kunskap om immunologiska och inflammatoriska processer och koppla dessa till patogenes, klinik och behandling vid de vanligaste reumatiska sjukdomarna □ Ha kännedom om myositantikroppar

*c8: immunologi vid reumatisk sjukdom


Uppföljning


under handledning

alternativt

auskultation vid en

eller flera enheter som

bedriver sådan

verksamhet eller



– ha kunskap om de immunologiska och inflammatoriska processerna vid reumatisk sjukdom

utbildningsaktiviteter och uppfyllda

kompetenskrav

utfärdat av

handledare

– kunna handlägga immunologisk

diagnostik


flera kurser


av kursledare eller

handledare

Allmänna råd


Teoretiska studier

32

Checklista delmål c9 □ Avbildande diagnostik: slätröntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi, isotopundersökningar, ultraljud, angiografi, bronkoskopi, artroskopi □ Fysiologiska undersökningar: EKG, transtorakal och transesofageal eko- kardiografi, arbetsprov, spirometri inkl diffusionskapacitet, elektromyografi och elektroneurografi □ Kännedom om skin score och kapillärmikroskopi. □ Laborativ diagnostik: inflammationsparametrar och mönster i blod (t.ex. elfores), ledvätskeanalyser (inklusive mikroskopi), histopatologi

c9: Avbildande, fysiologisk och laborativ diagnostik


Den specialistkompetenta läkaren ska Klinisk tjänstgöring under Intyg om genomförda

– kunna bedöma indikationer

och utfall av avbildande,

fysiologisk och laborativ

diagnostik

handledning alternativt auskultation vid en eller flera enheter som bedriver sådan



verksamhet eller

handlägger sådana

ärenden

Allmänna råd


Teoretiska studier

33

c10: Reumatologisk rehabilitering och reumakirurgi



– kunna bedöma behov av

reumatologisk rehabilitering

och reumakirurgi

handledning alternativt auskultation vid en eller

flera enheter som

bedriver sådan



verksamhet eller

handlägger sådana

ärenden

Allmänna råd


Medsittning

Vårdteamarbete

Checklista delmål c10

□ Bedöma indikationer för proteskirurgi, fotkirurgi, handkirurgi och annan ledkirurgi, stabiliserande halsryggskirurgi samt ortopedisk rehabilitering □ Indikationer för arbetsterapeutisk bedömning och behandling inklusive utprovning av hjälpmedel □ Indikationer för ortopedtekniska åtgärder □ Indikationer för sjukgymnastbedömning och behandling såsom fysikalisk terapi, bassängträning, konditions- och styrketräning samt funktionsbedömning avseende rörlighet och styrka (t.ex. myositstatus)

34

Checklista delmål c11 Endokrina sjukdomar □Hypo- och hyperglykemi Förgiftningar □Kemiska förgiftningar □Läkemedel Hematologi □Cytpoeniutredning Hjärtsjukdomar □A-HLR □ akut hjärtsvikt □arytmier □ Hjärtinfarkt Infektionssjukdomar □Meningit □Sepsis Kärlsjukdomar □Akut cerebrovaskulär sjukdom □Lungemboli □Malign hypertoni

Lungsjukdomar □Akut allergi, urtikaria, anafylaxi □Astma bronchiale □Exacerbation av KOL □Pneumothorax □Respiratorisk insufficiens Mag- tarmkanalens sjukdomar □Akut gastrointestinal blödning Neurologiska sjukdomar □Kramper □Medvetslöshet Njursjukdomar □Anuri och akut njurinsufficiens Praktiska färdigheter □Defibrillering □EKG registrering och tolkning □Lumbalpunktion □Sätta ventrikelsond □Venpunktion, artärpunktion □Ventilera på mask

*c11: Akut internmedicin Utbildnings- aktiviteter Uppföljning


– kunna initialt handlägga akuta

invärtesmedicinska

sjukdomstillstånd

handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller



handlägger sådana

ärenden

Deltagande i en eller flera

kurser


av kursledare eller

handledare

Allmänna råd

Medsittning

Teoretiska studier

Träning i simulerad miljö

35

c12: Vanliga tillstånd inom angränsande kunskapsområden



– kunna initialt handlägga vanliga tillstånd

inom de angränsande kunskapsområdena



flera enheter som bedriver

sådan verksamhet eller

handlägger sådana

ärenden


utbildningsaktiviteter och



Allmänna råd


Medsittning

Teoretiska studier

Checklista delmål c12 Barnreumatologi □ Ha kännedom om barnreumatologiska sjukdomars förlopp i vuxen ålder, effekt på barnens mognad, utveckling och andra faktorer som påverkar omhändertagandet inom vuxenreumatologin. □ Indelning och klinisk bild vid juvenil idiopatisk artrit och systemsjukdomar hos barn □ Kawasakis sjukdom Endokrinologi och elektrolytrubbningar □ binjurebarkssvikt □ diabetes mellitus□ osteoporos □ hypo- och hyperkalcemi □ hypo- och hyperkalemi □ hypo- och hypernatremi □ hypo- och hypertyreos □ osteoporos Hematologi □ anemiutredning Hjärtsjukdomar □ endokardit □ hypertoni □ koronar kärlsjukdom □ kronisk hjärtsvikt □ lipidrubbningar □ perimyokardit

Hudsjukdomar □ psoriasis Infektionssjukdomar □ infektioner hos immunsupprimerade □ pneumoni □ tuberkulosprofylax □ urinvägsinfektioner Kärlsjukdomar □ ventrombos □ perifer arteriell insufficiens Mag-tarmkanalens sjukdomar □ celiakiutredning □ diarre/obstipation □ inflammatorisk tarmsjukdom □ utredning av patologiska leverprover Neurologiska sjukdomar □ huvudvärk □ neuropatier, mononeuritis multiplex □ yrsel Lungsjukdomar □ alveolit □ kronisk obstruktiv lungsjukdom □ pleurit Njursjukdomar □ glomerulonefrit □ hematuri, proteinuri □ nefrotiskt syndrom Utredning av □ förhöjd sänkereaktion □ malignitet □ oklar feber

36

Checklista delmål c13 SRF anser att kursintyg för delmål a6 även uppfyller delmål c13.

*c13: Lagar

och föreskrifter för specialiteten


Uppföljning


– kunna tillämpa lagar och andra

föreskrifter som gäller för

specialiteten


under handledning



och uppfyllda

kompetenskrav

utfärdat av

handledare


flera kurser



och uppfyllda

kompetenskrav

utfärdat av

kursledare eller

handledare

37

Appendix A: Mall för diagnosrelaterad checklista

Diagnos : _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Klinik

□-patogenes/etiologi

□-epidemiologi (ex prevalens, incidens)

□-klinisk bild med varianter (anamnes, förväntade statusfynd)

□-undersökningsteknik (ex ledstatus, myositstatus, skinscore)

□-differentialdiagnoser

□-komplikationer (ex kardiovaskulärt, amyloidos)

□-aspekter kring graviditet/amning

□-förlopp/prognos

Diagnostik

□-lab (ex inflammatoriskt mönster, autoimmun serologi)

□-rtg (ex erosioner, alveolit)

□-klinisk fysiologi (ex eko, spirometri)

□-histopatologi (ex njurbiopsi)

□-diagnoskriterier

□-aktivitetesbedömning (ex DAS-28, SLEDAI)

Behandling

□-Läkemedel (indikationer, strategier och

rekommenderade riktlinjer vid ex nydebuterad

RA, SLE med njurpåverkan)

□-monitorering (ex kontrollprover, lungrtg innan methotrexate)

□-uppföljning (utvärdering av behandling, registerhantering)

□-paramedicinsk behandling

38

Appendix B: ”Körkort” i injektionsteknik Körkortet bygger på bedömningar av olika bedömare

(specialister i reumatologi) tills nedanstående förteckning är

komplett. Körkortet skall därefter godkännas av handledare eller

studierektor. ”Uppkörning” utförs lämpligen under första

tjänstgöringsåret på reumatologisk enhet.

ST-läkaren ……………………………………………….

-har uppvisat tillfredställande färdigheter i injektionsteknik;

Led Datum Namn- underskrift

Fingerled ............... …………………………….

Böjsena, finger ………… …………………………….

Handled ………… …………………………….

Armbågsled ………… …………………………….

Axelled ………… …………………………….

AC-led ………… …………………………….

Knäled ………… …………………………….

Fotled ………... …………………………….

Tåled ………... …………………………….

Körkortet godkänt

………… …………………………….

39

Appendix C: ”Körkort” i ledstatus

ST-läkaren skall under två tillfällen utföra ledstatus och

bedömas av två olika specialister i reumatologi.

Bedömningen kan göras i samband med nybesök,

inskrivning eller rond hos patient med ”positiva” fynd.

Undersökningarna bör vara grundliga och bedömningarna av

fynden adekvata för situationen.

ST-läkaren …………………………….......................

-har uppvisat tillfredställande färdigheter i ledstatus

Datum Namnunderskrift

1 ……………… ………………………………

2 ……………… ………………………………

Körkortet godkänt; ……………… …………………….......................

40

Mall för utvärdering av med-sittning i reumatologi för ST-läkare

_____________ ___ __ ___ __ ___ __ __ ____________________________

Namn Personnummer

__________________________________

Handledare

________ __ _ __ _ __ _ __ _ __ _ __ _ __ __ __________________________

Ort Datum

Svensk Reumatologisk Förening

Läkar – patientförhållande:

Analys av situationen:

Inhämtande av bakgrundsfakta:

InledningOrdförklaringarDefinition av kompetensområdet ReumatologiUtbildningsstrukturUnder utbildningstiden bör det beredas möjlighet till deltagande i en internationell kongress.Planeringsstöd angående ungefärliga tider för tjänstgöringar, kurser och kunskapskontroll för ST i reumatologi - SRFs rekommendationerTidsfördelningRegionplaceringInledning och avslutningKurser - reumatologiKurser - allmännaKunskapskontrollKompetenskravIcke-medicinska kompetenser (a- och b-delmål)SRFs särskilda rekommendationer angående delmål a5

Medicinsk kompetens (c-delmål)Socialstyrelsens rekommendationerSRFs särskilda rekommendationerChecklista delmål c10

Appendix A: Mall för diagnosrelaterad checklistaDiagnos : _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

BehandlingAppendix B: ”Körkort” i injektionsteknikAppendix C: ”Körkort” i ledstatus

utbildningshandbok för st i reumatologi · utbildningshandbok för st i reumatologi...

Documents