tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län regional ...–rebro läns landsting... · 7 (34)...

Nulägesbeskrivning 2018av effektmålens indikatorer Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Regional utvecklingsstrategi 2018–2030

2 (34)

www.regionorebrolan.se

Inledning

I mars 2018 antogs en ny regional utvecklingsstrategi (RUS) för

Örebro län. Strategin tar utgångspunkt i länets styrkor och

utmaningar och har visionen Örebroregionen – Sveriges hjärta –

En attraktiv och pulserande region för alla. Syftet med RUS är att

skapa en gemensam vägvisare för hur länets kommuner,

näringsliv, myndigheter, offentlig förvaltning, universitet och

civilsamhälle tillsammans ska utveckla länet i riktning mot

visionen. De övergripande målen visar hur strategin kan bidra

inom de tre dimensionerna av hållbar utveckling: ekonomisk,

social och ekologisk. De övergripande målen konkretiseras av 18

effektmål. Till varje effektmål kopplas två målsatta indikatorer.

Denna nulägesbeskrivning innehåller senast tillgängliga statistik

som beskriver de målsatta indikatorerna, totalt 36 indikatorer.

Syftet med nulägesbeskrivningen är enbart att ge en bild av

nuläget, på övergripande regional nivå, som en bas för kommande

uppföljningar. Någon djuplodande analys om orsaker har inte

gjorts inom ramen för denna sammanställning. I den mån det är

möjligt redovisas statistiken uppdelat på kön och, i vissa fall, även

på andra grupper som socioekonomi eller födelseland. I möjligaste

mån presenteras statistiken som trenddiagram för att ge läsaren en

uppfattning om utvecklingen fram till nu. Kopplat till respektive

indikator finns även en kort information om det mål som beslutats

till 2030.

De perspektiv och områden som RUS omfattar är komplexa till sin

natur och för att kunna följa den fortsatta utvecklingen och

löpande följa upp utvecklingsinsatser kopplade till RUS, krävs

mer omfattande analyser på regelbunden basis. Detta gör att fler

indikatorer kommer att kopplas till uppföljningsarbetet, så kallade

analysindikatorer. Tillsammans med annan relevant information

bidrar de till en mer fullödig uppföljning av RUS.

Det finns några viktiga utgångspunkter som lyfts fram i RUS:

jämställdhet, barn och unga, internationellt samarbete och

integration. I den mån det är möjligt kommer statistik tas fram

utifrån dessa utgångspunkter och särskilda analyser att göras

kopplat till dessa. Det är av största vikt att så många indikatorer

som möjligt kan brytas ner på en lägre geografisk nivå än länet.

Där så är möjligt kommer statistik att sammanställas på

åtminstone kommunnivå i framtida uppföljningar och analyser.

Dock inte i denna nulägesbeskrivning.

En mer detaljerad redovisning av uppföljning och analys samt en

lista över samtliga indikatorer kommer att presenteras i en särskild

uppföljnings- och mätplan.

3 (34)


Innehåll

Inledning ..................................................................................................... 2

Översiktsbild ............................................................................................... 4

Stark konkurrenskraft .................................................................................. 5

Förbättrad kompetensförsörjning ............................................................ 6

Ökad kunskapsintensitet ........................................................................ 7

Ökad innovationskraft ............................................................................. 8

Ökad entreprenöriell aktivitet .................................................................. 9

Ökad nationell attraktionskraft .............................................................. 10

Ökad global konkurrenskraft ................................................................. 11

Ökad tillväxt i näringslivet ..................................................................... 12

Ökad produktion inom areella näringar ................................................. 13

Hög och jämlik livskvalitet ......................................................................... 14

Goda uppväxtvillkor .............................................................................. 15

Goda försörjningsmöjligheter ................................................................ 17

Ökad grad av delaktighet och inflytande ............................................... 18

Attraktiv boende- och närmiljö .............................................................. 20

God och jämlik hälso- och sjukvård ...................................................... 22

God och jämlik folkhälsa ....................................................................... 24

God resurseffektivitet ................................................................................ 27

Begränsad klimatpåverkan ................................................................... 28

Giftfri miljö ............................................................................................ 29

Ökad biologisk mångfald ...................................................................... 30

Säkrad vattenförsörjning ....................................................................... 31

4 (34)


Översiktsbild Figuren visar de tre övergripande målen med totalt 18 effektmål

och kopplingen till de prioriterade områdena. Varje effektmål följs

upp med två målsatta indikatorer, totalt 36 indikatorer.

5 (34)


Övergripande mål Effektmål Indikatorer

Eftergymnasial utbildning

Övergång till högre studier

Investeringar i FoU

Såld högspecialiserad vård

Kunskapsintensiva företag

Universitetssjukvård

Nystartade företag

Överlevnadsgrad hos företag

Företagsetableringar

Gästnätter

Utlandsägda företag

Internationaliseringsgrad

Tillväxtföretag

BRP per sysselsatt

Åkerareal

Areella näringar

Förbättrad kompetensförsörjning

Ökad kunskapsintensitet

Ökad nationell attraktionskraft

Ökad innovationskraft

Ökad global konkurrenskraft

Ökad produktion inom areella näringar

Ökad tillväxt i näringslivet

Ökad entreprenöriell aktivitetStark

konkurrenskraft

Stark konkurrenskraft Inom det övergripande målet stark konkurrenskraft finns åtta effektmål och totalt 16 indikatorer.

6 (34)


Örebro län

Riket

Målvärde

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Män, Örebro

Kvinnor, Örebro

Män, riket

Kvinnor, riket

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Förbättrad kompetensförsörjning

1. Indikator: Eftergymnasial utbildning – Andel i befolkningen med minst tvåårig eftergymnasial utbildning

Källa: Statistiska Centralbyrån

2. Indikator: Övergång till högre studier – Andel elever avgångna från gymnasieskolan som börjat högskolestudier inom tre år

Källa: Skolverket

MÅL 2030 Andel i befolkningen med minst tvåårig eftergymnasial utbildning ska

öka jämfört med 2016. Skillnaden mellan könen ska minska

Värdet 2016: kvinnor 43 procent män 30 procent

MÅL 2030 Andel elever avgångna från gymnasieskolan som påbörjat högskolestudier inom tre år ska vara minst 45 procent.

Värdet 2016: 37 procent.

Könsuppdelad statistik saknas

7 (34)


Örebro län

Riket

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

2007 2009 2011 2013 2015

Örebro län Riket 06 Jönköpings län

07 Kronobergs län 17 Värmlands län 19 Västmanlands län

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

2014 2015 2016 2017

+15 %

Region Örebro län

Ökad kunskapsintensitet

1. Investeringar i FoU – Andel FoU-investeringar av bruttoregionalprodukten (%)


2. Såld högspecialiserad vård – Högspecialiserad vård som förmedlas till invånare i andra landsting/regioner/länder, 2016 års

priser (mnkr)

Källa: Region Örebro län

MÅL 2030 Andelen FoU-investeringar av bruttoregionalprodukten ska öka mer

procentuellt än i jämförbara län (Jönköping, Kronoberg, Värmland och Västmanland) jämfört med 2015.

Värdet i Örebro län 2015: 1,3 procent.

MÅL 2030 Högspecialiserad vård som förmedlas till invånare i andra

landsting/regioner/länder i tusen kronor ska öka med minst 100

procent jämfört med 2016.

Värdet 2016: 355 miljoner kronor.

8 (34)


Ökad innovationskraft

1. Kunskapsintensiva företag – Andel medarbetare med minst treårig högskoleutbildning i privat företagssektor (%)


2. Universitetssjukvård – Andel enheter i Region Örebro län som uppfyller kriteriet för universitetsjukvårdsenhet (%)

2017

Region Örebro län 60 %

Källa: Region Örebro län, Socialstyrelsen

Kvinnor, Örebro

Män, Örebro

Kvinnor, Riket

Män Riket

Målvärde

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

MÅL 2030 Andel medarbetare med minst treårig högskoleutbildning i privat

företagssektor ska öka till minst 20 procent.

Värdet 2016: kvinnor 18 procent män 11 procent.

MÅL 2030 Andel enheter i Region Örebro län som uppfyller kriteriet för

universitetssjukvårdsenhet ska öka till minst 75 procent.


Kriterier för universitetssjukvård Har direkt eller indirekt patientkontakt

Har en verksamhetschef eller motsvarande enligt hälso- och

sjukvårdslagen

Har FoUU-kompetens i ledningen

Kan erbjuda handledning av forskarstuderande

Bedriver aktiv klinisk forskning

Har engagemang i läkarutbildningen genom

verksamhetsförlagd utbildning/verksamhetsintegrerat

lärande och/eller föreläsningar och seminarier

Är aktiva inom och har kunskap och kompetens inom

evidensbaserad medicin, både för att ta fram kunskap och

sprida den.

9 (34)


Riket

Örebro län

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Örebro länRiket

0

2

4

6

8

10

12

14

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Västmanlands län Kronobergs län Värmlands län

Jönköpings län Örebro län Riket

Ökad entreprenöriell aktivitet

1. Nystartade företag – Antal nystartade företag per 1000 invånare 16-64 år.

Källa: Tillväxtanalys

2. Överlevnadsgrad hos företag – Antal konkurser per 100 nystartade företag

Källa: Tillväxtanalys. Egen bearbetning

MÅL 2030 Antal nystartade företag per 1000 invånare ska vara högre än snittet

för riket.

Värdet i Örebro län 2016: 10 per 1000 invånare.

MÅL 2030 Antal konkurser per 100 nystartade företag ska minska jämfört med

2016.

Värdet 2016: 8 per 100 nystartade företag.

10 (34)


Örebro län

Målvärde

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

1 600 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Ökad nationell attraktionskraft

1. Företagsetableringar – Andel svenska och utländska företag som etablerats i länet (%)


2. Gästnätter – Totalt antal gästnätter i Örebro län


Örebro län

Riket

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

MÅL 2030 Andel svenska och utländska företag som etablerats i länet ska öka

jämfört med 2016.


MÅL 2030 Antal gästnätter i Örebro län ska öka med 33 procent jämfört med

2016.

Värdet 2016: 1 269 443 nätter.

11 (34)


Örebro län

Riket

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Ökad global konkurrenskraft

1. Utlandsägda företag – Andel utlandsägda företag i Örebro län (%)


2. Internationaliseringsgrad – Andel företag där minst 20 procent av omsättningen går till export (%)


Riket

Örebro län

Målvärde

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

MÅL 2030 Andel utlandsägda företag i länet ska öka till minst 6 procent jämfört

med 2016.


MÅL 2030 Andel företag där minst 20 procent av omsättningen går till export ska

öka till jämfört med 2016.


12 (34)


Örebro län

Riket

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

18,0

20,0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

RiketÖrebro län

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Riket Jönköpings län Kronobergs län

Värmlands län Västmanlands län Örebro län

Ökad tillväxt i näringslivet

1. Tillväxtföretag – Antal arbetsställen per 1000 arbetsställen med 1-9 anställda som växer med 7 anställda samt arbetsställen

med minst 10 anställda som ökar antalet anställda med i genomsnitt 20 procent per år under en treårsperiod.


2. Produktivitet – Bruttoregionalprodukt i tusen kronor per sysselsatt, 2016 års priser

Källa: Statistiska Centralbyrån. Egen bearbetning

MÅL 2030 Antal arbetsställen med tillväxt per 1000 arbetsställen ska öka jämfört

med 2016.

Värdet 2016: 15 per 1000 arbetsställen.

MÅL 2030 Bruttoregionalprodukt i tusen kronor per sysselsatt ska öka mer

procentuellt än i jämförbara län.

Värdet i Örebro län 2016: 810 tusen kronor per sysselsatt.

13 (34)


Örebro län

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Örebro län

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Ökad produktion inom areella näringar

1. Jordbruksmark – Total areal jordbruksmark i hektar

Källa: Jordbruksverket

2. Areella näringar – Produktionsvärdet i miljoner kronor inom jordbruk och fiske, 2016 års priser

Källa: Lantbrukarnas riksförbund. Egen bearbetning

MÅL 2030 Total areal jordbruksmark i Örebro län ska öka jämfört med 2016.

Värdet 2016: 111 753 hektar.

MÅL 2030 Produktionsvärdet i miljoner kronor inom jordbruk och fiske ska öka

jämfört med 2016.

Värdet 2016: 1 028 miljoner kronor

14 (34)



Framtidstro

Barn i ekonomiskt utsatta familjer

Sysselsättningsgrad

Slutförd gymnasieutbildning

Mellanmänsklig tillit

Valdeltagande

Bostadsmarknad i balans

Trygghet i närmiljön

Förtroende för hälso- och sjukvården

Tillgänglighet

Självskattat allmänt hälsotillstånd

Levnadsvanor

God och jämlik hälso- och sjukvård

God och jämlik folkhälsa

Hög och jämlik

livskvalitet

Goda uppväxtvillkor

Goda försörjningsmöjligheter

Ökad grad av delaktighet och inflytande

Attraktiv boende och närmiljö

Hög och jämlik livskvalitet Inom det övergripande målet hög och jämlik livskvalitet finns sex effektmål och totalt tolv indikatorer.

15 (34)


Flickor, Örebro län

Pojkar, Örebro län

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

90,0%

100,0%

2011 2014 2017

Goda uppväxtvillkor

1. Framtidstro – Andel barn i årskurs nio som har en ljus framtidstro (%)

Källa: Liv och Hälsa ung

MÅL 2030 Andel barn i årskurs nio som har en ljus framtidstro ska öka jämfört

med 2017. Skillnaden mellan flickor och pojkar ska minska.

Värdet 2017: Flickor 74 procent, pojkar 81 procent.

16 (34)


0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0%

Södermanlands län

Skåne län

Gävleborgs län

Örebro län

Västmanlands län

Dalarnas län

Kronobergs län

Värmlands län

Östergötlands län

Blekinge län

Västra Götalands län

Gotlands län

Riket

Jämtlands län

Kalmar län

Västernorrlands län

Jönköpings län

Stockholms län

Uppsala län

Västerbottens län

Norrbottens län

Hallands län

2015 2014

2. Barn i ekonomiskt utsatta familjer – Andel barn 0-17 år som lever i ekonomiskt utsatta familjer (%)

Källa: Statistiska centralbyrån

MÅL 2030 Andel barn 0-17 år som lever i ekonomiskt utsatta familjer ska minska

jämfört 2015.


17 (34)


Kvinnor, Örebro län

Kvinnor, Riket

Män, Örebro län

Män, Riket

KvinnorMän

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

90,0%

100,0%

2015 2016 2017

40,0

45,0

50,0

55,0

60,0

65,0

70,0

75,0

80,0

85,0

90,0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Födda i Sverige

Utrikes födda, exkl Norden, Europa

Goda försörjningsmöjligheter

1. Sysselsättningsgrad – Andel förvärvsarbetande i befolkningen av total befolkning 20-64 år (%).


2. Slutförd gymnasieutbildning – Andel elever som slutfört gymnasieutbildning inom fyra år (%).

Källa: Kolada, SKL

MÅL 2030 Andel förvärvsarbetande i befolkningen 20-64 år ska öka jämfört

2016. Skillnader mellan olika grupper ska minska.

Värdet 2016: Utrikesfödda kvinnor 53 procent, utrikesfödda män 58

procent, kvinnor födda i Sverige 81 procent, män födda i Sverige 83 procent

MÅL 2030 Andel elever som slutfört gymnasieutbildning inom fyra år ska öka

jämfört 2016. Skillnader mellan män och kvinnor ska minska.

Värdet 2016: kvinnor 76 procent, män 68 procent.

Observera

bruten skala

18 (34)


0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

80,0

90,0

100,0

år 9 År2 gym 18-29 30-49 50-69 70-84 85+

Män Kvinnor

Ökad grad av delaktighet och inflytande

1. Mellanmänsklig tillit – Andel barn i årskurs nio samt antal vuxna som litar på andra människor (%).

Källa: Liv och Hälsa samt Liv och Hälsa ung

MÅL 2030 Andel barn i årskurs nio samt andel vuxna som litar på andra människor

ska öka jämfört med 2017. Skillnader mellan olika grupper ska

minska.

Värdet 2017: Årkurs 2 gym: Flickor 47 procent, pojkar 57 procent.

Vuxna: Kvinnor 72 procent, män 73 procent.

19 (34)


70,0

72,0

74,0

76,0

78,0

80,0

82,0

84,0

86,0

88,0

90,0

2002 2006 2010 2014

Valdeltagande kommunfullmäktige

Kvinnor, Riket

Män, Örebro län

Män, Riket

Kvinnor, Örebro län

70,0

72,0

74,0

76,0

78,0

80,0

82,0

84,0

86,0

88,0

90,0

2002 2006 2010 2014

Valdeltagande riksdagen

2. Valdeltagande – Andel som röstar i riksdags- och kommunalval (%)

MÅL 2030 Andel som röstar i riksdags- och kommunalval ska öka jämfört med

valet 2014. Skillnaden mellan olika grupper ska minska

Värdet 2014: kommunfullmäktige: kvinnor 84 procent, män 85 procent.

Riksdagen: kvinnor 86 procent, män 88 procent.

Observera

bruten skala

Observera

bruten skala

20 (34)


0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

2013 2014 2015 2016 2017

An

tal k

om

mu

ner

Underskott Överskott Balans

Attraktiv boende- och närmiljö

1. Bostadsmarknad i balans – Antal kommuner som har en bostadsmarknad i balans (%)

Källa: Boverket

MÅL 2030 Samtliga kommuner ska ha en bostadsmarknad i balans.

Värdet 2017: 3 av 12 kommuner.

21 (34)


Flickor

Pojkar

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2011 2014 2017

Andelen i årskurs nio som alltid känner sig trygga i bostadsområdet på kvällen

MänKvinnor

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2004 2008 2012 2017

Andelen som känner sig trygg i sitt bostadsområde (18-84 år)

2. Trygghet i närmiljön – Andel barn i årskurs nio samt andel vuxna som känner sig trygga i bostadsområdet (%)

Källa: Liv och Hälsa ung

Källa: Liv och Hälsa

MÅL 2030 Andel barn i årskurs nio som alltid känner sig trygga i bostadsområdet på kvällen samt andel vuxna som känner sig trygga i bostadsområdet

ska öka. Skillnaden mellan olika grupper ska minska.

Värdet 2017: årskurs 9: flickor 32 procent, pojkar 72 procent.

Vuxna: kvinnor 90 procent, män 93 procent.

22 (34)


0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

Västernorrland

Gävleborg

Norrbotten

Västra Götaland

Skåne

Sörmland

Dalarna

Blekinge

Stockholms län

Jämtland Härjedalen

Riket

Värmland

Kronoberg

Gotland

Västmanland

Västerbotten

Östergötland

Uppsala län

Halland

Örebro län

Jönköpings län

Kalmar län

2017 2016

God och jämlik hälso- och sjukvård

1. Förtroende – Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet (%)

Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern

Målvärde

MÅL 2030 Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för

hälso- och sjukvården ska öka till minst 90 procent.


23 (34)


Målvärde

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

2014

Vår

2014

Höst

2015

Vår

2015

Höst

2016

Vår

2016

Höst

2017

Vår

2017

Höst

2. Tillgänglighet – Andel som får vård inom vårdgarantitiden (%)

Källa: Väntetider i Vården

MÅL 2030 Andel läkarbesök i primärvården som sker inom 7 dagar samt andel operationer/åtgärder inom specialiserad vård som görs inom 90 dagar

ska öka till 100 procent.

Värdet 2017: primärvård 85 procent, specialiserad vård 72 procent.

Statistik om andel i befolkningen som söker primärvård (alla

kategorier) som fått vänta mindre än tre dagar, finns inte att tillgå i

dagsläget.

Andel läkarbesök i primärvården inom 7 dagar, Örebro län Andel operationer/åtgärder i specialiserad vård inom 90 dagar, Örebro län

Andel läkarbesök i primärvården inom 7 dagar, Riket

Andel operationer/åtgärder i specialiserad vård inom 90 dagar, Riket

24 (34)


MänKvinnor

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

80,0

90,0

100,0

2004 2008 2012 2017

Andel i befolkningen 18-84 år som anser att det allmänna hälsotillståndet är bra eller mycket bra (åldersstandardiserat)

Flickor

Pojkar

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

80,0

90,0

100,0

2011 2014 2017

Andel i årskurs två på gymnasiet som anser att de allmänt mår bra eller mycket bra

Förgymnasial utb

Gymnasial utb

Eftergymnasial utb

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

80,0

90,0

100,0

2000 2004 2008 2012 2017

Andel i befolkningen 18-79 år som anser att det allmänna hälsotillståndet är bra eller mycket bra fördelat på utbildningsnivå (åldersstandardiserat)

God och jämlik folkhälsa

1. Självskattat hälsotillstånd – Andel unga i årskurs två i gymnasiet samt andel vuxna som anser sig ha gott allmänt

hälsotillstånd (%)

Källa: Liv och Hälsa samt Liv och Hälsa ung

MÅL 2030 Andel unga i årskurs två på gymnasiet samt andel vuxna som anser sig

ha gott allmänt hälsotillstånd ska öka jämfört med 2017. Skillnaden mellan kvinnor och män samt med olika utbildningsnivå ska minska.

Värdet 2017: Årskurs 2 gym: flickor 64 procent, pojkar 77 procent.

Vuxna: kvinnor 67 procent, män 73 procent. Förgymn utb 57 procent, gymnasial utb 71 procent, eftergymnasial utb 80 procent

25 (34)


69 7170 74

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2014 2017

Andel i årskurs två på gymnasiet som tränar minst två gånger per vecka (%)

Flickor Pojkar

37 39

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Kvinnor Män

Andel i befolkningen som tränar minst 300 aktivitetsminuter per vecka, 2017 (%)

1. Levnadsvanor – Andel unga i årskurs 2 på gymnasiet samt andel vuxnas levnadsvanor (röker/riskbruk av alkohol/fysisk

aktivitet) (%)

Källa: Liv och Hälsa ung samt Liv och Hälsa

MÅL 2030 Andel unga i årskurs två på gymnasiet samt andel vuxnas levnadsvanor ska förbättras jämfört med 2017. Skillnaden mellan kvinnor och män

samt mellan grupper med olika utbildningsnivå ska minska.

Värde 2017: Se respektive diagram

Levnadsvanorna som mäts är: Andel med god fysisk aktivitet, andel

rökare samt andel med riskkonsumtion av alkohol

26 (34)


Kvinnor; 7

Män; 7

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

18,0

20,0

2004 2008 2012 2017

Andel i befolkningen 18-84 år som är dagligrökare (%) (åldersstandardiserade värden)

Flickor; 7

Pojkar; 6

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

18,0

20,0

2011 2014 2017

Andel i årskurs två på gymnasiet som är dagligrökare (%)

9

15

0

5

10

15

20

25

30

Kvinnor Män

Andel i befolkningen 18-84 år som har riskkonsumtion av alkohol, 2017 (%)(åldersstandardiserade värden)

21

18

23

16

0

5

10

15

20

25

30

2014 2017

Andel i årskurs två på gymnasiet som har riskkonsumtion av alkohol (%)

Flickor Pojkar

27 (34)



Utsläpp av växthusgaser

Energieffektivitet

Farliga ämnen

Förorenade områden

Användning av skogsmark

Betesmarker

Vattenskyddsområden

Vattenanvändning

God

resurseffektivitet

Begränsad klimatpåverkan

Giftfri miljö

Ökad biologisk mångfald

Säkrad vattenförsörjning

God resurseffektivitet Inom det övergripande målet hög och jämlik livskvalitet finns fyra effektmål och totalt åtta indikatorer.

28 (34)


Örebro län

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015

-26 %

Örebro län

Målvärde

0,00

0,02

0,04

0,06

0,08

0,10

0,12

0,14

0,16

0,18

0,20

GW

h p

er m

nkr

-21 %

Begränsad klimatpåverkan

1. Utsläpp av växthusgaser – Ton koldioxidekvivalenter per år

Källa: Länsstyrelsen, emissionsdatabasen

2. Energieffektivitet – Total slutanvändning av energi per bruttoregionalprodukt (GWh per miljoner kronor)

Källa: Statistiska centralbyrån

MÅL 2030 Ton koldioxidekvivalenter per år ska minska med 60 procent till år

2030 jämfört med år 2005.

Värde 2005: 1 833 ton.

*= preliminär statistik

MÅL 2030 Total slutanvändning av energi per bruttoregionalproduktenhet (GWh/miljoner kronor) ska vara minst 50 procent effektivare jämfört

med år 2005

Värde 2005: 0,16 GWh

29 (34)


MÅL 2030 Antal åtgärdade områden med mycket stor eller stor risk för människa

eller miljö ska öka till tio områden per år.

Värde 2016: 1-5 områden

Giftfri miljö

1. Farliga ämnen – Antal produkter som tillverkas i eller importeras till Örebro län som innehåller CMR-ämnen

2. Förorenade områden – Antal åtgärdade områden med mycket eller stor risk för människa eller miljö

Källa: Länsstyrelsen, Örebro län

Antal

förorenade

områden

Antal

områden som

saneras per år

Målvärde

2016 400 1-5 10

MÅL 2030 Antal produkter som tillverkas i eller importeras till Örebro län som

innehåller kemikalier som är cancerframkallande, påverkar arvsmassan och fertiliteten (så kallade CMR-ämnen) ska årligen minska och

upphöra till år 2030.

Värde 2017: 138 produkter

30 (34)


Tilläggsersättning och ersättning för särskilda värden i Örebro län

Total miljöersättning i Örebro län

Målvärde

Målvärde

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

1000

hek

tar

Ökad biologisk mångfald

1. Användning av skogsmark – Andel hektar formellt skyddad produktiv skogsmark

Hektar

produktiv

skogsmark

Hektar

skyddad

produktiv

skogsmark

Andel

skyddad

produktiv

skogsmark

(%)

Målvärde

2020

2016 600 000 20 267 3,4% 3,8%


2. Betesmarker – Arealen betesmark och arealen med särskilt höga biologiska värden


MÅL 2030 Andel hektar skyddad produktiv skogsmark ska öka till 3,8 procent till

år 2020 för att därefter öka i linje med nationella beslut.

Värden 2016: 3,4 procent.

MÅL 2030 Areal betesmark och areal med särskilt höga biologiska värden ska öka

till minst 10 000 hektar samt 5 000 hektar.

Värde 2014: total ersättning 8 000 ha, tilläggsersättning 4 200 ha

31 (33)


Säkrad vattenförsörjning

1. Vattenskyddsområden – Andel vattenskyddsområden (VSO) med moderna föreskrifter enligt Miljöbalken (MB)

Antal vattenskydds-områden (VSO)

Antal VSO med moderna föreskrifter enligt MB

Andel VSO med moderna föreskrifter enligt MB (%)

2016 46 9 20% Källa: SCB samt Länsstyrelsen, Örebro län

2. Vattenanvändning – Antal kommuner i Örebro län med vattenförsörjningsplaner


Antal kommuner

Antal kommuner med vattenförsörj-ningsplan

Andel kommuner med vattenförsörj-ningsplan (%)

2016 12 1 8%

MÅL 2030 Andelen vattenskyddsområden med moderna föreskrifter enligt miljöbalken ska öka till 100 procent. Värde 2016: 20 procent

MÅL 2030 Antal kommuner i Örebro län med vattenförsörjningsplaner ska öka till 100 procent. Värde 2016: 8 procent

Postadress Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro, E-post: [email protected] Besöksadress Eklundavägen 1, Örebro, Tel: 019-602 63 00

www.regionorebrolan.se/rus

Detta är en nulägesbeskrivning som innehåller senast tillgängliga statistik som beskriver den regionala utvecklingsstrategins målsatta indikatorerna. Syftet är enbart att ge en bild av nuläget, på övergripande regional nivå, som en bas för kommande uppföljningar.

tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län regional ...–rebro läns landsting... · 7 (34)...

Documents