toponymy-yefren (sample of work)
TRANSCRIPT
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 1 / 36
Isemdag n tamnaḍt n Yefren (Ifran)
ed tamawalt n tarakalt tantala Tayefrnit
isemdag n tamnaÄt n yefren (ifran)
ed tamawalt n tarakalt tantala tayefrnit
s ufus : Madɣis n Buzexxar
Ṭṭrables, Libya-Tamazɣa
s ufus : madvis n buzexxar
ÏÏrables, libya-tamazva
2012-2962
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 2 / 36
tawalt inu
ad dlev tawalin inu s tafyirt tamazivt elli nettat:
" isem inu d awal inu "
d wayed netta, isem g talva d unamek nnes yeprez matta yeqqim
seg tamektit n wemdan amezwaru, yulul d yezdev d yedder d
yugur, advar d isem nnes welyucin llan.
adlis-a nexs ssis yemmerna i tamkerÄit n tamazivt , g yal
taddart f tmura n tamazva merra.
Tawalt inu
ad dleɣ tawalin inu s tafyirt tamaziɣt elli nettat:
" isem inu d awal inu "
d wayed netta, isem g talɣa d unamek nnes yeḥrez matta yeqqim seg
tamektit n wemdan amezwaru, yulul d yezdeɣ d yedder d yugur, advar d
isem nnes welyucin llan.
adlis-a nexs ssis yemmerna i tamkerḍit n tamaziɣt , g yal taddart f tmura
n tamazɣa merra.
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 3 / 36
Agemmay ابجدية االمازيغية
G tutlayt n tamazivt dis akkuz(4) n tivra elli netnin :-
-:حروف ( 4)اربعة همفي اللغة تمازيغت حروف التحريك
Asekkil
الحرف
Isem-nnes
اسم الحرف
Meqqer-
Meccek امازيغي -العربية
Amedya
المثال
A A Avra Aɣra A-a أ Amaziv
I I Ivri Iɣri I-i ئ –إ Idles
U U Uvru Uɣru U-u ُؤ –أ ul
E E Ilem Ilem E-e - Ekker
Targalt ----- Tirgalin حروف الساكنة
Tirgalin mmẓun-ent in (3) taggayin elli netninat :-
-:مجموعات ( 3)حروف الساكنة مقسمة الي
Asekkil
الحرف
Isem-nnes
اسم الحرف
Meqqer-
Meccek
-العربية
امازيغي
Amedya
المثال
B B Yab Yab B-b ب
C C Yac Yac C-c ش
D D Yad Yad D-d د
F F Yaf Yaf F-f ف
G G Yag Yag G-g گ
v Yav Yaɣ Γ-ɣ غ
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 4 / 36
H H Yah Yah H-h هـ
J J Yaj Yaj J-j ج
K K Yak Yak K-k ك
L L Yal Yal L-l ل
M M Yam Yam M-m م
N N Yan Yan N-n ن
Q Q Yaq Yaq Q-q ق
R R Yar Yar R-r ر
S S Yas Yas S-s س
T T Yat Yat T-t ت
W W Yaw Yaw W-w و
X X Yax Yax X-x خ
Y Y Yay Yay Y-y ي
Z Z Yaz Yaz Z-z ز
Asekkil s imesli yeççay mmal-nas uffay, elli netnin :-
-: الحروف المفخمة في تمازيغت هم
Asekkil
الحرف
Isem-nnes
اسم الحرف
Meqqer-
Meccek امازيغي -العربية
Amedya
المثال
ç Ẓ Yaç Yaẓ Ẓ-ẓ مفخم -ز
Ä Ḍ Yaä Yaḍ Ḍ-ḍ مفخم -د
Ï Ṭ Yaï Yaṭ Ṭ- ṭ مفخم -ت
à Ṣ Yaã Yaṣ Ṣ-ṣ مفخم -س
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 5 / 36
dis isekkilen mi d ineṣliyen g tutlayt n tmazivt, maca s
tazrirt n tutlayt Tarabt , d mmal-nasen ankaran, elli netnin:-
-:يوجد حرفان غير اصليين باللغة تمازيغت و هذا بالتاثير اللغة العربية تم اقباسهم وهم
Asekkil
الحرف
Isem-nnes
اسم الحرف
Meqqer-
Meccek امازيغي -العربية
Amedya
المثال
o Σ Yao Yaε Σ-ε ع
P Ḥ yaP Yaḥ Ḥ-ḥ ح
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 6 / 36
Alugan - القاعدة
1 iddjen imesli
صوت واحد
iddjen asekkil
حرف واحد
2 Imesli Ussid
صوت مشدد
Sen isekkilen
حرفان
3 Asekkil (y) d (w)
(و)و ( ي)حرف
Mmal-nasen (azgenvri)
صائت-حرف شبه
4
Ilem n (e) mi tased g taggara n tawalt ,Nesqeddec ilem (e) g
:-
-:عند ( e)كلمة ، ويتم استعمال حرف الال ياتي عند نهاية ( e)حرف
1- i wseshel n tivri n tawalt : krznt ---------> kerzent
لتسهيل قراءة الكلمة
2- i webÄa n krad n tirgalin : grrzn ---------> gerrzen
حروف ساكنة 3لفصل بين اكثر من
3- i wernay i yemyagen g anaÄ: egg, ettc , err, eddj
يضاف لألفعال االمر عند بداية الفعل
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 7 / 36
Toponymy – Tisemdegt
Toponymy tawalt tagrikit anamek nnes isem n wadeg (Tarkalt) tus-d
tawalt seg tópos (τόπος) anamek nnes amkan d ónoma (ὄνομα) anamek
nnes isem [1], s tamaziɣt nuc-as tawalt Tisemdegt seg tasuddet n [Isem
+Adeg ]. Tussna n wedɣar tussna tatrart mi ɣres guda teffeɣ g taggara n
timiḍi n 19. Tussna n wedɣar i Tisemdegt aɣen-tuc d aɣen-tsakez isem n
wadeg g tutlayt d tarakalt d tawennaḍt n iɣersiwen d imɣan d tiddagin
...atg. tussna n wedɣer tettsuggur aẓar d wassaɣ yellan jar ismawen ayed
d tutlayt n tmurt, tutlyin n tmura ɣen tutlayin mmutent. Mammek
newwa belli Tisemdegt yemmeqqen s tutlayt d umezruy d tamettit yal
nnsen g talɣa iddjet mmal-n-as Tamagit.
G wedlis-a an-arr abrid ven d ibriden i tizrawin f Tisemdegt g timnaḍin
nneɣ , mani aɣen-yarr g ikaz inumak jar izri d ass-a i yal tisuta-nneɣ,
iteqqen-ten seg tallilt i tallilt d seg azmez i yezmez.
Tazrawt nneɣ taḥerfit nudel dis d nexs sis iḥraz i yismawen n idag mani
ɣer-sen azal meqqer i tamawalt wawal nneɣ, yal adeg ɣres assaɣ s
tarakalt n tamurt (talɣa),γen s imɣan d iddagen ,γen s iywal d ijṭaṭ d yal
cra seg iɣersiwen..atg.
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 8 / 36
Tisemdegt jar Amezruy
Dis mant zik seg irwan imezwura imaziɣen igen idlisen f Tarakalt ɣen
tussna n wedɣar, maɣer drus matta yewweṭ essis ass-a, d seg idlisen ɣen
tarratin tarrat n BRAHIM U SLIMAN ACEMMXI seg irwan n tamnaḍt
Ifran(Yefren). G ussuggwass 1889 yessemda seg tarrat nnes saddu isem n
iɣasra d ibriden di draren n infusen اغاسرا د ايبريدن دي درارن ن اينفوسن ,
yuri-t s tutlay tamaziɣt ,tantala n Tanfusit . Tarrat ttutlay f timnaḍin d
ibriden g udrar n infusen. Tarrat ted-hat ɣres azal meqqer seg isefka
Tisemdegt g timnaḍin n adrar n infusen, anaf dis ismawen n tina waman
d isaqqen d tiwririn d isaffen d ula tiɣermin tiqburin.
Tarrat n BRAHIM U SLIMAN ACEMMXI nejjem as-nuc anamek iṭen
lmawsuεt tameqrant elli teqqim an ass-a ,yeḥrez-t fellanɣ azmez, bac
ass-a i yal iddjen/t ɣres ixxsi igay n tizrawin g tutlayt ɣen tussna n
wedɣar ɣen tametti ɣen amzruy timnaḍin nneɣ.
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 9 / 36
(1) Asebter seg tarrat Brahim n Sliman u Cemmaxi
Iddjen seg ismezɣen imezwura g iger n tutlayt d umezruy n Tamaziɣt
netta RENE BASSET , yisi d aselmad n tutalyt tarabt g tasedawit n
Lezzayer asuggwass 1885, yessen itutlay s Tamaziɣt d Taturkit d Tafarisit.
Γres guda n tizrawin f tutlayt tamaziɣt d tantalin nnes am Tasiwit d
Tamaceqt (g Γat), yessqedec ula g ujjed aqbur n Imaziɣen d amezruy n
ujjed g Tamazɣa.
G udlis nnes Les Sanctuaires du Djabel Nefousa , yexddem tazrawt f
tarrat taqburt mmal-n-as Tasmiyat Macahed Jabel Nefusa تسمية مشاهد جبل
s ufus n iddjen d udrig, yuri ismawn idag n Lmcahed d timezgdiwin نفوسة
tiqburin g Adrar n Infusen.
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 10 / 36
(2) Asebter seg tarrat Tasmiyat Macahed Jabel Nefusa
Yemmal RENE BASSET , belli tarrat elli yiga fellas tazrawt tisi teffeɣ g
taggar timiḍi n 16, mani tisi am anemmal i yimenzal elli xsen ad zaren
idɣaren d uɣris am lmcahed d timeεmurin d iẓekwan n lawliya g udrar n
infusen.
Iddjen seg isnegmaḍen g iger Tabaḍit (Agmuḍ n Ibaḍiyyen) netta
TADEUSZ LEWICKI ,yisi anemhil tizrawin n tarabt g taseddawit Jajjlunya g
Krakufya , d yisi ula anemhil imaraten tasɣunt n tnegmaḍt.
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 11 / 36
Yexdem adlis saddu isem n تسمية شيوخ جبل نفوسة وقراهم , TASMIYA ŠUYUH
GABAL NAFUSA WA-QURAHUM, tazrawt nnes yig-it f tarrat taqburt
tutlay f ismawen n Imɣaren (Ibaḍiyen) d mani isin zedɣen(tiɣermin) g
udrar n infusen.
(3) Asebter seg tarrat Tasmiyat Cuyux Jabel Nefusa w Qurahum
yemmal TADEUSZ LEWICKI g udlis nnes tamawt ɣres azal d ameqrar d
tamawt ayed-hat aɣen-tsakkez belli imezwura ehtemman guda g
usammi idag d asudes nnes taraklt n tawennaḍt nnsen, d cra mmuhem
ayed anaf-it g tarrat elli netta aẓuni n Imɣaren d Tiɣermin nnsen i sent
taggayin f tarakalt n wedrar n infusen ,mani taggayt tamezwart mmaln-
as Aminnej, d taggayt tis sent Jadu, idal seg tama aṭaram an agmaḍ.
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 12 / 36
Anakez seg aẓuni ayed yemmeqqen d ɣres assaɣ n tarakalt d tasertit
adrar n infusen g luɣd-din.
Allal n Asdag (Ikaz i yadeg)
G iger n tussna n wedɣer yeffeɣ amas yurar ddur d ameqrar g iger n
Tisemdegt ,mani yewawwas guda imezrawen/timezrawin g usuggez idag
n tarakalt, mani yal adeg ɣres azal(azwil) d asnal elli netnin ajerriḍ n teɣzi
d tehri. imusnawen n wakal ẓunen akal i ajerriḍ n teɣzi d tehri, teɣzi
nettat ajerriḍ n Agfa-Anzul d Tehri nettat ajerriḍ n Agmaḍ-Ataram, d
ayed anamek nnes yal adeg ɣres dima azal(azwil) d ansal ,iladday dis
amedya mammek iga azal(azwil) ajerriḍ n teɣzi d tehri :-
Tiɣrit n GPS
z. Isem n wadeg Aswir n ilel Tayunt Teɣzi-N Tehri-E
Tiɣremt n At Mεan 755 mt* 32.06682 12.53972
Tiqsebt n Ṣeffiṭ 840 mt 32.02748 12.59313
*mt : lmiter (tayunt n iẓeṭ)
g tafelwit tminnejt anẓer i agejdi wis-krad an wis-seẓẓ ,yid-hat isefka
aneɣr-it seg allal mmal-n-as GPS ,elli netta s tanglizit (Globel Positioing
System) ayed asudes n issan ayy adeg g wakal ituc ajerriḍ n teɣzi d tehri
d ula tattayt f aswir n ilel.
tafelwit tmaeddayt tessekna tayunt n uferdis g asudes n GPS. *
Tayunt Ahmul 1. Aswir n ilel Meter mt
2. Teɣzi Taderrat N
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 13 / 36
3. Tehri Taderrat E
*GM- dis g usudes n GPS guda n iferdas maɣer nessakez kra i yikaz g
wedlis ayed.
(3) GARMIN GPS 60 (4) GARMIN GPS 72
Tivermin d TimnaÄin - Ifran (Yefren)
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 14 / 36
Z. Tivremt Aswir n ilel Tevzi‐[N] Tehri‐[E]
1 At‐Busrafa 740 mt 32.06432 12.54120
2 At‐Buxbu 740 mt 32.06565 12.54415
3 At‐Mcuca 740 mt 32.06223 12.53977
4 At‐Moan 755 mt 32.06682 12.53972
5 At‐Taqerbust 646 mt 32.06539 12.51945
6 At‐Tuqsebt 666 mt 32.04659 12.57166
7 At‐Uvasru 744 mt 32.07316 12.54377
8 At‐Wectata 700 mt 32.03176 12.55199
9 At‐Zurayt 735 mt 32.07931 12.56442
Z. TamnaÄt Aswir n ilel Tevzi‐[N] Tehri‐[E] 1 Disir‐Cqarna 650 mt 32.07286 12.53203
2 Lpumet 586 mt 32.04968 12.56928
3 Tavma 670 mt 32.09749 12.54982
(5) Tawlaft n Tiɣremt n At Mεan seg nnej
Tizrawin-Tizrawin
Sb. 15 / 36
(6) Tawlaft n Tamnaḍt Yefren seg nnej