under de senaste decennierna har sverige förändrats i sina grundvalar

RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD

Under de senaste decenniernahar Sverige förändrats

i sina grundvalar.


Slagorden har varit:

Mångfald och valfrihetFri marknad och konkurrensUtveckling och tillväxtRiv gränserna


I realpolitik har det betytt:

AvregleringBolagisering

KonkurrensutsättningPrivatisering

av verksamheter och tillgångar inom kommun, landsting och stat.


I Sverige har

Elförsörjning, tele-, post- och tågtrafik avreglerats Statliga verk och kommunala verksamheter blivit

aktiebolag Vård-, skola- och omsorgsverksamheter börjat

upphandlas enligt marknadsprinciper Bostäder och verksamheter sålts till privata företag


Det är en stor omvälvning, och vi börjar nu kunna utvärdera

resultatet.

Har vi fått utveckling och tillväxt inom det som tidigare hette den

offentliga sektorn?

Har konkurrensen och marknaden drivit fram lägre priser och högre

kvalitét?


Vad tycker du?Hur ser det ut i din kommun?

Hur har det här påverkat dig, din familj, dina arbetskamrater, dina

vänner?


SEKO - fackförbundet för service och kommunikation

har sammanfattat avregleringarnas effekt för egen del:

Försämringar i personaltäthet, arbetsmiljö, anställningstrygghet och inflytande (spårtrafik)

Eftersatt underhåll och ökade driftstörningar (spårtrafik och energi)

Ökad ägarkoncentration (energi) Tim- och visstidsanställningar har ökat (post) Otrygghet av ständiga förändringar i företagen

(tele)


Och hur gick det med priserna ?

Inkl moms Exkl moms KPI NPI

Post (1993) +80% +44% +14% +7%

Taxi (1990) +72% +62% +34% +23%

Järnvägar(1988) +125% +112 % +57% +39%

Inrikesflyg(1992) +63% +82% +20% +12%

El(1996) +86% +71% +9% +4%

Tele(1993) -13% -13% +14% +7%

källa:SCB: Prisutveckling i konsumentledet för respektive bransch sedan

liberaliseringen t.o.m. 2003 samt KPI och NPI under samma period.


Bolagiseringen

Det är enklare att sälja ett bolag än ett statligt verk

Företagsledningarna har skaffat sig "marknads-mässiga löner”


Konkurrensutsättning - en diskussion

Privata skolor, skolpeng men fortsatt kommunalt ansvar.

Äldreomsorg utauktionerad till lägstbjudande. Personaltäthet och arbetstakt i förhållande till

vinst och arbetsmiljö. Osv...


Beställar/utförar systemet.

Den kommunala inköps- och kontrollbyråkratin växer

De som vill ha uppdragen måste satsa allt mer på marknadsföring

Tror någon att det därmed blir mer resurser över till själva jobbet?


Privatiseringar

Är det ansvarsfullt att sälja verksamheter och resurser som är livsviktiga för samhället och alla dess medborgare till privata vinstdrivna företag?

Vattenförsörjning

Akutsjukvård Vad händer om företagen läggs ner? Blir

uppköpta? Tröttnar? Vill ha mer betalt?


Ett avgörande komplement - åtstramningspolitiken

Besparingar och nedskärningar inom kommuner, landsting och stat.

Sänkta skatter


Vi brukar kalla denna politik för nyliberal.

Den är inte unik för Sverige (även om vi i många avseenden befunnit oss i första ledet)

Den är globalt helt dominerande.Naturligt nog är det de fattiga länderna som

hittills drabbats hårdast - Latinamerika, Afrika och delar av Asien.


Med vad tycker egentligen medborgarna?

SEKO lät lät SIFO göra en undersökning bland 1000 slumpvis utvalda personer:

Vad tycker du om avregleringen? Mycket bra 3% Ganska bra 30% Ganska dålig 36% Mycket dålig 24% Tveksam, vet ej 7%


Det är uppenbart att Svenskt Näringsliv, ledande politiker och

dominerande media har en annan uppfattning om hur ett

välfärdssamhälle ska fungera, än de vanliga medborgarna


Beror detta på att ”folk inte förstår sitt eget bästa”.

Eller beror det på att det finns en verklig intressemotsättning?


Det hela handlar om makt

Välfärd är till slut en fråga om fördelningen av samhällets resurser

Fördelningen styrs av maktförhållandenaKontroll över och ägande av samhällets

resurser är basen för denna makt


Kriserna skapade välfärdsekonomin

Eftersom den fria marknadsekomin under förra seklet och fram till 30-talet skapade regelbundna kriser och sammanbrott byggdes det vi kallar välfärdsekonomin upp vid tiden kring andra världskriget (Keynesianism).

Kapitalismen skulle kontrolleras och regleras.


Den klassiska välfärdsekonomin

Politisk styrning (Bretton Woods-politiken) Kapitalkontroll och fasta växlingskurser Trygghetssystem och välfärdstjänster Infrastruktur Omfördelande marknadsingrepp (t.ex bostadspolitik) Demokratisering


Den klassiska välfärdsekonomin

var framför allt ett resultat av social kamp och en stark arbetarrörelse. Den fick stöd av socialliberala borgerliga grupper och kapitalets rädsla för kommunismen och accepterades av alla ledande nationer


Det högt utvecklade välfärdssamhället

baserades på folklig mobilisering, konfrontation med motståndaren och det faktum att en stor del av ekonomin togs bort från marknaden och istället kom att styras av demokratiskt valda politiker.


Att tygla marknadskrafterna

Fasta valutakurserKapitalkontroll

Etableringskontroll

10% äger 2/3 av tillgångarna

Handelsprotektionism

Arbetsrätt Stor offentlig sektor


Kvinnornas välfärdssamhälle

Omsorgsarbetet socialiserasKvinnornas intåg i arbetslivetLika rättigheterEkonomisk frigörelse


Välfärdsssamhället representerar ett av de största framstegen i den

moderna mänsklighetens historia.

Varför angrips det av starka krafter i dagens samhälle?


Den nyliberala vändpunkten

1970-talet: Kris i världsekonominSlut på de ekonomiska regleringarnaMarknadskrafterna på offensivenFria kapitalrörelser och fri handelFlytande växelkurserIdeologiernas död och historiens slut


Den nyliberala offensiven

Fasta valutakurserKapitalkontroll

Etableringskontroll Handelsproteksjonisme

Arbetsrätten Stor offentlig sektor




Kapitalkontroll

Etableringskontroll Handelsproteksjonisme





Etableringskontroll Handelsprotektionism





Etableringskontroll





Arbetsrätten Minskad offentlig sektor




Angrepp på arbetsrätten Minskad offentlig sektor



Den nyliberala offensiven är global, nationell och lokal

Globalt har det handlat om finanskapitalets och de transnationella företagens frihet

Nationellt har det handlat om avreglering, sänkta skatter och privatisering

Lokalt har det handlat om privatisering och konkurrensutsättning av välfärden.


Finanskapitalets roll

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

Mrd. kr

Börs och valuta-handel

Handel med varor och tjänster


De transnationella företagen

51 av värdens 100 största ekonomier är bolag De 200 största svarar för 25% av världens BNP De 20 största bolagen är större än de 80 fattigaste

länderna Flyttar produktionen mer är någonsin tidigare Slår sig samman Stöds av WTO, IMF och Världsbanken


Det pågår en omfördelningskamp av makt och resurser

offentligt > privatarbete > kapitalfattiga > rika


Välfärdsamhället är satt under press

Välfärdssamhället

SkattekonkurrensSkattekonkurrens

De transnationellaDe transnationella

AvregleringAvreglering

IdeologiIdeologi


Skattekonkurrens inom EU

Från 1981 til 1994 sjönk den genomsnittliga effektiva skattesatsen på kapital- och förvärvsintäkter från 50 till 35%

Under samma period ökade den genomsnittliga skattesatsen på arbetsinkomster från 35 till 41%


Privatiseringsvågen

Källa: OECD

0

30

60

90

120

150

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

Mrd $


Den offentliga konsumtionens andel av BNP

Under perioden 1981-2002 har denMinskat i hela EU med ca 2% i genomsnittMinskat med ca 4% i Sverige

Den offentliga konsumtionen är i första hand tjänsteproduktion; vård, skola, omsorg,

polis, rättsväsende, förvaltning


Offentliga och privata tjänster - Sverige

Tjänster kan inte rationaliseras på samma sätt som varuproduktion. Därför blir de dyrare, relativt sett.

Privata tjänster har ökat mycket mer i pris än offentliga.

Den offentliga delen av den totala tjänsteproduktionen har minskat från 39% till 29% mellan 1980 och 2000


Exempel skolan - Sverige

Kostnaderna för grund- och gymnasieskolan har minskat från ca 4,8% av BNP 1980 till ca 3,9% 2000.

Det handlar om ca 20 miljarder varje årAlternativt 40.000 lärartjänster


Exempel vården

Under 80- och 90-talet satsade EU-länderna i stort sett oförändrad andel av BNP på vården

Under motsvarande period minskade Sverige sin satsning med 1-1,5%, eller ca 40.000 anställda.

I Sverige kostar vården ca 8% av BNP, i privatvårdens förlovade land USA ca 13%


Exempel investeringar

Mellan 1993-2003 ökade de kommunala investeringarna från ca 30 till ca 35 miljarder/år

De statliga ökade från ca 25 till ca 35. De privata ökade från ca 190 till 320.

Hur står det till med underhållet av våra skolor och sjukhus?


Statsbudgeten

Nedskärningarna har styrts med ”utgiftstak” och ”balanskrav”.

Strävan till budgetöverskott, att ”samla i ladorna” har inneburit att man samtidigt låtit ladans tak och väggar förfalla. För att inte tala om ”insamlingspersonalen”.

I stället för att anställa förskollärare, lärare och sjukvårdspersonal för att höja kvalitén på tjänsterna och minska pressen har man valt att betala a-kassa, arbetsmarknadsstöd och sjuklöner.


Vad vi ser är en konsekvent försämring av vår gemensamma

välfärd

Det bäddar för ovilja att betala skatt:”vad får vi för pengarna egentligen”

Det bäddar för privata initiativ


Sjukvården - nästa stora privatiseringsprojekt

Åtstramningar och nedläggningarIdeologisk offensivCapio m.fl trycker på”Stopplagen” urholkas


Arbetsgivarnas offensiv

Flexibilitet som huvudstrategi Arbetsrätten undergrävs Angrepp på 40-timmarsveckan Arbetsmiljölagen angrips Individuella anställningskontrakt «Out-sourcing», uppslittring Tjänstehandelsdirektivet


Brutalisering av arbetslivet

Dramatisk ökning av förtidspensionering Starkt ökande arbetspress Kraftig ökning av yrkesskadorna Ökad yttre styrning av arbetstempot Utbrändhet Mer deltid


Utslagningsmekanismen

Krav 1

Krav 2

Hälsa


Våldsamma vinstökningar i storföretagen

Bra försäljnnig, ökad produktivitet, svag löneutveckling och låga skatter har gett de stora börsnoterade företagen kraftigt ökade vinster.

I november 2004 hade de stora börsnoterade svenska företagen 144 miljarder i kassan, pengar som de inte riktigt visste vad de skulle användas till.Dagens Industri onsd 8/12 2004

Däremot räknar de inte med att anställa speciellt många fler människor


Sammanfattning:

Avreglering och utförsäljning av offentlig verksamhet har blivit ett misslyckande, sett ur ett medborgarperspektiv

Välfärdstjänster förvandlas till handelsvarorPrivat rikedom och offentlig fattigdom växer

fram sida vid sidaHela välfärdssystemetoch arbetsrätten angrips


Utmaningen - utveckla en defensiv Utmaningen - utveckla en defensiv som så småningom kan vändas till en som så småningom kan vändas till en

offensiv !offensiv !

Skingra de ideologiska dimridåerna Ta fram fakta och verklighetFormulera gemensamma kravSkapa breda allianser och mobiliseringarPåverka det politiska systemetUtveckla och fördjupa demokratin


Upprop för rättvisa och gemensam välfärd

Initiativtagare:

Attac Malmö •SEKO Skåne • Miljöförbundet Jordens Vänner Malmö-Lund • Sv. Transportarbetareförbundet avd. 12

Följande riksorganisationer har ställt sig bakom uppropet: •Attac Sverige • SEKO Facket för service och kommunikationHandelsanställdas Förbund • Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Miljöförbundet Jordens Vänner • Synskadades Riksförbund Chilenska Riksförbundet • Framtiden i Våra Händer

samt en mängd lokala organisationer t.ex:LO-distriktet i Skåne • Sv. Transportarbetareförbundet avd. 18 och 55

SEKO Stockholm • Malmö Lokala Samordning av SAC • Föreningen Ordfront Malmö-LundAlternativ Stad • SKTF Stockholms stad • Stockholms Hamnarbetarefackförening •

Paraplyorganisationen Respekt, Rosengård, Malmö • Globalisering underifrån, StockholmOvanSiljan lokalavdelning i JAK Medlemsbank • Svensk socialpolitisk förening, Umeå


Upprop för rättvisa och gemensam välfärd - kraven i korthet

Omedelbart stopp för ytterligare avregleringar och privatiseringar.

Den gemensamma offentliga sektorn ska utvecklas Ökat personal- och brukarinflytande inom den offentliga

sektorn Samhället ska ställa sociala krav vid upphandling av varor

och tjänster Grundläggande välfärdstjänster som utbildning, vård, omsorg

och vatten ska undantas från tjänstehandelsavtalet GATS


Upprop för rättvisa och gemensam välfärd

- kraven Vi kräver ett omedelbart stopp för ytterligare avregleringar och privatiseringar. Vi

accepterar därmed inte att våra sjukhus eller VA-anläggningar ska kunna överlåtas i privat regi.

Vi kräver att den gemensamma offentliga sektorn utvecklas, d v s att vård, skola, omsorg, el- och vattenförsörjning, post, telekom och tågtrafik ingår i en långsiktig samhällsplanering som grundar sig på jämlik och trygg tillgång, hög kvalitet, miljöhänsyn och rimliga arbetsvillkor.

Vi välkomnar den nytillsatta statliga utredningen som ska granska avregleringarna. Vi förutsätter att den belyser konsekvenserna vad gäller jämlik och trygg tillgång, hög kvalitet, miljöhänsyn och arbetsvillkor. Privatiserad samhällsservice som misslyckats i dessa avseenden ska återföras i samhällets regi.

Vi vill vitalisera den gemensamma välfärden genom ett ökat personal- och brukarinflytande inom den offentliga sektorn och genom exempelvis föräldra- och personalkooperativ som driver verksamhet utan vinstintresse.


Upprop för rättvisa och gemensam välfärd - kraven

Vi kräver att Sverige ratificerar ILO-konvention 94 som innebär att kontrakt för offentlig upphandling ska fastställa löner, arbetstid och andra arbetsvillkor i enlighet med gällande kollektivavtal. Samhället ska ställa sociala krav vid upphandling av varor och tjänster.

Vi kräver att grundläggande välfärdstjänster som utbildning, vård, omsorg och vatten ska undantas från tjänstehandelsavtalet GATS inom Världshandelsorganisationen WTO.

Vi kräver att den svenska regeringen inom EU, WTO, Världsbanken, IMF och FN aktivt verkar för att den nyliberala linjen med privatiseringar och avregleringar överges.

Vi vill leva i ett land och i en värld där alla medborgare garanteras grundläggande mänskliga rättigheter och en demokratisk, rättvis och ekologiskt hållbar utveckling.


En motmakt måste skapas mot den nyliberala politiken

Genom mobilisering underifrån

med fackföreningarna

och organisationerna

och alla de medborgare som inser att nu måste något göras


Inspiration Norge

For velferdsstatenTrondheim2003 -trenden vänder när LO tar

täten i en mobilisering mot nyliberal politikLO Oslo, Attac og For velferdsstaten bildar

allians mot marknadsliberalismen inför stortingsvalet 2005.


Regeringen säger att den offentliga sektorns andel av BNP kommer att fortsätta att sjunka de kommande

åren.


Vi säger att det är helt fel.Vår gemensamma sektors andel

ska öka i stället!

Vi ska investera i framtiden - i skola, vård och omsorg.Det är det enda förnuftiga, även ekonomiskt.


De nyliberala ideologin och politiken måste förpassas tillbaka till den historiens sophög där den på egna

meriter hamnade redan för 70 år sedan!

under de senaste decennierna har sverige förändrats i sina grundvalar

Documents