Trygga larm i Växjö kommun

Från analogt till digitalt – stadsnät, GSM,

roaming och ScaIP

2015-01-20

Växjö Kommun – 85 000 invånare

Växjö

Rottne

Braås

Ingelstad

Vederslöv

Gemla

Lammhult

Organisation – ca 1540 trygghetslarm ordinärt boende

Larmsam-ordnarna

2,5 tjänst

Hemvårds-grupp

Hemvårds-grupp

Privat Hemvårds-

grupp (LOV)

Hemvårds-grupp

• 18 Hemvårdsgrupper - enheter

• 2 LOV- grupper

• 3-5 Larmansvariga per grupp• Installerar/Avinstallerar

(Programmerar)

• Nyckelgömma

• Funktionskontrollerar

• Larmsamordnare• Registrerar / avreg hos Larmmottagare (Tunstall)

• Registerar tjänst hos stads-/byanät (Wexnet)

• Programmerar larm, på distans

• Service / Lagerhållning

• Problembackup

• HSL-larm mm

Organisation

• Trygghetslarm : CareIPmobile Neo

• Larmmottagning : Tunstall Trygghetscentralen i Örebro

• Kommunikation

• Hemvårdsgrupper: 20 stycken varav 2 LOV (Privata utförare)

• Central larmenhet: Fn 2,5 tjänst

Hur började vår digitala resa?

• Ca 2008 fick vi problem att sätta traditionella trygghetslarm:

• Hus byggdes utan traditionell telefoni

• Brukarna använde enbart mobiltelefon eller VoIP-telefoni i större

utsträckning

• Telia började avveckla kopparnätet

• Det kommunägda stadsnätet Wexnet visade intresse att hitta en

lösning för trygghetslarmen

• Vår dåvarande larmleverantör Neat Electronics testade o utvecklade

sitt internetkopplade digitala trygghetslarm hos oss

• Stabilt o bra sätt att koppla trygghetslarmen

• Fungerar även om brukaren inte har beställt eget internet

• Larmsamordnare aktiverar själv tjänsten i stadsnätet, ca 3 min

• Finns fn ca 20.000 hushåll med stads-/ byanät i kommunen

Upphandling 2011

• Ny larmleverantör

• 350 digitala larm på en gång av totalt 1400

• Kan kopplas både i internetkabel och/eller GSM/GPRS

• Leasingavtal larm + kommunikation (SIMkort installerat) 95:-/mån

• Minska åskrisk – men för dålig mobiltäckning

• Vi fokuserade på att sätta larmen i stadsnät med GSM som backup

Nuläge totalt

• Totalt ca 1540 trygghetslarm

• Av dessa är just nu (jan-2015) ca

– 950 st digitala (62%)

– 590 analoga över telefoni (38%)

Trygghetslarm Växjö kommun

Digitala

Analoga

Digitala larm – Internet + GSM samt enbart GSM

• De digitala larmen fördelas sålunda:

Digitala larm Ca 950 st

ETH Wexnet AB 51%

ETH Annan nätägare 6%

Enbart GSM/Analogt 20%

Enbart GSM/Digitalt 23%

Kommunikationsvarianter

• Analogt över PSTN ( Neat Neo)

• Analogt över GSM ( Caretech CareIPmobile)

• Digitalt över GSM/GPRS (ScaIP, CareIPmobile)

• Digitalt/Analogt över ETH (kabel) (CareIPmobile)

• Digitalt över ETH (kabel) (ScaIP, CareIPmobile)

Finns

stadsnät?

BRIKKS

GSM>15?

CareIP

över

internet CareIP

över

internet+

Roaming

Finns annat

fast Internet?

ADSL/4G/BRF

Notera IP-

adress

CareIP

GSM-

Scaip

Roaming

Switch?

Ok dra

Nätverkskabel?

CareIP

GSM-

Scaip

GSM>15?

Ja Nej

Ja

Nej

Nej

Nej

JaNej

JaNej

Vilken larmtyp ska vi sätta?

Ja

CareIP

GSM-

Scaip

Roaming

Extra

antenn

Digitala larm - fördelar

• Bättre övervakning, på minutnivå (Grön/gul/röd) – automatisk notifikation till

exempelvis mobiltelefon eller larmmottagare om ett larm signalerar problem

• Distansprogrammering

• Redundanta (alternativa) kommunikationsvägar vid kombinerat GSM och

internetlarm eller roaming

• Mindre åskkänsliga

• Behövs inte någon (analog) telefoni hos omsorgstagaren

• Behöver inte neka någon larm

• Ökad trygghet

Digitala larm kan ringa antingen över mobilnätet (GSM/GPRS)

eller

Internet (Ethernet / 4G)

eller

bådadera (Internet i första hand, GSM/GPRS som backup)

Digitala larm - nackdelar

• Högre kostnader – men ökad säkerhet

• Krävs en ökad kompetens av installatör för

internetkoppling

• Baspersonal saknar utbildning

• Rädsla

• Svårt att hitta bra mobiltäckning ibland – använd sk ”Roaming” –

installera om möjligt alltid i ett fönster. Se till att antennen är bra!

• Något sämre möjlighet till distansprogrammering/uppgradering

• Varierande ljudkvalitet – bättre med Scaip – om täckning är bra!

Digitala larm - nackdelar

• Kan vara komplicerat att installera – kräver ibland viss

kompetens

– Hitta internetkopplingen, ”patcha”, sätta switch, välja

router….

– Ibland behövs dra/fästa fiber-/nätverkskabel lite längre då

det inte alltid är så att strömuttag o fiberuttag sitter i

närheten av varandra

– Betongväggar….

”Internetlarm”

”GSM-larm”

Internetlarm i stadsnät - fördelar

• Om stads-/byanät är bra utbyggt : goda möjligheter till trygga larm. Stor del av

allmännyttan i Växjö är kopplade och där bor det idag många äldre.

• Enkelt för larmhandläggarna att lägga upp tjänst via webbsida

• Brukaren behöver inte beställa något

• Stabil larmtrafik, ev med GSM-redundans

• Även om brukaren har eget beställt internet, så läggs trygghetslarmtjänsten

”bredvid” – Vid rätt kopplat larm (via switch) fungerar larmtrafiken ändå om

internetleverantören får problem eller brukaren säger upp abonnemanget/

internettjänsten

• God service av stadsnätsupporten vid problem

• Lättare att programmera och styra på distans

• Lättare att lägga upp andra tjänster; E-hälsa, E-omsorgstjänster (Nattillsyn..)

• TRYGGHET

Internetlarm i stadsnät - nackdelar

• Kan vara svårare installation jämfört med PSTN eller GSM

• Kan vara svårare felsökning

Varianter av internettillgång via kabel

• Stadsnät/byanät med egen tjänst för trygghetslarm (”Växjömodellen”)

• Bostadsrättsföreningar där Internet ingår i hyran

• Tjänsten ingår i avtal med larmleverantör

• Kunden har eget abonnemang

Andra alternativ

• Kommunen köper abonnemang

• Kommunen skaffar avtal med stora leverantörer

Varianter av uppkoppling kabel

• Stadsnät

• Annan nätägare, oftast i BostadsRättsFöreningar

• ADSL – via telejacket

• ComHem/Tele2 (”3 hål i väggen”, antennuttag)

• 4G

Ej aktuella varianter

• 3G, mobilt internet, ej aktuellt för fiberkoppling (”Dong”)

• Trådlöst Wi-Fi lokalt, fn ej aktuellt

• Uppringt internet (gamla modem)

Varianter av uppkoppling mobilt – ”GSM-larm”

• Kunden står för abonnemang (dyrt, osäkert, komplicerat)

• Kommunen köper abonnemang (bättre)

• Abonnemang ingår i leasing av trygghetslarm (smidigast, billigast)

• Speciella abonnemang anpassade för trygghetslarm,

Telematik, M2M

• Roaming

• RAKEL

• Täckningskollen - sopbilsmätning

Att tänka på

Övervakning Digitala larm

• Testlarm, Heartbeat, ping…..

• Bestäm vilken nivå ni ska ligga på, många möjligheter finns

1. Hur lång tid får det gå från det att ett larm får problem till att personal

får reda på det?

2. Hur ska det meddelas? Mejl i Smartphone, SMS, fax, via central …

3. Hur lång tid får det gå från att personal får reda på ev. problem tills det

blir åtgärdat? Natt, helg…

Överväg möjligheten att sätta ett GSM-larm om traditionell telefoni är

utslagen som alternativ till extra tillsyn. AKUTlarm.

Övervakning Digitala larm

”Pinga” larm – för att veta om fibervägen är ok

Framgångsfaktorer

• ScaIP, digitalt HELA vägen!

• Kommunen/leverantören ansvarar för

kommunikationen, INTE brukaren!

• Roaming-SIM ingår i larmapparaten

• Möjlighet att kolla GSM-styrka på distans

• Bra uppbyggt stads-, och byanät, samarbete

• Larmorganisationens struktur

• Tänk : hängslen OCH livrem!

• Rätt person på rätt plats

• Strategi, nu och framtid

Ständig utveckling – vidare framåt

par.kindstrand@vaxjo.se