transatlantic Årsredovisning 2005

Rederi AB Transatlantic (publ)

Besöksadress: Södra Hamnen 27

Box 32, 471 21 Skärhamn

Tel: 0304–67 47 00

Fax: 0304–67 47 70

E-mail: [email protected]

Internet: www.rabt.se

Solb

erg.

Try

ck: G

öteb

orgs

tryc

kerie

t

Årsredovisning 2005

Transa

tlantic Å

rsred

ovisn

ing

200

5

flik Transatlantic översikt

1 2005 i korthet

2 VD har ordet

4 Vision, affärside, mål och strategier

6 Sjöfarten – en viktig kugge i världsekonomin

8 Kvalitet i alla led

10 Division Atlanttrafik

14 Division Europatrafik

18 Division Isbrytning/Offshore

22 Fartygsutveckling och fartygsdrift

23 Säkerhet och miljö

24 Medarbetare

26 Förvaltningsberättelse

30 Resultaträkning

32 Kassaflödesanalys

34 Balansräkning

37 Eget kapital

38 Noter

61 Revisionsberättelse

62 Femårsöversikt

64 Aktien

66 Bolagsstyrning

68 Styrelse

69 Koncernledning

70 Bolagsstämmoinformation

71 Transatlantics flotta

72 Adresser

73 Definitioner och Ordlista

Innehåll

Kalendarium 2006

26 april Kvartalsrapport januari - mars

26 april Årsstämma

17 augusti Kvartalsrapport april - juni

26 oktober Kvartalsrapport juli - september

01

46

02

–34

03

–52

Operativt resultat, MSEK

* Pro forma

05

123

04

103*

66

01 02 03 04 05

29–51 –118

314Nettoresultat efter skatt, MSEK

* Pro forma

98*53

01 02 03 04 05

Likviditet MSEK och soliditet, %

* Pro forma

283

7088

244*

305

27%22% 20%

10526%*

24 %

40%

B&N Nordsjöfrakt

Se definitioner sidan 73 för ytterligare kommentarer samt sidan 62 för femårsöversikt.

Transatlantic

� TransaTlanTic Årsredovisning 2005

• Fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorton Lines genomfördes och organisationen anpassades till den nya strukturen. Nytt namn och varumärke introducerades - Rederi AB Transatlantic.

• Under 2005 flyttades Transatlantic till Stockholmsbörsens Attract 40-lista. Antalet aktieägare steg till ca 7 500 .

• Koncernresultatet förbättrades jämfört med föregående år.

• Hög efterfrågan inom offshoremarknaden, eftertraktade fartyg och förstklassig fartygsoperation innebar mycket gott resultat för division Isbrytning/Offshore.

• Utvecklingen var totalt sett fortsatt god för den expanderande Europadivisionen.

• Inom Atlanttrafiken ledde väsentliga störningsmoment till ett svagt resultat och ett utfall betydligt under resultatpotentialen.

• Torrlastdivisionen avyttrades under andra kvartalet. Försäljningen gav en avsevärd vinst och ett bra likviditetstillskott.

• Koncernens finansiella ställning stärktes väsentligt genom avytt-ringen av verksamheter och fartyg, genom en positiv resultatut-veckling samt genom minskning och refinansiering av koncernens låneportfölj.

Ekonomi i sammandrag Transatlantic B&N Nordsjöfrakt

MSEK, om ej annat angives 2005 Pro Forma 2004 2004 2003 2002 2001

Nettoomsättning 2 483 2 652 1 995 1 846 1 715 1 879

Operativt resultat före skatt 123 103 73 –52 –34 46

Omstruktureringskostnader och

andra jämförelsestörande poster 160 –6 –6 –90 –29 –16

Fusionseffekt – upplösning av

negativ goodwill 54 — — — — —

Nettoresultat efter skatt 314 98 58 –118 –51 29

Operativt kassaflöde 300 324 145 55 80 145

Likvida medel vid årets utgång 296 244 105 88 70 283

Soliditet, % 40 26 24 20 22 27

Eget kapital vid årets utgång 1 135 764 445 396 547 634

Eget kapital vid årets utgång, SEK/aktie 36,8 24,8 23,2 21,2 29,3 34,0


Transatlantics första verksamhetsår

2005 i korthet

Transatlantic översikt

Vision

Transatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder.

Affärsidé

Transatlantic erbjuder kundnära och kostnadseffektiva sjötransporter

genom hög kompetens, effektiva system och anpassat tonnage.

Transatlantic i korthet

Transatlantic bildades 2005 genom en fusion av B&N Nordsjöfrakt och

Gorthon Lines. Huvudkontoret är beläget i Skärhamn och antalet anställda

uppgick i slutet av 2005 till cirka 1 300.

Transatlantics aktie är noterad på Stockholmsbörsens Attract 40-lista.

Europadivisionen omfattar 16 fartyg. Verksamheten bedrivs inom tre om-råden; dels containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och Storbritannien respektive Tyskland, dels kontraktbaserad trafik med mindre bulkfartyg, dels Östersjöbaserad specialanpassad systemtrafik för skogsindustrin. En väsentlig del av alla transportåtaganden utgörs av helhetslösningar som även inkluderar t ex spedition och lagring.

Kunderna inom Europadivisionen utgörs huvudsakligen av företag inom skogs- och stålindustrin. Till de största hör bl a SCA, M-real och SSAB.

Verksamhet Kunder

Atlantdivisionen opererar 16 fartyg vilka går i trafik mellan Europa och Nordamerika samt utmed den Nordamerikanska östkusten och till Kari-bien. Transporterna består huvudsakligen av tidningspapper samt papper av finare kvaliteter avsett för trycksaksproduktion. Därtill kommer ett väsentligt inslag av andra skogsprodukter. Ett långsiktigt logistiksamarbete med kunderna möjliggör en unik kund- och godsanpassad transportservice med exceptionellt hög kvalitet.

Divisionens kunder utgörs till största delen av företag inom skogs- och pappersindustrin. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. De största kunderna är StoraEnso, SCA, Norske Skog och Vida i traden till Nordamerika samt Bowater, Abitibi, Kruger och Huber i traden till Europa samt i den amerikanska kusttrafiken.

Division

Division Isbrytning/Offshore består av tre fartyg, utvecklade för att klara uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under perioden januari-mars är fartygen tillgängliga för att vid behov bryta is längs den svenska kusten. Övriga delar av året används fartygen på offshoremarknaden i Nordsjö-sektorn för att ompositionera oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter.

Årets första tre månader är fartygen kontrakterade av svenska Sjöfartsverket. Under resten av året används fartygen för offshoreuppdrag i hela Nordsjösektorn. Bland kunderna märks flera av de större oljebolagen.

Division Atlanttrafik

Division Europatrafik

Division Isbrytning & Offshore

Transatlantic bedriver kontraktbaserad industriell sjöfart

DivisionAtlanttrafik

Division Isbrytning/Offshore

DivisionEuropatrafik

Andel av omsättning per affärsomåde

Andel av operativt resultat per affärsområde

Division Europatrafik, 28%


Division Atlanttrafik, 47%

73TransaTlanTic Årsredovisning 2005

Division Isbrytning/Offshore, 9%



Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansom-slutningen.

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital:Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

CAP:Ett finansiellt räntinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Desinvestering:Avyttring av anläggningstillgångar.

Direktavkastning: Börskurs vid årets slut dividerat med utdelning per aktie.

EBIT“Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelseresultat.

EBITDA”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkost-nader och skatt.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Hedge: Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

IFRS:International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU skall ha anpassats till senast 2005.

Nettoskuldsättning:Räntebärande skulder minus likvida medel.

Omstruktureringskostnader:Kostnader i samband med avveckling av Bulk- och RoRo-sjöfart. Inkluderar resultat av fartygsförsäljningar, nedskrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Även uppkomna kostnader i samband med fusionen med Gorthon Lines ingår här.

Operativt kassaflöde:Resultat efter finansnetto justerat för realisationsre-sultat, avskrivningar och nedskrvningar

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstrukturerings-kostnader.

Operativt resultat per affärsenhet:Resultat efter finansiella poster och före koncern-gemensamma kostnader och centralt/koncern-gemensamt finansnetto.

Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

P/E-tal:Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.

Rörelseresultat per affärsehet:Rörelseresultat för respektive affärsenhet redovisas före koncerngemensamma kostnader.

Resultat per aktie:Resultat efter finansiella poster med avdrag för:1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat-räkning.

Räntetäckningsgrad:Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.

Skuldsättningsgrad:Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.

Soliditet:Eget kapital dividerat med total balansomslutning.

Sysselsatt kapital:Räntebärande skulder och eget kapital.

Totalt kassaflöde:Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansierings-verksamheten.

Vinstmarginal:Resultat efter finansiella poster dividerat med rörelseintäkter.

Jämförelsetal för 2001-2004:För 2004 redovisas i presentationen av respektive division, i femårsöversikten samt i årsredovisningens inledande sidor, koncernen pro forma som om fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines redan då hade ägt rum.Dessutom redovisas för det ovanstående även de historiska talen 2001-2004 för enbart den dåvarande B&N Nordsjöfraktkoncernen.

AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply ShipsKombinationsfartyg verksamma inom offshore-marknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.

Bareboat charter:Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

Befraktare:En lastägare eller den som hyr fartyget.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs. utan pall eller annan lastbärare.

Bunker:Benämning på fartygets drivmedel, dvs. den olja som används i fartygets maskineri.

Bulkfartyg:Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål.

Dödviktston (DWT):Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.

FeedertrafikMatartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartygg.

FEU:Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.

IMO:International Maritime Organisation, FNs interna-tionella sjöfartsorganisation.

ISM-koden (International Safety Management):De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyn-digheten som i Sverige är Sjöfartsverket.

Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande.

LoLo-fartyg (Lift on Lift off):Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.

Marpol:International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön.

Offshore:Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje-utvinning till havs.

Paper carrier:Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till pap-perslaster.

Rater:Frakt- och transportpriser.

RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off):Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off):Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.

Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och /eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck.

Ship Management:Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning.

Spotmarknad:Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskon-trakt.

Solas:International Convention for Safety of Life at Sea. IMOs konvention för säkerhet.

Supplyfartyg:Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön.

TAP-avtal:Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal.

Timecharter (T/C):Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskost-nader utom bunkers och hamnavgifter.

Trad:Trafikområde.

Definitioner

Ordlista

2 TransaTlanTic Årsredovisning 2005

DVD har ordet

Den nya Transatlantickoncernens första verksamhetsår har präglats av en hög aktivitetsnivå, stora förändringar och ett sammantaget bra resultat.

I mars genomfördes samgåendet mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon varvid det nya Transatlantic startade sin verksamhet formellt. Ett omfattande fusionsarbete har pågått i koncernen och det är med stor tillfredsställelse jag kan konstatera att detta arbete kunde avslutas planenligt under året. Med B&N Nordsjöfrakt som bas har ett helt nytt bolag etablerats med ett nytt varumärke och en ny profil. Både den juridiska, finansiella och den operativa strukturen har successivt utvecklats under året som en del i det förändringsarbete som genomförts. Stor möda har också ägnats åt koncernens framtida strategi, där tillväxt och uthållig lönsamhet särskilt betonats. Ett arbete har också påbörjats när det gäller att internt förankra koncernens vision, mål , strategier och gemensamma värderingar.

Det nya Transatlantic har mottagits positivt av både kunder, leverantörer och av alla anställda. Ett ökande intresse har också noterats från kapitalmarknaden, vilket i sin tur medfört en kraftigt ökad handel i Transatlanticaktien. Som en följd härav flyttades aktien också från Stockholmsbörsens Olista till Attract 40. Glädjande kan vi konstatera att antalet aktieägare ökat rejält härefter.

Ny operationell struktur efter försäljningen av torrlastverksamheten.En viktig del i vårt strategi och förändringsarbete var avyttringen av koncernens torrlastdivision, som i sig representerade en liten del i koncernen men en betydande del av resultatet.

I koncernens framtida struktur passade denna verksamhet inte in och stora investeringar skulle behövts för att göra divisionen mera industriell. Stora övervärden hade dessutom ackumulerats i främst fartygsoptioner, vilket skapade ett stort intresse från ett flertal köpare. Vi lyckades också genomföra transaktionen vid en tidpunkt när marknaden var som starkast, vilket resulterade i en betydande realisationvinst och ett mycket gott likviditetstillskott. Dessutom var affären skattefri för koncernen.

Den operativa struktur som etablerades efter avyttringen av torrlastdivisionen innehåller tre affärsområden eller divisioner: Atlantdivisionen, Europadivisionen och Isbrytning/Offshore samt två supportfunktioner: Produktion/Utveckling och Adminstration. Det strategiarbete som nämns ovan innehåller, förutom koncernövergripande mål och strategier, detaljerade affärs och utvecklingsplaner för samtliga operativa enheter. En utökning av antalet verksamhetsområden är f.n inte aktuellt, då den nuvarande koncernstrukturen innehåller tillräckligt stor

expansions och resultatförbättringspotential mot vilka fokus kommer att riktas de närmaste åren.

En bra marknad och förbättrat resultat Generellt sett har sjöfartsmarknaden varit stark under 2005. Detta har resulterat i en god efterfrågan på tonnage och goda fraktnivåer. Emellertid har marknadssituationen också inneburit kraftiga ökningar av priserna på chartermarknaden och på begagnat tonnage.

Atlantdivisionen har inom vissa avsnitt kunnat tillgodoräkna sig positiva effekter av marknadsläget, medan Europadivisonen brottats med stora kostnadsökningar för inhyrt tonnage. Division Isbrytning/Offshore har noterat en väsentligt förbättrad efterfrågesituation och kunnat redovisa ett rekordresultat.

Sammantaget blev 2005 ett resultatmässigt bra år för Transatlantickoncernen. Resultatet efter skatt uppgick till 314 MSEK, jämfört med ett proformaresultat för året innan om 98 MSEK. I årets resultat ingår realisations och omstruktureringsposter på 160 MSEK netto samt IFRSeffekter om 54 MSEK. Det operativa resultatet blev 123 MSEK och justerat för den avyttrade torrlastverksamheten förbättrades resultatet med 53 MSEK till 100 MSEK.

Sämre utveckling än väntat i Atlanttrafiken En rad kostsamma fartygshaverier för det äldre tonnaget, en omfattande arbetsmarknadskonflikt inom den finska skogsindustrin och tillfälliga nedgångar i leveranserna av tidningspapper från Kanada till Europa resulterade i en resultatmässig besvikelse i Atlantdivisionen. En bra utveckling både volym och resultatmässigt i divisionens bulkenhet räckte inte till att kompensera för den svaga utvecklingen för transporter av pappersprodukter och resultatet försämrades därför jämfört med fjolåret. Åtgärder har vidtagits för att undvika att koncernen drabbas av kostnader för haverier i framtiden bl a genom att ett antal äldre fartyg sålts och hyrs tillbaka i avvaktan på leverans av nya fartyg. Ett arbete har påbörjats med att ta fram en helt ny typ av fartyg för Atlanttrafiken, vilka kommer att komplettera det befintliga tonnage som redan finns i traden. Detta innebär att divisionen om några år kommer att förfoga över en modern och flexibel fartygsflotta som väl kommer att motsvara de krav som marknaden ställer på ett kundanpassat och väl fungerande rederi. Ett led i denna uppgradering är naturligtvis den förlängning som f.n görs av de tre s.k Finnfartygen där lastkapaciteten ökas med ca 20 procent.

Efterfrågeläget ser bra ut både på kort och något längre sikt. Samtidigt kommer redan vidtagna åtgärder

Hög aktivitet från start


att förbättra divisionens kostnadseffektivitet, vilket skapar förutsättningar för ett successivt bättre resultat innnevarande år.

Stabil Europatrafik En god efterfrågesituation medförde att divisionens bulkverksamhet kunde notera ytterligare ett år av god intjäning. I linjetrafiken på England och Tyskland var sysselsättningen och utnyttjandet tillfredsställande men lönsamheten sjönk till följd av kraftigt ökade kostnader för inhyrt tonnage, vilket inte omedelbart kunde kompenseras med motsvarande frakthöjningar. Genom att det inhyrda tonnaget till viss del förvärvats kommer emellertid de framtida produktionskostnaderna att påverkas positivt. Divisionens systemtrafik av skogsprodukter utvecklades väl och lämnade ett tillfredsställande resultatbidrag. Sammantaget blev divisionens resultat något lägre än föregående år.

Divisionens marknadsaktiviteter har glädjande nog lett till nya intressanta affärer vilket bl a medfört att linjetrafiken på England utökats med ytterligare avgångar och anlöp i Helsingborg. Ett samarbete har också inletts med Schenkerkoncernen vilket också skapar nya intressanta affärsmöjligheter. Även systemtrafiken kommer att expandera de närmaste åren då flera nya kundsamarbeten kommer att inledas under 2006.

Framtidsutsikterna ser således goda ut för divisionen som väntas förbättra sitt resultat innevarande år.

Stark offshoremarknad gav rekordresultat Efterfrågan på offshoretonnage var stor under hela 2005 till följd av kraftigt ökade aktiviteter från oljebolagens sida. Såväl fraktnivån som sysselsättningen steg rejält jämfört med 2004, vilket medförde att divisionens resultat blev mycket bra och t.o.m överträffade rekordåret 2001.

Ett utökat intresse för exploatering och produktion av olja och gas i arktiska områden har tydligt märkts under senare tid. Här öppnas också nya intressanta affärsmöjligheter genom den specialkompetens som finns inom divisionen vad avser isbrytning och hantering av fartyg i områden med svåra isförhållanden. Divisionens tre Vikingfartyg har fungerat utomordentligt bra hela året och en diskussion pågår hur konceptet kan utvecklas och omfatta fler fartyg. Efterfrågeläget för framtiden ser bra ut. Oljepriset väntas förbli fortsatt högt och exploateringstakten väntas inte heller minska. Emellertid kommer utbudet på tonnage att öka, vilket kan komma att medföra något mer dämpade fraktrater.

En god lönsamhet förutspås för divisionen de närmaste åren.

Stärka finanser och ny finansiell struktur Ett bra resultat och ett kraftigt förbättrat kassaflöde medförde att förutsättningar skapades för att se över koncernens finansiella struktur. Inom ramen för denna översyn har lån amorterats och återstående krediter förhandlats om till för koncernen gynnsammare villkor. Likviditet har också frigjorts genom fartygsförsäljningar. En betydande likviditetsberedskap har skapats och de finansiella nyckeltalen har förbättrats. Koncernens nettoskuldsättning har sjunkit med 640 MSEK jämfört med ett år tillbaka och soliditeten har ökat från blygsamma 26 procent till 40 procent, vilket är betydligt över koncernens långsiktiga mål på 30 procent.

Det är med stärkta finanser och en ny operationell struktur som Transatlantickoncernen med tillförsikt ser framtiden an. Det strategiarbete som gjorts och de affärsplaner som nu genomförs präglas av tillväxt och förnyelse samtidigt som kassaflöden och resultat väntas bli goda. Affärsutvecklingstakten skall förbli hög både vad avser enskilda kundprojekt och tonnage, där både ett omfattande förnyelseprogram och ett tillväxtprogram finns på agendan. Stor fokus sker på skogsindustrin, där Transatlantic har stor kunskap och erfarenhet, och där både det kortsiktiga och långsiktiga utvecklingsarbetet kommer att prioriteras. Inom Transatlantics segment ser marknadsläget rimligt bra ut de närmaste åren och med hänsyn till den position och plattform som respektive division har, torde koncernens operativa resultat kunna fortsätta att stärkas. 2005 var som nämnts ett aktivt och händelserikt år. 2006 lär inte bli mindre aktivitetsrikt men mer präglas av utveckling och tillväxtinriktat arbete till båtnad för både kunder, anställda och aktieägare.

Slutligen vill jag tacka alla medarbetare, såväl till land som till sjöss, för ett mycket gott arbete under det gångna året. Jag vill också tacka företagsledningen och styrelsen för ett gott samarbete och ett stort stöd.

Skärhamn i februari 2006

Håkan Larsson

”Affärsutvecklingstakten

skall förbli hög både vad

avser enskilda kundprojekt

och tonnage.”


Vision, affärsidé, mål och strategier

Visionen innebär att att våra kunder - befintliga och alla potentiella - spontant vänder

sig till Transatlantic som den professionella partner som alltid är beredd att erbjuda rätt

kvalitet och effektivitet.

Vision

Transatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder inom de segment där vi opererar

Genom hög kundkännedom kan vi erbjuda lösningar

som skapar de bästa värderna för kunderna.kundnära

Vi skapar optimala logistiksystem genom att vara

kreativa, innovativa och anpassningsbara.effektiva system

Med kompetens menar vi vår förmåga att lösa upp-

gifter genom kunskap, erfarenheter och vilja.genom hög kompetens,

Vi fokuserar på de områden och segment där

förutsättningar finns att bli ledande aktörer. sjötransporter

Kostnadskontroll är lika viktigt för oss som för våra

kunder. Vi ger maximalt värde för varje insats. och kostnadseffektiva

Vi utvecklar fartygsflottan för att skapa ett mer produk-

tivt transportarbete. och anpassat tonnage

Transatlantic erbjuder

Affärsidé


Vision, affärsidé, mål och strategier

Finansiella mål• Årlig tillväxt om 510 procent

• Kapitalavkastning över en konjunkturcykel med minst

– 12 procent för eget kapital

– 10 procent för sysselsatt kapital

• Soliditet på åtminstone 30 procent

• Genomsnittlig utdelning av årlig nettovinst på 33 procent

Operationella mål• Uppnå en ledande position inom de segment där

Transatlantic är verksamt

Strategi• Strategin för de närmaste åren betonar tillväxt och

uthållig lönsamhet inom ramen för den organisation som koncernen har idag.

• Tillväxten skall ske organiskt eller genom förvärv. Det kan även bli aktuellt med olika former av samarbeten.

• Strategin kommer att kräva investeringar i ny kapacitet liksom i ersättningstonnage. Investeringarna skall genomföras utan att äventyra koncernens finansiella mål. Tonnagebehovet kommer delvis att lösas genom charteravtal eller genom att externa investorer helt eller delvis engagerar sig i den fartygsflotta koncernen opererar.

• Utvecklingen av koncernen ställer stora krav på kvalitet, säkerhet och miljö, liksom förmåga till kundanpassning och förändringsbenägenhet.

Strategiuppföljning 2005• Samgåendet mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon

Lines har slutförts och en gemensam organisation har etablerats under namnet Transatlantic.

• Avyttringen av torrlastdivisionen har stärkt koncernens ekonomi och innebär en fokusering på kvarvarande verksamheter.

• Inom Atlanttrafiken har marknadspositionerna befästs och beslut om ökad kapacitet tagits.

• Inom Europatrafiken har nya samarbeten inletts och ytterligare tonnage tillförts.

• Inom Isbrytning/Offshore har utvecklingsmöjligheter definierats.

• Koncernens finansiella ställning har förbättrats väsentligt.

Fokus 2006• Arbetet med att realisera de synergier som uppkom

inom Atlantdivisionen i samband med fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines skall fortsätta, bl a genom ytterligare effektivitetsförbättringar och fortsatt hög marknadsbearbetning.

• Verksamheten inom Europadivisionen skall breddas genom nya tjänster och samarbeten. Divisionen kommer att tillföras nya fartyg vilka långtidskontrakterats av StoraEnso.

• Utvecklingen av nya koncept inom Isbrytning/Offshore skall fortsätta.

• Förnyelsen av flottan kommer att fortsätta. Målet är att öka produktiviteten och effektiviteten – och därmed lönsamheten – ytterligare.

Styrelse

Koncernchef


Transatlantic European Services


TransViking


Transatlantic Services

Administration

Supportfunktion

Produktion/Affärsutveckling

Supportfunktion

Organisation


drivkrafterna hör en positiv utveckling för den globala världsekonomin, med en ökad handel som följd. Under 2005 ökade den samlade världshandeln (produkter och tjänster) med 3,6 procent, att jämföra med rekordökningen om 7,5 procent under 2004.

Asien, med Kina och Indien i spetsen, står för en stor del av tillväxten. Länderna har under senare år fungerat som motorer för såväl världshandeln som sjöfarten. Kina är idag nummer tre i världshandeln efter USA och Tyskland. Sedan landet blev medlem i världshandelsorganisationen WTO 2001 har handeln med omvärlden mer än fördubblats. Den höga kinesiska efterfrågan på transporter driver upp fraktraterna även för transporter som inte fysiskt direkt berör landet. Varvens orderböcker var under året fulltecknade och nybyggnadspriserna fortsatt att stiga.

En marknad i förändringPå ett mer lokalt plan påverkas den lokala sjöfartsnäringen i hög utsträckning av utvecklingen inom de aktuella kundsegmenten. En generell trend inom de flesta branscher är att kunderna blir färre men större. Inte minst märks denna utveckling inom stål och skogsindustrin. Utvecklingen har en direkt påverkan även på sjöfarten, där konsolidering och samarbeten är vanliga. Trenden går även mot allt större inslag av kompletta logistiklösningar.

Logistikutveckling genom kundanpassningDet finns en fortsatt potential för aktörerna inom sjöfarten där kundanpassning och utveckling av transportarbetet är nyckelord för att uppnå konkurrenskraft.

Sjöfarten binder samman världens kon

tinenter och länder. Den utgör en av det

moderna samhällets grundbultar och är en

förutsättning för en positiv utveckling inom

världshandeln. Utvecklingen inom sjötrans

porter har under senare år varit stark.

Väsentliga drivkrafter är hög tillväxt i Asien,

en god konjunkturbild i västvärlden och ett

ökat behov av sjötransporter inom Europa. Världsekonomins utveckling går på många sätt hand i hand med utvecklingen inom sjöfarten. Tekniska innovationer inom sjöfarten, t ex införandet av containern, har inneburit att handeln kunnat öka kraftigt. Under de senaste 70 åren har antalet fartyg i världshandelsflottan ökat trefaldigt och det samlade tonnaget har nästan åttafaldigats. Totalt uppgår antalet fartyg i yrkestrafik till ca 90 000. Hälften av dessa används för fiske eller inom offshoreindustrin. Drygt 35 000 fartyg används för att frakta gods mellan städer, länder, kontinenter och världsdelar.

En absolut merpart av den sjöburna handeln utgörs av lågförädlat gods. Jordbruksprodukter, råmaterial och olika typer av energiprodukter; olja, förädlad olja och kol står för ca 90 procent av transportbehovet.

Flera olika marknaderSjöfartsmarknaden kan delas in i flera olika delsegment,t ex linjesjöfart, olje och tanksjöfart samt bulktransporter. De senaste åren har inneburit goda förutsättningar för i princip samtliga marknadssegment. Till de främsta

Sjöfarten – en viktig kugge i världsekonomin

-1%

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

Utveckling i BNP och världshandel, volymförändring, %

BNP Världshandel

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005


Sjöfartsmarknaden kan delas i ett antal

segment, beroende på vad som transport

eras och med vilken frekvens. Transatlantic

är verksamt inom de segment där logotypen

har markerats.

Containersjöfart

Huvuddelen av allt gods inom den linjebaserade sjöfarten, tidtabellbunden trafik mellan fasta hamnar, transporteras med fartyg konstruerade för att hantera last som stuvas i containers. Containertrafiken står för en allt större del av den oceanburna linjesjöfarten. Vanligtvis går turerna mellan stora containerhamnar (bashamnar). Härifrån distribueras sedan godset vidare med mindre containerfartyg. Göteborgs Hamn är den enda bashamnen i Norden. I Transatlantic har Europadivisionen stort inslag av containersjöfart.

Sjöfart för Offshoreindustrin

Offshoremarknaden med utvinning av olja och gas rymmer en mängd olika specialuppdrag. Fartyg är utvecklade för att möta olika och specifika behov. Supplyfartyg används för att transportera material och förnödenheter som behövs på utvinningsplatserna. AHTSfartyg (Anchor, Handling, Tug & Supply) assisterar riggar vid bogsering och positionering. I Transatlantic bygger Division Isbrytning/Offshore på offshorefartyg.

Bulksjöfart

Med bulkgods avses gods som fraktas i lösvikt. Gods som skeppas i bulk är dels livsmedel som spannmål och socker, dels råvaror till industrin. Järnmalm, kol, spannmål, fosfat och bauxit hör till de vanligaste godsslagen. Uttrycket Break Bulk används när varorna har någon form av förpackning eller forslas på särskilda transportbärare. Bulksjöfarten rymmer såväl stora fartyg (t. ex s.k Aframax och Capesize) som medelstora (s.k Handysize) och mindre fartyg. Bulkfartyg som kan anpassas till olika laster är av “General Cargo” typ. I Transatlantic drivs bulksjöfart inom såväl Atlantdivisionen som Europadivisionen med fartyg av LoLotyp (”lift on/lift off”).

RoRo-sjöfart

I RoRofartyg körs lasterna ombord via en eller flera ramper som möjliggör att godset transporteras rullande “Roll on Roll off”. RoRosjöfarten förekommer idag både i när och fjärrsjöfart och det finns såväl generella RoRofärjor som specialdesignade fartyg för t. ex bilar och skogsprodukter. I Transatlantic utgörs en stor del av verksamheten inom Atlantdivisionen av skogsproduktfartyg av RoRotyp.

Olje- och tanksjöfart

Med olje och tanksjöfart avses transporter av råolja, raffinerade oljeprodukter, naturgas, asfalt samt kemikalier av olika slag i kust eller oceansjöfart.

Bilsjöfart

Transport av fordon via sjöfart sker med stora specialiserade fartyg som kan ta upp till 6 000 fordon. Trenden går mot att biltransportrederierna utvecklar hela logistiklösningar, från fabrik till kund. Bakom utvecklingen ligger bilfabrikanternas höga krav på justintimeleveranser så att lagerhållningen kan hållas nere.

Färjetrafik

Färjetrafik kombinerar transport av passagerare och fordon. Med frekventa turer utgör det ett viktigt inslag i infrastrukturen mellan och inom länder. Totalt stod färjorna för ca 25 procent av allt gods som lastades och lossades i utrikesfart i svenska hamnar.

Kryssningstrafik

Den rent nöjesbetonade turisttrafiken med kryssningsfartyg har under de senaste åren vuxit med ca 10 procent årligen.

Kylsjöfart

Transporter av livsmedel från primärt södra till norra halvklotet utgör en egen nisch inom sjöfarten. Fartygen är utrustade med stora kylaggregat som möjliggör de långa resorna med t ex bananer, citrusfrukter, fisk och kött. Under de senaste 10 åren har det dessutom skett en påtaglig expansion med speciella kylcontainers.

Sjöfartsmarknadens segment

Sjöfarten


Kvalitet i alla led

Transatlantics transporter utgörs till stor del

av högförädlade och känsliga skogsprodukter.

Transportkvalitet, med snabbhet och skade

frihet som främsta parametrar, utgör det

främsta konkurrensmedlet.

Kapacitetsutnyttjande i båda riktningarna

T R A N S A T L A N T I C S A N S V A RTransatlantics mjuka värden

• Kundanpassade logistikkoncept

• Hög kompetens ombord och på land

• Långa kundrelationer

• Flexibilitet

Frekvens

Effektiv lastningKorta ledtider

PunktlighetRäckvidd

Marknadensefterfrågan

VäderokänsligtLåg skadefrekvensAnpassade fartyg

Gränsen mellan det gula och blå fältet visar ansvars-

övergångarna för lasten. Transatlantics ansvar ligger

inom det blå fältet, dvs från avlämnande transport-

fordon eller terminal i lastningshamn till upplastning

på fordon eller terminal i lossningshamn.

Transatlantic samarbetar med varuägare och

stuverier för att gemensamt upprätta skadeförebyg-

Genom omfattande arbete med såväl förebyggande åtgärder som noggrann uppföljning har Transatlantic etablerat sig som en av de ledande aktörerna inom transportkvalitet. Bakom positionen ligger ett målmedvetet arbete med att kontinuerligt förbättra och utveckla rutiner kring hantering av papper och andra känsliga varor. Transatlantics ställning inom kvalitetsfrågor har även medfört att företaget regelbundet anlitas av kunder och samarbetspartners för att utveckla transportkvaliteten, t ex i terminaler.

gande program. Målsättningen är att godset ska

anlända till slutmottagaren i samma skick som det

lämnade producenten. För att kunna upprätthålla

hög kvalitet finns ett antal besiktningsstationer vid

godsansvarsövergångarna för att identifiera var

en skada kan uppstå. Därmed kan förebyggande

åtgärder sättas in tillsammans med logistikpartnern.


Kvalitet i alla led

Väderbevakning. Detaljerade väderprognoser

gör det möjligt att välja en optimal rutt.

Säker godshantering. Pappersrullarna säkras

genom surrningsanordningar och uppblåsbara

airbags.

Stabiliseringssystem. Effektiva stabiliserings

system minskar risken för lastskador även i hårt

väder och kraftig sjö.

Miljöhänsyn. Fartygen är konstruerade och

utrustade för att kunna trafikera även känsliga

havsområden.

Klimatkontroll. Säkerställer att temperaturen

och luftfuktigheten ombord är jämn.

Transportband, hissar och anpassad lastverktyg. För effektiv, säker och

omsorgsfull lasthantering.

Sidoport. Gör det möjligt att anlöpa mindre

hamnar samt innebär skydd mot dåligt väder vid

lastning och lossning.

RoRo ramp. Lastning och lossning genom

akterramp och sidoport innebär snabbare

hantering och kortare tid i hamn.

Transatlantics fartyg

– konstruerade med omsorg

om såväl gods som miljön

De faktorer och egenskaper som tillsammans

skapar hög transportkvalitet exemplifieras här

med ett fartyg av den så kallade Finnklassen

som används i Atlantdivisionen.

Finnwood: Byggd 2002 på Stocznia Gdynia varvet i Polen.

Förlängd 2006 på Blohm + Voss varvet i Tyskland.

Total längd 178,84 m. Bredd 25,6 m.

Djupgående 9,0 m. Dödvikt 18 855 ton.


Transporter av skogsprodukter utgör basen

för division Atlanttrafik, som drivs genom

dotterbolaget Transatlantic Services. Divi-

sionen opererar 16 fartyg, fördelat på RoRo-

och LoLo-trafik mellan Europa och Nord-

amerika samt RoRo-trafik utmed den Nord-

amerikanska östkusten och till Karibien. Ett

flertal störningar ledde till ett svagt resultat

och ett utfall väsentligt under resultatpoten-

tialen.

Atlantdivisionens transporter består till huvuddelen av tid-ningspapper och finare kvaliteter av papper som används för trycksaksproduktion. All trafik sker med RoRo-/sido-portsfartyg. Största delen av transporterna utgörs av de basvolymer som produceras för stora tidningar och trycke-rier. Därtill kommer ett väsentligt inslag av LoLo-sjöfart med andra skogsindustriprodukter. Samgåendet mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines ger underlag för en effektivt integrerad trafik med ökad konkurrenskraft.

Långa kundrelationer skapar stabilitetTransatlantic strävar kontinuerligt efter att öka marknads-andelarna inom Atlantdivisionen. Under senare år har flera större kunder tillkommit, bl a Norske Skog och Stora Enso. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. Kundkontrakten löper normalt på mellan ett och tre år och förnyas kontinuerligt. Även längre kontraktsperioder förekommer.

Marknadens lägsta skadefrekvensTill Transatlantics främsta konkurrensfördelar hör trans-portkvalitet. Transporter av högförädlade och känsliga skogsprodukter kräver varsam hantering. Vissa av pap-perskvaliteterna är utpräglade färskvaror med tryckdatum anpassat till mottagarnas produktion, varför kraven på regelbunden skeppningsservice och varsam hantering genom hela transportkedjan är höga.

Ett kontinuerligt kvalitets- och förbättringsarbete i hamn och till sjöss har resulterat i marknadens lägsta lastskadefrekvens. Transatlantics engagemang omfattar hela transportkedjan från planeringen av transporten till distribution av godset.

Skogs- och pappersindustrinUtvecklingen inom skogs- och pappersindustrin påverkar i hög utsträckning efterfrågan på transporttjänster. Cirka två tredjedelar av världshandeln med skogsprodukter transporteras till sjöss. Av värdet på den globala produk-tionen av skogsprodukter står papper och kartong för 60 procent. Den totala efterfrågan på papper av högre kvalitet ökar, medan efterfrågan på dagstidningspapper inte har samma positiva trend. För Transatlantics del har detta inneburit ökade volymer av högkvalitativt bestruket papper från Skandinavien till USA, medan volymerna av dagstidningspapper från Kanada till Europa minskat. Detta har dock delvis kompenserats av ökade volymer av pappersmassa.

Den generella utvecklingen för transporter av sågade trävaror är positiv. Sedan 2000 har den europeiska trävaruexporten till Nordamerika ökat kraftigt. Sverige är idag världens fjärde största producent av barrträvaror och ligger på andra plats när det gäller export. Förutom hög kvalitet på europeisk skog beror ökningen även på att kanadensiskt virke är försett med strafftull i USA, vilket gynnar europeisk export.

Regelbundenhet och frekvens avgörandeEn avmattad ökning av efterfrågan på papper tillsammans med överkapacitet har resulterat i bristande lönsamhet inom stora delar av skogs- och pappersindustrin. Flera av de ledande aktörerna har tvingats till strukturella föränd-ringar, neddragningar och kraftiga besparingsprogram.


F i n n w o o dF i n n p i n eF i n n F i g h t e r

Transatlantic B&N Nordsjöfrakt

ProForma Resultat(MSEK) 2005 2004 2004 2003 2002 2001

Nettoomsättning 806 993 391 295 191 65

Rörelseresultat 42 53 32 –1 22 –13

Operativtresultatföreskatt 0 25 14 –19 11 –17

Se definitioner på sidan 73 samt sidan 62 för femårsöversikt.



A c A c i A M A r i A g o r t h o nA d A g o r t h o n

Atlantdivisionens främsta konkur-

rensfördelar utgörs av en hög

kund- och branschkännedom,

fartyg anpassade för svåra väder-

och isförhållanden med lasthante-

ringssystem av hög kvalitet samt

en regelbunden service.



M A r g i t g o r t h o ni n g r i d g o r t h o nA l i d A g o r t h o nJ o h . g o r t h o n

Strukturförändringarna påverkar i hög utsträckning även transportindustrin. Som en följd av utvecklingen har lagerhållning blivit en allt mer prioriterad fråga bland kunderna. Kraven på ökad flexibilitet och just-in-time leveranser har ökat kraftigt. Transatlantic möter de nya kraven med anpassat, effektivt tonnage och en kompetent organisation. Resultatet blir transporter med mycket hög kvalitet avseende såväl frekvens som tidsprecision. Genom ett omfattande och långsiktigt logistiksamarbete med kun-derna kan Transatlantic även bedriva en unik kund- och godsanpassad transportservice med hög godssäkerhet.

KonkurrenterInom Atlanttrafiken konkurrerar Transatlantic huvudsak-ligen med ett tiotal aktörer med en flotta om totalt ca 80 RoRo/sidoportsfartyg. Därutöver fraktas även volymer i mindre sofistikerade fartyg.

Strängare tull- och införselregler till USA har under senare år ökat segmentets konkurrenskraft jämfört med containerrederierna. Bakom utvecklingen ligger bl a mindre tulladministration och därigenom en snabbare hantering.

Atlantdivisionens konkurrensfördelarAtlantdivisionens främsta konkurrensfördelar utgörs av en hög kund- och branschkännedom, fartyg anpassade för svåra väder- och isförhållanden med lasthanteringssystem av hög kvalitet samt en regelbunden service. Till detta kan läggas de långa kundrelationerna, det omfattande kvali-tetsarbetet, erfarna besättningar och en effektiv drift.

Utvecklingen under 2005Divisionens utfall före skatt blev 0 (proforma 2004: 25).

Svag utveckling inom RoRo-trafikenSammantaget blev resultatet 2005 väsentligt sämre än den underliggande resultatpotentialen. Fyra faktorer gav tillsammans en negativ påverkan:- Väderförhållandena i Nordamerika i början av året var ovanligt hårda, vilket ledde till förseningar som påverkade det totala trafiksystemet. Orkanerna Rita och Katrina påverkade också transportsystemet negativt.- Den omfattande arbetsmarknadskonflikten i Finland påverkade verksamheten inte bara under själva konflikt-perioden under det andra kvartalet, utan ledde till fort-satta störningar också under det andra halvåret.- Produktionsneddragningar i Kanada avseende tidnings-papper innebar minskade volymer östgående till Europa vilket påverkade andra halvåret och särskilt det fjärde kvartalet.

- Ett antal fartygsstörningar för det äldre tonnaget skapade stora merkostnader i form av reparationer, produktionsbortfall, omdisponeringar av flottan och behov av inhyrning av kompensationstonnage.

Sammantaget innebar detta att en förväntad successiv förbättring jämfört med utfallet proforma 2004 istället resulterade i en påtaglig försämring.

Förbättrat resultat inom LoLo-verksamhetenInom LoLo-trafiken var utvecklingen under året god. Under första kvartalet levererades fartyget Sandon vilket möjliggjorde ökade volymer. Trots störningar i samband med konflikten inom den finländska skogindustrin, en negativ påverkan av höga kostnader för bunkerolja och svåra väderförhållanden i Kanada förbättrade enheten sitt resultat. Utvecklingen beror på en attraktiv transport-service och fortsatt god efterfrågan på sågade trävaror.

Positiv utveckling för amerikansk kusttrafik inom RoRoRoRo-trafiken längs den Nordamerikanska ostkusten och till Karibien utvecklades planenligt sett till helåret och kapacitetsutnyttjandet var högt.

Förbättring av lönsamheten inom RoRo-trafikenProduktionsneddragningarna i Kanada har bedömts vara av temporär karaktär. En återgång till vad som innan 2005 varit normala kvantiteter har stor betydelse för Atlanttrafikens lönsamhet. En successivt förbättrad volymtillgång väntas för 2006.

De omfattande fartygsstörningarna för det äldre ton-naget har lett till att omfattande reparationer gjorts vilket i sig skapar förutsättningar för en bättre fungerade trafik. Dessutom kommer de berörda fartygen att säljas under 2006 varefter de under en begränsad tid återhyrs i avvak-tan på att de ersätts med nytt och effektivare tonnage.

Sammantaget innebär detta att en successiv och tydlig resultatförbättring förutses ske under 2006 för division Atlanttrafik.

Mål 2006: Öka marknadsandelarna ytterligare Målet för Transatlantics Atlantdivision är att befästa posi-tionen som en marknadsledande leverantör av skogstrans- porttjänster över Nordatlanten samt att skapa tillväxt genom ökade marknadsandelar. Detta skall ske genom optimalt utnyttjande av befintliga fartyg samt genom ton-nageexpansion när så behövs. Tillväxten skall ske inom såväl befintliga som nya segment.


Transatlantisk RoRo-trafik med pappersprodukterRoRo-trafiken omfattar sex fartyg som i huvudsak fraktar pappersprodukter över Atlanten. Verksamheten baseras på fleråriga kontrakt med skandinavisk och kanadensisk skogsindustri. Bland kunderna finns bl a Stora Enso, SCA, Norske Skog, Abitibi, Bowater och Kruger.

Trafiken går i två slingor; Nordsjö- och Östersjöslingan. Nordsjöslingan löper från Kanada till Europa där lasten, huvudsakligen tidningspapper, lossas i England, Holland, Belgien och Frankrike. Från Europa går fartygen till Philadelphia i USA som enda lossningshamn med huvudsakligen bestruket papper från Kontinentaleuropa och Norge i lasten. Östersjöslingan baseras på laster från Finland och Sverige vilka också lossas i Philadelphia varefter nya laster upptas i Kanada på samma sätt som i Nordsjöslingan.

Transatlantisk LoLo-trafik med bulkvarorLoLo-trafiken omfattar totalt sex fartyg och drivs i samarbete det kanadensiska rederiet Kent Line, som även bidrar med två av systemets fartyg. Fartygen går i kontrakts-slingor mellan Skandinavien/Nordeuropa och Nordamerika. Från Europa fraktas huvudsak-ligen sågade trävaror och stål till USA. I östlig riktning transporteras primärt kaolin och pappersmassa. Bland kunderna återfinns bl a Vida Wood, Klausner och J.M. Huber.

Trafik längs den Nordamerikanska östkusten och KaribienFyra fartyg trafikerar den Nordamerikan-ska östkusten och Karibien. I Kanada lastas tidningspapper under fleråriga kontrakt med den kanadensiska skogsin-dustrin för transport till ett flertal hamnar i USA, Karibien och norra Sydamerika Nordgående laster till Kanada består av returpapper samt kolanoder. Bland kun-derna finns bl a Kruger, Katahdin Paper och Alcoa.


t o F t ö nn o r d ö nS A n d o n

Under 2006 kommer tre nyare fartyg att förlängas, vilket innebär en kapacitetsökning om ca 20 procent per fartyg. För att ytterligare öka den totala effektiviteten kommer även antalet anlöpshamnar att reduceras. Arbetet

med detta bedrivs i nära samarbete med kunderna. Ett förberedande arbete pågår avseende beställning av

nytt tonnage med målet att skapa förbättrad konkurrens-kraft och stärkt lönsamhet för trafiksystemen.


Europadivisionens mål är att erbjuda kom-

pletta logistiklösningar från dörr till dörr.

Utöver rena sjötransporter erbjuds därför

även logistiktjänster i form av bl a lagerhåll-

ning, distributionstjänster och spedition.

Verksamheten drivs genom dotterbolaget

Transatlantic European Services och totalt

innehåller verksamheten 16 fartyg. Utveck-

lingen var god under 2005.

Europadivisionen omfattar tre verksamheter:– Containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England respektive Tyskland.– Kontraktbaserad trafik med mindre bulkfartyg.– Östersjöbaserad systemtrafik för skogsindustrin med dedikerade fartyg.

Englandstrafiken Storbritannien har sedan lång tid varit en av Sveriges viktigaste handelspartners. Tjugofem procent av den svenska trävaruexporten går exempelvis till Storbritan-nien. Merparten av alla transportåtaganden som sker inom divisionen utgörs av helhetslösningar. Europadivi-sionen erbjuder t ex spedition och lagring av alla typer av gods, både bulkgods och styckegods. I samtliga hamnar har divisionen moderna lagerlokaler och lagringssystem.

Bakom divisionens allt större ansvar för den logis-tiska kedjan ligger kundernas strävan att i allt högre omfattning flytta sina lager närmare slutkunderna. Trenden har lett till en ökad efterfrågan på lagrings- och distributionstjänster. Inom Englandstrafiken omfattar ca 80 procent av uppdragen totala logistiktjänster. Till de större uppdragen hör bl a lagerhållning och distribution


av grov- och tunnplåt för SSAB. Efter avrop levereras godset sedan till olika slutdestinationer i Storbritannien.

För att klara den i många fall mycket specifika gods-hanteringen har divisionen utvecklat egna lasthanterings-koncept, bl a för hantering av stål- och pappersvaror. Inte minst den känsliga tunnplåten ställer särskilda krav på varsam hantering, såväl under transport som i land. För att minimera skaderisken transporteras plåtrullarna i specialanpassade 20 fots halvhöga flak, s k coilcarriers. Lagren och terminalerna är även utrustade för att hålla rätt temperatur och fuktighet.

Till följd av ökad efterfrågan satte Transatlantic från och med januari 2006 in ytterligare ett fartyg i trafiken på Goole och servicen utökades till att även omfatta Helsingborg. I samband härmed inleddes ett kommer-siellt samarbete med Schenker AB.

TysklandstrafikenDivisionens feedertrafik till de stora omlastningshamnarna Bremerhaven och Hamburg har under de senaste åren ökat relativt kraftigt. Till de främsta drivkrafterna hör en allmänt ökad import och export. Den kraftiga tillväxten i Kina och Indien har medfört en ökad efterfrågan på sjöburna transporter mellan Europa och Asien vilket gynnar feedertrafiken.

Samtidigt pågår en utveckling mot allt större interkon-tinentalgående fartyg. Fartygens storlek gör att de be-gränsas till Europas större hamnar, vilket ökar behovet av feedertrafik till och från Norden ytterligare.

Volymerna i feedertrafiken ökade stadigt under det gångna året. Ökningen omfattar båda syd- och nord- gående laster och har medfört en förbättrad balans i trafiken.

BulktrafikenVerksamheten med mindre bulktonnage omfattar främst kontraktstrafik mellan Norden och södra Europa och Nordafrika. Verksamheten, som omfattar cirka sex fartyg, har haft en god utveckling och har gynnats av en god fraktmarknad. Genom en inriktning på mer specia-liserade transporter har detta segment goda förutsätt-ningar för fortsatt positiv utveckling.

F A l c o nh o l M ö n




Rörelseresultat 53 52 23 5 5 6

Operativtresultatföreskatt 34 39 20 1 -7 –3


V i o l A



neringen för stora hyreskostnade i den volatila char-termarknaden, förvärvades under året såväl fartyg som fartygsandelar.

KonkurrenterKonkurrensbilden för Europatrafiken skiljer sig åt mellan de olika segmenten. Linjetrafiken konkurrerar dels med större containeroperatörer, dels med RoRo-tonnage med trailers, där Transatlantics fördel är anpassad service både vad avser tjänster och anlöpshamnar.

Bulktrafiken konkurrerar med en rad bulkoperatörer och även här är konkurrensmedlet ett nära samarbete med utvalda kunder.

Östersjöbaserad systemtrafik för skogsindustrinVerksamheten drivs för SCA, M-real och StoraEnso och utgör integrerade led i skogskoncernernas logistikkedjor. Under 2006 kommer tre nya fartyg att levereras och drivas inom ramen för ett nytt transportsystem för Stora-Enso. De nya fartygen hyrs in av Transatlantic och utgör därigenom ett exempel på hur Transatlantic balanserar egna investeringar med samarbetande externa investorer.

FlottanEuropadivisionen opererar 16 fartyg vilka delvis är inhyrda. I syfte att säkerställa det för divisionen strate-giska behovet av tonnage, och därmed minska riskexpo-

F r e JS w i n g

Merparten av alla transport-

åtaganden som sker inom divisio-

nen utgörs av helhetslösningar.

Europadivisionen erbjuder t ex

spedition och lagring av alla typer

av gods, både bulkgods och

styckegods.

o d i n



o b b o l A

Mål 2006: Ökad tonnagekapacitet möter ökad efterfråganUtsikterna för Transatlantics Europatrafik är goda. Terminalinvesteringar och utveckling av olika terminal-tjänster gör det möjligt att rationellt och kostnadseffek-tivt hantera större volymer. I början av 2006 har mer tonnage tillförts Englandstrafiken.

Inom feedertrafiken till Tyskland är målet att öka kapaciteten ytterligare.

För bulktrafiken är målet att öka kontraktsfarten och förstärka flottan med fler anpassade fartyg.

Systemtrafiken kommer under det kommande året att utökas med tre nya container-/RoRo-fartyg. I anslutning till detta påbörjas verksamheten i TransLumi Line, ett viktigt utvecklingssteg där en ny linjeservice mellan Bot-tenviken och Lübeck/Göteborg kommer att startas.

Inom systemtrafiken för skogsindustrin har Trans-atlantic ett fåtal reella konkurrenter som har samma kapacitet att genomföra de aktuella åtaganden mot kunderna vilka normalt omfattar fartygsdesign, fartygs-byggnation och att under en längre tid driva fartygen.

Utvecklingen under 2005Divisionens resultat före skatt blev 34 MSEK (39).

Kombinationen av effektiva transporter och en utveck-lad logistikservice har givit Europadivisionen en stark marknadsposition. Sammantaget präglades 2005 av en god volymutveckling. Högre transportkostnader till följd av ökade hyror för inhyrt tonnage samt en försvag-ning av kronan gentemot brittiska pundet påverkade dock divisionens resultat negativt.

Divisionens verksamhet

omfattar även olika ty-

per av projektlaster. Hit

hör specialtransporter

av olika slags gods som

ofta kräver extra lyftka-

pacitet eller samordning

från flera håll.

Divisionen har bl a trans-

porterat skorstenar till

kraftvärmeverk, transfor-

matorer och, som här på

bilden, vindkraftverk.

o r t V i k e n ö S t r A n d

Fasta slingor inom Europa Divisionens containertrafik omfattar sex fartyg vilka går i fasta slingor mellan Storstockholmområdet och östra England res-pektive norra Tyskland. Basvolymerna utgörs av pappers- och stålprodukter, vilka kompletteras av en mängd andra halvfabrikat och slutprodukter.

Den engelska verksamheten utgår från Transatlantics terminal i Goole. Terminalen är strategiskt belägen i mellersta England med direkt anslutning till både motorvägar och järnvägsnät. De inves-teringar som gjorts under de senaste åren har möjliggjort större godsvolymer och en mer rationell och kostnadseffektiv hantering. Förbättringarna har resulterat i bättre service till kunderna och ökad lönsamhet för Transatlantic.Linjetrafiken till de stora bashamnarna Hamburg och Bremer-haven är s k feedertrafik. Härmed avses frakter till och från de hamnar som de oceangående linjerederierna trafikerar. Feeder-trafikens tidtabell är anpassad så att den stämmer överens med oceanrederiernas olika slingor.

Kontraktsbaserade bulktransporterDivisionens s k break bulktrafik med mindre tonnage baseras på korta och långa kontrakt med främst svensk skogs- och stålindustri. Fartygen trafikerar huvudsakligen norra Europa samt Spanien och Portugal. Verksamheten har under de senaste åren genomgått en omfattande omstrukturering och omfattar för närvarande sex hel- eller delägda fartyg.

Systemtransporter för skogsindustrinI Europadivisionen ingår även fyra RoRo-fartyg som transporterar skogsprodukter i fasta slingor, s k systemtrafik, för SCA och M-real. Systemtrafiken kommer under 2006 att utökas med ytter-ligare tre specialanpassade RoRo-fartyg vilka kommer att gå med papper från Stora Ensos pappersbruk i norra Finland till Göteborg och Lübeck i Tyskland. Transatlantic startar samtidigt TransLumi Line för containers till olika översjödestinationer.

Globala projektlasterDivisionens verksamhet omfattar även även olika typer av projekt-laster. Hit hör specialtransporter av olika slags gods som ofta kräver extra lyftkapacitet eller samordning från flera håll med olika leverantörer men med en beställare och med en och samma slutdestination. Divisionen har bl a transporterat skorstenar till kraftvärmeverk, transformatorer och vindkraftverk. Till projekt-lasterna under 2005 hörde bl a tåg till Rumänien.


c A p r i c o r n


A n d r o M e d A


2005 var ett rekordår för Transatlantics divi-

sion Isbrytning/Offshore. Till följd av ökad

prospektering och utvinning av olja i Nord-

sjösektorn ökade efterfrågan inom Off-

shoremarknaden kraftigt.

Verksamheten inom Isbrytning/Offshore bedrivs inom bolaget TransViking, vilket ägs på 50-50 basis av Transatlantic och norska Viking Supply Ships. Transat-lantic ansvarar för bemanning, teknisk drift och säkerhet - Viking Supply Ships för marknadsföring och befrakt-ning. Tack vare hög efterfrågan, eftertraktade fartyg och förstklassig fartygsoperation blev resultatet mycket tillfredsställande.

Kombination som ger balans och styrkaDivisionen består av tre fartyg, utvecklade för att klara uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under perio-den januari-mars är fartygen tillgängliga för att vid behov bryta is längs den svenska kusten. Övriga delar av året används fartygen på offshoremarknaden i Nordsjösek-torn för att ompositionera oljeriggar och förse oljeplatt-formar med förnödenheter.

Fartygens dubbla funktioner innebär stora fördelar för såväl kunderna som Transatlantic. Kunder inom isbryt-ning behöver inte genomföra stora investeringar i fartyg och personal, samtidigt som kunderna inom offshore ges tillgång till specialiserade, säkra fartyg och besättningar med hög kompetens. För Transatlantics del skapar kom-binationen stabilitet och lönsamhet genom att fartygen kan vara sysselsatta med uppdrag året runt. Förmågan att bryta is innebär även att verksamheten blir mindre beroende av svängningar inom offshoreindustrin.

IsbrytningUnder årets första kvartal står divisionens fartyg till svenska Sjöfartsverkets förfogande för isbrytning. Uppdraget består av att tillhandahålla öppna och säkra farleder. Kontraktet med Sjöfartsverket innebär att farty-gen inom tio dagar och vid behov skall vara tillgängliga för isbrytning. För detta erhåller Transatlantic en årlig grundavgift, oavsett om isbrytning sker eller inte. Vid isbrytning utgår en förhöjd hyra. Avtalet löper fram till 2015 med möjlighet till förlängning på ytterligare 15 år. Avtalets konstruktion innebär att fartygen vid milda vint-rar kan användas inom offshore även under årets första kvartal. Beroende på inställningstiden är då användnings-området geografiskt begränsat till de södra delarna av Nordsjösektorn. Under resten av året används fartygen för offshoreuppdrag i hela Nordsjösektorn.

Ökat samarbete kring isbrytningIsfria farleder är en förutsättning för säkra, effektiva och jämna transportflöden mellan länderna runt Östersjön. Handeln i regionen växer snabbt, inte minst beroende på ökad handel med Ryssland och nya EU-länder som Polen. Inom EU bedrivs dessutom ett omfattande miljöprojekt med målet att flytta transporter från väg till sjöfart och järnväg.

För att garantera öppna och säkra farleder har län-derna runt Östersjön gått samman i ett projekt, Baltic Icebreaking Meeting. Projektet har som mål att öka sam-arbetet och informationsutbytet kring isbrytning, samt enas om gemensamma regler för vintersjöfarten för att säkerställa transporter även under svåra isförhållanden.

Begränsad isbrytarkapacitet i ÖstersjöområdetIdag har länderna runt Östersjön olika kapacitet, resurser och rutiner för att hantera isbrytningen. Totalt finns cirka 25 fartyg i regionen tillgängliga för isbrytning. Av dessa är nio svenska och nio finländska. Vid omfattande islägg-ning riskerar det i flera av de övriga länderna att uppstå brist på kapacitet.


b A l d e r V i k i n g t o r V i k i n g V i d A r V i k i n g




Rörelseresultat 96 23 23 17 31 106

Operativtresultatföreskatt 89 9 9 2 8 82




Transatlantic äger och

driver tre s.k. AHTS-fartyg

(Anchor, Handling, Tug &

Supply Ship). Efterfrågan i

Nordsjösektorn förväntas

vara hög de kommande

åren.



Unika fartygDivisionens AHTS-fartyg (Anchor, Handling, Tug & Supply Ship) är utvecklade för såväl isbrytning som offshore. Med sina 18.300 BHP tillhör Transatlantics fartyg den största AHTS-klassen, (över 10 000 BHP). Totalt i världen finns drygt 200 AHTS-fartyg. Av dessa är det dock endast ca 10 som klarar uppdrag inom både offshore och isbrytning. Transatlantics fartyg skiljer ut sig just vad gäller den dubbla funktionen – att fungera väl både som isbrytare och som offshorefartyg. På den vädermässigt ofta svåra Nordsjömarknaden är detta en konkurrensfördel.

Dagens höga prisnivåer har stimulerat till ökad pro-spektering även i mer svårtillgängliga offshore-fält. Till dessa områden hör bl a Barents Hav-området, Alaska och Afrikas västkust. US Geological Survey, den ame-rikanska myndigheten för geologi- och mineralfrågor, uppskattar att ca 25 procent av världens oupptäckta resurser av olja och gas finns i arktiska farvatten. Offshoreindustrin räknar därför med stora investeringar under den närmaste 10-årsperioden, både i form av oljeproduktionsresurser men även i kringutrustning och fartyg.

Febril aktivitet i NordsjösektornBorrning efter olja i Nordsjösektorn inleddes under 1960-talet. Under 2005 beräknas den sammanlagda produktionen uppgå till 2,2 miljarder fat olja per dag och cirka 10 miljarder kubikfot naturgas. Aktiviteten i om-rådet har under det senaste året ökat kraftigt, vilket bl a inneburit att efterfrågan på riggar varit den högsta sedan mitten av 1990-talet.

Utvecklingen under 2005Divisionens resultat före skatt blev 89 MSEK (9).Utvecklingen under året har inneburit en kraftigt ökad efterfrågan på fartyg med kapacitet att förflytta och positionera oljeriggar.

För Transatlantic har detta inneburit såväl bättre utnyttjandegrad av flottan som väsentligt högre fraktra-ter jämfört med föregående år. Omsättningen för 2005 ökade med 107 procent till 162 MSEK (78 MEK). Samt-liga fartyg sysselsattes under året på spotmarknaden. Bland de största kunderna återfinns bl a Norsk Hydro, Statoil och Shell.

För att hålla tillgängligheten för sjöfarten uppe och samtidigt öka sjösäkerheten krävs stora investeringar i isbrytare och andra sjösäkerhetsfartyg. Behovet av fartyg är dock starkt säsongsbaserat. Det är en stor fördel om de även kan användas inom andra områden. Trans-atlantic är därför engagerat i utvecklingen av ett koncept inom vilket de aktuella myndigheterna ges möjlighet att lägga ut isbrytningen på extern part. Transatlantic tar då ansvaret för investering, drift och operation av fartygen, en för alla parter attraktiv stuktur.

OffshoreOffshoremarknaden i Nordsjön har sedan hösten 2004 genomgått en stor förändring. Oljeprisets kraftiga uppgång i kombination med världsmarknadens ökade efterfrågan på oljeprodukter och gas har lett till att det idag är både nödvändigt och mer lönsamt än på länge för oljebolagen att dels maximera produktionen i befintliga fält, dels leta efter nya fyndigheter.

Bakom den starka utvecklingen ligger en stadig, glo-balt ökad efterfrågan på olja, inte minst beroende på den kraftiga ekonomiska tillväxten i Kina och Indien.

Stora investeringar i offshore-industrinEfterfrågan på olja förväntas fortsätta öka under de kommande åren. Även om den största produktions-ökningen framöver förväntas komma från befintliga landbaserade (”on-shore”) fält kommer dessa troligtvis inte att klara av att förse världen med tilläcklig mängd olja. En absolut majoritet av den olja som används idag kommer från fyndigheter som upptäcktes huvudsakligen mellan 1950 till 1970. Många har med största sannolik-het passerat sin topp och är på nedgång.

För att kompensera dessa krävs nya fyndigheter.


IsvintrarIsvintrarna delas in i ”lindriga”, ”normala” och ”stränga”. Den grundläggande faktorn vid bedömning av en isvinters totala svårighetsgrad är havsisens utbredning. Även andra förhållanden som inverkat på sjöfarten tas dock också i beaktande. Hit hör bl a isperiodens längd och istäckets framkomlighet under inverkan av vind- och strömförhållanden.

Isvintern 2004/05 får betecknas som lindrig för vintersjöfarten trots att isutbredningen var normal. För Transatlantics del innebar detta att divisionens fartyg inte bröt is under säsongen. De kunde därför istället användas för uppdrag inom offshore.


KonkurrenterOffshoremarknaden är starkt fragmenterad och konkur-rensen utgörs av ett fåtal stora aktörer och ett stort antal mindre. Bland de största aktörerna återfinns bl a Farstad, Maersk och Bourbon Offshore.

KonkurrensfördelarUtöver de unika kombinationsfartygen utgörs Transat-lantics främsta konkurrensfördelar inom Isbrytning/Off-shore av en hög kompetens inom utveckling av effektiva kombinationskoncept, ett omfattande marknadskunnan-de, en hög driftsäkerhet samt kompetenta besättningar.

Fortsatt hög efterfrågan på AHTS-fartygEfterfrågan på AHTS-fartyg (Anchor, Handling, Tug & Supply Ship) i Nordsjön förväntas vara hög även fram-över. Till de främsta drivkrafterna hör en hög aktivitets-nivå i befintliga fält, samtidigt som prospekteringen efter nya fyndigheter väntas öka. En stor del av den ökade aktiviteten i Nordsjön väntas ske i dess norra del, vilket kommer kräva fartyg som klarar av hårda väderförhål-landen. Exempel på projekt är utbyggnaden av Ormen Långe mellan Norge och Storbritannien och Snövit- projektet i Barents Hav.

Antalet AHTS-fartyg verksamma på Nordsjön har under de senaste åren minskat. Huvudsakligen beror detta på att befintligt och nyare tonnage flyttat till andra marknader, bl a utanför Afrikas västkust, Sydamerika, Sydostasien och Medelhavet. I slutet av 2005 var 48 AHTS-fartyg i Transatlantics storleksklass sysselsatta i Nordsjösektorn. Merparten av de fartyg som be-ställts under de senaste åren och som nu kommer ut på marknaden är mindre supply-fartyg, d v s fartyg för att förse oljeriggar med förnödenheter. Vad gäller ankar-hanteringsfartyg väntas efterfrågan väl möta det ökade utbudet.

Mål 2006: Nya koncept inom isbrytning/offshoreMålet framöver inom Isbrytning/Offshore är att utveckla nya koncept som tar tillvara på divisionens kompe-tens inom isbrytning och offshore. Hit hör bl a fartyg förknippade med en samordning av isbrytning mellan länderna runt Östersjön. Till målen hör även att öka andelen långa kontrakt på offshoremarknaden och däri-genom minska beroendet av den jämförelsevis volatila spotmarknaden.


Fartygsutveckling och fartygsdrift

För att kunna erbjuda en konkurrenskraftig

service och effektiva transportlösningar

krävs en hög kunskap om kundernas behov

och en konstant utveckling av fartyg och

transporttjänster. Till Transatlantics främsta

styrkor hör en omfattande kunskap kring

såväl utveckling av nya fartygs- och logistik-

koncept som kvalificerad bemanning och

drift av fartyg.

I takt med att kundernas behov förändras, ställs även nya krav på såväl fartyg som tillhörande transport- och logistiklös-ningar. Att tidigt identi-fiera nya marknads- och kundbehov och därefter utveckla koncept som sva-rar upp mot dessa utgör en viktig del av Trans-atlantics verksamhet.

Supportfunktionen Produktion/Affärsutveck-ling verkar koncernövergripande som komplement och support till divisionerna. Enheten arbetar med utveckling av nya fartygs- och transportkoncept samt bemanning och teknisk drift av fartygsflottan.

Utveckling av fartygFör att möta kundernas transportbehov krävs en konti-nuerlig utveckling av flottan på både kort och lång sikt. I det kortare perspektivet omfattar verksamheten bl a löpande teknisk utveckling och mindre förändringar av de befintliga fartygen. Det kan t ex röra sig om anpass-ningar till följd av nya kunder eller som konsekvens av nya krav och rekommendationer. I det längre perspekti-vet innebär arbetet ett säkerställande av att flottans sam-mansättning möter de behov som finns på marknaden. Inom enheterna finns en unik kompetens och erfarenhet från utveckling av olika typer av fartyg, allt från enklare

bulkfartyg till mer avancerade och specialanpassade far-tyg. Hit hör bl a Transatlantics kombinerade isbrytare/offshorefartyg. Nya fartygstyper eller transportlösningar utvecklas i nära samverkan med kunder och de affärs-drivande divisionerna.

Efter att ha utrett olika alternativ beslutades under 2005 att förlänga Finnpine, Finnwood och Finnfighter, med 20 meter vardera. Fartygen används för att trans-portera skogsprodukter över Nordatlanten och förläng-ningen görs för att möta kundernas ökade transport-behov. Ombyggnationen beräknas vara klar under första kvartalet 2006.

Ett förberedande arbete pågår också avseende beställ-ning av nytt tonnage för Atlanttrafiken.

Transatlantics tonnage-strategi betonar en god balans mellan ägda och in-hyrda fartyg och att uppnå en genomsnittlig ålder av flottan om ca 10 år.

Bemanning och teknisk driftEn effektiv drift av flottan hör till de mest avgörande framgångsfaktorerna inom sjöfart. Enheten Ship Management ansvarar för

teknisk drift, utrustning och bemanning av såväl Trans-atlantics egna som externa kunders fartyg. Funktionen ansvarar även för att fartygen uppfyller gällande krav vad gäller säkerhet och miljö.

Inom segmentet fartygdsdrift av handelsfartyg är Transatlantic störst och ledande i Sverige. Totalt omfat-tar verksamheten 62 fartyg, varav 25 ägs av Trans-atlantic. Till de externa uppdragen hör bl a Atlantic Container Lines (ACL) container/RoRo-flotta och 22 av Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar som drivs via det helägda dotterbolag Transatlantic Hornet i Stockholm.

Externa kunder får tillgång till Transatlantics samlade kompetens och kunskap inom fartygsdrift. Dessutom uppnås skalfördelar för såväl anställda som genom de inköp som sker till Transatlantics egen fartygsflotta.

Besättningarna består av svenska och filippinska sjömän. Rekrytering av filippinska sjömän sker i det delägda dotterbolaget Swedish Crewing Management Ltd i Manilla.


Arbetet med säkerhets- och miljöfrågor

utgör en viktig och naturlig integrerad del i

Transatlantics dagliga verksamhet. Fartygen

anpassas löpande för att motsvara gällande

lagar och rekommendationer. Kvalificerade

besättningar, väl inövade rutiner samt

fartyg och utrustning av god kvalitet mini-

merar risken för tillbud och skapar samtidigt

förutsättningar för effektiva transporter.

Det grundläggande målen med allt miljö- och säker-hetsarbete är att minimera miljöpåverkan och förhindra att olyckor och tillbud inträffar. Det övergripande internationella regelsyste-met för miljö- och säker-hetsfrågor inom sjöfarten utgörs i hög utsträckning av de föreskrifter och konven-tioner som utarbetats inom FN:s sjöfartsorgan IMO (”International Maritime Organization”). Hit hör bl a den s k ISM-koden (IMO:s styrmedel för kvalitet och säker-het) samt SOLAS och MARPOL (IMO:s konventioner för säkerhet respektive miljö). Därutöver har även EU, de nationella sjöfartsmyndigheterna samt klassningssäll-skapen ett stort inflytande.

ISM-koden – regler för säkerhet och miljöskyddISM-koden utgör det viktigaste och mest omfattande regelverket kring kvalitetsarbetet inom sjöfarten. Certi-fiering enligt ISM-koden är obligatorisk för alla fartyg och innebär att alla rutiner för säkerhet och miljöskydd noga gås igenom. Uppföljning och granskning av manua-ler och dokumentation genomförs årligen av såväl Trans-atlantic som av berörda myndigheter och klassningssäll-skap.

Nya regler kring fartygsskydd2004 trädde IMO:s ISPS-kod (”International Ship and Port Facilities Security Code”) i kraft. Koden reglerar hur arbetet för att förhindra yttre hot i form av terrorist-

attacker, kapningar och pirater skall bedrivas. T ex ställs krav på att fartygen har automatiska identifieringssys-tem, särskilda larmsystem för terroristöverfall samt ut- och invändig märkning med särskild identifieringskod. Samtliga fartyg i den flotta Transatlantic driver omfattas av och uppfyller ISPS-kodens krav.

Regelbundna kontrollerKontroller av olika slag är en del av vardagen inom sjöfarten. Utöver flaggstaternas årliga besiktningar, hamnstatskontrollerna och klassificeringssällskapens inspektioner, genomför Transatlantic även på regelbun-den basis egna interna revisioner. Vid dessa kontrolleras fartygen, dess utrustning, besättningens behörighet samt

viktigare rutiner. Målet är att säkerställa och utveckla arbetet kring säkerhets- och miljöfrågor.

Skärpta regler kring avgasreningSett till mängden skeppat gods är fartyg det trans-portmedel som påverkar miljön minst. Sjöfartens miljöpåverkan består huvudsakligen av emis-sioner från motorer.

Arbetet med att begränsa utsläppen av svavel, kväve och koldioxid är högt prioriterat. Införande av katalysatorer i nytt tonnage är ett effektivt sätt att minska utsläppen. Utöver de tre nya fartyg som kommer att levereras under 2006 är ytterligare tre av Transatlantics fartyg utrustade med katalysatorer. Den utväxling av äldre tonnage mot nytt som kommer att ske framöver kommer att generera positiva effekter även i ett miljöperspektiv.

De fartyg som trafikerar känsliga områden, t ex Öster-sjön, drivs med lågsvavlig olja som ger väsentligt lägre svavelemissioner och därmed mindre miljöpåverkan.

Ekonomiska incitamentÅtgärder som förbättrar miljön ger ofta även positiva ekonomiska effekter. En minskad åtgång av bränsle ger snabbt positiva effekter på miljön liksom lägre drifts-kostnader.

De i särklass viktigaste miljöinsatserna är att se till att fartygen är fullastade, att minimera antalet positione-ringsresor och att minska bränsleförbrukningen. Trans-atlantic arbetar aktivt med samtliga dessa frågor.

Ständig utveckling inom säkerhets- och miljöområdet


Organisationsmässigt präglades 2005 i hög

utsträckning av samgåendet mellan B&N

Nordsjöfrakt och Gorthon Lines. Att föra

samman två organisationer till en tar tid

och kräver engagemang. Arbetet har dock

gått bra och har medfört att Transatlantic

idag står väl rustat att möta de snabba

förändringarna på marknaden och bland

kunderna.

Transatlantics långsiktiga framgång är helt beroende av förmågan av att utveckla transporter, tjänster och logistiklösningar som möter marknadens krav. För detta krävs en organisation med hög kunskap om de faktorer som påverkar kundernas verksamheter. En vilja och förmåga till ständig utveckling är helt avgörande för att nå framgång.

Genom samgåendet får kunderna tillgång till ett transportsystem med bredare och bättre tonnage samt ökad frekvens och kapacitet. För medarbetarna har samgåendet inneburit bättre utvecklingsmöjligheter, nya intressanta arbetsuppgifter samt stora möjligheter att vara med och påverka företagets gemensamma fram-tid. Transatlantic är idag tillräckligt stort för att kunna erbjuda utvecklingsmöjligheter för den som vill göra karriär, men samtidigt tillräckligt litet för att se värdet av varje persons dagliga insats och prestation.

Mot en gemensam företagskulturAtt sammanfoga två organisationer till en är ett omfat-tande arbete. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för den nya organisationen påbörjades under året ett

internt arbete bland ledande befattningshavare med målet att dels lägga grunden för en gemensam företags-kultur, dels skapa samsyn kring mål och strategi för den nya koncernen. Arbetet har hög prioritet och kommer att fortsätta i de olika enheterna. Samtliga medarbetare skall vara delaktiga i Transatlantics utveckling och mål och en omfattande internutbildning har påbörjats i syfte att uppfylla denna ambition.

En enhetlig organisationDet totala antalet medarbetare uppgick i slutet av 2005 till ca 1200. Organisatoriskt består Transatlantic av en land- och en sjöorganisation. Landorganisationen uppgick 2005 till ca 180 medarbetare, merparten verk-samma i Skärhamn, Helsingborg, Stockholm, Västerås, Södertälje och Goole (England). Antalet ombordan-ställda uppgick under 2005 till ca 1000, fördelat på 700 tillsvidareanställda svenskar och 300 filippiner, kontrak-terade för enskilda resor. Av dessa var cirka hälften i tjänst samtidigt. Kraven på medarbetarnas kompetens är densamma oavsett nationalitet eller anställningsform.

PersonalomsättningTill följd av fusionen var personalomsättningen i landor-ganisationen under året relativt hög; 18 procent. Bland de ombordanställda uppgick den till 10 procent, vilket är lågt. Totalt sett minskade antalet medarbetare under året med 6 procent.

Kontinuerlig kompetensutvecklingTransatlantics verksamhet bygger på kunniga, kom-petenta och delaktiga medarbetare som kan erbjuda kunderna effektiva och säkra logistiklösningar. De snabba förändringarna på marknaden och bland kun-derna ställer stora krav på medarbetarnas kompetens. Kontinuerlig kompetensutveckling och säkerställande av

En organisation under förändring

Medarbetare

Transatlantic arbetar målmedvetet med att skapa en gemensam värdegrund i den egna organisationen.

Samsynen hos medarbetarna baseras på fyra kärnvärden.


Kommande rekryteringsbehovRekryteringen till sjöyrkena blir allt mer internationaliserad och konkurrensen om välutbildad personal är hård. Efterfrågan är särskilt hög på tekniker och vissa typer av befäl. Transatlantics rekryteringsbehov under de när-maste åren är relativt stort. Bl a kommer ett stort antal seniorbefäl att gå i pension. Personalförsörjningen är en fråga av strategisk betydelse och målet är att i första hand rekrytera internt. Transatlantic bedriver även ett aktivt rekryteringsarbete direkt mot sjöbefälsskolorna. Intresset för sjöbefälsutbildningarna har under senare år ökat avsevärt, vilket är positivt för både Transatlantic och sjöfarten i allmänhet.

Via Sveriges Redarförening deltar Transatlantic aktivt i tillkomsten av Lighthouse, där Chalmers och Handels-högskolan i Göteborg samarbetar med näringen avseende utbildning och forskning inom sjöfart. Verksamheten startar under 2006 och väntas få en stor betydelse för utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringen och rekry-teringen av kompetens till näringen.

kompetensöverföring är en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling. Vid sidan om större utbildningsinsatser genomgår medarbetare inom Transatlantic kontinuerlig utbildning inom bl a säkerhet och miljö.

På landsidan kopplas utbildningsinsatserna direkt till såväl företagets som den enskilde medarbetarens behov och önskemål. Utbildningsprogrammen arbetas fram under utvecklingssamtal med närmsta chef.

Inom sjöorganisationen bedrevs under året fortsatt utbildning inom system, utrustning och miljöfrågor. Befälen utbildades även i den nya arbetsmiljölag som trätt i kraft.

Låg sjukfrånvaroTransatlantic arbetar aktivt med att förebygga ohälsa, förbättra arbetsmiljön och minska skaderiskerna bland såväl land- som ombordpersonal. Korttidssjukfrånva-ron i landorganisationen under 2005 uppgick till 2,0 procent, vilket är att betrakta som lågt. Inga allvarligare incidenter ombord rapporterades under året. Samtliga tillsvidareanställda medarbetare ges möjlighet till frisk-vårdsbidrag. Flertalet fartyg erbjuder motionsmöjligheter ombord.

Medarbetare

Henrik Karle

Superintendent

Anställd sedan år 2000

Vad gör en superintendent?

Attskötaettfartygärenkomp

liceradoperation.Detdagliga

underhålletskötsavbesättningen

ombord.Mittjobbbeståravattan

svaraförlandsupport,attfartygen

uppfyllergällandelagarochkrav,kontaktermedmyndigheter

ochklassningssällskapsamtförsäkringsfrågor.Jagplaneraroch

projektlederävenstörreombyggnationer.Medregelbundna

mellanrumskallfartygen”dockas”,dvstasinitorrdockaför

översynochunderhåll.Dåärdetmycketsomskallgörasoch

jagäransvarigförattalltfungerarplanenligt.Utöverdetta

löpandearbeteärjagdessutommedivår24timmarsjourom

besättningenombordbehöverassistans.

Vad gör ditt jobb speciellt?

Shippingbranschen!Kravenpåkvalitet,serviceochfartygens

tillgänglighetärhöga.Minrolläroftaattvaraspindelinätet.

Detgällerattkunnahållamångabollariluftenochkunnafatta

snabbabeslut.

Maria Barkman

Befälhavare på M/V Falcon

Anställd sedan år 1992

Hur skulle du beskriva ditt jobb?

SombefälhavarepåM/VFalcon

ansvararjagföralltombord;be

sättningens,fartygetsochlastens

säkerhet.Jagbestämmervilken

ruttfartygetskalltaförattpåett

säkertochsnabbtsättskallnåsindestination.Störstadelenav

arbetetbeståravadministrativauppgifter,blabesättningens

lönerochfartygetsredovisning.

Vad krävs för att bli en bra kapten?

Allakriteriersomenbrachefskallha,inteminstsamarbetsför

mågaochansvarskänsla.Livetombordärettlagarbete.Man

måstekunnahållahuvudetkalltochkunnafortsättaattta

brabeslutävenunderstressiga,ochiblandfarliga,situationer.

Dethjälperäventillommanärenbramänniskokännaresom

lyssnarpåsinamedarbetare.Självklartärdetävenenförutsätt

ningatthaenbrakänslaförfartygsmanövrering.


Årsredovisning 2005 Rederi AB Transatlantic

Förvaltningsberättelse 2005Rederi AB Transatlantic (publ) – organisationsnummer 556161-0113

Rederi AB Transatlantic bildades i mars 2005 genom en fusion mellan B&N Nordsjöfrakt AB och Gorthon Lines AB.

Fusionen innebar ett samgående av moderbolagen till ett enda bolag. Formellt absorberade B&N Nordsjöfrakt därvid Gorthon Lines genom en riktad nyemission till de dåvarande aktieägare i Gorthon Lines. B&N Nordsjöfrakts firma ändrades samtidigt till Rederi AB Transatlantic. Emis-sionen genomfördes till förhållandet 1:1 varvid en aktie i Gorthon Lines gav rätt till en aktie i Transatlantic.

Motivet för fusionen har varit att skapa en starkare och helt integrerad verksamhet inom koncernens Atlanttrafik samtidigt som den större verksamheten ger ett mer attraktivt bolag såväl inom transportmarknaden som för aktie- och finansmarknaden.

Organisationen har under året anpassats till den nya koncernstruktur som etablerats efter fusionen. Verksamheten Transatlantics första verksamhetsår har kännetecknats av ett gott mottagande och av ett väsentligt förbättrat koncernresultat. Förbättringen har skett trots att division Atlanttrafik på grund av flera väsentliga störningsmo-ment gav ett resultat avsevärt under den underliggande potentialen.

Koncernens finansiella ställning har stärkts väsentligt tack vare avyttringar, en bra resultatutveckling, ett starkt kassaflöde och genom skuldreducering.

Koncernens fokus kommer att inriktas på utveckling och god lönsamhet inom nuvarande divisioner för Atlant-trafik, Europatrafik och Isbrytning/Offshore.

Divisioner


Genom fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines har Atlanttrafiken kunnat integreras och samord-nas i dotterbolaget Transatlantic Services AB. Divisionen består av de samverkande segmenten:- RoRo-trafik mellan Nordeuropa och Nordamerika, - LoLo-trafik inom samma trafikområde samt - RoRo-trafik längs Nordamerikas östkust och till Karibien och norra Sydamerika.


Som en följd av fusionen omfattar division Europatrafik tre verksamheter med Transatlantic European Services AB som huvudbolag: - Containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och Stor- britannien respektive Tyskland,

- Kontraktsbaserad trafik med mindre bulkfartyg,- Östersjöbaserad systemtrafik för skogsindustrin med dedikerade fartyg.


Verksamheten baseras liksom tidigare på tre fartyg vilka är isbrytande ankarhanterare och supplyfartyg. Rörelsen drivs genom TransViking AS, som ägs på 50-50 basis tillsammans med norska Viking Supply Ships.

Ett långt isbrytningskontrakt med svenska Sjöfartsverket ger en garanterad grundintäkt och fartygen är därutöver sysselsatta inom offshoreindustrin.

Division Torrlast

Verksamheten med större bulkfartyg av så kallad Panamaxstorlek avyttrades under andra kvartalet 2005. Därigenom har koncernens verksamhet fokuserats på färre områden med god utvecklingspotential.

SupportfunktionerUtöver koncernledning och de tre divisionerna är Transat-lantic organiserat med två supportfunktioner: Produktion och Administration. Produktion ansvarar för fartygs- och affärsutveckling samt fartygsdrift. Administration omfat-tar funktionerna finans, ekonomi, controlling, IT och human resources.

Koncernens verksamhet har under året successivt renodlats så att den operativa affärsverksamheten liksom fartygsägande och fartygsdrift sker i dotterbolag medan central administration kvarstår i moderbolaget.

Omsättning, resultat och verksamhetsutveckling

Koncernen

Koncernens nettoomsättning uppgick inklusive avvecklad verksamhet för 2005 till 2 483 MSEK (2004 pro forma för Transatlantic 2 652 MSEK respektive för B&N Nordsjöfrakt 1 995 MSEK).

Det operativa resultatet före omstrukturerings- och fusionsposter (inklusive avvecklad verksamhet) samt före skatt uppgick till 123 MSEK (pro forma 103 respektive 73).


Den under året genomförda fusionen har för division Atlanttrafik lett till en starkare och homogen enhet med god konkurrenskraft. Verksamheten stördes dock under året av flera olika faktorer: dels ett onormalt hårt vinterväder, främst i Nordamerika, dels en omfattande arbetsmarknadskonflikt i Finland, dels produktionsre-



duceringar och vikande volymer av tidningspapper från Kanada till Europa samt dels kraftiga driftstörningar för det äldre tonnaget.

Omsättningen under 2005 uppgick till 806 MSEK (pro forma 993 respektive 391) och det operativa resultatet före skatt blev 0 MSEK (pro forma 25 respektive 14).

De omfattande fartygsstörningar för de äldre farty-gen har lett till väsentliga reparationer som i sig skapar förutsättningar för en bättre fungerande trafik. Dessu-tom kommer de berörda fartygen att säljas under 2006 varefter de under en begränsad tid återhyrs för att skapa tillräcklig tonnagekapacitet i trafiksystemet. Försäljningar-na innebär en betydligt lägre risknivå för Transatlantic.

Produktionsneddragningarna i Kanada har bedömts vara av temporär karaktär.

Sammantaget innebär detta, i kombination med en fortsatt god lasttillgång, att en successiv och tydlig för-bättring förutses ske under 2006 för division Atlanttrafik.

Ett förberedelsearbete pågår avseende beställning av nytt tonnage för Atlanttrafiken med målet att skapa en hög konkurrenskraft och god lönsamhet.


Verksamheten inom division Europatrafik kännetecknades av en tillfredsställande volymutveckling och en god frakt-marknad. Kostnaderna för inhyrning av externt tonnage steg samtidigt väsentligt vilket var en huvudfaktor till att resultatet försämrades i linjetrafiken.

Divisionens bulktrafik har haft en god utveckling och har gynnats av en god fraktmarknad.

Systemtrafiken av skogsprodukter utvecklades verksam-hetsmässigt något sämre än plan. Under 2006 kommer tre nya fartyg att levereras för ett nytt transportsystem inom StoraEnso. De nya fartygen hyrs in av Transatlantic och utgör därigenom ett exempel på hur Transatlantic balanserar egna investeringar med investeringar i samar-bete med externa investorer. De nya fartygen utgör också tillsammans med inhyrt tonnage basen för den nya linje-service – TransLumi Line – som startar under 2006 mellan norra Finland och Lübeck/Göteborg.

Omsättningen under 2005 uppgick till 754 MSEK (pro forma 699 respektive 644) och det operativa resultatet före skatt blev 34 MSEK (pro forma 39 respektive 20).

Genom successivt förbättrade kundpriser, förvärv av tonnage som tidigare hyrts in samt genom etableringen av TransLumi Line har förutsättningar skapats för en posi-tiv resultatutveckling under 2006.


Hög efterfrågan inom offshoremarknaden, eftertraktade fartyg och förstklassig fartygsoperation innebar 2005 ett mycket gott resultat för division Isbrytning/Offshore.

Omsättningen under 2005 uppgick till 162 MSEK (78) och det operativa resultatet före skatt blev 89 MSEK (9).

Den nuvarande strukturen och goda utsikter för offshoremarknaden utgör grunden för en fortsatt positiv utveckling inom divisionen.

Division Torrlast

Divisionen avyttrades under året och en betydande reali-sationsvinst kunde bokföras. Resultat från verksamheten ingår i redovisat rörelseresultat till och med avyttringstid-punkten.

Omsättningen under 2005 uppgick till 149 MSEK (459) och det operativa resultatet före skatt blev 23 MSEK (56).

Koncerngemensamma kostnader

Koncernledning och supportfunktionerna Produktion och Administration ingår tillsammans med central finansför-valtning i Koncerngemensamma kostnader.Även vissa ship management-/fartygsdriftsuppdrag för utomstående rederier ingår här. Omsättningen består huvudsakligen av driftkostnader som vidarefaktureras till externa kunder.

Omsättningen under 2005 uppgick till 612 MSEK (pro forma 423 respektive 423) och det operativa resultatet före skatt blev -23 MSEK (pro forma -26 respektive -26).

Effekter av omstruktureringen och fusionen

Omstruktureringsposter omfattar avyttringar av fartyg och verksamheter samt de kostnader som har uppstått i samband med fusionen. Här ingår också kostnader i samband med personal- och organisationsförändringar till följd av koncernens omorganisation.

Upplösning av negativ goodwill i samband med fusionen:Vid fusionen har Gorthon Lines tillgångar och skulder i enlighet med gällande redovisningsregler bokförts till bedömda verkliga värden vid fusionstillfället.Värdet av dessa samlade nettotillgångar har bok-föringsmässigt avräknats mot den nyemission som B&N Nordsjöfrakt riktade mot de dåvarande ägarna i Gorthon Lines. Nyemissionen har värderats baserat på börskursen för B&N Nordsjöfrakt då fusionen genomfördes. Skillnaden mellan det beräknade värdet för nettotillgångarna i Gorthon Lines och emissionens värde innebar att en så



kallad negativ goodwill uppstod vilken omedelbart har upplösts över resultaträkningen och därmed tillförts kon-cernens egna kapital. Den negativa goodwillen reflekterar det mervärde nettotillgångarna i Gorthon Lines hade jämfört med emissionslikviden.

Efter slutlig avstämning av värderingsförutsättningarna uppgick upplösningen av negativ goodwill till 54 MSEK.

Såväl de ovan beskrivna omstruktureringsposterna som den särskilda posten upplösning av negativ goodwill framgår även av den särskilda noten till bokslutet med segmentsredovisning.

De ovanstående effekterna av omstruktureringen samt fusionen påverkade tillsammans resultatet med 214 MSEK (pro forma –6 respektive –6).

InvesteringarFörutom vad som var en direkt följd av fusionen med Gorthon Lines, uppgick investeringarna under 2005 till 456 MSEK (pro forma 294 respektive 25). Dessa inves-teringar avsåg främst fartygsinvesteringar. Koncernens egeninsats i dessa investeringar var 127 MSEK och farty-gen finansierades i övrigt med lån.

AvyttringarAvyttringarna under året uppgick till 875 MSEK (pro forma 36 respektive 29) och omfattade avyttring av fartyg samt avyttring av dotterbolag. I samband med förestående förlängningsarbeten avseende fartyg av s k Finn-klass avyttrades under det fjärde kvartalet fartygen Finnwood, Finnpine och Sandön till bokfört värde. Dessa fartyg har därefter genom en operationell lease inhyrts för en längre kontraktsperiod.

Det sammanlagda avyttringsresultatet uppgick till 169 MSEK (pro forma -7 respektive -7). Efter avdrag för slutam-orteringar av lån direkt hänförliga till de avyttrade tillgån-garna gav avyttringarna ett likviditetstillskott på 397 MSEK.

Kassaflöde och finansiell ställningKoncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 276 MSEK (pro forma 152 respektive 26).

Investeringsverksamheten, som omfattar såväl anskaff-ningar som avyttringar, gav netto 727 MSEK (pro forma -264 respektive 75).

Finansieringsverksamheten, som omfattar både nyupplåning, låneamorteringar och utdelning till aktie-ägarna, redovisade ett netto på -963 MSEK (pro forma 51 respektive -82). Under året genomfördes extra amorterin-gar med totalt 793 MSEK.

Totalt innebar detta att koncernens kassaflöde blev 39 MSEK (pro forma -61 respektive 19). Koncernens tillgäng-liga likvida medel, inklusive ej utnyttjade checkräkning-skrediter, uppgick vid utgången av året till 307 MSEK (pro forma 245 respektive 106).

Vid utgången av december uppgick koncernens totala tillgångar till 2 871 MSEK och det egna kapitalet till 1 135 MSEK. Soliditeten stärktes väsentligt under 2005 och var vid årets utgång 40 % (26% proforma per 2004-12-31). Detta avspeglas också i att skuldsättningsgraden har förbättrats från 188% vid utgången av 2004 pro forma till 71% vid utgången av 2005. Fartygen redovisas till an-skaffningsvärden med avdrag för planenliga avskrivningar. Oberoende marknadsvärderingar av fartygsflottan liksom genomförda s k impairment tests visar på betryggande övervärden gentemot bokförda fartygsvärden

Vid utgången av 2005 uppgick koncernens bokförda egna kapital 36,80 SEK/aktie – en ökning sedan utgången av 2004 pro forma med 371 MSEK eller 12,00 SEK/aktie. Minoritetens andel i eget kapital uppgår till 55 MSEK eller motsvarande 1,80 SEK/aktie.

ModerbolagetGenom fusionen med Gorthon Lines införlivades dess moderbolag med B&N Nordsjöfrakt AB, som samtidigt namnändrades till Rederi AB Transatlantic. Moder-bolagets verksamhet har bestått av både koncernledning, supportfunktioner och delar av den operativa affärsverk-samheten. Detta har under året successivt renodlats så att affärsverksamheten minskat. Från och med 2006 ligger all affärsverksamhet samt all fartygsdrift/ship manage-ment i dotterbolag. Moderbolaget består därefter av koncernledning och supportfunktionen Administration. Till och med 2005 ingår fartygsdrift för externa kunder delvis i moderbolaget, vars nettoomsättning i hög grad består av vidarefakturering av driftskostnader för sådana kunder.

Omsättningen i moderbolaget uppgick till 728 MSEK (401). Nettoresultatet blev -28 MSEK (58). Balansomslut-ningen vid periodens slut uppgick till 1 315 MSEK (825 MSEK per 2004-12-31).

Moderbolagets likvida medel uppgick vid periodens slut till 237 MSEK (53 MSEK per 2004-12-31). Investerin-gar har under helåret skett med 17 MSEK (12), och avsåg huvudsakligen pågående nybyggnation av ett fartyg. Moderbolagets räkenskaper är upprättade i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 32, Redovisning för juridiska personer.



Väsentliga händelser efter årets utgångDe äldre fartygen Toftön och Margit Gorthon har avyt-trats till bokförda värden och har återhyrts för en tid om 2-4 år med möjlighet till förlängning. Även fartygen Joh. Gorthon och Acacia väntas bli sålda under första halvåret 2006. Ytterligare äldre fartyg är planerade att säljas under 2006.

Transatlantic har utökat sitt samarbete med skogskon-cernen StoraEnso genom att en ny linjeverksamhet kommer att etableras som dels tillvaratar ledig kapac-itet i de nya fartyg som levereras 2006, dels utnyttjar kompletterande, inhyrt tonnage. Detta transportsystem kommer att erbjuda transportservice för container- och RoRo-laster mellan primärt Kemi/Oulo i Bottenviken och Lübeck/Göteborg. Denna service kommer också att omfatta översjöiska destinationer genom matarlinje till Hamburg och Bremerhaven. Som ett resultat av det nya samarbetet med StoraEnso har Transatlantic bildat dot-terbolaget TransLumi Line AB som redan 2006 väntas ge ett positivt resultatbidrag till Europadivisionen.

Europadivisionens linjetrafik på England har utökats med fler fartyg och med anlöp också i Helsingborg. Sam-tidigt har ett marknadssamarbete inletts med Schenker-koncernen för primärt Englandsmarknaden. Framtidsutsikter Marknadsläget och efterfrågan på tonnage inom Transat-lantics segment bedöms var gott under 2006. Prisutveck-lingen inom relevanta segment förväntas bli positiv jäm-fört med fjolåret. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att öka effektiviteten och marknadspositionen inom de olika divisionerna vilket successivt väntas bidraga till en positiv resultatutveckling. De pågående förlängningarna av de tre s k Finn-fartygen kommer att ge förbättrade resultat-bidrag till Atlanttrafiken, dock påverkas divisionsresultatet negativt under byggnationstiden.

Koncernens operativa resultat totalt för 2006 väntas för jämförbara enheter att förbättras jämfört med utfallet 2005.

Beskrivet i särskilda avsnittFöljande finns beskrivet i särskilda avsnitt i årsredovis- ningen:- Bolagsskatt (kommentarer vid resultaträkningen)- Transatlantic-aktien och ägarförhållanden- Bolagsstyrning med beskrivning av styrelse- och led-ningsarbetet.

En beskrivning av koncernens finansiella riskhantering framgår av sidan 40.

PersonalMedelantalet anställda uppgick för koncernen till 1 312 (proforma 1 401 respektive 1 099). Närmare information återfinns i Not 6.

Förslag samt motivering till vinstdispositionFöljande medel i moderbolaget står till årsstämmans förfogande:- Balanserat resultat 195 776 TSEK- Årets resultat -28 205 TSEK- Totalt 167 571 TSEK

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att:- Till aktieägarna utdelas - kontant 2:00 SEK/aktie 61 715 TSEK- I ny räkning balanseras 105 856 TSEK- Totalt 167 571 TSEK

Styrelsen föreslår en oförändrad utdelning till aktieä-garna om 1.00 SEK per aktie. Därutöver föreslås en extra utdelning om 1.00 SEK per aktie. Förslaget till aktieut-delning motiveras av att det operativa koncernresultatet har utvecklats gynnsamt samt av att styrelsen ansett det motiverat att aktieägarna får del av de extraordinära intäkterna under året, vilka främst består av utförsälj-ningen av Division Torrlast. Förslaget skall också ses mot bakgrunden av att koncernens finansiella ställning under året har stärkts betydligt.

ÅrsstämmaÅrsstämma hålls i Skärhamn onsdagen den 26 april 2006 klockan 16.00. Närmare information framgår av särskild kallelse samt av Transatlantics hemsida, www.rabt.se.

Resultat, kassaflöde och balansräkningKoncernens och moderbolagets resultat, likviditet och finansiella ställning framgår av de följande resultaträk- ningarna, kassaflödesanalyserna samt balansräkningarna och de noter som hör till dessa.

Anpassning tlll IFRSFrån och med 2005 tillämpar koncernen IFRS (Interna-tional Financial Reporting Standards). Jämförelsetalen för 2004, som avser B&N Nordsjöfrakt AB, har omräknats med hänsyn till detta.Effekterna av införandet av IFRS framgår av Not 33.



Resultaträkning

Koncernen Moderbolaget

TSEK Not 2005 2004 2005 2004

Kvarvarande verksamheter

Nettoomsättning 2,3 2 334 204 1535 892 725 659 397 100

Övriga rörelseintäkter 4,5 91 813 8 126 2 177 4 263

Personalkostnader 6 –538 542 –466 931 –177 080 –127 978

Övriga externa rörelsekostnader 3,5,7 –1 464 832 –965 719 –580 741 –311 222

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella

och immateriella anläggningstillgångar 8 –185 843 –69 378 –32 270 –1 942

Resultat från andelar i intresseföretag 9 — 7 543 — —

Resultat från andelar i joint ventures 29 — — 923 913

Rörelseresultat 236 800 49 533 –61 332 –38 866

Resultat från andelar i koncernföretag 10 146 375 — 7 330 80 897

Resultat från andelar i intresseföretag 9 — — 6 126 6 126

Finansiella intäkter 11 8 615 2 892 15 249 7 454

Finansiella kostnader 12 –77 815 –40 850 –6 476 –5 840

Resultat före skatt 313 975 11 575 –39 103 49 771

Inkomstskatt 13 –23 255 5 213 10 898 8 482

Årets resultat från kvarvarande verksamheter 290 720 16 788 –28 205 58 253

Avvecklade verksamheter

Årets resultat från avvecklade verksamheter 34 23 300 41 666 — —

Årets resultat 314 020 58 454 –28 205 58 253

Hänförligt till:

Moderföretagets aktieägare 307 970 57 581 –28 205 58 253

Minoritetsintresse 6 050 873 — —

314 020 58 454 –28 205 58 253

Resultat per aktie, räknat på resultat från kvarvarande

verksamhet hänförligt till moderföretagets aktieägare,

per aktie i SEK 14 9,23 0,84 — —

Resultat per aktie, räknas på resultat från avvecklade

verksamheter hänförligt till moderföretagets aktieägare,

per aktie i SEK 14 0,76 2,20 — —


Allmänt

Jämförelsevärden

Värdena för 2005 avser Rederi AB Transatlantic och 2004 års jäm-

förelsevärden avser B&N Nordsjöfrakt i dess dåvarande form. B&N

Nordsjöfrakt namnändrades under 2005 till Rederi AB Transatlantic

i samband med att bolaget fusionerades med Gorthon Lines AB.

I årsredovisningens separata flerårsöversikt framgår beräknade

värden pro forma 2004 för den fusionerade verksamheten.

IFRS-anpassningFrån och med 2005 skall noterade bolag inom EU tillämpa IFRS

– International Financial Reporting Standards. IFRS är det nya

regelverk som styr redovisning och ekonomisk rapportering.

Utöver de internationella reglerna som numera skall tillämpas

finns vissa svenska tilläggskrav enligt Årsredovisningslagen vilka

framgår av Redovsiningsrådets rekommendation, RR 30 Komplet-

terande redovisningregler för koncerner. Moderbolaget har som

huvudregel att tillämpa samma regler som koncernen, dock med

hänsyn tagen till svenska särkrav vilket framgår av RR 32, Redovis-

ning för juridiska personer. I övrigt har IFRS/IAS ersatt de tidigare

tillämpade rekommendationer som Redovisningrådet gett ut.

2005 har därför liksom jämförelsevärdena för 2004 anpassats

till detta. IFRS och de effekter dessa givit upphov till är närmare

beskrivet i årsredovisningens Not 33.

SegmentsredovisningRegelverket för ekonomisk redovisning innebär att en redovisning

per segment skall ske. Denna återfinns som en not. Segments-

redovisningen bygger på koncernens operativa organisation i

divisioner vilket också framgår i den separata flerårsöversikten.

KoncernenNettoomsättning

Nivån på omsättningen har strukturellt påverkats av att Gorthon

Lines infusionerats (och inkorporerats främst som en del av divi-

sion Atlanttrafik) och också av att divisionen Torrlast avyttrades

under andra kvartalet 2005. Nettoeffekten har inneburit en

ökning av koncernens omsättning vilken även, men mer begrän-

sat, påverkats av omsättningsökningar för divisionerna Europa-

trafik och Isbrytning/Offshore.

Övriga rörelseintäkterDe större beloppen bland övriga rörelseintäkter utgörs av upplös-

ning av negativ goodwill (en fusionseffekt som kommenterats i

förvaltningsberättelsen) och avyttringsresultat vid försäljning av

fartyg och andra anläggningstillgångar.

BolagsskattLiksom för tidigare år är den betalbara skatten marginell.

Bolagsskatten består därför till avgörande grad av beräknad

uppskjuten skatt. Den låga betalbara skatten beror på att

koncernens verksamhet delvis drivs i länder där beskattningen

baseras på s k tonnagebeskattning eller liknande skatteregimer

samt att avskrivningsregler i Sverige ger möjligheter att skjuta

betalbar skatt på framtiden. För närvarande diskuteras ett förslag

till svensk tonnagebeskattning vilket av Transatlantic bedöms

komma att införas 2006. Tonnagebeskattning skulle innebära

en anpassning till flertalet övriga EU-länder och att en låg årlig

avgift uttas för aktuellt tonnage istället för en direkt vinstbaserad

beskattning.

Redovisning av operativt resultat respektive poster av ej

normalt återkommande slagI årsredovisningens separata flerårsöversikt har en uppdelning

gjorts av resultaträkningen på dels ett operativt resultat – som

avser att spegla verksamheten exklusive intäkter och kostnader

som inte naturligen återkommer årligen –, dels intäkter och

kostnader som av Transatlantic har klassificerats som omstrukture-

ringsposter. Därtill kommer den särskilda post som under 2005

uppstått i form av upplösning av negativ goodwill. De senare är

som princip av antingen engångskaraktär eller har inte sin bak-

grund i den löpande affärsverksamheten.

Definitionerna för operativt resultat, omstruktureringsposter

mm bygger på Transatlantics definitioner av dessa. I den vid-

stående IFRS-anpassade rapporteringen förekommer inte dessa

begrepp då IFRS är mycket strikt vad gäller användet av s k extra-

ordinära poster. Transatlantics uppfattning är att den separata

flerårsöversikten ger en värdefull, kompletterande information

som ger en djupare förståelse för verksamheten.

ModerbolagetModerbolagets värden har påverkats av att Gorthon Lines 2005

infusionerats. Under 2005 har en gradvis förändring ägt rum som

lett till att moderbolaget från och med 2006 har begränsats till att

omfatta central ledning och administration medan den operativa

affärsverksamheten sker i dotterbolag.

Resultaträkningen för både 2004 och 2005 baseras därför på en

icke renodlad verksamhet.

Kommentarer till resultaträkningen



Kassaflödesanalys


TSEK Not 2005 2004 2005 2004

Kassaflöden från den löpande verksamheten

Resultat före skatt 313 975 11 575 –39 103 49 771

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

– Avskrivningar och nedskrivningar 8 185 843 69 378 32 270 1 942

– Upplösning av negativ goodwill –54 544 — — —

– Realisationsresultat –173 326 –6 891 — –3 864

– Ej utdelade resultatandelar i intresseföretag — –1 417 –923 –913

– Ej kassaflödespåverkande resultat från andelar i koncernföretag — — –7 330 –80 897

– Ej kassaflödespåverkande räntor 1) 6 000 1 995 –7 711 –7 293

– Övrigt 788 –13 605 363 237

Betald inkomstskatt –821 –4 302 — —

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar i rörelsekapital 277 915 56 733 –22 434 –41 017

Förändring i rörelsekapital

Förändring av varulager –7 829 –2 579 5 102 1 387

Förändring av kundfordringar och andra

kortfristiga rörelsefordringar –13 590 5 276 –12 653 26 968

Förändring av leverantörsskulder och andra

kortfristiga rörelseskulder 19 119 –33 822 23 713 –12 587

Kassaflöde från den löpande verksamheten 275 615 25 608 –6 272 –25 249

Investeringsverksamheten

Förvärv av dotterföretag 15, 36 –12 940 –1 339 –7 400 –1 230

Försäljning av dotterföretag 34 141 517 50 72 50

Påverkan från avvecklade verksamheter 34 23 350 70 700 — —

Förvärv av andelar i joint venture — –5 — –5

Förvärvad kassa genom apportemission 35, 36 138 951 — 78 525 —

Förvärv av fartyg –127 250 –19 796 –1 179 –9 236

Försäljning av fartyg 722 203 19 430 — —

Förvärv av andra materiella anläggningstillgångar –31 664 –3 679 –8 555 – 1 322

Försäljning av andra materiella anläggningstillgångar 10 830 7 132 6 190 7 132

Förändring av långfristiga fordringar 904 2 616 3 709 1 349

Kassaflöde från investeringsverksamheten 865 901 75 109 71 362 –3 262

Finansieringsverksamheten

Förändring av lån från koncernföretag — — 212 636 76 637

Upptagna lån 16 366 30 684 — —

Amortering av lån –949 049 –112 155 –76 889 –27 929

Utbetald till moderföretagets aktieägare 2) –30 858 — –19 119 —

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –963 541 –81 471 116 628 48 708

Förändring av likvida medel 177 975 19 246 181 718 20 197

Likvida medel vid årets början 104 874 88 062 53 487 34 518

Kursdifferens i likvida medel 12 792 –2 434 1 402 –1 228

Likvida medel vid årets slut 295 641 104 874 236 607 53 487

1) Betald/erhållen ränta uppgår till –63 200 –35 963 1 062 –5 679

2) I koncernen ingår utdelning till Gorthon Lines AB’s aktieägare.

För vidare information se Not 19.


Kommentarer till kassaflödesanalys

Allmänt

Jämförelsevärden







KassaflödeKassaflödesanalysen bygger på det faktiska betalningsflödet och

ett åskådliggörande av detta. Kassaflödesanalysen är uppdelad i tre

delar:

- Flödet från den löpande verksamheten

- Flödet från investeringsverksamheten

- Flödet från finansieringsverksamheten

Transatlantic använder den s k indirekta metoden som utgår från

resultaträkningens resultat före skatt. Detta resultat justeras med

hänsyn till poster i den löpande affärsverksamheten som inte leder

till betalningar (avskrivningar, som representerar tidigare års

investeringar, är en typisk kostnad som inte påverkar årets kassa-

flöde) samtidigt som komplettering görs avseende andra poster

där resultaträkningen inte speglar årets betalningar (som regel

beroende på att betalningar resultatmässigt sprids och periodiseras

över mer än ett år).

Flödet från den löpande verksamheten justeras också alltid för

förändringar i rörelsekapitalet som främst består av kundfordringar

och leverantörsskulder.

Investeringsverksamheten omfattar investeringar och avyttringar

och hänför sig till anläggningstillgångar. I Transatlantic avses i första

hand fartyg men här återfinns t ex även förändringar i långfristiga

fordringar.

Finansieringsverksamheten omfattar förändringar i låneport-

följen – upptagning av nya lån respektive amorteringar – och

aktieägarrelaterade betalningar såsom utdelning.

Koncernen

För 2005 kan följande noteras:

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 275 MSEK. Det

baseras på resultatet exklusive realisationsresultat samt exklusive

avskrivningar (som ej berört årets betalningsflöde).

Kassaflödet från investeringsverksamheten gav ett tillskott på

866 MSEK. I detta belopp ingår likvid vid avyttring av verksamhet,

fartyg och andra tillgångar – totalt 866 MSEK. Genom fusionen med

Gorthon Lines tillfördes Transatlantic kassamedel om 139 MSEK.

Rörelseresultatet från den under året avyttrade Torrlastdivisionen

ingår med 23 MSEK. Summan av dessa belopp har reducerats med

vad som har betalats för förvärv i bolagsandelar och fartyg, totalt

172 MSEK.

Kassaflödet från finansieringsverksamheten var totalt – 964 MSEK.

Under året har omfattande extraamorteringar gjorts avseende

koncernens totala låneportfölj och nettoamorteringar under året

uppgick till –933 MSEK. Därtill kom årets utdelning till aktieägarna

om –31 MSEK.

ModerbolagetSåsom framgår av kommentar på f g sida vid resultaträkningen,

har moderbolaget inte varit en renodlad verksamhet och kassa-

flödesanalysen speglar detta förhållande.



Balansräkning

Tillgångar per den 31 december Koncernen Moderbolaget

TSEK Not 2005 2004 2005 2004

Anläggningstillgångar

Fartyg 8 1 979 533 1 205 845 — —

Byggnader och mark 8 13 966 20 746 12 379 16 406

Inventarier 8 31 814 26 336 6 282 3 285

Pågående nyanläggningar och förskott avseende

materiella anläggningstillgångar 8 14 634 44 654 1 833 44 654

Goodwill 8 1 342 2 583 — —

Varumärken 8 7 015 — — —

Övriga immateriella anläggningstillgångar 8 2 858 3 205 85 436 —

Innehav i koncernföretag 15 — — 469 444 201 811

Fordringar hos koncernföretag — — 250 838 204 473

Innehav i intresseföretag 15 803 163 319 — 155 149

Innehav i joint ventures 15 — — — 55

Finanisella tillgångar som kan säljas 170 170 170 170

Andra långfristiga fordringar 13, 16 63 105 63 444 43 869 51 711

Summa anläggningstillgångar 2 115 240 1 530 302 870 251 677 714

Omsättningstillgångar

Varulager 17 35 106 18 299 2 862 7 964

Kundfordringar 127 599 82 398 5 431 5 033

Fordringar hos koncernföretag — — 162 666 63 647

Fordringar hos joint ventures 4 772 5 109 10 144 6 608

Del i partrederiers omsättningstillgångar 3 474 11 232 — —

Derivatinstrument 31 2 848 — — —

Övriga fordringar 94 569 49 460 15 591 2 176

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 61 782 52 320 11 333 8 506

Likvida medel 19 295 641 104 874 236 607 53 487

625 791 323 692 444 634 147 421

Anläggningstillgångar som innehas till försäljning 34 130 345 — — —

Summa omsättningstillgångar 756 136 323 692 444 634 147 421

Summa tillgångar 2 871 376 1 853 994 1 314 885 825 135



Balansräkning

Eget kapital och skulder per den 31 december Koncernen Moderbolaget

TSEK Not 2005 2004 2005 2004

Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare 14, 20, 21

Aktiekapital 308 577 191 192 308 577 191 192

Annat tillskjutet från ägarna 167 126 2 787 — 2 787

Andra reserver 53 583 –6 614 — —

Reservfond — — 245 782 78 656

Balanserad vinst 550 729 257 255 167 571 201 238

1 080 015 444 620 721 930 473 873

Minoritetsintresse 54 799 879 — —

Summa eget kapital 1 134 814 445 499 721 930 473 873

Obeskattade reserver

Periodiseringsfond — — 29 333 —

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 22 — — 43 869 43 802

Uppskjutna skatteskulder 13 — — 6 763 —

Summa avsättningar — — 50 632 43 802

Långfristiga skulder 23

Fartygslån 886 902 914 176 — 28 969

Övriga skulder till kreditinstitut 66 560 50 760 29 306 47 619

Skulder till joint venture 26 549 — — —

Del i partrederiers långfristiga skulder 24 63 741 36 686 — —

Pensionsförpliktelser 22 56 920 44 209 — —

Skulder till koncernföretag — — 300 000 74 000

Uppskjutna skatteskulder 13 138 137 — — —

Övriga skulder 23 257 1 145 18 706 —

Summa långfristiga skulder 1 262 066 1 046 976 348 012 150 588

Kortfristiga skulder 23

Fartygslån 95 531 96 148 — 2 010

Övriga skulder till kreditinstitut 10 318 32 105 5 518 20 217

Del i partrederiers kortfristiga skulder 8 843 5 311 — —

Leverantörsskulder 91 553 62 712 12 589 9 704

Skulder till koncernföretag — — 68 352 83 843

Del i partrederiers kortfristiga skulder 24 4 436 3 915 — —

Derivarinstrument 31 14 168 — — —

Övriga skulder 64 105 38 680 12 574 8 163

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 185 542 122 648 65 945 32 935

Summa kortfristiga skulder 474 496 361 519 164 978 156 872

Summa eget kapital och skulder 2 871 376 1 853 994 1 314 885 825 135

Ställda säkerheter 26 1 507 384 1 849 210 51 744 417 283

Eventualförpliktelser 22, 27 7 706 7 706 39 343 40 409


Kommentarer till balansräkningen

Allmänt

Jämförelsevärden







Koncernen

Fusionens påverkan

Genom fusionen har balansomslutningen ökat väsentligt jämfört

med 2004 för dåvarande B&N Nordsjöfrakt. Detta märks främst

för tillgångsposten Fartyg inom anläggningstillgångarna men har

också naturligen påverkat andra tillgångar och skulder.

Det egna kapitalet har ökat genom fusionen, som innebar att

intagandet av tillgångar och skulder från Gorthon Lines finansi-

erades genom en nyemission. Vidare har resultatet 2005 haft en

betydande, positiv inverkan på det egna kapitalet.

Skuldsättningsgrad och soliditetUnder 2005 har en väsentlig reducering av utestående lån skett

vilket lett till en klar förbättring av skuldsättningsgrad och

soliditet. Lån har amorterats betydligt mer än enligt sedvanliga

amorteringsplaner tack vare att en god likviditet uppstått genom

fusionen, genom den förstärkning årets löpande verksamhet har

givit och genom avyttringar av verksamhet och fartyg.

Uppskjuten skattKoncernen har under svensk beskattning uppskjutna skatteskul-

der på 138 MSEK.

Om en svensk tonnageskatt skulle införas (se även kommentar

på föregående sida vid resultaträkningen) kan denna komma att

upplösas.

PensionsåtagandenKoncernens pensionsförpliktelser har varit föremål för aktuarie-

beräkningar och en avstämning har skett som innebär att aktuella

förpliktelser motsvaras av tillgångar och att i tillämpliga delar en

redovisning har skett där såväl tillgångar i form av förvaltningstill-

gångar som åtaganden i form av skulder omfattas av redovis-

ningen. Dock har Transatlantic inte erhållit aktuarieberäkningar

avseende ITP där Alecta är förvaltande bolag. ITP bygger i hög

grad på förmånsbestämda pensioner och på grund av ITP-system-

ets omfattning och komplexitet har inte Alecta haft kapacitet och

möjlighet att betjäna de anslutna bolagen med aktuarieberäknin-

gar.

De anslutna bolagen har genom egna bedömningar därför

antagit att inbetalda premier också täcker pensionsåtaganden.

Detta förhållande ligger utanför de anslutna bolagens egna

balansräkningar.

ModerbolagetModerbolaget har påverkats av fusionen med Gorthon Lines

som inneburit att tillgångar och skulder intagits i moderbolaget.

Därefter har en omdisponering skett av tillgångar och skulder så

att moderbolagets verksamhet fr o m 2006 begränsats till att

omfatta central ledning och administration. Den operativa affärs-

verksamheten sker i dotterbolag.



Eget kapital Hänförligt till moderföretagets aktieägare

Andra reserver

Aktie- Annat tillskjutet Omräknings- Säkrings- Balanserade Minoritets SummaKoncernens förändringar i eget kapital kapital från ägarna reserv reserv vinstemedel intresse eget kapital Eget kapital 2003-12-31 186 449 — 151 0011) — 52 1241) — 389 574Konsekvens i eget kapital vid anpassning till IFRS — — –151 001 — 149 030 5 710 3 739Eget kapital 2004-01-01 enligt IFRS 186 449 — — — 201 154 5 710 393 313

Nyemission i samband med bolagsförvärv 4 743 2 787 — — — –5 704 1 826Återbetalning av aktieägartillskott till minoritetsägare — — — — –1 480 — –1 480Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter — — –6 614 — — — –6 614Utdelning — — — — — — —Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen 4 743 2 787 –6 614 — –1 480 –5 704 –6 268

Årets resultat — — — — 57 581 873 58 454

Eget kapital 2004-12-31 191 192 2 787 –6 614 — 257 255 879 445 499Konsekvens i eget kapital vid anpassning till IAS 39 - Not 33 — — — 2 858 16 362 — 19 220Eget kapital 2005-01-01 enligt IFRS 191 192 2 787 –6 614 2 858 273 617 879 464 719

Nyemission i samband med bolagsförvärv - Not 36 117 385 164 339 — — — — 281 724Effekt förvärv 2) — — — — — 47 870 47 870Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter — — 68 346 — — — 68 346Omvärdering derivatinstrument — — — –11 007 — — –11 007Utdelning — — — — –30 858 — –30 858Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen 117 385 164 339 68 346 –11 007 –30 858 47 870 356 075

Årets resultat — — — — 307 970 6 050 314 020

Eget kapital 2005-12-31 308 577 167 126 61 732 –8 149 550 729 54 799 1 134 814

1) Beloppen motsvarar vad som i 2004 års årsredovisning redovisades som bundna respektive fria reserver, omklassificerade enligt Not 1 och Not 33.2) Förvärv av ytterligare andelar i intresseföretag har medfört att bolagen konsolideras som dotterföretag. Se även Not 36.

Aktie- Överkurs- Reserv- Balanserade SummaModerbolagets förändringar i eget kapital kapital fond fond vinstmedel eget kapital

Eget kapital 2003-12-31 186 449 — 78 656 96 801 361 906Nyemission 4 743 2 787 — — 7 530Erhållet koncernbidrag — — — 66 145 66 145Lämnat koncernbidrag — — — –2 000 –2 000Skatteeffekt av koncernbidrag — — — –17 961 –17 961Utdelning — — — — —Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen 4 743 2 787 — 46 184 53 714

Årets resultat — — — 58 253 58 253

Eget kapital 2004-12-31 191 192 2 787 78 656 201 238 473 873

Nyemission 117 385 164 339 — — 281 724Fusionsresultat — — — 13 657 13 657Utdelning — — — –19 119 –19 119Överföring till reservfond — –167 126 167 126 — —Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen 117 385 –2 787 167 126 –5 462 276 262

Årets resultat — — — –28 205 –28 205

Eget kapital 2005-12-31 308 577 — 245 782 167 571 721 930

Under 2005 fusionerades bolagen B&N Nordsjöfrakt AB och Gorthon Lines AB, där B&N Nordsjöfrakt ansågs vara den förvärvande parten.Förvärvet har redovisats genom att samtliga tillgångar och skulder i Gorthon Lines AB har åsatts verkliga värden. Nettotillgångarna har därefter avräknats mot den nyemission som gjordes i B&N Nordsjöfrakt AB. Differensen, negativ goodwill, har i koncernredovisningen lösts upp över resultaträkningen. I moderbolaget redovisas fusionsresultatet i eget kapital.

Koncernen, upplösning av negativ goodwill 54 544Fusionsresultat i moderbolaget 13 657 Skillnad 40 887

Skillnaden i fusionsresultat förklaras av följande faktorer:Lämnad utdelning från Gorthon Lines AB 17 864Eget kapitalandel i obeskattade reserver som ej redovisas i moderbolaget 21 110Resultat i Gorthon Lines fram till fusionsdagen 1 903 40 877



Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper, väsentliga bedömningar samt finansiell riskhantering

Allmän information

Transatlantic koncernen bedriver internationell kontraktsbaserad sjöfart.

Koncernen är organiserad i tre divisioner, Atlanttrafik, Europatrafik och

Isbrytning/Offshore.

Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Skär-

hamn, organisationsnummer 556161-0113. Adressen till huvudkontoret är

Box 21, 471 21 Skärhamn. Moderbolaget är noterat på Stockholms Fondbörs.

Denna koncernredovisning har den 21 februari 2006 godkänts av styrelsen

för offentliggörande.

Grunden för den finansiella rapporteringens upprättande

Koncernredovisningen har upprättats enligt i IFRS så de har antagits av

EU samt i enlighet med RR 30 och Årsredovisningslagen. Någon förtida

tilllämpning av IRFS eller IFRIC som per bokslutsdagen ännu ej trätt i kraft

har ej skett. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med RR

32 ”Redovisning för juridiska personer” samt i enlighet med årsredovis-

ningslagen.

De standards som har störst påverkan på koncernens resultat- och balans-

räkning, i jämförelse med föregående års tillämpade principer, är Redovis-

ning av företagsförvärv (IFRS 3), Effekterna av ändrade valutakurser (IAS 21),

Nedskrivningar (IAS 36) och Finansiella instrument (IAS 39). Då det är första

gången som årsredovisningen har upprättats enligt IFRS, har jämförelsetalen

räknats om för 2004 med följande undantag som anges i IFRS 1 ”Första

gången IFRS tillämpas”:

– Återställer inte förvärvsberäkningen för förvärv som skett innan 2004

(IFRS 3).

– Inga jämförelsetal har angetts avseende Finansiella instrument (IAS 39).

– Nollställer omräkningsdifferansen i egna kapitalet (IAS 21).

De förändringar som dessa principförändringar har inneburit för koncernens

resultat- och balansräkningar framgår i Not 33.

Vidare har koncernen ändrat sin princip om att nettoredovisa pensions-

kapitalet som avsatts för att täcka framtida pensionsåtagande samt skulden

för dessa pensioner (se Not 22), då det är oklart om kapitalet är kvittnings-

bart mot pensionsåtagandet enligt gällande regler. Även jämförelseåret har

justerats i enlighet med detta.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning

av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar, samt att ledningen gör

vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De

huvudsakliga uppskattningar och bedömningar som gjorts framgår i slutet

av denna not.

Koncernredovisning

I koncernredovisningen ingår moderbolaget samt dotter-, intresse- och

joint venture- företag.

Dotterföretag

Som dotterföretag klassificeras företag där koncernen har ett bestäm-

mande inflytande genom en röstandel som överstiger 50%, eller där kon-

cernen genom avtal eller andra uppgörelser kan utöva ett bestämmande

inflytande (inklusive SPE-bolag dvs specialbolag bildat med begränsat och

väldefinierat syfte).

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I kon-

cernens egna kapital ingår – förutom moderbolagets egna kapital – därför

endast de förändringar av dotterbolagens egna kapital, som uppstått efter

förvärv. Anskaffningskostnaden för förvärv av ett dotterbolag har fördelats

på bolagets olika tillgångar och skulder med hänsyn till den värdering som

utförts i samband med förvärvet, oavsett omfattning av ett eventuellt mino-

ritetsintresse. Den del av anskaffningskostnaden som överstiger förvärvets

nettotillgångar, värderade till verkligt värde, redovisas som goodwill vilken

är föremål för årlig nedskrivningsprövning. Om anskaffningskostnaden

understiger nettotillgångarna redovisas denna mellanskillnad direkt i resul-

taträkningen.

Minoritetens andel av dotterbolagets egna kapital, inklusive nettotill-

gångar till verkligt värde som redovisas för dotterbolaget, redovisas inom

koncernens egna kapital på en egen rad. Minoritetens andel av årets netto-

resultat framgår under egen rad i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster

på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förlus-

ter elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivnings-

behov föreligger.

Intresseföretag

Företag där röstandelen uppgår för koncernen till minst 20% men under-

stiger 50%, och som koncernen har ett betydande inflytande över, är

intresseföretag. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag

enligt den s k kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär

att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde, inkl goodwill,

vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av

förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Koncernens andel i

intressebolagets resultat redovisas under posten ”Resultat från andelar i

intresseföretag”. Det koncernmässiga värdet av innehavet redovisas som

”Andelar i intresseföretag”. Orealiserade internresultat elimineras med

den på koncernen belöpande andelen av resultatet. Även orealiserade

förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis för att ett ned-

skrivningsbehov föreligger. Intresseföretag redovisas i moderbolaget till

anskaffningsvärdet. Som intäkt redovisas endast erhållen utdelning som

erhållits efter förvärvet.

Joint venture företag

Joint Venture företag är företag där koncernen tillsammans med andra

ägare har gemensamt bestämmande inflytande. Koncernen är enbart

engagerad i joint venture som utgör en egen juridisk enhet och dessa

redovisas i koncernens bokslut enligt klyvningsmetoden, genom att

redovisa koncernens andel av företagets resultat- och balansräkning.

Koncernen redovisar den andel av vinster och förluster av koncernens

försäljning av tillgångar till joint venture som motsvarar övriga samägares

ägarandel, och först efter att tillgången sålts till oberoende part.

Partrederier

Andel i partrederiers resultat redovisas som rörelseintäkt, rörelsekostnad

respektive finansiell intäkt eller kostnad i enlighet med klyvningsmetoden.

Koncernens andel i partrederiers tillgångar och skulder ingår som särskilda

poster under respektive tillgångs- och skuldkategori.

Omräkning av utländska valutor

Samtliga transaktioner som ingår i de finansiella rapporterna för respek-

tive koncernbolag värderas och rapporteras i den valuta som ger den mest

rättvisande bilden av företagets verksamhet, den s.k. funktionella valutan.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv

av en utlandsverksamhet behandlas som tillgång och skulder hos denna

verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Koncernens och moder-

bolagets rapporteringsvaluta är SEK.

Utländska dotterbolags bokslut omräknas enligt dagskursmetoden, vilket

innebär att balansräkningar omräknas till balansdagens kurs och resultat-

räkningar till för året genomsnittlig kurs, varvid omräkningsdifferensen förs

till eget kapital. Vid avyttring eller likvidation av sådana bolag redovisas den

ackumulerade omräkningsdifferensen som en del av realisationsresultatet.

Resultatposter omräknas till transaktionsdagens kurs, och uppkomna

kursdifferenser förs till årets resultat. Undantaget är om transaktionen utgör

säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller

nettoinvesteringar, då vinster och förluster förs direkt mot eget kapital. Ford-

ringar och skulder kommer att räknas om i enlighet med de principer som

anges under stycket Finansiella instrument nedan.

Intäkter

För fraktuppdrag redovisas de intäkter och kostnader som är hänförliga

till uppdraget successivt i förhållande till fraktens genomförandegrad på

balansdagen. Fraktens genomförandegrad beräknas genom antal resdagar

på balansdagen i förhållande till totalt antal resdagar för uppdraget.

Övriga intäkter, exempelvis intäkter för externa managementuppdrag,

redovisas först när överenskommelse med kund föreligger och tjänsten

har levererats. Direkta utlägg som har vidarefakturerats till kund, netto-

redovisas i resultaträkningen mot det kostnadsslag som inköpet gjorts i.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av

effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla

betalning har fastställts.

Statliga stöd

Rederistödet redovisas netto mot lönekostnad som den är beräknad på.

Avräkning sker månadsvis.

Inkomstskatter

Skatt som ingår i koncernredovisningen avser aktuell och uppskjuten

skatt. Koncernen redovisar uppskjuten skatt på temporära skillnader

mellan tillgångars och skulders bokföringsmässiga- och skattemässiga



värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt

att de temporära skillnaderna kan utnyttjas mot framtida skatteplik-

tiga överskott. Vid beräkning av uppskjuten skatt har aktuell nominell

skattesats i respektive land använts. Uppskjutna skatteskulder avseende

temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag,

filialer, intresseföretag, redovisas inte i koncernredovisningen så länge

inte beslut om vinsthemtagning har fattats. Moderbolaget kan i samtliga

fall styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna, och där

det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Skatteeffekten av poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas i

resultaträkningen. Skatteeffekten av poster som redovisas direkt mot eget

kapital, redovisas mot eget kapital.

Rapportering för segment

Rörelsegrenar innehåller tjänster som skiljer sig åt avseende risker och

avkastning jämfört med andra rörelsegrenars. Geografiska marknader

tillhandahåller tjänster inom ett speciellt geografiskt område som skiljer

sig från de risker och den avkastning som gäller för andra geografiska

områden. I koncernen, och i moderbolaget, klassificeras rörelsegrenar som

primära segment och geografiska områden som sekundära.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar enligt nedan redovisas till anskaf-

fningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och

eventuella nedskrivningar.

Utgifter som höjer tillgångens värde eller höjer tillgångens avkastning,

genom exempelvis kapacitetsförbättringar eller genom kostnadsrationaliser-

ingar, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter i samband med omflaggn-

ing av fartyg, aktiveras enligt denna princip.

Utgifter för större återkommande översynsåtgärder, aktiveras som

anläggningstillgång då de bedöms öka fartygets verkliga värde, och skrivs

av linjärt under dess nyttjandeperiod. Övriga utgifter för reparationer och

underhåll klassificeras som kostnader. I koncernen finns dockningskostnader

som aktiveras enligt denna princip, och som skrivs av under 30 månader

vilket är den normala tiden mellan dockningar. Kostnader, inkl räntor, för

fartyg under byggande aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningar

enligt plan för fartyg baseras på för varje fartyg individuell bedömning av

nyttjandeperioden och därefter kvarvarande restvärde. Nedskrivning sker om

tillgångens beräknade återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde.

Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag, och

justeras vid behov. Den anläggningstyp som har störst restvärde är fartyg, där

restvärdet består i beräknat skrotvärde vid slutet av nyttjandeperioden.

Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig

avskrivning:

Fartyg 20–32 år

Dockning 2,5 år

Maskiner och inventarier:

Datorer 3–5 år

Övrigt 5–10 år

Byggnader 20–50 år

Markanläggningar 25 år

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, eller nedskrivet

värde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. För varje

tillgång fastställs en nyttjandeperiod som används för linjär planenlig

avskrivning.


avskrivning:

Linjenät 10 år

För immateriella tillgångar som anses ha förmågan att ge ekonomisk

avkastning under en obegränsad tid, skall ingen avskrivning ske. Däremot

skall det årligen, eller när det finns indikationer på att tillgånges värde har

förändrats, fastställa ett återvinningsvärde för tillgången.

Koncernen har goowill och varumärke som immateriella tillgångar

där ingen avskrivning sker. Goodwill testas årligen för att identifiera ev

nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ac-

kumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas per kassagenererande enhet

vid prövning av ev nedskrivningsbehov, där en kassagenererande enhet

är trafikområden inom divisionerna. Varumärket avser Transatlantic, där

återvinningsvärdet för tillgången är väsentligt högre än bokfört värde.

Som en följd av fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines

är moderbolaget genom finansiella leasingavtal leasetagare av fartyg som

inkluderar rätten att förvärva fartygen efter leasingsperiodens utgång.

Avtal redovisas på olika sätt i koncernen och moderbolaget med hänsyn till

beskattningsregler. I koncernen redovisas leasingavtalen enligt beskrivningen

under stycket Leasingavtal nedan, medan moderbolaget redovisar en

immateriell tillgång avseende rätten att förvärva fartygen.


avskrivning:

Rätten att förvärva fartyg 6 år.

Nedskrivningar

Tillgångar som har obestämd nyttjandeperiod prövas årligen avseende

eventuellt nedskrivningsbehov. För tillgångar som har en planmässig

avskrivning bedöms om värdeminskning skall ske för tillgången närhelst

det finns indikationer på att det redovisade värdet är högre än dess

återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde med

avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Nedskrivning sker

med ett belopp motsvarande skillnaden mellan återvinningsvärdet och

redovisat värde.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksam-

heter

Anläggningstillgångar eller verksamhetsgrenar som har beslutats att avyt-

tras, klassificeras i balansräkning som anläggningstillgång som innehas

för försäljning. Tillgången redovisas då till det lägre av bokfört värde och

verkligt värde efter försäljningskostnader. Avskrivning av tillgången sker

ej därefter.

Försäljningar av fartyg m.m.

I resultat vid fartygsförsäljningar ingår skillnaden mellan köpeskillingen

och redovisat värde för fartyget samt kvarstående redovisad docknings-

utgift.

Finansiella instrument

Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier; Finansiella till-

gångar till verkligt värde över resultaträkningen, Lån och kundfordringar,

Investeringar som innehas till förfall samt Finansiella tillgångar tillgäng-

liga för försäljning. Finansiella skulder klassificeras i följande kategorier;

Finansiella skulder till verkligt värde över resultaträkningen samt Övriga

finansiella skulder. Klassificeringen avgörs av syften med investeringen vid

förvärvstillfället. Översyn av klassificeringen sker årligen.

Finansiella tillgångar och skulder värderas vid förvärvstillfället till verkligt

värde tillsammans med transaktionskostnaden. Investeringarna avförs ur

balansräkningen när rättigheten till kassaflödet för tillgången upphör, eller

när större delen av riskerna och möjligheterna för tillgången har överförts

till en annan part.

Investeringarna omvärderas löpande till verkligt värde för Finansiella

tillgångar till verkligt värde över resultaträkningen, Finansiella tillgångar

tillgängliga för försäljning samt Finansiella skulder till verkligt värde över

resultaträkningen. Verkligt värde bestäms genom vad tillgången kan bytas,

säljas eller motsvarande till en extern part som har kunskap att bedöma

investeringens värde. För Finansiella tillgångar till verkligt värde över resul-

taträkning och Finansiella skulder till verkligt värde över resultaträkningen,

redovisas värdeförändringen i resultaträkningen i den period de uppkom-

mer. För Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning och för Övriga

skulder, redovisas de orealiserade värdeförändringar inom det egna kapitalet

för att redovisas i resultaträkningen i den period den realiseras. Lån och

fordringar samt Investeringar som innehas till förfall upptas till det belopp

de förväntas inflyta med.

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde. En reservering

för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns uppenbarliga bevis

för att koncernen inte kommer att erhålla fullt belopp. Nominellt värde

minskat med eventuella krediteringar har använts som verkligt värde för

kundfordringar och leverantörsskulder.

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter trans-

aktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffnings-

värde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet,

redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av

effektivräntemetoden.

Leasingavtal

Koncernen är både leasetagare och leasegivare och har ingått både finan-

siella leasingavtal samt operationella leasingavtal.

Vid finansiella leasingavtal, då koncernen åtnjuter de ekonomiska för-

månerna och står för riskerna, redovisas leasingobjektet i balansräkningen

som anläggningstillgång. Tillgången redovisas vid början av leasingperioden

till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimi-

leaseavgifterna. Varje leasingobjekt åsätts en nyttjandeperiod i enlighet med

de principer som anges under materiella anläggningstillgångar. Som skuld

redovisas framtida leasingavgifter minskat med de finansiella kostnaderna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell

kostnad.



Operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden i resultat-

räkningen som Rörelseintäkter vid uthyrning och som Övriga externa

rörelsekostnader vid inhyrning.

Varulager

Varulager har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och netto-

försäljningsvärde. Varulagret består huvudsakligen av bunker och smörj-

olja. Värderingen har skett i enlighet med FIFO-principen. För varulager

har erforderliga avdrag för inkurans gjorts.

Utdelningar till moderbolaget

Utdelningar till moderbolaget redovisas hos mottagaren som anteciperad

utdelning för det år utdelning avser.

Pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen har både förmånsbaserade som avgiftsbaserade pensions-

planer. Förmånsbaserade pensionsplaner ger de anställda en pensions-

förmån motsvarande ett fastställt belopp och där koncernen är skyldig

att finansiera planerna så att dessa belopp kan utbetalas i framtiden. Vid

avgiftsbaserad pensionsplaner betalar koncernen in en fastställt avgift till

en fristående juridisk enhet. Avgifterna redovisas som personalkostnader

när de förfaller till betalning. Koncern har därefter inte några ytterliggare

pensionsåtagande till de anställda.

Avsättningar görs för samtliga förmånsbaserade planer utifrån aktuariella

beräkningar enligt den s.k. project unit credit metoden i syfte att fastställa

nuvärdet på framtida förpliktelser för nuvarande och tidigare anställda.

Aktuariella beräkningar görs årligen, och baseras på vid bokslutsdagen

aktuella aktuariella antaganden. Avsättningens storlek bestäms av nuvärdet

av de framtida pensionsutfästelserna med avdrag för verkligt värde för för-

valtningskapitalet, oredovisade aktuariella vinster/förluster samt oredovisade

skulder för tidigare tjänstgöringsperioder. Aktuariella vinster/förluster som

överstiger ett s.k. korridorvärde om 10% skall resultatföras under de anställ-

das genomsnittliga återstående tjänstgöringsperiod.

Lånekostnader

Lånekostnader avseende nybyggnadsprojekt aktiveras som anläggnings-

tillgång under projektteringstiden. Övriga lånekostnader kostnadsförs

löpande.

Kassaflödesanalysen

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassa-

flödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Likvida medel

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavande och övriga kortfristiga

placeringar med förfallodag inom tre månader samt checkräkningskredit.

I balansräkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland

kortfristig skulder.

Finansiell riskhantering

I koncernens verksamhet finns det ett antal finansiella risker som kan

påverka resultatet. De väsentligaste riskerna är:

– marknadsrisk

– operationell risk

– valutarisk

– ränterisk

Koncernen har identifierat riskerna och arbetat fram en plan hur man kan

undvika alternativt minimera påverkan på koncernens resultat- och balans-

räkning genom olika åtgärder.

Koncernens övergripande mål är att minimera påverkan på koncernens

resultat- och balansräkning för de finansiella och operationella riskerna så

mycket som möjligt. Styrelsen har fastställt en Finanspolicy som anger hur

riskerna skall hanteras samt hur avrapportering skall ske.

Marknadsrisker.

Den allmänna ekonomiska utvecklingen i de länder koncernen är verksam

i är en mycket viktig faktor för den finansiella utvecklingen, då konjunktur-

utvecklingen har en stor påverkan på varuflödena och dess storlek och

därmed efterfrågan på sjötransporter. Även utvecklingen på andra

marknader än de som koncernen är verksam på, kan påverka efterfrågan

på koncernens tjänster då sjötransportmarknaden är en mycket internationell

marknad. Koncernen eftersträvar att ha nära kontakt med kunderna och

teckna längre fraktavtal, för att begränsa påverkan av de konjunkturella

svängningar.

Operationella risker.

Driftkostnadsförändringar för bunkerolja kan påverka resultatet påtagligt.

Genom att ingå terminskontrakt för bunkerolja minskar koncernen denna

risk. Övriga driftkostnader som kan påverka resultatet är försäkringspre-

mier och underhållskostnader. Genom ett aktivt service- och skadeföre-

byggande arbete hålls dessa kostnader nere, och innebär mindre risker för

stora enskilda kostnadsökningar.

Valutarisker.

Sjöfarten är en mycket internationell verksamhet, vilket innebär att endast

en andel av koncernens kassaflöde kommer från SEK. Detta innebär

att valutaförändringar har en stor påverkan på koncernens resultat och

kassaflöden, samt dess tillgångar. Valutarisken begränsas först och främst

genom att exponeringen för intäkterna och tillgångarna i olika valutor

matchas med lån i motsvarande valuta. Kvarstående exponering säkras

genom olika typer av säkringsinstrument.

Ränterisker.

Sjöfart är en kapitalintensiv bransch, där långfristiga lån är den huvudsak-

liga finansieringsformen. Ränteförändringar har därmed stor påverkan på

koncernens resultat och kassaflöde. För att minska denna risk säkerställs

räntenivåer i stor omfattning på olika tidsperioder och med olika typer av

säkringsinstrument.

Se vidare Not 31 för mer information.

Derivatinstrument

Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för

valutakursförändringar, bunkerprisförändringar samt för att säkra sin

exponering för ränterisker. Koncernens policy är att endast inneha instru-

ment som är kvalificerade för säkringsredovisning. Säkringsredovisning

kräver att säkringsåtgärden har ett uttalat syfte att utgöra säkring, att

den har en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen

effektivt skyddar den säkrade positionen.

Koncernen har säkringar som säkrar verkligt värde för tillgången

(verkligt värdesäkring), mycket sannolika prognostiserade transaktioner

(kassaflödessäkring) samt förändringar av nettoinvesteringar i utländska

dotterbolag.

När säkringar har ingåtts dokumenteras förhållandet mellan säkrings-

instrumentet och den säkrade posten, tillsammans med målet med säkringen

samt strategin för att vidta säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar även

sin bedömning, både vid säkringens ingång och löpande under dess livs-

längd, om säkringen är effektiv i att utjämna förändringen i verkligt värde

eller kassaflödet för säkrade poster.

Derivatinstrumenten redovisas vid förvärvstillfället till verkligt värde,

och omvärderas löpande till verkligt värde på balansdagen. Orealiserade

värdeförändringar för säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen

tillsammans med värdeförändringen för den säkrade tillgången för den

effektiva delen av säkringen . Den orealiserade värdeförändringen för effek-

tiva säkringar avseende kassaflöden, redovisas i en omvärderingsreserv inom

egna kapitalet. När sådana derivat avyttras löses värdeförändringen upp och

redovisas i resultaträkningen. För derivat som inte kvalificeras för säkrings-

redovisning, skall både orealiserad som realiserad värdeförändring, inkl den

ineffektiva delen av säkringen, redovisas direkt i resultaträkningen.

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på liknande

sätt som kassaflödessäkringar.

Verkligt värde på finansiella instrument fastställs genom värdering som

sker på en aktiv marknad (marknadsvärderingar), eller då inte en aktiv

marknadsplats finns genom etablerade värderingsmetoder.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på

historisk erfarenhet och rimliga antaganden om framtida utveckling.

Viktiga uppskattningar och antagande för redovisningsändamål

Koncernen gör uppskattningar om framtiden som påverkar koncernens

resultat- och balansräkningar. De uppskattningar som har störst påverkan

är nyttjandeperioden för materiella anläggningstillgångar samt dess

restvärde, inkomstskatter där koncernen har verksamhet i olika länder och

olika skattesystem (som ex.vis tonnageskatt) samt värdering av finansiella

instrument.

Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga

prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov som för 2005 inte medförde

behov av förändring. Avseende inkomstskatter har inga förändringar i skatte-

systemen noterats i de länder som koncernen är verksamma i. Värderingen av

finansiella instrument utgår från externa marknadsvärderingar.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper

De bedömningar som koncernen gör utifrån koncernens redovisningsprinciper

består i huvudsak av klassificering av leasingavtal och av antagande av

framtida kassaflöde för fartygen. Bedömningen av de framtida kassaflödena

baseras på prognoser framtagna i samband med koncernens budgetarbete,

som med beaktan av effekter av konjunktursvängningar samt andra kända

förändringar, nuvärdesberäknats med en diskonteringsfaktor om 8%.



Not 2 Segmentsredovisning Kvarvarande verksamhet

Atlanttrafik Europatrafik Isbrytning/Offshore

TSEK 2005 2004 2005 2004 2005 2004

Primära segment koncernen

Försäljning 806 300 391 059 754 032 644 137 161 561 78 275

Intern försäljning — — — — — —

Nettoomsättning 806 300 391 059 754 032 644 137 161 561 78 275

Avskrivningar –95 801 –25 196 –58 326 –18 407 –22 807 –20 883

Resultatandelar från intresseföretag — 7 543 — — — —

Rörelseresultat 42 187 31 928 52 796 22 799 96 266 22 538

Finansnetto –41 960 –17 683 –19 054 –2 638 –7 640 –13 127

Resultat före skatt 227 14 245 33 742 20 161 88 626 9 411

Inkomstskatt — — — — — —

Årets resultat — — — — — —

Tillgångar 974 003 603 575 998 149 286 277 544 139 468 779

Kapitalandelar i intresseföretag — 156 456 803 6 863 — —

Ofördelade tillgångar 2) — — — — — —

Summa tillgångar 974 003 760 031 998 952 293 140 544 139 468 779

Skulder 398 385 536 356 656 980 172 112 380 699 400 709

Ofördelade skulder 2) — — — — — —

Summa skulder 398 385 536 356 656 980 172 112 380 699 400 709

Bruttoinvesteringar 3) 742 245 9 236 739 396 3 685 7 184 4 557

Kvarvarande verksamhet

Ship Management/Koncerngemensamt Summa

TSEK 2005 2004 2005 2004


Försäljning 990 281 459 729 2 712 174 1 573 200

Intern försäljning –377 970 –37 308 –377 970 –37 308

Nettoomsättning 612 311 422 421 2 334 204 1 535 892

Avskrivningar –8 909 –4 889 –185 843 –69 375

Resultatandelar från intresseföretag — — — 7 543

Rörelseresultat –22 543 –21 410 168 706 55 855

Finansnetto –546 –4 510 –69 200 –37 958

Resultat före skatt –23 089 –25 920 99 506 17 897

Inkomstskatt — — — —

Årets resultat — — — —

Tillgångar 351 435 223 615 2 867 725 1 582 246

Kapitalandelar i intresseföretag — — 803 163 319

Ofördelade tillgångar 2) — — 2 848 2 980

Summa tillgångar 351 435 223 615 2 871 376 1 748 545

Skulder 286 329 207 862 1 722 394 1 317 039

Ofördelade skulder 2) — — 14 168 8 801

Summa skulder 286 329 207 862 1 736 562 1 325 840

Bruttoinvesteringar 3) 23 941 2 960 1 512 766 20 438

1) Omstruktureringsposter som ingår i Rörelseresultatet består av upplösning av negativ goodwill med 54 MSEK, rearesultat från avyttringar av materiella anläggningstillgångar

med 23 MSEK, fusionskostnader med -3 MSEK och uppsägningslöner i samband med fusionen med -6 MSEK. I Finansnetto ingår omstruktureringsposter bestående av rearesultat

från avyttring av dotterbolag med 146 MSEK.2) Ofördelade tillgångar och skulder består av finansiella instrument.3) Av årets investeringar om totalt 1 513 MSEK har 1 057 MSEK förvärvats genom fusionen med Gorthon Lines-koncernen, resterande består i huvudsak av fartygsinvesteringar.



Not 2 fortsättning Kvarvarande verksamhet inklusive omstruktureringsposter

Omstruktureringsposter 1) Summa

TSEK 2005 2004 2005 2004


Försäljning — — 2 712 174 1 573 200

Intern försäljning — — –377 970 –37 308

Nettoomsättning — — 2 334 204 1 535 892

Avskrivningar — — –185 843 –69 375


Rörelseresultat 68 094 –6 322 236 800 49 533

Finansnetto 146 375 — 77 175 –37 958

Resultat före skatt 214 469 –6 322 313 975 11 575

Inkomstskatt — — –23 255 5 080

Årets resultat — — 290 720 16 655

Tillgångar — — 2 867 725 1 582 246



Summa tillgångar — — 2 871 376 1 748 545

Skulder — — 1 722 394 1 317 039


Summa skulder — — 1 736 562 1 325 840

Bruttoinvesteringar 3) — — 1 512 766 20 438

Kvarvarande och avvecklad verksamhet

Avvecklad verksamhet

Torrlast Summa

TSEK 2005 2004 2005 2004


Försäljning 148 948 459 359 2 861 122 2 032 559

Intern försäljning — — –377 970 –37 308

Nettoomsättning 148 948 459 359 2 483 152 1 995 251

Avskrivningar –50 –14 832 –185 893 –84 207


Rörelseresultat 20 002 59 808 256 802 109 341

Finansnetto 3 298 –3 940 80 473 –41 898

Resultat före skatt 23 300 55 868 337 275 67 443

Inkomstskatt — –14 202 –23 255 –8 989

Årets resultat 23 300 41 666 314 020 58 454

Tillgångar — 105 449 2 867 725 1 687 695



Summa tillgångar — 105 449 2 871 376 1 853 994

Skulder — 82 655 1 722 394 1 399 694


Summa skulder — 82 655 1 736 562 1 408 495

Bruttoinvesteringar 3) — 4 337 1 512 766 24 775

1) Omstruktureringsposter som ingår i Rörelseresultatet består av upplösning av negativ goodwill med 54 MSEK, rearesultat från avyttringar av materiella anläggningstillgångar

med 23 MSEK, fusionskostnader med -3 MSEK och uppsägningslöner i samband med fusionen med -6 MSEK. I Finansnetto ingår omstruktureringsposter bestående av rearesultat

från avyttring av dotterbolag med 146 MSEK.2) Ofördelade tillgångar och skulder består av finansiella instrument.3) Av årets investeringar om totalt 1 513 MSEK har 1 057 MSEK förvärvats genom fusionen med Gorthon Lines-koncernen, resterande består i huvudsak av fartygsinvesteringar.



Atlanttrafik Europatrafik

TSEK 2005 2004 2005 2004

Primära segment moderbolaget

Försäljning 114 698 267 271 115 804 —

Intern försäljning — — — —

Nettoomsättning 114 698 267 271 115 804 —

Avskrivningar –10 401 — –96 —

Resultatandelar från intresseföretag — — — —

Rörelseresultat 10 772 –6 771 251 —

Finansnetto –5 073 — –21 —

Resultat före skatt 5 699 –6 771 230 —

Inkomstskatt — — — —

Årets resultat — — — —

Tillgångar — 243 723 — —

Kapitalandelar i intresseföretag — — — —

Ofördelade tillgångar — — — —

Summa tillgångar — 243 723 — —

Skulder — 75 430 — —

Ofördelade skulder — — — —

Summa skulder — 75 430 — —

Bruttoinvesteringar 1) 480 378 9 236 96 116 —

Ship Management/

Koncerngemensamt Summa

TSEK 2005 2004 2005 2004

Primära segment moderbolaget

Försäljning 495 157 92 521 725 659 359 792

Intern försäljning –377 970 37 308 –377 970 37 308

Nettoomsättning 117 187 129 829 347 689 397 100

Avskrivningar –21 773 –1 942 –32 270 –1 942

Resultatandelar från intresseföretag — — — —

Rörelseresultat –72 355 –32 095 –61 332 –38 866

Finansnetto 27 323 88 637 22 229 88 637

Resultat före skatt –45 032 56 542 –39 103 49 771

Inkomstskatt — — 10 898 8 482

Årets resultat — — –28 205 58 253

Tillgångar 1 314 885 581 412 1 314 885 825 135

Kapitalandelar i intresseföretag — — — —

Ofördelade tillgångar — — — —

Summa tillgångar 1 314 885 581 412 1 314 885 825 135

Skulder 563 622 275 832 563 622 351 262

Ofördelade skulder — — — —

Summa skulder 563 622 275 832 563 622 351 262

Bruttoinvesteringar 1) 17 963 2 552 594 457 11 788

1) Av årets investeringar om 594 MSEK , har 584 MSEK förvärvats genom fusion med Gorthon Lines.



Not 2 fortsättning

Sekundära segment Kvarvarande segment


TSEK 2005 2004 2005 2004

Fördelning per geografiskt område:

Nettoomsättning

Norden 1 576 133 1 107 373 702 834 291 431

Övriga Europa 358 875 264 835 — 11 819

Nordamerika 398 583 163 080 22 825 93 850

Övriga världen 613 604 — —

Totalt 2 334 204 1 535 892 725 659 397 100

Tillgångar

Norden 2 408 633 1 115 931 1 314 885 825 135

Övriga Europa 398 682 738 063 — —

Nordamerika — — — —

Övriga världen 64 061 — — —

Totalt 2 871 376 1 853 994 1 314 885 825 135

Investeringar

Norden 1 202 055 14 595 594 457 11 788

Övriga Europa 244 468 5 843 — —

Nordamerika — — — —

Övriga världen 66 243 — — —

Totalt 1 512 766 20 438 594 457 11 788

Primära segmentKoncernen redovisas fördelat på fyra segment samt dessutom särskilt

med uppgifter om dels effekter av omstrukturering, dels under året

avyttrade verksamheter, vilket här består av affärsdivisionen Torrlast.

De fyra segmenten består av de tre affärsdivisionerna Atlanttrafik,

Europatrafik och Isbrytning/Offshore samt Shipmanagement/Koncern-

gemensamt. Denna uppdelning har använts genomgående i årsredovis-

ningen vid beskrivning av verksamheten.

Division Atlanttrafik bedriver sjötransporter mellan Europa och

Nordamerika samt längs den nordamerikanska östkusten. Divisionen

transporterar huvudsakligen papper och andra skogsprodukter, men

även insatsprodukter för skogsindustrin och stålvaror. Fartygen utgörs

av såväl s k RoRo-fartyg som s k LoLo-fartyg.

Division Europatrafik omfattar linjetrafik mellan Sverige och

Storbritannien respektive Tyskland. Trafiken är containerbaserad och

omfattar såväl skogs- och stålprodukter som en rad andra produkter.

Divisionen bedriver även trafik med mindre bulkfartyg och med trans-

porter av råvaror och halvfabrikat inom Europa.

Dessutom innehåller divisionen en verksamhet där fartyg på time

charter basis hyrs ut till större skogskoncerner för dess transportsystem i

norra Europa. Fartygen utgörs av mindre container- och bulkfartyg samt

av RoRo-fartyg.

Division Isbrytning/Offshore utgörs av isbrytande s k ankarhanterings-

fartyg vilka dels nyttjas för isbrytning (primärt för svenska Sjöfartsverket),

dels för uppdrag inom offshoreindustrin med ompositionering av riggar

och ankare för dessa. Fartygen utför även transporter av förnödenheter

för kunder inom offshoreindustrin.

Shipmanagement/Koncerngemensamt inkluderar central ledning och

administration.

Omstruktureringsposter omfattar avyttringar av fartyg och verksam-

heter samt de kostnader som har uppstått i samband med fusionen. Här

ingår kostnader i samband med personal- och organisationsförändringar

till följd av koncernens omorganisation. I omstruktureringsposter ingår

även den upplösning av negativ goodwill som var en effekt av fusionen

och som kommenterats i förvaltningsberättelsen.

Transaktioner mellan divisioner och segment har skett prissatta till

marknadsmässiga villkor.

Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretagModerbolagetI moderbolagets nettoomsättning ingår försäljning till övriga koncern-

företag med 377 970 TSEK (37 308).

I moderbolagets övriga externa rörelsekostnader ingår inköp från övriga

koncernföretag med 335 866 TSEK (60 549).

Not 5 Valutakursdifferenser I rörelseresultatet ingår valutakursdifferenser avseende rörelsefordrin-gar och rörelseskulder enligt följande:


TSEK 2005 2004 2005 2004

Övriga rörelseintäkter 7 342 — 194 —

Övriga externa rörelsekostnader — –4 968 — –2 891

Totalt 7 342 –4 968 194 –2 891

Koncernens valutakursrisker beskrivs under avsnittet “Risker och möj-

ligheter i verksamhet och omvärld”.

Not 4 Övriga rörelseintäkter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004

Upplösning negativ goodwill 1) 54 544 — — —

Rearesultat avyttrade materiella anläggnings-tillgångar 28 650 3 639 — —

Valutakursdifferenser 7 342 — — —

Återvunna tidigare nedskrivna fordringar 683 4 250 683 4 250

Diverse koncern- övergripande poster — — 1 494 —

Övrigt 594 237 — 13

Totalt 91 813 8 126 2 177 4 263

1) Negativ goodwill som uppstod i koncernen genom fusionen med Gorthon Lines,

har lösts upp och tillförts eget kapital över resultaträkningen. Den beräkning

som gjordes i samband med fusionen och som baserats på beräkning av verkliga

värden för tillgångar och skulder vilka infusionerats, har justerats som en följd

av slutlig avstämning av värdeförutsättningarna vid fusionen.

Sekundära segment – geografiska områdenKoncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i tre geografiska områden.

I ”Norden”, som är koncernens hemmamarknad, bedrivs verksamhet inom

samtliga segment. Även i ”Övriga Europa” bedrivs verksamhet inom samt-

liga segment. I ”Nordamerika” bedrivs Atlanttrafik. Resterande försäljning

har lagts in i “Övriga världen”. Försäljningssiffrorna baseras på det land

där kunderna är verksamma. Tillgångar och investeringar rapporteras där

tillgångarna är bokförda. Det är att notera att större delen av koncernens

tillgångar finns i fartyg, som kan operera över hela världen. Indelningen av

tillgångar och skulder kan därmed förändras snabbt.



Antal Varav Antal Varav anställda kvinnor anställda kvinnor

Medelantal anställda 2005 2004

Moderbolaget

Sverige – landanst. 51 33% 52 38%

– ombordsanst. 278 3% 252 1%

Totalt i moderbolaget 329 7% 304 7%

Dotterföretag

Sverige – landanst. 80 49% 60 40%

– ombordsanst. 840 6% 606 7%

Norge – ombordsanst. — — 5 20%

Nederländerna – landanst. 4 0% 4 0%

– ombordsanst. 10 0% 82 1%

Storbritannien – landanst. 46 22% 35 20%

Finland – landanst. 3 0% 3 0%

Totalt i dotterföretag 983 10% 795 10%

Koncernen totalt 1 312 10% 1 099 9%

Löner, andra ersättningar Löner och Sociala (varav pensions- Löner och Sociala (varav pensions-

och sociala kostnader ersättningar kostnader kostnader) ersättningar kostnader kostnader)

TSEK 2005 2004

Moderbolaget 1) 143 868 71 564 (24 974) 106 371 58 963 (21 948)

Dotterföretag i Sverige 277 359 143 358 (51 193) 216 307 119 489 (36 466)

Dotterföretag utomlands 21 893 3 668 (2 204) 47 421 6 150 (2 108)

Koncernen totalt 443 120 218 590 (78 371) 370 099 184 602 (60 522)

1) Löner och ersättningar har reducerats med 3 683 TSEK (2 195), vilka aktiverats som arbete för egen räkning på pågående nybyggnadsprojekt.

Moderbolaget

Sjukfrånvaro 2005 2004

Total sjukfrånvaro 2,7% 4,2%

– långtidssjukfrånvaro 1,6% 2,4%

– sjukfrånvaro för män 2,8% 4,5%

– sjukfrånvaro för kvinnor 0,8% 2,4%

– anställda > 29 år 1,3% 0,5%

– anställda 30–49 år 1,4% 2,4%

– anställda 50 år < 5,3% 11,0%

Not 6 Medelantal anställda, sjukfrånvaro, löner, andra ersättningar och sociala kostnader mm.

Löner och ersättningar Styrelse Övriga Styrelse Övrigaper land och VD anställda och VD anställda

TSEK 2005 2004

Moderbolaget

Sverige 6 077 137 791 6 159 100 212

Totalt i moderbolaget 6 077 137 791 6 159 100 212

Dotterföretag i Sverige 2 377 274 982 3 432 212 875

Dotterföretag i utlandet

Norge — — — 1 515

Nederländerna 46 14 616 876 28 833

Storbritannien 712 4 848 566 14 070

Finland — 1 670 — 1 561

Totalt dotterföretag i utlandet 758 21 134 1 442 45 979

Koncernen totalt 9 212 433 907 11 033 359 066

Rederistöd har för moderbolaget erhållits med 53 444 TSEK (47 634) och

totalt för koncernen med 167 567 TSEK (114 785 ).

Notuppgifterna ovan avser belopp före reduktion med erhållet rederistöd.

Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befatttningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter har, i enlighet med bolagsstämmo-

beslut 2004, utgått ett arvode om totalt 1 050 TSEK (1 050). Därav har

ordföranden erhållit 300 TSEK (300). Ytterligare arvoden utgår ej avseende

arbete i styrelseanknutna kommittéer. VD och arbetstagarrepresentant

erhåller inte något styrelsearvode. Ordföranden erhåller arvodet fördelat

över de tolv månaderna från årsstämma till årsstämma och övriga

ledamöter erhåller arvodet i efterskott, innan nästföljande årsstämma.

Styrelsens ordförande har under 10-års perioden 2004–2013 rätt till pen-

sion motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår förmånsbestämd,

livsvarig pension baserad på ITP-planen. För att täcka bolagets åtagande

för detta har pensionsförsäkringar tecknats. Bolagets tillgångar i sådana

försäkringar respektive bolagets förpliktelser för dessa pensioner ingår i

avsättningar enligt Not 22.

Enligt upprättat avtal har bolaget även under januari–oktober 2005

anlitat ordföranden för verksamhetsuppdrag av strategisk vikt för kon-

cernen. Särskilt arvode om 521 TSEK (611) har utgått för detta.

Styrelsen har utsett VD (tillika koncernchef) samt två vVD.

Moderbolagets VD Håkan Larsson har för 2005 haft en kontant lön

om 2 963 TSEK (2 717) samt tjänstebil. Bonusavtal finns och utfaller när

lönsamhets- och operativa mål uppnås. För verksamhetsåret 2005 har utgått

bonus om 800 TSEK (-). Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller

uppsägning från bolagets sida utgörs för VD av två årslöner. Inga pensions-

kostnader har betalats för VD.

Moderbolagets vVD Hans Carlweitz har för 2005 haft en kontant lön om

1 346 TSEK (1 183) samt tjänstebil. För verksamhetsåret 2005 har särskild

bonus utgått om 200 TSEK (-). Inget avtal har i övrigt upprättats avseende

bonus. Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller uppsägning från

bolagets sida utgörs av två årslöner. Hans Carlweitz har under en femårspe-

riod från fyllda 60 år rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen.

Därefter utgår livsvarig pension motsvarande ITP-planen.

Moderbolagets vVD Lars Petersson har för 2005 haft en kontantlön om

1 602 TSEK och tjänstebil. Lars Petersson anställdes i moderbolaget 2005

efter att tidigare ha varit VD i Gorthon Lines AB som infusionerades i moder-

bolaget under året. Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller

uppsägning från bolagets sida utgörs av två årslöner. Lars Petersson har

under en sjuårsperiod från fyllda 58 år rätt till pension motsvarande 70%

av avgångslönen. Därefter utgår livsvarig pension motsvarande ITP-planen.

Under 2005 har överenskommelse slutits som innebär att Lars Petersson,

med beaktande av den väsentliga ägarförändring som ägt rum genom

fusionen, avslutar sin anställning i september 2006 och att ett avgångsved-

erlag utbetalas enligt Lars Peterssons anställningsavtal. Vederlaget 5,5 MSEK

inklusive sociala kostnader m.m. ingår i effekterna av omstruktureringen

vilka beskrivs i förvaltningsberättelsen.

Övriga ledande befattningshavare (liksom moderbolagets VD och vVD

medlemmar av koncernledningen) har uppgått till tre personer (fg år fem)

vilka tillsammans har haft en kontantlön om 2 742 TSEK (4 303) och som

var och en har haft tjänstebil. Denna grupp har bestått av en kvinna och

två män (föregående år fem män). Avgångsvederlag vid uppsägning från

arbetsgivarens sida utgörs för var och en av en årslön. Dessa befattnings-

havare har från fyllda 65 år rätt till livsvarig pension motsvarande ITP-

planen. Inga särskilda arvoden har utgått inom koncernen för styrelse-

ledamöter i dotter- och koncernbolag.

Årsredovisningens separata avsnitt Bolagsstyrning beskriver bl a frågor

avseende beslut om ersättningar.



Not 8 Immateriella och materiella anläggningstillgångar


TSEK 2005 2004 2005 2004

Fartyg

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 1 553 532 1 658 908 — —

Årets anskaffning (inkl för-bättringskostnader) 1 454 487 10 560 481 800 —

Omklassificering till anl.tillg.som innehas för försäljning –141 219 — — —

Försäljningar/utrangeringar –821 967 –60 253 –481 800 —

Årets omräkningsdifferens 314 717 –61 230 — —

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 359 550 1 547 985 — —

Korr anpassning till IFRS 2005-01-01 — 5 547 — —

Utgående ackumulerade anskaffningsvärdeni enlighet med IFRS 2) 2 359 550 1 553 532 — —

Uppskrivningar

Ingående uppskrivningar — 1 500 — —

Försäljningar/utrangeringar — –1 462 — —

Avskrivning på tidigare års uppskrivningar — –38 — —

Utgående ackumulerade uppskrivningar — — — —

Ackumulerade planenliga avskrivningar

Ingående avskrivningar –299 762 –271 698 — —

Omklassificering till anl.tillg.

som innehas för försäljning 22 547 — — —

Försäljningar/utrangeringar 139 349 41 176 10 401 —

Årets omräkningsdifferens –48 778 6 740 — —

Årets planenliga

avskrivningar 1) –175 707 –75 799 –10 401 —

Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar –362 351 –299 581 — —

Korr anpassning tillIFRS 2005-01-01 — –181 — —

Utgående ackumuleradewplanenliga avskrivningar ienlighet med IFRS 2) –362 351 –299 762 — —


TSEK 2005 2004 2005 2004

Nedskrivningar

Ingående nedskrivningar –42 559 –50 101 — —

Omklassificering till anl.tillg.som innhas för försäljning — — — —

Försäljningar/utrangeringar 25 813 5 161 — —

Årets omräkningsdifferens –920 2 381 — —

Utgående ackumulerade nedskrivningar –17 666 –42 559 — —

Korr anpassning till IFRS 2005-01-01 — — — —

Utgående ackumulerade nedskrivningar i enlighet med IFRS –17 666 –42 559 — —

Utgående planenliga restvärde 1 979 533 1 205 845 — —

Korr anpassning till IFRS 2005-01-01 — 5 366 — —

Utgående planenligt restvärde i enlighet med IFRS 2) 1 979 533 1 211 211 — —

Den genomsnittliga återstående nyttjandeperioden för fartygen är 13 år (15).

1) I beloppet ingår avskrivningar

hänförliga till avvecklade verksamheter — –14 725 — —

Se även Not 34 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade

verksamheter.

2) I posten ”Fartyg” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella

leasingavtal med följande belopp:


TSEK 2005 2004 2005 2004

Aktiverade finansiell leasing 529 708 — — —

Ackumulerade avskrivningar –24 896 — — —

Utgående bokfört värde 504 812 — — —

Se även Not 28 Leasing


TSEK 2005 2004 2005 2004

Byggnader och mark

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 32 041 31 910 25 299 25 299

Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) 2 236 167 2 236 —

Försäljningar/utrangeringar –13 849 — –8 853 —

Årets omräkningsdifferens 197 –36 — —

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20 625 32 041 18 682 25 299


Ingående avskrivningar –11 295 –10 485 –8 893 –8 315

Försäljningar/utrangeringar 5 353 — 3 168 —

Årets omräkningsdifferens –80 14 — —

Årets planenliga avskrivningar –637 –824 –578 –578

Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar –6 659 –11 295 –6 303 –8 893

Utgående planenligt restvärde 13 966 20 746 12 379 16 406– varav markvärde 855 1 651 759 847

Taxeringsvärden för fastigheter inom Sverige

– byggnader 3 546 5 442 3 263 5 220

– mark 799 992 562 875

Totalt 4 345 6 434 3 825 6 095

Bokfört värde på fastigheter inom Sverige 12 683 18 517 12 379 16 406

I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med — — — —

Not 7 Revisionsuppdrag Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004

Under året kostnadsförda arvoden

och kostnadsersättningar uppgått till

Arvoden avseende

revisionsuppdrag

PricewaterhouseCoopers 1 335 1 547 940 968

Svensk Revision Forsäng & Claezon 271 403 249 221

Övriga revisions företag 555 953 — —

Arvoden avseende övriga uppdrag

PricewaterhouseCoopers 790 560 790 446

Svensk Revision Forsäng & Claezon 31 44 31 31

Övriga revisions företag 28 31 — —

Totalt 3 010 3 538 2 010 1 666



Not 8 fortsättning


TSEK 2005 2004 2005 2004

Inventarier

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 63 217 70 641 9 395 18 506

Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) 25 805 4 812 13 126 1 322

Omklassificering till anl. tillg. som innehas för försäljning –4 218 — — —

Försäljningar/utrangeringar –21 488 –12 245 –8 900 –10 433

Årets omräkningsdifferens 115 9 — —



Ingående avskrivningar –36 881 –34 854 –6 110 –8 867

Omklassificering till anl. tillg.

som innehas för försäljlning 1 139 — — —

Försäljningar/utrangeringar 13 443 5 251 1 104 4 121

Årets omräkningsdifferens –116 11 — —

Årets planenliga avskrivningar 1) –9 202 –7 289 –2 333 –1 364

Utgående ackumulerade

planenliga avskrivningar –31 617 –36 881 –7 339 –6 110

Utgående planenligt restvärde 2) 31 814 26 336 6 282 3 285

I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med — — — —

1) I beloppet ingår avskrivningar

hänförliga till avvecklade verksamheter –50 –107 — —

Se även Not 34 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade

verksamheter.

2) I posten ”Inventarier” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella

leasingavtal med följande belopp:


TSEK 2005 2004 2005 2004

Aktiverad finansiell leasing 30 892 25 123 — —

Ackumulerade avskrivningar –16 681 –13 669 — —

Utgående bokfört värde 14 211 11 454 — —

Se även - Not 28 Leasing

Pågående nyanläggningar och förskott avseendemateriella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004

AnskaffningsvärdenIngående anskaffningsvärde 44 654 37 998 44 654 37 998

Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) 13 980 9 236 1 179 9 236

Omklassificeringar –44 000 — –44 000 —

Årets omräkningsdifferens — –2 580 — –2 580


Utgående planenligt restvärde 14 634 44 654 1 833 44 654

I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med — 1 006 — 1 006

Aktiverade räntor utgör faktisk betald ränta på fartygskreditiv.


TSEK 2005 2004 2005 2004

Goodwill

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 2 583 2 613 — —

Årets anskaffning — — 8 278 —

Försäljningar / utrangeringar –1 241 –30 — —


anskaffningsvärden 1 342 2 583 8 278 —

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående nedskrivningar — — — —

Årets nedskrivningar — — –8 278 —


nedskrivningar — — –8 278 —

Utgående bokfört värde 1 342 2 583 — —

I samband med fusionen med Gorthon Lines skedde i moderbolaget nedskrivning av den goodwillpost som uppkom vid minoritetsförvärvet av aktier i Gorthon Lines AB under 2001. Detta goodwillvärde ingick fram till fusionen i posten ”Andelar i intresseföretag”. Goodwillposten representerade övervärden i fartygsflottan som numera ägs av dotter-bolag.


TSEK 2005 2004 2005 2004

Varumärken

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde — — — —

Årets anskaffning 7 015 — — —

Utgående planenligt restvärde 7 015 — — —


TSEK 2005 2004 2005 2004

Övriga immateriella tillgångar

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 3 465 — — —

Årets anskaffning — 3 465 96 116 —


anskaffningsvärden 3 465 3 465 96 116 —


Ingående avskrivningar –260 — — —

Årets planenliga avskrivningar –347 –260 –10 680 —


planenliga avskrivningar –607 –260 –10 680 —

Utgående planenligt restvärde 2 858 3 205 85 436 —

Koncernen: Värdet består av upparbetat trafiksystem inom Europatrafiken som innehas av dotterbolaget Transatlantic European Services AB, och tillfördes koncernen vid förvärv av utestående 26% av aktierna 2004.

Moderbolaget: Beloppet utgörs av värdet av rätten att vid hyresperio-dens utgång förvärva tre fartyg som går i trafik för SCA. Denna rätt tillfördes koncernen i samband med fusionen med Gorthon Lines.



Not 13 Skatter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004

Årets skattekostnad

– Aktuell skatt –821 1 821 — 17 961

– Uppskjuten skatt –22 434 –10 810 10 898 –9 479

Totalt –23 255 –8 989 10 898 8 482

I beloppet ingår skatter hänförliga till avvecklade verksamheter med — –14 202 — —


TSEK 2005 2004 2005 2004

Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats

Redovisat resultat före skatt 337 275 67 443 –39 103 49 771

Skattekostnad enligt svensk skattesats 28% –94 437 –28% –18 884 –28% 10 949 28% –13 936 –28 %

– Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats 8 423 2% 9 284 14% — — — —

– Tonnagebeskattad verksamhet 26 842 8% 5 799 9% — — — —

– Effekt av till följd av rapportering i funktionell valuta –34 610 –10% 444 0% — — — —

– Effekt av ej skattepliktiga intäkter 54 630 16% 2 197 3% 10 920 28% 47 664 96%

– Effekt av ej avdragsgilla kostnader –3 420 –1% –2 329 –3% –10 501 –27% –24 499 –49%

– Nedskrivning av goodwill — — — — –2 318 –5% — —

- Upplösning av negativ goodwill 15 272 5% — — — — — —

- Värdeförändring pensionsåtaganden 679 0% 588 1% 538 1% 566 1%

- Justering av föregående års skatt 1 310 0% –6 683 –10% 1 310 3% –1 313 –3%

- Övrigt 2 056 1% 595 1% — — — —

Skattekostnad –23 255 –7% –8 989 –13% 10 898 28% 8 482 17%

I beloppen ingår skatter hänförliga till avvecklade

verksamheter med: — 14 202 — —

Se även Not 34, Anläggningstillgångar som innehas för

försäljning och avvecklade verksamheter

Not 9 Resultat från andelar i intresseföretag


TSEK 2005 2004 2005 2004

Gorthon Lines — 7 543 — —

Utdelning från Gorthon Lines — — 6 126 6 126

Totalt — 7 543 6 126 6 126

Not 10 Resultat från andelar i koncernföretag Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004 Utdelningar — — 26 728 160 352

Nedskrivning av aktieinnehav — — –17 000 –67 899

Nedskrivning av fodringar — — –2 398 –11 556

Rearesultat från försäljning av dotterbolag, netto 146 375 — — —

Totalt 146 375 — 7 330 80 897

Not 11 Finansiella intäkter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004

Ränteintäkter 7 224 2 003 5 022 424

Ränteintäkter från koncernbolag — — 8 983 4 746

Valutakursdifferenser 1 391 889 1 244 2 284

Totalt 8 615 2 892 15 249 7 454

Not 12 Finansiella kostnader Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004

Räntekostnader 77 815 44 790 5 174 5 039

Räntekostnader till koncernföretag — — 1 302 801

Totalt 77 815 44 790 6 476 5 840



Not 13 fortsättning


TSEK 2005 2004 2005 2004

Uppskjutna skattefordringar

– Pensionsförpliktelser med hänsyn

till tidpunkt för avdragsrätt 14 592 11 673 14 050 11 090

– Underskottsavdrag 1) 8 999 3 707 3 109 1 546

– Materiella anl. tillgångar,

temporära skilllnader 3) — 5 189 — —

– Finansiella instrument,

värdering till marknadsvärde 3 170 — — —

– Övriga skulder med hänsyn till

tidpunkt för avdragsrätt 1 063 6 721 — —

Totalt 27 824 27 290 17 159 12 636

Uppskjutna skatteskulder

– Immateriella anl tillgångar,

temporära skillnader — — 23 922 —

– Materiella anl tillgångar,

temporära skillnader 3) 165 961 — — —

Totalt 165 961 — 23 922 —

Netto uppskjuten skattefordran/

skatteskuld 4) –138 137 27 290 –6 763 12 636

Konsekvens vid anpassning till

IAS 39 per 1/1 2005 — –7 474 — —

Netto uppskuten skattefordran/

skatteskuld enl IFRS principer 2) –138 137 19 816 –6 763 12 636

1) För de svenska enheterna utgör posten nettot av ackumulerade underskottsav-

drag och obeskattade reserver.2) Genom fusionen med Gorthon Lines tillfördes koncernen uppskjutna skatteskul-

der om netto 135 279 TSEK och moderbolaget med 29 487 TSEK.3) Temporära skillnader – till följd av skattemässig behandling av av- och ned-

skrivningar.4) Uppskjuten skatteskuld redovisas netto då kvittningsrätt bedömts föreligga

enligt svensk skatterätt.

Underskottsavdragen i koncernen, för svenska enheter, uppgår netto efter avdrag av obeskattade reserver till 32 139 TSEK (13 239), för vilka uppskjutna skattefordringar beaktats till fullo. Underskottsavdragen i moderbolaget uppgår till 11 105 TSEK (5 521), för vilka uppskjutna skattefordringar beaktats till fullo.

Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag har inte beaktats, då realisationsresultat ej är beskattningsbart enligt gällande skattelagsstiftning.

Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.

Skatter som redovisats mot eget kapital uppgår i koncernen till – TSEK 2005 (-).

Not 14 Resultat per aktie

Koncernen

TSEK 2005 2004

Vägt genomsnittligt antal aktier 30 857 654 18 967 092

Resultat hänförligt till moderbolagets

aktieägare

– Från kvarvarande verksamhet 284 670 000 15 915 000

– Från avvecklad verksamhet 23 300 000 41 666 120

Totalt 307 970 000 57 581 120

Koncernen

TSEK 2005 2004

Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare– Från kvarvarande verksamhet 9,23 0,84

– Från avvecklad verksamhet 0,76 2,20

Totalt 9,98 3,04

Det finns inga egetkapitalinstrument utgivna.



Not 15 Andelar i koncernföretag, intresseföretag samt Joint Ventures Innehavens omfattning

Organisations– % av aktie- Bokfört värde TSEK

nummer Säte Antal kapitalet 2005-12-31 2004-12-31

Dotterbolag ägda av moderbolaget 1)

Transatlantic Holding AB 2) 556376-4876 Skärhamn 1 000 100 100 100Transatlantic Shipping AB 3) 556208-0373 Skärhamn 2 118 115 100 344 263 132 547Transatlantic European Services AB 556520-6504 Västerås 1 000 100 18 021 18 021Transatlantic Hornet AB 556519-4270 Stockholm 4 000 100 3 000 3 000Transatlantic Crewing AB 556426-8646 Skärhamn 1 000 100 120 120

Gorthon - B&N Transatlantic AB 4) 556642-5889 Skärhamn 1 000 100 100 —Transatlantic Services AB 5) 556161-7928 Helsingborg 1 000 100 100 —Transatlantic Fleet Services AB 5) 556275-8846 Skärhamn 200 000 100 5 622 —Transatlantic Administration AB 556662-6866 Skärhamn 1 000 100 7 400 —B&N Nordsjöfrakt A/S 977521041 Oslo 50 100 126 126B&N Shipmanagement A/S 980363015 Sarpsborg 50 100 55 55B&N Crewing A/S 981240030 Sarpsborg 50 100 121 121Transatlantic Nederland BV Rotterdam 50 100 47 401 47 401Gorton International Shipping Ltd 5) Bermuda 12 000 100 42 836 —Gorthon Shipping Inc 5) Kanada 100 100 1 —Finnpine Ltd 6) Gibraltar 3 000 100 — 71Finnwood Ltd 6) Gibraltar 3 000 100 — 71Tofton Ltd Gibraltar 3 000 100 102 102Sandon Ltd 6) 7) Gibraltar 3 000 100 — —

OY B&N Transatlantic Services AB Helsingfors — 100 76 76

Totalt 469 444 201 811

Moderbolagets ackumulerade anskaffningsvärde för aktier i dotterbolag uppgår till 670 118 TSEK (385 485).

Övriga koncernbolagTransatlantic Specialtonnage AB 556074-5431 Skärhamn 20 000 100B&N Specialtonnage AS 987069295 Oslo 100 100Hamntrafik i Stockholm AB 556202-6095 Stockholm 1 000 100ACL Ship Management AB 556550-2159 Skärhamn 1 000 100Stockholms Sjötrafik AB 556486-8760 Stockholm 5 000 100Mälarstuveri AB 556119-6139 Västerås 1 000 100Mälartransport AB 556056-9153 Västerås 1 000 100Paltrans Ferrieservices AB 556059-8723 Västerås 1 200 100B&N Hornet Spain S.L. Las Palmas 100Pal Line UK Ltd 3 384 716 Goole, UK 10 000 100Paltrans Cargo Services Ltd 2 547 016 Goole, UK 100 100Euroforest Shipping Ltd Malta 60 60MS Frej Claus-Markus Speck KG 8) HRA1211 Hörsten 72MS Odin Claus-Markus Speck KG 8) HRA1215 Hörsten 66

Intresseföretag ägda av moderbolaget

Gorthon Lines AB 9) 556112-6953 Helsingborg 6 125 770 34,3 — 155 149

1) Moderbolag i koncernen är Rederi AB Transatlantic (publ), 556161-0113, med säte i Skärhamn, Tjörns kommun. 2) Förändringen av bokfört värde på aktierna beror på under 2004 gjord nedskrivning. 3) Nyemission har genomförts under året.4) Bolaget redovisas från och med 2005 som dotterföretag genom att resterande 50% tillfördes vid fusionen med Gorthon Lines.5) Bolaget tillfördes vid fusionen med Gorthon LInes.6) Bolaget avyttrades under 2005.7) Bolaget bildades under 2005.8) Ytterligare förvärv av andelar skedde 2005.9) Bolaget under året infusionerat i Transatlantic-koncernen.10) Transatlantic-koncernen äger enligt Joint Venture avtal rätt till 50% av ackumulerade vinstmedlen i bolagen.



Not 15 fortsättning Innehavets omfattning Innehavets värde

Organisations- % av aktie Bokfört värde, TSEK Andel i Eget kapital, TSEK nummer Säte Antal kapitalet 2005-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2004-12-31Intresseföretagenskoncernmässiga värde

MS Frej Claus-Markus Speck KG 8) HRA1211 Hörsten — 10 — 2 918 — 5 351

MS Odin Claus-Markus Speck KG 8) HRA1215 Hörsten — 10 — 3 038 — 5 389

Gorthon Lines AB 9) 556112-6953 Helsingborg — — — 156 456 — 149 399Percy Tham i Oxelösund AB 556022-4908 Västerås 500 50 803 907 743 1 176Totalt 803 163 319 743 161 315 Marknadsvärdet för innehavet i Gorthon Lines AB, som är noterat på Stockholmsbörsens O-lista, uppgick per balansdagen till – TSEK (137 830) Joint Ventureföretag ägda av moderbolaget

Gorthon - B&N Transatlantic AB 4) 556642-5889 Skärhamn — — — 50

Gorthon - B&N Transatlantic KB 9) 969697-7231 Helsingborg — — — 5Totalt — — — 55

Joint Venture bolagens koncernmässiga värdeTransViking Icebreaking

& Offshore AS 10) 979 437 943 Kristiansand 550 55 185 348 64 550 185 898 65 100

Gorthon - B&N Transatlantic AB 4) 556642-5889 Skärhamn — — — 50 — 50

Gorthon - B&N Transatlantic KB 9) 969697-7231 Helsingborg — — — 5 — 1 837Totalt 185 348 64 605 185 898 66 987

Not 16 Andra långfristiga fordringar Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004

Ingående värde 63 444 46 544 51 711 29 442Konsekvens vid anpassningtill IAS 39 per 1/1 2005. Se Not 33 –7 474 — — —Nytt IB efter anpassningtill IAS 39 55 970 46 544 51 711 29 442

Årets avyttring –903 –7 330 –3 709 –3 425

Förändring uppskjuten skatt –19 816 –10 943 –12 636 –9 479

Förvärv/fusion samt omklassificeringar 27 854 35 173 8 503 35 173

Utgående värde 63 105 63 444 43 869 51 711

Största enskilda posterna består av:

Uppskjutna skattefordringar — 27 290 — 12 636

Förvaltningskapital avseende pensioner 40 813 19 509 25 499 19 509

Kapitalförsäkringar 22 214 16 645 18 177 15 664

Övrigt 78 — 193 3 902

Totalt 63 105 63 444 43 869 51 711

Bokfört värde på andra långfristiga fordringar överensstämmer med verkligt värde.

Not 17 VarulagerVarulagret består av bunkers, smörjolja och lasthanteringsutrustning. Varulagret har värderats till anskaffningsvärde.

Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004

Förutbetalda personalkostnader 18 468 21 534 6 408 6 050

Upplupna reseintäkter 36 517 27 403 — —

Upplupna ränteintäkter 1) 661 — — —

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6 136 3 383 4 925 2 456

Totalt 61 782 52 320 11 333 8 506

1) Upplupna ränteintäkter redovisades föregående år i posten

”Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter”.



Not 19 KassaflödesanalysI de fall då lånefinansiering vid investeringprojekt utbetalas direkt till varvet/leverantören och ej passerar bolagets/koncernens kassa, redo-visas investeringsbeloppet i kassaflödesanalysen netto efter avdrag för finansiering. Redovisad investeringsutgift utgörs således av den egna kontantinsatsen. Förvärv av aktier i dotterbolag visas i koncernredovisningen som utbetalad/erhållen köpeskilling minskad med det förvärvade/avyttrade dotterbolagets likvida medel på förvärvs-/avyttringsdagen. Effekter på likviditeten från försäljningen av verksamhetsgrenen ”Torrlast” samt från fusionen med Gorthon Lines åskådliggörs även i Not 34 , 35 och 36.


TSEK 2005 2004 2005 2004

Likvida medel

Kassa och bank vid årets början 104 874 88 062 53 487 34 518

Utnyttjad checkkredit vid årets början — — — —

104 874 88 062 53 487 34 518

Förmånsbaserade planer kännetecknas av att koncernen kvarstår med sin förpliktelse tills pensionen har blivit utbetald. Kostnaden och avsättningen för de förmånsbaserade planerna beräknas genom aktuariella beräkningar som syftar till att fastställa nuvärdet på för-pliktelsen. Förmånsbaserade planer finns endast i Sverige.

I samband med fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines övergick en pensionsstiftelse för tidigare anställda inom Gorthon Lines till Transatlantic.

I nedanstående tabeller finns upplysningar om de förmånsbaser-ade planerna som finns i koncernen, vilka antaganden som används i beräkningarna, vilka kostnader som redovisats samt värde på förplik-telsen och förvaltningstillgångar.

Not 22 Avsättningar för pensionerErsättningar till anställda efter avslutad anställning, såsom pensioner, sjukvårdsförmåner och andra ersättningar, erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller försäkringsbolag som därmed övertar förpliktelserna för de anställda. Denna typ av pensionsplaner benämns avgiftsbaserade planer. Transatlantic har avgiftsbaserade planer i Sverige, Holland och England. Vidare har ITP planen, finansierad genom Alecta i Sverige, klassificerats som en avgiftsbaserad plan, då koncernen ej har haft tillgång till nödvändig information för att kunna göra en aktuariell beräkning. Resterande del fullgörs genom så kallade förmånsbaserade planer. Den pensionsplan för norska sjömän som finns i koncernen, och som klassificerades som avgiftsbaserad plan, har från och med 2005 klassificerats som en förmånsbaserad plan.

Not 20 Aktiekapital

2005 2004

A-aktier B-Aktier Summa A-aktier B-Aktier Summa

Aktiekapital (SEK)

Ingående aktiekapital 12 089 800 179 101 530 191 191 330 12 089 800 174 358 780 186 448 580

Nyemission 6 089 800 111 295 410 117 385 210 — 4 742 750 4 742 750

Totalt 18 179 600 290 396 940 308 576 540 12 089 800 179 101 530 191 191 330

Antal aktier

Ingående antal aktier 1 208 980 17 910 153 19 119 133 1 208 980 17 435 878 18 644 858

Nyemission 608 980 11 129 541 11 738 521 — 474 275 474 275

Totalt 1 817 960 29 039 694 30 857 654 1 208 980 17 910 153 19 119 133

Antal röster

Ingående antal röster 12 089 800 17 910 153 29 999 953 12 089 800 17 435 878 29 525 678

Nyemission 6 089 800 11 129 541 17 219 341 — 474 275 474 275

Totalt 18 179 600 29 039 694 47 219 294 12 089 800 17 910 153 29 999 953

Kvotvärdet är 10 SEK per aktie. I koncernen finns inga optioner eller andra eget kapitalinstrument utgivna.

Not 21 Utdelning per aktieDe utdelningar som betalades ut under 2005 uppgick till 19 119 TSEK (1 SEK per aktie). Under 2004 skedde ingen utdelning. På bolagsstäm-man den 26 april 2006 kommer en utdelning avseende 2005 på 2 SEK per aktie, totalt 61 715 TSEK, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats i dessa finansiella rapporter.


TSEK 2005 2004 2005 2004

Årets förändring av kassa och bank 200 059 16 812 183 120 18 969

Årets förändring av utnyttjad checkkredit 1) –9 292 — — —

190 767 16 812 183 120 18 969

Kassa och bank vid årets slut 304 933 104 874 236 607 53 487

Utnyttjad checkkredit vid årets slut –9 292 — — —

Likvida medel vid årets slut 295 641 104 874 236 607 53 487

Avgår spärrade/pantsatta likvida medel –6 449 –11 507 — —

Beviljad checkräkningskrediter 17 500 17 500 — —

Utnyttjad checkkredit1) — –4 985 — —

Utgående disponibla likvida medel 306 692 105 882 236 607 53 487

1) Från och med 2005 redovisas utnyttjad checkkredit som en avdragspost i Likvida medel. Föregående års utnyttjade checkkredit uppgick till 4 985 TSEK och redovisades i balansräkningen som en skuldpost.



Not 23 Skulder

KoncernenTransatlantic-koncernens totala räntebärande skulder inklusive utnyttjad checkkredit uppgick till 1 183 MSEK (1 059) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom fanns ej räntebärande skulder totalt uppgående till 563 MSEK (350).

ModerbolagetModerbolagets totala räntebärande skulder uppgick till 35 MSEK (123) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom fanns ej ränte-bärande skulder och avsättningar totalt uppgående till 528 MSEK (193).


TSEK 2005-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2004-12-31

Totala räntebärande skulders fördelning per valutaUSD 182 373 575 502 — 96 232EUR 481 426 79 003 — —Annan utländsk valuta 246 745 259 895 — —SEK 272 108 144 665 34 824 26 583

Totalt 1 182 652 1 059 065 34 824 122 815

Totala skulder, ränte- och ej räntebärande, förfaller till betalning, enligt följande2006 511 379 164 9782007–2010 524 667 25 511Efter 2010 709 808 373 133

Totalt 1 745 854 563 622

KoncernenBeviljad checkräkningskredit uppgick till 18 MSEK (18).ModerbolagetBeviljad checkräkningskredit uppgick till – MSEK (-).

Not 24 Del i partrederiers kort- respektivelångfristiga skulderAv Transatlantic-koncernens andel i partrederiers skulder 77 020 TSEK (47 413) utgör 72 584 TSEK (43 498) räntebärande skulder. Bokfört värde på del i partrederiers kort- respektive långfristiga skul-der överensstämmer med verkligt värde.

Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004

Koncernen

Periodiserade

personalkostnader 71 551 68 223 29 527 14 847

Periodiserade räntekostnader 3 155 6 159 449 896

Periodiserade resekostnader 52 571 28 394 9 004 7 060

Periodiserade övriga kostnader 58 265 19 872 26 965 10 132

Totalt 185 542 122 648 65 945 32 935



TSEK 2005 2004 2005 2004

Tillämpade antaganden

i aktuariella beräkningar

Sverige

Diskonteringsränta 4,00% 4,75% 4,00% 4,75%

Förväntad avkastning på pensionskapital 6,00% 5,50% 6,00% 5,50%

Förväntad löneökning 3,00% 3,00% 3,00% 3,00%

Årets pensionskostnader TSEK

Förmåner intjänade under året 2 563 896 500 896

Räntekostnader 1 996 1 662 1 713 1 662

Förväntad avkastning på pensionstillgångarna –3 631 –1 897 –1 525 –2 307

Aktuariella vinster och förluster 143 145 — 145

Årets kostnader avseende förmånsbestämda pensioner 1 071 806 688 396

Årets kostnader avseende

avgiftsbestämda pensioner 78 371 59 717 24 974 21 948

Årets kostnad för löneskatt 13 796 10 600 5 806 8 545

Årets pensionskostnader

som ingår i personalkostnader 93 238 71 123 31 468 30 889

Faktisk avkastning på pensionstillgångar 5,50% 5,30% 5,50% 5,30%

Ränta och förväntad avkastning klassificeras som finansiell kostnad. Övriga poster redovisas som personalkostnader. Av kostnaden för avgiftsbestämda planer utgör 21 892 TSEK (26 116) premier till Alecta.


TSEK 2005 2004 2005 2004

Avsatt för förmånsbaserade pensioner

samt pensionskapital för dessa

Nuvärde av förpliktelse 48 225 36 070 31 621 35 660

Oredovisade aktuariella vinster/förluster –1 667 0 3 109 0Avsättningar för löneskatt 10 362 8 139 9 668 8 139Totalt avsättningar 56 920 44 209 44 398 43 799

Pensionskapital 40 813 35 173 25 499 35 173

Netto avsättning pensionskostnader 16 107 9 036 18 899 8 626

I balansräkningen har skulderna redovisats som Avsättningar för pen-sioner och tillgångarna som Andra långfristiga fordringar.


TSEK 2005 2004 2005 2004

Förändring av nettoavsättningen

Ingående avsättning 9 036 7 821 8 626 7 821

Förvärv av pensionsavsättning (fusionen) 7 643 — 8 000 —

Nettokostnad redovisad i resultaträkningen 1 071 806 688 396

Utbetalning av förmåner –4 316 — –427 —

Erlagda avgifter till fonderade planer 2 010 — 1 441 —

Förändring löneskatt 663 409 571 409

Utgående avsättning 16 107 9 036 18 899 8 626



Not 26 Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004

Lång- och kortfristiga fartygslån samt del i partrederiers lång- och kortfristiga skulder

– fartyginteckningar 891 435 1 257 433 — —

Kort- och långfristiga övriga skulder till kreditinstitut– nybyggnadskontrakt — 44 000 — 44 000– fastighetsinteckningar 6 100 13 641 6 100 12 100– anl. tillgångar som brukas enligt finansiella leasingavtal1) 511 804 44 204 — —– företagsinteckningar 23 485 23 485 1 100 1 100– aktier i dotterföretag — 250 300 — 179 949– aktier i intresseföretag — 155 181 — 155 149– säkerhet i fordran 19 530 23 396 — —– bankmedel 6 449 11 507 — —

Avsättningar för pensioner

– kapitalförsäkring 48 581 26 063 44 544 24 985

Totalt 1 507 384 1 849 210 51 744 417 283

1) I moderbolaget redovisas, 85 436 TSEK i posten ”Immateriella tillgångar”, vilket utgör värdet av den rätt att förvärva fartygen som ingår i de finansiella leasingavtalen.

Not 27 Eventualförpliktelser Koncernen Moderbolaget

TSEK 2005 2004 2005 2004

Borgensförbindelser 7 706 7 706 39 343 40 409

- varav för dotterbolag — — 39 343 40 409

Därutöver har moderbolaget lämnat garanti för dotterbolags full-görande av tidsbefraktningsavtal vilket även omfattar delar av det avyttrade dotterföretaget Transbulks åtaganden. För sistnämnda finns samtidigt motgaranti från extern part på motsvarande belopp

Not 28 Leasing, långtidsuthyrning och charter

KoncernenKoncernen förhyr fartyg, byggnader och maskiner genom leasingavtal.

Operationell leasingOperationell leasing avser i huvudsak inhyrning av fartyg på bareboat- och T/C basis, där avtalstider och hyresvillkor skiljer sig för olika fartyg. Det största kontraket avser inhyrning av tre fartyg, tidigare ägda inom Transatlantic-koncernen, på bare-boat basis, där avtalet löper under 10 år. Koncernen äger därefter rätten att lösa ut fartygen till marknadsvärdet.

Finansiell leasingFinansiell leasing utgörs av hyra av fartyg samt containers som används inom segmentet Europatrafik, där det största åtagandet är de tre fartygen Obbola, Östrand och Ortviken. Dessa fartyg är inhyrda på bare-boat basis och vidareuthyrda under timer-charter kontrakt till SCA Transforest AB. Båda avtalen gäller tom 2011, och är tecknade i EUR. Koncernen äger därefter rätten att lösa ut fartygen till restvärdet.

Hyresintäkter operationell leasingHyresintäkter operationell leasing utgörs av fartyg uthyrda på bareboatbasis, samt time-charteravtal från SCA (se ovan).

Antalet förhyrda fartyg var 12 st per 2005-12-31, (13 st per 2004-12-31) och antalet uthyrda fartyg var 4 st (5).

Koncernen

MSEK 2005 2006 2007–2010 efter 2010

Hyreskostnader

Operationell leasing 116 140 322 327

Därav:

– Bareboat charter 3 65 261 327

– T/C 111 73 57 —

– övrigt 2 2 4 —

Finansiell leasing 66 69 258 61

Därav:

– Bareboat charter 61 61 245 61

– T/C — — — —

– övrigt 5 8 13 —

Hyresintäkter

Operationell leasing 119 118 439 110

Därav:

– Bareboat charter 9 8 — —

– T/C 110 110 439 110

Ovanstående framtida leasingavgifter är koncernens nominella mini-miavgifter.

I koncernens balansräkning är följande poster redovisade som finansiell leasing per balansdagen:

MSEK 2005 2004

Anläggningstillgångar

Fartyg

– Anskaffningsvärde — —

– Anskaffning genom fusion Gorthon Lines 490 —

– Omräkningsdifferens 39 —

– Ackumulerade avskrivningar –24 —

Bokfört värde 505 —

Inventarier

Anskaffningsvärde 25 25

Anskaffning under året 6 —

Ackumulerade avskrivningar –17 –14

Bokfört värde 14 11

Totalt – Bokfört värde 519 11

Skulder avseende finansiell lease

– Långfristig del 338 4

– Kortfristig del 53 0

Totalt 391 4

Avsättningar skatteskulder 12 1



Not 30 Närstående transaktionerLedande befattningshavareRederi AB Transatlantic har under året, på marknadsanpassade villkor hyrt kontorslokaler i en fastighet i Skärhamn ägd av Blacken Fastigheter AB, i vilket Folke Patriksson, bolagets styrelseordförande, har intresse. Hyresbeloppet uppgick till 324 TSEK (358). Hyresavtalet upphörde under 2005 och lokalerna frånträddes i slutet av året. Rederi AB Transatlantic avyttrade under året till marknadsmässig köpeskilling (6 190 TSEK), fastställd via oberoende marknadsvärderingar, en konfe-rensfastighet i Skärhamn till Blacken Fastigheter AB. Transatlantic har från 2006 inga särskilda åtaganden avseende de nämnda fastigherna.

Dotterbolaget Transatlantic European Services AB hyr kontor av ett bolag i vilket dotterbolagets VD Jan Thunberg har ägarintressen. Hyran är marknadsanpassad och uppgick till 588 TSEK (588).

En lånefordran på 108 TSEK (168) finns på bolagets vVD Hans Carlweitz. Ränta debiteras med statslåneränta +1%. Lånet togs upp innan Hans Carlweitz blev vVD.

Under 2005 har Transatlantic i den holländska verksamheten utnyttjat optionsavtal och övertagit andelar i fartyg vilka ägts genom bolag av Fred Moerman, som tidigare varit VD i dotterbolaget Transatlantic Nederland BV (fd B&N Moerman). Se även Not 36. De närståendeför-hållande som tidigare, på marknadsanpassade villkor gällt, har därmed upphört.

Not 29 Joint Venture företag – påverkan på koncernens resultat- och balansräkningar

TransViking bedrivs som ett joint venture mellan Transatlantic-koncernen och Viking Supply Ships A/S i Kristiansand, Norge.

Samarbetsavtalet för detta joint venture innebär att Transatlantic skall ansvara för drift av fartygen, och Viking Supply Ships skall ansvara för fartygens befraktning på offshore marknaden. TransViking har inga egna anställda. Alla ekonomiska konsekvenser av samarbetet delas lika mellan parterna.

Gorthon–B&N Transatlantic Services KB bildades under 2004. Bolaget, som bedrevs som ett joint venture, ombesörjde befraktning och operation av ägarbolagens RoLo-fartyg i gemensam Atlantrafik. Genom fusion av ägarbolagen redovisas verksamheten för det första kvartalet 2005 i Rederi AB Transatlantic. Verksamheten har därefter överförts till dotterbolaget Transatlantic Services AB.

Nedan redovisas effekterna på koncernens resultat- och balans-räkning vid konsolidering av Joint Venture företagen enligt klyvnings-metoden.

Gorthon – B&N TransViking Icebreaking Transatlanic & Offshore AS Services KB 1)

TSEK 2005 2004 2005 2004

Belopp redovisas enligt koncernens andel

Resultaträkning 2)

Rörelsens intäkter 165 78 — 122Rörelsens kostnader –68 –55 — –121Rörelseresultat 97 23 — 1Finansnetto –8 –14 — —

Årets resultat 89 9 — 1 Balansräkning 2)

Anläggningstillgångar 457 433 — —Omsättningstillgångar 109 31 — 16

Summa tillgångar 566 464 — 16

Eget kapital 186 65 — 1Långfristiga skulder 337 361 — 6Kortfristiga skulder 43 38 — 9

Summa eget kapital och skulder 566 464 — 16

Ställda säkerheter 547 550 — —

1) Bolaget helägt efter fusionen med Gorthon Lines2) Utgår från koncernens andel i joint venture bolagen.

Not 31 Finansiell riskhantering och derivatinstrumentTransatlantic-koncernen har i sin verksamhet olika typer av finansiella risker, såsom bland annat förändringar av valutakurser och räntesatser.Koncernens mål är att minimera sådana negativa effekter på koncernens resultat- och balansräkning.

Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Policyn innehåller tydliga instruktioner hur olika finansiella risker skall hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera finansiella risker.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, vars innebörd beskrivs i Not 1, Derivatinstrument.

Valutarisker Valutarisker för kassaflödet skall enligt finanspolicyn i första hand hanteras genom att balansera valutaflödena så att in- och utflöden matchar varandra. Vid förväntade obalanser skall dessa transaktioner terminssäkras till minst 80% för de närmaste sex månaderna, med 70% för de påföljande sex månaderna, med 50% för år 2 och 25% för år 3. Koncernen har huvudsakligen valutaexponeringar i USD, EUR och NOK. Under 2005 tecknades löpande ett antal säkringskontrakt i USD i enlighet med policyn, för att minska kassaflödesriskerna under perio-den 2005–2008. För övriga valutor har inga säkringar skett då inga väsentliga obalanser föreligger eller där osäkerhet råder när betalning skall ske.

Valutaexponeringar för tillgångar skall i första hand hanteras genom att finansiering sker i samma valuta som tillgången. Samtliga fartyg har en sådan säkring för 2005.

Moderbolaget har ett antal utländska dotterbolag vilkas nettotill-gångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Ingen säkring av dessa valutapositioner har skett.

Ränterisker Finanspolicyn anger att ränterisken skall säkras genom finansiella instrument som begränsar exponeringen för ökade räntekostnader. Koncernens policy är att 25–50% av de räntebärande lånen skall säkras på en period understigande 1 år, 25–50% om en period på 1–3 år, samt 25–50% på en period längre än 3 år.

Kreditrisker Koncernen har en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och andra affärspartners. Lämnade krediter är huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder.

Varurisker För att minimera kostnadsvariationer för bunkers, har koncernen ingått bunkersterminskontrakt. Därutöver finns kundkontrakt som medger att koncernen kompenseras vid bunkersprisförändringar.

En mer detaljerad beskrivning av vilka risker och möjligheter Transatlantic-koncernen har, finns i Not 1.

Den holländska fartygsdriftsverksamheten har bedrivits i särskilt helägt, dotterbolag vari, förutom landanställd personal, all sjöanställd personal har ingått. Detta bolag har under 2005 överlåtits till detta bolags två ledande befattningshavare. Överenskommelsen innebär att Transatlantic inte längre har några förpliktelser för de anställda i driftbolaget. För frånträdet av detta ansvar har Transatlantic betalat ett övernskommit engångsbelopp om 530 TEUR. I den totala överenskom-melsen har också ingått att den av Transatlantic i Holland ägda kontors-fastigheten som baserats på oberoende marknadsvärdering 500 TEUR, har överlåtits till förvärvarna av driftbolaget. Genom överenskommelsen har Transatlantic förbundit sig att tom 2007 fortsätta att på marknads-villkor, anlita driftbolaget för shipmanagment för de kvarstående fartyg som ägs genom holländskt bolag.

Transatlantic förvärvade under året, genom köp av bolag, rätten till firman/namnet ”Rederi AB Transatlantic” av VD Håkan Larsson. Köpeskillingen för bolaget, som även innehöll begränsade, idag lik-viderade, nettotillgångar uppgick till 7 400 TSEK och fastställdes genom särskild och oberoende värdering.

Det har under året ej förekommit några transaktioner med Stiftelsen Gorthon-rederiernas pensionsanstalt. Utbetalningar från stiftelsen har skett enligt uppgjorda avtal och till tidigare anställda.



Not 32 Händelser efter balansdagenDe äldre fartygen m/s Toftön och m/s Margit Gorthon har avyttrats till bokförda värden och har återhyrts för en tid om 2–4 år med möjlighet till förlängning.

Transatlantic har utökat sitt samarbete med skogskoncernen StoraEnso genom att en ny linjeverksamhet kommer att etableras som dels tillvaratar ledig kapacitet i de nya fartyg som levereras 2006, dels utnyttjar kompletterande, inhyrt tonnage. Detta transportsystem kommer att erbjuda transportservice för containers- och RoRo-laster mellan primärt Kemi/Oulo i Bottenviken och Lübeck/Göteborg. Denna service kommer också att omfatta översjöiska destinationer om matarlinje till Hamburg och Bremerhaven. Som ett resultat av det nya samarbetet med StoraEnso har Transatlantic bildat dotterbolaget TransLumi Line AB.

Europadivisionens linjetrafik på England har utökats med fler fartyg och med anlöp också i Helsinborg. Samtidigt har ett marknads-samarbete inletts med Schenker-koncernen för primärt Englands-marknaden.

Derivatinstrument

Valutaderivat

På balansdagen hade koncernen följande öppna valutaderivatskontrakt

Terminskurser

Kontraktvärde i MSEK (vägt snitt)

TSEK 2005 2004 2005 2004

Valturaterminer USD 256 69 Valutaoptioner USD 103 29 Totalt 359 98 7,32 7,10

Valutaderivat förfaller mellan 1 till 33 månader från balansdagen.

Om säkring ej hade skett skulle framtida resultat blivit 31 MSEK högre om balansdagens kurs hade gällt vid terminernas lösentidpunkt.

RäntederivatKoncernen använder sig av olika typer av räntsäkringsinstrument. Per balansdagen hade koncernen följande räntederivat.

Lånevärde i MSEK 6 mån 7–12 mån 2 år eller eller eller

kortare kortare 1–2 år längre Totalt

Ränte SWAP — — 94 157 251

Ränte CAP — — 140 — 140

Totalt — — 234 157 391

Därutöver har koncernen lån om 56 MSEK som har en bunden ränta under en period om 1–3 år. Totalt är 684 MSEK av lånen utsatta för ränteexponering. Sammantaget innebär detta att 71% av ränte-bärande låneportfölj var säkrad per balansdagen. Därutöver har koncernen räntederivat för att säkra räntekomponenten i långsiktiga operationella leasingavtal (fartygshyra).

Vägd genomsnittlig räntesats för räntebärande lån uppgick till:


% 2005 2004 2005 2004

Fartygslån 4,20 3,04 — —

Skulder till koncernföretag — — 3,75 3,00

Övriga skulder till kreditinstitut 4,63 4,35 4,40 4,12

Totalt 4,22 3,13 4,11 3,62

Om räntesatsen förändras med 1% enhet så kommer koncernens räntekostnad att förändras med 3 MSEK.

BunkerderivatKoncernen hade per balansdagen tecknat bunkersterminer för en bunkerskostnad om 20 MSEK, vilket är 45% av den bedömda osäkrade bunkersförbrukningen.

Verkliga värden

Verkliga värden för derivatinstrument var per balansdagen följande:

Koncernen

2005 2004

TSEK Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Valutaoptioner — 4 807 7 434 —

Valutaterminer — 8151 3 280 —

CAP avtal 11 — 79 —

Bunkersterminer — 1 208 — 212

Ränte SWAP 2 837 — — 3 804

Totalt 2 848 14 166 10 793 4 016

Moderbolaget

2005 2004

TSEK Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Valutaoptioner — — 7 434 —

Valutaterminer — — 3 280 —

CAP avtal — — 79 —

Bunkersterminer — — — —

Ränte SWAP — — — 3 804

Totalt — — 10 793 3 804

De finansiella instrumenten har redovisats i balansräkningen till verkligt värde (marknadsvärde) för 2005. För 2004 redovisades endast 3 MSEK i balansräkningen för derivatinstrument avseende CAP-avtal, pga att IAS 39 inte tillämpades förrän 1 januari 2005.




Not 33 Konsekvenser av IFRS anpassning

Minoritets- Funktionell Omklassi- Finansiella IFRSIngående balans 2004-01-01 intresse Goodwill valuta ficeringar1) instrument 2004-01-01

Fartyg 1 344 998 — — –4 131 — — 1 340 867

Övriga materiella anläggningstillgångar 95 210 — — — — — 95 210

Immateriella anläggningstillgångar 2 613 — — — — — 2 613

Uppskjuten skatt 37 334 — — 766 — — 38 100

Innehav i intresseföretag 161 793 — — — — — 161 793

Övriga finansiella anläggningstillgångar 8 614 — — — — — 8 614

Summa anläggningstillgångar 1 650 562 — — –3 365 — — 1 647 197

Omsättningstillgångar 309 247 — — — — — 309 247

Summa tillgångar 1 959 809 — — –3 365 — — 1 956 444

Eget kapital 389 574 5 710 — –1 971 — — 393 313

Minoritetsintresse 5 710 –5 710 — — — — —

Avsättningar 7 821 — — — –7 821 — —

Långfristiga skulder 1 123 931 — — –1 394 7 821 — 1 130 358

Kortfristiga skulder 432 773 — — — — — 432 773

Summa eget kapital och skulder 1 959 809 — — –3 365 — — 1 956 444

1) Avsättningar för pensioner omklassificeras till långfristiga skulder.

Minoritets- Funktionell Omklassi- Finansiella IFRSResultaträkning 2004 2004 intresse Goodwill valuta ficeringar instrument 2004

Nettoomsättning 1 995 251 — — — — — 1 995 251

Övriga rörelseintäkter 8 126 — — — — — 8 126

Personalkostnader –479 357 — — — — — –479 357

Övriga kostnader –1 338 012 — — — — — –1 338 012

Avskrivningar/nedskrivningar –86 907 — 1 587 1 110 — — –84 210

Andelar i intresseföretags resultat 3 765 — 1 275 — 2 503 — 7 543

Röreslseresultat 102 866 — 2 862 1 110 2 503 — 109 341

Finansnetto –41 898 — — — — — –41 898

Resultat före skatt 60 968 — 2 862 1 110 2 503 — 67 443

Skatt på årets resultat –6 619 — — 133 –2 503 — –8 989

Mionritetens andel i årets resultat –873 873 — — — — —

Årets resultat 53 476 873 2 862 1 243 — — 58 454

Ovanstående korrigeringar saknar kassaflödespåverkande effekter då de utgörs av transaktioner som redovisas inom resultatet före skatt men som återläggs i form av poster som inte ingår i kassaflödet. Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet är därmed oförändrat.

Minoritets- Funktionell Omklassi- Finansiella IFRSUtgående balans 2004-12-31 intresse Goodwill valuta ficeringar1) instrument 2004-12-31

Fartyg 1 210 558 — — –4 713 — — 1 205 845


Immateriella anläggningstillgångar 4 201 — 1 587 — — — 5 788

Uppskjuten skatt 26 391 — — 899 — — 27 290

Innehav i intresseföretag 162 044 — 1 275 — — — 163 319

Övriga finansiella anläggningstillgångar 36 324 — — — — — 36 324

Summa anläggningstillgångar 1 531 254 — 2 862 –3 814 — — 1 530 302

Omsättningstillgångar 323 692 — — — — — 323 692

Summa tillgångar 1 854 946 — 2 862 –3 814 — — 1 853 994

Eget kapital 444 071 879 2 862 –2 313 — — 445 499

Minoritetsintresse 879 –879 — — — — —

Avsättningar 9 036 — — — –9 036 — —

Långfristiga skulder 1 039 441 — — –1 501 9 036 — 1 046 976


Summa eget kapital och skulder 1 854 946 — 2 862 –3 814 — — 1 853 994

1) Avsättningar för pensioner omklassificeras till långfristiga skulder.



IFRS Minoritets- Funktionell Omklassi- Finansiella IFRSKorrigering ingående balans 2004-12-31 intresse Goodwill valuta ficeringar1) instrument 2005-01-01

Fartyg 1 205 845 — — — –42 500 5 366 1 168 711


Immateriella anläggningstillgångar 5 788 — — — — — 5 788

Uppskjuten skatt 27 290 — — — — –7 474 19 816

Innehav i intresseföretag 163 319 — — — — — 163 319

Övriga finansiella anläggningstillgångar 36 324 — — — — 3 969 40 293

Summa anläggningstillgångar 1 530 302 — — — –42 500 1 861 1 489 663

Omsättningstillgångar 323 692 — — — 42 500 — 366 192

Summa tillgångar 1 853 994 — — — — 1 861 1 855 855

Eget kapital 445 499 — — — — 19 220 464 719

Minoritetsintresse — — — — — — —

Avsättningar — — — — — — —

Långfristiga skulder 1 046 976 — — — — –17 359 1 029 617


Summa eget kapital och skulder 1 853 994 — — — — 1 861 1 855 855

1) Anläggningstillgångar som innehas för försäljning omklassificeras till omsättningstillgångar. Omklassificeringen avsåg systerfartygen ”Forte” och ”Largo” vilka levererades

till nya ägare i januari 2005.

Minoritetsintresse Enligt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter redovisas minoritets-intresset som en del av eget kapital. Nettoresultatet presenteras enligt IFRS före avdrag för minoritetens andel. Utifrån dessa regler har minoritetsintresset omklassificerats till eget kapital. Avskrivning av goodwill Enligt IFRS 3 Företagsförvärv, delas immateriella tillgångar upp på tillgångar som har bestämd livslängd och tillgångar med obestämd livslängd. Goodwill skall enligt IAS 38 redovisas som en tillgång med obestämd livslängd och skall därför inte skrivas av. Årligen skall istället ett så kallat impairmenttest genomföras för att säkerställa värdet. De justeringar som har skett enligt dessa förändringar är att avskrivning av goodwill har upphört. De impairmenttester som genomförts visar att det inte finns något nedskrivningsbehov. Gjorda avskrivningar, sammanlagt 2 682 TSEK, har återlagts för 2004.

Koncernen tillämpar undantaget i IFRS 1 ”First time adoption of International Financial Reporting Standard” avseende att inte räkna om förvärv gjorda innan den 1 januari 2004. Funktionell valutaEnligt IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser skall varje företag välja den funktionella valuta som ger bäst information om företags resultat- och balansställning. Rederi AB Transatlantic har omklassificerat ett dotterföretag i enlighet med denna standard, från funktionell valuta SEK till USD, varefter den koncerninterna rapporteringen sker i USD. Konsekvensen har inneburit reducerat fartygsvärde med 4 131 TSEK per 2004-01-01 och med 4 713 TSEK per 2004-12-31. Låneskulden har reducerats med 1 394 TSEK per 2004-01-01 samt med 1 501 TSEK per 2004-12-31. Uppskjuten skatt har beaktats avseende dessa förändringar och har ökat uppskjuten skattefordran per 2004-01-01 med 766 TSEK och med 899 TSEK per 2004-12-31.

Anläggningstillgångar tillgängliga för försäljningAnläggningstillgångar för vilka beslut fattats om avyttring, har omklassificering skett, i enlighet med IFRS 5, Anläggningstillgångar tillgängliga för försäljning.

Tillgångarna redovisas på egen rad under omsättningstillgångar. Se vidare Not 34.

Finansiella instrument/SäkringsredovisningEnligt IAS 39, Finansiella instrument, skall samtliga finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde. Koncernen har tidigare tillämpat säkringsredovisning för valuta-, ränte- och bunkersterminskontrakt som är upptagna i syfte att säkerställa värdet på tillgångar och prognosticerade kassaflöden. Derivaten har inte marknadsvärderats. Därutöver har finansiering i utländsk valuta som säkerställer värdet på en anläggningstillgång i utländsk valuta, värderats till anskaffnings-kurs. Kursdifferenser uppkomna vid amorteringar och omläggningar av valutalån har enligt denna princip resultatförts i takt med att tillgången skrivs av eller avyttras.

Enligt nya principer har skulderna omvärderas till balansdagens kurs, vilket inneburit minskning av låneskulden med 17 359 TSEK. Kursdifferenser som uppstått vid amortering av lånen kommer inte längre att påverka balansposten Fartyg. Ökning av fartygsvärdena med 5 366 TSEK har skett. Vidare har koncernens finansiella derivat-instrument värderats till verkligt värde och förändringar i marknads-värdet redovisats i eget kapital eller i resultaträkningen. Det verkliga värdet för dessa instrument, vilket var positivt 3 969 TSEK, har ökat de finansiella tillgångarna. För samtliga dessa justeringar har uppskjuten skatt beaktats vilket inneburit en reducerad skattefordran med 7 474 TSEK.




Not 34 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheterAvvecklade verksamheter Affärsområdet ”Torrlast” bestod under 2005 i sin helhet av dotterbo-laget Transbulk AB. Bolaget avyttrades i maj 2005. Under 2004 ingick förutom Transbulk även fartygen ”Anna Oden”, ”Forte” och ”Largo”.

Nedan redovisas påverkan för den avvecklade verksamheten ”Torrlast”:

Koncernen

MSEK 2005 2004

Resultaträkning

Nettoomsättning 148 948 459 359

Personalkostnader –2 225 –12 426

Övriga externa kostnader –126 671 –372 293

Avskrivningar –50 –14 832

Rörelseresultat 20 002 59 808

Finansnetto 3 298 –3 940

Resultat före skatt 23 300 55 868

Skatt — –14 202

Summa resultat från avvecklade verksamheter 23 300 41 666

Koncernen

MSEK 2005 2004

Kassaflöden

Resultat före skatt 23 300 55 868

Avskrivningar 50 14 832

Resultat från löpande verksamhet

före rörelsekapitalförändringar 23 350 70 700

Rörelsekapitalförändring — –16 156

Kassaflöde från löpande verksamhet 23 350 54 544

Kassaflöde från investeringsverksamhet — – 4 337

Kassaflöde från finansieringsverksamhet — – 8 114

Summa kassaflöden från avvecklade verksamheter 23 350 42 093

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning Anläggningstillgångar som Innehas för försäljning och omklassificerats till omsättningstillgångar utgörs per 2005-12-31 av de fyra fartygen ”Tofton”, ”Margit Gorthon”, Acacia och ”Joh Gorthon”. Per 2005-01-01 gjordes motsvarande omklassificering för systerfartygen ”Forte” och ”Largo” vilka levererades till nya ägare i januari 2005, till ett redovisat realisationsresultat om 12,7 MSEK.

Nedan visas omklassificeringar som skett till posten ”Anläggnings-tillgångar som innehas för försäljning” genom de beslutade/genom-förda fartygsförsäljningarna under 2004 och 2005. Samtliga fartyg var per balansdagen obelånade. De fartyg som per 31 december 2005 redovisas som tillgångar till försäljning, bedöms köpeskillingarna mot-svara bokförda värden. Dessa fartyg ingår i segmentet Atlanttrafik.

Not 35 Fusionen med Gorthon Lines AB (publ)

Resultat och balansräkning för överlåtande dotterbolag vid fusions-

tillfället.

MSEK 1/1–24/3 2005

Resultaträkning

Rörelsens intäkter 109

Rörelsens kostnader –96

Avskrivningar –11

Rörelseresultat 2

Finansnetto 1

Årets resultat 3

Balansräkning 2005-03-24

Anläggningstillgångar 512

Omsättningstillgångar exkl likvida medel 108

Likvida medel 79

Summa tillgångar 699

Eget kapital 320

Obeskattade reserver 29

Långfristiga skulder 301

Kortfristiga skulder 49

Summa eget kapital och skulder 699

Gorthon Lines AB (publ), 556112-6953, fusionerades med Rederi AB Transatlantic, fd B&N Nordsjöfrakt AB, den 24 mars 2005.



Not 36 Förvärv av företag och partrederiandelarGorthon Lines AB (publ) med dotterföretag har förvärvats genom en riktad nyemission till Gorthon Lines aktieägare. Förvärvet baseras på bolagsstämmobeslut per 13 december 2004 i B&N Nordsjöfrakt AB (namnändrat till Rederi AB Transatlantic) och Gorthon Lines AB om fusion av de båda moderbolagen, där B&N Nordsjöfrakt AB bedömdes vara den förvärvande parten. Ersättning har utgått med en nyemitterad aktie i utbyte mot en aktie i Gorthon Lines. Förvärvs-kalkylen, samt resultatredovisningen, har utgått från 1 januari 2005.

Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar jämfört med vad som redovisades föregående år:

MSEK

Köpeskillingens fördelning:

Nyemitterade aktier 282

Direkta kostnader vid förvärvet 0

Total köpeskilling 282

Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar –336

Negativ goodwill1) –54

Värdet på de emitterade aktierna baserades på noterad aktiekurs. Enligt gällande redovisningsregler löstes negativ goodwill upp över årets resultat.

Verkligt värde Bokförda värden

Fartygsvärden 1 041 1 096

Övriga materiella anläggningstillgångar 9 9

Finansiella anläggningstillgångar 7 7

Kortfristiga tillgångar 108 108

Likvida medel 139 139

Tillgångar 1 304 1 359

Långfristiga skulder 700 714

Kortfristiga skulder 113 105

Skulder 813 819

Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar 491 540

Avgår koncernens andel av nettotillgångar –155

Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar 336

Vidare under 2005 har successivt ytterligare förvärv skett i fartygen Odin, Frej, Andromeda och Capricorn genom köp av ytterligare partrederiandelar vari dessa fartyg ägs. Fartygen ingår i segmentet Europatrafik.

Fartyg Ägd andel Ägd andel

2005-12-31 2004-12-31

Odin 66% 10%

Frej 72% 10%

Andromeda 55% 41%

Capricorn 73% 63%

Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar jämfört med vad som redovisades föregående år:

MSEK

Köpeskillingens fördelning

Kontant erlagt 57

Direkta kostnader vid förvärvet 0

Totalt 57

Verkligt värde Bokförda värden

Fartygsvärden 2) 165 68

Övriga tillgångar 8 9

Likvida medel 4 4

Tillgångar 177 81

Fartygslån 66 66

Övriga skulder 3 3

Skulder 69 69

Nettotillgångar 108 12

Avgår minoritetens andel i nettotillgångarna –51

Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar 57

Påverkan på kassaflöde: Av ovanstående 57 MSEK redovisas 47 MSEK som fartygsförvärv, samt resterande 10 MSEK med avdrag för likvida medel 4 MSEK, totalt 6 MSEK som förvärv av dotterföretag.

1) Se även Not 4 Övriga rörelseintäkter.2) Skillnaden mellan verkliga fartygsvärden och bokförda fartygsvärden beror på

att i tyska partrederier, vari Odin och Frej ägs, bokförs inte fartygsvärden utan

detta sker i ägarbolagen. Föregående år redovisades andelarna i partrederierna

Odin och Frej bland “Andelar i intresseföretag”, 6 MSEK.

Skärhamn den 21 februari 2006

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 26 april 2006 för fastställande.

Folke Patriksson Håkan Larsson Helena Levander Ulf G Lindén Ordförande Verkställande direktör

Christer Lindgren Christer Olsson Björn Rosengren


RevisionsberättelseTill bolagsstämman i Rederi AB Transatlantic (publ) Org nr 556161-0113

Vi har granskat årsredovisningen som omfattar sidorna 26-61, koncernredovisningen och bokföringen samt sty-relsens och verkställande direktörens förvaltning i Rederi AB Transatlantic (publ) för år 2005. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskaps-handlingarna och förvaltningen och för att årsredovis-ningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisnin-gen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncern-redovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisio-nen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att granska ett urval av under-lagen för belopp och annan information i räkenskapshand-lingarna. I en revision ingår också att pröva redovisning-sprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncern-redovisningen samt att utvärdera den samlade informa-

tionen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen, som omfattar sidorna 26-61, har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncern-redovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberät-telsen är förenlig med årsredovisningens och koncern-redovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i för-valtningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 21 februari 2006

PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Wiberg Helén Olsson Svärdström Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor


Se sidan 73 för definitioner Transatlantic B&N Nordsjöfrakt

MSEK 2005 Pro Forma 2004 2004 2003 2002 2001

Koncernens omsättning och resultat

Nettoomsättning per affärsområde

Atlanttrafik 806 993 391 295 191 65

Europatrafik 754 699 644 768 744 803

Isbrytning/Offshore 162 78 78 70 93 158

Torrlast 2) 149 459 459 271 360 652

Koncerngemensamma resurser 3) 612 423 423 442 327 201

Koncernens nettoomsättning 2 483 2 652 1 995 1 846 1 715 1 879

Operativt resultat (före skatt) per affärsområde

Atlanttrafik 1) 0 25 14 –19 11 –17

Europatrafik 34 39 20 1 –7 –3

Isbrytning/Offshore 89 9 9 2 8 82

Torrlast 2) 23 56 56 –6 –28 6

146 129 99 –22 –16 68

Koncerngemensamma resurser -23 –26 –26 –30 –18 –22

Koncernens operativa resultat 123 103 73 –52 –34 46

Omstruktureringskostnader och

andra jämförelsestörande poster 4) 214 –6 –6 –90 –29 –16

Koncernens resultat före skatt 337 97 67 –142 –63 30

Skatt –23 1 –9 24 12 –1

Koncernens nettoresultat 314 98 58 –118 –51 29

Koncernens kassaflöde

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändring i rörelsekapitalet 278 194 57 46 53 156

Förändring i rörelsekapitalet –2 –42 –31 9 –8 –40

Kassaflöde från investeringsverksamheten 727 –264 75 98 144 –16

Därav investeringar –172 –300 –25 –41 –27 –109

Därav avyttringar 899 36 100 139 172 93

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –964 51 –82 –129 –392 6

Totalt kassaflöde 39 –61 19 24 –203 106

Likvida medel vid årets början 244 307 88 70 283 172

Kursdifferens i likvida medel 13 –2 –2 –6 –10 5

Likvida medel vid årets slut 296 244 105 88 70 283

Avgår spärrade / pantsatta likvida medel –6 –12 –12 –6 –5 –22

Disponibla ej utnyttjade

checkräkningskrediter 18 13 13 18 73 17

Utgående disponibla likvida medel 307 245 106 100 138 278

1) Talen för B&N Nordsjöfrakt inkluderar andel i Gorthon Lines.2) Verksamhetsgren som avvecklades i sin helhet 2005.3) Förutom koncerngemensamma kostnader ingår här också koncernens externa Ship Managementuppdrag, där en stor del av omsättningen

består av kostnader som vidarefaktureras till kunderna.4) Se även definitioner på sidan 73.5) För 2005 ingår untyttjad checkräkningskredit i likvida medel.

Femårsöversikt


Se sidan 73 för definitioner Transatlantic B&N Nordsjöfrakt

MSEK 2005 Pro Forma 2004 2004 2003 2002 2001

Koncernens balansräkning

vid årets utgång

Fartyg 1 980 2 269 1 206 1 345 1 917 1 204

Finansiella anläggningstillgångar 64 42 226 208 208 286

Övriga anläggningstillgångar 71 102 98 98 110 344

Omsättningstillgångar exklusive

likvida medel 460 300 219 221 215 249

Likvida medel 296 244 105 88 70 283

Totala tillgångar 2 871 2 957 1 854 1 960 2 520 2 366

Eget kapital 1 135 764 445 396 547 634

Räntebärande skulder 1 183 1 683 1 059 1 196 1 574 1 379

Ej räntebärande skulder 553 510 350 368 399 353

Totalt eget kapital och skulder 2 871 2 957 1 854 1 960 2 520 2 366

Koncernens eget kapital

Eget kapital vid årets ingång 764 701 396 547 634 584

Byte av redovisningsprincip 1) — — — — — 27

Utdelning –31 –12 — — –19 –19

Årets resultat 314 75 53 –118 –51 29

Valutadifferenser/övrigt 2) 88 0 –4 –33 –17 13

Eget kapital vid årets utgång 1 135 764 445 396 547 634

Data per aktie (SEK)

Resultat före kapitalkostnader (EBITDA) 19,3 10,8 9,9 3,1 5,3 10,1

Resultat för räntekostnader (EBIT) 13,4 5,3 5,5 –4,4 0,4 5,4

Operativt resultat (före skatt) 4,0 3,3 3,5 –2,8 –1,8 2,5

Resultat efter aktuell skatt 10,9 3,2 3,3 –7,8 –3,6 1,5

Resultat efter full skatt 10,2 3,2 2,8 –6,3 –2,7 1,6

Kassaflöde från den löpande verksamheten 9,7 10,7 5,0 2,9 2,4 6,2

Totalt kassaflöde 1,3 –2,0 1,0 1,3 –10,9 5,7

Eget kapital vid årets utgång 36,8 24,8 23,2 21,2 29,3 34,0

Utbetald utdelning 1,0 0,4 — — 1,0 1,0

Antal aktier vid årets utgång (‘000) 30 858 30 858 19 119 18 645 18 645 18 645

Nyckeltal

Resultat före kapitalkostn. (EBITDA) MSEK 595 332 186 58 99 188

Resultat före räntekostnad (EBIT) MSEK 414 163 106 –83 8 100

Eget kapital MSEK 1 135 764 445 396 547 634

Sysselsatt kapital MSEK 2 239 2 447 1 505 1 623 2 256 2 123

Utgående nettoskuldsättning MSEK 878 1 439 954 1 109 1 504 1 096

Operativt kassaflöde MSEK 300 324 145 55 80 145

Totalt kassaflöde MSEK 39 –61 19 24 –203 106

Avkastning på eget kapital % 27,4 12,7 12,5 –25,4 –8,7 4,8

Avkastning på sysselsatt kapital % 15,6 7,4 6,5 –4,5 0,3 5,3

Soliditet % 40 26 24 20 22 27

Utgående skuldsättningsgrad % 77 188 214 280 275 173

Vinstmarginal % 11,4 3,7 3,1 –7,6 –3,3 1,6

Räntetäckningsgrad 1) ggr 7,1 5,1 4,3 1,1 1,9 3,1

Antal anställda medeltal 1 312 1 401 1 099 1 194 1 278 1 326

1) Effekt vid införandet av Redovisningsrådets rekommendation RR9, Inkomstskatter. 2) Nyemission i samband med förvärv av återstående 26 procent av Paltrans har under 2004 tillfört 8 MSEK. 3) I Transatlantic finns inga teckningsoptioner eller andra egetkapitalinstrument.


Aktien

Transatlantics B-aktie är sedan 1991 noterad

på Stockholmsbörsens Från halvårsskiftet

2005 finns aktien på Attract 40-listan.

Fusionen i mars 2005 mellan B&N Nordsjöfrakt AB och Gorthon Lines AB innebar att moderbolagen samman-slogs till ett gemensamt moderbolag. Formellt skedde detta genom att B&N emitterade nya aktier till Gorthon Lines aktieägare. Samtidigt namnändrades B&N till Rederi AB Transatlantic.

Nyemissionen skedde 1:1 vilket innebar att för en aktie i Gorthon Lines erhölls en aktie i Transatlantic. De aktier som Transatlantic sedan tidigare innehade i Gorthon Lines dödades samtidigt.

AktiestrukturDet totala antalet aktier i Transatlantic ökade därmed från 19,1 miljoner till 30,9 miljoner stycken. Därav är 1,8 miljoner A-aktier med röstetalet 10 och övriga B-aktier med röstetalet 1. Transatlantic har inga teck-ningsoptioner eller andra aktierelaterade instrument. Aktiekapitalet och det egna kapitalet är närmare beskrivet i årsredovisningens bokslutsdel.

BörsnoteringTransatlantics B-aktie är noterat på Stockholmsbörsens Attract-40 lista. Tidigare var B&N Nordsjöfrakts B-aktie sedan 1991 noterad på Stockholmsbörsen, huvudsak-ligen på O-listan. Gorthon Lines B-aktie var från 1997 och till fusionen med B&N också noterad på Stockholms-börsens O-lista.

Antal aktieägareVid utgången av 2004 var antalet aktieägare i före detta B&N Nordsjöfrakt 3 714 – i Gorthon Lines var då antalet aktieägare 3 136. Därav fanns ett icke oväsentligt antal aktieägare som innehade aktier i båda bolagen. Efter fusionen i mars 2005 var, vid slutet av mars månad, antalet aktieägare i den nya Transatlantic-koncernen cirka 6 000. Detta antal har sedan och efter flyttningen av aktien till Attract 40-listan, ökat och uppgick vid slutet av 2005 till 7 575.

AktieägarstrukturSåsom framgår av vidstående tabell är Blacken Rederi den röstmässigt största aktieägaren (28%) och Ulf G Lindén den kapitalmässigt största aktieägaren (10%).

Aktieägarna består i övrigt av ett antal fondanknutna ägare samt ett stort antal privata investerare. Tillsam-mans med de två största ägarna enligt ovan innehar de större fondanknutna ägarna cirka 35% av kapitalet.

AktieomsättningAktieomsättningen har från slutet av mars till slutet av december 2005 varit totalt 27,1 miljoner aktier eller i genomsnitt cirka 139 000 aktier per handelsdag. Ägarskifte, relaterat till ett par större fondinnehav, ledde till en mycket hög omsättning i början av 2005. Omsättningen har därefter och efter fusionen ökat tydligt och flyttningen till Attract 40-listan med det ökande antalet ägare har befäst denna bild.

KursutvecklingVid fusionen i mars 2005 var aktiekursen cirka 23 SEK/aktie. Kursen har sedan, som framgår av vidstående diagram, visat en positiv utveckling och uppgick vid slutet av 2005 till 32,50 SEK/aktie. Kursen var 32,90 vid utgången av januari 2006 vilket motsvarar en ökning med cirka 40% jämfört med kursen vid fusionen.

UtdelningspolicyTransatlantics mål är att utdelningen i genomsnitt skall motsvara 33% av den årliga nettovinsten. Detta är primärt inriktat på den operativa vinsten exklu-sive extraordinära poster och är satt i perspektivet att utdelningsmålet ställs i en balanserad relation till verk-samhetens aktuella finansieringsbehov.

Förslag till utdelningStyrelsen föreslår en oförändrad utdelning till aktieägarna om 1.00 SEK per aktie. Därutöver föreslås en extra utdelning om 1.00 SEK per aktie.

Förslaget till aktieutdelning motiveras av att det opera-tiva koncernresultatet har utvecklats gynnsamt samt av att styrelsen ansett det motiverat att aktieägarna får del av de extraordinära intäkterna under året, vilka främst består av utförsäljningen av Division Torrlast. Förslaget skall också ses mot bakgrunden av att koncernens finan-siella ställning under året har stärkts betydligt.


1000

2000

3000

4000

5000

20

25

30

35

40

JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

B-Aktien

SIX Generalindex

SIX Transport Omsatt antal aktier1000-tal(inkl.efteranm.)

(c) SIX

Antal aktieägare i storleksklasser per den 30 december 2005

Kursutveckling och omsättning per månad

Följ aktiens utvecklingAktien handlas under beteckningen ”RABT” (en för-kortning av Rederi AB Transatlantic). Aktiehandeln kan bland annat följas på Transatlantics hemsida www.rabt.se.

ÄgarkontaktTransatlantic har som ambition att ha en god dialog med aktiemarknaden och att tydligt informera om verksam-hetens utveckling och händelser. Detta sker genom hem-sidan www.rabt.se, genom pressreleaser och genom informationsmöten. Vi välkomnar kontakter med aktie-ägarna. Transatlantics huvudkontor har telefonnummer 0304-67 47 00 och e-post adresseras till [email protected].

Aktieägare i Rederi AB Transatlantic per den 30 december 2005 Antal Andel Andel A-Aktier B-Aktier aktier kapital röster

Blacken Rederi AB/Blacken Fastigheter AB 1 240 050 715 496 1 955 546 6,3% 27,8%

Ulf G Lindén med bolag 456 508 2 656 500 3 113 008 10,1% 15,3%

SEB — 1 370 185 1 370 185 4,4% 2,9%

Royal Trust Corporation, Canada — 884 000 884 000 2,9% 1,9%

Karlsson Roger 58 606 249 396 308 002 1,0% 1,8%

CGML Customer Collateral AC — 792 500 792 500 2,6% 1,7%

Citigroup Global Market — 509 800 509 800 1,7% 1,1%

Thunberg Jan — 488 175 488 175 1,5% 1,0%

Försäkringsbolaget Avanza — 395 500 395 500 1,3% 0,8%

F and C Lending Account — 358 000 358 000 1,2% 0,8%

Totalt 1 755 164 8 419 552 10 174 716 33,0% 55,1%

Övriga aktieägare 62 796 20 620 142 20 682 938 67,0% 44,9%

Totalt antal aktier 1 817 960 29 039 694 30 857 654 100,0% 100,0%

Antal Innehav aktieägare Kapital % Röster %

1–500 3 527 2,85 1,91

501–1 000 1 624 4,94 3,29

1 001–5 000 1 838 15,73 10,50

5 001–10 000 313 8,17 5,70

10 001–15 000 82 3,39 2,22

15 001–20 000 45 2,75 2,09

20 001– 146 62,18 74,29

Totalt 7 575 100 100


Bolagsstyrning

Rederi AB Transatlantics styrelse och ledning

strävar efter att leva upp till aktieägarnas

och andra intressenters krav på god corpo-

rate governance, ägar- och bolagsstyrning.

Genom öppenhet och tillgänglighet strävar

bolaget efter att göra det möjligt för intres-

senter och myndigheter att följa företagets

beslutsvägar och förstå var i organisationen

ansvar och befogenheter ligger.

Årsstämma (ordinarie bolagsstämma)Årsstämman (t o m 2005 ”ordinarie bolagsstämma”) väljer Transatlantics styrelse och godkänner de ersätt-ningar som är förknippade med styrelsearbetet. Den skall hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Normalt hålls årsstämman i april.

En valberedning (tidigare ”nomineringskommitté”) utses av årsstämman och baseras på representanter för de största aktieägarna. Den nuvarande valberedningen består av Folke Patriksson, Ulf G Lindén samt Jan Thunberg. Valberedningens uppgift är att till årsstäm-man föreslå lämplig sammansättning av bolagets sty-relse, styrelsens ersättningar samt val av revisorer. Den verkställande direktören är ledamot av styrelsen.

På den ordinarie bolagsstämman i mars 2005 om-valdes Håkan Larsson, Ulf G Lindén, Christer Olsson, Folke Patriksson och Björn Rosengren att ingå i Trans-atlantics styrelse. Dessutom skedde nyval av Helena Levander. Tony Sandell avgick ur styrelsen och avtack-ades för ett mångårigt och förtjänstfullt arbete. Utöver dessa av stämman valda ledamöter kvarstod Christer Lindgren som facklig representant och ledamot av sty-relsen. Ytterligare information om styrelsens ledamöter framgår av särskild presentation i årsredovisningen. Målet har varit att skapa en professionell styrelse som aktivt bidrar med omfattande erfarenheter från såväl sjöfart som näringslivet generellt.

Årsstämman godkänner styrelsens arbete, dess ersättningar och koncernens årsredovisning. Stämman ger möjlighet för alla ägare att diskutera aktuella frågor med styrelsen.

StyrelsearbetetStyrelsens ansvar och uppgifter är fastställda genom en arbetsordning. Till de viktigaste uppgifterna hör att bestämma övergripande mål och strategier, att utse den verkställande direktören, att godkänna större investe-ringar och att godkänna lån som upptas inom Trans-atlantic. Finanspolicy, attestregler och informations-policy utgör viktiga styrinstrument. Styrelsen behandlar i sin helhet olika frågeställningar och har uttryckligen tagit ställning till att inte ha underkommittéer för att förbereda vissa frågor.

För den verkställande direktören fastställs särskild arbetsinstruktion som beskriver på vilket sätt den dagliga ledningen och löpande förvaltningen delegerats.

Styrelsen går löpande igenom och tar ställning till aktuella ekonomiska utfall, budgetar och prognoser liksom kvartalsrapporter till marknaden och koncer-nens årsredovisning. Riskhantering och koncernens utveckling är andra exempel på de ansvarsområden som styrelsearbetet täcker.

Styrelsen sammanträder normalt sex gånger per år samt därutöver vid behov. De ordinarie mötena äger rum i samband med respektive kvartalsrapport och därutöver har styrelsen särskilda möten för att behandla strategifrågor samt besluta om budget för kommande verksamhetsår. Baserat på detta har styrelsen under 2005 haft totalt tio sammanträden där såväl löpande ärenden som frågor förknippade med verksamhetens struktur och utveckling har behandlats. Finansdirek-tören och vice verkställande direktören Hans Carlweitz har varit sekreterare vid styrelsemötena. Inför varje sty-relsemöte distribueras material som täcker till exempel uppföljning av utestående frågor, analyser, ekonomiska rapporter, utvecklingsärenden och andra beskrivningar.

RevisorerPricewaterhouseCoopers med Lennart Wiberg som huvudansvarig revisor är till årsstämman 2008 bolagets revisor och undertecknar revisionsberättelsen tillsam-mans med Helen Olsson Svärdström, som svarar för ledningen av revisionsarbetet.

Styrelsens ordförandeStyrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter.


Folke Patriksson är liksom tidigare styrelsens ord-förande. Folke Patriksson har löpande följt verksam-heten och har kontinuerligt informerat övriga ledamöter om utvecklingen i Transatlantic.

Verkställande direktörVerkställande direktören ansvarar för den löpande ledningen av verksamheten baserat på den arbets-instruktion som utfärdats av styrelsen. Genom konti-nuerlig muntlig och skriftlig information och genom styrelsemöten hålls styrelseordföranden och styrelsen uppdaterad om koncernens utveckling. I enlighet med fastställd arbetsordning har styrelsen dessutom godkänt frågor av väsentlig betydelse.

Håkan Larsson är sedan mars 2003 bolagets verkstäl-lande direktör.

KoncernledningDen verkställande direktören har utsett en koncernled-ning bestående av divisionsansvariga samt cheferna för supportfunktionerna Produktion/Affärsutveckling respektive Administration. De senare, (Lars Petersson respektive Hans Carlweitz,) har även varit vice verkstäl-lande direktörer. Koncernledningen, som består av totalt sex personer, har löpande kontakt och har normalt månatliga möten för att diskutera aktuell ekonomisk utveckling samt verksamhet- och strategifrågor.

RevisionskommittéStyrelsen har beslutat att den i sin helhet behandlar revisionsfrågor och har under året haft tre möten med koncernens revisorer. Vid dessa möten har planerad och genomförd revision diskuterats. Revisionen täcker frågor såsom riskbedömning, riskhantering, ekonomisk kontroll, redovisningsfrågor, koncernens policies och förvaltningsfrågor. Stor vikt läggs vid uppföljning och genomförande av åtgärder. Revisorerna håller även sty-relsen informerad om aktuell utveckling inom aktuella områden.

ErsättningskommittéEn ersättningskommitté bestående av styrelseord-föranden och ledamoten Ulf G Lindén, förbereder till styrelsen frågor om ersättning till koncernens/moder-bolagets verkställande direktör och vice verkställande direktörer.

Ersättningar förknippade med styrelsearbetet god-känns av årsstämman i Transatlantic.

Arvoden och ersättningarArvoden och ersättningar är närmare beskrivna i års-redovisningens Not 6.

Väsentliga policiesTill styrelsens ansvar hör såsom även framgått ovan att tillse att koncernens policies hålls uppdaterade och att de efterföljs. Koncernen har policies för bland annat investeringar, finansierings- och valutafrågor, godkän-nande och attest av ekonomiska åtaganden, kommu-nikations- och Investor Relations samt etik/uppförande-kod.

För de anställda finns personal- och jämställdhets-policies där kärnvärdena delaktighet, förändringsvilja, pålitlighet och målinriktning särskilt betonas.

Som ett led i koncernens ansvar till sjöss och för land-verksamheten finns en säkerhets- och miljöpolicy.

Svensk kod för bolagsstyrningTransatlantic är på grund av aktuellt börsvärde inte ålagt att följa Svensk Kod för Bolagsstyrning, som under 2005 har införts i regelverket för Stockholmsbörsen.

Koden omfattar former och agerande avseende årsstämma, tillsättning av styrelse och revisorer, styrel-sens respektive bolagsledningens arbete samt informa-tion om bolagsstyrning och intern kontroll.

Transatlantics styrelse och ledning anser att bolaget i allt väsentligt redan uppfyller vad Koden omfattar och syftar till och att det inte avseende verksamhetens förvaltning och i den ekonomiska rapporteringen till marknaden, inklusive årsredovisningen, finns brister som en full anpassning till Koden skulle uppmärksamma.


Håkan Larssonf 47, GöteborgLedamot sedan 1993. Koncernchef och VD sedan 1 mars 2003. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i SARF (Sjöfartens Arbetsgivar-eförbund) och Compagnie d’Affretment & Transport SA (CAT Group). Styrelseledamot i Bure Equity AB, Ernströmsgruppen, Svenska Skepps-hypotekskassan, Sveriges Redareförening och Wallenius Lines AB. Aktieinnehav: 1 200 A och 204 000 BStyrelsearvode: 0

Helena Levanderf 57, StockholmLedamot sedan 2005Övriga styrelseuppdrag: Partner och ordförande i Nordic Investor Services AB. Styrelseledamot i Bure Equity AB, SBAB och Svensk Exportråd AB.Aktieinnehav: 0 aktierStyrelsearvode: 150 000 SEK

Ulf G Lindénf 37, Höganäs. Ledamot sedan 1997. Ekon Dr hc. Tekn Dr hc.Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Höganäs AB, Lindengruppen AB och AB Wilh. Becker.Aktieinnehav: Genom bolag 456 508 A och 2 656 500 BStyrelsearvode: 150 000 SEK

Christer Lindgrenf 65, Stockholm Ledamot sedan 2001. Arbetstagarrepresentant. Aktieinnehav: 0 Styrelsearvode: 0

Christer Olsson f 45, StockholmLedamot sedan 1999Övriga styrelseuppdrag: Vice ordförande i Wallenius Lines AB. Styrelseordförande i Wallenius Wilhelmsen Lines AS, United Car Carriers AS och The Swedish Club. Styrelseledamot i Atlantic Container AB, Stolt Nielsen SA, Sveriges Redareförening och Compagnie d’Affretment & Transport SA (CAT Group).Aktieinnehav: 0 aktierStyrelsearvode: 150 000 SEK

Styrelse

Björn Rosengrenf 42, Stockholm Ledamot sedan 2003. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Arbetsme-decin AB och Transvoice AB. Vice ordförande P4 Radio Hele Norge ASA, Styrelseledamot i SAK Moderne Försäkringar, Transcom World Wide S.A, Proceedo Solutions AB, Socie´te´ Européenne de Communcation S.A (SEC).Aktieinnehav: 0Styrelsearvode: 150 000 SEK

Folke Patrikssonf 40, SkärhamnLedamot sedan 1972. Styrelseordförande. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Sjöräddningssällskapet, Västsvenska Industri och Handelskammaren. Vice ordförande i The Swed-ish Club. Styrelseledamot i Rederi AB Nordship och Swede Ship Marine AB. Aktieinnehav: Genom bolag 1 240 050 A och 715 496 B .Styrelsearvode: 300 000 SEK


Håkan Larssonfödd 47

Koncernchef och VD Anställd sedan 2003

Aktieinnehav: 1 200 A och 204 000 B

Hans Carlweitz född 48

vVD och chef för supportenheten Adminstration Anställd sedan 1989

Aktieinnehav: 2 000 B

Stefan Eliasson född 61

Chef för Division Isbrytning/Offshore Anställd sedan 2000


Anette Henrikssonfödd 62

Chef för Division AtlanttrafikAnställd sedan 1986

Aktieinnehav: 1 404 A

Jan Thunberg född 44

Chef för Division EuropatrafikAnställd sedan 1977


Koncernledning

Lars Peterssonfödd 51

vVD och chef för supportenheten Produktion/Affärsutveckling Anställd sedan 1982

Aktieinnehav: 1 404 A


Information om Årsstämman

Ordinarie Årsstämma Aktieägarna i Rederi AB Transatlantic (publ) kallas härmed till årsstämma onsdagen den april 2006, kl 16.00 i Akvarellmuseet, Skärhamn.

AnmälanAktieägare som önskar delta i årsstämman skall:

– dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast torsdagen den 20 april 2006

– dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast kl.16.00 torsdagen den 20 april 2006, under adress Rederi AB Transatlantic, Box 32, 471 21 Skärhamn, per tel 0304-67 47 00 eller via e-mail till [email protected].

Vid anmälan skall namn och personnummer- eller organisationsnummer samt registrerat aktieinnehav uppges. I anmälan bör aktieägare också ange om denne avser att medföra biträde till stämman. I det fall aktie-ägaren avser att låta sig företrädas genom ombud bör fullmakt och övriga behörighetshandlingar biläggas anmälan.

Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade, måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn hos VPC AB för att äga rätt att delta på stämman. Sådan omregist-rering måste vara genomförd senast torsdagen den 20 april 2006. Förvaltaren (bank eller fondhandlare) måste i god tid före den 20 april få besked om detta.

Förslag till föredragningslista vid årsstämman

1. Val av ordförande vid stämman.

2. Upprättande och godkännande av röstlängd.

3. Val av en eller två justeringsmän (att också vara röstkontrollanter).

4. Prövning om stämman blivit behörigen samman-kallad.

5. Godkännande av föredragningslista.

6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberät- telsen för moderbolaget och koncernen för år 2005. Verkställande direktörens redogörelse för verksam-

heten. Redogörelse för styrelsens arbete och styrelsens kommittéer.

7. Beslut om:

– fastställande av resultat- och balansräkning för moder-bolaget och koncernen

– dispositioner beträffande årets resultat enligt den fastställda balansräkningen

– ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkstäl-lande direktören.

8. Bestämmande av antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

9. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna.

10. Val av styrelseledamöter och ev styrelsesuppleanter.

11. Val av valberedning

12. Förslag till beslut om ändring av bolagsordningen med anledning av ny aktiebolagslag.

13. Förslag till beslut om bemyndigande för styrelsen angående förvärv och överlåtelse av egna aktier.

14. Övriga ärenden.

Som avstämningsdag föreslås den 2 maj 2006. Om stämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning av utdelningen ske den 5 maj 2006.

Handlingar Årsredovisning och revisionsberättelse samt styrelsens förslag till utdelning jämte motiverat yttrande därtill, styrelsen fullständiga förslag till beslut om bolags-ordningsändring samt styrelsens fullständiga förslag till bemyndigande att förvärva och överlåta aktier kommer att finnas tillgängliga hos bolaget för aktieägarna två veckor före stämman samt även på Rederi AB Trans-atlantics hemsida www.rabt.se.

Handlingarna skickas också till de aktieägare som begär detta och uppger sin postadress.


Vid årsskiftet 2005-2006 omfattade Transatlantics

flotta 22 hel eller delägda fartyg. Under året

tillfördes sammanlagt ett nytt fartyg, samtidigt som

fem avyttrades. Ägarandelen stärktes i fem fartyg.

Medelåldern för Transatlantics hel- eller delägda flotta uppgår till 16 år, medan den operativa flottan uppgår till 14 år. Flottan står under de kommande åren inför något av en generationsväxling. Målet är dels att möjliggöra en produktivitetsökning, dels att ha en flotta och en service som är anpassat efter marknadens transport- och logistikbehov.

Arbetet utgår från en kontinuerlig analys i vilken omvärldens behov, den befintliga flottan och den totala

Transatlantics flotta

tillgången på tonnage ständigt utvärderas. Under 2006 levereras tre nya RoRo-fartyg om 15 000 dwt från varv i Finland. Fartygen byggs under Transatlantics ledning och kommer att gå med papperslaster från Stora Ensos bruk i norra Finland till Göteborg, där omlastning sker för vidare transport till kontinenten. Förändringar i flottan under 2005Under det gångna året har två tidigare delägda fartyg förvärvats samtidigt som ägarandelen i ytterligare två fartyg ökat. Ett nytt fartyg har levererats och ett tidigare delägt fartyg har förvärvats i sin helhet. Ägandet har ökat i ytterligare fyra fartyg under året. Fem fartyg såldes, varav tre stycken har långtidsinhyrts tillbaka.

Fartygsförteckning 2005-12-30 Ägt och långtidsinhyrt tonnage

Fartyg inom Atlantdivisionen Typ Dwt Byggnadsår Ägarandel

Acacia RoRo/Sidolastare 9 400 1974 100%

Finnpine RoLo/Sidolastare 15 100 2002 Långtidsinhyrd

Finnwood RoLo/Sidolastare 15 100 2002 Långtidsinhyrd

Finnfighter RoLo/Sidolastare 15 100 2001 100%

Nordön General Cargo 16 600 2002 100%

Sandon General Cargo 16 600 2005 Långtidsinhyrd

Tofton General Cargo 14 900 1980 100%

Ada Gorthon RoRo/Sidolastare 11 500 1984 100%

Maria Gorthon RoRo/Sidolastare 11 500 1984 100%

Alida Gorthon Sidolastare 14 240 1977 100%

Ingrid Gorthon Sidolastare 14 240 1977 100%

Margit Gorthon Sidolastare 14 240 1977 100%

Joh. Gorthon RoRo/Sidolastare 8 350 1977 100%

Fartyg inom Europadivisionen

Viola Gorthon RoRo 11 400 1987 100%

Obbola RoRo 11 450 1996 Långtidsinhyrd

Ortviken RoRo 11 520 1996 Långtidsinhyrd

Östrand RoRo 11 560 1996 Långtidsinhyrd

Carmen B RoRo 12 700 1978 100%

NB 448 Container/RoRo 15 000 2006 Långtidsinhyrd



Holmön Bulkfartyg 10 900 1978 50%

Falcon General Cargo 5 700 1993 100%

Andromeda General Cargo 6 700 1999 54%

Capricorn General Cargo 6 700 2000 73%

Swing General Cargo 4 100 1999 100%

Odin Container 4 500 1994 76%

Frej Container 4 500 1994 76%


Balder Viking AHTS/Isbrytare 2 600 2000 50%

Tor Viking AHTS/Isbrytare 2 600 2000 50%

Vidar Viking AHTS/Isbrytare 2 600 2001 50%


Huvudkontor och moderbolagRederi AB Transatlantic (publ)Box 32471 21 SkärhamnTel 0304 - 67 47 00Fax 0304 - 67 47 70Besöksadress: Södra Hamnen 27

Division AtlanttrafikTransatlantic Services AB Box 1163251 10 HelsingborgTel 042 - 17 27 00Fax 042 - 14 63 43Besöksadress: Gamla Tullhuset, Hamntorget

Division EuropatrafikTransatlantic European Services ABBox 12027720 12 VästeråsTel 021 - 10 52 00Fax 021 - 41 51 80Besöksadress: Seglargatan 1

Division Isbrytning/Offshore Transatlantic Specialtonnage ABBox 32471 21 SkärhamnTel 0304 - 67 47 00Fax 0304 - 67 47 70Besöksadress: Södra Hamnen 27

För mer information se hemsidan:www.rabt.se

Adresser


Vision


Affärsidé










Verksamhet Kunder



Division








































































Trad:Trafikområde.

Definitioner

Ordlista

Rederi AB Transatlantic (publ)

Besöksadress: Södra Hamnen 27

Box 32, 471 21 Skärhamn

Tel: 0304–67 47 00

Fax: 0304–67 47 70

E-mail: [email protected]

Internet: www.rabt.se

Solb

erg.

Try

ck: G

öteb

orgs

tryc

kerie

t

Årsredovisning 2005

Transa

tlantic Å

rsred

ovisn

ing

200

5

flik Transatlantic översikt

1 2005 i korthet

2 VD har ordet

4 Vision, affärside, mål och strategier

6 Sjöfarten – en viktig kugge i världsekonomin

8 Kvalitet i alla led

10 Division Atlanttrafik

14 Division Europatrafik

18 Division Isbrytning/Offshore

22 Fartygsutveckling och fartygsdrift

23 Säkerhet och miljö

24 Medarbetare

26 Förvaltningsberättelse

30 Resultaträkning

32 Kassaflödesanalys

34 Balansräkning

37 Eget kapital

38 Noter

61 Revisionsberättelse

62 Femårsöversikt

64 Aktien

66 Bolagsstyrning

68 Styrelse

69 Koncernledning

70 Bolagsstämmoinformation

71 Transatlantics flotta

72 Adresser

73 Definitioner och Ordlista

Innehåll

Kalendarium 2006

26 april Kvartalsrapport januari - mars

26 april Årsstämma

17 augusti Kvartalsrapport april - juni

26 oktober Kvartalsrapport juli - september

01

46

02

–34

03

–52

Operativt resultat, MSEK

* Pro forma

05

123

04

103*

66

01 02 03 04 05

29–51 –118

314Nettoresultat efter skatt, MSEK

* Pro forma

98*53

01 02 03 04 05

Likviditet MSEK och soliditet, %

* Pro forma

283

7088

244*

305

27%22% 20%

10526%*

24 %

40%

B&N Nordsjöfrakt


Transatlantic


Vision


Affärsidé










Verksamhet Kunder



Division








































































Trad:Trafikområde.

Definitioner

Ordlista

transatlantic Årsredovisning 2005

Documents