tillämpning av tsd vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/eu) trädde...

42
Vägledning Dok.nr.: Version: Datum: TSG 01 2015-02-18 Väg- och järnvägsavdelningen Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- fordon i Sverige

Upload: others

Post on 18-Jul-2020

15 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

Vägledning Dok.nr.:

Version:

Datum:

TSG

01

2015-02-18

Väg- och järnvägsavdelningen

Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs-fordon i Sverige

Page 2: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

Transportstyrelsens vägledning – Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägsfordon i Sverige

REVISIONSINFORMATION

Version Datum Beskrivning av ändring Skapad/ändrad Fastställt av

01 2015-02-05 Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägsfordon i Sverige

Stefan Sollander

Page 3: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

3(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning och ordförklaringar ...................................................................... 6

1.1 Vägledningens syfte ............................................................................. 6 1.2 Ordförklaringar..................................................................................... 6

1.3 Omfattning av TSD Lok och passagerarfordon (TSD p. 1.1 och 2.3) . 8 1.4 TSD som tillämpas vid godkännande av lok och passagerarfordon .... 9 1.5 Processen för godkännande .................................................................. 9 1.6 Processen för TSD-godkännande ....................................................... 10

2 Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon ....................................... 12

2.1 Övergångsregler (TSD p. 7.1.1.2) ...................................................... 12 2.2 Nya fordon av godkänd typ (TSD p. 7.1.1.2.4) .................................. 12

2.3 Långt gångna projekt (TSD p. 7.1.1.2.2 och 7.1.1.2.3) ..................... 13

2.4 Ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon (TSD p. 7.1.2) 13

3 Specifikationer för öppna punkter i TSD Lok och passagerarfordon .... 15

3.1 Kompatibilitet med tågdetekteringssystem (TSD p. 4.2.3.3.1.1) ..... 15 3.2 Virvelströmsbroms (TSD p. 4.2.4.8.3) ............................................... 15

3.3 Krocksäkerhet för vissa lok (TSD p. 4.2.2.5) .................................... 15 3.4 Hjulpar för variabel spårvidd (TSD p. 4.2.3.5.2.3) ............................ 15

3.5 System för energimätning ombord (TSD p. 4.2.8.2.8 och bilaga D) . 16 3.6 System för att begränsa och förhindra spridning av brand (FCCS)

(TSD p. 4.2.10.3.4) ...................................................................................... 16

4 Specialfall och specifika förhållanden i TSD Lok och passagerarfordon17

4.1 Övervakning av axellagers tillstånd (TSD p. 4.2.3.3.2.1 samt p

4.2.3.3.2.2) ................................................................................................... 17 4.2 Återmatande broms (TSD p. 4.2.8.2.3) .............................................. 17

4.3 Strömavtagartoppens geometri (TSD p. 4.2.8.2.9.2) ......................... 17 4.4 Strömavtagarens kontaktkraft (TSD p. 4.2.8.2.9.6) ........................... 18

4.5 Nordiska vinterförhållanden (TSD p. 4.2.6.1) ................................... 18

5 ERA:s vägledning för tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon .. 20

5.1 Innehåll i TSD LOC&PAS (TSD p. 1.3) ........................................... 20 5.2 Fordon som är undantagna från TSD LOC&PAS (TSD p. 2.3) ........ 20 5.3 Vad är en enhet enligt TSD LOC&PAS (TSD p. 4.1.2) .................... 20 5.4 Säkerhet i elektronik o programvara (TSD p. 4.2.1.3) ....................... 21 5.5 Räddningskoppel (TSD p. 4.2.2.2.4) .................................................. 21

5.6 Övergångar mellan vagnar (TSD p. 4.2.2.3) ..................................... 21

5.7 Fordonens hållfasthet (TSD p. 4.2.2.4) ............................................. 21

5.8 Lyftning och uppallning (TSD p. 4.2.2.6) ......................................... 22 5.9 Glas förutom frontruta (TSD p. 4.2.2.6) ........................................... 22 5.10 Fordonsprofiler (TSD p. 4.2.3.1)....................................................... 22

Page 4: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

4(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

5.11 Axellaster (TSD p. 4.2.3.2.1) ........................................................... 22

5.12 Gångdynamik (TSD p. 4.2.3.4.2) .................................................... 23 5.13 Ekvivalent konicitet i driftfasen (TSD p. 4.2.3.4.3.2) ........................ 23

5.14 Hjul och hjulpar (TSD p. 4.2.3.5.2.1) ............................................... 23

5.15 Säkerhetskrav för nödbromsfunktionen (TSD p. 4.2.4.2.2) ............... 24

5.16 Bromsprestanda (TSD p. 4.2.4.5.1) ................................................. 24 5.17 Fastbromsningsskydd (TSD p. 4.2.4.6.2) ........................................... 24

5.18 Magnetskenbroms (TSD p. 4.2.4.2.2) ............................................. 24 5.19 Virvelströmsbromsar (TSD p. 4.2.4.2.3) ............................................ 25

5.20 Kontroll av bromssystemets tillstånd (TSD p. 4.2.4.2.2) ................... 25

5.21 Passagerarlarm (TSD p. 4.2.5.3.2) .................................................. 25

5.22 Yttre dörrar (TSD p. 4.2.5.5) ............................................................. 25 5.23 Ventilation i passagerarutrymmen (TSD p. 4.2.5.8) ........................... 26

5.24 Sidvind (TSD p. 4.2.6.2.4) ................................................................. 26

5.25 Strålkastare (TSD p. 4.2.7.1.1) ......................................................... 26 5.26 Elektrisk spänning och frekvens (TSD p. 4.2.8.2) .............................. 26 5.27 Sänkning av strömavtagare (TSD p. 4.2.8.2.9.10).............................. 26 5.28 Klimatkontroll i förarhytt (TSD p. 4.2.9.1.7) ..................................... 27 5.29 Förarövervakning (TSD p. 4.2.9.3.1) ................................................. 27

5.30 Brandsäkra material (TSD p. 4.2.10.2.1) ............................................ 27

5.31 Branddetektorer (TSD p. 4.2.10.3.2) ............................................... 27 5.32 Driftsförmåga vid brand ombord (TSD p. 4.2.10.4.4) ........................ 27

5.33 Nödutgångar för passagerare (TSD p. 4.2.10.5.1) .............................. 28 5.34 Driftdokumentation (förarhandbok) (TSD p. 4.2.12.4) ..................... 28

5.35 Underhållsdokumentation (TSD p. 4.2.12.4) .................................... 28 5.36 Fastbromsningsskydd (WSP) (TSD p. 5.3.5) ..................................... 29

5.37 Tyfon (TSD p. 5.3.9) .......................................................................... 29

5.38 Granskning av säkerhetskrav för elektroniska funktioner (TSD p.

6.2.3.5) ......................................................................................................... 29

6 TSD Buller krav på fordonsprojekt ........................................................... 30

6.1 Ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon........................ 30

7 TSD Funktionshindrades krav på fordonsprojekt ................................... 31

8 TSD Tunnelsäkerhet krav på fordonsprojekt .......................................... 32

8.1 Transportstyrelsens krav på fordon för järnvägstunnlar ..................... 32 8.2 Ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon........................ 33

9 TSD Trafikstyrning tillämpning vid godkännande av fordon ................ 34

9.1 Nya fordon av godkänd typ med tågskyddssystem typ ETCS ........... 34 9.2 Ombyggda och importerade fordon med ETCS ombordsystem......... 35

10 Korsacceptans av importerade fordon ...................................................... 36

10.1 Korsacceptans av importerade järnvägsfordon ................................... 36

Page 5: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

5(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

10.2 Referensdokument för korsacceptans................................................. 36

11 Krav på järnvägsfordon enligt övriga direktiv, lagar och regler ............ 37

11.1 Elektromagnetisk interferens.............................................................. 37 11.2 Arbetsmiljö ......................................................................................... 37 11.3 Driftskompatibilitet med infrastrukturens energiförsörjning ............. 37

12 Komfortkrav ................................................................................................. 38

12.1 Krav på komfort för passagerare ........................................................ 38 12.2 Krav som inte anges i TSD Lok o passagerarfordon ......................... 38

13 Övrigt ............................................................................................................ 40

13.1 Godkännande av breda fordon ........................................................... 40

14 Referenser ..................................................................................................... 41

Page 6: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

6(42)

Transportstyrelsens vägledning – Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

1 Inledning och ordförklaringar

1.1 Vägledningens syfte

Denna Vägledning gäller för tillämpning av ”Tekniska Specifikationer för Driftskompabilitet (TSD)” vid godkännande av järnvägsfordon för trafik Sverige. Vägledningen visar vid vilka tillfällen TSD:er ska tillämpas respektive inte behöver tillämpas. Den visar också på olika tekniska lösningar som Europeiska järnvägsbyrån ERA anser uppfyller ett TSD-krav. Även tekniska lösningar som Transportstyrelsen accepterar för öppna punkter och specialfall i TSD anges i Vägledningen.

Vägledningen gäller i första hand tillämpningen av krav enligt TSD Lok och passagerarfordon [1]. Men den behandlar även tillämpning av TSD Funktions-hindrade [7], TSD Buller [8] samt TSD Trafikstyrning [9] vid godkännande av järnvägsfordon för trafik i Sverige.

TSD Lok och passagerarfordon täcker inte alla nödvändiga krav för ett järnvägs-fordon. Endast krav på säkerhet, hälsa, miljö, tillgänglighet och driftskompatibilitet enligt driftskompatibilitetsdirektivet [2] finns med i denna TSD. Det finns också öppna punkter och specialfall i TSD Lok och passagerarfordon. Vägledningen anger accepterade tekniska lösningar avseende dessa.

TSD Lok och passagerarfordon innehåller inte krav enligt andra direktiv t.ex. EMC- och arbetsmiljökrav. Vägledningen anger vissa sådana krav som den sökande måste visa att fordonet uppfyller. TSD:n hanterar inte heller komfortkrav som kan vara lämpliga att ställa för den som ska tillverka eller köpa ett järnvägsfordon. Vägledningen ger råd om sådana typer av krav samt pekar på lämpliga standarder för specifikation och provning av järnvägsfordon.

Denna Vägledning ska läsas tillsammans med TSD Lok och passagerarfordon. Europeiska järnvägsbyrån (ERA) har också gett ut en vägledning (application guide) för TSD Lok och passagerarfordon [3]. Transportstyrelsens vägledning innehåller utvalda delar av ERA:s vägledning.

1.2 Ordförklaringar

TSD; Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet enligt driftskompatibilitets-direktivet 2008/57/EG [2]. TSD:erna blir normalt införda som EU-förordningar sedan 2013. Äldre TSD var införda som Transportstyrelsens föreskrifter i Sverige.

Godkännande: Ett godkänt järnvägsfordon får framföras på järnväg med de restriktioner som godkännandet anger. Normalt krävs ett godkännande för varje land som fordonet ska trafikera. Transportstyrelsen godkänner järnvägsfordon för trafik i Sverige. Godkännande kallas ibland ”Godkännande för att ta i drift”.

Undantag: Sökande kan begära undantag från krav i TSD för ett speciellt projekt enligt artikel 9 i driftskompatibilitetsdirektivet. Undantag behandlas av Transportstyrelsen, som kan besluta i vissa särfall. Generellt beslutar kommissionen om undantag får tillämpas för ett visst projekt.

Page 7: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

7(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

Järnvägsfordon (fordon): I denna vägledning menas järnvägsfordon avsedda för trafik på järnväg (lok, motorvagnar, höghastighetståg, personvagnar och arbetsfordon). Godsvagnar ligger dock inte i tillämpningsområdet för TSD Lok och passagerarfordon.

Enhet: En enhet är den övergripande termen som används för rullande materiel som omfattas av tillämpningsområdet för denna TSD och som därmed omfattas av kravet på ett EG-kontrollintyg och godkännande. En enhet kan vara sammansatt av flera fordon.

Tåg: En driftsmässig sammansättning av järnvägsfordon bestående av en eller flera enheter. Definition enligt TSD Lok och passagerarfordon.

Fordon av godkänd typ: Nya järnvägsfordon av samma konstruktion som ett fordon som var godkänt i Sverige när TSD Lok och passagerarfordon utgåva 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011.

Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända för trafik i Sverige när TSD Lok och passagerarfordon (2011/291/EU) trädde i kraft.

Importerat järnvägsfordon: Fordon som är godkänt för trafik i annan medlemsstat* när det ska godkännas för trafik i Sverige (korsacceptans kan tillämpas).

Medlemsstat*: I denna vägledning likställs Norge och Schweiz med medlemsstater, eftersom de har avtalat med EU om att tillämpa driftskompatibilitetsdirektivet.

ETCS: Tågskyddssystem av typ European Train Control System, i denna vägledning avses ombordutrustningen.

STM: (Specific Transmission Module): Tågskyddsmodul för översättning av ATC2-besked från mark till ETCS tågskyddssystem ombord.

GSM-R: Tågradiosystem av typ Global System for Mobil communication – Railway.

ERA: Europeiska järnvägsbyrån.

Anmält organ (Nobo): Organ som ackrediterats för granskning av delsystem enligt TSD i någon medlemsstat*.

EG-Kontrollintyg: Det anmälda organets intyg om att delsystemet uppfyller kraven i en eller flera TSD. Det anmälda organet fårutfärda kontrollintyg som gäller en serie delsystem eller vissa delar av dessa delsystem.

EG-kontrollförklaring: Förklaring utfärdad av den sökande om att delsystemet överensstämmer med alla krav enligt TSD:er samt övriga EU-direktiv. EG-kontrollförklaringen ska vara baserad på kontrollintyg från ett eller flera anmälda organ.

Page 8: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

8(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

1.3 Omfattning av TSD Lok och passagerarfordon

(TSD p. 1.1 och 2.3)

TSD Lok och passagerarfordon ska tillämpas vid godkännande av nya, ombyggda och moderniserade lok och passagerarfordon enligt kap 2.3 i TSD, dvs. TSD ska tillämpas för:

- Lok

- Motorvagnar (inkl. höghastighetståg enligt äldre TSD:er)

- Personvagnar

Det finns också TSD Rullande materiel för Höghastighetstrafik (2008/232/EG) som gällde från 1 september 2008 och som upphör att gälla från den 1 januari 2015. Kraven på nya höghastighetståg finns i TSD Lok och passagerarfordon [1] sedan den 1 januari 2015. Begreppen ”höghastighetståg” och ”höghastighetsnät” tas också bort i de nya TSD:erna. Dock finns det vissa tekniska krav på fordon med sth ≥250 km/h i den nya TSD:n.

Det är frivilligt för den sökande att tillämpa TSD Lok och passagerarfordon vid godkännande av nya, ombyggda och moderniserade:

- Arbetsfordon och

- Växlingslok.

Det finns en speciell TSD för godsvagnar. TSD Lok och passagerarfordon ska därför inte tillämpas för godsvagnar.

Det är den nationella säkerhetsmyndighet som först godkänner ett fordon som avgör hur fordonet klassas. Det är första två siffrorna i fordonsnumret som avgör vilken klass ett fordon tillhör, t.ex. 92 för diesellok.

TSD Lok och passagerarfordon gäller för hela det nationella järnvägsnätet och för de järnvägsfordon som ska trafikera detta nät. TSD behöver inte tillämpas vid godkännande av järnvägsfordon för de fristående nät som inte omfattas av driftskompatibilitetsdirektivet (Saltsjöbanan och Roslagsbanan). TSD behöver inte heller tillämpas vid godkännande av museifordon.

Övergångsreglerna i TSD LOC&PAS kap 7.1 anger också att TSD inte behöver tillämpas vid godkännande av t.ex.:

- Importerade fordon som tidigare godkänts av annan nationell säkerhetsmyndighet. För dessa fordon gäller korsacceptans med några särkrav för svenska förhållanden.

- Nya fordon av en typ som var godkänd Sverige 2011 kan bli godkända fram t.o.m. 31 maj 2017.

Vid ombyggnad och modernisering anger Transportstyrelsen enligt vilka punkter i TSD som det ombyggda järnvägsfordonet ska granskas. Endast ombyggda funktioner inklusive gränssnitt till övriga funktioner ska granskas. Vid en ändring av ett godkänt fordon ska förslagsställaren alltid göra en riskvärdering enligt CSM Riskvärdering (EU förordning nr 402/2013). För större arbeten ur säkerhets- och driftskompatibilitetsperspektiv ska sökanden informera Transportstyrelsen, som

Page 9: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

9(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

avgör om ändringen ska klassas som ombyggnad eller modernisering. Sådana ändringar kräver ett nytt godkännande av fordonet.

1.4 TSD som tillämpas vid godkännande av lok och passagerarfordon

Vid godkännande av järnvägsfordon ska flera TSD:er tillämpas. Normalt ska sökanden tillämpa:

- TSD Lok och passagerarfordon [1]

- TSD Buller [8]

- TSD Funktionshindrade [7], för passagerarfordon

- TSD Trafikstyrning och signalering [9], för fordon med förarhytt.

Dessa TSD:er är uppdaterade och de nya versionerna trädde i kraft 1 januari 2015. De TSD:er som gällde under 2014 får tillämpas under en övergångstid för projekt som startas upp före januari 2015. Transportstyrelsen rekommenderar sökande att använda de nya TSD:erna, då kraven i de nya TSD:erna generellt är något enklare att visa.

1.5 Processen för godkännande

Enligt driftskompatibilitetsdirektivet [2], järnvägslagen [4] och Transportstyrelsens föreskrifter [5] ska nya järnvägsfordon vara godkända av Transportstyrelsen innan de får tas i bruk i Sverige. Även importerade, ombyggda och moderniserade fordon ska normalt godkännas innan de får tas i bruk. Direktiv, lag, föreskrifter och TSD:er anger processen för att få ett godkännande bl.a. vad den sökande behöver göra.

Transportstyrelsen ställer krav på säkerhet och driftskompatibilitet vid godkännande av nya, ombyggda, moderniserade och importerade fordon enligt godkännande-föreskriften [5]. Den som söker godkännande för ett TSD-kompatibelt fordon ska visa att fordonet uppfyller alla krav i tillämpliga TSD:er. Vid godkännande av ett nytt eller importerat fordon som inte är TSD-kompatibelt ska sökande visa att fordonet har tillräcklig säkerhet och att det är driftskompatibelt med den svenska infrastrukturen inklusive klimatet. För importerade fordon tillämpar Transportstyrelsen korsacceptans, se kap 10 nedan.

Den sökande har ansvaret för att bevisa att ett järnvägsfordon uppfyller de väsentliga kraven enligt driftskompatibilitetsdirektivet samt andra tillämpliga direktiv och lagar. Fordonet ska också uppfylla krav i gällande TSD:er, om inte övergångsregler gäller.

Transportstyrelsen krav på säkerhet är att alla funktioner i en ny fordonstyp ska vara minst lika säkra som motsvarande funktion i befintliga fordon i samma typ av trafik. Transportstyrelsen kan också begära rapport från en oberoende granskare om att en viss funktion uppfyller kraven på säkerhet och/eller driftskompatibilitet. Transportstyrelsen krav på driftskompatibilitet framgår av vår vägledning ”Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur” [10].

Page 10: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

10(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

Lok och motorvagnar som avses gå i trafik på Öresundsförbindelsen ska även vara driftskompatibla med den danska infrastrukturen.

1.6 Processen för TSD-godkännande

Normalt ska Transportstyrelsen tillämpa TSD Lok och passagerarfordon och andra TSD:er vid godkännande av nya, ombyggda och moderniserade fordon. När den sökande tillämpar en eller flera TSD innebär detta att:

1. Sökande ska engagera ett eller flera anmälda organ (Nobo) för granskning av fordonet tidigt i processen. Det är tillåtet att använda ett anmält organ för varje TSD, men det kan vara praktiskt att låta ett anmält organ granska fordonet mot flera TSD:er.

2. Sökande bör tidigt i processen skicka en ansökan om godkännande till Transportstyrelsen. Om det gäller en ombyggnad/modernisering ska Transportstyrelsen ange vilka TSD-krav som ska granskas av anmält organ.

3. Järnvägsfordonet ska konstrueras, provas och valideras. De anmälda organen ska granska dessa arbeten.

4. Sökanden ska söka godkännande av fordonet inför provning av fordonet på svensk infrastruktur. Transportstyrelsen kan ge ett sådant godkännande med restriktioner för provkörningarna.

5. Det anmälda organet ska skriva ett EG-kontrollintyg när fordonet uppfyller alla kraven i en TSD. Det anmälda organet kan också skriva ett mellanliggande kontrollintyg om en delmängd av kraven är uppfyllda.

6. Sökande ska skriva en EG-kontrollförklaring när man fått in kontrollintyg för samtliga TSD som tillämpas vid godkännande av fordonet. Sökanden ska skicka detta tillsammans med kontrollintyg, teknisk fil och annan teknisk dokumentation (se nedan) till Transportstyrelsen.

7. Sökanden ska också ta fram dokumentation som visar att fordonet uppfyller nationella krav för specialfall och öppna punkter samt krav enligt övriga direktiv och lagar enlig nedan. Transportstyrelsen granskar de nationella kraven, men vi kan också begära rapporter från oberoende granskare avseende vissa nationella krav/funktioner.

8. Transportstyrelsen kan ge ett tidsbegränsat godkännande av ett fordon för provkörning eller erfarenhetsdrift med villkor baserat på underlag enligt punkt 1 - 7 ovan. I samband med detta ska fordonet registreras i det nationella fordonsregistret.

9. Sökanden ska visa att fordonet uppfyller det väsentliga kravet ”tillgänglighet” genom att visa en rapport från erfarenhetsdrift i kommersiell trafik under olika förhållanden med fordonet. Detta omfattar både tekniskt och klimat-/miljö. Normalt kräver vi att erfarenhetsdriften omfattar drift i 6 månader varav minst en vintermånad.

Page 11: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

11(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

10. Transportstyrelsen kan ge ett tillsvidaregodkännande av fordonet, eventuellt med villkor för driften.

Page 12: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

12(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

2 Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon

2.1 Övergångsregler

(TSD p. 7.1.1.2)

TSD Lok och passagerarfordon 2014 [1] gäller för nya och modifierade fordon från 1 januari 2015. Dock kan transportstyrelsen godkänna nya fordon av tidigare godkända typer under en övergångsfas:

- Nya fordon av en typ godkänd enligt TSD LOC&PAS:2011 kan godkännas t.o.m. år 2020.

- Nya höghastighetståg av en typ godkänd enligt HS TSD RST:2008 kan godkännas t.o.m. år 2020.

- Nya fordon av en typ som är godkänd enligt nationella regler kan godkännas fram till och med maj 2017.

TSD gäller inte heller för befintliga fordon så länge de inte moderniseras eller byggs om.

2.2 Nya fordon av godkänd typ

(TSD p. 7.1.1.2.4)

För nya lok och motorvagnar av en typ som är godkänd enligt TSD LOC&PAS:2011 eller HS TSD RST:2008 kan godkännas under övergångsperioden enligt ovan.

För nya konventionella lok och motorvagnar av en typ som godkänts enligt nationella regler gäller att de kan godkännas utan bedömning enligt TSD Lok och passagerarfordon [1] under övergångsperioden. Detta innebär att nya lok, motorvagnar och personvagnar av en typ som är godkänd i Sverige enligt nationella regler kan tillverkas och bli godkända under övergångsfasen som sträcker sig fram till 31 maj 2017.

Exempel på fordonstyper som är nationellt godkända 2015 och kan komma att tillverkas fram till 2017 är:

Motorvagn Regina X50-54, ellok BR185.2 motorvagn Regina intercity X55, malmtågslok IORE motorvagn Itino Y31-32, diesellok BR941 motorvagn Coradia Simplex X60, diesellok T68 motorvagn Coradia Nordic X61-62, ellok BR189 motorvagn OTU X31K.

Transportstyrelsen kan godkänna nya fordon av godkänd typ fram till 31 maj 2017. Vid beställning av en serie fordon kan vi godkänna alla fordon i en serie, förutsatt att det finns ett accepterat kvalitetssystem hos tillverkaren. För att en serie fordon ska kunna bli godkända utan att tillämpa TSD måste det första fordonet i en beställd serie vara tillverkat och utprovat före maj 2017. All nödvändig dokumentation för godkännandet ska vara levererat till Transportstyrelsen senast i april 2017. För

Page 13: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

13(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

beställningar som läggs på en serie av nya fordon av befintlig typ med första leverans från juni 2017 ska TSD Lok och passagerarfordon ska tillämpas.

Nya fordon av godkänd typ måste dock anpassas till TSD Buller [5], TSD Funktionshindrade [7] och ev. även TSD Tunnelsäkerhet [6]. Fordon av godkänd typ som anpassats till dessa TSD:er anses inte som nya typer. Godkända fordon som får en ny typ av tågskyddssystem anses inte heller vara en ny typ av fordon (rullande materielen förändras inte). I dessa fall anger Transportstyrelsen en ny version av fordonet med det nya tågskyddssystemet. Det ombyggda fordonet ska i sådana fall godkännas enligt krav i TSD Trafikstyrning, se kap 9 nedan.

Om man tillverkar nya fordon av befintlig typ, men gör väsentliga ändringar av undersystem och/eller prestanda kan Transportstyrelsen godkänna fordonet som en ny typ alternativt en ny version av den befintliga typen. Det pågår ett arbete inom ERA angående definition av fordonstyp, av detta kommer det att framgå när ett fordon anses som en ny typ.

2.3 Långt gångna projekt (TSD p. 7.1.1.2.2 och 7.1.1.2.3)

För nya typer av fordon i ”långt gångna projekt” kan den sökande begära undantag från kraven i TSD Lok och passagerarfordon enligt p 7.1.1.2 och direktivets artikel 9a. De fordon som beställts före 1 januari, 2015 kan Transportstyrelsen betrakta som ”långt gångna projekt". För dessa fordon bör då TSD LOC&PAS:2011 gälla, i så fall gäller övergångsperioden t.o.m. 2020.

TSD LOC&PAS:2011 anger också en övergångsperiod för fordon som beställts innan denna TSD trädde i kraft. De fordon som beställts före 1 juni, 2011 kan Transportstyrelsen därför betrakta som ”långt gångna projekt” enligt p 7.1.1.2 i denna TSD. För projekt, där leverantören lämnat bindande offert med fast pris mot en fastställd specifikation före detta datum, kan Transportstyrelsen också anse att projektet är långt gånget. Detta gäller även för optioner i bindande offerter eller beställningar. Dock kan fordon som tillverkas i ”långt gångna projekt” inte godkännas efter övergångfasen, d.v.s. nya fordon av denna kategori kan bara godkännas fram till maj 2017.

2.4 Ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon

(TSD p. 7.1.2)

Vid ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon ”skall det bara krävas en ny bedömning mot denna TSD i fråga om de system och beståndsdelar som direkt påverkas av arbetet”. Transportstyrelsen avgör i vilken omfattning TSD ska tillämpas vid en modernisering eller ombyggnad enligt driftskompatibilitetsdirektivet [2]. Detta innebär att:

- Funktioner och delar av fordonet som inte påverkas av en ombyggnad eller modernisering behöver inte uppfylla krav enligt TSD för dessa funktioner.

- Granskning enligt TSD krävs endast för funktioner och delar som direkt påverkas av ombyggnaden eller moderniseringen.

Page 14: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

14(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

- Om sökande anser att en parameter i TSD inte är ekonomiskt försvarbar att uppfylla kan modifieringen accepteras förutsatt att den föreslagna modifieringen ”går i riktning” mot kravet i TSD.

- Modifieringen ska överensstämma med medlemsstatens införandestrategi för driftskompatibilitet även avseende andra TSD:er.

Ovanstående gäller även vid godkännande av ett nytt fordon av befintlig typ som modifierats så att det avviker på några punkter från den godkända typen. TSD Buller och TSD Funktionshindrade ska vara uppfyllda för nya fordon.

ERA anger att säkerhetsmyndigheten inte bör kräva full överensstämmelse med TSD för följande funktioner vid en ombyggnad/modernisering:

- Traktionsspärr vid öppen dörr - Dörrsystemets konstruktion - Brandlarmet - Passagerarlarm - Utsläpp av förorenat vatten (slutna toaletter är dock ett krav i Sverige) - Krocksäkerhet

Page 15: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

15(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

3 Specifikationer för öppna punkter i TSD Lok och passagerarfordon

TSD Lok och passagerarfordon innehåller ett antal öppna punkter som man inte har kommit överens om gemensamma tekniska specifikationer för. De öppna punkterna anges i bilaga I i TSD:n. Nedan anges specifikationer och tekniska lösningar som Transportstyrelsen accepterar för öppna punkter som är relevanta för trafik med lok och passagerarfordon i Sverige.

3.1 Kompatibilitet med tågdetekteringssystem (TSD p. 4.2.3.3.1.1)

Fordonets kompabilitet med tågdetekteringssystemet ska visas enligt ERA:s

dokument ”Interface between control-command signalling trackside and other

subsystems, ERA/ERTMS/033281”. I detta dokument är bl.a. ”Inrush current” (inkopplingsströmstöt) en öppen punkt. Transportstyrelsen har krav på denna punkt. Den sökande kan visa på detta genom att tillämpa vår vägledning ”Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur” [10] och Banverkets standard BVS 543.19300 punkt 3.2.1 ”Compability requirements for DC track circuits”.

3.2 Virvelströmsbroms

(TSD p. 4.2.4.8.3)

Sverige har idag inte några spår där användning av virvelströmsbroms är tillåten.

3.3 Krocksäkerhet för vissa lok

(TSD p. 4.2.2.5)

För tunga godstågslok med centralkoppel krävs inte en analys av krocksäkerhet enligt scenario 1 och 2 i standard EN 15227. För att uppfylla svenska nationella krav för denna öppna punkt kan den sökande visa att förarens skydd i händelse av kollision är minst lika bra som i motsvarande godkända lok.

3.4 Hjulpar för variabel spårvidd

(TSD p. 4.2.3.5.2.3)

För enheter försedda med hjulpar för variabel spårvidd för omställning mellan 1435 mm och 1524 mm spårvidd gäller följande.

Hjulparets omställningsmekanism ska säkerställa säker låsning i korrekt axiellt läge för hjulet.

Extern visuell kontroll av låsningssystemets tillstånd (låst eller olåst) ska vara möjlig.

Om hjulparet är försett med bromsutrustning ska läget och låsningen i korrekt läge för denna utrustning vara säkerställd.

Sverige har inga detaljerade krav för bedömningen av ovanstående krav. Den sökande ska visa Transportstyrelsen att dessa krav är uppfyllda vid ansökan om

Page 16: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

16(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

godkännande. Transportstyrelsen accepterar andra länders säkerhetsmyndigheters bedömningar för denna punkt, t.ex. järnvägsfordon som är godkända för trafik i Finland av den finska säkerhetsmyndigheten Trafi (korsacceptans).

3.5 System för energimätning ombord

(TSD p. 4.2.8.2.8 och bilaga D)

Specifikationen avseende gränssnittsprotokoll för dataöverföring av energiförbrukning till infrastrukturen är en öppen punkt. Detta ska idag ske enligt Trafikverkets krav Men ERA och kommissionen avser att stänga denna öppna punkt med en hänvisning till standard IEC 61375-2-6.

3.6 System för att begränsa och förhindra spridning av brand (FCCS) (TSD p. 4.2.10.3.4)

Krav på system för att begränsa och förhindra spridning av brand (FCCS (Fire Containment and Control System)) finns angivna under punkt 4.2.10.3.4 i TSD. Dessa krav säger att brand och farlig rök ska begränsas till 30 m längd i tåget under 15 min. Hur detta krav ska visas och granskas av nobo är en öppen punkt. Brand-väggar med branddörrar är en teknisk lösning, men det finns även t.ex. sprinklersystem som begränsar spridning av brand och rök. ERA:s vägledning [3] säger att FCCS-systemets möjlighet att begränsa brand och rök ska visas genom ett lämpligt prov.

Page 17: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

17(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

4 Specialfall och specifika förhållanden i TSD Lok och passagerarfordon

TSD Lok och passagerarfordon innehåller ett antal specialfall för trafik på de olika medlemsstaternas infrastruktur. Specialfallen anges i kap 7.3 i TSD:n. Nedan anges de specialfall som är relevanta för trafik med lok och passagerarfordon i Sverige.

4.1 Övervakning av axellagers tillstånd (TSD p. 4.2.3.3.2.1 samt p 4.2.3.3.2.2)

För trafik i Sverige ska det vara möjligt att övervaka axellagrens tillstånd under drift. Detta kan ske med hjälp av markbaserade utrusning som finns i Trafikverkets infrastruktur eller med utrustning som finns ombord. Det tekniska underlaget ska ange om ombordutrusning finns eller vilka typer av markutrustning som kan detektera varmgång i fordonets axellager. Trafikverkets varmgångsdetektorer uppfyller inte krav enligt standard EN 15437 därför måste lok och passagerarfordon som godkännas för trafik i Sverige granskas speciellt på denna punkt.

Vilka mätområden som Trafikverkets varmgångsdetektorer kan avläsa framgår av av TSD LOC&PAS p. 7.3.2.3 eller Trafikverkets standard BVS 1592.0201 ”Detektorer Förutsättningar för varmgångs- och tjuvbromsdetektering av järnvägsfordon”. Trafikverkets järnvägsnätbeskrivning anger var varmgångsdetektorer är placerade. I framtiden ska också Trafikverket införa detektorer med avläsning enligt standard EN 15437.

Järnvägsfordon där varmgång inte kan detekteras får inte gå i reguljär trafik i Sverige.

4.2 Återmatande broms

(TSD p. 4.2.8.2.3)

För trafik i Sverige får fordonet inte återmata högre spänning (U2max) än 17,5 kV till kontaktledningen. Detta villkor är infört för att skydda främst befintliga Rc-lok från överspänningar.

Elektriska lok och motorvagnar ska anpassas mot detta krav inför ett godkännande för trafik i Sverige. Det tekniska underlaget ska ange den återmatande bromsens egenskaper.

4.3 Strömavtagartoppens geometri (TSD p. 4.2.8.2.9.2)

I Sverige är det tillåtet att ha strömavtagartopp med längd:

- 1950 mm (enligt p. 4.2.8.2.9.2 och standard EN 50367 tillägg A.2 figur A.7) eller - 1800 mm (enligt EN 50367 tillägg B.2 figur B6).

De kontaktledningar för 15 kV som finns i Sverige är anpassade till båda längderna. Det tekniska underlaget ska ange strömavtagarens egenskaper Detta specialfall hindrar inte TSD-kompatibla fordon med 1950 mm strömavtagartopp från att trafikera Sverige.

Page 18: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

18(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

4.4 Strömavtagarens kontaktkraft (TSD p. 4.2.8.2.9.6)

För trafik i Sverige ska strömavtagarens kontaktkraft uppfylla kraven enligt standard EN 50367 tillägg B3 kolumn SE (55 N) (alt. Trafikverkets standard BVS 543.330 ”Fordon - krav på strömavtagare. Krav på strömavtagare och interaktionen mellan strömavtagaren och kontaktledningen”). Detta villkor gäller på linjer där inte kontaktledningen är TSD-kompatibel enligt TSD Energi. Infrastrukturförvaltarna ska ange vilka linjer som inte är TSD-kompatibla (från 2017 ska det nationella infrastrukturregistret ange detta).

Elektriska lok och motorvagnar ska anpassas mot detta krav inför ett godkännande för trafik i Sverige. Det tekniska underlaget ska ange strömavtagarens kompabilitet med de olika kontaktledningssystemen.

4.5 Nordiska vinterförhållanden

(TSD p. 4.2.6.1)

För trafik utan restriktioner under vinterförhållanden, ska fordonet vara säkert och tillförlitligt vid trafik i svåra förhållanden med snö, is och hagel samt vid trafik i extrem kyla (temperaturer från -40˚C till -25˚C). Kontinentala fordon är normalt byggda för säker trafik i måttliga snöförhållanden och temperaturer över -25˚C. Det tekniska underlaget ska ange om fordonet är anpassat för nordiska eller kontinentala vinterförhållanden.

TSD p 4.2.6.1 anger att fordon kan konstrueras för klara drift i nordiska vinterförhållanden, sydeuropeiska sommarförhållanden och/eller kontinentalt klimat, vilket ska anges i den tekniska filen. Fordon som konstruerats för nordiska vinterförhållanden ska ha:

- Snöplog som klara pudersnö upp 80 cm djup - Löpverk som fungerar väl och inte samlar upp snö och is - Bromsprestanda som inte försämras väsentligt i snöförhållanden - Bromskraftförsörjning med komponenter som är specificerade för -40 ˚C - Strålkastare som fungerar i nordiska förhållanden - Tyfon som fungerar i nordiska förhållanden - Frontruta med uppvärmning som ger tillräcklig sikt i nordiska förhållanden - Ett acceptabelt arbetsklimat för föraren vid yttertemperatur ner till -40˚C.

Med acceptabelt klimat anser Arbetsmiljöverket att temperaturen ska vara minst +18 ˚C även vid trafik i sträng kyla.

Transportstyrelsen kommer att sätta trafikrestriktioner för fordon som endast är anpassade för kontinentala vinterförhållanden. Till exempel kan tillåten bromsprocent minskas vid trafik i snöförhållanden och drift helt förbjudas vid temperaturer under -25˚C. Det är järnvägsföretaget som ansvar för att man följer dessa restriktioner.

Kapitel 7.4 ”Specifika miljöförhållanden” i TSD anger endast säkerhetskrav för trafik i nordiska vinterförhållanden. Den som beställer en motorvagn måste själv

Page 19: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

19(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

specificera eller kontrollera att motorvagnen uppfyller vissa komfortkrav t.ex. att det finns värme i passagerarutrymmen.

Page 20: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

20(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

5 ERA:s vägledning för tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon

Den nya TSD Lok och passagerarfordon [1] gäller för nya och modifierade fordon sedan 1 januari, 2015. ERA har gett ut en vägledning för tillämpning av TSD:n [3]. Denna hänvisar bl.a. till lämpliga men inte tvingande standarder som täcker olika punkter i TSD:n. Den täcker endast de krav i TSD LOC&PAS där ERA anser att extra vägledning behövs.

Nedanstående punkter är Transportstyrelsens tolkning av ERA:s vägledning [3] med råd för den som ska tillämpa TSD Lok och passagerarfordon.

5.1 Innehåll i TSD LOC&PAS

(TSD p. 1.3)

TSD innehåller inte krav som täcks av andra direktiv. Den sökande ska dock intyga i sin EG-kontrollförklaring att fordonet uppfyller krav i alla direktiv som är tillämpliga på ett järnvägsfordon t.ex. EMC-direktivet. Transportstyrelsen kontrollerar att ett nytt fordon uppfyller EMC-krav enligt standard EN 50121-3-1, EN 50500 och EN 50392 inför ett godkännande.

5.2 Fordon som är undantagna från TSD LOC&PAS

(TSD p. 2.3)

TSD Lok och passagerarfordon anger att vissa typer av järnvägsfordon är undantagna från att uppfylla kraven i TSD. Vägledningen anger att följande typer av fordon inte ska granskas och godkännas enligt TSD:n:

- Förortståg och andra fordon avsedda för Roslagsbanan och Saltsjöbanan. - DUO-spårvagnar (Tram-train) som går både på spårväg och järnväg, dessa

har normalt sth ≤120 km/h och stax ≤12 ton. - Växlingslok, dessa kategoriseras av säkerhetsmyndigheten vid det första

godkännandet och får då de första siffrorna i fordonsnumret 98 eller 97. - Arbetsfordon i arbetsläge granskas inte enligt TSD. För transportläge är det

frivilligt för den sökande att tillämpa TSD alternativt nationella regler och EN 14033-1. Arbetsfordon definieras av att de första siffrorna i fordonsnumret sätts till 99 vid det första godkännandet.

Spårvagnar, tunnelvagnar och museifordon är också undantagna från kraven i TSD enligt driftskompabilitetsdirektivet. Fordon som inte omfattas av TSD ska vara godkända av Transportstyrelsen innan de får tas i bruk. Det finns dock vissa undantag i Transportstyrelsens föreskrifter. Äldre spårfordon som var godkända före 2009 anses som godkända för trafik även idag.

5.3 Vad är en enhet enligt TSD LOC&PAS

(TSD p. 4.1.2)

TSD Lok och passagerarfordon anger att en enhet ska granskas och godkännas. TSD anger att följande kategorier av enheter kan godkännas:

Page 21: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

21(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

1 Motorvagnståg i en fast sammansättning 2 Enskilda fordon avsedda för en fördefinierad sammansättning i ett tåg. 3 Fordon avsedda för en generell sammansättning av ett tåg.

För kategorierna 1 och 2 bör tekniska filen också ange om och hur motorvagns-tågen/fordonssammansättningarna kan gå multipelkopplade i ett tåg med andra likadana fordonssammansättningar.

5.4 Säkerhet i elektronik o programvara

(TSD p. 4.2.1.3)

TSD Lok och passagerarfordon anger att elektronik och programvara för säkerhetspåverkande funktioner ska konstrueras enligt någon relevant standard. Bilaga 1 i ERA:s vägledning anger att standard EN 50126 (med tillhörande EN 50129 och 50128) är lämplig, men inte tvingade, för granskning av sådana funktioner. Den sökande bör använda dessa standarder för att få en bra dialog med anmält organ och säkerhetsmyndighet.

5.5 Räddningskoppel (TSD p. 4.2.2.2.4)

Järnvägsfordon med UIC-kompatibelt koppel (enligt EN 15566) behöver inget räddningskoppel. Normalt krävs räddningskoppel ombord på fordon med andra typer av koppel, men undantag finns. TSD LOC&PAS anger specifikationer för räddningskoppel enligt standard EN15020 för fordon med automatkoppel av typ 10. Om det finns många andra fordon med samma typ av ändkoppel inom ett visst område kan vi acceptera undantag. Transportstyrelsen kräver att manualer finns för bärgning och bogsering vid ett godkännande.

5.6 Övergångar mellan vagnar (TSD p. 4.2.2.3)

För övergångar mellan vagnar avsedda för passagerare är punkterna 7.4, 7.9, 9.2 och 9.3 i standard EN 16286-1 lämpliga för att bevisa driftskompatibilitet. Förutom i TSD LOC&PAS p. 4.2.2.3 finns det krav på övergångar i TSD PRM punkterna 4.2.2.6, 4.2.2.9 och 4.2.2.8 .

5.7 Fordonens hållfasthet (TSD p. 4.2.2.4)

TSD Lok och passagerarfordon anger att det man ska använda metoder som förhindrar svaga punkter vid svetsning och andra förbindningsmetoder. Standard EN15085-5 anses uppfylla kraven avseende svetsning.

Page 22: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

22(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

5.8 Lyftning och uppallning (TSD p. 4.2.2.6)

För lyftning och uppallning av urspårade fordon anses tillämpning av standarderna EN 12663-1 och EN 16404 som tillräckliga (EN 16404 är under revision för att anpassas även till motorvagnar) .

5.9 Glas förutom frontruta (TSD p. 4.2.2.6)

För att visa att glas (förutom fronta) uppfyller TSD-krav bör man tillämpa någon av standarderna: - E-ECE 324 Regulation 43, - EN ISO 12543 eller - EN 12150-Parts 1 & 2.

För frontrutor gäller p 4.2.9.2 i TSD LOC&PAS d.v.s. standard EN 15152.

5.10 Fordonsprofiler (TSD p. 4.2.3.1)

Fordonsprofiler ska redovisas enligt standard EN 15273-2. För trafik i Sverige gäller normalt profil typ SEa vilken också tillåter GA och GB. På vissa linjer tillåter Trafikverket också SEc vilken också tillåter GC. Transportstyrelsen kan godkänna fordon med mindre avvikelser från SEa t.ex. ”Reginaprofil” och ”Backspegelprofil” för trafik på SEa-linjer på Sveriges järnvägsnät.

5.11 Axellaster (TSD p. 4.2.3.2.1)

Fordonens tillåtna axellaster ska redovisas enligt standard EN 15528. Järnvägs-fordonets axellast ska anges i den tekniska filen för de tre lastfallen enligt standard EN 15663:

- Projekterad massa vid extrem nyttolast. - Projekterad massa vid normal nyttolast. - Projekterad massa i driftskick.

I TSD Lok och passagerarfordon regleras inte fordonens maximala axellast. Standard EN 14363 ”Gångdynamiska egenskaper” som TSD LOC&PAS hänvisar till anger inte krav för fordon med axellaster över 25 ton. Dock ska fordonets maximalt tillåtna axellast framgå av den tekniska filen för fordonet. För fordon med axellaster över 25 ton accepterar Transportstyrelsen bevisning enligt Trafikverkets kommande standard.

Den operativa axellasten ska matchas mot infrastrukturen när järnvägsföretaget kör sitt tåg. Det är operatören som ansvarar för att fordonens axellaster ligger inom det tillåtna intervallet enligt TSD Drift 4.2.2.5.

Det kommande infrastrukturregistret och järnvägsnätbeskrivningen ska ange maxi- och minimigränser för tillåtna axellaster på spåret. I TSD Infrastruktur föreslår ERA ett krav på att tillåten axellast för fordon ska vara minst 17 ton på nya TSD-linjer med

Page 23: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

23(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

högsta hastighet ≥250 km/h. Därmed begränsas i praktiken nya motorvagnar för hastigheter ≥250 km/h till maximalt 17 ton axellast. På motsvarande sätt begränsas i praktiken nya motorvagnar för hastigheter ≥200 km/h till maximalt 20 ton axellast. Infrastrukturförvaltaren får dock bygga banor för tyngre fordon. Det behövs nationella regler som säkerställer att befintliga svenska motorvagnar kan gå i trafik på ny och modifierad infrastruktur.

Operatörerna kommer alltså att kunna köpa tyngre och bredare passagerarfordon än vad TSD anger för trafik i Sverige. Detta förutsatt att Trafikverket och andra infrastrukturförvaltare bygger nya och modifierade banor anpassade för dessa fordon.

För trafik på vissa banor t.ex. Malmbanan tillåter Trafikverket axellaster upp till 30 ton. Trafikverket har tagit fram en intern standard för hur axellast och gångdynamik ska granskas för fordon med tillåtna axellaster över 25 ton. I TSD Lok och passagerarfordon regleras inte fordonens maximala axellast. TSD p 4.2.3.2.1 säger att Axellasten för ett järnvägsfordon i driftskick måste vara minst ett visst värde för att kortsluta infrastrukturens spårledningar. Värdet anges i ERA:s dokument “Interfaces between Control-Command and Signalling trackside and other Subsystems, ERA/ERTMS/033281”.

5.12 Gångdynamik (TSD p. 4.2.3.4.2)

TSD p 4.2.3.4.2 anger att fordonet ska uppfylla säkerhetsrelaterade krav enligt standard EN 14363. Det går inte att finna spår som uppfyller alla krav för gångdynamisk provning enligt denna standard. Därför anger ERA:s tekniska dokument ERA-TD/2012-17 [VV] de gångdynamiska prov som krävs för godkännande. TSD:n anger också att det är tillåtet att använda den förenklade metoden som anges i standard EN 14363 för de fall som standarden anger. Transportstyrelsen begär en redovisning av gångdynamik i den tekniska filen vid godkännande av järnvägsfordon.

5.13 Ekvivalent konicitet i driftfasen

(TSD p. 4.2.3.4.3.2)

TSD LOC&PAS p 4.2.3.4.3.2 anger att den tekniska filen ska ange gränsvärden för ekvivalent konicitet i underhållsinstruktionerna. De anmälda organen ska granska denna dokumentation, men inte fordonets driftvärden för ekvivalent konicitet. Det är den underhållsansvarige enheten som ansvarar för att fordonet uppfyller kraven under driftfasen.

Om operatören upptäcker instabil gång för ett fordon så ska han undersöka orsakerna tillsammans med infrastrukturförvaltaren och åtgärda problemet.

5.14 Hjul och hjulpar (TSD p. 4.2.3.5.2.1)

TSD p 4.2.3.5.2. anger krav på hjul och hjulpar. Bland annat anger TSD att hjul, axlar och hjulpar ska konstrueras, tillverkas och provas enligt standarderna EN 13103, 13104, 13260, 13261, 13262 och 13979-1. Tabellen under p 4.3.3.5.2 i TSD anger geometriska gränsvärden vid drift av järnvägsfordonet, detta ska framgå av

Page 24: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

24(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

underhållsplanen. Enligt p 4.5 i TSD är det tillåtet att avvika från dessa gränsvärden då driftsförhållandena medger användning av andra gränsvärden. Exempelvis kan underhållsansvarig enhet och infrastrukturförvaltare komma överens om att qr-värdet ska vara minst 6,0 mm. Det är den underhållsansvarige enheten som ansvarar för att fordonet uppfyller underhållskraven.

5.15 Säkerhetskrav för nödbromsfunktionen

(TSD p. 4.2.4.2.2)

TSD LOC&PAS p. 4.2.2.4.2.2 anger säkerhetskrav för nödbromsfunktionen och TSD p 6.2.3.5 anger hur det anmälda organet ska granska detta krav. Nödbroms-funktionens ska ha en felintensitet ≤10-9 farliga fel/h enligt CSM Riskvärdering (EU förordning nr 402/2013 ). Detta innebär att sökande bör ta fram ett säkerhetsbevis enligt relevanta delar i standard EN 50126, EN 50129 och EN50128 för att visa att säkerhetskraven är uppfyllda. Det är också tillåtet att använda ”code of practice” eller ”referenssystem” enligt CSM Riskvärdering. Den sökande måste i så fall visa att styrning och kontroll av bromskomponenterna uppfyller säkerhetskraven.

5.16 Bromsprestanda (TSD p. 4.2.4.5.1)

För beräkning av enhetens bromsprestanda anger TSD LOC&PAS p 4.2.4.5 att man ska följa standard EN 14531-6. Beräkningen ska göras både för nödbroms (tre lastfall) samt driftbroms (lastfallet normal nyttolast). Vid beräkning ska man också ta hänsyn till kraven i EN 14531-1 avseende friktion vid olika yttre förhållanden t.ex. snö. Vid beräkning av nödbroms ska man ”ta höjd” för singelfel som kan ge mer 5 % förlängning av stoppsträckan.

TSD Drift p 4.2.2.6.2 och bilaga T anger att infrastrukturförvaltaren måste för järnvägsföretaget ange den faktiska bromsprestanda som krävs av tåget vid en viss hastighet. Bilaga T kommer dock att ändras under 2015. Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att tåget har tillräcklig bromsförmåga genom att förse sin personal med bromsföreskrifter.

5.17 Fastbromsningsskydd

(TSD p. 4.2.4.6.2)

TSD p 4.2.4.6.2 anger att fordon med sth >150 km/h ska ha fastbromsningsskydd (WSP). Dessa ska konstrueras och granskas enligt delar av standard EN 15595.

5.18 Magnetskenbroms (TSD p. 4.2.4.2.2)

TSD p 4.2.4.8.2 anger att magnetskenbroms får ingå i beräkningen av nödbroms under förutsättning att den ingår i säkerhetsanalysen för nödbroms. TSD Infrastruktur p 4.2.6.2.2 anger att spår och växlar ska konstrueras så att magnetskenbromsar byggda enligt UIC 541-06 är tillåtna vid nödbroms.

Page 25: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

25(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

Transportstyrelsen anser att motorvagnar och personvagnar med sth >140 km/h ska ha magnetskenbroms för trafik utan restriktioner i Sverige.

5.19 Virvelströmsbromsar

(TSD p. 4.2.4.2.3)

Virvelströmsbromsar är tills vidare inte tillåtet att använda på svensk infrastruktur.

5.20 Kontroll av bromssystemets tillstånd

(TSD p. 4.2.4.2.2)

TSD p 4.2.4.9 anger att det ska vara möjligt för föraren att kontrollera broms-systemets tillstånd före start och under drift. Detta är en säkerhetsrelaterad funktion vilket innebär att det ska finnas en analys av funktionens tillförlitlighet enligt CSM Riskvärdering. Det ska också finnas beskrivning av tillståndskontroller i fordonets underhållsdokumentation. Dessutom ska det också finnas anvisningar i förarmanualen om hur man ska hantera nedsatta tillstånd i bromsfunktionen.

5.21 Passagerarlarm (TSD p. 4.2.5.3.2)

TSD p 4.2.5.3 anger att passagerarlarmet ska konstrueras så att:

1. Larm direkt till föraren och endast ansättning av driftbroms 10 s efter aktivering av larmet om inte föraren avaktiverar larmet.

2. Tågets broms ansätts direkt om tåget står vid eller just avgår från en plattform.

Det ska i varje fall vara möjligt för föraren att ingripa och överbrygga en passagerarbroms (nödbromsöverbryggning). Passagerarlarmet anses i TSD vara en säkerhetsrelaterad funktion, vilket innebär att sökande ska göra en riskvärdering enligt CSM Riskvärdering. Passagerarlarm kallas i äldre personvagnar för ”nödbroms”.

5.22 Yttre dörrar (TSD p. 4.2.5.5)

TSD p 4.2.5.5 anger ett antal krav på yttre dörrar avsedda för passagerare. Funktionen för kontroll av yttre dörrar är en säkerhetsrelaterad funktion, vilket innebär att sökande ska göra en riskvärdering enligt CSM Riskvärdering. TSD anger att öppnad dörr under tågets gång ska betraktas som risk för en omkommen, förutom risk för att alla dörrar öppnas under gång på ett tåg med stående passagerare där det är risk för flera omkomna. Det ska finnas en funktion ”frigörning” alt. ”öppning” av yttre dörrar längs ena sidan av tåget. Denna kan vara reglerad av förare eller personal men den kan också vara automatisk så att tåget ”känner” när det står vid en plattform.

TSD anger också att det ska finnas traktionsspärr när inte alla dörrar är stängda och låsta. Det ska också finna en funktion för nödöppning av yttre dörrar. Denna kan

Page 26: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

26(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

vara styrd av en säkerhetsrelaterad hastighetssignal eller så ska det krävas två medvetna åtgärder för att nödöppna en dörr.

5.23 Ventilation i passagerarutrymmen

(TSD p. 4.2.5.8)

TSD p 4.2.5.8 anger att det ska finnas ventilation och nödventilation i passagerar-utrymmen. Nödventilationen ska fungera minst 0,5 h på enbart batterikraft. Personalen ska också kunna stänga av ventilationen temporärt t.ex. vid drift genom ett rökmoln. I TSD finns inga krav på att det ska finnas uppvärmning eller luft-konditionering i passagerarutrymmena.

5.24 Sidvind (TSD p. 4.2.6.2.4)

TSD p 4.2.6.2.4 anger att fordonets känslighet för sidvind ska beräknas som ett CWC-värde enligt standard EN 14067-6. CWC-värdet ska anges i tekniska filen för fordonet och operatörerna ska föra in slutsatserna för trafik i förarmanualerna, d.v.s. manualen ska ange vid vilka vindhastigheter man inte kan köra tåget med full hastighet. Sökande behöver inte ange CWC-värde för fordon med sth ≤140 km/h.

5.25 Strålkastare (TSD p. 4.2.7.1.1)

TSD p 4.2.7.1.1 anger krav på strålkastare enligt standard EN 15153-1. Observera att TSD endast anger minsta tillåtna ljusintensitet för helljus, maxvärdet enligt standarden är alltså inget krav. Det finns inget krav på blinkande strålkastare för varning till mötande tåg, men det är inte förbjudet att ha denna funktion, (varningar från ett tåg till ett annat är effektivast via tågradions larmfunktion).

5.26 Elektrisk spänning och frekvens

(TSD p. 4.2.8.2)

TSD p 4.2.8.2 anger att vissa krav på elektriskspänning enligt standard EN 50388 ska vara uppfyllda för trafik på EU-järnvägsnät. TSD anger att sökande ska göra en analys av elektriska störningar enligt denna standard. För drift på Trafikverkets infrastruktur bör elfordon förutom TSD även uppfylla vissa kompletterande krav enligt standard BVS 543.19300. Detta gäller specialfall och öppna punkter (se p x, y och z ovan), men de kan också behövas för analys av elektriska störningar.

5.27 Sänkning av strömavtagare

(TSD p. 4.2.8.2.9.10)

TSD p 4.2.8.2.9.10 anger att krav på att elfordon med sth >160 km/h (för vissa typer av fordon >120 km/h) ska ha automatisk sänkning av strömavtagaren vid fel på strömavtagartoppen. Det är tillåtet att ha denna funktion på alla eldrivna fordon. En sänkningsfunktion ska vara utformad enligt krav i standard EN 50206-1.

Page 27: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

27(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

5.28 Klimatkontroll i förarhytt (TSD p. 4.2.9.1.7)

TSD p 4.2.9.1.7 anger att det ska finnas ventilation i förarhytten som begränsar CO2-halten till max 5000 ppm och inte orsakar drag. Det ska också vara en acceptabel arbetsmiljö för föraren. Standard EN 14813-1 anger vad som anses som acceptabelt. Det finns endast krav avseende temperatur för fordon som avses för trafik i Nordisk vinterförhållanden. Detta innebär att det ska finnas tillräckig värme för trafik i sträng kyla, och luftkonditionering bör finnas för heta sommardagar. Transportstyrelsen granskar att förarhytterna i lok och motorvagnar uppfyller arbetsmiljöverkets krav

vid godkännande (Temperaturen i hytten ska vara mellan 18 och 26 C).

5.29 Förarövervakning (TSD p. 4.2.9.3.1)

TSD p 4.2.9.3.1 anger att det ska finnas förarövervakning i fordon med förarhytt. Förarövervakning är en säkerhetsrelaterad funktion, vilket innebär att sökande ska göra en riskvärdering enligt CSM Riskvärdering. TSD ställer krav på funktionen ska detektera att föraren är medveten, men den anger inte hur detta ska detekteras. Vid utebliven aktivitet hos föraren i ett antal sekunder ska tåget bromsas automatiskt (tiden för utebliven aktivitet kan beroende på aktuella trafikregler variera mellan 5 och 60 s).

5.30 Brandsäkra material (TSD p. 4.2.10.2.1)

TSD p. 4.2.10.2.1 anger att material i järnvägsfordon ska vara brandsäkra enligt standard EN 45545-2. Materialets brandcertifikat ska vara högst 5 år enligt standarden. TSD anger att ett certifikat kan förnyas baserat på en kvalitetsgranskning av produktionen, ett nytt brandtest är alltså inte nödvändigt för uppdatering av ett brandcertifikat. TSD p. 7.1.1.5 anger att brandcertifikat enligt någon av fem nationella brandstandarder får användas t.o.m. december 2017.

5.31 Branddetektorer (TSD p. 4.2.10.3.2)

TSD p. 4.2.10.3.2 anger att det ska finnas branddetektorer i de delar av ett järnvägsfordon som kan innebära risk vid brand. ERA:s vägledning anger att branddetekteringssystem som är konstruerade och provade enligt standard EN 45545-6 uppfyller kraven enligt TSD.

5.32 Driftsförmåga vid brand ombord

(TSD p. 4.2.10.4.4)

TSD p. 4.2.10.3.2 anger att järnvägsfordon som godkänns för passagerartrafik i långa tunnlar ska kunna ta sig till en säker plats vid en brand ombord. Standard EN 50553 anger metoder konstruktion och provning av fordon som uppfyller detta krav.

Page 28: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

28(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

5.33 Nödutgångar för passagerare

(TSD p. 4.2.10.5.1)

TSD p. 4.2.10.5.1 anger krav på antal nödutgångar och dess placering samt krav på att en utrymning ska vara möjligt att genomföra på högst 3 minuter. TSD p. 4.2.5.5.9 anger krav på varje nödutgång. Standard EN 45545-4 anger metoder konstruktion och provning av fordon som uppfyller detta krav.

5.34 Driftdokumentation (förarhandbok) (TSD p. 4.2.12.4)

TSD p 4.2.12.4 anger krav på driftdokumentation. Det ska finnas en förarhandbok som beskriver:

- Drift av järnvägsfordonet i normaltillstånd. - Driftegenskaper och begränsningar t.ex. hastighet, axellast, bromsprestanda,

rälsförhöjningsbrist, fordonsprofil, klimatklass, sidovind, tunnelsäkerhetsklass, parkeringsbroms.

- Rutiner för kontroll av fordonet/tåget vid uppstart och under drift. - Beskrivning av feltillstånd och hantering av fordonet/tåget vid feltillstånd

(degraded modes) t.ex. nedsättning av bromsprocent vid avstängd broms på en boggi.

- Räddnings och Bärgningsinstruktioner.

Transportstyrelsen kräver att förarhandboken är skriven på användarens språk (normalt bör den därför vara översatt till svenska). Transportstyrelsen begär också in en oberoende granskning av att förarhandboken är skriven så att föraren förstår den.

5.35 Underhållsdokumentation

(TSD p. 4.2.12.4)

TSD p 4.2.12.3 anger krav på underhållsdokumentation. Det ska finnas:

- En underhållsplan med underhållsintervaller (gränsvärden för nyttjande av fordonet mellan underhållsåtgärder).

- Verifikationsrapport för underhåll med metoder som använts för att ta fram underhållsplanen.

- Relevanta uppgifter som använts för att ta fram underhållsplanen. - Prov, analyser och beräkningar som använts för att ta fram underhållsplanen. - Underhållsinstruktioner som anger hur en åtgärd ska utföras inklusive

scheman, skisser, reservdelslistor, gränsvärden för slitage samt uppgifter om ev. krav på kontroller i föreskrifter.

Transportstyrelsen kräver att underhållsinstruktionerna är skrivna på användarens språk (det underhåll som kommer att utföras i Sverige ska normalt vara översatt

Page 29: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

29(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

till svenska). Transportstyrelsen begär också in en oberoende granskning av att underhållsinstruktionerna är skrivna så att personalen förstår dem.

5.36 Fastbromsningsskydd (WSP) (TSD p. 5.3.5)

TSD p. 5.3.5 anger krav på fastbromsningsskydd (WSP) som en driftskompatibel komponent. Denna anses som en sådan endast för pneumatiska bromssystem enligt standard EN 15595. För andra typer av bromssystem ska fastbromsningsskydden granskas på fordonsnivå.

5.37 Tyfon (TSD p. 5.3.9)

TSD p. 5.3.9 anger krav på tyfon som en driftskompatibel komponent. Tyfonen frekvens och ljudtryck ska provas enligt standard EN 15153-2 på ett referensfordon. Dessutom krävs ytterligare prov av ljudtrycket på det fordon som en tyfon installeras på.

5.38 Granskning av säkerhetskrav för elektroniska funktioner (TSD p. 6.2.3.5)

TSD p. 6.2.3.5 anger krav på granskning av säkerhetsrelaterade funktioner med elektronik och programvara. TSD hänvisar till metoder enligt CSM Riskvärdering (EU-förordning nr 402/2013). Denna anger att antalet tekniska fel i en funktion som:

a) typiskt kan leda till flera dödade/svårt skadade får vara högst 10-9 farliga fel/hdrift

b) typiskt kan leda till en dödad/svårt skadad får vara högst 10-7 farliga fel/hdrift (kravet för en dödad/svårt skadad kommer troligen att införas i CSM Riskvärdering under 2015)

Processer för att utveckla system som uppfyller dessa säkerhetskrav finns i standarderna EN 50126 och EN 50129. Programvara ska vara utvecklad enligt motsvarande säkerhetskrav t.ex. enligt standard EN 50128 d.v.s. SIL = 4 för funktioner av typ a) och SIL ≥ 2 för funktioner av typ b).

Page 30: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

30(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

6 TSD Buller krav på fordonsprojekt

TSD Buller [8] (NOI) gäller för nya och modifierade lok och passagerarfordon från 1 januari 2015. Den gäller normalt också vid godkännande av arbetsfordon. De tekniska kraven på järnvägsfordon finns i kapitel 4.2 i TSD NOI.

Det finns också övergångsregler som säger att TSD Buller:2011 (Beslut 2011/229/EU) får tillämpas för projekt som startats före 1 januari 2015. Dock kan Transportstyrelsen endast godkänna nya fordon enligt den gamla TSD:n fram till och med maj 2017.

6.1 Ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon

Vid ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon ”skall det bara krävas en ny bedömning mot denna TSD i fråga om de system och beståndsdelar som direkt påverkas av arbetet”. Transportstyrelsen avgör i vilken omfattning TSD ska tillämpas vid en ombyggnad eller modernisering enligt driftskompatibilitetsdirektivet [2].

Vid en ombyggnad eller modernisering ska den sökande visa att bullernivåerna antingen inte har ökat eller förblir under de gränser som anges i den TSD Buller som gällde då fordonet först godkändes. Den som söker godkännande för en ombyggnad eller modernisering kan i vissa fall visa att fordonets bullernivåer inte påverkas av ändringarna. Transportstyrelsen kan då göra en bedömning att TSD Buller inte ska tillämpas på en eller flera krav vid ombyggnaden eller moderniseringen.

Den som söker godkännande för en modifiering ska ta fram en EG-kontroll-förklaring för det modifierade fordonet. Detta innebär att ett anmält organ ska skriva ett EG-kontrollintyg som intygar att fordonet uppfyller TSD:n avseende de krav som berörs av modifieringen.

Page 31: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

31(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

7 TSD Funktionshindrades krav på fordonsprojekt

TSD Funktionshindrade [2] (PRM) gäller för nya och modifierade fordon från 1 januari 2015. De tekniska kraven på järnvägsfordon finns i kapitel 4.2.2 i TSD:n. TSD Funktionshindrade behöver inte tillämpas vid godkännande av arbetsfordon och lok.

Det finns också övergångsregler som säger att TSD Funktionshindrade version 2008 får tillämpas för projekt som startats före 2015 (kap. 7.1.2). Vid modernisering eller ombyggnad ska normalt TSD Funktionshindrade normalt tillämpas på de ändrade funktionerna.

Page 32: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

32(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

8 TSD Tunnelsäkerhet krav på fordonsprojekt

För nya, moderniserade och ombyggda järnvägsfordon finns krav på säkerhet för trafik i järnvägstunnlar i TSD Lok och passagerarfordon [1], detta förutsatt att man inte tillämpar övergångsregler angivna i TSD kap 7.1.1.2.

Krav för nya och modifierade fordon finns också i TSD Tunnelsäkerhet version 2008, som upphörde att gälla 31 december 2014. För projekt som var långt gångna 1 januari 2015 får denna äldre TSD tillämpas enligt övergångreglerna i TSD Lok och passagerarfordon [1]. Det innebär att fordon som godkänts under perioden 2008-07-01 till 2014-12-31 normalt ska uppfylla krav enligt TSD Tunnelsäkerhet version 2008.

8.1 Transportstyrelsens krav på fordon för järnvägstunnlar

Transportstyrelsen ställer krav på säkerhet i järnvägstunnlar vid godkännande av nya och importerade lok och passagerarfordon enligt ”Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av delsystem för järnväg” TSFS 2010:116 [5]. Den som söker ett godkännande av ett nytt eller importerat fordon som saknar EG-kontrollförklaring bör ändå visa att fordonet har tillräcklig säkerhet för passagerartrafik i långa tunnlar.

Transportstyrelsen kommer att granska fordonets säkerhet för trafik i långa tunnlar enligt vår föreskrift TSFS 2010:116, även om det finns undantag från att tillämpa TSD. Det krävs i dessa fall inget EG-kontrollintyg från ett anmält organ avseende TSD LOC&PAS eller TSD Tunnelsäkerhet.

För TSD-kompatibla fordon anger den tekniska filen och EG-kontrollintyget tunnelklass 0, A eller B. Transportstyrelsen anger också fordonets tunnelklass vid godkännandet för fordon med enbart nationellt godkännande. Tunnelklass anges enlig

- 0: Fordonet är ej godkänt för passagerartrafik i tunnlar längre än 1 km. - A: Fordonet är ej godkänt för passagerartrafik i tunnlar längre än 5 km. - B: Fordonet godkänt för passagerartrafik i alla tunnlar förutom

i Engelska kanaltunneln och i tunnlar i Italien.

Transportstyrelsen anser att befintliga fordon som går i passagerartåg i nya långa tunnlar bör var försedda med:

- En anordning för förbikoppling av passagerarnödbroms enligt punkt 4.2.5.3.3 i TSD Lok och passagerarfordon.

- Branddetektorer enligt punkt 4.2.10.3.2 i TSD Lok och passagerarfordon.

Flera av de nya banorna som tagits i drift i Sverige under 2000-talet har en stor andel tunnlar. Det kan därför vara en sänkning av den allmänna säkerhetsnivån i Sverige om ett tåg stannar automatiskt när någon aktiverar passagerarnödbromsen eller om en brand ombord inte upptäcks i tid. Järnvägsföretagen har ett ansvar för säkerheten och de bör vidta åtgärder vid trafik i långa tunnlar.

Page 33: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

33(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

Transportstyrelsen överväger att skriva in restriktioner för persontrafiken i godkännanden av nya och uppgraderade banor med långa tunnlar (Botnia, Ådalen, Malmötunneln, Hallandsås m.fl.). Strategin i TSD Tunnelsäkerhet bygger på att tågen inte ska stanna inne i en tunnel. Fordonen bör då vara byggda så att föraren kan styra var tåget stannar även vid passageraralarm (=nödbroms på gamla personvagnar).

8.2 Ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon

Vid ombyggnad eller modernisering av befintliga fordon avgör Transportstyrelsen i vilken omfattning TSD ska tillämpas. Exempel på funktioner som förbättrar säkerheten i järnvägstunnlar som man bör överväga vid en ombyggnad eller modernisering är:

- Materialegenskaper för rullande materiel (endast för nya material)

- Brandsläckare för fordon

- Branddetektorer

- Kommunikationsmedel i tåg

- Förbikoppling av nödbroms

- Nödbelysningssystem i tåg

- Möjlighet att stänga av ventilation i tåg

- Utformning av nödutgångar i fordon för persontrafik

- Insatskort för räddningstjänst – information och tillträde

Den som söker godkännande för en modifiering ska ta fram en EG-kontroll-förklaring för det modifierade fordonet. Detta innebär att ett anmält organ ska intyga att fordonet uppfyller tillämpliga TSD:er avseende de krav som berörs av modifieringen.

Page 34: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

34(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

9 TSD Trafikstyrning tillämpning vid godkännande av fordon

TSD Trafikstyrning [9] gäller för installation av tågskyddssystem i nya, moderniserade och ombyggda fordon med förarhytt. Detta innebär att nya lok och motorvagnar ska ha det europeiska tågskyddssystemet av typ ETCS-ombord. Dessutom krävs för trafik på ATC2-banor att de har en STM (Specific Transmission Modul). För trafik på Öresundsbron kräver dessutom den danska Trafikstyrelsen att tåget är utrustat med en dansk ATC eller STM. Transportstyrelsens vägledning ”Process för godkännande av integration mellan markanläggning och ombordsystem med ERTMS” anger vissa krav på godkännande av fordon med ETCS-ombordsystem [14].

9.1 Nya fordon av godkänd typ med tågskyddssystem typ ETCS

Nya lok och motorvagnar av godkänd typ ska ha ett godkänt ETCS tågskyddssystem som uppfyller kraven enligt TSD Trafikstyrning [9] kap. 7.3.3. Övergångsreglerna säger detta gäller för lok och motorvagnar som levereras från och med 1 januari 2015. Transportstyrelsen har dock gjort ett temporärt undantag från detta krav för nationella lok och motorvagnar, eftersom det inte finns fullt godkända ETCS-system att köpa på den svenska marknaden. Transportstyrelsen kräver idag att dessa fordon också har ett godkänt STM-system för trafik på ATC2-banor. För trafik på ERTMS-utrustade banor kräver Transportstyrelsen alltid att fordon med förarhytt är utrustade ETCS-system ombord.

Transportstyrelsen kan godkänna nya fordon utan ETCS-ombordsystem som endast går på icke ERTMS-utrustade banor enligt TSD Trafikstyrning kap 7.2. Motorvagnar för lokalbanor samt museifordon är också undantagna enligt järnvägslagen § 1a. Transportstyrelsen rekommenderar att nya arbetsfordon med förarhytt avsedda att köras som tågfärd också har godkända tågskyddssystem för de banor de avses att köra på.

Installationen av tågskyddssystemet ska ha en EG-kontrollförklaring från den sökande, i denna ska det ingå:

- EG-kontrollförklaring utfärdat av den sökande. I detta ingår installationen i fordonet (Specific Application/Safe Integration).

- EG-kontrollintyg (Nobo-certificate) utfärdat av ett anmält organ. I detta ingår installationen i fordonet (Specific Application/Safe Integration). Funktioner som avviker från ETCS-specifikationerna ska vara tydligt angivna i kontrollintyget.

- Tågskyddssystemets driftskompatibilitetskomponenter ska ha EG-försäkringar om överensstämmelse utfärdade av respektive tillverkare samt EG-kontrollintyg utfärdade av anmälda organ.

- För nationella krav bl.a. för öppna punkter i TSD ska det finnas en granskningsrapport.

Page 35: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

35(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

- EG-försäkringar om överensstämmelse avseende tågradion utfärdat av tillverkaren, om tågradio är ny för fordonet.

- Tekniskt underlag (Technical File) som omfattar information om hela ombordsystemet.

Transportstyrelsens godkännande och den sökandes EG-kontrollförklaring anger vilka typer och versioner av marksystem ombordsystemet är godkänt för. Tekniska underlaget ska ange ombordsystemets tekniska egenskaper bl.a. de som behövs för att avgöra om ett ombordsystem är kompatibelt med en viss typ och version av marksystem. Vid uppdateringar av ERTMS-marksystem ska sökanden ansvara för att befintliga ombordsystem kan trafikera den uppdaterade infrastrukturen.

Under tiden som utveckling av tågskyddssystemen pågår kan de anmälda organen utfärda tillfälliga kontrollintyg och Transportstyrelsen kan då ge tidsbegränsade godkännanden av fordonen med särskilda villkor.

De underliggande tekniska specifikationerna i TSD Trafikstyrning (bilaga A) uppdateras cirka en gång om året. Vid godkännande av fordon med ETCS kan man godkänna fordon med system som uppfyller äldre versioner bilaga A, enligt övergångsreglerna i den senaste versionen av TSD Trafikstyrning. Detta gäller under förutsättning att ombordsystemen är kompatibla med de banor fordonet ska trafikera.

9.2 Ombyggda och importerade fordon med ETCS ombordsystem

När ett nytt tågskyddssystem byggs in i befintliga eller importerade fordon ska dessa fordon godkännas av Transportstyrelsen. Det nya tågskyddssystemet ska uppfylla kraven enligt TSD Trafikstyrning [9]. Transportstyrelsen kräver att dessa fordon också har ett godkänt STM-system för trafik på ATC2-banor. Avseende installationen gäller samma krav som för nya fordon.

Vid godkännande av importerade fordon som är godkänt i annan medlemsstat* tillämpar Transportstyrelsen i princip korsacceptans även avseende installationen av tågskyddssystem och tågradio. En utländsk EG-kontrollförklaring avseende TSD Trafikstyrning ska i princip gälla, men en EG-kontrollförklaring täcker bara trafik på vissa typer och versioner av markbaserade ETCS-system. Transportstyrelsen kontroller i dessa fall nationella krav, öppna punkter och säker integrering. Därför måste importerade fordon granskas och godkännas mot alla typer och versioner av marksystem som det avses att trafikera. EU avser att modifiera TSD Trafikstyrning med underliggande specifikationer (Baseline 3) så att det inte ska behövas omfattande provning av fordon på alla markbaserade system i framtiden.

Transportstyrelsen kräver att utländska fordon med ETCS också installerar en STM för trafik på ATC2-banor. Detta innebär en process för godkännande av fordon med nytt ombordsystem. För fordon med en installation godkänd i Norge kan vi i framtiden acceptera korsacceptans.

Page 36: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

36(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

10 Korsacceptans av importerade fordon

10.1 Korsacceptans av importerade järnvägsfordon

Vid godkännande av importerade fordon som är godkänt i annan medlemsstat* tillämpar Transportstyrelsen korsacceptans. Detta innebär att vissa funktioner som granskats av en annan säkerhetsmyndighet (NSA) inte granskas på nytt vid godkännandet i Sverige, förutsatt att funktionen har likvärdiga krav vid trafik i Sverige (s.k. A-punkter). Endast funktioner som har avvikande krav vid trafik i Sverige ska granskas inför godkännandet av importerade fordon i Sverige (s.k. B- och C-punkter). Motsvarande gäller även vid export av fordon som är godkända för trafik i Sverige till annan stat. Detta är enligt bestämmelserna i direktivets artikel 25, se nedan.

10.2 Referensdokument för korsacceptans

Europeiska järnvägsbyrån (ERA) arbetar med att ta fram en databas med nationella referensdokument för korsacceptans av fordon. Referensdokumenten innehåller en lista med nationella krav på ca 300 funktioner som ska klassas som A-, B- eller C-punkter vid import av godkända fordon till en ny medlemsstat. Vid ett kompletterande godkännande av ett godkänt fordon (import) ska säkerhets-myndigheten i den andra staten endast granska B- och C-punkter enligt sitt nationella referensdokument. A-punkter som granskats vid det första godkännandet anses uppfylla kraven vid import till den nya medlemsstaten. ERA:s databas med nationella regler är i drift sedan 2013, dock är klassningen av tekniska krav endast påbörjad.

Säkerhetsmyndigheten i respektive stat bestämmer hur de olika funktionerna ska klassas vid import från övriga stater. Transportstyrelsen samarbetar med säkerhets-myndigheterna i Norge, Finland, Danmark och Tyskland för att ta fram en referenslista med klassning av nationella krav för import av godkända fordon mellan dessa stater.

ERA:s databas RDD innehåller de nationella referensdokumenten. Dessa dokument anger tekniska krav eller praxis (accepterad teknisk lösning) i respektive land för varje funktion i dokumentet. t.ex. hänvisning till en standard eller en vägledning.

Page 37: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

37(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

11 Krav på järnvägsfordon enligt övriga direktiv, lagar och regler

TSD Lok och passagerarfordon är framtagen enligt EU:s driftskompatibilitetsdirektiv 2008/57/EG [2]. TSD:n gäller sedan 1 januari 2015 för fordon avsedda för trafik på någon del av det europeiska järnvägsnätet. TSD:n täcker dock inte upp alla myndighetskrav på ett järnvägsfordon. Transportstyrelsen begär in uppgifter på att ett järnvägsfordon uppfyller krav på elektromagnetisk interferens och arbetsmiljö vid ett godkännande.

11.1 Elektromagnetisk interferens

TSD:n anger inte att järnvägsfordonens elektromagnetiska effekter på omgivningen ska uppfylla krav enligt EU:s EMC-direktiv 2004/108/EG och EMF-direktiv 2004/40/EC. Transportstyrelsen begär in dokument som visar att järnvägsfordon uppfyller krav enligt standarderna EN 50121-3-1, EN 50500 och EN 50392 inför ett godkännande. Se även våra vägledningar om samverkan med infrastrukturen TS JV 2009:003 [10] och förarhytter TS JV 2010:206 [13].

11.2 Arbetsmiljö

TSD:n anger ett begränsat krav på arbetsmiljö som omfattar ventilation och ergonomi. Transportstyrelsen begär information om förarhytten klarar arbetsmiljöverkets krav på arbetstemperaturer i hytter. Detta innebär att temperaturen i förarhytten ska vara minst 18 ˚C och högst 26 ˚C vid drift i alla yttre förhållanden. Temperaturmätningar enligt standard EN 14813-2 är acceptabla, se vår vägledning TS JV 2010:206 [13].

TSD Buller [8] anger tillåtet buller i förarhytten vid normal drift och vid signalering med tyfonen. Ljudvarningar från säkerhetsrelaterade funktioner i hytten ska ligga minst 6 dB(A) högre än medelnivån i hytten vid drift.

11.3 Driftskompatibilitet med infrastrukturens energiförsörjning

TSD kap 4.2.8.2 anger krav för eldrivna fordon och samverkan med ett TSD-kompatibelt system för energiförsörjning. Idag anses endast Öresundsbrons 25 kV-system vara driftskompatibel i detta avseende. För övriga banor (med 15 kV-system) pekar TSD på att elfordon ska uppfylla krav enligt standard EN 50388. Det finns också några specialfall för trafik i Sverige (se kap 4 ovan) och öppna punkter (se kap. 3). Mer information om elektriska specifikationer och specifikationer för strömavtagning finns i Trafikverkets standarder BVS 543.19300 resp. BVS 543.330 Vid godkännande av ett elfordon begär Transportstyrelsen in information om fordon uppfyller krav i specialfall och öppna punkter.

Page 38: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

38(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

12 Komfortkrav

12.1 Krav på komfort för passagerare

TSD Lok och passagerarfordon ställer endast krav på att de väsentliga kraven enligt driftskompatibilitetsdirektivet är uppfyllda. Vissa krav från andra direktiv, lagar samt öppna punkter ska också vara uppfyllda för att Transportstyrelsen ska godkänna ett järnvägsfordon, se kap 2 – 10 ovan. Det är fritt för den som beställer ett nytt, importerat eller modifierat järnvägsfordon att ställa egna krav på t.ex. komfort. Det finns också vissa övriga krav som inte anges i TSD LOC&PAS, men som är lämpliga för beställaren att ställa. Beställaren bör specificera dessa typer av krav i sin anbudsförfrågan. Transportstyrelsen granskar inte sådana krav vid godkännandet. Beställaren av ett nytt importerat eller modifierat järnvägsfordon bör ställa krav på:

- Värme i passagerar- och personalutrymmen. - Luftkonditionering i passagerar- och personalutrymmen. - Läsbelysning i passagerar- och personalutrymmen. - Lämpliga säten i passagerar- och personalutrymmen. - Utrymme för sittande passagerare. - Utrymme för tungt bagage som är säkrat från att falla ner. - Papperskorgar eller liknande - Eluttag för 230 V och annan utrustning för städning. - Information i passagerar- och personalutrymmen (vissa krav finns i TSD

Funktionshindrade).

12.2 Krav som inte anges i TSD Lok o passagerarfordon

TSD Lok och passagerarfordon anger specifikationer på fordonets konstruktion som medför att de väsentliga kraven enligt driftskompatibilitetsdirektivet är uppfyllda. Vissa säkerhetskrav har ERA inte lagt in i TSD. Andra krav är det upp till operatören att ta hand innan han sätter fordonet i kommersiell trafik. Transportstyrelsen rekommenderar att beställaren ställer krav på nedanstående funktioner:

- Inga skarpa kanter i passagerar- och personalutrymmen.

- Lös säkerhetsutrustning som krävs för trafik i Sverige t.ex. kortslutningsdon, hindertavlor, signallampor, räddningskoppel, evakueringsstegar, lösa brandsläckare och första-hjälpen-materiel. Detta anger Transportstyrelsen i vår vägledning avseende krav på förarhytter [13].

- Backspegel eller video för förarens sikt bakåt tåget.

Page 39: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

39(42)

Transportstyrelsens vägledning -– Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

Beställaren bör också köpa utbildning av förare och underhållspersonal vid beställningen. Man bör också avtala om uppdatering av programvaror och underhållsdokumentation. Fordonsdatorn och information till föraren bör också specificeras noggrant av beställaren. Toaletter krävs inte, men om man beställer fordon med toaletter ska dessa uppfylla TSD LOC&PAS p. 4.2.5.1, p. 4.2.11.3 samt TSD Funktionshindrade p. 4.2.2.6.

Page 40: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

40(42)

Transportstyrelsens handbok - Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

13 Övrigt

13.1 Godkännande av breda fordon

Forskare på KTH har visat att järnvägsmarknaden har stor nytta av breda och tunga järnvägsfordon. TSD Lok och passagerarfordon tillåter alla fordonsprofiler som finns angivna i standard EN 15273-2 t.ex. SEa. Det kommande infrastrukturregistret och järnvägsnätbeskrivningen ska ange tillåtna fordonsprofiler för trafik på spåret. Fordonsprofilen ska matchas mot infrastrukturen när järnvägsföretaget kör sitt tåg. Transportstyrelsen har godkänt fordon med något bredare profil än SEa för trafik på spår avsedda för profil SEa t.ex. Regina med bred midja och X60 med utskjutande backspeglar. Kraven på profil SEa i standard EN 50273-2 behöver därför ses över.

Page 41: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

41(42)

Transportstyrelsens vägledning – Tillämpning av TSD Lok och passagerarfordon i Sverige, ver 4 draft

14 Referenser

[1] TSD Lok och passagerarfordon, “Kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 av den 18 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem.

*

[2] Driftskompatibilitetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibilitet hos järnvägssystemet inom gemenskapen.

*

[3] Guide for the application of TSI LOC&PAS; ERA/GUI/07-2011/INT version 2.00, 2015-01-01.

*

[4] Järnvägslag; SFS 2004/519 *

[5] Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av delsystem för järnväg; TSFS 2010/116.

*

[6] TSD Tunnelsäkerhet, ”Kommissionens förordning (EU) nr 1303/2014 av den 18 november 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende ”säkerhet i järnvägstunnlar” i järnvägssystemet i Europeiska unionen.

*

[7] TSD Funktionshindrade, ”Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet.

*

[8] TSD Buller, ” Kommissionens förordning (EU) nr 1304/2014 av den 26 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Rullande materiel – buller”, om ändring av beslut 2008/232/EG och om upphävande av beslut 2011/229/EU.

*

[9] TSD Trafikstyrning ”Kommissionens beslut av den 25 januari 2012 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” i i det transeuropeiska järnvägssystemet”; 2012/88/EU med ändringar enlig beslut 2015/14/EU.

*

[10] Vägledning: Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur; TS JV 2009:003.

*

[12] National reference document for SE. (Utdrag ur ERA:s databas RDD. National rules applied in conjunction with the authorisation of railway vehicles in accordance to art. 27 of directive 2008/57/EC).

*

[13] Vägledning: Förarhytt, manualer och säkerhetsutrustning i lok och motorvagnar; TS JV 2010:206.

*

[14] Vägledning: Process för godkännande av integration mellan markanläggning och ombordsystem med ERTMS; TSG 2011-961.

[15] Vägledning för godkännande av fordon vid installation av delsystemet fordonsbaserad trafikstyrning och signalering; TSG 2014-735.

* dessa dokument finns på www.transportstyrelsen.se

Page 42: Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägs- …...2015/02/05  · 2011(2011/291/EU) trädde i kraft i juni 2011. Befintliga järnvägsfordon: Järnvägsfordon som var godkända

Väg- och järnvägsavdelningen Vägledning

Transportstyrelsen Box 14, 781 21 Borlänge www.transportstyrelsen.se [email protected] Besöksadress: Borganäsvägen 26 telefon: 0771-503 503