toleranser for betongelement
TRANSCRIPT
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
1/56
Toleranser förbetongelementApril 2015
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
2/56
2
Innehåll
1 Inledning– Många fördelar att byggamed betongelement 3
2 Toleranser satta i system 4
2.1 Toleransers samband 4
3 Toleransberäkningar 63.1 Modulsamordning och
modulprojektering 6
3.2 Några definitioner och standarder 6
3.3 Exempel på toleransberäkning 8
4 Toleranser för betongelement 94.1 Toleranser och måttsättning 9
4.2 Toleransers giltighet 11
4.3 Referenstemperatur 11
4.4 Toleransöverskridanden 11
4.5 Deformationer 11
4.6 Överbestämning 12
4.7 Måttdefinitioner 14
4.8 Toleranskrav enligt SS-EN 14
4.9 Toleranser för betongelement 15
4.9.1 Tabellöversikt 15
5 Ingjutningsgods ochhåltagningar 17
6 Utsättning och montage 18
7 Kontroll av mått 217.1 Måttkontroll på fabrik 21
7.1.1 Grundkontroll på fabrik 21
7.1.2 Tilläggskontroll på fabrik 21
7.2 Måttkontroll på byggplats 21
7.2.1 Mottagningskontroll av
betongelement på byggplatsen 21
7.2.2 Utförandekontroll 21
8 Tabeller 23
9 Måttdefinitioner 46
Innehållet är baserat på de standardersom gäller april 2015.
Toleranser för betongelementär copyrightskyddad förSvensk Betong ©2015
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
3/56
3
Med prefabricerad betong kombineras betongens goda funktionella egenskaper med
en industriell byggprocess. Användning av betongelement innebär ett minskat behov
av arbetskraft och samtidigt en förkortad byggtid. Sammanfattningsvis erhålls högre
produktivitet, lägre byggplatsomkostnader och en effektivare kapitalanvändning. Fördelar
ligger inte bara i en rationell tillverkning i fabrik, utan också på att måttkvaliteten hos
elementen är hög, vilket är en mycket viktig grund för varje enskilt projekts samordning
av mått. Med betongelement kan projektet snabbt monteras samman, eftersom alla
komponenter passar ihop. Detta gäller för både stommens delar och fasader men även
följande montage av installationer och inredningar. Se figur 1.1.
En förutsättning för detta är att projektering och byggande baseras på en rationell
användning av toleranser samt att ingående komponenters måttoleranser och deforma-
tionsegenskaper är kända. Dessutom ska utsättning och montage av komponenter utföras
inom de anvisade toleransernas gränsintervall. Minsta större avvikelse i kedjan tillverkning
– utsättning – montage medför oftast överskridande av gränsintervallen. Varje del ikedjan ska bistå med sin godkända del för att resultatet ska innehålla förväntningarna.
Se figur 1.2
Tillverkare av betongelement anslutna till Svensk Betong har genom lång erfarenhet
en god kunskap om olika komponenters hantering i tillverkningskedjan och vid dess
sammanbyggnad. Komponenterna står under kontinuerlig måttkontroll genom syste-
matisk egenkontroll, vilken normalt kompletteras med kontroll av ett ackrediterat
certifieringsorgan. Vid egenkontrollen senare på byggplatsen samordnas dokumenta-
tionen med entreprenörens och beställarens kontrollåtgärder.
Fig 1.2 Tillverkning, utsättning och montage bidrar tillsammans till slutresultatet.
Många fördelar att bygga med betongelement
April 2015 Toleranser | Inledning
Fig 1.1 Samordning av mått är viktig för den slutliga kvalitén på inredningen.
1
–2 mm OK
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
4/56
4
2.1 Toleransers samband
2.1 Toleransers samband
Med uppgifter om de olika betongelementens toleranser, som anges i toleranstabellerna
i avsnitt 4, kan byggnaden projekteras med realistiska mått och montaget kan planeras
rationellt. Som grund används vanligen olika funktionskrav som byggherren ställt med
avseende på fri takhöjd, täthet i fogar, placering av inredning och installationer. Dessa
funktionskrav översätts av projektören till måttkrav, vars avvikelser begränsas i teknisk
beskrivning med byggplatstoleranser normalt hänvisande till AMA Hus tabeller. Dessa
ger de största godkända avvikelser från på ritning angivet mått som får förekomma i
en färdig konstruktion. Vissa toleranser kan ibland vara angivna på ritning för att öka
uppmärksamheten. För krav gäller generellt att de ska skrivas på ett ställe – dvs. inte
dubbelskrivning – och om så skulle inträffa gäller krav enligt den turordning av handlingar
som anges i AB. (Allmänna Bestämmelser).
Genom att sammanväga komponenternas tillverknings-, utsättnings- och montage-
toleranser kan projektören välja realistisk byggplatstolerans. Omvänt kan byggaren på
platsen bedöma vilka krav som ställs på montage och utsättning för att denne ska kunna
innehålla föreskrivna byggplatstoleranser. Samspelet mellan de olika toleranskraven
illustreras i figur 2.1.
Toleranser satta i system
Sammansatt
tillverknings-
tolerans
Dimensionstolerans
Sammansatt
utsättnings-
tolerans
Sammansatt
monterings-
tolerans
Sammansatt
byggplats-
tolerans
Riktningstolerans
Lägetolerans
Riktningstolerans
Lägetolerans
Riktningstolerans
Formtolerans
Toleranskrav för ”det slutliga utförandet” (byggplatstoleranser) anges i beskrivningen
genom hänvisning till AMA Hus tabeller. I avsnitt 8 anges även dessa krav under tabell-
namnet byggplatstoleranser. Dessa krav ska givetvis vara samordnade med AMA Hus.Dock kan avvikelser mellan dessa förekomma beroende på utgivningsår och projektörers
eventuella justering av enskilt krav. Vid upphandling respektive angivning av krav i teknisk
beskrivning bör detta kontrolleras i förekommande fall.
Den generella beteckningen för toleranserna är
T Byggplatstolerans
Tt Tillverkningstolerans
Tu Utsättningstolerans
Tm Montagetolerans
Viktiga toleranser kan även anges på ritningen, varvid måttsättning och toleransangivelse
sker enligt standarden SS-EN ISO 6284. Detta förekommer sällan på grund av risk
för dubbelskrivning av krav. Ett ofta förekommande exempel på ritning brukar vara
toleranskrav för pålars lägen för grundkonstruktioner.
Fig 2.1 Samband mellan toleranskrav från tillverkning till slutligt krav efter utfört montage.
2 April 2015 Toleranser | Satta i system
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
5/56
5
Leverantören av betongelement kan bistå med råd hur måttsättning bör utföras.Måttsättningens generella principer ges även i standarden SS 32203, byggritningar,måttsättning, men framför allt i Bygghandlingar 90, del 3 Redovisning av mått. Viktigt äratt hantera pilmått och dimensionsmått på rätt sätt, där pilmått utgår från sekundärlinjeroch dimensionsmått hanterar inbördes mått på en konstruktionsenhet eller komponent.Måttsättningens betydelse beskrivs mer ingående i avsnitt 4.
Stomnät av rätt kvalité ger bra förutsättningar för att välja rätt teknik och metoder attmäta direkt på komponenter vid montage eller markera enligt montagets önskemål. Innanstommontaget påbörjas utförs givetvis inmätning av viktiga anslutningar som exempelvisbultgrupper och grundkonstruktioner så att montagearbetet kan planeras i detalj ochsäkerställas avseende riktighet.
De i tabellerna 1–31 (avsnitt 8) angivna toleranserna gäller som normalvärden. Om part så
vid upphandling kräver, kan enskilt/enskilda krav ändras eller kompletteras, vilket dockvanligen också påverkar ekonomiska fakta. Deformationer på grund av förspänning och yttre belastning innefattas inte i tolerans-uppgifterna. Leverantör av element står gärna till tjänst med uppgift om förväntadevärden på deformationer. Tabellvärden för övriga toleranser, som t.ex. sidokrokighet,innefattar sådana deformationer som följer av betongens och armeringens tidsberoendedeformationer fram till tidpunkten för avsyning alternativt slutbesiktning (se 4.5). Värdet av en medveten måttkoordinering och bestämning av de toleranskrav, som följerav byggherrens funktionskrav, ger inte enbart möjlighet att sätta toleranser för kom-ponenter, utsättning och montage. En sådan beräkning kan också avslöja orimligheter ifunktionskrav eller orealistiska toleranskrav. Dessa kan ofta medföra åtgärder i byggetsdetaljutformning, speciellt genom justeringsanordningar, varigenom antalet mått-avvikelser som påverkar varandra inbördes, kan nedbringas och därmed resulterande
byggplatsavvikelser. Leverantörens kunnande kan här vara till god hjälp och denne bistårgärna med råd och förslag baserade på erfarenheter från tidigare uppdrag.
Genom lösningar med justeringsmöjlighet i konstruktioners kompletteringar av tillbehöroch infästningsdetaljer kan justering ske för att reducera måttavvikelser som krävernoggranna toleransvärden. Exempel för ett traversupplag redovisas i figur 2.2.
1
2
3
4
5
6
7
8
1. Pelare2. Skruvfäste, SKRFA3. Distansorgan4. Traversbalk
5. Mellanlägg
6. Ställskruvar svetsastill FPL
7. Fästplåt, FPL8. Undergjutning
Fig 2.2 Exempel på detaljlösning vid upplag med justeringsanordning.
April 2015 Toleranser | Satta i system
TRAVERSBALKUPPLAG
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
6/56
6
3.1 Modulsamordning och modulprojektering
3.2 Några definitioner och standarder
3.3 Exempel på toleransberäkning
3.1 Modulsamordning och modulprojektering
Modulsamordningens regler och nytta vid projektering skapades under 1960 och -70 talet
som en viktig del för att planera storlek och utformning av konstruktioner, rumsmått
och inredningar. Grunden för detta var basmodulen 100 mm betecknat M som även
skulle inrymma avvikelsemått (toleranser). Genom att använda rutnät kunde modulmått i
antalet M användas för planering av de flesta utrymmen. T.ex. utgjorde 36 M modulmåttet
3600 mm från vilket exempelvis ett basmått valdes till 3580 mm. När sedan toleranser
tillfördes måttet t.ex. ±10 mm erhölls det slutliga konstruktionsmåttet 3580 ±10 mm.
Fortfarande fanns en passmån för att inrymma tillkommande avvikelser från dimension,
form och riktning. Se figur 3.1.
Modulsamordningens regler har varit och är fortfarande en viktig ekonomisk faktor vid
industriellt förtillverkade produkter och utgör grunden för planering och måttsamordning
inom branschen.
Design och projektering underlättas av regler för placering, när bärande stomdelar finns
beskrivna.
För information om modultekniken hänvisas till:
• SIS 50100 Modulkoordinering – terminologi
• SIS 50101 Modulkoordinering – principer och regler
• SS-ISO 8560 Byggritningar – ritteknik modulritningar
Se även måtthantering i Bygghandlingar 90.
3.2 Några definitioner och standarder
I standarden SS-ISO 1803 utgår angivelsen av toleranser för modulbyggande från
basmåttet. Basmåttet utgör det tilltänkta mått kring vilken den totala tillverknings-
toleransen Tt kan fördelas på olika sätt. Vid exempelvis en symmetrisk toleransangivelse
halveras Tt som fördelas som ett ± mått kring basmåttet, se figur 3.1 nedan. Tt /2 utgördå den maximala avvikelsen från basmåttet med given tolerans som kan tolereras.
Toleransberäkningar
Fig 3.1 Symmetrisk toleransangivelse.
Fig 3.2 Osymmetrisk toleransangivelse.
3
3580 = basmått ± 10 = toleransTillåtna gränser för måttet
således 3570 – 3590
Exemplet visar “osymmetrisktolerans” där basmåttet är 3590och tillåten variation 3575 – 3595
Osymmetrisk angivelse kan förekomma när begränsning av mått eller nivå är aktuell. T.ex.
att värdet 0 anges för nivå som inte ska överskridas och därigenom är särskilt viktigt för
en speciell konstruktion eller viss funktion på komponent. Se fig. 3.2.
3580 ± 10
3590 + 5- 15
April 2015 Toleranser | Beräkningar
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
7/56
7
Den grundläggande regeln för dimensionering med moduler är att varje komponent
föreställs vara placerad inom ett parallellepipediskt utrymme (“lådprincipen”), som i
alla tre riktningar har modulmått dvs. komponentens tredimensionella modulutrymme.
Komponenten, inklusive måttavvikelser vid tillverkning, utsättning och montage samt
deformationer och eventuella fogspel, förutsätts då helt uppfylla detta modulutrymme.
Se figur 3.3.
I t.ex. SS-EN 13670 anges generellt detta utrymme vid användning av lådprincipen
(box-princip) till ± 20 mm. Beräkningar för att innefatta alla toleransandelar är mycket
komplexa, dels för att vissa andelar ofta är obekanta eller att vissa värden måste ges
en rimlig skattning, vilket ger beräkningar en viss osäkerhet. Grundläggande formler för
beräkningar finns i SS-ISO 3443 serien (1-8) där formelavsnitt anges i delarna -3 och -4.
Ovanstående regel gäller främst de dimensioner hos en komponent som ska samordnas
med mötande komponenter.
För element av betong har detta inneburit att yttäckande elements mått i ytornas plan
omfattas av denna princip.
Praktiskt, för att undvika komplexa beräkningar enligt lådprincipen, mäts och kontrolleras
enskilda mått gentemot aktuella krav. I vissa fall kan beräkning ske tvådimensionellt dvs.
av en ytas sammanlagda avvikelser.
För enskilda mätningar av mått hänvisas till standarderna
• SS 21141, Byggtoleranser - Mätmetoder för byggnader och byggprodukter -
Metoder och instrument
• SS 21142, Byggtoleranser - Mätmetoder för byggnader och byggprodukter -
Mätpunkters lägen
Dessa standarder visar, förutom hur mätning kan utföras, även hur enskilda toleransmått
definieras.
Eftersom beställaren som regel endast är intresserad av slutresultatet, anger denne
enbart aktuella byggplatstoleranser i beskrivningen. Beställaren överlåter därigenom till
aktuell entreprenör/leverantör att välja övriga deltoleranser på sådant sätt, att byggplats-
toleranserna innehålls. Genom ett kvalitetssäkrat bruksnät och kunnig personal på
mätningsarbeten och montage kan de slutliga kraven innefattas.
Fig 3.3 Princip för det tredimensionella modulutrymmet innefattande alla avvikelser.
För åskådlighetens skull har kantlinjerna överdrivits.
nm
nm
n m
April 2015 Toleranser | Beräkningar
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
8/56
8
April 2015 Toleranser | Beräkningar
3.3 Exempel på toleransberäkning
Den generella formeln för beräkning av byggplatstoleransen och dess deltoleranser:
T2 = a x Tt2 + b x Tu
2 + c x Tm2
där
T = byggplatstoleransen
Tt = tillverkningstoleransen
Tu = utsättningstoleransen
Tm = montagetoleransen
Beakta att tillverkningstoleransen i formeln ska vara en sammanvägning av de olika
form- och dimensionstoleranserna. Utsättningstoleransen väljs från erfarenhet och
metod. Montagets del väljs från erfarenhet vid aktuellt element. Utgångsbedömningför montaget kan vara ±8 mm med viss variation uppåt eller nedåt. Beräkningen redan
i grundformeln innebär alltså vissa skattningar. Grundformeln används vanligen för
att testa byggplatstoleransens storlek mot övriga deltoleransers värden eller t.ex. en
deltolerans när byggplatsvärdet är känt.
Koefficienterna a, b och c varierar från fall till fall på sätt som anges i tidigare nämnda
standarder och baseras på erfarenhetsvärden och simuleringar. Värdena varierar mellan
0,2 och 2,0. I många fall kan vid överslagsberäkningar samtliga koefficienter anges till 1.0,
vilket skett i nedanstående enkla exempel.
En pelarfot ska placeras centriskt över en modullinje. Pelarfotens tolerans kring centrum-
linjen är markerad på pelaren och har toleransen Tt = ±5 mm. Modullinjen är utsatt med
toleransen Tu = ±6 mm och montaget sker med toleransen Tm = ±6 mm.
Beräkna resulterande byggplatstolerans. Med a=b=c = 1,0 erhålls:
T = 10 + 12 + 12 = 388
T = √ 388 = 19,7 mm
Resulterande byggplatstolerans för pelarfotens placering blir alltså 19,7/2 = ±10 mm.
Observera att tolerans kan anges med T (hela intervallutrymmet) eller T/2 vid symmetriska
värden (vanligast).
Med samma enkla formel kan man bedöma vilka krav på ingående deltoleranser som
måste ställas vid en angiven byggplatstolerans. Om i fallet ovan byggplatstoleransen
är begränsad till 10 mm (=±5 mm) så måste ingående deltoleranser skärpas, t.ex. till
±3 mm för både tillverkning, utsättning och montage. Beakta även påverkan av över-bestämningar enligt avsnitt 4.6.
ANM. I Svensk Byggtjänst handbok “Projek tera och bygga med toleranser” redovisas någraexempel på hur sammansatta toleranser kan beräknas och skattas med grund i BST:s handbokByggtoleranser 1975. (Handboken skrevs under 1990-talet men är i vissa delar fort farande aktuell).
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
9/56
9
April 2015 Toleranser | Betongelement4
4.1 Toleranser och måttsättning
4.2 Toleransers giltighet
4.3 Referenstemperatur
4.4 Toleransöverskridanden
4.5 Deformationer
4.6 Överbestämning
4.7 Måttdefinitioner
4.8 Toleranskrav SS-EN 13670 och SS 137006
4.9 Toleranser för betongelement
4.1 Toleranser och måttsättning
Hur mått anges har ett nära samband med toleranser. Toleranser för läge i sida och läge i
nivå relateras till utgångslinjer för måttsättning och närbelägna sekundärpunkt i nivå (höjd).
Konstruktör eller arkitekt ska se till att utgångslinjer för måttsättning – sekundärlinjer –placeras på lämpliga platser i byggnaden, dvs. i fria utrymmen. Maximalt avstånd mellan
linjer ska oftast inte överskrida 25 meter och placeras gärna nära komponenter som har
snäva toleranskrav.
Sekundärlinjerna har följande funktion i byggnader (eller utvändigt):
• Referens för toleranser av lägen
• Utgångslinjer för måttsättning
• Utgångslinjer för utsättning på byggplats. (Alternativt via fria stationer. Se avsnitt 6.)
Sekundärlinjerna läggs ut med inbördes toleranser på 3 mm enligt SIS-TS 21143 avsnitt
6.5.7.2. Sedan dessa mått kontrollerats och godkänts, anses de “felfria”.
Sekundärpunkter i nivå (höjd) ska finnas på varje plan i en byggnad. Toleransen mellan
sekundärpunkt på varje plan ska vara 3 mm upp till 4 meters höjdskillnad. Vid större
höjdskillnader gäller 1,5 x H mm där H är det vertikala avståndet i meter. Dessa krav anges
i SIS-TS 21143 avsnitt 6.9.2.9.
Fig 4.1 Placering av sekundärlinjer.
Toleranser för betongelement
700
3 0 0 0
BEF BYGGN
9
0 0 0
1 0 8
0 0
2 2
2 0 0
6 500 10 400 14 500
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
10/56
10
5 400
8 900
1 4 7
0 0
1 3 7
0 0
1 0 0
0 0
8 3
0 0
8 5
0 0
1 2
1 0 0
9 8
0 0
4 9
0 0
4000
5 400500 7 700
12 700
12 500 1 4 8 0 0
Mått på ritningar för lägen anges med pilmått från närmast belägna sekundärlinje, vanligen
den vänstra eller vid användning av lokalt koordinatsystem, det lägre koordinatvärdet.
Pilmått i två riktningar anger en komponents fullständiga läge – efter komplettering av
måttangiven nivå. Se fig. 4.2 ANM. Beträffande nivå- och höjdbegreppen använder byggsektorn nivå eftersom höjd används somett dimensionsmått. Vid mätningsarbeten används höjd för att representera höjd på komponent eller
punkt relativt angivet höjdsystem/fixpunkt (t.ex. RH 2000).
Komponentens storlek anges med dimensionsmått. Se fig.4.2.
Denna teknik att ange mått ger följande fördelar:
• Pilmåtten och toleranser för läge överensstämmer
• Ritningsmått kan direkt användas för utsättning och kontrollmätning
• Dimensionsmått stämmer överens med toleranskrav för form• Om mätning med koordinater och s.k. fri station används ger ritningen ett enkelt
sätt för att beräkna koordinater
Måttsättning av nivåer relateras toleransmässigt till en närbelägen sekundärpunkt i nivå
(höjd), vilket innebär för flervåningshus en fixpunkt på varje plan. Sekundärpunkter i
grundplanet är bestämda med toleranskrav från yttre anvisade utgångspunkter i höjd
(brukspunkter) enligt SIS-TS 21143 avsnitt 6.9.2.9.
När måttsättning av nivåer utförs är det viktigt att kombinationer av pilmått, i detta fall
plushöjd, och dimensionsmått tillämpas på motsvarande sätt som vid planmåttsättning
i detta fall. Se figur 4.3. I figuren är fönsteröppningens läge i nivå angiven. Toleransen
för denna kan t.ex. vara ±12 mm. Öppningen har måttangivits med dimensionsmått och
toleranser som bestäms av fönstrets inpassning och krav på utrymme för fogning.
Fig 4.2 Exempel på lägemåttsättning med pilmått.
April 2015 Toleranser | Betongelement
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
11/56
11
Fig 4.3 Toleranssättning av fönsteröppning.
1180±3
+ 40.60±12
7 8 0 ± 3
4.2 Toleransers giltighet
Toleranskraven gäller fram till avsyning alternativt slutbesiktning. För detaljerad informa-
tion hänvisas till aktuella AB och ABT.
4.3 Referenstemperatur
Mått relateras till temperaturen +20° om inte annat föreskrivs i byggdokumenten.
4.4 Toleransöverskridanden
Kontroll av mått ska utföras med en känd mätnoggrannhet, som ska motsvara högst
1/5 av den tolerans som gäller för måttet ifråga. Om t.ex. toleranskravet är ±20 mm ska
mättoleransen vid kontroll vara inom ±4 mm. Överskridande av toleranser vid kontroll ska
dokumenteras och meddelas platsledningen och beställaren som har att ta ställning till
lämpliga åtgärder.
För mer information se även SIS-TS 21143.
4.5 DeformationerDet är viktigt att skilja på deformationer och måttavvikelser. Det är måttavvikelser som i
detta dokument anges med toleranser.
Deformationer uppstår till följd av belastning, förspänning, krypning och krympning av
betong. Om t.ex. bjälklag belastas av stora mängder byggnadsmaterial vid kontrollskedet
kan betydande andel av avvikelserna utgöras av deformationer.
Toleransen för uppböjning har ibland missuppfattats till att vara uppböjningsmåttets
storlek, men är det område inom vilket uppböjningen tillåts variera kring medelvärdet
av ett antal element som är identiska. Förväntat område för normal medeluppböjning
vid montage för olika elementtyper framgår av respektive produktavsnitt exemplifierat
i figur 4.4.
April 2015 Toleranser | Betongelement
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
12/56
12
Fig 4.4 Diagram – Uppböjning vid montage.
5
- 40
y, mm
- 30
- 20
- 10
6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
SPÄNNVIDD m
Fig 4.5 Överbestämningsmått för pelare och väggar
Lagringsförhållanden, lagringstid och tid för avspänning har stor inverkan på upp-
böjningens storlek. Redovisade medelvärden är approximativa och får endast uppfattas
som riktvärden. Om elementen inte utnyttjas fullt ur bäringssynpunkt kan spännkraft och
armering reduceras. Uppböjningen vid montage blir därigenom mindre.
Avvikelser på deformationer enligt ovan bestäms genom att i aktuell byggnad
medeldeformationen mäts för ett parti element av samma typ och med samma nominella
mått. Avvikelsen är alltså skillnaden med aktuellt värde och mätt medelbuktighet vid
aktuell tidpunkt som jämförs med aktuell tolerans. Mått på långtidsdeformationer,
nominella uppböjningar och dylikt hänvisas till respektive leverantör.
4.6 ÖverbestämningNär flera krav påverkar varandras mått uppstår överbestämning (sidoordnade krav).
I figur 4.5 visas exempel (schematiskt) på överbestämning genom samverkande mått för
pelare och väggars lägen. I exemplet är pelarna lägesbestämda i sida med två mått från
närbelägna sekundärlinjer med toleranskravet ±20 mm från respektive sekundärlinje (här
visas enbart det ena måttet). Pelarna är samtidigt kravbestämda inbördes dvs. ”mellan
angränsande pelare” med toleransen ±25 mm, där båda måtten ska uppfyllas . Till detta
kommer att alla pelare ska monteras med maximal lutning på L/600 mm oavsett på vilken
höjd mellan pelarna som kontrollmätningen sker. Toleransen för lutning behöver inte
understiga värdet ±8 mm enligt tabell 3 i avsnitt 8. (L avser måttet i mm). För dessa krav
gäller att samtliga ska innehållas. Speciellt viktiga blir då kraven avstånd mellan pelare
och deras lutning som ligger till grund för eventuella balkmontage och vägganslutningar.
Vid flervåningsbyggnader tillkommer flera krav enligt tabell 3 i avsnitt 8. På figur 4.5
redovisas också väggar på motsvarande sätt. Se tabell 20, avsnitt 8.
April 2015 Toleranser | Betongelement
±20 ±20
±25
±20 ±20
±25
Överbestämningar för pelare och väggelement
(schematiskt)
- Pelare och vägg lika avseende läge i sida
±20 mm och avstånd mellan angränsande/
intilliggande ±25 mm.
- Lutning pelare L/600 lägst ±8 mm. Beakta
också krav på centrumlinjer och krökning.
- Lutning för väggar H/600 lägst ±5 mm högst
±20 mm. Beakta också krav på avvikelse från
lodlinje vid flervåningsbyggnad, avvikelser
mellan centrumlinjer och avvikelser för fogar.
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
13/56
13
April 2015 Toleranser | Betongelement
I figur 4.6 visas montagetoleranser hos fasadelement med centrering av elementen
inom respektive modulutrymme. Detta kräver en överbestämning genom att fogens
mått kompletteras med särskild tolerans för fogens variation för att inte fasadelementen
ska hamna sida vid sida. Måttet på fogen och dess tolerans ska utföras så att fogen blir
bearbetningsbar. Möjligt här genom att minsta måttet på fogen blir 12 mm.
0
40
10 10203500 3500
12
28
20±8
10 10203500 3500
Fig 4.6 Tolerans för fogars mått för fasadelement ger överbestämning
Andra exempel på överbestämningar kan vara:
• Dimension på element – krokighet på sidor/kanter
• Läge i sida/läge i nivå – fogsprång
• Lutning och buktighet på golvyta/läge i nivå för golv
Beakta att överbestämningar vid toleranssättning normalt leder till skärpta krav. Därför skautsättning och montage i första hand styras efter de krav som är snävast och viktigast för
säkerheten och därefter efter funktionen.
Vid projektering och upprättande av beskrivning ska projektör beakta de överbestämningar
som berör en konstruktion eller byggdel. Detta är särskilt viktigt när vissa enskilda krav ska
skärpas gentemot denna publikations eller de i AMA Hus angivna “normalkrav”.
UTAN ÖVERBESTÄMNING MED ÖVERBESTÄMNING
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
14/56
14
April 2015 Toleranser | Betongelement
4.7 Måttdefinitioner
I kapitel 9 ges definitioner av mått avseende dels innebörd, dels var mätning kan ske.
Måttdefinitionerna i kapitel 9 är inte helt kompletta, utan för utförligare behov hänvisas
till standarderna SS 21141 och SS 21142 enligt avsnitt 3.
4.8 Toleranskrav enligt SS-EN 13670 och SS 137006
SS-EN 13670 avser betongkonstruktioner och dess utförande.
SS 137006 avser tillämpning av SS-EN 13670 i Sverige.
I SS-EN 13670 ges krav på toleranser som ska innehållas avseende bärande konstruktioner
i kapitel 10. Dessa krav ska och bör vara införda i AMA Hus och denna publikation för att
uppfylla nationella krav på säkerhet.
I standardens bilaga G ges ”vägledning för geometriska toleranser” som har betydelse
för brukbarhet och monterbarhet och ingen påverkan på bärighet. Toleranser ges här
för grundkonstruktioner, pelare och väggar, balkar och plattor, tvärsektionsmått, ytor
och kantrakhet samt hål och ingjutningsgods. Toleranserna i bilaga G är informativa och
hänsyn till dessa har endast tagits då det specifikt hänvisas dit i någon produktstandard.
Ska bilaga G vara “normativ” i ett projekt så måste detta avtalas och kan även påverka de
ekonomiska förutsättningarna.
I SS 137006 anges att för svenska förhållanden gäller enbart klass 1 i kap 10 geometriska
toleranser. Om toleranser för brukbarhet och monterbarhet ska gälla, enligt bilaga G i
standarden, ska dessa särskilt anges i utförandespecifikation.
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
15/56
15
4.9 Toleranser för betongelement
4.9.1 Tabellöversikt
Följande tabeller finns redovisade under kapitel 8 tillsammans med måttdefinitioner:
Tabell Produktslag Innehåll
1 Pelare Tillverkningstoleranser
2 Pelare Utsättnings- och montagetoleranser
3 Pelare Byggplatstoleranser
4 Balkar Tillverkningstoleranser
5 Balkar Utsättnings- och montagetoleranser6 Balkar Byggplatstoleranser
7 TT- och TT/F-plattor Tillverkningstoleranser
8 TT- och TT/F-plattor Utsättnings- och montagetoleranser
9 TT- och TT/F-plattor Byggplatstoleranser
10 HD/F-plattor Tillverkningstoleranser
11 HD/F- plattor Utsättnings- och montagetoleranser
12 HD/F-plattor Byggplatstoleranser
13 Massiva D- och D/F-plattor Tillverkningstoleranser
14 Massiva D- och D/F-plattor Utsättnings- och montagetoleranser
15 Massiva D- och D/F-plattor Byggplatstoleranser
16 Plattbärlag Tillverkningstoleranser
17 Plattbärlag Utsättnings- och montagetoleranser
18 Plattbärlag Byggplatstoleranser
19 Väggar Tillverkningstoleranser, Klass A och B
20 Väggar Utsättnings- och montagetoleranser
21 Väggar Byggplatstoleranser, Klass A och B
22 Skalvägg Tillverkningstoleranser, Klass A och B
23 Skalvägg Utsättnings- och montagetoleranser
24 Skalvägg Byggplatstoleranser, Klass A och B
25 Balkong, loftgång och trapplan Tillverkningstoleranser
26 Balkong, loftgång och trapplan Utsättnings- och montagetoleranser
27 Balkong, loftgång och trapplan Byggplatstoleranser
28 Trappor Tillverkningstoleranser
29 Trappor Utsättnings- och montagetoleranser
30 Trappor Byggplatstoleranser
31Betongytor, maximalaytavvikelser
Tillverkningstoleranser. Klass A, B och C
April 2015 Toleranser | Betongelement
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
16/56
16
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
17/56
17
April 2015 Toleranser | Ingjutningsgods5
Ingjutningsgods och håltagningarBeakta skillnaderna mellan tillverkningstoleranser och byggplatstoleranser för fästplåtar,
skruvfästen, skruvar och hål. Tillverkningstoleranser avser placeringen i elementet t.ex.
±20 mm och kontrolleras från formkant eller elementets kanter. Se figur 5.1.
Fig 5.1 Tillverkningstolerans för läge i elementet.
Om byggplatstoleranser anges för ingjutningsgods, håltagningar och dylikt avser de
läget från sekundärlinjer, dvs. enligt utförd måttsättning av konstruktören. Skillnaden
mellan hur dessa båda sätt att definiera lägen bör uppmärksammas. Ett definierat läge i
ett element styrs av hur elementet monteras och dess avvikelser. Se figur 5.2.
Fig 5.2 Byggplatstolerans för läge.
Ingjutningsgods och håltagningar kan ibland kräva skärpta toleranskrav. Konstruktören
bör då föra in dessa krav på ritningen, så att de uppmärksammas för utsättning och
montage.
Fästplåtar och skruvfästen ska, förutom att ha rätt läge, även vara riktigt orienterade i
elementet. Krav på detta kan anges som en lutningstolerans enligt figurerna 5.3 och 5.4
samt kompletteras med dessa uppgifter i aktuella tabeller.
ANM. I figurerna 5.3 och 5.4 är inte lutningstoleranser specificerade.
Fig 5.3 Fästplåt med tolerans för maximal lutning
Markeradsekundär punkt
8600 ± 10
Fig 5.4 Skruvfäste med tolerans för maximal lutning
Tolerans i % för lutning
Tolerans i % för lutning
Betongyta
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
18/56
18
6
Utsättning och montage utförs utgående från de byggplatstoleranser som angivits i
handlingarna. I denna publikation anges värden på toleranser för utsättning och montage
av respektive elementtyp. Toleranserna Tu och Tm är t.ex. för pelare baserade på halva
värdet av byggplatstoleransen för läge i sida (genom överbestämningars inverkan),
dimensionstoleransen för tillverkning 5 mm och skattat värde 6 mm för montage.
Detta ger tolerans för utsättning på 6 mm och i praktiken utsättningens medelfel/
standardosäkerhet till ca 3 mm(Tu /2). (Läget för pelaren är tidigare definierat genom
grundskruvars läge och tolerans i AMA Hus).
Utsättning baseras på de krav som anges i den tekniska specifikationen SIS-TS 21143.
Krav på de delar som används vid utsättning, inmätningar och kontroller anges i AMA Hus
kapitel BJC Geodetiska mätningsarbeten för hus. Undersökningar som avser mätnings-
arbeten för sättningar och rörelser anges under kapitel BBC med hänvisning till BJB-
avsnitt. Mätningsarbeten för grundläggning redovisas i AMA Anläggning kapitel BJB.
Den tekniska specifikationen SIS-TS 21143 omfattar mätningsarbeten för både projekte-
ring och byggande och ger specifikationer för både anläggningar och hus.
Specifikationen innehåller:
• Allmänna delar avseende tillämpning, hänvisningar m.m.
• Normativa hänvisningar och termer samt denitioner
• Instrumentklassningar
• Referenssystem
• Stomnät
• Detaljmätning – inmätning, utsättning och kontroll
• Kvalitetssäkring och egenkontroll
Följande delar ska alltid finnas beskrivna i handlingar avseende hus:
• Koordinatsystem i plan
• Höjdsystem
• Transformationsuppgifter vid lokala koordinatsystem
• Krav på upprättande av kontrollprogram för instrumentutrustningar
• Stomnät i plan – utgångspunkter och deras kvalité samt beräkningshandling
• Stomnät – utgångspunkter i höjd samt beräkningshandling
• Krav på särskilda kontroller, egenkontroller och dokumentationer vid mätningsarbeten
Dessutom ska instrument och mätmetoder som används vara anpassade för de krav som
toleranser anger. I SIS-TS 21143 anges olika instruments specifikationer för mätning.
Dessa tabeller är:Tabell A.1 Totalstationer
Tabell A.2 Tillägg till klasser för tabell A.1 för automatisk inriktning
Tabell A.3 Avvägningsinstrument
Tabell A.4 Laserplangivare
Tabell A.5 Optiska lod/laserlod
Tabell A.6 Handburna laserlängdmätare
Vid beräkning eller bedömning av utsättningsnoggrannhet krävs även en bedömning
av montagetoleransens storlek. Denna anges inte i några dokument förutom i denna
publikation. Värdena är angivna utifrån insamlade erfarenhetsvärden med en variation
normalt på 6 – 10 mm i plan respektive höjd.
Utsättning och montage
April 2015 Toleranser | Utsättning
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
19/56
19
April 2015 Toleranser | Utsättning
I tabellen nedan anges två olika exempel på utsättningsmedelfel (standardosäkerhet)
relativt olika värden på byggplatstoleranser. I tabellens ANM-rad anges de grundvärden
som använts för beräkningarna.
Generellt vid utsättning gäller:
• Undvik att sätta ut på längre avstånd än cirka 40 m och minska avståndet om
skärpta krav föreligger
• Utsättning av komponenter kan ske på många sätt. Vanligt är dock någon av
följande metoder:
a) rätvinklig utsättning från sekundärlinje med konstruktörens mått
b) polär utsättning från känd linjeskärningspunkt
c) fri station – bestämd från yttre noggranna utgångspunkter ofta fasta prismor.
Se figur 6.1
Vid utsättning bör en bedömning ske om lämpligt mätmetodik och hur utsättningen
markeras för montaget. Värderingen ska ske utifrån ställda toleranskrav, hur konstruktören
utfört måttsättningen och den egna kunskapen.
Vid montaget av komponenter ska detta utföras med värdering av angivna toleranskrav
samt vad som är styrande för placering och infästning.
Innan montage av pelare ska det finnas ett protokoll från inmätning av grundskruvars
lägen. Mindre avvikelser kan ofta justeras i samband med montaget. Vid injustering av
pelaren i höjd är det oftast konsol eller pelartopp som är styrande. Om justering sker
i botten av pelaren ska delmåtten upp till konsol/pelartopp mätas som kontroll på
montagets nivå till grund för balkar och däck.
Byggplatstolerans T
i mm
Medelfel vid utsättning
hus i mm
T1
Medelfel vid utsättning
hus i mm
T2
--5
2-01
6451
9802
211152
413103
524205
Medelfel vid utsättning av hus
ANM: Medelfelet kan här ersättas av begreppet standardosäkerhet. (ca 68%
konfidensnivå). Beräkningarna i kolumn T1 bygger på T u 8 mm och T m5 mm.
I kolumn T2 är T u 10 mm och T m8 mm. Skillnaderna är som synes marginella.
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
20/56
20
I figurerna 6.1 a, b och c redovisas schematiskt de olika lägen för uppställning av totalstationer vid
utsättnings- och inmätningsuppgifter.
I figuren ovan utförs inmätningen av den fria stationen i det här fallet genom mätning av riktning och
längder mot 4 fasta prismor i byggplatsens stomnät. Genom överbestämningen erhålls inmätningens
noggrannhet samtidigt som utgångspunkternas lägen kontrolleras vid beräkningen.
Fig 6.1a, b och c. De vanligaste utsättningsmetoderna.
a)
c)
b)
April 2015 Toleranser | Utsättning
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
21/56
21
7
Kontroll av mått7.1 Måttkontroll på fabrik
7.2 Måttkontroll på byggplats
7.1 Måttkontroll på fabrik
I betongelementfabrikens program för kvalitetssäkring redovisas egenkontrollens
omfattning. Denna bestäms med hänsyn till produkters och tillverkningens svårighetsgrad.
Egenkontrollen syftar till att beställd kvalitet uppnås på tillverkade produkter avseende
säkerhet, beständighet och funktionsduglighet.
Kontroll att anslutna fabrikers tillverkning bedrivs enligt godtaget kvalitetssäkringsprogram
ska utföras av ett ackrediterat certifieringsorgan.
Kontrollen indelas i:• Grundkontroll
• Tilläggskontroll
7.1.1 Grundkontroll på fabrik
Grundkontrollen omfattar generella kontrollåtgärder för samtliga i fabriken tillverkade produkt-
slag. Omfattningen framgår av kvalitetssäkringsprogrammet och innehåller avseende mått
minst stickprov att
• Bestämmelsers måttkrav innehåll
• Angivna toleranser i detta häfte innehålls
Denna tillverkningskontroll utförs genom egenkontroll samt övervakande kontroll.
7.1.2 Tilläggskontroll på fabrik
Tilläggskontroll anges i en speciell kontrollplan om så erfordras för enskilt byggnadsobjekt
och omfattar då sådana mått som är väsentliga för konstruktionens funktion, säkerhet,
betongbeständighet samt estetik.
7.2 Måttkontroll på byggplats
Kontrollen kan indelas i:
• Mottagningskontroll av förtillverkade betongelement
• Utförandekontroll i form av okulär avsyning av alla arbeten på byggplats
• Delkontroll genom vissa mätningar
Beträffande kontrollmätning är följande standarder användbara för identifiering av mät-
punkter och val av metodik:
• SS 21141 Mätmetoder för byggnader och byggprodukter – Metoder och instrument
• SS 21142 Mätmetoder för byggnader och byggprodukter – Mätpunkters läge
7.2.1 Mottagningskontroll av betongelement på byggplatsen
Kontrollen avser normalt inte mått utan innefattar sådana delar som märkning, transport-
skador, lyftdon, sprickbildning och granskning av följesedel.
7.2.2 Utförandekontroll
Vid montage av betongelement ska alla arbeten avsynas. Krav kan vara dels normkrav,
dels objektbundna krav som anges i bygghandling. I samband med avsyning utförs
stickprovskontroller genom mätning.
April 2015 Toleranser | Kontroll av mått
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
22/56
22
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
23/56
23
8
Tabeller
Tabell Produktslag
1 – 3 Pelare
4 – 6 Balkar
7 - 9 TT- och TT/F-plattor
10 – 12 HD/F-plattor
13 – 15 Massiva D- och D/F-plattor
16 – 18 Plattbärlag
19 – 21 Väggar
22 – 24 Skalvägg
25 – 27 Balkong, loftgång och trapplan
28 – 30 Trappor
31 Betongytor – Maximala ytavvikelser
För tabellerna är toleranser baserade på olika ursprung som anges i kolumnen för källa, enligt följande:
B avser branschstandard, vilket då är baserat på tidigare utgåva av detta dokument, juni 2009
P avser krav enligt produktstandard eller gemensamma regler (SS-EN 13369)
U avser krav enligt utförandestandard för betongkonstruktioner (SS-EN 13670)
Vid anslutning mot stålkonstruktion skall krav enligt SS-EN 1090-2 beaktas.
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
24/56
24
Pelare
Tillverkningstoleranser Tabell 1
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Dimension och form
Längd ± L/1000Lägst ±10Högst ±40
B P 101
Höjd ≤ 500 mm ±5 B P 102
Höjd > 500 mm ± H/100 Högst ±30 B P 102
Bredd ≤ 500 mm ±5 B P 103
Bredd > 500 mm ± B/100 Högst ±30 B P 103
Skevhet hos tvärsnittetH/100
B/100
Lägst 5
Lägst 5
B P
B P
111
111
Krokighet (kantrakhet) ± L/700 P 106
Vinkelavvikelse upplagsytor, ändar ± Lsida /100 Lägst ±5 P 108
Avstånd pelartopp till konsol, konsol till konsol ± L/500 Lägst ±5 B -
Utkragning av konsol ± Lsida /100 Lägst ±5 P -
Hål och ursparingar (diameter, längd ochhöjd)
+1,5Lsida /100
-5
Lägst 8 B P 201
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:
Läge i längsled ±15 P 202
Läge i tvärled ±10 B 202
Läge i nivå ±5 B 203
För en grupp (≥ 2) gäller ovanståendetoleranser.Inom gruppen halveras toleranserna.
206
207
Hål och ursparingar:
Läge i längsled ±15 P 202
Läge i tvärled ±10 B 202
Hål i pelarfot ±3 B 202
Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 2
Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa
Läge i sida ±6 ±6 B
Läge i nivå ±5 ±6 B
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
25/56
25
Byggplatstoleranser Tabell 3
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Läge i sida ±20 B 301
Läge i nivå ±18 B 302
Avstånd mellan angränsande pelare ±25 B 304
Lutning ± L/600 Lägst ±8 B 305
Avvikelse ifrån lodlinje iflervåningsbyggnad
∑h/(200 n) Högst 50 U 307
Avvikelse mellan centrumlinjerna förpelare
t/30Lägst 15
Högst 30U 308
Krökning hos pelare mellan tvåvåningsplan
h/300Lägst 15
Högst 30U 309
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
26/56
26
Balkar
Tillverkningstoleranser Tabell 4
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Dimension och form
Längd ± L/1000 Lägst ±10
Högst ±40
B P 101
Höjd ≤ 500 mm
Höjd > 500 mm
±5
±H/100 Högst ±30
B P
B P
102
102
Bredd ≤ 500 mm
Bredd > 500 mm
±5
±B/100 Högst ±30
B P
B P
103
103
Skevhet hos tvärsnittetH/100
B/100
Lägst 5
Lägst 5
P
P
111
111
Krokighet i sidled (kantrakhet) ±L/700 P 106
Vinkelavvikelse ändar ±Lsida /100 Lägst ±5 P 108
Snedställning av det vertikalacentralplanet
±L/700 P 112
Avvikelse från medeluppböjning,slakarmerat
Avvikelse från medeluppböjning,spännarmerat
±L/700
±1,5 x L/700
P
P
109
109
Hål och ursparingar (diameter, längd ochhöjd)
+1,5Lsida /100 Lägst 8
-5
P
B201
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:
Läge i längsled ±15 P 202
Läge i tvärled ±10 B 202
Läge i nivå ±5 B 203
För en grupp (≥ 2) gällerovanstående toleranser.Inom gruppen halveras toleranserna.
206
207
Hål och ursparingar:
Läge i längsled ±15 P 202
Läge i tvärled ±10 B 202
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
27/56
27
Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 5
Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa
Läge i sida ±6 ±6 B
Läge i nivå ±5 ±6 B
Byggplatstoleranser Tabell 6
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Läge i sida ±20 B 301
Läge i nivå ±18 B 302
Avstånd mellan angränsande balkar ±L/600 Lägst ±20
Högst ±25
U B 304
Läget för balk/pelar-anslutning mätt iförhållande till pelaren
±Lsida /30 Lägst ±20 U 310
Läge för centrumlinje för upplaget närlager används
±Lkant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15 U B 311
Fogbredd vid upplag ±20 B 401
Fogsprång vid upplag 10 B 401
Horisontell rakhet hos balkar ±L/700 B 312
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
28/56
28
TT- och TT/F-plattor
Tillverkningstoleranser Tabell 7
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Dimension och form
Längd ±(10+ L/1000) Högst ±20 B 101
Höjd ≤ 300 mm
Höjd > 300 mm
±5
±10
B P
B P
102
102
Bredd ±8 B 103
Krokighet i sidled (kantrakhet),slakarmerat
Krokighet i sidled (kantrakhet),spännarmerat
±L/1000 Lägst ±10
±1,5L/1000 Lägst ±10
P
P
106
106
Skevhet vid elementända, θ, horisontellt, slakarmerat
Skevhet vid elementända, θ, horisontellt, spännarmerat
±15
±22
P
P
113
113
Vinkelavvikelse på benen start och slut,slakarmerat
Vinkelavvikelse på benen start och slut,spännarmerat
±8
±12
B
B
108
108
Avvikelse från medeluppböjning,spännarmerat
L/500 Högst ±12 B P 109
Hål och ursparingar (diameter, längdoch höjd)
±30 B 201
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc
Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:
Läge i längs och tvärled ±20 B 202
Läge i nivå ±5 B 203
Hål och ursparingar:
Läge i längs och tvärled ±30 B 202
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
29/56
29
Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 8
Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa
Läge i sida ±10 ±10 B
Läge i nivå ±5 ±8 B
Byggplatstoleranser Tabell 9
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Läge i sida ±25 B 301
Läge i nivå vid upplag ±12 B 303Läge för centrumlinje för upplagetnär lager används
±Lkant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15 U B 311
Fogbredd mellan plattor +12, -8 B 401
Fogsprång undersida plattorL/500 Lägst 12
Högst 30
B 401
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
30/56
30
HD/F-plattor
Tillverkningstoleranser Tabell 10
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Dimension och form
Längd ±12 B 101
Höjd ≤ 180 mm
Höjd < 380 mm
Höjd ≥ 380 mm
+10, -5
±10
±13
P
B
B
102
102
102
Bredd (plattor med fullbredd)
Bredd (sågade plattor)
±5
±25
B P
B P
103
103
Krokighet i sidled(plattor med full bredd) ±5 B 106
Vinkelavvikelse för form ±8 B 108
Avvikelse från medeluppböjning,spännarmerat
±10 B 109
Livtjocklek, individuellt
Livtjocklek, totalt per element
-10
-20
P
P
-
-
Flänstjocklek +15, -10 P -
Överytans buktighet (mätlängd = 0,2 m):
H < 380 mm
H ≥ 380 mm
±10
±13
B
B
107
107
Hål och ursparingar (längd och bredd) ±30 B 201
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar:
Läge i längs och tvärled ±20 B 202
Läge i nivå ±5 B 203
Hål och ursparingar:
Läge i längs och tvärled ±20 B 202
Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 11
Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm KällaLäge i sida ±6 ±8 B
Läge i nivå ±5 ±6 B
Byggplatstoleranser Tabell 12
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Läge i sida ±20 B 301
Läge i nivå vid upplag ±10 B 302
Läge för centrumlinje för upplagetnär lager används
±Lkant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15 U B 311
Fogbredd, undersida +12, -4 B 401Fogsprång, undersida 1) 8 2) B 401
Fyllnadsgrad i fog +3, -10 B 306
1) Gäller för identiskt lika element
2) Vid ”dolt bjälklag” 10 mm
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
31/56
31
Massiva D- och D/F-plattor
Tillverkningstoleranser Tabell 13
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Dimension och form
Längd ±12 B 101
Höjd ≤ 180 mm
Höjd > 180 mm
+10, -5
±10
P
B
102
102
Bredd ±5 B 103
Krokighet i sidled (plattor med full bredd) ±5 B 106
Vinkelavvikelse för form ±8 B 108
Avvikelse från medeluppböjning ±10 B 109
Hål och ursparingar (diameter, längd ochbredd)
±15 B 201
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar ochAvloppsgrodor:
Läge i längs och tvärled ±15 B 202
Läge i nivå ±5 B 203
För en grupp (≥ 2) gäller ovanståendetoleranser.
Inom gruppen halveras toleranserna.
206
207Eldosor:
Läge i längs och tvärled ±10 B 202
För en grupp (≥ 2) gäller ovanståendetoleranser.
Inom gruppen halveras toleranserna.
204
205
Läge i nivå +3, -5 B 203
Hål och ursparingar:
Läge i längs och tvärled ±15 B 202
Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 14Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa
Läge i sida ±6 ±8 B
Läge i nivå ±5 ±6 B
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
32/56
32
Byggplatstoleranser Tabell 15
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Läge i sida ±20 B 301
Läge i nivå vid upplag ±10 B 302
Läge för centrumlinje för upplagetnär lager används
±Lkant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15 U B 311
Fogbredd, undersida +12, -4 B 401
Fogsprång, undersida 1) 8 2) B 401
Fyllnadsgrad i fog +3, -10 B 306
1) Gäller för identiskt lika element2) Vid ”dolt bjälklag” 10 mm
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
33/56
33
Plattbärlag
Tillverkningstoleranser Tabell 16
Mått Toleranser mmMåttdefinition
Klass A Klass B Källa A Källa B
Dimension och form
Längd ±10 ±20 B P 101
Höjd ±5 +10, -5 B P 102
Bredd (hel platta)
Bredd (ej hel platta)
+0, -2
±5
+5, -10
±10
B
B
P
P
103
103
Krokighet i sidled (hel platta)
Krokighet i sidled (ej hel platta)
+0, 2
±5
±(5+L/1000)
±10
B
B
P
P
106
106
Vinkelavvikelsen av form ±5 ±10 B P 108
Avvikelse från medeluppböjning,spännarmerat
±10 ±10 B P 109
Buktighet (planhet) formsatt ytaöverallt L=1,0 m
Buktighet (planhet) formsatt ytaöverallt L=0,2 m
±3
±1
±3
±1
P
P
P
P
406
406
Hål och ursparingar (diameter,längd och bredd)
±10 ±30 B P 201
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.Skruv, Skruvfästen, Fästplåtaroch Avloppsgrodor:
Läge i längsled ±20 ±30 B B 202
Läge i tvärled ±10 ±20 B B 202
Läge i nivå ±5 ±5 B B 203
För en grupp (≥ 2) gällerovanstående toleranser.Inom gruppen halverastoleranserna.
206
207
Eldosor:
Läge i längs och tvärled ±10 ±20 B B 202
För en grupp (≥ 2) gällerovanstående toleranser.Inom gruppen halverastoleranserna.
204
205
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
Hål och ursparingar:
Läge i längsled ±20 ±30 B B 202
Läge i tvärled ±10 ±20 B B 202
Vertikal position förbindningar ±10 ±10 P B -
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
34/56
34
Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 17
Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa
Läge i sida ±6 ±8 B
Läge i nivå ±5 ±6 B
Byggplatstoleranser Tabell 18
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Läge i sida ±20 B 301
Läge i nivå vid upplag ±10 B 303
Fogbredd undersida +12, -4 B 401
Fogsprång undersida 1) 8 2) B 401
1) Gäller för identiskt lika element
2) Vid ”dolt bjälklag” 10 mm
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
35/56
35
Väggar
Tillverkningstoleranser Tabell 19
MåttToleranser mm
MåttdefinitionKlass A Klass B Källa A Källa B
Dimension och form
Höjd < 0,5 m
Höjd ≥ 0,5 m
±3
±5
±8
±8
P
B
P
B
102
102
Bredd < 0,5 m
Bredd ≥ 0,5 m
±3
±5
±8
±8
P
P
P
B
103
103
Tjocklek ≤ 0,5 m
Tjocklek > 0,5 m
±3
±5
±8
±12
P
P
B
B
104
104
Rätvinklighet L1 & L2 ≤ 6,0 m
Rätvinklighet 6 < L1 & L2 ≤ 10,0 m
Rätvinklighet L1 & L2 > 10,0 m
±5
±8
±10
±14
±18
±20
P
P
P
P
P
P
114
114
114
Buktighet:
L = 0,2 m
L = 3,0 m
±2
±5
±4
±10
P
P
P
P
107
107
Vinkelavvikelse för form:
Tjocklek ≤ 0,5 m
Tjocklek > 0,5 m
±3
±5
±8
±14
P
P
P
P
108
108
Krokighet i sidled (kantrakhet):
L≤
0,5 mL > 0,5 m
±3
±5
±8
±14
P
P
P
P
106
106
Hål och ursparingar (diameter,längd och höjd):
L ≤ 0,5 m
L > 0,5 m
±3
±5
±8
±8
P
P
P
B
201
201
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:
Läge i längs och tvärled ±10 ±15 P P 202
Läge i nivå ±5 ±5 B B 203
För en grupp (≥ 2) gällerovanstående toleranser.
Inom gruppen halverastoleranserna.
206
207
Enstaka eldosor:
Läge i längs och tvärled ±10 ±15 P P 202
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
36/56
36
Tillverkningstoleranser Tabell 19 Fortsättning
MåttToleranser mm
MåttdefinitionKlass A Klass B Källa A Källa B
Eldosor i grupp inom 500 mm:sutbredning:
Läge i längs och tvärled inomgruppen
±5 ±5 B B 204
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
Eldosor sammansatt i grupp:
Läge i längs och tvärled inom
gruppen ±2 ±2 B B 205
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
Hål och ursparingar:
Läge i längs och tvärled ±8 ±12 B B 202
Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 20
Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa
Läge i sida ±6 ±6 B
Läge i nivå ±4 ±6 B
Läge i nivå mellanintilligande fönsteröppning
±5 ±6 B
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
37/56
37
Byggplatstoleranser Tabell 21
MåttToleranser mm
MåttdefinitionKlass A Klass B Källa A Källa B
Läge i sida ±20 ±20 B B 301
Läge i nivå ±10 ±13 B B 302
Läge i nivå mellanintilliggande fönsteröppning
±10 ±13 B B 303
Avstånd mellan intilliggandeväggar
±25 ±25 B B 304
Lutning
H/600
Lägst ±5Högst ±20
H/600
Lägst ±5Högst ±20
B B 305
Avvikelse ifrån lodlinje iflervåningsbyggnad
∑h/(200 n)Högst 50
∑h/(200 n)Högst 50
U U 307
Avvikelse mellancentrumlinjerna för väggar
t/30Lägst 15Högst 30
t/30Lägst 15Högst 30
U U 308
Krökning hos väggar mellantvå våningsplan
h/300Lägst 15Högst 30
h/300Lägst 15Högst 30
U U 309
Fogbredd ±6 ±8 B B 401
Fogförskjutning insida/ utsida
±10 ±12 B B 401
Fogsprång insida / utsida 5 / 8 2) 8 1) / 12 B B 401
Fogsprång upplag bjälklag 5 8 B B 401
1) Insida hisschakt dock 5 mm
2) För färdig fasad och fasad avsedd för tunnputs 6 mm
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
38/56
38
Skalvägg
Tillverkningstoleranser Tabell 22
MåttToleranser mm
MåttdefinitionKlass A Klass B Källa A Källa B
Dimension och form
Höjd < 0,5 m
Höjd ≥ 0,5 m
±3
±5
±8
±8
P
B
P
B
102
102
Bredd < 0,5 m
Bredd ≥ 0,5 m
±3
±5
±8
±8
P
P
P
B
103
103
Tjocklek ≤ 0,5 m
Tjocklek > 0,5 m
±3
±5
±8
±12
P
P
B
B
104
104
Rätvinklighet L1 & L2 ≤ 6,0 m
Rätvinklighet 6 < L1 & L2 ≤ 10,0 m
Rätvinklighet L1 & L2 > 10,0 m
±5
±8
±10
±14
±18
±20
P
P
P
P
P
P
114
114
114
Buktighet:
L = 0,2 m
L = 3,0 m
±2
±5
±4
±10
P
P
P
P
107
107
Vinkelavvikelse för form:
Tjocklek ≤ 0,5 m
Tjocklek > 0,5 m
±3
±5
±8
±14
P
P
P
P
108
108
Krokighet i sidled (kantrakhet):
L≤
0,5 mL > 0,5 m
±3±5
±8±14
PP
PP
106106
Hål och ursparingar (diameter, längdoch höjd)
L ≤ 0,5 m
L > 0,5 m
±3
±5
±8
±8
P
P
P
B
201
201
Infästningsdetaljer, håltagningar
etc.
Skruv, skruvfästen och fästplåtar mm:
Läge i längs och tvärled ±10 ±15 P P 202
Läge i nivå ±5 ±5 B B 203
För en grupp (≥ 2) gäller ovanståendetoleranser.
Inom gruppen halveras toleranserna.
206
207
Enstaka eldosor:
Läge i längs och tvärled ±10 ±15 P P 202
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
39/56
39
MåttToleranser mm
MåttdefinitionKlass A Klass B Källa A Källa B
Eldosor i grupp inom 500 mm:sutbredning:
Läge i längs och tvärled inomgruppen
±5 ±5 B B 204
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
Eldosor sammansatta i grupp:
Läge i längs och tvärled inom
gruppen
±2 ±2 B B 205
Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203
Hål och ursparingar:
Läge i längs och tvärled ±8 ±12 B B 202
Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 23
Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa
Läge i sida ±6 ±6 B
Läge i nivå ±4 ±6 B
Läge i nivå mellan intilliggandefönsteröppning
±5 ±6 B
Tillverkningstoleranser Tabell 22 Fortsättning
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
40/56
40
Byggplatstoleranser Tabell 24
MåttToleranser mm
MåttdefinitionKlass A Klass B Källa A Källa B
Läge i sida ±20 ±20 B B 301
Läge i nivå ±10 ±13 B B 302
Läge i nivå mellan intilliggandefönsteröppning
±10 ±13 B B 303
Avstånd mellan intilliggandeskalväggar
±25 ±25 B B 304
LutningH/600
Lägst ±5Högst ±20
H/600
Lägst ±5Högst ±20
B B 305
Avvikelse ifrån lodlinje iflervåningsbyggnad
∑h/(200 n)
Högst 50
∑h/(200 n)
Högst 50
U U 307
Avvikelse mellan centrumlinjernaför skalväggar
t/30
Lägst 15
Högst 30
t/30
Lägst 15
Högst 30
U U 308
Krökning hos skalväggarmellan två våningsplan
h/300
Lägst 15
Högst 30
h/300
Lägst 15
Högst 30
U U 309
Fogbredd ±6 ±8 B B 401
Fogförskjutning insida/utsida ±10 ±12 B B 401Fogsprång insida/utsida 5 / 8 2) 8 1) / 12 B B 401
Fogsprång upplag/bjälklag 5 8 B B 401
1) Insida hisschakt dock 5 mm
2) För färdig fasad och fasad avsedd för tunnputs 6 mm
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
41/56
41
Balkong, loftgång och trapplan
Tillverkningstoleranser Tabell 25
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Dimension och form
Längd ±12 B 101
Bredd ±12 B 103
Tjocklek+10-5
B 104
Rätvinklighet L1 & L2 ≤ 6,0 m
Rätvinklighet 6 < L1 & L2 ≤ 10,0 m
Rätvinklighet L1 & L2 > 10,0 m
±5
±8
±10
P
P
P
114
114
114
Buktighet
L = 0,2 m
L = 3,0 m
±2
±5
P
P
107
107
Planhet vid upplag ±5 B 108
Hål och ursparingar (diameter, längd ochhöjd)
±10 B 201
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:
Läge i längs och tvärled ±10 P 202
Läge i nivå ±5 B 203För en grupp (≥ 2) gäller ovanståendetoleranser.Inom gruppen halveras toleranserna.
206
207
Enstaka eldosor:
Läge i längs och tvärled ±10 P 202
Läge i nivå +3, -5 B 203
Hål och ursparingar:
Läge i längs- och tvärled ±10 B 202
Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 26
Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa
Läge i sida ±10 ±5 B
Läge i nivå ±5 ±6 B
Byggplatstoleranser Tabell 27
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Läge i sida ±25 B 301
Läge i nivå ±15 B 302
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
42/56
42
Trappor
Tillverkningstoleranser Tabell 28
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Dimension och form
Höjd ±10 B 102
Bredd ±10 P 103
Steghöjd (se notis nedan) ±5 P 110
Stegdjup ±12 B 110
Tjocklek trappkupa ≤ 0,15 mTjocklek trappkupa ≥ 0,40 mMellanliggande värden kan interpoleras
+10, -5±15
PP
104104
Skevhet vid upplag:
ovansida
undersida
±3
±10
B
B
105
105
Planhet steg och trapplan:
Buktighet, mätlängd = 0,20 m
Buktighet, mätlängd = 1,0 m
Max 2,4
Max 4
P
P
406
406
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruvfästen och fästplåtar:
Läge i längs och tvärled ±10 B 202
Läge i nivå ±5 B 203
Notis: Max skillnad i höjd på två följande varandra steg är 6 mm. (enligt SS-EN 14843).
Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 29
Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm
Läge i sida ±10 ±10
Läge i nivå ±5 ±6
Byggplatstoleranser Tabell 30
Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition
Läge i sida ±25 B 301
Läge i nivå ±15 B 302
Lutning tvärs gångriktningL/500Lägst ±5 Högst±12
B 110
Lutning i gångriktning vid stegdjup minst0,25 m:
B
Plana plansteg 1) ±2 B 110
Avvikelse från lutning: 2) B
Plansteg med lutning ±2 B 110
1) Bakfall får uppgå till högst 2 mm.2) Där fall anges för lutning får bakfall inte förekomma.
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
43/56
43
Betongytor – Maximala ytavvikelser
Gäller för:• Elementytor gjutna mot skivform av plåt, plywood ed • Elementytor som bearbetats genom stålglättning, brädrivning eller rollning • Elementytor som efterbearbetats genom maskinslipning
Tillverkningstoleranser Tabell 31
MåttKlass
MåttdefinitionA1) B C
Tillåtet antal/m av lokala toppar 2)
höjd 1 mm 0 10 20 402
höjd 2 mm 0 0 5 402 höjd 3 mm 0 0 3 402
Tillåtet antal/m av gropar (porer) med djupet ≤ 5 mm: 3)
5-10 mm i diameter 10 20 50 403
Tillåten storlek i mm av språng 0 2 5 404
Tillåten storlek i mm av grader 0 0 5 405
1) Ytojämnhet enligt Klass A innebär att särskilda åtgärder erfordras vid tillverkning
2) Avser endast ytor som ska spacklas
3) Porer med större djup än 5 mm, och större diameter än 10 mm får ej förekomma
Beträffande betongytor se även Betongföreningens rapport nr 14 ”ATT BESKRIVA BETONGYTOR”
av Tage Hertzell.
Beställs hos Betongföreningen www.betong.se
April 2015 Toleranser | Tabeller
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
44/56
44
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
45/56
45
Måttdefinitioner
Nr Mått Komponent Figur Kommentar
101 Längd Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Balkong, loftgång &
trapplan
100
100
Tolerans för längd gäller
samtliga sidor. Mäts på en eller
två sidor, ofta i kombination
med bestämning av ändytans
vinkelavvikelse. (mäts 100 mm
från kant om bredd > 500 mm
annars mäts längs sidans mitt).
102 Höjd Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Trappor
1 0 0
1 0 0
100 100
Tolerans för höjd avser samtliga
sidor. Mäts i ändarna, 100 mm
in och/eller på mitten.
103 Bredd Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattorHD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Trappor
1 0 0
1 0 0
1 0 0
1 0 0
Alternativt
Alternativt
Mäts 100 mm in från resp.
sida och/eller på mitten av
elementet. Kan även mätas påmitten av elementets ändytor.
104 Tjocklek Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplanTrappor
1 0 0
1 0 0
1 0 0
1 0 0
Mäts 100 mm in vid varje hörn
eller vid upplagsytor.
Tillverkningstoleranser – Dimensioner och form
9 April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
46/56
46
Nr Mått Komponent Figur Kommentar
105 Skevhet Trappor Avser det fjärde hörnets av-
vikelse från ett plan genom
de tre övriga. Mäts 100 mm in
från hörnen eller i ev upplag-
sklackar.
106 Krokighet
(i sidled)
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
PlattbärlagVäggar
Skalvägg
Avser avvikelse från en rät linje
mellan ändarna på elementet.
Mäts var som helst utmed
linjen. Krokighet kallas ibland
även kantrakhet.
107 Buktighet
(mät-
sträcka)
HD/F-plattor
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång
Mätsträcka
Mätsträcka
Avvikelse från en rät linje
längs elementets bredd eller
höjd. Kan avse godtycklig
sektion. Avvikelsen mäts på
mätsträckor 0.2 resp. 3.0 m.
108 Vinkel-
avikelse
tvärsnitt
form-
upplagsytor
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Vinkelavvikelsen bestäms
utefter den kortare sidan.
Kontrolleras normalt i alla fyra
hörnen. Upplag och tvärsnitt
mäts med vinkelhake.
109 Avvikelse
för upp-
böjning
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Medeluppböjning
Avvikelse
L
Jfr avsnittet 4.5 om
deformationer. Mäts på
undersidan.
April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
47/56
47
Nr Mått Komponent Figur Kommentar
110 Planhet
Lutning
Steghöjd
Stegdjup
Trappor
10
Mått
10
100100
c
b
b
d
3
2
1
c
a a
A
1. Gångriktning. Anm.
Gångriktning kan i princip
likställas med gånglinje, som
är en konstruktionslinje med
konstant stegdjup minst 0,3 m
från anslutande väggar.
2. Stegdjup. Normalt minst 0,25
m. Mäts mitt på varje plansteg.
3. Stegbredd
a) Lutning i gångriktning.
Mäts 10 mm in från inner resp.
ytterkant steg i gångriktning.
Mäts på steg med minst 0,25 m
djup.
b) Lutning tvärs gångriktning.
Mäts 100 mm in från resp. stegs
ytterkant.
c) Lutningsriktning för steg.
Buktighet 0,2 m alt. 1 m
mätlängd. Mäts i valfri riktning
på steg.
A) Steghöjd mäts mitt på varje
sättsteg.
111 Skevhet
hos
tvärsnitt
Pelare
Balkar
H
∆
B
Skevhet (lutning) hos ett
tvärsnitt med motstående sidor
parallella.
April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
48/56
48
Nr Mått Komponent Figur Kommentar
112 Sned-
ställning
Balkar
z
yθ
Snedställning av det vertikala
centralplanet.
L=balklängd.
113 Skevhetytelement
TT- och TT/F-plattor
θ
Skevheten i plan för ytelement.
114 Rätvinklig-
het
ytelement
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan L2
L1 L2
L1
Toleransen anges som
skillnaden i längd mellan två
diagonaler.
April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
49/56
49
Nr Mått Komponent Figur Kommentar
201 Dimen-
sionsmått
Längd,
Höjd,
Bredd
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
1 0 0
Längd och bredd mäts längs
två sidor. Svetsplåt mäts på
mitten.
202 Läge i
längs- och
tvärled
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Trappor
Relateras till komponentens
sidor. Mäts på två ställen
för stora öppningar. Övriga
ingjutningsgods med två mått
(längs och tvärs).
203 Läge i nivå Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Trappor
Avser nivåskillnad mellan
betongyta och skruvfäste/
skruv.
Avser nivåskillnad mellan
betongyta och fästplåtar.
Avser nivåskillnad mellan
betongyta och eldosor.
Infästningsdetaljer, håltagningar etc
April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
50/56
50
Nr Mått Komponent Figur Kommentar
204 Eldosor i
grupp inom
500 mm:s
utbredning
Pelare
Balkar
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg Mätsträcka
Avser avvikelse från teoretiskt
läge i såväl horisontell som
vertikal riktning.
205 Eldosor
samman-
satta i
grupp
Pelare
Balkar
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
VäggarSkalvägg
Avser avvikelse från
centrumlinjen i såväl horisontell
som vertikal riktning.
206 Infästnings-
detaljer i
grupp inom
500 mm:s
utbredning
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Plattbärlag
Pelare
Balkar Mätsträcka
Avser avvikelse från teoretiskt
läge i såväl horisontell som
vertikal riktning.
207 Infästnings-detaljer
i grupp
(inom
gruppen)
VäggarSkalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Plattbärlag
Pelare
Balkar
Avser avvikelse fråncentrumlinjen i såväl horisontell
som vertikal riktning.
April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
51/56
51
Nr Mått Komponent Figur Kommentar
301 Läge i sida Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
1 0 0
1 0 0
Avser avvikelse från basmåttet
till närmaste sekundärlinje
(2 st). Kravet avser var som
helst utmed komponentens
höjd. Vanligtvis mäts läget vid
komponentens botten och/eller
topp.
302 Läge i nivå PelareBalkar
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
100 100
Avser nivå i förhållande till när-belägen sekundärpunkt i höjd
(nivåfixpunkt). Kontrolleras i ök
eller uk.
303 Läge i nivå
vid upplag
Läge i nivå
mellan
fönster
TT- och TT/F-plattor
Väggar
Skalvägg
Läge i nivå
för uppslagsyta
Avser nivå i förhållande till
närbelägen sekundärpunkt i
höjd (nivåfixpunkt).
Toleransen kan avse
komponentens överyta och
upplagsyta.
304 Avstånd
mellan
Pelare
Balkar
Väggar
Skalvägg
1 0 0
1 0 0 Toleransen avser avvikelser
från nominellt mått mellan
närliggande komponenter.
Avser vilken nivå som helst
kontrolleras, vanligtvis i botten.
305 Lutning PelareVäggar
Skalvägg
Avser avvikelse från ettvertikalt eller horisontellt plan.
Gäller i två riktningar. Är en
längdberoende tolerans och
kan mätas på valfri mätsträcka.
306 Fyllnads-
grad i fog
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
-
+
Avser nivåskillnad mellan den
utfyllda fogens överyta och
elementets överyta. Måttet
mäts i fogens mitt.
Anm: Runt fog förekommervisst betongslam.
Byggplatstoleranser
April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
52/56
52
Nr Mått Komponent Figur Kommentar
307 Läget hos
pelare eller
vägg i fler-
vånings-
byggnad
Pelare
Väggar
Skalvägg
h1
h2
h3
hn
Σh
∆
Läget hos en pelare eller en
vägg på varje våningsnivå,
i förhållande till en vertikal
linje genom centrumlinjen
på bottennivån i en
flervåningsstomme;
n är antalet våningar.
308 Avvikelser
mellan cen-
trumlinjer
Pelare
Väggar
Skalvägg
t2
t1
∆t = (t1 + t2)/2
Avvikelse mellan
centrumlinjerna för pelare och
väggar.
309 Krökning i
vertikalled
Pelare
Väggar
Skalvägg h∆
Krökningen hos en pelare eller
vägg mellan två angränsande
våningsplan.
310 Läget hos
en balk- &
pelar-
anslutning
Balkar
∆
1
2
Lsida
Läget hos en balk-
pelaranslutning mätt i
förhållande till pelaren.
Lsida = pelarmått i samma
riktning som .1 = balk, sektion
2 = pelare
311 Läge för
centrum-
linje för
upplaget
när lager
används
Balkar
TT- och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Lkant
1
+ ∆
Läge för centrumlinje för
upplaget.
Lkant = avsett avstånd från
kanten.
1 = Aktuell centrumlinje för
upplaget.
312 Horisontellrakhet hosbalkar
Balkar
∆
LKrökningen hos en balk.L = fritt mått mellanupplag, = maximal krökning mätt
mellan upplag.
April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
53/56
53
Nr Mått Komponent Figur Kommentar
401
Fogar
fogbredd
(vid
upplag)
fogsprång
fogförskjut-
ning
Balkar
TT- och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
1 0 0
Plan Sektion
Fogbredd mäts på element
samt i topp och botten
(100 mm in).
Fogsprång är elementens
avvikelse vid fogar för insida,
utsida, översida och vid upplag.
Fogförskjutning är en avvikelse
som avser fogens utseende-
förskjutning i höjd eller sidled.
402 Toppar Samtliga produkter1 0 0 0
1 0 0 0
Avser lokal upphöjning. Mäts
med tolk, där antal över-
skridanden per m2 räknas. Olika
toleranser för höjder finns.
403 Gropar Samtliga produkter
1 0 0 0
1 0 0 0
Avser lokal fördjupning.
Mäts med tolk där antalöverskridanden per m2 räknas.
404 Språng Samtliga produkter Avser trappstegsformade
förskjutningar som mäts med
tolk.
Tillverkningstoleranser – Betongytor - ytjämnhet
April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
54/56
54
Nr Mått Komponent Figur Kommentar
405 Grader Samtliga produkter Avser långsträckt upphöjning
som kontrollmäts med tolk.
406 Planhet Plattbärlag
Trappor
Verifieras genom kontrollmät-
ning av gjutform med linjalmed längd L enligt tabell.
April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
55/56
-
8/15/2019 Toleranser for Betongelement
56/56